[Title will be auto-generated]

Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor (U.F.O.S)

Något att deklarera?

Stöd för upphandling och förarbeten inför energideklarationer

Förord

Enligt lagen om energideklarationer av byggnader ska i princip alla verksamhetslokaler (specialfastigheter) över tusen kvadratmeter vara deklarerade senast den 31 december 2008. Det är mycket som ska hinnas med under en mycket kort tid och det är viktigt att man gör rätt från början. Energideklarationerna är inte bara ett tvång och ett måste utan kan också, rätt genomfört, leda till starten av ett framgångsrikt och lönsamt energieffektiviseringsarbete.

Denna rapport har den offentliga fastighetsägarens perspektiv och målsättningen är att förutom att ge en allmän kunskapsöversikt ge goda råd och förmedla användbara verktyg, mallar och checklistor. Hur framgångsrikt detta arbete kan bedrivas kommer i stor utsträckning att påverkas av fastighetsägaren själv genom förberedelse och säkring av att data och nödvändig dokumentation finns tillgänglig.

Skriften har initierats och finansierats av samarbetsprojektet Utveckling av Fastighetsföretagande i Offentlig Sektor (U.F.O.S.) Här ingår Sveriges Kommuner och Landsting, Akademiska Hus, Fortifikationsverket, samt Samverkansforum för statliga byggherrar och förvaltare genom Statens fastighetsverk och Specialfastigheter Sverige AB. Detta projekt har också stöttats ekonomiskt av Statens energimyndighet.

Skriften är författad av Eje Sandberg, ATON Teknikkonsult AB. Till sin hjälp har han haft en styrgrupp som medverkat och bidragit med material och synpunkter. Styrgruppen har bestått av Hans Johansson, Akademiska hus; Bo Göransson, Västerås kommun; Keneth Westlund, Jämtlands läns landsting; Morgan Eriksson, Fortifikationsverket; Lars Pellmark, Statens fastighetsverk samt Hans Isaksson, K-konsult som har representerat ­Statens energimyndighet.

Ulf Sandgren, Sveriges Kommuner och Landsting, har på uppdrag av U.F.O.S. fungerat som projektledare.

Stockholm december 2007

1

Innehåll

Förord......................................................................................................................................... 1 Sammanfattning....................................................................................................................... 3 1. Inledande orientering.................................................................................................... 5 2. Inför upphandling........................................................................................................ 23 3. Krav på utförande och innehåll................................................................................. 37 4. Förfrågningsunderlag...................................................................................................40 Referenser...............................................................................................................................45 Bilaga 1. Kommentarer till Boverkets elektroniska ­indatablankett.............................46 Bilaga 2. Metoder för bestämning av Atemp....................................................................48 Bilaga 3. Besiktningsmetodik och beräkningshjälpmedel............................................ 51 Bilaga 4. Underlagsblanketter............................................................................................ 55

© U.F.O.S. 2007 118 82 Stockholm • Tfn 08-452 70 00 Webbplats: www.offentligafastigheter.se ISBN: 978-91-7164-313-1 Text: Eje Sandberg Tryckeri: Alfa Print, Sundbyberg Projektledning: Ulf Sandgren Form och produktion: Björn Hårdstedt och XGS Grafisk produktion Distribution: Tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40, eller förbundens publikationssajt: www.skl.se/publikationer Där kan även de elektroniska dokument som kompletterar denna rapport hämtas.

2

Något att deklarera?

Sammanfattning

Enligt lagen om energideklarationer av byggnader ska i princip alla byggnader med verksamhetslokaler (eller ”specialfastigheter” som den juridiska termen lyder) över tusen kvadratmeter vara deklarerade senast den 31 december 2008. Därefter ska även byggnader som hyrs ut eller säljs vara deklarerade.

Deklarationen ska innehålla bland annat uppgifter om byggnadens energiprestanda och eventuella lönsamma energisparåtgärder. Motsvarande lag införs också inom övriga EU-länder och syftar till att minska energianvändningen inom medlemsländerna och därmed importberoendet av fossila bränslen. Deklarationen utfärdas av oberoende experter som är speciellt certifierade för uppgiften och deklarationen ska sedan anslås i byggnaden på väl synlig plats.

Det finns många goda skäl för fastighetsägaren att noga överväga hur arbetet med energideklarationerna bäst ska läggas upp, eftersom resultaten bör leda till minskade kostnader för el, kyla och uppvärmning både på kort och lång sikt. Hur framgångsrikt detta arbete kan bedrivas kommer i stor utsträckning att påverkas av fastighetsägaren själv genom förberedelse och säkring av att data och nödvändig dokumentation finns tillgänglig.

Det finns en rad övergripande planeringsfrågor av närmast strategisk art som även ledningsnivån bör engageras i.

• Kan deklarationsarbetet bli en del i organisationens miljö- och energimålsarbete, kanske en del i ett planerat energiledningsarbete?

• Hur och när ska de identifierade lönsamma sparåtgärderna genomföras och hur ska de finansieras?

• Hur ska deklarationsarbetet klaras om en bristsituation på energiexperter uppstår?

• Ska arbetet breddas, utöver det lagen kräver, till att omfatta även lönsamma åtgärder för att spara energi i lokalanvändarnas verksamheter, till exempel åtgärder för eleffektivare belysning?

I rapportens kapitel 1 ges en orientering i vad som avses med lagen, vad begreppen står för, vad deklarationen ska innehålla, den möjliga nyttan för fastighetsägaren och övergripande strategiska överväganden. Det finns till exempel möjligheter för organisationer med egen kompetens och egna resurser att själva låta ackreditera sig för att få utfärda energideklarationer.

Sammanfattning

3

Detta gäller om man kan visa att arbetet organiseras på ett sätt som säkrar oberoendet till den förvaltande organisationen.

Det finns också stora möjligheter för den egna organisationen att mer eller mindre detaljerat förbereda och delta i deklarationsarbetet genom att ta fram sådana data och beskrivningar som sedan underlättar energiexpertens arbete. För att underlätta upphandling av energideklarationsarbete ges i kapitel 2 ett underlag för den interna diskussionen om vad deklarationsarbetet ska leda till, lämplig ambitionsnivå, möjliga insatser från den egna organisationen, hur resultaten ska dokumenteras m m.

I ett avsnitt beskrivs övergripande metodfrågor som mer berör expertens deklarationsarbete och beräkningsmetodik m m. Det avsnittet är mer ett orienterande bredvidläsningsmaterial, men diskuterar också möjligheterna att dela in eventuell besiktning av byggnaden i två steg, där det första steget identifierar åtgärdsmöjligheter och det andra steget innebär en fördjupad och därmed mer kostsam analys.

I kapitel 3 ges en lista med de punkter som kan ingå i kravspecifikationen på deklarationsarbetets utförande och innehåll.

Kapitel 4 ger stöd för att utforma förfrågningsunderlaget så att det redovisar uppdragets omfattning och komplexitet, bland annat med hjälp av de underlagsblanketter som tagits fram. Dessa beskriver byggnadsbeståndet på ett sätt som kan underlätta anbudsarbetet och rationalisera detta.

Speciellt beskrivs vilket underlag som kan tillhandahållas experten för att underlätta dennes arbete. Underlaget bör anpassas till fastighetsägarens behov och sedan kompletteras med andra upphandlingsfrågor som utvärdering av anbud m m.

Då deklarationsarbetet vid tidpunkten för publicering av denna rapport just påbörjats i landet finns inga erfarenheter eller goda exempel att lyfta fram och heller inga väl beprövade metoder att beskriva. Rapporten får därför ses som ett stöd i en tidig utvecklingsfas för energideklarations­ arbetet i Sverige.

4

Något att deklarera?

1

Inledande orientering

Specialfastigheter, eller i dagligt tal offentliga byggnader, omfattar mellan 60 000 och 85 000 byggnader över 1 000 kvadratmeter och något fler om vi även räknar in fastigheter över 500 kvadratmeter.

Typkod

Byggnadskategori

Ungefärligt antal byggnader

823

Vårdbyggnad

15–20 000

824

Bad-, sport- och idrottsanläggning

825

Skolbyggnad

826

Kulturbyggnad

8–10 000

828

Allmän byggnad

5–8 000

829

Kommunikationsbyggnad

8–10 000 20–25 000

5–10 000

Totalt

60–85 000

Antal byggnader större än 1 000 kvm

55–80 000

Antal byggnader större än 500 kvm

57–82 000

Tabell. Antal berörda lokalbyggnader med offentlig verksamhet av olika kategorier; ­specialbyggnader. Källa: Energideklarering av lokalbyggnader.

Enligt lagen ska dessa vara deklarerade senast 31 december 2008. Med en schablonkostnad på 5 kr/kvadratmeter innebär detta att deklarationer till ett värde av 400 miljoner i bästa fall ska omsättas fram till årsskiftet 2008/09. Därefter kommer samma fastighetsbestånd enligt lagen inte att behöva deklareras igen förrän under år 2018. Samma situation gäller i princip även alla hyresfastigheter och bostadsrätter.

I utredningen om energideklarationer (SOU 2005:67 och dess delbetänkande) föreslogs en provisorisk förenklad energideklaration inledningsvis vars resultat skulle ge en fördelning av en uppföljande fullständig deklaration under hela den efterkommande tioårsperioden. Därmed skulle arbetet kunna ske i en takt som säkrade att kompetenta och erfarna energi­experter fanns tillgängliga, att rationella hjälpmedel hann utvecklas och att erfarenheterna kunde återföras kontinuerligt.

Nu utformades tyvärr inte lagen på det sättet och marknaden har försatts i en besvärlig och tidspressad situation. I denna rapport ger vi förslag på hur denna situation i viss mån kan hanteras. Till exempel kan fastighets­ ägarna i större utsträckning själva engagera sig i det förberedande arbetet.

1. Inledande orientering

5

De kan faktiskt göra en hel del själva, kanske också ackreditera sig med egna energiexperter. Om den inledande energideklarationen har brister i kvalitén bör den följas upp med en återkommande besiktning och deklarering som fördelas tidsmässigt under tioårsperioden efter 2009.

Energideklarationslagen i korthet I lagen om energideklarationer (SFS 2006:985) anges att bland annat byggnader med offentlig verksamhet med en uppvärmd area över 1 000 kvadratmeter ska vara energideklarerade, senast till 31 jan 2008. Men det finns också vissa undantag vad avser omfattningen i deklarationen för till exempel kulturminnesmärkta byggnader eller delar av byggnader. Mer om detta kan man läsa i de föreskrifter som Boverket utarbetat. Föreskrifter, lagen och dess förordning finns ”paketerade” på Boverkets hemsida, där det finns omfattande information om energideklarationer (www.boverket.se).

Energideklarationen, eller en sammanfattning av den, ska sättas upp på en väl synlig plats i byggnaden.

Energideklarationen ska minst omfatta uppgifter om: • Byggnadens energiprestanda (inte fastighetens) • Ett referensvärde som möjliggör jämförelser med en motsvarande typisk byggnad.

• Förslag på kostnadseffektiva åtgärder som kan minska energianvändningen med beaktande av inomhusmiljön, om detta är möjligt.

Byggnadsägaren är enligt lagen inte skyldig att genomföra de kostnads­ effektiva åtgärderna. Men sannolikt skulle driftskostnaderna sjunka om åtgärderna genomförs samtidigt som byggnadens värde skulle öka.

Energideklarationen upprättas av en energiexpert, dvs en certifierad person anställd på ett för ändamålet ackrediterat företag. För ackrediteringen ansvarar Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) och för certifieringen ett antal certifieringsorgan (finns listade på SWEDAC:s hemsida www.swedac.se).

Energiexperten är certifierad för behörighet för någon av nivåerna normal, kvalificerad och luftkonditionering. Finns komfortkyla med en total effekt över 12 kW är det behörighet för luftkonditionering som krävs.

Uppgifterna i en upprättad energideklaration ska sedan registreras hos Boverket. Detta görs av den certifierade energiexperten som fyller i eller överför uppgifterna till Boverkets databas för energideklarationer. De ­uppgifter som avses framgår av Boverkets energideklarationsblankett.

6

Något att deklarera?

En godkänd deklaration gäller sedan i 10 år, men får uppdateras på byggnadsägarens bekostnad, till exempel efter genomförda åtgärder eller i ­samband med en planerad upprustning.

Kommunen är tillsynsmyndighet och kan begära vite om deklaration inte utförts eller om deklarationen inte offentliggörs enligt lagen. Vitets ­storlek är anpassat till den nivå som en deklaration uppskattats kosta.

Energideklarationer en möjlighet!

Lagen om energideklarationer är ett resultat av ett EG-direktiv som gäller samtliga medlemsländer, och bakgrunden är förstås unionens vilja att minska mängden importerad energi och att minska klimatpåverkan genom energiförbrukning.

De diskussioner som inletts angående uppföljning av Kyotoavtalet, indikerar en framtida högre ambitionsnivå snarare än en sänkt. En minskning av utsläpp av växthusgaser med 25–40 procent till år 2020 och med 50–80 procent till år 2050 har nämnts. Då bebyggelsesektorn står för cirka 40 procent av vår energiomsättning, och kanske är politiskt enklare att ställa krav på än industrin och transportbranschen, är ökade framtida krav på effektivare energianvändning i bebyggelsen en inte osannolik gissning.

I detta perspektiv ska energideklarationerna, tillsammans med de åtgärdsförslag som kommer fram i arbetet, ses som en viktig grundpelare i det fortsatta effektiviseringsarbetet och inte som en tillfällig nyckfull pålaga.

Det innebär också att planeringen och formerna för deklarationsarbetet bör skapa en bättre grund för fastighetsägarens insatsplanering, både personellt, resursmässigt och organisatoriskt, med siktet inställt på ett kontinuerligt och ambitiöst energispararbete.

Stå rustad inför framtiden Mot bakgrund av den senaste tioårsperiodens kraftiga ­energiprishöjningar finns också ett stort behov att anpassa beståndet till de högre energiprisnivåerna, så att inte en stor del av offentliga medel läggs på energikostnader. Hur framtida energipriser kommer att utvecklas kan vi inte uttala oss om med bestämdhet. Dock kommer allt fler signaler om att oljekonsumtionen är på väg att nå över nivån för den internationella produktionsförmågan, den s k ”peak-oil”, vilket kan resultera i än kraftigare oljeprishöjningar då efterfrågan överstiger utbudet. Ett sådant scenario kommer med all säkerhet även att påverka priserna för andra energislag (gas, biomassa, el). Att rusta sig för kommande högre energipriser genom ett systematiskt energiarbete och ett bra åtgärdsprogram som resultat av

1. Inledande orientering

7

energideklarationerna, kan alltså ses både som en försäkringsinsats och en insats för att mildra pågående klimateffekter.

De olika studier som genomförts de senare åren för att hitta energisparande åtgärder i enskilda byggnader, pekar alla på att det finns betydande sparåtgärder, även i byggnader där fastighetsägaren hade uppfattningen att de var väl skötta. Detta bekräftas också av alla de energitjänstkontrakt som skrivits de senare åren och där betydande besparingar avtalats. Det finns alla skäl att se deklarationsarbetet som en möjlighet för kostnads­ effektiva åtgärder, men bara som det första steget. Sedan ska åtgärderna också finansieras och genomföras.

Konsumentperspektivet I lagen om energideklarationer betonas vikten av ett konsumentperspektiv. Energianvändningen är inte enbart en fråga för den enskilde fastighetsägaren, även kunden och dennes ekonomi påverkas. Speciellt inom den offentliga förvaltningen är ofta kunden, eller verksamheten, den part som i slutänden får stå för energinotan, men som kanske inte har kompetensen för att ställa krav eller förhandla om bra energilösningar. Förhoppningsvis kan konsumenterna, när de väl tar del av deklarationerna, bli ytterligare en pådrivande grupp för energieffektivare lösningar.

Ägarperspektivet Energideklarationsarbetet kan också ses utifrån ett ägarperspektiv. I många fall finns uttalade politiska ambitioner om sänkt energianvändning. I arbetsprocessen framöver bör man alltså fundera på hur arbetet ska organiseras och resultaten sammanställas för att bäst vägleda den fortsatta politiska processen för en energieffektivare byggnadsförvaltning.

Tidsperspektivet En lag har trätt i kraft med ett vällovligt syfte, men med en tidplan som kan visa sig svår att klara. Först under hösten 2007 har de första företagen ackrediterats för att utforma energideklarationer, varför ett intensivt arbete nu måste till. För att vinna tid finns all anledning att omgående förbereda deklarationsarbetet så att det kan ske så effektivt som möjligt. I rapporten redovisas olika alternativ för det egna engagemanget.

8

Något att deklarera?

Övergripande handlingsalternativ Eget utförande Det är tänkbart att utföra allt själv. Fastighetsägarens organisation ackrediteras då, och låter minst en person inom organisationen bli certifierad för att sedan bedriva deklarations­arbetet. Detta förutsatt att man kan påvisa ett oberoende mellan driftansvarig organisation och energideklarerande organisation och att detta godkänts av SWEDAC. Detta alternativ kan övervägas om man i organisationen har kompetens och kapacitet för deklarationsarbetet. Om man redan ingående kan sina anläggningar, slipper man på detta sätt att göra om den dokumentation och de analyser man redan gjort, och kan fortsätta från den nivå man befinner sig på och förstärka sitt redan påbörjade systematiska energiarbete. Nackdelen är att man kan vara hemmablind och missar idéer och förslag som kommit fram på annat håll. Men inget hindrar att man i ett senare skede stämmer av sin metodik med en extern expert för någon eller några anläggningar.

Delvis eget utförande Att ”delvis” utföra deklarationen kan innebära att man minskar den oberoende expertens arbetsinsatser för att dokumentera byggnaden och dess installationer, genom att så långt som möjligt fylla i önskade data och uppgifter i genomtänkta besiktningsmallar enligt ett lämpligt system.

Detta kan även omfatta mätinsatser och loggning av viktigare driftparametrar, sammanställning av olika godhetstal för olika systemdelar m m.

Den lägsta nivån i detta handlingslternativ innebär att endast de mer administrativa uppgifterna sammanställs, liksom areauppgifter och energileveransdata. Stöd för vissa egna insatser ges i denna rapport.

Fördelen med detta alternativ är att de externa kostnaderna kan hållas nere och att det sannolikt blir enklare att få tag på en energiexpert (arbetet är då mer serverat) som kan koncentrera sig på sina energi­ analyser och åtgärdsförslag. Ett redan ifyllt underlag från en genomgång av varje byggnad gör att energiexperten kan utföra sitt arbete bra mycket snabbare.

Delad upphandling Det egna byggnadsbeståndet kan delas upp på olika leverantörer av energideklarationsutredningar, till exempel utifrån typ av behörighet som krävs, eller för att åstadkomma en viss konkurrens i arbetet och möjliggöra metodjämförelser.

1. Inledande orientering

9

Aktiv eller passiv upphandling Med aktiv upphandling menas här en relativt hård styrning av deklarationsarbetet vad avser omfattning, inriktning, metod och dokumentation.

Detta för att få den bästa anpassningen av resultaten till egna behov och arbetssätt.

En mindre styrd (passiv) upphandling kan passa bättre för organisationer som saknar kompetens och resurser för att styra upp upphandlingen hårdare, men också där deklarationsleverantören redan erbjuder en väl inarbetad metod med goda referenser.

Energitjänstkontrakt På marknaden erbjuds också s k EPC-avtal (= Energy Performance Contracting) där den kontrakterade utföraren genomför inledande en besiktning av byggnaderna som underlag för ett åtgärdsprogram. Läs mer om detta i kap 2 under rubriken Åtgärdsförslag – hur omfattande? Sedan ­kontrakteras företaget för att utföra åtgärderna och garantera ett resultat, ofta löpande under en 10-årsperiod. Mer information om energitjänst­ kontrakt och erfarenheterna från dessa finns i UFOS-skriften Energy Performance Contracting.

I EPC-arbetets inledande analyssteg, som också omfattar en besiktning, ska då ingå att upprätta en energideklaration. Fördelen med detta alternativ är att ett genomförande av åtgärderna ingår i konceptet och därmed verkligen blir av i ett tidigt skede. Man riskerar då inte att ligga kvar med höga energikostnader ytterligare år för att man kanske saknar egen projektledningskapacitet, upphandlingskompetens på det aktuella området eller budgeterade medel, etc. Ibland kan det vara mer politiskt gångbart att budgetera för en stor engångsinsats med garanterade resultat än att årligen argumentera för en massa smååtgärder vars resultat är svåra att garantera.

Ytterligare en fördel är att såväl mycket lönsamma som mindre lönsamma åtgärder kan paketeras tillsammans och ge en hyfsad ekonomi. De mindre lönsamma åtgärderna riskerar ju annars att prutas bort i en styckebudgetering när de konkurrerar med andra verksamhetsinriktade investeringar.

Nackdelen är att man delar med sig av vinster till utföraren.

Då EPC-verksamheten expanderat kraftigt de senaste åren, bör man försäkra sig om att utföraren verkligen har erfaren och kompetent projektledning kopplad till kontraktet.

10

Något att deklarera?

Energideklarationer en ledningsfråga Energideklareringen av byggnaderna är i många avseenden en ledningsfråga som inte bara berör förvaltningsledningen, utan indirekt även lokalanvändarnas organisationer. Detta har tidigare utvecklats i UFOS rapport ”Steg för steg”.

I kommande avsnitt tas fler frågor som bör hanteras på ledningsnivå upp, bland annat : • Lönsamhetskriterier • Ska verksamheternas energianvändning också ingå?

• Hur deklarationsprocessen kan påverka arbetet med att uppnå eventuellt uppställda energimål.

• Ansvarsfrågor, organisation och finansiering av deklarationsarbetet och dito för genomförande av de åtgärdsförslag som kommer fram.

• Ska deklarationsarbetet samordnas med andra mål som dokumentering av inneklimat och förbättring av inomhusmiljö?

Boverkets deklarationsblankett och hantering av data Boverkets deklarationsblankett, som finns som elektroniska inmatningsblankett på Boverkets webbplats, är tänkt som energiexpertens avlämningsrapport till myndigheten. Den är upplagd så att experten löpande kan fylla i eller ändra tidigare inmatade uppgifter under arbetets gång, till dess att deklarationen är ”klar” och formellt färdigställd. Fastighets­ägaren kan under arbetets gång gå in och läsa den.

De blanketter som vi visar och kommenterar i denna skrift, är pappersblanketter där fastighetsägaren sammanställer känd fakta om sina fastigheter, och lämnar till experten som ett underlag för att spara tid och pengar. Det är dels Boverkets blankett, som är identisk med expertens elektroniska inmatningsblankett blankett (första sidan visas på nästa sida), dels blanketter som tagits fram speciellt som bilagor till denna skrift (visas sist i skriften). Samtliga blanketter kan hämtas som elektroniska dokument på SKL:s publikationswebbplats www.skl.se/publikationer.

Vid tidpunkten för denna rapports tryckning, är också tanken att det ska vara möjligt att göra automatiserade dataöverföringar från datoriserade deklarationshjälpmedel som experten kan använda genom en importfunktion. Förutsättningen är att bägge parter, dvs Boverkets databas och expertens dataprogram kommunicerar enligt ett standardiserat format.

Därmed minskar expertens arbetsinsats liksom risken för felinmatningar.

1. Inledande orientering

11

12

N책got att deklarera?

Alldeles akuellt är att Energimyndighetens databas ”eNyckeln” (www.enyckeln.se) nu kan användas också som underlagsmaterial vid framtagning av energideklarationer. Den oberoende experten kan använda uppgifterna som finns i eNyckeln. Fastighetsägaren mejlar en fil med underlagsuppgifterna som finns i eNyckeln till experten. Överföringen av data sker sedan automatiskt till energideklarationsblanketten. Experten kontrollerar och kompletterar uppgifterna, till exempel med förslag på kostnadseffektiva åtgärder, signerar blanketten och överför energideklarationen elektroniskt till Boverkets databas Gripen. Exempel på sidmenyer i eNyckeln visas ovan.

Det uppstår alltid en rad frågor när det gäller en så omfattande fråga som energideklarering av byggnader. En bra början är att informera sig på Boverkets webbplats www.boverket.se. Där finns en stor ”energideklarationsportal” med en handledning som förklarar de begrepp som används i blanketten. Man kan även sända in frågor.

1. Inledande orientering

13

Bestämning av energiprestanda Med energiprestanda avses enligt förordningen: Energiprestanda = Energianvändning/(Atemp – Avarmgarage)

Med energianvändning avses normalårskorrigerad tillförd (köpt) energi för värme tillsammans med kylenergi och elenergi för fastighetens drift. Vi kan fortsättningsvis kalla denna energiprestandadefinition EP. Eftersom en byggnads värmebehov minskar om elanvändningen från belysning och apparater är hög, kan det också finnas behov av att redovisa energianvändningen uppdelad på följande huvuddelar: • Inköpt värme (inklusive varmvatten) • Inköpt kyla (komfortkyla) • Inköpt el (inkl el till kyla, värme och verksamheternas elanvändning) • Annat (till exempel olja, gas, biobränsle köpt energimängd före panna) Eftersom till exempel fjärrkyla baserat på frikyla inte kostar lika mycket och inte heller belastar miljön lika mycket som fjärrvärme, kan det vara enklare att värdera resultatet med en sådan uppdelning. Motsvarande resonemang gäller även el och fjärrvärme. Därför rekommenderas att som komplement till EP även redovisa energianvändning per Atemp uppdelad på Eel, Evärme och Ekyla parallellt. Då stärks konsumentintresset av deklarationen. Eftersom uppgifterna ändå måste samlas in utgör detta inget extraarbete.

I elanvändningen för EP ska verksamhetsel inte ingå. Därmed ska enligt Boverkets definition följande elposter (”verksamhetsel”) exkluderas: • El till maskiner, tvätt, hushållsapparater • El till belysning från eluttag • El till kontorsapparater • El till kyldiskar Vad gäller belysning är uppgifterna något motsägande. I Boverkets föreskrifter exemplifieras el till drift av byggnaden med pumpar, ventilation och dylikt, medan belysning inte nämns. I byggreglerna (BBR05) anges att belysning ingår i definitionen för verksamhetsel (”Verksamhetsel: Den el eller annan energi som används för verksamheten i lokaler. Exempel på detta är belysning, datorer, kopiatorer, TV samt andra apparater för verksamheten … ”).

Men mot detta står nu en definition på fastighetsel i handledningen till inmatningsblanketten som exemplifieras med ”fast installerad belysning”.

14

Något att deklarera?

Det finns all anledning att ta fasta på den senaste versionen av vad som ingår i fastighetsel. Det innebär att för flertalet offentliga verksamheter kommer nu i princip all belysning att ingå i det som kallas fastighetsel och därmed i energiprestandatalet. El till belysning via eluttagen ska alltså inte vara med, men i verksamheter som skolor är denna post kanske så försumbar att den inte behöver separeras särskilt.

Referensvärden för energiprestanda erhåller energiexperten av Boverket.

Bestämning av prestanda för el, värme och kyla I Boverkets energiprestanda summeras energiåtgång av olika energislag.

Detta kan vara relevant för byggnader där värmeanvändningen dominerar.

För lokalbyggnader där användning av elenergi och kyla kan utgöra betydande poster, rekommenderas att deklareringen kompletteras med separata prestandatal för el (Eel), värme (Evärme) och kyla (Ekyla). Detta blir då ett frivilligt tillägg.

Eftersom flertalet offentliga byggnader också ägs av den som driver verksamheten i byggnaden och det ofta endast finns en elmätare för försörjningen av såväl byggnadens elbehov som verksamhetens, föreslås att Eel i den fristående redovisningen avser hela elanvändningen och inte bara el till byggnaden. Det blir då både enklare och tydligare att följa hur energianvändningen utvecklas. Ytterligare motiv för att inkludera verksam­hetens elanvändning är att fastighetsägaren i dessa byggnader också är den part som har störst kompetens och inflytande på till exempel belysningens utformning (omgivande ytors reflektansförmåga, armaturval, placering och reglering).

I byggnader med extrema eller mycket otypisk verksamhet, så som större datacentraler, tryckerier, tvättcentraler, bagerier, elkrävande tillverkning m m, bör däremot denna elanvändning exkluderas eller tydligt noteras när Eel redovisas.

Förslagsvis ska därmed följande värden efterfrågas i beställningen för energideklarationen: • Förutom energiprestanda (EP), föreslås att även Eel, Evärme och Ekyla redovisas.

• För tydlighetens skull bör anges att Eel inkluderar verksamheternas elanvändning.

1. Inledande orientering

15

Vad är Atemp?

Byggnadens energiprestandamått baseras på energianvändningen utslagen på areamåttet Atemp.

Atemp definieras som golvarean i temperaturreglerade utrymmen som är avsedda att värmas till mer än 10 grader och som är begränsade av klimatskalets insida. Atemp anges i kvadratmeter. Därmed är Atemp i princip nästan samma sak som BRA (se figuren nedan) enligt det begrepp som föregick nuvarande standard SS 021053 (nu ska tjocka innerväggar och schakt dras av). Sannolikt tillämpar flertalet offentliga fastighetsägare det tidigare begreppet, om de följt de rekommendationer som givits av Sveriges Kommuner och Landstings publikationer. I UFOS rapport ”Rätt begrepp” redovisas följande begrepp och samband.

BTA

BRA

OKA

NTA

IKA

LOA

ÖVA kvm

0

100

200

300

400

500

600

700

800

Äldre areabegrepp.

BTA = Bruttoarea BRA = Bruksarea NTA = Nettoarea LOA = Lokalarea OKA = Omslutande konstruktionsarea, yttervägg IKA = Invändig konstruktionsarea, schakt ÖVA = Gemensamma kommunikations- och driftutrymmen

Metoder för bestämning av Atemp finns i bilaga 2.

Egna kulvertförluster bör inte ingå En ouppklarad fråga är om kulvertförluster mellan byggnader anslutna till samma panncentral eller undercentral ska ingå i prestandavärdet eller inte.

16

Något att deklarera?

Det finns starka argument för bägge förhållningssätten. Det viktigaste är dock att alla gör på samma sätt, så att jämförelser blir meningsfulla.

Förlusterna i ett internt äldre kulvertnät kan vara ganska betydande, uppåt 800–900 kWh per meter kulvert för kulvertar lagda före 1975 och ännu mer om det finns läckor eller brister i isoleringen.

Eftersom vissa byggnader anslutna till panncentral kan ha egen energimätare och prestandan avser byggnaden kan det vara naturligt att lägga mätpunkten vid ytterväggen. Då förenklas också jämförelsen med byggnader direkt anslutna till fjärrvärme med egen mätare.

För byggnader utan mätare ska därmed den uppskattade kulvertförlusten dras av, vilket innebär att kulvertförluster i egna nät alltid ska beräknas.

Anvisningar för hur kulvertförluster kan uppskattas eller kalkyleras ges i rapporten Metoder för besiktning och beräkning (se Referenser).

För byggnader med egen panna, som försörjer flera byggnader, ­kommer däremot pannförlusten med detta förslag att helt bokföras på den byggnad där pannan är placerad och därmed erhålla ett ogynnsamt högt energianvändningstal.

Eftersom klassificeringen saknar ”värme från annan panncentral” återstår klassificering enligt fjärrvärme eller enligt det bränsleslag som används i den gemensamma pannan. För att underlätta jämförelser föreslås klassi­ ficering som fjärrvärme och att därmed avses även värme från annan panncentral.

Att kulvertförlusterna placeras utanför byggnaden hindrar inte att experten även ska påpeka brister i kulvertnätet.

Kulvertförluster (egna) föreslås alltså inte ingå i energiprestandavärdet.

Bestäm lönsamhetskriterier och kalkylränta Lönsamma åtgärder kommer inte bara att påverkas av de tekniska förutsättningarna utan också av fastighetsägarens kalkylförutsättningar. Även här finns ett värde i att använda gemensamma ekonomiska anvisningar, så att jämförelser mellan olika kommuner/landsting blir möjliga.

Många fastighetsägare och tekniker använder enkla ekonomiska kriterier, till exempel återbetalningstid, för att avgöra lönsamheten i en åtgärd. Det kan vara gångbart för åtgärder med korta återbetalningstider, men vi vill varmt rekommendera en metod som beräknar lönsamheten under åtgärdens hela livslängd, livscykelkostnadsmetod (LCC). Se även U.F.O.S skrift Räkna för livet.

1. Inledande orientering

17

Exempel på beräkning med livscykelkostnad (LCC) En belysningsanläggning drar 100 MWh/år och har en elkostnad på 100 000 kronor om året. Med ett nytt styrsystem som kostar 30 000 kronor kan 15 000 kWh sparas varje år. Åtgärden är mycket lönsam enligt pay off-metoden med en återbetalningstid på 2 år, medan en alternativ investering på 250 000 kronor där armaturerna byts ut och sparar 50 000 kWh varje år, bara ger en återbetalningstid på 5 år. Men jämför vi alternativen under armaturernas livslängd på 15 år med en kalkylränta på 4 procent så ger alternativet med armaturbyte en totalkostnad på 805 000 kronor under hela kalkylperioden, medan det första alternativet ger en totalkostnad på 975 000 kronor. Exemplet är konstruerat och tar inte hänsyn till utbyteskostnader m m men visar att hänsyn måste tas till hela kostnaden och hela kalkylperioden.

I en sådan måste en real kalkylränta (utan inflationen) och ett antagande om ökande energiprishöjningar anges.

En viktig fråga är hur man kan beakta den framtida energiprisutvecklingen. Hur stor blir den? Ser vi tillbaka 10 år till perioden 1994–2004 så har energipriset för kommersiella leveranser till industrin (dvs exkl skatter och certifikatsavgifter) när det gäller biobränsle ökat med 27 procent, el med 43 procent och olja med 96 procent. Det motsvarar en prisökning med nära 3 procent per år respektive 4 och 8 procent per år. Det är alltså rimligt att hänsyn även tas till energiprisutvecklingen, vilket är det normala förfarandet vid LCC-kalkylering.

Anvisningar för LCC-kalkylering kopplat till deklarationsarbetet ges även på hemsidan www.edkalkyl.se, där begreppet energisparkostnad definieras och anvisningar ges för hur denna ska beräknas. Detta kan vara ett bra stöd, då uppgifter om åtgärdens energisparkostnad ska anges i energideklarationen.

I det fall fastighetsägaren inte har några riktlinjer för kalkylränta eller för vilka energiprisantaganden som kan vara lämpliga, kan en förenklad kalkyl där energipris-utvecklingen bakas in i kalkylräntan som då läggs på en lägre nivå, till exempel 4 procent, väljas.

Vad avser åtgärdernas livslängd kan till exempel de riktvärden användas som ges i U.F.O.S rapport ”Räkna för livet” (se Referenser) dvs klimatskärm 20–50 år, installationssystem 20 år och komponenter som motorer och frekvensomformare 10 år.

Egen deklarationsskylt I lagen anges att ägaren ska tillse att den senast upprättade energideklarationen är tillgänglig på en för allmänheten väl synlig och framträdande plats.

18

Något att deklarera?

Vidare anges i lagen att energideklarationen ska innehålla uppgifter om byggnadens prestanda, referensvärden, om OVK och radonmätning har utförts och rekommendationer om kostnadseffektiva åtgärder om sådana föreslagits.

I Boverkets föreskrifter anges att minst en sammanfattning av deklarationen ska hållas tillgänglig på allmän plats (”väl synlig och framträdande plats”). Deklarationen bör enligt Boverket även anslås i anslutning till plats där OVK-intyget finns anslaget. När deklarationen är klar skickar Boverket en sammanfattning, som också kan beställas i ett hållbart utförande (plåtskylt) och med ett utseende enligt figuren.

Husets energianvändning

Liten Detta hus

Stor

Energideklaration för Bygatan 18, Gammelboda.

Detta hus använder 140 kWh/m2 och år, varav el 70 kWh/m2.

Liknande hus 120 –160 kWh/m2 och år, nya hus 110 kWh/m2.

Radonmätning är utförd. Ventilationskontroll är utförd.

Detaljinformation finns hos fastighetsförvaltaren.

Se även: www.boverket.se/energideklaration

Hussymbolen är enkel, men riskerar att misstolkas eftersom olika energi­slag med Energideklaration utförd 2008.05.12 av: Eva Olofsson, Energica AB. olika värdegrunder göms i samma symbol.

I föreskrifterna anges inte vilka uppgifter som ska ingå i sammanfattningen. Det finns alltså inget krav på att just denna skylt ska användas vare sig till form eller innehåll, men sammanfattningen måste innehålla minst de uppgifter som Boverket redovisar.

Förutom dessa grunduppgifter föreslås att offentliga fastighetsägare även visar följande (enhet: kWh/kvm/år) • Energianvändning inklusive verksamheternas energi för detta hus, varav värme/kyla/el/annat, t ex olja, gas, biobränsle • I deklarationen redovisas hur mycket energi föreslagna åtgärder tillsammans sparar.

Dessa kompletterande uppgifter bör kunna rymmas på en A4-utskrift ­tillsammans med den officiella informationen enligt figuren, möjligen med denna något nerminskad.

När väl översättningsnycklar för koldioxid har tagits fram bör även redovisas: • Koldioxidutsläpp (g/kvm/år) Den kompletterande informationen kan gärna förses med en logga för det fastighetsägande företaget. Därmed framgår vilka som är ansvariga för denna kompletterande konsumentinformation.

1. Inledande orientering

19

Ytterligare ett exempel på hur man kan exponera sina byggnaders energiprestanda kan hämtas från Danmark, där de statliga förvaltningarna har ett krav på sig att också publicera resultaten på sin hemsida. ”Alle statslige institutioner, der har fået udarbejdet en energimærkning, skal offentliggøre energimærkningen på deres hjemmeside.”(Källa Transport och Energiministeriet, Danmark).

Vilka besparingar kan förväntas?

Inom offentlig förvaltning kan vi förvänta oss att nuvarande byggnads­ bestånd har ett eftersatt underhållsbehov vilket i de flesta fall också påverkat energieffektiviteten negativt. Det vill säga att oekonomiska fläktaggregat fortfarande är i drift, att fönster som borde bytas ut sitter kvar m m.

Vidare har knappast något byggnadsbestånd hunnit anpassa effektiviteten till de snabba energiprishöjningarna de senaste åren. En sådan anpassningsprocess tar ju normalt 10–40 år, vilket är i den takt utbyten och renovering sker. Slutligen har vi i vissa fall en otydlig ekonomisk styrning där utförarorganisationen har en plånbok, medan de som betalar driftkostnaderna har en annan. Mot denna bakgrund kan en besparing inom intervallet 10–30 procent förväntas. Besparingen blir högre i eftersatta delar och lägre i de välskötta.

I samband med genomgripande renoveringar med större åtgärder på klimatskal och nya ventilationssystem, kan värmeenergibesparingarna bli ännu större.

kWh/m2

300 250 200 150 100 50 0

De referensvärden som Boverket anger ska ge en bild av hur man ligger till. Det är däremot tveksamt om de kan användas som ett mått på vilka byggnader som det finns lönsamma åtgärder i eller hur stor besparings­ potential som finns. Dessa Princip diagram om potentialer referensvärden avser en statistisk Ideal genomsnittsbyggnad och säger Potential därför väldigt lite om vilken status en enskild byggnad med sina specifika förutsättningar har. Däremot kan ett genomsnittsvärde för ett helt förvaltningsbestånd ge en fingervisning om huruvida man ligger före eller efter i effektiviseringsarbetet jämfört med andra fastighets­ägare, se figur.

Referens

20

Medelvärde egna

Hög, egna

Låg, egna

Något att deklarera?

Figurens staplar ska tolkas så att det, även om genomsnittsvärdet för det egna beståndet är lägre än referensvärdet, finns en betydande sparpotential kvar, eftersom även referensvärdet består av byggnader med en relativt dålig energimässig status. Ligger man bättre till är möjligen potentialen något lägre. Ser vi till de enskilda byggnaderna, kan skillnaderna ofta förklaras av att de har olika förutsättningar som olika driftstider, olika byggnadsskal och geometrier och även skillnader i verksamheternas användning. Därmed finns potential kvar även i byggnader med låg energianvändning. Det kan till och med vara så att byggnader med låg energianvändning har mer sofistikerad teknik för återvinning m m som ger låga åtgångstal redan från början. Men sofistikerad teknik är svår att sköta.

Verkligheten kan därför komma att visa att det är i byggnaderna med den högsta installationsnivån som de flesta lönsamma åtgärderna hittas, alltså att sparpotentialen för byggnaden med lägst energi är störst.

Först efter en individuell analys av den enskilda byggnaden har man någon egentlig grund för att bedöma potentialerna.

Potentialerna för fastighetsel är vanligtvis också stora. Tyvärr döljs ofta genomförda besparingar genom att fler funktioner installeras samtidigt, som klimatkyla, höjda ljusnivåer och fler apparater. Det är alltså viktigt att i inköpsprocessen och vid utbyte och ombyggnad styra mot effektiva lösningar. Mer om detta finns i UFOS rapport Steg för steg.

Efter deklarationen Förhoppningsvis resulterar deklarationsarbetet i ett stort antal åtgärdsförslag som genomförda kommer att ge stora besparingar i förvaltningen och positivt påverka resultaträkningen.

När de ska genomföras kommer frågan om projektledningskapacitet upp.

Hur ska en begränsad ledningskapacitet klara att styra upp så många projekt? Överväg om samordnad upphandling för hela eller delar av beståndet kan vara en väg och kanske också att den ska vara åtgärdsuppdelad. När ett antal åtgärder påverkar varandra kan det vara bättre att samordna genomförandet i samma byggnad. Har de inte direkt påverkan på varandra kan istället samordningen avse samma typ av åtgärd, men i ett större antal byggnader. Istället för nya ventilationsaggregat i en byggnad, kanske entreprenaden ska omfatta 20 nya aggregat. Det innebär färre projektledningsmöten och större rationalitet i de olika projektstegen. Överväg om inte entreprenader för åtgärder inom olika fackområden bör handlas upp var för sig, till exempel byggåtgärder för sig, ventilations­ åtgärder för sig etc, så att entreprenadomkostnaderna kan hållas nere

1. Inledande orientering

21

genom färre mellanhänder och för att få bättre konkurrens. Kanske ett antal åtgärdspaket med egna projektnamn kan genomföras: ”Styr- och reglerlyftet, ventilationslyftet, fönsterbytet”.

I samband med upphandlingen rekommenderas varmt UFOS rapport Hela vägen fram för att säkra att de funktioner man ställer krav på verkligen uppfylls.

Genomför de lönsamma åtgärderna Det kan verka självklart att det som är lönsamt omgående ska genomföras.

I annat fall fortsätter man att förlora pengar på onödigt höga energikostnader. Men detta är i högsta grad en organisatorisk-ekonomisk fråga.

• Det måste finnas personell kapacitet för att ta hand om alla förslag och att utreda vissa vidare (kompletterande mätningar, utredningar, projektering m m), medan andra kan genomföras direkt.

• Det måste finnas kunskap för att genomförandet ska bli bra och att ställda krav i upphandlingarna uppfylls.

• Slutligen måste det finnas pengar, inte bara för de mest lönsamma åtgärderna, utan för alla de lönsamma åtgärder man bedömer att man kan genomföra. Gör en totalkalkyl för hela det besiktigade beståndets alla lönsamma åtgärder, även om tidplanen för genomförandet kanske ska ses över en 3–5 årsperiod. Avsätt medlen i en ”investeringsfond”, dvs öronmärk dem för genomförandet, eller säkra en lånefinansierad lösning.

Upprätthåll de erhållna landvinningarna Genomförda åtgärder, nya driftinställningar, ändrade systemlösningar, uppdaterade styrsystem, nya installationer, alla måste de övervakas och underhållas för att inte förfalla, tappa aktualitet och åter ge ökade energikostnader. Bevaka alltid driftskedets behov i upphandlingarna och se till att personalen utbildas samt att deras kunskaper ständigt uppgraderas.

22

Något att deklarera?

2

Inför upphandling

Detta kapitel tar upp frågeställningar som kan underlätta en beskrivning av hur man önskar att energideklarationsarbetet ska bedrivas. Här väcks frågorna, men olika förutsättningar kommer att ge olika svar. Svaren styr de uppgifter som anges i samband med förfrågningsunderlag och upphandling, om man så önskar på de blanketter som kan hämtas som konstnadsfria bilagor till denna skrift på www.skl.se/publikationer.

Fastighetsägarens mål, syfte och medel • Ska energisparmål, konverteringsmål, tas fram?

Hur ska deklarationsarbetet bli ett stöd för att uppnå dessa mål?

• Finns det skäl att redan nu planera för tätare återkommande energideklarationer för att få kontinuitet i arbetet.

• Ska verksamheternas energianvändning redovisas i energideklarationen?

• Ska byggnadernas innemiljö samtidigt beskrivas, värderas och ­förbättras?

• Ska förslag på energieffektiviserande åtgärder tas fram för verksam­ heternas energianvändning?

I många lokalbyggnader finns stora potentialer att minska energi­ användningen för just verksamhetsel. Då minskar också behovet av att kyla eller att ett bättre inneklimat erhålls. Det kan även ligga i fastighetsägarens intresse att skapa en positiv relation till kunderna genom att hjälpa dem sänka sina kostnader.

• Enligt lagen ingår inte verksamhetsel i deklarationen, men det finns inga hinder för att ändå ha med dessa uppgifter eller för att lämna åtgärdsförslag.

• Finns lönsamhetsmål och kalkylförutsättningar för energieffektiviseringsåtgärder fastlagda? (Fastighetsägarens långsiktiga mål med förvaltningen, avstämningar mot eventuella energimål, kalkylränta och finansieringsformer för energiåtgärderna.)

Lagen definierar inte vad kostnadseffektiva åtgärder är. Fastighets­ ägaren bör fastställa hur lönsamheten ska beräknas och med vilka ingångsdata. Som metod rekommenderas LCC (livscykelkostnader) och att besparingskostnad beräknas.

Det innebär också att experten inte bara ska föreslå lönsamma åtgärder

2. Inför upphandling av energideklarationer

23

utan även hitta de åtgärder som i ett LCC-perspektiv ger bäst ekonomi när alternativa lösningar finns.

• Är ansvarig för energideklarationsarbetet inom organisationen utsedd?

• Finns det styrdokument om deklarationsarbetet?

Använd till exempel underlagsmall 1 som ett stöd i ett sådant arbete liksom frågorna i detta avsnitt. Har arbetet med underlagsbeskrivningar och dokumentationsstatus påbörjats?

• Finns medel avsatta för deklarationsarbetet?

• Finns medel avsatta för de åtgärdsförslag som kan förväntas?

Jfr U.F.O.S rapport ”Steg för steg” (se Referenser) • Finns det skäl att lägga upp en mätarplan, dvs vilka byggnader ska förses med egna mätare så att bättre energidata kan fås?

Eget engagemang Som stöd för en diskussion kring graden av eget engagemang kan följande frågor ställas: • Finns motiv för att själv ackreditera sig?

(För- och nackdelar med att ta hela ansvaret och vad som kan vara lämpliga utgångspunkter för att överväga detta) • Finns egen kompetens och egna resurser för att genomföra en hel del av underlagsarbetet för deklarationen?

• Finns huskonsulter som redan är inlästa på de egna anläggningarna att anlita för deklarationsarbetet?

• Finns specialiserad kompetens inom förvaltningen som bör tas tillvara och på vilket sätt?

• Är outsourcing av såväl energideklarering som åtgärdernas genomförande på en annan part i form av EPC den kanske mest lönsamma vägen att gå, så att man får något gjort inom ”rimlig” tid?

Det finns ett ganska stort spektrum mellan ytterligheterna EPC och ­ackreditering för eget energideklarationsarbete. Inom detta spektrum finns många mellanting som också är tänkbara. Finns det till exempel delområden där det finns skäl att behålla såväl beskrivning som analysarbete inom förvaltningen även om man lägger ut arbetet i övrigt?

Det kan till exempel gälla komplexa byggnader som tar tid att sätta sig in i, delsystem man redan gått igenom eller byggnader där ett ingående energiarbete redan bedrivs.

24

Något att deklarera?

Helt eller delvis eget utförande Ackreditering Offentliga ägare har möjlighet att ackreditera sig och låta lämpliga personer inom befintlig förvaltning certifiera sig som energiexperter om de har de rätta kvalifikationerna. Det visar exemplet Västerås nedan. Den fördel man lyfter fram är att man har egen personal som redan kan förvaltningens byggnader och tekniska system, och som också ”hittar” i organisationen. Detta kan också underlätta en kontinuitet i arbetet, att man får en bättre styrning över processen och tidplanen för genomförande och att man slipper hamna i en besvärlig kösituation.

Förutsättningen är förstås att det finns lämplig kompetens och kapacitet för att hinna med uppgifterna och att man skapar nödvändiga rutiner för arbetet. Möjligen är det lättare för geografiskt begränsade förvaltningar som kommuner och landsting att klara deklarationsarbetet på egen hand

Exempel: Västerås I Västerås kommun avser man att ackreditera sig och själva energideklarera sina byggnader. ”Vårt huvudmotiv för att ackreditera oss och själva energideklarera våra byggnader är att vi redan har kompetens och lämplig resurs för att göra detta. Vi ser det som värdefullt att använda en person som känner både organisationen och fastigheterna, som vet hur de fungerar”, säger Bo Göransson, projektsamordnare på fastighetsavdelningen i Västerås.

Förvaltningen äger och förvaltar ca 900 000 kvm och har ett 60-tal medarbetare på driftsidan, med fastighetstekniker, kyltekniker, elektriker och snickare. ”Staden har tidigare fattat beslut om energiplan med kvantifierade energisparmål och ser nu deklarationsarbetet som ett bra instrument i det pågående arbetet tillsammans med andra förändringar, även inom organisationen”, säger Bo vidare.

Den person som önskar certifiera sig ska ha en driftteknikerutbildning på 80 poängsnivån och ska, enligt Bo Göranssons mening, vara engagerad, målmedveten och intresserad av att ta på sig uppgiften, men även fler personer kommer att engageras i arbetet. ”Vi tror också att det nu fokuserade arbetet kommer att utveckla de personer som berörs kompetensmässigt”, säger Bo. I samarbete med SWEDAC har man gått igenom de rutiner och förutsättningar som gäller för att garantera ett oberoende gentemot de i organisationen som ansvarar för fastigheterna. Detta sker genom att de för arbetet aktuella personerna i deklarationsarbetet byter ”roll” i organisationen och i detta arbete inte längre lyder under den fastighetsansvarige. ”Några egentliga svårigheter för att klara ackrediteringen ser vi inte. De förändringar som krävs kan vi klara”, säger Bo.

2. Inför upphandling av energideklarationer

25

än en geografiskt utspridd organisation, vilken kan behöva ett större antal certifierade personer för genomförandet.

Förvaltningsorganisationer som vill använda en certifierad deklareringsordning med individuellt anpassade rutiner för att deklarera sitt byggnadsbestånd med avseende på energiprestanda och innemiljökvalitet, kan få en del idéer från den kravspecifikation som ges i underlaget till energideklarationsutredningen (se sid 28). Observera dock att förslagen i utredningen inte fick gehör och att angivna krav inte gäller.

Vägledning för de krav som gäller idag fås från SWEDAC och information finns att hämta på deras webbplats www.swedac.se.

Delvis eget utförande Det finns en hel del arbetsuppgifter som lämpar sig väl för den egna organisationen (eller tillfälligt inlånad personal) att ta hand om, även om man ser fördelar i att extern kompetens gör de mer ingående energianalyserna.

Det kan t.ex vara att: • Sammanställa areauppgifter för varje byggnad • Sammanställa energidatauppgifter för de byggnader där leveransmätare finns och gärna för några år tillbaka i tiden.

• Sammanställa tillgänglig dokumentation för respektive byggnad För att enklare ta reda på vilka uppgifter som man kan ta hand om själv, kan man använda de upphandlingsmallar som föreslås i bilaga 4 och 5. De kan därmed även användas för att organisera det interna planeringsarbetet.

Oavsett hur långt man avser att gå med egen personal, bör man alltid reflektera över nyttan med att ta del av externa expertkunskaper. Externa experter kan sprida kunskaper från andra fastighetsägare/byggnader. Har man inte själv ackrediterat sig för energideklarationer bör därför experten alltid gå igenom varje byggnad, även om man använt egen personal för att sammanställa den tekniska beskrivningen och själv fyllt i besiktningsprotokoll och underlagsmallar.

Har man ackrediterat sin organisation kan det vara lämpligt att organisera avstämningar och kunskapsutbyten med andra externa experter, se exempel från Statens fastighetsverk på motstående sida.

Deklarationsmetoder I den statliga utredningen om energideklarationer baserades kostnadskalkyler m m på att ett rationellt deklarationsförfarande utvecklades med bra hjälpmedel och beräkningsverktyg. Speciellt viktigt var detta för

26

Något att deklarera?

Exempel: Statens fastighetsverk Statens fastighetsverk (SFV), en stor statlig förvaltare med omkring 1,6 miljoner kvadratmeter lokalarea och med en kompetent egen organisation för drift och underhåll, har valt att inte genomföra deklarationsarbetet med egen certifierad personal. Enligt Lars Pellmark, energispecialist på SFV i Stockholm, finns det flera motiv till detta. ”Vi har ett hyfsat samlat bestånd i Stockholm, men är i övrigt ganska utspridda på många orter i landet. Det skulle krävas ett stort antal certifierade experter i den egna organisationen för att klara åtagandet, och det under en relativt kort period. Vi har valt att i dagsläget inte ”rigga” en egen organisation, utan nyttja de certifierade experterna som finns i branschen. ”Även med externa experter kommer vår egen personal att få lägga en hel del tid på deklarationsarbetet. Det gäller förberedelsearbetet nu med att ta fram den dokumentation som krävs, och det gäller sedan under besiktningsarbetet, då vår personal kommer att behöva följa med i byggnaden” säger Lars. Externa konsulter kan inte gå fritt i SFV:s lokaler där känslig verksamhet bedrivs.

Medel för deklarationsarbetet tas in i budgeten för respektive förvaltningsområde för de byggnader som omfattas av lagkravet. Medel för att genomföra åtgärderna som sedan hittas kan delvis redan finnas i de 3-5-åriga underhållsplaner SFV använder. Där finns åtgärder som organisationen identifierat, men även åtgärder som inte är helt definierade ännu och som baseras på erfarenhetsvärden. ”Eftersom det ligger i vårt uppdrag att ständigt effektivisera driften arbetar vi fortlöpande med att identifiera och genomföra en hel del energieffektiviseringsåtgärder” säger Lasse. Normalt har de heller inga svårigheter med att finansiera energisparåtgärder som är lönsamma.

byggnader av enklare karaktär som bostadsbyggnader och lokalbyggnader med enklare ventilationssystem. Är byggnaderna enklare finns mindre effektiviseringsmöjligheter på installationssidan och åtgärderna blir mer kopplade till byggnadens underhållsplaner för klimatskalet. Därmed är också det ekonomiska utrymmet för kostnader i deklarationsinsatsen mindre. Speciellt gäller detta småhus.

I några europeiska länder har staten eller statliga byggforskningsorganisationer ansvarat för att utveckla metoder och verktyg för beräkningsstöd i deklarationsarbetet, och i vissa fall är de normativa, dvs den angivna beräkningsmetodiken ska användas.

I Sverige har detta ansvar i stor utsträckning lagts på marknadens aktörer.

Metodik för besiktning och beräkning av bostadsbyggnader (se Referenser) har dock utarbetats med statliga medel och finns publicerade på bland annat energimyndighetens hemsida. Vidare finns en motsvarande metodrapport för lokaler där checklistor utarbetats för de systemdelar och teknikområden som bör ingå i en energibesiktning. Den heter Energideklarering av lokalbyggnader – förslag till svensk metodik (se Referenser). Här är

2. Inför upphandling av energideklarationer

27

det dock svårare att ange detaljer i tekniska åtgärdsförslag, hur åtgärderna kan energikalkyleras liksom schabloner för typiska drifttider, investeringskostnader m m eftersom förutsättningarna varierar betydligt mer än i bostadsbyggnader. Däremot föreslogs i delutredningen för lokalernas energideklarering att det till de angivna checklistorna skulle utarbetas beskrivningstexter av handbokskaraktär som anger vad som måste beskrivas eller mätas vid besiktningen för att ge det underlag som krävs för att kunna utföra beräkningar för åtgärden. Exempel på mer detaljerade beskrivningsstöd ges för anläggningar för klimat­kyla och för dragskåp i en bilaga till utredningen.

Denna typ av strukturerade beskrivningshjälpmedel skulle också kunna vara ett stöd i upphandlingen av energiexperter. Man skulle då bättre kunna veta vad som ingår i deklarationen. En handbok för energibesiktningsarbete mer generellt har också utarbetats inom SIS Förlag – Energibesiktning av byggnader – flerbostadshus och lokaler av Karin Adalberth.

I handboken ges främst kompetensstöd för energiexperten inom området klimatskal, men också andra systemområden.

Följande uppläggning för energideklarationsarbetet (som här har förkortats) föreslogs i lokalutredningen: 1. Energiexperten har i förväg fått ta del av handlingar som legat till grund för anbudet och kunnat bilda sig en uppfattning om byggnadens energianvändning. Genom att studera energianvändningen månadsvis har energiexperten också fått en första indikation om förbrukningsprofil.

2. När energiexperten kommer ut till byggnaden görs en genomgång ­utifrån den checklista som skall följas och utifrån den information som erhålls främst av driftpersonal. Vid genomgången av system, delsystem, konstruktionsdelar, etc, noteras dessa i den checklista som energiexperten har.

3. Efter den första genomgången bestämmer energiexperten om och var kompletterande mätningar behöver genomföras.

4. Energiexperten identifierar möjliga energieffektiviserande åtgärder.

5. När besparingsmöjligheterna är identifierade ska en lönsamhets­ bedömning av åtgärderna göras. I detta steg ska mjukvara användas för att beräkna ­lönsamheten hos identifierade åtgärder.

Med det upplägg som här beskrivits krävs att energiexperten vid besiktningen har en genomarbetad metodik och besiktningsstöd i form av besiktningsmallar och checklistor. Ett energiberäkningsprogram kommer att krävas för att beräkna byggnaders energiprestanda när den inte kan bestämmas utifrån uppmätta värden.

28

Något att deklarera?

Vid upphandling av energiexperten bör denne alltså kunna redovisa de besiktnings- och beräkningshjälpmedel som ska användas.

Deklarationsutredningens uppskattning av arbetsinsatsen för lokalbyggnader baserades på en klassindelning som avgjorde om man kunde klara sig med en enklare besiktning (steg 1) eller om man senare måste göra en fullständig deklaration (steg 2). Arbetsinsatsen hamnar därmed inom ett intervall på 1–12 timmar per 1 000 kvadratmeter, förutsatt att mätvärden på energianvändning finns.

Genomförda fälttester Av publicerat material finns, förutom de ovan nämnda utredningarna i anslutning till energideklarationsutredningen, även tre utredningar för test av olika metoder för respektive småhus, flerbostadshus och lokaler på Boverkets hemsida. För lokalsektorn testades olika metoder och hjälpberäkningsprogram som kan ge en viss orientering om besiktnings- och beräkningsmetodiken. Dessa sammanfattas i bilaga 3.

Dokumenthanteringen • Finns administrativa rutiner för hantering av den dokumentation som kommer att behövas inför deklarationsarbetet? Vilka rutiner behöver tas fram för att ta hand om den dokumentation som kommer fram?

• Hur kan dokumentationen göras sökbar? Detta är speciellt viktigt om en mer detaljerad statusbesiktning ska utföras eller för fastighetsägare med ett större fastighetsbestånd.

• Vilka krav ska ställas på deklarationsarbetet så att uppgifter kan hittas i framtida underhållsplanering?

• Ska uppgifterna som tas fram enkelt kunna exporteras till Boverkets energideklarationsblankett och sedan kunna överföras direkt till Boverket?

Föreningen för fastighetsadministration (FFI) med ett 60-tal fastighetsförvaltande företag, systemleverantörer, konsulter, m fl bland sina medlemmar, arbetar med standardisering av datakommunikation mellan olika förvaltningsdatabaser, men också mellan administrativa databaser och tekniska databaser.

2. Inför upphandling av energideklarationer

29

Den standard man nu utarbetat, Fi2xml, är till för att hantera alla former av information som rör fastig­heter. Som grund för Fi2 ligger en omfattande processkartläggning avseende fastighetsbranschens generella processer. Fi2 är ”språket” som gör att olika system inom fastighetssektorn kan samverka. Detta ökar möjligheterna att ställa funktionskrav på byggandet, att samordna nödvändig information och att ställa krav på systemleverantörer och leverantörer av information. Mallarna finns i Microsoft Visioformat och en visio-stencil kan även laddas ner med anpassade figurer/ former. Fi2xml används idag av allt fler fastighetsföretag och har nu kompletterats med processer och detaljerade rutiner för energideklarationer.

Det skulle innebära att uppgifter som t.ex uppvärmd area, kan hämtas direkt från sådana CAD-system som stöder Fi2, liksom energiuppgifter och andra viktiga data från fastighetsägarens fastighetsdatabassystem.

Därmed underlättas också löpande uppdateringar och uppföljningar.

Arbetet med informationshanteringen av energideklarationerna har skett i samarbete med Boverket som kommer att tillämpa Fi2xml för överföring av data från expertens databehandlingssystem direkt till Boverkets energideklarationsblankett. Detta förutsätter dock att bägge parters datasystem är anpassade för Fi2xml.

30

Något att deklarera?

Underhållsbehov och funktionsbrister • Ska energimålen/energiarbetet samordnas med inneklimatmål? Finns statusbeskrivningar och inneklimatuppföljningar genomförda sedan tidigare? Ska innemiljöenkäter genomföras samordnat med energi­ karteringen?

Enligt lagen ska åtgärder som minskar energianvändningen föreslås om de inte påverkar inomhusmiljön negativt, men enligt lagen krävs inte att ­status på inomhusmiljön ska fastställas i deklarationen. Det kan ändå ­finnas motiv för att se över innemiljön samtidigt.

Inneklimatenkäter är ett verktyg som kan ha två syften. Ett är att klargöra befintliga brister i byggnaden som kan ge ohälsa samt brister i inneklimatet. Ett annat är att uppmärksamma dessa brister som en indikator på brister i styr-och reglersystem, injustering m m. Erfarenheterna från den kombinerade innemiljö- och energianalysstudien som Göteborgs Lokalförsörjningsförvaltning (LFF) genomförde som ett utvecklingsarbete för energideklarationsarbetet, var att det när brister i inneklimatet/innemiljön förekom, normalt också fanns brister i energisystemens funktioner och inställningar. Därför såg man fördelarna med att inleda arbetet med en innemiljöenkät som vägledning i energiarbetet. Men miljöanalysen var också ett verktyg i arbetet med att nå bättre innemiljö och nöjdare hyresgäster.

Örebroenkäten Enkäter finns för bostäder, skolor, förskolor och arbetsmiljöer. En särskild skolmanual finns. Information finns på www.unicom.se/ymk/quest.htm. Upplysningar kan lämnas av Regionsjukhuset i Örebro, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, miljömedicinska enheten, tfn: 019-15 24 95 eller 019-15 24 71.

Stockholmsenkäten Enkäter finns för bostäder, skolor och förskolor. Upplysningar kan lämnas av Stockholms stads Utrednings- och statistikkontor, tfn vx: 08-508 35 000

• Ska besiktningsarbetet samordnas med statusbesiktning vad avser ­klimatskal (underhållsbehov) och miljöstatus (PCB etc ) eller med ­system för beskrivning av underhållsbehov?

Här kan samordningsvinster erhållas på samma sätt som om deklarationsarbetet samordnas med OVK. • Ska besiktningen även ha som mål att hitta fel och brister?

2. Inför upphandling av energideklarationer

31

De mest lönsamma energisparåtgärderna, vilka ofta inte kräver stora investeringsmedel, är att hitta och åtgärda de fel och brister som nästan alltid kan förväntas, men i varierande grad beroende på kompetens och resurser hos driftorganisationen. Varaktigheten i dessa åtgärder kan dock bli ganska kort, speciellt om det handlar om inställningsvärden som justeras.

Vartefter verksamheten förändras eller klagomål på drag från ventilationen etc resulterar i enkla genvägar, till exempel att tilluftstemperaturen höjs istället för att man åtgärdar brister i det aktuella rummet, så kommer snart energianvändningen att öka igen. Åtgärderna måste alltså kombineras med utbildningsinsatser i driftorganisationen eller återkommande uppföljningar (oftare än vart tionde år).

För att hitta fel och brister krävs att funktionsanalyser, temperatur­ avläsningar, tryck- och flödesmätningar, loggning av driftparametrar, värmekamerabesiktning av isolering och otätheter (brister i klimatskalet), m m genomförs.

Åtgärdsförslag, hur omfattande?

Lag om energideklarationer 9 § om energideklarationens innehåll pkt 4: ”Om byggnaders energiprestanda kan förbättras med beaktande av en god inomhusmiljö, och om så är fallet, rekommendationer om kostnadseffektiva åtgärder för att förbättra byggnadens energiprestanda.”

I förordningen 6§ anges: ”Om energideklarationen för byggnader skall innehålla rekommendationer om åtgärder för att förbättra byggnadens energiprestanda, skall deklarationen föregås av en besiktning som gör det möjligt att bedöma åtgärdens påverkan på inomhusmiljö och kostnadseffektivitet.”

Detta innebär att energiexperten inte får lämna åtgärdsförslag utan att besiktiga byggnaden, men däremot erbjuds möjligheten att istället lämna generella råd: ”I de fall den oberoende experten bedömer att det inte finns kostnadseffektiva åtgärder i den omfattning att besiktning är motiverad, kan den oberoende experten i stället ge generella råd om … ” . (Boverkets föreskrifter 4§ allmänt råd).

Skillnaden mellan åtgärdsförslag och generellt råd är att åtgärdsförslagen ska bygga på en lönsamhetskalkyl och ska då ha befunnits vara lönsamma.

Krav på att identifierade åtgärder ska genomföras finns inte.

32

Något att deklarera?

Ska hela eller bara en del av beståndet besiktigas för att få fram åtgärdsförslag?

Turordningen är enligt föreskrifterna att byggnadens ägare anger vilka avkastningskrav som gäller och experten bedömer om man sannolikt kan hitta lönsamma åtgärder i en omfattning som motiverar besiktningskostnaden.

Hur kan experten veta om lönsamma åtgärder finns innan en besiktning är genomförd? Säkert kan ålder, energiåtgång, status på dokumentation, drift och skötsel ge en viss vägledning. Avvikelsen från referensvärde för liknande byggnad anförs ofta som metod, men är vansklig då den aktuella byggnadens förutsättningar kan vara mycket avvikande från en typbyggnad. Samtidigt kan denna metod ge en viss vägledning. Har fastighetsägaren ett antal liknande byggnader kan resultat från besiktning av en liknande byggnad ge en ännu bättre vägledning. Följande frågor bör hanteras i samband med upphandlingen.

• På vilka grunder eller med vilken metod avser experten att sortera ut vilka byggnader som ska besiktigas?

• Kommer metoden möjliggöra en avstämning i denna fråga under ­arbetets gång?

• Vilka är förvaltningens intentioner?

Hur många åtgärder?

Antalet åtgärder som kan hittas är säkerligen en fråga om tidsinsats för att besiktiga, analysera och kalkylera åtgärdsförslagen. Med en väl genomarbetad och genomtänkt besiktningsmetodik understödd med mallar och checklistor kommer tidsinsatsen för besiktningen att vara relativt liten. Det som tar mer tid är funktionsprovningar, mätningar, loggning av driftdata och kalkyleringen av åtgärdernas lönsamhet, vars omfattning bör styras av anläggningens status och kunskap om driftförhållanden. Det är här man kan hitta fel och brister som kan leda till förslag på mycket lönsamma åtgärder. Mer detaljerade mätningar för att säkerställa parametervärden i lönsamhetskalkyler, kan delas upp i två steg.

1. Först anges den identifierade åtgärden och kalkylen baseras på upp­ skattade parametervärden.

2. Sedan fördjupas analysen med mätdata men bara om den inledande analysen påvisar lönsamhet (inom ramen för ett osäkerhetsintervall då mätvärden saknas). Den fördjupade analysen kan alternativt göras i ett senare sammanhang inför detaljplanering av åtgärderna som ska genomföras och därmed läggas utanför deklarationsuppdraget. Är åtgärden tillräckligt lönsam är det inte alltid man behöver fördjupa analysen innan den genomförs.

2. Inför upphandling av energideklarationer

33

Observera att åtgärdsförslag ska vara lönsamhetskalkylerade, vilket innebär att såväl besparing som investering måste beräknas eller åtminstone uppskattas.

Därutöver kan även s k inriktningsförslag lämnas, där man rekommenderar att fastighetsägaren går vidare eller genomför ändringar, men som inte kan kvantifieras inom ramen för uppdraget.

Besiktningens omfattning påverkar tidplanen Såväl antalet byggnader som ska besiktigas och ambitionen vad avser åtgärderna, kommer att påverka den totala besiktningstiden och därmed hur utsträckt deklarationsarbetet blir i kalendertid. Även om man därför inte hinner med deklarationerna i tid till 1 jan 2009, bör en väl genomtänkt systematik som ger det största ekonomiska utbytet ändå prioriteras under de nuvarande omständigheterna.

Alternativa upplägg Här ges några uppslag, men säkert finns det fler.

A. Steg-besiktning Detta upplägg har redan beskrivits och kallas här för steg-besiktning och omfattar momenten: • inledande dokumenterande besiktning (status och indikationer på åtgärder) • uppföljande mätningar och åtgärdsanalyser Mellan 1 och 2 görs en tydlig avstämning.

B. Typhusbesiktning För fastighetsägare med större bestånd kan även inledande typhusbesiktning övervägas.

Inledande och ingående besiktning och åtgärdsanalyser med optimerade åtgärdsförslag i byggnad vars konstruktion och systemlösningar är vanligt förekommande i beståndet.

Resultatet gås igenom som underlag för planering av deklarationsarbetet för resterande del av beståndet med likartade förutsättningar. Det kan till exempel gälla elvärmda daghem, där man också önskar en detaljerad genomgång av olika konverteringsalternativ och jämförelse med åtgärder på klimatskal och värmeåtervinningssystem för att hitta optimala lösningar.

34

Något att deklarera?

Det kan också gälla vanligt återkommande systemdelar i beståndet, eller att man önskar få vissa typåtgärder väl penetrerade (införande av behovsstyrd belysning, behovsstyrd ventilation, etc) och där man önskar ett väl underbyggt material där olika åtgärdslösningar studerats.

Detta är egentligen en upplärningsinsats av energiexperten för att denne ska göra ett optimalt arbete. Det kan också innebära att typmallar och anpassad besiktningsmetodik tas fram för delområdet.

C. Åtgärds- eller statusbesiktning Energibesiktningar kan enbart ha som syfte att hitta lönsamma åtgärder, men ett mål kan också vara att dokumentera teknisk status och skick för byggnadernas olika delsystem så att denna dokumentation, utöver åtgärdsanalysen, kan användas för analyser och åtgärdsinsatser framöver och vara till nytta i samband med nästa energideklaration. I så fall krävs en teknisk dokumentation.

Valet påverkas av vilken beskrivningsnivå man redan har och hur ­omfattande och komplexa byggnadernas system är. Ju mer komplext och omfattande ju större behov av strukturerad information. Exempel på en sådan metodik är Negawatt-konceptet.

Kopplade åtgärder Åtgärdernas lönsamhet kan vara sådan att de ”står på egna ben”, till exempel förtida utbyten till nya med bättre prestanda, men det kan också vara villkorade åtgärder som enbart kan motiveras i samband med andra renoveringar eller upprustningar, till exempel kan både tilläggsisolering, solavskärmning och fönsterutbyten bli aktuella om byggnadsställningar finns på plats för renovering av fasad. Redovisningen av åtgärdsförslag kan lämpligen göras så att eventuell koppling är tydlig.

Energiproduktionsutredningar?

Om en byggnad med egen panna kan konverteras med lönsamhet till fjärrvärme, biobränsle eller värmepumpsdrift, finns ingen anledning att genomföra detaljerade panndriftsanalyser. Konverteringsutredningarna kan ske med övergripande nyckeltal vad avser investeringskostnader och verkningsgrader. Om en viss konvertering är lönsam, krävs sedan en projekteringsutredning där effektbehov m m utreds mer i detalj. Denna kan göras i samband med genomförandet.

Utredningar för att effektivisera produktionssystem (biobränsleanläggningar, värmepumpsdrifter m m) kan kräva specifik kunskap. Metod och kompetens för att hantera dessa bör alltså framgå av anbuden.

2. Inför upphandling av energideklarationer

35

Egna krav Färdiga ”deklarationsmetoder” kan alltid kompletteras med egna krav och villkor: • Egna checklistor på åtgärdsförslag som ska vara med.

• Översyn av driftinställningar jämfört med verksamheternas nyttjande av lokalen.

• Bilddokumentation på föreslagna åtgärder (där bild underlättar dialogen) etc.

Tid- och resursplan Tidsperspektivet med ett deklarationskrav fram till januari 2009 i kombination med ett underskott på energiexperter gör det svårt att planera.

Det vore bra om man kunde planera deklarationsarbetet så att en långsiktig läroprocess kommer till stånd, med syfte att: • ta vara på erfarenheter från tidigare deklarationer • hinna utveckla deklarationshjälpmedlen för bättre kvalitet och lägre kostnad • sammanställa kunskaper och resultat och återföra till deklarationshjälpmedlen • hinna genomföra åtgärder i takt med att förslagen kommer fram • återföra kunskaperna från genomförda åtgärder så att kostnads- och besparingskalkyler förbättras Samtidigt kan samordnade volymupphandlingar av åtgärder kanske pressa kostnaderna. Men om detta sker i konkurrens med andra fastighetsägare som också ska snabbgenomföra sina åtgärder under samma år, riskerar marknaden att bli överhettad och kostnadsnivån ökar.

Det kan säkert vara klokt att låta en expert gå igenom energistatusen i byggnader med areor under 1 000 kvadratmeter även om det inte krävs enligt lagen, men detta bör ske om några år då marknaden för deklarationstjänster stabiliserats.

36

Något att deklarera?

3

Krav på utförande och innehåll

Kraven ska anpassas till önskemål och organisationens upplägg i stort. Här ges några punkter som kan utgöra ett stöd, i form av en checklista: ✔✔ Energideklarationen skall upprättas enligt kraven i lagen, förordningen och Boverkets allmänna föreskrifter. ✔✔ Resultaten skall även muntligen redovisas för beställaren och dennes personal. ✔✔ Lönsamhetsberäkningar på åtgärder skall ske med LCC. ✔✔ Därvid skall följande uppgifter användas för lönsamhetskalkylen: • Real kalkylränta = X procent • Antagande om elprisets utveckling = X procent/år • Antagande om övriga energislags prisutveckling = X procent/år Ekonomisk livslängd för åtgärder: • XX år för klimatskal • XX år för ventilationsåtgärder • XX år för belysningsåtgärder • XX år för styr- och regleråtgärder • XX år för injusteringsåtgärder • Prisuppgifter för samtliga relevanta media och tariffer finns/finns ej dokumenterade ✔✔ Dokumentationen skall vara transparent, dvs det skall vara enkelt att se antagna beräkningsförutsättningar och hur beräkningarna gjorts.

Av redovisningen skall framgå investering, tidperiod, energibesparing (kWh för aktuella energislag), energikostnadsbesparing och eventuell driftkostnadspåverkan i övrigt. ✔✔ Besiktningsresultat, i form av excelark eller databaser med inmatade uppgifter, skall tillhandahållas beställaren i det filformat som använts vid inmatningen, liksom filkopior på utförda energibalanskalkyler (i förekommande fall) så att senare revideringar är möjliga. ✔✔ Alternativt: Besiktningsresultaten ska redovisas i ett format som uppfyller kraven enligt Fi2 för att underlätta senare sökning, import och export av data.

3. Krav på utförande och innehåll

37

✔✔ För byggnad ansluten till annan byggnads undercentral eller panna, skall kulvertförluster bestämmas och sedan dras av så att de inte ingår i prestandavärdet.

Därtill kan även följande krav övervägas: ✔✔ Förslag på lönsamma åtgärder för internt kulvertnät skall lämnas om sådana finns. ✔✔ För varje byggnad skall även fastställas dess energisignatur (värme och kyla) samt ett stapeldiagram över årets börvärden och ärvärden för ­respektive månad. ✔✔ För varje byggnad med en elanvändning större än XX kWh/kvm skall även en elanvändningsprofil för en normalvecka redovisas och huvudparten av elposterna förklaras (härledas till installerade effekter och drifttider för olika installationer). ✔✔ För energibalanskalkyler skall programvara XXX användas (om fastig­ hetsägaren har egna preferenser som man är van vid) och filkopia lämnas i dokumentationen. ✔✔ Utföraren skall kunna importera redan ifyllda data till Boverkets energideklarationsblankett och kunna exportera dessa data till ­Boverkets register när arbetet avslutas. ✔✔ Experten skall ha kunskaper för att kunna avläsa styr- och regler­ panelerna XX, XX och XX. ✔✔ Driftansvarig kommer/kommer inte att medfölja under inventeringen av ventilations-, värme-, kyl- och elsystem. ✔✔ För byggnader anslutna till gemensam central önskas fördelning på byggnad baserad på översiktlig energibalans (till exempel VIP-web eller liknande). Beräkningsunderlaget (eller filkopia) skall ingå i dokumentationen. ✔✔ Avstämning med beställaren utifrån energiprestanda som grund skall ske innan besiktning inför åtgärdsförslag genomförs. ✔✔ Avstämning med beställaren utifrån energiprestanda och en översiktlig besiktning (steg 1) som grund skall ske innan en fördjupad besiktning (steg 2) inför åtgärdsförslag genomförs. ✔✔ För åtgärdsförslag som kräver en fördjupad mätinsats för att säkerställa åtgärdens ekonomi (pannutredning, värmepumpsutredning, pann­ konvertering, utbyte av ventilationsaggregat, kulvertbyte m m) skall en översiktlig kalkyl utifrån uppskattade värden (rimliga schabloner) ­presenteras i en preliminär åtgärdskalkyl för avstämning med beställaren innan kompletterande mätningar genomförs.

38

Något att deklarera?

Kommentar Genomgången i samband med besiktningen bör om möjligt ske tillsammans med den drifttekniker som ansvarar för anläggningen. Det är dels en del av läroprocessen för den egna personalen/driftentreprenören och dels främjar det en hög kvalité i besiktningsarbetet, vilket kan utföras på kortare tid och ger ett bättre och säkrare resultat.

Om avstämning med beställaren ska göras utifrån energiprestanda för varje byggnad som en del i processen, är utgångspunkten att åtgärdsförslag över huvudtaget inte ska tas fram för delar av beståndet, eller att denna del i processen ska fördelas ut över flera år.

Om avstämning med beställaren ska baseras på en ”steg 1-besiktning”, krävs att denna uppdelning i steg närmare definieras i samråd med utföraren.

Vid åtgärdsförslag som kräver en fördjupad mätinsats för att säkerställa åtgärdens ekonomi, rekommenderas att frågan alltid stäms av innan ytterligare mätningar eller besiktning med kompletterande besiktningskompetens (specialist på denna systemdel) sker. Den översiktliga preliminära kalkylen kanske indikerar alltför dålig ekonomi, eller så finns andra motiv för att inte gå vidare med denna åtgärd i nuläget.

3. Krav på utförande och innehåll

39

4

Förfrågningsunderlag

Goda exempel på stöd för formella administrativa uppgifter i avtal mellan beställare och utförare finns på funktionskontrollanternas FUNKIS hemsida www.funkis.se. FUNKIS behandlar annars i huvudsak obligatorisk ventilationskontroll (OVK), inte energideklarationer, och kommenteras därför inte ytterligare i denna rapport.

All offentlig upphandling ska ske inom ramen för lagen om offentlig upphandling (LOU). Den exakta utformningen av förfrågningsunderlaget bör därför alltid stämmas av med upphandlingsansvarig och principerna kan behöva diskuteras i ett tidigt skede. De förslag och stöd för upphandling som ges i denna rapport har inte stämts av gentemot LOU, utan det är varje upphandlares ansvar att bevaka. Detta kapitel omfattar de delar i förfrågningsunderlaget som handlar om följande: • Vad anbudet ska innehålla: • Beskrivning av uppdragets omfattning och komplexitet.

• Krav som ställs på deklarationsarbetets utförande och arbetsprocess.

• Beskrivning av det underlag som redan finns tillgängligt eller som kommer att tas fram av beställaren själv och sammanställas på underlagsblankett 2 Byggnad.

• Beskrivning av vilka lönsamhetskriterier som ska användas.

• Beskrivning av beställarens ambitionsnivå vad avser dokumentationens innehåll.

Uppgifterna redovisas på underlagsblankett 1 Byggnadsbeståndet.

• Krav på dokumentation, tidplan m m Beskrivningen omfattar beställarens krav vad avser dokumentationens form och tillgänglighet. Här anges även önskemål gällande tidplan.

Krav på anbudets innehåll Anbudet ska bland annat innehålla följande: • Namn på certifierad oberoende expert, behörighetsgrad, CV och ­timpris.

• Annan prissättning (kostnad per area, budgetpris, fastpris).

40

Något att deklarera?

• Namn på medhjälpare, samarbetspartners, deras CV och timpris.

• Uppskattad fördelning i arbetsvolym mellan oberoende expert och medarbetare.

• De aktuella personernas behörighet vad avser el-behörighet och OVKbehörighet.

• Organisation och planeringsupplägg vid besiktning av byggnader på andra orter än deklarationsföretagets hemvist, samt kostnadsbild för resor.

• Redogörelse för företagets och expertens, samt närstående företags, eventuella försäljning av andra produkter eller tjänster inom energioch energieffektiviseringsområdet.

(Ackreditering av deklarationsföretaget säkerställer inte ett sådant ­oberoende.)

• Information om metodik och omfattning av besiktningsförfarandet, referensdeklaration som bilaga.

• Arbetsmallar och deklarationsblanketter där fastighetsägarens personal kan bidra med att fylla i uppgifter.

• Redogörelse för det ackrediterade företagets policy/regler för i vilka fall besiktningar skall genomföras och i vilken omfattning.

• Hur resultaten kommer att redovisas (exempel).

Beskrivning av uppdraget och dess omfattning I den inledande beskrivningen bör anges hur beställaren tänker sig deklarationsprocessen i stort. Kommer beståndet att delas upp på några olika utförare, till exempel utifrån byggnadstyp eller komplexitet, eller för att få en bredare erfarenhet? Omfattar anbudet hela det beskrivna beståndet eller avses ett ramavtal inom vilken löpande avrop sker? Kan prisnivån i anbudet påverkas?

Ange om beställarens avsikt är att först genomföra en testdeklaration av enstaka objekt för att antingen bedöma utförarens lämplighet eller för att få en mer genomarbetad modelldeklaration som vägledning för kommande deklarationer av likartade byggnader.

Beskriv på en allmän nivå hur stort engagemang från egen personal eller egna konsulter (huskonsulter) man vill ha i deklarationsarbetet, och om man önskar förslag i anbudet på hur deklarationsprocessen bör utformas, till exempel att anbudsgivaren visar vilka deklarationsmallar som kan fyllas i av beställaren. En del av detta kommer dock att framgå av uppgifterna på underlagsblankett 1.

4. Förfrågningsunderlag

41

Blanketterna Den elektroniska blankett som är ”slutprodukten” i energideklarationen ska fyllas i av experten. Här följer kommentarer till de blanketter som fastighetsägaren fyller i som underlag. De består av dels Boverkets blankett Utkast energideklaration, som används för den enskilda byggnaden, dels tre blanketter som tagits fram som bilagor till denna skrift. De visas i faksimil sist i denna skrift, och kan hämtas som elektroniska dokument på SKL:s publikationswebbplats – gå till www.skl.se/publikationer och sök denna skrift. Där finns även Boverkets blankett.

Observera att ett alternativt förfarande är att använda Energimyndig­ hetens eNyckeln, som beskrevs i kap 1.

Byggnadsbeståndet – Underlagsblankett 1 Bankett 1 Byggnadsbeståndet beskriver i stort vilken dokumentation som experten kan förvänta sig som underlag för arbetet. Underlaget för varje byggnad anges sedan på blankett 2 med kompletterande bilagor.

Observera att dessa blanketter endast är verktyg för den enskilde fastighets­ägaren. Eftersom förutsättningarna skiljer sig mycket åt går det utmärkt att välja vissa delar av blanketterna eller att lägga till fält på de tomma utrymmen som lämnats för detta ändamål.

Observera att fördelningen anges med en uppskattad siffra, endast som vägledning för anbudet.

Förfrågan kan omfatta hela beståndet eller del av beståndet.

Byggnadsbeståndet – Boverkets blankett Underlaget kan som här redovisats anges för hela beståndet. Om däremot tillgängligt underlag varierar mycket i beståndet, kan detta istället anges för varje byggnad, men ger då en mer omfattande dokumentering att hantera redan i förfrågningsunderlaget. Det går ju också att ”mjuka upp” formuleringen till ”huvudparten av vårt byggnadsbestånd”.

Förbrukningsuppgifterna är av central betydelse för analysen. Om uppgifter för tre år finns tillgängliga bör de ställas till expertens förfogande. Om energiexperten själv ska hämta data från energileverantören, krävs också ett skriftligt bemyndigande från respektive huvudman (och hyresgäst om även energi inköpt för verksamheten ska beaktas, vilket rekommenderas).

Uppgifter om luftkonditioneringssystemets effekter ger en bild av potential för anpassningsåtgärder. Bedömningen av nuvarande behov bör dock baseras på en ingående behovsanalys, och är en lämplig uppgift för experten att ta fram eller i alla fall kontrollera.

42

Något att deklarera?

Med en sådan lösning ges utrymme för att föra in årsförbruknings­ värden för tre år, varav endast det senaste årets värde vidarebefordras till Boverket.

Boverkets blankett Utkast energideklaration och Underlagsblankett 2 Byggnaden Delar av Boverkets blankett rekommenderar vi att fastighetsägaren själv fyller i. Därutöver finns det uppgifter som experten kommer att behöva, som fylls i på Underlagsblankett 2 Byggnaden.

Boverkets blankett hämtas på Boverkets webbplats www.boverket.se.

Blanketterna behöver inte vara färdigifyllda i samband med förfrågan, men väl i tid till att deklarationsarbetet ska påbörjas. Å andra sidan är detta information som kan ta ganska lång tid att få fram eftersom den befintliga personalen ska hinna med dokumentationen vid sidan av sitt ordinarie arbete. Vissa arbetsuppgifter kan dock lämnas ut externt för att få fram en dokumentation. En del fastighetsägare har till exempel anlitat högskolestudenter för att sommartid sammanställa areauppgifter.

Här följer några kommentarer om fastighetsägarens ifyllande av Boverkets blankett:

Byggnadens ägare: Kontaktuppgifterna avser kontaktperson för myndigheterna. Komplettera i underlagsblankett 2 med en kontaktperson som energiexperten ansvarar inför i det aktuella uppdraget, samt en kontaktperson för driftdatafrågor.

Byggnaden – Identifikation: Samtliga uppgifter fylls i utom raden för Husnummer.

Byggnaden – Egenskaper: Samtliga uppgifter fylls i utom raden för typkod och byggnadskategori. Uppgift om genomsnittligt ventilationsflöde bör energiexperten ändå kontrollera och behöver därför inte fyllas i. Finns garage i eller anslutet till byggnadens försörjningssystem anges detta i underlagsblankett 2: Energianvändning: På sidan om energiuppgifter lämnas energidata, alternativt lämnas uppgifter på underlagsblankett 2, till exempel mätarnummer, som möjliggör för experten att hämta hem förbrukningsdata.

Vidare ska åtgärder av väsentlig art som genomförts sedan förra deklarationstillfället anges på Boverkets blankett.

Uppgifter om värmeproduktion lämnas på underlagsblankett 2.

Uppgifter om ventilationskontroll: Kompletteras på underlagsblankett 2 med uppgifter om OVK-protokoll.

4. Förfrågningsunderlag

43

Uppgifter om luftkonditioneringssystem: Här avses system med sammanlagd effekt över 12 kW. På underlagsblankett 2 anges även uppgifter om komfortkyla och processkyla. Övrigt: Utöver uppgifterna till Boverkets blankett finns ett antal upp­ gifter som underlättar energiexpertens arbete, som fyll i på underlagsblankett 2. Här anges vad som finns och var det finns, så detaljerat som möjligt (vilken pärm i vilket rum, vilken databas etc) kopierad dokumentation eller pärmar i byggnaden, etc. Här anges också i byggnaden planerade ombyggnationer, upprustningar och annan relevant information, såväl som övrig relevant information baserad på checklista för drift- och ­förvaltningsrelaterade frågor.

44

Något att deklarera?

Referenser

Energideklarationer för byggnader – en regelsamling (lag, förordning och föreskrifter). Finns på Boverkets hemsida (www.boverket.se/energideklarationer) Energideklarationer. Metoder, utformning, register och expert-kompetens.

Utredningen om byggnaders energiprestanda (SOU 2005:67), samt dess underlagsrapporter Nilsson, Per-Erik. Energideklarering av lokalbyggnader. Förslag till svensk metodik (www.enerma.cit.chalmers.se) Sandberg, Eje et al. Metoder för besiktning och beräkning, version 2 jan 2007. (www.aton.se).

Adalberth, Karin et al. Energibesiktning av byggnader. SIS Förlag.

Samlingsdokument – referensvärden. Boverket.

Negawatt-mallar. www.epicalinnovation.com/Presentation/Blankett/alla_blanketter_01.pdf

UFOS-rapporter Energy Performance Contracting – En balansakt för besparingar med garantier.

Steg för steg – Strategi för systematiskt energiarbete.

Räkna för livet – Har vi råd att inte använda livscykelkostnad (LCC).

Hela vägen fram – Uppföljning av energikrav i byggprocessen.

Rätt begrepp – Nomenklatur, definitioner och mätregler för nyckeltal i offentlig fastighetsförvaltning

På webben www.boverket.se Välj energideklarationer vipwebse.strusoft.com www.enerma.cit.chalmers.se www.offentligafastigheter.se www.swedac.se www.aton.se www.funkis.se BV2: www.bv2.n

Referenser

45

Bilaga 1.

Kommentarer till Boverkets elektroniska ­indatablankett

Husnummer m m hämtar energiexperten från Lantmäteridata, baserat på fastighetsägarens uppgifter om fastighetsbeteckning och byggnadens adress.

Med ”Mätt” värde för Atemp avses såväl uppmätning på plats som uppmätning baserat på gällande ritningsunderlag. Observera dock att äldre ritningar kanske inte längre överensstämmer med faktisk byggnad.

Med ”beräknat” värde avses beräkning baserat på omräkning från tidigare bestämda data för BOA, LOA, BIA etc. Se även bestämning av Atemp i denna skrift.

Med projekterat, genomsnittligt ventilationsflöde, avses verkligt flöde. För system med varierande flöde, avser uppgiften genomsnittligt flöde under uppvärmningssäsongen. Detta för att Boverket ska kunna bestämma lämpligt referensvärde för byggnaden. Finns mätdata anges detta och annars anges värden enligt tillgänglig dokumentation. Då denna uppgift utgör underlag för bestämning av byggnadens energiprestanda och tillgängliga värden lätt kan misstolkas av den som inte är ventilationstekniskt kunnig, är detta en uppgift lämplig för energiexperten att ta ansvar för.

För energianvändningen kommer Boverket att göra en normalårskorrigering och vill då basera denna på angivna årsdata, där första månaden i perioden anges. Tyvärr möjliggör inte nuvarande blankettutformning inmatning av tre-årsvärden, vilket innebär att felaktigheterna beroende på enstaka kraftigt avvikande år vad avser verksamhet eller klimatmässigt kan bli betydande. Det är däremot möjligt för energiexperten att basera sina kalkyler på treårsvärden om sådana finns tillgängliga.

I de fastigheter som enbart har en elmätare för såväl fastighetsel som verksamhetsel, anges dessa uppgifter på summaraden för el totalt (”summa 2”). Uppdelningen mellan fastighetsel och verksamhetsel får sedan energiexperten ansvara för och kanske görs detta enklast genom att inventera fastighetens elanvändning (vilket också ger underlag för åtgärdsförslag).

46

Något att deklarera?

Uppgiften om andel godkända ventilationskontroller avser andel av antalet aggregat och är en uppgift av intresse för myndigheterna.

Uppgiften om byggnadens nuvarande kylbehov är en uppgift som energi­experten ansvarar för efter att ha inventerat verkligt kylbehov. ­Differensen mellan verkligt kylbehov och installerad kyleffekt ses som en indikator på besparingspotential genom åtgärder.

Koldioxidutsläpp beräknar energiexperten utifrån energidata från åtgärdsförslagen och en översättningsnyckel till koldioxid som Boverket tillhandahåller.

Rutan för ”utförda energieffektivitetsåtgärder” fylls inte i första gången byggnaden deklareras.

I övrigt kan anges om till exempel inneklimatenkäter har genomförts.

Bilaga 1. Kommentarer till Boverkets elektroniska indatablankett

47

Bilaga 2.

Metoder för bestämning av Atemp

En metod är uppmätning av Atemp. Detta sker enklast genom uppmätning utifrån ritningsunderlag eller på plats.

Area som är avsedd för uppvärmning över 10 grader Här avses golvarea i temperaturreglerade utrymmen avsedda att värmas till mer än 10 grader och begränsade av klimatskärmens insida. Därmed kan exkluderas ouppvärmda trapphus som ligger utanför det isolerande klimatskalet, inglasade balkonger, utkylda sopförvaringsrum (som är avsedda att vara kalla) och ouppvärmda förråd utanför klimatskalet.

Mätning via ritningsunderlag Om ritningsunderlag används ska säkerställas att dessa är aktuella, dvs att inga om- eller tillbyggnader skett som påverkar Atemp. Vidare krävs en avstämning vad avser lokaldelar som inte värms i byggnaden, till exempel idrottsanläggningar och garage.

Om bestämning utförs av fastighetsägaren bör metoden dokumenteras, ”mätning via ritningsunderlag”. Detta för att energiexperten ska kunna bedöma dess tillförlitlighet.

Mätning i fält Bestämning av Atemp vid fältmätning kan vara en mycket enkel metod för huvudsakligen rektangulära byggnader om bestämning sker med avståndsmätare. När arean för byggnadens ”fotavtryck” fastställts, behövs också bestämning av antal våningsplan och avdrag för ytterväggens tjocklek.

Observera dock att det i entréplan eller trapphus kan finnas öppna delar mellan ett eller flera våningsplan som inte ger någon golvarea.

Metodangivelse: Mätning i fält.

Beräkning av Atemp Bestämning av Atemp utifrån omräkning av tidigare uppmätta areabegrepp är en metod som under vissa förhållanden kan ge en rimligt hög noggrannhet, men inte alltid.

48

Något att deklarera?

Eftersom förvaltarna inom kommuner och landsting i stor utsträckning tillämpat den äldre standarden underlättas en omräkning mellan BRA och Atemp där uppgifter på BRA finns.

Enligt UFOS rapport ”Rätt begrepp” dominerar areabegreppet BRA hos de offentliga förvaltarna, men alternativen LOA och BTA är också vanligt förekommande.

De som använt BRA enligt den äldre standarden kan använda denna area för direkt bestämning av Atemp.

Atemp = BRA (enligt äldre standard).

Därtill ska avdrag för garage och ouppvärmda delar göras.

De som tillämpar den nya standarden SS 021053, där tjockare innerväggar och schakt dragits ifrån, måste göra tillägg för dessa. Utifrån underlaget i Rätt begrepp, där begreppet nettoarea (NTA) motsvarar det nya BRAbegreppet (innerarean efter avdrag för schakt och innerväggar), kan en omräkning göras med följande nyckeltal:

Atemp = NTA x 1,05 (kommuner) Atemp = NTA x 1,035 (generellt) Därtill ska avdrag för garage och ouppvärmda delar göras.

Vi kan uppskatta felet till +/- 2 procent med denna omräkning för den enskilda byggnaden.

De som tillämpar begreppet BTA, dvs arean inklusive de omslutande väggarna måste göra avdrag för dessa. Utifrån underlaget i Rätt begrepp får vi följande nyckeltal:

Atemp = BTA x 0,93 (kommuner) Atemp = BTA x 0,90 (generellt) Därtill ska avdrag för garage och ouppvärmda delar göras.

Här ökar felet vid tillämpning för enstaka byggnad och kan uppgå till +/5 procent för flertalet, men ännu mer för mer avvikande byggnader vad gäller konstruktion, storlek och gestaltning.

Bättre värden skulle erhållas om man istället utgår från NTA och sedan tar hänsyn till den aktuella byggnadens verkliga ytterväggsmått och ytterväggens längd för respektive våningsplan, vilket alltså rekommenderas som metod i detta fall.

Bilaga 2. Metoder för bestämning av Atemp

49

För byggnader med endast bestämd area som LOA (uthyrbar lokalarea), skulle det ovan nämnda underlaget ge följande nyckeltal:

Atemp = 1,29 x LOA (landsting) Atemp = 1,07 x LOA (skolor) Därtill ska avdrag för garage och ouppvärmda delar göras.

I detta fall måste verkligen den refererade rapportens varning betonas, dvs använd inte denna typ av omräkningstal för enskilda byggnader utan endast för hela byggnadsbestånd! Felmarginalen för likartade objekt, till exempel skolor, kan variera mellan 5–20 procent (resultat av kvalitetstest utfört på 14 skolor). Omräkning från LOA kan inte rekommenderas.

50

Något att deklarera?

Bilaga 3.

Besiktningsmetodik och beräkningshjälpmedel

Negawatt, en metodik som utvecklades internt inom Locum AB för att också dokumentera befintliga tekniska systems nuvarande status. I energiinventeringsarbetet förs faktiska mätvärden in i en SQL-baserad databas som omfattar 24 mallar för alla förekommande installationssystem och med förvalsmenyer för att minimera inmatningsfel. Tanken med Negawatt är att samma mätresultat ska kunna anges oavsett vilken konsult som anlitas. För tekniska installationer används AMA-koder, samt en i förväg framtagen lista på kända energisparåtgärder som konsulten tar ställning till på plats. Negawatt-projektets mallar kan laddas ner från Epical Innovations hemsida: www.epicalinnovation.com/Presentation/Blankett/alla_blanketter_01.pdf Metodiken enligt Negawatt kan särskilt rekommenderas för större fastighetsägare med många installationssystem, och som har ett behov av att få en dokumentation av dessa i en sökbar databas.

Energirosen har utvecklats utifrån metodiken bakom Miljöstatus för byggnader. Här görs samtidigt en avstämning av byggnadernas miljöstatus med en särskild klassningsmetodik. Även Energirosen är uppbyggd kring en databas (webbaserad), där besiktningsresultat och mätvärden förs in utifrån givna mallar. Resultaten redovisas i form av en ”energiros” som åskådliggör byggnadens status och möjligheter (åtgärdsförslag). För att energiexperten ska få använda denna metodik krävs en tredagars utbildning.

BVF 2000. Detta är egentligen ett enkelt excelbaserat beräkningsprogram för att ge börvärden (för värme) som byggnadens verkliga mätvärden kan jämföras med. Den kan alltså ligga till grund för en utsortering av de byggnader som avviker och därmed styra resurserna. BVF är i första hand framtagen för att kunna användas av egen driftpersonal utan större förkunskaper. Metoden kräver få indata men är därför ganska grov och schabloniserad. Den är användbar för att fördela värmeanvändningen mellan olika byggnader anslutna till samma undercentral, eller för att sortera ut de byggnader som har störst potential.

Ett alternativ för att enkelt beräkna ett jämförbart börvärde för byggnaders värmeanvändning är den internetbaserade tjänsten VIP-web. Den är

Bilaga 3. Besiktningsmetodik och beräkningshjälpmedel

51

kopplad till det mer sofistikerade beräkningsprogrammet VIP+. VIP-web kan till exempel användas som enkelt verktyg för att fördela värmeanvändningen mellan olika byggnader anslutna till samma undercentral.

Eftersom den kräver mycket få indata kan det vara en snabb metod för värmefördelning från gemensam värmecentral.

För byggnader med systemteknik motsvarande bostadsbyggnader kan även rapporten om fälttest av flerbostadshus ge en viss vägledning (hämtas utan konstnad på www.aton.se).

Säkerligen kommer det att finnas flera leverantörer som utvecklat egna verktyg för att möjliggöra rationella besiktnings-, beräknings- och deklarationsutredningar. I en utbudsstyrd upphandling kan det vara svårt att som beställare ställa krav på vilken metod som ska användas, men kräv att en dokumenterad besiktningsmetodik används även om den är egenutvecklad och att metoden redovisas i samband med anbudet.

Som stöd för energiexperten i de energimässiga analyserna finns förutom underlagsrapporterna till energideklarationsutredningen även en handbok utgiven av SIS. I rapporten om energibesiktningsmetoder för lokalbyggnader anges ett antal värderingsparametrar vid jämförelse mellan olika metoder. I en upphandlingssituation kan följande punkter vara användbara om anbuden baseras på olika metodbeskrivningar: • Mätomfattning, vilka mätningar krävs för att metoden ska fungera?

• Total tidsåtgång per byggnad. (inklusive genomgång av underlagsmaterial, instrumentering, besiktning, inmatning, åtgärdsförslagens kalkylering, avrapportering).

• Åtgärdsförslagens underbyggnad (schabloner eller verkliga mätdata?)

• Inkluderar metodiken även att fel och brister upptäcks (tekniska funktionsfel, drift- och skötselproblem)?

• Kan feldimensioneringar upptäckas? (till exempel överdimensionerade motorer?)

• Kan nya, bättre systemlösningar hittas?

• Klassning av byggnaderna innan besiktningsnivå väljs?

• Resultatredovisning och dokumentation. Hur väl kommer byggnadernas förutsättningar och installationer, liksom de föreslagna åtgärdsförslagen, att vara dokumenterade och tillgängliga för beställaren? Är dokumentationen sökbar? Används standardiserat gränssnitt (till exempel Fi2 se kapitel 2). Kan dokumentationen återanvändas direkt vid nästa besiktning/deklarering oavsett tidpunkt? Används programvara för

52

Något att deklarera?

energibalansberäkningar som inte är användbar/tillgänglig för den egna organisationen vid framtida uppföljningar och revideringar?

• Hur hanteras innemiljöfrågorna i metodiken?

• Tillämpbar för alla i upphandlingen aktuella lokaltyper?

• Kommer även brister i energi- och miljöledningssystem att identifieras?

Man kan i anbudet begära att en beskrivning av hur den föreslagna metoden besvarar dessa frågor ska ingå.

De energiberäkningsprogram som redovisas i rapporten om energibesiktningsmetoder för lokalbyggnader är:

Program med dynamiska simuleringar Dessa program beräknar in- och utlagring av energi till väggar och tak timme för timme. De kräver oftast mer eller mindre detaljerade indata, men hjälpfiler av olika slag kan underlätta inmatningen. Observera att de fokuserar på uppvärmningsenergi och kylabehov, inte på installationernas elanvändning och hur de kan påverkas.

VIP+ Programmet beräknar byggnadens behov av kyla, värme och el till fastighetsdrift, men hanterar inte energiförluster pga funktionsbrister i installationssystem eller reglering av dessa. Påverkan från vindtryck och termiska stigkrafter på den ofrivilliga ventilationen via otätheter kan beräknas, men kräver också detaljerade indata om klimatskalet, dess otäthet och orientering. Programmet är validerat med IEA Bestest och har export- och importfunktioner till annan programvara.

VIP-web En webbaserad förenkling av VIP+ där färdiga schablonkonstruktioner används beroende på byggår och systemtyp. Kan underlätta för att snabbt skapa sig en överblick av sitt fastighetsbestånds energidata. Begränsningar av inmatningsmöjligheter för till exempel ventilationens drifttider m m kan dock vara besvärande. Möjligheten till enkel integrering med olika fastighetsdatasystem, CAD-system m m, möjliggör import av statistik och areor.

I rapporten nämns också andra beräkningsprogram som dock inte användes/utvärderades.

Bilaga 3. Besiktningsmetodik och beräkningshjälpmedel

53

BV2 Ett enkelt beräkningsprogram vad avser klimatskalet, men med större inriktning på installationssystem.

IDA Ett mer omfattande beräkningsprogram som stöd för kvalificerade projekteringsutredningar. Programmet är mer tidskrävande än de ovan nämnda.

Arbetsinsatsen för energiberäkningar utförda med VIP+ och VIP-web anges till cirka 20 timmar, men då ingår datainsamling, mängdning av areor, utvärdering av åtgärdsförslag m m. Tidsåtgången för enbart inmatning kan vara några minuter för VIP-web och några timmar för VIP+.

Observera dock att beräkningsprogrammen egentligen inte är utformade för åtgärdsanalyser eller specifikt för att utgöra stöd i deklarationsarbetet.

Detta innebär att bara vissa åtgärder på ett enkelt sätt kan simuleras direkt, som ändring av drifttider, byte till aggregat med bättre verkningsgrad och klimatskalsåtgärder. Eleffektiviserande åtgärder måste normalt kalkyleras separat och sedan kan man med energiberäkningsprogrammen endast studera effekten på uppvärmningsbehovet genom att spillvärme­ effekten ändras.

Program med statisk kalkylering Dessa program är ofta enklare och kräver färre inmatningsuppgifter.

De kan utformas på ett sådant sätt att de även tar hänsyn till ut- och inlagringsförlopp i väggar m m men utifrån schabloner. Kravet på dessa program är att de minst uppfyller standarden enligt EN 13790 som nu även innefattar en modell för kalkylering av kylabehov.

En övertro på beräkningsprogrammens roll kan göra att man blundar för åtgärder som inte stöds beräkningsmässigt av dessa. De stora beräkningsfel som rapporterats i olika sammanhang beror vanligen på okunnig eller felaktig hantering av indata, att hänsyn inte tagits till skuggning från omgivande byggnader, att man gör uppskattningar på indata som inte stämmer (otäthet, etc). Kunskap och erfarenhet av simuleringsberäkningar är därför minst lika viktigt som valet av beräkningsprogram.

54

Något att deklarera?

Bilaga 4.

Underlagsblanketter

Nedan visas i faksimil de underlagsblanketter som beskrivits och kommenterats i skriften. Aktuella versioner av dessa blanketter kan hämtas på SKL:s publikationswebbplats www.skl.se/publikationer. Sök denna skrift.

Där finns också Boverkets underlagsblanketter.

BYGGNADSBESTÅND Datum

Omfattning Deklarationsarbetet enligt denna förfrågan omfattar: Fördelat ungefär på följande kategorier

Antal byggnader

Antal m2

Areatyp

Antal %

Antal %

Bostäder......................................................

Hotell, restuarang ........................................

Kontor och förvaltning..................................

Butik och lager för livsmedelshantering ..........

Butik och lager för övrig hantering ................

Vård, dygnet runt ........................................

Skolor (förskola - universitet).........................

Bad- , sport- och idrottsanläggningar .............

Teater- , konsert- , biograflokaler och öviga samlingslokaler ............................

Antal panncentraler som omfattas

Antal kylanläggningar (kompressorbaserade) för

Övrigt .........................................................

Antal värmepumpsanläggningar

Komfort/Process

Isanläggningar

Livsmedel (centralkyla)

Underlag till Boverkets deklarationsblankett

Kan anges för hela beståndet, eller för varje byggnad om det finns stora variationer i beståndet.

Underlag till Boverkets deklarationsblankett Följande data och underlag till Boverkets energideklaration finns för vårt byggnadsbestånd: Byggnadens ägare och kontaktuppgifter - Ifyllda Byggnadens identifikation - Ifyllda uppgifter vad avser adress och beteckning Byggnadens egenskaper - Ifyllda

Övrigt underlag

Mätunderlag finns vattenstatistik finns på årsbasis

via fakturaunderlag

månadsbasis

får inhämtas på annat sätt: Utdrag från styr- och övervakningssystem finns eller kan hämtas in för

andel av beståndet.

Installerade SÖ- system

dock inte uppgifterna om typkod

Statusbesiktning av klimatskal, högst 5 år gammal finns för ................

andel av beståndet.

dock inte uppgifterna om genomsnittligt ventilationsluftflöde

Drift- och skötselinstruktioner finns för ...............................................

andel av beståndet.

Injusteringsprotokoll för värme finns för ............................................

andel av beståndet.

Energianvändning

Förbrukningsuppgifter - Ifyllda. Verifierade uppgifter finns på är inte ifyllda, men finns tillgängliga som mätunderlag på årsbasis

Injusteringsprotokoll för ventilation finns för .......................................

andel av beståndet.

Driftkort och drifttider på tekniska installationer .................................

andel av beståndet.

Flödesscheman finns på

månadsbasis

ventilation

via fakturaunderlag

annan elkrävande utrustning för .......................................................

får inhämtas på annat sätt:

Fasadritningar finns för ...................................................................

andel av beståndet.

Planritningar finns för ......................................................................

andel av beståndet.

Besiktningsprotokoll (OVK) finns för ..................................................

andel av beståndet,

Av antalet byggnader är ungefär % anslutna till undercentral/panncentral i annan byggnad utan egen mätare och gemensam energiförbrukning är fördelad utifrån uppvärmd area.

Uppgifterna om redan utförda energieffektiviseringsåtgärder finns ifyllda får inhämtas på annat sätt Uppgifter om ventilationskontroll - Ifyllda

värme

kyla

belysning

andel av beståndet. andel av beståndet.

varav % av antalet byggnader har OVK- protokoll som uppfyller förordningen 2006:1296 (totala luftflöden, drifttider, installerade eleffekter för ventilationen och förslag på möjliga åtgärder) Tidigare energiutredningar (< 5 år gamla) finns för ...........................

andel av beståndet.

Miljöstatusutredningar (< 5 år gamla) finns för ..................................

andel av beståndet.

Inneklimatutredningar (< 5 år gamla) finns för ..................................

andel av beståndet.

Uppgifter om luftkonditioneringssystem finns - Ifyllda

Uppgifter om luftkonditioneringssystemets effekter - Ifyllda

Arbetsprocessen

Uppgifter om luftkonditioneringssystemets utbredning (Area av Atemp ) - Ifyllda

Driftansvarig

Uppgifter om radon - Ifyllda

kommer att medfölja under inventeringen av ventilations- , värme., kyla- och elsystem kommer inte att medfölja under inventeringen av ventilations- , värme- , kyl- och elsystem

Uppgifter för lönsamhetskalkylen Prisuppgifter för samtliga relevanta media och tariffer finns dokumenterade Antagande om elprisets utveckling Ekonomisk livslängd för åtgärder: år för styr- och regleråtgärder

finns inte dokumenterade %/år

Real kalkylränta

%

Antagande om övrig energiprisutveckling år för klimatskal

år för ventilationsåtgärder

år för injusteringsåtgärder

år för belysningsåtgärder

%/år

För byggnader anslutna till gemensam central önskas fördelning på byggnad baserad på översiktlig energibalans (t ex VIP- web eller liknande). Beräkningsunderlaget (eller filkopia) ska ingå i dokumentationen Avstämning med beställaren utifrån energiprestanda som grund ska ske innan besiktning inför åtgärdsförslag genomförs Avstämning med beställaren utifrån energiprestanda och en översiktlig (steg 1) som grund ska ske innan en fördjupad besiktning (steg 2) inför åtgärdsförslag genomförs För åtgärdsförslag som kräver en fördjupad mätinsats för att säkerställa åtgärdens ekonomi (pannutredning, värmepumpsutredning, pannkonvertering, utbyte av ventilationsaggregat, kulvertbyte m m) ska en översiktlig kalkyl utifrån uppskattade värden (rimliga schabloner) presenteras i en preliminär åtgärdskalkyl för avstämning med beställaren innan kompletterande mätningar genomförs

BYGGNADSDATA Datum

Kompletterande uppgifter till Boverkets blankett Byggnad i Kontaktperson uppdraget

Mobiltelefon

Kontaktperson driftfrågor

Mobiltelefon

Finns garage i eller anslutet till byggnadens försörjningssystem ange detta här 2

Garage i byggnaden, m

Garage anslutet till byggnaden Ja

Nej

Saknas energiuppgifter till Boverkets blankett, lämna uppgifter (t ex mätarnummer) som möjliggör för experten att hämta hem förbrukningsdata.

Energileverantör Värme

Abonnentnummer

El

Abonnentnummer

Kyla

Abonnentnummer

Gas

Abonnentnummer

Uppgifter om värmeproduktion Basvärmekälla

Fjärrvärme

Gas

Biobränsle

Värmepump

El

Gas

Biobränsle

Värmepump

El

Komplementvärme

Fjärrvärme

Om annan panncentral, ange ID (för byggnaden med panncentral)

Byggnad i

Uppgifter om ventilationskontroll till Boverkets blankett kompletteras med

OVK- protokoll finns, som uppfyller förordningen 2006:1296 (totala luftflöden, Kompletterande uppgifter till Boverkets blankett (forts) drifttider, installerade eleffekter för ventilationen och förslag på möjliga åtgärder)

Statusbesiktning av klimatskal, högst 5 år gammal finns ..........

För komfortkyla

Driftoch skötselinstruktioner finns .........................................

Kylproduktionsanläggning/ar (kompressor) med sammanlagd kyleffekt kW Injusteringsprotokoll för värme finns ......................................

Kyltorn Fjärrkyla, kyleffekt

Injusteringsprotokoll för ventilation finns .................................

kW

Driftkort och drifttider på tekniska installationer finns ..............

För processkyla

Flödesscheman finns på

ventilation Kylproduktionsanläggning/ar (kompressor) med sammanlagd kyleffekt

värme kW

kyla

belysning

Ange vad

annan elkrävande utrustning Processkylaanläggning önskas också besiktigas vad avser åtgärdsförslag (frivilligt tillägg) Fasadritningar finns

Vattenstatistik Kallvatten

m3/år

(period)

Planritningar finns

Varmvatten

m3/år

(period)

Tidigare energiutredningar (< 5 år gamla) finns .....................

Får inhämtas på annat sätt

Miljöstatusutredningar (< 5 år gamla) finns ............................

Inneklimatutredningar (< 5 år gamla) finns ............................

I byggnaden planerade ombyggnationer, upprustningar och annan relevant information

DRIFT och FÖRVALTNING Datum

Kompletterande uppgifter till Boverkets blankett för byggnad Byggnad i

Byggnad

Fasad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Fönster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Tak . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Verksamhet

Verksamhetens tider . . . . . . . . . . . . . . . frågor ...... Övrig relevant information baserad på checklista för drift- och förvaltningsrelaterade (se bilaga 5. Fyll i de delar där relevant information finns.) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Antal personer Ventilation Senaste utbytet (< 10 år) . . . . . . . . . . . . . . . . .

Senast injusterad (< 10 år) . . . . . . . . . . . . . . .

Typ av reglering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Klagomål . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Värme Börvärde innetemperatur . . . . . . . . . . . . . . . . Ålder värmecentral . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Dimensionerande temperaturer fram- retur . . . .

Typ av reglering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Senast injusterad (< 10 år) . . . . . . . . . . . . . . .

Finns termostatventiler/ålder . . . . . . . . . . . . . .

Finns elektriska värmare . . . . . . . . . . . . . . . . .

Typ av reglering cirkulationspump . . . . . . . . . .

Driftstörning/Klagomål . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Finns sekundärkulvert utanför byggnad, typ, år .

Kyla Börvärde, vinter och sommar . . . . . . . . . . . . . .

Dimensionerande temperaturer fram- retur . . . .

Typ av reglering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Varmvatten Dominerande blandartyp . . . . . . . . . . . . . . . .

Börvärde varmvatten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Driftstörning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Fastighetsel Typ av Elsystem 4/5 ledare . . . . . . . . . . . . . . .

Belysning, styr- & reglersystem . . . . . . . . . . . .

Elvärmare/Typ av styrning . . . . . . . . . . . . . . .

Drift & skötsel Egen personl/entreprenad . . . . . . . . . . . . . . .

Finns central övervakning . . . . . . . . . . . . . . . .

Hantering och dokumentation av fel . . . . . . . . .

Klagomål & synpunkter . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Utförda åtgärder/status/planerade åtgärder/kommentarer

Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor (U.F.O.S)

Något att deklarera?

Stöd för upphandling och förarbeten inför energideklarationer Enligt lagen om energideklarationer av byggnader ska i princip alla verksamhetslokaler över tusen kvadratmeter vara deklarerade senast den 31 december 2008, och en skylt med energideklarationens innehåll anslås i byggnadens entré.

Det är mycket som ska hinnas med under en mycket kort tid och det är viktigt att man gör rätt från början. Energideklarationerna är inte bara ett tvång och ett måste utan kan också, rätt genomfört, leda till starten av ett framgångsrikt och lönsamt energieffektiviseringsarbete.

Husets energianvändning

Liten Detta hus

Stor

Energideklaration för Bygatan 18, Gammelboda.

Detta hus använder 140 kWh/m2 och år, varav el 70 kWh/m2.

Liknande hus 120 –160 kWh/m2 och år, nya hus 110 kWh/m2.

Radonmätning är utförd. Ventilationskontroll är utförd.

Detaljinformation finns hos fastighetsförvaltaren.

Se även: www.boverket.se/energideklaration

Energideklaration utförd 2008.05.12 av: Eva Olofsson, Energica AB.

Denna rapport har den offentliga fastighetsägarens perspektiv och målsättningen är att förutom att ge en allmän kunskaps­översikt ge goda råd och förmedla användbara verktyg, mallar och checklistor. Hur framgångsrikt arbetet med energideklarationerna kan bedrivas, kommer i stor utsträckning att påverkas av fastighetsägaren själv genom förberedelse och säkring av att data och nödvändig dokumentation finns tillgänglig.

Fler exemplar av denna skrift kan beställas på tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40, eller på U.F.O.S webbplats www.offentligafastigheter.se

ISBN: 978-91-7164-313-1