Alla 8 riksdagspartiers svar

Page 1

1. Har ni något mål för hur stor andel solkraften bör utgöra ett visst år av elproduktion/elanvändning? Vilket i så fall? Vid år 2045?

Vänsterpartiet tycker att det bör finnas mål till 2030 om 10 TWh solel och solvärme, det vill säga 5 procent av båda.

Miljöpartiet vill att 30 TWh solel ska produceras vid 2030. Det är 30 gånger mer än idag. Hur stor andel detta är av Sveriges totala elproduktion beror på hur mycket andra energikällor byggs ut.

2. Vill ni öka andelen solkraft i den svenska elmixen?

Ja.

Ja.

Nej några sådana exakta angivelser har vi inte. Men vi hoppas att solkraften ska bli en så stor energikälla som möjligt.

Det viktiga för oss är att fullfölja en Vi har inget sådant förslag i nuläget. omställning till en helt fossilfri Vi vill ha ett 100 procent fossilfritt energiförsörjning. Solenergi bidrar elsystem till 2040. till detta. Politiken ska inte sätta mål för enskilda energislag utan fokusera på elsystemets leveranssäkerhet och miljöprestanda. Det är sedan aktörernas uppgift att välja verktygen för att bygga och driva systemet kostnadseffektivt. Ja. Ja. För att kunna genomföra den Sol-,vind- och kärnkraft är de tre Vi vill att alla fossilfria energislag gröna omställningen behövs en stor kraftslag som kan byggas ut i ska bidra till omställningen, utbyggnad av svensk, utsläppsfri tillräcklig skala för att ersätta de inklusive solkraften. elproduktion och Sverige har, fossila bränslena. Alla tre kommer geografin till trots, goda möjligheter att behövas. att öka andelen solkraft i vår energimix. Solenergi är också det kraftslag som antagligen kan byggas ut snabbast i Sverige, vilket gör den till en viktig del av framtidens energimix. Miljöbalken behöver justeras för att Det behövs ett flertal viktiga beslut. Länsstyrelserna ska sakligt väga Vi vill se över ta mer helhetshänsyn och Länsstyrelsen behöver i större grad olika intressen mot varandra. De ska miljötillståndprocesserna för att klimathänsyn. återupprätta hänsyn till arbeta effektivt och rättssäkert, men förkorta och göra dem mer landsbygdsutveckling, lokala och själva besluten vill vi inte försöka förutsägbara, till exempel för företag regionala energiplaner behöver påverka. som vill etablera en solpark eller upprättas och det kan inte vara lika expandera sin befintliga. svårt att bygga på högklassig jordbruksmark som på mark som i praktiken ligger i träda. Dessutom behöver markägarna äganderätt och rätt att bruka mark enligt eget tyckande förtydligas.

3. Vilka åtgärder behövs för att göra Planeringsmål som regeringen sätter det mer attraktivt för länsstyrelserna upp. Då blir det ju ett uppdrag även att ge tillstånd till etablering av till länstyrelserna. solparker?

Nya solparker måste väga tyngre i relation till andra intressen när Länsstyrelserna fattar sina beslut. Idag får exempelvis nya parker på jordbruksmark i princip alltid avslag. Detta trots att forskningen visar att det finns goda synergieffekter mellan solcellsparker och jordbruk. MP vill att regeringen ska uppdra till länsstyrelserna att ändra sina riktlinjer för att det ska bli lättare att få tillstånd för nya solparker.

4. Ingår mer än 5 % solkraft i det framtida svenska energisystemet? Ja/Nej?

Ja. Miljöpartiet vill bygga 30 TWh Ja. solel till 2030. Hur stor del detta är av vår totala elproduktion återstår att se. Men det är oavsett mer än 5 %

Ja.

Vi vill se ett planeringsmål för 15 TWh solel under kommande mandatperiod, som sedan kan utökas ytterligare till 30 TWh år 2030. Det skulle innebära en markant ökning av solkraftsandelen i energimixen, jämfört med dagens nivå på ca 1 TWh.

Ja. Vi ser att minst 10 procent av vår totala energianvändning skulle kunna komma från solenergi, om rätt förutsättningar skapas.

Det är inte en politisk fråga. Det beror på kostnadsutvecklingen för olika tekniker. De kraftiga prisfallen för sol och vind har varit mycket positiva. Förhoppningsvis kan vi också få se en motsvarande utveckling för reaktorer.

Med den snabba utbygganden av solel i Sverige så är det inte omöjligt. Parallellt måste dock den planerbara kraften byggas ut snabbt för att Sverige återigen ska få ett fungerande elsystem.

Nej, den typen av mål känns nästan lite planekonomisk. Vi vill att alla fossilfria energislag ska få bidra på egna meriter till energimixen. Men det är energimarknaden och inte politiken som ska fatta välgrundade beslut om investeringar.

Nej, vi har inga mål för några energikällor. Det viktiga är att Sverige fortsatt har en fossilfri elförsörjning och där marknaden avgör sammansättningen.

Vi ser gärna att andelen solkraft växer och tror att den har potential att göra det också.

Det avgör marknaden, för stunden är det väldigt attraktivt för installation med de rådande elpriserna, vilket är det incitament som ska driva investeringar på en marknad.

Sverige borde växla upp sina ambitioner att kunna få fler storskaliga solkraftsparker. För att detta ska förverkligas krävs dock en mer smidig tillståndsprocess. Den 10-gradiga bördighetsskalan på jordbruksmark från 1971 bör uppdateras för att bättre spegla dagens verklighet. Miljöbalken bör förtydligas så att det under vissa förutsättningar kan göras enklare att använda lågavkastande jordbruksmark för anläggning av solkraftsparker. Det krävs också kortare handläggningstider för såväl elnätsbolagens utredningar som länsstyrelsernas beslut för att vi ska kunna nyttja solkraftens potential fullt ut. Se fråga 1.

Det är viktigt att prövningarna är likvärdiga över hela landet, vilket idag är ett problem generellt för prövningar av olika Länsstyrelser, där det behövs mer standardiserade prövningar för att uppnå det.

Nej.


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.