Mellan himmel & jord nr 1-19

ODR SAMHÄLLSINFORMATION

Att vara medlem i Svenska kyrkan

Här ordnas aktiviteter som till exempel öppna förskolor, ungdomsgrupper, pensionärsträffar och språkkaféer. Kyrkan stöttar också de som är mest utsatta i samhället och kan hjälpa och ge råd till de som behöver någon att samtala med.

I andra länder utför Svenska kyrkan ett omfattande arbete med att ge stöd åt människor som drabbats av katastrofer, svält och konflikter.

Svenska kyrkan tar också hand om de cirka 3 400 kyrkor som finns i Sverige och som berättar om vår gemensamma historia.

Vill du bli medlem?

Om du inte är medlem i Svenska kyrkan idag och önskar bli det, ring 033-17 94 00 eller mejla boras.pastorat@svenskakyrkan.se.

Varmt välkommen!

När öknen blommar BONDEN YACOUBA SAWADOGO i Burkina Faso får öknen att blomma. Träden grönskar, åkrarna ger skördar igen, grundvattennivån har höjts. Människorna har återvänt till byarna i Sahelzonen, detta extremt utsatta område söder om Saharaöknen, i ett av världens fattigaste länder I höstas delades det Alternativa Nobelpriset Right Livelihood Award ut till bonden från Sahelzonen. För hans ihärdiga insatser för människors överlevnad, för hans uthållighet och mod att lita på gamla lokala jordbruksmetoder och förfina dem. Han blev inbjuden till FN, intervjuad och filmad otaliga gånger. För att han lyckades med det som moderna maskiner och odlingsmetoder inte hade lyckats med: att få livet att återvända i ett uttorkat land.

Metoden han använder sig av går ut på att bereda marken genom handarbete. Bonden sitter på huk för att gräva gropar med en träkäpp och lägga sädeskornen i gropen. Omsorgsfullt inlindas varje frö med ett skyddande hölje av löv eller gräs och läggs i gropen.

Sedan täcks det över med ett lager jord och därpå några stenar, så att ett eventuellt regn inte sköljer bort jordlagret. Groparna sträcker sig över åkrar och fält. Vattnet samlas i dem och med tiden grönskar grödorna. Mindre buskage och träd följer efter, i växtligheten som samlar vatten i rotverk och löv. Efter några år har det bildats små skogsdungar, bäckar rinner och vattnar fälten.

Tomma byar har befolkats på nytt. Livet har återvänt, tack vare Yacouba Sawadogo.

Mitt i klimatförändringarna som hotar liv, vill jag berätta om Yacouba.

En hoppfull berättelse som ger livsmod.

Också ett människoliv behöver hängivenhet och omsorg. När vi är små behöver vi det i form av näring och kärlek; när vi blir större behöver vi det i form av uppmärksamhet och mänsklig närhet.

Varje människa behöver det. Annars torkar vi ut. Gräva de små växtgroparna i den torra marken, där livsfröet kan gro, där det kan växa till och sträcka sig mot himlen, grönska och bära frukt.

Veckorna före påsk kallas också för fastetid. En tid att besinna sig, att ägna åt det mest nödvändiga. Det vi behöver som mest.

Uppmärksamhet och närvaro. För andra och för mig själv. Genom insamlingar i fastetid gör vi det, genom att följa Jesus i Bibelns berättelser gör vi det. Kyrkan följer hans väg till uppståndelsen.

En välsignad fastetid önskar jag er, och glada påskdagar!

Stefan Hiller, kyrkoherde

STORT OCH SMÅTT

Med önskan om en välsignad fastetid och glada påskdagar!

VÄLKOMMEN ATT BLI EN del av Svenska kyrkans gemenskap, oavsett vem du är. Har du frågor om tro, livet eller tankar kring dig själv? Eller vill du engagera dig för rättvisa och en bättre värld, sjunga i kör eller finna ro i en hektisk vardag?

Svenska kyrkan är en mötesplats för människor i livets olika faser och situationer.

LEDARE

På gång framöver GA-DIALOGEN

KVINNOFRUKOST

Torsdag 28 mars kl. 19:00

Lördag 6 april kl. 9-11 i Caroli församlingshem

i Gustav Adolfs kyrka

”... men vart tog de kvinnliga tonsättarna vägen?”

Med musikdirektör Margaretha Skoglund, organist i Gustav Adolfs kyrka.

”En uppgörelse med pedanternas världsherravälde” Jonna Bornemark är filosof och medverkar regelbundet i radioprogrammet Filosofiska rummet.

Hon kommer att tala utifrån sin bok ”Det omätbaras renässans”, som har fått stort gehör över hela landet och diskuteras flitigt.

Nr 1 | 2019 www.svenskakyrkan.se/boras

Kostnad 50 kr inkl. frukost. Anmälan senast torsdagen före till expeditionen, 033-17 94 49 eller boras.caroli.forsamling@svenskakyrkan.se.

BOKA DOP OCH/ELLER VIGSEL PÅ WEBBEN Nu är det ännu enklare att boka dop och/eller vigsel!

Du kan själv se vilka tider och platser som finns tillgängliga på www.svenskakyrkan.se/boras och göra en preliminär bokning. I nästa steg blir du kontaktad av bokningscentralen och får din bokning bekräftad.

Mingelfika från kl. 18:30.

Finns inte den tid eller plats du önskar? Du kan också ringa bokningscentralen, tel. 033-17 94 00 eller skicka e-post.

LÄS MER:

EN DAG FÖR DIG SOM SÖRJER

RETREATDAG

Lördag 30 mars kl. 9:30-15:30

Lördag 4 maj kl. 9-18 i Byttorps kyrka

i Gustav Adolfs församlingshem

och församlingshem

En dag med stillhet, samtal, föredrag och god mat. Dagen är till för dig som behöver någon att dela sorg, saknad och känslor med.

Dagen innehåller tystnad, möjlighet till andakt och meditation.

Anmälan senast 22 mars till Åsa Uhrbom, diakon, 033-17 95 27 eller Rose-Mari Grahn, diakon, 033-23 25 78.

Vi jobbar i Borås äldsta byggnad!

På gång under våren

Kostnad 180 kr. Begränsat antal platser, anmälan tidigast 14 mars till 033-17 94 49 eller boras.caroli.forsamling@svenskakyrkan.se.

För mer information, ring Maria Fridh, präst, 033-17 94 56.

LEDARE

VÄLKOMMEN TILL KYRKORNA I PÅSKTID! Se allt som händer i kalendern på www.svenskakyrkan.se/boras.

Kyrkoherdens påskhälsning

Detta är ett urval av aktiviteter. På svenskakyrkan.se/boras finns alltid aktuell information.

EN TIDNING FRÅN Mellan himmel och jord ges ut av Svenska kyrkan i Borås och delas ut till alla hushåll i Brämhults, Caroli och Gustav Adolfs församlingar.

Upplaga: 39 500, 4 nummer/år Ansvarig utgivare: Stefan Hiller Redaktör: Cecilia Svensson, boras.redaktionen@svenskakyrkan.se Text och foto: Svenska kyrkan (där inget annat anges) Produktion: R3 reklambyrå Tryck: Exakta Framförda åsikter i utskicket överensstämmer inte nödvändigtvis med redaktionens eller Svenska kyrkans åsikter.

Svenska kyrkan i Borås Telefon växel: 033-17 94 00 Postadress: Box 393, 50113 Borås E-post: boras.pastorat@svenskakyrkan.se Webbsida: svenskakyrkan.se/boras facebook.com/svenskakyrkanboras twitter.com/svkyboras instagram.com/svkyboras

UNDER 2019 FIRAR CAROLI KYRKA 350 ÅR!

Från de allra flesta platser i centrala Borås kan man se Caroli kyrkas bruna, rundade torn. Sin plats, mitt i staden, har den ärvt av minst två föregångare. I ena väggen finns delar av den sandstenskyrka från 1200-talet, Torpa kyrka, som Caroli kyrka ersatte. Vid grävningar och förstärkningsarbeten under kyrkan har man dessutom påträffat en stengrund till vad man tror är en ännu tidigare träkyrka.

Text: Elisabeth Jönsson, InfoMera IMR AB Foto: Anna Sigge Omslagsbild: Anna Sigge

EFTER ATT BORÅS 1621 fick sina stadsprivilegier växte staden fort. Torpa kyrka, som staden var anlagd kring, var för liten och man behövde få ihop tillräckligt med pengar för att bygga en ny.

Det första bidraget donerades av borgmästare Johan Svensson Wijndrufva och han lånade även ut ytterligare medel till församlingen.

1661 kunde arbetet påbörjas. Åtta år senare var själva kyrkan färdig och nu påbörjades arbetet invändigt. Orgel, altarsats och predikstol kom på plats.

Kyrktornet byggdes inte direkt. Från den gamla kyrkans torn togs klockorna ner och dessa hängdes i en klockstapel intill den nya kyrkan. Men boråsarna klagade på att de inte hördes. Ett torn var helt nödvändigt. De mer förmögna borgarna anmodades att bidra med tio lass sten vardera och de med lite mindre resurser skulle lämna fem. Murarmästare Hans Schmidt påbörjade tornarbetet under hösten 1681.

Under lucianatten samma år bröt den första av Borås fyra stora stadsbränder ut. Kyrkans stenmurar klarade sig men taket och inredningen förstördes.

För boråsarna var det bara att kavla upp ärmarna och börja bygga upp både sin stad och sin kyrka. Staten bidrog till viss del. Till kyrkans återuppbyggnad togs kollekt upp i andra kyrkor runt om i landet. Även borgarna i Borås bidrog med ansenliga summor och

kung Karl XI skänkte personligen 500 riksdaler silvermynt. I samband med kungens donation kom också namnet Caroli kyrka att användas parallellt med det mer allmänna namnet Borås kyrka.

Tak och fönster var det som prioriterades vid återuppbyggnaden för att kyrkan skulle kunna stå emot väder och vind. När det var klart återupptog Hans Schmidt arbetet med att mura färdigt tornet. Året efter kunde man lägga på tornets tak, som då var pyramidformat och gjort av spån. Tornets dåvarande form syns på kopparsticket här ovanför.

JOHAN SANDMAN blev kyrkoherde i Borås 1704. Innan dess hade han under fyra år följt Karl XII från krigsplats till krigsplats i norra Europa som hovpredikant. När han lämnade kungens tjänst fick han som avskedsgåva en kalk av förgyllt silver, tillverkad i Polen under senare delen av 1400-talet. Kalken skänkte Johan Sandman vidare till Caroli kyrka året efter att han tillträtt sin tjänst och den används än idag.

Johan Sandman var en av alla dem som kämpade för att rädda så mycket som möjligt undan lågorna när stadsbrand nummer två utbröt 1727. Många av de lösa inventarierna i kyrkan hann man sätta i säkerhet. Själv blev han skadad under räddningsarbetet och hämtade sig aldrig. I maj året därpå avled han.

VÄLKOMMEN ATT FIRA CAROLI KYRKA 350 ÅR!

Föreställning Människosonen. En föreställning i ord och ton om Jesu möte med människor. Med Ingemar Augustsson (piano och gitarr), Ann-Mari Hagström (cello) och Simon Hagström (gitarr och slagverk). 13 och 14 april kl. 19:00 i Caroli kyrka. Obs! Insläpp kl. 18:55.

Lili-Ann Andersson

Mattias Johansson

Monica Esborn

Carl-Gustaf Ekström (till höger), tillsammans med musikerkollegan Tony Thornberg.

Samtalsserie Konst & Tro. Stefan Eklund, chefredaktör på Borås Tidning, samtalar med olika konstnärer. 25 mars och 6 maj kl. 18:30-19:30 i Caroli församlingshem.

UNDER DEN FÖRSTA tiden efter branden hölls gudstjänsterna utomhus.

Det norra vapenhuset fick ett provisoriskt tak och användes som sakristia. Återigen följde ett kostsamt och mödosamt arbete med att återställa kyrkan. Under arbetets gång genomfördes också en del förändringar, bland annat byggdes en ny sakristia med ett stenvalv vid kyrkans kor.

Bränder var inte det enda problemet. Det spåntak som lades på kyrkan direkt efter branden 1727 byttes ut mot ett av järnplåt 1769. Även tornets återuppbyggda huv var gjord av spån som nu började bli murket. Kyrkorådet skickade därför en ritning av kyrkan till Stockholm där en arkitekt gjorde ett förslag till ny tornhuv med rundade former.

Ritningar kom tillbaka och kostnaden beräknades till 7 858 riksdaler.

En alltför hög summa ansåg stadens borgare som också ställde sig tveksamma till den förändring av silhuetten den skulle medföra. 1790 blev dock läget akut. Endast ett år senare var den nya tornhuven på plats och kyrktornet såg därmed ut ungefär som det gör idag.

1818 påbörjas insamlingen till ett nytt tak, denna gång av koppar.

Tre år senare hade man fått in en del och man beslöt att ta ett lån för att täcka resten av kostnaden. Sommaren 1822 låg det nya fina koppartaket på plats. Den 20 december samma år brann Borås på nytt, för tredje gången.

Kyrkan stod ännu en gång utan tak, tornhuv och inredning. Den nya sakristian hade klarat sig, tack vare sitt stenvalv. Men denna gång fanns en brandförsäkring och man kunde påbörja reparationerna omedelbart.

Vid den fjärde branden 1827, på dagen hundra år efter stadsbrand nummer två, blev kyrkans skador marginella, tack vare ett mer effektivt brandbekämpningsarbete.

FRÅN MITTEN AV 1800-TALET växte invånarantalet i rask takt. Caroli kyrka räckte inte längre till. Arkitekten och professorn F G A Dahl fick i uppdrag att se över möjligheterna till en ombyggnad. Han ansåg dock att man inte skulle satsa mer kraft än möjligtvis några förbättringsåtgärder på den gamla kyrkan och i stället koncentrera resurserna på att bygga en ny kyrka med en hög och vacker tornspira. Denna nya kyrka blev Gustav Adolf.

Caroli kyrka hade fram till 1903 varit vit men detta år målades den om till en rödbrun ton. Två omfattande renoveringar gjordes också under förra seklet. Vid den första, 1914–15, tillkom bland annat de vackra takmålningarna. Även huvuddelen av den nuvarande inredningen med bänkar, predikstol och dopfunt är från de åren. 1938–40 var det nödvändigt att förstärka grunden. Kyrkan hade satt sig eftersom de gamla gravarna runt och under kyrkan hade sjunkit ihop. Vid denna renovering togs också sidoläktarna bort och orgelläktaren byggdes ut.

Då fick också kyrkan sin nuvarande gråbruna färg.

Möt några av oss som jobbar i Caroli kyrka idag!

Kom och ta del av den levande kyrkan genom guidningar, musik och utställningar! Programmet finns i sin helhet på www.svenskakyrkan.se/boras. Här följer ett urval:

Utställningar • 6 april - 12 maj utställning ”Möte med det heliga” i Caroli kyrka. Vernissage 7 april.

• 30 juni - 25 augusti utställning ”Textilier i Caroli” i Caroli kyrka. Vernissage 30 juni.

Musik • 16 mars kl. 16:00 Johann Sebastian Bach – mässa i h-moll i Caroli kyrka. Med Caroli Oratoriekör, Borås Salongsorkester, solister Christina Ekström, sopran; Tore Sunesson, tenor; Amanda Flodin, alt; Karl Peter Eriksson Lindblad, bas. Dirigent Carl-Gustaf Ekström.

• 30 mars kl. 16:00 Orgelkonsert med piano ”Rhapsody in blue” med Ulf Norberg, konserthusorganist, och Johan Möller Lekemo, konsertpianist.

• 6 april kl. 16:00 Körkonsert med Härlanda Voces i Caroli kyrka. Med Härlanda Voces, ungdomskör från Härlanda i Göteborg under ledning av David Molin. Musik av Stanford, Lindeberg, Alfvén och Whitacre.

ÅRETS FASTEKAMPANJ

Samma himmel.

Samma rättigheter.

Verkligheten ser olika ut.

Foto: Magnus Aronson/Ikon

En ståtlig 350-åring

Släktforskardagarna 2019 arrangeras 24-25 augusti i Borås, med temat ”Kyrkans skatter”.

Swisha din gåva till

900 1223

Lili-Ann Andersson, städledare Vi städar Caroli kyrka tre gånger per vecka samt inför storhelger och större evenemang. Arbetet delas upp, vi gör inte allting varje gång.

Exempelvis dammar vi allt en gång per vecka. Vi har förlängningsskaft på dammvipporna så att de blir flera meter långa, en förutsättning för att kunna nå överallt. De stora ljuskronorna är det oftast vaktmästarna som sköter eftersom de behöver firas ner. Vi rör inte heller de antika föremålen i montrarna, de kräver specialkunskap. Totalt är vi sex personer som städar alla kyrkor i Borås, församlingshemmen, Krematoriet och Bovik och vi är certifierade för vårt arbete. Vi är ett bra gäng som ställer upp för varandra. ”Pink ladies” kallar vi oss, eftersom våra arbetskläder är rosa.

Fortfarande efter 18 år tycker jag att det känns både mäktigt och fridfullt att städa inne i Caroli kyrka, den har något extra jämfört med de övriga kyrkorna. Än mer speciellt är det om någon av kyrkomusikerna sitter och övar. Jag kommer ihåg när jag var ny och skulle starta dammsugaren första gången, det kändes konstigt att dra igång något som lät så mycket, som om man störde friden i kyrkan.

Mattias Johansson, vaktmästare Jag har arbetat i Caroli kyrka sedan 2001 och tycker fortfarande mycket om att gå omkring i kyrkan, atmosfären är speciell. Inte minst känns det mäktigt att veta att människor har firat gudstjänst på just den här platsen i nästan tusen år. Kyrkans historia har intresserat mig i alla år och det är roligt att få berätta om denna speciella byggnad när jag guidar skolklasser och andra grupper. Ingen dag är den andra lik här.

Kyrkan används i så många olika sammanhang – gudstjänster, konserter, bröllop, dop, begravningar och skolavslutningar. Jag skulle nog vilja säga att det allra roligaste men också viktigaste med mitt arbete är alla möten med människor.

Åldern och utformningen ger kyrkan alla dess kvaliteter. Mycket av det dagliga fastighetsskötararbetet inne i kyrkan gör vi på förmiddagarna.

Klockan 12 på vardagarna öppnar vi för allmänheten och 12.15 hålls en middagsbön. Många kommer in för att tända ljus eller bara sitta i kyrkan en stund, då ska vi också kunna erbjuda en rofylld miljö. Det märks att Caroli kyrka är en viktig plats för boråsarna.

Monica Esborn, präst Jag kommer ihåg första gången jag besökte Caroli kyrka. Det som överraskade mig var kontrasten mellan den ganska mörka och lite dystra utsidan och den ljusa insidan med sina fina målningar. Utsidan dolde något vackert. Första gången jag höll en gudstjänst här var i januari 2011.

I en kyrka som denna med stor volym, höga valv och många fönster behöver man tänka extra mycket på hur man pratar, att liksom lyssna in akustiken. Ytterligare en sak att tänka på är avståndet mellan koret och orgelläktaren som ger en liten fördröjning i ljudet.

Utformningen är typisk för en kyrka från den tiden. Musik gör sig väldigt bra i den och för några hundra år sedan var det betydligt mer sjungen liturgi i gudstjänsterna. Utan förstärkning krävdes en god akustik för att ljudet skulle nå fram. Kyrkans imponerade proportioner speglar också stadens ambitioner när den byggdes. Många skulle få plats och det skulle också vara en vacker byggnad som speglade det finaste som bygden gemensamt kunde bidra med. Proportionerna visar även dåtidens gudsbild, människan skulle känna sig liten. Caroli kyrka är ett fantastiskt rum att vara i och det är öppet för alla – stadens rum och människornas rum.

Carl-Gustaf Ekström, musiker Enligt min uppfattning är Caroli kyrka den lokal som har Borås absolut bästa akustik och jag tycker mycket om att både spela och sjunga här. Det är valven som gör det, de ger en rundhet i efterklangen.

Den stora orgeln på orgelläktaren är från 1970, byggd här i Sverige av Hammarbergs Orgelbyggeri. Orgeln har 43 stämmor och som lite kuriosa kan berättas att tretton av dessa har återanvänts från tidigare orglar i kyrkan, en från 1824 och en från 1919. Även dessa båda orglar tillverkades av svenska orgelbyggare, Pehr Zacharias Strand respektive Åkerman & Lund Orgelbyggeri. Den ljudande fasaden är också från 1824 års orgel. Orglar och orgeldelar har mycket lång livslängd om de underhålls på rätt sätt.

Ingen kyrkorgel är den andra lik. De har olika storlek och dessutom finns det tre olika bakomliggande system – mekaniska, elektriska och pneumatiska orglar som sinsemellan kräver lite olika spelteknik. En ytterligare faktor att ta hänsyn till är att de olika kyrkorummen är olika.

När man kommer till en ny kyrka måste man därför bekanta sig med både instrumentet och akustiken.