7164 359 9

Idékatalog 2008 Belönade förslag från kommunernas förslagsverksamhet

Tävlingsbidrag från kommunerna Idépristävlingen hålls för femtonde året i rad och katalogen innehåller några av de insända tävlings­ bidragen.

Syftet med tävlingen och katalogen är att sätta fokus på vad tankeverksamhet kan åstadkomma på olika områden inom kommunernas tekniska verksamheter. Vi vill också med tävlingen främja ett gott klimat som bejakar kreativitet och ny­ tänkande. Förslagsverksamheten är när den är som bäst en outsinlig källa till goda idéer och finurliga lösningar som ständigt förbättrar verksamheten och resulterar i stolthet, glädje och engagemang.

En aktiv förslagsverksamhet blir ett kvitto på att klimatet är gott. Alla som har erfarenhet av förslags­ verksamhet vet att det krävs ett stort engagemang för att år efter år hålla verksamheten på topp.

I grenen ”Miljö/säkerhet” går priset till Anna Kanschat, Göran Johnsson, Christer Lindqvist och Bo Gustafsson i Malmö för förslaget om ”Krossad betong som fogmaterial”.

I grenen ”Teknik” går priset till Anders Wallin och Bengt Franzen i Karlskrona för förslaget ”Rör till badbryggor som är lätta att sätta i och ta upp”.

I grenen ”Administration/organisation” går priset till Leif Nielsen och Sivert Salomonsson i Helsingborg för förslaget om ”Rutin för vattenskador”.

Tävlingsjuryn har i år bestått av Åke Widenrot, Luleå; Maria Eklund, Bollnäs; Sofia Sörensen, ­Helsingborg; Hans Cederlund, Skövde; Anna Edvardsson, Örebro; Lars Pettersson, Skellefteå och Björn Berntsson, Göteborg.

Denna katalog liksom tidigare utgivna innehåller goda idéer, de flesta framsprungna ur förslagsverk­ samhet. Det är tillåtet och önskvärt att innehållet sprids till så många som möjligt. Ju fler som får nytta av idéerna, desto bättre. Låt kreativiteten smitta av sig genom att göra katalogen lättillgänglig.

Ett tips är att ta upp ämnet förslagsverksamhet på en arbetsplatsträff och i samband med den dela ut katalogen till personalen.

Alla idéer är självklart inte nya utan kan ha fångats upp eller inspirerats från annat håll. Det som är känt av den ene kan vara nytt för den andre. Vi inom juryn påstår inte att alla katalogens idéer kan rekommenderas utan det är upp till var och en att bedöma.

Årets pristagare De förslag som Sveriges Kommuner och Landsting vill lyfta fram som vinnare i idétävlingen ska ha ett stort mått av nytänkande i sig, samtidigt som de ska vara användbara i de flesta kommuner. Utöver ära och berömmelse, blommor och diplom får pris­ tagarna 10 000 kr i premie.

Idékatalog 2008

Anna Edvardsson, Örebro; Åke Widenrot, Luleå; Björn Berntsson, ordf, Göteborg och Lars Pettersson, Skellefteå

Låt text och bilder på följande sidor inspirera till kontakter om förslagen.

Frågor om idékatalogen och förslagsverksamheten kan ställas till Björn Berntsson, tfn 0706-62 81 25.

Frågor om enskilda förslag ställs till respektive kontaktperson eller till förslagsställarna.

Urvalskriterier för bästa förslag: 1. Nyhetsvärde. Förslaget ska skapa ett värde och inte vara känt sedan tidigare.

2. Användbarhet. Förslaget ska vara användbart i fler kommuner än den där förslaget väckts.

3. Enkelhet. Motto ”ju enklare desto bättre”.

Förslaget ska kunna ha väckts av vem som helst.

4. Elegans/genialitet. Förslag som är unika för användning i en speciell kommun kan uppmärk­ sammas pga stor elegans eller genialitet.

I Idékatalogen redovisas också hur Arne Nilzon i Piteå lyckats förse tävlingen med bidrag under samtliga 15 år som tävlingen hållits. Det har hunnit bli 101 stycken. Dessutom redovisas hur det gick för Borlänge Energi efter att de 2006 vann första pris i tävlingen med ett helt nytt sätt att bedriva förslags­ verksamhet. Båda exemplen visar att framgångsrik förslagsverksamhet kan bedrivas på olika sätt. De gemensamma framgångsfaktorerna tycks vara ett målmedvetet ledarskap och förståelsen av hur viktigt det är att lyssna till och ta vara på medarbetarnas kreativitet.

Stockholm i oktober 2008 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Bengt Westman och Gunilla Glasare

© Sveriges Kommuner och Landsting 2008 Adress: 118 82 Stockholm • Tfn: 08-452 70 00 • Epost: gata@skl.se ISBN: 978-91-7164-359-9 Text: Björn Berntsson Omslag: Vinnande förslag Form och produktion: Björn Hårdstedt & Birgitta Granberg Tryck: KLF Grafisk Produktion Distribution: Tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40.

Nätbokhandel: skl.se (välj Publikationer)

Idékatalog 2008

Intervju med Debbie Grahn och Arne Torsgården, Borlänge Energi Borlänge Energi, som bildats genom ett samgående av olika delar av kommunala förvaltningar, innehåller idag funktioner för t.ex, elnät, vatten och avlopp, stadsnät, fjärrvärme, avfall och stadsmiljö.

Debbie Grahn och Arne Torsgården lämnade 2006 in ett bidrag till Idépristävlingen som handlade om hur Borlänge Energi skulle bedriva sin förslagsverksamhet.

Bakgrunden enligt Arne var att man nu när kvalitets­ arbetet intensifierades måste ha en bra metod för ständiga förbättringar. Debbies och Arnes förslag fick pris av SKL för sitt ”nytänkande”. Tävlingsbidraget om Borlänge Energis förslagsverksamhet redovisades i 2006 års idékatalog.

Men hur gick det sedan? Jo, det fantastiska är att det bara blir bättre och bättre. 2006 när modellen sjösattes kom det in 101 förslag. Sedan beslutades att man bara skulle belöna när förslagen var genomförda. Men det ledde inte till färre förslag utan tvärt om, mängden goda idéer ökade. Det innebar 2007 att 150 genomförda idéer belönades. Och 2008 ser ut att bli lika bra.

Målet 100 genomförda förslag per år är således överträffat med råge. I Borlänge Energi är det VD Anders Lindberg som är enväldig i frågor om förslagsverksamhet.

Här följer några reflektioner av Debbie och Arne om varför det går så bra som det gör och varför verksam­ heten utvecklas.

Det utbetalas inga personliga belöningar utan allt går till ett gruppkonto och tas ut i form av gemensamma aktiviteter för utveckling av olika kompetenser. Då det inte är fråga om personliga belöningar spelar det heller ingen roll vem i gruppen som skriver ner och lämnar in förslaget. Det finns således ingen grund för avundsjuka. Man konstaterar också att det i de grupper där det finns en pådrivare fungerar bättre än där man saknar sådan. Det verkar inte spela någon roll om det är chefen eller någon annan i gruppen som är pådrivare.

Förslaget har kanske inte till alla delar genomförts som det var tänkt från början. Därför har Arne och Debbie lämnat in ett förslag till åtgärdspaket som komplement till det ursprungliga.

Förslag till åtgärder 1. Intervjuer med dem som lyckats bra i tävlingen – Var fungerar det och varför?

2. Intervjuer med dem som deltagit aktivt – Var fungerar det och varför?

3. Sammanställning av intervjuerna.

4. Tillsammans med Anders gå igenom resultatet och plocka fram framgångsfaktorerna.

Debbie Grahn och Arne Torsgården vid vattenparken i Borlänge

Idékatalog 2008

Intervju med Arne Nilzon Piteå kommun Inom Piteå kommun leds förslagsverksamheten centralt av Arne Nilzon som dock har som sin huvudsakliga uppgift att vara arbetsmiljökonsulent.

Till Idépristävlingen har han levererat enligt nedan.

Totalt 101 tävlingsbidrag. År

Antal

94

1

95

3

96

4

97

4

98

9

99

7

00

13

01

11

02

8

03

6

04

6

05

3

06

6

07

10

08

10

Under dessa 15 år har jag haft kontakt med Arne via telefon och brev. Nu for jag till Piteå och Arne för att locka ur honom hemligheten bakom den fan­tastiska idéproduktionen. Från Stadshuset på Svartudden blickar Arne ut över fjärden där segel­ båtarna glider fram. Han berättar om sitt intresse för att bygga husbussar och det har blivit några stycken genom åren. Han berättar också om hur man får in en volvomotor i en mercedesbuss och får ekipaget godkänt av bilprovningen.

Men frågan är ju hur det kan komma sig att man i Piteå varje år levererar bidrag till Idépristävlingen?

Ingen annan förvaltning har lyckats med det. Jag tror att svaret på frågan är Arne själv. Han brinner för förslagsverksamhet och påstår att det är den ­absolut viktigaste verksamheten.

Arne tog ansvaret för förslagsverksamheten 1982. På den tiden väcktes ca 10 förslag per år och enbart av

män inom de tekniska verksamheterna. De på den tiden lite enkla förslagen som att t ex ”räta krokig spik” taggade Arne till att ta tag i verksamheten och höja kvaliteten. Ett annat mål som sattes upp var att få kvinnorna att delta i lika stor utsträckning som män.

En tanke som präglar förslagsverksamheten i Piteå är att den ska ledas centralt från kommunledningskontoret och finansieras med centrala medel. ­”Lägger vi ut ansvar på respektive enhet så tynar den bort” säger Arne. Det finns naturligtvis en budget för verksam­ heten men den får ändå inte utgöra ”ett tak”. Även om förslagsverksamheten leds centralt går varje förslag till respektive förvaltning för bedömning.

En annan viktig princip slogs fast. Det ska vara lika viktigt med förslagsverksamhet inom de "mjuka" sektorerna som inom de tekniska.

Förslagskommittén består numera av en ”bedömnings­ grupp” som leds av Arne och med representanter från respektive fack. Ett krav för att få medverka är att man ska vara kompetent och ”brinna” för verksamheten.

I början fick samtliga belönade medverka på kommun­ fullmäktiges möte i december och där äta gott och motta applåder och diplom. Men då var det bara ca 10 personer. Idag är det så många att man tvingats förenkla, vilket innebär att Arne själv i december delar ut chokladaskar och diplom till årets belönade förslagsställare. I mötet med förslagsställarna får han bekräftat hur uppskattat det är att få ”en klapp på axeln” av arbetsgivaren.

Många goda förslag inom vård och omsorg har ­kommit fram och Arne ger några exempel. Ett är ”Playa Inglae” där man inredde ett rum med sandgolv, palmer, starka lampor, solstolar och strandbrus. Dit in kunde man få komma med baddräkt och bli serverad paraplydrinkar. Det förslaget har tagits upp av flera andra kommuner.

Förutom att förslagen som till 95 % består av arbets­ miljöförbättringar skapar en god arbetsplats ger dessa också andra goda effekter. Kvinnorna som numera medverkar i lika hög grad som männen kom ganska tidigt in med gruppförslag. Vinsterna delas lika inom gruppen och tas för det mesta ut genom att gruppen gör något gemensamt för pengarna och

Idékatalog 2008

därmed stärks sammanhållningen inom gruppen.

Denna goda effekt har också i stor utsträckning smittat av sig på männen. År 2007 var det 250 personer som belönades ­varav 125 kvinnor. Även chefer medverkar genom att lämna förslag men många tjänstemän på olika ­nivåer anser nog att ”det ingår i jobbet”. Detta är nog bara ett argument man tar till för att man inte vågar lämna ut sig. Man är kanske blyg eller tror att andra ska tycka att ens förslag är för enkelt eller kanske rent av dumt.

Men säger Arne, inget förslag är för litet och alla förslag är bra. Argumentet att det ingår i jobbet måste bort. Dessutom måste man få in förslagskulturen i samtliga verksamheter inte bara de tekniska.

I början fick alla en inlämningspremie som bestod av en T-tröja men när förslagsställarna blev många blev hanteringen av premierna en alltför tung uppgift.

Detta verkar inte ha haft någon betydelse utan det är nog mottagandet av förslagen som är det viktigaste.

En kurs i förslagsverksamhet som Arne deltog i på 80-talet ledde till att deltagarna, som var från olika förvaltningar, statliga verk och privata företag, ­efteråt fortsatte att träffas. Detta nätverk har ­numera tynat bort men skapade då inspiration hos deltagarna.

Det vore önskvärt säger Arne om det gick att skapa ett nytt sådant nätverk. Adress till Arne är arne.nilzon@klk.pitea.se Björn Berntsson

Arne och Björn utanför Stadshuset

Idékatalog 2008

Belönade förslag 2008

VINNARE i k lassen Miljö/ säkerhet!

”Krossad betong som fogmaterial” Förslagsställare: Kontaktman: Kommentar:

Anna Kanschat, Göran Johnsson, Christer Lindqvist och Bo Gustafsson, Malmö Anna Kanschat, tfn 040-34 22 21, e-post: anna.kanschat@malmo.se Under 2007 har Gatukontoret Malmö och SLU i Alnarp bedrivit ett projekt om fog­material.

Projektet har inkluderat faktainsamling, anordnande av seminarium och framtagande av testytor. I projektet har bl a olika materials resistens mot ogräsmotståndskraft undersökts.

Många av de produkter som finns på marknaden är specialtillverkade och därför också mycket dyra.

Ett led i utvecklings­ arbetet är att bli bättre på att använda restprodukter. Gatu­ kontoret i Malmö och Kommunteknik har därför jobbat vidare med att testa krossad betong som fogmate­ rial. Att just krossad betong valdes beror på att materialet har ett högt pH-värde som har visat sig vara en viktig förklarande faktor till ogräsmot­ ståndskraften.

En annan faktor som testades var cementeringseffekten, d v s ifall betongen har en efterbindningseffekt och på så sätt är extra motståndskraftig mot sopning och renhållning.

Krossad betong har testats på olika ytor. Ett lyckat exempel är Södra Förstadsgatan, som omfogats med krossad betong på den sträcka som är gågata i Malmö.

Gatan sopas dagligen och med renhållningen försvinner fogmaterialet. Runt gaturums­ möbler uppstår lätt ogräs som är svårt att få bort. Gatan var därför inför åtgärden i stort behov av omfogning. Åtgärden utfördes under vecka 10.

För att få ner kostnaden lades materialet ut med en kvast monterad på en traktor.

Kostnaden inklusive utläggning hamnade kring ca 30 kr/m2, vilket är mycket billigt i jämförelse med andra fogmaterial.

En viss cementeringseffekt har noterats i det krossade materialet, vilket innebär att motståndskraften mot sopning har förbättrats.

Idékatalog 2008

Den krossade betongen som användes är restbetong, krossad i fraktionen 0-4.

Restbetong kommer från fabriksbetong eller betongvarufabrik och utgörs av överbliven betong eller betongvaror från tillverkning. I framtiden är idén att vid renovering av en gångbana, skicka de kasserade betongplattorna till en kross och använda sig av detta som fogmaterial.

VINNARE i k lassen Teknik !

Rör till badbryggor som är lätta att sätta i och ta upp.

Förslagsställare: Kontaktman: Kommentar:

Bengt Franzen och Anders Wallin, Karlskrona Christer Hoff, Tekniska förvaltningen Karlskrona, tfn 0455-30 31 48, e-post: ­christer.hoff@karlskrona.se Arbetet med att sätta ut och ta in flytbryggor vid kommunens badplatser är ett påfrestande arbete för ryggar och armar.

Två av våra medarbetare har därför tänkt till och tillverkat två hjälpmedel som gör detta arbete mindre påfrestande.

Vi har under flera år deltagit i arbetet med att sätta ut våra badbryggor och släpat de tunga lerfyllda rören som håller bryggorna på plats. Min värkande rygg har fått oss att tänka till och väckt idén om ett sätt att undvika att rören blir lerfyllda, vilket skulle minska det enskilda rörets vikt med 30-40 kilo.

Från rörens bas skärs två stycken trianglar ut och avlägsnas, varefter resterande material värms upp och formas till en spets. Skarvarna svetsas och du har ett rör som är lätt att banka ner i bottensedimentet, samt lättare att ta upp på hösten på grund av att ingen lera finns inuti rören.

Rutin vid vattenskada

VINNARE i k lassen Adminis tration!

Förslagsställare: Kontaktman:

Leif Nielsen och Sivert Salomonsson, Helsingborg Leif Nielsen, Stadsbyggnadskontoret Helsingborg, tfn 042-10 52 64, e-post: ­leif.nielsen@helsingborg.se

Kommentar:

Vattenskador i Helsingborg Va-abonnenter inom Helsingborgs stad har under årens lopp drabbats av vattenskador från ett fåtal per år fram till 2006 då ca 70 fastigheter drabbades.

För de som drabbas av inträngande avloppsvatten via ledningsnät eller ytledes inrinning av dagvatten från gator, parker, åkrar eller annan yta innebär detta en stor sanitär, psykologisk och ekonomisk olägenhet.

Idékatalog 2008

För att hantera vattenskador som uppkommer vid stora regn inom staden krävs att man snabbt och ­effektivt kan ta hand om de som drabbas. Detta måste ske på ett korrekt och objektivt sätt där hänsyn tas till såväl de drabbade som till va-kollektivet som inte ska bära kostnader om det inte föreligger ett ansvar.

Detta ansvar måste därför utredas snabbt, korrekt och professionellt.

För att kunna utreda ansvaret skyndsamt och för att effektivisera handläggandet har VA-verket ansett att man behöver se över hur man ska hantera detta på ett bra sätt.

För att göra detta möjligt har VA-verket lagt upp nya rutiner så att olika handläggare ska kunna arbeta med samma ärenden och registrera fortskridande ­åtgärder. Det ska gå att se hur långt ett specifikt ärende har fortskridit. I databasen går det även att göra selekteringar för att få fram specifika uppgifter och för uppföljning.

För att utreda kan det krävas att extra resurser sätts in när det blir så stora regn som vi hade i augusti 2007. Vattenskadorna var enormt många, omkring 170 stycken, och belastningen på VA verkets personal var enormt stor. Vid detta tillfälle fanns dessa rutiner färdiga och skadorna kunde läggas in i data­ basen. Mallar fanns också färdiga för att informera de ­drabbade om hur skadan kommer att hanteras och hur de ska agera vad avser skadeståndskrav.

Med första brevet skickas även med en broschyr om ­källaröversvämningar.

Helsingborgs stad är idag medlem i Svenska kommunförsäkringar. I avtalet med Svenska kommun­ försäkringar har överenskommits om att de med sina jurister handräcker oss i varje enskilt ärende och tar ställning i ansvarsfrågan utifrån det utrednings­ material som vi skickar till dem.

Svenska kommunförsäkringar har lovordat vårt ­arbete och de har begärt vårt tillstånd att låta medlems­ kommuner använda sig av detta sätt att arbeta. Även tidningen Svenskt vatten har skrivet en artikel om källaröversvämningar och om Helsingborgs stads sätt att hantera vattenskador.

I områden där många fastigheter drabbas görs i regel en större utredning där man utreder både inom och utom fastighet. Målet är att samtliga fastigheter som drabbas ska besökas och utredning inom fastighet ska ske i varje fall Det är viktigt med klara rutiner som alla kan arbeta mot för att få en god översikt och smidighet i hanteringen av dessa vattenskador.

Databasen går också att koppla till vårt kartsystem där man översiktligt kan överblicka statusen i ärenden.

Se nedan • Varje ärende diarieförs och ges också ett skade­ nummer som vi får av säkerhet och beredskap.

• Vid anmäld skada tar Va verket in uppgifter per telefon om skadans omfattning.

• Informationsbrev skickas till skadelidande.

• När sedan krav från skadelidande och försäkrings­ bolag inkommer skickar vi en skadeanmälan till vårt försäkringsbolag.

• Rapport. Sektionschefen avgör sedan vem som ska göra den mindre utredningen som består av utredning inom fastighet.

• Utredning. Även här avgör sektionschefen om det ska utföras någon större utredning med databe­ räkningar, färgning, rökning av avloppsledningar inom och utom fastighet.

• Rapporter och utredningar skickas sedan till Svenska kommunförsäkringar som handräcker oss i ansvarsfrågan. Efter deras ställningstagande tas beslut om ansvar eller inte. De kontrollerar även att de regressande försäkringsbolagen följer de försäkringsrättsliga reglerna med hänsyn till åldersavdrag etc.

• Föreligger ansvar ersätter vi regressande försäk­ ringsbolag och självrisken till den skadelidande.

• Ärendet avskrivs sedan.

• Samtliga steg kryssas i från 1 4d för att följa statusen i handläggningen.

Det är därför viktigt att VA-verket gör utredningar för varje enskild skada som inträffar. Denna utredning har vi valt att göra i form av en enklare eller en större utredning med databeräkningar, färgning, rökning av avloppsledningar inom och utom fastighet.

Idékatalog 2008

Inmatningsbild i databasen

IdĂŠkatalog 2008â€

Mittrefug Nobelvägen Förslagsställare: Kontaktman: Kommentar:

Anna Kanschat, Göran Johnsson, Christer Lindqvist och Bo Gustafsson, Malmö Anna Kanschat, Gatukontoret Malmö, tfn 040-34 22 21, e-post: anna.kanschat@malmo.se Mittrefugen på Nobelvägen är smal, ca 1-2,5 m bred. Nobelvägen är starkt trafikerad och med många tunga fordon. Att rensa ogräs i mittrefugen upplevs som obehagligt när tung trafik drar förbi alldeles intill. Dålig luft, suget och vibrationerna och den höga bullernivån gör det angeläget att hitta andra beläggningar som minskar skötselbehovet.

Här har vi prövat en metod med krossad betong med högt PH-värde som hittills visat sig motstå beväxning.

Två olika utföranden testas:

Större åtgärd: Schakt Geotextil Obundet bärlager 0-18 Betongkross

Mindre åtgärd: Schakt Betongkross

Lack CreteSeal på ytor exklusive runt träden för att hålla materialet på plats och minska dammbildningen.

Ca pris 350 kr/m2.

10

Idékatalog 2008

150 mm 100 mm 50 mm

50 mm 50 mm

Mittrefug Ystadvägen Förslagsställare: Kontaktman: Kommentar:

Nora Bengtsson, Malmö Nora Bengtsson, Gatukontoret Malmö, tfn 040-34 35 77, e-post: nora.bengtsson@malmo.se Som ett led i arbetet att bygga bort svårskötta ytor har konstgräs anlagts i mittremsan längs Ystadvägen. Konstgräset är utlagt i två etapper 2006 och 2007. Tidigare har mitt­ remsan i Ystadvägen varit mycket svår att sköta. Beläggningen bestod av grus och att ta bort ogräs var ett problem ur arbetsmiljösynpunkt då bredden enbart är 2 meter. Det går mycket tung trafik på Ystadvägen och hastighetsgränsen är 70 km/h. Arbetet var farligt, bullrigt och tröttande.

Vid ombyggnaden till konstgräs schaktades befintligt lager bort och ersattes med ett packat lager av stenmjöl med tjocklek på 20-30 mm. Konstgräset ligger löst på stenmjöls­ lagret och förankring har gjorts genom att manuellt lägga på grus.

Ytan kräver mycket lite skötsel och ser fin och prydlig ut under alla årstider. Runt träden har den ursprungliga ytan bevarats och nya lökar har planterats. På våren lyser påskliljorna vackert gula.

Idékatalog 2008

11

Lyftok för storsäck Förslagsställare: Kontaktman: Kommentar:

12

Lars Andersson och Håkan Strömberg, Helsingborg Peter Skantz, Stadsbyggnadsförvaltningen Helsingborg, tfn 042-10 59 78, e-post: peter.skantz@helsingborg.se Ett fyrbent stjärnlyftok har tillverkats för att underlätta vid hanteringen av storsäck.

Tidigare var man tvungen att kroka och lossa kroken för hand antingen på flaket eller på marken. Med det nya lyf­toket släpper storsäckens lastband när denna sätts ner vilket gör att man bara behöver fästa oket vid säcken. Vid avlastning släpper oket genom vridning med rotatorn. Man behöver inte hoppa upp och ner från flaket. Oket är testat och godkänt i överensstämmelse med kraven i europastandarden EN 13155.

Idékatalog 2008

Lyftanordning för glasigloo Förslagsställare: Kontaktman:

Kommentar:

Tony Falk, Trollhättan Jan Samuelsson, Tekniska Verken Trollhättan, tfn 0703-92 49 77, e-post: jan.samuelsson@trollhattan.se Vid tömning av glasigloo på lastbilsflak måste föraren kliva upp på flaket för att flytta lyftkroken från lyftöglan till öppningsöglan. Tony har förenklat tömningen genom att komplettera kranarmen med ett kättingspel. Inuti kranbalken har han monterat en hydraulkolv med ca en meters slaglängd. I kolven har han fäst en kätting med lyftkrok. Denna lyftkrok fäster föraren i öppningsöglan på igloon. Kranens ordinarie lyftkrok fästs i lyftöglan. När glasigloon hänger över flaket lyfter föraren öppningsöglan och tömmer igloon. En extra finess är att igloons bottenluckor nu kan stängas innan igloon sätts på plats. Nu behöver man inte längre kliva i glaskrosset.

Potthålslagning vintertid Förslagsställare: Kontaktman:

Kommentar:

Idékatalog 2008

Orvar Stensson, Tidaholm Olof Kling, Tekniska kontoret Tidaholm, tfn 0502-60 60 86, e-post: olle.kling@tidaholm.se När vi lagar potthål i asfaltsbeläggningen vinter­ tid och då vårt asfaltverk är stängt har vi tidigare använt kallasfalt som dock ej givit godtagbar hållbarhet.

Vi värmer nu istället riven återvunnen varmasfalt från vår återvinningscentral i värmeugnar, även dessa kommer från återvinnings­ centralen. Materialet blir mycket hållbart och är för övrigt godkänt för överasfaltering.

13

Soda istället för kalk i reningsprocessen för vattenproduktion på ­Mölndals Vattenverk Förslagsställare: Kontaktman: Kommentar:

Reine Rohman och Dennis Yhr, Mölndal Kjell Levin, Gatukontoret Mölndal, tfn 031-315 00 00 Förslaget har som huvudinriktning att göra dricksvattenprocessen mer lätthanterlig genom att eliminera hanteringen av kalk och minska doseringen av koldioxid. Förslaget berör enbart den egna förvaltningen men påverkar på sätt och vis hela kommunen. ­Metoden i sig är inte känd sedan tidigare men laboratorieförsök har till vissa delar genomförts. Det finns ännu ingen kommun som har tillämpat processen men försök pågår i två kommuner.

Med beaktande av den förbättrade arbetsmiljön, mindre reparationsåtgärder, och sannolikt lägre förbrukning av tvättmedel hos hushållen, anses förslaget vara utomordentligt värdefullt. Förslaget används numera i den dagliga driften.

Kalken som sådan hade, enligt den gamla läran, en skyddande effekt mot korrosion i metalliska rörmaterial. Ca2+, kalciumjonen i kalken ansågs vara den väsentliga bestånds­ delen. Så är inte fallet, det är HCO3-, alkaliniteten, som är viktig. Med hjälp av Soda, Na2CO3, ersätts kalkens skyddsegenskaper samtidigt som behovet av koldioxid minskas till 1/3. Dricksvattnets hårdhet minskar, vilket i sin tur medför minskad förbrukning av tvättmedel. Dosering av koldioxid minskar. Arbets- och driftmiljön förbättras på grund av att kalkdammet försvinner.

Den ökade kemikaliekostnaden i kombination med minskade reparationsåtgärder bedöms inte medföra någon ekonomisk vinst. Däremot förbättras arbetsmiljön och underhålls­ kostnaderna. Miljökemigruppen i Sverige AB med säte i Göteborg har medverkat i olika pilotförsök för att verifiera förslaget. Företaget har utifrån analyser från 2004 och 2005 beräknat och testat hur vattenprocessen påverkas med olika doseringar.

Miljö & hälsoskyddskontoret har informerats och gett tillstånd till att förändra processen. Fullskaleförsöket inleddes våren 2006 och har kontrollerats helt enligt dricks­vattenkungörelsen. Självklart kommer processförändringen att följas upp ytterligare.

Vad som är märkbart med vattenkvaliteten är hårdheten. Vattnet betraktades tidigare som ett mjukt vatten och numera är det mjukare. I siffror har vattnet ändrats från 3,5 till 1,5 tyska hårdheter. På sikt påverkar detta doseringen av tvättmedel i våra hushåll.

Efterskottsbetalning Förslagsställare: Kontaktman: Kommentar:

14

Gun Edin och Ann Höök, Mölndal Ronnie Carlsson, Gatukontoret Mölndal, tfn 031-315 15 29, e-post: ronnie-carlsson@molndal.se Förslaget innebär att vi tryckt upp telefonnummer till parkeringsbolagets kundtjänst.

Många kunder glömmer att logga ut ur parkeringssystemet och nu kan man ringa ­kundtjänst för utloggning om man glömt det. Vi har köpt in ett program som gör att kundtjänsten kan ha direktkontakt med varje parkeringsautomat och därmed logga ut kunder som glömt det. Förut loggades kunderna ut efter tre dagar och det blev mycket administration kring att räkna ut hur de skulle debiteras. Administrationen kring glömda utloggningar har minskat väsentligt.

Idékatalog 2008

Avkännararm för P-biljetter Förslagsställare: Kontaktman: Kommentar:

Lars-Ingvar Lagergren och Alexander Viljakainen, Mölndal Ronnie Carlsson, Gatukontoret Mölndal, tfn 031-315 15 29, e-post: ronnie-carlsson@molndal.se Förslaget innebär att vi förlängt en biljettarm som känner av när biljetterna börjar ta slut. Den förlängda armen kan ställas in på olika larmnivåer för att anpassas efter behovet på respektive parkeringsplats. Den lägsta nivån ligger på dagsbehovet för biljetter per maskin. Service­personalen kan nu varje morgon, se på sin dator vilka maskiner som behöver fyllas på med nya biljetter under dagen. Vilket innebär att vi inte förlorar intäkter.

Inköp av strömomvandlare Förslagsställare: Kontaktman: Kommentar:

Idékatalog 2008

Bo Olsson och Stefan Larsson, Mölndal Anne-Lie Fant, Gatukontoret Mölndal, tfn 031-315 15 02, e-post: anne-lie-fant@molndal.se Förslaget innebär att vi skall köpa in en inverter (strömomvandlare) från 12V till 220 V. Den skall användas från bilen eller grävmaskinen och på detta sätt försörja de flesta handverktyg som går på 220V. Detta är ett smidigt sätt att arbeta på särskilt vid svår­ framkomliga utrymmen där personalen slipper att bära med sig ett portabelt elverk för sin strömförsörjning. En del grävmaskiner som vi anlitar har sådan utrustning och då använder vi denna.

15

Apparat för kontroll av släpvagnar m m Förslagsställare: Kontaktman: Kommentar:

Rickard Bruzgo, Kristianstad Anna Elofsson, C4 teknik Kristianstad, tfn 044-13 57 06, e-post: anna.elofsson@kristianstad.se För att kontrollera de elektriska funktio­ nerna på släpvagnar, redskap ­m­ m krävs att dragbilen är till­ kopplad. Rickard har tillverkat en apparat som gör att dragfor­ donet inte behövs.

Apparaten ersätter fordonets elfunktioner för strålkastare, blinkers och bromsljus.

Det är bara att plugga in släpets kontakt i apparaten och prova funktionerna.

Påfyllning av hydraulolja i Ville 345 Förslagsställare: Kontaktman:

Kommentar:

16

Göte Nilsson, Piteå Arne Nilzon, Kommunlednings­ kontoret Piteå, tfn 0911-69 60 51, e-post: arne.nilzon@pitea.se Påfyllning av hydarul­ olja har tidigare skett med handpump. Med den nya slang som konstruerats kan man fylla på baklänges genom en hydraul­ koppling med hjälp av tryckluft.

Idékatalog 2008

Snurrbart diagonalblad med både grovt och fint stål Förslagsställare: Kontaktman: Kommentar:

Gustav Kling, Daniel Lundmark, Göte Nilsson och Micke Lundgren, Piteå Arne Nilzon, Kommunledningskontoret Piteå, tfn 0911-69 60 51, e-post: arne.nilzon@pitea.se För att rensa hockeybanorna har vi tillverkat ett diagonalblad med både ett grovt och ett fint stål. Bladet kan roteras så att vi kan använda båda sidor.

Hylla för oljekannor Förslagsställare: Kontaktman: Kommentar:

Idékatalog 2008

Gustav Kling, Piteå Arne Nilzon, Kommunledningskontoret Piteå, tfn 0911-69 60 51, e-post: arne.nilzon@pitea.se Vi har tillverkat en hylla som hängs i ett oljefat där vi placerar kannorna så att de är tomma när vi ska ha dem. Fatet står på hjul för enkel transport till oljerummet för tömning.

17

Svetsbord för precisionssvetsning Förslagsställare: Kontaktman: Kommentar:

Gustav Kling, Daniel Lundmark, Göte Nilsson och Micke Lundgren, Piteå Arne Nilzon, Kommunledningskontoret Piteå, tfn 0911-69 60 51, e-post: arne.nilzon@pitea.se För att kunna jobba i rätt höjd vid precisionssvetsning har vi konstruerat ett arbetsbord som passar till saxlyften.

Lyftanordning till gräsklippare Förslagsställare: Kontaktman: Kommentar:

18

Daniel Lundmark, Piteå Arne Nilzon, Kommunledningskontoret Piteå, tfn 0911-69 60 51, e-post: arne.nilzon@pitea.se Jag har tillverkat en lyftanordning till gräsklippare för att enklare kunna utföra service och reparationer. Ställningen är samtidigt justerbar för att passa alla olika modeller.

Idékatalog 2008

Avskärmning av sandskopan Förslagsställare: Kontaktman: Kommentar:

Daniel Lundmark, Piteå Arne Nilzon, Kommunledningskontoret Piteå, tfn 0911-69 60 51, e-post: arne.nilzon@pitea.se Jag har tillverkat en avskärmning med snabbfästen för sandskopan så att bara halva skopbredden används när det finns önskemål om att spara.

Hållare för att slipa knivar till gräsklippare Förslagsställare: Kontaktman: Kommentar:

Idékatalog 2008

Göte Nilsson, Piteå Arne Nilzon, Kommunledningskontoret Piteå, tfn 0911-69 60 51, e-post: arne.nilzon@pitea.se Vi gör ca 100 slipningar per år av knivar till gräsklippare. Vi har gjort en hållare för att kunna slipa och även svetsa på där de är skadade.

19

Bult till sandspridaren Ville 345 Förslagsställare: Kontaktman: Kommentar:

Göte Nilsson och Lars Westerlund, Piteå Arne Nilzon, Kommunledningskontoret Piteå, tfn 0911-69 60 51, e-post: arne.nilzon@pitea.se Tidigare sågade vi gängstång vilket var tidsödande. Nu tar man en bult, trär på en större mutter och svetsar fast. Vi har även tillverkat en hållare så att muttern kommer på rätt ställe. Bultarna slits mycket hårt när de roterar i sanden hela tiden.

Centralsmörjning Förslagsställare: Kontaktman:

Kommentar:

Gustav Kling, Piteå Arne Nilzon, Kommunledningskontoret Piteå, tfn 0911-69 60 51, e-post: arne.nilzon@pitea.se Förslaget underlättar smörjning av klippcylindrarna. Säkerhetsregler gör att man måste ha skruvar på luckorna till klippdäcken , vilket gör att smörj­ ningen tar onödigt lång tid och att den blir sällan gjord.

Fotsteg för lätta lastbilar Förslagsställare: Kontaktman: Kommentar:

20

Gustav Kling, Piteå Arne Nilzon, Kommunledningskontoret Piteå, tfn 0911-69 60 51, e-post: arne.nilzon@pitea.se Vi har tillverkat ett fotsteg för att underlätta uppstigning på flaket på lätta lastbilar.

Man slipper öppna lämmar för att stiga upp.

Idékatalog 2008

Solcellsdrift av tillfälliga larm Förslagsställare: Kontaktman: Kommentar:

Michael Angelin, Ralph Hansson och Sture Pettersson, Göteborg.

Jan Grimmefält, Göteborg Vatten, tfn 031-368 71 71, e-post: jan.grimmefalt@vatten.goteborg.se Förslaget innebär att tillfälliga larm som saknar el ska kunna drivas av solceller. Förslaget har testats på en försöksanläggning och fungerar bra. Solinstrålningen under den ljusa delen av året är runt 200W/m2 som dygnsmedelvärde och sällan under 50 W/m2 även molniga dagar. Med nuvarande verkningsgrad på solceller - cirka 10 % - räcker det gott för att driva en larmanläggning. Under vintertid kan solinstrålningen vara under 10 W/m2 i veckor. Hur länge exempelvis en Cactusundercentral då kan drivas beror i första hand på tillgänglig batterikapacitet. De anläggningar som nu är i drift visar att en Cactusenhet kan drivas med solceller som vinklas mot solen under den mörkaste delen av året.

Övervakning av VA-anläggningar Förslagsställare: Kontaktman: Kommentar:

Michael Angelin och Patric Jonsson, Göteborg.

Jan Grimmefält, Göteborg Vatten, tfn 031-368 71 71, e-post: jan.grimmefalt@vatten.goteborg.se Förslaget innebär att larm för t ex högnivå och nödutlopp från vissa va-anläggningar ska kunna överföras via en GSM-telefon. Cactus har tagit fram en lösning där larmsignaler kan skickas med enbart en GSM-telefon via SMS. Tidigare har erfordrats en PLC-Smart I/O som finns installerad i varje spillvattenpumpstation. Om GSM-telefonen används i de stationer som vi bedömer att vi inte kommer att datorisera på många år innebär det att en PLC-Smart I/O kan frigöras och användas i en station som ska datoriseras. På det viset sparar vi de kostnader som en PLC-Smart I/O annars skulle ha medfört. Förslaget har tillämpats under ca 3 år och 5 st Smart I/O per år har kunnat användas enligt förslaget.

Läggning av grusstödskant Förslagsställare: Kontaktman:

Kommentar:

Idékatalog 2008

Kjell Hansson och Lorentz Stenvall, Skellefteå Lars Pettersson, Tekniska kontoret Skellefteå, tfn 0910-73 78 30, e-post: lars.a.pettersson@skelleftea.se Förslagsställarna har byggt om utläggaren av kantstöd från att vara lastbilsmonterad till att nu kunna kopplas till hjullastare.

21

Hjälpmedel för att ta upp rör vid flytbryggor.

Förslagsställare: Kontaktman: Kommentar:

22

Bengt Franzen och Anders Wallin, Karlskrona Christer Hoff, Tekniska förvaltningen Karlskrona, tfn 0455-30 31 48, e-post: christer.hoff@karlskrona.se När flytbryggorna ska tas upp efter sommarens badsäsong används en s k hejare som fästs på röret och under denna placeras en domkraft för att dra loss röret ur bottensedimentet.

Problemet brukar vara att flytbryggan pressas allt djupare ner i vattnet på grund av trycket från domkraften. Många gånger ända ner tills bottnen hindrar den att komma längre. Vi har konstruerat ett hjälpmedel som gör att man kan bärga rören utan att bli blöt om fötterna. Hjälpmedlet består av en platta ca 40* 40 centimeter som monterats på ett aluminiumrörs ena ände. Detta ställs på bottnen intill röret som ska tas bort. Runt röret finns en justerbar spärr som placeras under bryggkanten och hindrar den att sjunka ner när domkraften används. Även hejaren har omkonstruerats och gjorts mindre och lättare, samt försetts med en tvärgående hävstång, som används för att vicka loss röret och som handtag för att lyfta röret. Många gånger behövs inte domkraften utan hävstången ger tillräcklig kraft att lyfta rören. Även bultarna till hejaren har svetsats fast på ett mindre handtag, vilket gör att man slipper ha extra verktyg med för att använda den.

Idékatalog 2008

Idékatalog 2008

23

Idékatalog 2008 Belönade förslag från kommunernas förslagsverksamhet Det finns inget så roligt som att ha idéer, lösa problem och få känna uppskattning. Många arbetar i dag i organisationer som uppmuntrar och belönar kreativitet och engagemang.

Denna fjortonde upplaga av Idékatalogen har tillkommit tack vare personal på gatukontor och tekniska kontor som med entusiasm och skapar­glädje förbättrat metoder och hjälpmedel. Den upp­visar ett axplock av den idérikedom som berör gatuverksam­heten och som belönats av kommunerna i förslagsverk­samheten.

I skriften Släpp fram idéerna från 1994 finns goda råd om hur man kan utforma och utveckla kommunens för­slags­verksamhet.

ISBN 978-91-7164-359-9

118 82 Stockholm. Besök: Hornsgatan 20 Tfn: 08-452 70 00. Webbplats: www.skl.se Fler exemplar av denna skrift kan beställas på tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40, eller på förbundets publikationswebbplats www.skl.se/publikationer