verksamhet av färre anställda än för tio år sedan (korrigerat för verksamhetsöverföringar). En orsak är att kommunerna fick ta ett stort ansvar för saneringen av statens finanser via de effekter som det så kallade -miljardersprogrammet gav på kommunernas skatteintäkter, till exempel genom införandet av de avdragsgilla egenavgifterna. Under -talet har inte heller utbyggnaden kunnat finansieras med höjda skatter. Periodvis har kommunerna varit förhindrade av staten att höja skatten. Men även under perioder då skatteuttaget inte reglerats har det totala kommunala skattetrycket förändrats mycket lite, antagligen därför att det ändå inte har framstått som en framkomlig väg. Det har inneburit att kommunerna har fått klara utbyggnaden genom rationaliseringar. Kommunerna finansieras till procent med egna intäkter. Av diagram . framgår hur kommunerna idag finansierar den verksamhet som i huvudsak är skattefinansierad.1 Ungefär / av verksamheten finansieras med egna skattemedel och ytterligare cirka procent finansieras med avgiftsintäkter. Statsbidragen (inklusive -bidrag och ersättning från försäkringskassan) finansierar en fjärdedel av verksamheten. År genomfördes en för den kommunala finansieringen och självstyrelsen väsentlig reform. Ett antal specialdestinerade statsbidrag överfördes till den så kallade påsen. Merparten av statsbidragen är sedan dess generella bidrag. Kommunerna har därför fått större utrymme att själva styra hur resurserna ska fördelas mellan olika verksamheter. Det generella statsbidraget uppgår till cirka miljarder kronor och finansierar ungefär procent av kommunernas verksamhet. 1Avgiftsintäkterna
till energi, vatten och avlopp samt avfallshanteringen ingår därför inte. Det gör inte heller hyresintäkter, försäljningsintäkter och finansiella intäkter.
Diagram 1.1 • Intäkterna till den skattefinansierade verksamheten 1999 Miljarder kronor
Taxor o avgifter 18 mdkr Riktade bidrag 16 mdkr
Skatteintäkter 208 mdkr
Generella statsbidrag 60 mdkr
Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Problemet med det generella statsbidraget är att det inte automatiskt räknas upp i takt med att priser och löner ökar. När staten har skjutit till mer resurser de senaste åren har det knutits till förväntningar om mer och bättre verksamhet, snarare än ambitionen att kunna behålla nuvarande verksamhet. Samtidigt som kommunernas verksamhet har blivit allt mer personalintensiv har andelen av kommunernas intäkter som ökar i takt med löneökningarna i samhället minskat, eftersom flera av de stora specialdestinerade statsbidrag som växlades till generella bidrag delvis var kopplade till pris- och löneökningar. Kommunernas beroende av statens välvilja har därför ökat. Slutsatsen av detta är inte att de specialdestinerade statsbidragen bör återinföras, utan att finansieringen på något annat sätt borde utformas så att en större del av intäkterna utvecklas i takt med kommunernas kostnader. I denna rapport diskuterar vi hur kommunernas intäkter kan tänkas utvecklas framöver och hur finansieringen av den kommunala verksamheten bör utformas för att bättre möta framtidens krav och samtidigt stärka den kommunala självstyrelsen.
12 På egna ben – förslag till en reformerad kommunal finansiering