7164 530 2

Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor (UFOS)

Bättre klimatskärm Att ställa krav och följa upp

© UFOS 2010

118 82 Stockholm Tfn: 08-452 70 00 E-post: fastighet @ skl.se Webbplats: www.offentligafastigheter.se ISBN: 978-91-7164-530-2 Text: Per Wickman REDAKTÖR: Jonas Hagetoft Layout och produktion: Kombinera Tryck: Edita, Västerås 2010

Beställningar av skriften kan göras på tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40, eller på www.skl.se/publikationer

Förord I den här skriften behandlas metoder och rutiner för uppföljning av

byggnadstekniska energikrav. Skriften riktar sig i första hand till projekt­ ledningsorganisation och energiansvariga i byggprocessen som ett stöd i uppdraget men kan också användas som utbildningsmaterial.

Beskrivningar av provningar och kontroller är inriktade på själva bygg­ naden och dess klimatskärm men processbeskrivningen gäller uppföljning generellt. I skriften ”Hela vägen fram – uppföljning av energikrav i byggpro­ cessen – UFOS 2007” behandlas även uppföljning av byggnadens tekniska installationer.

Inledningsvis beskrivs bakgrunden till dagens ökande behov av uppfölj­ ning av energiprestanda. Varnande exempel tas upp. Kostnader, hinder och möjligheter diskuteras.

I avsnittet ”Byggnadens svaga punkter” sammanfattas de moment och aktiviteter som man särskilt bör tänka på kompletterat med hänvisningar till Boverkets byggregler. För den erfarne kan detta avsnitt ögnas igenom liksom avsnittet om själva arbetsprocessen.

Tyngdpunkten ligger i avsnittet om ”verktyg för uppföljning av energi­ krav” där konkreta förslag till metoder och aktiviteter för uppföljning beskrivs. Det finns dessutom en checklista för uppföljningen med underlag för ansvarsfördelning och ett exempel på beskrivningstext för provning och kontroll av klimatskärmen.

I texten citeras Arne Hermansson med många erfarenheter från bygg­ projektledning i Örebro kommun.

Skriften har initierats och finansierats av samarbetsprojektet Utveckling av Fastighetsföretagande i Offentlig Sektor (UFOS) Här ingår Sveriges Kommuner och Landsting, Akademiska Hus, Fortifikationsverket samt Samverkansforum för statliga byggherrar och förvaltare genom Statens fastighetsverk och Specialfastigheter i Sverige AB. Detta projekt har också stöttats ekonomiskt av Statens energimyndighet.

Skriften är författad av Per Wickman, ATON Teknik Konsult AB. Till sin hjälp har han haft en styrgrupp som bidragit med material och

synpunkter. Styrgruppen har bestått av Christian Nordling, Fortifikations­ verket, Peter Westhammar, Akademiska Hus, Sven-Erik Sundqvist, Norrbot­ tens läns landsting, Arne Hermansson, Örebro kommun, Johan Larsson, LKFAB, Hans Isaksson, K-konsult (representant för Statens energimyndig­ het).

Projektledare har varit Ulf Sandgren och Frida Foley på Sveriges Kom­ muner och Landsting.

Stockholm i mars 2010

Innehållsförteckning Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5

KAPITEL 1 Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Varnande exempel. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Uppföljning i ett historiskt perspektiv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Dagens system för tillsyn och kontroll enligt PBL . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Kvalitetsansvarig enligt PBL . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Slutbevis . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 Systemet har fungerat dåligt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 Ökade krav i framtiden för passiv- och lågenergihus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Kostnader för dålig klimatskärm. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Hinder och möjligheter. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Policyaspekter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

KAPITEL 2 Svaga punkter i byggandet i ett energiperspektiv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 Energiberäkningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Värmeisolering. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 Köldbryggor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 Luftläckning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 Fukt i byggnader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 Solavskärmning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 Entréer och dörrpartier. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 Mätteknik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 Uppföljning och verifiering av energiprestanda . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 Termiskt klimat. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29

KAPITEL 3 Arbetsprocessen för uppföljning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 Uppdraget . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31

Aktörer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 Aktiviteter för energiuppföljning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 Entreprenadformer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36

KAPITEL 4 Verktyg för uppföljning av energikrav . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 Energi- miljöledningssystem. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 Kravspecifikationer för energiprestanda . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 Verifikationsplan. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 Energiverifikat – en relationshandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 Energiberäkningar med specificerade indata. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 Provningar och kontroller. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 Besiktningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 Mätmetoder och standarder. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 Beskrivningstexter. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 Dokumenthantering – Informationsteknik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 Hantering av avvikelser. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53 Stöd för uppföljning och verifiering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55 Utbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57

KAPITEL 5 Intervju med projektledare Arne Hermansson . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58

KAPITEL 6 Checklista för energiuppföljning av energikrav . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66

KAPITEL 7 Exempel på beskrivningstext för provning och kontroll . . . . . . . . . . . . . . . . . 68 Energitekniska funktionskrav för byggnadens klimatskärm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68

4

Sammanfattning Förutom att kostnaderna för en bristfällig klimatskärm kan bli mycket

höga under en byggnads livstid finns uppenbara risker för negativ påverkan på inomhusmiljöns kvalitet.

Fastighetsföretag är i allmänhet bra på att ställa tekniska detalj- och funktionskrav vid beställning av ett byggnadsverk. Däremot är det inte lika självklart att man följer upp de levererade funktionerna och kontrollerar att man faktiskt fått den kvalitet man köpt. Det finns alltför många exempel på detta. Några av dessa som särskilt uppmärksammats under senare år beskrivs översiktligt. När det gäller att systematiskt följa upp funktioner och kvalitet i det befintliga beståndet finns också mycket som kan förbätt­ ras.

Syftet med den här skriften är att beskriva generella verktyg för upp­ följning och verifiering av energikrav som kan kopplas till en byggnads klimatskärm. Skriften är i första hand riktad till projektledare och ansvariga för energi- och miljöarbete vid ny- och ombyggnad.

Det finns ett antal kritiska moment när det är särskilt viktigt att följa upp funktionskrav under projektering, genomförande och garantitid.

Beräkningar av energianvändning och effekt måste vara genomarbetade och resultaten ska vara spårbara. Rent byggnadstekniskt gäller det att valda produkter verkligen monteras och används på rätt sätt. Köldbryggor och luftläckning utgör en allt större del av byggnadens energiförluster när den totala energianvändningen minskar. Problematiken med fukt blir ännu vik­ tigare. Trenden med större glasytor måste mötas med ökad kunskap om dess effekt på det termiska klimatet inomhus och dess påverkan på värme- och kylbehov. Detaljer som entréer och dörrpartier måste lösas på ett genom­ tänkt sätt.

Uppföljning av byggnadens energianvändning kan ske med olika meto­ der som byggherren väljer. Att kontrollera och säkerställa byggnadens ener­ giprestanda under själva byggprocessen är att föredra istället för att vänta tills bygget är klart. Även om resultatet från mätningen av energiprestanda för den färdiga byggnaden korrigeras för klimat och avvikande verksamhet

bra klimatskal

5

kan det vara mycket svårt att härleda vad eventuella avvikelser beror på. Då byggprocessen ofta spänner över långa tidsperioder bör man inte vänta flera år innan energikraven kan verifieras i en färdig byggnad.

Det är mycket viktigt att ställa tydliga krav på funktion och uppföljning för olika byggnadsdelar kompletterat med mätning av levererad energi till hela byggnaden. Kraven på uppföljning av framtidens passiv- och lågenergi­ hus kommer dessutom att bli betydligt tuffare, vilket i sin tur ställer högre krav på utvecklingen av kvalitetsarbetet i branschen.

Ett antal verktyg för att förbättra processen för uppföljning beskrivs i denna rapport. En fastlagd policy för prioriteringar är en förutsättning.

Omfattningen av uppföljningsarbetet som ska bedrivas genom processen, både inom den egna organisationen och externt, måste bedömas. Arbetet måste preciseras och kostnadsberäknas i en verifikationsplan som inarbetas i den övergripande planen för kvalitetsarbetet. Energiberäkningar kom­ mer att vara en central del i uppföljningen och bör utföras vid strategiska tidpunkter i processen. Energiberäkningen kan då följa processen som en ”stafettpinne” och bli en del av relationshandlingarna.

Tekniken för termografering har utvecklats mycket samtidigt som priserna för mätutrustning sjunkit. Termograferingen i sig är förhållandevis enkel och det är exempelvis möjligt för en platschef eller besiktningsman att fortlöpande inspektera värmeisolering och konstruktionslösningar under byggtiden. Kombinationen termografering och tryckmätning ger goda möjligheter att både identifiera och kvantifiera olika brister. Att snabbt hitta fel underlättar både genomförandet och uppföljningen vilket i sin tur minskar risken för höga framtida kostnader och rättsliga efterspel.

Effektiv informationshantering för uppföljningen är också ett verktyg för kvalitetssäkringen. Utvecklingen inom området går snabbt, men olika företag och organisationer befinner sig på olika utvecklingsnivåer vilket kan medföra en hel del problem. Det finns en stor risk att informationshante­ ringen måste anpassas till gammal teknik och ineffektiva rutiner.

Beställare och övriga aktörer måste i förväg vara överens om hur uppfölj­ ningen skall ingå i kvalitetsarbetet. Provning och kontroll kan ingå i entre­ prenörens egenkontroll eller i besiktningsmannens uppdrag men måste alltid beskrivas tydligt i avtalen.

Entreprenören har ett tungt ansvar för att förväntad energiprestanda uppfylls. I ett nytt tillägg till ABT06 framgår det att det är entreprenören som ska visa att entreprenaden utförts kontraktsenligt eller göra sannolikt att eventuella fel beror på vanvård, onormalt brukande eller felaktig pro­ jektering. Då bevisbördan till stor del ligger på entreprenören behövs bra rutiner och metoder för uppföljningen. Möjligheter till vite eller bonus diskuteras allt oftare.

6

bra klimatskal

Utbildningsbehovet inom branschen och olika områden är stort. Bygg­ herren måste ha god kunskap om vilka krav som gäller och att det finns bra metoder för uppföljning. Projektledningen måste känna till vilka metoder för uppföljning som kan användas i olika sammanhang. Projektörer och konstruktörer måste ta fram underlaget för provningar och kontroller. För entreprenören måste det vara en självklarhet att utföra tillförlitliga och väl dokumenterade egenkontroller. Driftorganisationen måste få god inblick i anläggningens funktion i samband med övertagandet som ett underlag för framtida drift och optimering.

Det är framförallt bygg- och projektledning som snabbast kan driva utvecklingen av arbetet med uppföljning och det är därför den viktigaste målgruppen för utbildningsinsatser.

Tänk på:

• Uppsatta krav måste vara mycket väl definierade även i ekonomiska termer.

• Avvikelser från kraven måste gå att kvantifiera genom överenskomna metoder för mätning och provningar.

• Mätning, provning och hantering av resultat ska ingå i projektets kvalitetsplan.

• Mätning och provning måste göras så tidigt som möjligt för att kunna rätta till eventuella fel.

• Bestämning av avvikelse kan vara underlag för både prestandavite och prestandabonus.

• Det är entreprenören som måste visa att anläggningen uppfyller kraven.

bra klimatskal

7

Bakgrund

KAPITEL 1

Fastighetsföretagen är i allmänhet bra på att ställa detalj- och funktionskrav vid beställning av ett byggnadsverk. Däremot är det inte lika självklart att man följer upp de levererade funktionerna och kontrollerar att man faktiskt fått den prestanda man köpt. När det gäller att systematiskt följa upp funktioner och kvalitet i befintligt bestånd finns det även här en del att arbeta med. Det finns många orsaker till detta bland annat brister i kommunikationen mellan olika aktörer och processetapper. Återkoppling sker sällan. Det är dessutom svårt att kvantifiera kvaliteten för en hel bygg­ nad med en mängd olika funktioner.

I Statens offentliga utredning SOU 2002:115 ”Skärpning gubbar” görs en ordentlig genomgång av kvalitet, kostnader och kompetens i byggsektorn. I utredningen framgår att kostnaderna för fel ofta inte upptäcks förrän efter utförandet eller färdigställandet av arbetena och inte sällan överstiger tio procent av projektkostnaden.

I rapporten Det konstiga är att vi inte upptäckte det tidigare har tidigare undersökningar av olika fel och brister följts upp. Rapporten beskriver hur företagsledare och projektledare på olika nivåer kan agera för att undvika fel, upptäcka fel och minska kostnaden för fel som uppkommer i byggpro­ jekt. En analys av närmare 3000 byggfel visar bland annat att felen har sitt ursprung hos samtliga aktörer och leder till ansenliga produktionsförluster, materialförstöring, sämre hälsa och höjda förvaltningskostnader.

Man konstaterar också att fusk sällan är orsak till att fel uppstår. Det är mycket sällan någon har blivit fälld för fusk eller ens vårdslöshet i samband med entreprenadtvister. Den vanligaste orsaken till att det uppstår fel i byg­ gandet är istället slarv, nonchalans, okunskap och otydliga beställningar.

8

bra klimatskal

Figuren visar felaktigt monterade energiglas upptäckt med hjälp av termografering. (FLIR Foto: Anders Hesselgren)

Det är allas skyldighet, inte minst byggherrens, att se till att tidplanen för ett projekt innefattar fortlöpande besiktningar och väl genomförda egen­ kontroller. Att öka resurserna för att minska fel och brister i alla led är ett av de snabbaste, billigaste och effektivaste sätten att komma till rätta med höga bygg- och förvaltningskostnader.

De nya kraven i BBR är mer inriktade på funktion än tidigare. Byggna­ dens energiprestanda ska beräknas och mätas efter att byggnaden tagits i bruk. Det finns dock inga krav på hur branschen ska säkerställa att målen uppnås under byggprocessen när eventuella fel och brister kan åtgärdas. Det är byggherrens ansvar att målen uppnås med de metoder som byggherren själv väljer. Det är ingen lätt uppgift och det finns många exempel på hur tokigt det kan bli.

Varnande exempel Här beskrivs kortfattat några exempel där sannolikt en effektiv uppföljning av funktionskraven under byggprocessen hade förbättrat läget.

Hammarby Sjöstad Ett särskilt miljöprogram för Hammarby Sjöstad upprättades av Stockholms Stad och utgjorde en del av avtalet med exploatörerna av området. Området var tänkt att fungera som förebild för ekologisk planering och ligga i frontlin­ jen för hållbar utveckling av stadsmiljö. Det mål man först satte upp för bygg­ nadernas energiprestanda, 60 kWh/m² och år, var något som byggherrarna inte ville anpassa sig efter. Målet reviderades senare till 100 kWh/m² och år.

Enligt en utredning från Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm – KTH 2009 Slutrapport för utvärderingen av Hammarby Sjöstads miljöpro-

bra klimatskal

9

filering konstaterades att energianvändningen varierat kraftigt mellan fastigheterna där man som sämst ligger på hela 220 kWh/m². Snittet har till slut hamnat på cirka 140 kWh/m² och år. Det är inte bara högre än det uppsatta målet, utan också högre än nuvarande byggnorms kravvärde på 110 kWh/m² och år.

Frågor som diskuterats som skäl till den alltför höga energianvändning­ en är bland annat • Målformuleringen: Hur har inriktningsmålen formulerats och påver­ kat arbetet? Hur har måluppfyllelse beräknats och beskrivits?

• Finansiering och styrning: Hur har stadens styrning av projektet sett ut?

• Samarbetet med aktörer: Vilka viktiga erfarenheter finns från sam­ arbetsprocessen mellan Stockholms stad, byggherrar, entreprenörer, arkitekter och miljöteknikföretag? Upphandling? Implementering?

• Stadsplanering: Vilken betydelse har stadsplaneringen och den arki­ tektoniska utformningen haft för miljöanpassningen?

Flera av frågorna är fortfarande obesvarade men vikten av fortlöpande uppföljning under byggprocessen bekräftas.

Understenshöjden i Björkhagen I ett samarbete med föreningen EBBA (Ekologiskt boende i Björkhagen), HSB och SMÅA, byggdes ekobyn Understenshöjden i södra Stockholm.

Målsättningen var bland annat att: • Använda förnyelsebara energikällor, främst solenergi • Utgå från vattnets kretslopp i boendet • Använda sunda byggmaterial Området består av 44 radhus med olika gemensamhetsanläggningar och är en av Sveriges kanske mest kända ekobyar. I en undersökning som genomfördes på uppdrag av Stockholms stad kunde man konstatera att byggnaderna använde mycket mer energi än vanliga hus och att det fanns allvarliga dragproblem och risk för fukt och mögel.

Den höga energianvändningen berodde bland annat på slarv i byggpro­ cessen, ytterväggar på syll med bristfällig tätning, otätheter vid balkong­ dörrar och andra byggdelar. Otätheterna har lett till drag, till och med så att vissa vattenlås frusit. Fönstren var större än normalt och försämrade både byggnadernas värmeisolering och klimatet inomhus. Energianvänd­ ningen uppgick inledningsvis till nästan 300 kWh/m², år mot beräknade 140 kWh/m², år.

10

bra klimatskal

Moderna Museet och Arkitekturmuseet År 1997 färdigställdes på Skeppsholmen i Stockholm en omfattande ny- och ombyggnad av lokaler för Moderna Museet och Arkitekturmuseet. Färdig­ projekteringen av ny- och ombyggnaden utfördes av arkitekten på uppdrag av Statens fastighetsverk och med hjälp av en konsultgrupp.

För att få plats med alla utrymmen som krävdes för uppförandet av den väldiga museibyggnaden sprängde man sig ned i berget med vissa delar under mark. Endast en del av byggnaden är synlig.

Redan i samband med inflyttningen fick personalen hälsoproblem, bland annat irriterade ögon, slemhinnor, hud, återkommande förkylningar, huvudvärk och trötthet. En omfattande utredning gjordes. I december år 2001 beslutade de båda museerna i samråd med Fastighetsverket om tillfäl­ lig utflyttning till andra lokaler. Moderna museet beslutade att stänga för besökande den 14 januari 2002. Flera fel och brister kunde fastställas som till exempel; • Bristande dräneringssystem och avledning av markvatten • Otätheter till grunder och krypgrunder • Golvmattor som har utsatts för hög fuktighet eller vatten • Höga emissioner från mattor, lim, färg • Låga uteluftsflöden • Oönskade luftrörelser på grund av otätheter • Oönskade luftrörelser ut i konstruktioner • Takläckage • Inträngande nederbörd • Ökad energianvändning En expertgrupp tillsattes för att utarbeta riktlinjer för Fastighetsverkets framtida agerande i byggproduktion och fastighetsförvaltning. Utbildning fick en framträdande plats.

Uppföljning i ett historiskt perspektiv Runt sekelskiftet bestod uppföljningen vid byggen främst av inspektion av rökgångar och skorstenar. Några nationella regler eller krav fanns inte. Det fanns vissa regler för byggandet i ”Rikets städer” men i stort sett fanns det inga regler för landsbygden. De första nationella reglerna kom på 1950-talet baserade på Byggnadsstyrelsens anvisningar till byggnadsstadgan – BABS. Här infördes mer detaljerade krav för exempelvis värmeisolering, men det fanns inga krav på uppföljning. Däremot granskades bygghandlingarna av kommunen som också gjorde en slutbesiktning på plats.

Det hände inte så mycket med avseende på kravnivåer förrän efter

bra klimatskal

11

oljekrisen i början på 1970-talet då Svensk byggnorm – SBN75 infördes med betydligt mer skärpta krav än tidigare. SBN reviderades i omgångar och gällde fram till 1988 under benämning SBN80.

SBN80 fick kritik för att vara för detaljerad och i viss mån styra eller till och men hämma den tekniska utvecklingen. Nivån kunde vara mycket detaljerad där man exempelvis ställde krav på hatthyllans längd och så vidare. Planverket fick så småningom i uppdrag att ta fram nya regler som resulterade i plan och bygglagen – PBL 1987. Kommunen granskade fortfa­ rande bygghandlingar och byggnadsinspektörer besökte bygget på plats och godkände handlingar.

Fram till att PBL infördes hade kommunerna genom sina byggnads­ inspektörer uppgiften att kontrollera byggandet. Bygghandlingar skulle godkännas och stämplas av kommunen. Allt eftersom byggnaderna blev mer komplicerade med fler installationer och nya tekniska lösningar blev kommunernas uppgift allt svårare. När exempelvis Arlanda flygplats bygg­ des fanns bara två byggnadsinspektörer i hela Sigtuna kommun med cirka 30000 invånare.

Kommunens relativt starka roll skapade också vissa problem med både ansvarsfrågor och ekonomi. Om en byggnadsinspektör ansåg att exempelvis ett bjälklag skulle förstärkas ledde det naturligtvis till ökade kostnader som inte funnits med i kalkylen för bygget. Osäkerhet kring detta ledde ibland till att byggherren skickade fakturan på merkostnader direkt till kommu­ nen.

Byggnadsinspektörens roll försvagades efter hand och kontroller på plats utfördes endast stickprovsmässigt fram till 1993 då Boverkets byggreg­ ler – BBR infördes. Ansvar för granskning och uppföljning överfördes nu helt till byggherren via en särskilt utsedd kvalitetsansvarig med en formell behörighet, vilket är läget även idag. Det finns fortfarande inga konkreta myndighetskrav på uppföljning och kontroll. PBL kommer att omarbetas och kvalitetsansvarigs roll kommer sannolikt att förändras.

Det finns naturligtvis möjlighet för byggherren att anlita en särskild byggkontrollant vilket var vanligt förr. I större projekt fanns ibland så kal�­ lade dagkontrollanter som följde arbetet noga. I kontrollantens uppgifter ingick att följa utförandet av arbetena noggrant, särskilt i det vi idag skulle kalla ”kritiska skeden” eller ”kritiska moment”. Det kunde till exempel röra armering av viktiga konstruktioner, kramling av murverk i utsatta lägen eller isolering och tätning av klimatskalet. Det ska dock sägas att en fullständig kontroll aldrig kunde upprätthållas på detta sätt, men arbetarna visste att en kontroll skedde med täta intervall och att ”fusk” lätt kunde upptäckas och resultera i att arbetet måste göras om.

Det finns naturligtvis inga hinder för att lokalt skärpa de nationella

12

bra klimatskal

regler som gäller. Exempelvis har Stockholms stad tagit fram ett program för ”Miljöanpassat byggande” som bygger på civilrätt i samband med mark­ anvisningar. Programmet som innefattar miljö- och energikrav kopplat till uppföljning och verifiering har tagits över av Kretsloppsrådet som har ambitionen att utveckla detta till ett nationellt program. Programmet kan enbart användas i de fall kommuner tecknar särskilt avtal.

Krav på U-värden yttervägg 1,4 1,2

U-värde

1,0 Max

0,8

Min

0,6 0,4 0,2 0,0

50

60

67 75 Årtal för nya krav

88

94

Figuren visar årtal för nya krav på värmeisolering av byggnaders ytterväggar.

Kraven på värmeisolering skärptes markant efter 1970-talets oljekris. Kraven skärptes ytterligare 1988. Dagens krav är inte specificerade till vissa bygg­ nadsdelar utan gäller byggnadens totala värmeisolerande förmåga uttryckt som Um-värde med enheten W/m² °C. Detta är ett medelvärde för klimat­ skärmens alla ytor inklusive köldbryggor. För lokaler är kravet på Um-värdet idag 0,7 W/m² °C och för bostäder 0,5 W/m² °C.

Dagens system för tillsyn och kontroll enligt PBL En del av dagens problem hänger delvis samman med systemet för till­ syn och kontroll enligt PBL. Systemet med både kommunal granskning och byggherrens överlappande kontrollfunktioner hade lett till oklara ansvarsförhållanden enligt SOU 2002:115. Lagstiftaren förutsatte att bygg­ herren och entreprenadföretagen skulle få ökade kostnader till följd av ett större ansvar för kontroll och kvalitetssäkring, men menade att det skulle uppvägas av sänkta kostnader genom bättre kvalitet. Kommunerna antogs kunna minska sina kostnader som en direkt följd av att byggnadsnämndens granskning skulle minska.

bra klimatskal

13

Nuvarande system för ansvar, kontroll och uppföljning av PBL omfattar följande huvudpunkter: • Bygglov • Bygganmälan • Byggsamråd • Kontrollplan • Kvalitetsansvarig enligt PBL • Slutbevis

Bygglov Ansökningar om bygglov prövas av kommunens byggnadsnämnd. Bygglovs­ prövningen inskränker sig till prövning av lokaliseringen och utformning av byggnaden.

Bygganmälan Ansvaret gentemot samhället för att byggnaden uppfyller gällande tekniska krav ligger på byggherren. Byggnadsnämnden har däremot tillsynsansvaret.

Bygganmälan syftar till att ge byggnadsnämnden möjlighet att förbereda sin tillsyn över projektet och att ge nämnden tid att bedöma kontrollbehovet.

Byggsamråd När en bygganmälan har kommit in skall byggnadsnämnden kalla till bygg­ samråd. Kallelse bör ske snarast möjligt efter det att bygganmälan gjorts.

Vid byggsamrådet skall bland annat omfattningen av uppföljning och kontroller bestämmas.

Byggherren skall presentera en plan över den kontroll och övrig tillsyn som han anser behövs för att verifiera att kraven uppfylls.

Kontrollplan Resultatet av byggherrens och kommunens genomgång vid byggsamråd ska dokumenteras i en kontrollplan. I kontrollplanen skall anges vilka kontroller som skall utföras samt vilka intyg och övriga handlingar som skall tas fram.

Eftersom byggherren har ansvaret för byggnadens egenskaper och skall tillhandahålla den verifiering av dessa som behövs, är det naturligt att det i första hand är byggherren som lämnar förslag på kontrollsystem och verifie­ ringssätt. Kontrollplanens innehåll eller omfattning har inte detaljreglerats.

Kvalitetsansvarig enligt PBL För att byggnadsarbeten som kräver bygganmälan skall få påbörjas ska byggherren utse en eller flera kvalitetsansvariga (KA). Systemet med kvali­

14

bra klimatskal

tetsansvarig är till för att samhället skall ha garantier för att byggherren har tillräcklig kunskap och erfarenhet för att ta sitt ansvar i byggprocessen.

Den kvalitetsansvarige skall ha så kallad riksbehörighet eller godkännas av byggnadsnämnden. Byggherren skall underrätta byggnadsnämnden om vem han utsett till kvalitetsansvarig enligt PBL. Detta måste ske innan arbetena påbörjas och innan byggsamråd ägt rum. Redan på projekterings­ stadiet görs ofta viktiga vägval som har betydelse för den efterföljande kvalitetskontrollen.

Den kvalitetsansvarige skall se till att kontrollplanen följs. Även i de fall byggnadsnämnden ansett att det inte krävs någon kontrollplan, skall den kvalitetsansvarige se till att kontroller utförs. Han skall vidare delta i bygg­ samråd och närvara vid besiktningar och andra kontroller.

Slutbevis När byggherren har uppfyllt sina åtaganden enligt kontrollplanen och byggnadsnämnden inte funnit skäl att ingripa som tillsynsmyndighet, skall nämnden utfärda ett slutbevis.

Om verifikationerna inte är tillfredsställande eller byggnadsnämnden känner till brister i byggnaden som inte åtgärdats, skall nämnden ta ställ­ ning till i vilken utsträckning byggnaden får användas innan bristerna är åtgärdade.

Det finns också möjlighet att utfärda ett temporärt slutbevis om något inte går att följa upp förrän byggnaden tagits i drift. Det gäller exempelvis prestanda för värmeåtervinning som ofta måste provas under vinterfall.

Systemet har fungerat dåligt Enligt SOU 2002:115 har bland annat Svenska Kommunförbundet och Boverket påpekat att systemet för tillsyn och kontroll enligt PBL inte säkerställer att byggnadsverken uppfyller samhällets krav. Man menar bland annat att byggherrarnas och entreprenörernas kontroll- och kvalitetssystem inte fungerar i praktiken. Den kvalitetsansvariges roll är oklar och bygg­ nadsnämndernas resurser att utöva tillsyn över byggandet är otillräckliga.

Det har gjorts en översyn av plan- och bygglagstiftningen och förslag till lagändringar presenterades i slutbetänkandet ”Får jag lov? Om planering och byggande” (SOU 2005:77). Slutbetänkandet remissbehandlades i en mycket bred remiss där samtliga landets kommuner inbjöds att svara. Dessa svar ligger till grund för bland annat byggprocessutredningens betänkande.

Regeringen avser att lämna en proposition till riksdagen under 2010 om en ändrad instansordning för vissa mål och ärenden enligt miljöbalken och

bra klimatskal

15

PBL, samt en samordning av miljödomstolarna och fastighetsdomstolarna.

Regeringen har tillsatt ytterligare två utredningar för att komplettera PBL-kommitténs betänkande: Byggprocessutredningen ”Bygg – helt enkelt”, SOU 2008:68 och miljöprocessutredningens huvudbetänkande ”Miljöpro­ cessen”, SOU 2009:10. Förslag till ändringar är under framtagning.

Ökade krav i framtiden för passiv- och lågenergihus Kraven på uppföljning och verifiering av passiv- och lågenergihus kommer att bli betydligt tuffare än dagens krav. Med installerade värmeeffekter på cirka 10 W/m² och beräknad energianvändning för uppvärmning på cirka 20 kWh/m² och år blir marginalerna för att uppnå uppställda krav mycket små och brister i klimatskärmen ödesdigra. Detta kommer troligtvis att snabba på utvecklingen av kvalitetsarbetet i branschen.

Idén med passivhus utvecklades i Tyskland på 1990-talet, där man då enades om att man kan bygga hus utan radiatorsystem bara man såg till att värmeförlusterna var tillräckligt små. I ett passivhus är värmeförlusterna så små, att enbart ventilationsluften kan användas som energibärare. System för radiatorer eller liknande behövs inte. För en hel villa räcker ett värme­ element med effekt som en hårtork.

Tekniken för passivhus kommer i fortsättningen inte enbart att vara ett viktigt boendealternativ utan även påverka branschen i stort för att mini­ mera de negativa globala klimatförändringarna.

Kostnader för dålig klimatskärm Energikostnaderna för olika brister i klimatskärmen kan bli avsevärda förut­ om termiska komfortproblem som i sig kan leda till mycket höga kostnader i form av minskad produktivitet och ohälsa. Det gäller såväl sommar som vinter med alltför höga temperaturer, för låga temperaturer, drag med mera.

Bristande komfort har dessutom ett pris i form av minskad arbetsprestation, ökad frånvaro, avbrott i arbetet, arbetstidens längd, arbetets kvalitet med mera. Här har den offentliga sektorn ett särskilt ansvar då alternativet för brukaren att byta lokal i allmänhet inte finns. Även om dessa kostnader kan vara höga kan de vara svåra att kvantifiera. Ökade drift- och livscykelkostnader (LCC) kan däremot beräknas och verifieras. Det är framför allt LCC-kostnaden som är relevant i det här fallet. Dels för att bristerna i klimatskärmen i allmänhet byggs in i huset och påverkar kostnaderna under hela byggnadens livslängd och dels för att offentliga byggnader i grunden har samma ägare under hela livslängden.

Hela kostnaden drabbar till slut skattebetalaren på olika sätt.

16

bra klimatskal

Att sätta en byggnads livslängd till minst 100 år är ingen överdrift.

Brister i form av otätheter, dålig isolering och konstruktionslösningar med onödiga köldbryggor kan mycket väl finnas under byggnadens hela livslängd.

Tekniska installationer kommer däremot att bytas ut ett flertal gånger under byggnadens livslängd och kan uppgraderas vartefter med bättre prestanda. En ekonomisk livslängd på 15–20 år för installationer är vanlig i kalkylsammanhang även om de tekniska livslängderna i allmänhet är längre.

Det är naturligtvis omöjligt att göra en mycket långsiktig kalkyl vad gäller energipriser och räntor men man måste ändå göra en jämförelse för att bedöma storleksordningen och som underlag för val av olika lösningar.

Om man ser tillbaka på oljeprisets utveckling har den genomsnittliga reala prisökningen varit mellan tre procent och fyra procent årligen de senaste 40 åren. Den reala prisökningen för elenergi har under samma period varit cirka fyra procent, men i samband med att Sverige får fler kablar till det europeiska nätet så har elpriserna ökat snabbare. En real kalkylränta på tre procent och en fortsatt årlig energiprisökning på fyra procent ger följande nusummefaktorer.

Livslängd 20 år 40 år 50 år 100 år

Nusummefaktor 22 50 65 173

LCC kostnad luftläckning per yta 2500,0

kr/m2

2000,0 1500,0 1000,0 500,0 0,0 0

100

50

150

Antal år

Figuren visar exempel på diskonterade kostnader (LCCenergi) för luftläckning genom klimatskärmen motsvarande 0,1 luftomsättning.

Om en byggnad på 10 000 m² har en ofrivillig ventilation på 0,1 omsättning på grund av otätheter, vilket inte är ovanligt, kan detta ge upphov till en ökad energikostnad per år på cirka 110000 kronor om vi sätter energipriset

bra klimatskal

17

till en kr/kWh. Inga drifttider behöver anges eftersom klimatskärmen läcker året om. LCCenergi för 50 år uppgår då till drygt sju miljoner kronor för luftläckningen. Då har vi inte tagit hänsyn till eventuella köldbryggor, bristande solavskärmningar och dålig värmeisolering. Är det ett rimligt pris för slarvigt genomförande? Vem vill betala det? Vem kommer att betala det? Hur mycket får provningar av byggnadens klimatskärm kosta?

Hinder och möjligheter Många av de hinder som finns för att investera långsiktigt i energief­ fektivisering och resurser för uppföljning gäller även utanför Sverige. I Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/32/EG av den 5 april 2006 om effektiv slutanvändning av energi och om energitjänster pekar man bland annat på att den offentliga sektorns budget ofta är uppdelad i investeringar i energiförbrukande teknik och i underhåll och drift av denna teknik. Upp­ delningen gör att det ofta är svårt att utveckla incitament för chefer inom den offentliga sektorn att investera i energieffektiv teknik. För att undan­ röja detta hinder måste sättet att arbeta inom den offentliga förvaltningen ändras.

Det traditionella systemet för att beräkna och avtala storleken på priser som tas ut av leverantörer av komponenter för energiteknik, projektörer, byggföretag och arkitekter fungerar ofta som ett hinder. Det beror på att dessa utgifter ofta bara står i proportion till den totala investeringskostnaden och har lite att göra med energiprestanda och livscykelkostnader – LCC. I EU-direktivet framhålls att den offentliga sektorn i varje medlemsstat bör fungera som ett gott exempel när det gäller investeringar, underhålls­ kostnader och andra utgifter för energieffektivisering. Den offentliga sektorn uppmanas att integrera hänsynen till förbättrad energieffektivitet i sina investeringar, avskrivningar och driftsbudgetar. Den offentliga sektorn bör sträva efter att använda energieffektivitetskriterier vid offentlig upp­ handling.

I USA har formerna för uppföljningen av energikrav utvecklats under flera decennier och en nationell förening ”BCA Building Commissioning Association” har bildats. Enligt BCA definieras begreppet ”commissioning” som: Systematisk process för att säkerställa att byggnadens olika system fungerar i samverkan enligt specificerade krav. Detta görs genom att utveckla kravspecifikationerna i programskedet och fortlöpande dokumentera funktionstester och verifiering under projektering, genomförande och garantitid. Program- och projekteringshandling-

18

bra klimatskal

ar, provning och trimning av utrustning, kalibrering och kontroll av övervakningssystem samt utbildning av personal samordnas för att uppnå ett bra slutresultat.

Detta är en bra beskrivning av uppdraget att följa upp energianvändning i byggprocessen som också understryker att arbetet med uppföljning och verifiering måste utvecklas fortlöpande.

En förutsättning för att lyckas är att arbetet med uppföljning förankrats i företagets ledning och att någon har ett uttalat projektansvar för detta.

Arbetet med uppföljning kommer initialt att kosta mer pengar än normalt och budget för detta måste finnas. Denna extra kostnad ska då jämföras med anläggningens totala LCC-kostnad. Hur arbetet med energifrågorna kan hanteras i ett mer övergripande perspektiv finns beskrivet i UFOS rapporten ”Systematiskt arbete med energifrågor i offentlig fastighetsför­ valtning”; 2006. Här framgår att det måste finnas ett konkret stöd i de olika delprocesserna för att uppföljningen av energikrav ska fungera.

Underlaget för uppföljningen måste anpassas till behovet i varje del­ process och för varje teknikområde så att den integreras med den övriga byggprocessen på ett rationellt sätt och blir ett stöd istället för ett nytt ”krångligt” moment. Några viktiga hållpunkter är samspelet med kvalitets­ ansvarig (KA) och avstämningar med kommunen och Boverket.

Policyaspekter Kommunens och företagets policy vad gäller ekonomi, miljö- och energifrå­ gor är en utgångspunkt och måste preciseras med avseende på prioritering av lägsta livscykelkostnad – LCC, bästa teknik, energislag/utsläpp CO2 och så vidare. Detta är helt avgörande för kalkyler och bedömningar av alterna­ tiva lösningar under byggprocessen. En annan viktig policyfråga är om man ska tillämpa vite och bonus. Tydliga mål är en förutsättning för arbetet med uppföljning och verifiering.

Utifrån dessa aspekter kan en övergripande systembeskrivning tas fram, som förutom lokalprogram, miljöprogram, tekniskt program med en allmän beskrivning av tekniska systemlösningar kan innehålla funktionskrav för ener­ gieffektivitet. Vid en mindre ombyggnad kommer naturligtvis programske­ dets omfattning att vara begränsad men hänsyn måste likväl tas till helheten.

Omfattningen av uppföljningsarbetet som ska bedrivas genom proces­ sen, både inom den egna organisationen och externt, måste bedömas.

Arbetet med uppföljning av energikrav ska preciseras och kostnadsberäknas i en verifikationsplan som inarbetas i den övergripande planen för kvalitets­ arbetet.

bra klimatskal

19

Se hela sammanhanget ”Det finns en risk att entreprenören eller projektledaren inte ser hela sammanhanget och byter ut komponenter eller aggregat som är billigare men har sämre prestanda. Man måste också förstå varför olika kontroller måste genomföras och att det får kosta. Det kan under projektet vara svårt att stå emot en rejäl kortsiktig ’besparing’ om man inte har kunskap om de ekonomiska överväganden som gjorts tidigare”.

Arne Hermansson är byggprojektledare, Kommunfastigheter Örebro.

Läs hela intervjun på sidan 58.

20

bra klimatskal

Svaga punkter i byggandet i ett energiperspektiv

KAPITEL 2

Det finns ett antal kritiska moment och svaga punkter när man ska säkerställa och följa upp en byggnads energiprestanda under byggprocessen.

Beräkningar av energi och effekt måste vara genomarbetade och resultaten ska vara spårbara. Rent byggnadstekniskt gäller det att valda produkter verk­ ligen används på det sätt som ligger till grund för beräkningarna. Köldbryg­ gor och luftläckning utgör en allt större del av byggnadens energiförluster när den totala energianvändningen minskar. Fuktproblematiken blir ännu viktigare. Trenden med allt större fönster måste mötas med ökad kunskap om dess effekt på det termiska klimatet inomhus och dess påverkan på värme- och kylbehov. Detaljer som entréer och dörrpartier måste lösas på ett genomtänkt sätt.

Fukt

Värmeisolering Köldbryggor Solavskärmning

Luftläckning

Planering och dokumentation

Entréer och dörrpartier

Figuren visar några svaga punkter för uppföljningen av byggnadens energiprestanda och klimatskärm.

bra klimatskal

21

Energiberäkningar Indata till beräkningarna är avgörande för resultatet och ska betraktas som funktionskrav för att uppnå förväntad energiprestanda för hela byggnaden.

Indata som luftläckning, köldbryggor, luftflöden etc kommer dessutom med stor säkerhet att förändras under byggprocessen. Indata ska därför kontrol­ leras och följas upp under byggprocessen som en viktig del av arbetet med kvalitetssäkring.

Ett annat problem är mängden information som en beräkning kan generera. Med en knapptryckning produceras hundratals utdata som ska kvalitetssäkras. Programversion, datum och ansvarig för beräkningen dokumenteras på samma sätt som för andra handlingar. Risken är stor att resultaten från beräkningarna bedöms felaktigt eller helt enkelt inte upp­ märksammas i den stora mängden information. Det gäller att hålla koll på vad som är vad.

Beräkningsprogrammet ska vara transparent, det vill säga inget ska kunna döljas i beräkningsunderlaget. Om det inte tydligt framgår vad som påverkar vad kan det leda till att användaren drar fel slutsatser. Beräknings­ programmet ska klara att hantera olika systemlösningar och produktval.

Ett exempel på detta är solinstrålningens påverkan på en byggnads energibalans och hur det påverkar den mängd energi som behöver köpas för uppvärmning. Om man enbart tar hänsyn till solinstrålning, byggnadens glasarea och glasets kvalitet kan solens bidrag till uppvärmningen över­ skattas kraftigt. Hänsyn måste också tas till övertemperaturer och hur väl styr- och reglersystemet kan hantera solens bidrag. Horisontell och vertikal avskärmning från omgivande bebyggelse och topografi är andra viktiga parametrar som måste hanteras i programmet. Programmet ska också ta hänsyn till övrig inverkan av omgivningsklimat, distributionssystem för värme, temperaturnivåer med mera.

Det finns två huvudtyper av beräkningsprogram för energianvändning.

Program som används för dimensionering av system utgår från effektbe­ hoven och har i allmänhet en upplösning på timnivå. Då kan maxeffekter och så kallade lastprofiler över dygnet beräknas med hänsyn till byggnadens termiska dynamik. Det kan exempelvis ligga till grund för dimensionering av komfortkyla. Med hjälp av effektberäkning och klimatdata kan sedan byggnadens energianvändning över året beräknas. Exempel på sådana pro­ gram är IDA, Riuska och VIP+. Dessa program stöder även automatiserad informationshantering med hjälp av BIM (Building Information Modeling, se vidare i avsnitt om informationshantering).

Det finns enklare beräkningsprogram som baseras på mer aggregerade klimatdata eller klimatets normala varaktighet över året. Det kan vara tillräckligt för att beräkna byggnadens framtida energiprestanda och för att

22

bra klimatskal

jämföra olika systemlösningar i tidiga skeden. Exempel på sådana program är ENORM och BV2.

Ju bättre och effektivare byggnader med låg energianvändning desto större krav ställs på de beräkningsprogram som används och hur de han­ teras. Programmen ska också så långt som möjligt använda indata från gällande EU standarder. Resultat från beräkningar med validerade indata kan användas som objektiv information i olika sammanhang exempelvis för jämförelser av systemlösningar.

Erfarenheten från jämförelser mellan beräkningar och utfall visar att man bör ha en god marginal för osäkerheter, i storleksordningen 15 till 20 procent. Att ta hänsyn till osäkerheten och bedöma dess konsekvenser är en del i processen för uppföljning. Energiberäkningen samt dokumenterade indata bör hanteras som en bygg- och relationshandling under byggproces­ sen.

Värmeisolering Kraven på värmeisolering hör ökat kraftigt genom åren. Moderna byggnads­ konstruktioner har vanligtvis så låga U-värden att temperaturskillnaden mellan ytterväggens insida och inomhusluften är mindre än 1°C vid dimen­ sionerande utetemperatur. Detaljlösningar blir allt viktigare.

Det värmeisolerande materialets förmåga att värmeisolera, ändra form eller ansamla fukt får inte försämras under byggnadens beräknade livslängd.

Det får heller inte sprida lukt eller bli en hemvist för levande organismer som till exempel mögel. Endast typgodkända isoleringsmaterial får använ­ das där beständigheten kan intygas av oberoende part.

Värmeförlusten via betongplatta på marken, som är ett vanligt grund­ läggningssätt underskattas ofta. Därför är det viktigt att ställa krav på en lägsta tillåten yttemperatur på golvet inom vistelsezonen med hänsyn till både komfort och energi. Kravet ska gälla vid en viss utetemperatur, till exempel den vanligast förekommande vintertemperaturen. Kantbalkens värmeförluster (köldbryggor) bör särskilt observeras.

Det är också viktigt att byggnadskonstruktören i sina beräkningar tar hänsyn till köldbryggor som påverkar både energianvändning och den termiska komforten, inte bara schablonmässigt. Konstruktionen ska förstås utformas så att köldbryggor minimeras och att värmeisoleringen uppfyller de krav som ställts.

Vad säger Boverket?

Utöver krav på byggnadens energianvändning som ställs i sin helhet, ställs också krav i Boverkets byggregler på en minsta godtagbara värmeisolering

bra klimatskal

23

för byggnaden. Kravet på byggnadens värmeisolering ställs som genom­ snittlig värmegenomgångskoefficient (Um) för hela byggnaden, inklusive köldbryggor. Um kan bestämmas via beräkning med hjälp av standarder, materialdata och beräkningsprogram. Kravnivån på angivna Um-värden motsvarar lägsta godtagbara värmeisolering som inte får överskridas. Krav­ nivån varierar beroende på byggnadskategori och om elvärme används.

Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient, Um, för byggnadsdelar och köldbryggor (W/m²K) bestäms enligt SS-EN ISO 13789:2007 och SS 02 42 30 (2) samt beräknas enligt:

n

(

Um =

m

p

ΣU A +Σl Ψ +Σχ ) i

i=l

i

k

k=l

k

j

j=l

Aom

Där: Ui Ai Ψk lk χj

Värmegenomgångskoefficient för byggnadsdel i (W/m²K).

Arean för byggnadsdelen i:s yta mot uppvärmd inneluft (m²) Värmegenomgångskoefficienten för den linjära köldbryggan (k (W/mK).

Längden mot uppvärmd inneluft av den linjära köldbryggan k (m).

Värmegenomgångskoefficienten för den punktformiga köldbryggan j (W/K).

Aom Sammanlagd area för omslutande byggnadsdelars ytor mot uppvärmd inneluft (m²).

Köldbryggor En köldbrygga är normalt en konstruktionsdetalj av ett material med låg värmeisolering som lokalt bryter igenom ett material med bättre isolering, exempelvis fästen till balkonger eller fönsterkarmar. Andra exempel på köldbryggor är anslutningar mellan betongbjälklag eller mellanväggar och yttervägg. Reglar i regelväggar är konstruktiva köldbryggor som ska beaktas vid beräkning av U-värdet.

Man får en högre värmetransport och förhållandevis kalla invändiga ytor som förutom ökad energianvändning försämrar den termiska komforten.

Smutspartiklar i luften avsätter sig snabbare på en kall yta än en varm.

Sänkt temperatur i konstruktionen kan dessutom medföra kondensation eventuellt med mögelbildning som följd.

Köldbryggor delas upp i linjära och punktformiga köldbryggor och i olika kategorier utifrån vad de orsakas av:

24

bra klimatskal

• Geometriska utformningar som exempelvis ytter- och innerhörn.

• Konstruktiva och byggnadstekniska lösningar som reglar och karmar.

• Genomföringar av olika slag som rörledningar och kablage.

Vad säger Boverket?

I byggreglerna finns inga specifika krav på köldbryggor då dessa ska inklude­ ras i det övergripande kravet på hela byggnadens energiprestanda.

Då köldbryggorna kan komma att utgöra en allt större del av de totala värmeförlusterna med ökade krav på värmeisolering finns goda skäl att tydliggöra och specificera kraven vid projektering. Ett flertal beräkningspro­ gram har stöd för detta.

Luftläckning Luftläckning ökar energianvändningen i en byggnad.

• Luft som läcker in i isoleringen och ökar luftcirkulationen minskar värmemotståndet hos isoleringen. Transmissionsförlusterna ökar.

• Obalans i ventilation reducerar möjligheten att återvinna värme ur frånluften. Ventilationsförlusterna ökar, särskilt när det är kallt och blåsigt i exponerade lägen.

Otätheterna är ofta lokaliserade till fogar mellan olika byggnadselement som exempelvis golv- och takvinklar och fogar mellan fönsterkarm och ytterväggskonstruktion. Mellanbjälklag av trä eller trä/betongelement har stora hålrum. Med otäta anslutningar mot ytterväggar kan kall uteluft läcka genom mellanbjälklagen i byggnader i flera plan. Då den största delen av mellanbjälklaget finns i byggnadens uppvärmda delar kan värmeförlusterna bli stora.

I höga byggnader blir lufttrycksskillnaderna större än i en låg byggnad och läckaget ökar. Ventilationssystemet påverkas mera i en otät hög bygg­ nad än i en otät lägre byggnad. Luftläckning kan, förutom onödiga värme­ förluster leda till svåra skador och förkorta hela byggnadens livslängd.

En beräkning från Sveriges tekniska forskningsinstitut – SP visar hur mycket energianvändningen i en otät byggnad ökar på grund av ofrivillig ventilation (se figur nästa sida). Byggnaden i exemplet nedan är ett flerbo­ stadshus från miljonprogrammet med luftläckage 0,8 l/s, m² (enligt gamla BBR-kravet) och 2,0 l/s, m², vilket motsvarar värden som SP ofta mäter upp i befintliga hus från 1970–1980-talet. Byggnaderna är placerade i två olika lägen i landskapet, ett vindutsatt, öppet läge på landsbygden och ett mindre vindutsatt läge i staden.

bra klimatskal

25

Energianvändning, kWh/(m2 och år)

100 80 60 0,8 stad

40

2,0 stad 2,0 öppet

20 0

transmission

mech. ventilation

infiltration

Figuren visar exempel på energiförluster för flerbostadshus enligt BBR (0,8 stad), en otät byggnad i stadsmiljö (2,0 stad) och i öppet landskap (2,0 öppet). Källa: Lufttäthetsfrågorna i byggprocessen – SP 200.

När byggnaden har en normenlig täthet (0,8 l/s, m²) är den ofrivilliga venti­ lationen cirka tio procent av de totala energiförlusterna. När den otäta (2,0 l/s, m²) byggnaden simuleras i staden står den ofrivilliga ventilationen för 23 procent. När byggnaden flyttas från staden till ett mer öppet och vind­ utsatt landskap så ökar betydelsen av lufttätheten. För det otäta huset är nu energiförlusterna hela 45 procent av den totala energianvändningen.

Vad säger Boverket?

I Boverkets byggregler finns ingen angiven nivå för lufttäthet men det ställs ett övergripande funktionskrav på byggnadens energianvändning. Man menar att kravet på energihushållning kan uppfyllas på många olika sätt, till exempel med mer eller mindre värmeisolering, olika tekniska installationer etcetera. Därmed behövs inget detaljkrav på klimatskärmens täthet.

Klimatskärmen behöver dock vara så tät att byggnaden kan uppfylla de krav som ställs på energianvändning, installerad eleffekt, ventilation, fukt­ säkerhet, termisk komfort och buller. Hur tät klimatskärmen behöver vara får avgöras från fall till fall av byggherren/projektören beroende på val av ventilationssystem, lösningar för energihushållning med mera.

Fukt i byggnader Det finns flera risker med felaktig hantering av fuktfrågorna inte minst gäl­ lande mögel och andra skadliga mikroorganismer som är beroende av fukt.

Avseende uppföljning av energianvändning i byggprocessen är det framför­ allt uttorkning under byggnadens första år som påverkar uppföljningen. För

26

bra klimatskal

uttorkning av fukt åtgår energi. Under byggnadens första år kan därför ener­ gianvändningen vara högre än normalt. Detta måste beaktas när man gör en utvärdering av byggnadens energiprestanda i samband med nyproduktion.

Låt konstruktören kalkylera hur mycket fukt som kommer att torkas ut under de två första värmesäsongerna. Detta kan då kvantifieras som extra värmebehov (kWh/m²).

Vad säger Boverket?

Boverkets byggregler innehåller föreskrifter och allmänna råd om en bygg­ nads utformning så att fukt inte orsakar skador eller hygieniska olägenheter som kan påverka människors hälsa. I BBR anges funktionskrav på material och byggnadsdelar riktade till byggherren. BBR anger att organiska material ska vara väl undersökta och ha dokumenterade fuktegenskaper. Materialets kritiska fukttillstånd ska anges.

Projektering av fuktsäkerhet ska leda fram till lämpliga val av material och byggnadsteknik och Boverkets byggregler ställer minimikraven för detta. Byggherren ska se till att dessa funktionskrav i byggreglerna uppfylls, men får gärna ställa högre krav och genomföra extra åtgärder för att klara fuktsäkerheten i sitt byggprojekt.

I BBR finns inga specifika krav eller råd för hur uttorkningen av fukt ska hanteras (till exempel normalisering med avseende på byggfukt) i samband med beräkning och uppföljning av energiprestanda.

Solavskärmning Samtidigt som man vill utnyttja solvärmen via fönstren för att reducera uppvärmningsbehovet framförallt under höst och vår, kan solvärmen ge upphov till stora kylbehov. Detta gäller särskilt moderna välisolerade bygg­ nader med stora glasytor. Solavskärmning är nödvändigt för att reducera kylbehovet. Samtidigt får inte insläpp av dagsljuset påverkas så att behovet av belysning ökar.

För soltransmission, det vill säga den andel solvärme som tillförs rum­ met, används begreppet g-värde med enheten procent. Soltransmissionen beror i första hand på glasets konstruktion, skuggning och typ av solskydd.

Vad säger Boverket?

Det finns inga specifika krav på solskydd i Boverkets byggregler men behovet av kylning ska minimeras genom bygg- och installationstekniska åtgärder. Detta ställer ökade krav på kompetens hos byggherre, arkitekt och projektör. G-värden för öst, syd och västläge skall preciseras och dessas inverkan på termiskt klimat samt värme- och kylbehov.

bra klimatskal

27

Entréer och dörrpartier Värmeförluster genom portar och dörrar kan vara betydande. Flera typer av verksamheter ställer krav på lätt tillgänglig passage från gatumiljö. Kom­ binationen med långa öppettider, stort antal passager och kraftigt slitage kan leda till höga värmekostnader och dåligt termiskt klimat i anslutning till entréer och dörrpartier. Det finns dessutom risk för att detta åtgärdas genom installation av extra värmekällor istället för åtgärder på portar eller dörrar.

Det finns ett antal lösningar för att förbättra situationen bland annat med entrésnurror, snabbportar och olika typer av värmeslussar.

I kundentréerna på COOP Forum i Karlstad har man bytt ut automat­ skjutdörrarna mot entrésnurror och installerade snabbportar i lagerdelen.

Eftersom kall utomhusluft inte längre strömmar in i varuhuset ger det en god energibesparing och en klar förbättring av arbetsmiljön. Energianvänd­ ningen har minskat med cirka 200 MWh om året.

Täthetskrav för entréer och dörrpartier kan anges separat. I standarden EN 14351-1 ”Fönster och dörrar – Produktstandard, funktionsegenskaper. – Del 1 finns viss vägledning i form av klasser. Klass 4 innebär exempelvis ett maximalt luftläckage om 3 m³/h, m² vid 100 Pa tryckskillnad (uppgift anges av leverantören av dörrarna).

Krav på uppföljning kan då formuleras så att klass 4 skall uppfyllas avse­ ende lufttäthet enligt EN 14351-1.

Mätteknik Mättekniken för uppföljning av energiprestanda och byggnadens klimat­ skärm har utvecklats mycket under senare år, inte minst avseende teknik för infraröd mätning så kallad IR-mätning. Likväl måste generella svagheter med mätning alltid beaktas för att inte mödosamt framtagna mätresultat ska bli värdelösa.

Ett program för mätning måste alltid finnas där man anger metod, typ av mätinstrument, onoggrannhet samt förutsättningar och avgränsningar för mätningen. Kalibrering för mätinstrumentet ska vara uppdaterad med angivet kalibreringsintervall.

Mätresultaten måste dokumenteras med datum, metodbeskrivning och ansvarig för mätningen så att resultaten blir spårbara. En felanalys ska fin­ nas med i dokumentationen.

28

bra klimatskal

Uppföljning och verifiering av energiprestanda Trots att det finns utvecklade kravspecifikationer brister ofta själva uppfölj­ ningen av kraven. Skälen till detta är flera.

• Hela byggprocessen från program till färdig anläggning är komplice­ rad där uppföljning av de rent tekniska aspekterna endast utgör en del.

• Det finns en mängd aktörer med olika ansvarsområden inom olika områden.

• Processen kan pågå under flera år, förutsättningar förändras, ansva­ riga slutar etcetera.

• Det är sent att mäta två år efter att byggnaden tagits i bruk.

• Kommunikation mellan olika aktörer och processetapper brister.

• Återkoppling sker sällan.

Det är dessutom svårt att kvantifiera kvaliteten för en hel byggnad med en mängd olika funktioner. Begreppet ”Byggnadens energiprestanda” som kWh/m² är i det sammanhanget ofta ett alldeles för grovt mått för komplexa byggnader med olika verksamheter som dessutom varierar över tiden.

Det är ofta svårt att hitta samlad dokumentation som beskriver byggnad och prestanda i sin helhet. I dokumentationen skall det, förutom övergri­ pande systembeskrivning, finnas tekniska specifikationer av olika byggnads­ delar och delsystemen kopplat till resultat från provdrift och funktionsprov.

Framtagningen av dokumentationen måste följa hela byggprocessen med ett uttalat ansvar.

Då byggprocessen ofta spänner över långa tidsperioder kan man inte vänta flera år innan energikraven verifieras. Förutsättningarna för verksamheten kan ha ändrats, entreprenören gått i konkurs etcetera. I detta sammanhang måste vi därför använda effekt och funktionskrav för byggnadsdelar som komplement till uppföljningen av byggnadens energi­ prestanda. Exempel på funktionskrav är lufttäthet och U-värden. Energi­ användning per år kan då beräknas under byggprocessen baserat på antagna driftfall med specificerade drifttider och effektbehov.

Termiskt klimat Byggnadens klimatskärm är grunden för ett bra klimat inomhus. Brister i form av läckage, drag och stora temperaturskillnader måste kompenseras av högre energianvändning. Det termiska klimatet inomhus påverkas av luf­ tens temperatur, temperaturskillnader i rummet, omgivande ytors tempe­ ratur och luftrörelser. I nya byggnader med energieffektiva fönster och bra

bra klimatskal

29

isolering är det inte så vanligt med problem på grund av stora temperatur­ skillnader. Stora fönster med dålig solavskärmning kan skapa stora problem som tidigare nämnts.

Omgivande ytors temperatur i ett rum påverkar den termiska komforten i hög utsträckning. En kropp strålar värme mot en kall yta vilket man direkt kan uppleva om man exempelvis sitter nära en kall yttervägg. På motsvaran­ de sätt strålar värme från ett uppvärmt fönster mot föremål och personer inne i ett rum. Värmen från fönstrets inneryta kan bli mycket hög om man inte har någon solavskärmning. Den operativa temperaturen som påverkas av strålningen kan då bli flera grader högre än luftens temperatur.

Golvets yttemperatur har stor lokal inverkan då det är den enda delen av rummets ytor som människan är i direkt kontakt med. Även om det är en liten del av människans värmebalans påverkas vi av golvets temperatur.

Hur mycket värme som överförs genom ledning beror på skornas isolerande egenskaper.

Vad säger Boverket? ”För att vi ska få ett bra inomhusklimat och en god inomhusmiljö i våra byggnader måste värme och ibland även kyla tillföras. Dessa egenskapskrav ska uppnås på ett sådant sätt att mängden energi som används är liten.

Energihushållning ska dock inte leda till oacceptabelt inomhusklimat eller inomhusmiljö” Se vidare BBR avsnitt 6:4 Termiskt klimat.

30

bra klimatskal

Arbetsprocessen för uppföljning

KAPITEL 3

Uppdraget Uppdraget att följa upp energikraven kommer att variera beroende på organisationens typ och storlek, typ av projekt och entreprenadform som beskrivs nedan. Samtidigt ingår alltid huvudmomenten programskede, projektering, genomförande och garanti/uppföljningsperiod i någon form i uppdraget oavsett projektets storlek och entreprenadform. Under alla omständigheter måste uppdraget för uppföljning av energikrav vara beskri­ vet så detaljerat som möjligt som underlag för tidplan och budget.

Arbetet med kvalitetssäkring och uppföljning ska i huvudsak baseras på olika aktörers egenkontroll. Ofta är företagen i byggbranschen små och det kan vara svårt att ställa krav på kompetens och system för kvalitetssäkring.

I avsnittet ”Verktyg för uppföljning av energikrav” beskrivs hur byggherren eller beställaren kan precisera uppdraget oavsett hur kvalitetsarbetet i det upphandlade företaget bedrivs. Idealt ska inte arbetet med uppföljning och kontroller innebära något merarbete. Likväl är det avgörande att alla parter är helt på det klara med hur uppdraget ska utföras.

I allmänna bestämmelser AB04 för byggnads, anläggnings- och instal­ lationsentreprenader kapitel 2 paragraf 2 beskrivs hur entreprenören ska hantera kvalitet och miljöarbetet.

Entreprenören skall sedan avtalet ingåtts upprätta kvalitetsplan och miljöplan för entreprenaden och därvid inarbeta kvalitets- och miljöåtgärder som beställaren föreskrivit i förfrågningsunderlaget, om inte annat föreskrivits i kontraktshandlingarna. Innan arbetena påbörjas skall entreprenören överlämna dessa planer till beställaren för granskning och godkännande. Sådant godkännande inskränker inte entreprenörens kontraktsenliga ansvar för utförandet av entreprenaden. Entreprenören skall under entreprenadtiden utföra och dokumentera åtaganden enligt

bra klimatskal

31

avtalad kvalitetsplan och miljöplan. Beställaren har rätt att ta del av dokumentationen. Om entreprenören underlåter att utföra sitt åtagande enligt avtalad kvalitetsplan eller miljöplan har beställaren rätt att vidta rimliga åtgärder på entreprenörens bekostnad.

Inget hindrar att kvalitets- och miljöåtgärder redovisas i en handling, exempelvis en projektplan, i stället för i två separata handlingar.1 Det som i själva verket ska kontrolleras är att olika funktioner eller egen­ skaper i anläggningen kommer att uppnås och ha förutsättningar för att upprätthållas i ett framtida driftskede. Dessa krav måste vara entydigt definierade och angivna med mätbara storheter.

I Allmänna bestämmelser för totalentreprenader ABT06, definieras begreppet funktion som: ”sådan användbarhet eller sådan för användbarhet nödvändig egenskap, som normalt konstateras genom mätning, provning och nyttjande”. Denna definition passar väl som grund för uppföljning och verifiering av energiprestanda.

Aktörer Byggherre Utför eller låter utföra byggnadsarbeten. Byggherren har det övergripande ansvaret för att bygget uppfyller gällande bestämmelser och för att tillsyn och kontroller görs på ett riktigt sätt och att byggnaden uppfyller gällande bestämmelser när den är färdig.

Beställare Motpart till projektör eller entreprenör.

Projektledare Byggherrens ombud med ansvar att driva och säkerställa utförande genom hela byggprocessen.

Kvalitetsansvarig enligt PBL Av byggherren anlitad person med ansvar att kontrollera att arbetet är planerat och har förebyggande styrning för att inga brister skall uppstå.

Kontrollerar att lagens krav på byggnaden kommer att uppfyllas.

1 En sådan projektplan kan också avse andra åtgärder som entreprenören ålagts enligt kontraktshand­ lingarna, exempelvis upprättandet av en arbetsmiljöplan.

32

bra klimatskal

Besiktningsman Är en oberoende part med ansvar att kontrollera att bygget utförs efter de krav som uppställts i handlingar.

Projektör Har till uppgift att efter uppställda funktionskrav, konstruera, beskriva och upprätta ritningar för olika delar av byggnaden.

Entreprenör Har till uppgift att fysiskt uppföra hela eller olika delar av byggnaden.

Sidoentreprenör Den som vid sidan om aktuell entreprenör på samma arbetsområde utför en entreprenad. Gäller när upphandlingsformen är delad entreprenad.

Driftorganisation Har ansvar för tillsyn, drift, skötsel och underhåll av byggnaden med dess tekniska installationer.

Aktiviteter för energiuppföljning I program- och utredningsskedet fastställs övergripande energimål. Resurs och tidplan upprättas så långt som möjligt. Byggnadens energiprestanda beräknas överslagsmässigt.

bra klimatskal

33

I samband med systemprojekteringen sammanställs energitekniska funktionskrav som exempelvis täthet och U-värden. En uppdaterad energi­ beräkning utförs som systemhandling. Ett underlag för dokumentation och leveranser kopplade till energiuppföljningen upprättas. Rutiner och leveranser för uppföljning och verifiering kopplas till kontrollplanen enligt PBL. Byggherren godkänner system för energiuppföljning.

När detaljprojekteringen tagit vid tar projektörerna fram objektsanpas­ sade beskrivningstexter för hur provning och kontroll skall utföras. Sys­ tembeskrivningen revideras med detaljerade uppgifter om funktioner och en ny energiberäkning utförs som bygghandling. En besiktningsplan med produktionsanpassade besiktningar tas fram.

Under genomförandet utför entreprenör eller sakkunnig egenkontroll och provning av delsystem baserat på framtaget underlag. Besiktningsman följer besiktningsplan och kontrollerar egenkontroll, provning och samord­ nad funktions- och prestandaprovning. Samverkan med driftpersonal sker vid intrimning av system och överlämnande av drift.

Under garantitiden kompletteras slutbesiktning med vinter-/sommar­ falls prover. En slutgiltig energiberäkning med alla resultat från provningar och kontroller som indata genomförs (”as built”). Byggherren godkänner uppföljning och slutbesiktning. Byggnadens energiprestanda kontrolleras genom mätning under garantiperiod. Erfarenheter och energihandlingar sammanställs i energiverifikat som underlag för fortlöpande drift och erfa­ renhetsåterföring. ställ krav tidigt ”De tekniska kraven måste ställas väldigt tidigt. Om man i förstudien tagit fram förslag som inte uppfyller de energitekniska krav som gäller måste man ju backa och det blir ofta dyrt och det finns sällan tid. Det kan till och med bli en helt annan lösning. Kraven ska vara generella helst med ett politiskt policybeslut som grund.”

Arne Hermansson är byggprojektledare, Kommunfastigheter Örebro.

Läs hela intervjun på sidan 58.

34

bra klimatskal

Tabell över aktiviteter som behöver utföras vid energiuppföljning (Källa: SVEBY-programmet).

Aktör

Skede

Innehåll

Aktiviteter för energiuppföljning

Byggherre Projektledare

Program- och utredningsskede

Mål och krav tas fram för byggnaden baserat på aktuella omständigheter

Energimål fastställs.

Byggherre Projektledare Kvalitetsansvarig

Projektering system

Alternativa system för utformningar av såväl arkitektur, teknik som konstruktion värderas och beskrivning av byggnadens system och utformning tas fram i systemhandlingar.

Energitekniska funktionskrav sammanställs i indatamall och reviderad energiberäkning utförs (systemhandling). En mall för Energiverifikat upprättas. Kontrollplan med avseende på energi upprättas enligt PBL. Resurs och tidplan upprättas.

Projektledare Projektör/Konstruktör Besiktningsman

Projektering detalj

Detaljerad beskrivning av byggnadens system av konstruktion, funktion och dimensionering. Systemhandlingar revideras.

Projektör/konstruktör tar fram beskrivningstexter för hur provning och kontroll skall utföras.

Projekterade energitekniska funktionskrav uppdateras i indatamall och reviderad energiberäkning utförs (bygghandling). Underlag för uppföljning av energikrav och besiktningsplan görs mer detaljerad.

Projektledare Besiktningsman Entreprenör Driftorganisation

Genomförande

Byggnaden uppförs och slutbesiktigas.

Entreprenör eller sakkunnig gör egenkontroll och provning av delsystem. Besiktningsman följer besiktningsplan genom att kontrollera egenkontroll och provning och samordnad funktions- och prestandaprovning.

Samverkan med driftorganisation sker vid intrimning av system och överlämnande av drift. Slutbesiktningen godkänns med undantag

Byggherre Projektledare Besiktningsman Driftorganisation

Garantiperiod

Byggnaden är godkänd och överlämnad.

Vinter- och sommarfallsprov utförs och slutbesiktning slutförs.

Verkliga energitekniska funktionskrav uppdateras i indatamall och reviderad energiberäkning genomförs (verkligt utförande).

Byggnadens energiprestanda verifieras genom mätning under garantiperiod. Erfarenheter och energihandlingar sammanställs i energiverifikatet.

Fastighetsägare Driftorganisation

Förvaltningsperiod

Byggnaden förvaltas.

Energiverifikatet finns som hjälpmedel för driftoptimering av driftorganisation.

bra klimatskal

35

Entreprenadformer Beställaren kan utforma och påverka projektet i olika omfattning beroende på entreprenadform, vilket i sin tur påverkar hur energikraven ska utformas och hur uppföljningen kan göras.

För att det ska vara möjligt måste kravet på kvalitetskontroll alltid vara väl specificerat samt hur resultaten från kontrollerna fortlöpande ska doku­ menteras och redovisas, vilket kan variera beroende på entreprenadform.

Vanliga entreprenadformer: • Utförande entreprenad med upphandlingsformerna

Delad entreprenad

Generalentreprenad

Samordnad generalentreprenad • Totalentreprenad Vid utförandeentreprenader har byggherren ansvar för projektering och konstruktion.

Vid delad entreprenad har byggherren avtal direkt med både projektörer och enskilda entreprenörer. Samordning handläggs av byggherren. Det finns även ”mycket delad entreprenad”.

I en generalentreprenad har byggherren bara ett avtal för arbeten på byggplatsen. Alla övriga entreprenader blir underentreprenader till genera­ lentreprenören. Generalentreprenören ansvarar för samordningen mellan entreprenörerna. Om byggherren tar in anbud för en delad entreprenad och sedan låter ex byggnadsentreprenören överta upphandlingen för övriga entreprenörer kallas detta samordnad generalentreprenad.

Vid utförandeentreprenader är det lättare att ha kontroll på anbud från entreprenörerna och anläggningen kan utformas helt efter beställarens önskemål och krav. Det är enklare att ställa krav och styrka att kraven uppfyllts med hjälp av kontroller och besiktningar. Entreprenadformen kräver kompetens och resurser för uppföljning och kontroll inom den egna organisationen Vid en totalentreprenad har byggherren endast ett avtal som omfattar både projekteringen och utförandet av entreprenaderna. Totalentreprenö­ ren svarar för att byggnaden uppförs enligt funktionskrav sammanställda i ett förfrågningsunderlag/ramhandling. Kraven måste ställas så att man tar hänsyn till drift och underhållskostnaderna.

Avtalet måste också innehålla en tydlig beskrivning av provning och kontroller samt hur dessa ska dokumenteras. Genom att beskriva uppdraget för kontroll och uppföljning på ett tydligt sätt förbättras förutsättningarna för upphandling, projektering och genomförande av totalentreprenader.

36

bra klimatskal

Verktyg för uppföljning av energikrav

KAPITEL 4

Uppföljningen utgår från de lagar och förordningar som är styrande för

verksamheten. Den ska också omfatta de funktionskrav som ingår i kravspe­ cifikationen. Aktiviteter för uppföljning bör genomföras löpande under byggprocessen, både planerade och kända för alla parter och stickprovskon­ troller. Kontraktsvillkor som ska vara uppfyllda efter viss tid kontrolleras vid givna tidpunkter enligt planering. Särskild uppföljning bör också göras om det kommer tydliga varningssignaler om avvikelser. Alla krav ska vara uppföljda under avtalstiden.

Entreprenören ska i första hand själv utföra provningar och kontroller.

Vid delad entreprenad ska byggherren ha ett avtal för provningar och kon­ troller med både projektör och entreprenör.

Fördelen med detta är att uppföljningen blir en del, vilket det ska vara, av dennes egenkontroll och att man snabbt kan upptäcka och åtgärda fel.

Nackdelen kan vara att risk för ”jäv” vilket dock kan uppvägas av ett väl beskrivet kontrollprogram. Dessutom vet alla inblandade att om fortlö­ pande uppföljningar kommer att genomföras under hela byggprocessen är det i sig en ”morot/piska” för att leverera en fullgod anläggning.

Under genomförandet, som kan pågå från några veckor till flera år kom­ mer förutsättningar att förändras. Detta kan till exempel gälla förändrade krav från kommande hyresgäst, nya tekniska lösningar, ”krockar” mellan olika entreprenader etcetera. Avvikelser från det ursprungliga programmet måste då motiveras och dokumenteras. Orsaker och ansvar för avvikelser måste fastställas så tidigt som möjligt. Ekonomiska konsekvenser måste redovisas.

Det finns många metoder för uppföljning av energikrav, både tekniska och administrativa. Lite förenklat kan man säga att mättekniken i sig är väl utvecklad men metodik och projekthantering har inte hängt med i utveck­ lingen. Här ges en översiktlig beskrivning av de viktigaste verktygen för kvalitetssäkring och för att nå hela vägen fram.

bra klimatskal

37

Energi- miljöledningssystem Grunden för arbetet med energiuppföljning är naturligtvis att detta är förankrat i företagets ledning och att det finns en tydlig målbeskrivning avseende miljö, energi och ekonomi. Ledningssystemet ska klara ut vem som ansvarar för att rätt förutsättningar skapas, att mål sätts upp, åtgärder genomförs och att resultat och erfarenheter sammanställs. Arbetet måste kunna spridas på många händer och många nivåer i organisationen. För detta krävs en tydlig ansvarsfördelning och rutiner.

Allra bäst är det om ledningssystemet utformas enligt anvisningarna för ett miljö- eller energiledningssystem. Svensk standard för energiledning är SS 62 77 50 och för ledningssystem ISO 9001. Arbetet kan också ske enligt svensk standard för kvalitetsstyrning, men ger mer betoning på ordning och reda.

Mer att läsa om energiledningssystem finns på Statens energimyndighets hemsida www.energimyndigheten.se

Kravspecifikationer för energiprestanda Man måste skilja på övergripande krav på byggnadens energiprestanda uttryckt i kWh/m² och år och funktionskrav för olika byggnadsdelar och installationer. Hela byggnadens energiprestanda avser normalårskorrigerad uppmätt energianvändning för hela byggnaden fördelad per Atemp vilket i sig också är ett myndighetskrav.

För att uppnå byggnadens förväntade energiprestanda måste också funktionskraven för alla delar vara uppfyllda. Med funktionskrav menas ett verifierbart krav på egenskap hos byggnad, del av byggnad, produkt eller del­ system vid bestämd användning. Kravnivån kan bestämmas genom mätning och provning relaterad till angiven mät- och kontrollmetod. Funktionen specificeras i mätbara termer.

Tabellen på nästa sida visar funktionskrav för uppföljning av klimat­ skärm och energianvändning.

38

bra klimatskal i

Funktion

Krav*

Enhet

Provning och kontroll

Kommentar

Dim. Värmeeffekt trans + läckage

<25

W/m²

Redovisat beräkningsunderlag.

Utdata från energiberäkning exkl. ventilation.

Um-värde Totalt

<0,5

W/m²K

Inklusive köldbryggor.

Indata till energiberäkning.

Indata till energiberäkning.

Klimatskärm

U-värde- Byggnadsdelar Fönster inkl. karm Yttervägg Glasfasadsystem Tak/rökluckor Takfönster Yttertak Golv Ytterdörrar

<1,1 <0,15 <1,0 <0,5 <1,1 <0,1 <0,15 <0,9

W/m²K

Kontroll på plats enligt besiktningsplan baserat på materialdata för respektive konstruktionsdel.

Köldbryggor Totalt=Ψ* l Vert. ytter/inner vägghörn

U-värde Totalt

W/K W/mK

Särredovisas som indata till energiberäkning.

Underlag för beräkning av Um-värde och indata till energiberäkning.

Anslutningar mot Yttervägg Bjälklag Fönster/dörrar Golv Tak Punktformiga köldbryggor Totalt

W/K

Solavskärmning Σ g-värde

<35

%

g-värden på glas och solskydd samt skydd av konstruktion och skuggning fastställs vid besiktning på plats.

g-värde =andel solvärme som tillförs rummet.

Luftläckning

<0,5

l/s,m²

Kontrolleras med tryckmätning och termografering SS-EN 13829.

Se särskild beskrivning.

Entréer och dörrpartier

<1,0

l/s,m²

Tryckmätning enligt standard SS-EN 14351.

Se särskild beskrivning.

*Exempel från Akademiska Hus

Med hjälp av dessa funktioner kan energikraven preciseras redan i program­ skedet. Under projektering och utförande kommer förutsättningarna att förändras, men då måste avvikelser alltid motiveras och ställas i relation till de totala kostnaderna, nu och i framtiden.

I tidiga skeden kan man välja olika vägar för att bedöma kostnader för olika energitekniska lösningar. Man kan med hjälp av schablonvärden ansätta värden som motsvarar energieffektiva lösningar, ekonomiska förut­ sättningar etcetera och därmed få en uppfattning om kostnadsnivåer.

En grov tidplan och budget för uppföljningen av energikraven kan upprättas baserat på typ av konstruktionslösningar och typ av provning.

På samma sätt som vi idag budgeterar för utbildning av driftpersonal i samband med installation av en ny anläggning kan man i förväg bedöma tidsåtgång och kostnader för provning av delsystem. Ansvarsfördelning måste också fastställas.

bra klimatskal

39

Ställ krav som kan följas upp ”Vår filosofi är att ställa de krav som vi kan och hinner följa upp. Man kan ju ställa en massa krav men går det inte att följa upp blir det ganska värdelöst. Det gör att vår lista med krav inte är så omfattande, men den utvecklas hela tiden. Det är troligen så att man måste börja på den nivå man själv är och sen utveckla undan för undan. Det kan vi starkt rekommendera.”

Arne Hermansson är byggprojektledare, Kommunfastigheter Örebro.

Läs hela intervjun på sidan 58.

Verifikationsplan Uppföljningen måste planeras och ansvarsfördelas så tidigt som möjligt.

Det som inte finns beskrivet i program- och systemskede kommer sannolikt inte att hända.

Beskrivningen av hur uppföljningen ska genomföras sammanställs i en verifikationsplan som blir en viktig del i projektets övergripande kontroll­ plan. Verifikationsplanen beskriver vilka aktiviteter som skall utföras, vem som är ansvarig och hur de skall dokumenteras och kommuniceras.

I verifikationsplanen redovisas översiktligt vad som ska verifieras på byggnadsnivå och för de olika delsystemen. Det är också viktigt att ha en uppfattning om när kontrollerna ska göras. Principiellt är det bra att prov­ drift och kontroller utförs så tidigt som möjligt för att korrigera eventuella fel och brister.

Byggherrens avtal måste innehålla en beskrivning av hur provningar och kontroller ska utföras för olika delsystem och typer av kontroller. Exempel på en sådan beskrivningstext finns i bilaga ”Underlag till provning och kontroll av energitekniska funktionskrav för klimatskal”. Det ska också framgå hur resultaten ska dokumenteras och på vilket sätt dokumenten ska levereras.

Underlaget för provningar och kontroller utgör en del av besiktningen och beskrivs i Administrativa föreskrifter AFD.7 besiktning samt AMA rubrik YSC.1 – Provning i hus. Omfattning av provning och kontroller, tider för provning och kontroll under kan anges i Administrativa föreskrifter AFC.4 eller AFD.4 samt i vilken form dokumentation, intyg och protokoll ska levereras.

40

bra klimatskal

Vem är ansvarig?

I ett avtal måste man klargöra vem som är ansvarig för olika uppföljnings­ aktiviteter. I många fall kan projektörer och entreprenörer samt i viss mån leverantörer utföra delar av uppföljningen, men det grundlägganden ansva­ ret ligger alltid hos byggherren.

Genomförandet av hela uppföljningen kan läggas på projektledning eller av en av byggherren anlitad konsult. De delar som berör samhällets krav på uppföljning läggs på kvalitetsansvarig enligt PBL. Det är viktigt att de som utför uppföljningen tillsammans har kompetens kring upphandling och sakkunskap om det område som ska granskas. Alla handlingar som berör uppföljningen ska sammanställas i ett energiverifikat och sen utgöra en relationshandling.

En checklista för viktiga aktiviteter, ansvarsfördelning och leveranser finns i bilaga ”Checklista för uppföljning av energikrav”.

Energiverifikat – en relationshandling Viktigt med bra rutiner ”Det kan vara ett problem med många inblandade och långa handläggningstider i vissa projekt. Det är därför viktigt med bra rutiner och dokumentation. Jag ser det också som viktigt att byggprojektledaren kommer in tidigt i processen då man kan påverka standarder med mera. Vi har själva som projektledare önskemål att komma in tidigt, men det beror förstås på vilken kompetens förvaltaren har.”

Arne Hermansson är byggprojektledare, Kommunfastigheter Örebro.

Läs hela intervjun på sidan 58.

Dokumentation av genomförandet enligt verifikationsplan sammanställs i ett energiverifikat. Energiverifikatet är ett kvalitetsdokument som följer med och uppdateras genom hela byggprocessen för att slutligen utgöra en relationshandling.

Energiverifikatet ska bland annat innefatta: • Kravspecifikationer • Genomförda energiberäkningar med särskilt redovisade indata • Resultat från provning, kontroller och besiktning • Besiktningsresultat

bra klimatskal

41

• Strategisk viktig information om systemet med sökvägar och hänvis­ ning till all relevant information

Energiverifikatet är underlaget för återföring av erfarenheter från projektet som en del i det övergripande arbetet med kvalitetssäkring och ständig förbättring.

Energiberäkningar med specificerade indata Enligt SVEBY-projektet (Standardisering och Verifiering av Energiprestan­ da i Byggnader) kommer energiberäkningar att vara en central del i uppfölj­ ningen och görs lämpligen vid flera strategiska tidpunkter i byggprocessen.

Energiberäkningen kan då följa processen som en ”stafettpinne” och utgöra en sammanfattande dokumentation för uppföljningen av energiprestanda.

För att detta ska vara möjligt måste indata för verksamheten som drifttider, temperaturkrav etc vara lika för de olika beräkningstillfällena.

Konsekvenser av förändringar, avvikelser och fel sammanfattas i energi­ beräkningarna, om dessa dokumenteras på ett korrekt sätt, inklusive indata till de olika beräkningarna.

Energiberäkningarna utförs därför vid minst tre tillfällen och ska innehålla så kallade metadata som beskriver typ av dokument, datum, typ av beräknings­ program, versionsnummer, ansvarig med mera. Genom att använda metadata görs uppföljning, tolkning, sökning och sortering enklare och effektivare.

• Energiberäkning – systemhandling Byggnaden har tagit form med utformning, användning, drifttider med mera. Energikrav för hela systemet kan beskrivas med delsystem och hur dessa ska samverka. Funktionskrav som täthet och U-värden fastställs.

Sammanställningen av byggherrens funktionskrav utgör underlag för en mer detaljerad uppföljning för kontroll och funktionsprovning av mätbara energiparametrar. Energiberäkning med redovisade indata utgör systemhandling.

• Energiberäkning – bygghandling När detaljerade handlingar av tekniska systemlösningar finns, med uppdaterade nyckeltal och tekniska funktioner, görs en energiberäk­ ning baserad på uppdaterade och detaljerade indata. Energiberäkning görs med samma beräkningsprogram som energiberäkning system­ handling. Indata till energiberäkningen särredovisas. Energiberäkning blir därefter bygghandling.

42

bra klimatskal

• Energiberäkning – verkligt utförande (relationshandling) Baserat på resultat från egenkontroller, provningar och besiktning görs en uppdaterad energiberäkning. Energiberäkningen utgör relationshandling och underlag till slut- och garantibesiktning. Vid avvikelser från ursprungliga krav kan denna ligga till grund för kost­ nadskalkyler och underlag för ekonomiska konsekvenser. Hur olika parametrar påverkar energianvändningen kan analyseras var för sig.

Provningar och kontroller Som underlag för provning och kontroll av byggnadens klimatskal är det lämpligt att använda de indata som ligger till grund för genomförda ener­ giberäkningar. Detta innefattar luftläckning genom omslutande area, köld­ bryggor, U-värden för olika konstruktionsdelar, g-värden för fönster och fönsterkonstruktioner. Areor för omslutande byggdelars ytor mot uppvärmd inneluft och geometrier för köldbryggor skall finnas dokumenterade för beräkning av byggnadens totala värmeisolerande förmåga.

• För att få en samsyn kring resultaten av provning och kontroll är det viktigt att berörda parter har tillgång till metodbeskrivningar och möjlighet att delta i provningarna.

• Utgångspunkten är att kraven som ska verifieras är tillräckligt tydliga.

• Metod för provning och kontroll ska vara beskriven, dels för kva­ litetssäkring och dels som underlag för att bedöma vem som kan utföra uppdraget och vad det kommer att kosta. Metodfel inklusive mätutrustning ska vara beskrivet.

• De mätinstrument som används måste vara kalibrerade med kva­ litetssäkrade protokoll som inte får vara för gamla. Instrumentens onoggrannhet skall vara angivna.

• Resultaten från provning och kontroll ska dokumenteras med uppgif­ ter om metod, mätinstrument, datum, ansvarig och felanalys.

Exempel på beskrivningstext för provning och kontroll redovisas i bilaga ”provning och kontroll av energitekniska funktionskrav för klimatskal”.

Lufttäthet Även om Boverket inte ställer specifika krav på lufttäthet måste projektören redovisa lösningar för hur byggnadens lufttäthet ska uppnås på detaljnivå.

En ”lufttäthetsbeskrivning” ska tas fram som underlag för entreprenör och ska bland annat innefatta: • hur genomföringar, otätheter och hål i det lufttätande skiktet kan undvikas

bra klimatskal

43

• • • • • • • • • •

genomföringar där dessa inte kan undvikas skarvar i det lufttätande skiktet anslutningar vid fönster, dörrar och takluckor anslutning av mellanbjälklag mot klimatskärm anslutning mellan yttervägg/vindsbjälklag anslutningar mellan hanbjälklag/snedtak anslutningar mot betongkonstruktioner anslutningar mot stålkonstruktioner, pelare, limträbalkar etcetera anslutning av prefabricerade element konstruktioner mot mark

Även information om planerad provning och kontroll av lufttätheten ska beskrivas som underlag för entreprenörens egenkontroll. Som underlag används indata till energiberäkningar. Resultat från provning och kontroll av luftläckning utgör därefter indata till reviderad beräkning av byggnadens energiprestanda.

Luftläckning genom omslutande area (inklusive fogar, glasning, genom­ föringar, anslutningsfogar mellan byggelement, springor mellan karmar och bågar etcetera) ska kontrolleras med tryckmätning och termografering vid samma provningstillfälle.

I standarden SS-EN 13829 finns en metod beskriven för test av luftläck­ ning genom byggnadens omslutande area efter tätning av alla öppningsbara dörrar, luckor, fönster, ventilationskanaler och dylikt. Byggnaden eller del av byggnaden sätts under undertryck i förhållande till atmosfärstryck med hjälp av anläggningens befintliga frånluftsfläkt eller separat fläktaggregat.

Om provning utförs med befintligt fläktaggregat ska aggregatet och kanaler vara provtryckta före provningen.

Enligt SS-EN 13829 finns två alternativ till verifiering av lufttäthet i stora byggnader, alternativ A, test av byggnad i drift och alternativ B, test av byggnadens omslutningsyta efter tätning av alla öppningsbara dörrar, luckor, fönster, ventilationskanaler och dylikt. I standarden finns även två olika sätt att trycksätta byggnader, alternativ A för enskilda bostäder och små byggnader, samt alternativ B för stora byggnader, med en volym större än 4 000 m³.

U-värden Uppföljning av ställda krav bör ske dels genom beräkning vid projektering­ en och dels genom kontroller under bygget. Eftersom byggreglerna ställer krav på energianvändningen i den färdiga byggnaden måste man säkerställa att ändrad utformning och val av nya lösningar uppfyller kraven.

Vid projektering av byggnaden behöver man kontrollera att kravet på

44

bra klimatskal

byggnadens specifika energianvändning, eleffektbehov för uppvärmning och den genomsnittliga värmegenomgångskoefficienten för byggnadsdelar och köldbryggor uppfylls. Detta innebär att beräkningen i praktiken måste innehålla en säkerhetsmarginal så att man hamnar inom reglernas kravnivå.

Boverkets krav gällande effektbehov för uppvärmning gäller enbart elupp­ värmda hus, men effektbehovet är ett krav som kan följas upp generellt för alla typer av byggnader och installationer.

U-värden kontrolleras vid besiktning på plats baserat på materialdata för respektive konstruktion och med värmekamera där det är möjligt med avse­ ende på årstid och temperaturer. Med kontrollerade, reviderade U-värden och geometrier beräknas summa UA för byggnaden. Genomsnittlig värme­ genomgångskoefficient för byggnad och glaskonstruktioner beräknas.

Resultat från provning och kontroll av värmeisolering utgör indata till reviderad beräkning av byggnadens energiprestanda.

Köldbryggor Byggtekniska lösningar kopplade till indata till energiberäkning inför upp­ handling av genomförande kontrolleras.

Köldbryggor och yttemperaturer på omslutande byggdelars ytor mot uppvärmd inneluft kan identifieras med hjälp av termografering eller annan IR-mätning. Yttemperaturer på identifierade köldbryggor från beräknings­ underlag och andra misstänkta köldbryggor ska dokumenteras. Detta görs lämpligen i samband med provning av luftläckning men utan tryckskillnad över fasad för att undvika påverkan från luftläckning (se provning täthet).

Upptäckta köldbryggor i samband med provningen dokumenteras.

Genom mätning av yttemperaturer och en samlad bedömning kan köld­ bryggornas totala påverkan på byggnadens genomsnittliga värmegenom­ gångskoefficient beräknas.

Verifierade indata för köldbryggorna används för revidering av genom­ förd energiberäkning.

Solskydd Specificerade g-värden på glas och solskydd samt skydd av konstruktion och skuggning fastställs vid besiktning på plats. Solskyddsskiktets placering i förhållande till specifikation kontrolleras.

Automatisk styrning och samkörning/förregling med individuell styrning i varje rum kontrolleras med framtagen strategi för reducering av kyleffekt.

Byggfukt Det finns utvecklad teknik för byggande under väderskydd och det finns

bra klimatskal

45

auktoriserade fuktkontrollanter för fuktmätning i betong, men hantering och uppföljning av fuktproblematiken är inte minst viktig under projekte­ ringen. I Hus-AMA’s rekommendationer finns angivna nivåer för fukthalt i betongkonstruktioner och metoder för provtagning.

Som underlag för projekteringen finns branschregler, typgodkända byggnadsdelar, deklarerade material och handböcker. Om det inte finns beprövade lösningar och materialdata så behöver byggnadsdelen eller mate­ rialets funktion utvärderas med teoretiska beräkningar, fullskaleförsök eller laboratorieprovningar.

Uttorkning av så kallad ”normal husbyggnadsbetong” tar i vanliga fall minst sex månader. För att man ska kunna arbeta med vanlig betong för husbyggnad krävs mer vatten än vad som behövs för de kemiska cement­ reaktionerna. Överskottsvattnet måste sedan torka bort. Eftersom betong har en tät struktur tar torkningsprocessen relativt lång tid. Alternativt kan man få ner vattenmängden och påskynda torkningen med högre halt av cement och tillsatser. Detta är något man måste ta hänsyn till vid uppfölj­ ning av energianvändning för nya byggnader och naturligtvis när man gör upp tidplanen för bygget.

Det finns bra program för att beräkna uttorkningstiden för olika typer av betongbjälklag. Beräkningarna ger en prognos för uttorkningen och resultatet måste sedan kompletteras med fuktmätning för att säkerställa att rätt relativ fuktighet är uppnådd. Genom att beräkna uttorkningen får man fram den mängd vatten som kommer att tillföras byggnaden från konstruktionen.

Sveriges byggindustrier har publicerat ”ByggaF”, en metod för fuktsäker byggprocess. Rapporten redovisar en systematisk metod för att säkerställa, dokumentera och kommunicera fuktsäkerhet genom hela byggprocessen och innehåller hjälpmedel i form av anvisningar, kontrollplaner och check­ listor. Metoden är indelad efter byggprocessens olika skeden och ansluter på så sätt till uppföljningen av energianvändning enligt denna skrift. För att säkerställa att den relativa fuktigheten understiger uppställda krav anges nivåer och metoder för mätning av fukt enligt AMA. Som underlag för uppföljning av energikrav anges årlig beräknad avgiven fukt för uttorkning av samtliga byggmaterial år ett och två efter färdigstäl­ lande, hels uttryckt som tillkommande värmebehov.

Besiktningar För att besiktningsmannen ska kunna utföra sitt uppdrag måste dokumen­ terade resultat från provningar och kontroller finnas framme i god tid. Det kan exempelvis vara beräkningsresultat från energiberäkningar och resultat från provningar och kontroller sammanställda energiverifikatet.

46

bra klimatskal

För fortlöpande uppföljning är det lämpligt att använda så kallad ”Pro­ duktionsanpassad Besiktning” (PAB) vilket genomförs kontinuerligt under byggtiden enligt besiktningsplanen som fastställs i början av projektet.

Antal fel kan därmed minimeras vid slutbesiktningen av entreprenaden.

Det gäller särskilt delar som blir inbyggda och mycket svåra att bedöma vid en slutbesiktning, som exempelvis köldbryggor och läckage. Termografe­ ring är ett utmärkt stöd för PAB. Detta kan också spara pengar eftersom kostnader för att åtgärda fel kan bli betydligt lägre när all utrustning finns på plats och innerväggarnas ytskikt inte är monterade. Dessutom ökar för­ utsättningarna för att entreprenaden blir klar i rätt tid.

Det kan vara lämpligt att kombinera uppdraget för produktionsanpassad besiktning med uppdraget för kvalitetsansvarig.

Mätmetoder och standarder Det finns olika mätmetoder för att kontrollera byggnadens klimatskärm.

Här behandlas kortfattat metoder och standarder för termografering och tryckmätning samt kombinationer av dessa. Termografering är ett område som har utvecklats snabbt under senare år samtidigt som kostnaderna för mätutrustningen sjunkit kraftigt. Detta medför att tillämpningarna mång­ faldigats och några av dessa beskrivs nedan.

Termografering med värmekamera En värmekamera är ett mätinstrument som registrerar ett föremåls infra­ röda strålning (värme) och omvandlar den till en elektrisk signal. Förutom temperatur ger värmekameran en grafisk bild av ytans temperaturförhål­ landen. Med hjälp av värmekameran kan man lätt identifiera och utvärdera värmerelaterade fel som exempelvis luftläckage, köldbryggor, dålig isolering och fuktproblem.

Termografi är också ett effektivt hjälpmedel för förebyggande underhåll av tekniska installationer. Möjligheten att exempelvis upptäcka och korrige­ ra en sliten elektrisk anslutning innan en komponent havererar kan ge stora besparingar jämfört med kostnaderna för driftstopp och andra allvarliga fel.

Det finns ett stort antal tillämpningar för termografering inom olika områden som forskning, fordonsteknik, medicin etc förutom tillämpning­ arna inom byggbranschen. Det är viktigt att komma ihåg att tekniken kan användas på olika sätt beroende på vad man är ute efter. Man kan grovt dela in användningsområden i snabb diagnos, det vill säga hitta fel som inte kräver någon direkt mätkompetens och kvantifiering av fel som kräver god kunskap om tekniken, dess möjligheter och begränsningar.

bra klimatskal

47

Snabb diagnos med hjälp av värmekamera Många tillämpningar är ändå enkla och robusta vilket gör det möjligt för exempelvis en platschef eller besiktningsman att fortlöpande inspektera värmeisolering och konstruktionslösningar under byggtiden. Att snabbt hitta brister och eventuella fel underlättar förstås både genomförandet och uppföljningen vilket radikalt minskar risken för höga framtida kostnader och rättsliga efterspel En byggnad eller en byggnadsdel kan snabbt skannas av med hjälp av värmekameran som identifierar problemområden som man inte kan se med blotta ögat. Man kan också använda värmekameran för inspektion av byggnadskonstruktioner, rörsystem, ventilationssystem, elinstallationer med mera. Nedan redovisas några exempel på tillämpningar för att snabbt upptäcka luftläckage och bristfällig värmeisolering.

En annan tillämpning är kontroll av montage av energifönster som kan vändas åt fel håll. I stället för att behålla värmen i fastigheten skickar man då ut den.

Exempel på snabb diagnos med termografering.

Bilderna visar att Argon har läckt ut ur tre isolerglas (Källa: Flir).

Även om det finns många tillämpningar för IR-mätning är det viktigt att känna till dess begränsningar. Ytans påverkan på mätningen och omgiv­ ningsfaktorer som vind, fukt och lufttemperatur är exempel på begräns­ ningar som man måste ta hänsyn till. Den viktigaste och vanligtvis största störande faktorn är emissionen vilket är den strålning som mätobjektet själv avger. Reflektionen, som är den strålning som kommer från andra käl­ lor och reflekteras till instrumentet via mätobjektet, är en störande faktor.

Eftersom olika material emitterar och reflekterar olika mycket behövs en korrrektion för att göra IR-mätningen noggrann. Denna korrektion kallas för emissionsfaktor. Som utgångspunkt har man en så kallad teoretisk svart­ kropp vilken har noll reflektion och transmission och som därmed har en emissionsfaktor e = 1.

48

bra klimatskal

Det finns även enklare handinstrument för IR-mätning som kan vara ett alternativ till värmekamera för att snabbt hitta fel.

Kvantifiering av bristande värmeisolering med termografering Ett intressant område för termografering är möjligheten att kvantifiera oli­ ka brister antingen direkt eller kopplat till annan mätning som exempelvis tryckprovning. För att analysera och kvantifiera avvikelser som ska ligga till grund för ekonomiska uppgörelser eller ansvarstaganden krävs standarder eller etablerade metoder så att resultaten kan rekonstrueras och spåras. Då tekniken ofta utvecklas snabbare än metoderna för tillämpning kan detta vara ett problem.

Med dagens IR-teknik kan man mäta yttemperatur med en onog­ grannhet under 0,1°C samtidigt som värmekamerans upplösning är mycket hög. Detta ger underlag för mätning och beräkning av en väggkonstruk­ tions U-värde. Dagens standard SS 13187 beskriver inte detta och kommer sannolikt inte vara uppdaterad de närmaste åren. I USA finns ett förslag till standard ”800 RESNET Standard For Thermographic Inspections of Buildings – Method for Converting Anomalies to Insulation Grading” som beskriver en metod för beräkning av U-värde baserat på termografering, men standarden är inte fastställd.

Luftläckning genom omslutande area Luftläckning genom omslutande area (inklusive fogar, glasning, isolerade metallpartier, genomföringar, anslutningsfogar mellan byggelement, springor mellan karmar och bågar) kan kontrolleras med tryckmätning.

Byggnad eller del av byggnaden sätts under undertryck i förhållande till atmosfärstryck med hjälp av anläggningens befintliga frånluftsfläkt eller separat fläktaggregat. Del av byggnad ska innefatta utrymmen som värms över +10°C. Andra delar av byggnad kan väljas i samråd med beställaren.

Provning utförs i minst två punkter vid lägsta tryckskillnad över fasad på 25 Pa och max 60 Pa. Öppningar och genomföringar i klimatskärmen som vid normal användning ska vara öppna tätas inför provningen.

För flödesmätning kan befintligt kalibrerat mätuttag på luftbehand­ lingsaggregat användas om det uppfyller krav på onoggrannhet vid flödes­ området. Om provning utförs med befintligt fläktaggregat ska aggregatet och kanaler vara provtryckt enligt SS-EN 12237 före mätning av luftläck­ ning. I övrigt utförs provning enligt ISO 9972:2006.

bra klimatskal

49

Pa 70

Tryckskillnad över fasad i förhållande till läckflöde

60 50 Beräknat tryck

40

Mätpunkter

30

Beräknat qa

20 10 l/s

0 0

0,2

0,4

0,6

0,8

1

Figuren visar exempel på sambandet mellan mätpunkter för tryckuppsättning över fasad i förhållande till flöde, extrapollerad tryckkurva och beräknat flöde q50 vid 50 Pa tryckskillnad över fasad.

Luftläckning genom omslutande area qa vid 50 Pa med hänsyn till aktuella temperaturer beräknas enligt ISO 9972:2006. qa50 =

q50 AE

Där q50 är uppmätt eller beräknat flöde i l/s vid 50 Pa tryckskillnad över fasad och AE är omslutande area (m²).

Figuren visar hur man med termografering kan identifiera och dokumentera luftläckning i samband med tryckprovningen.

Beskrivningstexter För att uppföljningen av energikraven ska kunna utföras måste uppdragen och omfattning beskrivas mycket tydligt. Det gäller både projekthantering som själva utförandet. En grund för hanteringen av projektet är beskriv­ ningen av olika aktiviteter som måste genomföras.

50

bra klimatskal

Vad gäller utförandet av entreprenaden ska uppdraget beskrivas inom ramen för AMA (Allmän material- och arbetsbeskrivning) AMA är ett referensverk för upprättande av administrativa föreskrifter och tekniska beskrivningar för anläggnings-, byggnads- och installationsprojekt.

Administrativa föreskrifter eller tekniska beskrivningar ansluter till AMA i form av koder och rubriker. I AMA finns tusentals aktuella beprövade krav på framför allt utförande och material, som kan användas i dokumentationen och kommunikationen genom byggprocessen från förfrågningsunderlag till färdiga bygghandlingar. Krav på energianvändning och uppföljning behöver däremot utvecklas. Beskrivningar av energiuppföljning blir därmed en kom­ plettering till AMA-texterna. Läs mer om AMA nedan.

En rambeskrivning upprättas för upphandling av totalentreprenader.

Rambeskrivningen redovisar projektets utformning och objektets funktion utan att därför detaljspecificera material, konstruktion och utförande. I en rambeskrivning anges normalt prestationsdata, egenskapskrav, funktions­ sätt och krav på olika funktioner. Av rambeskrivningen och tillhörande handlingar bör också framgå krav på konstruktions- och installationsprin­ ciper samt krav på energieffektivitet som exempelvis täthet och totala U-värden. I rambeskrivningen föreskrivs även kompletterande utredningar och handlingar, exempelvis protokoll från genomförda egenkontroller.

I en beskrivning för en utförandeentreprenad bestämmer beställaren i detalj sina kvalitetskrav och entreprenören kan bara påverka de tekniska lösningarna i begränsad omfattning.

Det finns fastlagda rutiner för revidering och ändringar av beskrivningar för ett byggprojekt i form av ändrings-PM enligt SS 3-22-66. Innan anbud har lämnats kan handlingarna behöva ändras till exempel om man upp­ täcker fel. Innan förfrågningsunderlaget fastställs som bygghandling ska alla ändringar som under anbudstiden skickats ut i ändrings-PM arbetas in i beskrivningen. Relationshandlingar visar sedan det verkliga utförandet av en anläggning, byggnad eller installation och ska hållas aktuella under förvaltningsskedet.

I bilaga finns ett exempel på kompletterande beskrivningstext för ”prov­ ning och kontroll av energitekniska funktionskrav för klimatskärmen”.

Dokumenthantering – Informationsteknik Syftet med informationshantering för uppföljning och verifiering är att säkra överföringen av information mellan olika processetapper från systemtill förvaltningsskede. Det är ett viktigt verktyg för kvalitetssäkring.

Utvecklingen inom området går snabbt, men olika företag och organisa­ tioner befinner sig på mycket olika utvecklingsnivåer vilket kan medföra en

bra klimatskal

51

hel del problem. Det finns en stor risk att informationshanteringen måste anpassas till gammal teknik och ineffektiva rutiner. Ett gemensamt språk och terminologi är grunden för utveckling av arbetet med uppföljning av energiprestanda.

Digital informationshantering Utvecklingen av digital informationshantering inom CAD-området har varit ledande beroende på uppenbara vinster i tid och kvalitet. En dramatisk utveckling pågår generellt inom området digital informationshantering men det finns mycket att göra avseende standarder och stöd för byggproces­ sen. Grundförutsättningen för att kommunicera data mellan olika applika­ tioner är fastställda regler för att överföra data. Det krävs också en modell som representerar byggnaden med dess olika processer BIM – Building Information Modeling.

BIM är ett sätt att hantera information som skapas och tas fram under design- och konstruktionsprocessen men även under förvaltningsskedet.

Exempelvis kan man använda information om byggnadstekniska detaljer som underlag för energiberäkningarna. Modellering innebär att det finns en struktur för hur och var informationen sparas.

På förvaltningssidan går utvecklingen långsamt och det är inte självklart hur implementeringen av BIM ska göras mest effektivt. Det finns ofta en hög tröskel för mindre organisationer och företag innan nyttan kan realise­ ras. I ett längre perspektiv kommer dock behovet och användningen av en mer rationell informationshantering under hela bygg- och förvaltningspro­ cessen att öka.

Syftet med detta är att bära all information om byggnaden med dess egenskaper under dess livstid bestående av ”smarta objekt”. Ett smart objekt kan exempelvis vara en väggkonstruktion som beskrivs i detalj med avseende på skikt, tjocklek, U-värden etcetera. Beskrivningen av ett luftbehandlingsaggregat kan innehålla information om tillverkare, drift och underhållinstruktioner, luftflöden, energidata etcetera.

För att information ska kunna levereras digitalt direkt till en databas, exempelvis från en tillverkare till en projektör, krävs dessutom ett gemen­ samt språk. Grunden för ett sådant språk fastställs i form av en samling reg­ ler för att överföra data baserade på XML (eXtensible Markup Language).

Syftet med XML är att kunna utväxla data mellan olika informationssystem genom att skicka data som ren text; text som även kan förstås av människor.

I Sverige har arbetet med kommunikationsfrågor inom fastighetsbran­ schen pågått under lång tid. Inom ramen för forskningsprogrammet IT Bygg och Fastighet skapades en defacto-standard för informationshantering inom hela fastighetssektorn. Resultaten från projektet förvaltas idag av

52

bra klimatskal

Föreningen för Förvaltningsinformation – FFI med syfte att förvalta och vidareutveckla det gemensamma språk som togs fram idag kallat Fi2XML. Exempel på detta är att ta fram rutiner för informationshantering kopplat till uppföljning av energiprestanda.

Bygghandlingar Bygghandlingar 90 kom till i början av 1990-talet som en direkt efterföljare till tidigare rekommendationer för redovisningar av byggnader, HALTHgruppen på 1960-talet (måttsättning och redovisningstekniska anvisningar) och därefter Redovisning 72. Bygghandlingar 90 är koncentrerat till utformning av ritningar och beskrivningar som innehåller instruktioner för uppförande av byggnader och installationer.

I Bygghandlingar 90 finns olika exempel på dokumentation av lösningar.

Genom exemplifiering av tillämpning av standarder underlättas använd­ ningen. Bygghandlingar 90 är en tryckt publikation men kommer också att publiceras elektroniskt. Användningen av IT för publicering ger också helt nya möjligheter till integration av rekommendationer och standarder i de IT-verktyg som används i olika processer.

Behovet och nyttan av enhetlig redovisning inom byggsektorn kan anses vara dokumenterat genom en rad tidigare utredningar, exempelvis IT Bygg och Fastighet (ITbof). Det finns ett klart uttalat behov av att regler och praxis är stabila över tiden samtidigt som nya metoder kan få möjlighet att tillämpas.

Hantering av avvikelser Om provning och kontroll av klimatskärmen visar att det finns brister som försämrar byggnadens energiprestanda jämfört med genomförd energibe­ räkning ska bristerna i första hand åtgärdas. I vissa fall är det uppenbart att felen ska åtgärdas som exempelvis åtkomliga läckage, men i andra fall kan det var för sent att åtgärda fel utan att kostnaderna för själva åtgärden blir orimligt höga. Det kan också finnas fel som exempelvis vissa köldbryggor som beror på själva konstruktionslösningen och helt enkelt inte går att åtgärda i efterhand. Det kan vara lämpligt att göra någon form av klassifice­ ring av olika fel som underlag för hanteringen.

Utgångspunkten för hantering av olika former av avvikelser är natur­ ligtvis möjligheten att fastställa och kvantifiera ekonomiska konsekvenser av avvikelsen. I avtalet mellan beställare och entreprenör måste mål och kravnivåer vara mycket tydligt beskrivna och dokumenterade såväl som accepterade feltoleranser. Detta gäller oavsett om uppnådd energiprestanda ligger till grund för vite och eventuell bonus. Hur uppföljningen ska göras ska framgå i kvalitets- och verifikationsplanen.

bra klimatskal

53

Om avvikelser gäller fel och brister som kan ge upphov till ersättnings­ krav är det som nämnts mycket viktigt att dessa fel upptäcks så tidigt som möjligt. Syftet är ju att få den anläggning som beställts och eventuella fel ska åtgärdas. Upptäcks felen för sent när det inte längre är möjligt att åtgärda dem måste den ekonomiska skadan fastställas och regleras. Grunden för detta beskrivs i ABT06 med tillägget Energikrav09.

Entreprenören har ett tungt ansvar för att förväntad energiprestanda uppfylls. I föreskrifterna till energikrav 09 framgår att ”Om uppmätt energi­ prestanda överstiger avtalade energiprestandakrav förutsätts att fel föreligger.

Om entreprenören har uppfattningen att han inte ansvarar för det förutsatta felet åligger det honom att visa att entreprenaden utförts kontraktsenligt eller göra sannolikt att överskridandet beror på vanvård, onormalt brukande eller att felet beror på av beställaren utförd felaktig projektering eller annat som kan hänföras till beställaren”. Bevisbördan ligger alltså på entreprenören.

I inledningen av föreskrifterna till Energikrav09 fastställs att entre­ prenören senast vid slutbesiktningen ska överlämna dokumentation till beställaren över egenkontroll som påverkar energianvändningen. Dokumen­ tationen bygger på genomförda provningar och kontroller av de tekniska systemen. Om resultaten från dessa prov visar att energiprestanda kommer att avvika från fastställda krav måste entreprenören agera snabbt.

Om avvikelsen inte upptäcks och åtgärdas av entreprenören kommer den med största sannolikhet att upptäckas i samband med slutbesiktning eller vid prestandamätning under garantitiden. Kostnaderna för att åtgärda avvikelsen kan då bli betydligt högre.

Vite och bonus För att fastställa storlek på vite eller bonus måste alla förutsättningar vara fullständigt klara. Varje osäkerhet kommer att nagelfaras i ett skarpt läge.

Det finns olika metoder för att fastställa kostnader/intäkter men generellt kan sägas att osäkerheten i metoden står i direkt relation till beloppets stor­ lek. Är osäkerheten stor måste också marginalerna vara stora. Om kravet är att uppnå 100 kWh/m², år kan man exempelvis bestämma att all besparing under 80 kWh/m², år tillfaller entreprenören under fem år. Entreprenören kommer då att gå miste om allt däremellan.

Förorsakar avvikelsen stora kostnader för beställaren är det särskilt viktigt att kunna bestämma kostnadernas storlek. Reglerna för detta har ändrats i föreskrifterna för Energikrav09. Tidigare begränsades kostnaderna till den besparing som entreprenören gjort genom det felaktiga utförandet.

(ABT06 5§19). Kostnaderna för ökad energianvändning under lång tid, kan­ ske decennier eller mer, kan naturligtvis vara mycket högre.

Enligt de nya föreskrifterna ska skada på grund av fel fastställas schablon­

54

bra klimatskal

mässigt till den genomsnittliga energikostnaden per kWh under det kalender­ år som entreprenadkontraktet ingicks, multiplicerat med antalet kWh som uppmätt energiprestanda överstigit avtalade energikrav multiplicerat med byggnadens area i m² (Atemp) multiplicerat med den tid som felet förelegat och kommer att föreligga. Detta belopp kan avsevärt överstiga eventuell besparing som entreprenören gjort genom det felaktiga utförandet.

Tabellen visar ett exempel där skillnad i otäthet orsakar beställaren en kostnad på 1 100 000 kronor under en tioårsperiod.

Prestanda kWh/ m², år Krav

Täthet l/s, m≤

Spec kost kr/kWh

Total kostnad kr

100

0,3

1

10 000 000

Uppmätt

111

0,9

1

11 100 000

Skillnad

11

0,6

0

1 100 000

Atemp

10 000

Antal år

10

Lufttäthet i l/s,m² i tabellen.

Det är av stor vikt för entreprenören att kunna visa hur eventuella avvikel­ ser påverkar byggnadens energiprestanda. Beställare och entreprenör måste i förväg vara överens om hur uppföljningen skall ingå i kvalitetsplanen.

Alla förutsättningar för beräkning av ekonomiska konsekvenser måste vara fastställda i förväg så långt som möjligt som exempelvis energipris och drifttider.

Tvist Med ett tydligt avtal bör man kunna undvika tvister som inte kan lösas under arbetets gång. Om parterna ändå inte kommer överens ska tvist lösas genom skiljedom enligt reglerna för Stockholm Handelskammares Skiljedomsinstitut. Vid lägre belopp kan tvisten avgöras enligt regler för förenklat skiljeförfarande.

Stöd för uppföljning och verifiering Det finns olika system och metoder som stöd för arbetet med energieffekti­ visering, uppföljning och klassning av byggnaders energiprestanda. Allmän Material- och Arbetsbeskrivning – AMA, lanserades i sin första tappning 1950. I AMA finns tusentals aktuella beprövade krav på framför allt utförande och material, som kan användas i dokumentationen och kommunikationen genom byggprocessen från förfrågningsunderlag till färdiga bygghandlingar.

Krav på energianvändning och uppföljning behöver däremot utvecklas.

bra klimatskal

55

I SVEBY-programmet – (Standardisera och verifiera specifik energian­ vändning i nya byggnader) tas branschgemensamma riktlinjer för avtal, beräkning, mätning och verifiering fram för att säkerställa att krav på ener­ gianvändning vid drift i färdig byggnad uppfylls. Syftet är bland annat att ena branschens aktörer om definitioner och terminologi för kravspecifika­ tion, upphandling och verifiering.

Med anledning av den nya lagstiftningen om Energideklarering – har en handbok tagits fram av SIS (Swedish Standards Institute). Syftet är att handleda energiexperter vid framtagning av faktaunderlag till energide­ klarationer och vid energibesiktningar av byggnader flerbostadshus och lokaler). Boken beskriver bland annat hur man tar fram faktaunderlag till energideklarationer, hur energibesiktningen kan förberedas, hur och vad som ska besiktigas, hur energiberäkningar kan göras, samt hur kostnadsef­ fektiva energiåtgärder beräknas. Boken innehåller ett flertal checklistor som underlag för besiktningar.

Sveriges Kommuner och Landsting har tagit fram en skrift Hela vägen fram som ett stöd för uppföljningen av energikrav i byggprocessen. Syftet är att redovisa problemställningar och förslag på metoder för en mer handfast uppföljning och verifikation av ställda energikrav. I rapporten listas de ener­ gikrav som kan ställas på tekniska installationer och vilka mätmetoder som står till buds. Innehållet berör inte själva byggnaden utan enbart tekniska installationer.

Miljöklassningssystemet Bygga Bo-Dialogen, numera benämnt Miljöklassningen har utvecklats sedan 2005. Projektets målsättning har varit att ta fram ett system för miljöklassning av byggnader där hänsyn tagits till såväl nationell som internationell forskning samt branschens behov av enkelhet och entydighet. Andra förutsättningar har varit att beakta livscykelperspek­ tivet, ta tillvara nationella och internationella erfarenheter och fokusera på de viktigaste miljö- och hälsoaspekterna.

LEED som står för ”Leadership in Energy and Environmental Design” är ett av världens ledande system för miljöcertifiering av byggnader. Här tas ett större grepp och man tittar inte enbart på byggnadens energianvändning.

Resursanvändning, byggnadens läge, utformning och inomhusklimat är några av de kriterier som ligger till grund för en LEED-klassificering.

Breeam (Building Research Establishment Environmental Assessment Method) har funnits i nästan 20 år och utvecklades ursprungligen i Stor­ britannien. Det är sedan 2008 en internationell defacto-standard och finns anpassat för tolv länder i Europa. Systemet gör det möjligt att jämföra bygg­ naders miljöpåverkan mellan länder.

GreenBuilding-klassningen berör enbart byggnadens energianvändning och innebär minst 25 procents lägre energianvändning än vad som före­

56

bra klimatskal

skrivs i Boverkets byggregler vid nybyggnad. EUs GreenBuilding-klassning kan användas parallellt med andra system.

Forum för energieffektiva byggnader – FEBY, har utarbetat kriterier för Passivhus och Minenergihus samt metoder för beräkningar och verifiering.

Utbildning Kunskapsnivån inom området uppföljning av energikrav är generellt sett låg och utbildning måste ske fortlöpande inom alla områden och på olika nivåer. De ekonomiska konsekvenserna av dålig kunskap kan vara avsevärda på både kort och lång sikt.

I en organisation eller i ett företag bör man ha en strategi för fortbild­ ning inom området. Det är en stor fördel om utbildningsinsatserna kan integreras med den dagliga verksamheten återkommande tillfällen för erfarenhetsåterföring.

Byggherren måste ha god kunskap om vilka krav som gäller och att det finns metoder för uppföljning. Projektledningen måste känna till vilka metoder för uppföljning som kan användas i olika sammanhang. Projektörer och konstruktörer måste ta fram underlaget för provningar och kontroller.

För entreprenören måste det vara en självklarhet att utföra tillförlitliga och väl dokumenterade egenkontroller. Driftorganisationen måste få god inblick i anläggningens funktion i samband med övertagandet och resultaten från uppföljningen som ett underlag för framtida drift och optimering.

Det är framförallt bygg- och projektledning som snabbast kan driva utvecklingen av arbetet med uppföljning och det är därför den viktigaste målgruppen för utbildningsinsatser.

bra klimatskal

57

Intervju med projektledare Arne Hermansson

KAPITEL 5

Arne Hermansson är byggprojektledare hos Kommunfastigheter Örebro

Per Wickman: Hur arbetar ni generellt med frågorna kring uppföljning och verifiering av energikrav i byggprocessen?

Arne Hermansson: Vi är fyra stycken i vår byggadministrationsgrupp som jobbar med byggprojekt och utvecklingsfrågor. Vi tror att vi ligger ganska långt framme med avseende på styrdokument, som exempelvis funktions­ beskrivningar, som vi tagit fram tillsammans med vår driftorganisation. Det gäller även energisnålt byggande. För en ny skola som vi byggt på totalen­ treprenad med funktionsansvar har vi ställt krav på 90 kWh/m² och år som vi också lyckats uppnå inklusive verksamhetsel och el till ett storkök. Vid uppföljning i år har vi inte lyckats nå målen riktigt, men vi jobbar nu med en utredning om vad orsaken är.

Vår filosofi i det här arbetet är att ställa de krav som vi kan och hinner följa upp. Man kan ju ställa en massa krav men går det inte att följa upp blir det ganska värdelöst. Det gör att vår lista med krav inte är så omfattande,

58

bra klimatskal

men den utvecklas hela tiden. Det är troligen så att man måste börja på den nivå man själv är och sedan utveckla undan för undan. Det kan vi starkt rekommendera.

PW: Hur kan man få ett samlat grepp över tillgängliga underlag för uppföljning från exempelvis Energimyndigheten, Boverket, Branschorganisationer, UFOS med flera?

AH: När vi anställer så letar vi efter någon som har varit i branschen länge.

Man behöver ha sett mycket innan man kan bli en bra projektledare. Man måste förstå hela byggprocessen, vilket man inte kan gör om man kommer direkt från skolan. Man behöver nog jobba på både beställarsidan och entre­ prenadsidan eller som konsult innan man kan bli en bra projektledare.

Numera försöker vi jobba två och två som projektledare om projekten inte är alltför små. Dels ser man saker med olika ögon och dels är man bra på olika områden. En kanske är bra på att prata med gubbarna ute på arbetsplatsen och en kanske är bra på administration. Det är också lättare att hanetera fler projekt samtidigt. Det blir heller inte dyrare och vi vill verkligen rekommendera det om det finns möjlighet i organisationen. Man får förstås ha en person som är huvudansvarig formellt.

Det är ju Boverket som ska tala om vad vi får och inte får göra exem­ pelvis vad gäller energiprestanda. Ska man ställa ett sådant krav måste man också kunna följa upp det. Vad SIS sysslar med är tyvärr svårt att greppa, en riktig koloss på lerfötter.

PW: Vem ansvarar för vad och hur kan man göra det tydligt genom hela processen från program till garantibesiktning?

AH: Det kan vara ett problem med många inblandade och långa handlägg­ ningstider i vissa projekt. Det är därför viktigt med bra rutiner och doku­ mentation. Jag ser det också som viktigt att byggprojektledaren kommer in tidigt i processen då man kan påverka standarder med mera. Vi har själva som projektledare önskemål att komma in tidigt, men det beror förståss på vilken kompetens förvaltaren har. Därför har vi tagit fram en skrift som beskriver våra upphandlingsrutiner. Där har vi fått med att vi ska in redan i förstudien.

Så snart verksamheten, exempelvis skolförvaltningen, tagit fram en skiss över ett projekt kan man sätt ett pris på projektet och då är det lätt att innehållet blir ”hugget i sten” trots att man inte fått med allt, exempelvis kravnivåer, verksamhetsbeskrivning, behovsbeskrivning och hur uppfölj­ ningen av kraven ska gå till. Verksamheten ska i stället göra en beställning till kommunfastigheter, som är en kommunal förvaltning, att göra en

bra klimatskal

59

förstudie. I förstudien ska man titta på vilka behov som finns, vad det finns för alternativa lösningar och vad det kostar. Det motsvarar egentligen ett konsultuppdrag.

De tekniska egenskapskraven måste vi ställa oavsett vad en byggnad ska användas till. Där är vi ju bundna till byggnormen. I ett uppdrag med färdiga handlingar ställs funktionskraven till konsulten som med hjälp av beräkningar ska visa att kraven uppfylls. För en totalentreprenad ställs kra­ ven i ramhandlingen. Sen får också byggaren visa hur kraven ska uppfyllas.

Kraven och uppföljningen är lika oavsett entreprenadform.

PW: Är det projektledaren som ska ha ansvaret för uppföljningsfrågorna?

AH: Ja, jag kan inte se att det finns någon annan som kan ha den rollen om det inte kommer fram någon ny aktör som bara har till uppgift att se det övergripande. På ett sätt är vi nog på väg tillbaka till att behöva en kontrol­ lant i projektet och i vårt fall får en av projektledarna den rollen. Vi har försökt att använda egenkontroller och kontrollplaner med det räcker inte.

Som kvalitetsansvarig har man bara vissa saker att följa upp. Som projekt­ ledare måste man ha ett helhetsgrepp, men man skulle kunna lägga fler uppgifter på kvalitetsansvarig.

PW: Hur mycket kan man lägga på besiktningsmannen?

AH: Vi har lagt uppdraget att följa upp funktionsbeskrivningen på besikt­ ningsmannen som vi har utsett tidigt i projektet, så kallat fortlöpande besiktning. Besiktningsmannen ansvarar då för både funktionskontroller och slutbesiktning.

PW: Hur mycket tror du att er organisation betyder i det här arbetet jämfört med exempelvis en entreprenör?

AH: Det har ganska stor betydelse. Har man ett långsiktigt åtagande är det viktigt att som projektledare finnas tillgänglig under garantiperioden. Men det borde gå att beskriva uppdraget så att det även fungerar i andra sam­ manhang. I en mindre kommun utan en organisation som kan hantera den här typen av projekt måste man anlita en extern projektledare. När man då köper tjänsten ska den också innehålla uppföljningen. Annars tappar man väldigt mycket kunskap efter slutbesiktningen.

PW: Då skulle en första grundläggande nivå att komma in på vara en övergripande uppdragsbeskrivning av själva uppföljningen?

60

bra klimatskal

AH: Ja där skulle man beskriva den omfattningen av uppdraget med ansvarsfördelning och tidplaner.

PW: Sen måste man väl vara tydlig vad gäller detaljerna kring själva uppföljningen?

AH: I ett fall där vi använder modulbyggnader har vi ställt specifika krav på täthet och effektbehov. Vi har då ställt krav på vad som ska mätas och inte bara på prestanda. De måste klara de krav vi ställt annars få dom inte bygga åt oss. Vi är noga med att prova husen så fort tätskiktet är på plats, innan ytskikten kommer på, för sen är det för sent att både kontrollera och att åtgärda. Hittills har vi testat tre objekt på det sättet.

PW: Hur ska man se till att få in krav i processen?

AH: De tekniska kraven måste ställas väldigt tidigt. Om man i förstudien tagit fram förslag som inte uppfyller de energitekniska krav som gäller måste man ju backa och det blir ofta dyrt och det finns sällan tid. Det kan till och med bli en helt annan lösning. Kraven ska vara generella, helst med ett politiskt policybeslut som grund.

Sen är det viktigt att avsätta tid och budget för uppföljningen, inte minst som information till entreprenörerna, när arbeten inte kan utföras på grund av provningar och kontroller och hur detta påverkar tidplanen. Det kommer att plussa på byggtiden något. På sikt kan man nog generalisera tidsåtgång för olika provningar och kontroller. Det viktigaste är att budget och tider finns med tidigt i projektplaneringen.

PW: Ingår frågorna om uppföljning i de utbildningar som ni deltar i som projektledare?

AH: Nej, de kan jag inte säga. Däremot har vi nog fått idéer i samband med olika utbildningar som vi sedan utvecklat vidare internt. Det skulle vara bra om man kunde ta fram en utbildning i samband med att UFOS ger ut sina publikationer. Det finns ju annars en risk att man inte når ut som man vill.

Det vore ju bra om det fanns någons som kunde ge praktiska tips om hur innehållet i olika publikationer kan användas på ett bra sätt.

Det finns så många skeden i byggprocessen och det är mycket som ändras hela tiden som exempelvis lagar och förordningar. Sen är det viktigt att utbilda entreprenörer och konsulter som ska delta i projektet om vad som gäl­ ler. Ett problem för mindre kommuner kan ju vara att det inte finns någon att skicka på en den här typen av utbildning som dessutom kan vara ganska dyra.

bra klimatskal

61

Det är viktigt att tala om vad man ska mäta. Vid ett tillfälle gjorde vi ett provrum före projektet för att testa vad som var de svaga punkterna. Vi står för själva utbildningskostnaden och entreprenören står för tiden.

Utbildningen gör dessutom att entreprenören har en fördel till nästa projekt då man lärt hur man ska göra. Vi fick iden till utbildningarna i samband med ett föredrag om passivhus där utbildning av alla inblandade är nödvändigt för att tekniken ska fungera. Utbildningen av entreprenören är en bra investering och det gäller även besiktningsmän och kontrollanter.

Vid större projekt måste man ha en särskild person som bevakar utbild­ ningen och kontroller vid sidan av projektledaren.

PW: Kan man lägga det ansvaret på besiktningsmannen?

AH: Ja det tycker jag. Det är ju en specialkompetens. Det kan också ligga på miljöansvarig.

PW: Hur följer ni upp kraven som ställts?

AH: Vi har ett kontrollprogram med tekniska anvisningar och funktionsbe­ skrivningar där kraven är tydligt specificerade som ett komplement till BBR. I vissa fall har vi skärpt kraven och har vi inte skrivit något så gäller BBR. När vi tar fram ett förfrågningsunderlag ska konsulten verifiera att de följt våra tekniska anvisningar. Om de har gjort avsteg ska anledningen till avsteget förklaras och dokumenteras. Det blir då en typ av egenkontroll. Vi har använt det här kontrollprogrammet tre, fyra år och det har fungerat bra.

Kontrollprogrammet finns med som förfrågningsunderlag både till kon­ sult och entreprenör och blir även en bygghandling i projektet. Det måste finnas med som förfrågningsunderlag för vi kan ju inte komma efteråt och ställa krav. Sen är det upp till projektledaren att se till att handlingarna upp­ dateras och signeras. Vi ett slutmöte efter genomförandet går vi igenom alla dokument och ser till att allt är med.

Sen har vi en checklista för funktionskontrollerna med koppling till kontrollprogrammet och vem som ansvarar för vad. Dessutom finns en checklista för projektledaren där allt finns med i projektet som bygglov­ sansökan med mera. Funktionskontrollanten är i allmänhet besiktnings­ mannen men i större projekt får man ha någon som enbart jobbar med funktionskontrollerna. I kontrollprogrammet och checklistorna kan man komplettera med flera funktionskrav för energiprestanda.

PW: Kan inte kontrollprogrammet vara en del i kontrollplanen gentemot kommunen?

62

bra klimatskal

AH: Nej, kontrollplanen enligt plan och bygglagen är i första hand ett sätt att se till att samhällets krav blir uppfyllda. Det gäller främst säkerhets­ frågor som hälsa, brand, bärighet och så vidare. Det är olyckligt att man använder begreppet Kvalitetsansvarig i det här sammanhanget då dessa inte har något ansvar för utförande och rena funktioner. Egentligen skulle det ha kallats för samhällskravsansvarig eller något liknande, då personen ska hjälpa byggherren att se till att byggnaden uppfyller samhällets krav.

PW: Hur ska man göra när inte kraven uppfylls?

AH: Dels gäller det att ta reda på orsaken till avvikelsen sen måste det helt enkelt åtgärdas. Om det inte går att åtgärda måste det dokumenteras och merkostnader för avvikelsen måste tas fram. Sen beror det på vilken entre­ prenadform som gäller. Vid en totalentreprenad kan man som beställare helt enkelt säga att avvikelsen inte accepteras.

Det är viktigt att mätningarna utförs av en oberoende part då resultaten kommer att ligga till grund för eventuell tvist. Även om man litar på entre­ prenören är det olämpligt att mätningarna utförs i egen regi då konsekven­ sen av avvikelser ofta kan leda till mycket stora belopp.

PW: Hur gör ni med dokumentationen av kontroller som är utförs enligt kontrollprogrammet?

AH: Dels har vi tillgång till en projektplats på nätet men varje kontroll ska signeras av den ansvarige som måste hantera dokumenten för hand. Det är projektledaren som ansvarar för att dokumenten tas om hand och kollar upp att allt är utfört.

Efter bygget och alla byggmöten har vi ett slutmöte där vi går ige­ nom att alla handlingar finns framme som till exempel OVK protokoll, sotningsintyg etcetera. Då kan vi också pricka av att allt är gjort enligt kontrollplanen.

PW: Vem tar ansvar för den samordnade funktionsprovningen?

AH: Det brukar vi lägga på entreprenören både för utförande- och totalen­ treprenader. Vi har bland annat fått jobba för att få med CE-märkning av hela aggregatrum i den samordnade funktionsprovning där man tidigare nöjt sig med att varje komponent är CE-märkt, men det räcker ju inte. Även CE-märkningen har vi lagt på entreprenören. Även om entreprenören har ansvaret rekommenderar vi att han använ­ der besiktningsmannen som är knuten till projektet. Har entreprenören och

bra klimatskal

63

besiktningsmannen gått igenom anläggningen gemensamt är det ju väldigt lätt för besiktningsmannen att godkänna anläggningen.

PW: Vore det inte bra om besiktningsmannen kunde ta hela ansvaret och vara med i ett tidigt skede där man bestämmer vad som ska kontrolleras?

AH: Jo, det finns en risk att entreprenören eller projektledaren inte ser hela sammanhanget och byter ut komponenter eller aggregat som är billigare men har sämre prestanda. Man måste också förstå varför olika kontroller måste genomföras och att det får kosta. Det kan under projektet vara svårt att stå emot en rejäl kortsiktig ”besparing” om man inte har kunskap om de ekonomiska överväganden som gjorts tidigare.

Sen är det en fördel för oss i Örebro som är relativt liten kommun med ganska nära kontakter med de entreprenörer som finns. Det är viktigt att vi har en bra relation till dom som vi anlitar och vi vet att vi kommer att jobba tillsammans i andra projekt. I större områden kanske inte entreprenören behöver vara lika mån om relationerna när det finns ett stort antal uppdrag att välj emellan. Ett alternativt sätt är att jobba med ”partnering” där man bygger upp en långvarig relation. Det skulle nog vara bra i storstadsområ­ den. Det är förstås inte så lätt för den offentliga sidan med lagen om offent­ lig upphandling. Vi gör det i liten skala med våra ramavtalsentreprenörer.

PW: Hur kan man få bättre hantering av dokumentation i byggprocessen?

AH: För åtta, tio år sen drog vi igång ett projekt för att digitalisera alla våra handlingar. Vi höll på med det i flera år med det blev ganska kostsamt. Nu har vi istället en extern firma som sköter det åt oss. Alla handlingar som tas fram läggs upp digitalt hos dom. Då blir det mer komplett med all fastig­ hetsinformation på ett ställe, tillgängligt för alla. Där har vi också möjlighet att ge konsulter och entreprenörer tillgång till digitala handlingar i våra objekt.

Sen finns Bygghandlingar 90 som är ett verktyg för att systematisera olika handlingar i byggprocessen. Det kom till för att få lite ordning på ritningshantering, numrering och så vidare. Ett syfte är att man ska känna igen sig i handlingarna från projekt till projekt.

PW: ABT06 kommer att kompletteras med Energikrav09 för att tillgodose att BBR uppfylls. Där finns en punkt föreskriver att man ska utföra effektprover under byggprocessen.

AH: Det är bra då det oftast blir svårt och dyrt att åtgärda fel i efterhand.

64

bra klimatskal

Att vi mäter och kontrollerar beräkningar under byggprocessen är också ett skydd för entreprenören så att kraven uppfylls.

Efter entreprenaden vill vi mäta köpt energi under lång tid helst flera år på grund av uttorkning med mera. Det kan vara ett stort problem att åtgärda eventuella fel efter så lång tid men det finns ju en entreprenadga­ ranti som skulle kunna lösa ut.

Det är också viktigt att få med driftpersonalen i ett tidigt skede. Hos oss är dom med och granskar handlingar och dom är med under byggperioden.

Det skulle vara bra att organisera vilka aktörer som ska eller bör vara med i olika skeden.

bra klimatskal

65

Checklista för energiuppföljning av energikrav

KAPITEL 6

(Verktyg som stöd för SS-EN ISO 9001-14001) Källa: SVEBY programmet.

Aktiviteter

Utförs av (exempel)*

Programoch utredningsskede

B

Leveranser

Referens/stöd

1. Fastställa energimål.

Dokumenterad beskrivning av energimål, prioriteringar och andra förutsättningar.

X

Programhandling

Gällande energilednings system

X

Programhandling Kontrollplan

PBL, Bygglov

3. Mall för Energiverifikat kvalitetsdokument med energimål, energitekniska funktionskrav, systembeskrivningar, beräkningar, planerade provningar. (Se exempel bilaga C.)

X

System/bygghandling

SVEBY Energiverifikat09

4. Energiberäkning systemhandling Reviderad energiberäkning med redovisade energitekniska funktionskrav i indatamall. Utgör en sammanställning av byggherrens funktionskrav. (Se exempel bilaga E.)

X

X

Systemhandling

Boverkets byggregler BBR SVEBY brukarindata

X

Projekteringsanvisning Systemhandling

Övergripande projektplanering

X

Förfrågningsunderlag

AMA Mätföreskrifter 09 Energikrav09

Bygghandling

Projekteringshandlingar

2. Ansvarsfördelning för övergripande uppföljningsaktiviteter och leveranser. Del av kontrollplan PBL. (Detta exempel.)

KA

X

PL

BM

P

E

D

Projektering System

5. Verifikationsplan resursoch tidplan med planerade kontroller av funktionskrav och ansvarsfördelning. (Se exempel bilaga D.)

X

Projektering detalj 6. Beskrivningstexter för provning och kontroll som underlag för kontroller och besiktningar. Underlag för installation av fast mätutrustning. (Se exempel bilaga G och H.) 7. Energiberäkning bygghandling Reviderad energiberäkning med projekterade energitekniska funktionskrav som redovisas i indatamall.

Uppföljning av byggnadens energiprestanda och beräknade energikostnader med indata baserade på projekterade värden.

66

X

bra klimatskal

Genomförande

B

KA

PL

BM

P

E

D

X

8. Utförande av egenkontroll och provning enligt beskrivningar och verifikationsplan. Utförs och protokollförs av entreprenör eller sakkunnig.

X

9. Besiktningar. Utförs och protokollförs av besiktningsman enligt plan.

Fortlöpande Besiktning Sakkunnigintyg

AB, ABT, ABS

Slutbesiktning

AB, ABT, ABS

X

10. Överlämnande till driftorganisation. Genomgång av driftstrategi.

SVEBY

Garantitid X

11. Vinter- och sommarfallsprov. Kompletterande slutbesiktning med uppföljning av årstidsberoende funktioner och systemet som helhet.

X

12. Energiberäkning verkligt utförande. Reviderad energiberäkning med verkliga energitekniska funktionskrav som redovisas i indatamall.

Reviderad energiberäkning som utgör underlag till slutbesiktning. Förändrade energikostnader beräknas vid avvikelser från krav.

13. Byggnadens uppmätta energiprestanda. Mätning av byggnadens energiprestanda enligt BBR och SVEBYs mätföreskrifter.

X

14. Energiverifikat/erfarenhetsåterföring. Sammanställning av ett energirelaterade handlingar med kravspecifikationer, genomförda energiberäkningar, resultat från provningar och kontroller. (Se exempel i bilaga C.)

X

X

Kompletterande besiktning

AB, ABT, ABS

Garantibesiktning

SVEBY

Garantibesiktning

BBR Mätföreskrifter

Relationshandling

SVEBY

*Förkortningar: B Byggherre/beställare KA Kvalitetsansvarig PL Projektledare BM Besiktningsman P Projektör/Konstruktör E Entreprenör D Drift

bra klimatskal

67

Exempel på beskrivningstext för provning och kontroll

KAPITEL 7

Energitekniska funktionskrav för byggnadens klimatskärm Som underlag för provning och kontroll av klimatskärm används indata från utförda energiberäkningar.

Detta innefattar luftläckning genom omslutande area, köldbryggor, U-värden för konstruktionsdelar, g-värden för fönster och fönsterkonstruk­ tioner. Area för omslutande byggnadsdelars ytor mot uppvärmd inneluft och geometrier för köldbryggor skall finnas dokumenterat för beräkning av luftläckning och Um-värden. Årlig avgiven fukt för uttorkning av byggmate­ rial ska beräknas för år ett och två.

Resultat från provning och kontroll av klimatskärmen utgör indata till reviderade beräkningar av byggnadens energiprestanda.

Provning och kontroll av luftläckning och köldbryggor görs vid samma tillfälle då temperaturskillnaden ute och inne överstiger 10 °C. Temperatur­ variationer ute och inne skall under mätperioden understiga +/-3 °C. Vind­ hastigheten ute skall understiga 6 m/s.

Mätutrustning som används ska vara kalibrerad och i övrigt hanteras enligt tillverkarens anvisningar. I övrigt hänvisas till ISO 9972 och standard EN13187 och ISO 6781 för byggnadsteknisk termografering.

Urval för stickprovsmätningar och kontroller utförs enligt underlag för bygglov, besiktningsplan eller kontrollplan från entreprenör.

Följande skall kontrolleras:

Luftläckning genom omslutande area Luftläckning genom omslutande area (inklusive fogar, glasning, isolerade metallpartier, genomföringar, anslutningsfogar mellan byggelement, springor mellan karmar och bågar) ska kontrolleras med tryckmätning och termografering vid samma provningstillfälle.

68

bra klimatskal

Byggnad eller del av byggnaden sätts under undertryck i förhållande till atmosfärstryck med hjälp av anläggningens befintliga frånluftsfläkt eller separat fläktaggregat. Del av byggnad ska innefatta alla utrymmen som värms över +10 °C. Andra delar av byggnad kan väljas i samråd med bestäl­ laren.

Provning utförs i minst två punkter vid lägsta tryckskillnad över fasad på 25 Pa och max 60 Pa . Öppningar och genomföringar i klimatskärmen som vid normal användning ska vara öppna tätas inför provningen.

För flödesmätning kan befintligt kalibrerat mätuttag på luftbehand­ lingsaggregat användas om det uppfyller kraven på onoggrannhet vid flö­ desområdet. Före mätning skall mätutrustningens offset värde kontrolleras.

Om provning utförs med befintligt fläktaggregat ska aggregatet och kanaler vara provtryckta enligt SS-EN 12237 före mätning av luftläckning. I övrigt utförs provning baserat på ISO 9972:2006.

Pa 70

Tryckskillnad över fasad i förhållande till läckflöde

60 50 Beräknat tryck

40

Mätpunkter

30

Beräknat qa

20 10 l/s

0 0

0,2

0,4

0,6

0,8

1

Figuren visar exempel på sambandet mellan mätpunkter för tryckuppsättning över fasad i förhållande till läckageflöde samt beräknat flöde q50 vid 50 Pa tryckskillnad över fasad.

Luftläckning genom omslutande area qa vid 50 Pa med hänsyn till aktuella temperaturer beräknas enligt ISO 9972:2006. qa50 =

q50 AE

Där q50 är uppmätt eller beräknat flöde i l/s vid 50 Pa tryckskillnad över fasad och AE är omslutande area (m²).

Med invändig termografering identifieras och dokumenteras luftläck­ ning i samband med tryckprovningen.

bra klimatskal

69

Köldbryggor Köldbryggor mot omslutande byggdelars ytor mot uppvärmd inneluft i anslutning till vertikala ytter/inner vägghörn, anslutningar mellan ytter­ vägg och bjälklag, golv och tak samt glasade metallpartier identifieras med hjälp av indata till energiberäkningar och/eller termografering.

Yttemperaturer på identifierade köldbryggor från beräkningsunderlag och misstänkta köldbryggor dokumenteras med termografi i samband med provning av luftläckning, men utan tryckskillnad över fasad för att undvika påverkan från luftläckning.

Misstänkt felaktiga köldbryggor som upptäcks i samband med prov­ ningen dokumenteras.

U-värden U-värden för ytterväggar, yttertak, grundplatta och glas kontrolleras vid besiktning på plats baserat på materialdata för respektive konstruktion.

Montage av energiglas kontrolleras. Mätningar av yttemperaturer genomförs med termografering av representativa byggnadsdelar. Yttempera­ turer dokumenteras som min- max och medelvärde för termograferad area.

Genom mätning av yttemperaturer kan avvikande U-värden beräknas. Med reviderade U-värden och geometrier beräknas totala UA-värden.

Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient för hela byggnaden beräk­ nas. Detta utförs lämpligen genom att använda reviderade indata i samma program som använts för projekteringsberäkningarna.

Solskydd Specificerade g-värden på glas och solskydd fastställs med hjälp av typbe­ teckning vid besiktning på plats. Solskyddsskiktets placering i förhållande till specifikation skall kontrolleras.

Automatisk styrning och samkörning/förregling med individuell styr­ ning i rum kontrolleras med framtagen strategi för reducering av kyleffekt.

Fukt Byggfukt i konstruktion mäts och kontrolleras enligt BBR kapitel 6.5 Fukt, avsnitt 6:51 och 6:53 och kontrollsystem för att dokumentera och medge uttorkning av byggfukt enligt Rådet för ByggKompetens (RBK). Årlig avgiven fukt för uttorkning av byggmaterial beräknas för år ett och två.

Redovisning av resultat Dokumentation från provning och kontroll ska innehålla datum och tid för provningen, meteorologiska data, identifiering av objekt (del av byggnad), beskrivning av objektet (omslutande area mm), mätutrustning, beskrivning

70

bra klimatskal

av tillfälliga åtgärder (tätade luftläckning mm), metodbeskrivning, even­ tuella avvikelser från angiven metod och resultat med angiven osäkerhet.

Resultaten kan dokumenteras i underlag till beställaren.

Referenser: SS-EN13187:1999 Thermal Insulation – Qualitative detection of thermal irregularities in building envelopes – Infrared method SS-EN ISO 9000:2005, Ledningssystem för kvalitet. Principer & terminologi SS-ISO 5725-1:2003, Noggrannhet (riktighet och precision) för mätmetoder och mätresultat ISO 9972:2006, Thermal performance of buildings – Determination of air permeability of buildings – Fan pressurization method ISO 7345, Thermal Insulation – Physical quantities and definitions ISO 13790:2004, Thermal performance of buildings – Calculation of energy use for space heating and cooling

bra klimatskal

71

Det här är UFOS Den offentliga sektorn äger och förvaltar tillsammans cirka 90 miljoner kvadratmeter lokalyta. De fastighetsorganisationer som hanterar förvaltningen av dessa byggnader har som uppgift att ge maximalt stöd till den offentliga sektorns kärnverksamheter och att hålla dem med lokaler och service som har rätt kvalitet till lägsta kostnad. UFOS (Utveckling av Fastighetsföretagande i Offentlig Sektor) bedriver utvecklingsprojekt som ger offentliga fastighetsförvaltare verktyg att effektivisera fastighetsföretagandet och att höja kvaliteten för hyresgästerna. Bakom UFOS står Sveriges Kommuner och Landsting, Fortifikationsverket, Akademiska Hus och Samverkansforum för statliga byggherrar och förvaltare genom Statens fastighetsverk och Specialfastigheter Sverige AB. Sedan 2004 deltar även Energimyndigheten för att särskilt stötta projekt som syftar till energieffektivisering och minskad miljöbelastning i fastighetsföretagandet. Denna satsning går under namnet UFOS Energi. UFOS energisamarbete har hittills resulterat i 18 publikationer, både handböcker och idéskrifter, i något som kallas för Energibiblioteket. Syftet med detta är att ta fram goda exempel från offentliga fastighetsägare och att visa på praktiska verktyg. Se Energibiblioteket som en verktygslåda – den självklara startpunkten för dig som arbetar med energifrågor!

Mer information hittar du på www.offentligafastigheter.se

Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor (UFOS)

Bättre klimatskärm Att ställa krav och följa upp I denna skrift kan du läsa om metoder och rutiner för uppföljning av

byggnadstekniska energikrav. Det finns skäl att ställa höga krav på energiprestanda när det ska byggas nytt. Dessa krav behöver kontrolleras och följas upp, vilket leder till frågeställningar om kostnader, hinder och möjligheter. Dessa frågeställningar diskuteras i denna skrift. Därutöver kan du tillgodogöra dig erfarenheter om vad som krävs för att klara uppföljning, provning och kontroll av klimatskärmen. Skriften vänder sig till projektledare och energiansvariga i byggprocessen. Den kan också användas som utbildningsmaterial för verksamma som behöver mer kunskap om energikrav och klimatskärm.

Skriften har tillkommit och finansierats genom samarbetsprojektet Utveckling av Fastighetsföretagande i Offentlig Sektor (UFOS). Stöd har även getts från Statens energimyndighet. Skriften är en del av UFOS Energibibliotek.

Rapporten beställs på www.skl.se/publikationer eller på tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40.

ISBN: 978-91-7164-530-2