Mellan himmel & jord nr 1-2014

mellan nummer 1/2014 årgång 10

www.svenskakyrkanboras.se

Alla bidrar, alla behövs så formas en gudstjänst

Starkare, tydligare, synligare Läs om Stefan Hillers tankar för Svenska kyrkan i Borås

Oblater – ett hantverk med stor precision Hungern är i fokus för årets fasteinsamling

en tidning från

MELLAN HIMMEL & JORD 1. 2014

17

Ett enkelt bröd med stark symbolik

Oblater bakas i stora kakor som sedan stansas för hand utifrån det ringmönstersom skapas av gräddjärnen. Tre personer arbetar i Ersta oblatbageri.

Blanda majsmjöl, potatismjöl och rismjöl.

Tillsätt vatten tills konsistensen påminner om en tjock våffelsmet. Smörj ett gräddjärn med bivax och grädda i tjugo sekunder. Ungefär så skulle ett recept på oblater kunna se ut.

E

rsta diakoni på Södermalm i Stockholm ligger på en klippa med fantastisk utsikt över huvudstaden. Här bedrivs sjukvård och annan social verksamhet men i ett litet gårdshus finns också Ersta oblatbageri. Det är Sveriges största och enda oblattillverkare, med några få små lokala undantag. Ludmila Rawicka är föreståndare och visar runt i det lilla bageriet där oblater har bakats sedan 1909.

– Vi är tre personer som arbetar här och dessutom har vi god hjälp av volontärer som kommer hit någon eller några dagar i veckan. Varje år levererar vi cirka tre miljoner oblater till Svenska kyrkans församlingar men också till en del frikyrkoförsamlingar i Sverige, Norge och Danmark.

Glutenfria är de, och råvarorna är ekologiskt odlade.

– Sedan ett drygt år tillbaka tillverkar vi enbart glutenfria oblater. Det är det som efterfrågas mest. Under en tid bakade vi både vetemjölsoblater och de glutenfria men det ställde mycket höga krav på hanteringen här i bageriet.

I BAGERIET finns två typer av gräddjärn

för att kunna baka både små och stora obla-

2

MELLAN HIMMEL & JORD 1. 2014

FOTO PER ARONSSON

ter. Ludmila håller upp två kakor och visar.

– Järnens ovansida har ett mönster som präglar kakorna. Dels är det Kristussymbolen och dels är det ringmarkeringen som vi stansar utifrån. En oblatkaka blir antingen tio stora eller fyrtiofyra små oblater beroende på vilket järn som används.

”

Sedan ett drygt år tillbaka tillverkar vi enbart glutenfria oblater.

Hon sätter sig vid den lilla stansmaskinen och stansar raskt ut oblaten. Varje kaka stansas manuellt, här finns inga automatiserade funktioner.

– Vi är noga med att alla oblat ska vara hela och fina. Om de spricker eller om kanten blir ojämn vid stansningen kasseras de.

I RUMMET INTILL sitter två volontärer och packar oblaterna i papptuber.

– Det är synd att du inte är här en tisdag

eller torsdag, då hade du fått träffa vår allra mest trogna volontär Greta Johansson.

Hon är 96 år gammal men kommer fortfarande två eftermiddagar i veckan. På ett pass packar hon 100 rör, det vill säga 10 000 oblater.

Frivilliginsatserna gör att kostnaderna hålls nere och allt överskott går till Ersta diakonis sociala verksamhet.

FAKTA: Oblat är det bröd som delas ut vid nattvarden i kyrkorna. Ordet oblat kommer från latinets oblatum och betyder ”det framsatta”. Inom den katolska kyrkan kallas nattvardsbrödet i stället för hostia. Båda bakas helt utan jäst eller bakpulver.

Ursprunget är det osyrade bröd som serveras vid den judiska påsken och som Jesus delade med lärjungarna innan han tillfångatogs och korsfästes.

REDAKTÖREN:

mellan www .sven

num mer

1/20 14

årgå ng

skaky rkanb

oras. se

10

P

, Alla bidrarvs hö st allaasbe en gudstjän så form

tydliStarkare, igare gare, synlrs tankar för an Hille Läs om Stef an i Borås Svenska kyrk

precision k med stor ett hantver einsamling årets fast i fokus för Hungern är

Oblater –

g från en tidnin

MELLAN

HIMMEL

1. 2014 & JORD

17

MELLAN HIMMEL & JORD

– en tidning från Svenska kyrkan i Borås. Tidningen delas ut till alla hushåll i Caroli, Gustav Adolfs och Brämhults församlingar.

ANSVARIG UTGIVARE

Stefan Hiller REDAKTÖR

Cecilia Svensson boras.redaktionen@svenskakyrkan.se

REDAKTIONSRÅD

Stefan Hiller Monica Palmqvist Maria Andersson Cecilia Svensson David Gustafsson Elisabeth Jönsson Carina Svedberg PRODUKTION

å senare år har jag upptäckt hur bra det är att ta sig tid att tänka efter. Ja, det finns ju stora och små saker att tänka på här i livet, och vissa saker måste jag tänka på, och andra saker vill jag inte tänka på för mycket. Det jag har kommit fram till är att de där sakerna som känns i magen är viktiga att ta sig tid att fundera på. Jag vet också att svaret kan dröja, men vetskapen om att jag vet att det är viktigt för mig kan vara tillräcklig när tålamodet prövas.

Fasteperioden kan vara en tid för eftertanke. Den traditionella 40 dagar långa fastan inleds inom kort och pågår fram till och med påskafton. Det kan vara en tid att fundera över vad man lägger sin tid och sina pengar på, kanske avstå från något och i stället spendera mer tid med familj och vänner, eller ha en shoppingfri månad och ge något till någon annan i stället. Se vad boråsarna på sista sidan har avstått ifrån.

Apropå fasta är inte oblatbrödet någon stor måltid i den fysiska bemärkelsen. Men det är ändå något som ska bakas. På Södermalm i Stockholm ligger Ersta oblatbageri, och det var väldigt roligt att vi fick göra ett besök där. Du kommer också att få läsa om vad som hände med vår organisation vid årsskiftet och stifta bekantskap med vår nye kyrkoherde Stefan Hiller.

Svenska kyrkans grundläggande uppgifter är gudstjänst, undervisning, diakoni och

Tid att tänka efter mission. Under årets fyra nummer kommer du att få inblick i de olika dimensionerna.

Vi börjar med gudstjänsten. I detta nummer får du följa med på en gudstjänst i Brämhults församling, och ta del av alla de förberedelser som krävs inför en gudstjänst.

Hoppas det här numret kan väcka en tanke hos dig. Mejla gärna boras.redaktionen@ svenskakyrkan.se om du har någon fråga eller synpunkt.

Med hopp om många goda tankar!

Cecilia Svensson, redaktör

InfoMera, Elisabeth Jönsson STEP Reklambyrå, Carina Svedberg TEXT OCH FOTO

Elisabeth Jönsson eller David Gustafsson, där inget annat anges.

OMSLAGSBILD

Tolvårige Casper Rehn Wikström vid orgeln i Brämhults kyrka.

Foto Per Aronsson UPPLAGA

38 100 exemplar, 4 nummer/år TRYCK

Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB INTERNET

www.svenskakyrkanboras.se www.facebook.com/svenska kyrkanboras www.twitter.com/svkyboras www.instagram.com/svkyboras ADRESS OCH TELEFON

Box 393, 501 13 BORÅS Tel växel: 033 - 17 94 00 boras.pastorat@svenskakyrkan.se

Framförda åsikter i tidningen överensstämmer inte nödvändigtvis med redaktionens eller Svenska kyrkans åsikter.

Innehåll OBLAT. Vid Ersta diakoni i 2 BAKA Stockholm har oblater bakats sedan 1909.

Följ med på ett besök i bageriet.

SOM UTGÖR HELHETEN. 4-7 DELARNA Många personer är viktiga för att en gudstjänst ska bli komplett. Präst, diakon, musiker, kyrkvärdar, vaktmästare och inte minst besökare har en viktig roll att fylla. Vissa delar kräver mer förberedelser än andra för att en gudstjänst ska bli en gemensam upplevelse där alla kan delta.

nr 1. 2014 OCH PÅ GÅNG. Här är 8-9 KALENDARIUM ett urval av senvinterns och vårens aktiviteter hos Svenska kyrkan i Borås.

MOTIVATION, ENGAGEMANG och 10 -11 OM kaffe som sammanhållande socialt kitt. Borås nye kyrkoherde Stefan Hiller berättar om sina tankar inför sitt uppdrag.

INLEDS FASTAN. Men vad innebär 12 SNART egentligen fastan i den kristna traditionen?

AKTIVITETER. 13 FASTEPERIODENS Temat för fastekampanjen är även i år ”Allt för att utrota hungern”. Så här kan du bidra.

AV ATT VÅRDA. Med rätt 14 VIKTEN omvårdnad kan både vinstockar och relationer ge god skörd. Kyrkoherde Stefan Hiller reflekterar.

15 LILLA KORSORDET MELLAN HIMMEL & JORD 1. 2014

3

GUDSTJÄNST:

Vaktmästare Linda Freij tänder alla ljus och ser till att allt praktiskt är i ordning inför gudstjänsten.

Ingegerd Gustavsson hälsas välkommen av kyrkvärd Kurt Joelsson och får en psalmbok.

Lagarbetet ger helheten Det är söndag och klockan är elva. Kyrkklockorna i klockstapeln utanför Brämhults kyrka börjar ringa och dagens högmässa inleds. Präst, kantor, diakon, solist, kyrkvärdar och vaktmästare finns på plats liksom besökarna. Alla behövs för att mässan ska bli en gemensam och positiv upplevelse för dem som deltar. Och alla har sina förberedelser och uppgifter som tillsammans utgör helheten.

PRÄST: JAN-ÅKE CARLSSON

Mina förberedelser inför en söndagsgudstjänst börjar i mitten av veckan innan. Då har mina medarbetare och jag ett möte där vi läser igenom de bibeltexter som är aktuella. Efter genomläsningen får var och en berätta om sina reflektioner och funderingar över texterna. Under dessa diskussioner sås oftast det första fröet av inspiration till min predikan.

Vid detta möte bestäms också vilka psalmer som ska sjungas. Vår målsättning är alltid att åtminstone hälften ska vara sådana som de allra flesta människor känner till men också att minst en ska vara av det mer okända slaget. På så sätt ges alla gudstjänstbesökare möjlighet att både sjunga med och vidga sitt psalmkunnande. Över huvud taget tror jag på vikten av igenkänning under en gudstjänst. Här i Brämhults kyrka läser vi till exempel Fader vår med den gamla tex4

MELLAN HIMMEL & JORD 1. 2014

ten. Formuleringarna är så välkända och vår målsättning är att ingen ska känna sig obekväm med gudstjänstens form.

Däremot får gärna innehållet utformas så att det sätter igång en tankeprocess.

Mina tankar kring predikan fortsätter sedan att pyra i bakhuvudet fram till söndag morgon. Då går jag upp tidigt, läser dagens bibeltexter en gång till och funderar kring vad jag känner är betydelsefullt i dem. Jag skriver aldrig något manus utan håller mig till några få stödord på en lapp, såvida jag inte ordagrant ska citera någon. Det händer att jag i efterhand kommer på att jag missat att säga något men förhoppningsvis sa jag annat som var minst lika meningsfullt. Jag tänker oftast att det är hur man säger något är minst lika viktigt som vad man säger.

Cirka en timma innan gudstjänsten träffas vi i kyrkan för en genomgång, därefter är det dags att hälsa besökarna välkomna. Vilka är i kyrkan idag? Det är

roligt att se både välbekanta och nya ansikten. Besökarna präglar i hög grad vilken gudstjänst det blir. Själv kan jag få en otrolig energi när jag under gudstjänsten möter blickar och känner respons i form av en nick eller ett leende.

Den gudstjänst jag leder är också min egen. Jag känner mig absolut som en av deltagarna. Faktum är att jag ofta känner mig mer närvarande när jag har en uppgift under en gudstjänst än när jag sitter som besökare i bänken.

BESÖKARE: INGEGERD GUSTAVSSON

Jag går inte i kyrkan varje söndag men varje gång jag går känner jag hur jag varvar ner och hur en känsla av trygghet sprider sig i kroppen. Lugn och ro helt enkelt.

Atmosfären i en kyrka är alltid speciell och det är en miljö som jag trivs i.

Brämhults kyrka är min hemmakyrka och det är oftast hit jag går. Här har också min ena dotter gift sig och den

FOTO MAGNUS ARONSON

Diakonen Rose-Mari Grahn och prästen Jan-Åke Carlsson förbereder nattvarden.

andra konfirmerats. Dessutom är barnbarnen döpta i denna fina kyrka.

Jag känner mig också alltid välkommen av den fantastiska personalen här och det finns ett personligt tilltal som jag uppskattar. Men jag går också gärna till Gustav Adolfs kyrka, speciellt i samband med konserter och andra musikevenemang. Dessutom har jag besökt frukostmötena i Caroli några gånger. Kyrkan erbjuder mycket aktiviteter utöver gudstjänsterna som också är givande. Är jag troende? Jag vet inte om jag kan betrakta mig som det eller om jag går mer i kyrkan av tradition. Men jag kan heller inte svara nej på den frågan för jag får ofta en känsla av att det finns någonting mer, något som vi inte kan ta på. Vår värld är så fantastisk, det finns mycket omkring oss som inte alltid har en rationell förklaring.

Jag kan bara konstatera att jag tycker om känslan jag får när jag besöker kyrkan och att jag mår bra av det.

KYRKVÄRDAR: KURT OCH GUN JOELSSON

Vi brukar börja våra förberedelser någon dag innan. Då läser vi igenom de aktuella texterna och bestämmer också sinsemellan vem som ska göra vad under gudstjänsten just denna söndag. Att vara kyrkvärd är ett ideellt uppdrag och oftast tjänstgör vi en gång per månad.

Kyrkvärdarna är i regel med på den

Kyrkvärd Gun Joelsson läser en av dagens bibeltexter, en av kyrkvärdens uppgifter under en gudstjänst.

genomgång som hålls innan gudstjänsten börjar. Det är viktigt att alla vi som har en uppgift vet vad som kommer att hända under gudstjänsten så att allt är väl förberett innan besökarna kommer.

”

Atmosfären i en kyrka är alltid speciell och det är en miljö som jag trivs i.

Det första vi gör är att hälsa på alla besökare och dela ut psalmböcker och agendor. Precis innan gudstjänsten börjar är det någon av oss som går fram och hälsar välkommen en gång till, berättar vart dagens kollekt går och kanske ger någon ytterligare information som är aktuell just den dagen. Till kyrkvärdens uppgift hör också att läsa någon eller några av dagens bibeltexter, tända ljuset vid tacksägelsen och ta upp och räkna kollekten. Vi hjälper också till vid nattvarden och ser till att alla som vill får möjlighet att ta den, även om man kanske inte kan knäböja vid altarringen.

Vi tycker båda att det lagarbete som en gudstjänst innebär och den delaktighet som kyrkvärdsuppdraget innebär är mycket givande. Extra roligt är det

givetvis när kyrkan är fullsatt, som vid de stora högtiderna, konfirmationer och vid musikevenemang. Samtidigt kan det då också bli problem eftersom Brämhults kyrka är så liten. Några få gånger, främst i samband med konfirmationer, har kyrkan helt enkelt blivit så överfull att vi inte kunnat släppa in alla.

Vi har varit kyrkvärdar i 20 respektive 15 år. I början jobbade vi var för sig i par med andra, men det känns mer praktiskt att vi är uppbokade samma söndagar. Då blir det lättare att planera för annat. Men vi är även engagerade i kören och hjälper till med kyrkskjuts för dem som inte själva kan tas sig till kyrkan samt med tvätt av dukar och servetter som används på altaret.

Kan vi passa på att berätta att det just nu behövs fler kyrkvärdar i Brämhult?

Välkommen att ta kontakt med Svenska kyrkan i Borås om du vill engagera dig ideellt i ett uppdrag som innebär mycket kontakt med andra människor och att ingå i ett positivt sammanhang.

DIAKON: ROSE-MARI GRAHN

Idag är det högmässa, det vill säga gudstjänst med nattvardsgång. Vid nattvard är diakonen alltid med. Precis som prästen är jag även klädd i alba och stola, det vill säga den vita långskjortan och bandet.

Fast som diakon bär jag min stola diagonalt över kroppen och ihopfäst vid höften.

MELLAN HIMMEL & JORD 1. 2014

5

GUDSTJÄNST: fortsättning

Starten för förberedelserna är det personalmöte vi har i mitten av veckan där vi gemensamt planerar innehållet. För mig är det viktigt att vi läser texterna gemensamt. Många gånger är det så att även om man läst en text tidigare vid flera tillfällen så betyder den något annat beroende på vilka personliga erfarenheter man samlat på sig sedan sist. Tolkningen kan bli en helt annan och man ska lyssna efter vad Gud vill säga till mig just nu, i detta skede av livet.

Tillsammans med prästen och kyrkvärdarna står jag innanför dörren och hälsar besökarna välkomna. På så sätt får vi personlig kontakt med var och en. Många människor tar tillfället i akt att ge mig en lapp i handen om något de vill prata om eller kanske säger snabbt ”kan jag ringa dig i veckan?”

Genom att vara närvarande underlättas de kontakterna.

”

Vi lever i en hektisk tid och behöver stunder av stillhet.

Under högmässan leder jag förbönen. I den lägger jag fram församlingsbornas, församlingens, Svenska kyrkans och den världsvida kyrkans böner. Jag har också tre tända ljus, ett vardera för Fadern, Sonen och den Helige ande. Själv tror jag mycket på bönens kraft. Vi lever i en hektisk tid och behöver stunder av stillhet. Svar finns att få hos oss själva på våra frågor om vi bara är tysta och stilla länge nog.

Här i Brämhult är jag också delaktig i den liturgiska sången, det är så vår präst Jan-Åke vill ha det. Jag vet inte riktigt hur det är i andra kyrkor.

Vid nattvarden är det prästen som välsignar brödet och delar ut det. Jag kommer efter med vinkalken, som man då antingen kan doppa sitt bröd i eller dricka ur. Vid nattvarden har vi ett samspel med kyrkvärdarna för att se till att nattvarden når alla som vill ha den. Bland annat ställs det fram stolar ifall det fungerar bättre att sitta än att knäböja.

Att ha en uppgift under en gudstjänst är inte på något sätt oförenligt 6

MELLAN HIMMEL & JORD 1. 2014

Kantor Sofia Falk har arbetat tillsammans med dagens solist, Tina Rehn Wikström, vid flera tillfällen och de är väl samövade.

med att också känna att man deltar i densamma. Jag är inte där för att prestera på något sätt. Till exempel tycker jag att syndabekännelsen som sker strax innan nattvarden ger mig kraft, det är ett tillfälle när jag får lägga bort allt gammalt, och lämna över allt elände till Gud. Den kraften behöver jag för att kunna utföra mitt arbete. Att vara diakon är en förmån, men man möter också många som har det svårt.

I och med min tystnadsplikt kan jag inte prata av mig med någon, utan får hitta andra utlopp för tunga känslor. Är det inte högmässa kan jag delta på andra sätt i gudstjänsten, till exempel med textläsning, sång eller ”bara” vara besökare.

KANTOR: SOFIA FALK

För mig är planeringen uppdelad i två delar, en långsiktig och en kortsiktig.

Den långsiktiga sker terminsvis och inkluderar vilka gudstjänster som

någon av mina körer ska delta i och vad vi behöver öva in inför dem. Här tittar jag också på när det kan vara lämpligt att ha med en solist. Den kortsiktiga rör söndagens psalmer, vilka bestäms gemensamt på vårt veckomöte. Dessa ska ligga i linje med gudstjänstens tema.

Till varje psalm ska jag fundera ut om det är orgel eller piano som lämpar sig bäst. För orgelpsalmer handlar det också om hur jag vill att orgeln ska låta just då, och vilket förspel som passar bäst. Vissa psalmer kan jag bättre än andra sedan tidigare, det styr hur mycket övning som krävs. Under slutet av veckan brukar prästen och jag också öva på de liturgiska delarna. Jag ska också tänka ut vilket postludium som ska spelas, alltså det musikstycke som spelas när gudstjänsten är slut.

Det ska spegla gudstjänsten och vara någon form av sammanfattande avslut.

Någon timma innan gudstjänsten,

”

Det är inte så att vi ”uppträder”. Under en gudstjänst är vi alla där för att delta.

De äldsta delarna av Brämhults vackra träkyrka är från slutet av 1400-talet men under den har grunden till en liten stavkyrka från 1200-talet hittats.

Timman innan gudstjänsten börjar sjunger jag igenom mina sånger och värmer upp rösten. Det är också ett bra tillfälle att kontrollera att all teknik fungerar.

Nu är det så länge sedan jag sjöng första gången att jag har glömt hur det kändes då, men visst var jag nervös.

Idag känner jag mig trygg med det jag ska göra och kan koppla av och delta i gudstjänsten mellan mina sånger.

Varför jag sjunger i kyrkan? Det är en förmån att få vara med i de här sammanhangen och förhöja besökarnas upplevelse. Musiken är viktig och det känns positivt att få förmedla den och se uppskattningen hos åhörarna. Jag sjunger ju även i kören och det är lika roligt.

VAKTMÄSTARE: LINDA FREIJ

En kvart kvar till gudstjänsten ska börja. Sakta men säkert fylls kyrkbänkarna med besökare.

lite mer om kören är med, har vi genomgång i kyrkan. Jag brukar då spela igenom mina musikstycken och öva lite med kör/solist om de ska vara med. Precis innan gudstjänsten börjar, när besökarna har satt sig så händer det att jag har en kort övning om vi gemensamt ska sjunga något som är helt nytt för församlingen.

Jag tycker om gudstjänsterna, de är viktiga för mig. Med den rutin jag har nu är det heller inget problem att fokusera på exempelvis prästens predikan eller annat som sker under de tider jag inte spelar. Vissa söndagar kan det vara lite motigt att gå ur sängen när alla andra är lediga, men så fort jag är på plats i kyrkan känns det jättebra. Det är positivt att vi är så många som arbetar tillsammans, det känns äkta och ger mer levande gudstjänster. Vår uppgift är att vara så väl förberedda att vi inte står i vägen för besökarnas upplevelser. Samtidigt är det inte så att vi ”uppträder”. Under

en gudstjänst är vi alla där för att delta, var och en på sitt sätt. Allt det vi gör gemensamt ska utmynna i just den här söndagens budskap.

SOLIST: TINA REHN WIKSTRÖM

Jag har sjungit i olika sammanhang i främst Brämhults och Gustav Adolfs kyrka under många år. Många av de vanligaste sångerna och psalmerna är därför väl inövade. Sofia Falk och jag träffades för ungefär en vecka sedan och bestämde dagens innehåll.

Just idag är det lite speciellt för min tolvårige son Casper är också med. Han har tagit orgellektioner för Sofia under en tid och ska spela ett stycke på orgeln under gudstjänsten. Dessutom ska han ackompanjera på piano när Sofia och jag sjunger. Och det har han aldrig gjort i något publikt sammanhang förut. Orgel har han däremot spelat vid två tillfällen tidigare, men det blir inte lika stort fokus på personen när man sitter för sig själv på orgelläktaren.

Först på plats, oftast i alla fall, och sist därifrån. Det är min lott som vaktmästare. Låsa upp, larma av och ta fram det som behövs just för den här gudstjänsten. Är det flaggdag ska även flaggan hissas.

Innan gudstjänsten ska lokalen ställas i ordning. Blommorna på altaret ska kontrolleras, psalmnumren ska hängas upp på tavlan och stearinljusen ska tändas. Kyrkan ska vara fin och i ordning när besökarna kommer. Dessutom ska tekniken tas fram och kopplas ihop. En primär arbetsuppgift är att se till att alla kan höra bra under hela gudstjänsten, jag får därför vara lite av en ljudtekniker också.

Efter gudstjänsten ska kyrkan ställas i ordning igen.

Jag arbetar bara extra som vaktmästare nu medan jag studerar, men jag måste säga att det är väldigt roligt.

Många roliga möten med människor ingår, det är ett socialt arbete. Samtidigt är det en viktig uppgift för vaktmästaren att vara just social, alla ska känna sig välkomna och sedda när de besöker kyrkan.

MELLAN HIMMEL & JORD 1. 2014

7

Kalendarium dag tid evenemang

26/2 14.30- Sjöbo kyrkans hus, sång- och musikcafé.

16.00 Allsång, musikkryss, fika och gemenskap.

4/3 18.00 Norrmalms kyrka, mässa och föredraget ”Flykten från Lettland 1944” med Raimond Tedesand. Kvällsmat.

12/3 14.00- Caroli församlingshem, allsångscafé

15.30 med Carl-Gustaf Ekström och Annette Alevall.

19/3 14.30 Norrmalms kyrka, allsång med Bredaredspojkarna.

14/4 21.00 Gustav Adolfs kyrka. Taizémässa i samarbete med Kulturhuset.

17/4 17.00 Byttorps församlingshem, påskmåltid.

Kostnad 50 kr. Anmälan senast 14/4 till 17 94 49.

23/4 14.30- Sjöbo kyrkans hus, sång- och musikcafé.

16.00 Allsång, musikkryss, fika och gemenskap.

29/4 18.00 Norrmalms kyrka, mässa och föredraget ”Våren i dikt och sång” tillsammans med Norrmalmssångarna.

29/4 19.00 Gustav Adolfs kyrka, vårkonsert. Hemgårdskörerna, Trandareds/IOGT-NTO-körerna m.fl. Dirigent Jan Hjalmarsson.

20/3 18.30 Sjöbo kyrka, sinnesromässa. Efteråt kvällsfika.

4/5 11.00 Caroli kyrka, sammanlyst högmässa.

Anders Ljungström.

22/3 09.00- Caroli församlingshem, kvinnofrukost.

11.00 ”Trons hjälp bakom lås och bom” med Ingrid Joelsson, präst. Kostnad 50 kr inkl. frukost. Anmälan till 17 94 49.

7/5 14.00- Caroli församlingshem, allsångscafé

15.30 med Carl-Gustaf Ekström och Annette Alevall.

22/3 16.00 Caroli kyrka, konsert. ”I Beethovens fotspår” med

pianist Johan Möller Lekemo.

10/5 16.00 Gustav Adolfs kyrka, vårkonsert med

Borås Par Bricoles manskör.

23/3 15.00 Norrmalms kyrka, konsert med Rockorkestern.

Gunilla Andersson, William Lindström.

14/5 14.00- Caroli församlingshem, vårfest.

15.30 Gemensamt för Caroli centrum, Sjöbo och Byttorp. Poesi och musik med Hillo: Daniel Svensson, Sara Nilsson, Anna Strid och Stina Svensson. Anmälan till 17 94 49.

23/3 17.00 Gustav Adolfs kyrka, Mariamusik av Anders Öhrwall.

Gustav Adolfs oratoriekör, instrumentalensemble, recitatör. Dirigent Margaretha Skoglund.

26/3 14.30- Sjöbo kyrkans hus, sång- och musikcafé.

16.00 Allsång, musikkryss, fika och gemenskap.

30/3 18.00- Caroli församlingshem, Bön och psalmskatter med

19.30 Jan Hyllstam och Tony Thornberg. Föreläsning, praktiska övningar och samtal. Ingen anmälan.

1/4 18.00 Norrmalms kyrka, mässa och föredraget ”Händelser vid kvinnlig omskärelse” med Rumana Daowd.

3/4 19.00 Norrmalms kyrka, GA-dialogen.

Ylva Eggehorn, författare, lyriker.

9/4 14.00- Caroli församlingshem. Levande historia med

15.30 Leon Rytz: ”Vi överlevde helvetet på jorden” – om att ha överlevt koncentrationsläger.

10/4 18.30 Sjöbo kyrka. ”Minns du sången?” med sångare, solister och instrumentalister.

12/4 09.00- Caroli församlingshem, kvinnofrukost.

11.00 ”Från iransk polischef till svensk pastor – den som söker finner” med Sanna Mansouri, pastor. Kostnad 50 kr inkl. frukost. Anmälan till 17 94 49.

12/4 17.00 Caroli kyrka, konsert. Johan Sebastian Bachs Johannespassionen med Caroli oratoriekör, Borås salongsorkester, solister. Entré 150 kr.

Finsk verksamhet Andrums café/Olotila auki ti-pe klo 10 – 14 Ke 5.3 klo 14 Tuhkakeskiviikon messu, Carolin kirkko To 27.3 klo 10 Musiikkikahvila, suomenkielinen Olotilassa, Teema: Maria

Pääsiäisen ajan jumalanpalvelukset To 17.4 klo 11 kiirastorstain messu, Carolin kirkko Pe 18.4 klo 14 pitkäperjantain jumalanpalvelus, Carolin kirkko Su 20.4 klo 14 messu, Carolin kirkko La 26.4 Retriittipäivä Byttorp, seurakuntatalo ja kirkko 2.5-4.5 Evankeliumiyhdistyksen valtakunnalliset päivät Carolissa Su 1.6 Kevätkauden päätös Bovikissa Palveleva Puhelin joka ilta klo 21-24. Puh 020-26 25 00.

Oletko menettänyt läheisen? Aloitamme sureville vertaistukiryh män keväällä. Ota yhteyttä! Eini 0706-56 16 86.

8

MELLAN HIMMEL & JORD 1. 2014

15/5 19.00 Norrmalms kyrka, GA-dialogen.

Jessica Zandén, skådespelare.

15/5 18.30 Sjöbo kyrka, sinnesromässa. Efteråt kvällsfika.

18/5 11.00 Sjöbo kyrka, gudstjänst för stora och små. Vårkalas!

18/5 17.00 Gustav Adolfs kyrka, musik i vårens tid med

Borås Luciaförenings kör, instrumentalensemble. Dirigent Margaretha Skoglund.

21/5 10.00 Gustav Adolfs kyrka. Kyrkans Barnens dag med sång, musik och drama på scenen i Kyrkparken. Medtag gärna matsäck.

25/5 11.00 Gustav Adolfs kyrka. ”Toner från en källa” (Husabymässan) av Jerker Leijon. Komminister Magnus Abrahamsson, Gustav Adolfs kyrkokör, brassensemble, Jan Hjalmarsson, Margaretha Skoglund.

27/5 18.00 Norrmalms kyrka, mässa och föredraget

”Västgötadialekter” med Karin Astin. Kvällsmat.

29/5 09.00 Ramnakyrkan, sammanlyst gökotta

Kristi himmelfärdsdagen.

31/5 18.00 Caroli kyrka, musikgudstjänst.

Carolikören med kör från vänförsamlingen i Espelkamp.

Detta är ett axplock av aktiviteter. Reservation för eventuella ändringar. På vår hemsida, www.svenskakyrkanboras.se, finns alltid aktuell information. Gudstjänster och aktiviteter annonseras under predikoturer i Borås Tidning på lördagar.

Tankar & lunchmusik

till månadens konstnär Torsdagar klockan 12 i Gustav Adolfs kyrka.

Februari – Ann Eringstam Mars – Camilla Eskilsson April – Rune Eringstam Maj – Carl-Gustav Antonsson

På gång

stort & smått under våren 2014

Kurser

i Norrmalms kyrka

RETREATDAG 29 MARS

Psalmcirkel, bokcirkel, kurs om olika religioner, bibliska folkslag.

För information, ring präst Gunilla Andersson, 0705-15 94 97.

Va med och sjung i en musikal!

Byttorps kyrka och församlingshem klockan 9 – 18.

Prova på retreat under en dag, en möjlighet att hämta andan. Vi erbjuder andakt, tystnad, promenader och möjlighet till taktil massage, enskilt samtal och meditation.

Kostnad 150 kr. Begränsat antal platser.

För anmälan och information, kontakta Maria Fridh, 0705-780 60 00 eller maria.fridh@svenskakyrkan.se.

Körprojekt

i Dammsvedjans kyrka

Handarbetsträffar Välkommen till handarbetsträffar följande tisdagar under våren:

4 mars, 18 mars, 1 april, 15 april och 29 april.

Vi träffas i Caroli församlingshem, Skolgatan 1, klockan 14 – 16.

PREP

– friskvård för parrelationer Vi träffas sex torsdagskvällar i Sensus lokaler på Västerbrogatan 1

Start 6 mars kl 19.00. Kursledare är Jan-Åke Carlsson, präst, och Karin Carlsson, diakon/socionom.

Kostnad 650 kr/par.

Kontakta Karin Carlsson för information, 033-17 94 00, eller karin.carlsson@svenskakyrkan.se.

Anmälan till Sensus, 033-20 41 52.

Vill du vara med och göra en musikal? Då är du välkommen att vara

med och sjunga.Vi ska öva in musikalen ”Tillsammans” av Lars Widell. Vi startar tisdagen den 11 mars kl 18 – 19.30 och träffas varannan vecka i Dammsvedjans kyrka. Musikalen framförs sedan i en gudstjänst den 18 maj. Har du frågor får du gärna höra av dig! Åsa Hermansson, körledare, 076-105 62 96.

Mindfulness för nybörjare Genom träning i mindfulness kan vi öka vår förmåga att vara medvetet närvarande i nuet och bland annt få verktyg för stresshantering.

Vi träffas varje tisdag kl 18 – 20 med start 11 mars fram till och med den 29 april.

Plats: kapellet i Gustav Adolfs kyrka. Pris: 300 kr. Anmälan till Barbro Simonsdotter, diakon, 033-17 95 25 eller barbro.simonsdotter@svenskakyrkan.se.

Fördjupningsgrupp och fortsättning

Mindfulness inbjuder oss att finna vår helhet som tankar, kropp, själ och ande. Att leva och förkroppsliga insikterna som kan förändra och hela. Att frigöra vår inre glädje och kraft, där vi kan vila i balansen mellan att vara människa, medmänniska och professionell. Vi träffas varje fredag kl 15 – 17 med start 7 mars fram till och med den 9 maj. Plats: Norrmalms kyrka, Lindesbergsgatan 3.

Pris: 500 kr. Anmälan till Gunnel Nyqvist, diakon, 0702-84 38 36 eller gunnel.nyqvist@svenskakyrkan.se.

MELLAN HIMMEL & JORD 1. 2014

9

MÖT BORÅS NYE KYRKOHERDE:

Med fokus på samarbete Starkare, tydligare och synligare.

Nye kyrkoherden Stefan Hiller ser fram emot att få leda det nya Borås pastorat där de tre församlingarna Caroli, Gustav Adolf och Brämhult sedan årsskiftet ingår i en och samma organisation.

P

å plan fem i Caroli församlingshem håller Stefan Hiller på att bo in sig. I oktober började han arbeta för Svenska kyrkan i Borås och den 1 januari tog han formellt över som kyrkoherde. Under en tid har han gått bredvid, besökt stadens kyrkor, deltagit i olika verksamheter samt samlat intryck och ställt frågor.

– Men nu är det skarpt läge och det känns väldigt roligt, säger han och ler.

FÖRÄNDRINGEN från de tidigare två pastoraten till ett har förberetts under flera år. Flera neddragningar har gjorts, både när det gäller lokaler och personal.

Nu, med en budget som är i balans och en kostym som är anpassad till den verksamhet som ska bedrivas, finns goda möjligheter att både vara kyrka och skapa arbetsro bland medarbetarna. Fortfarande är det dock en hel del pusselbitar som ska finna sin rätta plats.

– Mycket handlar om att hitta rätt samarbetsformer för vår verksamhet och utnyttja de medel vi har till vårt förfogande för största möjliga nytta. Här har ett målmedvetet arbete genomförts för att se till att både medarbetare och resurser finns på rätt ställe, där de behövs som bäst. För mig är det självklart att det är ute i församlingarna som verksamheten ska bedrivas, men med stöd av den spetskompetens inom olika områden som finns i vår centrala organisation.

Varje församling kommer även fortsättningsvis att ha en ansvarig präst. Jan-Åke Carlsson kvarstår i Brämhult liksom Kristian Yngvesson gör i Caroli. Till Gustav Adolfs församling pågår rekryteringen just nu efter att Carl-Gustaf Antonsson gick i pension i slutet av förra året.

– Många ska föra kyrkans talan i Borås men vi ska vara samspelta och tala med 10

MELLAN HIMMEL & JORD 1. 2014

en enda röst. Tillsammans ska vi synas och höras i många olika sammanhang och upplevas som en god och samlad enhet.

Stefan talar mycket om engagemang och motivation.

– Om vi som arbetar här är motiverade och har roligt så kommer det att smitta av sig på alla som vi kommer i kontakt med.

För mig är det lokala engagemanget oerhört viktigt. I varje kyrka ska vi arbeta tillsammans med kyrkvärdar, körsångare och övriga ideella medarbetare för att ständigt förbättra oss och hitta nya sätt att nå våra församlingsbor.

Efter sommaren är det dags för återinvigningen av Gustav Adolfs församlingshem som nu är stängt för en omfattande renovering och ombyggnad.

– Det blir ett helt nytt hus med helt nya möjligheter. Här får vi fina och ändamålsenliga lokaler för vårt pedagogiska arbete.

Vi kan ta emot fler konfirmandgrupper men även ordna studiecirklar för vuxna som vill fördjupa sig i tros- och livsfrågor av olika slag. Jag hoppas också på ett än mer utvecklat samarbete med kulturorganisationerna i Borås. Församlingshemmet i kombination med Gustav Adolfs kyrka kommer att kunna erbjuda möjligheter från det lilla till det väldigt stora. Vi ska fylla båda lokalerna med liv, här ska boråsarna hitta en naturlig mötesplats.

SOM LEDARE för en stor organisation tar

det mycket tid att vara just chef. På frågan om han också kommer att ha tid att vara synlig som präst vid gudstjänsterna i Borås kyrkor svarar han ändå ja.

– Att delta i gudstjänstlivet är viktigt för mig personligen och är även en uppgift som ingår i kyrkoherdens roll som ledare. Någon gång per månad kommer jag att leda eller på annat sätt medverka vid gudstjänster i Borås olika kyrkor och det ser jag fram emot.

Stefan berättar om hur funderingarna kring den egna tron ledde till teologistudier, i första hand för att reda ut sin relation till Gud och ta reda på hur Guds ord skulle tolkas och efterlevas.

– För mig är tron grundläggande. Gud är en god och kärleksfull kraft i våra liv som vill att vi lever ihop på ett gott sätt och månar om varandra.

Teologistudierna ledde vidare in på prästbanan.

– Jag förstod ganska snart att jag trivdes med att hjälpa andra att hitta rätt i trons värld och kyrkans gemenskap. Att vara präst innebär ett stort mått av frihet och att med egen kreativitet få gestalta

”

Många ska föra kyrkans talan i Borås men vi ska vara samspelta och tala med en enda röst.

”

Kaffet fungerar som ett kitt i människors umgänge. Som ett sådant kitt ser jag också på kyrkan.

Guds budskap. Om jag inte blivit präst hade jag kanske utbildat mig till journalist. Det finns en del likheter mellan de båda yrkena, det handlar om att formulera sig och göra information tillgänglig.

Att tjäna genom orden.

Några konkreta mål för vad han vill med Svenska kyrkan i Borås har han ännu inte formulerat.

– Nej, det är alltför tidigt, även om det stadgas i kyrkoordningen att det ska skrivas en församlingsinstruktion. Jag är av den uppfattningen att mål ska formuleras i samarbete med såväl medarbetare som förtroendevalda. Ska jag ge någon form av programförklaring så vill jag verka för en öppen och tydlig kyrka som både kan vara bekväm men också kritisk när det behövs. Jag vill också värna om människan. Idag handlar så mycket om ekonomi, även människan reduceras alltför ofta till vad hon eller han kan uträtta i ekonomiska termer. Människan är skapad av Gud och älskad av Gud, det budskapet ska vara tydligt i allt som vi framför.

KAFFE ÄR något av en passion. Stefan

beskriver med stor inlevelse den nya,

blanka espressomaskinen som står i köket därhemma.

– Kaffe ska vara starkt och gott. Färskmalet och helst ekologiskt. Och det är inte bara smaken jag tycker om utan hela proceduren. Hur det låter när kaffet mals och doften sprider sig i köket. Hur maskinen puttrar när den brygger. Jag har en god vän i Tyskland som driver ett litet kafferosteri och han brukar förse mig med kaffebönor. Det finns också en social funktion kring kaffedrickande som tilltalar mig. Kaffet fungerar som ett kitt i människors umgänge. Som ett sådant kitt ser jag också på kyrkan. Här ska människor kunna umgås på ett otvunget sätt och sammanföras med andra som delar samma hopp och längtan.

MELLAN HIMMEL & JORD 1. 2014

11

…för däremellan kommer fastan Som bekant i julsången så varar julen trots allt inte fram till påska. I år hade det dessutom blivit en väldigt lång jul om så hade varit fallet, eftersom påsken kommer sent. Nästa vecka, på askonsdagen, inleds fastan som varar i 40 dagar. I den kristna traditionen handlar det inte om att fasta i vanlig bemärkelse utan mer om att avstå på annat sätt.

J

esus fastade i 40 dygn i öknen. Moses var enligt Bibeln utan mat och dryck lika länge när han gick upp på Sinaiberget för att ta emot stentavlorna. Det finns dessutom fler händelser i Bibeln som varat i fyrtio timmar, fyrtio dagar eller fyrtio år. Talet fyrtio har därför en särskild betydelse. På kyrkomötet i Nicaea år 325, där den gemensamma trosläran för kristenheten slogs fast, bestämdes därför fastan inför påsk till fyrtio dagar.

Som vän av ordning kanske redan har räknat ut så är det fyrtiosex dagar från askonsdagen till påskdagen. Det beror på att söndagar är undantagna från fastan.

INTRESSET FÖR den kristna fastan har

ökat i Sverige, inte minst eftersom vi har blivit mer medvetna om betydligt starkare fastetraditioner inom andra kulturer, exempelvis muslimska Ramadan.

Inom den kristna traditionen handlar fastan dock inte om att avstå från mat och dryck, utan mer om en tid av eftertanke och att ge av sig själv men också kunna ta emot utan att någon motpresta-

tion krävs. Fastan är en påminnelse om Jesu väg, kärlekens väg.

Inom Svenska kyrkans ungdomsverksamhet dyker det upp tankar på att avstå på ett helt annat sätt. Godis till exempel men också att fasta från sociala medier just för att få mer tid till sig själv. En som har provat detta, om än inte under själva fasteperioden, är Josefin Lind.

”

Fastan är en påminnelse om Jesu väg, kärlekens väg.

– Jag och några kompisar var i det franska ekumeniska klostret Taizé några dagar förra sommaren. På vägen hem från vistelsen konstaterade vi att det hade varit skönt att inte hela tiden hålla koll på vad alla gjorde och själv känna behovet av att lägga ut information på olika sociala medier. Vi bestämde därför att fortsätta att vara nedkopplade resten av

Rent vatten är en självklarhet för oss men en bristvara för mer än en miljard människor.

På webbshop.svenskakyrkan.se kan du ge ditt bidrag till behövande.

sommaren också. Lite ovant först men vi fick mycket tid till annat, främst att umgås. Under sommaren fungerade det bra, men när gymnasiet sedan började igen gick det inte att fortsätta. Mycket av kontakterna kring aktiviteter i skolan och läxor går just via Facebook och då går det inte att stå utanför. Jag skulle gärna göra det igen men under skolterminerna är det svårt.

UNDER FASTAN pågår av tradition en av Svenska kyrkans stora insamlingsperioder. Att avstå från pengar för att hjälpa andra är också ett sätt att fasta. Temat under flera år har varit Allt för att utrota hungern och förra årets fastekampanj gav nästan 32 miljoner kronor.

Här i Borås sker en rad aktiviteter för att samla in pengar, läs mer om dem här intill. Mer information om hur man skänker pengar, vart pengarna går och varför hunger fortfarande är ett stort problem i så många av världens länder finns på www.svenskakyrkan.se/internationelltarbete/fastekampanjen.

FAKTA: Kyrkorna ordnar olika aktiviteter under fastetperioden där det finns möjlighet att stödja fastekampanjen ekonomiskt. Har du inte möjlighet att delta finns andra sätt att bidra: 1. SMS SMSa ordet HOPP till 72 950 så skänker du 50 kronor.

2. Plus- och bankgiro Sätt in valfritt belopp på 900122-3 eller 900-1223.

3. Handla i webbshoppen I Svenska kyrkans webbshop finns möjlighet att köpa produkter som rent vatten, grisar, skolböcker och utsäde till behövande. För mer information se webbshop.svenskakyrkan.se.

12

MELLAN HIMMEL & JORD 1. 2014

STÖD FASTEKAMPANJEN

ALLT för att utrota hungern KREMATORIEFÖRMAN Taru Kurkinen

Nyfiken på kyrkan 870 miljoner människor på vår jord lever i hunger. I år inleds Svenska kyrkans fastekampanj söndagen den 2 mars, och fokuserar särskilt på länderna Haiti och Kambodja. Där stödjer Svenska kyrkan projekt, som på olika sätt är till för att minska hungern. Den 2 mars och den 13 april, då fastekampanjen avslutas, tar alla kyrkor upp kollekt till förmån för Svenska kyrkans internationella arbete.

Söndag 2/3 15.30

Hässleholmens kyrka.

Basar med försäljning och servering.

Lördag 22/3 10.00

Brämhults kyrka. Syföreningen har vårförsäljning.

Söndag 30/3 11.00

Gustav Adolfs kyrka. Mässa i fastetid.

Söndag 6/4 11.00

Dammsvedjans kyrka. Gudstjänst med alla åldrar.

Därefter basar med lotterier, brödförsäljning och servering i församlingshemmet.

Lördag 12/4 10.00

Norrmalms kyrka - Försäljning Låt hjärtat va’ med!

Lotterier, tombola, kaffeservering m.m.

Söndag 13/4 kl 11.00

Sjöbo kyrka. Gudstjänst för stora och små, ”Gissa vem som gjort konstverket” under kyrkfikat.

Här visas endast ett urval av gudstjänsterna under fastekampanjen.

Se www.svenskakyrkanboras.se för hela programmet.

Renoveringen håller tidplanen Renoveringen av Gustav Adolfs församlingshem håller tidplanen och den 30 april ska allt vara klart.

Just nu händer det mycket varje dag: – 22 personer arbetar för fullt med olika etapper av bygget, berättar Magnus Petersson, chef på fastighetsavdelningen hos Svenska kyrkan i Borås.

Under maj börjar personalen flytta tillbaka och verksamheterna i församlingshemmet startar efter sommaren.

Under denna rubrik svarar vi på läsarnas frågor om kyrkan. Denna gång svarar Taru Kurkinen förman på krematoriet. Har du något du vill fråga? Skriv eller mejla till oss! Vår adress finns på sidan 3.

Varför ska ni bygga om krematoriet?

Kremationerna ökar, inte minst på landsbygden. Mark, Kind och Ulricehamn hör till vårt upptagningsområde och det är främst därifrån som ökningen märks. Den ugn vi har är dimensionerad för cirka 900 kremationer per år och idag utför vi omkring 1 500. Ugnen är dessutom från 1997 så det är dags att byta ut den. Totalt investerar vi 37 mkr i de nya ugnarna och utbyggnaden.

Vad är det som ska göras?

Vi har beställt två nya ugnar. För att få plats med dem gör vi också en mindre utbyggnad av den del som vetter mot minneslunden. Eftersom byggnaden är K-märkt, är det en varsam utbyggnad som gäller. Bland annat kommer den befintliga murade ytterväggen att knackas ner och muras upp igen som ny yttervägg på utbyggnaden.

Hur ser tidplanen ut?

Vi börjar nu i mars och kommer att vara klara i december. Utbyggnaden får till följd att vi inte kommer att kunna kremera här under perioden april - december. I stället har vi tecknat avtal med Alingsås, Varberg och Skövde.

Var köper man en krematorieugn?

Vi har valt ett svenskt företag som leverantör. På så sätt finns det tillgång till service och reservdelar på nära håll. Antalet leverantörer är av förklarliga skäl relativt begränsat. Det finns ytterligare några företag i Skandinavien som säljer krematorieugnar och blickar man längre bort även ett antal europeiska tillverkare.

MELLAN HIMMEL & JORD 1. 2014

13

Mannen i vingården är en del av den stora målningen längst fram i Gustav Adolfs kyrka.

de stora katedralerna i centrum, väl synliga på långt håll och med stadsdelskyrkorna som knutpunkter; här finns olika traditioner, olika sorters människor som samlas till gudstjänst, till arbete och engagemang för varandra och för sin kyrka.

Tillsammans arbetar vi för att skörden skall bli god. Men tillsammans får vi också uppleva att insatsen i sig ger glädje och tillfredställelse. Det är vägen som är mödan värd!

Ett ständigt arbete för en bra skörd F

astetiden är förberedelsens tid. Vårvintern ger en föraning om ljusare och varmare tider, men jorden vilar fortfarande. Där ute har växtligheten inte kommit igång ännu. Men den förbereder sig för vårens ankomst, för knoppningen och växten.

Farfar hade en vinodling med ett tiotal rader, en liten jordplätt som gav skörd till eget bruk. Det var en härlig fest för hela släkten att hjälpa till i skörden. Men det var också ett hårt och enträget arbete året om att sköta vinstockarna och se till att de hade rätt förutsättningar att bära frukt. På vintern skulle de beskäras. Då vilade vinträden och det var tid att förbereda. Det som hade vuxit yvigt och åt olika håll skulle tas bort, bara ett fåtal grenar lämnades kvar. Dessa bar på knopparna som skulle växa ut till nya rankor.

SEDAN NÅGRA ÅR TILLBAKA växer en vinranka i min egen trädgård. Den har ännu inte gett så stor skörd, för det är en utmaning att få den att överleva här i

Norden. Men den har lärt mig mycket om växtlighet och liv. Det är ett ständigt arbete som påminner om våra relationer sinsemellan. Du behöver sköta om dem, ge rätt förutsättningar och ge tid att utvecklas. Ibland behöver det ta paus, då är det vilotid, vinter liksom. Sedan slår det ut igen och de växer sig starka. En del relationer är livslånga, starka och djupt rotade, som de äldsta stockarna i farfars vingård. Andra varar bara kortare tid, de vissnar ner och dör. Då behöver de beskäras och grenarna tas bort, för att ge plats åt ny växt och blomning.

OCKSÅ EN KYRKA med dess församlingar och dess organisation kan liknas vid en vinranka, ja en hel vinodling. Den består av många olika människor, den utgörs av våra relationer sinsemellan. Efter många förarbeten och en lång tid av förberedelser är nu en ny organisation på plats här i Borås. Förutsättningarna är goda, med många engagerade medarbetare och en ny ledning. Olika kyrkobyggnader, med

Himlens änglar av Jan Romare

14

MELLAN HIMMEL & JORD 1. 2014

BILDEN AV VINRANKAN är också en bib-

lisk bild. Gud är vinodlaren som med kärleksfull uppmärksamhet planterar nya stockar och ger dem stöd, låter dem växa och utvecklas. Jag är vinstocken, ni är grenarna, så säger Jesus själv och ger en vacker bild av en kärleksfull och levande gemenskap. Relationerna är det som utgör all mänsklig gemenskap. Relationerna utgör också kyrkan.

Tiden före påsk är förberedelsens tid.

Tillfälle att se till livets nödvändigheter, att ge förutsättningar, att se till relationerna. Både människor emellan och gudsrelationen. Vad är nödvändigt och vad kan vi avstå? Vad vill vi ge uppmärksamhet och vad behöver vila, eller rentav tas bort? Fastetiden, så kallas förberedelsen, är en tid av koncentration på det livsnödvändiga, både i det enskilda livet, i organisationen och i den värld vi lever i.

Tillsammans förbereder vi det nya som redan är på väg, det som vilar i väntan på våren. Uppståndelsens hemlighet.

MINA TANKAR Stefan Hiller Kyrkoherde i Borås pastorat

Scanna koden och se KRIK-filmen.

KRIK- idrott, glädje och tro Varje lördag mellan kl 18.00 och 20.00 träffas ungdomarna i KRIK, Kristen idrottskontakt. På två år har verksamheten vuxit från sex personer till i snitt 40 personer under hösten. På julavslutningen kom 90 personer!

KRIK vänder sig till alla högstadie- och gymnasieelever, sportvana eller inte, och håller till i Lundbyhallens tre hallar.

– I en hall spelar vi fotboll, i den andra har vi gymnastikhall med olika redskap och i den tredje finns det alltid några som vill spela volleyboll och innebandy, eller leka lekar, till exempel skeppsbrott och indiansmyg, säger Johan Bojestig, en av dem som var med och startade KRIK. KRIK ordnar också olika evenemang. Den 15 mars spelas en fotbollsturnering i Boråshallen, och under sommarlovet hålls en turnering i beachvolleyboll. Låter det roligt? Leta upp KRIK Borås på Facebook för mer information.

Lilla korsordet

KLIPP HÄR!

Vinn biobiljetter!

Korsordstävlingen är öppen för dig som fyllt max 12 år.

Gör så här: Sänd in det lösta korsordet, senast den 18 mars till Svenska kyrkan i Borås, Box 393, 501 13 BORÅS. Märk kuvertet ”Korsordet”. 1 – 3 pris: två biobiljetter.

Vi gratulerar korsordsvinnarna i vårt förra nummer.

1) Felix Demker, Borås 2) Filip Sala, Borås 3) Denise Bredberg, Borås

Namn Ålder Adress Postadress

Vinnarna meddelas personligen och presenteras även på www.svenskakyrkanboras.se MELLAN HIMMEL & JORD 1. 2014

15

ODR SAMHÄLLSINFORMATION

VI FRÅGAR

Fasteperioden har inletts, vilket kan vara en tid för eftertanke. Har du någon gång avstått något och vunnit något annat?

Lena Sjöberg Jag kan avstå från disken en kväll för att hellre ägna mig åt mina intressen som är att skriva eller släktforska.

GÄSTKRÖNIKAN:

Ibland behöver vi misslyckas Anders Eidering jobbar som fritidsledare inom Svenska kyrkan i Borås. Han tycker mycket om musik och teater, var senast med i farsen ”Skaffa mig en tenor” och kommer i mars att ha en av huvudrollerna i musikalen ”Sökaren” som sätts upp i Bäckängsgymnasiets aula.

När detta skrivs i början av januari har nyligen ytterligare ett år lagts till handlingarna och ett nytt har börjat. Dags då att fundera på året som gått, vad som varit negativt och vad som varit positivt. Kanske är nyårslöften, eller som vissa hellre vill att det ska heta; nyårsmål, ett bra sätt att möta det nya året på.

Jenny Cuceu Jag tillverkade förkläden på min fritid och gav dem till äldre släktingar och bekanta i min hemby i Rumänien.

Petra Nilsson Jag provade 5:2-metoden för att få bättre värden. Jag märkte att jag blev piggare av det.

John Bojestig Jag var en fanatisk supporter av fotbollslaget Barcelona, men det tog jag mig ur när jag började engagera mig ideellt i KRIK (Kristen idrottskontakt).

ÅTERIGEN STÅR man där och försöker kor-

rigera livet, bli lite mer lyckad. Ägnar en stund åt att tänka igenom de misslyckanden som gjorts under året, lära sig av dem och gå vidare stärkt.

Hur många försök till förändring har jag inte gjort under mitt 35-åriga liv?! Fattat ett beslut om att detta ska bli året som jag lägger mer av min tid på att odla relationer, jobbar på min självbild, lär mig att spela gitarr, blir bättre på att tala till och lyssna på Gud, läser min bibel mer frekvent, tar tag i träningen, äter nyttigare. Ja listan kan göras lång.

Inställningen har det inte varit något fel på, men kanske uthålligheten... Är jag då ensam om att vara ett hopplöst fall?

Nej. En riktigt skön sak med Bibeln är att den inte lyfter fram några perfekta människor, utan istället belyser det svåra i att vara människa. Här får vi möta personer som också kämpar för att göra det rätta, men inte alltid lyckas. Till exempel Paulus lyfter fram detta då han i Romarbrevet skriver: ”Det goda som jag vill, det gör jag inte, men det onda som jag inte vill, det gör jag.”

Israeliterna får gång på gång se bevis på Guds kraft och omsorg i uttåget ur Egypten, ändå tvivlar de och gjuter sig en guldkalv som de tillber.

Kung David, som är en av de riktigt stora och som kallas en man efter Guds hjärta,

även han misslyckas, blir kär i en gift kvinna och omintetgör maken för att lägga beslag på hustrun.

Petrus, Jakob och Johannes blir i Getsemane ombedda att be och vaka när Jesus har det som svårast, men tre gånger om somnar de.

”

Återigen står man där och försöker korrigera livet, bli lite mer lyckad.

ETT KÄNT CITAT från tv-serien Sally som

sändes 1999 – 2000 är ”Hur skulle världen se ut om alla lyckades hela tiden”. Nej, kanske behöver vi just misslyckas då och då för att förstå att vi behöver nåden som Jesus ger oss, faktiskt medan vi ännu var syndare. (Rom 5:8) Jag kommer förhoppningsvis aldrig att sluta med att försöka växa och utvecklas, men det är också skönt att veta att jag heller aldrig kommer att bli perfekt. Jag är mänsklig. Att förstå det, men samtidigt ha en tydlig riktning på livet tror jag är vägen framåt.

Har jag då inget mål för 2014? Jo mitt mål är att fortsätta att försöka bli mer Jesus-lik, och hoppas att Andens frukter ska framträda tydligare i mitt liv; kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trofasthet, ödmjukhet och självbehärskning. (Gal 5:22) Dessa är jag i stort behov av, och kanske att jag då också lyckas med mina tidigare mål och får vara till välsignelse där jag går fram. Hoppas kan man ju alltid!

Nästa nummer av Mellan himmel & jord kommer den 3 juni.

16

MELLAN HIMMEL & JORD 1. 2014