7164 401 5

Fick du det du beställde?

Metodverktyg för lokalutvärdering

Fick du det du beställde?

Metodverktyg för lokalutvärdering

Beställning av rapporten Tel 020-31 32 30, Fax 020-32 32 40 eller från vår hemsida www.skl.se/publikationer © Sveriges Kommuner och Landsting Grafisk form och produktion ETC ISBN 978-91-7164-401-5 Tryck Alfa Print AB Författare Nina Ryd Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm, Besök Hornsgatan 20 fastighet@skl.se, www.skl.se/fastighet

Förord

Den som ska planera och genomföra en utvärdering har en rad frågor att ta ställning till. Vad är syftet med utvärderingen? Vilken metod ska användas? Vilka är kärnfrågorna? Kommer insamlat material ge få svar på de frågor vi ställer?

Utvärderingar behövs för att säkerställa att det som beställts verkligen levereras. Genom utvärderingar kan vi också bedöma lokaleffektivitet och kvalitet i den fysiska miljön. Vi kan bygga upp styrverktyg så att vi kan jobba för ständiga förbättringar. Utvärderingar används alltmer för att följa upp resultat, undersöka den fysiska miljön eller för att bekräfta att man fått det man betalt för. Det handlar alltså om kvalitet, produktion, arbetsmiljö och ekonomi.

Syftet med denna rapport är att redovisa ett antal utvärderingsmetoder som kan användas för att undersöka uppfyllelsen av mål och krav som formulerats av verksamheten. I rapporten beskrivs ett antal olika utvärderingsmetoders användningsområde och dess för- och nackdelar. Här ges ett smörgåsbord av metoder och ett stöd att välja den metod som passar i ett specifikt sammanhang.

Skriften vänder sig i första hand till dem som ska planera och besluta om utvärdering och uppföljning, som ska tolka utvärderingar eller som behöver öka sin kunskap om hur lokalerna i den egna verksamheten fungerar. Det kan vara fastighetschefer, strategiska beslutsfattare och lokalförsörjare.

Projektet har initierats och finansierats av Sveriges Kommuner och Landstings FoU-fond för fastighetsfrågor. Rapporten är författad av Nina Ryd på Rumbra AB och Chalmers tekniska högskola. Till sin hjälp har hon haft en styrgrupp som medverkat i arbetet och bistått med material och synpunkter.

Styrgruppen har bestått av Lena Lundqvist, Uppsala kommun, Elin Ejsing Johansson, Lunds kommun, Hans-Åke Ivarsson, Göteborgs stad, Kjell-Arne Ågren, Umeå kommun, samt Anna Montgomery, Locum.

Jonas Hagetoft och Fredrik Jönsson från Sveriges Kommuner och Landsting har varit projektledare.

Stockholm i oktober 2008 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

Gunilla Glasare Bengt Westman

Innehåll Sammanfattning Är denna skrift aktuell för dig?

Introduktion

8 9

10

Kommunerna – landets största byggherrar

10

Kvalitet på lokaler i fokus

11

Verksamhets- och lokalplanering går hand i hand

12

Varför ska vi utvärdera skolans lokaler?

13

Övergripande syften med utvärderingar

13

Olika motiv

13

Att utvärdera rum för lärande

14

Helhetsperspektiv

15

Vad säger lagar och förordningar?

17

Utformningen av skolans lokaler lyder under flera lagar – men räcker det?

26

Finns det inte risk för att det blir för mycket utvärderingar?

27

Professioners behov av att utveckla expertkunskap

28

Andra anledningar till att utvärdera lokaler

28

Drivkrafter för en mer verksamhetsorienterad skolmiljö

29

Generell kvalitetsutveckling inom planering, byggande och förvaltning 30

Kort historik om tidigare utvärdering

31

1940-tal – Hemmens forskningsinstitut en unik pionjär

32

1960- och 1970-talen – Utvärderingsområdet professionaliseras

33

1980- och 1990-talen – Ökat intresset för hur resultat uppstår

34

2000-talet – Fokus på kvalitetsarbete

35

Utvärdering av lokaler – i teorin

36

Vad betyder utvärdering?

36

Vad betyder ändamålsenliga skollokaler?

37

Vad betyder resultat och effekt?

38

Utvärderingar är en form av fallstudier

40

Hur utvärderas skolans fysiska miljö i praktiken?

41

Om utvärderingsmetoder och verktyg

41

Val av utvärderingsmetod

42

Tre nivåer – olika djup och syfte

42

Arbete med barn ställer särskilda krav vid val av metod

43

Det finns inte en metod som passar i alla sammanhang

44

Mål- och effektutvärdering

46

Frågeformulär

50

Intervjuer

58

Fokusgrupper: en typ av gruppintervju

62

Observationer

63

Platsintegrerade metoder: Gå-tur, rundtur, intervjupromenad etc.

67

Kognitiva kartor

68

Semantisk miljöbeskrivning

69

Av vem och när genomförs utvärderingar?

75

Vem är intresserad av att en utvärdering genomförs?

75

Att driva en arbetsmiljöfråga

76

Professionella nätverk i gränslandet pedagogik och arkitektur

76

Timing – när är det bäst att genomföra en utvärdering?

77

Att beställa en utvärdering

79

Förberedelse

80

Beskrivning av utvärderingsuppdraget

80

Avstämning under arbetets gång

81

Mottagande och användning

81

Att granska utvärderingskvalitet

83

Slutsatser

85

Hur vet man att skolans lokaler är bättre nu än de var innan?

85

Ett kritiskt förhållningssätt till utvärdering

85

Litteraturhänvisningar

88

8 Fick du det du beställde?

Sammanfattning

Denna bok är resultatet av ett generellt intresse av att förbättra vår byggda miljö och skolans lokaler i synnerhet. Hur kan det komma sig att våra skolbyggnader är så kostsamma samtidigt som många av skolans lokaler faktiskt är dåliga utifrån ett verksamhetsperspektiv? Eller stämmer inte det? Vet vi egentligen om lokalerna fungerar för sin verksamhet eller inte? Har vi på allvar försökt ta reda på det? Ofta hör vi talas om beslut om nedläggningar, kostsamma ombyggnader och kanske rivning av skolor, utan att vi för den delen har särskilt väl utvecklade verktyg för att utvärdera skollokalernas kvalitet.

Samtidigt lever vi i ett tidevarv när allt som görs, särskilt inom den offentliga sektorn, ska granskas, bedömas och inspekteras i en allt större omfattning.

Kraven på att utvärderingar ska utföras fastställs inte sällan utan att det preciseras hur eller i vilket syfte utvärderingen ska genomföras. I grunden handlar det naturligtvis om att säkerställa att avsedda kvalitets- och resultatmått upprätthålls.

Denna bok vill introducera ämnet utifrån ett brett perspektiv och ge några råd om hur skolans lokaler kan utvärderas. Vi ser det inte som en regelrätt metodbok, utan som en introduktion och vägledning till ämnet ”utvärdering av lokaler”. Syftet är att vägleda i arbetet med att beställa, genomföra, tolka och kritiskt granska utvärderingar.

I boken behandlas bland annat utvärderingsfältets utveckling, centrala begrepp och metoder inom utvärdering, hur planering inför genomförandet av en utvärdering kan läggas upp och några praktiska exempel på utvärderingar av skolans lokaler.

Enligt vår mening kan innehållet i boken även användas vid utvärdering av andra typer av lokaler. Råden är således generella även om exempel och illustrationer i skriften gäller utvärdering av skolans lokaler.

Det kan inte nog betonas att det inte finns en utvärderingsmetod som passar i alla sammanhang utan en repertoar av olika utvärderingstekniker som passar olika bra i olika sammanhang. En intention med boken är att den som beställer och granskar utvärderingar ska bli varse de olika metodernas konsekvenser.

Syftet är att främja en djupare förståelse för de möjligheter som skolans lokaler kan bidra med, men även de problem som kan uppstå, för att stödja elever och lärare att uppnå kunskapsmål.

Lycka till!

Sammanfattning 9

Är denna skrift aktuell för dig?

JA 1

Jag ska planera och beställa en utvärdering och vill ha lite råd om vad jag ska tänka på.

2

Jag vill veta om elever och personal trivs i skolans lokaler.

3

Jag vill förbättra de krav som skolan har på sina lokaler och för att kunna genomföra det, vill jag veta hur lokalerna stödjer verksamheten i dag.

4

Inom min organisation har vi krav på att genomföra resultatuppföljning av skolans lokaler.

5

Jag har fått ett utvärderingsresultat och vet inte hur jag ska tolka och använda det.

6

Elever och/eller personalen klagar på skolans lokaler, men jag vill veta om det finns skäl för det.

7

Jag vill veta hur jag ska kunna jämföra olika skollokaler med varandra.

8

Jag vill lära mig att använda utvärderingar som ett styrmedel för att förbättra skolmiljön.

9

Jag planerar framtidens skolor och vill genomföra utvärderingar av befintliga skolbyggnader för att ta vara på erfarenheter.

10

Jag arbetar med att utvärdera skolans lokaler, men vill ha några mallar och exempel att använda för att utveckla mina egna rutiner.

11

Jag vill veta mer om hur den fysiska miljön upplevs.

12

Jag behöver kunskap om skillnaderna mellan hur skolans lokaler fungerade innan en förändring och efter en förändring.

13

Jag söker bekräftelse på att jag fått det jag beställt – att skolans lokaler faktiskt motsvarar det vi betalat för.

14

Jag vill veta mer om hur man använder skolans rum – både inomhus och utomhus.

NEJ

Om du instämmer i flertalet påståenden ovan hoppas vi att detta kan vara en skrift för dig.

10 Fick du det du beställde?

Introduktion

POE (Post Occupancy Evaluation) är ett samlingsbegrepp för etablerade utvärderingsmetoder av färdigställda, överlämnade och ibruktagna byggnader.

Utvärderingsmetoderna utgår från brukaren och dennes behov, och ser på arkitektur, teknik och organisation utifrån ett funktionsperspektiv. Utvärderingsresultaten ger direkt erfarenhetsåterföring om möjliga förbättringsområden för att öka byggnadens prestanda. Idag saknas emellertid kunskap om hur utvärderingsmetoder av olika slag kan tillämpas generellt i kommuner och i skol­byggnader i synnerhet.

Därför har Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) FoU-fond för fastighetsfrågor, konstaterat att det krävs en genomlysning av befintliga utvärderingsmetoder eller alternativt att en ny metod tas fram för att belysa måluppfyllelser i samband med ny- och ombyggnad av skolor. Mot denna bakgrund är det av stort intresse att studera befintliga POE-metoder samt ta fram en arbetsmetodik för dessa.

I denna bok redovisas en inventering av befintliga och tillgängliga utvärderingsmetoder samt resultat från intervjuer vilkas syfte varit att finna aspekter som kan bidra till att utveckla metoderna. Avsikten är att ge ökad kunskap om våra lokalers användbarhet genom att orientera om olika utvärderingsmetoder och att ge en bild av vad som händer i omvärlden. Boken ger stöd och råd om val av metod till dem som vill påbörja en utvärdering. Det vill säga utvärderingsmetoder som kan användas för att undersöka uppfyllelsen av de mål och krav som formulerats av verksamheten i tidiga skeden, det s.k. programarbetet, i de färdigställda byggnaderna.

Förhoppningen är att det ska bli lite lättare att få kvittens på om lokalerna fungerar som det är tänkt och att utvärderingsresultatet ska kunna fungera som ett legitimt beslutsunderlag inför val av åtgärder.

Kommunerna – landets största byggherrar Kommunerna är landets största byggherrar och fastighetsägare med ett samlat fastighetsbestånd på ca 50 miljoner kvm. I kommunen är lokalkostnaderna, förutom personalkostnader, vanligtvis den största kostnadsposten och det är

Introduktion 11

Fungerar lösningen som det var tänkt?

Formulera mål & behov

Utvärdera

Vad vill vi åstadkomma?

Kommunicera

Testa Passar lösningen verksamhetens behov?

Uppdatera/ revidera

Uppfattar arkitekt, entreprenör och andra konsulter verksamhetens behov?

Är kravformuleringar och tekniska specifikationer relevanta och uppdaterade?

För att kunna bli bättre på att skapa användbara byggnader kan det vara bra att utvärdera hur våra lokaler används idag. Denna skrift vill bidra med råd om val av metoder till dem som vill påbörja en utvärdering. Det vill säga utvärderingsmetoder som kan användas för att undersöka uppfyllelsen av de mål och krav som formulerats av verksamheten i tidiga skeden, det s. k. programarbetet, i de färdigställda byggnaderna. Förhoppningen är att det ska bli lite lättare att få kvittens på om lokalerna fungerar som det är tänkt. inte ovanligt att lokalerna kräver uppemot 35 % av de samlade skatteintäkterna.

Dessvärre granskas produktionsfaktorn lokaler sällan på samma sätt som alla andra stora kostnader.

För att åstadkomma effektivt lokalutnyttjande och lokaler med högt värde i användning krävs utvecklade former för styrning av lokaleffektivitet. Inom den offentliga sektorn och i industrin har fastighetsföretag och kärnverksamheter prövat olika styrinstrument: internhyror, nyckeltal, lokalresursplanering, incitament och regelsystem för hur nyinvesteringar ska hanteras m m.

Kvalitet på lokaler i fokus I allt arbete med kostnads- och lokaleffektivitet är det dock viktigt att ha kvaliteten på lokalerna i fokus. Ett antal mätningar av hur viktiga lokalerna är som resurs jämfört med andra resurser som exempelvis lärare och läromedel har uppmärksammats under senare år. I en studie som SKL genomförde för ett par år sedan, konstaterades att den fysiska miljön har relativt stor betydelse för

12 Fick du det du beställde?

skolans kvalitet. Det har visat sig att i de skolor där den samlade upplevelsen av kvaliteten i skolan är hög och där lokalerna är en viktig del i upplevelsen hos såväl elever som lärare, presterar eleverna bättre!

Verksamhets- och lokalplanering går hand i hand Ny- och ombyggnationer av skolor innebär stora investeringar för kommunen och de beslut som tas i samband med planering, projektering och genomförande får stora konsekvenser för såväl fastighetsorganisationen som hyresgästen/ kärnverksamheten, dvs. skolverksamheten, under lång tid. I samband med såväl ny- som ombyggnation genomförs ett programarbete i syfte att ta fram de handlingar som anger förutsättningar för byggnationen samt krav på förväntat resultat. Eftersom lokalerna ska tillgodose verksamhetens behov krävs att dessa formuleras i ett tidigt skede och sedan genomsyrar hela processen. En verksamhetsförändring, som innebär att byggnaden måste förändras, kräver kostsamma åtgärder vilket ytterligare visar betydelsen av att verksamhetsplanering och lokalplanering går hand i hand. Att verksamhetens behov förändras över tid kan också hanteras genom att krav ställs på generell och flexibel lokalutformning.

Varför ska vi utvärdera skolans lokaler 13

Varför ska vi utvärdera skolans lokaler?

Lokalerna har betydelse ”Lokaler kommer ofta i skymundan vid planering och utvärdering av pedagogisk verksamhet för barn. En outtalad uppfattning är att en bra pedagog kan göra ett arbete oavsett hur lokalerna ser ut. Man erkänner inte lokalernas stora betydelse för verksamheten, utan menar att problemet återfaller på brister i personalens arbete.”

(Björklid 2005)

Övergripande syften med utvärderingar Kommunerna är stora beställare av olika typer av utvärderingar. En del större kommuner har till och med egna utvärderingsenheter medan de mindre kommunerna har utvärdering som en del av handläggningen. Utvärderingarna har olika syften, oftast är det en effektivitetsbedömning av något slag. Vi i Sverige är beryktade för att tillsätta utvärderingar i alla möjliga och ibland omöjliga situationer. Det är inte heller självklart att utvärderingar fångar upp och förbättrar det som var avsett. Verksamheten kanske till och med påverkas på ett oönskat sätt. Vi vill med denna skrift göra läsaren uppmärksam på fördelar och nackdelar med olika typer av utvärderingsmetoder. Samtidigt vill vi poängtera att utvärderingar numera tas för givet som ett tidsenligt, effektivt och självklart nyckelinstrument i resultatstyrning och utveckling av offentlig sektor.

Olika motiv Det finns olika motiv till varför man vill genomföra en utvärdering. Dessa kan vara både mer praktiskt eller mer teoretiskt betingade, samt påverkade av interna alternativt externa drivkrafter (se tabellen på nästa sida).

14 Fick du det du beställde?

Interna motiv

Externa motiv

Teori - Vetenskap

Våra resultat – vår egenanalys

Vetenskaplig grund – evidensbaserat

Praktik - studier av verkligheten

Detta fungerar för oss!

Generell förståelse/Olika grupper – samma erfarenhet

Tabellen ovan visar olika utgångspunkter för att påbörja en utvärdering.

Det kan finnas både interna och externa anledningar till att man genomför en utvärdering av sina lokaler • Interna motiv: fokuserar på beslutsfattande och lärande om lokalernas användbarhet.

• Externa motiv: initiativet till utvärderingen har tagits utanför brukarorganisationen, motivet kan vara kunskapsutveckling.

De angreppssätt man väljer kan också vara mer eller mindre vetenskapligt eller praktiskt inriktade.

• Praktisk inriktning: erfarenhetsmässig, experimentell och verksamhetsnära.

• Teoretisk och vetenskaplig inriktning: en undersökning som grundar sig på att utveckla teorier, forskningsinriktat vetenskapligt arbete i syfte att bekräfta resultat.

Det är inte så att alla former av utvärderingar enbart har ett uttalat syfte, utan ofta handlar det om ett dialektiskt förhållande mellan teori och praktik. Däremot bör man klargöra det primära syftet för att underlätta val av tillvägagångssätt utifrån varje enskild utvärderings­situation. Val av metod och utvärderingskriterier är således beroende av det aktuella sammanhanget så väl som syftet med utvärderingen som helhet.

Att utvärdera rum för lärande Utgör skolans lokaler ett stöd eller ett hinder för lärprocessen? Visst borde väl lokalerna utgöra en pedagogisk resurs som lärare kan hantera, modifiera och utveckla i syfte att utveckla skolans utbildningskvalitet. De fysiska förutsättningarna borde kunna betraktas som en i allra högsta grad pedagogisk påverkansfaktor, eftersom rum kan organiseras så att de skapar gynnsamma relationer mellan människor av olika ålder, skapar förändring av beteenden för att gynna valfrihet och aktivitet samt stödjer olika typer av pedagogik.

Varför ska vi utvärdera skolans lokaler 15

Lokalerna, dessas form, utseende och egenskaper, färg och inredning är förutsättningar för att kunna genomföra ett bra och effektivt arbete i en hälsosam miljö. Klimat, ljus och akustik har stor betydelse både för inlärningen och för att förebygga ohälsa. Även lokalens läge i förhållande till andra lokaler, hur kommunikationsytor ser ut liksom att lokalerna är lätta att städa och underhålla är viktiga aspekter.

Vår utformning av skolans lokaler speglar den syn, de idéer, värderingar och attityder vi har då det gäller rum för lärande. Synen på kunskap och lärande har skiftat genom åren liksom utformningen av våra skolor. Lärande består inte längre enbart av ackumulerande kunskapsintag utan snarare en möjlighet att skaffa kunskap på ett mer meningsbärande sätt i syfte att förstå en viss problematik. Detta synsätt skapar utrymme för allt fler olika pedagogiska modeller, vilka samtliga ska kunna genomföras inom en och samma skolas väggar. Detta ställer naturligtvis nya krav på hur vi utformar skolans byggda miljö, så att dessa fysiska resurser stödjer och stimulerar snarare än hindrar och försvårar nya former av lärande. Med den fysiska miljön avses i detta sammanhang skolhuset och dess inredning, utrustning och utsmyckning, samt områden kring skolan som barnen använder under sin skoldag.

Den här skriften vill skapa underlag för skolans personal; lärare och administratörer, elever och föräldrar att på ett mer strukturerat sätt diskutera hur olika typer av rumsliga lösningar faktiskt fungerar eller inte fungerar i skolans värld. Skolhusen kan utgöra såväl stöd som hinder för verksamheten. Dåligt verksamhetsanpassade skolhus kan bidra till svårigheter då det gäller exempelvis individanpassat, elevaktivt arbetssätt och processinriktat lärande.

Syftet med att utvärdera hur det faktiskt ligger till, är att föra den pedagogiska utvecklingsprocessen framåt. Tanken är att pedagoger och de som ansvarar för lokalernas utformning tillsammans ska diskutera utvärderingsresultat över skolans rumsliga funktioner. På det sättet kan man gemensamt söka sig fram till nya lösningar på lokalutformning, arbetssätt och organisation under ett ständigt pågående förbättringsarbete.

Helhetsperspektiv All slags verksamhet kan studeras och utvärderas från olika perspektiv beroende på vad man vill göra synligt för stunden och sammanhanget. Utvärderingar kan fokusera på: • Kvalitet • Produktion • Arbetsmiljö • Ekonomi

16 Fick du det du beställde?

produktion

ekonomi

skolans lokaler

arbetsmiljö

kvalitet

• Kvalitetsperspektivet synliggör meningen med verksamheten. Kvalitetsfrågor behandlar bland annat form och omfattning av pedagogiska aktiviteter, utbildningsresultat och elevers generella utveckling under skoltiden. Kvalitet utvärderas utifrån statliga och kommunala mål för utbildningsverksam­heten.

• Produktionen inom utbildningsområdet skulle kunna beskrivas med hjälp av kvantitativa mål, exempelvis i antal elever per anställd och per ytenhet av lokalerna. Produktion är relativt enkelt att mäta och därför lätt att utvärdera.

• Arbetsmiljöperspektivet medverkar till att synliggöra anställdas och elevers arbetsförhåll­anden. Frågor inom detta område hanterar personalens och elevernas behov av en arbetsmiljö som är fri från hälsorisker.

• Ekonomiperspektivet belyser kostnadsramar för verksamheten och lokalerna, personalkostnader liksom kostnader för arbetsmiljöinsatser med mera.

Om man i utvärderingssammanhang tar hänsyn till alla dessa perspektiv får man den balanserade helhetssyn som krävs för kvalitetssäkring av verksamheten och en god arbetsmiljö. Många gånger kan utvärderingar som fokuserar på lokaler användas som en ”spårhund” för att fånga in flera av dessa perspektiv.

Varför ska vi utvärdera skolans lokaler 17

Vad säger lagar och förordningar?

Enligt skollagen är det kommunen i egenskap av huvudman, som ansvarar för att skol­verksamheten genomförs enligt nationella mål och riktlinjer, men kommunen har samtidigt stor frihet att bestämma hur verksamheten ska organiseras. Friheten att utforma den fysiska miljön är än större, då de centrala riktlinjerna för skolhusens utformning i princip begränsas till ”ändamålsenlighet” i Lpo94 (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet 1994).

Den fysiska arbetsmiljön handlar enligt Arbetsmiljöverket om vår omedelbara omgivning, hur det ser ut i klassrum, korridorer, på skolgården et cetera.

Till exempel ska toaletter vara fräscha, ha handdukar och låsbara dörrar. Den fysiska arbetsmiljön innefattar också ventilation, belysning och buller. Arbetsmiljöverket har regler för hur skolans lokaler ska vara utformade när det gäller luftkvalitet, belysning, akustik, personalutrymmen osv. Det finns även regler för hur datorarbetsplatser ska vara utformade. Reglerna gäller både för personal och elever.

Tillsynsorgan som Arbetsmiljöinspektionen och kommunernas Miljö- och hälsoskyddsenheter kan vara rådgivande i diskussioner om skollokalernas utformning. Dessutom finns det stor erfarenhet hos företagshälsovården som kan tas tillvara.

Avreglering – från regelstyrning till målstyrning Det finns flera skäl att utveckla utvärderingsverksamheten av skolans lokaler.

Ett hänför sig till avregleringen av byggandet. Med det menas den övergång som genomförts från regelstyrning med detaljföreskrifter för byggnadsutformning, till resultatstyrning genom funktionskrav på färdiga byggnader. Denna utveckling har skett på flera nivåer i samhället och gäller inte bara samhällsbyggnadssektorn. Övergången innebär, förutom att antalet styrande målformuleringar av olika slag ökat, även en ökning av en mängd mycket konkreta krav på återrapportering.

Tidigare gällde Skolöverstyrelsens normer och rekommendationer för utformning och dimensionering av den fysiska miljön, vilket även påverkade finansieringsfrågorna. Ett samhälleligt ansvar togs därmed för såväl pedagogisk miljö som resursutnyttjande och byggnadsekonomi. I avsaknad av Skolöverstyrelsens erfarenhetsåterföring splittras nu kunskapen om hur grundskolans byggnader ska utformas för att på bästa sätt stödja verksamheten. De övergripande målen lämnar stort utrymme för den enskilda skolan att utforma verksamheten, och för skolhusen finns inga centralt formulerade mål alls. Här finns ett gränsland mellan pedagogik och arkitektur där såväl kommuner som arkitekter kan ha svårt att rättfärdiga sig.

Planeringsprocessen i skolhusfrågor är komplicerad och inte sällan sammankopplad med pedagogiska utvecklingsfrågor och det är inte ovanligt att lokalernas utformning uppenbarar konflikter mellan olika synsätt på pedagogik

18 Fick du det du beställde?

och arbetssätt. Dessvärre är byggnader ofta mer statiska än arbetssätten som sådana och skolans lokaler utgör på så sätt en fysisk ram till den verksamhet som bedrivs där, oavsett rådande pedagogik och för den delen även politik. Avregleringen ger naturligtvis även utrymme för en spännande utveckling av nya skol­hustyper och modeller för lokalorganisation. Bristen på utvärdering av dessa och därmed erfarenhetsåterföring skapar dock en osäkerhet och kanske även grogrund för en mindre lyckad utveckling.

Målstyrning – kräver återrapportering Ett exempel på att statsmakterna faktiskt skärpt kraven på utvärdering är införandet av en ny paragraf i kommunallagen från och med år 2004 (SFS1991:900).

Lagändringen innebär att kommuner och landsting i sin budget ska ta fram mål och riktlinjer för en god ekonomisk hushållning, samt att förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av om målen uppnåtts.

Dessa förändringar innebär att vi har fått en övergång från styrning inriktad på regler och procedurer till en styrning med fokus på resultat. Det innebär att det är viktigt för offentliga organisationer att redovisa att deras verksamhet har förväntad kvalitet, att de uppnått avsedda resultat och att detta skett till en rimlig kostnad. För att kunna redovisa detta krävs förstås uppföljning och utvärdering. När offentliga verksamheter inte längre styrs av precisa regler, utan av ramlagar med generella mål, är utvärdering dessutom helt grundläggande för att exempelvis politikerna ska kunna ta ansvar för den förda politiken.

Skolverkets inspektion av skolans lokaler Det är Utbildnings- och kulturdepartementets uppgift att genom Skolverket tillse att skollagen och läroplanerna följs. Detta genomförs i form av inspektioner. I föreskrifterna för den statliga inspektionen ingår även en granskning av lokalerna: ”Utbildningsinspektion, som är en prio­riterad verksamhet inom Skolverket, syftar till att ge underlag för kvalitetsutveckling inom förskola, skolbarnomsorg och skolväsendet som helhet … De undersöker också om lokaler, läromedel och utrustning är ändamålsenliga.” Inspektionsrapporterna ska således innehålla uppgifter om lokalernas ändamålsenlighet. Frågan är bara om inte dessa inspektioner ger svar på fel frågor? Så länge elever och personal erbjuds väderskydd i en dräglig miljö som upp­fyller Arbetsmiljölagens och Miljöbalkens grundläggande krav (se nedan) på t.ex. ljus, luft och ljud är det svårt att hävda att lokalerna inte är ändamålsenliga, eftersom varken skollagen eller andra centrala styrdokument ger något närmare stöd för tolkning av lokalernas betydelse för det pedagogiska arbetet på skolan.

Varför ska vi utvärdera skolans lokaler 19

Arbetsmiljöfrågor i skolan I Skolverkets policydokument Arbetsmiljöfrågor i skolan betonas tre viktiga perspektiv: 1. Skolans fysiska, psykiska, sociala och organisatoriska arbetsmiljö (arbetsmiljölagen) 2. Skolans didaktiska och pedagogiska miljö (skollagen och läroplanerna) 3. Skolans undervisning kring arbetsmiljöfrågor (skollagen och läroplanerna)

Arbetsmiljölagen – krav på systematiskt arbetsmiljöarbete i skolan De grundläggande bestämmelserna om arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön finns i arbetsmiljölagen AML (1977:1160). Arbetsmiljölagen innebär att arbetsgivare och arbetstagare ska samverka i arbetsmiljöarbetet. För skolans del ligger arbetsgivaransvaret enligt kommunallagstiftningen på kommunen, företrädd av kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden/motsvarande samt genom delegation även på rektor. Det är alltså förtroendevalda politiker i fullmäktige och nämnd som har det yttersta arbetsgivaransvaret i kommunerna. Samtidigt har ansvaret i vissa frågor som berör skolan lagts direkt på rektorn genom skollagstiftningen.

Politikerna i fullmäktige har alltså ansvar för att skapa förutsättningar för arbetsmiljöarbetet och nämnden ska se till att arbetsmiljölagen följs i verksamheten. Politikerna har också ansvar för att det finns en väl fungerande arbetsmiljöorganisation. Ansvarsfrågan är inte alltid helt enkel, så det är viktigt att det klart framgår vem som ansvarar för att arbetsmiljölagen följs, och att verksamheten leds av chefer med tillräckliga kunskaper och erfarenheter. Det innebär i praktiken att politikerna ska ge förvaltningschefer, övriga chefer och arbetsledare sådana förutsättningar att arbetet i deras respektive verksamheter kan bedrivas i enlighet med arbetsmiljölagen. Till dessa förutsättningar hör befogenheter, resurser, kunskap och kompetens. Det är dessutom vanligt att den kommunala nämnd, som ansvarar för skolan, delegerar arbetsmiljöansvaret till rektorn. Läroplanen lägger också ett direkt ansvar på rektorn för vissa arbetsmiljöfrågor. Dessutom har rektor enligt skollagstiftningen ansvar för att leda utbildningen i skolan och vara insatt i det dagliga arbetet där.

Sammantaget innebär detta att rektor genom dessa befogenheter får en central roll när det gäller skolans arbetsmiljö och skolans elevinflytande genom t.ex. elevråd och elevskyddsombud. I detta sammanhang kan det vara bra att poängtera att även skolans barn och ungdomar sedan ett par år tillbaka räknas som arbetstagare i lagens mening, och att lagens föreskrifter även ska gälla deras arbetsmiljö.

Målet för arbetsmiljöarbetet i skolan är att skapa en god studie- och arbetsmiljö.

20 Fick du det du beställde?

Arbetsmiljölagen Begreppet arbetsmiljö definieras inte i arbetsmiljölagen. På Arbetsmiljö­ verkets hemsida (www.av.se) kan man läsa att ett systematiskt arbetsmiljöarbete omfattar alla fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som har betydelse för arbetsmiljön. I de allmänna råden som hör till föreskrifterna ges exempel på olika faktorer som påverkar arbetsmiljö: buller, luftkvalitet, kemiska hälsorisker och maskiner samt organisatoriska förhållanden såsom arbetsbelastning, arbetstider, ledarskap, sociala kontakter, variation och möjlighet till återhämtning.

Systematiskt arbetsmiljöarbete § 2 Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete ”Med systematiskt arbetsmiljöarbete menas i dessa föreskrifter arbetsgivarens arbete med att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås.”

Från: 1.2 AFS 2001:1 Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om Systematiskt arbetsmiljöarbete.

En väsentlig fråga när det gäller systematiskt arbetsmiljöarbete och elevernas medverkan i detta är hur arbetsmiljöarbetet är inordnat i det dagliga arbetet och skolans verksamhets­styrning. I de fall som kommun- och skolledning ser arbetsmiljöarbetet som ett strategiskt medel för att uppnå de nationella målen i skollagen och i läroplaner ökar troligtvis även ledningens engagemang i dessa frågor. Om arbetsmiljöarbetet dessutom på ett naturligt sätt inordnas i kommunens och skolans verksamhetsplaner och kvalitetsredovisningar ökar sannolikt möjligheten att få en god arbetsmiljö för elever och personal.

I arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) redovisas själva metodiken för hur arbetsmiljöarbetet ska gå till i praktiken. Det innebär främst att uppmärksamma och ta hänsyn till alla förhållanden i arbetsmiljön som kan påverka anställdas och elevers hälsa och säkerhet. Föreskrifterna kompletteras med allmänna råd om tillämpning av reglerna. Allmänna råd har en annan juridisk status än föreskrifter. De är inte tvingande utan deras funktion är att förtydliga innebörden i föreskrifterna och att ge rekommendationer, bakgrundsinformation och hänvisningar.

Varför ska vi utvärdera skolans lokaler 21

Praktiska verktyg som underlättar Ett sätt att komma i gång med arbetsmiljöarbetet är att använda enkätverktyget Skolmiljö 2000. Det är ett webbaserat enkätverktyg som lärare och skolledare kan använda för att utvärdera sin arbetsorganisation och utbildningsmiljö. Verktyget är framtaget av Arbetslivsinstitutet, som numera är nedlagt, och sköts nu av Skolverket.

Det är forskare på Arbetslivsinstitutet som tagit fram enkäten tillsammans med personal och elever i ett antal skolor. Skolmiljö 2000 är utarbetad med skolans styrdokument och arbetsmiljölagstiftningen som bas. Alla elever och anställda kan svara på webbenkäten. Det finns en enkät som är anpassad särskilt för yngre elever, en för äldre elever och en för personal i skolan.

Efter inlämning av svar diskuteras och bearbetas svaren. Diskussionerna kan leda fram till förslag på åtgärder och en konkret handlingsplan för arbetsmiljöarbetet. Skolmiljö 2000 används idag av ca 160 skolor och dessa anser att verktyget är en bra start för skolans systematiska arbetsmiljöarbete.

Mer information finns i avsnittet om utvärderingsmetoder, längre fram i denna skrift. Se även www.skolverket.se

Föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete uttrycker också klart de kunskapskrav som gäller för den som ska delta i arbetsmiljöarbetet. Denne ska ha tillräckliga kunskaper om • regler som har betydelse för arbetsmiljön • fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som innebär risker för ohälsa och olycksfall • åtgärder för att förebygga ohälsa och olycksfall samt • arbetsförhållanden som främjar en tillfredsställande arbetsmiljö.

Mer information finner du exempelvis på www.arbetsmiljoupplysningen.se eller www.av.se

Regler för arbetsmiljöarbetet Arbetsmiljöverket har samlat all information om gällande och relevanta regler för arbetsmiljöarbetet inom olika branscher. Uppdaterade branschpaket för skolan (Skolpaketet) hittar du på: www.av.se/lagochratt/regelpaket/nrpskol.aspx

22 Fick du det du beställde?

I skriften Arbetsmiljökvalitet i skolan redovisas vad forskare och praktiker bedömer vara viktiga delar av arbetsmiljön, bland annat skolans styrning och ledning, socialt liv i skolan, ljud, ljus och ergonomi i skolan, allergier och annan överkänslighet, skololycksfall och skolans uterum. Reglerna ska enligt Arbetsmiljöverket bidra till att skolan får en god studie- och arbetsmiljö. Arbetsgivaren ska ta hänsyn till behov och önskemål från elever och personal och finna lösningar som gynnar alla grupper. Därför är det viktigt med en helhetssyn på skolan.

Utdrag ur (AML) Arbetsmiljölagen 2 kap handlar om beskaffenhet Att arbetslokal skall vara utformad och inredd så att den är lämplig från arbetsmiljösynpunkt (3§) Att luft-, ljud- och ljusförhållanden skall vara bra (4§) Att maskiner, redskap och tekniska anordningar skall vara beskaffade och placerade så att de ger en betryggande säkerhet (5§).

3 kap anger allmänna skyldigheter 2§ ger arbetsgivaren ansvaret för att vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa, samt anger att lokaler, maskiner, redskap m.m. skall underhållas väl.

6 kap handlar om samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare Skyddsombudet företräder arbetstagarna och ”skall delta vid planering av nya eller ändrade lokaler” (4§) Skyddskommittén har i uppdrag att behandla frågor om planering av nya eller ändrade lokaler (9§).

7 kap reglerar tillsynen 8§ ger Arbetsmiljöinspektionen rätt att meddela förbud om det finns något missförhållande i skyddshänseende beträffande en lokal.

Varför ska vi utvärdera skolans lokaler 23

Miljöbalken – krav på egenkontroll Svensk lagstiftning inom miljöområdet – miljöbalken (1998:808) – lägger ett stort ansvar på verksamhetsutövare att se till att deras verksamheter inte skadar hälsa eller miljö. Den som är ansvarig för verksam­heten måste också säkerställa att man har de kunskaper som krävs för att uppfylla bestämmelserna i miljöbalken.

Alla som driver en förskola, skola och/eller ett fritidshem har således ansvar för att verksam­heten inte orsakar skada på människors hälsa och miljön, utan snarare främjar en hållbar ut­veckling så att nuvarande och även kommande generationer garanteras en hälsosam och god miljö. Lokaler för förskola, skola och fritidshem är dessutom anmälningspliktiga. Det innebär att förordningen om egenkontroll (1998:901) gäller.

Reglerna om verksamhetsutövares egen­kontroll enligt miljöbalken innebär bland annat att verksam­hetsutövaren ska se till att miljöarbetet bedrivs på ett systematiskt sätt och dokum­enteras. Verksamhetsutövaren ansvarar således genom sin egenkontroll för att miljöbalkens och myndigheternas krav följs.

Ansvaret gäller även om myndigheten inte har krävt detta.

Ansvarsfördelning mellan verksamhet och fastighet För att skolor ska kunna leva upp till miljöbalkens krav på hälsoskydd och bra inneklimat krävs även samverkan med den part som är ansvarig för kommunens skolbyggnader. Verk­sam­heten ska vara anpassad till lokalens förutsättningar och vice versa. Fastighetsägaren och skolan har därför ett delat ansvar för egenkontrollen enligt miljöbalken. Ett delat ansvar innebär att det är bra att det finns en tydligt förankrad uppdelning mellan skolans ledning och förvaltaren av de aktiviteter som behöver genomföras. Därför är en förtydligad och överens­kommen ansvarsfördelning viktig. Ansvarsfördelningen i verksamheten ska också vara dokumenterad. Åtgärder försenas ofta på grund av oklarheter i ansvars­fördelningen.

Detta innebär i sin tur att de som tilldelas ett ansvar också ska ha kompetens, befogenhet och resurser (tid, pengar och personal) för att kunna vidta de åtgärder som krävs.

Miljöbalken reglerar inte frågor om arbetsmiljö, men det finns likheter mellan arbetsmiljölagstiftningens krav på systematiskt arbetsmiljöarbete och miljöbalkens krav på egenkontroll. Dessa kontroller kan med fördel samordnas. (Även livsmedelslagstiftningen innehåller krav på egenkontroll med grundförutsättningar för säker livsmedelshantering.)

Tänk på att en dokumenterad egenkontroll även fungerar som ett kvalitetsverktyg. En fungerande verksamhet i välskötta lokaler är en lönsam investering.

Exempelvis leder eftersatt underhåll av lokalen ofta till krångliga och kostsamma reparationer. Med en fungerande egenkontroll upptäcks brister och fel i verksamheten, lokalen eller på utrustning och rutiner innan de orsakar skada.

24 Fick du det du beställde?

Har du tänkt på följande: Har du klart för dig hur ansvaret för egenkontroll är fördelat mellan verksamheten (skolledning för förskola, skola) och fastighetsägare (kommunens fastighetsenhet eller annan fastighetsägare, lokaluthyrare)?

• Vet du vem som har det organisatoriska ansvaret för de frågor som gäller för din skolas verksamhet enligt miljöbalken? Finns detta dokumenterat?

• Har du kännedom om de lagar och förordningar som gäller för din verksamhet?

• Vem ansvarar för uppdatering av egenkontrollen, t.ex. rutiner?

Exempelvis: – rutiner för underhåll av lokaler, inredning och annan utrustning?

– rutiner för planering av användning av lokalerna? t.ex. typ av verksamhet och barn/elevantal samt konsekvenser som yta per barn, ljudnivå, ventilation, förvarings­möjligheter, städbarhet, ljusinsläpp, tillgång till toaletter, datoranvändning etc.

• Finns rutiner för regelbunden kontroll av inomhusmiljön t.ex. golv och lufttemperatur, buller och akustiska förhållanden, ljus, radon, avvikande lukter, golvproblem, allergironder, koldioxidhalt för att bedöma ventilationens funktion, varmvattentemperatur utifrån risk för tillväxt av legionellabakterier och skållningsrisk, elektromagnetiska fält eller annat som kan påverka dem som vistas i lokalerna?

• Finns för regelbunden kontroll av utomhusmiljön som t.ex. tillgänglig yta, olycksfallsrisker, material samt hygien i sandlådor, buller och trafikproblematik, utformning som stimulerar till lek och rörelse? Hit hör även arbetet med efterlevnad av tobakslagens rökförbud på skolgårdar och motsvarande område på förskolor.

• Finns för hur ni redovisar hur era lokaler används? Vilka krav gäller generellt och vilka krav är specifika för en viss lokal? Har rektor och lokalansvarig en förteckning över alla rumsföreskrifter? I dessa ska det framgå maximal personbelastning för alla rum.

• Vad gäller för lokalanvändning utanför skoltid? t.ex. ökat städbehov, ventilationsbehov, information om tobakslagens bestämmelser etc.

Varför ska vi utvärdera skolans lokaler 25

För ytterligare information om egenkontroll enligt miljöbalken rekommenderas en utmärkt skrift om miljö och hälsa i förskola, skola och fritidshem, för alla som arbetar med, driver eller vill starta en förskola, skola eller fritidshem utgiven av miljöförvaltningen inom Stockholms stad (2006).

En väl användbar checklista (kontrollrond skolor) avsedd att användas av verksamhetsansvariga (skola/förskola) tillsammans med ansvariga för fastigheten finns även tillgänglig på www.miljosamverkan.se/inne

26 Fick du det du beställde?

Plan- och bygglagen (PBL) Plan- och bygglagen, PBL, är den lag som reglerar planläggningen av mark, vatten och byggande. Med PBL följer vägledning för beslut om lov och byggande, översiktsplaner, områdesplaner och detaljplaner. Översiktsplan och detaljplan utgör grunden för den fysiska planeringen. Syftet med plan- och bygglagen är att främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. Lagen håller dock på att omarbetas. Den 5 december 2007 fattade riksdagen beslut om lagändringen enligt propositionen ”Ett första steg mot en enklare plan- och bygglag” som träder i kraft den 1 januari 2008. För aktuell information om PBL hänvisas därför till www.boverket.se.

Utformningen av skolans lokaler lyder under flera lagar – men räcker det?

Utformningen av skolans lokaler lyder således under flera lagar och normer även om Skolöverstyrelsens reglering försvunnit. I skolan styrs verksamheten ytterst av skollagen och även av arbetsmiljölagen som betraktar skolan som en arbetsplats bland andra. Därför gäller lagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter för alla i skolan, alltså rektor, lärare och övrig personal samt elever från och med förskoleklassen och den ger även eleverna rätt till inflytande över skolans arbetsmiljö. Därutöver gäller även miljöbalken och plan- och bygglagen (PBL) med grundläggande krav på t.ex. säkerhet, tillgänglighet och hälsoaspekter, krav som i de flesta fall är relativt konventionella och naturligtvis ska uppfyllas.

Dessa lagar och förordningar representerar en grundnivå som inte får underskridas. Emellertid behövs det för skolans verksamhet ofta funktioner med en högre kravnivå, vilket innebär att en verksamhetsspecifik kravspecifikation kan omfatta betydligt mer än vad som föreskrivs i olika myndighetsnormer. De verksamhetsspecifika kraven är sådana som är direkt knutna till verksamheten och som måste uppfyllas för att skolhusbyggnaden över huvudtaget ska kunna användas för sitt ändamål, dvs. pedagogiskt inriktad verksamhet.

Krav på skolans lokaler Det finns olika typer av krav på skolans lokaler. Vi skulle kunna sammanfatta dessa som: – myndighetskrav – verksamhetsspecifika krav – byggnadsspecifika krav

Varför ska vi utvärdera skolans lokaler 27

Emellertid kan hus som uppfyller alla verksamhetsspecifika behov/krav ändå vara rätt dåliga. Det finns alltså ett klart, om än ibland komplicerat, samband mellan myndighetskrav, verksamhetsspecifika krav och det vi kan kalla byggnadsspecifika krav. De byggnadsspecifika kraven säkerställer byggnadens kvalitet.

Här finns krav på estetiska kvaliteter, effektiva planlösningar, lågt energibehov, rimligt underhållsbehov m.m. De byggnadsspecifika kraven måste uppfyllas för att det ska bli ett i alla avseenden bra hus att vistas i och förvalta. Detta får dock aldrig ske på bekostnad av de verksamhetsspecifika kraven. Till exempel kan inte lösningar för lågt energibehov tillåtas resultera i dåligt inomhusklimat.

Skolans lokaler ska utformas så att de tillgodoser både de verksamhetsspecifika och de byggnadsspecifika kraven fullt ut.

Under många år har skolan också fått vara med om förändringar i sitt inre arbete men den fysiska skolmiljön har inte hängt med i förändringarna i läroplanerna. Skolverkets direktiv om ”en skola för alla” och läroplanens tankar ”alla som arbetar i skolan skall främja ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön” (Lpo 1994 s.18) är exempel på detta.

I detta sammanhang kan det påpekas att rutiner för uppföljning och utvärdering av de byggnadsspecifika kraven har utvecklats i takt med kontroller, besiktningar och kvalitets­säkrat godkännande av genomförda byggprojekt, medan utvecklingen av rutiner för uppföljning av de verksamhetsspecifika kraven ännu är i sin linda.

Finns det inte risk för att det blir för mycket utvärderingar?

Att utvärdering är bra och nyttigt är ett relativt godtaget synsätt i dagens samhälle. Det bör dock påpekas att allt för stor datainsamlingsiver utan tydligt syfte stjäl både tid och pengar från andra aktiviteter. Sociala normer motverkar ofta individens vilja att ständigt dokumentera, granska och övervaka sig själv, kollegor och det gemensamma arbetet. En reaktion som kan bero på att man känner att den professionella kompetensen ifrågasätts då allt måste dokumenteras och utvärderas för att vara säker på att allt står rätt till och att utveckling sker för skattebetalarnas pengar.

En annan aspekt som man bör fundera över innan man planerar och sätter igång en utvärdering – av exempelvis skolans lokaler – är om kostnaderna för utvärderingen står i rimlig proportion till nyttan av resultatet. Det talas nämligen ganska ofta om utvärderingar som ett fantastiskt redskap för att åstadkomma förbättringar – men hur detta ska gå till i praktiken förblir allt för ofta oklart. Problemet förstärks av beslutsfattare som väljer att bortse från utvärderingens resultat, trots att dessa visar att verksamhet och/eller lokaler inte är effektiva i förhållande till givna mål.

28 Fick du det du beställde?

Professioners behov av att utveckla expertkunskap Som medborgare behöver vi information för att kunna hålla oss upplysta om vad som försiggår i den offentliga sektorn och vad den presterar så att vi vet att vi får valuta för våra skattepengar. Det är trots allt vi själva som betalar för exempelvis skolorna.

Vid resultatstyrning är utvärdering ett viktigt instrument för att lära av framgångar och misstag. Att utveckla utvärderingsverksamheten med inriktning på fysisk miljö är väsentligt för exempelvis arkitekter. Arkitekter arbetar ofta utifrån en repertoar av fall, ur vilken han/hon väljer situationer med relevanta likheter med det aktuella problemet. Dessvärre finns det många projekterade förskolor och skolor som aldrig utvärderats utifrån en pedagogisk synvinkel. Ofta finns en föreställning om hur saker och ting fungerar men eftersom man ganska sällan utvärderar och får svart på vitt på vilka lösningar som är bra, utgår man från kunskap som man inte har belägg för. Mer eller mindre välgrundade erfarenheter från tidigare fall förs således vidare och ger underlag för kriterier och tumregler i nya problemsituationer. Utvärderingar bidrar till att utveckla en professionell kunskaps­återföring.

Andra anledningar till att utvärdera lokaler Det finns således flera starka skäl att utveckla utvärderingsverksamheten inom samhällsbygg­nadssektorn. Övergången till resultatstyrning av byggandet är ett och professionens behov av att utveckla expertkunskap är ett annat.

Andra motiv till att utvärdera lokalerna kan vara att: • ”Trimma” en nybyggd skola. En utvärdering kan ge värdefull information som hjälper verksamheten att justera byggnadens funktioner för att på bästa sätt stödja verksamheten. Ibland kan även mindre justeringar åstadkomma stora förbättringar t.ex. på ljudnivåer. Ibland kan utvärderingar visa att problemen inte alls har med byggnaden att göra utan att de kan åtgärdas på ett mindre kostsamt sätt genom organisationsförändringar, t.ex. att anordna köer på annat sätt eller att använda vissa ytor till andra aktiviteter.

• Förbättra utformning av framtida skolor. En väsentlig anledning till varför man ska utvärdera hur skolans lokaler fungerar är att bidra med erfarenhet för framtiden om vilken typ av lösningar som fungerar. Dessa lösningar ska kommuniceras och kanske även utvecklas till kommande skolhusbyggnationer. På samma sätt bör misstag identifieras och dokumenteras så at dessa kan undvikas i framtida projekt.

Varför ska vi utvärdera skolans lokaler 29

• Genom aktiv brukarmedverkan förbättra verksamhetsresultat. Genomförandet av utvärderingar kan engagera de som använder skolans lokaler att faktiskt förbättra sitt sätt att bruka de fysiska resurserna. Ett aktivt engagemang i en utvärdering hjälper till att identifiera hur lokalerna används.

Med aktiv brukarmedverkan följer god förståelse för eventuella förändringar och därmed förankring för exempelvis mer kontroversiella beslut.

Ytterligare motiv till att utvärdera skolans lokaler kan vara att • Ge professionella (dvs. skolledare och pedagoger) underlag för att utveckla den pedagogiska verksamheten.

• Granska om en ändring av lokaler har utförts enligt planerna. För att klargöra om man uppnått uppställda mål.

• Få underlag till åtgärd. Till exempel om en realiserad lokalförändring ska fortsätta att användas i sin nuvarande form, vidareutvecklas och/eller avyttras/rivas etc.

• Ge verksamheten stöd och hjälp om hur lokalerna kan (är tänkta att) användas • Skapa en kostnadseffektivisering/förbättring • Skapa drivkraft för ett effektivare lokalutnyttjande • Prognostisera ett lokalplaneringsprojekts framgång. Vilken lösning fungerar bäst? Hur går vi vidare? Vad kan förbättras?

Sammanfattningsvis kan vi se att de flesta utvärderingar görs för att ta fram ett underlag för beslut. Man vill veta hur det faktiskt förhåller sig innan man går vidare. I andra fall handlar det om att kontrollera något. En utvärdering eller uppföljning som görs i kontrollsyfte behöver inte leda till beslut utan kan visa att allt är bra och fungerar som det ska. Ett tredje generellt syfte med utvärderingar är att de bidrar till lärande. Man kan lära sig både genom att aktivt delta i utvärderingsprocessen och genom att läsa den slutliga utvärderingsrapporten.

Utöver detta genomförs rutinmässiga utvärderingar enbart för att det förväntas, vilket sällan leder till beslut, kontroll eller lärande. Man kan också använda utvärderingar för att skjuta upp beslut i en fråga eller för att skapa legitimitet åt ett beslut som redan är taget.

30 Fick du det du beställde?

Drivkrafter för en mer verksamhetsorienterad skolmiljö Det är en självklarhet att man har speciella ventilationskrav för att skolans datorer ska fungera optimalt. Varför har vi inte sådana krav när det gäller barnen som vistas i samma lokal?

Inomhusluften är ibland så dålig att effektivt lärande blir omöjligt. Men, är det då alltid lokalerna som utgör ett hinder och måste byggas om? Varför inte låta viss undervisning ske utomhus? Det finns pedagogiska vinster samtidigt som luften blir bättre både för dem som vistas ute och dem som är kvar inne.

Ytterst handlar det om att förstå att det man vill åstadkomma faktiskt är produktivitetsutveckling, det som i skolans fall handlar om gynnsam inlärning.

Traditionellt arbetsmiljöarbete handlar om att undvika sådant som är direkt skadligt för hälsan. Då tittar man oftast på lokaler, redskap och arbetsställningar. Om vi i stället granskar arbetsmiljön utifrån vad som är skadligt respektive gynnsamt för själva lärandet blir diskussionen delvis en annan. Då handlar det om hur skolan kan bli effektivare, På alla arbetsplatser finns det sådant som skulle kunna fungera bättre, både för barnen/eleverna och för lärarna. Oftast skulle samma åtgärder förbättra för båda. Det gäller att göra allt i rätt ordning: Stanna upp och analysera vilka problem som behöver åtgärdas först, förbered er genom att tänka ut en klok strategi och gå sedan till handling – starta förändringsarbetet. Börja sedan om från början igen och ta itu med nästa problem. På så sätt får man ett mer systematiskt arbetsmiljöarbete.

Generell kvalitetsutveckling inom planering, byggande och förvaltning Rådet för Byggkvalitet, BQR, som är en ideell förening och ett samverkansforum för kvalitetsutveckling inom planering, byggande och förvaltning av den byggda miljön, utvecklar en modell för utvärdering och uppföljning av bygg- och anläggningsprojekt med tillhörande processer, målområden, mått och mätsystem för ökad kvalitet i vid mening. Målet för projektet är att skapa ett verktyg för att följa upp, styra och utvärdera bygg- och anläggnings­projekt.

Ansvaret för att mätverktyget används kommer att ligga på byggherren. Byggherren måste vid varje projekt bestämma hur ofta, vem, när och på vilket sätt man ska mäta.

Principen för mätverktyget är att det måste vara kort tid mellan mättillfälle och resultat­återföring. Resultatåterföring kommer att ske på två olika nivåer, på projektnivå till byggherren och på aktörsnivå via lämpliga möten med aktörerna. Mer information om detta projekt finner du på www.bqr.se (se projekt Best Practice).

Kort historik om tidigare utvärdering 31

Kort historik om tidigare utvärdering

En förenklad och mycket kortfattad beskrivning av det historiska perspektivet på utvärderingar är att utvärderingsfältet har utvecklats från att under första halvan av 1900-talet utmärkas av fokus på måluppfyllelse, experimentella metoder med standardiserad datainsamling, stora urval och produktion av vetenskapliga och i huvudsak kvantitativa data, till att i dag kännetecknas av en mångfald angreppssätt, metoder och analysverktyg.

Samtidigt sträcker sig utvärderingarnas historiska rötter flera århundraden tillbaka i tiden. Redan under antiken tog vise män anställning vid hoven för att bistå kungar och furstar med råd och dåd. Under medeltiden var det astronomernas uppgift att utvärdera stjärnornas position i syfte att sammanställa monarkers horoskop och därmed ge vägledning inför viktiga beslut. Vetenskapsmän har i alla tider genomfört experiment i syfte att utvärdera sina iakttagelser och fastställa resultat. Alla dessa intentioner har i grund och botten handlat om att i efterhand upptäcka, kartlägga och bedöma resultat i syfte att åstadkomma en ökad självreflexion, fördjupad förståelse och i förlängningen mer välgrundade resultat.

I Nationalencyklopedins ordbok anges att begreppet ”utvärdering” har använts sedan 1954. Samtidigt är det uppenbart att människor har bedömt värdet av sina insatser redan tidigare. I vår heliga skrifts Första Moseboken kan vi finna exempel på detta. Där beskrivs en mycket tidig utvärderingsprocess: … och Gud såg på allt han gjort, och se, det var mycket gott.” Ett citat som belyser kärnan i all utvärderingsverksamhet – den värderande bedömningen. Även om det är sällan en utvärdering i vår tid kommer fram till att allt är enbart bra. Dessutom är observation ett bra exempel på en utvärderingsmetod.

Vi kan också konstatera att våra förfäder dagligen sysselsatte sig med olika typer av utvärderingsliknande tankar för att överleva helt enkelt. Dagligen har vi människor reflekterat över olika situationer – om det är bra, om det fungerar, vad som ska prövas, vad som kan bli bättre och så vidare. Alla sådana tankar utgör kärnan i en utvärdering.

Nedan följer några korta brottstycken ur historien om hur utvärderingen av vår lokalanvändning utvecklats.

32 Fick du det du beställde?

Under 1940-talet genomförde Hemmens Forskningsinstitut (HFI) studier i laboratorier där det kvinnliga köksarbetet mättes och studerades in i minsta detalj. [bild från Nordiska museets bildbank.]

1940-tal – Hemmens forsknings­institut en unik pionjär Redan i slutet av andra världskriget hade man börjat intressera sig för kökens utseende i något som kallades den svenska standardiserings­kommittén. Man ville underlätta arbetet i hemmen och även husmorsföreningar engagerade sig.

Under 1940-talet genomförde Hemmens Forskningsinstitut (HFI) studier i laboratorier där det kvinnliga köksarbetet mättes och studerades in i minsta detalj.

Sedan redovisades rörelserna i hushållsbestyren i till synes obegripliga diagram i jakten på det perfekta, funktionella köket. En form av mätningar som utfördes med en naturvetenskaplig, positivistisk hållning. Syftet var också att få fram utvärderings­metoder som mätte det de var avsedda att mäta (validitet) och att mätningen var stabil – det vill säga gav samma resultat varje gång (reliabilitet).

I tidskriften HFI-meddelanden redovisades undersökningsresultat som rörde t.ex. köksinredningar och hushållsredskap men också sociologiska studier av hemarbetet och barns miljö i hemmen.

Förord 33

HFI startades av olika myndigheter, organisationer och utredningar, bland annat Aktiv hushållning, Husmödrarnas samarbetskommitté och Hushållslärarinnornas samorganisation. Det finansierades av stat och näringsliv gemensamt och syftade till att rationalisera hem- och hushållsarbete genom forskning och konsumentupplysning. År 1957 övertog Konsumentinstitutet, det som senare blev Konsumentverket, HFI:s verksamhet.

Utvärderingsarbetet av de svenska köken medförde att Sverige utvecklade en internationellt framstående forskning om hushållsarbete vilket också inspirerade till fortsatt undersökning av bostadens utformning. Samtidigt vittnar de som var med under 40-talet om att vita rockar och tidtagarur var en förutsättning för att deras utvärderingar skulle klassificeras som forskning. Arbetet resulterade så småningom i den köksstandard som blev norm i Sverige, och som använts fram till 1990-talet.

© BulBul Film

Design: Blanke Ark

Forskningen som bedrevs under 40- och 50-talet vid HFI (Hemmens forskningsinstitut) har bildat underlag för en norsk-svensk filmproduktion ”Psalmer från köket”. I denna framställs HF-institutets utvärderingar av svenska kvinnors rörelser i köken i jämförelse med norska singelmäns dito samt de till synes obegripliga diagram som ritats upp i jakten på det perfekta, funktionella köket.

I något som verkar vara en domarstol från en tennisplan sitter ”utvärderaren” uppflugen och observerar med penna och papper i hand de norska jämförelseobjekten.

1960- och 1970-talen – Utvärderingsområdet professionaliseras Redan i början av 1960-talet utvecklades amerikanska rutiner för systematiska utvärderingar av byggnader – Environmental Design Evaluation eller Building Diagnostics.

34 Fick du det du beställde?

Det var framför allt stora institutionella byggnader som utvärderades. Många av de tidiga granskningarna var inriktade på den miljö som svaga och utsatta grupper i samhället använder t.ex. studentbostäder, mentalsjukhus och fängelser.

Under det tidiga 1970-talet inrättades utvärdering också som ett samhällsvetenskapligt forskningsområde, och intresset för utvärdering hade vuxit sig så pass stort att professionella organisationer för utvärderare bildades. Vetenskapliga tidskrifter etablerades inom området (t.ex. Evaluation Review). En mer komplex syn på utvärdering utvecklades och man gick från det objektiva ”mätandet” till att ägna sig åt mer kvalitativa metoder med större förståelse för utvärderingsobjektet.

1980- och 1990-talen – Ökat intresset för hur resultat uppstår Under 1980- och 1990-talen riktades uppmärksamheten inom utvärderingsområdet främst mot frågor om hur resultaten kommit till. Det var en period då även användning av utvärderings­resultat uppmärksammades. En ny mer aktionsinriktad roll för utvärderare växte fram. Det handlade nu om att faktiskt vara med och påverka det man utvärderade. Även beställare, finansiärer och användare av utvärderingar påverkade och utvecklade nya utvärderings­metoder.

Utvärderingar som betonade delaktighet blev vanligare.

Inom offentlig lokalförsörjning och fastighetsförvaltning genomfördes betydande förändringar under denna period. Syftet var bland annat att förtydliga verksamhetsfokus genom att särskilja brukarfunktionen från ägar- och förvaltarfunktionen. Ett annat syfte var att uppnå en effektivare fastighetsoch förmögenhetsförvaltning genom att statsmakten som ägare och förvaltare renodlades. Lokalförsörjningsverket fick i uppgift att redovisa generella nyckeltal för statliga verksamheters lokalanvändning och lokalkostnader samt göra kvalificerade analyser av dessa. Ett annat motiv till fastighetsreformen var den kris som drabbade fastighetssektorn under 1990-talet. Perioden innan krisen hade kännetecknats av lång tid med stigande fastighetspriser och en tro hos marknaden om en fortsatt god värdeutveckling. Erfarenheter som medverkat till ett ökat behov av faktabaserade utvärderingsunderlag.

Dessa förändringar bidrog tillsammans till ett ökat behov av utvärderingar av våra lokaler. Framför allt myndigheters bruk av lokaler sattes under lupp.

Hyreskostnader, lokaliseringar och antal kvadratmeter granskades med hjälp av ekonomiska modeller för mätning av produktivitet och effektivitet. Statskontoret (och nuvarande Ekonomistyrningsverket­www.esv.se) blev den instans som fick ansvar för att analysera lokalutnyttjande och lokaleffektivitet hos offentliga verksamheter.

Kort historik om tidigare utvärdering 35

2000-talet – Fokus på kvalitetsarbete En generell anledning till dagens utveckling av utredningsmetoder är det ständigt pågående kvalitetsarbetet. Kvalitetssäkring har i vissa sammanhang kommit att användas synonymt med termen utvärdering. Några aspekter inom kvalitetsarbete som påverkat utvecklingen av utvärderingar kan sammanfattas med: ständiga förbättringar, behov av att basera beslut på fakta, ökad processfokusering, kunden i fokus och medarbetarnas engagemang. I arbetet med att mäta kvalitet inom förskola och skola har man bland annat använt utvärderingsmetoder från SIQ (Institutet för kvalitetsutveckling). Metoderna inriktar sig främst på personalens arbetsförhållanden, arbetsmiljön och ledningsaspekter av kvalitet. Gemensamt för SIQ:s utvärderingsmetoder och andra liknande kvalitetsinriktade metoder är att de utgår från andra aspekter än verksam­hetens pedagogiska uppdrag och mål.

En annan stark pådrivande faktor när det gäller professionaliseringen av utvärderingar i Sverige är medlemskapet i den europeiska unionen. I princip alla projekt som finansieras med medel från unionen ska utvärderas, något som markant ökat antalet utvärderingar både på nationell och lokal nivå.

Under andra halvan av 1900-talet var planeringsbegreppet och planeringstänkandet centralt inom de flesta organisationer, inte minst inom förskolan och skolan. Arbetet genomfördes terminsvis i form av grovplanering och veckovis mera som finplanering, med hjälp av olika typer av planeringskalendrar som ett sätt att strukturera arbetet och tänka framåt. I dag har detta delvis frångåtts och det har skett en förskjutning från planering till utvärdering. Samma tendens återfinns i dagens moderna förvaltningstänkande och sättet att styra verksamheter. Tidigare styrdes offentliga organisationer framtidsorienterat eller med hjälp av planer – i dag har man i regel gått över till en tillbakablickande styrning med hjälp av utvärdering och annan typ av feedback. Utvecklingen är delvis en reaktion mot tidigare övertygelser om att kunna förutsäga och prognostisera framtiden.

En professionell organisation för utvärderare, Svenska utvärderingsföreningen (SVUF), grundades så sent som i januari 2003. Det är en ideell och oberoende förening för alla som arbetar med och är intresserade av professionell utvärdering. Föreningen vänder sig till utredare, beställare, konsulter och forskare verksamma i både offentlig och privat sektor (www.svuf.nu).

I Umeå finns sedan 1997 Centrum för utvärderingsforskning. Sedan starten har centrat genomfört forskningsbaserade utvärderingar samt ordnat utbildning inom området (www.ucer.umu.se).

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att synen på utvärderingar, under 1900talet, har gått från en enkelriktad mätprocess där resultat efterfrågades av beslutfattare till att vara en arena för utbyte av erfarenheter och perspektiv på hur vi använder våra lokaler.

36 Fick du det du beställde?

Utvärdering av lokaler – i teorin

Lite längre fram i skriften presenteras hur det praktiska utvärderingsarbetet kan planeras och genomföras. Innan dess kan det vara bra att bekanta sig med ett par viktiga begrepp.

Vad betyder utvärdering?

Enligt Nationalencyklopedins ordbok innebär utvärdera att (noggrant) bedöma värdet (resultatet) av ny verksamhet – en systematisk retrospektiv värdering av processer, prestationer och utfall. Det anges också att begreppet har använts sedan 1954, vilket betyder att det är ett relativt ungt fenomen. Ordboken hänvisar även till ”evaluera” med samma betydelse – ett ord som kommer från franskans ”évaluer” med betydelsen ”skatta, värdera”. Motsvarande engelska begrepp är ”evaluate”. En utvärdering medför således någon form av granskning och analys av hur en verksamhet eller ett projekt har lyckats nå uppsatta mål. Vi talar också ibland om kvalitets- och resultatmått.

Det är alltså två delar som bör uppfyllas för att vi ska kalla en aktivitet för utvärdering. Det ena är det vetenskapliga: att utvärderingar görs systematiskt, dvs. med vetenskapliga metoder. Definitionen i ordboken anger också att utvärderingar ska vara noggranna, vilket kan utsträckas till det vetenskapliga. Ett systematiskt arbete med öppen dataredovisning och en klar beskrivning av hur man avgör värde är ett vetenskapligt angreppssätt. Det andra är att utvärderingens syfte är att vara värderande – att bedöma värdet av en insats. Ett värde som ibland, men oftast inte, kan mätas i pengar.

Skillnader mellan utvärdering och uppföljning I Skolverkets bok ”Att utvärdera skolan” ges följande beskrivning av skillnaden mellan utvärdering och uppföljning: Utvärdering: syftar till en djupare analys/förståelse (än vad uppföljning gör) innebär en granskning och värdering av särskilt utvalda områden sker vid särskilda tillfällen och ofta på uppdrag av någon

Utvärdering av lokaler i teorin 37

Uppföljning: vill ge saklig, värderingsfri, partipolitiskt neutral information vill ge en samlad översiktlig bild innebär regelbunden och fortlöpande insamling av information bygger främst på kvantitativ information (sifferuppgifter, nyckeltal och liknande) innebär oftast totalundersökningar (när urval görs är det viktigt att det är representativt)

Gemensamt för både uppföljning och utvärdering är att förstå verksamheten man samlar information om. Skillnaden är att utvärdering syftar till en djupare förståelse av enskilda fenomen eller aspekter, medan uppföljning vanligen vill bidra till en bredare kännedom om generella fenomen – tendenser och trender, översikter och liknande. Den främsta skillnaden mellan uppföljning och utvärdering ligger emellertid i det värderande inslaget, vilket är själva kärnan i all utvärdering.

Skolverket (www.skolverket.se) har formulerat följande definition av utvärdering: ”Att granska och värdera särskilt utvalda delar av verksamheten inom barnomsorg och skola gentemot överenskomna kriterier.”

Vad betyder ändamålsenliga skollokaler?

Utgångspunkten för denna skrift är att utvärdera hur ändamålsenliga lokalerna är för skolans verksamhet. Vad menar vi då med begreppet användbarhet?

En definition finns i ISO 9241-11, 1998, där man definierar användbarhet som: ”den utsträckning till vilken en specialiserad användare [personal, elever] kan använda en produkt [skolans lokaler] för att uppnå specifika mål [läroplanen] med ändamålsenlighet, effektivitet och tillfredsställelse i ett givet användningssammanhang (lärandesituationen).”

I detta sammanhang definieras ändamålsenlighet som: ”noggrannhet och fullständighet med vilken användarna uppnår givna mål.” Effektivitet definieras som: ”resursåtgång i förhållande till den noggrannhet och fullständighet med vilken användarna [elever och personal] uppnår givna mål.” och tillfredsställelse definieras som: ”frånvaro av obehag samt positiva attityder vid användningen av en produkt [skolans lokaler]”.

Slutligen definieras användningssammanhanget som: ”användare, uppgifter, utrustning [inredning, läromedel, datorarbetsplatser och annat material] samt fysisk och social omgivning i vilken produkten används.”

Utifrån dessa definitioner kan att antal kriterier för utvärdering av lokalernas användbarhet sammanställas. Ett exempel från skolverksamhet visas i tabellen på nästa sida:

38 Fick du det du beställde?

Tillfredsställelse

Effektivitet

Ändamålsenlighet

Kriterier:

Kriterier:

Kriterier:

Hälsa /Komfort

Yteffektivitet/Nyttjandegrad

Måluppfyllelse

Säkerhet

Totalyta

Arbetssätt/lärande

Image/identitet

Kostnadseffektivitet

Läromiljöns utformning

Estetik

Produktivitet

Attraktivitet för nya elever, personal

Värde

Självutvärdering av produktivitet

Elev, personalomsättning

Tidigare erfarenhet

Lokalstandard

Värderingar, attityder

Metoder:

Metoder:

Metoder:

Intervjuer

Nyckeltal

Intervjuer

Enkäter

Observation

Enkäter

Deltagande: Workshops

Registrering

Observationer

Semantiska metoder

Loggning

Deltagande: Workshops

Årliga uppföljningar

Enkäter

Videoupptagning

Verksamhetsresultat

Analys av lokalernas utformning

Beskrivningar i text

Kriterierna kan naturligtvis vidareutvecklas utifrån vad som går att mäta på verksamhetsnivå och utifrån de fysiska lokalerna. En annan vidareutveckling är att utveckla kriterierna utifrån personal- och elevperspektiv.

Vad betyder resultat och effekt?

En nyansering av begreppet ändamålsenlighet bidrar till att särskilja resultat från effekt. De båda begreppen är i praktiken synonyma och ibland ganska vaga.

I Nationalencyklopedins ordbok kan man läsa att resultat är någonting (konkret eller abstrakt) som uppkommer genom att (viss) handling eller (visst) förlopp fullbordas, ofta om något som kan värderas eller mätas, gärna i siffror eller

Utvärdering av lokaler i teorin 39

dylikt. I samma ordbok står det att effekt är resultat av viss (påtaglig) påverkan (följd, inverkan, verkan). Det betyder i vardagligt tal att effekt är något som uppträder på grund av att någonting annat har hänt tidigare.

Formulering av syfte och mål

bakgrund

projektförlopp

effekthemtagning

I utvärderingssammanhang är det viktigt att särskilja om det är effekten eller resultatet av ett projekt som ska utvärderas.

I utvärderingssammanhang är det viktigt att särskilja om det är effekten eller resultatet som ska utvärderas. Exempelvis kan skolans lokaler utvärderas som ett resultat av kommunens lokalförsörjningspolitik, medan effekten av de nya lokalerna mäts utifrån ett verksamhetsperspektiv – stödjer de nya lokalerna elevernas och personalens pedagogiska arbete.

Förstå

Definiera

Värdera

Värderingar

Intressent projekt

Övergripande verksamhetsmål (Lpo4 etc.)

Värde

Kriterium Mål

Projektmål (Enskild skolverksamhet)

Värdebidrag

Nytta Resurser Ramar

Produktkvalitet Lärmiljön – skolans lokaler

I utvärderingssammanhang handlar det till stor del om att förstå vad det är som ska utvärderas. I grund och botten handlar det om att ta fasta på, och verkligen förstå innebörden i de övergripande verksamhetsmålen för skolan. Det är dessa värderingar som sedan bildar grund för den enskilda skolans verksamhet. Det värdebidrag skolans lokaler åstadkommer definieras utifrån den nytta som lokalernas kvalitet motsvarar. Processer, prestationer och utfall representerar således olika mätobjekt i en utvärdering och är viktiga att skilja åt (figur Ryd 2008, vidareutvecklad efter Saxon 2005).

40 Fick du det du beställde?

Utvärderingar är en form av fallstudier Utvärderingar av byggnader i bruk genomförs metodmässigt som en enklare form av fallstudier. Man väljer de fall av vilka det finns mest att lära. Många olika metoder kombineras för att samla data.

Sammanfattningsvis kan man säga att utvärdering av skolans lokaler syftar till: • ökad ändamålsenlighet (lokaler som stödjer ett pedagogiskt arbete enligt Lpo) • bättre verksamhetsresultat (ett bättre lärande, höjd kunskapsnivå) • minskade lokalkostnader (kostnadseffektivt nyttjande av skattemedel) • nöjda brukare (elever och personal samt föräldrar) • förbättrade beslutsunderlag (erfarenheter till andra skolbyggnadsprojekt) • produktivitet/kapacitetsförbättringar (t.ex. antal elever per ytenhet) Resultaten återförs till det utvärderade projektet, normalt i form av ett åtgärdsprogram och till nya projekt. Generalisering av utvärderingsresultaten kan göras i form av modeller eller styrmedel. Generaliseringar kan också göras mer nyttoorienterat och i form av konkreta handlingsplaner eller checklistor.

Hur utvärderas skolans fysiska miljö i praktiken? 41

Hur utvärderas skolans fysiska miljö i praktiken?

Det finns i själva verket bara fyra sätt att samla in data: genom skriftliga enkäter, med hjälp av intervjuer, genom observation, samt genom analys av dokument (ritningar, siffror och textmaterial). Inom vart och ett av dessa områden finns det särskilda handböcker, manualer, och expertis.

Om utvärderingsmetoder och verktyg I detta avsnitt redovisas ett urval av olika typer av utvärderingsmetoder, verktyg och tekniker. Metoderna, det vill säga tillvägagångssätt vid utvärdering, har olika bakgrund och är mer eller mindre etablerade inom planerings-, bygg- och förvaltningssektorn. En annan anledning till att presentera flera olika metoder är att bredda den enskilde utvärderarens kunskap om tillvägagångssätt. Det finns inte en teknik som passar vid alla tillfällen utan en professionell utvärderare bör kunna välja den metod som är bäst lämpad i den enskilda situationen.

Hur?

Vilka?

Vad?

Varför?

• Intressenter • Medverkande • Genomförare

• Utvärderingsobjekt • Huvudfrågor • Bedömningskriterier

• Förutsättningar • Syfte/Motiv • Nytta

• Värdering • Spridning • Lärande

• Datainsamlingsmetoder • Urval • Analysmetoder

42 Fick du det du beställde?

Om figuren på föregående sida: En utvärdering av befintlig lokalanvändning kan vara mer eller mindre omfattande och djupgående. Den kan läggas upp på en mängd olika sätt. Valet av utvärderingsmetod grundas på en mängd faktorer: vilken information som efterfrågas, med vilken avsikt utvärderingen görs och hur kostnads- och tidskrävande den får vara. Genom att betrakta utvärderingar som en process kan man successivt avgränsa och precisera utvärderingssyfte, vilka som berörs, val av metod och analysform. Innan arbetet påbörjas kan det vara en poäng att springa ett par varv upp och ner i den utvärderingstrappa som ursprungligen tagits fram av Sandberg och Faugert (2007), här i en utvecklad variant.

Val av utvärderingsmetod En utvärdering av befintlig lokalanvändning kan vara mer eller mindre omfattande och djupgående. Valet av utvärderingsmetod grundas på en mängd faktorer: vilken information som efterfrågas, med vilken avsikt utvärderingen görs och hur kostnads- och tidskrävande den får vara. Inledningsvis bör man precisera de förutsättningar, motiv och nytta som utvärderingen förväntas bidra med. Därefter bör huvudfrågor, medverkande- och genomförandeformer diskuteras innan man kan påbörja ett val av utvärderingsmetod. Det är viktigt att diskussionerna tonas ned inledningsvis, och att man verkligen är klar över varför och till vilken nytta en utvärdering av skolans lokaler ska genomföras.

När man planerar sin utvärdering är det bra att inledningsvis veta vilken typ av data som behövs. Val av metod görs således alltid utifrån vilken som är bäst lämpad för att besvara utvärderingens frågeställning och dess syfte.

Tre nivåer – olika djup och syfte Utvärderingar av skolans lokaler kan delas in i de tre nivåerna: indikativ, undersökande och diagnostisk. Nivåerna är väl etablerade och används internationellt. De har ursprungligen utvecklats inom Post Occupancy Evaluation av bl.a. Wolfgang Preiser.

• Indikativ. Mindre omfattande utvärderingar som ger indikationer om en skolhusbyggnads ändamålsenlighet finns då på den lägsta nivån, den indikativa (begränsade resurser och kompetens). Typiska metoder är arkivoch dokumentstudier, gå-turer, intervjuer och checklistor.

• Undersökande. På den undersökande nivån ger utvärderingar större visshet i fråga om resultat men är mer tidskrävande, mer komplicerade och resurskrävande än indikativa undersökningar. Många gånger genomförs en undersökande utvärdering efter en indikativ utvärdering där problem har identifierats. På den undersökande nivån är frågorna mer specificerade och detaljerade vilket även ger högre tillförlitlighet/reliabilitet. Jämförelser görs också med andra liknande skollokaler.

Hur utvärderas skolans fysiska miljö i praktiken? 43

• Diagnostisk. Den diagnostiska utvärderingsnivån är övergripande och djupgående. Flera olika metoder används (multi- och hybridmetoder, ett forskningsinriktat angreppssätt) och resultatet har ofta en långsiktig betydelse. Denna nivå passar större skolbyggnadsprojekt och innefattar många variabler.

Arbete med barn ställer särskilda krav vid val av metod Barn tänker och reagerar många gånger annorlunda än vuxna. Att intervjua förskolebarn om hur de upplever lokalerna kräver kompetens i att lyssna till barnen och samtala med dem utifrån deras perspektiv. Detta gäller även analys av resultaten. Om minderåriga barn deltar i utvärdering av skolans lokaler måste deras föräldrar också informeras om utvärderingens syfte, tillvägagångssätt och vem som är ansvarig för studien. Dessutom bör föräldrar ges tillfälle att ge sitt medgivande till utvärderingen.

Uppgifter om såväl barn/elever som verksamhet behandlas enligt Skolverkets regler om konfidentialitet och sekretess. Varken barns/elevers, lärares namn eller namnet på förskolan/skolan får sammankopplas i några utvärderingsrapporter eller sammanställningar. Särskilda regler gäller också angivelse av tidpunkt. Man får använda dagens namn t.ex. torsdag och datum men inte år.

Ingen fotografering eller videoupptagning får förekomma utan särskilt medgivande från personal och föräldrar. Om observationer genomförs i barnens/ elevernas vanliga miljö måste man alltid informera barn, elever och personal i verksamheten om att observationer genomförs.

Vid enskilda intervjuer måste varje enskilt barn/enskild elev tillfrågas om de vill delta. Man bör också informera dem om att deltagandet är frivilligt och att de får avbryta intervjun om de vill. Vid utformning av enkäter bör särskild hänsyn tas till barnens kunskapsnivå. Exempelvis kan de yngre eleverna få kryssa för olika ”smileys” som svarsalternativ.

44 Fick du det du beställde?

Föräldramedgivande  

JA, jag/vi tillåter att mitt/vårt barn NEJ, jag/vi tillåter INTE att mitt/vårt barn

.......................................................

(Barnets namn) blir observerat eller intervjuat angående hur de använder eller vad de tycker om förskolans/skolans lokaler. .......................................................

Datum ................................................

(Målsmans underskrift)

.............................................

Tel

Då minderåriga barn deltar i utvärdering av skolans lokaler måste deras föräldrar informeras och få tillfälle att ge sitt medgivande.

Innan man genomför en utvärdering av skolans lokaler bör man således vara klar över hur man hanterar informations-, samtyckes-, konfidentialitets- och nyttjandekrav. Det är också viktigt att hålla sig till den problemställning och det syfte som är fastställt i utvärderingen och ingenting annat.

Det finns inte en metod som passar i alla sammanhang Det finns inte en utvärderingsmetod som är bättre än någon annan. Det finns många olika metoder som kan nyttjas för att utvärdera skollokalers ändamålsenlighet och det kommer att skapas nya i framtiden. I alla utvärderingar väljer man att använda sig av vissa kriterier och att utesluta andra. Utvärderingsmetodernas lämplighet beror istället på om de kan bidra till att besvara den aktuella frågeställningen. Etablerade metoder bidrar till att strukturera och fokusera datainsamling. Val av utvärderingsmetod bör göras efter att utvärderingssammanhanget har klargjorts, det vill säga efter att ”varför”, ”vad” och ”vilka” har klargjorts. Ibland kan det vara bra att kombinera olika metoder och använda dessa samtidigt för att angripa frågeställningen från olika håll men också för att säkerställa analyser och resultat.

Några exempel på modeller och tekniker som kan användas redovisas i följande avsnitt.

Hur utvärderas skolans fysiska miljö i praktiken? 45

Utvärderingsmetod

Användningsområde

Typ av data

Fördelar

Nackdelar

Mål- och effekt­ utvärdering

Måluppfyllelse av uttalade och outtalade mål

Kvantitativa & kvalitativa

Enkel, lätt att minnas, objektiv

Kostnadsdrivande, tar ej hänsyn till bieffekter, en del mål är vaga – svåra att utvärdera

Frågeformulär

Ger svar på specifika frågor

Kvantitativa & kvalitativa

Når flera brukare (elever/ personal) samtidigt med relativt begränsad resursåtgång

Enkätens utformning är avgörande.

Svarsfrekvens kan bli låg – enkättrötthet.

Kan ge svar man inte vill ha

Intervjuer

Utforskande – djupare förståelse

En del kvantitativa men mestadels kvalitativa data

Interaktion mellan den som intervjuar och elever/personal

Tidskrävande Ovana kan ge spänd situation

Fokusgrupper

Ger en bred förståelse.

Kvantitativa & kvalitativa

Redogör för både gemensamma/konsensus och enskilda/konflikt uppfattningar

Vissa deltagare kan dominera diskussionen

Observationer

Ger svar på faktisk användning – vardagliga situationer

Mestadels kvalitativa

Om observationer fungerar ger de ovärderlig information – som andra metoder inte ger

Mycket tidskrävande Genererar mycket data

Plats­ integrerade metoder

Ger fylliga erfarenhetsbaserade verklighetsnära data

Kvantitativa

Bra för barn som kan ha svårt att uttrycka sig verbalt. Ger rika data om lokala förutsättningar.

Kan vara svåra att styra, ger ibland alltför situationsbetonad information

46 Fick du det du beställde?

Utvärderingsmetod

Användningsområde

Typ av data

Fördelar

Nackdelar

Kognitiva kartor

För att fånga subjektiva uppfattningar om skolmiljön

Kvalitativa

Ger information om enskilda individers uppfattning och värderingar. Bilder uppfattas ofta som ett enklare och friare sätt att uttrycka både positiva och negativa aspekter av den fysiska miljön

Metoden är svår att styra. Några kan uppleva att det är svårt att rita – hämmas av att bilden inte återger ”verkligheten”

Semantiska miljöbeskrivningar

Att med hjälp av ordpar ta ställning till och värdera egenskaper hos fysisk miljö

Kvantitativa & kvalitativa

Ger snabbt jämförbara data – kan användas av stora grupper. Är en etablerad metod inom Miljöpsykologi

Val av ordpar kan vara svårt.

Tolkningar av ord – olika. Ger ingen kunskap om samband

Mål- och effektutvärdering I stort sett alla mål kan utvärderas. Oavsett hur mål är formulerade – om de är exakta eller vaga – kan en bedömning av målens uppfyllelse underbyggas med data av olika slag. I mål- och effektutvärdering undersöks om utfallet av en åtgärd stämmer överens med dess mål eller önskade effekt och om utfallet är orsakat av insatsen. Syftet är att bidra till utveckling av verksamheten. Den målstyrda utvärderingen tar utgångspunkt i mål eller kriterier fastställda på central nivå. Syftet är att bedöma, jämföra eller på annat sätt kontrollera verksamhetens kvalitet i relation till fastställda mål och kriterier.

1. Stämmer resultaten med de beslutade målen – blev skollokalerna som vi tänkt oss?

2. Beror det på insatsen – hur gjorde vi det så bra?

En svårighet kan dock vara att skilja på vad som är en målformulering och vad som är åtgärdskrav. Det vill säga de aktiviteter och funktioner som skolan och kommunens lokalförsörjare är satta att genomföra för att uppfylla de pedagogiska målen.

För att genomföra mål- och effektutvärderingar behöver agnarna (åtgärdskraven) sållas från vetet (målen). Ett sätt att skilja dessa två åt är att hålla utkik efter ord som anger önskemål om kvalitativ eller kvantitativ förändring.

Hur utvärderas skolans fysiska miljö i praktiken? 47

Stämmer effekterna överens med målen?

Mål & Insats

Samband

Resultat

Effekt

I en mål- och effektutvärdering värderas ändamålsenligheten hos skolans lokaler i syfte att klargöra om de mål som formulerats för den pedagogiska verksamheten finner stöd i lokalernas utformning och om skolans fysiska miljö medverkar till en förbättrad pedagogisk miljö. Figur efter Vedung (1998). Överensstämmer skollokalernas utformning med verksamhetens mål (Läroplanen)? Är effekterna en funktion av de pedagogiska lokalernas utformning eller inte? Den sista frågan är svår att svara på. En anledning kan exempelvis vara att verksamhetens mål med lokalerna är oklar, man har slarvat med programarbetet. Ofta kan många andra faktorer, utöver det som utvärderas, påverka effekter och utfall (se figur på nästa sida). Måluppfyllelsen kan ibland förklaras med en mängd andra saker än den utvärderade insatsen.

En måluppfyllelseutvärdering utgår alltså från på förhand uppsatta mål (ofta kommunala och utbildningspolitiska), medan en effektutvärdering mäter på förhand definierade effekter som inte alltid avgränsats av definierade målformuleringar.

Fokus på styrdokumentens mål ”En grundläggande del av mitt uppdrag är att hålla fokus på styrdokumentens mål i allt arbete som pågår inom skolans verksamhet. Resultat ska följas upp regelbundet, utvärderas och nödvändiga åtgärder ska vidtas för att förbättra verksamheten mot högre måluppfyllelse.” (rektor)

Värt att notera är att en grundlig måluppfyllelseutvärdering inte säger någonting om eventuella bieffekter (positiva och negativa), om man inte uttryckligen inkluderar dessa i utvärderingen.

48 Fick du det du beställde?

Externa faktorer

Hela måluppfyllelsen Lokalens egenskaper Måluppfyllelse som kan tillskrivas årtgärden (effekten)

När man genomför utvärderingar av skolans lokaler kommer man ofta fram till att det finns en mängd externa faktorer som samverkar och påverkar elevernas och personalens upplevelser av den fysiska miljön – skollokalens egenskaper. En professionell utvärderare bör rimligen kunna särskilja de faktorer som kan utvärderas och också sätta upp passande gränser för vilka faktorer som kan tillskrivas lokalens egenskaper och vad som bör klassas som externa faktorer.

Svårigheter med effektutvärdering av lokaler handlar främst om problemet att isolera vad som påverkar vad och att det krävs stora mängder data för att helt och hållet utesluta bieffekter. Ibland kan sammankopplingar vara helt felaktiga och utan något som helst samband. Det är därför viktigt att ta hand om ”falska” samband i en så pass komplex och tvärdisciplinär fråga som skolverksamhetens bruk av lokaler. Vi vet idag att skolans personal och elever inte bara påverkas av sin skolmiljö utan också påverkar den. Det faktiska lärandet blir då ett resultat av en interaktion mellan såväl fysiska som sociala och kulturella faktorer. Dessutom kan samma faktorer – sociala, kulturella och fysiska – få olika effekter på olika individer, liksom olika faktorer kan ge samma effekt. Miljön upplevs helt enkelt inte på samma sätt av olika personer. En komplikation som också får pedagogiska konsekvenser.

Mål- och effektutvärdering bör användas när syftet med utvärderingen är att ta reda på effekter och resultat av hur skolan använder sina lokaler.

En viktig utgångspunkt är att det finns formulerade mål för kommunens pedagogiska skolmiljö.

Hur utvärderas skolans fysiska miljö i praktiken? 49

Exempel på målformuleringar: ”Skolan är en arbetsplats där många människor möts. Som ledare har jag tillsammans med skolans pedagoger ett ansvar att skapa en positiv skolmiljö där lust till lärande, trygghet, respekt och arbetsro ska råda.” (rektor) Mål att uppnå: ”En ökad anpassning av den fysiska skolmiljön så att den överensstämmer med de pedagogiska målen eftersträvas.” (mål formulerade i lokal utvecklingsplan) ”… att skapa skolmiljöer som kombinerar skönhet och rum för utvecklande möten med elevers och lärares förmåga att reflektera över miljöns betydelse för det pedagogiska arbetet.” (arkitekt) Styrdokument som Läroplanen ger dock ganska vaga målformuleringar för den fysiska skolmiljön eller utemiljön men betonar ändå skolmiljöns betydelse.

Läroplanen (Lpo 94 s.7) tar också upp vikten av trygghet och trivsel i skolmiljön, där alla som arbetar i skolan har ett ansvar. Rektor har ett särskilt ansvar för utformning av skolans arbetsmiljö och integrering av ämnesövergripande områden. I SOU (1997:157) Att erövra omvärlden – Förslag till läroplan för förskolan framgår dock att ”i syfte att stärka förskolans pedagogiska roll bör måldokumentets struktur och innehåll under­lätta planeringen och göra verksamheten mer tillgänglig för uppföljning och utvärdering av mål.”

Arbetsgång: • Identifiera den enskilda förskolan/skolans mål för sin inomhus- och utomhusmiljö • Utse bedömningsgrunder för att värdera målens uppfyllelsegrad • Välj metoder för datainsamling (se t.ex. nästa avsnitt) • Bearbeta och analysera insamlat material • Avrapportera utvärderingens resultat Fördelar: • Modellen är enkel, lätt att minnas och att tillämpa • Modellen tar övergripande mål på allvar • Modellen är objektiv – avsikten med utvärderingen är tydligt formulerad Nackdelar: • Modellen tar ingen hänsyn till kostnader i förhållande till nyttan med utvärderingsresultat • Mål kan vara outtalade och därmed svåra att identifiera • Modellen tar inte hänsyn till bieffekter • Strategiska motiv bakom de officiella målen: det kan finnas andra avväganden (ofta politiska) som påverkat skolans verksamhetslokaler • Utvärderarens roll uppfattas ofta som kontrollantens, inte som den opartiske forskarens

50 Fick du det du beställde?

Kan utvärderingskriterier bli mål?

Finns det då ingen risk för att utvärderingskriterierna blir mål i sig, genom att den skol­verksamhet och de kommunala fastighetsenheter som blir föremål för utvärderingar börjar orientera sig mot utvärderingskriterier snarare än mot styrande mål. Utvärderingar kan komma att tjäna som en form av ”bakvänd målstyrning” genom att det som utvärderas också blir det som kommer att betonas starkast i verksamheten. I likhet med det gamla ordspråket: Det som mäts blir gjort! Samtidigt är utvärdering ett styrinstrument som, rätt använt, kan fungera interaktivt, det vill säga inte enbart styrande, och ge kunskap om hur skolans lokaler fungerar och som då kan användas för att förändra och utveckla. För att detta ska bli möjligt inom förskola och skola och kommunal lokalförsörjning är det viktigt att utvärderingsstrategier och ­metoder utformas i överensstämmelse med fastlagda mål och de kärnvärden som verksamheterna ska vara bärare av.

Frågeformulär Att ta fram information med hjälp av frågeformulär är en jämförelsevis traditionell metod. Den vanligaste formen av frågeformulär är enkäter som oftast används då man vill ha information från ett stort antal elever och personal.

Enkäter kan utformas på olika sätt bero­ende på vilken typ av frågor man vill belysa. Metoden användas oftast för att få svar på frågor som rör relativt enkla och väl avgränsade faktorer. Exempel på olika typer av frågor lämpliga för enkäter är: • Frågor med begränsat antal eller fasta svarsalternativ • Frågor med fasta svarsalternativ och plats för elevernas och personalens kommentarer • Helt öppna frågor där elever och personal själva formulerar svar • Frågeformulär där elever och personal tar ställning till olika påståenden Frågeformulär användas när man vill kartlägga vad ett större antal elever och personal tycker och tänker. Syftet är att få en bred, representativ eller generell bild av något. Det kan också vara bra att använda liknande enkätunderlag om man vill jämföra olika skolor med varandra. Enkäter kan också upplevas som mer anonyma än andra utvärderingsmetoder.

Frågeformulär har både positiva och negativa egenskaper. De ger god överblick men kan samtidigt vara hämmande och medverka till standardsvar.

En nackdel är att frågorna måste formuleras i förväg, vilket gör att de inte kan anpassas efter den som svarar. Generella enkäter bör anpassas med hänsyn till det unika projektets förutsättningar under utvärderingen. Eftersom enkäter används ofta och i olika sammanhang, finns det också en stor risk för ”enkättrötthet”. Detta kan leda till att svarsfrekvensen blir låg vilket gör att det kan bli svårt att dra slutsatser utifrån de svar man fått.

Hur utvärderas skolans fysiska miljö i praktiken? 51

Fördelar med frågeformulär kan vara att: • De är generella och att man kan nå många elever och personal vid ett tillfälle • De kan ge utförlig och kvalitativ information • Svaren ger underlag för statistiska analyser och jämförelser mellan olika skolor • Svaren är ganska lätta att analysera • De ger snabba indikationer Nackdelar med frågeformulär kan vara att: • De inte kan ge svar på komplexa samband • De inte ger svar på varför saker händer • Svaren ofta blir av det enklare slaget och saknar nyanseringar • Det inte sker något utbyte av kunskap mellan de som deltar i utvärderingen Frågeformulär kan identifiera problem men det är svårare att få reda på varför problemen uppkommer, vilket ofta är grundläggande vid utvärderingar. Både intervjuer och frågeformulär kan användas om man vill komma åt människors subjektiva uppfattningar, attityder, upplevelser eller bedömningar av något – t.ex. att utvärdera hur eleverna och personalen upplever lokalerna. Man använder dem alltså inte i första hand för att utvärdera skolans ändamåls­enlighet och effektivitet, utan det är elevernas och personalens subjektiva åsikter om skolans lokaler man vill få fram. Om man vill komma åt vad som faktiskt sker eller skett bör mer objektiva metoder som observationer eller olika former av dokumentanalyser genomföras. Frågeformulär bör därför i första hand användas som ett komplement till andra utvärderingsmetoder.

Bilder på nästa uppslag: Exempel på webbenkät från Uppsala kommun. Inom Uppsala kommun pågår sedan en tid tillbaka ett strategiskt lokalförsörjningsarbete som syftar till att på bästa sätt matcha fastighetsbeståndet med kommunens behov. Lena Lundqvist på Fastighetskontoret har varit med och utvecklat nya verktyg och metoder för utvärdering av hur ändamåls­enliga de befintliga skolorna faktiskt är. Man har via bl.a. webbenkäter inventerat skolornas kapacitet, verksamhetssynpunkter, teknisk status och ekonomi – uppgifter som sedan lagras, bearbetas och visualiseras i GIS-verktyget LOIS.]

52 Fick du det du beställde?

Hur utvärderas skolans fysiska miljÜ i praktiken? 53

54 Fick du det du beställde?

Exempel Skolmiljö 2000 – ett webbaserat enkätverktyg Skolmiljö 2000 är ett webbaserat frågeformulär som elever, lärare och skolledare kan använda för att utvärdera sin utbildningsmiljö. Enkäterna i Skolmiljö 2000 är utformade med skolans styrdokument och arbetsmiljölagstiftningen som bas. De kan användas för att få en tydlig bild av hur personal och elever upplever sin arbetsmiljö. Resultatet kan användas för jämförelser med året innan och nästa. Enkätverktyget är framtaget av det numera nedlagda Arbetslivs­ institutet. I dag har Skolverket tagit ansvar för att driva Skolmiljö 2000 vidare.

Användningen av utvärderingsverktyget är gratis.

Frågorna i Skolmiljö 2000 fokuserar på tre områden: • Människan i skolan: exempelvis arbetsglädje, utveckling och hälsa.

• Den fysiska miljön i skolan: bland annat ljud- och ljusförhållanden, skolans lokaler, inne- och utemiljö och ergonomi.

• Arbetet i skolan: om arbetssätt, samarbete och organisation.

Enkätverktyget finns i tre olika versioner: en för personal och två för elever, den ena förenklad för att passa yngre elever. Enkäterna är anonyma. Syftet med verktyget är också att engagera alla i skolan i arbetsmiljön. I Skolverkets handledning till enkätverktyget finns förslag på hur man steg för steg kan gå till väga för att aktivt arbeta med skolmiljön. Frågorna besvaras via Internet och sammanställs av en administratör till en resultatprofil och används sedan som underlag i skolans systematiska arbetsmiljöarbete. Här nedan ges ett exempel på de frågor som berör den fysiska miljön. Mer information om det webbaserade frågeformuläret finner du på www.skolverket.se och Skolmiljö 2000.

Hur utvärderas skolans fysiska miljÜ i praktiken? 55

56 Fick du det du beställde?

Exempel Enkät Denna mall kan användas som underlag inför utformning av en enkät om hur nöjd man är med skolans fysiska miljö. Naturligtvis bör enkätens frågor utvecklas och omformuleras i förhållande till syftet med enkäten.

Markera med ett kryss hur väl varje påstående inom varje enskilt område stämmer med din uppfattning.

Vad tycker du om följande: Fysiska förutsättningar: 1

Förbindelse mellan inne och ute

2

Skolhusets lokaler stödjer lärande

3

Skolans lokaler är tillgängliga

4

Lokalerna är anpassade till elevernas ålder

5

Ljudnivån i lokalerna är rimlig

6

Fönster medger bra dagsljus och utsikt

7

Entrén är välkomnande och tydlig

Utvändiga utrymmen: 8

Skolgårdens utformning är lämplig

9

Det finns tillräckligt med grönytor

10

Utomhusmiljön uppmuntrar till lek och rörelse

11

Utomhusmiljön gynnar möten mellan elever

12

Utomhusmiljön är varierad och passar de flesta

Invändig lärmiljö: 13

Invändiga utrymmen stödjer individuellt lärande

14

Inomhusmiljön ger lust att utforska och lära

15

Elevarbetsrum och/eller klassrum är lämpliga

16

Rum för skapande och kreativt arbete

17

Rum för upplevelser och upptäckter

18

Klassrummen medger lugn och stressfri miljö

19

Atmosfären i klassrum gynnar lärande

20

Antalet elever som vistas i samma rum är rimligt

21

Temperaturen i klassrummen ger ett bra klimat

22

Luften i klassrummen är bra

23

Ljusförhållanden i elevarbetsrum

24

Klassrum kan anpassas för olika aktiviteter

25

Väggar kan användas för undervisning

26

Korridorens väggar är användbara



 



 



 

Hur utvärderas skolans fysiska miljö i praktiken? 57

Skolan som mötesplats: 27

Det finns god möjlighet att träffa andra elever

28

Elever kan påverka sina ”egna” lokaler

29

Skolmatsalen ger matro

30

Skolan ger utrymme för olika former av möten

31

Skolans miljö gynnar samarbete

Datorn i skolhuset: 32

Informationsteknologi stödjer inhämtning av information

33

I rum där datorer finns kan ett aktivt lärande ske

34

IT-lösningar är praktiska och medger en interaktiv lärmiljö

Trygghet och säkerhet: 35

Skolans yttre miljö är fri från bilar

36

De lokaler där elever vistas inger trygghet

37

Elevernas förvaring av kläder och personliga saker

38

Elevernas förvaring av arbetsmaterial

39

Personalens förvaring av kläder och personliga saker

40

Personalens förvaring av arbetsmaterial

Generellt intryck: 41



 



 



 



 

Skolan har en elevvänlig lärmiljö

42 Skolan har en personalvänlig arbetsmiljö Annat:

Skriv gärna egna kommentarer om hur du upplever din skolas rum (både inomhus och utomhus) för lärande:

Uppgifter om dig. Avslutningsvis vill vi veta lite om dig som svarat på enkäten:

44

Vad är din roll:

Elev

45 46

Jag är kvinna/flicka Jag är man/pojke Hur länge har du varit på skolan?

Personal

Tack för din medverkan! Svaren kommer att hanteras konfidentiellt.

Annan

År

58 Fick du det du beställde?

Intervjuer Intervjuer kan genomföras då man i utvärderingssammanhang vill gå på djupet med en frågeställning. Intervjuer kan vara mer eller mindre strukturerade i syfte att fånga upp personalens och elevers tankar och erfarenheter om hur de använder skolans lokaler. Frågorna kan anpassas efter situationen och intervjuaren kan också ställa följdfrågor, där elever och personal har möjlighet att nyansera, motivera eller förtydliga sina svar. Kroppsspråket kan också medverka till att förtydliga vad som sägs och inte sägs under intervjun.

En positiv effekt av intervjuer i utvärderingssammanhang är att både personal och elever kan uppleva det som värdefullt att få sätta ord på det man tänker och tycker om den vardagliga arbetsmiljön. Dessutom uppskattas ofta att det finns någon som lyssnar och tar vara på de funderingar man har. Den direkta kontakten kan underlätta för synpunkter och spontana kommentarer om skolans fysiska miljö och på vilket sätt den faktiskt skulle kunna bli bättre. Att ställa rätt frågor är avgörande för att intervjuer ska ge bra utvärderings­underlag.

En person med erfarenhet av skolans verksamhet och dess lokaler kan bättre värdera och skilja på frågor som berör fakta respektive åsikter.

Intervjusvaren bör dokumenteras på något sätt. Ett sätt är att föra anteckningar eller att använda bandspelare. En stor fördel med bandspelare är att den som intervjuar kan koncentrera sig på respondenten, dvs. den intervjuade. Dessutom finns det möjlighet att gå tillbaka och lyssna på svaren. Om man tänker använda ordagranna citat från intervjuer i utvärderingsrapporten är det bäst att använda bandspelare. Det kan hända att de som intervjuas hämmas något och inledningsvis anpassar sig av rädsla för att allt som sägs spelas in. Erfarenheter visar dock att detta mest gäller i ett inledande skede och att både elever och lärare snart glömmer bort att samtalen bandas. En nackdel är att det tar lång tid att göra utskrifter från banden. Om intervjuerna gäller barn krävs medgivande både från skolledning och från deras föräldrar. (se även tidigare avsnitt om informations-, samtyckes-, konfidentialitets- och nyttjandekrav i samband med utvärderingar där barn medverkar.)

Förslag till intervjustart: Elever och/eller personal ombeds, med öppna frågor, att berätta om hennes eller hans kunskap och erfarenhet om skolans lokaler. ”Jag förstår att du arbetar/går på den här skolan som vi undersöker. Vad kan du berätta för mig om lokalerna? Hur fungerar de? ”Vad uppskattar du hos skolans lokaler – inomhusmiljön och utomhusmiljön? Stödjer den fysiska miljön dina arbetsuppgifter/din studiesituation? Vad ogillar du?

Fördelar med intervjuer kan vara att de: • Ger förståelse för komplexa samband.

• Bidrar till att frågeställningen kan utvecklas och att problematiken kring skolans fysiska och pedagogiska miljö kan belysas från flera aspekter.

Hur utvärderas skolans fysiska miljö i praktiken? 59

Nackdelar med intervjuer kan vara att de: • Är tidskrävande • Ofta kostsamma • Att svaren måste bearbetas Den som leder intervjun bör tänka på följande: • Att utforma en bra frågeguide för att styra diskussionen i rätt riktning och tillbaka från eventuella sekundära frågor.

• Att klargöra syfte, anonymitet och användning av intervjusvar.

• Att vara påläst om den aktuella skolans verksamhetsinriktning och lokaler.

• Att vara öppen och neutral inför den man intervjuar och att hålla inne med sina egna synpunkter.

• Att vara uppmuntrande och spontan.

• Att vara lyhörd och verkligen lyssna till det som sägs – och inte det man vill höra.

Exempel på intervjumall kan vara: Introduktion: • Presentera dig själv – din kunskap om att utvärdera skollokaler • Syfte med intervjun – varför utvärdering av skolans inomhus- och utomhusmiljö görs • Be om ev. tillstånd att spela in, informera om övriga etiska regler t.ex. tystnadsplikt och nyttjande av intervjusvar och att man när som helst kan avbryta intervjun om så önskas. Om du tar skriftliga anteckningar så anteckna exakt vad som sägs. Gör inga tolkningar under intervjutillfället.

Uppvärmning: • Enkla frågor – om hur länge man arbetat/gått på skolan • Kartläggning av demografi – personuppgifter - bakgrund • Huvudsession: • Undvik långa frågor med många bisatser eller dubbelfrågor • Ställ inte ledande frågor • Gör klart för dig själv syftet med varje fråga – förtydliga och välj andra ord om du upptäcker att den intervjuade inte förstår frågan.

• Ge feedback – så att den du intervjuar blir klar över att du förstått svaren. ”Avkylning”: • Enkla frågor som ”rundar av”. Se till att lätta på eventuella spänningar som byggts upp under intervjun. – Hur tycker du att intervjun gick? – Är det något annat du vill att jag ska ta med mig? Påminn om att tiden för intervjun börjar ta slut. En bra avslutning är att fråga: Har du tips på någon annan som borde intervjuas?

Avslutning: • Tacka den intervjuade • Gör det tydligt och klart att intervjun avslutats.

60 Fick du det du beställde?

Exempel: Frågeformulär med bilder från skolans lokaler – ett intervjuunderlag Enkäter med fotografier tagna i olika delar av skolan kan skapa ett bra diskussionsunderlag exempelvis under intervjusituationer. Ofta kan det vara så att fotografier av den miljö som man vistas i dagligen inger distans så att man kan se och diskutera hur den egna miljön stödjer lärande utifrån ett mer objektivt perspektiv. Metoden kan vara ett bra komplement till exempelvis gå-turer.

Metoden fungerar också som en introduktion kring ämnesområdet – så att de vi vill ha kunskap och erfarenhet från får en chans att aktivt börja tänka på lokaler som en stödjande resurs för pedagogiskt arbete. Genom en bättre förståelse för hur de fysiska förutsättningarna påverkar oss, kan vi skapa en förståelse för vilka effekter lokalerna har på oss i olika typer av lärandesituationer. Denna erfarenhet är viktig för att vi ska veta hur vi ska förbättra och förändra skolans framtida sätt att använda sina lokaler.

När du gör bild-enkäten väljer du ut ca 10 olika platser, både invändiga och utvändiga. Välj sedan enkla motsatsbegrepp – som leder till diskussion då den som fyller i enkäten tvingas ta ställning och ibland motivera sitt val.

Här nedan följer ett exempel som naturligtvis måste anpassas efter ert syfte med utvärderingen.

Frågeformulär Med bilder 1

Skolans entré:  Intressant  Dynamisk  Avvisande  Vänlig  Uppskattas  Trivsam  Varm

2

Infoga bild av skolentré

 Tråkig  Statisk  Välkomnande  Hård  Uppskattas inte  Mindre trivsam  Kall

Infoga bild av skolgård

 Tråkig  Statisk  Välkomnande  Hård

Infoga bild av matsal

Skolgården:  Intressant  Dynamisk  Avvisande  Vänlig  Uppskattas  Trivsam  Varm

3

 Tråkig  Statisk  Välkomnande  Hård  Uppskattas inte  Mindre trivsam  Kall

Skolans matsal:  Intressant  Dynamisk  Avvisande  Vänlig

Hur utvärderas skolans fysiska miljö i praktiken? 61

 Uppskattas Trivsam  Varm

4

Uppehållsrum:  Intressant  Dynamisk  Avvisande  Vänlig  Uppskattas  Trivsam  Varm

5

Tråkig  Statisk  Välkomnande  Hård  Uppskattas inte  Mindre trivsam  Kall

Infoga bild av klassrum

 Tråkig  Statisk  Välkomnande  Hård  Uppskattas inte  Mindre trivsam  Kall

Infoga bild av grupprum

 Tråkig  Statisk  Välkomnande  Hård  Uppskattas inte  Mindre trivsam  Kall

Infoga bild av datorarbetsplats

Datorarbetsplats:  Intressant  Dynamisk  Avvisande  Vänlig  Uppskattas  Trivsam  Varm

8

Infoga bild av uppehållsrum

Grupprum:  Intressant  Dynamisk  Avvisande  Vänlig  Uppskattas  Trivsam  Varm

7

 Tråkig  Statisk  Välkomnande  Hård  Uppskattas inte  Mindre trivsam  Kall

Klassrum:  Intressant Dynamisk  Avvisande  Vänlig  Uppskattas  Trivsam  Varm

6

 Uppskattas inte  Mindre trivsam  Kall

Annan väsentlig plats/lokal:  Intressant  Tråkig  Dynamisk  Avvisande  Vänlig  Uppskattas  Trivsam  Varm

 Statisk  Välkomnande  Hård  Uppskattas inte  Mindre trivsam  Kall

Infoga valfri bild

62 Fick du det du beställde?

Fokusgrupper: en typ av gruppintervju Fokusgrupper kan liknas vid gruppintervjuer och kan användas för att utvärdera hur elever och lärare använder sin skolmiljö. En fokusgrupp bör bestå av sex till nio deltagare. Diskussionerna leds av en diskussionsledare (moderator) som också ser till att samtalet håller sig inom ämnet och byter inriktning då det behövs.

Moderatorn ska inte uppträda som en deltagare eller försöka styra resultaten av gruppdiskussionen. Ibland kan det vara bra med ytterligare en observatör eller sekreterare med uppgift att dokumentera diskussionen och att tillsammans med moderator se till att inga frågor missas. Diskussionen kan också spelas in på band och/eller i vissa fall videofilmas för att analyseras i efterhand.

Fokusgrupper ger ofta många spontana reaktioner, idéer, infallsvinklar och diskussioner. Om fokusgrupper används konstruktivt är det en snabb och effektiv metod för att få fram attityder och värderingar kring en specifik fråga. I detta fall om hur elever och lärare uppfattar och använder sin skolmiljö.

När man väljer deltagare till en fokusgruppintervju bör man fundera över gruppens sammansättning. Oftast är det bäst med en blandad grupp men ibland kan det vara bra att exempelvis ha separata personal- och elevgrupper. Grupperna måste vara sammansatta så att deltagarna känner sig trygga och vågar framföra sina åsikter och frivilligt deltar i diskussioner. I vissa fall kan deltagarna känna sig mer eller mindre beordrade att delta i utvärderingen (elever uppmanade av lärare, personal som tillsagts av rektor eller liknande) något som i viss mån kan påverka resultatet.

Fokusgrupper Deltagarna kan vara mer eller mindre förberedda på de frågor som kommer att diskuteras. Exempelvis kan fokusgrupper användas som ett komplement till enkätstudier och/ eller platsintegrerade metoder. En särskild variant av fokusgrupp lämplig att använda när barn deltar, är att utgå från fotografier som eleverna tagit av de ställen på skolan som de vill diskutera. Varje barn och (och/eller personal) har då, lämpligen med hjälp av digitalkamera/mobilkamera svarat på ett antal frågor/påståenden genom att ta en bild av den miljö som bäst motsvarar den miljö som påståendet gäller. Exempelvis: på denna plats känner jag mig trygg, i detta rum har jag lärt mig mest saker, den här platsen är fin, den här platsen/rummet fungerar inte, här brukar jag vara ofta, detta ställe undviker jag helst etc. När man sedan kommer till fokusgruppen kan alla bilder samlas under respektive påstående och fungera som ett bra och också ett relativt anonymt diskussionsunderlag för en djupare förståelse för skolans inre och yttre rum. Värt att notera är dock att yngre barns fotografier många gånger kan skildra berättelser och en inre dialog såväl som den faktiska fysiska miljön. En bild på en i vuxna ögon ”torftig” miljö kan i barnens värld ge uttryck för en otvungenhet och positiv känsla.

Hur utvärderas skolans fysiska miljö i praktiken? 63

En fokusgrupputvärdering genomförs i tre steg: 1. Klargör syfte: Inledningsvis berättar moderatorn om vilket syfte gruppintervjun har. Alla som medverkar bör också få en chans att presentera sig och/eller att välja att vara anonyma.

2. Genomför diskussionen: Moderatorn bestämmer vad det är de helst vill veta av deltagarna och uppmuntrar på olika sätt de olika deltagarna till att medverka i en kreativ konversation kring dessa frågor.

3. Öppen summering av diskussionen: Avslutningsvis summerar moderatorn de åsikter som diskuterats och alla får en möjlighet att påverka och kommentera slutsatserna.

Fördelar med fokusgrupper jämfört med enkätundersökningar är att man kan gå djupare in i frågorna och ställa följdfrågor. Eventuell återhållsamhet släpper i ett tillåtande gruppklimat. När vi hör andra formulera sina tankar, inspireras vi att också fylla på med det vi själva tycker. Med hjälp av andras berättelser kan deltagarna uppmärksamma sådant de annars inte skulle ha kommit ihåg.

Gemensamt för fokusgrupputvärderingar är att: • Avsikten är att samla in kvalitativa data (attityder och värderingar) • Gruppen består av människor med något gemensamt (arbetar/går på samma skola).

• Deltagarna diskuterar utifrån tydligt fokus (en moderator leder diskussionen).

• Metodens nackdel är att moderatorn inte alltid kan ha full kontroll över diskussionen. Just det faktum att det handlar om en grupp (grupptryck, beteende inför andra närvarande, ev. dominans av vissa deltagare etc.) innebär att man inte på förhand kan veta hur resultaten av gruppdiskussioner blir. Diskuteras ett känsligt ämne, exempelvis om det finns oro för att skolan ska läggas ner, bör moderatorn ha förståelse för att detta kan skapa stor oenighet inom gruppen och i praktiken omöjliggöra genomförandet av diskussionen. Inom en grupp finns det dock alltid olika uppfattningar. Att använda sig av fokusgrupper i utvärderings­sammanhang innebär alltså att balansera sig fram mellan å ena sidan motsättningar och å andra sidan brist på olika uppfattningar, vilket gör det svårt att få till stånd en diskussion.

Observationer Observation är en mycket användbar utvärderingsmetod. Metoden ger svar på frågor om hur skolans lokaler faktiskt används i vardagliga situationer. Genom observationer kan man fånga situationer just när de inträffar. Utvärderingen får således tillgång till en form av förstahands­information som man inte kan få genom andra metoder. Observationer kan vara antingen direkta då utvärderaren är närvarande, eller indirekta då elever och personalens beteenden observeras

64 Fick du det du beställde?

på annat sätt t.ex. genom videoupptagningar. Att få godkännande att använda sig av filmupptagningar i skolmiljö kan dock vara mycket svårt och ibland också kontro­versiellt.

Både skolans personal och elever kan ha svårigheter att berätta hur de upplever skolans lokaler och hur de använder dem dagligen. En direktobservation ger en mycket mer nyanserad och detaljerad bild av beteenden än vad både enkäter och intervjuer förmår. Detta är även observationsmetodens stora nackdel – en dåligt planerad observation kan ge stora datamängder som inte kommer till användning. Ett tydligt utvärderingsfokus och entydiga instruktioner till observatören förenklar datainhämtningen. Samtidigt är det viktigt att observatören är öppen för situationsanpassad användning av lokalerna och har en förmåga att särskilja det vardagliga från det mer unika. Som observatör bör man kunna balansera uttalade utvärderingskriterier med en öppenhet för den kunskap man successivt skaffar sig genom observationerna.

En enkel mall för observation kan vara: Plats: I vilken typ av skolmiljö genomförs observationen – hur ser den ut?

Vem: Vilka är det som vistas i miljön?

Aktiviteter: Vad gör elever och lärare och varför ?

Inredning/utrustning: Vilken utrustning finns och hur används den: möbler, läromedel etc.?

Händelser: Är det du studerar del av en särskild händelse (planerad/oförutsedd)?

Tid: När och i vilken ordning sker förflyttningar, flöden, arbetsmoment?

Mål: Vad är det elever och lärare vill uträtta?

Upplevelser: Vilken uppfattning får du av stämning, klimat, kultur?

Observationer kan dokumenteras på flera olika sätt. Man kan använda sig av observations­protokoll, skriftliga anteckningar, bandspelare eller videokamera.

En svårighet med observationer är att tolkningen av det som sker lätt blir subjektiv och beroende av den enskilde observatörens kunskaper och erfarenheter.

Ett sätt att minimera detta problem kan vara att flera observatörer, efter att ha observerat ett skeende, träffas och gör en gemensam tolkning av beteenden.

Videofilmning kompletteras ofta med bandupptagning av användarens kommentarer och tankar. Det blir en så kallad ”tänka högt” metodik, för att fånga upp attityder, åsikter och få svar på förståelsefrågor.

Exempel observationsprotokoll Här bredvid visas en enklare form av observationsprotokoll som kan användas för skolans samtliga inomhus- och utomhusmiljöer. Tänk på att detta bara är en mall som bör anpassas efter den enskilda utvärderingens kärnfrågor.

Hur utvärderas skolans fysiska miljö i praktiken? 65

Observationsprotokoll för skolans miljöer Byggnad/lokal

Datum

Grupp/klass/avdelning

Tidpunkt

Rumsnr

Rummets funktion (t.ex. klassrum, grupprum, personalrum etc.)

Aktiviteter i rummet (Notera vad som händer vid tiden för observationen)

Beskriv hur du upplever rummet/miljön:

Storlek (Uppskatta om rummet har lämplig storlek)

Skiss (Gör en enklare ritning av hur rummet ser ut och fungerar och närhet/samband med andra lokaler)

Kommentarer från elever och personal

Golv

Väggar

Tak

Dörrar

Fönster:

Belysning

Ventilation

Komfort

Utrustning

Inredning

Larm/säkerhet

Övrigt

66 Fick du det du beställde?

Exempel Observation Denna mall kan användas som underlag inför en observation av skolans lokaler.

Elever, personal och föräldrar kan använda frågorna som underlag för diskussioner om hur väl skolans lokaler fungerar. Tanken är att dessa diskussioner ska leda till att man identifierar både det som fungerar bra och det som är mindre bra. När man fyller i mallen ska man inte tänka allt för länge på sitt svarsalternativ. Resultaten ska snarare baseras på ett första och mer generellt intryck.

Denna mall är således indikativ, och ger inte en djupare förståelse eller förklaring av hur skolans lokaler faktiskt fungerar. Tanken är att den ska kunna användas för att identifiera områden för vidare utvärdering. Metoden bygger på att alla får en chans att lämna individuella svar som sedan diskuteras gemensamt.

Väsentligt är att alla ska få möjlighet att bilda sig en egen uppfattning innan man utsätts för någon annans reflektioner.

Observationsformulär för utvärdering av skolans lokaler Markera med ett kryss om du håller med om följande påståenden eller inte.

1

Skolans lokaler ger ett intryck av att vara prydliga, rena och väl underhållna.

2

När jag går genom skolan kan jag se vad eleverna i de olika klasserna arbetar med för tillfället.

3

Jag vet var jag kan finna anslag och uppgifter om aktuella aktiviteter.

4

Byggnaden som sådan är flexibel: det finns såväl öppna ytor som mindre enskilda rum. Vissa ytor är också multifunktionella.

5

Kan de möbler som finns flyttas för att passa olika aktiviteter:i klassrummen? i de allmänna rummen?

6

Finns det rum där man kan arbeta ostört: för elever? för personal?

7

Finns det utrymmen som tillåter mer livlig aktivitet: inomhus? utomhus?

8

Är korridorer och passager väl tilltagna för förflyttningar från ett ställe till ett annat?

9

Används utomhusmiljön för undervisning?

Ja

Nej

Hur utvärderas skolans fysiska miljö i praktiken? 67

Platsintegrerade metoder: Gå-tur, rundtur, intervjupromenad etc.

Platsintegrerade metoder för att utvärdera växelspelet mellan elever och skolans fysiska miljö bygger på att det är enklare att uttrycka sina upplevelser när man befinner sig på platsen än då man försöker svara på en enkät eller intervju i ett annat sammanhang åtskilt från den fysiska miljö som frågan gäller.

Metoder som bygger på att man uppehåller sig i den aktuella miljön kan exempelvis vara mer eller mindre strukturerade promenader (gå-turer), rundturer, video-promenader eller workshops. Aktiviteter då man kan genomföra en slags fortlöpande intervjuer eller enkäter. Genomförandet kan skilja sig åt beroende på utvärderingens syfte och upplägg. Man kan välja att genomföra promenader med fasta stationer (10-15 stopp), platser som ska utvärderas, eller mindre strukturerade promenader där de som deltar fotograferar och/eller kommenterar det som känns väsentligt. Antalet platser som ska besökas bestäms av hur lång tid man vill att promenaden ska ta samt vilket syfte den har. På varje plats som besöks ska besökaren skriva ner sina synpunkter, erfarenheter och upplevelser av platsen medan de står där. Man kan genomföra promenaderna individuellt (äldre barn) och/eller i grupp om 3-5 st (yngre barn).

Med platsintegrerade metoder är det relativt enkelt att få kunskap om skolans inre och yttre miljö, dess olika platser, för- och nackdelar. Metoden tar till vara vardagens tysta kunskap om praktiska ting och beteenden. När människor själva berättar och/eller skriver ner sina upplevelser av en plats får man även mer genuina beskrivningar.

Ett tillämpningsområde där gå-turer av olika slag används relativt frekvent är utvärdering av nya trafiklösningar. Metoden har främst utvecklats och används för att bättre kunna lyssna på och ta var på barns perspektiv. Exempelvis används den som en form av deltagande miljö­observationer för att förstå hur barn uppfattar sin skolväg, men också utifrån tillgänglighets­perspektiv och inför diskussion kring en befintlig skolbyggnads användning och eventuella förändring. Inom stadsplanering och kanske främst utvärdering av bostadsområden används metodiken av planerare och arkitekter. Metoden kan gärna kombineras med en anslutande fokusgrupp – där erfarenheter från promenaderna kan summeras och diskuteras.

Fördelen med platsintegrerade metoder är att man tar vara på den ofta mycket goda kunskap som förskolans och skolans elever har om sin lokala skolmiljö men som de av olika skäl kan ha svårt att kommunicera. Vistelser på den specifika platsen hjälper ofta barn att förmedla det de tänker. En nackdel kan vara att svaren till stor del beror på den specifika och ibland tillfälliga situationen på den aktuella platsen.

68 Fick du det du beställde?

Kognitiva kartor Att finna alternativa utvärderingsmetoder är särskilt relevant när man vill utvärdera barns och ungdomars sätt att använda sig av sin skolmiljö. Intervjuer, enkäter och observationer kan därför med fördel kompletteras med mer subjektiva metoder. Ett exempel är användningen av mentala eller kognitiva kartor/ illustrationer, dvs. den fotografiska inre karta vi har av världen i vårt minne.

Den geografiska omvärldsbilden är unik för varje person. Alla har en geografisk omvärldsbild – en föreställning om olika platser, skolmiljöer, avstånd, läge och storlek och denna omvärldsbild innefattar både närmiljön och mer avlägsna platser.

Mentala kartor är illustrationer som deltagarna i en utvärdering gör för att beskriva sin egen uppfattning om en specifik miljö. De syftar till att fånga upp enskilda individers erfarenheter av sin skola och dess omgivning. Det blir en karta/plan över hur skolans både mentala och fysiska miljö lagrats i huvudet.

Detta innebär att det inte är en korrekt avbildning av skolan och dess omgivning utan en mycket personlig illustration som bygger på individens erfarenheter och kunskap om verkligheten. Mentala kartor visar således mer än en bild av ett område. De illustrerar hur vi uppfattar vår omgivning och kan många gånger redogöra för om miljön utgör ett stöd eller ett hinder. Kognitiva illustrationer kan kopplas samman med olika minnen, förväntningar, attityder och önskemål som går att sammanlänka med den fysiska miljön. Enskilda individers uppfattning av omgivningen bygger således inte enbart på visuella intryck. Även en doft, en händelse eller en förväntning kan få både elever och personal att tänka på en viss skolmiljö på ett visst sätt.

Mentala kartor är personliga på det sättet att man kan identifiera många unika erfarenheter, men ändå så pass lika att man i utvärderingssammanhang kan dela och kommunicera subjektiva uppfattningar om skolmiljön med hjälp av dem.

Hur utvärderas skolans fysiska miljö i praktiken? 69

Fördelar: • Metoden ger information om hur enskilda individer upplever skolmiljön och vad elever och personal tycker är viktigt att beskriva.

• Skolans omgivning, dess utformning och funktion kommer ofta till uttryck. Synpunkter och kommentarer om den sociala miljön, t ex tillhörighet, identitet och integritet kan också förekomma.

• Mentala kartor kan inte vara rätt eller fel. Det är en metod som får fram elevernas och personalens synpunkter utan att styra dem.

• Illustrationer upplevs ofta som ett lite friare sätt att lämna synpunkter.

• Mentala kartor beskriver ofta både för- och nackdelar.

Nackdelar: • Många upplever hämningar av att rita och återge en bild som inte stämmer överens med geografiska storleksförhållanden.

• Metoden kan vara svår att styra och att få svar på specifika problem

Miljöpsykologi Miljöpsykologi: Intrycken på elever och personal av faktorer i den fysiska skolmiljön kan förstärkas eller försvagas av den sociala miljön. Miljöpsykologi handlar om människors val av miljöer, effekter av att vistas i miljön samt hur miljön påverkas av att vi vistas i den. Teorier och metoder för att beskriva interaktionen mellan människa (psykologi) och fysisk miljö (arkitektur) har utvecklats inom miljöpsykologin. Inom miljöpsykologin har det också utvecklats särskilda metoder för att involvera lekmän i designprocesser och ta tillvara deras erfarenheter i utvärderingar och utformningen av nya miljöer.

(För mer information se t.ex. Svensk Miljöpsykologi av Johansson & Küller utgiven av Studentlitteratur, Lund, 2005.)

Semantisk miljöbeskrivning En semantisk miljöbeskrivning är ett generellt utvärderingsverktyg för att snabbt bedöma och utvärdera hur en person eller en grupp upplever fysiska miljöer. Genom att med hjälp av ord och begrepp bedöma bilder, modeller eller filmer av fysiska miljöer kan både personalens och elevers känslomässiga intryck utvärderas. Ut­värderings­modellen utarbetades vid Lunds universitet redan i början av 70-talet, för att mäta hur brukare, boende och andra upplever arkitekturens och den fysiska miljöns karaktär. Till sin hjälp fick försöksdeltagare speciellt framtagna listor med beskrivande, karaktäristiska ord. Inledningsvis användes över 1000 ord, från Svenska Akademins Ordlista, som beskrev miljöer.

Man använder sig av en 7-gradig skala. Se tabellen på nästa sida.

70 Fick du det du beställde?

Upplever du miljön som: 3

2

1

0

1

2

3

Trevlig

Otrevlig

Trygg

Otrygg

Fin

Ful

Säker

Farlig

Öppen

Sluten

Komplex

Enkel

Varierad

Monoton

Generell

Specifik

Etc.

Etc.

Efter upprepade bedömningar och faktoranalyser kunde antalet ord begränsas till 36 stycken, fördelade på åtta faktorer (se tabell nedan), vilket medverkade till en standardisering och förenkling av metoden.

8 faktorer Trivsamhet

Grad av trivsel, skönhet och trygghet i närmiljön

Komplexitet

Närmiljöns livlighet och variationsrikedom

Helhet

Hur väl olika delar av miljön passar ihop och fungerar tillsammans

Rumslighet

Graden av rumskänsla, slutenhet och avgränsning hos rummet

Kraftfullhet

Uttryck av kraft hos miljön och dess komponenter

Social status

Ekonomisk och social värdering av miljön

Affektion

Miljöns ålder men samtidigt en känsla av igenkänning

Originalitet

Det ovanliga eller överraskande i närmiljön

Utvärderingsmetoden kan användas som ett diagnostiskt instrument för att visa på eventuella brister i skolmiljöns utformning. I tidigare undersökningar har tillförlitligheten visat sig vara mycket god vid försöksgrupper om cirka 20 deltagare.

Vid användning av begrepp och ord som underlag för utvärdering finns alltid en risk för olika tolkningar av ordens innebörd och att detta kan leda till felaktiga resultat. Skalorna är bipolära och urval av motsatsord är en svår fråga.

Hur utvärderas skolans fysiska miljö i praktiken? 71

En metodik för semantisk miljöutvärdering har utvecklats av Küller vid Lunds universitet. Metodiken bygger på åtta olika faktorer – miljökvaliteter, vilka utvärderas med hjälp av ordpar. Genom att beskriva graden av och relationen mellan dessa faktorer i en miljö kan en uppfattning om hur den fungerar förtydligas. En viktig faktor för en positiv miljöupplevelse är exempelvis balansen mellan helhet och komplexitet.

Genom ett väl övervägt urval av ord kan man minska problemet. Metoden ger också underlag för att identifiera skillnader mellan olika gruppers sätt att tolka rumsligt betingade begrepp. Metodiken används i psykologiska såväl som arkitektoniska sammanhang.

Fördelar: • Det går att utläsa ur schemana hur deltagarna uppfattar lokalernas egenskaper Nackdelar: • Synpunkter om samverkande faktorer är svåra att avläsa

72 Fick du det du beställde?

Exempel: En önskelista Att be personal och elever att utforma en önskelista är ett sätt att fånga deras bild av den bästa tänkbara skolmiljön. Det ger dem tillfälle att fantisera och tänka fritt – påfallande ofta sker detta i förhållande till den befintliga skolans lokaler. Önskelistor är ofta enklare att diskutera än konkreta målformuleringar – särskilt med tanke på att de ofta lyfter blicken och utmanar det vi tidigare tyckt vara möjligt att genomföra. Önskelistor blir ofta mer spontana och tillåter den fria tanken.

Metoden går ut på att man ber elever och personal att formulera ett antal önskningar:

Jag önskar att min skolas lokaler var: ……………………………………………………………………… ……………………………………………………………………………………………………………………………….....

Jag önskar att min skolas lokaler var: ……………………………………………………………………… ……………………………………………………………………………………………………………………………….....

Jag önskar att min skolas lokaler var: ……………………………………………………………………… ……………………………………………………………………………………………………………………………….....

Jag önskar att min skolas lokaler var: ……………………………………………………………………… ……………………………………………………………………………………………………………………………….....

Jag önskar att min skolas lokaler var: ……………………………………………………………………… ……………………………………………………………………………………………………………………………….....

Jag önskar att min skolas lokaler var: ……………………………………………………………………… ……………………………………………………………………………………………………………………………….....

Jag önskar att min skolas lokaler var: ……………………………………………………………………… ……………………………………………………………………………………………………………………………….....

Jag önskar att min skolas lokaler var: ……………………………………………………………………… ……………………………………………………………………………………………………………………………….....

Hur utvärderas skolans fysiska miljö i praktiken? 73

Jämförelser kan sedan göras mellan de olika elevernas, personalens och kanske även föräldrarnas önskemål. En kombination av de olika önskemålen kan ganska enkelt formuleras om till skolans faktiska mål för dess lokaler.

Innan denna metod används är det viktigt att tänka igenom och också informera om hur och på vilket sätt allas önskemål kommer att hanteras. Annars finns det risk för att deltagarnas förväntningar inte stämmer överens.

Exempel: Att utvärdera ett särskilt rum lite extra – ett kort spel Eleverna och personalen tillbringar en stor del av skoldagen i undervisningslokaler där många vistas samtidigt. Vi kallar dem lite olika: klassrum, hemklassrum, skolsal, elevarbetsrum etc. Dessa rum skiljer sig också åt. Ibland är de knutna till en viss elevgrupp (hemklassrum) och ibland används de för klassundervisning (klassrum) i flera och/eller enskilda ämnen (ämnesrum). Det är ofta i denna miljö som en stor del av det dagliga pedagogiska arbetet sker även om olika lärare och skolor använder sig av alternativa rum för lärande.

Ett väsentligt mål i den svenska skolan är tanken på att stödja varje enskild elev utifrån dennes individuella förutsättningar. Upplevelser av hur klassrummen stödjer lärprocessen kan därför variera högst väsentligt inom en och samma grupp av elever.

Denna metod bygger på att man utformar ett antal påståenden som man skriver på separata lappar. Eleverna får sedan sortera dessa i högar utifrån vad de tycker bäst eller sämst om i sin lärmiljö. Bearbetning och redovisning av denna utvärdering syftar till att fånga och lyfta fram mångfalden och inte att peka ut enskilda individer.

På nästa sida följer exempel på hur sådana påståenden kan vara utformade.

Dessa ska naturligtvis anpassas och bearbetas utifrån skolans och det enskilda klassrummets förutsättningar.

74 Fick du det du beställde?

påståenden Stämmer 1

Jag har tillräckligt med utrymme att arbeta på utan att andra inkräktar

2

Mitt klassrum ger mig utrymme att vara mig själv.

3

Det finns bra förvaringsutrymmen där jag kan förvara mina egna saker.

4

I mitt klassrum (i det här rummet) kan jag koncentrera mig.

5

Jag kan välja var jag vill sitta någonstans.

6

Jag kan se vad som händer i klassrummet från min sittplats.

7

Jag sitter alldeles för mycket vid min bänk/ plats.

8

Möblerna i rummet är ordnade så att det blir enklare att samarbeta.

9

Jag känner att jag har en plats här som tillhör mig.

10

Jag kan anpassa bord och stolar så att det passar mig.

11

Det finns flera bra platser där jag kan arbeta i mitt klassrum.

12

Det är tillräckligt tyst för att jag ska kunna koncentrera mig.

13

Vi ändrar ofta i klassrummet för att det ska bli så bra som möjligt.

14

I rummet är det välstädat och ordningsamt.

15

Jag uppfattar rummet som lagom stort – inte för litet eller för stort.

16

Jag trivs i mitt klassrum.

17

Jag kan påverka hur klassrummet ser ut och används.

18

Det finns många spännande och intressanta saker att göra i klassrummet.

19

Jag kan bidra med saker som gör att rummet blir bättre.

20

Det finns plats på väggar att visa upp det jag gjort och lärt mig.

21

Luften i rummet är bra.

22

Temperaturen i rummet är bra. Det är varken för kallt eller för varmt.

Stämmer inte

Av vem och när genomförs utvärderingar 75

Av vem och när genomförs utvärderingar?

Utvärderingar av skolans lokaler sker på många olika sätt och ofta allt för sällan. Den som ansvarar för att dessa utvärderingar genomförs uppträder ibland som inspektör, kontrollant, skyddsombud, utredare, konsult, opartisk expert, pedagog eller kanske som forskare.

Vem är intresserad av att en utvärdering genomförs?

När man har bestämt sig för att genomföra en utvärdering av skolans lokaler kan det vara svårt att hitta en lämplig person som kan genomföra arbetet. Ibland väljer man därför att utse en intern utredare. Hur man väljer att organisera och bemanna utvärderingen avspeglar också vilka effekter man prioriterar att värdera. Att anlita utomstående personer och experter ökar chanserna till en mer objektiv, och kanske också en mer kritisk syn på skolans lokaler.

Erfarenheter av olika utvärderingsmetoder samt insiktsfulla val av utvärderingskriterier har också påverkan på det slutliga resultatet. Detta är betydelsefullt eftersom utvärderingar sällan kan betraktas som ett objektiv arbetssätt.

Någon måste välja kriterier och tillvägagångs­sätt, och detta påverkar med största sannolikhet resultatet på ett eller annat sätt. Beroende på om det är rektor, personal, fastighetsförvaltaren, arkitekt, skyddsombud eller politiker som sätter kriterierna så får man troligtvis olika resultat. Det finns alltid en risk för att den som fått i uppdrag att genomföra utvärderingen bestämmer sig för de indikatorer som han eller hon tycker är enkla att värdera, snarare än de som har hög giltighet.

En generell utvärdering av skolans lokaler bör involvera: elever, personal, föräldrar och någon från kommunens fastighetskontor. Ibland även skyddsombud och professionella planeringsaktörer så som hus-, inrednings- och landskapsarkitekter. Beroende på syftet med utvärderingen kan en vidare krets av kommuninvånare inbjudas att delta (blivande elever, grannar, rektorer från närliggande skolor etc.)

76 Fick du det du beställde?

Att driva en arbetsmiljöfråga Om man som elev är missnöjd med hur lokalerna fungerar och vill driva en arbetsmiljöfråga kan man t.ex. göra så här: 1. Börja med att prata med klassföreståndaren, berörd ämneslärare eller mentor. Man kan också ta upp frågan på klassrådet eller i det forum för elevinflytande som finns i klassen.

2. Nästa steg är att prata med rektor. Rektor har ansvar för att arbetsmiljö­lagen och läroplanerna följs.

3. Om inte rektor gör något åt problemet kan man vända sig till kommunen. Det är säkrast att skriva så att man får ett skriftligt svar att visa upp för rektor. I fristående skolor kan man vända sig till huvudmannen för skolan.

4. Om fortfarande inget görs åt saken kan man vända sig till Arbetsmiljö­verket om det rör arbetsmiljön.

Professionella nätverk i gränslandet pedagogik och arkitektur Centrum för plats och lärande Centrum för plats och lärande är en interaktiv mötesplats för forskare och praktiker som är intresserade av platsens betydelse för lärandet – och lärandets betydelse för platsen. Via webbsidan kan man finna personliga kontakter, institutioner och andra arbetsplatser, länkar, tips och litteratur med anknytning till plats och pedagogik. Vetenskapsrådet har gett stöd till satsningen och att sammanfatta och synliggöra aktuell forskning inom ämnesområdet är således en central utgångspunkt. Satsningen är tvärvetenskaplig och syftar till att sammankoppla områden som till exempel pedagogik, psykologi, sociologi, miljöpsykologi, kulturgeografi, arkitektur, landskapsarkitektur och samhällsplanering m.m.

Mer information om: ”Centrum för plats och lärande” hittar du på www.placelearning.org.

Skolhusgruppen Skolhusgruppen är en icke-kommersiell organisation som fungerar som ett nätverk av personer från hela landet som har kunskaper om, och arbetar professionellt med skolverksamhet och skolplanering. Föreningens intention är att underlätta erfarenhetsutbyte och informationsspridning kring bra skolplanering. Skolhusgruppen anordnar konferenser, seminarier, studiebesök och ger ut

Av vem och när genomförs utvärderingar 77

skrifter. Bland föreningens medlemmar finns främst: pedagoger, skoladministratörer, lokalförvaltare, arkitekter, inredningsarkitekter, landskapsarkitekter och byggnadstekniker.

Mer information om: ”Skolhusgruppen” hittar du på www.skolhusgruppen.se.

Arkitektur i Skolan ARKiS: Arkitektur i Skolan är ett professionellt nätverk som arbetar för att öka medvetenheten i samhället och framför allt i skolan om den byggda miljöns, arkitekturens och det offentliga rummets betydelse. På hemsidan framgår det att nätverket arbetar: • ”För att arkitekturen, den byggda miljön och det offentliga rummet ska användas som läromedel och kunskapskälla.

• För kulturfostran – att grundlägga och levandegöra det byggda kulturarvet.

• För demokrati och medbestämmande – att barn och unga får insikter om och erfarenheter av att delta i samhällsplaneringen och hur den byggda miljön kan påverkas.

• För teknikkunnande – hur praktiska erfarenheter av byggande och byggteknik kan befrämja teknik, matematik och naturvetenskapliga ämnen i skolan.

• För att levandegöra arkitekturen, den byggda miljön och det offentliga rummet som en pedagogisk resurs bland såväl barn som vuxna.

• Genom att inspirera och stödja arbetsglädjen i barns och vuxnas lärande.”

Mer information om: ”ARKiS” hittar du på www.arkitekt.se.

Timing – när är det bäst att genomföra en utvärdering?

Att ange en optimal tidpunkt för att genomföra en utvärdering är svårt.

En anledning är att tidpunkten beror på syftet med utvärderingen. Om man påbörjar utvärderingsarbetet tidigast ett år från det att skolan tagits i bruk kan utvärderingsresultaten i många fall bli mer rättvisande. Efter ett års användning har verksamhetsjusteringar i förhållande till skolåret, dess terminer och lovuppehåll gjorts och likaså har man haft möjlighet att justera klimatförhållanden i relation till årstidsväxlingar.

En mer begränsad utvärdering, för att lösa mer brådskande problematik såsom exempelvis säkerhet och larmfunktioner och/eller för att anpassa styroch reglerfunktioner är lämplig att genomföra inom de tre första månaderna av ibruktagande. I detta sammanhang kan det vara bra att påpeka att det i alla projekt inledningsvis finns en hel del ”barnsjukdomar”. Om utvärderingar genomförs för tidigt – innan man haft möjlighet att genomföra uppenbara justeringar kan utvärderingsresultaten bli mycket missvisande.

78 Fick du det du beställde?

Om utvärderingen handlar om att identifiera fördelar och brister i planeringsprocessen bör den genomföras så snart som möjligt – rent av innan byggnaden lämnats över. Datainsamling i den här typen av utvärderingar bygger till stor del på personliga erfarenheter och bör genomföras innan dessa aktörer påbörjar andra planeringsprojekt. Genomförs intervjuer med nyckelaktörer allt för lång tid efter, finns det risk för att det mänskliga minnet gör efterhandskonstruktioner i förhållande till de kommentarer man hört om projektets resultat.

Att bedöma effekter och resultat är något av det viktigaste i en utvärdering och det ställer också krav på utvärderingsprocessen. För det första är det viktigt att tiden får ha sin gång. Det tar ofta tid innan resultaten av en verksamhet syns. Dröjer man å andra sidan för länge med att utvärdera, har de som varit inblandade glömt bort vad de gjorde och varför. Vad som är för sent eller för tidigt kan bara bedömas utifrån det enskilda fallet. Väsentligt är att fundera över vilken effekt man faktiskt vill utvärdera. Ibland tar det två till tre år för en effekt att uppkomma, ibland längre tid. Vissa resultat uppnås betydligt snabbare, och då kan utvärderingen göras innan projektet ens är klart.

Att beställa en utvärdering 79

Att beställa en utvärdering

Syftet med detta kapitel är att göra det enklare att beställa utvärderingar av skolans lokaler. De olika faserna i en beställning beskrivs. För varje fas har några viktiga punkter formulerats. Dessa kan användas som en enklare checklista. För en mer fullständig beskrivning rekommenderas ”Att beställa utvärderingar – en vägledning”, utgiven av Ekonomistyrnings­verket.

Utvärderingsresultatets kvalitet hänger samman med kvaliteten på uppdragets formulering. Ett sätt att borga för att utvärderingar håller god kvalitet, och kommer till nytta, är att som beställare göra en genomtänkt beställning och därefter även avstämningar med jämna mellanrum medan uppdraget pågår.

Till att börja med kan man behöva tänka igenom följande frågor: 1. Syftet med utvärderingen?

2. Extern eller intern utvärdering?

3. Hur identifieras berörda grupper?

4. Hur kartläggs vad man önskar få belyst i utvärderingen?

5. Vad ger utvärderingen och vilka frågor kan utvärderingen belysa?

6. Hur sker insamlig och bearbetning av data?

7. Hur kommer vi att informera om resultat? Vem gör det?

8. Hur får man utvärderingsresultaten utnyttjade?

I kommunerna sker förberedande och beställning av utvärderingar på många olika sätt. Det är troligtvis många aktörer såväl skolledning, politiker som pedagoger som är involverade och lämnar synpunkter på uppdragets innehåll. För att förenkla för beställning av en utvärdering kan planeringsprocessen delas in i fyra delmoment: 1. Förberedelse, 2. Beskrivning av uppdrag, 3. Avstämning under arbetets gång, och 4. Mottagande och användning

80 Fick du det du beställde?

Förberedelse Inför beställning av ett utvärderingsuppdrag är det grundläggande att identifiera utvärderingsproblemet. Vad är problemet? Inledningsvis bör man tänka brett. Detta är en viktig fas i beställningen, och det lönar sig att ge den tid och utrymme. Noggranna förberedelser kan utmynna i en oväntad problemformulering – ibland till och med i insikten att någon utvärdering inte behövs.

Ett annat råd är att man som beställare av en utvärdering ska våga vara osäker på syfte och tänkt innehåll. En övergripande, och inte allt för detaljerad och preciserad, problemformulering är ett bra sätt att hålla beställningen öppen i inledningsskedet.

Under förberedelsetiden är det också bra att sätta av tid till några samtal med den som ska genomföra utvärderingen. Det gäller att inte ha för bråttom att bestämma problemet. Bjud om möjligt den som kan genomföra utvärderingen till samtal innan utvärderingens syfte formulerats. Ett möte med personer som har sakkunskaper inom området är ett effektivt sätt att ringa in centrala frågor och sålla bort frågor som visar sig vara mindre viktiga.

Under förberedelsetiden är det viktigt att informera dem som kommer att beröras om att en utvärdering planeras. De behöver också tid för att förbereda sig.

Sammanfattning: • Tänk brett • Övergripande problemformulering inledningsvis • Tala med dem som har sakkunskap – ringa in problematiken • Informera dem som berörs av utvärderingen om att en sådan planeras

Beskrivning av utvärderingsuppdraget När man börjar med att beskriva utvärderingsuppdraget är det bra att tänka igenom vad utvärderingen ska användas till. Med vad ska utvärderingen bidra och till vem? Vad är motivet? Är det kontroll och/eller lärande eller finns det något annat motiv? Detta har betydelse för utvärderarens sätt att arbeta.

I beskrivningen av uppdraget är det bättre att ställa frågor än att beskriva bakgrunden, problemområdet eller aktiviteterna. Klara frågor förtydligar vad utvärderingen ska handla om. Bestäm också vad uppdraget inte ska handla om genom några få men tydliga avgränsningar.

Syftet med utvärderingar är oftast att ta fram ny kunskap, vilket innebär att resultaten inte kan förutses. Delresultat kan ge nya perspektiv på frågorna.

Uppdragsbeskrivningen bör därför ge utrymme för förändringar under arbetets gång. Det handlar återigen om att beskriva uppdraget på ett övergripande och strategiskt sätt.

Att beställa en utvärdering 81

Som beställare av utvärderingar kan det vara klokt att avsätta mer tid till uppdragsdialogen än till att formulera uppdragstexten. Ett råd är därför att skriva kortfattat och lägga tid och kraft på att föra en dialog med utvärderaren om uppdraget.

Sammanfattning: • Klargör motivet med utvärderingen • Formulera ett fåtal kärnfulla nyckelfrågor • Beskriv uppdraget på ett övergripande strategiskt vis • Skriv kortfattat (max 2 sidor). Prioritera uppdragsdialog.

Avstämning under arbetets gång För att resultaten från en utvärdering ska kunna användas är det bra om beställaren vet hur dessa tagits fram. Det innebär att beställaren ska hålla sig informerad om val av metod, dataunderlag och analys. Bra kännedom om utvärderingens innehåll förenklar för beställaren att föra ut slutsatser och resultat.

Detta förenklar också om utvärderingen inte lyckas fånga in den aktuella problematiken. Naturligtvis är det utvärderaren som har huvudansvaret för sitt arbete, men beställaren bör kunna engageras i en diskussion om att precisera uppdraget under resans gång, ta upp nya frågor eller lämna vissa frågor obesvarade.

Sammanfattning: • Var en aktiv och engagerad beställare • Följ utvärderingsarbetet • Styr om och precisera om det visar sig att utvärderingen inte träffar rätt

Mottagande och användning En bra utvärdering är en utvärdering som används. För de/det som blir utvärderade/t, utvärderaren, beställaren och andra intressenter är det viktigt att kunna följa hur och när den kunskap som erhållits kommer till användning.

I beställarrollen ingår ett ansvar för att resultaten används. För att dra största möjliga nytta av utvärderingen bör beställaren på ett tidigt stadium ringa in utvärderingens användningsområden. En utvärdering som präglats av en kontinuerlig dialog mellan beställare och utvärderare har störst chans att komma till användning.

Sammanfattning: • Klargör hur och när utvärderingsresultat kommer att användas • Klargör utvärderingens användningsområden • Samarbete ökar användning av resultat

82 Fick du det du beställde?

Checklista inför planering av en utvärdering: Följande frågor kan vara användbara inför planering av en utvärdering: 1. Vem har initierat att en utvärdering ska genomföras?

2. Vad är motivet för att genomföra en utvärdering?

3.

Vem behöver godkänna/legitimera att utvärderingen genomförs?

4. Vilka är kärnfrågorna/problemen?

5.

Vilket värde tror man att utvärderingen kan bidra med?

6.

Vilken typ av information kommer att krävas?

7. Vem kommer att genomföra/ansvara för utvärderingen?

8. Vilket är det förväntade resultatet, eller: vilket mål har man med utvärderingen?

9. Vilken/vilka metod/metoder kommer att användas?

10. Vilka är begränsningarna?

11. Vilka resurser krävs?

12. Behöver utvärderingens upplägg godkännas? (Av vem?)

13. Vilken teknik krävs för insamling av information?

14. Vilken typ av information kan utelämnas?

15. Kommer den insamlade informationen att ge svar på sökt fråga/problem?

16. Hur kommer utvärderingsresultat att kommuniceras?

17. Hur kommer utvärderingens utfall att diskuteras/utvecklas?

18. Vem kommer att ansvara för att resultat tas till vara?

Att granska utvärderingskvalitet 83

Att granska utvärderingskvalitet

Utvärderingar av skolans lokaler kan som vi skrivit om tidigare i denna skrift genomföras på en mängd olika sätt. Frågan är då om alla är bra? I detta avsnitt beskrivs något som skulle kunna kallas en metautvärdering – dvs. en utvärdering av utvärderingen. Att i förväg klargöra hur man kommer att bedöma utvärderingens kvalitet kan vara till stor hjälp vid prioritering av vad som ska utvärderas och hur utvärderingen ska genomföras. Utvärderingar kan i princip granskas utifrån samma rubriker som används för att planera ett utvärderingsarbete. Här följer en kort checklista: Om utvärderingens validitet/giltighet: • Är anledningen till att utvärderingen görs tydlig?

• Beskrivs sammanhanget vari utvärderingen görs (kontext)?

• Är utvärderingsobjektet tydligt beskrivet? (Framgår följande: vilken skola, vilka lokaler, avgränsningar, trafik, logistik, inomhusmiljö etc.)

• Specificeras valda metoder och mätindikatorer? (Är de frågor man använt relevanta för utvärderingssyftet och kärnfrågorna? Framgår det om valda metoder haft några begränsningar, och i så fall vilka?)

• Är analyser och slutsatser logiska utifrån utvärderingssyfte, metoder och tidigare analyser?

Om utvärderingens reliabilitet/tillförlitlighet (hur noggrann har man varit?): • Är datamaterialet pålitligt? (Har man fått information från rätt källor?)

• Är informationskällorna tydliga, relevanta och tillförlitliga? (Kan man utläsa var information kommer ifrån utan att röja eventuell identitet – med hänsyn till eventuella etiska beaktanden?)

• Är utvärderarens roll tydlig? (Framgår det vilken roll utvärderaren har – intern, extern, partisk, opartisk?)

• Beskrivs utvärderingsprocessen? (Framgår det om något kan ha påverkat utvärderingsprocessen? Har diskussioner förts i lokala tidningar, politik, pågår det liknande utvärderingar av andra skolor? etc.)

• Har det skett någon kvalitetskontroll? (Har den som lämnat uppgifter fått granska resultatet, har det funnits en referensgrupp, eller har man presenterat en preliminär version innan den slutliga?

84 Fick du det du beställde?

Om utvärderingens användbarhet?

• Är utvärderingsrapporten skriven på ett sätt som är anpassat till läsaren?

• Är utvärderingsresultaten tydligt presenterade?

• Är utvärderingen komplett eller saknas väsentliga frågor?

• Är presentationen välutformad?

• Är ansvar för resultatet tydliggjort? (Hur hanteras eventuella konsekvenser, hur tar man vara på resultatet från utvärderingen? Kan det vara så att enskilda individer berörs?)

Slutsatser 85

Slutsatser

Inga skolor är i praktiken helt felfria, inte ens de nybyggda. Om man är lite drastisk skulle man kunna säga att våra skolor är ett resultat av inte helt perfekta beställningar, tolkade av ibland mindre engagerade arkitekter, och slutligen färdigställda av kostnadsbesparande entreprenörer för att slutligen användas av brukare på ett sätt som inte alls var tänkt från början. Genom att utvärdera hur lokalerna faktiskt nyttjas kan användningen av skolans lokaler förbättras.

Hur vet man att skolans lokaler är bättre nu än de var innan?

En utvärdering syftar oftast till att klargöra om den insats som gjorts haft någon effekt och gärna också hur stor effekten varit. Om man inte känner till utgångsläget, är det nödvändigt att dokumentera eller uppskatta de förhållanden som är tänkta att förändras innan utvärderingen påbörjas. Viktiga upplysningar om detta finns att hämta i dokum­entationen från programarbetet och eventuella utredningar och/eller behovsbeskrivningar som genomförts i samband med planeringen av skolans lokaler. I programhandlingarna bör verksamhetsinriktade mål för lokalprojektet finnas beskrivna (se t.ex. ”Ju förr desto bättre – Programarbete i tidigt skede av bygg­processen”). En annan möjlighet är att det redan vid planeringen av förändringar av skolans lokaler fastställs att en utvärdering ska göras. Effekten av lokalförändringen blir således skillnaden mellan läget efter och före insatserna.

Ett kritiskt förhållningssätt till utvärdering Vår tid präglas av utvärderingar av olika slag, där allt inom offentlig sektor ska granskas, dokumenteras och inspekteras i en omfattning som inte setts tidigare.

Utvärderingar sägs medverka till att göra offentlig verksamhet bättre, mer effektiv och resultatinriktad. Detta gäller även användningen av skolans lokaler.

Men, om nu detta ska bli verklighet krävs kunskap om hur utvärderingar fångar upp och mäter resultat.

86 Fick du det du beställde?

Det är inte alls självklart att en utvärdering av skolmiljöns användbarhet leder till förbättringar. Det finns en risk att utvärderingen som sådan kan påverka verksamheten på ett oönskat sätt.

I denna skrift vill vi försöka uppmärksamma detta för att den som ansvarar för en utvärdering ska få en djupare förståelse för hur man planerar, genomför och använder lokalrelaterade kvalitets- och resultatmått. Samtidigt vill skriften även förmedla ett kritiskt förhållningssätt till utvärderingens och mätandets logik, metod och användning i syfte att medverka till en reflekterande inställning till utvärdering.

88 Fick du det du beställde?

Litteraturhänvisningar

Bergström, M. (2005) Att beställa utvärderingar – en vägledning, Ekonomistyrningsverket, Stockholm.

Björklid, P. (2005) Lärande och fysisk miljö, Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

Carlgren, I. (1999) Miljöer för lärande, Lund: Studentlitteratur. de Laval, S. (1994) Metoder för utvärdering av nybyggda bostadsområden efter inflyttning, Rapport R40:1994. Stockholm, Byggforskningsrådet. de Laval, S. (1997) Planerare och boende i dialog. Metoder för utvärdering, Doktorsavhandling.

Stockholm: KTH. Dovelius, J. (2000) Att samla in och bearbeta data – verktyg för utvärdering, Stockholm: Skolverket.

Ejlertsson, G. (2005) Enkäten i praktiken: En handbok i enkätmetodik, Lund: Studentlitteratur.

Eriksson, B. (2003) Utvärdera bättre: för kvalitetsutveckling i socialtjänsten, Gothia AB Stockholm.

Fristedt, S. & Ryd, N. (2006) Ju förr desto bättre – Programarbete i tidigt skede av bygg­ processen, U.F.O.S. och Svenska Kommunförbundet, EO Print, Stockholm.

Fristedt, S. & Ryd, N. (2004) Att lyckas med program: kontinuerligt programarbete för bättre styrning av byggnadsprojekt. Stockholm: ARKUS. Häggqvist, S. (2004) Arbetsmiljö och utveckling i skolan: Förutsättningar för samverkan mellan elever och personal, Arbetslivsinstitutet.

Jacobsen, J-K. (1993) Intervju: Konsten att lyssna och fråga, Lund: Studentlitteratur.

Johansson, M. & Küller, M. (2005) Svensk Miljöpsykologi, Lund: Studentlitteratur.

Johansson, R. (2004) Att lära av det redan byggda – om utvärderingar av fysisk miljö, KTH, Inst. för Infrastruktur, Stockholm, konferensbidrag ”Utvärdering i Sverige – makt, kunskap och lärande”, Svenska Utvärderingsföreningen, 22-23 april 2004.

Karlsson, O. (1999) Utvärdering – mer än metod: tankar och synsätt i utvärderingsforskning, Norstedt, Stockholm.

Küller, R. (1975) Semantisk miljöbeskrivning (SMB), Stockholm: Psykologiförlaget AB.

Litteraturhänvisningar 89

Lestander & Ronvall (2004) Beslutsprocesser och regelverk - En studie av Statliga myndigheters lokalförsörjning, examensarbete, Institutionen för Infrastruktur Bygg- och Fastighetsekonomi, KTH, Stockholm.

Merriam, S. (1993) Fallstudien som forskningsmetod, Lund: Studentlitteratur.

Patel, R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning, Lund: Studentlitteratur.

Preiser, W. & Vischer, J (2005) Assessing Building Performance, Elseiver.

Preiser, W., Rabinowitz, H. Z. & White, E. T. (1988) Post Occupancy Evaluation, New York: Van Nostrand.

Schön, D. (1983) The Reflective Practitioner: How professionals Think in Action, New York, Basic.

Stake, R. (1995). The Art of Case Study Research. Thousand Oaks, Sage Publ.

Starrin, B. & Svensson, P-G. (1994) Kvalitativ metod och vetenskapsteori, Lund: Studentlitteratur.

Tranquist, J. (2004) Utveckling genom utvärdering – om konsten att ifrågasätta det vardagliga, Stockholm: Arbetslivsinstitutet.

Trost, J. (2001) Enkätboken, Lund: Studentlitteratur.

Trost, J. (2004) Kvalitativa intervjuer, Lund: Studentlitteratur.

Tucker Cross, L. & Küller, R. (2004). Environmental atmosphere of outdoor residential areas in Sweden: A comparison of experts and residents. Journal of Architectural and Planning Research, 21, 74-90.

Vedung, E. (1998) Utvärdering i politik och förvaltning, Studentlitteratur, Lund.

Wallin, E. (2000) Skola 2000. Nu! En helhetssyn på pedagogik, arbetsorganisation och fysisk miljö, Stockholm: Rådet för arbetslivsforskning.

Wibeck, V. (2000) Fokusgrupper, Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod, Lund: Studentlitteratur.

Yin, R. (1994). Case Study Research. Design and methods, Sage Publ.

Litteraturhänvisningar 91

Fick du det du beställde?

Metodverktyg för lokalutvärdering Hur vet jag att lokalerna blev bättre efter en ombyggnad än före? Vilken metod passar för utvärdering av olika lokaler? Vilken information behöver jag samla in för att få svar på mina frågor? Vad behöver jag tänka på när jag planerar och ska beställa en utvärdering?

Syftet med en utvärdering är vanligen att klargöra om en insats haft någon effekt. Ofta vill man också veta hur stor effekten varit. I denna skrift presenteras ett smörgåsbord av utvärderingsmetoder och dess för- och nackdelar. Här ges den som ansvarar för en utvärdering en djupare förståelse för hur man planerar, genomför och använder lokalrelaterade kvalitets- och resultatmått. Samtidigt betonas vikten av ett kritiskt förhållningssätt till utvärderingens och mätandets logik, metod och användning.

Projektet har initierats och finansierats av Sveriges Kommuner och Landstings FoU-fond för fastighetsfrågor. Skriften vänder sig till dem som ska planera och besluta om utvärdering och uppföljning, som ska tolka utvärderingar eller som behöver öka sin kunskap om hur lokalerna i den egna verksamheten fungerar. Det kan vara fastighetschefer, strategiska beslutsfattare och lokalförsörjare.

Trycksaker från Sveriges Kommuner och Landsting beställs på www.skl.se/publikationer, på tel 020-31 32 30 eller fax 020-31 32 40.

ISBN 978-91-7164-401-5

118 82 Stockholm, Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00, Fax 08-452 70 50 fastighet@skl.se, www.skl.se/fastighet