7164 036 3

Sveriges Kommuner och Landsting

Pü osäker grund En kritisk granskning av svensk folkbiblioteksstatistik

Pü osäker grund En kritisk granskning av

svensk folkbiblioteksstatistik

~

Sveriges Kommuner och Landsting

© Sveriges kommuner och landsting 2005 Text: Christina Ekbom Produktion: Ordförrådet Tryck: åtta.4s, Stockholm

Förord Med utgångspunkt i kommunernas bokslut 2002 gjorde kultur- och fritidssektionen vid dåvarande Svenska Kommunförbundet en jämförelse av kultur- och fritidsresurser år 1995 och 2002. Syftet var att ge en bild av resursutvecklingen efter de kraftiga kommunala besparingarna under första hälften av 90-talet.

Vi fann då att det fanns betydande skillnader mellan den biblioteksstatistik som Statens Kulturråd publicerar och det material som Svenska Kommunförbundet kunde redovisa.

För att få en förklaring till skillnaderna och för att få en uppfattning om verksamhetsförändringar uppdrog vi åt konsulten Christina Ekbom att analysera siffermaterialet och göra detaljerade studier i ett mindre antal kommuner. Hennes rapport föreligger nu. Åsikter och reflexioner i rapporten är hennes. Vi hoppas att den kan ge bidrag till lokal verksamhetsanalys och bibliotekpolitiska överväganden Roland Lexen Sektionschef Sveriges Kommuner och Landsting

Ants Viirman Sektionschef Sveriges Kommuner och Landsting

Innehåll Dell - Inledning

5

Utgångspunkter

6

Personalstatistik Index för bibliotek Kostnadsutvecklingen i fasta priser mellan år 1995 och 2002

Del II - Kommunbesöken

7 12 17

79

Kommunbesöken

20

Erfarenheter av personalstatistiken Verksamhetsstatistik Kostnader

22 30 33

Dellll- Reflexioner och slutsatser

35

Hur använder kommunerna pengarna?

Användning av biblioteksstatistiken Sluttankar

36 38 44

Del I - Inledning

5

DEL I - INLEDNING

Utgångspunkter Svenska Kommunförbundets ku1tur- och fritidssektion gjorde i januari år 2004 en redovisning av utvecklingen av kultur- och fritidssektorerna. I några PM belystes Service och utbud, Kostnader respektive Deltagande, vanoToch utnyttjande. I dessa redovisningar gavs en översiktlig beskrivning av de kommunala ku1tur- och fritidssektorernas kostnader och resursanvändning under åren 1995-2002.

Statistiken visade att biblioteksområdet fått ökade resurser, men det var svårt att få en klar bild av hur resurserna hade använts av biblioteken.

Ku1tur- och fritidssektionen menade också att det är bekymmersamt att den egna statistiken - som bygger på uppgifter från kommunerna till Svenska Kommunförbundet (SK) - på många punkter skiljer sig från den folkbiblioteksstatistik som Statistiska centralbyrån (SCB) tar in och bearbetar på uppdrag av Statens Kulturråd (KUR). Denna bristande överensstämmelse har skapat förvirring i biblioteksvärlden.

Av ovanstående skäl beslöt kultur- och fritidssektionen att låta göra en fördjupad studie och gav mig i uppdrag att: • belysa bibliotekens resursanvändning år 2002 i förhållande till 1995. Vad har de bibliotek som fått ökade resurser använt pengarna till? Vad har de bibliotek som fått minskade resurser dragit ner på?

• göra en metodanalys. Varför skiljer sig SK:s siffror från SCB:s när det gäller personal och andra resurser?

• reflektera över om dagens biblioteksstatistik är relevant Den fördjupade studien skulle bygga på tillgängligt statistiskt material.

Därutöver skulle besök göras vid några kommunbibliotek för att belysa frågeställningarna.

Statens Kulturråd har kontinuerligt följt arbetet med studien och kommit med värdefulla synpunkter under arbetets gång.

6

DEl I - INLEDNING

Personalstatistik Ku/turrådets persona/statistik SCB samlar årligen in statistikuppgifter från folkbiblioteken på uppdrag av KUR. I januari sänds en enkät till bibliotekscheferna, där uppgifterna för föregående år skall fyllas i.

I januari 2003 fick alltså biblioteken ett enkätformulär med uppgift att ange vilken personal biblioteket enligt personalbudgeten hade för "kommunal verksamhet". Följande uppgifter efterfrågades: • Bibliotekarier (antal hela årsverken för biblioteksverksamheten) • Bibliotekarier (antal personer 2002-03-01) • Övrig personal (antal hela årsllerken för biblioteksverksamheten) • Övrig personal (antal personer 2002-03-01) • Summa personal I Folkbiblioteken 2002 redovisas endast antal årSllerken (alltså inte hur stort antal personer inom de olika personalkategorierna som tjänstgjorde 2002-03-01).

Anvisningar Till enkäten finns anvisningar. Här framgår exempelvis: • vilka personer som skall räknas som bibliotekarier och vilka som skall räknas som övrig personal. Städpersonal skall inte räknas med.

• hur man definierar årsverken. Avlönade praktikanter skall exempelvis räknas med. Däremot inte personalinsatser (även av bibliotekarie) som inte har med biblioteksverksamhet att göra.

• att för bibliotekscheUkulturchef skall endast den del av tjänsten som avser bibliotekschefsskapet räknas.

• att redovisningen av helårsverken avser den personal som förutsatts enligt budgeten för biblioteksverksamheten.

Anvisningarna har ändrats något under årens lopp. Som vi sett delades personalen år 2002 in i två grupper: bibliotekarier respektive övrig personal.

7

DEL I - INLEDNING

År 1995 skulle biblioteken fylla i mer specificerade uppgifter: • Bibliotekarier • Kontorspersonal • Annan personal - därav annan personal finansierad av Arbetsmarknadsstyrelsen.

- därav för regional biblioteksverksamhet

Kommunförbundets persona/statistik SK får årligen in uppgifter från kommunernas personalkontor/motsvarande. Mätpunkten är den l november. Ett av syftena med personalstatistiken är att utarbeta underlag för centrala avtalsförhandlingar. Statistiken används också vid bedömningar av sysselsättningsutveckling och personalbehov samt personalplanering i kommunerna. Statistiken utgör dessutom underlag för den officiella löne- och sysselsättningsstatistik som produceras av SCB. Uppgifterna för år 2002 finns publicerade i skriften Kommunal Personal 2002.

Här kan man exempelvis när det gäller bibliotekarier få uppgift om: • Månadsavlönade bibliotekarier (antal, % kvinnor, sysselsättningsgrad totalt respektive för kvinnor) • Timavlönade bibliotekarier (antal, % kvinnor, sysselsättningsgrad totalt respektive för kvinnor) • Summa sysselsatta bibliotekarier (antal, % kvinnor, sysselsättningsgrad totalt respektive för kvinnor) • Årsarbetare (antal, därav kvinnor) • Helt lediga (antal, därav % kvinnor).

För klassificering av de olika yrkeskategorierna använder SK Befattningssystem Kommuner (BSK). I detta system indelas de olika yrkena i olika BSK-nummer. Under BSK 02 ligger Bildning Fritid. Här återfinns följande grupper inom biblioteksområdet: • l:e bibliotekarie (ingår i gruppen föreståndare/arbetsledare) • bibliotekarie (ingår i gruppen handläggare) • biblioteksassistent/filialföreståndare (ingår i gruppen kulturpersonal).

8

DEl I - INLEDNING

Centralt inom SK arbetar man med en revidering och modernisering av BSK-systemet, som är cirka 10 år gammalt gammalt.

Skillnader i utgångsläget Kommunförbundet Studien Om kultur- och fritidssektorerna. Service och utbud från januari 2004 hade hämtat sina uppgifter ur Kommunal personal. I studien framgick att antalet bibliotekarier, förste bibliotekarier och biblioteksassistenter ökat från 3 728 personer år 1995 till 4 188 år 2002.

Antalet • bibliotekarier hade ökat med 21% • l:e bibliotekarier hade minskat med 31% • biblioteksassistenter hade ökat med 35%.

Resultat: Antalet personer ökade med 12% mellan år 1995 och 2002.

Kulturrådet/SeB I folkbiblioteksstatistiken återfinns uppgifter om antalet årsverken: • 1995 fanns 5 398 årsverken • 2002 fanns 4 998 årsverken Resultat: Antalet årsverken minskade med 7% mellan år ]995 och 2002.

Kommentar Det är självfallet nästan omöjligt att göra en analys av bibliotekens resursanvändning när siffrorna enligt den ena källan visar en kraftig ökning av personalresurserna, men i den andra en nästan lika stor minskning.

Fördjupad analys av Kommunförbundets siffror För att få ett jämförbart underlag har jag bearbetat SK:s sifferuppgifter i flera steg.

Steg 1 På SK finns uppgifter om såväl antalet personer på biblioteken som antalet årsarbetare. För att få personaluppgifterna jämförbara med KUR/ SCB:s var därför det första steget att ta fram uppgifterna om antalet årsarbetare i de aktuella yrkeskategorierna.

9

DEL I - INLEDNING

Steg 2

Det andra steget var att analysera gruppen biblioteksassistenter, som enligt uppgifterna i Kommunal Personal tycktes vara förvånansvärt liten i förhållande till gruppen bibliotekarier. Erfarenheten säger att det finns ungefär lika många biblioteksassistenter som bibliotekarier på folkbiblioteken.

Det visade sig, att man i Kommunal Personal vid sidan om den tidigare nämnda gruppen biblioteksassistenter (under BSK 02 Bildning Fritid) kan hitta ytterligare en stor grupp biblioteksassistenter under BSK 04 (Administration). Hit skall uppenbarligen biblioteksassistenter med administrativa uppgifter föras. Erfarenhetsmässigt är denna uppdelning konstlad.

Jag har därför lagt dessa "administrativa" biblioteksassistenter till den tidigare gruppen biblioteksassistenter.

Steg 3

Det tredje steget var att ta fram uppgifter om hur stor del av bibliotekspersonalen som var anställd av kultur/fritid respektive andra kommunala förvaltningar. Kommunal Personals uppgifter gäller nämligen bibliotekspersonal inom hela den kommunala sektorn. Det är t ex vanligt att gymnasiebibliotekarier är anställda av skolan.

Efter dessa bearbetningar blev resultatet följande årsverken: År

Kategori

SK

KUR/SCS

Diff

1995

Bibliotekarier

2263

2350

87

1995

Assistenter

2169

2 466+582

879

2002

Bibliotekarier

2427

2453

26

2002

Assistenter

2180

2545

365

Anmärkningar 1995. KUR/SCB. Siffrorna pa rad assistenter star för "kontorspersonal" + "annan persona/': 2002 KUR/SCB. Siffran pa rad assistenter star för "annan persona/"

Slutsats: Skillnaderna mellan SK och KUR/SCB har minskat under perioden.

• Enligt SK har det totala antalet årsarbetare under perioden 1995-2002 ökat med 4 'l'o.

• Enligt KUR/SCB har antalet årsverken under perioden 1995-2002 minskat med 7 'l'o.

10

DEl I - INLEDNING

Tänkbara återstående felkällor i utgångsläget Kommunförbundet: vissa yrkeskategorier saknas i biblioteksstatistiken Den biblioteksstatistik som bygger på BSK-nummer har sina begränsningar, eftersom inte alla bibliotekens yrkesgrupper återfinns inom ovanstående tjänstebeteckningar. Framför allt saknas bibliotekscheflkulturchef, tjänster som ofta förlägger en stor del av sin tid på biblioteken. Denna grupp återfinns under BSK 0401 (Administration, chefsbefattningar).

Dessutom saknas grupper såsom IT-tekniker, vaktmästare, bokbusschaufförer, avdelningschefer etc.

Tittar vi på enbart på gruppen bibliotekarier i tabellen ovan bör den tid som biblioteks/kulturcheferna lägger ner på biblioteksverksamheten läggas till SK:s siffror. Det skulle kunna röra sig om ett par hundra årsverken.

Gemensamma felkällor Kanske är ändå den viktigaste felkällan den mänskliga faktorn. Varje enskild uppgiftslämnare kan lämna ett mer eller mindre korrekt material.

Detta kan självfallet gälla såväl bibliotekschefer som personalavdelningar.

Det är mycket otillfredsställande att SK:s och KURISCB:s uppgifter om utvecklingstendenserna inte pekar i samma riktning. Det är förvirrande för den enskilda kommunen och gör det omöjligt att göra en analys på ett nationellt plan. Det var därför med stora förhoppningar om att kunna reda ut vilka felkällor som finns, som jag gav mig iväg på kommunbesöken.

Se vidare Del II - Kommunbesöken.

11

DEL

I-

INLEDNING

Index för bibliotek En av mina uppgifter gällde alltså att belysa resursanvändningen vid folkbiblioteken under år 1995 i förhållande till 2002. Hur utvecklades biblioteken under dessa år? Vad använde de bibliotek som fått ökade resurser dessa till? Vad drog de bibliotek, som fått minskade resurser, ner på?

Som ett led i analysen av ovanstående frågor skulle jag besöka ett antal bibliotek som fått ökade respektive minskade resurser.

I arbetet har jag bl a använt mig av serien Kulturen i siffror: Folkbiblioteken, som årligen ges ut av KUR/SCE. Här finns en mängd uppgifter om folkbibliotekens kostnader och verksamhet. Ett första steg var att gå igenom landets folkbibliotek och plocka ut några som fått extra stora kostnadsökningar eller -minskningar.

Nästa steg i arbetet var att räkna fram ett fast pris. Genom att räkna upp kostnaderna för biblioteksverksamheten år 1995 till 2002 års prisnivå skulle jag få möjlighet att se om biblioteken fått ökade eller minskade resurser under perioden.

En fråga som uppkom under arbetets gång var med vilken procentsats, man egentligen skall räkna upp kostnaderna. SK hade i sin studie använt konsumentprisindex, som har ökat med 7,1 % under de aktuella åren.

Men är konsumentprisindex egentligen rättvisande för biblioteken vars kostnader till ungefär 50 % utgörs av lönekostnader? En kontakt med SCB resulterade i uppgifter om löneökningarna under de aktuella åren. De översteg väsentligt ovan nämnda konsumentprisindex.

Därför beslöt jag mig för att undersöka detta med kostnadsindex grundligare för att kunna få en rättvisande utgångspunkt för analysarbetet. I det följande redovisar jag resultaten av arbetet.

Olika index Konsumentprisindex: 7,1 % 1995-2002

Kommunförbundet använde sig alltså av konsumentprisindex i sin PM från 2004 Om kultur- och fritidssektorerna. Kostnader.

12

DEL

I-

INLEDNING

Via SCB:s hemsida kan man få reda på att konsumentprisindex ökade med 7,1 % mellan 1995 och 2002 (årsmedeltal). För att få reda på vad konsumentprisindex egentligen är läste jag en introduktion i ämnet på SCB:s hemsida:

"KPI bygger på prisutvecklingen för en 'korg' med alla slags saker vi köper som konsumenter, både varor och tjänster. Där ingår mat, bostad, kläder, resor, fritidssaker, ja praktiskt taget allting, stort som smått. Man kan också säga så här: KPI visar prisutvecklingen på den mix av olika saker som 'Medelsvensson' köper.

Ibland kan man förstås vara intresserad av priserna på enbart vissa produkter, t ex enbart matpriser. Utöver KPI finns det därför också indextal för olika delar av KPI-korgen. Det finns t ex särskilda delindextal för livsmedlen och likaså för hyror, fritidsartiklar och en massa andra avgränsningar."

Martin Ribe, Kompensation för ändrade priser. Statistikskolan SCB

Man kan lätt konstatera att de kostnader biblioteken har i huvudsak handlat om personal, lokaler och medier. Det är områden som i hög grad skiljer sig från "den mix av saker som Medelsvensson köper".

Nettoprisindex: 2,49 % 1995-2002 Om biblioteksverksamheterna, PM av John Erik Forslund (DS 2003:66) använder sig inte av konsumentprisindex utan av nettoprisindex. Exempelvis har den graf som visas på sid 32 rubriken "Driftkostnader vid kommunala folkbibliotek 1989-2001, miljoner kronor. Fasta priser NPI 2001=100".

Vad är då nettoprisindex?

"Nettoprisindex visar utvecklingen av den del av konsumentpriserna som återstår sedan nettot av indirekta skatter minus subventioner räknats bort."

(källa: www.riksbank.se/svenskstat).

Även KUR/SCB använder sig av nettopris index när de analyserar kostnadsutvecklingen och tittar på om kostnaderna mellan åren ökat eller

13

DEL I - INLEDNING

minskat räknat i fasta priser. I Kulturen i siffror: Folkbiblioteken 2002 finns på sidan 13 nedanstående definition av nettoprisindex:

"Nettoprisindex används i detta SM när omräkning till fasta priser görs. SCB:s nettoprisindex följer den allmänna prisutvecklingen exkl indirekta skatter och subventioner. Nettoprisindex (1980=100) för 2002-234,5."

Via SCB:s hemsida kan man få fram en tabell över Nettoprisindex (1980=100). Här var nettoprisindex (årsmedeltal) år 1995 228,8 och år 2002 234,5. Ökningen var alltså 2,49%

Speciella kostnadsökningar för bibliotek.

Frågan är om något av ovanstående index är relevant för kostnadsutvecklingen på biblioteksområdet. De bygger ju båda på "den mix av saker som Medelsvensson köper". Av Martin Ribes text framgår att det även finns "delindextal för livsmedlen och likaså för hyror, fritidsartiklar och en massa andra avgränsningar."

Vilka områden skulle det då vara intressant att ta fram delindextal för när det gäller biblioteksverksamhet? Jag skärskådade fördelningen av driftkostnader med utgångspunkt från redovisningarna i Kulturen i siffror: Folkbiblioteken.

1995

var de totala driftkostnaderna för folkbiblioteken 2 666 706 tkr.

Dessa fördelade sig på följande sätt: Personal Lokaler Medier Övrigt

2002

var de totala driftkostnaderna 3 178357. Dessa fördelades sålunda: Personal Lokaler Medier Övrigt

14

47 % 25 % 13 % 15 %

52 % 23 % 13 % 13 %

DEL I - INLEDNING

Under perioden skulle man alltså kunna säga att kostnaderna grovt sett fördelat sig på följande sätt: Personal Lokaler Medier Övrigt

50 % 24 % 13 % 13 %

Personalkostnaderna utgör alltså hälften av folkbibliotekens driftkostnader.

För att få reda på kostnadsutvecklingen på de aktuella områdena har jag varit i kontakt med SCE. Jag har fått följande uppgifter:

Kostnadsutvecklingför personal, lokaler, böcker • Lokalhyror, ökning 1996 (obs år)-2002: 21,3 %. Obs ett år saknas!

• Tidningar, böcker, skrivmaterial ökning 1995-2002: 17 % • Löner, ökning bibliotekarier 1996 (obs år)-2002: 31,2 %. Obs ett år saknas!

• Löner, ökning bibl.assistenter 1996 (obs år)-2002: 22,8 %. Obs ett år saknas!

Lokalhyror

Uppgifter finns endast fr o m år 1996. För att få en siffra för hela den aktuella tidsperioden har jag utgått från att kostnadsutvecklingen mellan 1995 och 1996 var lika stor som den genomsnittliga ökningen de följande åren. Det betyder att ökningen på 21,3% under åren 1996 till 2002 motsvaras aven ökning på ca 24,9% under åren 1995 till 2002.

Löner

Under förutsättning att det finns lika många bibliotekarier som biblioteksassistenter (år 2002 fanns det 2 453 bibliotekarier och 2545 "övrig personal" enligt SCB/KUR) blir den genomsnittliga ökningen ca 27 %mellan åren 1996 och 2002. Den 27-procentiga ökningen fördelar sig då på 6 år. Löneökningen för åren samtliga sju år (1995-2002) kan då uppskattas till 31 %.

Biblioteksindex Bibliotekens kostnadsökningar tycks alltså väsentligt överstiga såväl konsumentprisindex som nettoprisindex. Av detta skäl bör man räkna fram ett viktat index för just biblioteksområdet. Nedan visar jag genom ett praktiskt exempel hur stort det skulle kunna vara för den aktuella perioden.

15

DEL I -

INLEDNING

Säg att vi för enkelhetens skull har en kommun där biblioteken kostade 1000 tkr år 1995.

• 50 % av kostnaderna utgjordes av personalkostnader, alltså 500 tkr. Vid periodens slut (år 2002) hade kostnaderna för en oförändrad personalstyrka ökat med ca 31 %. Kostnaden blir alltså 655 tkr detta år.

• 24 % av kostnaderna utgjordes av lokalkostnader, alltså 240 tkr. Vid periodens slut hade kostnaderna för oförändrade lokaler ökat med ca 25 %.

Kostnaden blir alltså 300 tkr år 2002.

• 13 % av kostnaderna utgjordes av mediekostnader, alltså 130 tkr. Vid periodens slut hade kostnaderna för ett oförändrat mediebestånd ökat med 17 %. Kostnaden blir alltså 152 tkr • 13 % av kostnaderna gällde övriga kostnader, alltså 130 tkr. Om vi räknar upp dem med nettoprisindex, 2,49 % blir kostnaden 133 tkr.

Den sammanlagda kostnaden för en oförändrad verksamhet var alltså 1240 tkr.

Slutsats: Den verkliga kostnadsökningen för en oförändrad verksamhet mellan åren 1995 och 2002 var alltså 24%.

16

DEL

I-

INLEDNING

Kostnadsutvecklingen i fasta priser mellan år 1995 och 2002 Beräkningar utifrån tidigare använda index Det kan vara intressant att jämföra vilken ökning av biblioteksresurserna som de båda parterna kommer fram till på var sin kant.

• Kostnadsuppgifterna har för SK:s del hämtats från det årliga räkenskapssammandraget, en insamling som SCB gör. Uppgifterna lämnas av kommunerna och bygger på deras bokslut. Räkenskapssammandraget återfinns i Vad kostar verksamheten i din kommun?, en årlig skrift utgiven av SK/SCB. • För KUR/SCB:s del hämtas uppgifterna från serien Folkbiblioteken som ingår i Sveriges officiella statistik.

Som vi tidigare sett har SK:s enhet för Kultur och fritid använt sig av KPI för att bedöma om biblioteken fått ökade eller minskade resurser mellan år 1995 och 2002. På liknande sätt använder sig SCB av NPI, när man beräknar fasta priser. Även om uppgifterna om de faktiska kostnaderna skiljer sig åt i de båda sammanställningarna visar det sig att båda parter redovisar en likartad trend: Biblioteken har fått ökade resurser med 16-17 % under perioden om man räknar upp angivna bruttokostnader med KPI respektive NPI. Kultur och fritidssektionen använde sig dock i den tidigare nämnda PM av nettokostnader de båda åren. Då stannade ökningen vid 15%.

Beräkningar utifrån ett viktat biblioteksindex Om man istället väljer att räkna upp bruttokostnaderna med biblioteksindex på 24 % blir resultatet annorlunda.

Utgår man från SKs siffror visar det sig att biblioteken fått ökade resurser med 1 % under perioden.

Utgår man istället från SCB:s siffror har biblioteken fått minskade resurser med 4 % under perioden.

17

Del II - Kommunbesรถken

19

DEl II -

KOMMUNBESÖKEN

Kommunbesöken I uppdraget ingick att jag skulle besöka biblioteken i några kommuner som fått förhållandevis stora ökningar respektive minskningar under perioden. Kommunerna, som utsågs i samråd med Kommunförbundet, är av olika storlek och belägna i olika delar av landet. En av dem (Halmstad) är värdbibliotek för ett regionbibliotek.

Kommun

Invånarantal (tusental)

Gnosjö

10

BromöIIa

12

Strängnäs

30

Värmdö

33

Österåker

36

Sandviken

37

Halmstad

87

Dessutom utsågs en kommun i Norrbottens län, som dock tackade nej till att delta i studien.

Kostnader Några av de besökta kommunbiblioteken harfått ökade resurser under perioden, andra minskade. Räknar man upp anslagen per invånare år 1995 med biblioteksindex 24 % och sedan jämför resultatet med faktiska anslag per invånare år 2002 får man nedanstående resultat.

Kommun

20

Ökning resp. minskning ('70)

Värmdö

+ 43

Bromöiia

+ 33

Gnosjö

+ 29

Sandviken

+ 27

Strängnäs

- 21

Halmstad

- 28

Österåker

- 32

DEL

II -

KOMMUN BESÖKEN

Siffrorna ovan är bruttosiffror hämtade från KUR/SCB. Anledningen till att jag valt denna statistik är att den specificerar biblioteksverksamhetens olika delar noggrannare än SK:s statistik.

Att vissa kommunbibliotek fått ökningar per invånare medan andra fått minskningar säger självfallet ingenting om vilken nivå de ligger på i förhållande till varandra eller till andra bibliotek i länet eller i riket. Tittar man på ovanstående sju kommuner visar det sig t ex att "ligaledaren" Värmdö, ligger först på 4:e plats bland de sju kommunerna när det gäller bibliotekskostnad per invånare år 2002. Värmdö ligger även under riksgenomsnittet.

En viktig frågeställning vid besöken var alltså: Ni som fått ökade resurser, vad har ni satsat på? Ni som fått minskade resurser, vad har ni skurit ner på?

21

DEL

II -

KOMMUNBESÖKEN

Erfarenheter av personalstatistiken Vid besöken hos kommunbiblioteken inledde vi genomgångarna med att tillsammans granska personaluppgifterna för det aktuella biblioteket hos SK respektive SCB för 1995 och 2002. Ambitionen var att försöka bringa ordning i uppgifterna om hur mycket bibliotekspersonal som egentligen fanns på varje bibliotek - en uppgift som visade sig vara övermäktig!

Besöken varade en halv dag. Vi redde ut så mycket som möjligt under denna tid. Min uppdragsgivare var bestämd på denna punkt: jag skulle inte göra några tidskrävande efterkontroller hos personal- och ekonomikontor etc.

Som framgått av det tidigare personalstatistikavsnittet skiljer sig SK:s och KURISCB:s uppgifter om antalet årsverken för riket som helhet högst väsentligt från varann.

1995 • 5 398 SCB folkbibliotekspersonal • 4432 SK bibliotekarier och assistenter (kulturlfritid)

2002 • 4 998 SCB folkbibliotekspersonal • 4607 SK bibliotekarier och assistenter (kulturlfritid) Obs! Uppgifter om bibliotekschefer och andra personalkategorier (vaktmästare etc) saknas i SK-statistiken.

Enligt SCB har alltså antalet årsverken minskat, enligt SK har de ökat mellan de aktuella åren. Dock närmar sig siffrorna varandra år 2002, särskilt om man överslagsmässigt lägger til12-300 personer till SK:s siffror (chefer, vaktmästare m fl).

Man hade därför kunnat förvänta sig att skillnaden inte skulle vara så stora vid de besökta kommunbiblioteken år 2002, men det var de! På några håll låg SCB:s siffror över SK:s, på andra var det tvärtom.

Exempel Sandviken: 1995: 17 årsverken enligt SK, 27 enligt SCB 2002: 17 årsverken enligt SK, 22 enligt SCB På varje kommunbibliotek försökte vi gemensamt komma underfund med vad skillnaderna kunde bero på. Dock visade det sig, att biblioteken i allmänhet inte hade sparat underlagen till de enkäter man fyllt i för år 1995.

Därför kunde vi inte bocka av varje person. På de flesta håll hade man

22

DEL

II -

KOMMUNBESÖKEN

dessutom bytt bibliotekschef under denna period. Vi koncentrerade oss därför på det närliggande året 2002.

Intervjuerna ledde till följande iakttagelser:

SCB avrundar siffrorna I en av de mindre kommunerna jag besökte fanns 5,87 bibliotekarier och 3,7 assistenter år 2002 enligt bibliotekschefens kopia på enkäten till SCB. I den tryckta versionen redovisas 6 bibliotekarier och 4 assistenter, sammanlagt 10 årsverken. I verkligen fanns alltså 9,57 tjänster.

Många bibliotek använder siffrorna aktivt och räknar fram nyckeltal från likartade kommuner för jämförelser. Har man 7,6 årsarbetare i en kommun och 8,4 i en annan blir det på pappret i båda fallen 8, även om det i verkligheten skiljer 10%.

Avrundningseffekterna ger förhållandevis stor effekt i mindre kommuner och man kan därför fundera över om inte årsverkena borde anges med en decimal.

Personal med arbetsmarknadsstöd har ibland tagits med i SCB-statistiken Vid ett av de besökta biblioteken fanns våren 2002 två halvtids lönebidragsanställda + en person som arbetstränade på biblioteket under en månad. Enligt bibliotekschefen avlönades ingen av dem av biblioteket.

Dessa personer redovisades som sammanlagt 1,5 årsverken.

Förklaringarna till att de redovisades av biblioteket var att man hade uppfattat SCB:s anvisningar om att "avlönade praktikanter" skulle räknas med så att de även de ovan nämnda personerna skulle redovisas. De hade nämligen lön - fast inte från biblioteket.

Så här ser SCB:s anvisningar ut (år 2002):

Årsverken = antalet heltidsanställda. 2 personer som arbetar halvtid blir omräknade till 1 årsverke. Timtjänstgörande personal. avlönade praktikanter m.fl. omräknas till heltidanställningar. Andra personalinsatser (även av bibliotekarie) inom kulturnämndens (motsv) områden som inte har med biblioteksverksamhet att göra skall inte räknas med.

Redovisningen av helårsverken avser den personal som förutsatts enligt budgeten för biblioteksverksamheten ...

23

DEl II -

KOMMUNBf5ÖKfN

Övriga bibliotek som jag besökte har inte räknat med personer med arbetsmarknadsstöd år 2002. (År 1995 fanns de däremot med. Då skulle biblioteken redovisa följande grupper: bibliotekarier, kontorspersonal, annan personal, därav personal finansierad av Arbetsmarknadsstyrelsen).

Funderingar Själv har jag funderat på vad som avses med den sista meningen i anvisningarna. Om biblioteket exempelvis betalar 25% av lönen för en person med arbetsmarknadsstöd, skall man då redovisa 0,25 årsverken för en heltidsperson?

En annan fråga jag ställer mig rör "avlönade praktikanter". Brukar sådana verkligen finnas med i bibliotekens budgetar?

"Mestkriteriet" Vid flera bibliotek visade det sig att respektive personalkontor i det material man lämnat vidare till SK missat att redovisa personer, som har delade tjänster och där den mindre delen gäller tjänstgöring på folkbiblioteket. Gymnasiebibliotekarien har kanske pass på huvudbiblioteket.

Personal inom barnomsorgen läser kanske sagor på en biblioteksfilial.

Redovisningen av timanställda eller dem som arbetar på ett bibliotek på en mindre del av sin tjänst förefaller i SK:s material vara bristfällig.

Arbetstid för bibliotekschef som dessutom är kulturchef För bibliotekschef som dessutom är kulturchef redovisas endast den del av tjänsten som avser bibliotekschefsskapet. Skattning av den efterfrågade delen accepteras.

Här visade det sig vid intervjuerna att det finns problem. Vid chefsbyten hade olika personer skattat sin arbetstid på biblioteket olika. I en kommun hade det varierat under åren, var chefen budgetmässigt hört hemma och det hade påverkat uppgifterna.

Vid ett bibliotek redovisade man på motsvarande sätt den tid som kuiturassistenten (ej placerad på biblioteket) tjänstgjorde i bibliotekets expeditionsdisk. Rätt eller fel?

24

DEL " - KOMMUNBESÖKEN

Funderingar Av anvisningarna att döma skall man räkna in bibliotekschefens tid för biblioteksfrågor bland bibliotekarierna. Detta trots att chefen budgetmässigt inte är placerad på biblioteket. Skall då även lönekostnader för bibliotekschefen föras över till kostnader för bibliotekspersonal?

I det fall vi inte har att göra med en ren biblioteksförvaltning utan t ex en kulturförvaltning finns det ofta ett antal personer som i stor utsträckning arbetar med biblioteksfrågor, men organisatoriskt och budgetmässigt är placerade på förvaltningens administrativa enhet el dyl. Det kan t ex gälla ekonomipersonal, personalredogörare och IT-tekniker. Dessa ingår då inte i bibliotekets budget och redovisas inte. När det enskilda biblioteket jämför sin egen utveckling mellan olika år, är detta inget problem. Men när biblioteken jämför sig med varandra innebär det förstås en felkälla.

Vad är biblioteksverksamhet?

Ovanstående fråga är snarast av ideologisk karaktär. Hur definierar vi biblioteksverksamhet? Har vi en snäv eller en vid definition? I anvisningarna står det så här:

Andra personalinsatser (även av bibliotekarie) inom kulturnämndens (motsv) områden som inte har med biblioteksverksamhet att göra skall inte räknas med.

Här gäller det alltså att den som fyller i uppgifterna bedömer vad som är biblioteksverksamhet. Gäller den egna kommunens definition? Är exempelvis konsumentinformation biblioteksverksamhet?

Vid ett av de bibliotekjag besökte hade man en bred definition av bibliotekets informationsuppgift; biblioteket fungerade i stor utsträckning som kommunens informationscentrum. Förutom de traditionella tryckta och digitala källorna fanns på biblioteket medborgarkontorlinformationskontor/konsumentrådgivning, turism information, tolkförmedling och arbetsförmedlingens dator. Man arbetade för att göra biblioteket till en mötesplats i kommunen. Några gånger per år presenterade bibliotekspersonalen böcker, men allmänheten hade också fått möta en jurist, representanter från försäkringskassan, apoteket, politiker etc på biblioteket.

25

DEl II - KOMMUNBESÖKEN

Detta bibliotek hade inte kommit att tänka på att det skulle kunna räkna bort tid och pengar för bibliotekspersonal som arbetade med exempelvis konsumentrådgivning.

Vid ett annat av de bibliotek jag besökte fanns en konsumentsekreterare anställd av biblioteket. Man hade inte rapporterat in henne som en del av bibliotekspersonalen. Men förmodligen ingick hennes lön i bibliotekets personalkostnader...

Vid ett tredje bibliotek fungerade filialbiblioteken samtidigt som medborgarkontor. Där fanns personal som hade timmar för arbete med kommundelsråden. Vissa år hade pengarna för detta legat i bibliotekets budget, andra år hade man fått en klumpsumma i ersättning. Vid detta bibliotek hade man år 2002 räknat bort medborgarkontorstimmarna i personalredovisningen till SCB. Hade SK med dem i sin statistik? Vi lyckades aldrig få någon rätsida på denna fråga.

Skolbibliotek Många folkbibliotek har nära samverkan med skolan. Ibland känns gränserna oklara. För att få ledning på området har jag läst anvisningarnas avsnitt om utlåning:

Endast verksamheten vid integrerade skolbibliotek ingår. Bestånd och lån vid ej integrerade skolbibliotek ingår ej även om man har en gemensam katalog.

På personalavsnittet finns inte någon motsvarande definition. Kanske kan man dra slutsatsen att personaltimmar vid integrerade bibliotek skall räknas med även om de är betalda av skolan eller är avsedda för skolans elever?

Bland de kommuner jag besökt har jag stött på ännu svårare gränsdragningsproblem.

Vid ett kommunbibliotek ingick i befattningårna: • för en bibliotekarie sammanlagt 15 timmars tjänstgöring per vecka vid två rena skolbibliotek • för en annan bibliotekarie sammanlagt IS timmars tjänstgöring vid två andra skolbibliotek och dessutom 10 timmar vid skolbibliotekscentralen.

I dessa fall var det inte frågan om integrerade bibliotek.

26

DEL II -

KOMMUN BESÖKEN

Vid ett annat kommunbibliotek hade man integrerat servicen till skolbiblioteken med huvudbibliotekets barnavdelning. Inom folkbiblioteket fanns en enhet som kallas Astrakan och som på ett ungefär motsvarar en skolbibliotekscentrallAV-central. Mycket personaltid går till Astrakan och till utvecklingen av skolbiblioteken. Även vid ett tredje bibliotek låg utvecklingsansvaret för skolbiblioteken på folkbiblioteket.

Sammantaget visar dessa exempel på oklarheter när det gäller att skilja mellan folkbibliotek och skolbibliotek.

Länsbiblioteksjunktionen Bland de bibliotek jag besökte skulle en kommun med länsbibliotek finnas med. Vi valde Halmstad, vars stadsbibliotek är värdbibliotek för Regionbibliotek Halland. De båda parterna har alltså olika huvudmän för verksamheterna.

Som värdbibliotek utför dock stadsbiblioteket vissa tjänster åt regionbiblioteket. År 2002 fick man exempelvis ca 600 tkr för medier, lokaler, telefon m m. Vill man jämföra bibliotek av Halmstads storlek med varandra, är det viktigt att komma ihåg att länsbiblioteksfunktionen höjer bruttosiffrorna.

Fängelse, sjukhus Många kommunbibliotek bedriver biblioteksverksamhet på entreprenad.

Två av intervjubiblioteken sköter fängelsebiblioteksverksamhet. I en av kommunerna sade man: "Fängelsebibliotekarien är anställd av oss, vi har personalansvaret. Men vi har ingen kostnad."

Fängelsebiblioteksverksamhet drivs ju inte för kommunens invånare.

Om man i ett försök att ta fram nyckeltal som kostnad per invånare räknar in sådana kostnader, hamnar man alltför högt.

Liknande är förhållandet i kommuner som har sjukhusbiblioteket inom sin organisation. I en av våra kommuner har man t ex minskat personaltiden på sjukhuset från 30 till 10 timmar under perioden. Det är onekligen en stor minskning, men samtidigt har den inte drabbat den allmänhet som använder kommunens huvudbibliotek och filialer.

Med andra ord har det betydelse om man använder brutto- eller nettosiffror, när man jämför personaltillgång och personalkostnader.

27

DEl

/I -

KOMMUNBESOKEN

Missvisande SK-statistik i vissa kommuner Det tycks som om den statistik SK får in från kommunerna är av varierande kvalitet. I en av de kommuner jag besökte skulle man enligt den statistik jag fått från SK ha tre stycken l:e bibliotekarier. Uppgiften väckte stor förvåning när jag kom dit. Den personalansvariga på förvaltningen gick då in i datasystemet för att kontrollera vilka personer som var inlagda som l:e bibliotekarier. Det visade sig att av de tre personerna var en: • pensionerad sedan länge • vanlig bibliotekarie • kultursekreterare (ej bibliotekarieutbildad, ej med tjänstgöring på biblioteket).

Både vid detta och andra bibliotek klagade bibliotekspersonalen över dålig information från kommunernas personalavdelningar. Inför de årliga löneförhandlingarna fick man ofta listor över bibliotekspersonalen där vissa personer saknades, andra som avslutat sina anställningar fanns med, några hade fel titel etc.

Flera bibliotek efterlyste en återkommande kontakt med kommunernas personalavdelningar med en gemensam genomgång och aktualisering av de listor, som bygger på BSK-koderna.

Ytterligare ett exempel, där bibliotekspersonalen blev mystifierad vid mitt besök: vi jämförde SK-statistikens uppgifter om antal bibliotekarier (årsverken) år 2002 och 2003. Enligt statistiken skulle biblioteket ha fått en minskning med 1,5 bibliotekarieårsverken (från 8,62 till 7,12). Bibliotekspersonalen rev sig i huvudet. Inga personaländringar hade skett mellan 2002 och 2003!

Uppenbarligen är det så, att om olika personer är uppgiftslämnare till SK respektive KURISCB är utsikterna till en samstämmig statistik små, om inte de lokala kontakterna förbättras.

KUR/SCB:s grundtanke: enkelhet Såvitt jag har förstått det är grundtanken den att uppgiftslämnarna inte skall behöva dribbla så mycket med siffror. De skall kunna ta bokslutet för biblioteksverksamheten och därifrån ange de totala driftkostnaderna samt hur stor del därav som gått till medier, personal och lokaler. På samma sätt skall den bibliotekspersonal som redovisas vara personer vars löner finns upptagna i biblioteksbudgeten.

28

DEL

II -

KOMMUN BESÖKEN

En av mina kommuner är mycket tydlig med att man redovisar just på detta sätt. Lärare som arbetar heltid på biblioteket, men som får halva sin lön från skolan, tas upp som halvtid. Man tar inte med projekttjänster eftersom de inte ryms inom bibliotekets personalbudget utan inom projektbudgeten. På en punkt hade man dock gjort ett avsteg. Ett av kommunens bibliotek sorterade under fritidsavde1ningen inom den egna förvaltningen. Den 0,85 bibliotekarie som arbetade på detta bibliotek togs också upp bland övriga bibliotekariebefattningar i SCB:s formulär.

Dock har KURISCB själva gjort undantag i det formulär biblioteken skall fylla i. Det anges att "för bibliotekschef som dessutom är kulturchef endast den del som avser bibliotekschefskapet skall redovisas". Eftersom denna typ av tjänster ofta är centralt placerade innebär det att tjänster som inte ligger inom biblioteksbudgeten tas med.

Av någon anledning står det också att "andra personalinsatser (även av bibliotekarie inom kulturnämndens (motsv.) områden som inte har med biblioteksverksamhet att göra skall inte räknas med."

Betyder det t ex att bibliotekarier som sysslar med programverksamhet skall räknas bort? Och bibliotekarier mfl som ägnar sig åt konsumentinformation, medborgarkontorsverksamhet etc skall räknas bort?

Många kommuner har uppenbarligen uppfattat anvisningarna så och dragit bort och lagt till personal (troligen utan att ha gjort några förändringar i kostnadsde1en). Fler exempel finns i tidigare avsnitt.

I enkätformuläret finns ytterligare en anvisning som inte känns glasklar. Den står under rubriken "Personal" och lyder: "Obs! Endast för kommunal verksamhet". Som läsare undrar jag vad detta betyder. Skall timmar på fänge1sebibliotek, sjukhusbibliotek räknas bort? Skall timmar som länsbiblioteken bekostar vid respektive värdbibliotek räknas bort? Men hur får man då en kongruens mellan uppgifterna om personalstyrkans storlek och personalkostnaderna?

Allt som kan tolkas olika innebär att jämförbarheten mellan olika kommuner minskar.

29

DEL II - KOMMUNBESÖKEN

Verksamhetsstatistik Det är inte bara på personalsidan som jag har kommit i kontakt med uppgifter, som kan betraktas som felkällor vid biblioteksbesöken. Nedan följer några andra iakttagelser.

Filialer / utlåningsstationer Jag har jämfört antalet filialer åren 1995 respektive 2002. I en av de kommuner jag besökt såg det ut som om man utvecklat biblioteksverksamheten kraftigt: antalet filialer hade ökat från en till fem. Detta skulle kanske kunna vara en av förklaringarna till kostnadsökningarna mellan åren.

Vid samtal med bibliotekschefen visade det sig att fyra av de fem filialerna tidigare betraktats som utlåningsstationer och därför inte redovisats i statistiken över antalet filialer. Under perioden upptäckte man felet och rättade till det. Dock hade en verksamhetsförstärkning skett: en av filialerna hade under samma period fått rejält ökade resurser och integrerats med skolan.

Ett annat av de kommunbibliotek jag besökte hade inte redovisat sina utlåningsstationer som filialer utan som "övriga utlåningsställen". Man hade inte läst instruktionerna på denna punkt så noga, som man borde ha gjort. De aktuella biblioteken har ett öppethållande på endast två timmar vardera per vecka.

Kommunbiblioteken själva brukar vanligen inte kalla så små utlåningsstälIen för filialer utan för utlåningsstationer. I bibliotekens föreställningsvärld tycks en gammal definition från rationaliseringsutredningarnas tid leva kvar, en definition där ett bibliotek skall ha en viss nivå på öppethållandet för att kunna kallas filial.

Medier Inför besöken hos kommunbiblioteken antecknade jag uppgifter för 1995 och 2002 om respektive kommunbiblioteks: • medieanslag • antal nyförvärvade böcker (nyförvärv på AV-sidan efterfrågas i enkätformuläret men svaren redovisas ej) • mediebeståndets respektive bokbeståndets storlek På flera håll lade jag märke till förhållandevis stora svängningar mellan åren.

30

DEL

II -

KOMMUNBESOKEN

I en kommun hade exempelvis antalet nyförvärv varit stort år 1995 men minskat kraftigt följande år. Detta visade sig bero på att biblioteket bytt datasystem och 1995 katalogiserade man en stor mängd befintliga magasinsböcker in i den datoriserade bibliotekskatalogen. Så vitt biblioteket kunnat utröna fanns inga möjligheter att i statistiken skilja detta äldre bestånd från nyförvärven.

I en annan kommun minskade medieinköpen mellan två år under perioden pga att man slutat köpa filmer till skolan! Det visade sig att kommunens AV-central är integrerad i huvudbiblioteket.

På flera håll har nyförvärven kunnat hållas på en oförändrad nivå trots att biblioteket inte fått kompensation för kostnadsökningar i sina mediaanslag. Förklaringarna till detta kan vara flera. Några av biblioteken har börjat köpa en förhållandevis stor del av böckerna i nätbokhandeln. I andra fall kan det vara så att biblioteket lägger in samtliga ca 750 litteraturstödda titlar i katalogen, böcker som de fått från Kulturrådet i gåva.

Lokaler Sedan gammalt är det känt att det är mycket svårt att jämföra olika biblioteks lokalkostnader. Förklaringen är att de ganska ofta ligger centralt i kommunernas redovisning. I den studie jag gjort visar det sig att det är det ett par av kommunerna som inte tar upp reella hyreskostnader för sina huvudbibliotek.

I ett annat fall hade lokalkostnaderna sjunkit med två tredjedelar mellan de undersökta åren. Det visade sig inte bero på avställning av lokaler.

Istället var det så att kommunen hade lagt om beräkningsgrunderna för de kommunala lokalerna. Biblioteket tillhörde dem som fick minskade lokalkostnader, men förvaltningen fick å andra sidan avstå motsvarande summa till de förvaltningar som fått ökade kostnader.

JT Vid samtalen i kommunerna berörde vi också IT-kostnaderna. Det visade sig vara svårt att få en samlad bild av dessa. Ett bibliotek hade dock sänkt sina kostnader väsentligt. Här låg 1996 IT-kostnader om 367 tkr på biblioteket. Sedan dess har kostnaderna flyttats och lagts centralt. l,6-1,l miljoner kronor kostar idag IT totalt för kultur- och fritidsförvaltningen.

Utöver detta betalar biblioteket i storleksordningen 160 tkr för sitt biblioteksdatasystem.

31

DEL

II -

KOMMUNBESÖKEN

Vad är bib/ioteksverksamhet?

Denna fråga har ställts under personalavsnittet, men gäller förstås också verksamhetsavsnittet. I varierande omfattning bedrivs verksamhet på skolsidan (utöver integrerade bibliotek), konsumentverksamhet, informationskontorsverksamhet, turismservice, samverkan med museum, sjukhusbibliotek, fängelsebibliotek, livaktig allmänkulturell verksamhet eller eget lärcentrum inom bibliotekets organisation. Dessa exempel visar att det är svårt att jämföra kommunerna sins emellan. Ett kommunbibliotek kan tyckas ha fått högre anslag för sin verksamhet; samtidigt skall det kanske räcka till betydligt mer än den rena basverksamheten, som t ex bedrivs på en grannkommuns bibliotek.

Ett specialfall är kommunbibliotek, som samtidigt är värdbibliotek för ett länsbibliotek. Ett av våra bibliotek fick år 2002 omkring 600 tkr som ersättning av olika slag från regionbiblioteket. Detta kan försvåra jämförelser med bibliotek av samma storleksordning som inte samtidigt är värdbibliotek för ett länsbibliotek.

32

DEL

II -

KOMMUNBESÖKEN

Kostnader Personalkostnader Besöken har visat, att det många gånger kan vara en person, som räknar fram personalstyrkans storlek och fördelning på olika personalkategorier och en annan som räknar fram personalkostnaderna. Detta ökar risken för att de inblandade använder olika urvalsrnodeller. Den som räknar fram personalstyrkans storlek kanske tar med de timmar, som personer på annan plats i den kommunala organisationen tjänstgör i yttre tjänst på biblioteket. Eller räknar bort konsumentsekreteraren, som betalas inom bibliotekets budget. Inte minst kan lönen för kultur/bibliotekschefen vara budgeterad på annat håll i organisationen. Den som redovisar personalkostnaderna kanske inte gör några justeringar alls för detta.

Vid ett av mina kommunbesök jämförde vi tillsammans personalkostnaderna inklusive PO år 1995 per anställd i den aktuella kommunen med ett antal grannkommuner av motsvarande storlek. Det visade sig att kostnaderna varierade från 158 till 290 tkr per person och år! Slutsatsen måste bli att någonting är fel i redovisningen; så stora löneskillnader kan det inte finnas mellan dessa kommunbibliotek. Motsvarande genomsnittliga personalkostnad för riket som helhet var samma år 233 tkr.

Skillnader mellan KommunfärbundetlSCB och KUR/SCB Både SK och KUR samverkar med SCB för att ta fram statistik från kommunerna. SK och SCB producerar tillsammans årligen skriften Vad kostar verksamheten i Din kommun? Sedan några år finns också huvuddelen av den kommunalekonomiska statistiken i olika databaser som är tillgängliga via Internet.

Jag har med hjälp av SK fått fram uppgifter ur kommunernas bokslutsstatistik (hämtad från räkenskapssammandraget) rörande biblioteksverksamheten år 2002 i de sju besökskommunerna. Tyvärr kan siffrorna inte jämföras rakt av med uppgifterna i Folkbiblioteken 2002. I den senare skriften är uppgifterna mer finfördelade (man får t ex uppgifter om mediakostnaderna) än i räkenskapssammandraget (där t ex mediakostnaderna ingår i den större posten "varor").

I övrigt kan sägas att skillnaderna är förhållandevis stora mellan de uppgifter som går att jämföra. Summan av bruttokostnaderna kan skilja sig åt med inte mindre än 4 miljoner kronor (hos en av de kommuner jag besökte)!

33

DEL

II -

KOMMUNBESÖKEN

Det visar sig också att några av de bibliotek jag besökte har mycket stora "interna intäkter" respektive "övriga externa intäkter". Dessa finns särredovisade hos SK. Även här kan det röra sig om stora summor i intäkter, 4,5 miljoner för ett kommunbibliotek, nästan 1,8 miljoner för ett annat.

Att skillnaderna mellan de uppgifter som redovisats till SK och SCB är så stora kan delvis bero på att kommunerna kan ha använt olika redovisningsmetoder i de uppgifter som lämnats till KUR/SCE. Det har inte varit möjligt att göra någon djupare analys av detta inom ramen för denna rapport.

34

Del III - Reflexioner och slutsatser

35

DEL

III -

REFLEXIONER OCH SLUTSATSER

Hur använder kommunerna pengarna?

Vid besöken visade det sig vara svårt att få en bild av respektive biblioteks utveckling från år 1995 till år 2002. De flesta biblioteken hade bytt chef en eller flera gånger sedan 1995 och man hade ingen tydlig bild av utvecklingen år från år. Många visade förvåning, när de fick klart för sig att de tillhörde de kommuner som fått ökade respektive minskade resurser.

Intervjuerna med bibliotekscheferna visade inte heller några tydliga skillnader i aktuella satsningar mellan kommunbibliotek som fått ökade respektive minskade resurser.

Man får inte glömma att en procentuell ökning eller minskning mellan de aktuella åren inte ger hela bilden. Några bibliotek har kanske ökat från en ganska låg nivå. Andra kan ha minskat från en högre nivå. Slutresultatet är kanske att de har ungefär lika mycket resurser att disponera i dagsläget och att diskussionerna och satsningarna sker på likartade sätt.

Man skulle annars kunna tro, att de kommuner som fått minskade resurser under åren diskuterar nedskärningar på lokalsidan. Men tvärtemot detta visade det sig att två av de kommuner, som fått minskade resurser har satsat stort på sina huvudbibliotek. Ett av biblioteken har fått en större utbyggnad av huvudbibliotekets lokaler. I den andra kommunen håller man just på att bygga ett helt nytt, fint huvudbibliotek.

I en av de kommuner, som enligt statistiken fått störst utökningar, blev man förvånad över detta besked. Man upplevde inte att biblioteket har någon stark ställning i kommunen och nedskärningar diskuterades för kommande år. Under perioden har man dock fått en rejäl utbyggnad aven filial inklusive ny personal- detta kan ha gett genomslag i statistiken.

Jag bad också biblioteken berätta om vad som är aktuellt i dagsläget.

Det visade sig att samtliga bibliotek satsar på det livslånga lärandet på olika sätt. Här märks inte någon skillnad i engagemang mellan de bibliotek som fått ökade, respektive minskade resurser.

En annan märkbar trend är att många bibliotek satsar på interkommunalt samarbete. Ett sådant exempel är Bromölla och Projekt Skåne nordost.

Sex kommuner skickar böcker direkt till varann utan att gå genom länsbiblioteket. Man har ett gemensamt lånekort som även går att använda på högskolebiblioteket. Låntagarna kan lämna igen de lånade medierna på vilket som helst av biblioteken. Länsbiblioteket ordnar transporter flera gånger per vecka. I projektet ingår också en satsning på vuxenstuderande bl a genom utbildning av studiebibliotekarierna och kontakter med de lokala lärcentra. Man planerar också en gemensam databas.

36

DEL

III -

REfLEXIONER OCH SLUTSATSER

Samverkan med skolan. Tre av de fyra kommunerna som fått ökade resurser har på olika sätt ett ansvar för skolbiblioteksutvecklingen i kommunen. Det är svårt att avgöra om detta är en tillfällighet.

Ett av de bibliotek som fått minskade resurser (indragen bokbuss) har ett integrerat bibliotek/museum. Här finns ett stort engagemang för en utbyggd samverkan. Biblioteket arbetar aktivt med att allmänheten skall få ökad tillgång till kulturarvet genom bibliotekets hemsida.

Reflexioner Den fråga man måste ställa sig är förstås: Kan man lita så pass mycket på statistiken att man överhuvud taget kan avgöra vilka som fått ökade respektive minskade resurser?

Min uppfattning är att statistiken, trots sin ofullkomlighet, ändå speglar utvecklingen i den enskilda kommunen år från år. Däremot kan det vara svårt att göra jämförelser mellan olika kommuner. Man har olika stora påbyggnader i form av åtaganden gentemot skolan, drift av sjukhusbibliotek etc. Man har också olika organisation vilket kan medföra att somliga tjänster hamnar "utanför" redovisningen av bibliotekskostnaderna.

En övergång till redovisning av nettokostnader skulle ge en bättre bild av basverksamheten. Samtidigt förlorar man något av denna vildvuxna flora som också är biblioteket av idag. Slutsatsen blir självfallet att det bästa vore en redovisning av såväl brutto- som nettokostnader.

Kanske borde den som publicerar statistik även komma med läsanvisningar? Komma med förslag på användning. Tala om på vilka områden man bör vara försiktig med att dra alltför detaljerade slutsatser.

37

DEL

III -

REFLEXIONER OCH SLUTSATSER

Användning av biblioteksstatistiken Vilka är det egentligen som använder statistiken och vilka behov har de?

Kerstin Olsson, länsbibliotekarie i Östergötland, menar att den frågan kan vara en användbar utgångspunkt, när man funderar över det framtida statistikarbetet. Själv nämner hon tre intressenter: staten, regionen, kommunen, som alla har ganska olikartade behov av biblioteksstatistik.

Nedan tar jag en avstamp från dessa funderingar.

Staten Kulturrådet, som ansvarar för folkbiblioteksstatistiken, har ett eget behov av att kunna följa utvecklingen på området utifrån sina uppdrag. Kunskap om bibliotekens verksamhet är nödvändig för att KUR skall kunna rikta sina insatser på bästa sätt.

Statistiken kan exempelvis ge KUR ett verktyg för att kunna arbeta med det jämlikhetsmål som bl a återfinns i prop 1996/97:5: "Den statliga bibliotekspolitiken syftar till att ge medborgaren tillgång till litteratur och information oavsett bostadsort och ekonomiska omständigheter".

Det statliga litteraturstödet är ett annat exempel. KUR arbetar på litteraturområdet genom att främja läsning och för att det skall finnas en bredd och kvalitet i utgivningen av böcker. Därigenom blir det viktigt att tillgången till biblioteksservice, litteratur och kulturtidskrifter förbättras och att intresset för läsning och informationssökning ökar. Även här spelar statistiken en viktig roll för att KUR skall kunna göra välgrundade bedömningar.

KUR använder också statistiken för sitt budgetunderlag liksom för årsredovisningen och omvärldsanalysen. Även andra statliga organ som t ex finansdepartementet använder statistiken för analyser på biblioteksområdet.

För KUR ligger tyngdpunkten och huvudintresset i att redovisa utbud et ex antal öppethållandetimmar) och användning et ex besök och lån). I mindre utsträckning arbetar man med att bedöma kostnaderna för verksamheterna.

På kulturområdet pågår ett utvecklingsarbete med att ta fram utvärderingar av olika kulturområden. Hittills finns Bokslut för scenkonst, ett hjälpmedel för teatern. Nästa steg är preliminärt bibliotek och museer.

Syftet är att kulturinstitutionerna själva skall kunna utvärdera sin verksamhet med hjälp av statistik och publikundersökningar. Utvärderingen består av fyra delar:

38

DEL

III -

REflEXIONER OCH SLUTSATSER

• Utbud och innehåll • Publikbilden - en enkel form av publikundersökning • Mediebilden - en analys av nyhetsartiklar m m i press och etermedia • Självbilden - en personalenkät om hur man uppfattar det sceniska resultatet och hur man upplever sin arbetsplats.

Resultaten sammanfattas och läggs samman med tillgänglig ekonomisk information m m f ör att ge en helhetsbild av respektive teater, bibliotek eller annan institution.

Sveriges Kommuner och Landsting Sveriges Kommuner och Landsting har bl a till uppdrag att ge sina medlemmar en samlad bild av kommunernas satsningar inom olika verksamhetsområden. Sveriges Kommuner och Landsting producerar ingen egentlig statistik rörande de primärkommunala verksamheterna. Detta ansvar ligger på de statistikansvariga myndigheterna.

Statistik från det primärkommunala området återfinns bl a i följande skrifter: • Årsbok för Sveriges kommuner. SCB I Årsbok för Sveriges kommuner presenteras ett antal uppgifter om kommuner och landsting. Uppgifterna är huvudsakligen av ekonomisk art, t.ex. skatteunderlag, utgifter och inkomster, men även andra uppgifter av mer allmän karaktär ingår. Vissa data ges också i tidsserier. För att underlätta jämförelser redovisas många av uppgifterna som relationstal. Tabeller kan beställas i excelformat via telefon eller e-post.

• Vad kostar verksamheten i Din kommun? SK och SCB. (Skriften utkommer årligen) • Kommunal personal SK (utkommer årligen) Uppgifter om den kommunala personalen finns tillgängliga, förutom i skriftserien, även i Sveriges Kommuner och Landstings nyckeldatabas, WebOr, www.webor.se.

• Kommunernas och landstingens ekonomiska läge.

Sveriges Kommuner och Landsting (2 ggr per år) I utgåvan från november 2004 behandlas de ekonomiska förutsättningarna fram till200S. Man analyserar bl a statliga tillskott, sysselsättning och skatteunderlag.

39

DEL

III -

REfLEXIONER OCH SLUTSATSER

Lä net!regionen Länsbiblioteken skall stödja utvecklingen av biblioteksverksamheten i länets kommuner för att alla invånare skall en ha en likvärdig tillgång till biblioteksservice.

Som bas för länsbibliotekens analys av behoven inom det egna länet ligger förstås en grundlig kunskap om bibliotekens resurser och verksamhet.

Med denna som grund kan man främja verksamhetsutveckling, samverkan och tillgänglighet på olika områden. Det livslånga lärandet och utvecklingen av det virtuella biblioteket är exempel på områden där det görs stora utvecklingsinsatser runt om i landet.

Den årliga statistiken från KURISCB är en viktig källa för länsbibliotekens kunskaper om situationen vid länets bibliotek. Sedan arbetar de på olika sätt med att utveckla eller komplettera materialet. Nedan följer två exempel.

Länsbiblioteket i Värmland arbetar mycket aktivt med SCB-statistiken och tar fram en stor mängd nyckeltal på olika områden för det egna länet.

Dessa blir ett hjälpmedel för länets bibliotek att få en uppfattning om hur det egna biblioteket ligger till på olika områden.

Regionbibliotek Stockholm samlar in egen statistik som kompletterar SCB:s siffror. Länets bibliotekschefer samlas årligen för att gemensamt bestämma vilka uppgifter man skall ta in för kommande år. Exempel från år 2003 är: • fasta öppettimmar utöver normalt öppethållande per 1000 invånare • gruppbesök för vuxna per 1 000 invånare respektive per årsverke • gruppbesök för barn och ungdom under 17 år per 1000 invånare respektive per årsverke • antal datorer för allmänheten per 1000 invånare • antal självbetjäningsautomater IN respektive UT för allmänheten • utrangeringar per mediabestånd i procent (totalt respektive barn och ungdom) • virtuella besök på bibliotekets hemsida per 1000 invånare

40

DEl III -

REFlEXIONER OCH SLUTSATSER

Kommunerna I kommunerna har såväl de förtroendevalda som bibliotekspersonalen stor användning av statistik.

De förtroendevalda vill ofta få en uppfattning om hur det egna biblioteket ligger till i förhållande till biblioteken i de övriga kommunerna i länet. De är också intresserade av hur satsade resurser används och vilken servicenivå biblioteken erbjuder. Ofta är de mycket intresserade av öppethållande, besöks- och lånesiffror m m.

Bibliotekspersonalen har också stor användning av olika nyckeltal i sitt kvalitetsarbete, där ständiga förbättringar är en viktig del. Många bibliotek arbetar med medieplanering. Här använder de sig av bibliotekskatalogens uppgifter om mediabeståndet, en finfördelad utlåningsstatistik, siffror om befolkningsunderlag i olika delar av kommunen etc. Med hjälp av utlåningsstatistiken får man en klar bild av vilka delar av mediabeståndet som lånas ut och vilka som står inne på hyllan. Har utlåningssiffrorna sjunkit behöver man veta vilka avdelningar, som står för den största minskningen, och vilka som trots allt står för ökningar.

Diskuterar man en förändring av öppethållandet, är det på samma sätt intressant att veta hur besökssiffrorna fördelar sig på olika dagar och tider - detta som ett komplement till önskemål och behov som framförs från olika grupper.

På det kommunala planet är det därför inte alls säkert att SCB-statistiken räcker. Snarare borde det vara regel att varje bibliotek utgår från sina egna behov och undersöker resultaten av den egna verksamhetsutvecklingen. Många kommuner arbetar också aktivt med sina egna nyckeltal.

Norrköpings Stadsbibliotek har t ex gjort en undersökning av besöksfrekvensen på den egna webbplatsen. Biblioteket har bl a konstaterat att man har 1 421 virtuella besök per dag (827 på webbplatsen och 594 på OPAC-katalogen). Räknar man bort besöken från datorerna i huset återstår 582 virtuella besök på hemsidan och 327 i OPAC. 56% av besökarna öppnar hemsidorna för att söka i katalogen, låna om, reservera medier eller utnyttja någon annan tjänst. 44% av besökarna vill ta reda på något annat på webplatsen. Undersökarna gör bedömningen att på en bibliotekswebbplats i en större kommun bör antalet träffar per dag på en särskild sida inte understiga 15 för att den skall motivera sin fortlevnad.

41

DEL

III -

REflEXIONER OCH SLUTSATSER

Svensk Bib/ioteksfärenings handbok i utvärdering Svensk Biblioteksförenings specialgrupp för kvalitetsarbete och statistik har utarbetat en handbok i utvärdering som är tänkt att fungera som en "språngbräda" för bibliotek som är intresserade av att arbeta med kvalitetsutveckling. Handboken innehåller tolv indikatorer för biblioteksverksamhet och med dessa som grund har ett samarbetsprojekt pågått under tiden 2002 till 2004. Ett 60-tal bibliotek av olika typ och från olika delar av landet har deltagit i projektet.

Samarbetet har byggt på tanken att man under tre år samlar data till de tolv indikatorerna och jämfört resultatet över tiden och med varandra. De deltagande biblioteken bygger därigenom upp en utvärderingskompetens inom organisationen och får redskap att gå vidare med sitt kvalitetsarbete.

Det kan vara intressant att redovisa de tolv indikatorerna: • Användartillfredsställelse • Öppettider i förhållande till behoven • Andel av målgruppen som nås av bibliotekets tjänster • Andel av målgruppen som använder de elektroniska tjänsterna utanför biblioteket • Antal sessioner på varje elektronisk tjänst per person i målgruppen • Antal biblioteksbesök per person i målgruppen • Antal referensfrågor per person i målgruppen • Antal deltagare i bibliotekets arrangemang per person i målgruppen • Mediantid för förvärv - från beställning till leverans • Proportionen mellan antal fjärrinlån och totala antalet utlån från egna samlingar • Samlingarnas omsättning • Andel feluppställda böcker i bibliotekets samlingar För varje indikator finns noga angivet syfte, definition och metod för att resultaten skall bli så likvärdiga som möjligt. När det exempelvis gäller mätning av antalet referensfrågor finns en definition av begreppet referensfråga: det är "en informationskontakt som omfattar kunskap, användning, rekommendationer, tolkning eller instruktioner mellan någon i personalen och användaren om hur man använder en eller flera informationskällor".

42

DEL

III -

REFLEXIONER OCH SLUTSATSER

Många av de frågor som ställs på ett bibliotek är därför inte referensfrågor, t ex upplysningar för att hitta personal eller att ge assistans (aven icke-bibliografisk natur) med teknisk utrustning.

Definitionerna utgår från ISO Standard 27:89. I internationell samverkan pågår ett arbete med att revidera standarden och att utveckla indikatorer för biblioteksområdet.

Några av de folkbibliotek, som ingått i handboksprojektet, har upplevt att de tolv indikatorerna passar bättre för vetenskapliga bibliotek än för folkbibliotek. Handboken visar ändå på ett intressant arbetssätt som kan användas såväl i en enskild kommun som i en region. Man enas om ett antal indikatorer, man definierar noga begrepp, metoder etc. Resultaten kan användas i förbättringsarbetet, inte minst finns möjligheter att vända sig till bibliotek som lyckats bättre i ett visst avseende för att få tips på bra arbetsmetoder genom bench-marking.

Handboken visar också exempel på intressanta indikatorer, som inte används så ofta i folkbibliotekssammanhang. Projektet bör kunna stimulera biblioteken att - gärna regionalt - ta fram mått utöver det material som KUR/SCB samlar in.

Med ett aktivt användande av statistiskt material ute på kommunbiblioteken, kan man också hoppas att intresset för biblioteksstatistiken ökar och att kvaliteten på svaren på KUR/SCB:s enkäter förbättras.

43

DEL

III -

REflEXIONER OCH SLUTSATSER

Sluttankar Mäter vi rätt saker?

Länge har bibliotekspersonalen varit bekymrad över att det framför allt är boklån per invånare, som lyfts fram i den nationella statistiken. På lokalplanet lyfter man på motsvarande sätt ofta fram nyckeltalet kostnad per boklån. Då tar man den totala kostnaden för biblioteksverksamheten och dividerar med antalet utlån av böcker (eller utlån av media). Även KUR lyfter fram utlåningen som enda exempel på den webbsida där rådets statistikansvar beskrivs. Under ingressen står det:

Under år 2003 lånade invånarna i Sverige i genomsnitt 7,2 böcker var på folkbiblioteken. Barnböcker stod för 43 procent av utlåningen, som totalt var på 64,7 miljoner böcker. Den totala summan av utlånade medier, till exempel inlästa böcker, filmer och musik var 76 miljoner, och andelen böcker av den totala utlåningen minskar.

Naturligtvis är det så att KUR inom ramen för sitt uppdrag har ett särskilt intresse av att följa bokutlåningen, men detta kan samtidigt leda till att biblioteken ute i landet i kanske alltför hög grad koncentrerar sig på enbart utlåningssiffrorna.

I det sammanhanget måste man konstatera, att utlåningsverksamheten endast speglar en - kanske mindre - del av bibliotekens verksamhet. Av egen erfarenhet vet jag att redan för 20 år sedan var det bara var tredje besökare på det huvudbibliotek, där jag då tjänstgjorde, som lånade böcker vid sitt besök. Två tredjedelar gjorde "något annat". Det fanns utställningar att titta på, sagostunder på barnavdelningen, tidningar och tidskrifter, lunchaktiviteter (konserter och novelIcafe), läsbord för studerande etc. I dagsläget mäter förmodligen utlåningssiffrorna bibliotekens verksamhet som helhet i ännu mindre grad. Allt fler studerande kommer till biblioteket, många människor utnyttjar bibliotekets datorer, biblioteken fungerar som mötesplatser etc.

Det är därför viktigt att man mäter aktiviteter som är signifikanta för dagens biblioteksverksamhet. En ensidig koncentration på utlån per invånare riskerar att få en konserverande inverkan på bibliotekens utveckling.

Många grupper, t ex studerande, ökar sina besök på biblioteket. Å andra sidan finns det numera allt större möjligheter att utnyttja det virtuella biblioteket. Detta kan ligga bakom det faktum att besöksfrekvensen ibland

44

DEL

III -

RHLEXIONER OCH SLUTSATSER

minskar på biblioteken. Många människor har säkert gjort som jag själv, halverat antalet biblioteksbesök. Förr gick jag till biblioteket för att beställa böcker och låna om böcker. Idag uträttar jag sådana tjänster via nätet.

Vill vi ha en bild av dagens biblioteksverksamhet är det alltså viktigt att finna och sprida metoder för att mäta det virtuella biblioteket. Hur många besök får bibliotekets hemsida? Vilka sidor besöks och i vilken omfattning? Hur används länkarna till olika databaser? Hur många besök har den publika bibliotekskatalogen på nätet?

Det är också intressant att få ett grepp om bibliotekens arbete med det livslånga lärandet inklusive vuxen- och distansutbildning. Finns det något lärcentrum på det aktuella biblioteket? Samverkar folkbiblioteket med något lärcentrum i kommunen?

Flera av de bibliotek jag besökt har tagit upp ett annat önskemål: att biblioteken skall mäta evenemang av olika slag. Det kan röra sig om sagostunder, bokprat för skolklasser, !T-undervisning, allmänkulturella arrangemang etc. Som vi tidigare sett mäter biblioteken i Stockholms län gruppbesök för vuxna och för barn och ungdom.

Man kan alltid diskutera vilka uppgifter som skall tas in i den nationella statistiken. Ett grundkrav är att en större del av biblioteken besvarar frågorna och att svaren blir konkreta och jämförbara. En försöksverksamhet i några olika län skulle kunna vara ett sätt att pröva ut nya, relevanta frågeställningar. Exempelvis skulle ett eller ett par län kunna testa metoder för att enkelt och säkert mäta besök på bibliotekens hemsidor, gärna tillsammans med andra mått som kan ge en bild av användningen av det virtuella biblioteket. Försöksverksamheten måste kombineras med utbildningsinsatser riktade mot såväl bibliotekspersonalen som kommunernas IT-avdelningar.

Regionalt och lokalt kan man självklart välja att mäta flera delar av verksamheten. En sådan lokalt förd statistik skulle underlättas om det utarbetades normer/modeller för hur den skall utformas. Kanske en uppgift för Kulturrådet? När flera använder samma statistikmodell kan ju resultaten lättare jämföras. Intresset för att öka kunskapen om den egna verksamheten stimuleras därmed.

Korrekt statistik Alla vet att statistik är svårt. På biblioteksområdet är det en komplex verklighet som måste förenklas och komprimeras. Olika människor som fyller i uppgifter i formulär tänker på olika sätt och är olika noggranna. Det

45

DEL

III -

REFLEXIONER OCH SLUTSATSER

är mycket lättare att t ex föra en statistik över födda och döda, det fordrar inte självständiga bedömningar i varje kommun!

Lokaler Min fördjupade studie har lyft fram ett antal felkällor i biblioteksstatistiken såväl när det gäller KURISCB som SK. KUR har dock identifierat den största felkällan av alla, lokalkostnaderna, och redovisar tydligt kostnaderna för biblioteksverksamheten både inklusive och exklusive lokaler.

I SK:s - mindre spridda - statistik anges såväl externa lokalhyror som interna lokalkostnader. Här får man med även sådana lokalkostnader som inte lagts ut på de olika förvaltningarna och därför inte redovisas i SCB:s enkäter.

Personal Det är bekymmersamt är att de uppgifter som redovisats av KUR respektive SK inte ens pekar i samma riktning när det gäller bibliotekens personalresurser. Har

dessa egentligen ökat eller minskat under de aktuella åren?

De båda parterna borde sätta sig ner och analysera vad de kan göra för att få en säkrare statistik. För min del menar jag att det är nödvändigt att revidera anvisningarna som hör till SCB:s enkäter. De är idag alltför kortfattade och otydliga.

Sveriges Kommuner och Landsting har också en del att göra när det gäller personalstatistiken. På egen hand kan man påskynda den pågåendeförnyelsen av BSK-statistiken så att nyare yrkeskategorier kommer med. Det kan också vara bra med kontakter med facksakkunniga så att indelningen i fackområden blir så bra som möjligt. Det är t ex inte bra att nästan hälften av bibliotekens personal, biblioteksassistenterna, inte förs under bibliotek utan under administration. Det svarar inte mot bibliotekens verklighet, där i princip all personal tjänstgör direkt i biblioteksverksamheten, men dessutom har "skrivbordsarbete" av olika slag.

Sveriges Kommuner och Landsting är liksom KUR helt beroende av kvaliteten på de uppgifter man får in från kommunerna. Undersökningen visar på en mycket varierande kvalitet och att kommunernas personalavdelningar i alltför liten utsträckning checkar av och aktualiserar sina uppgifter gentemot fackförvaltningarna.

Samverkan Önskar man en förbättrad biblioteksstatistik är det viktigt att alla berörda krafter samverkar. Detta kan ske på olika sätt. Statens kulturråd och Sve-

46

DEL

III -

REFLEXIONER OCH SLUTSATSER

riges Kommuner och Landsting skulle gemensamt kunna anordna konferenser på området. KUR bör också tillskapa en referensgrupp, där statistikfrågorna kan diskuteras. Kanske bör också samordningen mellan KUR och SeB förbättras.

Index Slutligen: Det håller inte att olika parter använder olika slags konsumentinriktade index när de skall bedöma utvecklingen av bibliotekens resurser mellan åren! Resultaten blir stor förvirring och bristande tilltro till den nationella statistiken.

Skall man använda ett kostnadsindex för en speciell kommunal verksamhet, måste man självfallet se på vilka typer av kostnader just den verksamheten har. På SK sade man hösten 2004 att ungefär tre fjärdedelar av kommunernas kostnader är personalrelaterade kostnader av ett eller annat slag. I det läget är "Medelsvenssons korg av varor" ett alltför trubbigt instrument, när man tittar på utvecklingen inom ett särskilt verksamhetsområde.

Ett viktat biblioteksindex skulle ge ett mer korrekt underlag för bedömningar såväl på nationell som lokal nivå.

47

På osäker grund är en kritisk granskning av den svenska folkbiblioteksstatistiken. Varför överensstämmer inte Svenska Kommunförbundets och Statens Kulturråds personalstatistik med varandra? Vilka felkällor finns?

Skriften innehåller en analys av frågor som • hur stora är egentligen de reella kostnadsökningarna inom bibliotekssektorn?

• har folkbiblioteken fått ökade eller minskade resurser under perioden 1995- 2002 ?

• är biblioteksverksamhet ett entydigt begrepp? Hör t ex konsumentvägledning dit?

• behöver anvisningarna till folkbiblioteksstatistiken förbättras?

• hur kan man använda statistiken nationellt, regionalt och lokalt?

Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm, Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00, Fax 08-452 70 50 info@skl.se, www.skl.se

Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan