7585 168 6

kommuner och landsting som demokratiaktรถrer

Hot och vรฅld mot fรถrtroendevalda

inspirationsskrift fรถr fรถrtroendevalda (5)

Kommuner och landsting som demokratiaktรถrer

Hot och vรฅld mot fรถrtroendevalda inspirationsskrift fรถr fรถrtroendevalda (5)

Upplysningar om innehållet: Anna Lindström, anna.lindstrom@skl.se

© Sveriges Kommuner och Landsting, 2014 ISBN: 978-91-7585-168-6 Text: Anna Lindström, Marita Björkman Foto omslag: Johner Foto inlaga: Folio, Johner, Nordicphotos, Scandinav Produktion: Kombinera AB Tryck: LTAB, 2014

Förord Att vara förtroendevald i kommuner, landsting och regioner är ett viktigt, roligt och utmanande uppdrag. Det är ett förtroende man alltid funderar över hur man på bästa sätt kan leva upp till. I inspirationsseriens femte skrift tar Sveriges Kommuner och Landsting upp den utmaning som hot och våld mot förtroendevalda utgör för den enskilde och för den lokala demokratin.

Det politiska uppdraget handlar bland annat om att ta ansvar för prioriteringar av våra gemensamma resurser och att fatta beslut om frågor som rör människors vardag. Som förtroendevalda ska vi ta ansvar för och verka för ett samhälle som ger medborgaren möjlighet till ett liv av god kvalitet utifrån individuella behov.

Att förtroendevalda utsätts för hot och våld på grund av sitt politiska uppdrag är ett hot mot det demokratiska systemet på flera sätt. Dels kan det bli svårare att rekrytera och behålla politiker och dels kan vårt öppna samhälle påverkas om för många skyddsåtgärder måste sättas in. I slutändan kan även den demokratiska beslutsprocessen påverkas. Låt oss på alla sätt hjälpas åt för att förebygga och motverka att det som inte får hända ändå händer. Det är ett uppdrag för de förtroendevalda, kommuner, landsting och regioner, politiska partier, polisen och Sveriges Kommuner och Landsting!

Stockholm i november 2014

Anders Knape Ordförande Sveriges Kommuner och Landsting

Innehåll 7 Hot och våld mot förtroendevalda Få förtroendevalda förutser att de kan utsättas för hot och trakasserier på grund av sina uppdrag. Men hot förekommer. Det utgör en fara för vårt demokratiska system.

11 ”Lite får man tåla” Emma, Oskar, Lisa och Pelle är överens – NOLLTOLERANS mot hot och våld mot förtroendevalda! Respekt för varandra annars försvinner respekten från andra!

17 Att förebygga och trygga Emma, Oskar, Lisa och Pelle är överens – förebyggande utbildning som ger kunskaper om hot och våld tryggar de förtroendevalda! Hur vi lägger fram beslut och hur vi förhåller oss till andra förtroendevalda kan påverka medborgarna!

Kommuner och landsting har ett ansvar för goda rutiner vid säkerhetsarbete och alla ska veta att de finns tillgängliga!

21 Vad gör jag om det händer?

Emma, Oskar, Lisa och Pelle är överens – det behöver klargöras vem som har ansvaret för de förtroendevaldas säkerhet! Alla hot och våldshandlingar mot förtroendevalda ska polisanmälas! Professionellt stöd ska erbjudas den som varit utsatt för trakasserier, hot och våld som förtroendevald!

Kapitel .

6 Kommuner och landsting som demokratiaktörer – Hot och våld mot förtroendevalda

Hot och våld mot förtroendevalda Få förtroendevalda förutser att de kan utsättas för hot och trakasserier på grund av sina uppdrag. Men hot förekommer. Det utgör en fara för vårt demokratiska system.

Den här skriften tar sin utgångspunkt ur intervjuer med elva förtroendevalda. De representerar olika kommunstorlekar och med geografisk samt partipolitisk spridning. De är alla vanliga människor, kvinnor och män, med viljan att göra gott för samhället. De har valt att engagera sig i samhällsutvecklingen genom att organisera sig i ett parti och har också tagit på sig ett förtroendeuppdrag i demokratins tjänst. Några har valt att lämna privata karriärer till förmån för ett mer omfattande uppdrag.

Ingen hade kunnat förutspå den rädsla de skulle känna den dag de blev utsatta för trakasserier, hot eller våld på grund av sitt förtroendeuppdrag. Ingen hade kunnat förutspå hur det skulle kännas när hoten riktades mot deras familjer. Men mer hoppfullt är att få har tänkt sluta på grund av hoten trots att de i såväl politiken som i övriga samhället stött på uttalandet ”Lite måste du väl tåla”. De har funderat på om den rädsla de upplevt är värd uppdraget. Men drivkraften att fortsätta har kommit att bli: ”Det goda måste segra över det onda och därför fortsätter jag”.

Drivkraften att fortsätta har kommit att bli: ”Det goda måste segra över det onda och därför fortsätter jag”.

Kommuner och landsting som demokratiaktörer – Hot och våld mot förtroendevalda 7

Hot och våld mot förtroendevalda

Hot och våld mot för­troendevalda är ett allvarligt hot mot vårt demokratiska samhälle.

Hot och våld mot förtroendevalda är ett allvarligt hot mot vårt demokratiska samhälle. I BRÅ:s trygghetsundersökning1 för politiker visade det sig att 20 procent av de förtroendevalda i kommuner och landsting har blivit utsatta för hot, trakasserier och våld. Det är för mycket. Att förtroendevalda utsätts för hot och våld på grund av sitt politiska uppdrag är ett hot mot det demokratiska systemet på flera sätt. Dels kan det bli svårare att rekrytera och behålla politiker och dels kan vårt öppna samhälle påverkas om för många skyddsåtgärder måste sättas in. I slutändan kan även den demokratiska beslutsprocessen påverkas.

I den här skriften lyfter SKL frågan om hot och våld mot förtroendevalda där utgångspunkten är förtroendevaldas egna erfarenheter, tankar och förslag.

Skriften kan användas som diskussions- och utbildningsmaterial för förtroendevalda men syftet är också att öka medvetenheten om att när hot och våld riktas mot demokratins företrädare, våra förtroendevalda, så är det en fara för vårt demokratiska system.

Innehållet bygger på tidigare undersökningar och material samt intervjuer med 11 förtroendevalda som berättat om sina upplevelser och tankar efter att ha upplevt hot och våld på grund av sina uppdrag. De intervjuade är kommunalråd, landstingsråd, ordförande i socialnämnd, barn- och utbildningsnämnd och övriga nämnder men också som anhörig och säkerhetsansvarig.

Samtliga av de intervjuade har gett sitt samtycke till att publicera citaten i skriften. Ingen av de intervjuade namnges utan deras erfarenheter har vävts ihop till fyra olika berättelser.

Ta del av deras erfarenheter, fakta och använd materialet för diskussion under de tre rubrikerna: >>”Lite måste man tåla!” >>Att förebygga och trygga! >>Vad gör jag om det händer?

Not 1. Politikernas trygghetsundersökning 2013, Brå 2014:9

8 Kommuner och landsting som demokratiaktörer – Hot och våld mot förtroendevalda

Presentation av fyra förtroendevalda Emma, kommunalråd i X kommun I samband med att Hells Angels etablerade sig som fullvärdiga medlemmar i X kommun så deklarerade kommunens alla myndigheter och samarbetspartners tillsammans med Emma som talesperson att ”Dom är inte välkomna till vår kommun – vi kommer att samarbeta för att de ska lämna kommunen”. Någon dag senare kom ett brev till kommunhuset med en pistolkula i och meddelandet ”Om du inte ser upp kommer det gå illa”. Det fanns goda rutiner för hur man skulle agera i detta sammanhang i kontakt med polisen, SÄPO, media mm.

Polisutredningen har inte kunnat klarlägga ansvarig för brevet.

Oskar, landstingsråd i X landsting I samband med förändringar i akutsjukvården och diskussion om nedläggning av sjukhus i sitt landsting har Oskar fått ta del av ett ökat antal hot via mejl, sms, öppna Facebook-grupper, kommentarer i media och bloggar mm.

Hoten som framförs via sociala medier är oftast anonyma, hårdare och råare till sin karaktär. Oskar har lång erfarenhet som förtroendevald och kan jämföra över tid. Exempel på hot som framförts till Oskar är ”om jag mötte dig i en mörk gränd så kommer du garanterat ut med två blå ögon”, ”törs du visa dig på gatorna i vår kommun?” Ingen polisanmälan har gjorts och därmed heller ingen utredning.

Lisa, ordförande i Socialnämnden i X kommun Lisa var på väg till sin parkerade bil efter ett politiskt möte och en hotfull man attackerade henne med orden ”Jag ska ha tillbaka mina barn annars ska jag mörda dig!” Hård ordväxling och fysiska påhopp gjorde att en man i närheten uppmärksammade bråket och kunde avstyra det. Hoten ledde till polisutredning, rättegång med fällande dom och skadestånd.

Pelle, ordförande i Barn- och utbildningsnämnden i X kommun I samband med minskat elevantal i X kommun så var det aktuellt med en skolöversyn. Resultatet blev efter medborgardialog, samtal med elevråd, öppna möten och utredning att tre skolor skulle läggas ned. Riktade demonstrationer med plakaten ”HATA PELLE” genomfördes. I media tonade fram en bild om makthavare som inte lyssnar på medborgarna. Ju mer media ju mer aggressiva mejl och telefonsamtal. Vid en nedläggningshotad skola framfördes ”Ska vi ta våra vita barn och sätta i den där skolan”. Man ville starta friskola och hyra skollokalerna men kommunen sa Nej vilket ledde till att dödshot riktades mot Pelles partikansli.

Kommuner och landsting som demokratiaktörer – Hot och våld mot förtroendevalda 9

Kapitel 2.

10 Kommuner och landsting som demokratiaktörer – Hot och våld mot förtroendevalda

”Lite får man tåla” Emma, Oskar, Lisa och Pelle är överens – NOLLTOLERANS mot hot och våld mot förtroendevalda! Respekt för varandra annars försvinner respekten från andra!

I regeringsformens inledningsparagraf finns de grundläggande ramarna för det svenska statsskicket återgivna. Där anges ”All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. Den offentliga makten utövas under lagarna”.

I vår representativa demokrati uttrycker medborgarna sin politiska vilja genom att i val utse de förtroendevalda som sina företrädare. De får förtroendet att fatta beslut på medborgarnas vägnar. Partierna är länken mellan medborgarna och den politiska makten och deras uppgift är att formulera och kanalisera medborgarnas åsikter och krav. De förtroendevalda ska väga samman olika önskemål och krav till en sammanhängande helhet. De förtroendevalda spelar på så sätt en viktig roll i vår demokrati som företrädare för medborgarna. Förekomsten av våld och hot mot förtroendevalda i kommun och landsting utgör därför ett allvarligt hot mot demokratin.

Kommuner och landsting som demokratiaktörer – Hot och våld mot förtroendevalda 11

”Lite får man tåla”

Lokala förtroendevalda i kommuner och landsting fattar beslut som ligger nära befolkningen. De lever och går på samma gator som människorna som påverkas av deras beslut. Ibland måste en politiker sticka ut hakan och göra ett obekvämt val. Många räknar därför med ett högre tonläge och rent av något hot som en del av uppdraget. I ett samhälle där medborgare visar politisk misstro och antidemokratiska krafter tar plats kan det demokratiska beslutsfattandet vara i fara om allt färre deltar i den demokratiska processen eller om färre vill ta på sig förtroendeuppdrag.

Att pressas till att inte göra något är lika all­varligt för demokratin som att bli påverkad att ändra sin uppfattning i ett beslut.

Förutom fysiska eller psykiska skador så kan upplevda hot leda till att man som förtroendevald inte uttalar sig i en specifik fråga eller undviker att engagera sig i känsliga ärenden. Men att pressas till att inte göra något är lika allvarligt för demokratin som att bli påverkad att ändra sin uppfattning i ett beslut.

Hot och våld som riktas mot förtroendevalda är inte bara ett brott och ett stort problem för den utsatta utan också ett problem för hela den politiska processen, för beslutsfattandet och i förlängningen också för demokratin.

12 Kommuner och landsting som demokratiaktörer – Hot och våld mot förtroendevalda

Riskerna med att utsätta sig och sina närstående för hot och/eller våld kan också försvåra rekryteringen av nya politiker.

Bland förtroendevalda finns en okunskap om vilka handlingar som är brottsliga. Detta resulterar i att hot och våld mot förtroendevalda som kan bedömas som brott inte alltid polisanmäls och heller inte rapporteras till kommunen eller landstingets säkerhetsansvariga.

Vad är trakasserier, hot och våld?

Ett samlingsbegrepp för trakasserier, hot och våld är otillåten påverkan. Med otillåten påverkan avses allvarliga trakasserier och hot samt våldssituation mot person eller egendom, som utöver att vara ett stort arbetsmiljöproblem riskerar att påverka den enskildes beslut etc. och som därför i förlängningen kan utgöra ett hot mot demokratin.2 Hot definieras som allt från att någon har uttalat ett konkret hot, till att någon mottagit ett SMS om att egendom ska skadas om en förtroendevald inte fattar ett visst beslut eller förhåller sig passiv. Hot är en form av otillåten påverkan som alltid handlar om straffbara gärningar. Det kan till exempel handla om olaga hot eller utpressning.

Med trakasserier avses obehagliga telefonsamtal, tecken på kartläggning eller

att oönskade varor har beställts i den anställdes namn i syfte att hämnas eller av annat skäl väcka obehag. Det ska noteras att trakasserier är en form av påverkan som inte alltid är straffbar, men som går ut på att ”hota” en förtroendevald med subtila metoder där syftet är att påverka eller reagera på något som inträffat.

I vissa situationer kan emellertid trakasserierna betraktas som ofredande, olaga förföljelse eller fridskränkningsbrott och är därmed straffbara gärningar.

Med våld avses slag, sparkar eller annan typ av fysiskt våld som riktats mot förtroendevalda med anledning av deras uppdrag. Våld är, fysiskt sett, den grövsta formen av otillåten påverkan. Det kan vara våld, till exempel misshandel, mot en förtroendevald, en anhörig eller en kollega. Det kan även handla om våld mot egendom, till exempel skadegörelse.

Att vara politiskt engagerad innebär att man är en offentlig person. Många politiker vill vara så öppna och tillgängliga som möjligt för medborgare och media. Offentliga personer ska granskas för sina beslut. Att vara en offentlig person är däremot inte samma sak som att man ska behöva tåla hot och våld.

Tyvärr märks tecken på en normförskjutning. Fler förtroendevalda upplever idag att samhället och rättsväsendet sänder signaler om att ”politiker får tåla lite mer än andra”. Det finns även en motsvarande normalisering hos de förtroendevalda där de själva ger uttryck för att ”lite får man tåla”. Det politiska klimatet spelar roll – en hård samtalston i politiken speglar en kultur som kan få genomslag även i förhållandet medborgare–förtroendevalda.

Offentliga personer ska granskas för sina beslut. Att vara en offentlig person är däremot inte samma sak som att man ska behöva tåla hot och våld.

Not 2. BRÅ 2005:18.

Kommuner och landsting som demokratiaktörer – Hot och våld mot förtroendevalda 13

”Lite får man tåla”

Om och när rädsla styr beslut

Händelser med hot och våld mot förtroendevalda ska polisanmälas för att hindra normförskjutningen.

Emma, Oskar, Lisa och Pelle berättar om hur de förändrat sina beteenden efter de händelser de varit med om i form av hot och våld. De har i olika grad valt andra vägar hem, slutat gå ensamma i parker och mörker, ser sig oftare om över axeln, uppmärksammar konstiga bilar vid bostaden, undviker öppna platser, vill inte närma sig folksamlingar mm. En kamp mellan att inte visa rädsla, att känna rädsla och att påverkas av rädsla i sitt beslutsfattande. De är alla överens om att händelser med hot och våld mot förtroendevalda ska polisanmälas för att hindra normförskjutningen.

Våra förtroendevalda Emma, Oskar, Lisa och Pelle har alla råkat ut för nedan angivna citat; ”Ditt jävla sossesvin – du ska fan inte ta min mark…” ”Han påstod att kommunen missköttes och han kunde vara behjälplig med att göra processen kort” ”Du som har det så bra – lite får du väl tåla” ”Hur kan du leva med dig själv?” ”Du måste avgå” Hot på nätet; ”Det förstår du väl att det kan bli så – du är ju en offentlig person” ”Vi vet vem du är…var dina barn går i skolan” ”Politiker – ni är dumma i huvudet” ”Törs du visa dig på gatorna i X kommun?” ”Om du inte ser upp kommer det gå illa” ”Landsförrädare” ”Du ska få dig din djävel”

14 Kommuner och landsting som demokratiaktörer – Hot och våld mot förtroendevalda

Sammanfattning Kommuner, landsting och regioner, partier och de förtroendevalda behöver: >>Stärka de förtroendevaldas kunskap om vad som är hot, trakasserier och våld >>Uppmärksamma och motverka normförskjutningen, att de förtroendevalda ”ska tåla lite mer”.

Diskussion >>Normförskjutningen – ”lite måste du tåla” – håller du med om den? >>Vad kan du/ni göra för att motverka en normförskjutning? >>Vilka citat ovan anser du borde polisanmälas?

Frågor att diskutera

Tankeväckare

Om förtroendevalda inte polisanmäler hot och våld så bidrar detta till normförskjutningen – Lite måste du tåla!

Det finns en lag om hot mot tjänstemän men inte om hot mot förtroendevalda. Vad innebär det att en sådan lag inte finns?

Kommuner och landsting som demokratiaktörer – Hot och våld mot förtroendevalda 15

Kapitel 2.

16 Kommuner och landsting som demokratiaktörer – Hot och våld mot förtroendevalda

Att förebygga och trygga Emma, Oskar, Lisa och Pelle är överens – förebyggande utbildning som ger kunskaper om hot och våld tryggar de förtroendevalda! Hur vi lägger fram beslut och hur vi förhåller oss till andra förtroendevalda kan påverka medborgarna! Kommuner och landsting har ett ansvar för goda rutiner vid säkerhetsarbete och alla ska veta att de finns tillgängliga!

Tidigare undersökningar visar att kommuner och landsting/ regioner och de politiska partierna behöver utveckla arbetet med att förebygga och hantera hot, trakasserier och våld mot förtroendevalda. I första hand behöver man medvetandegöra betydelsen av att hantera hot och våld mot förtroendevalda.

Dessutom kan man skapa rutiner till ett förebyggande arbetet.

Det är viktigt att förtroendevalda säger ifrån och står upp för sitt uppdrag! Att oftare ge uttryck för ”Jag gör en viktig insats i vårt demokratiska samhälle”.

De förtroendevalda behöver genom sina partier få diskutera detta, vad som är möjligt att förebygga och hur man kan förhålla sig vid akuta händelser. Att lära sig om lokalsamhällets värderingskonflikter och att vara informerad om pågående ”heta frågor” i kommun/landsting är ett sätt att öka medvetenheten. Politiker behöver utrymme för att tänka runt hur man ska vara som politiker.

Det är viktigt att förtroendevalda säger ifrån och står upp för sitt uppdrag!

Kommuner och landsting som demokratiaktörer – Hot och våld mot förtroendevalda 17

Att förebygga och trygga

Emma, kommunalrådet i X kommun, hade som ideal att vara där vanligt folk var, t.ex. på idrottsarrangemang, kulturevenemang, caféer, lördagspromenad i centrum mm. Med andra ord på andra platser än partimöten. Hennes erfarenhet var att folk på det sättet lärde känna henne som politiker och hon signalerade att hon inte var rädd att möta folk. På det sättet var hon trygg när hotet kom. ”Genom att så ofta vistas ute bland folk och mötas och prata har jag skaffat många vänner där ute på gatan”.

En god samtalston

Här vilar ett stort ansvar hos fullmäktige­ ledamöterna själva i hur man använder talarstolens möjlig­ heter i debatten och hur man använder sociala medier under pågående möten.

Även i den politiska debatten är det viktigt med en god demokratisk samtalston. Fullmäktige är en publik arena. Det är där de folkvalda möts för att tydliggöra de partipolitiska skiljelinjerna i en debatt. Dit kan media, medborgare m.fl. komma för att ta del av debatt och beslut. Förr i tiden kunde medborgarna ta del av debatt och beslut i huvudsak genom lokala dagstidningar.

Idag kan medborgarna ta del av vad som pågår i fullmäktige genom radio- och webbsändningar, via sociala medier som Facebook, Twitter mm. Mötet visas online och kommunikation sker i samma ögonblick som frågan debatteras.

Tyvärr används denna möjlighet ibland i syfte att kränka ledamöter från andra partier, vilket återspeglas direkt i sociala mediers diskussioner. Här vilar ett stort ansvar hos fullmäktigeledamöterna själva i hur man använder talarstolens möjligheter i debatten och hur man använder sociala medier under pågående möten. Det handlar både om att vara en god politisk förebild och att ta ansvar för att hindra utvecklingen mot ett hårdare samtals- och debattklimat i politiken, där ”lite måste du tåla” är norm. Förtroendevalda kan där medverka i det förebyggande arbetet genom att ”leva som man lär i ett demokratiskt samhälle”.

Kommuner och landsting och partier å sin sida behöver stärka sitt arbete med att förebygga och hantera hot och våld mot förtroendevalda. Detta kan göras på många olika sätt, i sammanfattningen nedan presenteras ett exempel.

18 Kommuner och landsting som demokratiaktörer – Hot och våld mot förtroendevalda

Sammanfattning Förbered dig som förtroendevald genom att diskutera och ställ följande frågor: 1. Vem har säkerhetsansvaret i din kommun, landsting eller region? Om det inte är tydligt så ställ krav på att det klaras ut.

2. Diskutera debattklimatet i fullmäktige på gruppledarträffarna. Finns det ett behov av en uppförandekod?

3. Lär känna kommunen och aktuella politiska konflikter!

4 Ställ krav på att det finns en säkerhetspolicy och handlingsplan för det förebyggande arbetet vid mandatperiodens början samt ta fram en checklista/goda rutiner för – När det händer!

5. Varje parti bör ha en egen kontaktperson med erfarenhet av hot och våld mot förtroendevalda.

6. Vilket stöd ska ges och av vem?

Diskussion >>Vad bör man säga respektive inte säga i talarstolen på fullmäktige? >>Hur agerar jag själv? Skulle en checklista med förebyggande punkter för det egna ansvaret hjälpa till att göra mig mera trygg? >>Bör/ska en förtroendevald alltid ha rätt att ta med sig en tjänsteman på offentliga möten? >>Bör det finnas ett jourhavande bollplank i kommunen/landstinget eller partiet?

Frågor att diskutera

Tankeväckare

Ju råare och tuffare kommentarer om politiker och mindre ansvars­ tagande på sociala medier – ju mer likes! ”Förtroendevalda behöver veta vilket stöd man kan vänta sig i partiet annars har normförskjutningen vunnit plats.”

Kommuner och landsting som demokratiaktörer – Hot och våld mot förtroendevalda 19

Kapitel 2.

20 Kommuner och landsting som demokratiaktörer – Hot och våld mot förtroendevalda

Vad gör jag om det händer?

Emma, Oskar, Lisa och Pelle är överens – det behöver klargöras vem som har ansvaret för de förtroendevaldas säkerhet! Alla hot och våldshandlingar mot förtroendevalda ska polisanmälas!

Professionellt stöd ska erbjudas den som varit utsatt för trakasserier, hot och våld som förtroendevald!

Det händer inte mig! Det är nog den uppfattning de flesta förtroendevalda bär med sig in i sitt politiska uppdrag. Viljan att förbättra samhället och verka i demokratins tjänst har fått många medborgare att lämna privata karriärer för att åta sig ett politiskt uppdrag.

Emmas erfarenhet av att ha blivit hotad hjälptes upp av goda rutiner och att kommunpolitiken slöt upp tillsammans. För Emma var det ett viktigt stöd i viljan att fortsätta sitt förtroendeuppdrag.

För Oskar som fått ta del av ett ökat antal hot av råare och hårdare karaktär via mejl, sms, öppna Facebook-grupper, kommentarer i media och bloggar mm har behovet av stöd varit svårare att definiera. Oskar, som har lång erfarenhet som förtroendevald ser risken i att han med tiden förminskat hoten och till slut börjat leva med dom. Exempel på hot som framförts till Oskar är ”Om jag mötte X i en mörk gränd så kommer X garanterat ut med två blå ögon”, ”Törs du visa dig på gatorna i X kommun?”. Ingen polisanmälan har gjorts och därmed heller ingen utredning där man kan utkräva ansvar.

Kommuner och landsting som demokratiaktörer – Hot och våld mot förtroendevalda 21

Vad gör jag om det händer?

Lisa, som var på väg till sin parkerade bil efter ett politiskt möte attackerades av en hotfull man, som skrek ”Jag ska ha tillbaka mina barn annars ska jag mörda dig!”. Den hårda ordväxlingen och det fysiska påhoppet gjorde att en man i närheten uppmärksammade bråket och avstyrde det. Lisa är tacksam för det civilkurage den hjälpande mannen visade. Hoten ledde till polisutredning, rättegång med fällande dom och skadestånd. Trots denna våldsamma händelse erbjöds aldrig Lisa något organiserat krisstöd, vilket hon nu i efterhand förstår hade kunnat hjälpa henne genom en del svåra stunder.

Ett brott ska alltid polisanmälas. Det är viktigt både för uppklarandet av brottet och för att skapa en samlad samhällsbild av hot och våld mot förtroendevalda.

”Hata Pelle” – hur överlever man när medborgarna bär plakat med den texten? Hur hanterar du riktade demonstrationer mot dig som person eller att du utpekas som makthavare som inte lyssnar på medborgarna? Hur hanterar du dödshot mot ditt partikansli? Pelle har dragit en del slutsatser. Bland annat att det är absolut nödvändigt med professionellt stöd, vilket Pelle fick.

Stöd från familj, kommundirektör och andra hjälpte Pelle att sortera i hoten och ändå stanna som förtroendevald. Partiet hade kunnat ge mer organiserat stöd. Om Pelle fick göra om hela skolöversynen skulle kontakten med medborgarna genomföras på annat sätt.

Ett brott ska alltid polisanmälas. Det är viktigt både för uppklarandet av brottet och för att skapa en samlad samhällsbild av hot och våld mot förtroendevalda. Kunskapen om hur vanligt detta är kan underlätta det förebyggande arbetet. I slutändan är det dock den enskilda individen som beslutar om att anmäla ett brott eller inte.

I BRÅs senaste undersökning (2013) visade det sig att endast 17 procent anmälde trakasserier, hot och våld. I många fall ansågs det tillhöra uppdraget men kan också bero på tidigare erfarenheter av att ha polisanmält.

Trots detta är det en trygghet att ha en klar checklista för vad man bör/ska göra när det händer. I Tryggare Sveriges3 undersökning framkom att många kommuner hanterade hot, trakasserier och våld när det uppkommer. Det krävs dock ett strukturerat och systematiskt arbete även för detta och att man har tänkt efter före.

I en handlingsplan för att hantera hot och våld är det viktigt att tydliggöra: >>Vem/vilka du ska kontakta när du har utsatts för hot eller våld >>Vem/vilka som gör bedömningen av om händelsen ska polisanmälas >>Vem/vilka som gör polisanmälan >>Vilket stöd som erbjuds dig när du upplever dig utsatt >>Hur du ska hantera och ta dig ur en hotfull situation >>Vem som ansvarar för informationen internt kring händelsen >>Vem som ansvarar för kontakt med media kring den uppkomna händelsen >>Organisation för bedömning av hur händelsen påverkar frågan som utgör grunden för hotet eller den förtroendevaldas uppdrag som utgör bakgrunden till hotet och hur det ska hanteras

Not 3. www.tryggaresverige.org

22 Kommuner och landsting som demokratiaktörer – Hot och våld mot förtroendevalda

Det förekommer att förtroendevalda inte polisanmäler situationer där trakasserier eller hot förekommit. Man vill inte att det hamnar i media. Man kan alltid begära att en anmälan ska vara åtkomstskyddad vid anmälan till polisen!

Kommunerna och landstingens arbete för att hantera hot och våld ser och kommer att se olika ut. Det viktiga är att det sker ett systematiskt och strukturerat arbete för att ge stöd till de förtroendevalda. Ingen ska behöva utsättas för hot, våld och trakasserier när man tar ett uppdrag i demokratins tjänst och vi måste därför tillsammans hitta olika vägar för att motverka det som många förtroendevalda utsätts för idag.

I många tidigare undersökningar framkommer att det är ett stort antal av de som utsatts för hot och våld som förtroendevalda, som övervägt att sluta sitt uppdrag på grund av de inträffade händelserna. De intervjuade i dessa skrifter har mer övervägt frågan ”om det är värt det”. De intervjuade har kommit fram till slutsatsen att det goda måste segra över det onda – och därför fortsatt sina förtroendeuppdrag.

Ingen ska behöva utsättas för hot, våld och trakasserier när man tar ett uppdrag i demokratins tjänst och vi måste därför tillsammans hitta olika vägar för att motverka det som många förtroende­ valda utsätts för idag.

Diskussion >>Var tycker du att gränsen går för gärningar som ska polisanmälas? >>Upplever du att polisen, partiet och kommunen/landstinget tar förtroendevaldas utsatthet på allvar? >>Hur kan ni skapa goda relationer till den lokala polisen? >>Vilken roll kan och bör media spela om hot och våld mot förtroendevalda inträffar? >>Vad får en förtroendevald vara beredd på att tåla tycker du?

Frågor att diskutera

Tankeväckare

Tänk om tidigare negativa erfarenheter av polisen påverkar vår benägenhet att anmäla hot och våld mot förtroendevalda!

Jag tar hellre skit öga mot öga – det är betydligt svårare att hantera anonyma påhopp i sociala medier.

Kommuner och landsting som demokratiaktörer – Hot och våld mot förtroendevalda 23

Hot och våld mot förtroendevalda Inspirationsskrift för förtroendevalda (5) Att förtroendevalda utsätts för hot och våld på grund av sitt politiska uppdrag är ett hot mot det demokratiska systemet på flera sätt. Dels kan det bli svårare att rekrytera och behålla politiker och dels kan vårt öppna samhälle påverkas om för många skyddsåtgärder måste sättas in. I slutändan kan även den demokratiska beslutsprocessen påverkas. Låt oss på alla sätt hjälpas åt för att förebygga och motverka att det som inte får hända ändå händer. Det är ett uppdrag för de förtroendevalda, kommuner, landsting och regioner, politiska partier, polisen och Sveriges Kommuner och Landsting!

Beställ eller ladda ner på webbutik.skl.se

isbn 978-91-7585-168-6

Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se