Landsbygds-och infrastrukturdepartementet, li.registrator@regeringskansliet.se Klimat- och näringslivsdepartementet, kn.registrator@regeringskansliet.se Jordbruksverket, jordbruksverket@jordbruksverket.se
Synpunkter om solsambruk från LRF och Svensk Solenergi –förslag på definition av solsambruk/ agrivoltaiska system
Jordbruksverket lämnade i början av mars en redovisning av regeringsuppdrag om analys av skydd av jordbruksmark. LRF och Svensk Solenergi vill härmed ge regeringen några kommentarer på Jordbruksverkets rapport med avseende på de delar som rör solcellsparker på jordbruksmark, specifikt möjligheten till solsambruk.
Definition av solsambruk behövs
LRF och Svensk Solenergi ser mycket positivt på utvecklingen av solsambruk, även kallat agrivoltaiska system. Om solceller kan etableras på jordbruksmark utan att drastiskt påverka jordbruksproduktionen är det positivt. Solsambruk är dock inte definierat i svensk lagstiftning, vilket skapar otydligheter för näringsidkare. Vi välkomnar därför Jordbruksverkets förslag om att det bör utarbetas en definition av solsambruk i samverkan mellan myndigheter och branschorganisationer.
En definition av solsambruk behövs dels inom ramen för EU:s gemensamma jordbrukspolitik, CAP, dels inom ramen för miljöprövning av solcellsparker. LRF och Svensk Solenergi har i detta läge inte förslag på exakt tillvägagångssätt för lagstiftningens utformning.
Solsambruk och CAP
Vad gäller CAP anser LRF och Svensk Solenergi att solsambruk bör kunna tillåtas om maximalt i storleksordningen 20 procent av den odlingsbara ytan på ett skifte blir obrukbar på grund av solcellsanläggningen. CAP-ersättning som gårdsstöd bör kunna lämnas för återstående 80 procent. Det vore fördelaktigt om lantbrukaren inte behöver rita in detaljerade skiften mellan solcellerna på en karta. I stället borde en modell liknande den pro rata-modell som används vid bedömning av naturbetesmarker i CAP kunna utvecklas även för skiften med solsambruk. I ett 80/20-förhållande kommer solcellerna beroende på hur de vinklas att stundtals under dagen vissa delar av året skugga delar av den odlingsbara ytan.
Solsambruk och tillståndsprocessen
Länsstyrelserna gör idag olika bedömningar om solceller får etableras på åkermark, vilket skapar osäkerhet kring rättsläget. Länsstyrelserna har därför uttryckt önskemål om ett regeringsuppdrag för att ta fram en gemensam bedömningsgrund.
Solsambruk där maximalt 20 procent av odlingsytan tas upp av solceller har givetvis mindre påverkan på jordbruksproduktionen än om hela odlingsytan upptas av solceller. Solsambruk, enligt vårt förslag till definition, innebär att marken fullt ut kan återställas när solcellsanläggningen tas ur bruk. Detta är något vi anser bör beaktas både vid miljötillstånd enligt 9 kap. och prövning enligt 12 kap. 6 § miljöbalken. Detta bör säkerställas i en gemensam bedömningsgrund eller liknande.
Diskussion och förslag
Solsambruk innebär ingen intressekonflikt mellan jordbruk och elproduktion. Marken påverkas inte permanent av solsambruk, vilket innebär att matjorden bevaras och att marken inte hårdgörs – till skillnad från exempelvis byggnation av köpcentra och industrier. Vid etablering av agrivoltaiska system, som har en tänkbar livslängd på cirka 30 år, är vårt förslag att marken alltid fullt ut ska kunna återgå till jord- eller skogsbruksproduktion.
Solsambruk som anläggs på öppen åkermark, med fortsatt jordbruk på samma mark, bör inte anses utgöra förändrad markanvändning, givet att anläggningen uppfyller kraven för solsambruk. Ansökningar om att anlägga solelanläggningar som lever upp till en svensk definition av solsambruk bör därför inte avslås med hänvisning till skyddet i 3 kapitlet 4 § miljöbalken.
Det sker en snabb teknisk utveckling av agrivoltaiska system. Forskningsinstitut och producenter utvecklar och utvärderar tekniken både i forskningsprojekt och i kommersiell skala. För att inte hämma implementering av ny teknik och dess potential bör definitionen av solsambruk bygga på funktionskrav snarare än tekniska krav. I ett första steg anser vi att en definition behövs för öppna agrivoltaiska system på åkermark. Senare kan definitionen utvecklas och delas upp för andra typer av agrivoltaiska system.
Utvecklat resonemang om förslaget
Bortfall av odlingsbar yta: Uppförande av solelanläggningen får högst resultera i att i storleksordningen 20 procent av den odlingsbara ytan blir obrukbar under anläggningens livstid.
Bortfallet kan orsakas av montagesystem, eventuell transformatorstation och möjligtvis kabelläggning i mark. Områden som skuggas i så stor utsträckning att marken inte går att odla på räknas också som obrukbar. Satellitbilder som idag används för uppföljning
av jordbruksmark inom CAP bör kunna vara behjälpliga för att avgöra bortfallet av odlingsbar yta.
Krav på återställande av mark: Vid slutet av solelanläggningens tekniska livslängd ska marken kunna återställas och fortsätta brukas som traditionell jordbruksmark. Bortforsling av matjord eller hårdgörning av marken är därför aldrig godkänt om verksamheten ska klassas som solsambruk.
Aktivt jordbruk: Marken ska kunna användas för jordbruksproduktion under hela solelanläggningens livstid, vilket också innebär att marken kan ligga i träda. Marken ska vara framkomlig för moderna jordbruksmaskiner så att jordbruket kan utföras på ett rationellt sätt med modern, maskinell utrustning. I förekommande fall kan det i samband med uppförande av solcellsanläggningen vara svårt att genomföra en jordbruksaktivitet ett enskilt år. Bytet av gröda eller jordbruksaktivitet bör inte värderas annorlunda för att en solelanläggning uppförs.
Hälsningar
Pernilla Winnhed Anna Werner Avdelningschef Näringspolitik och Företagande VD Lantbrukarnas Riksförbund, LRF Svensk Solenergi