7164 323 0

KPP och RIKSÄT Ett exempel på samordnad verksamhetsuppföljning med hjälp av nationellt kvalitetsregister och KPP-data

Sveriges Kommuner och Landsting i samarbete med

NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR SPECIALISERAD ÄTSTÖRNINGSBEHANDLING

KPP och RIKSÄT Ett exempel på samordnad verksamhetsuppföljning med hjälp av ett nationellt kvalitetsregister och KPP-data

Upplysningar om rapportens innehåll lämnas av Bengt André, bengt.andre@skl.se, 08-452 77 05, Sveriges Kommuner och Landsting Maria Lindberg, maria.lindberg@skl.se, 08-452 78 84 Rapporten kan laddas hem som pdf-fil från www.skl.se ISBN 978-91-7164-323-0 Layout/produktion: Ordförrådet AB Stockholm 2008

Förord

Sedan 1999 pågår ett successivt införande av patientbaserad kostnadsredovisning (KPP) i landstingens hälso- och sjukvård. Syftet är att få ett bättre underlag för uppföljning, styrning och effektivisering av vården. Sveriges kommuner och Landsting stödjer aktivt landstingen i detta arbete.

Sedan 1999 pågår också en successiv uppbyggnad av kvalitetsregister i hälso- och sjukvården. Registren ska ge underlag för jämförelser av vårdens kvalitet, med syftet att åstadkomma förbättringar. Syftet är också bl. a dokumentera utfall av behandling och relatera det till patient- och behandlingskaraktäristika samt till patienttillfredsställelse.

I denna rapport redovisar vi ett exempel från vården av patienter med ätstörningar.

Vi vill visa hur man genom att föra samman patientbaserade kostnads- och kvalitets­ data samt vårdregisterdata kan förbättra möjligheterna att följa upp ätstörnings­ vården och att analysera den på ett mer nyanserat sätt.

Arbetet har bedrivits i ett samverkansprojekt mellan Sveriges Kommuner och Lands­ ting, Stockholms Centrum för Ätstörningar, Videgården i Linköping, Anorexi & Bulimimottag­ning för vuxna (AoB) vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg och medicinska kvalitetsregistret för ätstörningar – RIKSÄT. Vår förhoppning är att rapporten ska stimulera till fortsatt arbete med att förbättra kostnads- och kvalitetsdata i hälso- och sjukvården genom en utvidgad omfattning av KPP-redovisningen och en ökad registrering i de medicinska kvalitetsregistren inom psykiatrin.

Rapporten har författats av Bengt André och Maria Lindberg vid Sveriges Kommuner och Landsting samt Mattias Elg vid Linköpings Universitet i samverkan med deltagande verksamheter.

Sveriges Kommuner och Landsting i februari 2008

Agneta Rönn Chef för statistiksektionen Avdelningen för ekonomi och styrning

KPP och RIKSÄT

Innehåll

Sammanfattning.............................................................................................................5 Inledning..........................................................................................................................7 Bakgrund och syfte.................................................................................................................. 7 Tidigare KPP-arbete .............................................................................................................. 8 RIKSÄT – Det första nationella kvalitetsregistret inom psykiatrin........................... 8 Deltagande verksamheter.................................................................................................... 10 Verksamhetsuppföljning generellt.................................................................................... 10

Metod............................................................................................................................13 Arbetsgång...............................................................................................................................13 Diagnosklassificering.............................................................................................................13 KPP-modellen.........................................................................................................................13

Exempel på KPP- och kvalitetsregisterdata............................................................16 GAF (Global Assessment of Function scale).................................................................. 25 Vårdepisoder...........................................................................................................................26 Sammanfattning . .................................................................................................................30

Slutsatser......................................................................................................................31 Införande av KPP . .................................................................................................................31 Ihopkoppling av RIKSÄT-data och KPP-data.................................................................31 Beskriva, analysera och presentera gemensam data...................................................... 32 Begränsningar i rapporteringssystem............................................................................... 32 Sammankopplingar av olika register................................................................................ 32 Fortsatt utveckling................................................................................................................ 33 Sammanfattande punkter .................................................................................................. 35

Bilagor ......................................................................................................................... 36 Bilaga 1 • Layout för datainsamling KPP....................................................................... 36 Bilaga 2 • Variabellista RIKSÄT....................................................................................... 37 Bilaga 3 • Beskrivning av deltagande verksamheter................................................... 38 Bilaga 4 • Projektdeltagare................................................................................................ 42 Bilaga 5 • Global funktionsskattningsskala (GAF-skalan) DSM IV....................... 43 Bilaga 6 • KVÅ Åtgärdsförteckning inom Psykiatri................................................... 44 Bilaga 7 • Referenser........................................................................................................... 48

KPP och RIKSÄT

Sammanfattning

Frågan om information för verksamhetsuppföljning inom vård och omsorg har bl.a. behandlats inom projekten Verksamhetsuppföljning inom psykiatri vid Sveriges Kommuner och Landsting respektive INFO-VU-projektet, delprojekt Psykisk ohälsa. I dessa projekt har man bl.a. beskrivit vilken information som behöver redovisas per patient och vårdkontakt för att ge förutsättningar för en god verksamhetsuppföljning inom psykiatrin. I projekten har man också tagit fram ett förslag till bas­ information för att beskriva och kostnadsberäkna psykiatrisk vård.

För den psykiatriska vården finns idag fyra kvalitetsregister. Det register som funnits längst och som innehåller mest information är registret för ätstörningar, RIKSÄT. Våren 2005 startades ett projekt i samarbete mellan det nationella medicinska kvalitetsregistret för ätstörningar RIKSÄT, Stockholms Centrum för ätstörningar (SCÄ), Videgården i Linköping, Anorexi & Bulimimottagning för vuxna (AoB) vid Psykiatriska kliniken, Område Östra, Sahlgrenska universitetssjukhuset (Göteborg) och Sveriges Kommuner och Landsting. Projektets syfte har varit att koppla ihop kostnads- och vårdregisterdata med kvalitetsregisterdata för att bl.a. kunna studera och jämföra sambandet mellan kostnader och olika kvalitetsvariabler i RIKSÄT. Avsikten har varit att visa hur vårdregister- och KPP-data kan länkas till kvalitets­ registerdata från RIKSÄT och vilket mervärde det kan ge. Presentationerna beskriver konsumtion och kostnader men också sambandet mellan kostnader och andra variabler i RIKSÄT vilket har öppnat möjligheter att studera om det finns variabler som kan förklara bl.a. kostnadsskillnader.

Målet för projektet har varit att • Stödja införandet av KPP-redovisning vid de deltagande klinikerna • Koppla ihop RIKSÄT-data och KPP-data i en gemensam databas vid de deltagande klinikerna • Beskriva, analysera och presentera gemensamma data • Ge förslag till fortsatt arbete I projektet har individbaserade data från landstingens egna vårdregister för åren 2004 och 2005 samlats in för de deltagande verksamheterna. Dessa data har utgjort grunden för verksamheternas KPP-kalkylering. Informationen har sammanställts på individnivå utifrån vårdregister och har sedan länkats med kvalitetsregisterdata i RIKSÄT där ytterligare variabler har tillförts och en avidentifiering av personnummer har gjorts.

KPP och RIKSÄT

Informationen har analyserats ur flera perspektiv, diagnos, organisation och andra typer av mått som finns i kvalitetsregistret. I rapporten redovisas ett antal olika analyser av information om patienter med ätstörningsdiagnoser.

I rapporten presenteras bl.a.

• En översikt över vårdkonsumtion och vårdkostnader för de deltagande verksamheterna.

• Samband mellan kostnader, diagnoser och kvalitetsvariabler i RIKSÄT. Exempelvis visar rapporten att patienter med lågt BMI (Body Mass Index), lågt GAF (funktionsnivå) och övriga försvårande omständigheter har högre kostnader än andra patienter.

• Samband mellan vårdepisodens längd och GAF-värdet. Genom att gruppera patienterna i vårdepisodsgrupper fann vi bl.a. att patienter med lågt GAF hade längre vårdepisoder liksom patienter med försvårande omständigheter, främst psykisk belastning. Däremot fann vi inget signifikant samband mellan BMI och vård­episodens längd.

I analyser och presentationer har det varit svårt att göra direkta jämförelser mellan verksamheterna bl.a. beroende på • terminologiska skillnader – dvs. samma företeelse har olika namn • skillnader i praxis när det gäller diagnossättning • skillnader i hur åtgärder definieras och registreras • stort bortfall av registreringar i RIKSÄT. Många vårdtillfällen och besök inrapporteras inte till kvalitetsregistret.

Bristande kopplingar mellan IT-systemen gör att det idag krävs mycket manuellt arbete för att få användbara data för verksamhetsanalyser. En ökad integrering av journal- och kassasystem samt kvalitetssystem och vårddatalager skulle förenkla framtagandet av användbar information.

Ett konkret resultat av projektet är att de deltagande verksamheterna har infört KPP-redovisning.

En viktig slutsats i projektet är att en alltför stor del av vården av patienter med ätstörningar inte registreras i kvalitetsregistren och att registreringen bör bli heltäckande för att ge bättre uppföljningsmöjligheter. För att uppnå detta behöver registreringen stimuleras. Det är också viktigt att se över de variabler som registreras i RIKSÄT. Verksamheternas rutiner vid registreringen behöver förbättras när det gäller diagnos, GAF och åtgärder, KVÅ (Klassifikation av VårdÅtgärder, Bilaga 6).

Sammanfattningsvis finns det alltså ett stort värde i att koppla ihop kvalitetsregisterdata med KPP och vårdregisterdata eftersom beskrivningarna av verksamheten då blir innehållsrikare och möjligheterna till analyser förbättras.

KPP och RIKSÄT

Inledning

Bakgrund och syfte Frågan om information för verksamhetsuppföljning inom vård och omsorg har bl.a. behandlats inom projekten Verksamhetsuppföljning inom psykiatri vid Sveriges Kommuner och Landsting respektive INFO-VU-projektet, delprojekt Psykisk ohälsa. I dessa projekt har man bl.a. beskrivit vilken information som behöver redovisas per patient och vårdkontakt för att ge förutsättningar för en god verksamhetsuppföljning inom psykiatrin. I projekten har man också tagit fram ett förslag till bas­ information för att beskriva och kostnadsberäkna psykiatrisk vård.

Sveriges Kommuner och Landsting bedriver sedan 1999 ett arbete med att stödja införandet av patientbaserad kostnadsredovisning i hälso- och sjukvården. Inom ramen för detta arbete är ambitionen också att stimulera utvecklingen av metoder, modeller och exempel på användning av patientrelaterade kostnadsdata (Kostnad Per Patient, KPP-modellen beskrivs närmare i senare kapitel) inom alla delar av hälso- och sjukvården inklusive psykiatrin.

Inom psykiatrin, liksom inom många andra vårdgrenar, pågår ett arbete med att införa kvalitetsregister. Idag finns fyra aktiva sådana och ytterligare fyra kommer att starta under 2008. Det som har funnits längst är registret för ätstörningar, RIKSÄT. Ett samarbetsprojekt mellan Sveriges Kommuner och Landsting, några ätstörningskliniker och företrädare för RIKSÄT etablerades våren 2007 utifrån den gemensamma ambitionen att skapa en databas som innehåller både kvalitets- och kostnadsdata för patienter inom psykiatrin. Därigenom kan verksamhetsuppföljningen utvecklas så att såväl effekter, diagnoser, åtgärder som kostnader kan följas upp per patient.

Syftet med projektet har varit att visa hur KPP-data och kvalitetsdata kan användas som underlag för att beskriva vården för patienter med ätstörningar. Syftet har också varit att visa hur dessa data kan användas för att skapa bättre verksamhetsinformation för uppföljning, analyser och jämförelser, och i förlängningen också förutsättningar för en bättre vård.

Målet för projektet har varit att • koppla ihop RIKSÄT- och KPP-data i en gemensam databas vid de deltagande klinikerna • införa KPP-redovisning vid de deltagande klinikerna • pröva hur olika typer av information kan presenteras • ge förslag till fortsatt arbete

KPP och RIKSÄT

Tidigare KPP-arbete Sveriges Kommuner och Landsting stödjer sedan 1999 landstingens arbete med att införa KPP-redovisning, bl.a. med hjälp av centrala stödfunktioner. Förbundet stödjer även utvecklingen av de nationella medicinska kvalitetsregistren.

I samband med utvecklingen av KPP genomfördes ett projekt för att anpassa KPPmetodiken för psykiatrisk verksamhet. Utöver detta skapades en manual som beskriver arbetsgången med KPP för både öppen och sluten vård inom psykiatri.

Ett tidigare projekt för att knyta ihop kostnadsdata (KPP) med data i kvalitetsregister avslutades 2003. Det genomfördes vid Kungälvs sjukhus där KPP-data kopplades ihop med data från kvalitetsregistren RIKSHÖFT och RIKSSTROKE. Ett projekt om verksamhetsuppföljning inom psykiatri avslutades 2005. Rapporten Verksamhetsuppföljning inom psykiatrin finns att hämta som pdf-fil på följande länk: http://www.skl.se/artikel.asp?C=5022&A=22088

RIKSÄT – Det första nationella kvalitetsregistret inom psykiatrin Om ätstörningar Diagnosgruppen ätstörningar utgörs av Anorexia nervosa, Bulimia nervosa och angränsande mera ospecifika tillstånd som ätstörning utan närmare specifikation (UNS), hetsätningsstörning m.m. Ätstörningar debuterar oftast under tonåren och medför i många fall återkommande vårdepisoder under lång tid. Anorexi eller bulimi förekommer hos ca 1,5 procent av alla yngre kvinnor och tonårsflickor vid en given tidpunkt. Uppgifter om förekomsten av ätstörning UNS (utan närmare specifikation), saknas dock i hög utsträckning, men diagnosen antas ofta vara åtminstone 3–4 gånger vanligare än anorexi och bulimi. Nyinsjuknandet i anorexi tycks ha varit ganska konstant under de senaste 30 åren, medan det för de övriga ätstörningarna möjligen har ökat något. Andelen av det totala antalet personer med ätstörningar som vårdas inom den specialiserade vården för ätstörningar är okänd, men är troligen relativt liten. En grov uppskattning baserad på epidemiologiska studier och uppgifter från RIKSÄT är att ca 5 procent av alla som drabbas av ätstörning kommer till den specialiserade ätstörningsvården.

Bakgrund RIKSÄT är det första nationella kvalitetsregistret inom psykiatrin. Data har samlats in sedan 1999. Ytterligare tre psykiatriregister startade 2004. I fyra nya register inom psykiatrin kommer data att börja samlas in under 2008 och ytterligare register projekteras. En nära samverkan mellan de olika psykiatriska kvalitetsregistren, Kvalitet i Psykiatrisk vård (KPV), har varit igång sedan 2002. Resurscentrum KPV, som skapades för att stödja utvecklingen av gamla och nya register, började sin verksamhet i augusti 2005.

Verksamhetsuppföljning inom psykiatri med hjälp av Kostnad Per Patient (KPP), Landstingförbundet, 2002.

KPP i psykiatri – En handledning i kalkylering. Landstingsförbundet, 2002.

Kostnads- och kvalitetsdata som underlag för styrning och förbättringsarbete i sjukvården — Med exempel från behandling av stroke och höftfrakturer vid Kungälvs sjukhus. Landstingsförbundet, 2003.

KPP och RIKSÄT

Syftena med RIKSÄT är att • beskriva de patienter som behandlas för ätstörning vid de deltagande specialverksamheterna.

• dokumentera patienternas väg in i och genom det psykiatriska vårdsystemet.

• dokumentera väntetiden från anmälan/remiss till det första besöket och behandlingsstarten.

• dokumentera typ och omfattning av behandlingsinsatser.

• dokumentera behandlingsavbrott och relatera dem till patient- och behandlingskaraktäristika.

• dokumentera utfall av behandling och relatera det till patient- och behandlingskaraktäristika.

• beskriva patienternas uppfattning av behandlingseffekterna och relatera den till de expertskattade effekterna.

• beskriva patienternas uppfattning om behandlingen och relatera den till behandlingskaraktäristika och utfall (expert- och patientskattat).

• över tid följa den specialiserade svenska ätstörningsbehandlingen i fråga om förändringar i t.ex. behandlingsincidens, casemix, typ och omfattning av behandlingsinsatser, behandlingsutfall och -tillfredsställelse.

RIKSÄT samlar in uppgifter från behandlingsenheterna om remissvägar, ätstörningsdiagnostik, psykiatrisk diagnostik och symptomatologi, somatisk samsjuklighet, sociala förhållanden och behandling. Patienterna besvarar enkäter om vilken behandling de har fått och uppfattningen om den, symtom utveckling, uppfattning om bemötande från behandlingsenheten och behandlare samt uppfattning om ett antal vanliga målsättningar vid ätstörningsbehandling. Patienternas synpunkter får behandlingsenheten tillgång till bara på sammanställd nivå för att undvika att patienternas svar påverkas av vetskapen om att den egna behandlaren kan ta del av det.

Enbart nya vårdepisoder inkluderas. Patienten måste få skriftlig information och får inkluderas i registret först efter att ha gett sitt medgivande. Därefter samlas data in från behandlingsenheten. Ett år efter det angivna datumet för det första besöket kommer en påminnelse till enheten om att följa upp den ursprungliga registreringen för den enskilda patienten. Samtidigt skickas också enkäten om behandlingstillfredsställelsen direkt till patienten. Behandlingsenheterna gör all inrapportering via ett webbaserat gränssnitt, medan patienterna kan välja mellan att skicka in ifyllda formulär eller mata in data via internet.

De specialiserade verksamheter som deltar i RIKSÄT delas in i två typer: specialenheter och specialteam. Specialenheter är organisatoriskt identifierade enheter, ofta lokalmässigt separerade från övrig verksamhet och omfattande allt från 2–3 tjänster och mer. Specialteam består oftast av någon/några behandlare inom en icke-specialiserad verksamhet (psykiatrisk klinik eller BUP-klinik) som har ett speciellt intresse och ansvar för klinikens patienter med ätstörningsproblem.

KPP och RIKSÄT

Deltagande verksamheter Deltagare i projektet har varit Stockholms Centrum för ätstörningar, Psykiatriska kliniken vid Östra Sjukhuset, Göteborg och Videgården i Linköping. De tre verksamheterna har olika förutsättningar och skiljer sig åt i många avseenden, bl.a. i storlek – de representerar både storstad och landsbygd – men har det gemensamt att vårdnivån är avsedd för patienter med allvarliga ätstörningar som inte kan få adekvat vård på basvårdsnivå. Med patienter med allvarlig ätstörning avses patienter med kraftigt nedsatt psykosocial funktionsnivå och/eller patienter med allvarlig sjukdomsutveckling. En detaljerad beskrivning av de olika verksamheterna finns i bilaga 3.

Stockholms Centrum för ätstörningar Stockholms centrum för ätstörningar (SCÄ) är en landstingsdriven specialistklinik som tillhör Norra Stockholms Psykiatri, Stockholms läns sjukvårdsområde. Enheten startade sin verksamhet den 1 januari 1999 och målgruppen är patienter i alla åldrar med ätstörning som huvuddiagnos enligt DSM-IV, framförallt Anorexia nervosa, Bulimia nervosa och Ätstörning UNS (utan närmare specifikation).

Anorexi- & bulimimottagning för vuxna i Göteborg Anorexi och Bulimi, mottagning för vuxna (AoB), är en specialistmottagning inom öppenvården för patienter med ätstörningar, från 25 år och uppåt. Organisatoriskt hör mottagningen till Psykiatri Östra (SU. Område Östra. Psykiatri). Mottagningen startade sin verksamhet våren 2002 med samma upptagningsområde som Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU).

Videgården i Linköping Videgården var en specialistenhet i Landstinget i Östergötland med hela landet som upptagningsområde. Enheten ingick dessutom i nätverksamhet med Landstinget i Jönköpings län och med representanter från barn- och vuxenpsykiatri i västra och östra sjukvårdsdistriktet i Landstinget i Östergötland. Videgården var t.o.m. år 2005 en högspecialiserad enhet för behandling av ätstörningssjukdomar, anorexi och bulimi och vände sig till patienter i alla åldrar. Enheten lades ned den 1 maj 2006, och vården av patienter med ätstörningar är omorganiserad.

Verksamhetsuppföljning generellt Verksamhetsuppföljning ingår som en viktig del i ett modernt ledarskap. En grundläggande tanke är att fortlöpande information från verksamhetens olika processer och aktiviteter ger cheferna möjligheter att styra. Det finns ett antal möjliga situationer där uppföljningen har betydelse: • i ledningsarbetet där information från verksamheten fungerar som temperaturmätare och leder till kontinuerlig uppföljning • i utvecklings- och förbättringsarbete där informationen ingår som en del i att identifiera problemområden och kan leda till punktinsatser • då den intresserade chefen går in i databaser, hämtar information och gör sina egna analyser ad hoc

10

KPP och RIKSÄT

• i en målstyrningsprocess som sker med viss periodicitet • då informationen redovisas och presenteras för en eller flera målgrupper (till exempel genom rapportering på intranät eller via pappersrapporter) bland annat för att skapa möjlighet till förändring.

Centrala aspekter av verksamhetsuppföljning omfattar bland annat informationssystem, intressenter för uppföljningssystemet som har stor betydelse för utformningen samt några modeller som styr hur man väljer att följa upp verksamheten.

Informationssystem Med informationssystem avses här alla de aspekter som måste tas i beaktande för en effektiv uppföljning. Avgörande är naturligtvis de faktiska kvantitativa och kvalitativa data om den kliniska verksamheten som ska samlas in, liksom hur de kan samlas in med kvalitet och omvandlas till mått som ska stå i fokus i uppföljningen på olika administrativa och politiska nivåer. En annan viktig fråga är hur data kan struktureras för att vara till nytta vid ledningen av organisatoriska enheter. Inte minst betydelsefullt är att data kan användas av enskilda medarbetare. Slutligen är naturligtvis IT-stödet avgörande. Ingen modern mångdimensionell verksamhetsuppföljning kan ske utan ett väl fungerande IT-stöd.

Intressenter och behov Nedan generaliseras de stora frågorna. Självklart kan informationsbehoven sammanfalla för olika målgrupper. Genom kommunikation mellan olika nyckelpersoner och deltagande verksamheter går det att åstadkomma en mer detaljerad beskrivning över olika informationsbehov.

Här följer en översikt över olika målgruppers tänkbara informationsbehov Tabell 1

Målgrupper

Informationsbehov

Nationell nivå

På vilket sätt erhåller befolkningen en god och kostnadseffektiv hälso- och sjukvård.

Landstingsledning - Politiker - Landstingsdirektörer

Hur uppfyller verksamheten landstingets förväntningar och mål angående en god hälso- och sjukvård?

Beställare, hälso- och sjukvårdschefer, motsvarande

Olika informationsbehov beroende på målgrupp

Hur uppfyller verksamheten sitt uppdrag när det gäller resursutnyttjande, effektivitet och kvalitet?

Hur ser sjuklighet och konsumtionsmönster i befolkningen ut och finns skillnader mellan geografiska områden?

Verksamhetsledningar, motsvarande

Information som stödjer ledning, planering och resursanvändande.

Underlag för uppföljning och dialog med olika produktionsenheter.

Enskilda produktionsenheter

Detaljerad verksamhetsstatistik som stödjer daglig uppföljning och planering samt ger information om kostnader, kvalitet och vårdprocesser

Enskilda medarbetare

Information av vårdprocesser för patienter inom den egna verksamheten och uppföljning av arbetet med egna patienter

Medborgare/patienter

Information om tillgänglighet, vårdalternativ, resultat etc.

KPP och RIKSÄT

11

Utgångspunkten är att registrering eller dokumentation av data om enskilda patienters konsumtion av hälso- och sjukvård ska kunna omformas till information som kan användas för uppföljning, ledning och styrning utifrån olika intressenters behov.

Uppföljningsprinciper Eftersom uppföljningen ska vara användbar bl.a. för ledning och styrning måste varje enskild verksamhets uppdrag vara en viktig utgångspunkt. För att man ska kunna beskriva verksamheten utifrån valda uppföljningsprinciper måste informationen vara individbaserad. Den kan därefter presenteras på en aggregerad nivå utifrån olika krav och behov.

Med utgångspunkt i ovanstående har vi analyserat materialet utifrån följande frågor: • Vilka vårdtagare/patienter vårdas/behandlas inom olika verksamheter? Svaret på frågan kräver information om socioekonomiska faktorer och diagnos liksom om svårighetsgraden eller funktionsnedsättningen som blir följden av sjukdomen.

• Vilken vård får vårdtagaren? Här behövs information om vilka insatser eller behandlingar (hälso- och sjukvårdstjänster) varje patient får.

• Hur ser vårdkonsumtionen ut i ett befolkningsperspektiv?

• Vad kostar vården?

Dessa frågor kan användas för att beskriva patientpopulation och konsumtion av vård. För att ytterligare beskriva på vilket sätt vården utförs kan följande kriterier för god vård användas: • Är vården kunskapsbaserad och ändamålsenlig?

Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård innebär att vården ska bygga på evidensbaserad kunskap och formas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt.

• Är vården säker?

Säker vård innebär att skador i samband med vård undviks genom identifiering av riskfaktorer och ett aktivt förebyggande arbete.

• Är vården patientfokuserad?

En patientfokuserad vård innebär att vården ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, önskemål och värderingar.

• Är vården effektiv?

Med effektiv vård avses att vården utformas och ges i samverkan med övriga vårdaktörer så att onödig förbrukning av alla slags resurser undviks. Här avses också förhållandet mellan t.ex. vald behandling och kostnad och effekt.

• Är vården jämlik?

Jämlik vård innebär att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor. Utöver kön och ålder menas att vården utifrån specifika tillstånd också fås oavsett var man bor.

• Ges vården i rimlig tid?

Vård i rimlig tid innebär att inga patienter ska behöva vänta oskälig tid på de vårdinsatser som de behöver.

12

KPP och RIKSÄT

Metod

Arbetsgång Individbaserad data för åren 2004 och 2005 har samlats in vid de deltagande verksamheterna. Den data det har handlat om fanns i landstingens egna vårdregister.

KPP-kalkylering och data sammanställdes i en öppenvårdsfil och i en slutenvårdsfil.

Dessa filer länkades därefter samman med kvalitetsregisterdata i RIKSÄT där ytterligare variabler tillfördes och en avidentifiering av personnummer gjordes. Processen bestod av följande tre steg: • Insamling av data för 2004 som bearbetades och kontrollerades. En värdering av de olika variablerna gjordes. En ny variabellista togs därefter fram och användes i nästa steg.

• Insamling av data för både 2004 och 2005 gjordes enligt den nya variabellistan.

(Bilaga 1). Därefter gjordes nya KPP-beräkningar för 2005.

• Sammankoppling av KPP-data och kvalitetsregisterdata (Bilaga 2) från RIKSÄT.

Diagnosklassificering Vid klinikerna används två olika klassificeringssystem vid diagnossättning, ICD 10 och DSM IV. När DSM IV har använts har projektet konverterat klassificeringen till ICD 10. Detta innebär att beskrivningen av de olika diagnoserna kan skilja sig något åt.

KPP-modellen Vi har valt att mer i detalj beskriva KPP-modellen utifrån hur man gör i Stockholm.

Dock används modellen på liknande sätt även inom de övriga verksamheterna.

Den generella KPP-modellen Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tagit fram principer, anvisningar och praktiska handledningar för att beräkna KPP. De finns i ett antal rapporter som publicerats av SKL, däribland en rapport för beräkning av KPP för psykiatri.

KPP-modellen är uppbyggd i flera steg som är gemensamma för alla verksamheter inom hälso- och sjukvården. Inga fria nyttigheter får förekomma, utan varje verksamhet ska bära samtliga sina kostnader utom följande i enlighet med nationella principer: • Politikerarvoden • Beställarkostnader • Köpt vård (patienten vårdas på annan inrättning)

KPP och RIKSÄT

13

• Ambulanskostnader och sjukresor • Merkostnader pga. moms (bolagiserade vårdinrättningar) • FoU (statlig och landstingsfinansierad) • Externt finansierade projekt • Externt sålda tjänster • Hjälpmedelscentraler • Läkemedelskostnader i öppen vård som skrivs ut på recept Det finns skillnader i hur olika enheter har gjort sina KPP-kalkyler. Det beror delvis på hur verksamheterna har varit organiserade, men också för att KPP infördes i samband med projektet. OH-kostnader har hanterats olika och andelen patientunika kostnader har varit olika för de olika verksamheterna. Totalkostnaden har dock inte skilt sig nämnvärt åt.

KPP-modell för den öppna och slutna vården: ett exempel på tillämpning Modellen utgår från de kostnadsberäkningsprinciper som SKL har fastställt. Vissa anpassningar har varit nödvändiga beroende på lokala förutsättningar.

Modellen bygger på fyra delar. En del av kostnaden för ett besök/vårdtillfälle utgår med samma belopp och benämns besökskostnad (mottagningstjänst) respektive hotell­kostnad. Här ingår samtliga kostnader som inte logiskt går att knyta till en unik patient. Det är bl.a. fastighetskostnader, ledning, overhead och andra kostnader som är gemensamma för enheten.

Patientunika kostnader är sådana som via försystem kan matchas till enskilda patienter och besök/vårdtillfällen. Exempel på sådana kostnader är röntgen och laboratorietjänster.

PUTS (patientunika kostnader – tillfälliga schabloner) avser kostnader som i dagsläget saknar förutsättningar för att knytas till en enskild patient men som bör kunna göras det i framtiden (exempelvis röntgen och laboratorietjänster). Dessa kostnader fördelas lika per besök respektive vårddag.

Den fjärde kostnadsdelen är personalinsatser inom den öppna vården. Kostnadsberäkning har skett utifrån tidsåtgång, besökstyp och vilken vårdgivare som avses. Beräkningarna grundar sig på en enkät bland vårdgivarna.

Efter diskussioner med verksamhetsföreträdare har ett antal initiala kostnader i samband med inskrivning i den slutna vården identifierats, s.k. startkostnad. Bland dessa kan nämnas ett antal provtagningar och mätningar (EKG, blodtryck, temp, puls och vikt), inledande samtal och läkarundersökning, iordningställande av vårdplats och registrering i journal- eller patientadministrativa system. Dessa aktiviteter har därefter kostnadsberäknats.

14

KPP och RIKSÄT

KPP-modell för öppenvård

Totalkostnad för patientrelaterad mottagningsverksamhet (ätstörningsmottagning)

Besökskostnad/ Mottagningstjänst Administrativ personal Fastighetskostnader Del av gemensamma kostnader (OH) Administrativa kostnader Övriga tjänster/ gemensamma kostnader Kapitaltjänstkostnader

Fördelas lika per besök

Personalinsats

Patientunika kostnader

Kostnader för vårdgivande personal

Laboratorietjänster Röntgentjänster Läkemedel Material Övriga tjänster (fördelas direkt på patient)

PUTS – Patientunika kostnader – tillfälliga schabloner Laboratorietjänster Röntgentjänster Läkemedel Material Övriga tjänster (andel bör minskas över tiden)

Fördelas med hänsyn till vårdgivare & besökstyp

Fördelas lika per besök

VÅRDKONTAKT PATIENT

Patientdata (ur Journal- & kassasystem) Personnummer, Ålder, Kön, Postnummer, Stadsdel, Kommun, Län, Besöksdatum, Besökstyp, Vårdgivare, Tidsåtgång, Producent (mott), Diagnos, Åtgärd, GAF, Vårdplan, Måldatum.

KPP-modell för slutenvård

Totalkostnad för patientrelaterad slutenvårdsverksamhet (ätstörningsavdelning)

Hotelltjänst

Startkostnad

Patientunika kostnader

Administrativ personal Fastighetskostnader Del av gemensamma kostnader (OH) Administrativa kostnader Övriga tjänster/ gemensamma kostnader Kapitaltjänstkostnader

Kostnader i samband med inläggning (normalt och akut)

Omvårdnadstjänst Läkarinsats Insatser behandlare Paramedicinska insatser Extravak Åtgärder vid vårdavdelning Laboratorietjänster Röntgentjänster Läkemedel Material Övriga tjänster (fördelas direkt på patient)

PUTS – Patientunika kostnader – tillfälliga schabloner Omvårdnadstjänst Läkarinsats Insatser behandlare Paramedicinska insatser Extravak Åtgärder vid vårdavdelning Laboratorietjänster Röntgentjänster Läkemedel Material Övriga tjänster (andel bör minskas över tiden)

Fördelas lika per vårddygn

En fast kostnad per vårdtillfälle och akutdygn

Fördelas lika per vårddygn

VÅRDKONTAKT PATIENT

Patientdata (ur Journal- & kassasystem) Personnummer, Kön, Ålder, Postnummer, Stadsdel, Kommun, Län, Inskrivningskod, Vårdform, Vårdplan, Producent(avd), In-/Utskrivningdag, Vårdtid, Diagnos, GAFs & f, Extravak, Åtgärd/Aktivitet

KPP och RIKSÄT

15

Exempel på KPP- och kvalitetsregisterdata

Effektiva analyser av kvantitativ information är en central del i ett framgångsrikt ledningsarbete. Inom dagens hälso- och sjukvårdsorganisationer används idag olika data för att styra, leda och förbättra verksamheten. Bearbetade data kan ge chefer och övriga medarbetare information om hur verksamheten fortskrider. Baserat på tolkningen kan beslut fattas kring vad som måste åtgärdas.

Både formen av och innehållet i informationen är central för hög kvalitet. Valet av mätetal (variabler, indikatorer) är viktiga och kan beröra en mängd olika områden (ekonomi, process, klinisk verksamhet, patienter och medarbetare). Formen för hur mätetalen presenteras styr också. En dåligt designad graf kan, trots ett högkvalitativt innehåll, leda till uppenbara feltolkningar och felaktiga beslut. Visualiseringens form spelar en avgörande roll för kvaliteten i användningen av informationen.

Vi presenterar ett antal olika analyser av information om patienter med ätstörningsproblem. Vissa av presentationerna baseras på ren KPP-data, en del baseras på kvalitetsregisterdata och andra innehåller såväl KPP- som kvalitetsregisterdata. Bearbetningen av det statistiska materialet och presentationen har gjorts i Excel. Vissa av beräkningarna har genomförts i programmen SPSS och MINITAB. Vi gör inte anspråk på att ge en heltäckande beskrivning av analyser utan rapporten är snarare utformad som ett slags smörgåsbord där vi visar hur information kan presenteras. Vi tar också fasta på att olika intressenter behöver olika typer av information.

Vårt sätt att presentera informationen är inte det absolut enda rätta. Tvärtom kan andra former av analyser kan vara intressantare och mer meningsfulla beroende på det sammanhang som informationen används i. Vi hoppas att det kan bidra till en fördjupad diskussion om hur mätningar och olika sätt att presentera information kan bidra till effektiva analyser.

Vi har valt att i presentationerna använda data från olika verksamheter. I en del grafer finns samtliga verksamheter med och i andra enbart en eller två. Det finns flera skäl att välja denna form, t.ex. pga. kvalitetsbrister i data eller för att komplexiteten i grafen är sådan att endast en verksamhet kan presenteras. Ett annat skäl är att antalet patienter inom de olika verksamheterna skiljer sig markant åt, vilket inte gör det meningsfullt att presentera mer än en.

16

KPP och RIKSÄT

Översikt över datamaterialet Följande tabell innehåller en översikt över datamaterialet. Den visar bland annat hur många individer som har behandlats i sluten respektive öppen vård, övergripande kostnadsbild, totala antalet vårddagar, åldersfördelning och hur stor andel av individerna som är representerade i kvalitetsregistret.

Nedanstående tabell kan användas för att skapa en bild över skillnader och likheter mellan de olika vårdverksamheterna. Till exempel framkommer att Linköping och Stockholm har en likartad åldersstruktur medan Göteborg har äldre patienter, vilket beror på att uppdraget där är att arbeta med patienter över 25 år.

Stockholm

tabell 2

linköping

göteborg

Öppenvård

slutenvård

Öppenvård

slutenvård

Öppenvård

slutenvård

2004 och 2005

2004 och 2005

2004 och 2005

2004 och 2005

2004 och 2005

2004 och 2005

Antal vårdkontakter

35 284

172

6 487

101

4 893

46

Antal unika id-nr = antal patienter

1 332

91

301

51

153

24

Antal vårddagar per patient (medelvärde)

–

89

–

113

–

51

Totalt antal vårddagar

–

7 822

–

5 752

–

1 220

Totalkostnad per patient

Median: 13 000 Medel: 39 500 95-perc: 161 450

Median: 316 000 Medel: 369 500 95-perc: 952 000

Median: 17 600 Medel: 51 500 95-perc: 186 450

Median: 378 000 Medel: 389 000 95-perc: 926 000

Median: 54 000 Medel: 66 000 95-perc: 184 000

Median: 394 000 Medel: 396 000 95-perc: 946 000

Totalkostnad

52,6 miljoner

33,6 miljoner

15,3 miljoner

19,8 miljoner

10 miljoner

5,6 miljoner

33%

30%

37%

55%

70%

70%

Median: 21 år 1:a kvartil: 17 år 3:e kvartil: 27 år Min: 10 år

Median: 18 år 1:a kvartil: 15,5 år 3:e kvartil: 21,5 år Min: 11 år

Median: 22 år 1:a kvartil: 17 år 3:e kvartil: 25 år Min: 12 år

Median: 19 år 1:a kvartil: 18 år 3:e kvartil: 24 år Min: 14 år

Median: 29 år 1:a kvartil: 27 år 3:e kvartil: 33 år Min: 21 år

Median: 28,5 år 1:a kvartil: 27 år 3:e kvartil: 31 år Min: 25 år

Kvinnor: 97,6% Män: 2,4%

Kvinnor: 96,6% Män: 3,4%

Kvinnor: 98% Män: 2%

Kvinnor: 100% Män: 0%

Kvinnor: 95,8% Män: 4,2%

Kvinnor: 94,9% Män: 5,1%

Tidsperiod

Andel individer som är registrerade i q-reg Åldersfördelning

Kön

KPP och RIKSÄT

17

Ålderstruktur – en jämförelse I följande diagram visas ålderstrukturen. diagram 1 Åldersfördelningen bland patienter från tre vårdgivare: Stockholm, Göteborg och Linköping och skillnaden i åldersstruktur.

40

Göteborg

Stockholm

Linköping

Procent

35 30 25 20 15 10 5 0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50

55

60

65 Ålder

Kommentar: Linköping och Stockholm har ungefär samma åldersstruktur medan Göteborg har äldre patienter. Skillnaderna beror på att uppdragen skiljer sig åt. I Göteborg behandlas patienter som är över 25 år medan Stockholm och Linköping även behandlar yngre patienter.

Diagram 2 Andelen patienter i slutenoch öppenvården i Göteborg och Stockholm under 2004 och 2005 grupperat utifrån ICD-10.

40

Andel individer per diagnosgrupp Ett intressant jämförelsemått mellan vårdverksamheter är andelen patienter per diagnosgrupp för att kunna jämföra olika verksamheters patientpopulationer. Jäm­ förelsen kan då ge svar på om det handlar om olika patientsammansättningar. Nedanstående diagram visar andelen patienter i sluten- och öppenvården i Göteborg och Stockholm under 2004 och 2005 grupperat utifrån ICD-10.

Stockholm

Procent

Göteborg

35 30 25 20 15 10 5 0 Anorexia nervosa

18

Atypisk anorexia nervosa

Bulimia nervosa

KPP och RIKSÄT

Atypisk bulimia nervosa

Överdrivet ätande sammanhängande med andra psykiska störningar

Andra specificerade ätstörningar

Ätstörning, ospecificerad

Annat

Kommentar: Stockholm har en relativt större andel anorexipatienter än Göteborg.

Skillnaderna kan bland annat bero på att Göteborg har en större andel i gruppen Annat. Gruppen Annat består till allra största del av ej registrerade diagnoser. Det finns en del skillnader i praxis av vilka diagnoser som används.

Medelkostnad per individ och diagnosgrupp Vad är medelkostnaden för att behandla en patient med en viss diagnos? Ett viktigt skäl för att jämföra medelkostnaderna mellan olika diagnosgrupper är att man härigenom kan få en bild av hur resurserna fördelas till olika hälsoproblem.

80 000

Diagram 3 Medelkostnad per patient fördelat på patientgrupper i Stockholm med svar på frågan: Vad är medelkostnaden för att behandla en patient med en viss diagnos? Diagrammet visar också hur många patienter som återfinns i respektive diagnosgrupp.

Medelkostnad

Antal patienter

400

70 000

350

60 000

300

50 000

250

40 000

200

30 000

150

20 000

100

10 000

50 0

0 Anorexia nervosa

Ej registrering

Bulimia nervosa

Ätstörning, ospecificerad

Atypisk anorexia nervosa

Andra specificerade ätstörningar

Annan diagnos

Kommentar: Gruppen Anorexia nervosa är den mest kostsamma gruppen. Observera att gruppen Ej registrering (saknar diagnos) också har en hög kostnad, så det kan finnas anledning att kontrollera den gruppen. Vi har valt att endast presentera Stockholmsdata eftersom diagnosgrupperingarna är olika i de olika områdena vilket gör att jämförelser inte blir meningsfulla.

KPP och RIKSÄT

19

Andel patienter i olika kostnadsintervall Diagram 4 visar hur stor andel av individerna som finns i olika kostnadsintervall och skillnaden mellan olika verksamheter.

Diagram 4 Andelen patienter i olika kostnadsintervall i Göteborg, Stockholm och Linköping.

80

Procent

70

Stockholm

60

Linköping

50

Göteborg

40 30 20 10 0 -50

-200

-400

-600

-800

-1 000 -2 000 Kostnadsintervall, tusen kronor

Kommentar: Stockholm har en relativt större andel patienter i det lägsta kostnadsintervallet. Göteborg har en större andel patienter i intervallet 50 000–200 000 medan Linköping har en något högre andel i intervallet 400 000–600 000. Det kan finnas ett värde i att studera hur individerna i de högre kostnadsintervallen behandlas.

De mest kostnadskrävande patienterna Det kan vara värdefullt att i en kostnadsanalys titta närmare på de mest kostnadskrävande patienterna. Vad kännetecknar dem? Vad skiljer dem från andra. Via kostnadsbilden för samtliga patienter kan man visa hur variationen ser ut. Det är en viktig grund för att kunna prioritera förbättringsarbetet.

Diagram 5 En översikt över rangordningen från lägsta till högsta kostnad för samtliga patienter vid SCÄ i Stockholms läns landsting under 2004 och 2005.

2 000

Kostnad, tusen kronor Cirka 20% av patienterna står för 80% av kostnaderna

1 750 1 500 1 250 1 000 750 500 250 0 1

20

KPP och RIKSÄT

100

200

300

400

500

600

700

800

900 1000 1100 1200 1300 Patient (rangordnade)

Kommentar: Det vitmarkerade området visar 20 procent av patienterna och som kräver ca 80 procent av resurserna). Det är ett fåtal patienter som står för kostnader över 600 000.

Ett annat sätt att använda materialet är att göra s.k. ytterfallsanalyser utifrån de 5 procenten tyngsta patienterna (motsvarar 46 procent av totalkostnaden). I följande tabell är ett exempel från Stockholmsdata på hur innerfallen kan separeras från ytter­fallen.

Kontakter och diagnos

Innerfall

Diagnos saknas

24%

0%

F50.0 Anorexia nervosa

24%

84%

0%

0%

19%

4%

0%

0%

33%

12%

100%

100%

F50.1 Atypisk anorexia nervosa F50.2 Bulimia nervosa F50.8 Andra specificerade ätstörningar F50.9 Ätstörning, ospecificerad SUMMA

tabell 3

Ytterfall

Kommentar: Slutsatsen från tabellen är att F50.0 Anorexia nervosa dominerar i ytter­ fallen (84 procent av patienterna).

BMI relaterat till kostnader Det kan vara intressant att ställa kostnadsdata i relation till olika former av kliniska variabler. I nedanstående diagram visas ett exempel på hur BMI kan relateras till kostnadsdata. Frågan är i vilken grad BMI samvarierar med kostnaden. Innebär ett lägre BMI också en högre kostnad? diagram 6 1 400

Totalkostnad för en patient, tusen kronor

Kostnadsfördelning utifrån en BMI-indelning.

1 200 1 000 800 600 400 200 0

BMI < 20

20 < BMI < 30

BMI > 30

BMI-indelning

Kommentar: I det här exemplet finns två patienter som kostnadsmässigt sticker ut i BMI < 20. I övrigt är det en något högre kostnadsbild för patienter i BMI < 20 än i gruppen 20 < BMI < 30. Men man kan inte utifrån bilden dra slutsatsen att lägre BMI korrelerar till högre kostnader. För att gå vidare med den här typen av analyser kan det vara värt att dela upp grupperna utifrån t.ex. ålder. Det går också att pröva andra BMI-intervall.

KPP och RIKSÄT

21

Konsumtionsmönster Konsumtionsmönster kan vara värda att studera. Varifrån kommer patienterna?

Finns det geografiska skillnader mellan upptagningsområdena? Vad beror skillnaderna på? I exemplet nedan redovisas antalet patienter per 1 000 invånare vid SCÄ och som bor i Stockholms läns landsting.

Diagram 7 Antalet patienter per 1 000 invånare som konsumerat vård vid SCÄ och bor i Stockholms läns landsting.

Lidingö Danderyd Stockholm Sundbyberg Solna Nacka Vallentuna Vaxholm Österåker Täby Sollentuna Järfälla Sigtuna Ekerö Salem Upplands-Bro Tyresö Värmdö Nynäshamn Haninge Norrtälje Upplands Väsby Huddinge Botkyrka Södertälje 0,0

0,2

0,4

0,6

0,8

1,0

1,2

1,4

Andel, promille (befolkningsjusterad)

Kommentar: Lidingö och Danderyd har en relativt hög andel patienter per 1 000 invånare. Det totala antalet patienter som alla bor i Stockholms läns landsting är 1 284.

Av dessa kommer 668 patienter från Stockholms stad. Tabellen nedan visar fördelningen av patienter inom Stockholms stad, där de flesta kommer från Bromma-Västerled, Kungsholmen, Maria-Gamla Stan, Norrmalm och Östermalm.

Tabell 4 Antal patienter från stadsdelar inom Stockholms stad

Maria – Gamla Stan

83

Katarina – Sofia

40

Spånga – Tensta

20

Norrmalm

82

Hässelby – Vällingby

33

Vantör

20

Kungsholmen

76

Farsta

31

Kista

14

Östermalm

68

Skarpnäck

29

Skärholmen

13

Bromma – Västerled

66

Hägersten

21

Älvsjö

9

42

Liljeholmen

20

Rinkeby

1

Enskede – Årsta Totalt

22

KPP och RIKSÄT

668

Kommentar: Vilken betydelse har socioekonomiska faktorer för konsumtionsmönstret när det gäller ätstörningar? I Stockholm finns även andra verksamheter som arbetar med ätstörningar vilket innebär att bilden inte är heltäckande.

En annan form för redovisning av konsumtionsmönster visas i följande exempel.

De patienter som redovisas här har fått vård vid Anorexi- och bulimimottagningen för vuxna (AoB), vid Psykiatriska kliniken, Område Östra, Sahlgrenska universitetssjukhuset. Denna bild ger heller inte en helhetsbild över den totala konsumtionen av vård för patienter med ätstörningar.

Från vilka län kommer AoB:s patienter?

Från vilka kommuner kommer AoB:s patienter?

Från vilka stadsdelar kommer AoB:s patienter?

Halland Värmland Västra Götaland Totalt

Ale Borås Göteborg Härryda Landvetter Lerum Lysekil Mölndal Partille Stenungsund Trollhättan Uddevalla Öckerö Totalt

Askim Backa Bergsjön Biskopsgården Centrum Frölunda Gunnared Härlanda Högsbo Kortedala Kärra – Rödbo Linnéstaden Lundby Majorna Tynnered Älvsborg Örgryte Totalt

2 1 149 153

1 1 127 1 3 2 1 8 1 1 1 1 1 149

2 5 1 3 30 4 2 11 5 6 3 8 17 15 2 3 10 127

Tabell 5 Konsumtionsmönster för patienter vid Anorexi- och bulimimottagningen för vuxna (AoB), vid Psykiatriska kliniken, Område Östra, Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Kommentar: De flesta av patienterna kommer från regionen men det finns även patienter som kommer utifrån vilket framkommer i den första tabellen. I den andra visas konsumtionsmönstret med avseende på kommuner. Den tredje tabellen visar fördelningen i Göteborgs stad. Det övervägande antalet individer kommer från Centrum och Lundby. För att ytterligare förtydliga kan man relatera till befolkningsmängden för att se över- och underrepresentation.

Frekvenser av åtgärder Vilka typer av åtgärder är det som sätts in på patienterna? Ibland kan det vara bra att få en översikt över de vanligaste aktiviteterna inom vården. Här kan det vara av intresse att analysera om man använder sig av metoder och angreppssätt som är rekommenderade i vårdprogram och om kunskapsbaserad vård används. I diagram 8 visas de tio mest frekvent registrerade åtgärderna i Stockholms läns landsting för de aktuella ätstörningsverksamheterna.

KPP och RIKSÄT

23

6 000

Antal

5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Andra stödjande och terapeutiska samtal

Psykoterapi, annan

diagram 8 De tio mest frekventa åtgärderna vid Stockholms Centrum för Ätstörningar.

800

Familjemöte Basal diagnostik, (används bedömning, endast behandlingsav SCÄ) planering

Ätträning

Somatisk undersökning

Psykodynamisk psykoterapi

Annat stöd för personlig vård

Kognitiv psykoterapi

Patientutbildning

Kommentar: De mest frekvent registrerade åtgärderna är ”Andra stödjande och terapeutiska samtal” samt ”Psykoterapi, annan”. Det totala antalet besök är 35 284 varav det inte görs någon åtgärdsregistrering i ca 44 procent av fallen.

Motsvarande beskrivning för Anorexi- och bulimimottagningen för vuxna (AoB), vid Psykiatriska kliniken, Område Östra, Sahlgrenska universitetssjukhuset visas nedan.

Antal

700 600 500 400 300 200 100 0 Systematisk psykologisk behandling, psykodynamisk

Stödjande samtal

diagram 9 De tio mest frekventa åtgärderna vid Anorexi & Bulimi mottagning för vuxna (AoB), vid Psykiatriska kliniken, Område Östra, Sahlgrenska universitetssjukhuset.

24

Kroppskännedomsträning

Systematisk psykologisk behandling, annan

Klinisk undersökning av psykiskt tillstånd

Ätträning

Inhämtande av Hälsoanamnes och/eller underbedömning av sökning levnadsomständigheter

Klinisk funktions- och aktivitetsbedömning

Utredning

Kommentar: De mest frekvent registrerade åtgärderna är ”systematisk psykologisk behandling, psykodynamisk” samt ”stödjande samtal”. Vid en jämförelse mellan åtgärdsgraferna från Stockholm respektive Göteborg framkommer att man har använt sig av olika terminologi eller praxis vid registrering av åtgärder. Detta förhållande kan troligtvis förbättras vid införande av KVÅ. (Bilaga 6)

KPP och RIKSÄT

Andel BMI <12 Ett sätt att undersöka om det finns någon bäring på ”Säker vård” är att studera om patienter med ett BMI under 12 enbart har vårdats i öppen vård. När det gjordes här framgick att ingen patient i den öppna vården, som är registrerad i RIKSÄT, har BMI under 12.

GAF (Global Assessment of Function scale) I följande avsnitt presenteras några grafer som hänvisar till begreppet GAF. GAFskalan är ett bedömningsinstrument inom psykiatrin som mäter global psykisk hälsa/ohälsa utifrån psykologisk, social och yrkesmässig funktionsnivå. Ju lägre GAF desto lägre funktionsnivå. GAF kan härigenom utgöra en indikator på ”vårdtyngden” i patientgruppen. Det kan också utgöra en resultatindikator genom att man kan följa en GAF-förändring. (Bilaga 5)

Behandling av patienter som har GAF > 70 GAF > 70 innebär att patienten har en relativt hög funktionsnivå och eventuellt inte bör ha vård inom en specialistverksamhet.

Göteborgs öppenvård/slutenvård behandlar inte patienter med GAF > 70 (Riksät­ data, n=27). Linköping har i öppenvården två fall (Riksätdata, n=111) där GAF överstiger 70, men ingen rapporterad i slutenvården.I Stockholm finns ingen patient med GAF över 70 i slutenvården. Däremot finns fem individer som vid 59 tillfällen har fått vård, trots att deras aktuella funktionsförmåga skattas till över 70. Kostnadsmässigt uppgår dessa aktiviteter till 63 000 kronor.

En annan indelning illustreras nedan med fördelningen för GAF vid SCÄ. diagram 10 250

Antal

Fördelning av GAF vid SCÄ, Stockholm.

200

150

100

50

0 GAF < 30

30 < GAF < 50

50 < GAF < 70

GAF > 70

Ålder

Kommentar: Diagrammet visar att det är en jämn fördelning mellan grupperna GAF 30–50 och GAF 50–70. Några patienter med GAF > 70 förekommer också.

KPP och RIKSÄT

25

Kännetecken för patientgrupper med låga GAF (5 percentilen) I RIKSÄT registreras faktorer som kan vara komplicerande för vården av personer med ätstörningar, dvs. sociala, psykiska, somatiska eller psykiska och sociala faktorer.

Följande presentation visar eventuella särskilda kännetecken för patienter med låg GAF vid Videgården i Linköping.

Tabell 6 Översikt över det som kännetecknar de fem procent av patienterna som har lägst GAF vid Videgården i Linköping under perioden 2004 och 2005 (enbart RIKSÄT-data)

kön K K K K K K K K K K K

ålder 35 24 22 22 19 19 19 18 18 17 16

Finns det en eller flera faktorer som uppenbart är komplicerande?

Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej

Om ja, vilken?

Social Psykisk Psykisk Psykisk Social Social Somatisk Psykisk Psykisk och social

Aktuell funktionsförmåga?

41 41 41 40 41 40 41 41 41 41 35

Kommentar: Av patienterna med lägsta GAF (35–41) hade nio en eller flera komplicerande faktorer. Dock fanns inte någon komplicerande faktor angiven för den patient som hade lägst GAF.

Vårdepisoder Ett sätt att beskriva patientgrupper är utifrån ett vårdepisodsperspektiv där patientgrupperna kan följas över tiden. Vårdepisod är enligt definitionen alla insatser en patient får från en startpunkt till ett avslut för ett specifikt hälsoproblem. Detta gör det möjligt att dela upp patientgrupperna utifrån tidsperspektiv. Härigenom går det att jämföra olika gruppers insatser och de kostnader dessa genererar.

För att kunna gruppera olika typer av vårdepisoder är det viktigt att definiera startoch slutpunkt. Ett sätt är att låta det framgå i dokumentationen eller registreringen om patienten är ny eller om ett avslut skett. I data som har levererats i det här projektet har sådan information inte varit tillgänglig.

Ett annat sätt att avgränsa vårdepisoderna är att konstruera regler för när en episod ska ses som ny eller avslutad. I Stockholmsdata i det här projektet har vi fått startdatum men inte avslutsdatum, och därför har vi konstruerat en regel som säger att de patienter som inte har varit aktuella de sista sex månaderna 2005 har setts som avslutade. För att hitta den bästa regeln bör en diskussion med professionen ske.

Eventuellt kan tre månader sedan det sista besöket vara en lämplig avgränsning för patienter med ätstörningar.

Ytterligare ett sätt att gruppera kan vara att placera patienter med en eller två vårdkontakter per år och som samtidigt har långa vårdepisoder, i en särskild grupp. Dessa patienter har enbart årliga uppföljningskontakter och härigenom låga episodkostnader. I det här projektet har vi dock inte gjort den uppdelningen.

26

KPP och RIKSÄT

I projektet har vi använt oss av följande grupperingar: A: patienter som påbörjar och avslutar vården under den aktuell tidsperiod B: patienter som har påbörjat vården före mätperioden och avslutar under perioden.

C: patienter som påbörjar vården under mätperioden och fortfarande får vård efter perioden D: patienter som har påbörjat vården före mätperiodens början och som fortfarande är inne i vårdsystemet när mätningen har genomförts.

Episodgruppering Utifrån denna indelning kan episoderna beskrivas på många sätt. I det här avsnittet har vi valt att presentera några exempel från SCÄ, Stockholm, eftersom antalet patienter är större där än i de andra verksamheterna och därför ger än bättre bild.

Följande bild visar antalet patienter inom varje episodgrupp av de totalt 1 332 patienterna hos SCÄ, Stockholm som en exemplifiering av en gruppering, bl.a. för en bedömning av genomströmningen.

Diagram 11

A=337 patienter

Episodgruppering. Diagrammet visar att 337 (25%) patienter har påbörjat och avslutat sin episod under 2004–2005. 316 patienter (24%) var aktuella före perioden men vården avslutades under perioden. 496 patienter påbörjade sina vård­ episoder under 2004–2005 utan att avsluta under mätperioden. 183 patienter (14%) var aktuella både före och efter mätperioden.

B=316 C=496 D=183 2004

2005

2006

Analysperiod

Kommentar: Genom att en sexmånadersregel har använts för avgränsningen av avslut kan resultatet något svajigt med tanke på att exempelvis vården av fler patienter avslutades än påbörjades. Med en tremånadersregel skulle siffrorna ha kunnat bli något annorlunda. Det är därför viktigt hur start och avslut registreras och hur reglerna formuleras. Det optimala är att start och slutpunkt registreras.

KPP och RIKSÄT

27

Vårdepisoder och försvårande omständigheter För att få en bild över hur andra variabler påverkar episodlängden är kvalitetsregisterdata till god hjälp. Följande exempel visar komplicerande faktorer i de olika episodgrupperna. diagram 12 Episodgrupperade försvårande omständigheter, SCÄ, Stockholms öppenvård för 2004 och 2005.

30

C

B

A

Episodgrupper:

Procent

D

25 20 15 10 5 0 Psykisk

Psykisk, social

Psykisk, somatisk

Social

Somatisk

Kommentar: Grafen visar att psykiskt försvårande omständigheter är relativt vanliga, framför allt i episodgrupp D. Denna patientgrupp har också de längsta vårdepisoderna.

Vårdepisoder och BMI Hur korrelerar då patientens BMI till vårdepisodens längd?

Diagram 13 BMI för de olika grupperna.

Boxarna visar medianvärde, kvartiler, 90-percentiler och ytterfall. Medelvärdet är punkten i mitten. Stjärnorna indikerar ytterfall baserade på kvalitetsregisterdata och på öppenvårdsdata från SCÄ, Stockholm.

40

BMI

30

20

10

0

A

B

C

D Episodgruppering

Kommentar: Inga signifikanta skillnader finns mellan grupperna. Dock finns en större variation i episodgrupp B.

28

KPP och RIKSÄT

Vårdepisoder och GAF Hur korrelerar patientens funktionsnivå med vårdepisodens längd?

Diagram 14 70

GAF (medelvärde)

Antal patienter

350

60

300

50

250

40

200

30

150

20

100

10

50

0

Patienternas medelvärde – GAF och förhållandet mellan olika episodgrupper baserat på kvalitetsregisterdata och på öppenvårdsdata från SCÄ, Stockholm

0 A

B

C

D Episodgrupp

Kommentar: Det finns ett samband mellan patienternas GAF och episodlängden.

Diagram 15 350

Totalkostnad, tusen kronor

Relationen mellan ålder för första insjuknande och totalkostnad per patient baserad på information från RIKSÄT.

300 250 200 150 100 50 0

0

10

20

30

40 Ålder

Kommentar: Det är via grafen svårt att se om det finns någon speciell relation mellan ålder och totalkostnad. En statistisk beräkning visar dock på en korrelation r=0.3.

Detta indikerar ett svagt samband. Varje prick motsvarar en av 440 patienter.

KPP och RIKSÄT

29

Diagram 16 Förhållandet mellan totalkostnaden och patienter med respektive utan försvårande omständigheter

Totalkostnad, tusen kronor 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 Nej

Ja

Kommentar: I diagrammet ser vi i princip inga skillnader mellan de 111 patienterna med respektive utan försvårande omständigheter.

Sammanfattning Vi gett exempel på olika analyser som kan göras med hjälp av sammankopplade data­ baser. Syftet har varit att visa hur data kan kopplas samman för att utifrån olika intressenters perspektiv besvara frågor om kostnader och andra mätdata.

Vi gör inte anspråk på att ge en heltäckande bild utan snarare en inblick i de möjligheter som finns. Avsikten är att öka förståelsen och intresset för olika typer analyser bland verksamhetschefer och andra intresserade.

Det finns många möjligheter att presentera och analysera information. Den kan bygga på organisation (t.ex. klinik, jämförelser mellan kliniker, sjukhus, landsting), problemgruppsområde eller typ av mått. Rätt form avgörs av den situation som analysen görs i.

30

KPP och RIKSÄT

Slutsatser

De analyser och presentationer som har gjorts i projektet visar att är det värdefullt att knyta vårdregisterdata till kvalitetsregisterdata. Långtgående uppföljningar av verksamheten kan göras utifrån olika perspektiv. Utvecklingen av individbaserad data för såväl öppen- som slutenvård ger ett mervärde då insatser för olika patientgrupper kan följas över tiden.

Genom att öka kvaliteten i grunddata och registreringsfrekvensen de olika registren får man också möjlighet att jämföra behandling av olika patientgrupper och där­ igenom också den långsiktiga kostnadseffektiviteten för olika behandlingar. Det är därför viktigt att ha en långsiktighet i registren så att förändringar i bl.a. effektivitet kan följas över tiden.

Införande av KPP Den första delen av arbetet var att införa KPP hos de deltagande verksamheterna eftersom de inte hade gjort det tidigare. Dock hade de haft tankar på att göra det redan före projektet vilket har underlättat arbetet. Införandet har fungerat bra och KPP används fortfarande inom verksamheterna.

KPP inom ätstörningsvården har underlättat även det framtida arbetet med att förbättra KPP-metoden för psykiatri i stort. Bland annat kommer man nu att kunna beskriva kostnader och konsumtion där öppen och sluten vård hänger ihop och där vårdepisodperspektivet kan utvecklas.

Ihopkoppling av RIKSÄT-data och KPP-data Individbaserad KPP-data samlades in för åren 2004–2005 och länkades ihop med data i RIKSÄT. Data var sammanställd i en öppenvårdsfil och i en slutenvårdsfil.

Ytterligare variabler kunde då tillföras och en avidentifiering gjordes. Den KPPdata som användes utgick ifrån en gemensam filstruktur. Ett tydligt behov av att förbättra grunddata, dvs. diagnos- och åtgärdsregistrering framkom. Diagnosgrupperna i RIKSÄT har en annorlunda uppdelning än i KPP-registret, och därför måste ett gemensamt sätt att beskriva diagnosgrupperna införas. Vid länkningen av data framgår hur stort registreringsbortfallet är i RIKSÄT. En viktig slutsats är att det är nödvändigt att stimulera registrering i RIKSÄT. För att förbättra uppföljningsmöjligheterna bör all ätstörningsvård registreras i kvalitetsregistret. Det kan också vara av värde att se över de variabler som registreras i RIKSÄT. Kvaliteten på registreringen av diagnoser, GAF och åtgärder (KVÅ) i verksamheternas register behöver också förbättras. (Bilaga 6 KVÅ Klassifikation av Vård Åtgärder)

KPP och RIKSÄT

31

Beskriva, analysera och presentera gemensam data Genom att länka KPP-data med RIKSÄT har det varit möjligt att göra en del sambandsanalyser. Dessa analyser kan vara viktiga i jämförelser mellan verksamheter och mellan olika sjukdomsgrupper. I det första avsnittet redovisas en del av detta. Ett problem är främst den låga registreringsfrekvensen i RIKSÄT vilket gör att det blir svårt att dra slutsatser.

Genom att det finns startdatum för patienterna i RIKSÄT och i ett KPP-register har det varit möjligt att dela upp patienterna i vårdepisoder. Detta ger ett mervärde genom att patientgrupperna kan jämföras utifrån konsumtion över tiden. Det blir också lättare att göra sambandsanalyser med kostnader och specifika variabler ur RIKSÄT. Exempelvis fann vi en korrelation mellan lågt GAF och längre vårdepisoder men ingen mellan BMI och långa vårdepisoder. Vi såg också tydligt att patienter med långa vårdepisoder ofta har försvårande omständigheter, främst psykisk belastning.

För att utveckla den här typen av beskrivning och analys måste man öka registreringsfrekvensen i RIKSÄT. Det behövs också en vidareutveckling av variabler. För att bättre kunna gruppera vårdepisoder behöver man veta när patienten avslutar sin vård.

Begränsningar i rapporteringssystem En central problematik i databearbetning – speciellt då flera olika register och databaser används – är kvalitetssäkring. Det måste finnas en överensstämmelse mellan vad som ska mätas, hur det ska mätas och i vilken utsträckning det som mäts verkligen avspeglar den faktiska verkligheten. Några av de problem som vi har identifierat under arbetets gång är: • olikheter i hur begrepp definieras och hur det kodas i systemen • begränsningar i IT-system som försvårar registrering eller beräkning • mänskliga fel och bristande kunskap om registrering, beräkningar och presentation av information Problemen kan uppstå i olika delar i databearbetningen, så kvalitetssäkringen måste gälla hela kedjan. De aktiviteter som har betydelse för kvaliteten i en organisations mätsystem utgår bl.a. från registrering av information, beräkningar, hur data bearbetas och hur den presenteras.

Sammankopplingar av olika register Att koppla samman olika register i ett och samma dataunderlag kan vara komplicerat. I översättningar mellan olika system finns risken för att information blir felaktig, till exempel när ett system inte har med de första siffrorna i födelsedatumet (dvs. 19-) medan andra har det. När två sådana filer sammanfogas får en och samma person då två poster vilket måste justeras manuellt. Andra översättningar som visat sig problematiska är individ- eller besöksnivå, urval av patienter med registerdata och jämförande data mellan olika landsting, t.ex. beroende på olika diagnos- eller åtgärdssystem eller andra kodsystem.

32

KPP och RIKSÄT

Vi har under arbetets gång arbetat med verksamhetsföreträdare, registerhållare och statistiker. Det är viktigt att kontinuerligt validera förädlingen av information med verksamhetsföreträdarna. Det ger en processinriktad kvalitetssäkring som är ovärderlig.

Förädlingen av informationen från registren kräver en mängd bearbetningar som behöver automatiseras. Allteftersom systemen automatiseras ökar möjligheterna att kontrollera att siffrorna är korrekta och att knyta samman olika verksamhetsnivåer.

Men vid automatiserade processer finns en risk att data inte sätts in i sitt sammanhang och inte tolkas eller förstås av de personer som har god kännedom om vad mätningen avser.

Fortsatt utveckling I verksamheterna finns det olika system som måste samverka för att underlätta uppföljningar, t.ex. journalsystem, kassasystem, vårddatalager och kvalitetsregister. Idag krävs en hel del manuellt arbete för att få ihop data som behöver bearbetas. Fortsättningsvis behövs en översyn av vilken data som återfinns i olika system. Det finns ett behov av att fortsätta arbetet med att automatisera överföring av data mellan olika system och för det krävs en gemensam terminologi, bl.a. är införandet av KVÅ inom psykiatrin angeläget.

Inom psykiatrin generellt är det en varierande kvalitet i diagnossättningen, vilket också har visat sig i det här projektet. Det är därför viktigt att diagnosrutinerna ses över. Det är även nödvändigt att kontrollera hur diagnosen följer med mellan olika system. Exempelvis dokumenteras diagnosen i en elektronisk journal men finns inte alltid med i kassasystem och levereras inte alltid till landstingets vårddatalager. Kvaliteten på registreringarna i kvalitetsregistret behöver också förbättras. För att arbeta mer kontinuerligt med den här typen av uppföljning är det viktigt att med automatik fylla på kvalitetsregistret med data. Det kan också vara bra att i efterhand kunna komplettera verksamheternas vårddatalager med kvalitetsregisterdata.

En slutsats vi kan dra är att det finns ett värde i att koppla ihop kvalitetsregisterdata med KPP och vårdregisterdata då beskrivningar av verksamheten blir mer innehållsrik och möjligheterna till analyser förbättras.

Bra grunddata på lokal nivå innebär ett stort mervärde för den enskilda kliniken som lättare kan leda, styra och planera sin verksamhet. Det kan också underlätta för leverans av data till den nationella nivån för jämförelser mellan olika organisationer.

Det är i det har sammanhanget viktigt att trycka på att bra grunddata på lokal nivå innebär ett stort mervärde för den enskilda kliniken. De kan lättare leda, styra och planera sin verksamhet. Det kan också underlätta för leverans av data till den nationella nivån för jämförelser mellan olika organisationer.

Nedan följer några synpunkter på hur de deltagande verksamheterna ser på den här typen av arbete.

KPP och RIKSÄT

33

Psykiatri Östra, Göteborg I vårdöverenskommelsen 2008 mellan beställarorganisationen och Sahlgrenska universitetssjukhuset ingår kvalitetsregister, GAF och diagnosregistrering i den mål­ relaterade ersättningen, vilket stärker det fortsatta utvecklingsarbetet.

För närvarande finns fortfarande hög kvalitet i rapporteringen till RIKSÄT från Anorexi och Bulimi mottagning för vuxna. En utveckling pågår när det gäller rapportering till andra medicinska kvalitetsregister inom psykiatrin. Nämnas kan BipoläR-rapporteringen som är i ett uppbyggnadsskede och där rapporteringen till PsykosR kan mer ses som ett utvecklingsområde.

GAF-registrering har sedan några år skett i både öppen- och slutenvård. Det pågår för närvarande en översyn gällande rutinerna och hur ofta skattning skall ske i öppen­ vård. Diskussion pågår om validering av GAF-skattningarna.

KVÅ-registrering enligt ett eget kodsystem har skett i öppenvården sedan 2005.

Unde­r 2007 påbörjades en övergång till Socialstyrelsens KVÅ-koder och under 2008 beräknas denna övergång vara slutförd. Även KVÅ-registrering i slutenvård har påbörjats. En fördel med den nya registreringen av KVÅ-koderna är att systemet kräver att diagno­s först anges vilket kommer att skärpa upp diagnosregistreringsrutinerna.

Inom VGR finns beslut om att all sjukvård skall ha KPP-system, även psykiatrin.

2008 kommer detta att realiseras vilket får ses som ett första steg. Hur regelbunden utdata ska se ut och användas för verksamhetens uppföljning är ännu inte fastställt.

Stockholms Centrum för ätstörningar Arbetet med att utveckla KPP-modellen fortsätter. Sedan 2006 fördelas kostnader för extravak ut på rätt individ. Den årliga uppdateringen av KPP-data med avstämda kostnader planeras nu att kompletteras med en månatlig uppdatering av KPP med förkalkylerade kostnader. Dessa uppgifter kommer dels att redovisas internt per mottagning/avd i deras månatliga analysarbete men även bli ett naturligt inslag i SCÄ:s regelbundna verksamhetsuppföljning/rapportering. Uppgifterna kommer framöver också att användas i förhandlingar med beställare samt vid upprättande av utomlänsprislistan. Det finns även tankar på att löpande koppla kvalitetsregisterdata till KPP och vårdregisterdata samt att sätta prestationer och kostnader i relation till vårdgivarens arbetade tid (data ur PA-system) En mer utförlig kvalitetsuppföljning/utvärdering görs inom Stockholms specialiserade ätstörningsvård med systemet Stepwise. Givetvis skulle en ihopkoppling av alla dessa utvärderingsinstrument tillsammans med KPP ge ytterligare värdefull information om behandlingsresultat och dess kostnadsbild.

En översyn av den psykiatriska vården har inletts inom SLL. Ett av delmålen för detta arbete är att införa nationella beskrivningssystem vilket bl.a. innebär att KVÅregistrering införs samt att ett enhetligt regelverk för beskrivning och registrering av den psykiatriska vården upprättas.

34

KPP och RIKSÄT

Sammanfattande punkter • Psykiatrin behöver införa KVÅ (Klassifikation av Vård Åtgärder) • Registreringen i RIKSÄT och övriga kvalitetsregister måste stimuleras.

Målet bör vara att all ätstörningsvård ska registreras • Alla enheter bör ha ett gemensamt eller jämförbart diagnossystem • Registreringsrutinerna måste förbättras lokalt för att skapa användbar grunddata • Stimulans till lokalt uppföljningsarbete • Översyn av termer och begrepp inom verksamheterna • RIKSÄT och andra medicinska kvalitetsregister behöver vidareutvecklas • Fortsatt implementering av KPP för psykiatri där både öppen och sluten vård kan följas • Utveckling av metoderna för att kunna beskriva vårdepisoder • Stor nytta av att koppla ihop kvalitetsvariabel med ekonomi- och verksamhetsdata.

• Manuellt registreringsarbete bör minimeras. IT-system måste automatisera insamlingen av data • Samordning av IT-system för att underlätta kvalitetsgranskning • Förbättrad återkoppling av kvalitetsregisterdata • Fortsatt utveckling av KPP-principer för psykiatri

KPP och RIKSÄT

35

Bilagor Bilaga 1 • Layout för datainsamling KPP KPP Öppen vård

Format

KPP Sluten vård

Format

Klinik

Text

Klinik

text

År

text (2004)

År

text (2004)

Pnr

060920-1234

Pnr

060920-1234

Kön

K, M

Kön

K, M

Ålder

heltal

Ålder

heltal

Stadsdel

Text

Stadsdel

text

Kommun

Text

Kommun

text

Län

Text

Län

text

Första kontakt

datum (2006-09-20)

Inskrivningssätt

text

Kontaktväg

text

Vårdform_in

text

Behandlande enhet

text

Behandlande enhet

text

Yrkeskategori

text

Inskrivningsdatum

datum (2006-09-20)

Besöksdatum

datum (2006-09-20)

Utskrivningsdatum

datum (2006-09-20)

Besökstyp

text

Vårddagar

tal

ICD10_1 (huvuddiagnos)

text

Utskrivningssätt

text

ICD10_2 (bidiagnos1)

text

Vårdform_ut

text

ICD10_3 (bidiagnos2)

text

ICD10_1 (huvuddiagnos)

text

ICD10_4 (bidiagnos3)

text

ICD10_2 (bidiagnos1)

text

ICD10_5 (bidiagnos4)

text

ICD10_3 (bidiagnos2)

text

GAF

tal

ICD10_4 (bidiagnos3)

text

Åtgärd1

text

ICD10_5 (bidiagnos4)

text

Åtgärd2

text

GAF_in

tal

Åtgärd3

text

GAF_ut

tal

Åtgärd4

text

BMI_in

tal

Åtgärd5

text

BMI_ut

tal

Besökskostnad (totalt)

heltal

Vårdtillfälleskostnad (totalt)

heltal

36

KPP och RIKSÄT

Bilaga 2 • Variabellista RIKSÄT Patientens namn och personnummer Anmälnings- eller remissdatum Datum för första besök Datum för planerad behandlingsstart Patientens aktuella ätstörningsdiagnos (DSM-IV Axel I) Patientens ålder vid första ätstörningssymptom Patientens aktuella vikt Patientens aktuella längd Finns det en eller flera faktorer som uppenbart är komplicerande för behandlingen? (av psykiatrisk, somatisk och/eller social karaktär) GAF Remittent Vilka tidigare vårdkontakter har patienten haft för ätstörningen?

Har patienten någon fast relation (flick-/pojkvän/maka/make)?

Har patienten tidigare skilt sig/separerat från längre (> 1 år) fast relation?

Har patienten några egna biologiska barn?

Patientens boendeförhållanden Patientens nuvarande sysselsättning

KPP och RIKSÄT

37

Bilaga 3 • Beskrivning av deltagande verksamheter Stockholm Klinikens uppdrag

Stockholms Centrum för Ätstörningars uppdrag är att tillhandahålla kvalificerad ätstörningsvård för patienter i alla åldrar med allvarliga ätstörningar och som inte kan ges adekvat vård på basvårdsnivå.

Storlek

Hur många patienter behandlades under angiven period? Hur många vårdtillfällen, besök, episoder, hur många unika patienter, kan vara exempel på bra kvantifierbara mått.

Under år 2005 behandlades totalt ca 938 unika patienter. 53 patienter behandlades i slutenvård. Dessa hade 81 vårdtillfällen och 3 985 vårddagar. Sammanlagt gjordes 19 316 besök inom öppenvården och mellanvården.

Upptagningsområde/ betjäningsområde

Är enheten rikstäckande, finns patienter som kommer från hela landet, eller jobbar man regionalt?

Avtalet med beställarna avser hela Stockholm läns landsting.

Möjlighet finns att även vårda utomlänspatienter.

Intagningsvägar

Kommer patienterna på remiss från husläkare? Finns möjlighet att komma direkt till enheten utan remiss, och hur sker isåfall denna intagning? Vidare bör beskrivas om man ställer vissa kriteriet på patienternas tillstånd inför behandling ex BMI-gräns eller andra kriterier.

Pat kan komma via remiss eller egenanmälan. Underlaget diskuteras på remisskonferens och ev. komplettering begärs in. En prioritering sker utifrån angelägenhetsgrad. Kriterier för behandling är att pat bör uppfylla diagnoskriterier enligt DSM IV för Anorexi, Bulimi eller Ätstörning UNS.

Avtal- och ersättningsmodeller

Vilka modeller används för att betala vården? Helt rörlig ersättning, fasta anslag, målrelaterad ersättning eller en mix? Är det olika ersättningsmodeller beroende på patienttillhörighet (regional, rikssjukvård osv)

Vårdöverenskommelse sker lokalt mellan SCÄ och beställarna.

Ersättningen erläggs utifrån fastställt pris/insatsform och fastställda takvolymer. Lite drygt 85 % av ersättningen är rörlig. För utomlänspatienter har en lokal taxa utarbetats.

Historik

Hur har enhetens verksamhet sett ut tidigare? Har inriktningen förändrats genom åren, och isåfall varför? Beror det annan vård, andra ekonomiska förutsättningar eller annat?

År 1999 bildades SCÄ genom att man slog samman Löwenströmska sjukhusets Specialistenhet, Emblamottagningen på S:t Göran samt 2 mindre team från Danderyds sjukhus. År 2006 tillkom även Mäts, mottagning för ätstörningar på Huddinge sjukhus. Ett ökat fokus på barn och ungdomar med ätstörningar har skett under åren. Bl.a genom inrättande av Nike dagenhet för barn, lägenhetsbehandling samt tillskapande av ett mobilt team.

Personalstat

En beskrivning av hur många av respektive yrkeskategorier som jobbar på enheten.

Läkare, dietister, psykologer mm.

År 2005 arbetade drygt 70 personer på SCÄ. Dessa bestod av ca 8 läkare, 22 sjuksköterskor, 9 psykologer, 2 psykoterapeuter, 2 familjeterapeuter, 3 socionomer, 2 arbetsterapeuter, 1 sjukgymnast, 5 läkarsekreterare, 14 skötare, 1 dietist, 2 kockar, 1 adm.ass. I vårt utbud av professionella har vi också konsulter i form av musikterapeut, dansterapeut och gestaltterapeut.

38

KPP och RIKSÄT

Linköping

Göteborg

Videgården är en högspecialiserad enhet för diagnoserna Anorexi, Bulimi och UNS för alla åldrar, med en vårdkedja bestående av rådgivning, dagvård, femdygnsvård och sjudygnsvård med tioveckorsbehandlingsperioder länsöverggripande men tar också emot utomlänspatienter. Öppenvård främst för patienter boende i länets centrala del. Utöver detta har enheten ett uppdrag att sörja för kompetensutveckling och nätverksmöten för länet och regionen.

Anorexi och Bulimi, mottagning för vuxna (AoB), är en specialistmottagning inom öppenvården för ätstörningspatienter från 25 år och uppåt. Mottagningen vänder sig till patienter som behöver mer hjälp än vad en allmänpsykiatrisk mottagning kan ge. Individuell behandling kan ges i form av medicinsk rådgivning och behandling, psykoterapi (kognitiv såväl som psykoanalytisk inriktning). Om behov av slutenvård föreligger så sker denna vid någon av Sahlgrenska universitetssjukhusets psykiatriska kliniker. Även på medicinavdelning eller vid Skene lasarett, SÄS, kan detta behov av slutenvård ibland tillgodoses.

2005: 215 patienter, 2 571 besök

2005: 135 patienter, 2 719 besök

Hela länet som upptagningsområde för åldersövergripande slutenvård dvs ca. 500 000 inv. för öppenvård endast centrala distriktet med ca 150 000 invånare

Mottagningens betjäningssområde är det samma som Sahlgrenska Universitetssjukhusets (SU). (Göteborg, Mölndal, Partille, Härryda och Öckerö, ca 615 000 invånare)

Till öppenvårdsmottagningen kan patienten komma via egenanmälan eller remiss. Till slutenvårdens behandlingshemsliknande vårdkedja krävs remiss. Vid behov av högre omhändertagandenivå än Videgårdens vårdkedja finns den allmänna psykiatrin såväl för vuxna som för barn och ungdom.

För att få komma till AoB krävs först en behandlingskontakt på en annan psykiatrisk mottagning.

Fast ersättning regionalvård Östergötland, Kalmar, Jönköping. Rörlig ersättning övriga.

Inga avtal, ersättningsmodeller eller incitament som skiljer ut AoB från övrig psykiatrisk verksamhet inom SU. Vårdöverenskommelse sker centralt mellan beställare och SU. Psykiatrisk öppenvård beställs i form av antal besök som SU får en ersättning för. Budget och besök fördelas ut per områden vilka i sin tur fördelar ut till verksamhetsområden (kliniker). Besöken på AoB ingår i de besök som Psykiatri Östra skall leverera. Vid etablerandet av mottagningen beskrevs dock antal besök (relativt lågt) och att utrymme för forskning skall rymmas inom enheten.

Videgården startade sin verksamhet 1995 genom nedläggning dels av ett behandlingshem inom barnpsykiatrin och dels via personaltillskott från vuxenpsykiatrin i centrala distriktet. Ett ökat fokus på patienter med diagnoserna AN, BN och UNS-diagnoser samlade på en högspecialiserad enhet.

Mottagningen startade sin verksamhet våren 2002. En del av finansieringen av enheten var den budget som tidigare använts för köpt anorexivård, vilket nu skulle ersättas med öppenvård och v.b. SUs egen slutenvård.

Videgårdens personalstat bestod av multiprofessionellt team som arbetade såväl i öppenvård som slutenvård. 7 sjuksköterskor, 8 mentalskötare, 2 psykologer/psykoterapeuter, 2 kuratorer, 1 barnpsykiater, 1 arbetsterapeut, 1 sekreterare, 1 dietist, 1 sjukgymnast, 1 musikterapeut, 1 enhetschef, sammanlagt ca 27 personer.

Mottagningens team består av psykolog (1,0 enhetschef och kliniskt arbete), arbetsterapeut (0,75), kurator (1,0), sjuksköterska (1,0), sekreterare (1,0), sjukgymnast (1,0) och överläkare (1,0). Tre är legitimerade psykoterapeuter (kurator, läkare och psykolog), två har steg 1 utbildning (sjukgymnast och sjuksköterska) en går steg 1 utbildning (arbetsterapeut). Psykologen är disputerad.

KPP och RIKSÄT

39

Stockholm Organisation (öpv/slv/dagv)

Hur ser organisationen ut? Bedrivs vården i dagvård, finns sluten avdelning, korttidsboende, dagterapi mm? Ingår enheten i annan organsation, exempelvis i psykiatrisk klinik, eller är den utan organisatoriska kopplingar till annat sjukhus eller liknande?

Organisatoriskt tillhör SCÄ Norra Stockholms psykiatri, SLSO. Verksamhetens utbud består av: • Öppenvård: fördelad på vuxen-, barn- och ungdomsteam samt ett mobilt team. Mobila teamets uppgift är att göra hembesök hos patienter med allvarliga ätstörningstillstånd och göra en snabb bedömning och en första behandlingsinsats. Kontakt kan oftast upprättas inom en till två veckor.

• Mellanvård: I form av dagsjukvård (6–8 timmar/dag) och dagvård (3–4 timmar/dag). Det finns idag 3 enheter som bedriver mellanvård.

Luna dagenhet för patienter över 18 år med bulimi. Bedriver kontraktsbaserad grupporienterad vård i 16 veckor för 2 x 8 patienter.

Idun dagenhet. Erbjuder 20 veckors intervallbaserat behandlingsprogram för patienter från 16 år med individuell utformning. Antal platser - 3 x 8 patienter/3veckorsperiod.

Nike dagenhet för patienter upp till 23 år. Erbjuder behandling 8-12 veckor för 8 patienter samtidigt.

• Heldygnsvård: En vårdavdelning med 8 + 2 (akut) platser och 2 särskilt iordningsställda lägenheter för patienter under 16 år och deras familjer. Patienterna vårdas enligt HSL eller LPT.

Ekonomi (kostnader) i procent

För jämförelsens skull, ange procent av totala kostnaden för respektive post nedan

Totala kostnader: 45 359 tkr

Köpta tjänster avseende personal

Inhyrd personal ex psykologer eller annan kvalificerad personal

2,30%

Hyra

Hur stor del av kostnaderna består av lokalhyra?

9,70%

Personal

Hur stor del av kostnaderna består av personalkostnader?

78,9% (inkluderar adminstrativ personal arbetar på kliniken) 8,30%

Övrigt Labtjänster och röntgen

Hur stor del av kostnaderna består av lab- och röntgentjänster?

OH-kostnad

40

0,70% 2,30%

KPP och RIKSÄT

Linköping

Göteborg

Organisatoriskt tillhör enheten Barn- och Ungdomspsykiatriska kliniken i centrala distriktet av Östergötlands läns landsting, trots det åldersövergripande uppdraget. Enhetens uppdrag omfattar rådgivning, konsultation, nätverksuppbyggnad tillsammans med regionen, öppenvård till centrala distriktet. Länsövergripande och regionalt uppdrag via dagvård tre platser, femdygnsvård fyra platser, sjudygnsvård sju platser och tillgång till familjelägenhet.

Organisatoriskt hör mottagningen till Psykiatri Östra (Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Område 2. Psykiatri Östra). Öppenvård, individuell och gruppbehandling.

Totala kostnader: 13 388 tkr

Total kostnad: 5 276 tkr

0,00%

0,00%

5,40%

8,70%

83,70%

67,55% 5,89%

0,79%

0,76% 17,10%

KPP och RIKSÄT

41

Bilaga 4 • Projektdeltagare Bengt André

Sveriges Kommuner och Landsting

Maria Lindberg

Sveriges Kommuner och Landsting

Mona Heurgren

Socialstyrelsen

Carl Lago

RIKSÄT

Håkan Mathiasson

Psykiatri Östra, Område 2, Sahlgrenska Universitets-sjukhuset, Göteborg

Suzanna Lundblad

AoB, Psykiatri Östra, Område 2, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Mats Danesjö

Område 2, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Anna-Maria af Sandeberg

Stockholms Centrum för Ätstörningar, Stockholms läns landsting

Christel Nordlander Ström Stockholms Centrum för Ätstörningar, Stockholms läns landsting

42

Leif Lundstedt

Landstingsstyrelsens förvaltning, Stockholms läns landsting

Anna Harder

Ätstörningsenheten i Länspsykiatriskt Centrum, Landstinget i Östergötland

Hans Persson

Medicincentrum Universitetssjukhuset i Linköping, Landstinget i Östergötland

KPP och RIKSÄT

Bilaga 5 • Global funktionsskattningsskala (GAF-skalan) DSM IV Kod GAF-s SYMTOM

Kod GAF-f FUNKTION

100

100

Inga symptom

l

l

91

91

90 l

Frånvaro av symptom eller minimala symptom (t ex lätt nervositet inför en tentamen)

81

80 l 71 70 l

l

Om några symptom föreligger så rör det sig om övergående och förväntade reaktioner på psykosociala stressfaktorer (t ex koncentrationssvårigheter efter familjegräl)

80

Vissa lindriga symptom (t ex nedstämdhet och lindriga sömnbesvär)

70

l

Måttliga symptom (t ex flacka affekter och omständligt tal, enstaka panikattacker).

l 31

30 l 21 20 l 11 10 l 1 0

71 l

60 l 51

Allvarliga symptom (t ex självmordstankar, svåra tvångsritualer, frekventa snatterier).

41 40

l

61

51 50

l 81

61

60

90

50 l 41

Viss störning i relalitetsprövningen eller av kommunikationsförmågan (t ex uttrycker sig tidvis ologiskt, oklart eller irrelevant)

40

Beteendet avsevärt påverkat av vanföreställningar eller hallucinationer eller allvarlig störning av kommunikationsförmågan eller omdömet (t ex stundtals osammanhängande tal, beter sig gravt inadekvat, ständiga suicidtankar)

30

Viss risk för att individen tillfogar sig själv eller andra skada (t ex suicidhandlingar utan uppenbar dödsförväntan; ofta våldsam, maniskt uppskruvad)

20

Ständig risk för att individen tillfogar sig själv eller andra allvarlig skada (t ex återkommande våldsamhet eller allvarlig suicidhandling med uppenbar dödsförväntan)

10

Otillräcklig information

0

l 31

l 21

l 11

Synnerligen god funktionsförmåga inom vitt skilda områden, livsproblem förefaller aldrig bli ohanterliga, andra söker sig till personen på grund av hans eller hennes många positiva egenskaper God funktionsförmåga i alla avseenden, intresserad av och engagerad i ett antal olika aktiviteter, socialt kapabel, allmänt sett tillfreds med tillvaron, endast vardagliga problem eller bekymmer (t ex tillfälliga konflikter med anhöriga) Endast obetydliga funktionssvårigheter med avseende på sociala kontakter, arbete eller skola (t ex tillfälligt på efterkälken med skolarbetet) Vissa funktionssvårigheter med avseende på sociala kontakter, arbete eller skola (t ex tillfälligt skolk, stulit från annan familjemedlem) men i stort sett tämligen välfungerande, har några etablerade, betydelsefulla personliga relationer.

Måttliga funktionssvårigheter med avseende på sociala kontakter, arbete eller skola (t ex har endast få vänner, har konflikter med kollegor eller arbetskamrater) Allvarliga funktionssvårigheter med avseende på sociala kontakter, arbete eller skola (t ex inga vänner alls, oförmögen att behålla ett arbete) Uttalade funktionssvårigheter i flera avseenden, såsom arbete eller studier, familjerelationer, omdöme, tankeförmåga eller sinnesstämning (t ex en deprimerad man som undviker sina vänner, försummar familjen och är oförmögen att arbeta; ett barn som ofta ger sig på yngre barn, misslyckas i skolan och är trotsigt hemma) Oförmögen att fungera i snart sagt alla avseenden (t ex ligger till sängs hela dagen; inget arbete, ingen bostad, inga vänner) Stundtals oförmögen till elementär personlig hygien (t ex kladdar med avföring) eller grav störning av kommunikationsförmågan, (t ex mestadels osammanhängande eller mutistisk) Ständigt oförmögen till elementär personlig hygien

l 1 Otillräcklig information

KPP och RIKSÄT

43

Bilaga 6 • KVÅ Åtgärdsförteckning inom Psykiatri Utredning AV018

Inhämtande av anamnes

Inhämtande av uppgifter från patient, närstående eller annan person och / eller ur tidigare dokumentation

AU009

Klinisk undersökning av psykiskt tillstånd

Undersökning av bland annat individens uppträdande, kommunikationsförmåga, kognitioner, stämningsläge och förekomst av psykiska symtom genom observation och klinisk intervju

AU006

Standardiserad intervju för psykiatrisk syndromdiagnostik

Bedömning av bl.a. individens uppträdande, kommunikationsförmåga, kognitioner, stämningsläge och förekomst av psykiska symtom etc grundad på undersökning med hjälp av vedertagen skattningsskala, strukturerad intervju eller motsvarande. Undersökningen syftar till att fastställa diagnos. T.ex. SCID, DIP-Q, Connor’s (autismspektrumdiagnostik), WURS (ADHD)

AU011

Skattning av psykiska symtom

Bedömning av bl.a.individens uppträdande, kommunikationsförmåga, kognitioner, stämningsläge och förekomst av psykiska symtom etc grundad på undersökning med hjälp av vedertagen skattningsskala, strukturerad intervju eller motsvarande. Undersökningen syftar till att kartlägga psykiska symtom avseende förekomst, frekvens och svårighetsgrad. T.ex. PANSS, CPRS, BPRS, BDI, MADRS, Y-BOCS.

AU002

Klinisk bedömning av psykologiska funktioner

Bedömning av individens personlighet, förekomst av neuropsykologiska avvikelser, psykologiska begränsningar och resurser vilken grundas på observation och klinisk intervju. Bedömningen kan syfta till att ge underlag för exempelvis beslut om psykoterapi eller annan psykologisk behandling, beslut om fördjupad utredning eller deltagande i visst pedagogiskt program. Avser bedömningar där standardiserat instrument ej används

AA085

Undersökning med neuropsykologiska och psykometriska instrument

Bedömning av bl.a. individens uppträdande, kommunikationsförmåga, kognitioner och kognitiva resursprofil grundad på undersökning med hjälp av vedertagen skattningsskala, strukturerad intervju, test eller motsvarande.T.ex. WAIS, WISCAS, WCS, MMT

AU009

Undersökning med personlighetsdiagnostiskt instrument

Bedömning av bl.a.individens uppträdande, kommunikationsförmåga, kognitioner, känslomässiga gensvar och impulskontroll grundad på undersökning med hjälp av vedertagen skattningsskala, strukturerad intervju eller motsvarande. Undersökningen syftar till att beskriva personlighetsprofil. T.ex. Rorschach, TCI, KSP

AV115

Bedömning av levnadsomständigheter

Fördjupad kartläggning och analys av individens personliga förhållanden ( innefattande t ex. boende, ekonomi, arbete, fritidsintressen), nätverk (innefattande t ex. familjeförhållanden, sociala kontakter, myndighetskontakter), beviljade insatser, ej tillgodosedda behov av insatser samt levnadsomständigheter i övrigt

AU004

Psykosocial utredning enligt lag

Utredning med psykosocial inriktning vid utredning enligt lag t ex SmL, SoL och abortlagen samt vid andra typer av utredningar t.ex. transplantations-/donatorsutredning, godmansutredning

AV116

Klinisk funktions- och aktivitetsbedömning

Bedömning av funktioner och aktivitetsförmåga inom exempelvis boende, arbete och sysselsättning eller inom områden som motorik och kroppsuppfattning. Avser bedömningar där standardiserat instrument ej används

AV118

Standardiserad undersökning av praktiska aktiviteter och funktioner

Bedömning av bl.a. individens funktioner och aktivitetsförmåga i praktiska situationer med hjälp av vedertagen skattningsskala, strukturerad intervju eller motsvarande. T.ex. AMPS

AV117

Livskvalitetsskattning

Undersökning med hjälp av vedertagen skattningsskala, strukturerad intervju eller motsvarande i syfte att beskriva individens livskvalitet. T.ex. KASAM, MANSA, SF-36, QLS-100 etc

AU010

Allmän skattning av behov eller funktionsförmåga

Bedömning av bl.a.individens uppträdande, kommunikationsförmåga, kognitioner, förekomst av psykiska symtom samt funktioner och aktivitetsförmåga inom exempelvis boende, arbete och sysselsättning med vedertagen standardiserad intervju, skattningsskala eller motsvarande.

Undersökningen syftar till att beskriva funktionsförmåga eller behov, globalt eller inom flera skilda områden. T.ex. GAF, CAN.

AV030

Observation i utredningssyfte

I tiden mer omfattande observation för att kunna iaktta och karaktärisera t.ex. specifika anfall, beteendestörningar eller symtom som ej kan upptäckas eller uteslutas vid observation under ett ordinarie utredningssamtal

44

KPP och RIKSÄT

XS004

Distanskonsultation

AF036

Klinisk undersökning av hjärta och kärl

AG015

Klinisk undersökning av andningsvägar och lungor

AA039

Klinisk undersökning av nervsystemet

AE004

Klinisk undersökning av munhåla och tänder

AD013

Klinisk undersökning av öron, näsa och hals

AJ019

Klinisk undersökning av buk

AV034

Provtagning UNS

AF015

Blodtrycksmätning standard

AV003

Hälsoundersökning

Genomgång av patientärende efter remiss (brev, e-mail, telefon, telemedicin). Svar till inremitterande. Bedömningen skall journalföras.

Avser hälsoundersökning som ej är författningsreglerad. Utesluter rutinmässig hälsoundersökning av barn (DV062)

Behandlande åtgärder Läkemedelsbehandling DT026

Ordination av läkemedel

Åtgärder i samband med insättning, utvärdering och utsättning av läkemedel. Innefattar t.ex. överväganden tillsammans med patienten, receptförskrivning, skriftliga instruktioner samt utvärdering av effekt och biverkningar

XV008

Utfärdande av recept, hjälpmedelskort och livsmedelsanvisning

Recept, hjälpmedelskort och livsmedelsanvisning som skickas eller inringes på patientens begäran

DV046

Läkemedelsbehandling, utdelning av dosett eller enstaka dos

Iordningställande och utdelning av dosett eller enstaka läkemedelsdos

DT011

Läkemedelstillförsel, intramuskulär

Läkemedel kan anges genom tillägg av ATC-kod

DT016

Läkemedelstillförsel, intravenös

Inklusive tillförsel via vaskulär injektionsport. Läkemedel kan anges genom tillägg av ATC-kod

DT019

Läkemedelstillförsel, peroral

Läkemedel kan anges genom tillägg av ATC-kod

DT020

Läkemedelstillförsel, rektal

Läkemedel kan anges genom tillägg av ATC-kod

DT003

Inställning och utprovning av läkemedel

Tillförsel av läkemedel till exempel analgetikum, ACE-hämmare för att kontrollera patientreaktioner. Upptitrering av dos mm. Särskild registrering av läkemedelsbehandlingen skall ej göras

medicinteknisk behandling DA024

Elektrokonvulsiv terapi (ECT), unilateral

Behandling där ett krampanfall framkallas med hjälp av elektrisk ström som administreras med unilateral elektrodplacering temporalt och parietalt. Används vid psykiska sjukdomar, främst förstämningssyndrom

DA025

Elektrokonvulsiv terapi (ECT), bilateral

Behandling där ett krampanfall framkallas med hjälp av elektrisk ström som administreras med unilateral elektrodplacering temporalt och parietalt. Används vid psykiska sjukdomar, främst förstämningssyndrom

DA006

Elektrokonvulsiv terapi (ECT) UNS

KPP och RIKSÄT

45

DU001

Ljusbehandling, psykiatrisk

Exponering för artificiellt ljus som vanligen administreras i ljusrum eller med ljusbox och som ges i syfte att via påverkan på circadiana rytmer behandla psykiatriska tillstånd. Används vid psykiska sjukdomar, främst förstämningssyndrom

DA022

Vagusnervstimulering

Behandling av svårbehandlad epilepsi eller depression. Pulsgenerator implanterad subkutant stimulerar centrala nervsystemet via nervus vagus på halsen

DA001

Akupunktur

Behandling där nålar sätts i speciella s.k. akupunkturpunkter varigenom kroppsegna mekanismer aktiveras. I behandlingen ingår planering och kontinuerlig utvärdering

TJD00

Nasogastrisk eller nasogastroduodenal sond

DV065

Sondmatning

Tillförsel av näring genom sond till magsäcken

DQ017

Omläggning av sår UNS

Lokalisering ej specificerad

TQX40

Avlägsnande av hudsuturer

funktionsträning DV086

Kroppskännedomsträning

Behandlingen syftar till att stärka personens identitetsupplevelse bland annat för att man lättare kunna uppmärksamma och hantera kroppsliga signaler på t.ex. stress. Behandlingen kan ske både individuellt och i grupp. I åtgärden ingår individuell planering, instruktion och utvärdering

DV010

Bio-feedback

Behandling där patienten tränas att förbättra sin hälsa genom att använda sig av kroppsegna signaler. Används t ex vid sjukdomar i magtarmkanalen, urinvägarna, vid migrän etc

DU012

Ätträning

Behandlarledd träning, individuell eller i grupp, avser beredning och/eller intagande av måltid, syftande mot ett normaliserat förhållande till mat och ätande

DV085

Boendeträning

Träning i att klara det dagliga livet i boendet. Innefattar exempelvis städning, att gå och handla, att betala räkningar etc

DV084

Arbetsträning

Träning av färdigheter som behövs för att arbeta, studera eller att ha en daglig sysselsättning.

T.ex. att passa tider, att planera arbetsdagen, att följa instruktioner eller specifika färdigheter som krävs för den sysselsättning som planeras

DV087

Social träning

Träning i interaktion med andra människor i olika situationer. I åtgärden ingår planering, instruktion och utvärdering

Manuell behandling psykologisk och psykosocial behandling DU008

Systematisk psykologisk behandling, psykodynamisk

Psykologisk eller psykosocial behandling enligt specifik metod i enlighet med psykodynamisk teori

DU010

Systematisk psykologisk behandling, kognitiv

Psykologisk eller psykosocial behandling enligt specifik metod i enlighet med kognitiv teori

DU011

Systematisk psykologisk behandling, kognitivbeteendeterapeutisk

Psykologisk eller psykosocial behandling enligt specifik metod i enlighet med kognitiv-beteendeterapeutisk teori

DU009

Systematisk psykologisk behandling, annan

Psykologisk eller psykosocial behandling med annan vedertagen specifik metod än enligt psykodynamisk, kognitiv eller kognitiv-beteendeterapeutisk teori

DU007

Stödjande samtal

Strukturerat samtal i behandlande syfte som inte hänförs till systematisk psykologisk behandling, t.ex. krissamtal, motivationssamtal, samtal vid förlossningsrädsla (Aurorasamtal)

kompensation för funktionshinder GA002

Extra tillsyn (extravak)

Observation av patienten i syfte att vid behov kunna ingripa om fara för patientens eller annans liv eller hälsa uppstår

DV088

Stöd i ekonomiskt liv

Rådgivning vad gäller patientens personliga ekonomi. Stöd vad gäller kontakter med bank, skattemyndigheter, betalning av räkningar etc

46

KPP och RIKSÄT

Information och utbildning patientutbildning GB002

Information och undervisning

Information till och utbildning av patienten och/eller närstående av väsentligt större omfattning än vad som förekommer vid ordinära kontakter, t ex smärtskola, astmaskola, KOL-skola, ryggskola eller strukturerade närståendeutbildningar av olika slag

närståendeutbildning GB002

Information och undervisning

Information till och utbildning av patienten och/eller närstående av väsentligt större omfattning än vad som förekommer vid ordinära kontakter, t ex smärtskola, astmaskola, KOL-skola, ryggskola eller strukturerade närståendeutbildningar av olika slag

samordning XS007

Konferens med patient

Konferens med patient och/eller patientens företrädare och hälso- och sjukvårdspersonal från ett eller flera vårdområden. Sammanfattning av anamnes och kliniska fakta. Beslut om fortsatt diagnostik och terapi. Eventuella övriga åtgärder, t ex biopsier, kodas separat. Åtgärden konferens med patient används även vid olika former av vårdplanering. Inkluderar nätverksmöte

XS008

Konferens om patient

Konferens utan att patienten är närvarande. Kan omfatta en eller flera vårdgivarkategorier från en eller flera olika specialiteter. Varje deltagare kan registrera sin insats på sin enhet. Inkluderar nätverksmöte

GB004

Patientrelaterad extern information och utbildning

Avser dels överrapportering av patient till annan enhet och dels information och/eller utbildning avseende en viss patients behov till externa enheter (=utanför den egna kliniken)

XS005

Extern kontakt

Kontakt via telefon, brev, email etc, med myndighet/institution (försäkringskassa, kommun, skola, hjälpmedelscentral), arbetsplats etc rörande patient.

administrativ handläggning GD003

Intyg, omfattande

LUH, rättsintyg, intyg för bostadsanpassning

GD002

Intyg, enklare

Till exempel sjukintyg, friskintyg, körkortsintyg, handikappersättning, intyg till skolor etc

GD001

Anmälan enligt lag

Anmälan som regleras i lag. T ex anmälan enligt smittskyddslagen, socialtjänstlagen etc

GD004

Övriga anmälningar

Anmälan som ej regleras i lag, till exempel anmälan till Läkemedelsverket

XT001

Remiss UNS

tilläggsuppgifter ZV020

Användande av tolk

KPP och RIKSÄT

47

Bilaga 7 • Referenser 1 Verksamhetsuppföljning inom psykiatri med hjälp av Kostnad Per Patient (KPP), Landstingförbundet, 2002.

2 KPP i psykiatri – En handledning i kalkylering. Landstingsförbundet, 2002.

3 Kostnads- och kvalitetsdata som underlag för styrning och förbättringsarbete i sjukvården — Med exempel från behandling av stroke och höftfrakturer vid Kungälvs sjukhus. Landstingsförbundet, 2003

48

KPP och RIKSÄT

KPP och RIKSÄT Ett exempel på samordnad verksamhetsuppföljning med hjälp av nationellt kvalitetsregister och KPP-data

Ett exempel på samordnad verksamhetsuppföljning med hjälp av ett nationellt kvalitetsregister och KPP-data.

KPP och RIKSÄT är ett projekt som genomförts av Sveriges Kommuner och Landsting i samverkan med Stockholms Centrum för Ätstörningar, Videgården i Linköping, Anorexi & Bulimimottagning för vuxna (AoB) vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg samt det medicinska kvalitetsregistret för ätstörningar – RIKSÄT. I rapporten visar vi hur man genom att föra samman kostnads-, kvalitets- och vårdregisterdata bättre kan följa upp ätstörningsvården och analysera den på ett mer nyanserat sätt. Rapporten redovisar också exempel på olika typer av uppföljning som kan vara av värde för planerings-, lednings- och förbättringsarbete. Här redovisas också vad som behöver utvecklas för att förbättra uppföljningsarbetet.

Rapporten kan laddas hem som pdf-fil från www.skl.se isbn 978-91-7164-323-0

118 82 Stockholm, Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00, Fax 08-452 70 50 info@skl.se, www.skl.se