7099-821-3

Utveckling av Fastighetsfรถretagande i Offentlig Sektor

Inte fรถr krรฅkorna Energieffektivisering genom driftoptimering

Inte fรถr krรฅkorna Energieffektivisering genom driftoptimering

Utveckling av Fastighetsfรถretagande i Offentlig Sektor

Inte för kråkorna

© Svenska Kommunförbundet 1999 Adress: 118 82 Stockholm. Tfn 08-772 41 00 Epost: fastighet@svekom.se Webbplats: www.svekom.se ISBN: 91-7099-821-3 Tryckeri: Katarina Tryck AB, Stockholm Text: Sören Björnbom Redigering och form: Björn Hårdstedt Illustrationer: Michael Schneider Distribution: Kommentus Förlag, tfn 08-709 59 90

2

Inte för kråkorna

Förord Många trodde att de energisparprodukter som installerades från 70-talet och framåt automatiskt skulle innebära stora besparingar.

Vid installation av datoriserade styrsystem finns i många kalkyler både minskade energikostnader och minskad bemanning.

Men hur många datorsystem kan visa en dokumenterad vinst?

Rätt ­installerat och utnyttjat kan det vara ett fantastiskt verktyg, men då krävs att man förstår att använda det på rätt sätt. Framför allt krävs kunskap om hur ventilation, värme och elsystem samverkar i byggnaden. Först då vågar driftpersonalen experimentera, och först då börjar datoriserade styrsystem betala sig.

Det är här som driftoptimering kommer in. Driftoptimeringen kan bara utföras av driftpersonalen, som med rätt engagemang, stöd och uppbackning kan nå fantastiska besparingsresultat i redan ”färdiga” byggnader. En sparpotential på 25 % för värmeförbruk­ ningen och 10 % för el­förbrukningen under ett år är inte ovanlig.

Dessutom erhåller man nästan alltid ett bättre inomhusklimat.

Denna rapport vill sprida de erfarenheter som finns av energieffektivisering genom driftoptimering inom några av de organisationer som arbetat med frågan. Ett antal exempel från både stora fastighetskomplex, som sjukhus, och mindre fastigheter redovisas. I de flesta fall har ­resultaten nåtts utan några investeringar alls.

Skriften och handlingsplanen har författats av Sören Björnbom, S&E – System och Energi. Författaren har installationsteknisk bakgrund med erfarenhet från industri-, konsult-,och landstingsverksamhet. Initiativ och finansiering har skett inom samarbets­ projektet Utveckling av Fastighetsföretagande i Offentlig Sektor” (U.F.O.S) i vilket ingår Byggforskningsrådet, Svenska Kommunförbundet; Landstingsförbundet, Pastoratsförbundet, Försvaret och Statens Fastighetsverk. En styrgrupp har ansvarat och medverkat i arbetet liksom driftansvarig personal vid de beskrivna anläggningarna. Styrgruppen har bestått av Martin Bergdahl, Landstings­ Fastigheter Dalarna AB (ordförande); Björn Gustavsson, Pastoratsförbundet; Knut-Olof Lagerqvist, Älvborgsfastigheter; Jari Lalla, Statens Fastighetsverk; Johnny Niskanen, Landstingsfastigheter Sörmland; Hans Nyström, Uddevalla kyrkliga samfällighet; samt Ulf Sandgren, U.F.O.S. Stockholm i mars 1999

3

Inte för kråkorna

Innehåll 1. Framgångsfaktorer.....................................................................5 Exempel: Exempel: Exempel: Exempel:

Landstinget Dalarna, tradition och struktur.......................................12 Uddevalla kyrkliga samfällighet, energijakt i det lilla formatet.............14 Borås lasarett, sparbetinget var startskottet för E 75........................16 Falu lasarett bäst när det gäller?.....................................................19

2. En potential att upptäcka, uppmärksamma och utnyttja.. 22 3. Konkreta mål............................................................................ 26

Exempel: Rättviks Vårdcentral och Landstingsservice i Mora............................27 Exempel: Sommartrimning vid Landstinget Gävleborg......................................29

4. Planera, sälj in och engagera................................................. 30

Exempel: Ekensbergs vårdcentral i Nyköping, energijakten ger resultat.............34 Exempel: Svärdsjö Vårdcentral, fjärrvärme utan ombyggnader..........................36

5. Trimma och åtgärda................................................................ 38

Exempel: Solsidans Vårdcentral i Ludvika, i en klass för sig.............................39 Exempel: Länssjukhuset Ryhov i Jönköping, vem kan man lita på?...................41 Exempel: Fröslunda och Skiftinge vårdcentraler i Eskilstuna.............................42

6. Följ upp och mät! Utvärdera, analysera och rapportera!.... 44 Exempel: Landstinget Dalarna, egenutvecklad statistik ...................................46 Exempel: Landstinget Sörmland, egen redovisning..........................................47 Exempel: Rättviks värmeverk, servar fastighetsskötarna..................................48

7. Ständig förbättring och förädling........................................... 46 8. Hur är det möjligt?.................................................................. 55

Exempel: Säters sjukhus, extern driftoperatör klarar driftoptimeringen..............60

9. Process eller handlingsprogram — Förslag i 7 steg........... 62 10. Intervjuer med energijägare i Sörmland och Dalarna..... 65

4

Inte för kråkorna

Kapitel 1

Framgångsfaktorer Följande avsnitt är en sammanfattning av de framgångsfaktorer som kan urskiljas för att nå ett lyckat resultat i driftoptimeringen.

Engagemang driftoptimeringens grundsten nummer ett Det visar sig bland dem som lyckats att den kanske viktigaste framgångsfaktorn ligger i hur framgångsrik man varit med att sprida ett ökat engagemang . Det innebär att man måste ”sälja in” engagemanget på rätt sätt till de som förväntas göra jobbet. Men hur gör man det? Hur får man folk engagerade?

Kanske genom att åskådliggöra engagemanget som i bilden till höger. Den visar en tolkning av vad engagemang kan stå för. Engagemang kan tolkas som ett begrepp som inkluderar den enskildes förväntan, motivation samt känsla för det han jobbar med. Om detta är positivt i varje del är engagemanget högt.

Om exempelvis förväntan minskar genom att den enskilde inte får besked om hur utfallet av hans insatser blir, minskar engagemanget även om motivationen är hög.

För att ”engagera” den enskilde medarbetaren som ska utföra energioptimeringen rent praktiskt, kan det vara värt att fundera på de olika delarna i ­begreppet.

Engagemanget hos den enskilde ökar om denne får kännedom om att hans insats (det är övervägande män som jobbar på driftavdelningarna) bidrar till ett bättre resultat, räknat i kronor och ören för fastighetsföretaget.

En annan framgångsfaktor är att han känner att det han håller på med, driftoptimering, är ”hans grej”. Det kan utvecklas vidare ­genom att profilera arbetet genom att identifiera honom tydligare i förhållande till andra yrkesgrupper. Ett enkelt sätt är att benämna

5

Inte för kråkorna

honom med en särskild titel, exempelvis ”energijägare”, som man gjort i Sörmlands landsting.

För ledningen är det viktigt att fundera på hur de olika delarna i engagemanget samverkar, samt hur ledningen kontinuerligt och varaktigt ska gå till väga för att lyfta fram det.

Det är svårt att anvisa någon exakt väg att gå för att engagera människor, men troligen är följande hållpunkter viktiga i sammanhanget: ■ Ledningen måste visa sitt engagemang kontinuerligt. De måste peka ut färdriktningen på ett tydligt sätt och vara beredda att ta sig tid för sina medarbetare när det behövs.

Ledningen måste också vara beredd att skjuta till resurser i form av personal och investerings­medel. I början är det viktigt att se till att ”alla” får kännedom om vad som är på gång. Så småningom kan det även bli aktuellt att plocka ut vissa särskilt ansvariga för energieffektivi­seringen, kanske även hitta belöningssystem eller andra morötter. Uppmärksamheten måste vara på topp när ledningen träffar sina ”energijägare”. Ställa frågor och kräva rapportering så ofta som möjligt är två viktiga bitar.

■ Innan man drar igång bör man se till att det finns ordentlig energistatistik tillgänglig för fastigheten. Både på årsbasis och månadsvis.

■ Se till att de som ska utföra arbetet får erforderlig kunskap i energieffektivisering. Detta kan ske genom utbildning internt eller externt. Erfarenheterna visar att utbildningen bör ligga så nära den egna fastighetens verklighet som möjligt. Då kan man konkret diskutera problemställningar för just den fastigheten.

Bästa kunskapen om den egna fastigheten måste ju den som verkar i den ha och i samarbete med utbildaren ska en gemensam driftstrategi utarbetas. Utbildningen kan också fungera som ”säljprocess” för engagemanget.

■ Utbilda driftpersonalen mer om sambanden som styr inneklimatet. Diskussioner mellan hyresgästen och driftpersonalen är ett viktigt och naturligt steg i energieffektiviseringen.

6

Kapitel 1 Framgångsfaktorer

■ Se till att ”stöd med engagemang” kontinuerligt finns att tillgå för frågor och hjälp. Många kommer inte att orka med att jobba med energieffektivisering mer än under vissa perioder. Vissa kommer att ha stort engagemang och en vilja att ta till sig ny kunskap och de kan därför vara lämpliga att ge stöd åt de ­övriga. I Landstinget Sörmland kallas dom, som sagt, för energijägare. I Landstinget Dalarna arbetar de i en separat enhet, den så kallade ENE-gruppen i Mora.

■ Var frikostig med fortbildning för de som visat resultat i energieffektiviseringen, men ställ samtidigt krav på att man tar på sig ytterligare ansvar och visar att utbildningen gett resultat.

■ Var lyhörd för förslag till förbättringsåtgärder. Ofta kommer små, enkla och bra förslag till åtgärder fram när man börjar ­arbetet. Se till att det finns utrymme för dessa i budgeten. Det brukar ofta vara väldigt små pengar i sammanhanget.

■ Skapa bra kontakter med hyresgästen. Lyssna på hyresgästen och försök att förstå dennes behov. Ofta ligger det något i hyresgästens klagomål. Något som man tillsammans i en positiv anda kan lösa.

■ Gör till vana att med jämna mellanrum fråga hur det går för att på detta vis ge ny uppmärksamhet. Det ger även ökad kännedom om hur verksamheten fungerar. Kan tempot hållas eller börjar luften gå ur?

I Landstinget Västmanland driver man sedan årsskiftet en kampanj kallad ”Rätt Energi För Brukare”. Här satsar man på delaktighet från hyresgästens sida redan från början. I dagsläget genom att skicka ut informationsmaterial och hålla seminarier. Inom driftorganisationen genomför man intervjuer med sin personal, dels för att få klart för sig var man står men också för att sprida budskap och engagemang. Under hösten inleds effektiviseringsutbildningen för driftpersonalen. Angreppssättet i Västmanland är intressant, främst därför att man redan på ett tidigt stadium försöker engagera hyresgästen i processen.

Målen ska vara konkreta De flesta organisationer har ganska måttfulla mål i inledningsskedet. I Sörmland sattes målet i energiplanen från början av 90-talet

7

Bra kuntakt med ­hyresgästerna.

Inte för kråkorna

till totalt 5 procents sänkning under fem år. I Dalarna sattes målet i Energiplan 90 till totalt 10 procent fram till år 2000. Det motsvarar cirka 10 mnkr/år. Sänkningen räknades i specifik förbrukning kWh/kbm för all el och värme. Motivet till den förhållandevis försiktiga målsättning för båda dessa landsting var att man redan under 1980-talet nått avsevärda besparingar (30 % i Dalarna) och att man inte trodde att det fanns så mycket mer att göra. I Västmanland är målet satt till totalt 5 procent inom en treårsperiod.

På Borås lasarett startade hösten 1991 projektet E75 som konkret innebar att ”den totala energikostnaden 1995 ska vara 75 procent av totala energikostnaden 1992”.

Ett betydligt tuffare mål som innebar att driftenheten fick stora sparbeting.

Konkreta och kommunicerbara mål.

Skillnaden mellan angreppssätten är att sparbetingen och planmålen i de första exemplen sattes centralt inom fastighetsförvaltningen, medan det i Borås var driftavdelningen själv som satte målet. Givetvis är ytterligare en skillnad att planmålen gäller landstingens alla fastigheter och inte endast en enskild fastighet.

Driftavdelningen på Borås lasarett fokuserade redan från början på energieffektivisering genom driftoptimering medan de övriga exemplen anger detta arbetssätt som en del bland andra aktiviteter.

Skillnaden beror troligen på att man centralt saknade erfarenheter av driftförvaltning och inte såg att det fanns en större potential.

Idag skulle med största sannolikhet målen ha satts betydligt tuffare.

Med hänsyn till de resultat som redovisas är ett mål på över 25 procent totalt för el och värme under en tre- till femårsperiod mera rimligt för ett landstings totala fastighetsbestånd. När det gäller att ansätta mål kan följande angreppssätt vara aktuella: ■ Se till att nuläget finns dokumenterat, det vill säga att energistatistik finns framme, helst för de senaste tre åren. Bryt ner ­statistiken per fastighet eller ännu hellre på byggnadsnivå.

■ När det gäller ett helt fastighetsbestånd bör målen sättas först efter genomgående diskussioner med berörda parter, i första hand tekniker och driftorganisation. Visa på goda exempel i diskussionen. Rätt hanterat kan man redan på ett tidigt stadium få fram ett ärligt engagemang som förhoppningsvis sprids bland de delaktiga. Det kan finnas värde i att upprätta en energiplan

8

Kapitel 1 Framgångsfaktorer

(eventuellt kopplad till miljöplaneringen), där man både blickar bakåt och framåt, speciellt om politiskt stöd behövs.

■ För mindre fastighetsbestånd eller enskilda större fastigheter bör man efter diskussioner med berörda personer när man har upprättat en nulägesanalys, även göra en förteckning över de åtgärder som direkt kan urskiljas och dessutom sätta upp mål.

■ Den som är ansvarig för genomförandet av energiarbetet måste göra målen tydliga och lätta att förstå för de som ska utföra arbetet. För den som ska jobba med driftoptimering är det dessutom viktigt att ha en redovisning av dagsläget. En redovisning som man förstår sig på. Förväntningarna, det vill säga målet med optimeringen, är också viktiga att klarlägga.

Planering ska ligga nära utförarna När målen är satta i energiplaner eller på annat sätt gäller det att planera och organisera själva genomförandet.

Planeringen av driftoptimeringen måste ta hänsyn till många faktorer: Vilka resurser kan sättas av för att arbeta med driftoptimeringen?

Ska alla engageras eller är det några få eller någon enskild som ska jobba med det. I många fall är denna fråga ganska enkelt besvarad, det finns ju bara de som dagligdags arbetar med driften som kan göra det. Men vem bland dom? Och vem ska vara stöd i optimeringen? Frågor som dessa är viktiga att resonera kring.

I Dalarna fick samtliga fastighetsskötare och fastighetstekniker en utbildning i energieffektivisering. Vissa var redan före utbildningen uttagna att jobba med optimeringen. Några ”vaskades” fram i samband med utbildningen och jobbar numera som ”stöd” (dock ej som arbetsledning) till andra. Likaså på flera andra ställen har samtliga i personalen tagit del av den första informationen, varefter speciellt utsedda ”energijägare” fördjupat sig mera i anläggningarna. I princip är det situationen i landstinget Sörmland.

Hur man gör är till viss del beroende på hur väl man känner sin personal, men har också att göra med vem som ansvarar för driften för respektive fastighet just då.

Var förberedd på att driftoptimering, åtminstone de första åren, tar tid i anspråk både för de som ska göra det och för stödpersonerna.

Att visa lyhördhet i en sådan diskussion (som förr eller senare

9

Inte för kråkorna

alltid uppstår) och hitta kreativa lösningar, tas ofta emot mycket positivt.

Hur ska processen ”driftoptimering” startas? Hur ska begreppet säljas in? Ledningens mål måste förankras på ett så konkret sätt som möjligt via ett riktigt ”insäljande” av ”driftoptimeringen” mot de som ska göra det. Här fordras ett verkligt engagemang från de som sköter säljprocessen. Motiveringen ”varför” är väldigt viktig, det hör ihop med tidigare resonemang om betydelsen av engagemang.

Uppföljningen: Om optimeringsprocessen startas är det av yttersta vikt att resultatredovisningen fungerar. Det går inte att vänta ett år, utan här gäller det att varje månad stämma av och ha en återrapportering och diskussion. Kravet på en fungerande ener­gistatistik är definitivt en av grundstenarna.

Fundera på att införa någon form av belöningssystem. Det kan vara ett vinstdelningssystem eller någon form av utmärkelse.

Driftoptimering, trimning och åtgärder Själva driftoptimeringen går helt enkelt ut på att köra fastighetens system (främst värme och ventilation, men även el) så effektivt som möjligt.

Målet är bättre inneklimat och lägre energiförbrukning.

Konkret innebär det att driftpersonalen ska prova att köra systemen på olika sätt för att nå så bra resultat som möjligt. Det gäller att lära sig sin byggnad och sina system.

I början av driftoptimeringen är det därför viktigt att driftpersonalen själva kartlägger byggnaden och systemen. På det sättet tvingas man tänka efter. Därefter fastlägger man en lämplig driftstrategi. Sen är det ”bara” att köra efter denna och successivt göra förändringar utifrån de uppnådda resultaten. För att detta ska fungera är återrapporteringen av resultaten oerhört viktig.

Bra rapportering och energistatistik grundsten nummer två Behovet av bra rapportering, främst i form av energistatistik, kan

10

Kapitel 1 Framgångsfaktorer

inte nog understrykas. Optimeringen har störst chans att lyckas om man redan har månatlig statistik åtminstone på fastighetsnivå.

Gärna sedan flera år tillbaka så att man enkelt kan jämföra månad för månad från den dagen då optimeringsarbetet inleds. För driftpersonal och den personal som arbetar längre ned i organisationen är förbrukningstal särskilt viktiga. Kostnaderna kan man ändå på den nivån i organisationen inte göra mycket åt, därför är de näst intill helt ointressanta.

Förbättring, förädling och kontinuitet Alla processer innebär att förbättring eftersträvas.

I energieffek­tiviseringen erhålls förbättringen successivt.

Erfarenheterna från 1970- och 80-talet ger bilden av att många energiprojekt genomfördes, men att man inte orkade med uppföljning och förbättring. Många av de system som nu blir utsatta för optimeringsåtgärder har redan värmemängdsmätare som aldrig någon tidigare brytt sig om.

Med förbättring avses i detta avseende främst att energi­opti­me­ ringen förbättras. Vanligen påbörjas energioptimeringen enklast med att man börjar att prova nya driftparametrar. Man kör till ­exempel med andra (främst lägre) temperaturer i värmesystemet eller ventilationssystemet. Så småningom når man en nivå då enkla trimningsåtgärder inte räcker. Då börjar det bli dags att ta till förbättringsåtgärder. Dessa kan i början vara mindre kompletteringar av värme- och ventilationssystem som exempel. Det kan också vara att åtgärda byggnadstekniska brister som upptäcks när man försöker att köra snålare. Så småningom kan det även bli ­aktuellt att göra större injusteringsarbeten och andra åtgärder.

Med förädling avses en successiv utveckling av kompetensen hos de som sköter driftoptimeringen, eller att effektiviseringsprocessen kan leda till en kvalitetshöjning genom införande av förebyggande underhåll på ett strukturerat sätt. Greppet om den egna fastigheten blir alltså successivt bättre. Förädling kan också vara åtgärder för en förbättrad rapportering.

11

Inte för kråkorna

De fastighetsförvaltningar som lyckats med energieffektivisering genom driftoptimering har varit framgångsrika därför att: ■ Man haft en positiv inställning till ”förädling” av kompetens när man kommit en bit på väg. Ibland har detta till och med kopplats till de resultat man uppnått. På vissa ställen har man också med egen kraft kört igång förebyggande underhåll och börjat lära sig att göra mer i egen regi, vilket gör att behovet av att köpa externa tjänster minskar.

■ Förbättringsförslag har mottagits och diskuterats i en positiv anda. Det finns exempel där påtalade åtgärder i samband med driftoptimering initierat investeringar som visat sig lycko­ samma.

Exempel

Landstinget Dalarna, tradition och struktur I landstinget Dalarna har man på ett strukturerat sätt arbetat med energifrågorna sedan 1970-talet. 1982 antogs den första energiplanen. 1983 bildades ett särskilt bolag för energiinvesteringar. Det hette KLL Energispar AB och bildades därför att man snabbt ville genomföra Energiplan 82.

Energiplan 82 var inriktad, utöver energisparande (mål: 30 %), mot en kraftfull oljereduktion (mål: minst 80 % till 1989). Helt i linje med den nationella inriktningen. Målen uppnåddes redan 1987.

Efter de lyckade insatserna arbetades en ny energiplan fram i början av 90-talet. Den kallas Energiplan 90 och antogs av landstingsstyrelsen 1992. Det övergripande målet i planen var att sänka energiförbrukningen med ytterligare 10 procent fram till år 2000.

Planen omfattar: ■ Krav på energieffektivisering i samband med byggnation, med specifika krav på ventilation och belysning.

■ ”Förbud” mot elvärme.

■ Krav på energieffektiva taxor från medialeverantörer.

■ Lönsamhetskrav vid finansiering och kalkylering av investeringar.

■ Utbildning och information till driftpersonal.

Energiplanen följdes av ”lokala” energiplaner för de fyra lasaretten där lokala 3-årsmål ansattes. Dessa reviderades 1996 för en ny

12

Kapitel 1 Framgångsfaktorer

treårsperiod.

I samband med genomförandet av de lokala planerna och första årets OVK 1993 ”upptäcktes” behovet av en aktiv driftoptimering.

Det var i första hand Falu och Mora lasarett som låg tidigt ute. Energieffektiviseringen, genom driftoptimering i kombination med att byggnationer utfördes enligt Energiplan 90, innebar att målet om 10 procents reduktion nåddes redan 1994.

I dag är besparingen under 90-talet totalt 20 procent. Värmereduk­ tionen är 30 procent och elreduktionen 3 procent. Man har nyss påbörjat arbetet med konsekvent elbesparing, sedan början av 1980-talet är besparingen totalt 50 procent.

Energinotan för Landstinget Dalarna är densamma som 1990. Man betalar 54 mnkr för el och värme.

Med samma förbrukning som 1990 skulle man betalt 70 mnkr årligen. I jämförelse med i början av 1980-talet är energinotan ungefär 45 mnkr lägre/år.

Detta har följande bakomliggande orsaker: ■ Ledningen har arbetat efter ett långsiktigt strukturellt tänkande med kontinuerlig politisk förankring via styrelsen i LandstingsEnergi Dalarna AB (före detta KLL Energispar AB). Detta gör att energiinvesteringar snabbt kunnat komma upp på den politiska dagordningen. Finansieringen har kunnat ordnas. Resurser har funnits till angelägna projekt.

■ Energiinvesteringarna har ”levt sitt eget liv på egna meriter” och inte behövt konkurrera med övriga investeringar.

■ Kontinuiteten i energiplaneringen har inneburit att fokus på energifrågorna bibehållits.

■ Det har funnits drivande personer i ledningen.

■ Man genomförde ett konkret utbildningsprogram för all driftpersonal i egen anläggning, där energieffektivisering genom driftoptimering och engagemang var huvudingredienser.

■ Man införde ett personligt stipendium till den i driftpersonalen som under året visat bäst resultat samt kollektiv belöning till

13

Energiplan 90.

90-talet avsågs ­innebära en stor el­ effektivisering med hjälp av snålare ­belysning.

Inte för kråkorna

– Om ni lägger upp loppet mer taktiskt och tar ut tekniken lite bättre, borde det räcka med en halv mugg.

driftorganisationen om man lyckas underskrida budget (energiincitament). Hittills har energistipendium på 15 000 kr delats ut 5 gånger och totalt 4 mnkr återförts som incitament under 4 år.

■ Samarbetet har fungerat mellan LandstingsService Energigrupp och teknikerna från LandstingsFastigheter, de för optimeringarna vidare och förbättrar successivt anläggningarna .

I dag efterfrågas energieffektivisering i kombination med ett ökat miljöengagemang bland hyresgästerna och insatser pågår för fullt med att sänka elförbrukningen.

Kommentar: Landstinget i Dalarna har genom ett långsiktigt, strukturerat angreppssätt kunnat bibehålla engagemang och intresse för energifrågorna ända sedan 1970-talet. På detta sätt är idag traditionen ”att vara energieffektiv” väl inarbetad. En starkt bidragande orsak, där man är unik, är det bolag (Lands­ tingsEnergi Dalarna AB) som sedan 15 år gett energiarbetet en politisk förankring. Men den viktigaste orsaken bakom framgången är nog ändå engagemanget hos ledning och driftpersonal.

Exempel

Uddevalla kyrkliga samfällighet, energijakt i det lilla ­formatet Fastighetsavdelningen vid Uddevalla kyrkliga samfällighet förvaltar cirka 20 000 kvm fastigheter, främst kyrkor och samlingslokaler.

Avdelningen etablerades i slutet av 1980-talet. Tidigare hade förvaltningen sköts som vanligt, det vill säga i den kamerala förvaltningen.

I samband med att fastighetsförvaltningen började etableras mera professionellt började man bland annat att hitta en budgetprocess för verksamheten. Då uppdagades till exempel att energikostna­ derna var en mycket stor del av kostnadsmassan. I detta sammanhang skaffade man sig ett fastighetssystem som innehåller en energistatistikmodul.

Detta tillsammans med att en ung engagerad drifttekniker anställdes var startskottet till en aktiv och framgångsrik energijakt inom

14

Kapitel 1 Framgångsfaktorer

samfälligheten. 1991 hade man en sammanlagd energiförbrukning (el, fjärrvärme och olja) på drygt 2 000 MWh; 1997 var man nere i drygt 1 400 MWh. Förbrukningen har alltså minskat med 30 procent. Årliga värdet är drygt 380 000 kronor.

Den driftansvarige tekniker som anställdes i början av 1990-talet har arbetet med följande saker: ■ Driftoptimering och uppföljning.

■ Sett till att värme- och ventilationssystemens funktion är rätt.

Jobbat med reglerkurvor i värmereglercentraler. Att ventila­tions­ regleringen är korrekt. Att systemen fungerar rätt ihop.

■ Trimmat drifttider; eftersom samfällighetens lokaler har förhållandevis låg utnyttjandetid är det viktigt att till exempel ventilationens drifttider avpassas härtill.

Idag kör han så långt som möjligt efter ”bokningstider”. En utveckling som kommer att fortsätta efter den datorisering av fastigheterna som inletts. Målet är att om några år kunna köra fastigheten efter normen ”just-in-time” och att med hänsyn till denna norm se till att verksamhetens värme- och elaggregat är totaloptimerade efter de behov som finns. Lokalen behöver bara vara uppvärmd och klar när det behövs, inte annars.

Dalabergskyrkan som är en stadsdelskyrka i Uddevalla har en lokalyta på 984 kvm BTA. Kyrkan byggdes 1981. Den värms upp med fjärrvärme (golvvärme) och har ventilation med till/frånluftaggregat med möjlighet till återluftkörning. De åtgärder man vidtagit medförde att 1995 års värmeförbrukningen minskat med 57 procent på fem år, mellan 1990–95 Följande åtgärder har vidtagits : ■ Golvvärmesystemet hade åter satts i funktion efter att ha varit ur funktion i flera år. Värme hade man fått genom att höja lufttemperaturen och köra helfart med ventilationsaggregatet och tillsammans med återluft värma bygganden. Korrekta funktioner arbetades fram under 1992.

■ 1994 installerades ny reglercentral (DUC) med möjlighet till ­effektivare styrning och optimering. Denna utnyttjas.

Kommentar: Kyrkosamfälligheten i Uddevalla visar att möjligheterna till energieffektivisering genom driftoptimering är minst lika stor som i ett större fastighetsbestånd. Strategin att först börja

15

Inte för kråkorna

med optimeringen för att sedan gå vidare med datorisering är också klok. Det innebär att man lärt sig bygganderna och deras funktioner innan optimering med dator tillgrips. Man får alltså en ”känsla” för det man håller på med. I Uddevalla har man också haft styrkan att anställa en drifttekniker med rätt inställning och bakgrund och med stort engagemang.

Exempel

Borås lasarett, sparbetinget var startskottet för E75 I slutet av 80-talet fick driften i Borås stora sparbeting. Orsaken var landstingets svåra ekonomiska situation. Analysen som driftorganisationen gjorde visade att energikostnaderna ökade dramatiskt.

Man insåg att trenden måste vändas.

Projekt E75 startade hösten 1991 och målet sattes klart och koncist, ”den totala energikostnaden 1995 ska vara 75 % av den totala energikostnaden 1992”. Samtidigt var en av förutsättningarna att inomhusklimatet skulle förbättras.

Man insåg tidigt behovet av ”helhet” varför en projektgrupp bestående av folk från alla teknikområden i fastigheterna engagerades.

Dessutom engagerades externa resurser för att vara ”drivmotorer”.

En del av kravspecifikationerna innebar att i allt som gjordes skulle driftpersonal vara engagerade.

Vid starten kunde problemen i huvuddrag sammanfattas i följande punkter: ■ Borås lasarett låg ”rätt” i förhållande till andra sjukhus när det gäller energikostnader.

■ Det fanns en svårighet att analysera var ”bovarna” fanns då ­separat mätning saknades.

■ Man hade ofördelaktiga energitaxor, vilket gav litet incitament till besparing.

■ Driftstrategierna för värmen var felaktiga: Temperaturnivåer, flöden med mera.

■ Driftstrategierna för ventilation var även de felaktiga: temperaturnivåer, flöden med mera.

■ Man hade stora problem med inneklimatet enligt företagshälsovården.

■ Kontrollen och uppföljningen efter ombyggnationer var dålig.

16

Kapitel 1 Framgångsfaktorer

Man började med att fördela energin per byggnad och satte också i det sammanhanget ut ett ganska stort antal mätare. Då skaffade man greppet över storförbrukarna och kunde sätta in ”stöten” på dem. Samtidigt förhandlades fjärrvärmetaxan om. Några av konsekvenserna blev att: ■ Sommardrift infördes (hetvattendistributionen minskade).

El gjorde varmvatten på vissa ställen.

■ Sänkning av returtemperaturen på värmesystemet genomfördes, vilket resulterade i minskat flöde och minskad flödesavgift.

■ Åtgärder gjordes för att minska förlusterna i systemen.

Ventilationen kom att angripas samtidigt som första årets OVK ­genomfördes. Samtidigt tog man del av det aktiva arbete som företagshälsan historiskt sett gjort vid Borås lasarett. Det innebar bland annat att man inledde ett aktivt samarbete med dom för att få fram en bra arbetsform för kartläggning av inneklimatet. Dessutom planerades en omfattande ombyggnad av lasarettet med hänsyn till vårdens krav. Det projektet kallas V92. E75-projektet kom att samordnas med OVK och V92.

När det gäller ventilationsåtgärder kan följande sägas : ■ Driftstrategin har ändrats så att hyresgästernas behov sätts i ­fokus med beaktande av de begränsningar som befintliga ventilationssystem har.

■ En ny filosofi för systemuppbyggnad togs fram. Den premierar energieffektivitet, bra innemiljö samt underhållsvänlighet och sätter rummets funktion (hyresgästen) i centrum.

■ Det är svårt att kortsiktigt få stora besparingar, då ventilationssystemens utformning många gånger är ett hinder.

■ Ett nytt feedback/rapporteringssystem har byggts upp mellan driften och hyresgästerna.

Resultatet av de åtgärder som ovan beskrives lät inte vänta på sig.

Redan 1994 hade projekt E75 nått målet: Energikostnaden var nere på 75 procent av kostnaden 1992. Från 19,2 mnkr till 14,4 mnkr.

Dessutom fick man på köpet, helt medvetet, ett bättre inneklimat

17

– Alla patienter tycks vara nöjda med innetemperaturen, utom dem i kylrummet som inte besvarat enkäten.

Inte för kråkorna

även om det stora ombyggnadsprojektet inte var färdigställt. Man har också etablerat en ny, enklare och effektivare systemfilosofi.

Sammanfattande slutsatser från projektet: ■ Det finns klara samband mellan dåligt inneklimat och hög energiförbrukning.

■ Det behövs en konstruktiv åtgärdsplanering som ser till helheten, dessutom krävs att samtliga anställda personer känner sig engagerade i projektet och samtidigt inser att deras insatser i allra högsta grad är betydelsefulla.

■ Kompetens måste finnas både för helhet och spets.

■ Man måste ha etablerade kontaktvägar mellan hyresgäster, driftorganisationen och förvaltaren.

■ En effekt av projektet är att statusen för driftpersonalen har höjts och hyresgästernas engagemang i driftkostnadsproblematiken har kommit igång på allvar.

Man satte också upp ett nytt mål: ”1997 ska den totala energiförbrukningen ligga på 64 procent av 1992 års förbrukning”. Detta skulle åstadkommas genom en rad åtgärder, som; breddutbildning av samtliga inom driftpersonalen, miljö och energimedvetenhet ska finnas hos hela personalen inom sjukhuset, Borås ska vara ett föredöme för andra lasarett, inneklimatet ska kontinuerligt förbättras med målet att 90 procent ska vara nöjda.

Dit har man inte nått riktigt än, men man är på god väg. Energiförbrukningen 1997 var ungefär 72 procent av förbrukningen 1992.

Kommentar: Insatserna vid Borås lasarett visar att man snabbt kan nå resultat om det görs en riktig satsning. Liksom på andra håll kan inte alla planerade åtgärder genomföras. Detta beror främst på de begränsningar som finns i befintliga system för värme och ventilation men även själva byggnaden. Det gör att det ibland kan vara svårt att nå ända fram utan mycket stora investeringar. Därför är ”upptäckten” att man måste bygga enkla, effektiva system med hyresgästens behov i centrum ett mycket intressant delresultat.

Liksom det system för feedback, eller återrapportering, som införts mellan de olika parterna.

18

Kapitel 1 Framgångsfaktorer

Exempel

Falu lasarett bäst när det gäller?

Falu lasarett är Landstinget Dalarnas största fastighet (172 000 kvm BTA) och tillika länssjukhus. I slutet av 1980-talet hade man stora problem med återkommande klagomål på dålig ventilation och torr luft. För att komma till rätta med problemen startade den nybildade ventilationsgruppen vid lasarettet ett omfattande program för förebyggande underhåll och service.

Energiförbrukningen var således inte på den tiden det primära ­målet för ansträngningarna; vilket också statistiken från den tiden visar tydligt (det ”hände inget” från 1985‑90).

Startskottet för energieffektivisering genom driftoptimering (trimningen) kom 1991 då LandstingsFastigheter, LandstingsEnergi ­(finansiär) och driftenheten träffade överenskommelsen att byta ut styrutrustning och annat på den största byggnaden inom sjuk­ huset. Delar av investeringen skulle betalas av driften genom energivinsten. Resultatet av projektet blev mycket lyckat. Bland annat gav ombyggnaden mycket större elbesparing än förväntat. Främst genom en aktiv drift och genom att pröva olika driftlägen för de varvtalsstyrda fläktarna. Projektet drevs i nära samverkan mellan beställaren (LandstingsFastigheter), driftenheten och entrepre­ nören.

Energieffektivisering har sedan genomsyrat varje byggprojekt vid lasarettet och följt de riktlinjer som ges i Energiplan 90. Parallellt med detta har den vardagliga energieffektiviseringen genom trimning av värmesystem, trimning av ventilationens drifttider med mera genomförts på ett konsekvent sätt.

Det tydligaste tecknet på att man jobbat rätt är nog ändå det klart bättre inneklimat som lasarettet har. I dag har man relativt få ­klagomål på ventilationen och torr luft. Utvecklingen har varit mycket positiv.

Dessutom är energiförbrukningen på Falu lasarett mycket lägre än 1990. När det gäller värme förbrukades 1997, normalårsjusterat, 49 procent av 1990 års förbrukning. Elförbrukningen har ökat med 17 procent. Sammanlagt är energiförbrukningen 30 procent lägre än 1990. Och ännu har man inte mer än börjat med eleffektiviseringen (mer än det som gäller VVS-systemens optimering).

19

Inte för kråkorna

Kostnadsbesparingen är avsevärd. År 1997 kostade värmen och elen mindre än 13 mnkr. Med 1997 års energipriser och 1990 års förbrukning skulle kostnaden ha varit ca 18 mnkr. Miljöeffekterna av energieffektiviseringen är påtagliga. Här följer några av de slutsatser som kunde dras från Falu lasarett 1996: ■ Värmesystemen har systematiskt analyserats med målet att sänka temperaturnivån. Både returtemperatur (fjärrvärmen har flödestaxa) och framledningstemperatur. 1997 var det första året man nådde under värmeverkets ”Dt-norm” vilket innebar lägre rörligt energipris.

■ Ventilationsaggregaten körs idag efter hyresgästernas verksamhetstider. Vissa aggregat körs också ”mot taxan”. Fjärrvärmetaxan för lasarettet förhandlades om och är numera baserad på timeffektuttag (lika högspänning). Överuttag ger ­högre avgifter.

■ Den egna ventilationsservicen innebär bland annat hel funk­ tions­kontroll. Funktionskontrollen omfattar utöver vanliga serviceåtgärder att man regelbundet kontrollerar samverkan mellan komponenterna i systemet.

■ Sedan årsskiftet 1996/97 finns en inofficiell energisamordnare i tjänst. Rekryterad från egna led. Han har som arbetsuppgift att trimma och att samordna energistatistiken över länet. Finansieras via nåt som kallas energiincitament. Energiincitamentet innebär ”vinstdelning” mellan beställare och driften.

Under våren har man dessutom hyrt in en extern resurs som hjälper till att utveckla alla reglersystem anslutna till styrdatorn, alltså det man kan kalla för ”finlir”.

Bilderna ovan visar att effekterna av energieffektivisering i en stor fastighetstyp, som ett lasarett, har avsevärd betydelse för den ­lokala yttre miljön.

Effektiviseringen fortsätter och frågan är om toppen är nådd. Kan man verkligen göra mer? Av samtalen inför den här rapporten framkommer att det borde vara möjligt att ”ta några tusen MWh till” på värmeförbrukningen. Detta skulle motsvara ytterligare drygt 10 procent. Elsidan är man mera osäker på, eftersom det med stor sannolikhet fordrar att hyresgästerna också engageras för att nå resultat.

Kommentar: Falun, liksom Borås, har genomfört relativt omfattan-

20

Kapitel 1 Framgångsfaktorer

de ombyggnader under 1990-talet. Energiplan 90 har haft ­styrande effekt för ombyggnaderna. Behovet av enkla, effektiva, greppbara och underhållsvänliga system har varit viktiga ledstjärnor. Den största besparingen har dock kommit till genom de insatser och det engagemang som driftorganisationen visat. Här har det varit en del av vardagen. Insatserna är gjorda av drift­tekniker. Speciella resurser har aldrig varit inkopplade.

21

Inte för kråkorna

Kapitel 2

En potential att upptäcka, uppmärksamma och utnyttja Fler och fler upptäcker att det finns en stor outnyttjad potential för energieffektivisering genom driftoptimering. En potential som kan fångas in genom att driftpersonalen jobbar aktivt med byggnaden och dess installationssystem. De exempel som rapporten tar upp är till över­vägande del från fastigheter där driftpersonalen med enkla medel lyckats nå fina resultat. Ibland resultat som nästan är ofattbara. Det är inte ovanligt att man på ett år sparat både 20 och 30 procent av energiför­brukningen. Ofta helt utan investeringar eller mycket marginella sådana.

Engagemang och ett någorlunda strukturerat tänkande i kombination med tydliga och konkreta mål är medel som räcker långt.

Processen startar normalt med att uppmärksamheten riktas mot energieffektiviseringen och att insikt om potentialen infinner sig.

Insikten och engagemanget måste spridas på alla nivåer inom fastighetsföretaget. Här är de som ska göra själva optimeringen, den som sköter driften, givetvis viktigast. Kombineras detta med en tydlig handledning i driftoptimering och utvärdering visar de redovisade exemplen som förekommer i denna skrift att de goda resultaten infinner sig.

Genomförandet av driftoptimeringen kan åskådliggöras i nedanstående cirkelprocess där rapportens rubriker åskådliggöres som segment i cirkeln. Processen visar också att driftoptimeringen är en förändringsprocess med ständig förbättring. Det är något helt ­annat än en tidsbegränsad kampanj. Kampanjer provade vi redan under energikriserna på 1970-talet.

22

Kapitel 2 En potential att upptäcka, uppmärksamma och utnyttja

Vad är energieffektivisering genom driftoptimering?

Energieffektivisering genom driftoptimering innebär att de installationssystem för klimathållning (värme och ventilation i första hand, men även el) som finns i en byggnad används så effektivt som möjligt med hänsyn till hyresgästens behov. Systemen används ihop med byggnaden på ett optimalt sätt. Det låter enkelt och självklart och är det också. Men varför har inte detta gjorts förut? Frågan är berättigad och något enkelt svar finns inte. I kapitel 8 - Varför är detta möjligt? diskuteras emellertid några tänkbara svar.

För att komma igång med energieffektivisering genom driftoptimering måste man först uppmärksamma behovet och konstatera att det finns en potential. Några av de faktorer som gjort att man ”upptäckt” driftoptimeringen redovisas här nedan.

Först bör man dock ”ringa in” var man befinner sig själv. Ett bra hjälpmedel är här att jämföra sig med andra. Vissa branschorganisationer redovisar årsvisa statistiksammanställningar. Landstingen har till exempel sina nyckeltalsjämförelser för fastigheterna där mediaförbrukningen i kWh eller kr per kvm är en del. Kyrkan har kyrkfakta. En bra redovisning, när det gäller bostäder, åter­finnes också i Repabs böcker där det går att beräkna vilken nivå man bör ligga på.

Oavsett vad man i sina jämförelser kommer fram till är det troligt att en avsevärd potential till besparing finns med driftoptimeringens hjälp.

Kostnadsjakt Många fastighetsföretag har under 1990-talet haft en klappjakt på kostnader. När man börjar att skärskåda kostnaderna finner man snabbt att mediakostnaden (el, värme och vatten) är en stor utgiftspost. Ofta utgör den i landstingsvärlden över 50 procent av det som brukar ingå i driftkostnaden. Liknande är det i andra företag.

Kostnadsjakten kan vara startskottet till processen, om insikten

23

Inte för kråkorna

i­ nfinner sig. På Borås lasarett och i Uddevalla kyrkliga samfällighet var det så. Även i landstinget Sörmland blev det resultatet.

Lägre energikostnader ger också ökat driftnetto som egentligen är direkt värdepåverkande för fastigheten. Vissa privata fastighetsföretag räknar med att uppnått resultat direkt ökar fastighetsvärdet med en faktor 10 gånger den årliga besparingen.

Inneklimat och OVK (obligatorisk ventilationskontroll) De återkommande och uppmärksammade inneklimatproblemen som bland andra Allergiutredningen pekade på i slutet av 1980-talet, kan också varit en del av svaret på varför man startat. Allergi­ utredningen fokuserade till exempel på bristande funktion i ventilationssystemen. Utredningens förslag gav sedermera upphov till OVK och till ”Hus och hälsa”-kampanjen. Så var det vid Falu lasarett. Ett bevisligen förbättrat inneklimat och att få positiv ­respons från hyresgästerna är de viktigaste drivkrafterna för fler­talet av de energijägare som vi samtalat med under arbetet med rapporten.

Energiplaner, långsiktigt strukturellt tänkande Ett långsiktigt engagemang och strukturerat tänkande med energiplaner och kontinuerlig förankring över flera decennier kan också ge resultat. Det finns faktiskt sådana organisationer. Landstinget Dalarna är ett exempel. I kombination med insikten om energieffektivisering genom driftoptimering har här energiplanernas mål uppfyllts. Ibland har det gått fortare än beräknat. Insikten om energieffektivisering genom driftoptimering kom här otvetydigt från synliggjorda inneklimatproblemen och OVK:n.

Fastighetsföretagets miljöarbete Under de senaste åren har fokuseringen på miljöfrågorna inom fastighetsföretagande med självklarhet medfört att fastigheternas energiförbrukning fångat intresse. Energiförbrukningen i förvaltade fastigheter är kanske den mest konkreta miljöhandling som fastighetsföretaget kan ge sig på. Speciellt i dagsläget när byggandet gått ned. I Värmland där ”Miljöaktiva Värmland” var tidigt ute har miljöbegreppet varit startskott och drivkraft även för energieffektiviseringen.

24

Kapitel 2 En potential att upptäcka, uppmärksamma och utnyttja

Fastighetsföretagets kvalitetsarbete Processen vid energieffektivisering liknar ett led i ett kvalitetsarbete. I flera fall har processen energieffektivisering använts som en del i utvecklingen av ett kvalitetstänkande inom fastighetsdriften.

Energieffektiviseringen kan på detta sätt faktiskt fungera som startskottet för det totala kvalitetsarbetet.

25

Inte för kråkorna

Kapitel 3

Konkreta mål Som tidigare nämnts är det viktigt att bryta ned målen i vardagliga termer för de som arbetar i fastigheterna. Helst ska man också lägga fast målen tillsammans med den eller de som dagligen arbetar med fastigheten. Först då finns fulla förutsättningar för ett lyckat effektiviseringsjobb.

Styrtal (eller nyckeltal) kan se ut på många olika sätt. Det kan vara specifika energiförbrukningstal av typen kWh/kbm , där man främst jämför med ”sin” fastighet eller andra som är stöpta i ungefär samma form (efter likheter i verksamhet, ålder med mera). Det kan också vara ännu mer konkreta styrtal, där man börjar se till speciella värden, till exempel temperaturnivåer.

Målsättningar Den övergripande målsättningen om till exempel X procent eller Y kWh besparing måste förankras för den aktuella fastigheten.

Lämpligt är då att gemensamt med den som sköter fastigheten gå igenom den och göra en inventering av vilka möjligheter man har att nå målet. Meningen är att den som lever i fastigheten ska göra denna kartläggning själv, men första gången kan man behöva hjälp.

När man nått så långt kan man lägga fast en driftstrategi för fastigheten över en viss tidsperiod, kanske det närmaste året. I driftstrategin bör då de styrtal som finns återgivna under nästa avsnitt ingå.

Styrtal (nyckeltal) Med styrtal avses konkreta värden och funktioner som den som ska sköta driftoptimeringen måste ta ställning till och jobba mot.

Sådana styrtal kan vara : ■ Drifttiderna för ventilationsaggregat ska vara trimmade mot hyresgästernas verksamhetstider. Här måste man prova sig fram

26

Kapitel 3 Konkreta mål

och kontinuerligt ”våga” ha en dialog med hyresgästen. Verksamhetstider varierar ju alltid över tiden.

■ Temperatur i rummen: Vilken temperatur ska man ha i rummen? Den främsta förbättringen av (det upplevda) inneklimatet erhålls när man lyckas sänka rumstemperaturen mot 21 grader.

■ Ventilationsaggregatens värmeåtervinning ska kunna ge maximalt när det behövs. Reglersekvensen för aggregatet ska hållas under kontroll och kontrolleras inför varje värmesäsong och innan sommaren. Temperaturverkningsgraderna ska hållas under uppsikt och när värdena blir för låga bör åtgärder vidtagas.

■ Regleringen av värmen ska skötas via shuntgrupperna och ej via termostatventilerna. Termostaternas funktion är att begränsa övertemperaturer i rummet och ej att reglera värmetillskott. Ett bra nyckeltal att sträva mot kan vara att radiatorkurvans temperatur inte ska vara över X grader vid 0 grader ute.

En vanlig iakttagelse är att radiatorsystemens temperatur är alldeles för hög. Man kör alltså med alldeles för hög styrkurva och låter termostatventilerna på radiatorerna styra värmen i rummet.

■ Finns möjligheter att variera flödena på ventilationssystemet kan det vara aktuellt att prova olika flöden vid olika uteklimat.

Exempel

Rättviks Vårdcentral och Landstingsservice i Mora, stöd och samverkan Rättviks vårdcentral är typisk för många i Dalarna. Den är hälsocentral samtidigt som den hyser omsorgsboende för äldre. Energieffektivisering började man arbeta med 1995. Redan samma år lyckades de två vaktmästarna trimma vårdcentralens värme och ventilationssystem ganska häftigt. VärRättviks vårdcentral, värme meförbrukningen sänktes i ett svep med 1400 400 MWh/år. Det motsvarar knappt 30 1200 procent. För detta goda resultat blev de 1000 två vaktmästarna belönade med 1996 års 800 energistipendium. De fick dela på 15 000 600 kr. Under 1996–97 har ytterligare drygt 50 400 MWh tagits bort. Elförbrukningen är idag 200 nära 150 MWh/år lägre än 1990. Det mot0 svarar drygt 10 procent.

1994 1995 1996 1997

27

Inte för kråkorna

Vad har man då gjort? Nedan visas bilder ur en redovisning som de två vaktmästarna gjorde i februari 1996. Värdena hålls kvar även idag.

”Rättvikshäst”: Symboliserar här det enkla. Rättviks vårdcentral är byggd i etapper. Ingen datorisering. Med rätt angrepp fungerar trimningen ändå.

Följande har gjorts: ■ Man har sett till att temperaturnivån ligger på 21 grader i rummen ■ Temperaturnivån har trimmats ned på värmesystemen ■ Ventilationen körs mot aktuella verksamhetstider och kontroller genomförs så att värmeåtervinnarna fungerar som avsett.

De tidigare vaktmästarna i Rättvik jobbar inte längre kvar. Idag ingår de som två tredjedelar av den ENE-grupp som Landstingsservice i Mora etablerat. Gruppen arbetar med service av värme och ventilation för fastigheterna i norra förvaltningsdistriktet, men fungerar även som stöd i driftoptimering av distriktets vårdcentraler, eftersom alla inte har kommit igång lika bra överallt.

Kommentar: Stödet i driftoptimeringen är en väldigt viktig funktion. Det behöver inte alltid vara kategorierna tekniker eller chefer som utgör detta stöd. Exemplet från Mora/Rättvik är ett mycket bra bevis för att energieffektiviseringen kan bidra till att ”vaska” fram kompetenta personer. Personer som utvecklats till tekniker och som är synnerligen lämpade att stödja vaktmästarna. De känner ju verkligen till vardagen ute på en vårdcentral.

28

Kapitel 3 Konkreta mål

Exempel

Sommartrimning vid Landstinget Gävleborg När energistatistiken för 1996 analyserades stod det klart att värmebehovet inte stod i proportion till förbrukningen av värme för varmvatten. Efter diskussion lades ”driftorder” på nedtrimning (och avstängning) av värmesystemen inför sommaren 1997.

Resultatet är som framgår av diagrammet att andelen värme till varmvatten ökade påtagligt. Målet är att värme till varmvatten ska vara minst 80 procent.

Värme och varmvattenförbrukning 4000 3500

Andel varmvatten

3000 2500

Kommentar: Att låta allt ”snurra” under 2000 1500 sommaren är alltför lättvindigt. En ”som1000 martrimning” med koll av sommarfunktio28 % 500 ner för ventilation, nedtrimning av värme0 system och att eventuellt stänga av det som 1996 inte behövs på värmesystemet är enkla åtgärder. Det har man insett i Gävleborg. Landstinget Gävleborg har, liksom Landstinget Dalarna, arbetat strukturerat med energifrågorna under mycket lång tid. Resultatet är mycket lyckosamt och man ligger på samma totalnivåer som grannlandstinget. Även här är man från ledningen medveten om att det finns mer att göra, ”det ser ju bra ut men vi har fortfarande 28 % kvar till målet”.

Råd och erfarenheter Konkreta mål för ”din” fastighet. Målen kan vara av typen : • Rumstemperaturen ska vara 21 grader • Radiatorsystemet ska köras med så låg kurva som möjligt • Ventilationens värmeåtervinning ska ge maximalt när den ska det.

29

Total värme

52 %

1998

Inte för kråkorna

Kapitel 4

Planera, sälj in och engagera Resultat av energieffektivisering genom driftoptimering är helt beroende av en engagerad och aktiv personal. Planeringen måste därför utgå från detta och hela tiden anpassas till nivån på engagemanget och aktiviteterna. Där engagemanget och aktivitetsnivån är hög får man oftast ganska snabbt ett bättre inneklimat och lägre energiförbrukning, något som i många fall gett positiv respons från hyresgästerna. Vi har i samband med rapporten ställt frågan vad den främsta driftkraften i effektiviseringsprocessen är. Nästan samtliga av de tio tillfrågade har framhållit den positiva responsen från hyresgästen som viktigaste faktorn. Responsen har kommit då hyresgästen upplevt att klimatet blivit påtagligt mycket bättre.

Det går dock inte att kräva ett fullständigt engagemang ”för jämnan”, eftersom driftpersonalen har många andra arbetsuppgifter.

Dessutom tar det tid mellan åtgärd och svar i form av resultatmätning. Resultatmätningen (statistiken) samlas vanligen in månadsvis.

Planering och sälja in När man väl bestämt sig för att genomföra driftoptimeringen, när man har alla basdata (energistatistik med mera) framför sig och lagt fast de övergripande målen, är det viktigt att lägga fast en tidplan. Tidplanen bör i starten omfatta helst ett år. Motivet är helt enkelt att det tar tid innan man kan påvisa bestående resultat. Efter det första året är det sedan ganska enkelt att ”fylla på” med nya aktiviteter.

Som tidigare nämnts är det viktigt att sprida engagemang och få upp ett intresse för driftoptimeringen, liksom att lära driftpersonalen hur de gör för att börja driftoptimera. Starten görs lämpligen i seminarieform där bakgrund, mål och metoder redovisas. Viktigt är att ledningen deltar och visar sitt engagemang vid detta möte.

Detta bör till viss del ha formen av ”säljmöte”.

30

Kapitel 4 Planera, sälj in och engagera

Själva utbildningen i driftoptimeringen ska alltid, om möjligt, ligga i anslutning till de egna fastigheterna eller fastighetstyperna. Krav på eget arbete och engagemang ska ställas på deltagarna.

Då personalen fått dessa grunder är det bara att inleda processen.

Under det första året är det viktigt att någon i organisationen är ”motor” och ser till att driftoptimeringen fortskrider. Det är lämpligt att ha en genomgång varje månad för att se om utfallet blir det förväntade.

Efter det första året bör en större avstämning göras. Här kan det vara idé att före denna avstämning diskutera konkret med deltagarna för att vara beredd att göra vissa justeringar i angreppssätt i samband med träffen.

Organisation Någon speciell organisation för driftoptimeringen ska inte behövas men det kan vara viktigt att i samband med att processen påbörjas vara observant på sin organisation. I detta avsnitt diskuteras de erfarenheter som erhållits vid Landstingen i Dalarna och Sörmland.

Det är viktigt att arbetet inte överlåts på någon annan eller på nya resurser.

Energieffektivisering en del av vardagen Energieffektivisering bör vara en del av vardagen för dem som sköter fastigheten. En arbetsuppgift som genom positiva kontakter med hyresgäster och uppmärksamhet från ledningen i förvaltningen, kanske kan sätta guldkant på tillvaron för den enskilde medarbetaren.

Trots att många levt med fastigheten under många år upplever man att det här är en ny arbetsuppgift. En arbetsuppgift som kan ge en nytändning och utveckling. Nytändningen kommer främst genom responsen och intresset från ledningens sida.

Energieffektiviseringen ger ofta en komplettering i kunskap där samtidigt krav ställs på att man omsätter sin nya kunskap i praktiskt handlande. Dessutom mäts resultatet och man får en snabb rapportering som gör att man vet om man är på rätt väg eller inte.

För de flesta upplevs detta, som sagt, som en ny arbetsuppgift som ger en succesivt ökad kunskap och en förmåga att omsätta

31

Inte för kråkorna

kunskapen i handling. Sällan kan man i fastighetsförvaltningen se så snabbt resultat av vad man gjort som när det gäller energi. Det syns oftast direkt på mätaren månaden efter. Uppföljningen blir också snabbt ett fingeravtryck på om man orkar jobba med effektiviseringen, har förstått budskapet eller helt enkelt struntar i det.

För att lyckas krävs både tid och stöd. Tid att förstå, prova sig fram och successivt förkovra sig. Detta är ju trots allt bara en av många arbetsuppgifter. En ny arbetsuppgift som kan upplevas svår och kännas som ett störande avbrott i det vardagliga arbetet. Man måste också komma ihåg att för vissa är det helt enkelt inte en lämplig arbetsuppgift.

Den som ska fungera som stöd i organisationen har här en väldigt viktig roll. Stödpersonen måste aktivt ha kontroll på hur det fungerar och samtidigt ha förmågan att vara bollplank. I många fall är det här en naturlig uppgift för ­arbetsledningen, men det finns även exempel som visar att det vardagliga stödet mycket väl kan komma från andra. En idé är att låta ­stödet komma från energijägarna själva (Nykö­ pings lasarett jobbar så), eller från andra som kommit längre i ”processen”.

Uppmuntran och stöd leder till engagemang och arbetsglädje.

Givetvis ska de tekniska hjälpmedel som finns användas, bland annat datorer för styrning och övervakning. Men med ett geografiskt splittrat fastighetsbestånd där fastigheten ”normalt sett” sköts på plats, ställer datorövervakning större krav på kompetens hos såväl fastighetsskötaren som stödpersonalen. Datorn som verktyg är ett suveränt hjälpmedel i effektiviseringsprocessen under förutsättning att man har kunskap om dess möjligheter och förstår alla sammanhang. I annat fall kan den faktiskt utgöra ett hinder.

Erfarenheterna från energieffektiviseringsprocesser visar trots allt att många blir engagerade. Där engagemanget spritt sig, rapporteringen, stödet och uppmärksamheten fungerar nås i nio fall av tio mycket goda resultat. Exemplen i denna rapport och andra erfarenheter visar detta väldigt tydligt. En reaktion som är vanlig är denna: ”Det är första gången någon bryr sig om vad jag gör”.

32

Kapitel 4 Planera, sälj in och engagera

”Energijägare” jagar året runt Behövs det speciellt utsedda energijägare för att nå resultat? Eller räcker det med att de ingår i det vardagliga arbetet som medlemmar av den ordinarie staben? För vissa, till exempel Kyrkosam­ fälligheten i Uddevalla, är svaret enkelt. Där har man en person som har ansvaret för att sköta driften av de 20 000 kvm som förvaltas. Här måste den funktionen ingå i vardagen.

I större organisationer, som landstingen, är situationen en annan. I normalfallet kanske en person sköter mellan 10 000 och 30 000 kvm. Ytor som antingen är sammanhållna till en fastighet eller uppdelat på ett stort antal fastigheter. Man har ju till exempel många vårdcentraler, i Dalarna till och med stora geografiska avstånd och upp till cirka 15 000 kvm fastighetsyta att hantera.

Normalt sköts dessa fastigheter av en eller två anställda på plats.

Ofta är det personer som är vana att sköta allt från posthämtning, sophantering och snöskottning till medicinska gasanläggningar och relativt avancerad värme och ventilation. Ibland kanske även en fastbränsleeldad panncentral.

Hur man ska få processen att fungera i denna splittrade vardag handlar återigen om att få upp engagemanget och se till att stödet fungerar.

I Sörmland, där själva begreppet Energijägare myntades, har man i de två distrikten (Norr och Söder) utsett ett mindre antal personer i driften som arbetar särskilt med energieffektivisering och fungerar som stöd för andra i energijakten. Urvalet av energijägare har varit att de redan innan arbetat med närliggande frågor (som ventilation, värme eller el) och samtidigt visat stort intresse och engagemang. Ansvaret ligger uttalat och tydligt på dessa energijägare och de får därmed möjlighet att avsätta tid för ”jakten”.

I Dalarna finns en tradition att ”alla” ska vara delaktiga. Främst beror detta på de stora geografiska avstånden och att driftorganisationen ligger inom försörjningsförvaltningen Landstings­Service.

Organisationen har därför till viss del olika karaktär beroende på var man befinner sig i Dalarna. I Norr arbetar man med en aktiv stödorganisation. Den kallas ENE-gruppen och sköter bland annat all ventilationsservice. Man jobbar också med stöd till vaktmästare på vårdcentralerna för att tillsammans sköta drift­optimeringen.

33

Inte för kråkorna

Falun har en liknande organisation där Ventilationsgruppen hjälper vaktmästarna i sitt arbete. Här finns också en person anställd för att arbeta med energitrimning och statistik (för hela länet). På övriga platser är det tänkt att driftoptimering ska vara en del av vardagen. LandstingsService Fastighetsteknik etablerade 1997 en länsövergripande Energigrupp där varje distrikt finns representerat.

Vissa fastigheter ligger (liksom i Sörmland) helt utanför fastighetsförvaltningens ansvarsområde och där finns bara den å­ rliga kontrollen via energistatistiken. För skolorna i Dalarna vilar ansvaret för energieffektiviseringen på vaktmästare och rektorers axlar.

Information och utbildning har alla dock erhållit.

Vilken väg som väljs är, av erfarenheterna att döma, helt och hållet beroende på vilken organisation som redan existerar. Det är viktigt att sprida budskapet brett så att alla kan vara delaktiga och att, oavsett vilken väg man väljer, ordna så att det finns stöd att tillgå i organisationen.

Investering i en datoriserade styr- och övervakningssystem ska i grunden ses som ett utmärkt driftverktyg. Installerar man datorsystemen i anläggningar där driftpersonalen fortfarande är tilltänkt att sköta anläggningen, får detta inte ske utan att ansvarsfördelningen mellan driftdatorns tekniker och den ansvarige vaktmästaren på plats klarläggs. Man måste gemensamt vara överens om systemets fördelar, annars kan det lätt bli så att driftpersonalen på plats vänder taggarna utåt.

Exempel

Ekensbergs vårdcentral i Nyköping, energijakten ger resultat Vårdcentralen, som också kan kallas hälsocentral eftersom den även inkluderar distriktsläkarmottagning, tandvård med mera ligger i norra delen av Nyköping. De fastighetstekniska installationerna sköts av personal från lasarettet. Totalt har fastigheten, som är byggd 1982, en lokalyta på 5 000 kvm BTA. Här har man ”trimmat” efter de enkla mål och riktlinjer som lagts fast i samband med utbildning i praktisk energieffektivisering.

Trimningen inleddes vintern 1997. Resultatet är mycket gott.

34

Kapitel 4 Planera, sälj in och engagera

Totalt drog man ned värmen med 27 procent (normalårsjusterat) under 1997. Under 1998 (till och med maj månad) har ytterligare en besparing på 6 procent uppnåtts. Resultatet är helt och hållet baserat på trimning av systemen. Resultatet har mött enbart positiva reaktioner från hyresgästerna; speciellt de anställda inom tandvården, som tidigare lämnat in klagomål.

Fastigheten har ganska enkla system, med fjärrvärmecentral och två radiatorgrupper för värmen och tre ventila­tionsaggregat tillsammans med roterande värmeväxlare som återvinnare. Plus ett konventionellt styr- och reglersystem som påverkas på plats.

Man har vidtagit följande åtgärder: ■ Kartlagt systemens utformning i samband med utbildning och lagt fast driftstrategier för hur man ska köra.

■ Sett till att värmeåtervinnarna ger maximal effekt när dom ska ge det och optimerat varven till bästa temperaturverkningsgrad.

■ Gått över drifttiderna för ventilationen och sett till att den körs mot rätta verksamhetstider.

■ Trimmat lufttemperaturerna till korrekta värden för rummet.

■ Arbetat med att successivt sänka radiatorkurvan till de mål som är satta (< 40 vid 0 ute).

■ Investerat i kompletterande frånluftreglering för tandvården.

Trimningen skedde inledningsvis varje påbörjad vecka; senare utglesat till var fjortonde dag. Avstämning mot den månatliga statistiken från värmeleverantören sker regelbundet. Analysen av statistiken innebär att man ibland ”upptäcker” fel och brister i funktionen.

Kommentar: Det här är ett exempel på en konventionell anläggning med tidstypiska installationer för värme och ventilation (1982). Det visar att man med enkla mål och riktlinjer snabbt kan trimma ned förbrukningen. Investeringen för tandvården är en följdåtgärd av att man haft en diskussion med hyresgästen i samband med trimningen.

35

– Kan du låsa upp källaren, jag ska instalera DUC.

Inte för kråkorna

Exempel

Svärdsjö Vårdcentral, fjärrvärme utan ombyggnader Svärdsjö vårdcentral utanför Falun sköts av två vaktmästare. Vårdcentralen är en typisk vårdcentral för Dalarna med kombinerad primärvård, tandvård och omsorgsvård för äldre. Äldrevårdslokalerna hyrs numera av Falu kommun. Totalytan är drygt 8 000 kvm BTA. Vårdcentralen är byggd under första delen av 80-talet och har installationer därefter. Den är således ganska konventionellt uppbyggd med radiatorer och ventilation där aggregaten är uppdelade efter verksamhet. Datoriserade styr- och reglersystem saknas. Fastigheten är ansluten till det småskaliga fjärrvärmesystem som finns i Svärdsjö och drivs av Lands­tingsEnergi Dalarna AB. I samband med den utbildning som genomfördes under 1995/96 började personalen på plats (med stöd från Falu lasarett) sitt trimningsarbete. Redan långt tidigare hade man fört driftjournal över fjärrvärmecentralen, vilket är värdefullt för jämförelse efter trimningen (se avsnittet om fjärrvärmetemperaturer).

I princip har man helt och hållet följt det koncept som lades fast vid trimutbildningen, vilket innebär följande: Denna rapport är tagen direkt från driftens egenutvecklade statistik. Den omfattar enbart förbruk­nings­tal för aktuell fastighet och ställs samman varje månad. Resultatet av trimningen innebär en sänkning av värmeenergin med drygt 25 % och elenergi med 10 % eller totalt drygt 200 000 kr/år vilket ungefär är 20 % av energikostnaden vid start av effektivi­ seringsarbetet. I princip utan investeringar.

■ Målet är att inomhustemperaturen ska vara 21 grader under värmesäsongen.

■ Värmesystemets framtemperatur ska vara så låg som möjligt .

■ Värmeåtervinnarna ska ge maximalt när det behövs.

■ Drifttiderna för ventilationen ska vara rätt anpassade efter ­hyresgästens arbetstider.

I dag är man i stort sett färdig med den trimning som kan göras.

Nu sker bara uppföljning av att förhållandena bibehålls. Varje ­månad rapporteras siffror till Falun som i sin tur sammanställer statistiken enligt nedan. Reaktionerna från hyresgästerna har varit enbart positiva, de upplever ett bättre inneklimat idag.

På eget initiativ har en av vaktmästarna, som är elektriker i grunden, med enkla medel börjat att effektivisera belysningsanlägg­ ningen. För det första har den så kallade Termotactanläggningen för motorvärmarna satts i funktion. Han har dessutom satt in styr-

36

Kapitel 4 Planera, sälj in och engagera

utrustning till mindre ”handförråd”, som innebär att lyset tänds när man öppnar förrådsdörren och släcks när man stänger den. I omklädningsrummen har han installerat rörelsedetektorer.

Fjärrvärme behöver inte betyda ombyggnad av värmesystem!

När man pratar om fjärrvärme sägs det att tvåvägsventiler är ett måste för att få bra returtemperaturer på fjärrvärmen.

Systemtemperatur

I Svärdsjö har man levt i tron att det funnits tvåvägsventiler och att man trots detta hade väldigt höga fjärrvärmereturer. Vid inventeringen i samband med utbildningen konstaterades att det sitter trevägare i hela systemet. I stället för att göra en kostsam ombyggnad, blev en av driftstrategierna att försöka köra värmesystemet så tempera­tursnålt att ombyggnad inte "Trimning" av systemtemperaturer i Svärdsjö behövs. Resultatet av detta prov återFjv-retur före 80 finns i temperaturdiagrammet nedan Fram före 70 som visar att det mycket väl går att Retur före 60 trimma, ­istället för att bygga om.

Fjv-retur idag 50 Denna analys hade varit omöjlig om Fram idag 40 man inte alltid fört driftjournal.

Retur idag

30

–15° – –10° –5° 5° I Svärdsjö har värmesystemet shuntUtetemperatur grupper med trevägare.Genom att ”trimma” ned temperaturerna i värmesystemen (fram resp. ­retur före/efter) har returtemperaturen sänkts ordentligt. En pluseffekt ut­över energibesparingen

Kommentar: Svärdsjö är ett typiskt exempel på anläggning där ”vanliga” vaktmästare med rätt stöd och engagemang själva kan genomföra trimning. I Svärdsjö är det verkligen en del av var­ dagen. Här har det nästan blivit så att man i snabbare takt än förväntat provar egna trimåtgärder, ett bra exempel på när eleffek­ tivisering genomförs på eget initiativ.

Råd och erfarenheter • Sälj in engagemang och tydliggör vad som förväntas!

• Utbilda i driftoptimering!

• Låt första ”optimeringsperioden” vara minst ett år!

• Organisation: Optimeringen ska vara en del av vardagen men stöd behövs!

37

10° – 15°

Inte för kråkorna

Kapitel 5

Trimma och åtgärda Med driftoptimering menas helt enkelt att använda främst värme- och ventilationssystem på ett så optimalt sätt som möjligt. När man ser resultaten från lyckade drift­ optimeringar blir man ofta förvånad att det finns så oerhört stor potential i fastigheterna bara genom att använda de befintliga systemen på ett mer effektivt sätt.

En outnyttjad potential Under de senaste 25–30 åren har vi i byggnader installerat i grunden energieffektiva system för värme och ventilation. De senaste fem åren har vi även börjat installera energieffektiva elanlägg­ ningar.

Värme och ventilationssystemen är ofta utformade för hög energieffektivitet, men har aldrig i praktiken utnyttjats maximalt. Bara när det gäller ett fåtal fastigheter kan man påstå att systemen fungerar bra ihop, och i de fallen är resultaten uppnådda på grund av att en driftorganisation redan arbetat med att optimera systemen, de har trimmat ihop systemen för att passa byggnaden och dessutom utsatt systemen för tester som visat vad de faktiskt tål.

I kapitel 8 diskuteras de bakomliggande orsakerna till detta på ett mer utförligt sätt. Ett konstaterande som dock redan här kan tas upp, som grund till dåligt utnyttjande av systemen, är dock att ingen känt något riktigt ansvar för att optimeringen över huvud­taget blir av. Bygget är ju avslutat och i driftpersonalens ögon tar man tar över en redan färdig anläggning. Får man dessutom instruktioner som anger hur driftnivåerna ska ställas, bör man väl hålla sig till dem, eller?

Optimeringspotentialen (trimpotentialen) är i de flesta av fallen enorm. I en normal fastighet med värme och ventilation kan följande antas: För värmens del är målsättningen 25 procent inte orimlig, vilket normalt också innebär att man får en 10 procents elbesparing ”på köpet”. Elbesparingen beror på att man ”trimmar” drifttider

38

Kapitel 5 Trimma och åtgärda

och i vissa fall även flöden på ventilationssystemen.

Driftorganisationen äger alltid problemet!

I en nybyggd fastighet, eller i en ombyggd sådan, bör driftorganisationen själv ha ansvaret för driften. När byggprocessen är avslutad så är den det. Ansvaret för driftoptimeringen måste därför alltid ligga på fastighetsförvaltningen och då närmast på driftorganisationen. Men i byggprocessen måste förstås åtgärder och tjänster ingå som befrämjar driftoptimeringen.

När det gäller optimering av ett befintligt byggnadsbestånd finns inga andra än driftpersonalen som har kännedom eller kunskap nog om fastigheten. Så här kan situationen beskrivas: Det är vanligt att frågor väcks efter ombyggnad av en fastighet eller uppbyggnad av en helt ny, det kan gälla frågor som; mot vad ska man optimera och när är systemen ”färdigtrimmade”? En variant kan vara ett låta konsulten göra riktiga energikalkyler som visar hans uppfattning om energiförbrukningen. Kalkylerna kan göras i flera steg ända fram tills dess att bygget är färdigställt. Då har man i alla fall något att utgå ifrån. Sedan gäller det att som vanligt följa upp, stämma av, optimera och återigen stämma av.

När det gäller optimering av befintliga byggnader gäller det att skaffa sig erfarenheter så att man vet vad systemen tål. Ett bra sätt är att fastslå driftstrategin för systemen och kanske jobba mot de enkla nyckeltal som beskrivs i avsnitt 3.

Nödvändigt pröva sig fram Det är viktigt för driftpersonalen att tillåtas prova olika körsätt av sin anläggning. Det finns ingen som kan diktera speciella driftparametrar, som exempelvis temperaturnivåer och varvtal på värmeåtervinnare. Det är däremot både nödvändigt och rimligt att projektören anger hur han har tänkt sig funktionen och med vilka grundvärden systemen bör köras.

Exempel

Solsidans Vårdcentral i Ludvika, i en klass för sig Denna vårdcentral är en av de fastigheter som man kan påstå körs så snålt som det bara är möjligt. Åtminstone när det gäller värmeförbrukningen. Den byggdes i mitten av 1980-talet, liksom flera av

39

Inte för kråkorna

Dalarnas vårdcentraler. Den är också, liksom de andra, kombinerade med hälsocentral och omsorgsboende för äldre.

Tekniskt mest intressant är kanske att den försörjs med värme via en värmepump med råvatten från en gammal vattentäkt. Annars är den standardmässigt uppbyggd med radiatorer och nödvändiga ventilationsaggregat per verksamhet. Solsidan var den första av vårdcentraler som försågs med datoriserad styr- och övervakningssystem (som den delar med Ludvika lasarett).

I samband med att bygget övertogs av driften lades stor möda på att optimera systemen. Målsättningen (då) var främst att få värmepumpen att gå så bra som möjligt (det visade sig vara oerhört lönsamt med låga värmesystemtemperaturer). Driften, som då sköttes av två vaktmästare, lade ned ett stort arbete tillsammans med styrentreprenören. Datorövervakningen var här ett viktigt verktyg.

Efter driftoptimeringstiden som varade knappt ett år, har Solsidans vårdcentral nått en balans i värme och ventilation så bra som det överhuvudtaget går att nå.

Värmeförbrukningen (inklusive varmvatten) 1997 låg på knappt 9 kWh/kbm byggvolym, vilket är 60 procent av den näst bästa vårdcentralens. Elförbrukningen (exklusive värmeproduktion) ligger på 20 kWh/kbm , vilket är samma nivå som övriga vårdcentraler har i Dalarna. Diagrammet nedan är från den kartläggning som driftsidan under våren 1998 gjorde i samband med det energikartläggningsprojekt som Energimyndigheten genomför.

Kommentar: Ett exempel (bland få andra) där ett mycket gott resultat erhållits genom driftoptimering direkt efter bygget. Det visar att ett bestående resultat också kan erhållas. Under de senaste dryga 10 åren har man egentligen bara följt upp anläggningen via driftdatorn och med rondering. Utan de engagerade vaktmästarna och styrentreprenören, som inte släppte byggnaden förrän man nått sina mål, hade resultatet troligen varit det vanliga: En effektiviseringspotential på 20–25 % och erfarenheten av ett ganska roligt

40

Kapitel 5 Trimma och åtgärda

men krävande arbete.

OVK rätt använt ett viktigt hjälpmedel En utvecklad OVK (Obligatorisk Ventilationskontroll) skulle kunna vara till stor hjälp i driftoptimeringen och kanske också utvecklas till en energikontroll. Många fastighetsföretag har också givit OVK-kontrollanterna i uppgift att göra kompletterande mätningar i samband med uppdraget. Både när det gäller luftflöden och eleffektivitetsmätning av fläktarna i ventilationsaggregaten. På det viset vet många fastighetsföretag vilka SFP-tal man har innan man till exempel bygger om. SFP som egentligen står för Specific Fan Power, är mått på hur effektivt man använder elen för att distribuera luften.

OVK-besiktningsmännen måste dock gå noggrant till väga, så att man verkligen ”har täckning för” de rekommendationer, anmärkningar och ”underkännanden” man lämnar ifrån sig. Särskilt när det gäller faktorer som påverkar driftoptimeringen, en process som besiktningsmannen sällan eller aldrig brukar vara delaktig i.

Det finns exempel på anmärkningar som direkt tyder på bristande kunskap. Som exempel kan nämnas varvtalet på roterande värmeåtervinnare. Den som har erfarenhet från ett stort antal sådana vet att maxvarvtalet kan variera stort mellan rotorerna. Det finns exemplar som ger max vid 7 varv/minut, det finns de som ger max vid 10 varv/minut och det finns de som ger max vid 15 och även över 20 varv/minut. Den OVK-besiktningsman som då ger en ­”anmärkning” på en rotor med varvtal över 10 varv/minut borde nog läsa på innan det ställningstagandet görs.

Exempel

Länssjukhuset Ryhov i Jönköping, vem kan man lita på?

Ryhov, länssjukhuset i Jönköping, har en så kallad energieffektiv systemlösning för sitt värme- och ventilationssystem. Det betyder att systemkonstruktionen är komplicerad och innehåller en mängd olika driftfall som man måste känna till för att kunna köra systemet.

Systembilden på nästa sida visar den lösning som samtliga byggnader i det så kallade JLLC-projektet hade.

En viktig princip är att all förbehandling av luft (och även värme,

41

Inte för kråkorna

då det är luftvärmesystem i byggnaderna) sker centralt uppe i fläktrummen. Värmen till förbehandlingen kommer från ”åter­ vinningsvärme”, antingen direkt eller via en värmepump-funktion.

Slutvärmning (efterbehandling) sker alltid med fjärrvärme.

En given åtgärd när man lärt sig anläggningen, enligt driftorganisationen på Ryhov, var att tillåta förvärmningens lufttemper­ atur att ”glida” över den projekterade ­nivån.

Nivån var i driftinstruktionen satt till 14 grader.

I samband med att energieffektivisering ­genom driftoptimering skulle påbörjas var detta ett av de självklara förslagen från driftenheten. Driftoptimeringen innebär att man provar vilken för­behandlingstemperatur som kan accepteras, utan att det påverkar klimat eller något annat. Resultatet visar att systemtemperaturen mycket väl kan vara över 14 grader utan att det gör något. I vissa byggnader är man uppe mot 17 grader utan att någon direkt skillnad kan påvisas.

Kommentar: Det här är ett typexempel på där man redan under konstruktionsstadiet (under 1970- och i början av 1980-talet) lagt fast en driftstrategi utan att veta hur det fungerar i verkligheten.

Den nya driftstrategin är enkel: ”Först maximal återvinning, sedan kan vi köpa värme”. Under 1997 minskade värmeåtgången vid Ryhov med cirka 10 %.

Exempel

Fröslunda och Skiftinge vårdcentraler i Eskilstuna, två fajtande tvillingar Fröslunda och Skiftinge vårdcentraler i Eskilstuna är två tvillingcentraler. Med det menas att de är byggda efter samma ritningar vid samma tidpunkt. Det enda som skiljer är att de ligger i olika väderstreck. Båda är hälsocentraler, som inkluderar distriktsläkare, tandvård med mera.

Installationsmässigt är de i stort sett identiska. De är anslutna till fjärrvärme med en radiatorshuntgrupp för hela vårdcentralen, och tre ventilationsaggregat med roterande återvinnare och med lokal

42

Kapitel 5 Trimma och åtgärda

styrutrustning (utom Skiftinges fjärrvärmecentral som är ansluten till datorn vid Mälarsjukhuset).

Skillnaden beror på att en stor vattenläcka i källaren på Skiftinge för ett par år sedan, gör att man inte törs slå av ventilationen nattetid, åtminstone inte än.

80

MWh, graddagskorrigerat

Under 1997 sänktes värmeförbrukningen i Fröslunda med 33 procent och i Skiftinge med 17 procent. Förbrukningen är normalårskorrigerad.

Statistiken nedan är direkt tagen från den Excelbearbetning som driftenheten genomför varje ­månad.

VC Fröslunda fjärrvärmeförbrukning 1995

60

1996 40

1997

20 0 J

F

M

A

M

J J A Månad

S

O

N

D

N

D

VC Sahl-Skiftinge fjärrvärmeförbrukning 80

MWh, graddagskorrigerat

Resultaten av den trimning som gjorts är fantastiskt bra och innehåller de vanliga ingredienserna: Värmeåtervinnare ska ge maximalt när dom ska, värmesystemets temperatur ska vara så låg som möjligt och drifttiderna korrekta. Så ­enkelt är det i dessa båda fall.

1997

60

1996 40

Kommentar: Fröslunda visar under 1998 en ytter20 ligare sänkning med nära 19 % i jämförelse med 0 1997. Jämfört med 1996 är sänkningen fantastiska J F M A 41 %. Skiftinge har ökat något beroende på att styrutrustning har krånglat, felet hittades genom att analysera den månatliga el- och värmestatistiken.”Fajten” som textens rubrik ­antyder var helt enkelt en liten tävling som driftpersonalen tog upp vid starten av trimningen. Den är över nu. Båda vann.

1995

M

J J A Månad

S

O

Råd och erfarenheter • Driftoptimeringen ska göras av den som sköter fastigheten, ingen annan.

• Kör mot målen.

• Kör enligt driftstrategin.

• Det är tillåtet att prova.

• Följ upp och dokumentera.

Vårdcentral i Eskils­ tuna.

43

Inte för kråkorna

Kapitel 6

Följ upp och mät!

Utvärdera, analysera och rapportera!

Vikten av en bra rapportering/återrapportering kan inte nog ­understrykas. Med rapportering avses rapportering och analyser av åtgärder, händelser och befintlig energistatistik. Det är ett alldeles för vanligt fenomen att rapporteringen ”glöms bort”, kanske beroende på att det är tidskrävande och att analysen dessutom kan vara svår att göra.

Det är till och med så att en av de intervjuade inför den här rapporten framhållit en praktiskt fungerade rapportering, och då främst energistatistik, som den viktigaste grundstenen. Rapporteringen måste anpassas till, och riktas mot, den som ska ta del av budskapet. En förvaltare ska ha en annan rapport än den som kör anläggningen, eftersom behoven är olika.

Energistatistik Med energistatistik avses statistik för värme, el och vatten. Saknar man energistatistik och har för avsikt att arbeta med energieffek­ tivisering, är ett av villkoren att man skaffar sig någon form av statistik. Först då får man grepp över situationen. I dag finns ett stort antal dataprogram att tillgå på marknaden som även möjliggör ­automatiska inläsningar av värden. Många har sedan gammalt någon form av energistatistik eller uppföljningsmaterial som inte används eller som används enbart för att rapportera en gång per år.

Givetvis kan man utveckla egna program med hjälp av något ­befintligt kalkylprogram, men då går man miste om automatiken.

Under det senaste året har det också tillkommit en möjlighet att köra statistik via några av Energiverkets hemsidor på Internet.

Oavsett hur man gör bör statistiken omfatta de tre senaste åren och vara uppdelad per månad, så att jämförelser mellan samma månad år för år kan ske. Värmen ska vara normalårsjusterad. Har man varmvattenmätare (volym) bör uppdelning ske mellan värme och värme till varmvatten.

44

Kapitel 6 Följ upp och mät

Ovanstående statistiska uppgifter är de mest grundläggande för den som ska energioptimera i praktiken. Rapportering till förvaltare, som oftast mest är intresserad av ekonomin, kan ske mer sällan och här bör utöver energiuppgifterna även kostnaderna och faktiskt utfall tas med, omräknat i olika nyckeltal.

Möjligen kan statistiken till båda kategorierna köras i en och samma redovisning med risk för att det annars blir ”för mycket siffror”. Den som sköter driften måste ha en ”ren rapport” för sin fastighet.

Statens Fastighetsverk kör statistiken uppdelad, där förvaltarna halvårsvis får erforderlig förbruknings- och kostnadsstatistik, medan driften enbart tar ut jämförande månadsstatistik.

Övrig rapportering Det räcker inte med energistatistik och det får framförallt inte bli ett självändamål att rapportera. Det gäller att skaffa sig bra rapporteringsrutiner kopplade till energistatistiken. Speciellt när man inleder arbetet med att driftoptimera.

Det borde vara naturligt att justering av driftparametrar såsom värmekurvor, flödesändringar och dylikt dokumenteras. Annars vet man ju inte var man befinner sig inför nästa förändring. Tyvärr fungerar det inte alltid så, även om flera av de som energieffektiviserar genom driftoptimering gör det därför att dom insett att det är nödvändigt. Här skulle någon form av ”egenkontroll” vara värdefull.

Mera övergripande rapporteringstillfällen eller uppföljningar kan vara OVK och kundenkäter. Speciellt om man vill få en uppfattning om hur inneklimatet utvecklats. De som arbetat med energieffektivisering genom driftoptimering har ju ofta som starkaste drivkraft hyresgästernas egna positiva reaktioner på att inneklimatet förbättras. Då borde det vara naturligt att mäta och rapportera även detta.

Obligatoriska ventilationskontroller (OVK) återkommer med

45

Energistatistiken ­visar att innetemperaturen är på tok för hög.

Inte för kråkorna

jämna intervaller i fastigheten. De som gör OVK´n borde ganska enkelt kunna utveckla den till en återkommande kontrollstation för energi och klimat. Många fastighetsägare har redan delvis tagit detta steg, då man i samband med kontrollerna idag ofta mäter till exempel eleffektivitet. I dagens OVK ingår att man ska ställa frågor till hyresgäster angående klimatet. En utvecklad variant av OVK, med energikontroller och kundenkäter, kan vara ett bra sätt att få ökad översikt över verksamheten. Materialet kan samtidigt fungera som ytterligare underlag för rapporter, utöver innehållet i den redan befintliga energistatistiken.

I den årliga stati­sti­ ken från Landstinget Dalarna finns u ­ töver energi­uppgifter även kostnadsuppgifter och jämförelsetal (nyckeltal).

För att överbrygga ”skråtänkande” mellan drift och förvaltare kan driftrapporter och regelbundna driftmöten vara ett sätt att få igång dialogen. Här utgör diskussion kring energiläget (med statistik, åtgärder med mera) en stående punkt i rapporteringen och/eller mötena. Köper man drifttjänster externt är driftrapportering och möten en naturlig del av den regelbundna avstämning som sker mellan entreprenören och uppdragsgivaren.

Exempel

Landstinget Dalarna, egenutvecklad statistik Vid Landstinget i Dalarna har man fört årlig energistatistik sedan 1979. Ända fram till 1994 skedde presentationen i samma statstikprogram, men sedan togs en ny applikation i drift. Det är utvecklat med Excel som bas.

Denna energistatistik är den ”officiella” och presenteras i rapportform en gång per år.

Den officiella statistiken, som ges ut en gång per år, innehåller ­utöver energiuppgifter även en hel del kostnadsuppgifter och jämförelsetal (nyckeltal).

I Landstinget Dalarna används fortfarande kWh/ kbm. Statistiken omfattar de senaste 4 åren samt 1990.

Energiplanen har 90 som basår. I Lands­tinget Dalarna används fortfarande kWh/kbm. ­Statistiken omfattar de senaste 4 åren samt 1990. Energiplanen har 1990 som basår.

Statistiken enligt ovan duger dock inte som driftverktyg. Lands­tingsservice, som sköter driften, har därför utvecklat en egen Excel-applikation som omfattar

46

Kapitel 6 Följ upp och mät

månad för månad. I dag sker a­ vläsning och ­inmatning varje månad centralt från Falun av en ­anställd inom Landstingsservice energigrupp, samma person som även gör en enkel kontroll varje månad innan statistiken skickas ut. Statistiken ingår också som underlag i Landstingsservice rapportering vid den kvartalsvisa driftrapporteringen (driftmötet) till beställaren (Lands­tingFastigheters förvaltare).

Tillgång finns till statistikprogram kopplade till fastighetssystemet, men man har hittills valt att jobba med sina egna modeller.

Landstingsservice månadsstatistik används som driftverktyg. ­Jämförelse sker med de närmaste två årens månadsvärden. Återrappor­ tering till fastighetsskötaren sker snarast efter månadsskifte. Avvikelser diskuteras.

Exempel

Landstinget Sörmland, egen redovisning I Landstinget Sörmland sker inrapporteringen av statistikuppgifter via en energimodul i fastighetssystemet. Vid driftavdelningen i ­Eskilstuna ”tankas” de inmatade uppgifterna av till en egen Excel-applikation varje ­månad. Jämförelse sker på samma sätt som i ­Dalarnas landsting. I Nyköping erhåller man statistik via Energiverket. En årsrapport presenteras av Landstings­Fastigheter centralt varje år ungefär på samma sätt som i Dalarna.

VC Skiftinge el/värmeförbrukning

VC Sahl-Skiftinge fjärrvärmeförbrukning

60

80 Total energi

1997

60

40

1996 40

Värme 20

Korvorna nedan bygger på den offi­ciella rapporten och den statistik som driften tar fram varje månad.

El

1995

20

0 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 År

47

0 J

F

M

A

M

J J Månad

A

S

O

N

D

Inte för kråkorna

Exempel

Rättviks värmeverk, servar fastighetsskötarna Rättviks värmeverk har inlett ett samarbete med kunderna. Man har bjudit på en utbildning i skötsel av sina värmeanläggningar.

Målet för värmeverkets del är bättre driftförhållanden för fjärrvärmen (främst lägre returtemperaturer önskas). Som service till de kunder som deltagit, förses kundernas fastighetsskötare sedan årsskiftet med månadsstatistik över värmförbrukningen.

Den etablerade relationen till fastighetsskötarna innebär möjligheter till naturlig dialog om gemensamma problem.

Här har man valt att presentera värmestatistiken ackumulerat för de senaste tre åren plus aktuellt år. Det nedre diagrammet visar hur temperaturdifferensen (delta t) varierar. Delta t är en bra upplysning både för värmeverket och för fastighetsskötaren. Stora avvikelser visar att nåt hänt med värmen i fastigheten.

Råd och erfarenheter: • Driftoptimeringen ska göras av den som sköter fastigheten.

Ingen annan.

• Kör mot målen.

• Kör enligt driftstrategin.

• Det är tillåtet att prova.

• Följ upp och dokumentera.

48

Kapitel 7 Ständig förbättring

Kapitel 7

Ständig förbättring och förädling Många energiprojekt har drivits genom åren. Kampanjer har avlöst varandra. Under 1970-talet fanns ett stort samhälleligt intresse och engagemang. Då var energipriset och kärnkraften stora frågor.

Många engagerade sig. Det höll i sig till i mitten av 1980-talet. Sen blev det el- och oljerea. Då ebbade mycket av det tidigare intresset ut.

Det pånyttfödda intresset och engagemanget i dag har delvis en annan bakgrund. Nu är det kostnadsjakten och miljöfrågan som engagerar. Även den omreglerade elmarknaden har gjort sitt till. Energiverken har ”upptäckt” att det här med energieffektivisering är en viktig del i deras produktutbud. Därför är många energiverk numera mycket aktiva. Deras engagemang är delvis väckt ur en vilja att få nya kunder, men kanske framförallt allt i syfte att behålla sina gamla kunder och därigenom slippa ”ragga nya”.

När vi nu tar upp energifrågan igen är det viktigt att dra lärdom av vad vi gjorde och inte gjorde under 1970-talet i första hand (men även under 80-talet). Vad gjorde vi som var bra? Vad missade vi? Varför gick det som det gick?

Vad är egentligen energieffektivisering genom driftoptimering?

Innebörden har skiftat i många, trevande försök. Det är egentligen först nu efter 15 år vi börjat med det vi skulle gjort då. Vi börjar att förvalta och använda den utrustning vi installerade för länge ­sedan på ett effektivare sätt. Vi provar ”vad både utrustningen och byggnaden tål”. Vi följer upp och provar igen.

Energieffektivisering har visat sig vara ett väldigt lämpligt första steg i ett mer långsiktigt kvalitetsarbete inom driftorganisationer.

Särskilt som det genom mätningen är så enkelt att följa resultatet av sina ansträngningar. Därifrån är steget inte långt till att ta upp andra delar inom driftförvaltningen och utsätta dom för samma process. På vissa håll har det varit just så: Energieffektiviseringen har initierat det totala kvalitetsarbetet.

49

Inte för kråkorna

Det viktiga är att processen ”energieffektivisering” ger förbättring (och förädling) och att kontinuiteten behålls.

Hur hålls lågan brinnande?

Det krävs alltid insatser för att hålla lågan brinnande, annars slocknar den rätt snart. Det upplevde vi på 1980-talet.

Faktorer som konkret påverkar engagemangsnivån negativt är till exempel när; ledningen tappar intresset, tydligheten och lyhörd­ heten är bristfällig, stödet slutar och ersätts inte, det är strul med organisationen. Det kan även finnas andra orsaker.

I första fasen av trimningen är det ofta enkelt att rapportera goda resultat. Detta uppmärksammas på olika sätt exempelvis genom att hyresgästerna upplever ett bättre klimat, ledningen ser att energinotan går ned, målen uppfylls. Men sen då? I den här delen av processen, som kan vara ganska lång, har olika ”resultat­ befrämjande” åtgärder provats: ■ I Landstinget Dalarna finns ett internt mediaincitament mellan Landstingsfastigheter och Landstingsservice. Effektiviteten ­premieras genom att man får disponera 50 procent av sparade medel. Inte för sig själv, utan till åtgärder som leder till ytterligare effektivisering. Det kan vara rena investeringar eller förkovran. Med de resultat man hittills uppnått, har cirka 4 mnkr gått tillbaka till Landstingsservice på detta sätt.

■ Energistipendium: LandstingsEnergi Dalarna delar årligen ut ett energistipendium till den eller de som gjort sig förtjänt av det.

Priset är på 15 000 kr. Detta tillvägagångssätt skapar, förutom glädje hos mottagaren, uppmärksamhet och publicitet.

■ I Sörmland har uppmärksamhet riktats mot energijägarna och de har fått sitt ansvarsområde tydligt definierat.

■ Inom LandstingsFastigheter Gävleborg infördes sommaren 1998 ett personligt bonussystem, där energieffektivitet är en av de faktorer som påverkar utfallet.

Givetvis är det här bara exempel på åtgärder som syftar till att hålla intresset vid liv.

Hittills är det väldigt få, om ens någon, som är helt klar med sin trimning, varför det är svårt att gå in närmare på alla tänkbara ­insatser som kan krävas för att nå ett lyckat resultat.

50

Kapitel 7 Ständig förbättring

I intervjuerna i samband med denna rapport (bifogas i bilaga) har dock framkommit att de som jobbat med driftoptimeringen tycker att ”Nöjdare hyresgäster” varit viktigast.

En ökad dialog med hyresgästen i kombination med att miljöarbetet påbörjas, kanske ger den ”kick” som gör att arbetet fortskrider.

Avgörande är dock att organisationen har det nödvändiga intresset, att ledningen visar uppmärksamhet och att rapporteringen fungerar.

Kompetensutveckling En positiv inställning, från ledning och arbetsledning, till kompe­ tensutveckling är både ur tekniska och mänskliga aspekter viktig.

Den mänskliga sidan är ofta förbisedd, men då ”trimningen” ofta innebär kontakter med hyresgäster när det gäller förståelse för till exempel möblering är det viktigt att ”kunna ta folk”. Kurser i teknisk fortbildning förekommer i stort antal och i många olika va-

51

Två energijägare från Nyköping på jakt bland ventilationskanalerna på Gnesta vårdcentral.

Inte för kråkorna

rianter. Ett kritiskt förhållningssätt från deltagarnas sida bör vara: Hur tillgodogör jag mig detta i optimeringen? Vad kan jag göra ­efter kursen som jag inte kunde innan?

En fråga bör vara: Ska vi fixa detta internt?

Ska vi gå samman med andra? De flesta önskar nog att utbildningen sker så nära den egna fastighetens verklighet för att lättare kunna omvandla den teoretiska kunskapen i praktisk handling.

Ett exempel på kompetensutveckling kan vara att driften gör egna energianalyser. Med stöd av Energimyndig­ heten driver Landstinget i Dalarna ett sådant arbete idag. Lands­tingsService Energigrupp har med hjälp av tekniker från Lands­tingsFastigheter och en extern resurs tagit fram ”energi­kart­lägg­ningar” för tre fastigheter. Energiflödesdiagrammet för Solsidans vårdcentral finns även i denna rapport.

Målet är att Energigruppen inom Landstingsservice ska ta fram motsvarande kartläggningar för samtliga fastigheter till sommaren 1999. Först då kommer man att ha det fullständiga ”greppet”. Då först finns underlag framme för nya detaljerade målsättningar.

Utbyte och samverkan Utbyte och samverkan inom driftorganisationer både internt och externt är en relativt ovanlig företeelse. Egentligen gäller det oavsett vilken nivå i organisationen man arbetar på. Inom landstingsvärlden träffas dock driftchefer ganska ofta och utbyter erfarenheter. Den ökade ”regionaliseringen” har också inneburit att ett ökat utbyte sker regionalt.

En del i förbättringsprocessen kan vara att ”öppna staketen” och ta intryck från andra och öka samarbetet mellan olika enheter. Först internt och sedan externt, genom att bygga nätverk.

Internt kan det till exempel vara att bilda en Energigrupp eller att med jämna mellanrum ha interna möten. Inom LandstingsService i Dalarna figurerar en sådan grupp sedan 1996/97. Här sammanstrålar man ungefär 1 gång per kvartal. De fyra distrikten är re-

52

Kapitel 7 Ständig förbättring

presenterade med var sin representant, utom Falun som ha två. En av de två från Falun ansvarar för att sammankalla de övriga inför varje möte.

Ett annat sätt kan vara att söka sig utåt och ha ett externt utbyte med ”likasinnade”. Så har driften vid Falu lasarett, Energijägarna vid Landstinget i Sörmland och ABB Fastighet i Västerås gjort.

Träffarna går under beteckningen ”Energiutbytet” och har just det målet som titeln säger. Varje träff har ett tema. Ett exempel på ­impulser och utbyte som dessa träffar gett är jämförelser av för­brukningar mellan varandra och månadsstatistiken för Norra ­Distriktet i Sörmland. Den togs fram efter en sammankomst i ­Falun.

I mer oregelbunden form har också driften vid Falu lasarett ”strålat samman” med energigruppen vid Länssjukhuset Ryhov i Jönköping vid ett par tillfällen. Sammankomsterna planeras fortsätta.

Jämförelsetal Alla branscher samlar årligen in statistik. Den redovisas på olika sätt och ger en möjlighet att jämföra sig med andra och med riksgenomsnittet. Detta gäller även för energistatistik.

I all statistik jobbar man med nyckeltal. Nyckeltal som inom fastig­ hetsbranschen oftast har yta eller volym som bas. Alltid när man börjar med jämförelser uppstår frågor som; har de med allt, är det räknat si eller så?

När det gäller statistik om energiförbrukning är det väldigt viktigt att jämförelse sker av just förbrukningstal. Att blanda in kostnader innebär att man tar med ytterligare parametrar och ännu fler ­frågor uppstår. Det är ju som bekant väldigt varierande energi­taxor (främst för fjärrvärme) över landet. Energitaxorna kan ju knappast påverkas av energieffektiviseringen.

Benchmarking Att träffa varandra, som de till exempel gör inom ramen för ”Energiutbytet”, gör att man får igång en form av ”benchmarking” på basnivå. Deltagarna ”känner” på varandra och varandras byggnader/anläggningar.

Man får ofta en uppfattning om varför förbrukningstalen är som

53

Inte för kråkorna

de är hos kollegorna när man träffas. Egentligen blir det ju också en jämförelse av olika system. Vilka system verkar fungera bra?

Vilka fungerar inte alls? Hur kan de köra så där? Varför kör dom inte så? Och så vidare.

Men fortfarande kvarstår: Förbrukningstalen för värme (den är ju oftast störst) är ju omräknat till eget normalår. Ska jag jämföra mellan till exempel Eskilstuna och Falun måste man ju räkna om det på något sätt. På initiativ av driften vid Falu lasarett har man därför internt inom landstinget i Dalarna valt att tillämpa en inofficiell jämförelse med omräkning till normalort. Hittills har man utgått från Borlänge som normalort. Internt har man i samband med energiutbytet med Eskilstuna, ABB och Jönköping testat modellen.

En svårighet för fastighetsägare med förhållandevis få och stora fastigheter är att hitta något reellt att jämföra med, därför kan det finnas ett stort värde i normalortsjusteringen.

Hur hålls lågan brinnade?

• Incitament eller vinstdelning.

• Stipendium.

• Tydligt ansvar och befogenhet.

• Kompetensutveckling t.ex förkovran i inneklimat, egen energianalys etc.

• ”Energiutbytet” — Träffa andra likasinnade i andra företag.

• Benchmarking: Normalort.

54

Kapitel 8 Hur är det möjligt

Kapitel 8

Hur är det möjligt? …man frågar sig gång på gång!

Detta kapitel gör ett försök att belysa varför det överhuvudtaget finns en möjlighet till ”energieffektivisering genom driftopti­ mering”, eller som någon uttryckt det: ”Bristeliminering”.

För att leka med ord så kanske en del av svaret står att finna i ordet ”Bristkompensering”. Med det skulle då menas att systemen som vi i dag trimmar, har fått hjälp med att kompensera för de brister som byggnaden med dess system har.

Processen driftoptimering har ju sällan, eller aldrig, använts tidigare. ”Bristelimineringen” och driftoptimeringen borde ju vara gjord i anslutning till exempelvis slutbesiktningar, men så är det inte. Frågeställningarna som tas upp i detta kapitel har flera gånger ”skymtat fram” på flera ­andra ställen i rapporten, men återges här i sin helhet.

Vi kan väl börja med att konstatera att: Om allting redan var färdigprojekterat, upphandlat, byggt, besiktigat och övertaget samt kört på ”rätt” sätt, fanns ingenting att skriva en rapport om. Det skulle heller inte behövas någon driftoptimering, bristkompen­sering, bristeliminering eller vad man nu vill kalla det.

Driftoptimering, bristeliminering och bristkompensering.

Driftoptimering, det vill säga att använda systemen i byggnaden så effektivt som möjligt, måste (som vi tidigare slagit fast) vara driftens ansvar. Men driftoptimeringen kan aldrig påbörjas innan ett övertagandet av byggnaden har gjorts och alla brister är åtgärdade. Alla brister skulle således i idealfallet vara eliminerade. Är å andra sidan inte bristerna åtgärdade, finns stor risk för att man i driften av byggnaden måste kompensera för detta. Det kan kallas

55

Nu tycker jag att inneklimatet känns ganska skönt, men öppna ett fönster så det inte känns så kvavt.

Inte för kråkorna

för bristkompensering och utgör ett vanligt förekommande fenomen i ­arbetet med ett fastighetsbestånd.

Följer vi resonemanget ovan och applicerar det på våra exempel i rapporten är det nog så att många av fallen är byggnader som ”drivit iväg” genom bristkompensering och där man i dag övergått till att arbeta med bristeliminering. Framför allt i stora fastigheter tar det tid att nå en nivå där man anser sig vara klar med bristelimine­ ringen och kan gå in i driftoptimeringsfasen.

80

kWh / kbm

60 40

Det här kanske enklast kan åskådliggöras genom ytterligare ett ­exempel. Diagrammet är ett försök att åskådliggöra förhållandena i en byggnad, där den streckade pilen visar var man kunde ha hamnat med värmeförbruk­ningen om man; a) åtgärdat alla brister i ­anslutning till bygget och b) aktivt Total energi jobbat med driftoptimering under samma tid.

Värme

Den streckade pilen indikerar en optimeringspotential på 20 procent.

20 Hade man fortsatt att köra som den El bristkompenserade verkligheten, 0 ligger man 35 procent över värme84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 förbrukningen när anläggningen År var ny. Den påbörjade bristelimi­ neringen och (så småningom) driftoptimering borde innebära att man i den här anläggning har en ”effektiviseringspotential” på drygt 40 procent.

1995/96 förbrukades 42 kWh/kbm och man borde vara nere på cirka 25 efter ”hela processen”. Hänsyn har då tagits till att anläggningen faktiskt är nära 10 år gammal.

Det här skulle innebära en minskad årskostnad av nära 1,5 mnkr/ år. Så det finns anledning till att påbörja effektiviseringen relativt omgående. Å andra sidan måste man vara beredd på att en sådan här process tar en viss tid. I det här fallet tar det troligen minst 2–3 år innan man kan vara nere på den låga nivån. Driften måste ha tid att ”lära sig” systemen i förhållande till byggnaderna, känna till och dessutom förstå hyresgästens behov. Man måste arbeta aktivt och dessutom ha tillräckliga resurser för det.

56

Kapitel 8 Hur är det möjligt

Ytterligare ett exempel: Som tidigare nämnts i rapporten finns en vårdcentral som heter Solsidan i Ludvika. Den är bevisligen driftoptimerad i samband med att den togs i bruk.

Som tur är byggdes det samtidigt i Dalarna ett antal vårdcentraler av ungefär samma modell. Dom ligger i Avesta (Skogsbo), Mora (Saxnäs) och Grycksbo utanför Falun. Tyvärr kan inte Grycksbo jämföras med de andra på riktigt samma sätt, då den har elpanna som inte mäts separat.

De andra två däremot, har fjärrvärme. Därför denna tabell baserad på normalårsförbrukningar för 1997: Benämning

Värme (kWh/kbm) El (kWh/kbm) Normalår

Värme (kWh/kbm) Normalort (Borlänge)

Skogsbo;Avesta 14,7

20,0

14,7

Saxnäs; Mora

25,4

19,4

23,2

9,0

20,0

8,8

Solsidan; Ludvika

Slutsatsen är att det borde finnas en hel del att göra, framförallt vid Saxnäs vårdcentral.

Frågor man skulle vilja ställa När man kommer in i energieffektiviseringsprocessen dyker alltid frågor upp. De ”varför-frågor” som listats nedan är dels frågor som ställts av driftpersonal i samband med genomförda processer och dels frågor som är av mer administrativ och organisatorisk karaktär.

Till konsultledets representanter skulle man vilja ställa bland ­andra följande ”varför-frågor”: ■ Varför samverkar man inte mellan de olika fackområdena (arkitekt,VVS, el etc)?

■ Varför förstår man inte sinsemellan varandras behov?

■ Varför gör man inte byggnader som är väl genomtänkta ur energisynpunkt?

■ Varför byter man till aluminiumdörrar utan att ta reda på energikonsekvensen?

■ Varför bygger man vinterträdgårdar som varken går att värma upp eller kyla ned?

57

Inte för kråkorna

■ Varför var fläktar ”felplacerade” i ventilationsaggregat med rotorer när man började installera sådana?

■ Varför bygger man jättestora batteriåtervinningssystem, utan möjlighet att veta att de fungerar?

■ Varför föreskriver man höga temperaturer på värmesystem?

■ Varför föreskriver man ”kurvor” i värmeregleringscentraler ­exakt?

■ Varför använder man ibland radiatortermostaten som värmereglering?

■ Varför är reglerventiler för stora till ventilationsaggregatens värmebatterier?

■ Varför bygger man luftvärmesystem i stora byggnader?

■ Varför bygger man hetvattensystem i byggnader?

■ Varför är ljusplanering ett nytt ”grepp”, när det borde vara ett naturligt inslag?

■ Varför finns ”belysningsmattor”?

■ Varför förstår inte arkitekten vad installationskonsulterna säger?

■ Varför förstår inte installationskonsulterna vad arkitekterna ­säger?

■ Varför görs inte energikalkyler som standard i projekteringen? …och till entreprenörerna följande ”varför-frågor”: ■ Varför ställer ”man” in byggnaden och dess system okritiskt ­efter konsulthandlingar?

■ Varför görs samma ”tabbar” även om det är totalentreprenad?

■ Varför används inte de erfarenheter som finns?

■ Varför tar man inte åt sig energieffektivitetsbegreppen?

■ Varför (oaktat kvalsystem och annat) byggs behov av bristkompensering in? … Och till byggherren: ■ Varför finns ingen som bevakar hela ”systemet byggnaden” i byggprocessen?

■ Varför inte regelmässig provdrift?

■ Varför finns inte acceptanstest i byggprocessen?

■ Varför används inte de krav på funktionskontroll som ofta finns i kravspecar?

■ Varför finns ingen tanke på driftoptimering i byggprocessen?

58

Kapitel 8 Hur är det möjligt

■ Varför ställs inte större krav på konsulter och entreprenörer när det gäller energieffektiva byggnader?

(Se även konsulternas varför-frågor) Till förvaltaren: ■ Varför intresserar sig man inte för den kanske största driftkostnadsposten?

■ Varför drivs alla byggprojekt under tidspress?

■ Varför ställs inte krav på att bygget ska vara klart innan övertagandet?

■ Varför ställs inte krav på driftoperatören att han ska driftoptimera byggnaden och dessutom dokumentera resultatet?

Till driftoperatören: ■ Varför görs ingen driftoptimering?

■ Varför har man kompenserat för påtagliga brister — (”Bristkompensering”)?

■ Varför följs så kallade driftinstruktioner okritiskt?

■ Varför har man inte på rätt sätt varit lyhörd för hyresgästens klagomål?

Några försök till svar och spekulationer Bristande systemkunskap

Med systemkunskap menas här kunskap om systemet byggnaden.

Men det kan också avse kunskap om värme- och ventilation och hur dessa system fungerar ihop, eller till exempel elsystemets samverkan med VVS. Tyvärr visar det sig att systemkunskapen många gånger är bristfällig. Vem bevakar systemet byggnaden? Vem ser till att värme och ventilation är i balans?

Trots allt vad som sägs — Bristande rutiner

De rutiner som finns i många fastighetsföretag skulle med vissa kompletteringar kunna borga för driftoptimering. Det fordrar dock först och främst att de rutiner som redan finns följs.

59

Inte för kråkorna

Brist på förvaltningserfarenhet

Här måste främst projektörerna och entreprenörerna få mest kritik.

Ytterst få i konsultledet har erfarenhet av någon form av förvaltning och kan därmed aldrig ”väva in” praktiska erfarenheter i sina konstruktioner. Förhållandena är lika oavsett vilket fack konsulten tillhör (arkitekt, byggkonstruktör, VVS med fler). Dessvärre är det lika i entreprenörsledet.

Bristande upphandlingsrutiner

Idag tas sällan energieffektiviteten med i upphandlingsförfarandet.

Det borde göras i större omfattning när man gör upphandlingar och bör vara en viktig punkt för berörda konsulter, byggandeprocessen och förvaltningstjänsterna.

I samband med nybyggnationer och ombyggnader börjar energieffektiva upphandlingsrutiner etableras. Om de riktlinjer som anges i till exempel ENEU 94 eller ENEU (K) följs och accepteras får man åtminstone bra grundförutsättningar. Även om det i sig inte tar ifrån till exempel konsulterna eller entreprenören själva systemansvaret.

Det blir allt vanligare att handla upp förvaltningstjänster. Sedan några år finns därför Aff (Avtal för fastighetsförvaltning) som ­gemensamma branschregler. Det finns vissa punkter i Aff som ­reglerar till exempel kravet på energistatistik. Utifrån Aff kan krav på en energieffektiv driftoperatör mycket väl ställas, även om ­avtalet explicit inte anger någon sådan rubrik.

Exempel

Säters sjukhus, extern driftoperatör klarar driftoptimeringen Under våren 1998 har en ny driftoperatör till Säters sjukhus handlats upp. Upphandlingen skedde av LandstingsFastigheter i ­Dalarna på uppdrag av den nye fastighetsägaren (Skönviksbolaget AB) som köpt sjukhuset av Landstinget. Avtalet innehåller en energieffektiviseringsgaranti där den nye entreprenören (Riksbyggen Gävle/Dala) utan motprestation lovar att spara 20 procent på två år. Överstigande besparing delas lika genom incitament: en tredjedel var till ägaren, driftoperatören och hyresgästen.

Kommentar: Vissa driftoperatörer har börjat arbeta aktivt med en-

60

Kapitel 8 Hur är det möjligt

ergieffektivisering genom driftoptimering. Med erfarenheter från andra håll är här inte driftoperatören enligt egen utsago speciellt orolig. Han säger: ”Det är tufft, men vi klarar det och räknar också med att tjäna en del pengar”. Inställningen är intressant och visar att det finns driftentreprenörer som kan åta sig att jobba på samma sätt som den interna organisationen.

61

Inte för kråkorna

Kapitel 9

Process eller handlingsprogram — Förslag i 7 steg Här presenteras ett förslag till enkelt handlingsprogram (baserad på cirkelprocessen nedan) för att starta och genomföra energieffektivisering genom driftoptimering.

Steg 1: Uppmärksamma ■ Om energistatistik saknas: Se till att sådan tas fram, helst för de senaste 3 åren. Kontrollera el och värme. Värmen ska normalårskorrigeras.

■ Om program för energistatistik saknas: Skaffa ett enkelt program som är lätthanterligt för alla som behöver använda det.

■ Gör jämförelser med liknande fastigheter genom till exempel statistik från Repab eller olika branschorganisationer.

■ Gör en bedömning: Skaffa en uppfattning om vilken potential det borde finnas med driftoptimeringen. Erfarenheterna visar att potentialen ofta är större än man först tror.

Steg 2: Mål ■ Upprätta övergripande mål: Sätt ett rimligt högt övergripande mål, exempelvis 25 procents värmebesparing och minst 10 pro-

62

Inte för kråkorna

cents elbesparing. Detta ska uppnås inom 3 till 5 år.

■ Konkretisera målen: Diskutera de övergripande målen med driftansvariga och fastställ tillsammans vad målet ska vara för varje enskild fastighet.

Steg 3: Planera, sälj in och motivera ■ Genomför ett ”säljseminarium” där vikten av driftoptimering läggs fast.

■ Utbilda driftpersonalen: Utbilda i enkel, grundläggande energieffektivisering och ställ krav på engagemang från deltagarna.

Förväntningar och ansvar ska tydliggöras, liksom den viktiga roll driftpersonalen har. Utbildningen kan till exempel omfatta en del om inneklimat, hur man jobbar praktiskt och erfarenheter från andra håll. Gör utbildningen relevant, så nära den egna fastighetens villkor som möjligt.

■ Se till att en ”stödresurs” finns att tillgå. Helst internt, men funktionen går också att köpa externt om ansvaret klarläggs.

■ Se till att tid skapas, så att driftpersonalen kan jobba med driftoptimeringen.

■ Klargör att utbildningen och eventuell ytterligare fortbildning syftar till att sänka energiförbrukningen och kolla av vilka förväntningar som finns bland personalen.

■ Planera för samarbete med hyresgästen, kanske i anslutning till hyresgästens miljöarbete.

■ Diskutera kring frågor som; Kan vi samverka med andra som är i en liknande situation, Ska någon form av belöningssystem ­införas?

Steg 4: Driftoptimera och åtgärda ■ Börja med att lägga fast en driftstrategi och trimma mot denna.

■ Dokumentera hur arbetet fortskrider i speciella ”optimeringsprotokoll” eller andra anteckningar. Det kan gälla kurvjusteringar för radiatorsystem med mera.

■ Driftoptimeringen innebär sedan att man ”håller på” med justeringar enligt driftstrategin, tills dess man nått så långt som möjligt (=så snålt som möjligt).

■ Var beredd på att skjuta till resurser i form av pengar (åtminstone mindre belopp) om brister upptäcks i tidiga skeden.

63

Inte för kråkorna

Steg 5: Mätning, uppföljning, utvärdering och analys ■ Energistatistiken ska samlas in och bearbetas varje månad. Den ska redovisas senast den 15:e, månaden efteråt.

■ Gemensamma avstämningar är viktiga det första halvåret. Det behövs för att alla ska komma igång ordentligt.

■ Analys omfattande till exempel hyresgästernas synpunkter, driftpersonalens synpunkter och optimeringsresultat ska göras minst en gång om året, gärna i form av enkäter.

Steg 7: Rapportera ■ Rapportering sker kontinuerligt i form av statistik och avstämningar månadsvis.

■ Rapport över året som gått bör tas fram efter varje årsskifte då det totala resultatet finns framme. Slutsatser ska dras. Rapporten ska presenteras för företagets ledning och för de som deltagit i processen. Gärna också till hyresgästerna.

■ Resultat och rapport presenteras lämpligen i ett gemensamt ­seminarium där avstämning sker och ny sats tas för nästkommande års målsättning.

64

Inte för kråkorna

Kapitel 10

Intervjuer med energijägare i ­Sörmland och Dalarna I samband med rapporten har några av de som deltagit i energijakten vid landstingen i Dalarna och Sörmland intervjuats om sina erfarenheter. De som intervjuats är de personer som utfört effektiviseringsarbetet och som därför till stor del också är ansvariga för de resultat som uppnåtts.

Landstingen i Sörmland och Dalarna skiljer sig organisatoriskt från varandra. I Sörmland tillhör driften Landstingsfastigheter. I Dalar­na tillhör driften serviceförvaltningen Landstingsservice och ett driftavtal har upprättats mellan dem och Landstingsfastigheter ­Dalarna AB. (Notera att man i Dalarna har arbetat längre med organiserad energitrimning än i Sörmland. Sörmland startade från årsskiftet 1997, medan man i Dalarna arbetat sedan 1994).

Frågeställningar: Frågorna nedan har ställts vid personliga samtal och gör inga ­anspråk på att vara någon form av enkätfrågor, utan är att betrakta som ett försök att fånga upp hur man tycker att arbetet med energieffektivisering fungerar i praktiken.

Ni har ju lyckats väldigt bra med energieffektiviseringen: 1. Vad beror det på?

2. Vad har varit drivkraften?

3. Hur fungerar det idag?

4. Vad tror du har hänt om några år?

5. Hur skulle du vilja att det fungerade?

Svar och synpunkter: När det gäller första frågan ”Vad beror det på” är svaren ganska entydiga och kan sammanfattas med : ■ Ledningen har uppmärksammat frågan och visat oss förtroende

65

Inte för kråkorna

och engagemang.

■ Vi har beretts tid och möjlighet att systematiskt arbeta med energitrimningen.

■ Vi har fått utbildning i hur man gör och insett att det är vi som måste göra jobbet.

■ Uppföljningen (energistatistiken) är bra i dag och visar snabbt svar på våra ansträngningar.

Kommentar: I Sörmland är man inne i en ganska tidig fas och man har snabbt sett påtagliga resultat. Dalarna har arbetat betydligt längre och där har resultaten på sina håll ”planat ut”. Samtliga tycker att det är roligt att ledningen uppmärksammat deras arbete och känner sig mer uppskattade idag. ”Vad är drivkraften”: ■ Bättre funktion och klimat ger nöjdare hyresgäster (vi pratar ­oftare med dem och visar även hur systemen fungerar).

■ Resultatet av trimningen (det ger ytterligare en kick att prova ännu mer) och som resultat av detta väcks frågan; hur långt går det att komma?

■ När det gäller incitamentet och energistipendiet (för Dalarna).

Vissa tycker det är bra, vissa ser inget av det.

Kommentar: Samtliga har framhållit ”Bättre klimat” som kanske den viktigaste drivkraften. I dag har man mycket färre ”akustiska signaler” (klagomål via telefon) avseende klimatet under normala förhållanden. Alla säger också att när man ser sin energistatistik och det visar sig att de åtgärder man gjort ger resultat, så sporrar det till ytterligare trimning. Man vågar prova och ifrågasätta och frågan ställs: Hur långt kan vi komma? Helt klart ger det här en personlig tillfredställelse för många och kanske även en ny yrkesroll. I Dalarna tycker man inte att incitamentet (vinstdelningssystemet som ej är personligt) haft någon större betydelse. Däremot ger det instiftade (sedan Energiplan 90) energistipendiet uppmärksamhet, trots sin litenhet. En viktig faktor som nämns även här är ledningens intresse och engagemang. ”Hur fungerar det idag”: ■ Bra, vi känner stödet och jobbar väldigt mycket med energieffektiviseringen.

■ Vi har nått goda resultat och idag är det svårare. Vi har också

66

Inte för kråkorna

tappat litet av den teamkänsla vi hade förr. Tappat litet av motivationen.

■ Bra, men det är svårt med tiden för de som ska genomföra trimningen.

■ Vi jobbar på som vanligt, får rapporter och följer upp. Nu kör vi litet på elsidan också.

Kommentar: Här skiljer sig Dalarna och Sörmland delvis. Detta beror på att man jobbat längre i Dalarna och att blir svårare att hålla glöden uppe ju längre tiden går. Sörmland är inne i kanske sin mest intensiva fas. Vikten av att hålla lågan brinnande kan inte nog poängteras. Problem med att avsätta tid och att man upplever att det saknas personella resurser framhålls ofta. Det är därför viktigt att hitta rätt organisatorisk form för energiarbetet och från ledningens sida hjälpa till att lösa sådana frågor. Alla som deltagit i samtalen har dock varit alldeles klara på hur man går till väga när man trimmar och vågat testa många olika lösningar. I samtalen märks också att dialogen med hyresgästerna har blivit mer konstruktiv.

Det är nästan så att ”energijägarna” i dag på sina ställen utbildar hyresgästerna i klimatfrågor. ”Vad tror du har hänt om några år”: ■ Vi kommer att jobba på så här.

■ Resultat: Vi kan inte nå så mycket längre på värmesidan, men däremot på elsidan finns en del kvar att göra.

■ Resultat: Där vi jobbat finns nog en ytterligare trimpotential på 10 procent.

■ Resultat: Det finns mycket mer att göra.

■ Successivt når vi botten: Då fordras investeringar för att nå ­ytterligare resultat. Pengar, finns det?

Kommentar: De flesta tror att det finns mer att göra. 10 % i ytter­ ligare resultat är en vanlig uppskattning. Vissa tror på mycket mer.

Vad man oroar sig för är att landstinget har dåligt med pengar. Vissa investeringar (eller mer troligt; underhållsåtgärder) måste man räkna med i anslutning till driftens trimning. Kommer åtgärder (som sparar energipengar) att påtalas från driften inte att genomföras är det risk för att man tappar gnistan. Här är det viktigt för ledningen att ta sitt ansvar. Organisationsförändringar är en annan fråga som tas upp som en riskfaktor. Att hålla uppe motivationen är också en viktig fråga, ju längre man kommer i sitt arbete och här

67

Inte för kråkorna

måste ledningen visa sig lyhörd och kreativ för att personalen ska hålla gnistan uppe. ”Hur vill du att det ska fungera?”

■ Vi måste få igång teamkänslan igen ■ Jag vill få mera tid. Vi har blivit mer och mer pressade: Vi måste få tid att jobba med det här.

■ Någon att prata med hos beställaren. Uppskattningen internt saknas.

■ Utbildning, vidareutbildning när det gäller inneklimat vill jag ha.

■ Utbildning i styrsystemet har vi efterlyst länge.

Kommentar: De flesta som jobbat med energieffektiviseringen önskar sig tillräckligt med resurser och tid för att jobba igenom sina anläggningar. I dag tycks man ibland ligga på gränsen. Och visst har man de senaste åren minskat personalresurserna. Frågan är var gränsen går för att kurvorna ska vända uppåt. Man kan uppleva att utbildningsbehovet i dag är detsamma som det alltid har varit, men: i dag är det mycket målmedvetna och motiverade personer som efterlyser den. Detta är kanske en av de viktigaste sakerna att ta tag i när man är inne i förbättringssteget av processen. Sen går det inte att tjata nog om: Uppskattning av det som görs.

68

Utveckling av Fastighetsföretagande i Offentlig Sektor

Inte för kråkorna Energieffektivisering genom driftoptimering Hur många datorsystem för energibesparing kan visa en dokumenterad vinst?

Rätt i­ nstallerade och utnyttjade kan de vara fantastiska verktyg, men då krävs att man förstår att använda dem på rätt sätt. Framför allt krävs kunskap om hur ventilation, värme och elsystem samverkar i byggnaden, och hur dessa system ska köras för att nå bästa resultat.

Det är här som driftoptimering kommer in. Driftoptimeringen kan bara utföras av driftpersonalen, som med rätt engagemang, stöd och uppbackning kan nå fantastiska besparingsresultat i redan ”färdiga” byggnader. Förutom besparingarna erhåller man nästan alltid även ett bättre inomhusklimat.

Resultaten beror inte på om driften datoriserats eller ej, utan är snarare en fråga om att driftpersonalen lärt sig att köra sina installationssystem så snålt som möjligt.

Denna rapport vill sprida de erfarenheter som finns av energieffektivisering genom driftoptimering inom några av de företag, kommuner och landsting som arbetat med frågan. Ett antal exempel från både stora fastighetskom­plex, som sjukhus, och mindre fastigheter redovisas. I de flesta fall har ­resultaten nåtts utan några investeringar alls. ”Inte för kråkorna” visar hur man kan gå till väga, ger tips och råd, och lämnar ett förslag till handlingsprogram.

Fler exemplar av denna skrift kan beställas från Kommentus Förlag, tfn 08-709 59 90, fax 08-709 59 80. www.svekom.se ISBN 91-7099--821-3

SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET