7164-171-7

Statistik om h채lso- och sjukv책rd samt regional utveckling 2005 Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner

2 Statistik om hälso- och sjukvård... 2005

Upplysningar om rapportens innehåll lämnas av: Gun Bahnö (ekonomi) tfn 08-452 77 22 Martin Lindblom (verksamhet) tfn 08-452 77 38 Mianette Lundqvist (ekonomi) tfn 08-452 77 23

Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 info@skl.se, www.skl.se

© Sveriges Kommuner och Landsting, september 2006 Grafisk form och produktion Elisabet Jonsson Omslagsillustration Tomas Arfert Tryck Sjuhäradsbygdens Tryckeri ab, Borås Papper Silverblade Silk 300 gr (omslag), Maxioffset 100 gr (inlaga) Typsnitt BerlingNova och Charlotte Sans skl, tabeller i Franklin Gothic. isbn-10 91-7164-171-8 isbn-13 978-91-7164-171-7 issn 1652-6937

Inledning 3

Förord

Sveriges Kommuner och Landsting samlar årligen in

statistik om landstingens och regionernas verksamhet och ekonomi. I denna rapport redovisas uppgifter avseende år 2005. Statistiken ska ge information om hälso- och sjukvård och annan landstingsverksamhet på såväl regional som nationell nivå. Uppgifterna ska tillgodose statens krav på information om sektorn. Inte minst ska landstingen och regionerna ges möjlighet att jämföra sig med varandra.

Ambitionsnivån i statistiken höjdes högst väsentligt från och med insamlingen 2002. En ny indelningsgrund Verksamhetsindelning för landsting och regioner, vi 2000, togs då i bruk. Delområdena i vi 2000 har i stor utsträckning bestämts efter principen att det ska vara möjligt att få en samlad beskrivning av de prestationer som har utförts, och vad det har kostat att utföra dem. Tidigare statistik gav inga möjligheter till integrerad analys av prestationer och kostnader. All landstingsfinansierad verksamhet ska redovisas oavsett vem som har producerat den.

Inom primärvården kan bland annat allmänläkarvård, sjuksköterskeverksamhet, sjukgymnastik och arbetsterapi följas upp. Specialiserad vård indelas i förhållandevis få delområden jämfört med primärvård trots att största delen av sjukvårdskostnaderna hamnar där. Skälet till detta är att en

mängd information om specialiserad vård kan hämtas från patientregistret. Landstingen och regionerna levererar uppgifter om alla patienter i sluten vård till patientregistret hos Socialstyrelsen. Efter att vissa bearbetningar har gjorts och personuppgifterna avidentifierats får förbundet tillgång till registret. Senare i höst kommer jämförelser och beskrivningar baserade på patientregistret för 2005 att presenteras i rapporten Patienter i specialiserad vård 2005.

Landstingen och regionerna har lagt ner ett stort arbete för att få fram den statistik som presenteras här. Kvaliteten i uppgifterna har ökat successivt och statistiken har kunnat presenteras allt tidigare under året. Ambitionen är att statistiken ska utvecklas ytterligare, bland annat genom erfarenhetsutbyten mellan landstingen via de nätverk som är knutna till statistiken.

Jämförelser och analyser baserade på statistik enligt vi 2000 och patientregistret kommer att presenteras i rapporten Landsting och regioner i diagram och siffror 2005 senare i höst.

Stockholm i september 2006 Marianne Granath Statistiksektionen Sveriges Kommuner och Landsting

4 Statistik om hälso- och sjukvård... 2005

Innehåll

1

1.1 1.2 1.3

Inledning .............................................................. 5 Vad redovisas i rapporten? ............................ 5 Vad ska statistiken användas till? ................ 5

1.6

Ny statistik med väsentligt höjd ambitionsnivå .................................................. 6 Ny statistik och därmed vissa brister ........ 6 Annan verksamhets- och ekonomistatistik ................................................................ 7 Definitioner och använda begrepp .......... 7

2

Landstingens och regionernas ekonomi ........ 8

1.4 1.5

2.1

Ekonomiskt resultat, finansiell utveckling och ekonomisk ställning ...................... 8 2.2 Utgifter efter utgiftsslag ............................ 10 2.3 Inkomster efter inkomstslag ...................... 10 3

Kostnader för hälso- och sjukvård respektive regional utveckling ............................................ 11

3.1 Kostnader efter område ................................ 11 3.2 Kostnader för enskilda huvudmän .......... 12 4 4.1 4.2 4.3 4.4

Hälso- och sjukvård .......................................... 13 Kostnader efter område .............................. 13 Kostnader för enskilda huvudmän .......... 13 Prestationer i översikt .................................. 14

Läkarbesök och vårdplatser åren 2001–2005 .......................................................... 17 4.5 Utgifter och inkomster ................................ 19 Primärvård ........................................................ 20 5.1 Kostnader efter delområde ........................ 20 5.2 Kostnader för enskilda huvudmän .......... 20 5.3 Prestationer m m .......................................... 20 5.4 Utgifter och inkomster .............................. 22

5

5.5 Kostnader och prestationer efter delområde ........................................................ 22 Specialiserad somatisk vård .......................... 28 6.1 Kostnader efter delområde ........................ 28 6.2 Kostnader för enskilda huvudmän .......... 29 6.3 Utgifter och inkomster .............................. 29 6

6.4 Kostnader och prestationer efter delområde ........................................................ 30

Specialiserad psykiatrisk vård ........................ 32 7.1 Kostnader efter delområde ........................ 32 7.2 Kostnader för enskilda huvudmän .......... 33 7.3 Utgifter och inkomster .............................. 33 7

7.4 Kostnader och prestationer efter delområde .............................................................. 34 8

Tandvård ............................................................ 36 Kostnader efter delområde ........................ 36

8.1 8.2 8.3 8.4

Kostnader för enskilda huvudmän .......... 37 Utgifter och inkomster .............................. 37 Prestationer efter delområde .................... 38

9

Övrig hälso- och sjukvård .............................. 39

9.1 9.2 9.3 9.4

Kostnader efter delområde ........................ 39 Kostnader för enskilda huvudmän .......... 40 Prestationer m m .......................................... 40 Utgifter och inkomster .............................. 40

10

Regional utveckling .......................................... 41 Kostnader efter område .............................. 41 Kostnader för enskilda huvudmän .......... 41 Utgifter och inkomster .............................. 42 Utbildning och kultur ................................ 42

10.1 10.2 10.3 10.4 10.5 Trafik och infrastruktur samt allmän regional utveckling ...................................... 43 11

Tabellbilaga ........................................................ 45 Befolkning ...................................................... 49 Ekonomi ............................................................ 51 Verksamhet .................................................... 129

Bilagor

Bilaga 1 Indelningsgrunder .............................. 197 Bilaga 2 Definitioner och använda begrepp .................................................... 211 Bilaga 3 Gränssnitt .............................................. 217

Inledning 5

1 Inledning

1.1

Vad redovisas i rapporten?

I denna statistikrapport redovisas uppgifter om den landstingskommunala verksamhet som har bedrivits under 2005. Uppgifterna har inhämtats från landsting, regioner och Gotlands kommun via enkäter. Gotlands kommun som ansvarar för såväl landstingskommunal som primärkommunal verksamhet har enbart lämnat uppgifter om hälso- och sjukvård, inte om övriga verksamheter eller om verksamheten totalt.

Landstingens verksamhet beskrivs på övergripande nivå och per område och delområde enligt Verksamhetsindelning för landsting och regioner, VI 2000.

Indelningen med definitioner beskrivs i bilaga 1.

Verksamheten beskrivs i såväl ekonomiska termer som i verksamhets-/prestationstermer såsom besök och vårdtillfällen. Vilka prestationsmått som används inom de olika delarna av sjukvården och hur dessa mått hänger ihop framgår av figuren på sidan 14 och av bilaga 2.

Den statistik som har samlats in redovisas i absoluta tal, och i vissa fall i relation till invånare, och kommenteras kortfattat. Ytterligare jämförelser baserade på statistiken kommer att redovisas senare i år i en separat rapport, Landsting och regioner i diagram och siffror 2005. Jämförelsetal för verksamhet och ekonomi inom hälso- och sjukvården.

Texttabeller och diagram avser i allt väsentligt riksnivån. Uppgifter per huvudman presenteras i tabellbilaga.

I rapporten Patienter i specialiserad vård 2005 kommer verksamhetsuppgifter baserade på patientregistret att presenteras.

Nedan används begreppet huvudman i betydelsen landsting, regioner och Gotlands kommun.

Ofta används begreppet landsting synonymt med huvudman.

1.2

Vad ska statistiken användas till?

Sveriges Kommuner och Landsting producerar merparten av den statistik som rör landstingens ekonomi och en väsentlig del av verksamhetsstatistiken inom hälso- och sjukvårdsområdet.

Den ekonomiska statistiken tillgodoser även statens krav på officiell statistik och ligger bland annat till grund för nationalräkenskaperna. Den tjänar även som underlag i skatteutjämningssystemet. Uppgifterna presenteras i rapporter från Statistiska centralbyrån (scb), statistikansvarig myndighet för ekonomisk information.

Sveriges Kommuner och Landsting svarar enligt överenskommelser med scb för statistikinsamlingen från landstingen. Bedömningen är att förbunden genom ett nära samarbete med landstingen har bäst förutsättningar att tillförsäkra kvalitet och relevans i statistiken. För landstingen förenklas uppgiftsinlämningen genom samordningen på nationell nivå.

Verksamhetsstatistiken produceras i nära samarbete med Socialstyrelsen, statistikansvarig myndighet för hälso- och sjukvården.

Statistiken ska kunna användas på alla samhällsnivåer. Den ska ge medborgarna en inblick i vad landstingen och svensk hälso- och sjukvård åstadkommer och hur skattemedlen används. Uppgifterna ska ge en jämförbar och rättvisande bild av landstingens olika verksamhetsområden oberoende av organisation och driftform och ska därmed kunna användas av landstingen som underlag för analyser och jämförelser. Sveriges Kommuner och Landsting har, som företrädare för landstingen, behov av underlag för analyser av ekonomi och verksamhet.

6 Statistik om hälso- och sjukvård... 2005

1.3

Ny statistik med väsentligt höjd ambitionsnivå

Förändringar i enlighet med en statistiköversyn från 1998 Under senare delen av 1990-talet genomförde dåvarande Landstingsförbundet (nuvarande Sveriges Kommuner och Landsting) gemensamt med medlemmarna och i samarbete med Socialstyrelsen, scb med flera, en översyn av hälso- och sjukvårdsstatistiken. Översynen resulterade i att en rad förändringar genomfördes i statistiken och att ett antal projekt startades för att utveckla statistiken vidare.

Patientrelaterad information används och vidareutvecklas I konsekvens med beslutet att använda och vidareutveckla patientrelaterad information utnyttjar Sveriges Kommuner och Landsting sedan 1999 det så kallade patientregistret för djupare analyser och jämförelser av specialiserad sluten vård. Uppgifterna till registret inhämtas av Socialstyrelsen och ställs även till förbundens förfogande. Registret innehåller uppgifter om diagnoser, ålder, kön, hemort etc för varje enskilt vårdtillfälle/patient i sluten vård. Från och med 2002 ska patientregistret även innehålla information om patienter som besökt läkare i specialiserad vård. På samma sätt som för vårdtillfället ska information om diagnos, ålder, kön etc finnas för läkarbesöket. Uppgifterna om öppen vård är fortfarande ofullständiga, men enligt planerna ska en del resultat från verksamheten 2005 kunna redovisas under hösten 2006. Uppgifter avseende 2005 kommer att redovisas i rapporten Patienter i specialiserad vård 2005.

Ett arbete pågår på förbundet för att medverka i utvecklingen av så kallade KPP-system (kpp = Kostnad per patient), där kostnader knyts till det enskilda vårdtillfället/besöket. En databas med uppgifter för ett antal sjukhus med kpp-redovisning finns på förbundets webbplats www.skl.se.

(Klicka på Verksamheter A–Ö, Ekonomi och styrning, Statistik och nyckeltal.) Uppgifterna omfattar kostnadsuppgifter motsvarande cirka 35 procent av det totala antalet vårdtillfällen inom somatisk korttidsvård.

Prestationer och kostnader knyts samman År 2002 infördes den nya modellen vi 2000, för den landstingsgemensamma ekonomi- och verksamhetsstatistiken. Ambitionsnivån höjdes därmed högst väsentligt, bland annat genom att vi 2000 innehåller betydligt fler delområden jämfört med tidigare indelning. Enligt vi 2000 delas landstingsverksamheten in i två huvudområden, hälso- och sjukvård respektive regional utveckling. Verksamheten inom dessa huvudområden är i sin tur indelade i områden med vidare förgreningar i delområden. Totalt finns ett fyrtiotal delområden, vilket framgår i bilaga 1.

Valet av delområden i vi 2000 har i stor utsträckning bestämts efter principen att det ska vara möjligt att redovisa och analysera prestationer tillsammans med kostnader. Med vi 2000 skapas förutsättningar för integrerad analys av verksamhet och ekonomi, vilket tidigare har saknats.

Ambitionsnivån har även höjts genom att all landstingsfinansierad verksamhet ska redovisas oavsett vem som har producerat den.

1.4

Ny statistik och därmed vissa brister

Landstingen och regionerna har lagt ner ett stort arbete för att få fram statistiken enligt vi 2000.

Jämfört med uppgifterna för första året har kvaliteten ökat successivt och statistiken har kunnat presenteras snabbare, men fortfarande finns det vissa brister.

Många landsting har svårt att skilja ut dagsjukvårdsbesök och hemsjukvårdsbesök från ”vanliga” mottagningsbesök. Uppgifterna om telefonkontakter i primärvården är i vissa landsting och regioner ofullständigt redovisade och därmed underskattade.

Uppgifterna om nettokostnad per delområde inom hälso- och sjukvården är behäftade med viss osäkerhet. För att få fram uppgifterna krävs att kostnader och intäkter omfördelas från ansvarsområden i respektive landsting till delområdena enligt vi 2000. Ofta ska ett ansvarsområde delas upp i flera delområden. Vissa landsting har hjälp av en väl utvecklad internredovisning, medan andra tvingas använda nycklar av olika slag. Fördelningsnycklarna kan ha utformats med större och mindre precision.

Inledning 7

Genom fortsatta diskussioner och erfarenhetsutbyten mellan landstingen bland annat via de nätverk som finns för statistiken samt genom att använda statistiken för uppföljning räknar vi med att kvaliteten och jämförbarheten kommer att öka ytterligare och att uppgifterna ska kunna presenteras ännu tidigare under året.

1.5

Annan verksamhets- och ekonomistatistik

Totalkostnadsbokslut Med ett antal års mellanrum sammanställer förbunden uppgifter om prestationer och kostnader per klinik och mottagning i den specialiserade vården. En förutsättning för att sjukhusen ska kunna lämna uppgifterna är att de upprättar ett så kallat totalkostnadsbokslut, där samtliga kostnader fördelas till kliniker respektive mottagningar. Under hösten kommer en undersökning avseende 2004 års verksamhet att presenteras.

Nytt för denna undersökning är att uppgifterna ur totalkostnadsboksluten har kompletterats med uppgifter från patientregistret. Jämförelserna har därigenom blivit mer rättvisande. Hänsyn kan tas till att patientstruktur vad gäller sjukdomar, ålder med mera varierar mellan kliniker.

Statistik från Nysam En grupp landsting har sedan flera år tillbaka arbetat med att ta fram nyckeltal för hälso- och sjukvården. För närvarande (verksamhetsåret 2005) deltar 13 landsting/regioner i Nysam (Nyckeltalssamverkan).

Statistik för 2005 har presenterats i rapporten Nyckeltal 2005. Hälso- och sjukvård. Huvudrapport samt i ett antal delrapporter.

1.6

Definitioner och använda begrepp

För att få en enhetlig redovisning av områden och delområden enligt vi 2000 finns en handbok med definitioner och anvisningar. Handboken innehåller även en exempelsamling som uppdateras och utvecklas kontinuerligt.

För att få enhetlighet i uppgifterna om olika kostnads-/intäktsslag finns en landstingsgemensam baskontoplan. Den definierar begreppen och uppdateras löpande. Uppgifterna för 2005 redovisades enligt L-BAS 2005 (en kontoplan för landstingens externredovisning).

I bilaga 1 redovisas ett utdrag ur vi 2000 samt lbas 2005 i översikt. I bilaga 2 redovisas andra indelningsgrunder samt definitioner på använda begrepp och termer. l-bas 2005 och vi 2000 finns tillgängliga på förbundens webbplats: www.skl.se under Verksamheter A–Ö, Ekonomi och styrning, Statistik och nyckeltal.

8 Statistik om hälso- och sjukvård... 2005

2 Landstingens och regionernas ekonomi1

2.1

Ekonomiskt resultat, finansiell utveckling och ekonomisk ställning

Nedan redovisas i sammandrag för landsting och regioner resultaträkning, finansieringsanalys respektive balansräkning.

Såväl resultaträkning som balansräkning redovisas enligt den uppställning som finns angiven i den kommunala redovisningslagen. För resultaträkningen innebär detta bland annat att avskrivningarna och förändringen av pensionsavsättningar ingår i verksamhetens nettokostnader medan räntan på pensionsavsättningen redovisas som finansiell kostnad.

Enligt redovisningslagen ska pensionsförmåner som tjänats in före 1998 inte tas upp i balansräkningen som skuld utan bara redovisas som en ansvarsförbindelse. Detta förfarande benämns blandmodellen.

I tabell 1 presenteras resultaträkningen för åren 2003 till 2005 enligt blandmodellen.

Tabell 1 Resultaträkning, samtliga landsting och regioner, miljoner kronor 2003 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar

2004

2005

46 518

48 144

29 936

189 982

193 740

201 271

5 250

5 591

5 732

Nettokostnader

148 714

151 187

177 067

Skatteintäkter

136 373

141 807

147 092

10 328

9 573

34 129

Generella statsbidrag Finansiella intäkter minus kostnader Resultat före e.o. poster Extraordinära poster, netto Årets resultat

–453

–408

87

–2 467

–215

4 241

57

0

65

–2 410

–215

4 306

skatter och generella statsbidrag. Alla landsting, utom tre, redovisade positiva resultat 2005. Summan av landstingens resultat för år 2005 innebär en förbättring med nästan 4,5 miljarder kronor jämfört med året före. Verksamhetens kostnader uppgick till 201,3 miljarder kronor 2005 och avskrivningarna till 5,7 miljarder kronor. I tabell 4 framgår hur dessa kostnader (207,0 miljarder) fördelas mellan olika kostnadsslag och i tabell 6 hur kostnaderna fördelar sig mellan verksamhetsområden.

Intäkterna i verksamheten uppgick till 29,9 miljarder kronor, skatteintäkterna till 147,1 och generella statsbidrag (nettoredovisade) till 34,1 miljarder. Mer detaljerade uppgifter om inkomster redovisas i tabell 5 (intäktsslag) och i tabell 6 (verksamheter).

I tabell 2 redovisas en sammanställning av landstingens och regionernas finansieringsanalys enligt blandmodellen.

Finansieringsanalysen har från och med 2005 anpassats till rekommendationen från Rådet för kommunal redovisning. Enligt denna ska finansieringsanalysen redovisa betalningsflödena uppdelat på sektorerna löpande verksamhet, investeringar och finansiering och mynna ut i förändring av likvida medel.

Tabell 2 Finansieringsanalys 1, samtliga landsting och regioner, miljoner kronor 2005

Efter många års underskott redovisade landstingen 2005 ett positivt resultat. Resultatet uppgick till 4,3 miljarder kronor, eller drygt 2 procent av 1. Övergripande uppgifter om landstingens och regionernas ekonomi finns tillgängliga redan tidigt under året och redovisas i serien EkonomiNytt. Bokslutsuppgifterna för 2005 publicerades i mars 2006, men för att få en fullständig bild av verksamheten 2005 presenteras uppgifterna här på nytt. I detta avsnitt ingår inga uppgifter för Gotlands kommun.

Löpande verksamhet

12 130

Investeringsverksamhet

–6 467

Finansieringsverksamhet

–2 163

Årets kassaflöde

3 501

Likvida medel vid årets början

13 983

Likvida medel vid årets slut

17 484

1 Finansieringsanalysen har från och med 2005 anpassats till rekommendationen från Rådet för kommunal redovisning. Enligt denna ska finansieringsanalysen redovisa betalningsflödena uppdelat på sektorerna löpande verksamhet, investeringar och finansiering och mynna ut i förändring av likvida medel.

Landstingens och regionernas ekonomi 9

Tabell 3 Balansräkning, samtliga landsting och regioner, miljoner kronor

Diagram 1 Utgifter efter utgiftsslag 2005, samtliga landsting och regioner

2003

2004

2005

Anläggningstillgångar

67 472

67 453

68 288

Omsättningstillgångar

28 704

32 284

37 716

Tillgångar

96 175

99 737

106 004

Eget kapital

23 773

23 558

27 851

Avsättningar

20 075

21 560

25 427

Långfristiga skulder

15 101

12 541

10 540

Kortfristiga skulder

37 225

42 079

42 186

Skulder

52 326

54 621

52 726

25

24

26

Soliditet (procent)

Investeringar i inventarier 2 % Övriga kostnader 4 % Investeringar i mark och byggnader 2 % Lämnade bidrag 5 % Löner 31% Köp av verksamhet 11 %

Material och tjänster 28 %

Ansvarsförbindelser Övriga kostnader för personal 17 %

Pensionsförmåner intjänade före 1998 1

102 258

105 329

107 033

1 Inkl löneskatt.

I tabell 3 redovisas balansräkningen för åren 2003 till 2005 enligt blandmodellen. Uppgifter om landstingens och regionernas tillgångar, egna kapital och skulder framgår. Även balansräkningen har en ny uppställningsform från och med 1998 då en ny post Avsättningar infördes. Här ska, som tidigare nämnts, pensionsförpliktelser som intjänats från och med

1998 redovisas liksom premieskulden till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (löf). Pensionsförmåner intjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse. Tidigare redovisades hela pensionsskulden och premieskulden till löf som en långfristig skuld.

Tabell 4 Utgifter efter utgiftsslag 2005, samtliga landsting och regioner Utgiftsslag

Miljoner kronor

Löner exkl skattefria ersättningar

65 815

30,4

31,3

Övriga kostnader för personal (inkl. utbetalda pensioner)

35 399

16,3

16,8

Köp av verksamhet

29 287

13,5

11,1

6 016

2,8

därav från landsting/regioner Lämnade bidrag därav bidrag till trafiken Material därav läkemedel, sjukvårdsartiklar och medicinskt material varav läkemedel mm inom läkemedelsförmånen Tjänster därav köp av verksamhetsanslutna tjänster varav från landsting/regioner Nedskrivningar och förlust vid avyttring Verksamhetens kostnader totalt Avskrivningar Verksamhetens kostnader inkl avskrivningar Kostnader utanför verksamhetsresultatet

Procentuell andel av utgifterna

Procentuell andel av utgifterna exkl köp från lt/region

10 794

5,0

5,1

6 380

2,9

3,0

36 595

16,9

17,4

28 866

13,3

13,7

19 052

8,8

9,1

23 031

10,6

10,8

4 945

2,3

2,2

301

0,1

351

0,2

0,2

201 272

95,5

95,4

5 732

2,6

2,7

207 004

95,5

98,4

1 620

0,7

0,8

208 624

96,3

96,2

Investeringsutgifter för byggnader och mark

3 334

1,5

1,6

Investeringsutgifter för inventarier

4 331

2,0

2,1

408

0,2

0,2 3,8

Kostnader totalt

Övriga investeringsutgifter

8 073

3,7

Utgifter totalt

Summa investeringsutgifter

216 697

100,0

exkl köp från landsting/regioner

210 381

100,0

10 Statistik om hälso- och sjukvård... 2005

2.2 Utgifter efter utgiftsslag Landstingens och regionernas totala kostnader uppgick till 208,6 miljarder kronor och de totala utgifterna till 216,7 miljarder kronor 2005. Exkluderas kostnaderna för köp från landsting och regioner (kostnaden räknas både i säljande och köpande landsting) hamnar utgifterna på 210,4 miljarder kronor. Lönekostnaderna utgjorde 31 procent och övriga kostnader för personal 17 procent av utgifterna. Detta framgår av tabell 4 och diagram 1.

2.3

Diagram 2 Inkomster efter inkomstslag 2005, samtliga landsting och regioner Försäljning av verksamhet 2 % Försäljning av tjänster 3 % Övrigt 2 % Patientavgifter 3 % Generella bidrag 16 %

Erhållna bidrag 3 % Skatteinkomster 71 %

Inkomster efter inkomstslag

Landstingens totala inkomster uppgick till 213,2 miljarder kronor 2005. Landstingsskatten utgjorde cirka 71 procent av inkomsterna (exklusive försäljning till landsting). Det generella statsbidraget (nettoredovisat), 34,1 miljarder kronor, motsvarade 16 procent av inkomsterna. Detta framgår av tabell 5 och diagram 2.

Tabell 5 Inkomster efter inkomstslag 2005, samtliga landsting och regioner Inkomstslag

Patientavgifter och andra avgifter därav för öppenvård därav för sluten vård därav för tandvård

Miljoner kronor

Procentuell andel av inkomsterna

Procentuell andel av inkomsterna exkl försäljning från lt/region

5 791

2,7

2 197

1,0

2,8 1,1

529

0,2

0,3

2 638

1,2

1,3

427

0,2

0,2

9 790

4,6

1,7

6 287

2,9

5 873

2,8

657

0,3

Försäljning av material och varor

1 124

0,5

Erhållna bidrag

5 931

2,8

2,9

3 801

1,8

1,8

därav övrigt Försäljning av verksamhet därav till landsting/region Försäljning av tjänster därav till landsting/region

därav specialdestinerade statsbidrag Övriga intäkter

2,8 0,5

1 428

0,7

0,7

29 937

14,0

11,1

182 994

85,8

88,7

34 129

16,0

16,5

744

0,3

0,4

147 092

69,0

71,3

212 930

99,9

99,9

267

0,1

0,1

Inkomster totalt

213 197

100,0

exkl försäljning till landsting/region

206 253

Verksamhetens intäkter totalt Intäkter utanför verksamhetsresultatet därav bidrag från staten (netto) därav ränteinkomster därav skatteintäkter Intäkter totalt Summa investeringsinkomster

100,0

Kostnader för hälso- och sjukvård respektive regional... 11

3 Kostnader för hälso- och sjukvård respektive regional utveckling Landstingens och regionernas verksamhet har delats

in i två huvudområden, hälso- och sjukvård respektive regional utveckling. I tabell 6 framgår att nettokostnaden för hälso- och sjukvård uppgick till 165,4 miljarder kronor och nettokostnaderna för regional utveckling till 12,0 miljarder 2005.

Cirka 93 procent av landstingens kostnader gick därmed till hälso- och sjukvårdsändamål.

Nettokostnaderna för samtliga landstings och regioners verksamhet uppgick totalt till cirka 178 miljarder kronor 2005. Kostnaden för 2004 var dryga 152 miljarder. Detta ger en ökning av verksamhetens nettokostnad i fast pris på 1,5 procent mellan 2004 och 2005. (Från och med 2000 redovisas volymförändring som förändring av verksamhetens nettokostnad i fast pris.) Nettokostnaden för huvudområdet hälso- och sjukvård 2004

var 140 miljarder kronor medan den 2005 uppgick till cirka 165 miljarder. Volymmässigt blir även detta en ökning i fast pris på 1,5 procent inklusive läkemedelsförmånen och 1,3 procent exklusive.

En samlad redovisning av samhällets kostnader (inklusive statens och hushållens utgifter) för hälso- och sjukvård presenteras av scb i Nationalräkenskaperna. För 2004 beräknades utgifterna för hälso- och sjukvården till 214,3 miljarder kronor.

Kommunerna har efter Ädelreformen 1992 ett samlat ansvar för långvarig service och vård till äldre och handikappade. I nationalräkenskaperna redovisas detta inom äldre- och handikappomsorgen. Enligt rapporten Vad kostar hemsjukvården i kommunerna? från Sveriges Kommuner och Landsting beräknas de kommunala sjukvårdskostnaderna uppgå till cirka 17 miljarder kronor 2004.

Tabell 6 Kostnader och intäkter efter område 1 2005, samtliga landsting och regioner, inklusive Gotland kommuns nettokostnader för hälso- och sjukvård, miljarder kronor Netto- Verksamhetens kostnad 2 externa kostnader

interna kostnader

externa intäkter

interna intäkter

Investeringsutgifter 3

Primärvård

27,0

23,4

11,9

2,4

6,0

0,2

Specialiserad somatisk vård

85,4

66,2

42,3

8,9

14,9

2,7

Specialiserad psykiatrisk vård

15,5

13,6

7,3

1,1

4,4

0,2

4,5

7,2

2,0

3,6

1,1

0,1 0,4

Tandvård Övrig hälso- och sjukvård

12,7

15,0

4,6

4,0

3,0

Läkemedelsförmån

19,2

19,2

0,0

0,0

0,0

Politisk verksamhet avseende hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård Utbildning

1,0

0,7

0,3

0,0

0,0

165,4

145,4

68,4

20,1

29,3

0,0 3,6

0,7

1,8

0,4

1,4

0,1

0,0

Kultur

2,2

2,5

0,3

0,6

0,0

0,0

Trafik och infrastruktur

7,8

9,3

0,1

1,6

0,0

0,7

Allmän regional utveckling

1,1

1,2

0,1

0,1

0,0

0,0

Politisk verksamhet avseende regional utveckling

0,1

0,1

0,0

0,0

0,0

0,0

12,0

14,9

0,9

3,7

0,1

0,8

0,0

43,3

-8,2

6,2

28,9

3,3

Regional utveckling Serviceverksamheter Övrigt 4 Summa verksamhet 5 Finansiering utanför verksamheten

0,8

3,6

0,0

0,0

2,7

0,0

178,2

207,1

61,0

29,9

61,0

7,7

1,6

skatteintäkter

183,0 147,1

generella statsbidrag

34,1

finansiella intäkter/kostnader

1,6

1,7

extraordinära intäkter/kostnader

0,0

0,1

1 Kostnader för läkemedel inom läkemedelsförmånen har brutits ut och re- 4 Utbetalda pensioner (konto 446) och interna ränteintäkter. dovisas som ett eget verksamhetsområde. Läkemedelsbidraget redovi- 5 Den totala nettokostnaden för samtliga verksamheter inkluderar sas fr o m 2005 inte i verksamheten utan som ett generellt statsbidrag.

Gotlands kommuns nettokostnader (1 120 mnkr) för hälso- och 2 Bruttokostnad minus bruttointäkt. sjukvård. När det gäller verksamheternas kostnader och intäkter 3 Exklusive inköp av finansiella tillgångar. ingår inte Gotland.

12 Statistik om hälso- och sjukvård... 2005

Diagram 3 Nettokostnader efter område 2005, samtliga landsting och regioner

Övrigt 2 %

Läkemedelsförmån 11 %

Trafik och infrastruktur 4 %

Primärvård 15 %

Övrig hälso- o sjukvård, inkl politisk verksamhet 8 % Tandvård 3 % Specialiserad psykiatrisk vård 9%

Specialiserad somatisk vård 48 %

Kostnader efter område

3.1

Läkemedelsbidraget generellt fr o m 2005 Läkemedelsbidraget redovisas från och med 2005 inte i verksamheten utan som ett generellt statsbidrag vilket gör att hälso- och sjukvårdens nettokostnader revideras upp med dryga 19 miljarder.

Tidigare har statsbidraget, som grovt sett motsvarat kostnaden, redovisats tillsammans med kostnaderna i verksamheten. Vid jämförelser mellan landsting används begreppet nettokostnad och därmed har läkemedelsförmånen fram till 2004 inte påverkat kostnaderna i någon större utsträckning.

Diagram 4 Nettokostnader för hälso- och sjukvård respektive regional utveckling per huvudman 2005, tusental kronor per invånare 10 12 14 16 18 20 22 24

Regional utveckling

2

4

6

8

Genomsnitt för riket = 19 605 kr/inv

Norrbotten

Jämtland

Västerbotten

Västernorrland

Dalarna

Gävleborg

Örebro

Västmanland

Värmland

V:a Götaland

Skåne

Halland

Kalmar

Blekinge

Jönköping

Kronoberg

Östergötland

uppsala

Sörmland

Stockholm

0

Tusental kronor per invånare

Hälso- o sjukvård

I tabellbilagan redovisas kostnaderna för läkemedel både inom och utanför läkemedelsförmånen, se tabell E 29–E 32. Bakgrunden till den ändrade redovisningen är det nya avtalet med staten, där läkemedelsbidraget är förutbestämt för åren 2005–2007 och därmed inte påverkas av kostnadsutvecklingen i de enskilda landstingen. Utvecklingen inom läkemedelsområdet har lett till att det i allt mindre utsträckning går att matcha läkemedelsbidraget mot förmånskostnaderna.

Av diagram 3 framgår den procentuella fördelningen mellan verksamheterna. Av de totala nettokostnaderna är det specialiserad somatisk vård (48 %), primärvård (15 %), läkemedelsförmån (11 %) och specialiserad psykiatrisk vård (9 %) som har de största andelarna. De fyra områdena tillsammans motsvarar 83 procent av landstingens totala nettokostnader.

Under huvudområdet Regional utveckling utgör trafik och infrastruktur det resursmässigt största delområdet med 4 procent.

I tabellerna E 2 och E 3 i tabellbilagan redovisas en översikt av verksamheternas nettokostnader för de enskilda huvudmännen i miljoner kronor respektive kronor per invånare. En översiktlig nettokostnadsutveckling mellan åren 2004 och 2005 återfinns i tabell E 4.

3.2

Kostnader för enskilda huvudmän

I diagram 4 redovisas de totala nettokostnaderna för sjukvård respektive regional utveckling per invånare i respektive landsting. Nettokostnaderna är de kostnader som ska finansieras med skatter, generella statsbidrag och finansnetto.

Vissa kostnadsskillnader beror på att ansvarsområdena skiljer sig något mellan landstingen.

Ansvaret för hemsjukvård i ordinärt boende, dock inte läkarinsatser, kan överlämnas från landsting/ regioner till kommuner och så har skett hos cirka hälften av landstingen/regionerna. Stockholms läns landsting ansvarar som enda landsting/region för färdtjänst. Norrbottens läns landsting har överlämnat ansvaret för rehabilitering till kommunerna i länet. Västra Götalandsregionen har unika kostnader för vissa verksamheter under regional utveckling.

Dessa skillnader framgår av bilaga 3.

Hälso- och sjukvård 13

4 Hälso- och sjukvård

Kostnader efter område

Läkemedelsförmån 12 %

Övrig hälso- och sjukvård 8 %

Primärvård 16 %

Tandvård 3 %

Specialiserad psykiatrisk vård 9% Specialiserad somatisk vård 51 %

Diagram 6 Nettokostnader för hälso- och sjukvård efter område och huvudman 2005, tusental kronor per invånare

10 12 14 16 18 20 22 24

Primärvård

Specialiserad somatisk vård

Specialiserad psykiatrisk vård

Tandvård

Läkemedelsförmånen

Övrigt

8

Genomsnitt för riket = 18 282 kr/inv

6

Tusental kronor per invånare

Gotland

Norrbotten

Jämtland

Västerbotten

Västernorrland

Dalarna

Gävleborg

Örebro

Västmanland

Värmland

V:a Götaland

Skåne

Halland

Kalmar

Blekinge

Jönköping

Kronoberg

Östergötland

Uppsala

Sörmland

Stockholm

I diagram 6 presenteras uppgifter om hälso- och sjukvårdskostnader för enskilda huvudmän. Nettokostnaderna redovisas per invånare och område. Som beskrivits i föregående kapitel finns vissa olikheter i ansvarsområden mellan landstingen, som förklarar vissa kostnadsskillnader.

Det finns andra orsaker till skillnader i kostnader mellan huvudmännen, bland annat har landstingen olika förutsättningar att bedriva verksamhet. I utjämningssystemet används för hälso- och sjukvården ett så kallat behovsindex för att utjämna för strukturella skillnader, bland annat i vårdtyngd, demografi och socioekonomi (ålder, inkomst, sysselsättning med mera) samt merkostnader i gles bebyggelse och merkostnader för små landsting.

Politisk verksamhet avseende hälso- och sjukvård 1 %

4

4.2 Kostnader för enskilda huvudmän

Diagram 5 Nettokostnader för hälso- och sjukvård efter område 2005, samtliga huvudmän

2

I diagram 5 framgår att av de totala nettokostnaderna för hälso- och sjukvård (165 miljarder kronor) gick 51 procent till specialiserad somatisk vård, 16 procent till primärvård och 9 procent till specialiserad psykiatrisk vård. Nettokostnaderna för övrig hälso- och sjukvård, som bland annat omfattar handikapp- och hjälpmedelsverksamhet samt ambulans- och sjuktransporter, motsvarade 8 procent av nettokostnaderna. Från och med 2004 redovisas läkemedelsförmånen som ett eget område. Syftet med detta är att tydliggöra den förändring som har skett gällande redovisning av läkemedelsbidraget från och med 2005. Bidraget redovisas inte längre i verksamheten utan som ett generellt statsbidrag. Detta gör att hälso- och sjukvårdens nettokostnader revideras upp med dryga 19 miljarder då kostnaderna för läkemedelsförmånen fortfarande redovisas i verksamheten (se kapitel 3). År 2005 utgör dessa 19 miljarder 12 procent av hälso- och sjukvårdens nettokostnader.

0

4.1

Underlaget till diagrammet återfinns i tabell E 28 i tabellbilagan.

14 Statistik om hälso- och sjukvård... 2005

4.3 Prestationer i översikt

som ”öppen vård som innebär mer omfattande och/eller resurskrävande insatser än vad ett besök normalt kräver”. Enligt regelverket ska det för patienten ”finnas en upprättad vårdplan”. Exempel på dagsjukvård är så kallad dagkirurgi, det vill säga kirurgiska ingrepp som sker utan att patienten läggs in på sjukhus. Besök i mottagningsverksamhet och besök i dagsjukvård får därmed två olika innebörder.

Hemsjukvård, som enligt det nationella termarbetet definieras som en tredje vårdform vid sidan av öppen och sluten vård, särredovisas. Eftersom hemsjukvård bedrivs inom såväl primärvård som specialiserad somatisk respektive psykiatrisk vård utgör hemsjukvården delområden inom samtliga tre områden. Besök inom hemsjukvård får därmed en annan innebörd än besök på mottagning eller besök inom dagsjukvård.

Inom primärvården har det blivit allt vanligare att ett ”vanligt” besök på vårdcentralen ersätts med en telefonkontakt. Från och med 2001 insamlas uppgifter om antalet telefonkontakter. För att räknas/registreras ska telefonkontakten ersät-

Fler prestationsmått redovisas Som mått på prestationer i hälso- och sjukvården används besök respektive vårdtillfälle/utskriven patient. Besök används för att beskriva behandlingar i öppen vård och vårdtillfällen behandlingar i sluten vård. Båda måtten är trubbiga men genom att använda den information som finns om varje enskilt vårdtillfälle i det så kallade patientregistret kan vårdtillfällena specificeras efter ålder, kön, diagnos med mera. Vårdtillfällena kan dessutom grupperas i så kallade DRG-system 2. I ett sådant system är grupperna såväl medicinskt som resursmässigt homogena.

För delar av den öppna specialiserade vården finns snart motsvarande möjligheter att komplettera måttet besök med information om diagnos, ålder etc.

Inom den specialiserade vården särskiljs mottagningsverksamhet från dagsjukvård. Dagsjukvård definieras enligt det nationella termarbetet 3 Använda mått på prestationer i hälso- och sjukvården

Primärvård Öppenvård

Specialiserad vård Öppenvård

Mottagningsbesök Hembesök Telefonkontakt

Övrig hälso- och sjukvård Handikappverksamhet/ hjälpmedelsverksamhet Mottagningsbesök

Hemsjukvård

Mottagningsverksamhet

Hemsjukvårdsbesök

Mottagningsbesök inkl. ev hembesök

Dagsjukvård Dagsjukvårdsbesök

Sluten vård Vårdtillfälle

Hemsjukvård Hemsjukvårdsbesök

Sluten vård Vårdtillfälle

2. Diagnosrelaterade grupper.

3. Nationella termer med Definitioner och Regelverk inom hälso- och sjukvården.

Hälso- och sjukvård 15

ta ett vanligt besök och det ska finnas en journalanteckning enligt journallagen.

Ytterligare en differentiering av prestationerna i öppen vård erhålls genom att hembesök särredovisas. Detta sker dock enbart i primärvården beroende på att hembesöken framförallt sker där. I figuren på sidan 14 sammanfattas de prestationsbegrepp som har använts i denna rapport.

All landstingsfinansierad verksamhet ska omfattas De kostnader som redovisas för en verksamhet och ett landsting, inkluderar kostnader för verksamhet som landstinget har köpt av andra vårdproducenter. Kostnaden avser med andra ord den verksamhet som har konsumerats av invånarna i landstinget, oavsett vem som har producerat den.

(Kostnader för verksamhet som landstinget har sålt har på motsvarande sätt exkluderats.)

För att kunna koppla samman kostnader och verksamhet på ett korrekt sätt redovisas uppgifterna om prestationer på samma sätt, det vill säga

de ska inkludera verksamhet som har köpts av andra producenter än landstinget. För verksamheter där en relativt omfattande köpt verksamhet finns, presenteras uppgifter separat för köpt verksamhet, i annat fall redovisas enbart uppgifter för den landstingsfinansierade verksamheten totalt.

Vårdkontakter i öppen vård och hemsjukvård I tabell 7 och diagram 7 redovisas prestationerna inom öppen vård och hemsjukvård i sammanfattning. I primärvården redovisas förutom prestationerna mottagningsbesök, hembesök och hemsjukvårdsbesök även telefonkontakter i de fall de har journalförts och ersatt ett ”vanligt” besök. I specialiserad vård förekommer förutom mottagningsbesök, hembesök och hemsjukvårdsbesök även dagsjukvårdsbesök. Observera att landstingen även för 2005 haft svårigheter att lämna vissa uppgifter, varför en del uppgifter fortfarande är ofullständiga.

Tabell 7 Besök hos läkare och övriga personalkategorier år 2005, samtliga huvudmän, tusental Primärvård därav Annan vårdgivare

Specialiserad somatisk vård därav Annan vårdgivare

Specialiserad psykiatrisk vård därav Annan vårdgivare

Totalt, Hälso o sjukvård därav Annan vårdgivare

Läkare Mottagningsbesök och hembesök

12 538

3 870

24 688

7 247

därav allmänläkarvård

10 856

3 555

10 856

3 555

mödrahälsovård

140

22

140

22

barnhälsovård

407

50

407

50

179

13

Hemsjukvårdsbesök 1 Dagsjukvårdsbesök med läkarmedverkan 1

11 220

3 086

929

291

20

2

0

0

200

15

507

33

8

0

515

33

5 620

314

3 032

135

Annan personalkategori än läkare Mottagningsbesök och hembesök därav mödrahälsovård barnhälsovård

20 792

6 720

29 867

7 183

1 851

254

1 851

254

2 139

330

2 139

330

handikapp-/hjälpm verksamhet 2 Hemsjukvårdsbesök 1 Dagsjukvårdsbesök utan läkarmedverkan 1

2 561

365

423

14

270

47

30

0

2 861

412

285

1

87

5

372

6

1 Många landsting har angivit att man har haft svårt att skilja ut hemsjukvård och dagsjukvård från mottagningsbesök och hembesök, varför uppgifterna är underskattade.

2 Verksamhet under området Övrig hälso- och sjukvård (ej primärvård/specialiserad vård).

16 Statistik om hälso- och sjukvård... 2005

Diagram 7 Vårdkontakter i öppen vård och hemsjukvård 2005 efter typ av vårdkontakt och område, samtliga huvudmän, tusental Telefonkontakter

Mottagnings- och hembesök

Dagsjukvårdsbesök

Primärvård

Specialiserad somatisk vård

Specialiserad psykiatrisk vård

Som framgår av diagram 7 sker flest besök i primärvård.

Hemsjukvårdsbesök redovisas framförallt i primärvården, men antalet besök är sannolikt underskattat.

På samma sätt är dagsjukvårdsbesöken ofullständigt redovisade. Många huvudmän har haft svårt att separera dagsjukvårdsbesök från ”vanliga” besök hos läkare och andra personalkategorier i specialiserad vård.

Hemsjukvårdsbesök

50000

Tusental vårdkontakter

40000

30000

20000

10000

0 Övrig hälso och sjukvård

Diagram 8 Läkarbesök 1 och besök 1 hos övriga personalkategorier 2005 efter område, samtliga huvudmän, tusental Primärvård

Specialiserad somatisk vård

Specialiserad psykiatrisk vård

Övrig hälsoo sjukvård

35000

30000

Tusental besök

25000

20000

I diagram 8 presenteras uppgifter om hur besöken fördelas på läkare respektive övrig sjukvårdspersonal. Flest besök görs hos andra personalkategorier än läkare i primärvård. Läkarbesöken fördelar sig i stort sett jämnt mellan primärvård och specialiserad vård.

15000

10000

5000

0 Läkare

Annan personal än läkare

1 Mottagningsbesök, hembesök, hemsjukvårdsbesök o dagsjukvårdsbesök.

Diagram 9 Totalt antal besök 1 per invånare efter område och huvudman 2005 Specialiserad somatisk vård

Specialiserad psykiatrisk vård

Övrig hälso o sjukvård

8

Primärvård

5 4 3

1 Mottagningsbesök, hembesök, hemsjukvårdsbesök och dagsjukvårdsbesök, hos läkare och annan personal.

Gotland

Norrbotten

Jämtland

Västerbotten

Västernorrland

Dalarna

Gävleborg

Örebro

Västmanland

Värmland

V:a Götaland

Skåne

Halland

Kalmar

Blekinge

Jönköping

Kronoberg

Östergötland

Uppsala

Sörmland

Stockholm

0

1

2

Besök/invånare

6

7

Genomsnitt för riket = 6,5

I diagram 9 visas antalet besök per invånare och huvudman. Genomsnittligt antal besök per invånare i riket var 6,5. Även fördelningen av besök mellan de olika delarna av hälso- och sjukvården framgår av diagrammet.

Hälso- och sjukvård 17

Vårdkontakter i sluten vård I diagram 10 redovisas översiktligt uppgifter om prestationer i sluten vård, vårdtillfällen, efter medicinsk huvudgrupp. I bilaga 2 framgår vad som ingår under respektive huvudgrupp.

Diagram 10 Vårdtillfällen 2005, samtliga huvudmän Psykiatrisk vård 6 %

Primärvård 0,4 %

Övrig somatisk vård 6 %

Medicinsk korttidsvård 45 % Kirurgisk korttidsvård 42 %

4.4 Besök och vårdplatser åren 2001–2005 Diagram 11 Besök 1 åren 2001–2005, samtliga huvudmän, tusental Läkare (exkl dagsjukvård)

Annan personal än läkare (exkl dagsjukvård)

Läkare

Annan personal än läkare

35000

32500

30000

Tusental

I tabell 8 (på sidan 18) och diagram 11 presenteras uppgifter om antalet besök åren 2001 till 2005.

Före 2004 redovisades inte dagsjukvården uppdelad på läkare respektive annan personalkategori. Därför redovisas besöken inklusive dagsjukvård först från och med 2004.

27500

25000

22500

20000 2001

2002

2003

2004

2005

1 Mottagningsbesök, hembesök, hemsjukvårdsbesök och åren 2004–2005 dagsjukvårdsbesök .

18 Statistik om hälso- och sjukvård... 2005

Tabell 8 Besök 1 samt procentuell förändring 2001–2005, tusental, samtliga huvudmän 2001 2

2002 2

2003 2

2004 2

2004

2005

26 202,0

26 159,4

24 807,7

24 773,5

25 292,9

25 402,4

–0,2

–5,2

–0,1

12 746,2

12 167,6

12 415,8

–0,3

–4,5

2,0

12 499,1

12 462,3

11 714,8

11 442,5

–0,3

–6,0

–2,3

916,6

950,9

925,3

915,1

3,7

–2,7

–1,1

32 123,9

31 494,2

32 527,7

2,4

–2,0

3,3

23 269,1

22 968,2

23 413,7

2,3

–1,3

1,9

5 658,2

5 673,7

5 329,3

5 724,5

0,3

–6,1

7,4

2 554,1

2 748,2

2 794,4

2 931,5

7,6

1,7

4,9

404,8

432,8

402,4

458,0

6,9

–7,0

13,8

58 283,3

56 302,0

57 301,1

1,3

–3,4

1,8

Läkarbesök Totalt Procentuell förändring

0,4

därav Primärvård

12 786,3

Procentuell förändring Specialiserad somatisk vård Procentuell förändring Specialiserad psykiatrisk vård Procentuell förändring

12 415,8

12 717,6

11 939,4

11 746,9

937,7

937,9

2,4 –1,6 0,0

Besök hos annan vårdpersonal än läkare Totalt

31 356,2

Procentuell förändring

32 928,2

33 100,1 0,5

därav Primärvård

22 739,2

Procentuell förändring Specialiserad somatisk vård Procentuell förändring Specialiserad psykiatrisk vård Procentuell förändring Övrig hälso- och sjukvård Procentuell förändring

23 413,7

23 352,8

6 047,8

6 175,0

3 008,8

3 148,9

458,0

423,4

–0,3 2,1 4,7 –7,5

Samtliga besök Totalt

57 558,2

Procentuell förändring

58 221,1

58 502,5 0,5

1 Mottagningsbesök, hembesök, hemsjukvårdsbesök och dagsjukvårdsbesök.

2 Exklusive dagsjukvård.

Antalet läkarbesök har minskat under perioden 2001–2004. Mellan 2004 och 2005 ökade totala antalet läkarbesök med i genomsnitt 0,4 procent. I tabell V 4.1 i tabellbilagan visas läkarbesökens förändring mellan 2004 och 2005 per huvudman.

Diagram 12 Vårdplatser åren 2001–2005, samtliga huvudmän Medicinsk korttidsvård

Kirurgisk korttidsvård

Ofördelad korttidsvård

Geriatrisk vård

Övrig spec somatisk vård

Spec psykiatrisk vård

Tekn platser o platser patienthotell

Primärvård

35000 30000

Vårdplatser

25000 20000 15000 10000 5000 0

2001

2002

2003

2004

2005

Redovisade besök hos andra personalkategorier än läkare har ökat i antal mellan 2004 och 2005.

Den genomsnittliga ökningen var 0,5 procent. I tabellbilagan visas besökens förändring per huvudman i tabell V 4.2.

Antalet vårdplatser har successivt minskat under en rad år och detta gäller även för perioden 2001 till 2005 enligt uppgifterna i tabell 9. Antalet disponibla vårdplatser totalt har minskat från 27 088 till 26 540 mellan 2004 och 2005. Minskningar har skett inom såväl den specialiserade somatiska vården som den specialiserade psykiatriska vården. I tabell V 33 i tabellbilagan visas vårdplatsernas förändring mellan 2004 och 2005 per huvudman.

I diagram 12 presenteras vårdplatserna i översikt för åren 2001 till 2005. Av diagrammet framgår hur vårdplatserna fördelar sig på olika huvudgrupper.

Hälso- och sjukvård 19

Tabell 9 Vårdplatser efter verksamhetsområde 2001–2005, samtliga huvudmän Vårdplatser vid enheter drivna av huvudmännen

2001

2002

2003

2004

2005

28 813

27 311

26 516

26 070

25 607

därav Primärvård Specialiserad somatisk vård

273

265

255

127

114

23 322

22 171

21 674

21 455

21127

10 496

10 499

10 080

10 145

9861

8 629

8 205

7 913

8 031

7880

849

666

965

823

897

2 766

2 298

2 194

2 036

1996

varav Medicinsk korttidsvård Kirurgisk korttidsvård Ofördelad korttidsvård Geriatrisk vård Övrigt Spec psykiatrisk vård Vårdplatser vid övriga enheter 1 Totalt 2 Vårdplatser/1 000 inv Tekniska platser Platser på patienthotell

582

503

522

420

493

5 218

4 875

4 587

4 488

4365

309

658

816

1 018

934

29 122

27 969

27 332

27 088

26540

3,3

3,1

3,0

3,0

2,9

1 727

1 794

1 826

1 633

1528

266

237

237

331

365

1 Här ingår vårdplatser hos privata företag, stiftelser och liknande.

2 Exkl tekniska platser och platser på patienthotell.

4.5 Utgifter och inkomster Som framgår av tabell 10 uppgick hälso- och sjukvårdens externa kostnader, exklusive köp från landsting och regioner, till 139,4 miljarder kronor och de externa intäkterna (exklusive försäljning till landsting och regioner) till 13,9 miljarder år 2005. Nettokostnaden (bruttokostnader minus bruttointäkter) var 164,3 miljarder kronor och utgifterna för investeringar 3,6 miljarder. Ovanstående uppgifter för respektive huvudman återfinns i tabellerna E 25–E 28 i tabellbilagan.

Tabell 10 Utgifter och inkomster för hälso- och sjukvård 2005, samtliga landsting och regioner Utgifts-/inkomstslag

Miljoner kronor

Löner exkl skattefria ersättningar

50 774

Övriga kostnader för personal exk l konto 446 (utbetalda pensioner)

24 627

Köp av verksamhet

26 009

därav från landsting/regioner Lämnade bidrag Material och tjänster därav läkemedel inom förmånen Nedskrivningar, förlust vid avyttring o avskrivn

5 934 1 109 41 277 19 052 1 498

Verksamhetens externa kostnader

145 294

exkl köp från landstig/regioner

139 360

Nettokostnad

164 289

Mark och byggnader

1 555

Inventarier

2 046

Summa investeringsutgifter

3 601

Patientavgifter och andra avgifter

5 448

Försäljning av verksamhet

8 290

därav till landsting/regioner Försäljning av tjänster Försäljning av material och varor Erhållna bidrag Övriga intäkter

6 163 1 430 413 3 983 526

Verksamhetens externa intäkter

20 092

exkl försäljning till landsting/regioner

13 928

Summa investeringsinkomster

21

20 Statistik om hälso- och sjukvård... 2005

5 Primärvård

I detta avsnitt redovisas uppgifter om primärvård.

Primärvård definieras som ”hälso- och sjukvård som utgör den första vårdnivån och som omfattar basal medicinsk utredning, behandling och omvårdnad samt förebyggande arbete och rehabilitering utan avgränsning vad gäller sjukdomar, ålder eller patientgrupper”. (Jämför definition av specialiserad vård.)

Observera alltså att primärvård inte är synonymt med verksamhet på vårdcentraler. Exempelvis redovisas inte eventuellt förekommande specialistläkarmottagningar annat än för allmänläkarvård under primärvård. Basal mödra- och barnhälsovård ingår även om den bedrivs på kvinnooch barnkliniker på sjukhus. Se vidare kommentarer under respektive delområde samt definitioner i bilaga 1.

5.1

Diagram 13 Nettokostnader för primärvård, exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen, efter delområde 2005, samtliga huvudmän Sluten primärvård 1 %

Jourverksamhet 4% Arbetsterapi 2%

Allmänläkarvård 49 %

Sjukgymnastik 10 %

Barnhälsovård 5%

Sjuksköterskevård 13 %

Mödrahälsovård 4%

5.2

Kostnader efter delområde

Övrig primärvård 5 %

Primärvårdsansluten hemsjukvård 7 %

Kostnader för enskilda huvudmän

Verksamheten i primärvård delas upp i tio delområden enligt diagram 13. Som framgick av diagram 5 svarade primärvård för en kostnadsandel på cirka 16 procent av de totala sjukvårdskostnaderna.

I tabell 11 framgår att huvudmännen sammanlagt redovisar en nettokostnad för primärvård, exklusive läkemedel inom öppen vård, på 27,0 miljarder kronor 2005.

I diagram 14 redovisas primärvårdens nettokostnader för enskilda huvudmän. Som tidigare beskrivits skiljer sig ansvaret för hemsjukvård i ordinärt boende mellan huvudmännen (se bilaga 3).

Underlaget till diagram 14 återfinns i tabell E 41 i tabellbilagan.

Tabell 11 Nettokostnader1 för primärvård efter delområde 2005, samtliga huvudmän

Antalet vårdcentraler och antalet remisser i primärvården

Delområde

Miljoner kronor

Procent

13 135

48,6

Sjuksköterskevård

3 532

13,1

Mödrahälsovård

1 198

4,4

Barnhälsovård

1 322

4,9

Sjukgymnastik

2 680

9,9

490

1,8

Allmänläkarvård

Arbetsterapi Jourverksamhet

1 049

3,9

Primärvårdsansluten hemsjukvård

1 951

7,2

Sluten primärvård

223

0,8

1 441

5,3

27 022

100,0

Övrig primärvård Summa primärvård

1 Exkl läkemedel inom läkemedelsförmånen.

5.3

Prestationer m m

Antalet vårdcentraler uppgick till 1 051 år 2005. Av dessa drevs 279 i privat regi.

Antalet remisser i allmänläkarvård och jourverksamhet var totalt 384 000. Inom allmänläkarvården utgjorde antalet remisser i relation till läkarbesök 3,4 procent.

Primärvård 21

Diagram 14 Nettokostnader för primärvård, exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen, per huvudman 2005, tusental kronor per invånare

Jourverksamhet Primärvårdsansluten hemsjukvård Övrig primärvård Summa besök

1 114

0,12

179

0,02

22

0,00

12 718

1,41

Antalet besök hos andra personalkategorier än läkare efter delområde 2005 Besök hos andra personalkategorier än läkare redovisas i tabell 13.

Antalet redovisade besök hos andra personalkategorier än läkare uppgick till 23,4 miljoner 2005.

Det betyder att antalet besök per person i genomsnitt uppgick till 2,58. Inom barnhälsovård gjordes motsvarande 3,14 besök per barn i åldern upp till och med 6 år.

Hembesök efter delområde 2005 Antalet hembesök i primärvården redovisas i tabell 14. Hembesök ska inte blandas ihop med hemsjukvårdsbesök, som avser besök hos en definierad grupp av patienter (se vidare definitioner i bilaga 1).

4,0

Tabell 13 Besök 1 hos andra personalkategorier än läkare inom primärvården efter delområde 2005, samtliga huvudmän Tusental besök Besök/invånare 2 Sjuksköterskevård

8 241

0,91

Mödrahälsovård

1 851

0,80

Barnhälsovård

2 139

3,14

Sjukgymnastik

7 132

0,79

Arbetsterapi

448

0,05

Jourverksamhet

123

0,01

Primärvårdsansluten hemsjukvård 2 561

0,28

Övrig primärvård

858

0,09

23 353

2,58

Summa besök

1 Mottagningsbesök och hembesök respektive hemsjukvårdsbesök.

2 Mödrahälsovård i relation till kvinnor 15–54 år.

Barnhälsovård i relation till barn 0–6 år.

Tabell 14 Hembesök inom primärvården efter delområde 2005, samtliga huvudmän Tusental hembesök av Hembesök/ Läkare Övriga Totalt invånare 1 totalt Allmänläkarvård

153

Sjuksköterskevård

153

0,02

1 248

1 248

0,14 0,00

Mödrahälsovård

0

3

3

Barnhälsovård

0

77

77

0,11

72

72

0,01

Sjukgymnastik Arbetsterapi

180

180

0,02

Jourverksamhet

12

39

51

0,01

Övrig primärvård

1

8

9

0,00

167

1 627

1 794

0,20

Summa hembesök 2

1 Mödrahälsovård i relation till kvinnor 15–54 år.

Barnhälsovård i relation till barn 0–6 år.

2 Hemsjukvårdsbesök redovisas inte som hembesök.

Gotland

Norrbotten

Jämtland

Västerbotten

Västernorrland

Dalarna

Gävleborg

Örebro

Västmanland

Värmland

V:a Götaland

Skåne

Halland

Kalmar

Blekinge

Jönköping

Kronoberg

Östergötland

Uppsala

Sörmland

I tabell 12 presenteras uppgifter om hur många läkarbesök som gjorts under 2005 inom primärvårdens olika delområden. Uppgifterna redovisas även per invånare.

Totalt gjordes 12,7 miljoner läkarbesök, motsvarande 1,41 besök per invånare, under 2005. Besöken avsåg i huvudsak allmänläkarvård. Inom barnhälsovården gjordes motsvarande 0,60 besök per barn i åldern 0 till 6 år.

Stockholm

Läkarbesök efter delområde 2005

0,0

0,5

1 Mottagningsbesök och hembesök respektive hemsjukvårdsbesök.

2 Mödrahälsovård i relation till kvinnor 15–54 år.

Barnhälsovård i relation till barn 0–6 år.

Genomsnitt för riket = 2 987 kr/inv

3,5

0,60

3,0

407

2,5

0,06

Barnhälsovård

2,0

1,20

140

1,5

10 856

Mödrahälsovård

Tusental kronor per invånare

Allmänläkarvård

4,5

Tusental besök Besök/invånare 2

1,0

Tabell 12 Läkarbesök 1 inom primärvården efter delområde 2005, samtliga huvudmän

22 Statistik om hälso- och sjukvård... 2005

Tabell 15 Telefonkontakter 1 inom primärvården efter delområde 2005, samtliga huvudmän Tusental telefonkontakter med Läkare Övriga Totalt Allmänläkarvård

3 242

Sjuksköterskevård

Telefonkont./ invånare 2 totalt

3 242

0,36

3 613

3 613

0,40 0,05

Mödrahälsovård

3

113

116

Barnhälsovård

0

158

158

0,23

116

116

0,01

102

102

0,01

77

102

0,01

Sjukgymnastik Arbetsterapi Jourverksamhet

25

Primärvårdsansl hemsjukvård

26

43

68

0,01

1

295

296

0,03

3 296

4 518

7 814

0,86

Övrig primärvård Summa telefonkontakter

1 Många landsting saknar fortfarande system för redovisning av telefonkontakter, varför uppgifterna är underskattade.

2 Mödrahälsovård i relation till kvinnor 15–54 år.

Barnhälsovård i relation till barn 0–6 år.

Telefonkontakter inom primärvården efter delområde 2005 Uppgifter om antalet telefonkontakter redovisas i tabell 15. Enbart telefonkontakter som har jour-

Tabell 16 Utgifter och inkomster för primärvård 2005, samtliga landsting och regioner Utgifts-/inkomstslag

Miljoner kronor 8 997

Övriga kostnader för personal exkl konto 446 (utbetalda pensioner)

4 356

Köp av verksamhet

6 225

Lämnade bidrag

172 162

Material o tjänster, exkl läkemedel inom förmånen 3 571 Nedskrivningar, förlust vid avyttring o avskrivn

106

Verksamhetens externa kostnader exkl läkemedel inom förmånen

23 417

exkl köp från landsting/regioner

23 245

Nettokostnad, exkl läkemedel inom förmånen

26 852

Mark och byggnader Inventarier Summa investeringsutgifter Patientavgifter och andra avgifter Försäljning av verksamhet därav till landsting/regioner Försäljning av tjänster Försäljning av material och varor Erhållna bidrag Övriga intäkter

115 64 180 1 086 461 199 235 16 556 88

Verksamhetens externa intäkter

2 442

exkl försäljning till landsting/regioner

2 244

Summa investeringsinkomster

5.4 Utgifter och inkomster I tabell 16 redovisas landstingens och regionernas utgifter och inkomster för primärvård, exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen, 2005.

Landstingens och regionernas externa kostnader, exklusive köp från landsting och regioner, uppgick till 23,2 miljarder kronor och de externa intäkterna (exklusive försäljning till landsting och regioner) till 2,2 miljarder. Nettokostnaderna, de kostnader som ska finansieras med skatt och generella statsbidrag, uppgick till 26,9 miljarder kronor 2005. Uppgifter per huvudman redovisas i tabellerna E 38–E 41 i tabellbilagan.

5.5

Löner exkl skattefria ersättningar

därav från landsting/regioner

nalförts enligt journallagen medräknas. Kontakten ska ha ersatt ett ”vanligt” mottagningsbesök.

Antalet redovisade telefonkontakter har uppgivits vara cirka 7,8 miljoner motsvarande 0,86 kontakter per invånare 2005. Det största antalet telefonkontakter, motsvarande 0,40 per invånare, har lämnats för sjuksköterskevård. Motsvarande uppgift för allmänläkarvården är 0,36.

6

Kostnader och prestationer efter delområde

Allmänläkarvård Under allmänläkarvård redovisas mottagningsverksamhet och hembesök som bedrivs av läkare som upprätthåller funktionen som specialist i allmänmedicin. Insatser som avser patienter som är registrerade som mottagare av hemsjukvård redovisas under delområde primärvårdsansluten hemsjukvård.

I det fall allmänläkarmottagningen är integrerad med sjuksköterskemottagningen redovisas endast den del av sjuksköterskans arbetsinsatser som avser läkarens patienter. Insatser kring sjuksköterskans egna patienter omfattas av delområdet sjuksköterskevård.

I tabell 17 ges en sammanfattande bild av verksamhet och kostnader inom allmänläkarvård.

Uppgifter redovisas om antalet prestationer mätta i mottagningsbesök, hembesök respektive telefonkontakter samt uppgifter om nettokostnader.

Uppgifter redovisas i absoluta tal och relaterade till invånare.

Primärvård 23

Tabell 17 Allmänläkarvård 2005, samtliga huvudmän Läkare Vårdkontakter i tusental Mottagningsbesök Hembesök Summa besök viktade 1 Telefonkontakter Samtliga vårdkontakter viktade 1 andel producerat av Annan vårdgivare, %

10 702 153 11 009 3 242 12 090 31,7

Vårdkontakter per invånare Summa besök viktade

1,22

Samtliga vårdkontakter viktade 1

1,34

Nettokostnad 2 Nettokostnad i mnkr

13 135

Nettokostnad per inv

1 452

Produktionskostnad per vårdkontakt 1

1 100

1 Ett hembesök har antagits motsvara 2 mottagningsbesök och en telefonkontakt har antagits motsvara 1/3 mottagningsbesök.

2 Exkl läkemedel inom läkemedelsförmånen.

Tre typer av prestationer redovisas, mottagningsbesök, hembesök och telefonkontakter. För att kunna summera dem har hembesök och telefonkontakter givits vikter gentemot mottagningsbesöket. Vikterna antas motsvara skillnader i resursåtgång. Ett hembesök har (med tanke på restid med mera) antagits motsvara två mottagningsbesök och en telefonkontakt en tredjedels mottagningsbesök.

Antalet viktade kontakter uppgick till 12,1 miljoner. Antalet viktade besök och telefonkontakter var 1,3 per invånare 2005.

Av tabellen framgår också att 32 procent av vårdkontakterna producerades av andra vårdgivare än landstinget/ regionen.

Nettokostnaden, exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen, för allmänläkarvården uppgick till 13,1 miljarder kronor eller 1 452 kronor per invånare. Produktionskostnaden 4 per viktad vårdkontakt beräknas till cirka 1 100 kronor.

Sjuksköterskevård Under sjuksköterskevård redovisas mottagningsverksamhet och hembesök, som bedrivs av sjuk-

4. Kostnad för landstingets produktion av verksamhet (förvaltnings- eller bolagsform).

sköterskor kring egna patienter. Undantag är mottagningar för mödra- respektive barnhälsovård som utgör egna delverksamheter. Sjuksköterskemottagningen omfattar såväl distriktssköterskemottagning som specialmottagning för till exempel astma-, diabetes- och hypertonipatienter. Gynekologiska undersökningar och hälsokontroller samt preventivmedelsrådgivning som varken sker i anslutning till graviditet eller inom ungdomsmottagningsverksamhet ingår också här.

Insatser som avser patienter som är registrerade som mottagare av hemsjukvård redovisas under delområdet primärvårdsansluten hemsjukvård.

I tabell 18 presenteras uppgifter om antalet prestationer mätta i mottagningsbesök, hembesök respektive telefonkontakter samt uppgifter om nettokostnader. Uppgifter redovisas i absoluta tal och relaterade till invånare.

Se kommentar till tabell 17.

Tabell 18 Sjuksköterskevård 2005, samtliga huvudmän SjukskötAnnan Samtliga erska personal- personalkategori kategorier Vårdkontakter i tusental Mottagningsbesök

6 448

545

6 993

Hembesök

1 029

219

1 248

Summa besök viktade 1

8 506

983

9 489

Telefonkontakter

3 588

25

3 613

Samtliga vårdkontakter viktade 1 9 702

991

10 693

15,1

21,6

15,7

Summa besök viktade

0,94

0,11

1,05

Samtliga vårdkontakter viktade 1

1,07

0,11

1,18

andel producerat av Annan vårdgivare, % Vårdkontakter per invånare

Nettokostnad 2 Nettokostnad i mnkr

3 532

Nettokostnad per inv

390

Produktionskostnad per vårdkontakt 1

330

1 Ett hembesök har antagits motsvara 2 mottagningsbesök och en telefonkontakt har antagits motsvara 1/3 mottagningsbesök.

2 Exkl läkemedel inom läkemedelsförmånen.

24 Statistik om hälso- och sjukvård... 2005

Tabell 19 Mödrahälsovård 2005, samtliga huvudmän Läkare

SjukskötAnnan erska personalkategori

Samtliga personalkategorier viktad 2

Vårdkontakter i tusental Mottagningsbesök Hembesök Summa besök viktade 1 Telefonkontakter

140

1 841

7

1 988

0

3

0

3

879 1

140

1 847

7

1 994

882

3

112

1

116

48

141

1 884

7

2 032

898

15,6

13,5

5,2

13,6

13,8

Summa besök viktade 1

0,06

0,80

0,00

0,86

0,38

Samtliga vårdkontakter viktade 1

0,06

0,81

0,00

0,88

0,39

Samtliga vårdkontakter viktade 1 andel producerat av Annan vårdgivare, % Vårdkontakter per invånare 3

Nettokostnad 4 Nettokostnad i mnkr

1 198

Nettokostnad per inv 3

517

Produktionskostnad per vårdkontakt 1

1 320

Kvinnor 15–54 år

2 315 182

1 Ett hembesök har antagits motsvara 2 mottagningsbesök och en telefonkontakt har antagits motsvara 1/3 mottagningsbesök.

2 Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök.

3 Invånare avser gruppen kvinnor 15–54 år.

4 Exkl läkemedel inom läkemedelsförmånen.

Tabell 20 Barnhälsovård 2005, samtliga huvudmän Läkare

SjukskötAnnan erska personalkategori

Samtliga personalkategorier viktad 3

Vårdkontakter i tusental Mottagningsbesök Hembesök Summa besök viktade 1 Telefonkontakter

406

2 051

11

2 469

0

76

1

77

1 231 31

407

2 203

13

2 623

1 293

0

157

2

158

64

407

2 255

13

2 676

1 315

12,4

15,6

12,6

15,1

14,6

Summa besök viktade 1

0,60

3,23

0,02

3,85

1,90

Samtliga vårdkontakter viktade 1

0,60

3,31

0,02

3,93

1,93

Samtliga vårdkontakter viktade 1 andel producerat av Annan vårdgivare Vårdkontakter per

invånare 3

Nettokostnad 4 Nettokostnad i mnkr

1 322

Nettokostnad per inv 3

1 941

Produktionskostnad per vårdkontakt 1 Barn 0–6 år

930 681 064

1 Ett hembesök har antagits motsvara 2 mottagningsbesök och en telefonkontakt har antagits motsvara 1/3 mottagningsbesök.

2 Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök.

3 Invånare avser gruppen barn 0–6 år.

4 Exkl läkemedel inom läkemedelsförmånen.

Primärvård 25

Mödrahälsovård Under mödrahälsovård redovisas mottagningsverksamhet och hembesök som sker inom ramen för mödrahälsovård. Här ingår gynekologiska undersökningar, mammografier och hälsokontroller av gravida kvinnor, för- och eftervård, samt preventivmedelsrådgivning i anslutning till graviditet. Basal mödrahälsovård som bedrivs på sjukhus redovisas också här.

Ungdomsmottagningsverksamheten omfattas inte. Denna verksamhet redovisas under övrig primärvård.

Se kommentar till tabell 17. Ytterligare en viktning av prestationer har gjorts i tabell 19, nämligen mellan besök hos läkare och besök hos andra personalkategorier. Resursmässigt beräknas ett besök hos andra personalkategorier än läkare motsvara 40 procent av ett läkarbesök. Vid summering av besöken hos olika personalkategorier har läkarbesöket därmed fått vikten 1 och andra besök vikten 0,4.

Tabell 21 Sjukgymnastik 2005, samtliga huvudmän Sjukgymnast

Annan Samtliga personal- personalkategori kategorier

Vårdkontakter i tusental Mottagningsbesök Hembesök Summa besök viktade 1 Telefonkontakter

6 884

175

69

3

7 060 72

7 023

181

7 203

114

2

116

Samtliga vårdkontakter viktade 1 7 061

181

7 242

64,9

53,3

64,6

Besök per inv

0,78

0,02

0,80

Samtliga vårdkontakter per inv 1

0,78

0,02

0,80

andel producerat av annan vårdgivare, % Vårdkontakter per invånare

Nettokostnad 2 Nettokostnad i mnkr

2 680

Nettokostnad per inv

296

Produktionskostnad per vårdkontakt 1

370

1 Ett hembesök har antagits motsvara 2 mottagningsbesök och en telefonkontakt har antagits motsvara 1/3 mottagningsbesök.

2 Exkl läkemedel inom läkemedelsförmånen.

Barnhälsovård Under barnhälsovård redovisas mottagningsverksamhet och hembesök som sker inom ramen för barnhälsovård. Även basal barnhälsovård som bedrivs på sjukhus ingår.

Se kommentar till tabell 17 och 19.

Sjukgymnastik Under sjukgymnastik redovisas mottagningsverksamhet och hembesök samt arbetsplatsbesök. Insatser som avser patienter som är registrerade som mottagare av hemsjukvård redovisas under delområdet primärvårdsansluten hemsjukvård.

Se kommentar till tabell 17.

Tabell 22 Arbetsterapi 2005, samtliga huvudmän Arbetsterapeut

Annan Samtliga personal- personalkategori kategorier

Vårdkontakter i tusental Mottagningsbesök

261

8

268

Hembesök

176

4

180

Summa besök viktade 1

613

16

628

Telefonkontakter

101

2

102

Samtliga vårdkontakter viktade 1

646

16

662

andel producerat av annan vårdgivare, %

8,2

1,1

8,0

Summa besök viktade 1

0,07

0,00

0,07

Samtliga vårdkontakter viktade 1

0,07

0,00

0,07

Vårdkontakter per invånare

Nettokostnad 2

Arbetsterapi

Nettokostnad i mnkr

Under arbetsterapi redovisas mottagningsverksamhet och hembesök samt arbetsplatsbesök. Insatser som avser patienter som är registrerade som mottagare av hemsjukvård redovisas under delområdet primärvårdsansluten hemsjukvård.

I det fall sjukgymnastik och arbetsterapi är integrerade verksamheter, exempelvis under benämningen rehabilitering ska de båda verksamheterna hållas enligt principen att insatser kring patienter där sjukgymnasten är den primära vård-

Nettokostnad per inv Produktionskostnad per vårdkontakt 1

490 54 740

1 Ett hembesök har antagits motsvara 2 mottagningsbesök och en telefonkontakt har antagits motsvara 1/3 mottagningsbesök.

2 Exkl läkemedel inom läkemedelsförmånen.

givaren, det vill säga signerar journalen, förs till delområdet sjukgymnastik och vice versa.

Se kommentar till tabell 17.

26 Statistik om hälso- och sjukvård... 2005

Tabell 23 Jourverksamhet 2005, samtliga huvudmän Läkare

Sjuksköt- Samtliga Samtliga erska personal- personalkategorier kategorier viktad 2

Vårdkontakter i tusental Mottagningsbesök Hembesök Summa besök viktade 1 Telefonkontakter

1 102

84

1 186

12

39

51

1 135 28

1 125

163

1 288

1 190

25

77

102

55

Samtliga vårdkontakter viktade 1 1 134

188

1 322

1 209

andel producerat av annan vårdgivare, %

21,8

3,5

19,2

20,7

Summa besök viktad 1

0,12

0,02

0,14

0,13

Samtliga vårdkontakter viktade 1

0,13

0,02

0,15

0,13

Vårdkontakter per invånare

Nettokostnad 3 Nettokostnad i mnkr

1 049

Nettokostnad per inv

116

Produktionskostnad per vårdkontakt 1

860

1 Ett hembesök har antagits motsvara 2 mottagningsbesök och en telefonkontakt har antagits motsvara 1/3 mottagningsbesök.

2 Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök.

3 Exkl läkemedel inom läkemedelsförmånen.

Jourverksamhet Under jourverksamhet redovisas mottagningsverksamhet utanför mottagningens normala öppettider. Normal kvällsmottagning vid den egna mottagningen avses ej. Jourverksamhet kan bedrivas vid den egna vårdcentralen eller vid andra vårdcentraler/särskild jourmottagning.

Se kommentar till tabell 17 och 19.

Primärvårdsansluten hemsjukvård I tabell 25 redovisas primärvårdsansluten hemsjukvård. Hemsjukvård definieras enligt det nationella termarbetet som ”vård som ges i patients bostad eller där patient vistas”. Patienten ska vara registrerad som mottagare av hemsjukvård. Insatserna ska ha föregåtts av individuell vårdplanering och ansvaret för de medicinska insatserna ska vara sammanhängande över tiden. ”Hemsjukvård är till sin karaktär annorlunda än den öppna vården. Den består av ofta relativt långvariga vårdepisoder med stort behov av omvårdnad och

ibland av medicinska insatser som mer liknar insatserna inom den slutna vården. Hemsjukvård utgör en tredje vårdform skild från öppen och sluten vård.”

Hemsjukvård förekommer i ordinärt och särskilt boende. Hälso- och sjukvårdslagen styr ansvarsfördelningen mellan landsting och kommuner. Landstinget har alltid ansvar för läkarinsatser i hemsjukvård, i såväl ordinärt som i särskilt boende. Vidare har landstinget ansvar för övrig hemsjukvård i ordinärt boende. Ansvaret för denna verksamhet kan dock efter särskild överenskommelse överlåtas till primärkommunen. Detta har gjorts i cirka hälften av landstingen. Kommunen har alltid ansvar för sjukvård i särskilt boende upp till läkarnivå. Beträffande skillnader i gränssnitt mellan landstinget/regionen och kommunerna se bilaga 3.

Många landsting och regioner har svårt att redovisa uppgifter om hemsjukvård. Sannolikt ingår delar av hemsjukvården under allmänläkarvård, sjuksköterskeverksamhet eller jourverksamhet.

Vid summering av hemsjukvårdsbesök har liksom för övriga delområden insatser av andra personalkategorier än läkare viktats med 0,4 mot läkarinsatserna.

Sluten primärvård Under sluten primärvård redovisas observationsplatser där viss allmänvård och lättvård bedrivs. I endast fyra landsting, ofta med glesbygd, förekommer sluten vård inom primärvården.

Tabell 24 Sluten primärvård 20051, samtliga huvudmän Vårdkontakter Vårdtillfällen/utskrivningar, 1 000-tal

6

andel producerat av Annan vårdgivare, %

0

Vårdtillfällen/utskrivningar per inv

0,00

Nettokostnad 2 Nettokostnad i mnkr

223

1 Endast ett fåtal landsting/regioner har sluten primärvård.

2 Exkl läkemedel inom läkemedelsförmånen.

Primärvård 27

Tabell 25 Primärvårdsansluten hemsjukvård 1 2005, samtliga huvudmän Se även specialiserad somatisk hemsjukvård.

Läkare

Sjuksköterska

Sjukgymnast

Arbetsterapeut

Annan personalkategori 2

Samtliga personalkategorier

Samtliga personalkategorier viktad 3

1 071

Vårdkontakter i tusental Hemsjukvårdsbesök i ordinärt boende

46

1 435

11

29

1 086

2 607

Hemsjukvårdsbesök i särskilt boende

133

0

0

0

0

133

133

Summa hemsjukvårdsbesök viktade 4

179

1 435

11

29

1 086

2 740

1 204

Telefonkontakter

26

36

1

5

0

68

43

Samtliga vårdkontakter viktade 4

188

1 447

12

30

1 086

2 763

1 218

andel producerat av Annan vårdgivare, %

6,9

15,1

0,9

1,0

13,5

13,7

13,1

Summa hemsjukvårdsbesök viktade 4

0,02

0,16

0,00

0,00

0,12

0,30

0,13

Samtliga vårdkontakter viktade 4

0,02

0,16

0,00

0,00

0,12

0,31

0,13

Vårdkontakter per invånare

Nettokostnad 5, 6 Nettokostnad i mnkr

1 951

Nettokostnad per inv

216

1 Många landsting har angivit att man har haft svårt att skilja ut hemsjukvården, varför uppgifterna är underskattade.

2 Därav undersköterska/biträde totalt 1 084 372 besök och 37 telefonkontakter, varav egen produktion 938 173 besök och 37 telefonkontakter.

3 Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök.

4 Ett hembesök har antagits motsvara 2 mottagningsbesök och en telefonkontakt har antagits motsvara 1/3 mottagningsbesök.

5 Sjutton huvudmän har angivit en kostnad.

6 Exkl läkemedel inom läkemedelsförmånen.

Tabell 26 Övrig primärvård 2005, samtliga huvudmän Läkare

Övrig primärvård

SjukskötAnnan Samtliga Samtliga erska personal- personal- personalkategori kategorier kategorier viktad 1

Vårdkontakter i tusental Mottagningsbesök Hembesök Summa besök viktade 2 Telefonkontakter

21

186

664

871

1

0

8

9

361 4

23

187

679

889

370

1

234

60

296

119

24

265

699

988

409

3,6

2,1

22,8

16,8

16,4

Summa besök viktade 2

0,00

0,02

0,08

0,10

0,04

Samtliga vårdkontakter viktade 2

0,00

0,03

0,08

0,11

0,05

Samtliga vårdkontakter viktade 2 andel producerat av annan vårdgivare, % Vårdkontakter per invånare

Nettokostnad 3 Nettokostnad i mnkr

1 441

Nettokostnad per inv

159

1 Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök.

2 Ett hembesök har antagits motsvara 2 mottagningsbesök och en telefonkontakt har antagits motsvara 1/3 mottagningsbesök.

3 Exkl läkemedel inom läkemedelsförmånen.

Under övrig primärvård redovisas exempelvis ungdomsmottagning med preventivmedelsrådgivning som sker inom dess ramar, skolhälsovård, företagshälsovård, fotvård, patientinformation/hälsoupplysning till enskilda patienter/patientgrupper, exempelvis rökavvänjningsgrupper och ”bantargrupper”.

Se kommentar till tabell 17 och 19.

28 Statistik om hälso- och sjukvård... 2005

6 Specialiserad somatisk vård

Specialiserad vård (somatisk och psykiatrisk) defi-

nieras som ”hälso- och sjukvård som utgör den andra vårdnivån och som omfattar medicinsk utredning, behandling och omvårdnad som kräver mer specialiserade insatser samt större tekniska och personella resurser än primärvård”. (Jämför definition av primärvård.)

Under området specialiserad somatisk vård redovisas verksamhet som i huvudsak bedrivs vid sjukhus men även utanför sjukhus på specialistläkarmottagningar eller vårdcentraler. All verksamhet vid sjukhus ingår inte heller, exempelvis ska basal mödra- och barnhälsovård redovisas som primärvård.

Den specialiserade somatiska vården omfattar medicinsk och kirurgisk korttidsvård, rehabilitering, geriatrisk vård med mera. För ytterligare definition se kommentarerna till primärvården samt handboken till vi 2000.

6.1

Kostnader efter delområde

I tabell 27 framgår att landstingen och regionerna sammanlagt redovisar en nettokostnad för specialiserad somatisk vård, exklusive läkemedel in-

Tabell 27 Nettokostnader1 för specialiserad somatisk vård efter delområde 2005, samtliga huvudmän Delområde Somatisk mottagningsverksamhet

Miljoner kronor

Procent

27 981

32,8

Somatisk dagsjukvård

3 465

4,1

859

1,0

Somatisk sluten vård

53 089

62,2

Summa specialiserad somatisk vård

85 394

100,0

Somatisk hemsjukvård

1 Exkl läkemedel inom läkemedelsförmånen.

om läkemedelsförmånen, på 85,4 miljarder kronor 2005. Som framgick av diagram 5 motsvarade kostnaderna 51 procent av de totala sjukvårdskostnaderna.

Av den somatiska vårdens kostnader avsåg 62 procent sluten vård, se diagram 15. Dagsjukvården beräknas motsvara 4 procent av kostnaderna, men denna uppgift är sannolikt underskattad. Många huvudmän har haft svårt att skilja ut dagsjukvård från mottagningsverksamheten, som i sin tur därmed är överskattad.

Endast 0,9 miljarder kronor motsvarande 1,0 procent av kostnaderna anges vara hemsjukvård. Även detta är en underskattad siffra. Nettokostnaden för primärvårdsansluten hemsjukvård uppgick enligt tabell 25 till 2,0 miljarder kronor. Hemsjukvård redovisas även inom den specialiserade psykiatriska vården, se tabell 33. För en sammanfattning av hemsjukvården se tabell 39.

Diagram 15 Nettokostnader för specialiserad somatisk vård, exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen, efter delområde 2005, samtliga huvudmän

Somatisk mottagningsverksamhet 33 %

Somatisk sluten vård 62 %

Somatisk dagsjukvård 4 % Somatisk hemsjukvård 1 %

Specialiserad somatisk vård 29

11 3

4

5

6

7

8

9

10

Genomsnitt för riket = 9 438 kr/inv

6.3

I tabell 28 framgår bland annat att de externa kostnaderna, exklusive köp från landsting och regioner, för specialiserad somatisk vård var 61,0 miljarder kronor och de externa intäkterna, exklusive försäljning till landsting och regioner, 3,6 miljarder. Uppgifter per huvudman redovisas i tabellerna E 42–E 45 i tabellbilagan.

Tabell 28 Utgifter och inkomster för specialiserad somatisk vård 2005, samtliga landsting och regioner Utgifts-/inkomstslag

Miljoner kronor

Löner exkl skattefria ersättningar

27 097

Övriga kostnader för personal exkl konto 446 (utbetalda pensioner)

12 722

Köp av verksamhet

16 197

därav från landsting/regioner Lämnade bidrag Material och tjänster, exkl läkemedel inom förmånen Nedskrivningar, förlust vid avyttring o avskrivn

5 243 105 9 287 833

Verksamhetens externa kostnader exkl läkemedel inom förmånen

66 241

exkl köp från landsting/regioner

60 998

Nettokostnad, exkl läkemedel inom förmånen

84 781

Mark och byggnader

1 269

Inventarier

1 383

Summa investeringsutgifter

2 652

Patientavgifter och andra avgifter

1 415

Försäljning av verksamhet

6 120

därav till landsting/regioner Försäljning av tjänster Försäljning av material och varor Erhållna bidrag Övriga intäkter

5 290 329 78 744 202

Verksamhetens externa intäkter

8 888

exkl försäljning till landsting/regioner

3 599

Summa investeringsinkomster

13

Gotland

Norrbotten

Jämtland

Utgifter och inkomster

Västerbotten

Västernorrland

Dalarna

Gävleborg

Örebro

Västmanland

Värmland

V:a Götaland

Skåne

Halland

Kalmar

Blekinge

Jönköping

Kronoberg

Östergötland

Uppsala

Sörmland

Stockholm

0

1

2

Diagram 16 visar vilka kostnader som har uppstått i den specialiserade somatiska vården i respektive landsting 2005. För att kunna bedöma kostnadsnivåerna bör uppgifterna kompletteras med ytterligare information såsom skillnader i ansvarsområden och olika förutsättningar att bedriva verksamhet (se vidare under avsnitt 3.2 och 4.2).

Diagram 16 Nettokostnader för specialiserad somatisk vård, exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen 2005, tusental kronor per invånare

Tusental kronor per invånare

6.2 Kostnader för enskilda huvudmän

30 Statistik om hälso- och sjukvård... 2005

6.4 Kostnader och prestationer efter delområde Specialiserad somatisk mottagningsverksamhet Tabell 29 Specialiserad somatisk mottagningsverksamhet 2005, samtliga huvudmän Läkare

Annan Samtliga Samtliga personal- personal- personalkategori kategorier kategorier viktad 1

Vårdkontakter i tusental Mottagningsbesök/hembesök andel producerat av Annan vårdgivare, % Besök per inv

11 220

5 620

16 840

13 468

27,5

5,6

20,2

23,8

1,24

0,62

1,86

1,49

Nettokostnad 2, 3 Nettokostnad i mnkr

27 981

Nettokostnad per inv

3 093

Produktionskostnad per vårdkontakt 1

2 130

1 Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök.

2 Generellt är kostnaden något överskattad eftersom landstingen haft svårt att skilja ut dagsjukvård från mottagningsverksamheten.

3 Exkl läkemedel inom läkemedelsförmånen.

I tabell 29 presenteras uppgifter om specialiserad somatisk mottagningsverksamhet.

Antalet mottagningsbesök inklusive hembesök uppgick till 16,8 miljoner och till 13,5 miljoner om de viktas. Flertalet besök, 11,2 miljoner, gjordes hos läkare. Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 procent av ett läkarbesök vid summering.

Skillnader i resursåtgång ligger bakom viktningen.

Cirka 24 procent av vårdkontakterna (viktade) har landstingen köpt av andra producenter.

Nettokostnaderna uppgick till 28,0 miljarder kronor, vilket motsvarar 3 093 kronor per invånare 2005. Produktionskostnaden per viktad vårdkontakt beräknas till cirka 2 130 kronor.

Specialiserad somatisk dagsjukvård Tabell 30 Specialiserad somatisk dagsjukvård 2005, samtliga huvudmän Läkare

Annan Samtliga Samtliga personal- personal- personalkategori kategorier kategorier viktad 1

Vårdkontakter i tusental Dagsjukvårdsbesök

507

andel producerat av annan vårdgivare, % Besök per inv

285

791

620

6,6

0,3

4,3

5,5

0,06

0,03

0,09

0,07

Nettokostnad 1, 2 Nettokostnad i mnkr Nettokostnad per inv Produktionskostnad per vårdkontakt

3 465 383 6 930

1 Generellt är kostnaden något underskattad eftersom landstingen haft svårt att skilja ut dagsjukvård från mottagningsverksamheten.

2 Exkl läkemedel inom läkemedelsförmånen.

Här redovisas öppen vård som innebär mer omfattande och/eller resurskrävande insatser än vad ett besök normalt kräver. Dagsjukvård omfattar dagkirurgi, dagmedicin och övrig dagsjukvård. För patienten ska det finnas en upprättad vårdplan. Dagmedicin omfattar bland annat dialysbehandling, cytostatikabehandling och diabetesvård. Övrig dagsjukvård omfattar bland annat medicinsk dagrehabilitering.

Se vidare avsnitt 1.4.

Dagsjukvårdsbesöken är uppdelade på besök med läkarmedverkan respektive besök utan läkarmedverkan.

Specialiserad somatisk vård 31

Specialiserad somatisk hemsjukvård I tabell 31 redovisas uppgifter om specialiserad somatisk hemsjukvård. Se vidare avsnitt 1.4.

Tabell 31 Specialiserad somatisk hemsjukvård 1 2005, samtliga huvudmän Se även primärvårdsansluten hemsjukvård.

Läkare

Annan Samtliga Samtliga personal- personal- personalkategori kategorier kategorier viktad 2

Vårdkontakter i tusental Hemsjukvårdsbesök

20

270

290

128

andel producerat av annan vårdgivare, %

11,5

17,5

17,1

16,6

Hemsjukvårdsbesök per inv

0,00

0,03

0,03

0,01

Nettokostnad 3, 4 Nettokostnad i mnkr

859

Nettokostnad per inv

95

1 Många landsting har angivit att man har haft svårt att skilja ut hemsjukvården, varför uppgifterna är underskattade.

2 Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök.

3 Tretton huvudmän har angivit en kostnad.

4 Exkl läkemedel inom läkemedelsförmånen.

Specialiserad somatisk sluten vård I tabell 32 presenteras uppgifter om specialiserad somatisk sluten vård, det delområde inom specialiserad somatisk vård som tar de största resurserna.

Antalet vårdtillfällen uppgick till 1,4 miljoner.

Cirka 96 procent producerades av landsting/regioner. Nettokostnaden uppgick till 53,1 miljarder kronor, cirka 5 870 kronor per invånare.

I tabellbilagan redovisas uppgifter om vårdtillfällen per specialitet. I rapporten Patienter i specialiserad vård 2005 redovisas uppgifter om vårdtillfällen och patienterna fördelade efter diagnosgrupp, åldersgrupp med mera. Uppgifterna i nämnda rapport är baserade på patientregistret.

Tabell 32 Specialiserad somatisk sluten vård 2005, samtliga huvudmän Vårdkontakter i tusental Vårdtillfällen/utskrivningar andel producerat av Annan vårdgivare, % Vårdtillfällen/utskrivningar per inv

1 395 3,6 0,15

Nettokostnad 1 Nettokostnad i mnkr Nettokostnad per inv Produktionskostnad per vårdkontakt 1 Exkl läkemedel inom läkemedelsförmånen.

53 089 5 868 38 260

32 Statistik om hälso- och sjukvård... 2005

7 Specialiserad psykiatrisk vård

Under specialiserad psykiatrisk vård redovisas såväl

psykiatrisk korttidsvård som psykiatrisk långtidsvård. Området omfattar allmän psykiatri, barnoch ungdomspsykiatri samt rättspsykiatri och innehåller exempelvis psykiatrisk vård av alkoholmissbrukare, psykiatrisk vård av övriga toxikomaner och psykiatrisk vård av matmissbrukare.

Området omfattar även behandlingshem inom den psykiatriska barn- och ungdomsvården.

7.1

I tabell 33 och diagram 17 framgår att landstingen och regionerna sammanlagt redovisar en nettokostnad för specialiserad psykiatrisk vård, exklusive läkemedel inom öppen vård, på 15,5 miljarder kronor 2005. Som framgick av diagram 5 motsvarade kostnaderna 9 procent av de totala sjukvårdskostnaderna. Cirka 49 procent avser sluten vård. Dagsjukvården beräknas motsvara dryga Tabell 33 Nettokostnader1 för specialiserad psykiatrisk vård efter delområde 2005, samtliga huvudmän Miljoner kronor

Psykiatrisk mottagningsverksamhet

Procent

7 422

47,8

Psykiatrisk dagsjukvård

320

2,1

Psykiatrisk hemsjukvård

115

0,7

7 675

49,4

15 532

100,0

Psykiatrisk sluten vård Summa specialiserad psykiatrisk vård

1 Exkl läkemedel inom läkemedelsförmånen.

Psykiatrisk mottagningsverksamhet 48 % Psykiatrisk sluten vård 49 %

Kostnader efter delområde

Delområde

Diagram 17 Nettokostnader för specialiserad psykiatrisk vård, exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen, efter delområde 2005, samtliga huvudmän

Psykiatrisk hemsjukvård 1 %

Psykiatrisk dagsjukvård 2 %

2 procent av kostnaderna, men som tidigare nämnts är kostnaden för denna verksamhet underskattad. Många huvudmän har svårt att skilja ut dagsjukvård från mottagningsverksamheten, som i sin tur därmed är överskattad.

Endast motsvarande 0,7 procent av kostnaderna anges vara hemsjukvård, även detta en underskattad uppgift. Nettokostnaden för primärvårdsansluten hemsjukvård uppgick enligt tabell 25 till 2,0 miljarder kronor och specialiserad somatisk hemsjukvård enligt tabell 31 till 0,9 miljarder.

Prestationer i hemsjukvård i sammanfattning finns i tabell 39.

Specialiserad psykiatrisk vård 33

Tabell 34 Utgifter och inkomster för specialiserad psykiatrisk vård 2005, samtliga landsting och regioner Utgifts-/inkomstslag

Miljoner kronor

Löner exkl skattefria ersättningar

7 154

Övriga kostnader för personal exkl konto 446 (utbetalda pensioner)

3 509

Köp av verksamhet

1 491

därav från landsting/regioner Lämnade bidrag Material och tjänster, exkl läkemedel inom förmånen Nedskrivningar, förlust vid avyttring o avskrivn

435 13 1 355 93

Verksamhetens externa kostnader exkl läkemedel inom förmånen

13 615

exkl köp från landsting/regioner

13 181

Nettokostnad, exkl läkemedel inom förmånen

15 432

Mark och byggnader Inventarier

131 63

Summa investeringsutgifter

194

Patientavgifter och andra avgifter

217

Försäljning av verksamhet

697

därav till landsting/regioner

565

Försäljning av tjänster

45

Försäljning av material och varor

11

Erhållna bidrag Övriga intäkter Verksamhetens externa intäkter exkl försäljning till landsting/regioner Summa investeringsinkomster

131 44 1 145 580 1

Gotland

Norrbotten

Jämtland

Västerbotten

Västernorrland

Dalarna

Gävleborg

Örebro

Västmanland

Värmland

V:a Götaland

Skåne

Halland

Kalmar

Blekinge

Jönköping

Kronoberg

Östergötland

I tabell 34 framgår bland annat att de externa kostnaderna (exklusive köp från landsting och regioner) för specialiserad psykiatrisk vård var 13,2 miljarder kronor och de externa intäkterna (exklusive försäljning till landsting och regioner) 0,6 miljarder. Nettokostnaderna var 15,4 miljarder kronor. Uppgifter per huvudman redovisas i tabellerna E 46–E 49 i tabellbilagan.

Uppsala

Utgifter och inkomster

Sörmland

7.3

Genomsnitt för riket = 1 717 kr/inv

Stockholm

I diagram 18 presenteras uppgifter om nettokostnader för specialiserad psykiatrisk vård för respektive huvudman 2005. För att bedöma kostnadsnivåerna måste uppgifterna kompletteras med ytterligare information. Se vidare under avsnitt 3.2 och 4.2.

Tusental kronor per invånare

Diagram 18 Nettokostnader för specialiserad psykiatrisk vård, exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen, 2005, tusental kronor per invånare

Kostnader för enskilda huvudmän

0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 1,2 1,4 1,6 1,8 2,0 2,2

7.2

34 Statistik om hälso- och sjukvård... 2005

7.4 Tabell 35 Specialiserad psykiatrisk mottagningsverksamhet 2005, samtliga huvudmän Läkare

Annan Samtliga Samtliga personal- personal- personalkategori kategorier kategorier viktad 1

Vårdkontakter i tusental Mottagningsbesök/hembesök 929 andel producerat av Annan vårdgivare, % Besök per inv

3 032

3 961

2 142

31,3

4,5

10,8

16,1

0,10

0,34

0,44

0,24

Nettokostnad 2 Nettokostnad i mnkr

7 422

Nettokostnad per inv

820

Produktionskostnad per vårdkontakt 1

3 500

1 Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök.

2 Exkl läkemedel inom läkemedelsförmånen.

Tabell 36 Specialiserad psykiatrisk dagsjukvård 1 2005, samtliga huvudmän Läkare

Annan Samtliga Samtliga personal- personal- personalkategori kategorier kategorier viktad 2

Vårdkontakter i tusental Dagsjukvårdsbesök andel producerat av annan vårdgivare, % Besök per inv

8

87

95

43

0,0

6,2

5,7

5,0

0,00

0,01

0,01

0,00

Nettokostnad 3 Nettokostnad i mnkr

320

Nettokostnad per inv

35

1 Många landsting har angivit att man har haft svårt att skilja ut hemsjukvården, varför uppgifterna är underskattade.

2 Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök 3 Exkl läkemedel inom läkemedelsförmånen.

Kostnader och prestationer efter delområde

Specialiserad psykiatrisk mottagningsverksamhet I tabell 35 presenteras uppgifter om specialiserad mottagningsverksamhet. Antalet mottagningsbesök inklusive hembesök uppgick till 4,0 miljoner och till 2,1 miljoner om de viktas. Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 procent av ett läkarbesök vid summering.

Skillnader i resursåtgång ligger bakom viktningen.

Cirka 16 procent av verksamheten har landstingen köpt av andra producenter.

Nettokostnaderna uppgick till 7,4 miljarder kronor, vilket motsvarar 820 kronor per invånare 2005. Produktionskostnaden per viktad vårdkontakt beräknades till 3 500 kronor.

Specialiserad psykiatrisk dagsjukvård Här redovisas öppen vård som innebär mer omfattande och/eller resurskrävande insatser än vad ett besök normalt kräver. För patienten ska det finnas en upprättad vårdplan. Se vidare avsnitt 1.4.

I tabell 36 presenteras uppgifter om psykiatrisk dagsjukvård. Jämfört med andra delområden är omfattningen mycket liten, delvis beroende på att uppgifterna har varit svåra att ta fram för landstingen. Dagsjukvårdsbesöken är uppdelade på besök med läkarmedverkan respektive besök utan läkarmedverkan.

Nettokostnaderna har uppgivits vara 0,3 miljarder kronor.

Specialiserad psykiatrisk vård 35

Tabell 37 Specialiserad psykiatrisk hemsjukvård 1 2005, samtliga huvudmän Läkare

Specialiserad psykiatrisk hemsjukvård

Annan Samtliga Samtliga personal- personal- personalkategori kategorier kategorier viktad 2

I tabell 37 redovisas uppgifter om specialiserad psykiatrisk hemsjukvård. Se vidare avsnitt 1.4.

Vårdkontakter i tusental Hemsjukvårdsbesök

0

andel producerat av Annan vårdgivare, % Besök per inv

30

31

12

0,0

0,0

0,0

0,0

0,00

0,00

0,00

0,00

Nettokostnad 3, 4 Nettokostnad i mnkr

115

Nettokostnad per inv

13

1 Många landsting har angivit att man har haft svårt att skilja ut dagsjukvården, varför uppgifterna är underskattade.

2 Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök.

3 Elva huvudmän har angivit en kostnad.

4 Exkl läkemedel inom läkemedelsförmånen.

Tabell 38 Specialiserad psykiatrisk sluten vård 2005, samtliga huvudmän

I tabell 38 presenteras uppgifter om specialiserad psykiatrisk sluten vård, det delområde inom specialiserad psykiatrisk vård som tar de största resurserna.

I tabellbilagan redovisas uppgifter om vårdtillfällen per specialitet.

Antalet vårdtillfällen uppgick till 88 000. Av dessa köpte landstingen/regionerna 7 procent från andra vårdgivare. Nettokostnaden uppgick till 7,7 miljarder kronor, cirka 850 kronor per invånare.

Vårdkontakter i tusental Vårdtillfällen/utskrivningar

88

andel producerat av Annan vårdgivare, %

6,8

Vårdtillfällen/utskrivningar per inv

0,01

Nettokostnad 1 Nettokostnad i mnkr

7 675

Nettokostnad per inv

848

Produktionskostnad per vårdkontakt

Specialiserad psykiatrisk sluten vård

89 400

1 Exkl läkemedel inom läkemedelsförmånen.

Tabell 39 Hemsjukvård 1 totalt 2005, samtliga huvudmän Hemsjukvårdsbesök, totalt av/hos Läkare Annan Samtliga Samtliga personalpersonalpersonalkategori kategorier kategorier viktad 2 Vårdkontakter i tusental Primärvårdsansluten hemsjukvård Specialiserad somatisk hemsjukvård Specialiserad psykiatrisk hemsjukvård Summa hemsjukvårdsbesök

179

2 561

2 740

1 204

20

270

290

128

0

30

31

12

200

2 861

3 061

1 344

0,02

0,32

0,34

0,15

Vårdkontakter per inv Hemsjukvårdsbesök per inv

1 Många landsting har angivit att man har haft svårt att skilja ut hemsjukvården, varför uppgifterna är underskattade.

2 Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök.

Prestationer i hemsjukvård i sammanfattning I tabell 39 redovisas uppgifter om primärvårdsansluten hemsjukvård samt specialiserad somatisk respektive psykiatrisk hemsjukvård i sammanfattning.

36 Statistik om hälso- och sjukvård... 2005

8 Tandvård

Inom området tandvård redovisas delområdet All-

mäntandvård för vuxna. Här redovisas förebyggande och basal tandvård till patienter som är 20 år och äldre.

Inom delområdet Tandvård för patienter med särskilda behov redovisas uppsökande och nödvändig tandvård som ges till främst äldre och funktionshindrade som har omfattande vård- och omsorgsbehov. Dessutom omfattas tandvård till personer med behov av särskilda tandvårdsinsatser som ett led i sjukdomsbehandling. År 2001 erhöll landstingen och regionerna en preliminär statlig ersättning för åtagandet motsvarande 405 miljoner kronor. Från och med 2002 övergick dessa ersättningar till ett generellt statsbidrag.

Allmäntandvård barn och ungdomar omfattar all förebyggande och basal tandvård som ges till ungdomar i åldern 0–19 år. Enligt tandvårdslagen är landstingen skyldiga att erbjuda regelbunden tandvård till alla barn och ungdomar till och med 19 års ålder. Lagen ger landstingen möjlighet att träffa avtal med privata vårdgivare och så har skett i flertalet landsting.

Inom delområdet Specialisttandvård redovisas tandvård som till största delen utförs vid specialisttandkliniker. En viss del utförs även av privatpraktiserande specialisttandläkare inom framförallt Stockholm, Malmö och Göteborg. Under specialisttandvård redovisas exempelvis tandreglering och tandlossningssjukdomar. Specialisttandvård omfattar insatser till såväl barn och ungdomar som vuxna.

8.1

nettokostnaderna för tandvård cirka 3 procent av de totala hälso- och sjukvårdskostnaderna.

Landstingens kostnader för vissa så kallade folktandvårdsspecifika kostnader exempelvis kostnader för tillgänglighet, sistahandsansvar för akuttandvård med mera, är i olika grad utfördelade till delområden.

Tabell 40 Nettokostnader1 för tandvård efter delområde 2005, samtliga huvudmän Delområde

Miljoner kronor

Allmäntandvård vuxna

356

7,9

Tandv för patienter med särskilda behov

669

14,7

Allmäntandvård barn och ungdomar

2 231

49,2

Specialisttandvård

1 279

28,2

Summa tandvård

4 535

100,0

1 Exkl läkemedel inom läkemedelsförmånen.

Av totalt cirka 4,5 miljarder kronor gick cirka hälften till allmäntandvård för barn och ungdomar. Specialisttandvårdens nettokostnader var 1,3 miljarder kronor, en kostnadsandel på 28 procent.

Diagram 19 Nettokostnader för tandvård efter delområde, exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen 2005, samtliga huvudmän Allmäntandvård vuxna 8 %

Specialisttandsvård 28 %

Tandvård för patienter med särskilda behov 15 %

Kostnader efter delområde

I tabell 40 och diagram 19 framgår hur tandvårdens nettokostnader fördelar sig mellan delområden 2005. Som framgick av diagram 5 motsvarade

Procent

Allmäntandvård barn och ungdomar 49 %

Tandvård 37

8.2

Kostnader för enskilda huvudmän Diagram 20 Nettokostnader för tandvård, exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen, 2005, kronor per invånare Genomsnitt för riket = 501 kr/inv

500 400 300 200

8.3

Utgifter och inkomster

I tabell 41 redovisas landstingens och regionernas utgifter och inkomster för tandvård 2005.

De externa kostnaderna uppgick till cirka 7,2 miljarder kronor och de externa intäkterna till cirka 3,6 miljarder. Nettokostnaderna var 4,5 miljarder kronor.

Tabell 41 Utgifter och inkomster för tandvård 2005, samtliga landsting och regioner Utgifts-/inkomstslag

Miljoner kronor

Löner exkl skattefria ersättningar

3 089

Övriga kostnader för personal exkl konto 446 (utbetalda pensioner)

1 548

Köp av verksamhet

1 125

därav från landsting/regioner Lämnade bidrag Material och tjänster, exkl läkemedel inom förmånen Nedskrivningar, förlust vid avyttring o avskrivn

16 0 1 335 98

Verksamhetens externa kostnader exkl läkemedel inom förmånen

7 195

exkl köp från landsting/regioner

7 179

Nettokostnad, exkl läkemedel inom förmånen

4 503

Mark och byggnader

6

Inventarier

120

Summa investeringsutgifter

127

Patientavgifter och andra avgifter Försäljning av verksamhet därav till landsting/regioner Försäljning av tjänster Försäljning av material och varor Erhållna bidrag Övriga intäkter

2 642 671 45 25 41 229 32

Verksamhetens externa intäkter

3 640

exkl försäljning till landsting/regioner

3 595

Summa investeringsinkomster

0

Gotland

Norrbotten

Jämtland

Västerbotten

Västernorrland

Dalarna

Gävleborg

Örebro

Västmanland

Värmland

V:a Götaland

Skåne

Halland

Kalmar

Blekinge

Jönköping

Kronoberg

Östergötland

Uppsala

Sörmland

Stockholm

0

100

Kronor per invånare

600

700

800

I diagram 20 presenteras uppgifter om tandvårdens nettokostnader för enskilda huvudmän.

Kostnaderna är relaterade till invånare.

38 Statistik om hälso- och sjukvård... 2005

8.4 Prestation efter delområde I tabellerna 42 och 42 forts. redovisas uppgifter om antalet patienter i tandvård 2005. Inom allmäntandvård för barn och ungdomar har också uppgifter avseende listade barn och ungdomar samlats in. Valfrihet har införts inom barn- och ungdomstandvården. Med listade barn och ungdomar avses de mellan 3 och 19 år som är registre-

rade och som kallas för regelbunden undersökning.

Under tandvård för patienter med särskilda behov redovisas antal behandlade patienter som fått tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling under en begränsad tid. Här redovisas också antal uppsökta patienter boende på sjukhem, ålderdomshem, gruppbostäder med mera samt antal personer som erhållit nödvändig tandvård.

Tabell 42 Tandvård efter delområde1 2005, samtliga huvudmän Allmäntandvård för vuxna 2

Allmäntandvård för barn och ungdom 3 Antal patienter Antal listade 4

Specialisttandvård

Summa (exkl tandvård för patienter med särskilda behov)

Patienter/listade Patienter, 1 000-tal

1 898

1 458

1 549

233

0,1

9,8

12,3

0,4

4,1

0,21

0,68

0,84

0,03

0,40

Nettokostnad i mnkr

356

2 231

1 279

3 867

Nettokostnad per inv

52

1 033

141

andel producerat av Annan vårdgivare, % Patienter per inv

3 589

Nettokostnad 5 1 226

Befolkningsuppgifter 20– år

6 888 596

Befolkningsuppgifter 0–19 år

2 159 156

Tabell 42 forts Tandvård efter delområde1 2005, samtliga huvudmän Tandvård för patienter med särskilda behov 2 Led i sjukdomsUppsökta Nödvändig Summa behandling patienter tandvård

Totalt tandvård

Patienter Patienter, 1 000-tal

38

92

99

andel producerat av Annan vårdgivare, %

27,5

33,5

25,6

Patienter per inv

0,01

0,01

0,01

Nettokostnad 5 Nettokostnad i mnkr

669

4 535

Nettokostnad per inv

74

501

1 Vissa s k folktandvårdsspecifika kostnader (kostnader för tillgänglighet, sistahandsansvar för akuttandvård mm) är i olika grad utfördelade till delområden.

2 Uppgifter per invånare avser gruppen 20 år och äldre.

3 Uppgifter per invånare avser gruppen 0–19 år.

4 Uppgifterna avser gruppen 3–19 år (1 854 612). Några huvudmän har ej kunnat lämna uppgift om listade barn och ungdomar.

5 Exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen.

Övrig hälso- och sjukvård 39

9 Övrig hälso- och sjukvård

Under övrig hälso- och sjukvård redovisas kostna-

der som inte ska relateras till vårdtillfälle eller besök och som inte ska föras ut på den enskilda patienten i kpp-system. Se vidare avsnitt 1.3.

9.1

Kostnader efter delområde

I tabell 43 och i diagram 21 redovisas nettokostnader för övrig hälso- och sjukvård efter delområde 2005. Av totalt 12,7 miljarder kronor avsåg 29 procent handikappverksamhet/hjälpmedelsverksamhet. Ambulans- och sjuktransporter utgjorde 24 procent av nettokostnaderna.

Tabell 43 Nettokostnader1 för övrig hälso- och sjukvård efter delområde 2005, samtliga huvudmän Delområde

Miljoner kronor

Procent

Ambulans- och sjuktransporter

3 044

23,9

Sjukresor

1 541

12,1

Handikappverksamhet/ hjälpmedelsverksamhet

3 692

29,0

Social verksamhet

567

4,5

Folkhälsofrågor

541

4,2

1 913

15,0

FOU avseende hälso- och sjukvård Övrigt Summa övrig hälso- och sjukvård

1 447

11,3

12 745

100,0

Under social verksamhet redovisas barn- och ungdomsvård samt vård av missbrukare. Här redovisas även landstingens insatser i form av rådgivning och annat personligt stöd enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (lss).

Delområdet f ou avser forskning och utveckling som framförallt bedrivs inom ramen för de medicinska fakulteternas verksamhet. Verksamheten är nära integrerad med patientvården, vilket innebär att kostnader för f ou är svåra att få fram. Den kliniska forskningen vid undervisningssjukhusen är i princip statligt finansierad.

För definitioner i övrigt, se bilaga 1.

Diagram 21 Nettokostnader för övrig hälso- och sjukvård, exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen, 2005, samtliga huvudmän

Övrigt 11 %

FoU avseende hälso- och sjukvård 15 %

1 Exkl läkemedel inom läkemedelsförmånen.

Under handikappverksamhet/hjälpmedelsverksamhet redovisas bland annat kostnader för hjälpmedelscentraler (hörcentraler, syncentraler, instrumentverkstäder etc), ortopedteknisk verksamhet samt pedagogisk hörselvård.

Ambulans- och sjuktransporter 24 %

Folkhälsofrågor 4% Social verksamhet 5%

Sjukresor 12 % Handikappverksamhet/ hjälpmedelsverksamhet 29 %

40 Statistik om hälso- och sjukvård... 2005

Gotland

Norrbotten

Jämtland

Västerbotten

Västernorrland

Dalarna

Gävleborg

Örebro

Västmanland

Värmland

V:a Götaland

Skåne

Halland

Kalmar

Blekinge

Jönköping

Kronoberg

Östergötland

Uppsala

Sörmland

Genomsnitt för riket = 1 409 kr/inv

Stockholm

Tusental kronor per invånare

0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 1,2 1,4 1,6 1,8 2,0 2,2

Diagram 22 Nettokostnader för övrig hälso- och sjukvård per huvudman, exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen 2005, tusental kronor per invånare

9.4 Utgifter och inkomster I tabell 45 redovisas uppgifter om landstingens och regionernas utgifter och inkomster för övrig hälso- och sjukvård. Nettokostnaderna uppgick till 12,7 miljarder kronor. De externa kostnaderna, exklusive köp från landsting och regioner, var 15,0 miljarder och de externa intäkterna, exklusive försäljning till landsting och regioner, 3,9 miljarder kronor.

Tabell 45 Utgifter och inkomster för övrig hälso- och sjukvård 2005, samtliga landsting och regioner Utgifts-/inkomstslag Löner exkl skattefria ersättningar

4 161

Övriga kostnader för personal exkl konto 446 (utbetalda pensioner)

2 363

Köp av verksamhet

9.2 Kostnader för enskilda huvudmän I diagram 22 presenteras uppgifter om nettokostnader för övrig hälso- och sjukvård per huvudman. Som framgick av diagram 5 motsvarade nettokostnaderna cirka 8 procent av de totala sjukvårdskostnaderna.

Verksamheterna och kostnaderna är inte jämförbara men diagrammet syftar till att ge en komplett bild av hälso- och sjukvården i enskilda landsting och regioner.

därav från landsting/regioner Lämnade bidrag Material och tjänster, exkl läkemedel inom förmånen Nedskrivningar, förlust vid avyttring o avskrivn

Samtliga personalkategorier Vårdkontakter i tusental Besök/hembesök andel producerat av Annan vårdgivare, % Besök/hembesök per inv

423 3,3 0,05

367 15 033 14 965

Nettokostnad, exkl läkemedel inom förmånen

12 663

Mark och byggnader

34

Inventarier

416

Summa investeringsutgifter

450

Patientavgifter och andra avgifter

Försäljning av material och varor

Tabell 44 Övrig hälso- och sjukvård 2005, handikappverksamhet/ hjälpmedelsverksamhet, samtliga huvudmän

6 532

exkl köp från landsting/regioner

Försäljning av tjänster

För flertalet delområden inom området övrig hälso- och sjukvård finns inte prestationer i form av besök, vårdtillfälle eller dylikt. Verksamheterna mäts i huvudsak enbart med kostnader och intäkter. För handikappverksamhet/hjälpmedelsverksamhet redovisas dock vissa journalförda besök.

För att få fullständighet i antalet besök redovisas uppgifterna i tabell 44.

68 648

exkl läkemedel inom förmånen

därav till landsting/regioner

Prestationer m m

963

Verksamhetens externa kostnader

Försäljning av verksamhet

9.3

Miljoner kronor

Erhållna bidrag Övriga intäkter

88 340 65 794 268 2 322 159

Verksamhetens externa intäkter

3 972

exkl försäljning till landsting/regioner

3 907

Summa investeringsinkomster

1

Regional utveckling 41

10 Regional utveckling

Under huvudområdet Regional utveckling redovi-

sas fem områden som presenteras och preciseras nedan. Landstingens aktiviteter inom huvudområdet sker ofta i nära samverkan med andra aktörer i regionen, bland annat med näringsliv och kommuner. Gemensam finansiering är vanlig.

Diagram 23 Nettokostnader för regional utveckling 2005, samtliga landsting och regioner Politisk verksamhet avseende regional utveckling 1 %

Allmän regional utveckling 10 %

Utbildning 6%

10.1 Kostnader efter område Kultur 18 %

Av diagram 23 framgår hur nettokostnaderna för regional utveckling fördelar sig efter områden 2005. Nettokostnaderna för regional utveckling motsvarade 7 procent av landstingens kostnader i genomsnitt.

Det resursmässigt största delområdet trafik och infrastruktur utgör 65 procent av nettokostnaderna. Kostnaderna för kultur och utbildning motsvarade en kostnadsandel på 18 respektive 6 procent.

I tabellbilagan, E 60 och E 61, framgår hur nettokostnaderna fördelar sig efter delområde inom utbildning, kultur, trafik och infrastruktur respektive allmän regional utveckling.

Kultur

Trafik och infrastruktur

Allmän regional utveckling samt politisk verksamhet

2,0 1,5 1,0

Norrbotten

Jämtland

Västerbotten

Västernorrland

Dalarna

Gävleborg

Örebro

Västmanland

Värmland

V:a Götaland

Skåne

Halland

Kalmar

Blekinge

Jönköping

Kronoberg

Östergötland

Uppsala

Sörmland

Stockholm

Tusental kronor per invånare

2,5

3,0

Utbildning

0,5

I diagram 24 redovisas nettokostnaderna för regional utveckling för enskilda landsting och regioner. I bilaga 3 framgår att det finns stora olikheter i ansvarsområde framförallt för Stockholms läns landsting relativt andra landsting.

Diagram 24 Nettokostnader för regional utveckling efter delområde i respektive landsting och region 2005, tusental kronor per invånare

0,0

10.2 Kostnader för enskilda huvudmän

Trafik och infrastruktur 65 %

42 Statistik om hälso- och sjukvård... 2005

Diagram 25 Nettokostnader för utbildning och kultur efter delområde 2005, samtliga landsting och regioner

10.3 Utgifter och inkomster I tabell 46 framgår landstingens och regionernas utgifter och inkomster för regional utveckling.

Tabell 46 Utgifter och inkomster för regional utveckling 2005, samtliga landsting och regioner Utgifts-/inkomstslag

Övrig kulturverksamhet 30 %

1 210

Övriga kostnader för personal exkl konto 446 (utbetalda pensioner)

599

Köp av verksamhet

2 604

därav från landsting/regioner

9 224

Material och tjänster

1 145

Nedskrivningar, förlust vid avyttring o avskrivn

14 872

exkl köp från landsting/regioner

14 858

Nettokostnad

11 966

Mark och byggnader

6

Inventarier

778

Summa investeringsutgifter

784

Patientavgifter och andra avgifter

135

Försäljning av verksamhet

1 322

därav till landsting/regioner

28

Försäljning av tjänster

1 050

Försäljning av material och varor

94

Erhållna bidrag

988

Övriga intäkter

71

Verksamhetens externa intäkter

3 661

exkl försäljning till landsting/regioner

3 633

Summa investeringsinkomster

221

De externa kostnaderna uppgick till 14,9 miljarder kronor och de externa intäkterna till 3,6 miljarder. Nettokostnaderna var 12,0 miljarder kronor.

Tabell 47 Nettokostnader för utbildning och kultur efter delområde 2005, samtliga landsting och regioner Miljoner kronor

Procent

536

18,5

Högskoleverksamhet

28

1,0

Gymnasieverksamhet

103

3,5

Teater- och musikverksamhet

79

2,7

918

31,6

Museiverksamhet

358

12,3

Övrig kulturverksamhet

881

30,3

2 903

100,0

Summa utbildning och kultur

Teater- och musikverksamhet 32 %

Övrig utbildningsverksamhet 3%

90

Verksamhetens externa kostnader

Övrig utbildningsverksamhet

Museiverksamhet 12 %

14

Lämnade bidrag

Folkhögskoleverksamhet

Högskoleverksamhet 1% Gymnasieverksamhet 4%

Miljoner kronor

Löner exkl skattefria ersättningar

Delområde

Folkhögskoleverksamhet 18 %

10.4 Utbildning och kultur Landstingen är huvudmän för naturbruksgymnasier och för cirka hälften av landets folkhögskolor.

Landstingens/regionernas ansvar inom utbildningsområdet har successivt minskat under de senaste åren. Kommunerna är från och med 1 juli 1999 huvudmän för gymnasieskolans omvårdnadsprogram. År 2002 övertog staten kostnadsansvaret för vårdhögskoleverksamheten. Kostnaden (1 300 mnkr) kvittades mot lägre generellt statsbidrag.

Landstinget har ansvar för kulturverksamheten på länsnivå. Här ingår bland annat verksamhet vid länsteatrar, länsbibliotek och länsmuseer. Bidrag ges till bildningsförbund och föreningsliv på länsnivå.

I tabell 47 och diagram 25 framgår hur nettokostnaden för utbildning och kultur fördelar sig mellan delområden 2005.

Regional utveckling 43

Tabell 48 Utgifter och inkomster för utbildning och kultur 2005, samtliga landsting och regioner Utgifts-/inkomstslag

Miljoner kronor Utbildning Kultur

Löner exkl skattefria ersättningar

717

284

Övriga kostnader för personal exkl konto 446 (utbetalda pensioner)

328

146

Köp av verksamhet

105

87

8

6

Lämnade bidrag

220

Material och tjänster

Tabell 50 Nettokostnader per delområde för trafik och infrastruktur samt allmän regional utveckling 2005, samtliga landsting och regioner Delområde

Miljoner kronor

Trafik och infrastruktur

7 829

Näringsliv och turism

därav från landsting/regioner

Procent

Interregional och internationell samverkan Lokal utveckling

87,4

467

5,2

50

0,6

48

0,5

FOU avseende regional utveckling

117

1,3

1 689

Övrig allmän regional utveckling

448

5,0

421

243

29

6

Summa trafik, infrastruktur och allmän regional utveckling

8 957

100,0

Verksamhetens externa kostnader

1 819

2 454

exkl köp från landsting/regioner

1 812

2 448

746

2 157

Nedskrivningar, förlust vid avyttring o avskrivn

Nettokostnad Mark och byggnader

5

1

Inventarier

33

19

Summa investeringsutgifter

38

19

Patientavgifter och andra avgifter Försäljning av verksamhet därav till landsting/regioner Försäljning av tjänster Försäljning av material och varor Erhållna bidrag Övriga intäkter

10

3

713

73

27

1

141

11

82

6

442

464

24

19

Verksamhetens externa intäkter

1 412

577

exkl försäljning till landsting/regioner

1 385

576

0

0

Summa investeringsinkomster

I tabell 48 redovisas uppgifter om utgifter och inkomster för områdena utbildning respektive kultur.

I tabell 49 redovisas uppgifter om hur antalet elevveckor/studerandeveckor har utvecklats mellan 2003 och 2005.

10.5 Trafik och infrastruktur samt allmän regional utveckling Landsting och regioner ansvarar tillsammans med kommunerna för kollektivtrafiken i länet genom särskilda länstrafikbolag. Undantag från denna regel finns. Se bilaga 3.

I tabell 50 och diagram 26 redovisas nettokostnader för områdena trafik och infrastruktur respektive allmän regional utveckling.

Under delområdet trafik och infrastruktur redovisas anslag/stöd till trafikbolag och bidrag till annan form av persontransporter samt bidrag till investeringar såsom tele- och datakommunikationer, byggande av vägar med mera.

Under näringsliv och turism redovisas exempelvis driftbidrag till almi Företagspartner ab och bidrag till regionala samverkansorgan.

Under interregional och internationell samverkan redovisas verksamhet som avser läns- eller landsöverskridande samarbete av allmän karaktär, exempelvis biståndsarbete.

Under lokal utveckling redovisas bland annat stöd till landsbygdsutveckling och byautvecklingsgrupper.

Diagram 26 Nettokostnader för trafik och infrastruktur samt allmän regional utveckling efter delområde 2005, samtliga landsting och regioner FoU avseende regional utveckling 1 % Lokal utveckling 1 % Interregional och internationell samverkan 1 %

Övrig allmän regional utveckling 5%

Näringsliv och turism 5 %

Tabell 49 Utbildningsverksamhet, elevveckor/studerandeveckor 2003–2005, samtliga huvudmän Folkhögskolor

2003

2004

2005

328 832

341 827

336 153

213 430

226 281

207 844

15 256

10 874

13 660

Gymnasieutbildning Naturbruksutbildning 1 Övrig gymnasial utbildning

1 Omfattar jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsutbildning.

Trafik och infrastruktur 87 %

44 Statistik om hälso- och sjukvård... 2005

Under övrig allmän regional verksamhet redovisas bland annat kostnader avseende arbetsmarknadsåtgärder och landstingens externa miljöarbete.

För ytterligare definitioner se bilaga 1.

I tabell 51 redovisas utgifter och inkomster för trafik och infrastruktur respektive allmän regional utveckling.

Tabell 51 Utgifter och inkomster för trafik och infrastruktur respektive allmän regional utveckling 2005, samtliga landsting och regioner Utgifts-/inkomstslag

Miljoner kronor Trafik och Allmän infraregional struktur utveckl

Löner exkl skattefria ersättningar

79

98

45

64

2 396

16

Övriga kostnader för personal exkl konto 446 (utbetalda pensioner) Köp av verksamhet därav från landsting/regioner Lämnade bidrag

1

0

6 415

869

316

153

Material och tjänster Nedskrivningar, förlust vid avyttring o avskrivn

54

2

Verksamhetens externa kostnader

9 305

1 202

exkl köp från landsting/regioner

9 304

1 202

Nettokostnad

7 829

1 129

Mark och byggnader

0

0

Inventarier

719

0

Summa investeringsutgifter

719

0

Patientavgifter och andra avgifter

121

0

Försäljning av verksamhet

535

2

därav till landsting/regioner Försäljning av tjänster

0

0

890

8

Försäljning av material och varor

4

3

Erhållna bidrag

5

77

13

15

Verksamhetens externa intäkter

Övriga intäkter

1 567

105

exkl försäljning till landsting/regioner

1 567

105

221

0

Summa investeringsinkomster