Yngre svarare intresserar sig för samma finlandssvenska frågor som alla andra. Utmaningen för SFV blir att attrahera en yngre generation för medlemskap och insatser för SFV, och för de viktiga satsningar som Svenskfinland behöver nu och i framtiden, säger forksare KJELL HERBERTS.
ser detta. – Ungefär hälften av svararna anser att SFV borde ha mera aktiviteter och förmåner för medlemmarna. Av medlemmarna säger nästan 6 av 10: ”Ja, tack!” Att det trots allt inte är fler som välkomnar medlemsprivilegier är kanske mera intressant. Enkätens påstående att ”SFV är en modern medlemsorganisation” får medhåll av en knapp minoritet (42 procent). Nästan lika många vill eller kan inte uttala sig och 18 procent håller inte med i påståendet. – Unga och icke-medlemmar har den största benägenheten att inte ta ställning till frågan, förmodligen för att man inte anser sig känna till SFV tillräckligt väl. Däremot förefaller äldre och medlemmar (och i synnerhet äldre medlemmar!) att anse att SFV hänger med sin tid. Det likaså ledande påståendet att ”SFV som folkrörelse levt ut sin tid” sväljer inte många (endast 13 procent), medan en klar majoritet (57 procent) inte accepterar påståendet. – Ju äldre man är desto större sannolikhet är att man opponerar sig mot påståendet, säger Herberts. Även medlemmarna är be-
tydligt oftare av annan åsikt än icke-medlemmar. Borde man då som SFV-medlem ha större möjligheter än nu att få stipendier och understöd? En av tre (32 procent) tycker att så borde vara fallet, medan något färre (26 procent) motsätter sig tanken. Här är det medlemmarna som har en större benägenhet (40 procent) att välkomna en ”gräddfil” för medlemmar, men 31 procent av medlemmarna motsätter sig dock en sådan. Vad borde SFV satsa på? Vad borde då SFV speciellt satsa på? Här räknades i enkäten upp de fem sektorer som SFV redan nu målmedvetet satsar på. Eftersom svaren inte är uteslutande får frågebatteriet ytterst få negativa laddningar. – Prioriteringarna är också så gott som identiska bland såväl medlemmar som icke-medlemmar. Alla sektorer är viktiga och de utesluter inte varandra, men vissa prioriteras dock något mera än andra. Satsningar på den finlandssvenska skolan anses viktigast (83 procent helt eller delvis). På andra plats kommer finlandssvensk kultur och bildning (74 procent), följt
av finlandssvenska studerande (70 procent). Minst uppbackning, men inte någon liten, får svensk dagvård (54 procent) och bibliotekssektorn (53 procent). – Det intressanta är att prioriteringarna är så gott som identiska bland medlemmar och icke medlemmar, berättar Herberts. Vilka lärdomar kan SFV dra? Även om enkäten enligt Herberts har sina metodologiska begränsningar och generaliserbarheten är begränsad kan man klart fastslå att det finns ett stort engagemang för finlandssvenskheten. – SFV upplevs som tämligen okända, men ger ändå tydliga positiva vibbar. Den uttalade fokuseringen får ett brett stöd; skola, kultur och bildning. Det mest intressanta är att yngre svarare, som inte är medlemmar, intresserar sig för dessa frågor. Utmaningen förblir att attrahera en yngre generation för medlemskap och insatser för SFV, och för de breda och viktiga satsningar Svenskfinland behöver nu och i framtiden.
Svenskbygden 3-2013 • 9