Mellan himmel & jord nr 4-14

mellan nummer 4/2014 årgång 10

www.svenskakyrkanboras.se

Välkommen till kyrkan

i advent och jul

Sinnesro och språkträning diakoner och ideella skapar värdefulla mötesplatser

Julens stjärna lyser för förskolebarnen Med ikonmålning som specialitet en tidning från

MELLAN HIMMEL & JORD 4. 2014

1

FOTO PER ARONSSON

Ikoner som kall Lisa Chemnitz är konstnären som övergav oljefärger och stora penseldrag till förmån för en tidskrävande konstart med detaljer så små att det krävs förstoringsglas för att måla dem.

Ikoner målas på ungefär samma sätt idag som för två tusen år sedan. Och köps av både kyrkor och privatpersoner.

I

en katalog över sommarkurser hittade Lisa Chemnitz för tolv år sedan en kurs i ikonmålning på Vadstena folkhögskola. Kursstarten var bara tre veckor bort men hon bestämde sig omedelbart för att den skulle hon gå. Och så snart den var avslutad anmälde hon sig till en till.

Sedan sa hon adjö till sina oljefärger.

– Men som jag ser det var det inte bara en tillfällighet. Min övertygelse är att Gud styr och han valde mig och gav mig ett uppdrag.

FOTO PER ARONSSON

UNDER NOVEMBER MÅNAD har hon haft

en utställning på Ulricehamns museum i samverkan med företaget Liturgisk utrustning från Hökerum. När vi träffar henne där strax innan vernissagen hänger både små och stora ikoner runt om i lokalen. Milda människor med sitt typiska utseende dominerat av stora mandelformade ögon och långa näsor blickar mot oss. De är målade i vackra färger och dekorerade med 24 karats bladguld.

– Det finns tydliga regler för hur en ikon ska målas, liksom för vilka färger och symboler som ska användas. Arbetet är enormt tidskrävande. En stor ikon tar ungefär ett halvår att färdigställa, dels på grund av det detaljrika arbetet och dels för att alla färger och lager ska torka innan nytt kan läggas på. När ikonen är färdigmålad ska den torka igen i sex veckor innan ett skyddande vaxlager läggs på.

Därefter ska vaxet torka i en vecka.

Ikonerna målas på specialpreparerade träplattor som Lisa importerar från Ryssland. De tillverkas av munkar i ett kloster där. Bladguldet köper hon i Tyskland.

Till måleriet används äggtempera färgad med naturpigment.

LISAS IKONER hänger i kyrkor och kapell både i Sverige och utomlands. En stor del 2

MELLAN HIMMEL & JORD 4. 2014

Camilla Stomberg på Liturgisk utrustning och Lisa Chemnitz samarbetar ofta i olika utställningssammanhang. Liturgisk utrustning tillverkar kyrkliga textilier och ämbetskläder. Ikonerna och de vackra textilierna kompletterar varandra.

köps också av privatpersoner, framför allt i samband med dop, bröllop och andra högtidsdagar. Och det är inte, som man kanske kunde tro, människor med en bakgrund i den ortodoxa världen.

– Ikoner är på stark frammarsch här i Sverige och inom Svenska kyrkan. Efterfrågan ökar hela tiden.

Hon pekar på två stora ikoner på väggen bakom och berättar att de ska till Kristine kyrka i Jönköping när utställningen är över. I Sjuhärad finns hennes ikoner i kyrkorna i Gånghester, Toarp, Finnekumla och Rångedala samt i ett stort antal församlingshem i bygden..

– En rolig detalj är att Gånghester kyrka köpte fyra ikoner av mig i samband med en omfattande renovering för en tid sedan och faktiskt valde färgen på mattan så att den skulle matcha målningarna.

Ordet ikon kommer från grekiskan och betyder just bild. En ikon får aldrig kastas

”

Det finns tydliga regler för hur en ikon ska målas.

i soporna utan måste förstöras genom att eldas, sänkas i havet eller grävas ner.

– Jag kan lova att det har eldats ganska mycket hemma hos mig under årens lopp, säger Lisa och skrattar. Tålamod är något som jag fått lära mig, kanske var det en del av Guds plan?

VILL DU PROVA PÅ?

Under våren ordnas en kurs i ikonmåleri i Caroli församlingshem under ledning av Lisa Chemnitz. Kursen är på sex dagar fördelade på tre tillfällen: 21–22 februari, 7–8 mars samt 21–22 mars. Inga förkunskaper krävs. För information och anmälan, se www.svenskakyrkanboras.se.

REDAKTÖREN:

I

MELLAN HIMMEL & JORD

– en tidning från Svenska kyrkan i Borås. Tidningen delas ut till alla hushåll i Brämhult, Caroli och Gustav Adolfs församlingar.

ANSVARIG UTGIVARE

Stefan Hiller REDAKTÖR

Cecilia Svensson boras.redaktionen@svenskakyrkan.se

REDAKTIONSRÅD

Stefan Hiller Maria Andersson Cecilia Svensson Elisabeth Jönsson Carina Svedberg PRODUKTION

InfoMera, Elisabeth Jönsson STEP Reklambyrå, Carina Svedberg

dagarna har jag firat ett år på den här tjänsten och har nu varit med om vad året med alla dess händelser innebär för mitt arbete. Nu kan jag inte längre kalla mig ny på jobbet, även om jag från visst håll har hört att jag har en mandatperiod på mig! Det känns skönt att ha lite erfarenhet och kunna säga att ”det där har jag gjort förr”.

Adventstiden har jag också varit med om förr och vet att både en mörk och ljus tid ligger framför oss. Mörk i bemärkelsen att det är den mörkaste tiden på året och ljus eftersom vi tänder adventsljusstakar och levande ljus. Det kan vara en stressande tid för många, men jag hoppas att din adventstid blir precis som du önskar. I det här numret kommer du att få läsa om advent, för vilken symbolik ligger egentligen bakom de kommande veckorna?

Vårt temaår med Svenska kyrkans grundläggande uppgifter gudstjänst, undervisning, diakoni och mission går också mot sitt slut. Vad passar bättre än att vi avslutar vårt år med den grundläggande uppgiften diakoni. I det här numret kommer du att få en inblick i hur Svenska kyrkan i Borås arbetar med besöksverksamhet, språkcafé på Hässleholmen och sinnesromässor på Sjöbo.

I början av december sätts skådespelet Julens stjärna upp i Caroli församlingshem igen, för tolfte året i rad. Det är en härlig

Dags för ett nytt år version av julevangeliet, med allsköns ingredienser: Tomtemor, pepparkaksgubbar och ett levande Jesusbarn. Förskolorna i Borås bjuds in, och den 8 december spelas två föreställningar på kvällstid, då alla är välkomna. Läs mer om detta längre fram i tidningen.

Hör gärna av dig till boras.redaktionen@ svenskakyrkan.se om det här numret har lärt dig något eller väckt en fundering.

Ha en riktigt god jul och ett gott nytt år!

Cecilia Svensson, redaktör

TEXT OCH FOTO

Elisabeth Jönsson eller Cecilia Svensson, där inget annat anges.

OMSLAGSBILD

Många aktiviteter för både barn och vuxna i vår kyrkor under jul och advent.

Foto: Matton.

UPPLAGA

38 250 exemplar, 4 nummer/år TRYCK

Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB INTERNET

www.svenskakyrkanboras.se www.facebook.com/svenska kyrkanboras www.twitter.com/svkyboras www.instagram.com/svkyboras ADRESS OCH TELEFON

Box 393, 501 13 BORÅS Tel växel: 033 - 17 94 00 boras.pastorat@svenskakyrkan.se

Framförda åsikter i tidningen överensstämmer inte nödvändigtvis med redaktionens eller Svenska kyrkans åsikter.

Innehåll KONSTART. 2 TÅLAMODSKRÄVANDE Omsorgsfullt målade detaljer ger helheten när Lisa Chemnitz målar ikoner.

GEMENSKAP OCH HOPP. 4-7 TRO, Diakonerna i Borås erbjuder varje vecka ett stort antal mötesplatser för människor i alla åldrar i samarbete med ett stort antal ideella medarbetare. Följ med på sinnesromässa i Sjöbo kyrka, språkcafé på Hässleholmen och till den verksamhet som Borås besöksverksamhet bedriver.

nr 4. 2014 OCH KALENDARIUM. 8-9 GUDSTJÄNSTER Varmt välkommen till våra kyrkor i advent och jul samt till vinterns aktiviteter.

TREDJE OCH FJÄRDE. Första 10 ANDRA, advent fylls våra kyrkor men vad innehåller gudstjänsterna de övriga adventssöndagarna?

VISAR VÄGEN. Även i år för 11 STJÄRNAN förskolebarnen i Borås följa Julens stjärna.

OCH VÄLKOMNANDE inför årets 12 FINT absolut största helg på kyrkogårdarna.

FÖRSAMLINGSCHEF. Efter nyår börjar 13 NY Fredrik Nordlund sin nya tjänst.

TIMMAR PÅ TVÅ VECKOR. Ett 14 TUSEN omfattande ideellt arbete bidrar till ett bättre samhälle och ett bättre liv för många.

15 LILLA KORSORDET MELLAN HIMMEL & JORD 4. 2014

3

Asta Weiner är diakon på Sjöbo och är bland annat engagerad i sinnesromässorna som hålls i Sjöbo kyrka,

FOTO PER ARONSSON

DIAKONI:

Tro, gemenskap och hopp Diakonin är kyrkans sociala arbete. Diakonerna erbjuder en hjälpande hand till människor som av olika anledningar har det svårt. Ensamhet, sjukdom, missbruk, sociala problem eller en tillvaro på flykt tär på själen på ett sätt som samhällets resurser inte alltid kan möta. Här gör i stället diakonin, i samverkan med olika ideella krafter, stora insatser.

O

rdet diakoni kommer som så mycket annat inom kyrkan från grekiskan och betyder tjänande. En diakon arbetar i Jesus anda med att hjälpa människor som har det svårt.

Den diakonala verksamheten började växa fram i Sverige i mitten av 1800talet, inledningsvis genom särskilda vårdinrättningar som Ersta, Bräcke, Stora Sköndal och Samariterhemmet.

”

En diakon vigs till sitt yrke på samma sätt som en präst.

En diakon vigs till sitt yrke på samma sätt som en präst. Vid vigningen får diakonen ett emblem i form av ett halshänge eller en brosch. Emblemet syns här ovanför och har en yttre ring kring ett kors och i mitten finns en duva.

Ringen symboliserar Fadern som omsluter allt. Korset berättar om Jesus död och uppståndelse. Och duvan kommer 4

MELLAN HIMMEL & JORD 4. 2014

med bud om liv. Tro, gemenskap och hopp – diakonins rättesnöre. Precis som en präst har diakonen tystnadsplikt.

Varje vecka möter de femton diakonerna hos Svenska kyrkan i Borås ett stort antal människor, både i grupp och vid enskilda samtal. Två av dem finns

på Sjukhuskyrkan, de övriga är verksamma inom församlingarna. Tillsammans med ett stort antal ideella medarbetare ordnas en rad olika mötesplatser där de medverkande erbjuds ett socialt sammanhang tillsammans med en portion tro, gemenskap och hopp.

Sinnesromässa på Sjöbo Sinnesromässor finns på många platser runt om i Sverige. I Borås startade de 1996, och sedan fjorton år tillbaka hålls de i Sjöbo kyrka en torsdagskväll varje månad.

Sinnesrogudstjänster, eller mässor (om de innehåller nattvardsgång) är ett möte mellan kristen själavård och det så kalllade tolvstegsprogrammet, som erbjuds som behandlingsmetod för att komma bort från ett missbruk. Tolvstegsprogrammet innehåller en andlig dimension, där en högre makt erkänns, även om

denna makt inte är kopplad till någon särskild religion eller gud.

– Till våra sinnesromässor är dock vem som helst välkommen. Formatet är avskalat och till formen är sinnesromässorna enklare än en traditionell högmässa. De innehåller också mycket musik och tid för egna reflektioner. Var och en deltar på det sätt som känns bäst för den egna individen. För den som inte brukar delta i gudstjänster kan det vara ett utmärkt sätt att hitta in i kyrkan, förklarar Asta Weiner, diakon på Sjöbo.

SINNESROBÖNEN:

”Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden.”

Reinhold Niebuhr

UTE BLÅSER höstvinden och regnet kommer på tvären i mörkret. Men inne i Sjöbo kyrka är det ljust och varmt. Vacker pianomusik ackompanjerar medan deltagarna i sinnesromässan kommer in i kyrkan och sätter sig i bänkarna. Asta Weiner hälsar välkommen och förklarar vad som kommer att hända så att eventuella förstagångsbesökare ska känna sig trygga med ritualen. Den som vill ges tillfälle att under mässan tända ett ljus, ta nattvard och delta i den gemensamma läsningen av sinnesrobönen på slutet. Då samlas deltagarna längst fram i kyrkan och håller varandra i händerna. Men lika okej som det är att delta, är det att sitta kvar i bänken med sina egna tankar.

Efteråt är det kvällsfika i församlingshemmet. De allra flesta följer med och pratar en stund. För många av deltagarna är denna kväll i månaden snudd på helig, den är viktig för just sinnesron.

Två av deltagarna är PO och BM. De vill gärna vara anonyma, men har ändå en önskan om att berätta, inte minst för att inspirera fler i samma situation till att komma.

Som så många andra har de en bakgrund där alkoholen tagit allt för stor plats i livet, men de har också hittat en väg tillbaka med hjälp av tolvstegsprogrammet.

PO BERÄTTAR att han nu förstått att han

alltid sökt efter något, någon form av tro, men skulle inte betrakta sig själv som djupt religiös.

– Jag söker nog fortfarande, men jag tror att det finns något som är starkare än jag.

Något som ger tacksamhet, glädje och ödmjukhet. Ju mer andlighet jag får, desto bättre mår jag. Och kan själv ge mer också.

Är det Gud då? Kanske. Enligt min uppfattning står i alla fall Gud för kärlek och det har jag hittat här. Att komma hit gör att jag mår bra.

”

Men lika okej som det är att delta, är det att sitta kvar i bänken med sina egna tankar.

Hans uppfattning verkar delas av de övriga runt bordet. Ett hårt liv har lämnat spår, inte minst invändiga sår, som läker sakta. Här känner de sig välkomna även om det också funnits en del höga trösklar att kliva över. En sådan var till exempel när nattvarden infördes på sinnesromässorna för två år sedan. Eller som en av deltagarna uttryckte det: ”Skulle jag få ta nattvard, var jag verkligen värdig att göra det efter det liv som jag levt?”.

Nattvardsgången blev även en frågeställning för BM när hon först började besöka sinnesromässorna. Ett stort frikyrkligt engagemang under ungdomen vändes till ett avståndstagande till kyrkan i vuxen ålder, vilket fick till följd att hon även gick ut ur Svenska kyrkan.

– Första gången satt jag kvar i bänken när nattvarden delades ut. Som icke-medlem tyckte jag inte att den var för mig. Efteråt frågade jag Asta och förstod att jag var välkommen fram ändå. Numera har jag begärt återinträde i Svenska kyrkan och det har blivit väldigt självklart för mig att gå dit, liksom att både be och meditera.

BM BESKRIVER kort sin bakgrund. Hennes pappa hade svåra alkoholproblem, något som präglade hela familjen. Själv har hon i sitt yrke som terapeut bland annat arbetat med missbrukare.

– Jag var väldigt medveten om min egen sårbarhet för ett missbruksbeteende, liksom om hur man kunde arbeta för att komma ur det. Ändå föll jag dit ordentligt i samband med en livskris för några år sedan och kunde inte komma vidare på egen hand. Tack vare min kloka dotter fick jag perspektiv på tillvaron och sökte mig till ett behandlingshem där tolvstegsmetoden tillämpades.

Både PO och BM vill uppmana fler att prova sinnesromässorna, oavsett vilken typ av sinnesro man söker.

– Jag har lärt mig att glädjas över de små tingen. I kyrkan sätter jag mig en stund, kopplar av och får ro i kroppen.

Jag ger mig själv en chans till ett bra liv, konstaterar PO. – För min del är det först nu som jag har kommit till insikt om att jag själv är det viktigaste jag har, och har också hittat hem i det sökande som jag nu kan se har funnits hos mig hela livet. Som jag definierar det är sinnesromässan en länk mellan den sekulariserade och den andliga världen, avslutar BM.

FAKTA: Nästa sinnesromässa äger rum den 18 december kl 18.30 i Sjöbo kyrka.

MELLAN HIMMEL & JORD 4. 2014

5

Språkcaféet fyller en viktig social funktion. Före detta läraren Ann-Christin Johansson och asylsökande Parvin har blivit goda vänner.

DIAKONI: fortsättning

Språkcafé på Hässleholmen Det är tisdag och klockan närmar sig tio.

Kapprummet i Hässleholmens kyrka fylls undan för undan med ytterkläder och besökarna pratar i större och mindre grupper. Precis som alla andra tisdagar är det dags för språkcafé, en aktivitet som vänder sig främst till asylsökande. Syftet att ge möjlighet till att höra och prata svenska samtidigt som träffarna fyller en viktig social funktion.

– Det brukar komma mellan fyrtio och sextio personer hit varje gång, från hela Borås och även från kranskommunerna.

Språkcaféet bedrivs i samverkan med studieförbundet Sensus och Kyrkornas flyktingrådgivning och motsvarande verksamhet finns även på Norrby, berättar Inger Awenlöf, diakon på Hässleholmen.

Majoriteten av språkcaféets besökare är asylsökande som väntar på besked från Migrationsverket. Eftersom de ännu inte fått uppehållstillstånd kan de heller inte börja läsa Svenska för invandrare, SFI. – Många lever under stark press eftersom de väntar på besked om de ska få stanna eller inte. Vi gör vad vi kan för att hjälpa till, svara på frågor och stötta i kontakter med myndigheter, säger Inger.

SPRÅKCAFÉET INLEDS med en gemen-

sam genomgång av dagens ämne för hela gruppen. Ett femtontal ideella medarbetare finns kopplade till verksamheten, många av dem pensionerade lärare och bibliotekarier. Under oktober månad är det kroppen som står i fokus för språk-

6

MELLAN HIMMEL & JORD 4. 2014

undervisningen och namnen på de olika kroppsdelarna gås igenom. Det är inte helt lätt att hålla isär orden öga och öra men efter lite övning fungerar det bra.

Denna dag berättar ledarna också om vad det innebar att vi inom mindre än en vecka ska gå över på vintertid.

Efter de gemensamma övningarna följer på svenskt vis en fikastund innan deltagarna delas upp i mindre grupper för fortsatta diskussioner. Gruppindelningen sker både efter svenskkunskaper och intresseområden.

”

Språkcaféet hjälper mig att träna min svenska.

Ulla-Britt Lindvert är en av ledarna och har ett mångårigt förflutet som lärare på Norrbyskolan.

– För mig ger mitt engagemang här så mycket tillbaka. Jag har även lockat hit flera av mina tidigare kollegor och alla som kommer hit blir fast. Man grips av människoödena och känner att man gör en medmänsklig insats.

Ann-Christin Johansson, också tidigare lärare, instämmer.

– Min uppfattning är att den sociala samvaron här är allra viktigast för deltagarna. Språkträningen fyller givetvis en stor funktion, men här ges också tillfälle

att få svar på olika frågor de har om både stort och smått. När vi delar upp oss i mindre grupper brukar vi inledningsvis utgå från vad som diskuterats på den gemensamma genomgången, men därefter kan en fråga styra in samtalet åt ett helt annat håll.

EN TROGEN deltagare är Parvin, som

flydde till Sverige för drygt fyra år sedan.

Hon är utbildad lågstadielärare och arbetade i yrket i tjugofem år innan hon lämnade sitt hemland. Förhoppningen är förstås ett permanent uppehållstillstånd och att hon ska kunna arbeta med barn även i Sverige.

Varje tisdag tar hon cykeln till Hässleholmen för att delta i språkcaféet.

– Språkcaféet hjälper mig att träna min svenska. Jag läser ganska bra nu, men det är svårare att förstå när andra pratar.

Jag brukar även vara med på språkcaféet på Norrby för att få mer träning.

För det mesta är Parvin med i AnnChristins grupp efter den gemensamma samlingen och de har med tiden blivit goda vänner. Närheten mellan dem är påtaglig och de skrattar mycket ihop.

– Parvin fungerar också lite som assistent till mig. Eftersom hennes svenska är så pass bra kan hon hjälpa mig när vi kör fast och behöver översätta till hennes landsmän, förklarar Ann-Christin.

Besökarna arbetar helt ideellt och bekostar även sina resor själva. Mona berättar också att de är noga med att besökarna inte får ta emot något av personerna de träffar. En kopp kaffe är okej men där går också gränsen. De ska inte heller utföra några av de sysslor som är hemtjänstens ansvar utan i stället lägga sin tid på att prata och kanske gå en promenad.

– Som besökare har man också tystnadsplikt om allt som rör mottagaren.

Någon gång per år ordnas gemensamma utflykter som både besökare och mottagare kan följa med på. En annan aktivitet dit alla är inbjudna är luciafirande i Caroli församlingshem med julmat.

”

En pratstund, lite fika eller en promenad. Så ser träffarna oftast ut inom besöksverksamheten.

Vi tar gärna emot fler som vill vara med och en extra bonus är om man också talar finska.

EFTER NÄSTAN 25 ÅRS verksamhet kan

Borås besöks​verksamhet Svenskarna blir allt äldre och behåller i många fall en relativt god hälsa betydligt längre upp i åldrarna än tidigare generationer. I stället har ett annat problem vuxit sig allt större bland äldre. Ensamheten.

Vi bor inte lika ofta på samma ort som våra barn och barnbarn som tidigare.

Tillgången till kollektiva boendeformer som servicelägenheter och äldreboenden är betydligt mindre än efterfrågan. Över huvud taget ser de sociala strukturerna helt annorlunda ut än för bara några årtionden sedan.

Borås besöksverksamhet är ett organiserat samarbete mellan Borås Stad, Röda korset, pensionärsorganisationerna PRO och SPF samt Svenska kyrkan. Tack vare ett ideellt engagemang kan de förmedla ett besök i veckan till personer som tillbringar en stor del av sin tid ensamma i hemmet. Tips på personer som kan behöva lite sällskap kommer oftast från hemtjänst eller biståndshandläggare.

ARBETET LEDS av en styrelse med två representanter från respektive organisation. Från Svenska kyrkans sida är det diakonerna Marie Fritzson och Karin Carlsson som ingår. Ordförande för Borås besöksverksamhet är Mona Hallberg.

– För inte så länge sedan genomfördes en undersökning som visar att det som efterfrågades mest bland ensamma äldre var någon att prata med. Det visar hur viktig den här typen av verksamhet är.

Hemtjänsten har sin uppgift men där

Mona Hallberg är ordförande i Borås besöksverksamhet.

finns ingen tid till att bara sitta ner en stund och prata över en kopp kaffe. Så det är där vi kommer in, som ett komplement, berättar Mona.

Borås besöksverksamhet har funnits sedan början av 1990-talet. Idag är ungefär 35 personer engagerade och besöker ”sin” mottagare en gång i veckan under en till två timmar.

– Vi har fem handledare som träffar både de som vill engagera sig och de som vill ha besök. Vi försöker ringa in gemensamma intresseområden när vi matchar ihop besökare och mottagare. Ofta har vi lyckats väl, under de år som vi varit igång har många långvariga vänskapsrelationer uppstått.

Mona konstatera att erfarenheterna är mycket positiva.

– Visst kan det finnas en tveksamhet mot att släppa in en främmande människa i sitt hem. För att få en bra start när besökare och mottagare träffas är alltid handledaren med vid det första besöket. Då vet mottagaren att det är rätt person som kommer och handledaren kan även få en uppfattning om personkemin stämmer.

Mona poängterar att det är viktigt att besökaren är trygg i sig själv och låter mottagarens behov stå i fokus.

– Känner man sig själv ensam och söker sällskap är det förmodligen inte rätt väg att gå att bli besökare, konstaterar hon.

Behovet är stort. Långt fler än vad besöksverksamheten idag kan tillgodose skulle vilja ha någon att prata med en stund varje vecka.

– Vi tar gärna emot fler som vill vara med. En extra bonus är om man också talar finska. När man blir gammal tappar man ofta det språk man lärt sig som vuxen vilket gör att man blir än mer isolerad. Vi kan som sagt inte ge någon ersättning men i stället får man tillfredsställelsen av att glädja en medmänniska. Den belöningen kan vara väl så betydelsefull.

FAKTA: Är du intresserad av att ingå i besöksgruppen eller skulle du vilja att någon kom hem till dig? Ring till Borås besöksverksamhets telefonsvarare på 033-10 32 61 och lämna dina kontaktuppgifter.

MELLAN HIMMEL & JORD 4. 2014

7

Gudstjänster

Ett urval – under advent och jul

Första advent, 30 november

07.00

Hässleholmens kyrka. Adventsgudstjänst, Thomas Berndt, William Lindström.

Brämhults kyrka. Julotta, Jan-Åke Carlsson, Sofia Falk.

10.00

07.30

Hässleholmens kyrka. Julotta, Thomas Berndt, William Lindström.

11.00

Caroli kyrka. Högmässa, Maria Fridh, Carl-Gustaf Ekström, Tony Thornberg.

14.00

Caroli kyrka. Finsk gudstjänst, Kimmo Kling, Tony Thornberg.

11.00

Byttorps kyrka. Gudstjänst, Johanna Fridäng, Carin Josefsson.

17.00

Caroli kyrka. Julmässa, Maria Fridh, Tony Thornberg, sångare från Par Bricoles manskör.

11.00

Sjöbo kyrka. Gudstjänst, Fredric Svensäter, Anna Holmberg, Sjöbokören.

18.00

Sjöbo kyrka. Musikgudstjänst, Fredric Svensäter, Anna Holmberg.

11.00

Gustav Adolfs kyrka. Gudstjänst för stora och små, Stefan Hiller, Margaretha Skoglund, Jan Hjalmarsson.

11.00

Dammsvedjans kyrka. Gudstjänst, Patric Cerny, Åsa Hermansson.

11.00

Brämhults kyrka. Gudstjänst, Jan-Åke Carlsson, Mirjam Josephsson, Sofia Falk. Brämhultskören.

17.00

Gustav Adolfs kyrka. Musikgudstjänst, Stefan Hiller, Margaretha Skoglund, Jan Hjalmarsson.

17.00

Brämhults kyrka. Gudstjänst med alla åldrar, Jan-Åke Carlsson, Mirjam Josephsson, Sofia Falk.

Annandag jul, 26 december 11.00

Caroli kyrka. Högmässa, Jan Hyllstam, Ulric Rudebrant.

11.00

Gustav Adolfs kyrka. Julens sånger och psalmer, Magnus Abrahamson, Margaretha Skoglund, Jan Hjalmarsson.

Nyårsafton 31 december 15.00

Byttorps kyrka. Nyårsbön, Anders Ljungström, Anna Holmberg.

17.00

Sjöbo kyrka. Nyårsbön, Anders Ljungström, Anna Holmberg.

17.00

Gustav Adolfs kyrka. Nyårsbön, Gunilla Andersson, Margaretha Skoglund, Jan Hjalmarsson.

17.00

Dammsvedjans kyrka. Nyårsbön.

17.00

Hässleholmens kyrka. Nyårsbön, Thomas Berndt, William Lindström.

14/12 15.00 Byttorps kyrka. Luciagudstjänst, Johanna Fridäng, Ulric Rudebrant.

17.00

Brämhults kyrka. Nyårsbön, Jan-Åke Carlsson, Mirjam Josephsson, Sofia Falk.

14/12 16.00 Dammsvedjans kyrka. Luciagudstjänst, Patric Cerny, Åsa Hermansson.

Nyårsdagen, 1 januari

Luciaevenemang 19.00 Gustav Adolfs kyrka. Lucia-/julkonsert, Jan Hjalmarsson.

9/12

11/12 17.00 Sjöbo kyrka. Luciatåg.

14/12 11.00 Brämhults kyrka. Luciagudstjänst, Thomas Berndt, William Lindström.

14/12 15.30 Gustav Adolfs kyrka. Luciagudstjänst. Borås lucia & 18.00 med tärnor. Stefan Hiller, Margaretha Skoglund.

14/12 17.00 Hässleholmens kyrka. Familjegudstjänst med luciatåg, Thomas Bernt, William Lindström.

15.00

Gustav Adolfs kyrka. Musikgudstjänst, Ulf Andersson, Staffan Biörklund-Jullander.

17.00

Caroli kyrka. Högmässa, Johanna Fridäng, Tony Thornberg.

Julafton, 24 december 10.00

Dammsvedjans kyrka. Gudstjänst kring krubban, Magnus Abrahamson, Lars Sjögren.

10.30

Hässleholmens kyrka. Gudstjänst kring krubban, Thomas Berndt, William Lindström.

11.00

Gustav Adolfs kyrka. Gudstjänst kring krubban, Patric Cerny, Staffan Biörklund-Jullander.

11.00

Caroli kyrka. Gudstjänst kring krubban, Maria Fridh, Tony Thornberg.

11.00

Byttorps kyrka. Julbön, Johanna Fridäng, Carin Josefsson.

17.00

Caroli kyrka. Julbön, Jan Hyllstam, Carl-Gustaf Ekström.

17.00

Gustav Adolfs kyrka. Julbön, Thomas Berndt, Margaretha Skoglund, Jan Hjalmarsson. Gustav Adolfs kyrkokör.

17.00

Brämhults kyrka. Julbön, Jan-Åke Carlsson, Sofia Falk.

23.30

Caroli kyrka. Midnattsmässa, Johanna Fridäng, CarlGustaf Ekström, Tony Thornberg.

23.30

Sjöbo kyrka. Midnattsmässa, Fredric Svensäter, Anna Holmberg.

23.30

Dammsvedjans kyrka. Julnattsmässa, Patric Cerny, Lars Sjögren.

Juldagen, 25 december 07.00

Byttorps kyrka. Julotta, Anders Ljungström, Carin Josefsson.

07.00

Gustav Adolfs kyrka. Julotta, Ulf Andersson, Staffan Biörklund-Jullander.

8

MELLAN HIMMEL & JORD 4. 2014

Trettondedag jul, 6 januari 11.00

Caroli kyrka. Högmässa, Maria Fridh.

11.00

Byttorps kyrka. Julens sånger, Johanna Fridäng.

11.00

Gustav Adolfs kyrka. Julens sånger för ”Hela världen”, Gunilla Andersson, Margaretha Skoglund, Jan Hjalmarsson. Trandareds/IOGT-NTO-körerna, Gustav Adolfs kyrkokör.

11.00

Brämhults kyrka. Julens sånger och psalmer, Jan-Åke Carlsson, Mirjam Josephsson, Sofia Falk.

17.00

Dammsvedjans kyrka. Musikgudstjänst, Patric Cerny, Åsa Hermansson.

17.00

Hässleholmens kyrka. Julens sånger, Thomas Berndt, Sofia Falk, William Lindström.

18.00

Sjöbo kyrka. Julens sånger, Fredric Svensäter, Anna Holmberg.

Tillsammans på julafton Välkommen att vara med på gemensamt julfirande på julafton kl 14.00 – 16.30 i Gustav Adolfs församlingshem. Vi serverar glögg och julbord. Sång och musik med tomtebesök.

Anmälan senast 15/12 till tel. 17 95 06. Begränsat antal platser. Välkommen efteråt till julbön i Gustav Adolfs kyrka kl 17.00.

en 50:- /vuårxgratis!

5 Barn 0-1

På gång Luciagudstjänst – Borås lucia

Den 14 december klockan 15.30 och 18.00 gör Borås lucia sitt årliga besök i

Gustav Adolfs kyrka. Välkommen till någon av de två gudstjänsterna. Njut av skönsång från årets Borås lucia med sina tärnor.

Samarrangemang med Lions.

stort & smått under vintern 2014/2015

LJUSTÄNDNING PÅ STORA TORGET

LUCIA

– en föreställning om flickan från Sicilien Lördag 13/12 kl 15.00 Stora scenen,

Borås stadsteater. Fri entré. Ett samarrangemang mellan Svenska kyrkan i Borås, Borås stadsteater och Sensus.

Finsk verksamhet La 29.11 klo 14 La 6.12 klo 18 Su 14.12 klo 17 La 20.12 To 25.12 klo 14 La – su 17 – 18.1 La 24.1

Varje lördag i advent klockan 14.00 tänds den stora adventsljusstaken på Stora Torget, ett samarrangemang mellan de olika kyrkorna i Borås.

29/11 Ekumenisk kör. Tal av Jan Hallquist.

Evankeliumiyhdistyksen joulujuhla Olotilassa Itsenäisyyspäivän konsertti, Joel Hallikainen, Carolin kirkko Kauneimmat Joululaulut, Carolin kirkko Yhteiskristillinen Joulujuhla, Carolin seurakuntatalo Joulujumalanpalvelus ja Herran Pyhä Ehtoollinen Evankeliumiyhdistyksen vuosijuhla, Carolin seurakuntatalo ja kirkko Pekka Simojoki Skövdessä. Matka suunnitteilla.

6/12

Musik. Tal av Anders Ljungström, studentpräst vid Högskolan i Borås.

13/12 Bodakyrkans kör.

Tal av Hans Dahlgren.

Jos toivot kotikäyntiä tai haluaisit tehdä kotikäyntejä, ota yhteys diakoniin.

Keskusteluapua voi saada joko papilta tai diakonilta. Pappi Kimmo Kling p.070-317 09 10, diakoni Eini Ollilainen p. 070-656 16 86

20/12 Gospelkören Living Gospel.

Tal av Patric Cerny, präst Svenska kyrkan i Borås.

Kalendarium dag tid

evenemang

30/11 17.00 Julkonsert i Caroli kyrka, Par Bricoles manskör, dirigenter Tony Thornberg och Carl-Gustaf Ekström.

6/12 17.00 Julkonsert i Gustav Adolfs kyrka. Elever och lärare från Borås kulturskola.

25/1 11.00 Gudstjänst i Gustav Adolfs kyrka. Gustav Adolfs församlingschef Fredrik Nordlund välkomnas. Stefan Hiller, Ulf Andersson, Margaretha Skoglund.

14/2 9.00

Kvinnofrukost i Caroli församlingshem. Föreläsare ej klar ännu, kostnad 50 kr inkl. frukost. Anmälan senast tordagen före till 17 94 49.

7/12 17.00 Kyrkooperan ”Den märkliga natten” i Gustav Adolfs kyrka. Operasångare från Göteborgsoperan.

Musik/pianist: Staffan Biörklund-Jullander.

Text: Inger Jullander. Präst Magnus Abrahamson.

18/2 14.30 Sång- och musikkafé i Sjöbo Kyrkans hus. Med Asta Weiner och Anna Holmberg.

8/12 17.30 Julens stjärna i Caroli församlingshem. Begränsat antal & 19.00 platser. Anmälan till 17 94 49.

26/2 19.00 GA-dialogen i Gustav Adolfs församlingshem med biskop Åke Bonnier och Dogge Doggelito.

16/12 11.30 Julkonsert i andaktsrummet, Sjukhuskyrkan. & 13.00 Glögg och pepparkakor.

Detta är ett axplock av aktiviteter. Reservation för eventuella ändringar. På vår hemsida, www.svenskakyrkanboras.se, finns alltid aktuell information. Gudstjänster och aktiviteter annonseras under predikoturer i Borås Tidning på lördagar.

16/12 19.00 Julkonsert i Brämhults kyrka. Borås Vokalensemble under ledning av Dan Lind.

21/12 15.00 Hässleholmens kyrka 40 år! Öppet hus kl 15-17.

Jubileumsgudstjänst kl 17, Stefan Hiller, Thomas Berndt, William Lindström.

13/1 12.30 Start sopplunch i Dammsvedjans församlingshem.

Fortsätter på tisdagar ojämna veckor.

14/1 14.30 Terminstart Norrmalms kyrkliga sykrets. Varannan onsdag i Gustav Adolfs församlingshem.

20/1 14.30 Start Ansgars sångfåglar i Dammsvedjans kyrka.

Obs! Ny tid.

Drop in vigsel/dop i Byttorps kyrka

20/1 18.15 Bibelnedslag i Gustav Adolfs kyrkas konst. Med Ulf Andersson och Per Börjesson. Fortsätter under våren.

Drop in-vigsel och/eller dop på Alla hjärtans dag.

Lördag 14 februari kl 12–16 i Byttorps kyrka.

21/1 18.00 Terminstart Bokcirkeln. En gång i månaden i Gustav Adolfs församlingshem. För mer info, ring Gunilla Andersson, 070-515 95 97.

För mer information, kontakta pastorsexpeditionen, tel 033-17 94 49.

15/1 18.30 Sinnesrogudstjänst i Sjöbo kyrka. Med Asta Weiner, Fredric Svensäter, Anna Holmberg.

MELLAN HIMMEL & JORD 4. 2014

9

Fredric Svensäter, präst i Sjöbo kyrka, vill mana till eftertanke under adventstiden.

”

full kraft. ”Bana väg för Herren” är budskapet den tredje advent men då är det i stället Jesus födsel som det gäller.

– Johannes Döparen är huvudperson den tredje advent och budskapet handlar om att förbereda sig för julen och Jesus.

Det är en tid att förbereda sitt hjärta så att det kan bli den krubba där Jesus kan födas.

– Fjärde advent till sist handlar om Maria, Jesus mor. Det är hon som bär Jesus in i världen och den ankomst vi väntat på är snart här.

ADVENT:

Fest som övergår i eftertanke På söndag är det första advent. I hemmen är adventsljusstakarna på plats och julstämningen börjar så sakta göra sig påmind.

Första advent är också en stor dag i våra kyrkor, men varför är det just då man går dit och inte andra, tredje eller fjärde advent?

K

yrkan är full, ljusen är tända och kören står redo. Välbekanta toner från orgeln hörs när psalm 103, Bereden väg för Herren, inleder gudstjänsterna den första advent i kyrkor runt om i Sverige.

Påsktidens berättelse om hur Jesus rider in i Jerusalem står i fokus och Bereden väg följs snart av psalm 105, Hosianna, Davids son.

Vad som däremot händer i kyrkan de övriga tre söndagarna i advent är sannolikt betydligt mindre välkänt bland gemene man. Vi har därför bett Fredric Svensäter, präst i Sjöbo kyrka, att förklara varför just första advent fått en så speciell inramning.

ADVENT BETYDER ankomst och ad-

ventstraditionen har funnits minst sedan

10

MELLAN HIMMEL & JORD 4. 2014

Advent betyder ankomst och adventstraditionen har funnits minst sedan medeltiden.

medeltiden. Den ankomst som det gäller är förstås Jesus födelse på juldagens morgon. Första advent inleder inte bara denna förväntningsfulla tid utan också det nya kyrkoåret.

– Första advent är en festdag i kyrkan.

Prästen är klädd i vitt, som är glädjens färg. ”Ett nådens år” är det övergripande temat. Men advent är egentligen en fasteperiod, en tid av förberedelser inför det stora som ska ske – Jesus ankomst. Och detta präglar de tre övriga söndagarna i advent. Därför är gudstjänsterna dessa dagar mer avskalade jämfört med första advent och den liturgiska färgen är då inte vit utan blå, botens och eftertankens färg.

Temat för andra advent är ”Guds rike är nära” och handlar om Jesus andra ankomst, när riket ska återupprättas med

VÄN AV ORDNING kanske tycker att ord-

ningen är lite konstig. Första advent rider den vuxne Jesus in i Jerusalem, fjärde advent är han inte ens född.

– Så är det genom hela kyrkoåret. Den kronologi som våra hjärnor ofta söker finns inte, utan varje söndag har sitt eget budskap. Men advents stora paradox i dagens samhälle är att den egentligen är utformad som en period av eftertanke och har i stället blivit den kanske mest hektiska tid vi har på hela året. Det vore befriande om advent kunde upplevas som en kallelse till att stanna upp.

FAKTA: Kyrkan har fem liturgiska (ceremoniella) färger – vitt, rött, grönt, blått (eller violett) samt svart. Vitt är glädjens färg och används vid de stora högtiderna samt vid dop. Rött är Andens färg och präglar pingsten samt martyrdagarna. Grönt representerar andligt växande och används under större delen av trefaldighetstiden. Blått, botens färg, syns i kyrkan under fasteperioderna innan jul och påsk. Svart används på långfredagen och är också vanlig vid begravningar.

Bilderna är från tidigare års föreställningar.

Julens finaste stjärna Sedan tolv år tillbaka ordnar Svenska kyrkan i Borås en teater för barn som heter Julens stjärna. Förskolegrupper får lära sig mer om julen och den kristna jultraditionen genom att följa den stjärna som tänts på himlen.

T

omtemor har fullt upp med alla sina bestyr inför julen. När barnen från förskolorna i Borås kommer på besök håller hon på att baka pepparkakor. Äventyret börjar när tre av hennes nybakade pepparkaksgubbar plötsligt blir levande och undrar varför det är så mycket stjärnor på julen.

Marianne Frondelius är förskollärare hos Svenska kyrkan i Borås och spelar sedan flera år tillbaka rollen som tomtemor med stort engagemang.

– Det är nog fler än pepparkaksgubbarna som undrar varför man har så många stjärnor till jul, säger hon.

Julens stjärna är välbesökt, varje år är det många hundra barn som vandrar ihop med pepparkaksgubbarna genom julberättelsen. Och samtidigt lär sig lite mer.

PEPPARKAKSGUBBARNA blir inte bara

levande, de förvandlas också till de tre vise männen. Tillsammans med barnen kommer de först till Jerusalem, där de bland annat får möta Herodes. Bethlehem är nästa mål, komplett med får, herdar och det enkla stall där Josef, Maria och Jesus finns.

– Jesusbarnet är alltid en levande bebis, det gör det extra roligt för barnen. Vi har kontakt med många föräldrar via öppna förskolan som brukar ställa upp. Dock är de medverkande bebisarna av förklarliga skäl snarare runt halvåret än helt nyfödda.

Teatern avslutas i tomtemors kök där barnen nu kan förklara varför stjärnor och jul hör ihop.

  

 SE JULENS STJÄRNA

Den 8 december spelas två föreställningar av Julens stjärna för allmänheten, se kalendariet på sidan 9 för tider och anmälan.

MELLAN HIMMEL & JORD 4. 2014

11

FOTO PER ARONSSON

Bland löv, granris och kransar

Inför allhelgonahelgen pågår ett intensivt arbete på Borås begravningsplatser. Under hela oktober har Christer Andersson och Linnea Ringvall samt deras kollegor haft fullt upp med höstbestyren.

Löv och nedblåsta kvistar ska samlas upp och alla de gravar som sköts av Borås kyrkogårdar ska höstpyntas. Ungefär 3 500 gravplatser dekoreras med granris och strax under 2 000 kransar läggs ut. Dessutom ska ett stort antal gravljus tändas för att lysa upp i höstmörkret under allhelgonahelgen.

12

MELLAN HIMMEL & JORD 4. 2014

PRÄST Patric Cerny

Välkommen Fredrik Nordlund – ny församlingschef Den 2 januari börjar Fredrik Nordlund sin tjänst som församlingschef i Gustav Adolfs församling. Han kommer närmast från en tjänst som församlingspräst i Gärdhems församling utanför Trollhättan.

Fredrik är ursprungligen från Stockholm och började sin kyrkliga bana som församlingsassistent.

– Under den sista terminen på utbildningen till församlingsassistent insåg jag

att det var präst jag skulle bli, men först ville jag arbeta några år som församlingsassistent, berättar Fredrik.

Han prästvigdes 2009 och ser nu fram emot att börja arbeta här i Borås: – Det ska bli väldigt spännande. Det verkar finnas en levande verksamhet i församlingen som jag vill fortsätta att utveckla.

Nyfiken på kyrkan Under denna rubrik svarar vi på läsarnas frågor om kyrkan. Denna gång svarar Patric Cerny, präst i Gustav Adolfs församling. Har du något du vill fråga? Skriv eller mejla till oss! Vår adress finns på sidan 3.

Vad är det för skillnad på ett dop och en namngivning?

Dopet är ett sakrament, det vill säga en helig handling, och har en viktig funktion inom den kristna kyrkan. En särskild ritual ska följas och dopet ska förrättas av en präst. Den som döps tas upp i församlingen och blir också medlem i Svenska kyrkan. En namngivning är däremot en helt privat familjefest där föräldrarna själva bestämmer innehållet.

Kan en präst förrätta en namngivningsceremoni?

Nej, det kan vi inte. Allt som vi präster gör är kopplat till vårt uppdrag inom kyrkan.

Jag har till exempel fått frågan om jag kan hålla i en borgerlig begravning och det är på samma sätt där. En präst kan inte förrätta en borgerlig ceremoni.

Vad händer när någon dör?

När någon dör tas kroppen om hand – men hur? Detta var temat för Sjukhuskyrkans föreläsning i september.

Präster, pastorer och diakoner från kristna kyrkor i Borås med omnejd träffas årligen för en temadag. I år föreläste en obduktionstekniker från SÄS, en representant från en av Borås begravningsbyråer och sjukhusprästen om vad som händer rent

praktiskt med kroppen efter döden.

Den genomgående röda tråden under föreläsningen var hur viktigt det är med ett värdigt avslut.

Sjukhuspräst Claes Björnram betonade att han och hans medarbetare är i livets tjänst, det vill säga för de anhöriga, så att de ska få hjälp att kunna bearbeta sorgen och gå vidare med sina liv.

Kan man ha dop på en annan plats än i kyrkan?

Vi försöker, så långt som det är praktiskt möjligt, att möta de önskemål som föräldrarna har. Vanligaste dopplatsen utanför kyrkan är i hemmet. Vi har också möjlighet att ordna dop i kyrkan på andra tider än under/i anslutning till söndagens gudstjänst.

Kan en dopceremoni utformas efter egna önskemål?

Det finns ett grundinnehåll som måste finnas med. Dopvattnet ska ösas över barnets huvud tre gånger och den så kallade dopbefallningen ska finnas med.

Utöver det obligatoriska innehållet finns möjlighet att öka ut dopgudstjänsten. Det blir till exempel allt vanligare med en solist eller någon som läser en dikt. Vi har alltid ett dopsamtal med familjen i förväg där vi tillsammans diskuterar utformningen.

MELLAN HIMMEL & JORD 4. 2014

13

Tusen ideella timmar V

arje vecka utförs ett fantastiskt antal arbetstimmar inom ideella verksamheter här i Borås. Också inom Svenska kyrkans församlingar är det många som bidrar med sin tid och sin kraft. Vår insats gör skillnad. Tillsammans med många andra ideella organisationer arbetar vi för ett bättre samhälle.

Under de senaste åren har denna del av samhället framträtt allt tydligare. Den kalllas också den tredje sektorn, vid sidan av den offentliga och den privata sektorn.

Svenska kyrkan är sedan skilsmässan från staten år 2000, en del av den ideella sektorn. Inte statlig myndighet längre och inte finansierad av skattemedel, utan genom kyrkoavgiften som varje medlem bidrar med. Till skillnad från den privata sektorn är det inte vinstintresset som är drivkraften, utan viljan att förverkliga något gott, att göra väl för andra människor. Detta sker varje vecka, alla dagar, året om!

ETT HÄRLIGT EXEMPEL är alla goda

människor som är engagerade för flyktingar och asylsökande i Borås. I samband med integrationsdagen som anordnades av Borås stad, sammanställdes de insatser som utförs av ideella organisationer. Tillsamman utför

människor inom Röda korset, Rädda barnen och Kyrkornas flyktingrådgivning drygt tusen arbetstimmar inom en period av två veckor. Detta sker oavlönat och på fritiden och motsvarar hela 13 heltidstjänster.

Ideell sektor bidrar genom dessa insatser påtagligt och märkbart för människors väl, utan att varken kommun eller landsting betalar en enda krona. Värdet av insatsen kan mätas i timmar och arbetstid, men denna mätning gör vi enbart för att synliggöra allt det som sker i regi av föreningar och organisationer. Utan vinstintresse, non-profit!

I BIBELN berättas om en förlamad människa som inte av egen kraft kunde ta sig fram till Jesus. Med handfast hjälp av ett antal vänner bärs han fram, men det är så mycket folk samlade redan att man inte lyckas ta sig in i huset ens. Då lyfter vännerna upp honom på hustaket, öppnar ett hål och firar ner honom så att han hamnar precis framför fötterna på Herren.

Där får han hjälp, blir upprättad till kropp och själ och får krafterna tillbaka så att han kan gå igen. Undret sker och det är vännernas insats som gör det möjligt. En behövande människa kan nå fram till sina drömmars mål. Det är en rejäl ideell in-

Himlens änglar av Jan Romare

14

MELLAN HIMMEL & JORD 4. 2014

sats dessa medhjälpare gör! Knappast fick de betalt i pengar, men glädjen över tillfrisknandet har ett stort värde i sig. De bidrar till att en människa får hjälp och får del av glädjen, tillsammans med andra.

Kyrkans uppdrag är att möjliggöra mötet med Jesus. Ibland krävs det ord och vittnesbörd, ibland krävs det handfast bärhjälp, ibland behöver man öppna upp tak och väggar! Tillsammans kan vi göra det möjligt, idag och i vår stad. En insats i medmänsklighetens tecken.

Ditt engagemang är viktigt. Och det du gör för någon annan gör skillnad. Din behållning är en annan människas glädje, hennes uppskattning och hennes väl. Tillsammans gör vi skillnad.

Jag önskar dig en välsignad tid.

God jul och gott nytt år!

MINA TANKAR Stefan Hiller Kyrkoherde i Borås pastorat

FN-dagen

firades i Caroli kyrka Svenska kyrkan i Borås bjöd in alla barn 4–6 år med vuxen att fira FN-dagen freda-

gen den 24 oktober. I Caroli kyrka hölls ett skådespel med sång och musik. Temat i år var ”Stor och liten” som går ut på att vuxna är bra på vissa saker och barn på andra, varför vi behöver varandra.

– Vi har firat den här dagen sedan 2009, eftersom vi tycker att det är en viktig dag att uppmärksamma. Vi har bara en värld och därför måste vi hitta sätt att leva tillsammans. För barnen är det också viktigt att få se hur vi gör för att vara vänner, säger Ulla Bergström, samordnare.

FN-dagen har firats världen över sedan 1948, så också i många kyrkor. Den infaller alltid den 24 oktober och är en allmän flaggdag i Sverige.

KLIPP HÄR!

EFTER A MAN PÅ HÄST

PLATS FÖR KAVEL OCH UGN

ANVÄNDER ÅROR

3+4=9 DÅ VI ÄR LEDIGA

PUTTAS DET I

Lilla korsordet

ANVÄNDA BENEN

AVSE

YTTERLIGARE

HÖG TEMPERATUR EFTER E

DEN KAN LITEN BADA I

KYLT

METREDSKAP

p p

TRÄD

HAR STRÄNG LÄRARE PÅ KLASS

RUNE AHLGREN

INTE FÅ HYVELREST

KÄPP

KOKAS GRÖT AV BERÖRING

ÄGER TVÅ LIKA VOKALER I STADEN +N

Vinn biobiljetter!

Korsordstävlingen är öppen för dig som fyllt max 12 år.

Gör så här: Sänd in det lösta korsordet, senast den 10 dec till Svenska kyrkan i Borås, Box 393, 501 13 BORÅS. Märk kuvertet ”Korsordet”. 1 – 3 pris: två biobiljetter.

Vi gratulerar korsordsvinnarna i vårt förra nummer.

1) Saga F. Land, 7 år, Borås 2) Tindra Kedeborn, 8 år, Dalsjöfors 3) Hugo Caleir, 5 år, Borås

Namn Ålder Adress Postadress

Vinnarna meddelas personligen och presenteras även på www.svenskakyrkanboras.se MELLAN HIMMEL & JORD 4. 2014

15

ODR SAMHÄLLSINFORMATION

GÄSTKRÖNIKAN:

Alla kan göra något Liza Hermansson är frisör och driver salongen Familjen Sandwall i centrala Borås tillsammans med sin sambo. Som tidigare målvakt i Gånghester ligger fotbollen henne varmt om hjärtat och särskilt Elfsborg. Varannan vecka är de sex personer i hushållet, vilket gör tvättmaskinen till hennes favoritredskap i hemmet.

Något hände när jag själv fick mitt första barn för ungefär tio år sedan.

Inte bara att jag började vistas i för mig nya miljöer som i förskolan, på barnkalas och i lekparker. Jag började också se andras barn på ett helt nytt sätt, som genom ett par nya glasögon. Till exempel pojken som gick med alldeles för tunna skor mitt i vintern. Flickan som alltid hade förhinder när det var barnkalas. Små barnfötter nedträdda i sockar med stora hål i när de skulle snöra på sig skridskor i ishallen. Det blev påtagligt för mig att i vår allra närmaste omgivning här i Borås fanns det barn som levde under helt andra omständigheter än vi själva.

VID DENNA TID var jag ensamstående

mamma, med allt vad det innebär av begränsade ekonomiska resurser. Jag började ändå ”glömma” kläder på förskolan, som med förskollärarnas hjälp hamnade på rätt ställe.

Det finns många behov men jag kände mer och mer att mitt engagemang fanns här på hemmaplan. Och då framför allt för de barn som hela tiden får känna sig annorlunda gentemot sina kompisar. Som inte kan eller vill delta i gemensamma aktiviteter som tas för självklara av så många andra.

Barn, vars sårbarhet är så påtaglig.

När vi startade min egen verksamhet ville jag utnyttja den på ett sätt som också gagnade dessa barn. Jag har en överenskommelse med diakonerna på

Varmt n! e välkomm

c

16

Svenska kyrkan i Borås om att de pengar jag samlar in enbart ska gå till barn. Hur de används överlåter jag till dem, de har en helt annan inblick i hur behovet ser ut än vad jag själv har möjlighet att skaffa mig.

”

Jag började se andras barn på ett helt nytt sätt, som genom ett par nya glasögon.

En grundplåt lades vid salongens invigning. Då bad jag de inbjudna gästerna att i stället för att ha med sig en blomma skulle skänka pengar. För att få en kontinuitet i insamlingsarbetet har vi ibland kampanjer på olika hårvårdsprodukter, där en viss andel av försäljningssumman skänks. På disken står också en insamlingsbössa där våra kunder kan lägga ett bidrag.

JAG ÄR MEDVETEN om att den bransch

jag själv är verksam inom delvis bidrar till att skapa osunda ideal. Ideal som kostar pengar att uppnå och som ytterligare kan visa på skillnaderna mellan de som har råd och de som inte har det.

Samtidigt finns det en önskan hos de flesta att vara fina och det finns ett

välmående i att sitta ner en stund och bli omhändertagen. Vi har därför ordnat så att barn från fattiga familjer fått komma hit och få en fin frisyr.

MED RISK FÖR att låta präktig vill jag uppmana alla att titta sig omkring och fundera över hur man själv kan hjälpa.

Jag tror på devisen ”Ingen kan göra allt men alla kan göra något.” Jag önskar att jag själv kunde göra mer men konstaterar att det här är en nivå som passar mig. Jag är också glad över att det är kyrkans medarbetare som står för utdelningen för jag känner mig trygg med deras prioriteringar. Ett tips om du vill göra något som inte kräver någon ansträngning alls, behåll ditt medlemskap i Svenska kyrkan. Då hjälper du också utsatta människor.

Nästa nummer av Mellan himmel & jord kommer den 17 februari.

Att vara medlem i Svenska kyrkan i Borås Genom ditt medlemskap i Svenska kyrkan möjliggör du att kyrkan kan finnas med genom livets alla skeenden. Du bidrar bland annat till gudstjänster i olika former, att en rad aktiviteter för barn, ungdomar och vuxna kan arrangeras, och att gemensamma kulturskatter kan bevaras för stillhet och eftertanke.

Om du inte är medlem i Svenska kyrkan idag och önskar bli det, kontakta oss på telefon 033-17 94 00 eller e-post boras.pastorat@svenskakyrkan.se, så hjälper vi dig.

MELLAN HIMMEL & JORD 4. 2014