âą âą âą SkogsfĂ„gel â sĂ„ lyckas du överlista den
POINTER #2/2024
Tidningen Pointer ges ut av Svenska Pointerklubben, med tvÄ nummer per Är som publiceras digitalt pÄ pointerklubben.se
Svenska Pointerklubben (SvPK) bildades 1903. Dess syfte Àr att verka för pointerns goda utveckling, med tanke pÄ jaktegenskaper, utseende och mentalitet, samt att verka för god jaktkultur och bra viltvÄrd.
Allt redaktionellt material lagras elektronisk. Eftertryck, kopiering eller spridning av text och bild Àr förbjuden, om inte överenskommet. Redaktionen tar inte ansvar för inskickat, ej bestÀllt material.
Pointerklubbens Ärsmöte 2025 kommer att gÄ av stapeln i Sundsvall, SörfjÀrden, 10-11 maj.
Regelrevideringar för nÀsta femÄrsperiod med start 2027, kommer att pÄbörjas. Mer information kommer pÄ hemsidan.
Huvudprovet pĂ„ Gotland 2025 Ă€r planerat 18-20 september. Skl och utstĂ€llning 18:e, Guldpokalkval samt eventuellt Ukl/Ăkl 19:e. Guldpokalfinalen gĂ„r 20:e, samt eventuellt Ukl/Ăkl.
Med vĂ€nliga hĂ€lsningar SVERKER ĂRMIN, ORDFĂRANDE SVENSKA POINTERKLUBBEN
Ordförande har ordet Skicka in material till hemsidan
Saknar du nÄgot pÄ pointerklubben.se? Det material som lÀggs ut pÄ hemsidan skickas in av vÄra medlemmar.
Vill du att din hunds provresultat ska synas sÄ Àr det upp till dig att skicka information om detta med text och bild.
/ Lisa Lindberg & Anna Edwall, webbansvariga
Hög tid att anmÀla intresse för att
Vi Àr glada att meddela att Nordisk Pointermatch 2025 kommer att Àga rum den 20 mars 2025 i Danmark, pÄ södra Jylland.
Nordisk pointermatch Àr en match mellan de nordiska lÀnderna, till gagn för att stÀrka samarbetet och för fortsÀtt avel av framstÄende pointrar i Norden. Varje land stÀller upp med ett fyrmannalag, en reserv och en domare.
För att delta i uttagningen Àr du vÀlkommen att anmÀla ditt intresse. Ansökan ska innehÄlla namn pÄ hunden, registreringsnummer, meriter samt kontaktuppgifter. Sista ansökningsdag Àr 30 november 2024.
De bÀsta pointrarna kommer att vÀljas ut, baserat pÄ poÀngberÀkning enligt samma kriterier som för à rets Pointer (Ruben Rausings fond) för aktuellt underlag. Perioden för berÀkning strÀcker sig frÄn föregÄende Är, hela 2023, till och med SM Äret innan provet Àger rum, det vill sÀga 12 oktober 2024. PoÀng rÀknas frÄn de premier som tagits pÄ aktuellt underlag, vilket innebÀr fÀltprov för NPM 2025.
Ansökan om deltagande skickas till lisbethboden@outlook.com
I direkt anslutning till NPM kommer Danska pointerklubben att hÄlla sitt huvudprov. Den kommer att hÄllas pÄ Fyn 21- 23 mars. Mer information om det kommer att finnas pÄ dansk pointerklubbs hemsida, pointerklub.dk.
VÀlkommen med din ansökan!
LISBETH, PER, JENNY & BJERKJE
RAS. Arbetet med RAS har tyvĂ€rr stĂ„tt stilla ett tag, men ska Ă„terupptas i slutet pĂ„ Ă„ret. EnkĂ€ten som gjordes i vĂ„ras, tillsammans med eventuella synpunkter, funderingar och analyser frĂ„n er medlemmar, kommer att utgöra en del av grunden för den nulĂ€gesbeskrivning som ska göras i RASÂarbetet. InpĂ„ det nya Ă„ret kan ni Ă„terigen följa arbetet pĂ„ hemsidan.
AVELSRĂ DETS RAPPORT FĂR 2023
De senaste tio Ären har varit relativt jÀmna i registrering, förutom en uppgÄng 2019, 2020 och 2021 dÄ siffrorna lÄg pÄ över 170 stycken födda valpar per Är. Pointern hade en rejÀl nedgÄng 2022 jÀmfört med till exempel engelsk setter som ökade 2022. Men 2023 ökade antalet igen.
STATISTIK REGISTRERING
Ăver 20 tikar anvĂ€ndes i avel/Ă„r 2019â2021, medan endast 10 anvĂ€ndes 2022. 2023 blev det en uppgĂ„ng med sex tikar som anvĂ€ndes i avel, det vill sĂ€ga 16 stycken. Lika mĂ„nga hanar anvĂ€ndes 2022, vilket Ă€r bra för att bredda avelsbasen. DĂ€remot anvĂ€ndes fĂ€rre hanhundar Ă€n tikar 2023.
Av dessa 16 tikar var det 12 som hade sin första kull. Fem stycken mellan 2â3 Ă„r, sju stycken mellan 4â6 Ă„r. Av de hanar *som anvĂ€ndes i aveln under 2023 var det
nio som hade sin första parning. Snittet pÄ kullstorleken har under de senaste tio Ären legat pÄ cirka sju. Kullstorleken ökade dock 2022 och Àven 2023.
HĂLSA HD
Andel röntgade hundar har de senaste Ă„ren har legat pĂ„ drygt 30 procent. Medan den sjönk 2022 till 18,5 procent och 2023 sjönk den ytterligare till endast 4 procent. SnittĂ„ldern för undersökningen var betydligt högre före 2020. DĂ€refter har den sjunkit och 2023 var snittĂ„ldern 12 mĂ„nader. NĂ€r det gĂ€ller HD-status under Ă„ren 2013â2023 sĂ„ har HD-kurvan inte ökat, utan mer hoppat upp och ner. Troligen beroende pĂ„ tillfĂ€lligheter och vilka avelsdjur vi anvĂ€nt. Av andelen röntgade hundar under mĂ€tperioden har 60â80 procent HD A. 2023 röntgades 47 hundar varav 31 med A, 9 med B och 7 med C.
AVELSSTRUKTUR BARNBARN
Antalet barnbarn Àr tÀnkt att ge vÀgledning över vilka djurs gener som fÄtt stor spridning i rasen genom att deras avkom-
mor i stor utstrĂ€ckning gĂ„tt vidare i avel. De tvĂ„ hanar som har absolut flest svenska barnbarn Ă€r Ăbs Try S28771/91 och Black Luckys Copiad S36447/96. Den tik som har lĂ€mnat flest svenska barnbarn Ă€r Black Luckys Ina Scott S27326/95.
INAVELSTREND
Enligt RAS, rasspecifika avelsstrategier, Àr det ett mÄl att efterstrÀva att komma under 2,5 i inavelsgrad berÀknat pÄ fem generationer. Det kan konstateras att Ären 2018 och 2022 har inte uppfödare lyckats med att nÄ det mÄlet. DÀremot var det en sjunkande inavelsgrad 2023 till 2,4 procent, vilket gör att mÄlet för RAS kunde uppnÄs. Mot bakgrund av de hÀlsorisker en hög inavelsgrad medför och med hÀnsyn till rasens lÄngsiktiga utveckling bör parning mellan nÀrbeslÀktade individer undvikas.
Vill du lÀsa mer och se grafik över statistiken sÄ hittar du det pÄ hemsidan, pointerklubben.se
God jul & gott nytt Ă„r!
Vi pÄ redaktionen för
Pointer önskar alla lÀsare en fridfull jul och ett riktigt gott slut pÄ 2024!
I början av oktober hölls högstatusprov för brittiska stĂ„ende fĂ„gelhundar pĂ„ Ăland. NĂ€r dagarna summerades stod det klart att det var pointer som dominerade tĂ€vlingarna och gick hem med seger i bĂ„de Derby och SM.
Pointer i topp nÀr SM och Derby avgjordes
Derby och SM för engelska stĂ„ende fĂ„gelhundar hölls i Ă„r pĂ„ den vackra ön Ăland, som ofta nĂ€mns som solen och vindarnas ö. NĂ€r det gĂ€ller solen sĂ„ lös den med sin frĂ„nvaro under Derbykvalet och finalen. Vinden gjorde sig dock gĂ€llande, tillsammans med vĂ€ldigt mycket regn. Medan SM-kval och final fick smaka pĂ„ Ăland frĂ„n sin bĂ€sta sida, med lagom vind och temperatur för hundarnas del och solen för oss tvĂ„benta.
Det var fantastiska marker som Derbyt och SM gick pÄ. Det Àr nÄgot speciellt att gÄ pÄ marker dÀr man vet att det finns vilda fÄglar. Provet gick pÄ stubb, klövervallar, grÀsvallar, omstÀllningsmark, betesmark och raps.
Pointrarna var vÀl representerade bÄde i Derbyt och SM. I derbyfinalen var det Ätta av tio hundar som var pointer, pÄ SM-finalen var det hÀlften.
Derbyt hade tvÄ partier ute med tolv startande i respektive kvalparti pÄ onsdagen 9 oktober. Av dessa totalt 24 hundar var det 16 pointrar. Det var fina marker men blöta av allt regnande, vilket förmodligen gjorde att det endast blev fyra pristagare trots god fÄgeltillgÄng: BjörÄs Vera 1 UKL HP, BjörÄs Flamma 1 UKL, ViijÀgarens SvÀrta 1 UKL och Stella 2 UKL. Dessa var naturligtvis givna till tors-
dagens Derbyfinal. DÀrutöver tog domarna Kristina Edh och Britt-Marie Dornell med sex hundar, med för dagen, ett bra sök. Det vill sÀga att tio hundar var med till Derbyfinalen 2024.
Derbyfinalen gick pÄ fantastiska marker med stora fina fÀlt, dock fortfarande vÀldigt regnigt och blött. Efter första rundan var det Ätta hundar kvar. I tredje rundan hade domarna sex hundar med sig ut. TvÄ av dem hade med sig varsin fÄgeltagning sedan tidigare. Efter sista rundan var det endast en hund kvar med fÄgeltagning. Det var BjörÄs Vera med Àgare Anton Dahl, och dÀrmed blev Vera Derbyvinnare 2024.
SM HADE TVà PARTIER, liksom Derbyt, med 14 startande i det ena partiet och 15 i det andra. Domare var Thore Larsson och Kalle Stolt, skyttar var Björn DanÄs och Gustaf Hempel. Efter första rundan var det endast en hund med fÄgelarbete i de bÄda partierna. Efter kvaldagens slut fanns tre pristagare. 1:a, cert Senjas A Tommy Gun, Àgare Erling och Sarah Clausen samt Patrik Eggers, 2:a ck Nordvestjydens Petit Àgare Anton Dahl, 3:a ck Vargofjellets Atlas Àgare Andras Talpai. Förutom pristagarna gick nio hundar vidare pÄ sök, det vill sÀga att tolv hundar gick till final.
Finaldagen bjöd Ăland pĂ„ sina fantastiskt fina marker med Kalmarsund i bakgrunden. Den hĂ€r dagen visade sig
solen och efter lunch blev det vÀldigt varmt för hundarna. Efter första rundan hade ingen hund haft godkÀnt fÄgelarbete och tre hundar utgick. I andra rundan fanns det tvÄ hundar med godkÀnt fÄgelarbete och tre hundar utgick. Det vill sÀga att med till tredje rundan fanns sex hundar. Den hund som lyckades bÀst för dagen var Riddarsporrens T-Rex och blev dÀrmed SM vinnare 2024.
2:a ck, r-cacit SenjaŽs A Tommy Gun Àg. Erling och Sarah Clausen samt Patrik Eggers
3:a Hallingnattens Sophia Àg. Tom Petter Johansen
4:a ViijÀgarens Lyra Àg Per Olsson
PROVLEDNINGEN FĂR Derby och SM samt FA tackar alla som gjorde Derby och SM möjligt sĂ„som deltagare, domare och markĂ€gare dĂ€r Ălands-Nisse gjorde ett fantastiskt jobb. Vidare vill vi tacka markvĂ€rdar och skyttar samt alla sponsorer: Sveland, Happy dog, My Hansson, Interjakt Uppsala, KrĂ„keröd jakt och viltvĂ„rd, GESAB, Ribes och SusegĂ„rden.
Tack ocksĂ„ till Ăstra fĂ„gelhundsklubben som Ă„tog sig och genomförde detta arrangemang pĂ„ ett utmĂ€rkt sĂ€tt.
PROVLEDNINGEN GENOM LISBETH BODĂN & PIA JELKESTĂ HL
StartfÀltet i Derby-finalen.
Tankar frÄn en Derby-domare:
âVi sĂ„g nĂ„gra hundar av yttersta kvalitet och jag tror inte Ă kerlund hade blivit besvikenâ
Jag hade fĂ„tt förtroendet att döma 2024 Ă„rs Derby pĂ„ Ăland, denna vĂ€lsignade ö nĂ€r det gĂ€ller rapphöns tillsammans med Kristina Edh.
Jag upplever att man förvaltar arvet efter Calle von Essen som var en stor eldsjÀl nÀr det gÀller viltvÄrd och att vÀrna biotopen för denna lilla sÄrbara fÄgel. Han lyckades fÄ med sig mÄnga jordbrukare och andra jÀgare i tÀnket.
Ăstra FĂ„gelhundsklubben har pĂ„ ett förtjĂ€nstfullt tagit över bollen. MĂ„nga personer Ă€r vĂ€rda att lyfta fram men jag vĂ€ljer Ă€ndĂ„ att nu nĂ€mna Ălands-Nisse. Vad vore Ăland utan honom!
Vilka fina marker och sÄ mÄnga vilda rapphöns vi fick se trots att vi sannerligen inte hade vÀdergudarna pÄ vÄr sida.
I SNART 100 à R HAR VI tÀvlat om denna fina pokal, skÀnkt av bokförlÀggare Erik à kerlund till Svenska Kennelklubben, som arrangerade detta prov fram till FA bildades. Det var Àven han som skÀnkte Guldpokalen till Pointerklubben.
Ă kerlund som var uppfödare med kennelnamnet LyngsĂ„sa var mycket engagerad i pointern, speciellt tjusades han av unghundar. Som Magnus Billing beskrev det âMed det friska gosselynne, som bar Erik Ă kerlund genom livet, stĂ€mde det vĂ€l överens, att han tjusades av de unga ras-
hundarnas bestickande charm och lovande anlagâ
Jag tror inte han blivit besviken pÄ hur arvet Àr förvaltat. Vi sÄg nÄgra hundar av yttersta kvalitet.
Efter första dagens kvalificeringsparti gick vi till final med tio hundar. DÀr det
flesta visade upp just det à kerlund efterfrÄgade.
Vi hade inte riktigt tur med hönsen denna finaldag men en pointer gjorde det desto bÀttre, vinnaren BjörÄs Vera, Àgare Anton Dahl, Danmark. Hon hade tvÄ fÄgelarbeten varav det ena var av allra yppersta klass. Vera har enligt uppgift erövrat en rad premier och efter vad jag sÄg förstÄr jag det vÀl. Lilla Vera en vÀrdig vinnare.
NĂ„gra andra klasshundar att nĂ€mna var Forerunner Natural Born Killer vars förare tilldelades domarnas pris till bĂ€sta förare. Harkullens Blixtra, Gamekeeperâs JĂ€nta och ViijĂ€garens SvĂ€rta. Vi sĂ„g ocksĂ„ nĂ„gra lovande engelska settrar som kan bli riktigt vassa framöver.
1928 ĂR DET 100 Ă R SEDAN det första Derbyt arrangerades.
Kanske kan vi tjuvstarta och göra ett gemensamt studiebesök pÄ SKK:s museum och se pÄ alla fina vandringspriser som vi tÀvlar om. VÄr historia Àr unik i hundvÀrlden och det vore ett fint sÀtt att hedra dem som lade grunden till vÄr passion.
BRITT-MARIE DORNELL, JAKTPROVSDOMARE & ORDFĂRANDE I SKK
Mer om SM och Derby pÄ nÀsta uppslag.
FOTO LISBETH BODĂN
Vinnare av 2024 Ärs Derby BjörÄs Vera med Àgare Anton Dahl, flankerad av domarna Kristina Edh och Britt-Marie Dornell. FOTO PIA JELKESTà HL
Derbyvinnaren Vera â en framgĂ„ngssaga
BjörÄs Vera tog hem segern i Ärets Derby pÄ fÀlt. HÀr berÀttar Àgaren Anton Dahl om hennes resa frÄn valp till framgÄngsrik provhund.
Hele familien er vilde med Vera, som vi synes er fantastisk pÄ alle mÄder.
KĂŠrlig, legesyg, meget social, modtagelig for dressur, mentalt stĂŠrk, en tydelig âaf og pĂ„â knap, tidlig modenhed, er nogle af de egenskaber, som vi i vores hundehold sĂŠtter stor pris pĂ„.
NÄr linen slippes pÄ marken, ses tydeligt at hun besidder en stor jagtlyst, som kombineret med et naturligt bredsÞg, en god nÊse og vilje til at finde vildt, giver hende det ekstra overskud, som er nÞdvendig for at kunne yde en top prÊstation, bÄde pÄ jagt og pÄ prÞve.
Egenskaber som jeg tidligere ogsÄ havde set, bÄde som dommer og markprÞvedeltager, hos hendes mor, BjörÄs Elda.
Vera er vores fĂžrste Pointer, ligesom hun er den fĂžrste hund jeg har dresseret efter âmoderneâ metoder, helt fra 8 ugers alderen.
Inden Vera kom i huset, vi hentede hende ultimo april 2023 hos Björn DanÄs, lavede vi en deal i familien om ikke at skÊlde og smÊlde, hvis hun tog nogle ting i huset, eller kom til at gnave i et par sko og lignende.
Det var ikke hendes ansvar hvis vi ikke havde stillet tingene fra os, sÄ hun ikke kunne fÄ fat i dem.
Kom hun med et par hjemmesko i munden, skulle vi derfor bare sige tak og tage dem fra hende.
HUN VISTE HURTIGT at hun var glad for at hente og aflevere ting til os, som jeg benyttede til hurtigt at lege apport ind i hende.
De fĂžrste par mĂ„neder hed det âhent grisenâ, som var en pink farvet lille gummigris med lyd. Hun blev hurtigt ret vild med at hente den og fĂ„ masser af ros.
Grunddressuren blev derfor ganske nem med apportering, som den vigtigste belĂžnning.
Faktisk blev hun sÄ god til apportering at hun, godt fem mÄneder gammel, bestod den anerkendte apporteringsprÞve (skal
bestÄs for at starte i VK og pÄ brugsklasser), med fÞrst to kastede duer og skud pÄ 50 meters afstand, dernÊst hente en skjult kanin pÄ 40 meter, samt en udkastet due i vand pÄ 30 meter.
Derefter er det nÊrmest gÄet slag i slag, hvor jeg bÄde har vÊret heldig med timing og et minimum af fejl fra min side. Jeg har stort set haft en fÞlelse af at det hele tiden var Vera som selv bestemte farten, jeg skulle blot fÞlge med nÄr hun var klar til at lÊre noget mere.
Fra seks mÄneders alderen startede vi marktrÊningen og hun tog den fÞrste faste stand for en flok vilde hÞns da hun var syv mÄneder. Vi trÊnede tidligt stop, da vi ofte benytter arealer tÊt pÄ veje, endog med ganske meget trafik.
MED BASIS I DEN TIDLIGE dressur er Vera nu blevet en hund, der tÞr gÄ hÄrdt til sine fugle i forsÞget pÄ at nagle dem, hun rejser villigt og kontant, ogsÄ pÄ afstand og er normalt helt rolig i opflÞj og skud.De fÞrste ryper, agerhÞns og fasaner er fÊldet for hende i indevÊrende jagtsÊson og selvom
jeg har haft flere rigtig gode unghunde indenfor setter racerne, bliver jeg nĂždt til at sige at hun er den bedste og mest komplette unghund jeg har ejet.
EFTER RIMELIG SUCCES pĂ„ markprĂžver gennem hele 2024 var jeg utrolig spĂŠndt pĂ„ det svenske derby, ikke mindst fordi jeg aldrig har stillet hund pĂ„ Ăland og ikke havde noget kendskab til biotop og vildt pĂ„ Ăžen.
Det var et fantastisk derby, jeg har aldrig oplevet et lignende efterÄrsderby med sÄ mange og store flokke af vilde agerhÞns.
Markerne var suverĂŠne, primĂŠrt store hĂžje stubmarker med efterafgrĂžder og raps, som kombineret med suverĂŠne terrĂŠnledere, kompetente dommere, dygtige humĂžrfyldte kollegaer og âkonkurrenterâ, gjorde derbyet 2024 til en stor oplevelse, bĂ„de for Vera, samt Ulla og jeg.
Jeg hÄber virkelig at de deltagere og tilskuere, der sÄ Vera i action under derby dagene syntes at hun viste sig godt frem og blev en vÊrdig vinder.
ANTON DAHL, DANMARK
Anton Dahl och BjörÄs Vera.
FOTO PIA JELKESTĂ HL
Svenska mÀstaren pÄ fÀlt:
âRex Ă€r snĂ€ll mot andra hundar, barn och familj och han Ă€r en riktig kompis man kan lita pĂ„â skriver Sören Mullvad Johansen.
FOTO LISBETH BODĂN
âRex Ă€r en mycket kĂ€rleksfull hundâ
Riddarsporrens T-Rex Àr en parningsvalp efter Black Luckys Oden och Riddarsporrens Rietje.
Egentligen var det Björn Meijel som pekade ut honom för mig, och jag blev snabbt enig i att det nog var honom jag skulle ta med hem frÄn Gotland.
Rex har sedan liten valp, haft ett tydligt hanhundsuttryck som jag gillar mycket.
Vi hade en del âstolpe utâ pĂ„ de första proven som unghund, men jag berĂ€ttade för Björn, att det egentligen inte gjorde mig sĂ„ mycket, eftersom jag tidigt sĂ„g ett enormt talang och en helt speciell snĂ€ll, men ocksĂ„ mycket stark personlighet i honom.
Rex Àr född 20 februari 2022 och i mars 24 slog han till, bara just fyllt 2 Är, fick han under vÄren 1x2 ökl, 2x1 ökl, 1x1 ukl och 4. Vinnare pÄ Danskt Derby, för dÀrefter att ta till Gotland och vinna pÄ sin första start i SKL m. Cert.
UNDER SOMMAREN HAR HAN startat pÄ tre utstÀllningar i jaktklass och det har resulterat i 3x Excellent m. Cert, bedömd av 3 olika domare.
I hösten har han blivit Svensk MĂ€stare m. Cert, Cacit och han vann ytterligare MFKâs segrarklass m. Cert. vilket har gjort att han nu kan titulera sig SEJCH och SEUCH i en Ă„lder av bara 2 1/2 Ă„r.
Rex fick ocksÄ 1. Pris pÄ sin första start i Brugsklasse i DK i denna höst.
Rex har stor vattenpassion och kastar sig ofta i sjöar som en vÀrsting-vorsteh och sÄ Àr han född med alla de egenskaperna som en riktig bra stÄende fÄgelhund bör ha, som vindbruk, stÄndegenskaper, mycket stark viltfinnarförmÄga och fÄgelbehandlare och sÄ jagar han helt naturligt med mig.
Rex Àr en mycket kÀrleksfull hund, som alltid hÄller kontakt och aldrig kunde drömma om att rymma ivÀg pÄ egen hand.
Rex Àr snÀll mot andra hundar, barn och familj och han Àr en riktig kompis man kan lita pÄ!
SĂREN MULLVAD JOHANSEN
Reflektioner frÄn en SM-domare:
âPointeraveln har alltid prĂ€glats av en positiv konkurrensâ
Ni med brittiska hundar hĂ„ller ju pĂ„ med tĂ€vling, inte avelsutvĂ€rderingâ. KĂ€nns orden igen? Det pĂ„stĂ„endet hörs inte sĂ€llan nĂ€r man diskuterar jaktprov med till exempel vorstehĂ€gare. I de kontinentala hundarnas jaktprovsregler finns ju ingen konkurrens; att en partner finner fĂ„gel belastar inte den andra hunden och nĂ„gon motsvarighet till vĂ„r segrarklass lyser med sin frĂ„nvaro.
Under hösten innevarande Är har jag haft privilegiet att döma Svenskt MÀsterskap för brittiska stÄende fÄgelhundar pÄ bÄde fjÀll och fÀlt. PÄ fjÀllet var min domarkollega Eva Perman och pÄ fÀltet Thore Larsson. I tillÀgg har jag startat egna hundar pÄ bÄde Derby och FjÀllpokal.
NĂ€r det gĂ€ller de tvĂ„ sistnĂ€mnda begivenheterna, fick min egen JĂ€nta stryk i sista slĂ€ppets sista minut i bĂ„de Derby- och FjĂ€llpokalfinalerna. Hon var bra, men hennes partners var bĂ€ttre. DĂ„ Ă€r det inte svĂ„rt att lyfta pĂ„ kepsen och gratulera sin konkurrent till segern. Och dĂ€ri ligger en del av skönheten med vĂ„ra jaktprovsregler; i över hundra Ă„r har uppfödare av pointrar och settrar strĂ€vat efter att föda upp âden bĂ€sta hundenâ. Likt den evolutionĂ€ra kapplöpningen mellan geparden och gasellen har pointer- och setteraveln prĂ€glats av en positiv konkurrens mellan uppfödare, sĂ„vĂ€l inom den egna rasen, som raserna sinsemellan. Detta mĂ„ste otvivelaktigt vara positivt ur ett avelsperspektiv.
FJĂLL-SM GICK AV STAPELN i Bruksvallarna och en dominans av de lĂ„nghĂ„riga raserna gick att skönja redan vid kvalpartiernas upprop. Ur ett domarperspektiv har det sĂ„klart ingen betydelse, men personligen hade jag hoppats fĂ„ se vad fler duktiga pointrar kunde utrĂ€tta pĂ„ fjĂ€llet. Alltnog; Trygve Kolstads rutinerade Borgeflonâs XJ Cava hade tvĂ„ fĂ„gelarbeten i kvalet, men blev för orolig i flog och skott vid det andra och missade finalplatsen. Micke Johanssons tik Trostebackens Tyra blev dĂ€rför enda pointer i FjĂ€ll-SM-finalen, men kom inte för fĂ„gel och blev dĂ€rmed utan placering.
Vann gjorde som bekant Dick Edins duktiga engelska settertik Jaktstormens BlĂ„sa och Ă„terigen kan man konstatera att vĂ„ra jaktprovsregler fungerar nĂ€r det gĂ€ller att utse dagens bĂ€sta hund. BlĂ„sa gjorde ett genomarbetat intryck i sĂ„vĂ€l sök, som den begĂ„vade behandlingen av en ripkull som löpte undan över en hĂ„rdbacke. LĂ€gger man dĂ€rtill spontan sekundering lĂ€mnade hon inte mycket övrigt att önska av det vi vill se hos en komplett brittisk stĂ„ende fĂ„gelhund Solen och vindarnas ö, Ăland, levde upp till sin devis under FĂ€ltSM. HĂ€r var pointrarna bĂ€ttre representerade, men konkurrensen
med framförallt nÄgra imponerande engelska settrar skulle komma att bli knivskarp. I finalen var hÀlften av de tolv startande hundarna pointrar. Patric Sundins tik FÄgelkÀrrs Vilja hade imponerat pÄ mig under kvalet. Hennes tid i finalens rampljus blev dessvÀrre kort nÀr en nyslagen rapphönskull tog till vingarna och Vilja blev för orolig. V-Skalets Vide med Martin Hallberg och Top Point Mira med Mona Hammar Àr tvÄ solida hundar som för dagen drog ett kortare strÄ och avslutades efter andra slÀpprundan.
Första slĂ€pprundans verkliga behĂ„llning bjöd Per Olsson och Sandra Carlander pĂ„ med sina ViijĂ€garens Lyra och Gamekeeperâs Bring It On. Fart, stil, format och reviering av högsta klass i ett sök dĂ€r man fick den dĂ€r kittlande kĂ€nslan av att hundarna stundtals var nĂ€tt och jĂ€mt i hand.
DEN BRITTISKA STà ENDE Fà GELHUNDENS adelsmÀrken Àr fart, stil, söksformat och reviering. Sören Mulvad Johansens Riddarsporrens T-Rex bjöd pÄ en uppvisning av dessa karaktÀrsdrag med Kalmar sund i soldis som fond. I sina tvÄ sista slÀpp uppvisade han Àven den effektivitet, utan vilken de ovan nÀmnda egenskaperna förblir meningslösa. Med tvÄ kompletta fÄgelarbeten pÄ vilda rapphönskullar, varav det första med fÀllning, stod han som en vÀrdig segrare nÀr domarboken stÀngdes.
Jakten över vÄra hundar Àr ju den egentliga grunden i vÄr verksamhet. Att de bÄda SM-vinnarna jag och mina domarkollegor dömt fram i Är Àgs och förs av jÀgare som sÀkerligen skjutit ett försvarligt antal fÄglar över respektive hund denna höst Àr ingen slump. Att de dessutom Àr produkten av generation efter generation av mÄlmedveten avel för att fÄ fram sÄvÀl en god jakthund, som en hund med de egenskaper som krÀvs för att faktiskt, för dagen, vara bÀttre Àn sina konkurrenter torde slÄ hÄl pÄ myter om sÄvÀl jakt- och provhundar, som tÀvling kontra avelsutvÀrdering.
Kalle Stolt bor i Ăxnevalla i VĂ€stergötland, har haft pointer sedan 2009 och driver kennel Gamekeeperâs.
Domare var Thore Larsson och Kalle Stolt.
Sören Mullvad Johansen med Riddarsporrens T-Rex tog hem segern i SM pÄ fÀlt.
FOTO LISBETH BODĂN
Ansök digitalt om kennelnamn
Planerar du att ansöka om kennelnamn? Nu finns möjligheten att göra det digitalt, via Mitt SKK.
Som uppfödare inom Svenska Kennelklubben har du möjlighet sÄvÀl som skyldighet att registrera ett unikt kennelnamn, som stÄr som ett prefix framför valparnas namn pÄ deras registreringsbevis. Du mÄste ha ansökt om kennelnamn och betalat ansökan innan du registrerar din tredje valpkull.
FrÄn och med nu kan du ansöka om kennelnamn och betala din ansökan via Mitt SKK. DÀr finns Àven instruktioner för hur du genomför ansökan. Betalningen av din ansökan kan ske via Swish, med kort eller via faktura.
höftledsdysplasi, kallad HD-utredningen. De flesta kraven som vid tillfÀllet sattes upp har i dag blivit uppfyllda, men nÄgra frÄgor kvarstÄr och det beslutades dÀrför vid KennelfullmÀktige 2023 att bilda en arbetsgrupp som ska arbeta vidare med dessa frÄgor.
Hela processen ska kvalitetssÀkras Hundar höftledsröntgas för att frÀmja avelsarbetet och det Àr avgörande att hela processen hÄller hög standard. Arbetsgruppen för HD-frÄgor, som bestÄr av representanter frÄn Svenska Kennelklubben och specialklubbarna, arbetar med att förbÀttra kvalitetssÀkringen av höftledsröntgen. Gruppen har till uppgift att skapa tydliga processbeskrivningar och stÀrka uppfödarnas förtroende genom en genomtÀnkt kommunikationsstrategi.
dessa fall det nuvarande parningsavtalet vid överlÄtelse av avelsrÀtt/parning.
Det nya avtalet, som gĂ„r under namnet âFryst sperma â överlĂ„telse av avelsrĂ€ttâ Ă€r utformat som ett serviceavtal för SKK:s hanhundsĂ€gare och uppfödare och Ă€r inte obligatoriskt.
NÀr ska jag anvÀnda avtalet?
Om du har fryst sperma frÄn din hanhund kan du anvÀnda det nya avtalet för att överlÄta eller sÀlja den. TÀnk pÄ att du fortfarande mÄste ha kvar avelsrÀtten till hunden/sperman nÀr du sÀljer den. Om du har sparat sperma frÄn en hund som du sÄlt med bibehÄllen avelsrÀtt eller överlÄtit som fodervÀrdshund, kan du bara sÀlja den avelsrÀtt du har kvar, och sperman mÄste anvÀndas inom avtalstiden. Det Àr inte tillÄtet att sÀlja en vuxen hund och behÄlla avelsrÀtten till fryst sperma.
Den 1 juli försvinner möjligheten att ansöka om kennelnamn via blankett. Passa dÀrför pÄ att göra din ansökan redan nu, om du planerar att göra det via blankett.
KvalitetssÀkring för höftledsröntgen
Efter KennelfullmÀktige 2023 bildades en arbetsgrupp för HD-frÄgor som har i uppgift att utveckla och kvalitetssÀkra processen för höftledsröntgen. En del i deras arbete Àr att ta fram en genomtÀnkt kommunikationsplan.
Vid KennelfullmÀktige 2017 fick Svenska Kennelklubbens Centralstyrelse i uppdrag att tillsÀtta en utredning avseende
Arbetsgruppen har hittills trÀffats vid tre tillfÀllen och arbetet med att kvalitetssÀkra varje steg i höftledsröntgenprocessen inkluderar allt frÄn hur hundÀgare bestÀller röntgen och de rutiner som följs pÄ veterinÀrklinikerna, till hur SKK avlÀser och anvÀnder resultaten i avelsvÀrderingen. MÄlet Àr att skapa en heltÀckande och pÄlitlig process som ska vara klar under 2024.
Nytt avtal för uppfödare och hanhundsÀgare
Nu lanserar Svenska Kennelklubben ett nytt avtal för att underlÀtta för SKK:s uppfödare sÄvÀl som hanhundsÀgare. Det nya avtalet gÀller vid överlÄtelse eller försÀljning av fryst sperma och ersÀtter i
Hur behÄller jag avelsrÀtten till en hund?
För att behÄlla avelsrÀtten till en hund mÄste den överlÄtas med nÄgot av de befintliga obligatoriska överlÄtelseavtalen (köpeavtal, köpeavtal med bibehÄllen avelsrÀtt eller fodervÀrdsavtal). Det nya avtalet fÄr inte anvÀndas för att kringgÄ det befintliga regelverket för att behÄlla avelsrÀtten pÄ sÄlda eller överlÄtna avelsdjur.
Detta avtal Àr framtaget för att hjÀlpa sÀljaren att fÄ med sÄvÀl viktiga som vanliga avtalsvillkor. Det sÀkerstÀller Àven tikÀgarens rÀtt till information och sÀljarens bekrÀftelse att hanhunden uppfyller SKK:s krav för registrering vid försÀljningstillfÀllet.
Avtalet finns att ladda ner pÄ SKK:s hemsida.
FrÄn 1 juli 2025 försvinner möjligheten att ansöka om kennelnamn via blankett.
âEn pointer ska vara estetiskt tilltalande, bĂ„de i marken och i koppelâ
⹠Hur kommer det sig att du började med pointer?
â UppvĂ€xt i ett jĂ€garhem med korthĂ„rstax och hamiltonstövare. NĂ€r jag var i tonĂ„ren jagade min far ripa tillsammans med Torolf Winquist, kennel Tegews. En kort tid senare Ă„kte vi till Torolf och köpte en vuxen tik, Tegews Diadem (efter Masterlineâs Diamond Ace och Ăster-Malmas Pia). Sedan den dagen har det alltid funnits pointrar i mitt liv.
⹠Du har haft mÄnga hundar genom Ären. Vilken har varit bÀst och varför?
â En tik som betytt mycket för mig och som ocksĂ„ ligger till grund för min lilla uppfödning Ă€r Sea-Croft Silver Dawn (efter Vestfjorddalens Black Luck och Black Luckys Fly). Donna, som hon kallades, var en stort gĂ„ende tik med skarp nĂ€sa. Hon hade mycket motor och inte helt lĂ€tt att dressera men med tiden blev vi ett bra team. Med henne ökade ocksĂ„ intresset för jaktprov och avel. Hon placerade sig i Derbyt och fick flera SKL-placeringar med CK. Med hennes första kull tilldelades jag Hedenlundmedaljen.
⹠Du har importerat hundar frÄn Italien. Vad tycker du de har bidragit med till den svenska stammen?
â En pointer för mig ska vara estetiskt tilltalande, bĂ„de i marken och i koppel. En aktion med högburet huvud och friktionsfri galopp. Ett vĂ€lskuret huvud med dish, âpointeruttryckâ. Detta ses överlag hos pointrar frĂ„n italienska linjer och nĂ„got jag vill avla pĂ„.
⹠NÀr du har haft valpkullar, hur har du resonerat nÀr du valt förÀldradjur?
Vilka egenskaper har varit viktigast?
â Tiken jag parar ska vara en god jakthund och högt meriterad pĂ„ jaktprov och utstĂ€llning. Samtliga tikar jag tagit valpar pĂ„ har jag fört till 1 Ăkl pĂ„ jaktprov. Hanen ska komplettera tikens kvaliteter och jag vill se honom i aktion, gĂ„r inte enbart pĂ„ meriter. VĂ€rdesĂ€tter reviering, god kontakt och precis fĂ„gelbehandling.
⹠Vad tycker du om hur rasen Àr idag? Hur skulle du vilja att rasen utvecklas?
â Pointern har en hög lĂ€gsta-nivĂ„ och har hĂ„llit sig bra över tid. Ăven om den Ă€r en frisk ras bör vi vara observanta betrĂ€ffande allergi, epilepsi samt mentaliteten, dĂ„ vekhet, skottrĂ€dsla och hanhundsag-
bor
hundar Fyra pointrar i Ă„ldrarna 2â8 Ă„r, samt tvĂ„ stycken korthĂ„rstaxar.
gresivitet ses ibland. Trots utmaningar i att locka unga pointerentusiaster och möjligheterna i tillgÄng till mark hoppas jag att rasen fortsÀtter utvecklas som den Àdla jakthund den Àr.
En veteÄker med en hÀck för skydd och med lÀmpliga hÀckplatser, en zon med insektsdragande blommor och en sprutfri kantzon.
GlÀdjen var stor nÀr the Duke efter 10 Ärs intensivt arbete hade cirka 3 000 vilda rapphöns pÄ The Peppering Farm. I samband med fösta jakten Äkte kepsarna i luften!
PÄ en farm i södra England har trivial veteÄker förvandlats till finaste rapphönsmarker
Peppering Farm i Sussex har lyckats vÀnda den negativa trenden för vilda rapphöns. TEXT &
Ibörjan av juni var vi en grupp svenskar som Äkte till England för att se hur de jobbar med biologisk mÄngfald med fokus pÄ att öka populationen av rapphöns. De flesta deltagare var agronomer som jobbar med vÀxtodlingsrÄdgivning pÄ HushÄllningssÀllskapet och nÄgra var lantbrukare och jÀgare. Det var mycket intressant att se vad som gÄr att göra nÀr kunskap och resurser Àr pÄ plats.
Rapphönsen i England har haft ungefÀr samma utveckling som i Sverige och i resten av Europa. I England, dÀr man har god koll pÄ populationen, anser man att 94 procent av alla vilda rapphöns har försvunnit sedan 1980-talet. Orsakerna dÀr Àr desamma som i Sverige: förÀndringar i jordbrukslandskapet och ökad predation.
VI BESĂKTE BLAND ANNAT the Peppering Farm dĂ€r man verkligen fokuserat pĂ„ att Ă„terfĂ„ vilda rapphöns. Egendomen Ă€gs av the Duke of Norfolk och har varit i samma familjs Ă€go sedan 1138 och nuvarande Ă€garen, Eddie, Ă€r den artonde Duke of Norfolk.
För ett antal Ă„r sedan fick the Duke besök av Dick Potts, en numera avliden expert pĂ„ rapphöns. Han berĂ€ttade för the Duke att han hittat tre par rapphöns och om inte nĂ„got gjordes skulle rapphönsen dö ut pĂ„ the Dukes Ă€gor. The Duke replikerar: âIt is not going to happen. Not during my watch!â
The Duke of Norfolk har skrivit ett lÄngt förord i en nyutkommen bok som heter The Return of the Grey Partridge. Han poÀngterar att han Àr allvarligt oroad över de kraftiga förÀndringar som vi mÀnniskor Ästadkommer i naturen. Hans intresse för jakt och Àr stort men han drivs Àven av ett starkt engagemang för den biologiska mÄngfalden som han, och mÄnga med honom, anser hotad.
Efter Dick Potts besök gÄr han igenom vad som behöver göras med sin jordbruksförvaltare och kallar hem sin head-keeper som Àr pÄ semester och förklarar vad som gÀller. Nu vill han avveckla utsÀttningen av fasaner och rödhöns och istÀllet ÄterfÄ vilda rapphöns.
PĂ„ sikt stĂ€lls 2 000 hektar jordbruksmark om sĂ„ att 15â20 procent av arealen omvandlas frĂ„n trivial veteĂ„ker till bĂ€sta
tÀnkbara rapphönsmarker. à krarna som tidigare varit pÄ cirka 100 hektar omvandlas med hjÀlp av beetlebanks (insektsÄsar) och hÀckar sÄ att storleken pÄ varje fÀlt blir cirka 10 hektar. De planterar 100 kilometer hÀckar och pÄ vardera sidan om hÀckarna odlas insektsdragande blommor för rapphönskycklingarna. PÄ de centrala delarna av fÀltet odlas vete pÄ konventionellt sÀtt, men en zon nÀrmast de blommande fÀltkanterna lÀmnas obesprutad. Nu har man ordnat med hÀckningsplatser i det höga grÀset nÀrmast hÀckarna och insektsföda Ät kycklingarna i de blommande fÀltkanterna. De tre paren rapphöns som fanns nÀr projektet startade blev strax efter Dick Potts besök hos the Duke bara tvÄ, eftersom en lösspringande hund lyckade ta död pÄ en rapphöna. Det kÀndes lite magert att starta med bara tvÄ par varför the Duke of Norfolk skriver till the Duke of Edinburgh (mera kÀnd som den avlidne prins Philip) och ber att fÄ fÄnga nÄgra par pÄ hans marker. SÄ blir det och nio par fÄngas och transporteras till the Dukes Àgor. Man startar alltsÄ med cirka elva par Är 2003.
Men som de flesta av er vet rÀcker det inte riktigt om man vill ha en stor mÀngd vilda rapphöns. Man mÄste ocksÄ kontrollera predatorerna.
Man anstÀller sju keepers som var och en har cirka 300 hektar att bevaka. Under perioden fram till 1 augusti tar de bort de predatorer man fÄr i England. Det Àr i huvudsak som i Sverige men grÀvlingen Àr fredad. Varje keeper har cirka 200 rÀvsnaror och ungefÀr lika mÄnga slagfÀllor som vittjas dagligen. PÄ bilden ser ni vÄr guide som Àr head-keeper gillra en rÀvsnara. Man fÄngar tvÄ rÀvar per dygn men givetvis sker stÀndig invandring, sÄ slut tar de inte.
JA HUR GICK DET Dà ? Dog rapphönsen ut pÄ the Peppering Farm?
NĂ€r the Duke hade sin första klappjakt fick han sjĂ€lv skjuta första rapphönan. Han plockade upp den och sa âden hĂ€r har kostat mig en miljon pundâ. (I England jagar man i liten omfattning med stĂ„ende fĂ„gelhund. Grouse, fasaner och Ă€ven rapphöns ska vara drivna. Ganska barbariskt tycker jag men sĂ„ Ă€r det.)
PĂ„ the Peppering Farm har man i dagslĂ€get cirka 20 par vilda rapphöns per 100 hektar. PĂ„ de bĂ€sta markerna pĂ„ Ăland har vi 3â6 par pĂ„ samma yta.
Du som vill lÀsa mera om de insatser som gjorts pÄ the Peppering Farm kan lÀsa boken The Return of the Grey Partrige. Du kan ocksÄ hitta filmer pÄ nÀtet som berÀttar om projektet. Sök bara pÄ The Peppering Farm sÄ kommer du rÀtt.
I ENGLAND LIKSOM I SVERIGE Àr det inte alla som uppskattar kraftfulla insatser för att tillskapa stora stammar av vilda rapphöns. Givetvis finns jaktmotstÄndare som tycker det Àr oetiskt att döda rÀv bara för att vissa mÀnniskor ska fÄ nöjet att skjuta rapphöns. I sammanhanget Àr engelsmÀnnen noga med att pÄpeka att rapphönan Àr en utmÀrkt indikatorfÄgel som, om den finns, visar att naturen Àr gynnsam för mÄnga andra hotade arter. Den Àr en stannfÄgel och helt beroende av den miljö som finns dÀr den lever. PÄ the Peppering farm har alla normalt hotade arter i jordbrukslandskapet visat mycket god utveckling. Tofsvipa, kornsparv, sÄnglÀrka med flera har ökat kraftigt.
Nu har man pĂ„ Peppering farm börjat jobba med mĂ„lsĂ€ttningen att fĂ„ tillbaka storspovarna. I södra England fanns i fjol 500 storspovar som tillsammans fick 6 ungar! Med den utvecklingen Ă€r det lĂ€tt att inse att om inget hĂ€nder sĂ„ Ă€r storspoven snart borta i södra England. Ăverallt dĂ€r vi som jĂ€gare gör insatser för att frĂ€mja rapphönan kommer mĂ„nga andra av jordbrukslandskapets hotade arter att gynnas.
NÀr det gÀller predatorjakten Àr man tydlig med att det Àr vi mÀnniskor som skapat förutsÀttningarna för ökade stammar av mindre predatorer. Vi har systematiskt tagit bort de topp-predatorer som tidigare höll rÀven och grÀvlingen i schack. NÀr inte varg och lo dödar rÀven sÄ mÄste vi mÀnniskor kliva in som topp-predatorer om balansen i naturen ska bevaras.
Resonemanget Àr kanske en smula kontroversiellt men tveklöst Àr det sÄ att rÀv, grÀvling och krÄka Àr allvarliga predatorer pÄ alla markhÀckande fÄglar.
VÄr första dag i England Àgnade vi Ät
the Partridge project. VĂ„r vĂ€rd var Francis Buner och under Ă„ren 2016 till 2023 ledde han âNSR Interreg Partridge Projectâ som var ett europeiskt projekt i fem lĂ€nder och som fokuserade pĂ„ vetenskapligt beprövade metoder för bevarande av rödlistade arter. Francis Buner Ă€r disputerad och arbetar pĂ„ GWCT som Ă€r en engelsk organisation för naturvĂ„rd och jakt. Han medverkade Ă€ven i uppstarten av The Peppering project som du kan lĂ€sa om pĂ„ annan plats. Tveklöst Ă€r han en mycket kunnig ekolog och fĂ„ kan lika mycket om rapphöns och deras biotoper som Francis.
DET EUROPEISKA âPartridge projectâ genomfördes i England, Skottland, NederlĂ€nderna, Tyskland och Belgien. Sverige var erbjudet att delta men de svenska organisationer som inbjöds valde att avstĂ„.
Projektet har fokuserat pÄ att tillskapa lÀmpliga biotoper för rapphöns men har avstÄtt frÄn att anvÀnda predatorkontroll som ett redskap.
Vi besökte Colemore farm i Alton och fick se mÀngder av exempel pÄ fÀltkanter och andra biotoper anlagda för rapphöns. Resultaten visar att det Àr fullt möjligt att ÄterfÄ en god stam av vilda rapphöns
âąRapphönan Ă€r ursprungligen en stĂ€ppfĂ„gel som invandrade till Europa för mycket lĂ€nge sedan. Fynd av benrester frĂ„n rapphöns som Ă€r 450 000 Ă„r gamla har hittats i England och fossila fynd av rapphöns finns pĂ„ över 200 stĂ€llen i Europa. Senaste invandringen till Sverige bör ha skett nĂ€r isranden drog sig tillbaka för 10 000 Ă„r sedan.
âąRapphönan lĂ€gger mĂ„nga Ă€gg. 20 Ă€r normalt och 25 förekommer. Det betyder att om inga dör blir ett par rapphöns Ă„r ett ca 2200 Ă„r tre. Rapphönan tĂ„l alltsĂ„ normalt hög predation och om förutsĂ€ttningarna Ă€r goda kan stammen öka mycket snabbt.
âąKycklingarna klĂ€cks normalt strax före midsommar och dĂ„ behöver de Ă€ta insekter. De har som bekant inget grus i magen nĂ€r de klĂ€cks och har dĂ€rför svĂ„rt att tillgodogöra sig vegetabilisk föda. Efter 10â12 dagar flyger kycklingarna hyggligt en kortare strĂ€cka men Ă€r givetvis starkt utsatta för predation som smĂ„.
âąRapphönan har funnits i jordbruksmark över hela Sverige, till och med i Tornedalen. Antalet har minskat dramatiskt och orsaken Ă€r i huvudsak förĂ€ndringar i jordbruket. Dagens tĂ€ta vegetation passar rapphönan illa. Tuppens uppgift Ă€r att vakta och varna och det förutsĂ€tter att tuppen kan se sin omgivning. I en tĂ€t vall eller veteĂ„ker Ă€r detta nĂ€stan omöjligt. Gles vegetation dĂ€r insekter trivs och dĂ€r sikten Ă€r god passar bra för rapphönan.
Àven utan utökad predatorjakt. Fokus i the Partridge project har varit att anlÀgga miljöer för rapphöns i traditionellt jordbrukslandskap utan att ge avkall pÄ hög produktion av normala jordbruksgrödor. Det som rapphönsen behöver för att trivas Àr:
âą En lĂ€mplig plats för boet. GĂ€rna i gammalt fjolĂ„rsgrĂ€s i nĂ€rheten av, eller under, en buske. Rapphönan vill gĂ€rna ha lite vegetation som âtakâ
⹠Gott skydd för vÀder och vind samt rovdjur. AlltsÄ tÀt vegetation dÀr rapphönan kan komma undan förföljare, exempelvis buskar eller annan hög vegetation.
⹠Mat under alla Ärstider. Gröna skott eller energirika frön Àr föda för vuxna rapphöns. Normal vinter Àr inga problem men barmark Àr att föredra.
⹠Kycklingarna mÄste ha insekter under sina första veckor. De har svÄrt att tillgodogöra sig vegetabilier. Insekterna i jordbrukslandskapet har minskat och mÄnga anser att just bristen pÄ insekter Àr den viktigaste orsaken till att rapphönsen minskar.
Inom ramen för the Partridge project har man dÀrför anlagt hÀckar placerade pÄ beatle-banks och omgivit hÀckarna med grödor som attraherar insekter. Resultaten visar tydligt att det Àr fullt möjligt att ÄterfÄ vilda rapphöns i en tÀthet upp till cirka 6 par per 100 ha pÄ vÄren.
VAD KAN VI GĂRA I SVERIGE? Kunskapen om vad vi ska göra för att fĂ„ en stam av vilda rapphöns Ă€r vĂ€l etablerad. Det Ă€r bara att följa de goda exempel som finns i England men ocksĂ„ i Sverige. Sedan Ă€r förutsĂ€ttningarna givetvis olika. I skogsbygder eller mellanbygder Ă€r det sĂ€kert mycket svĂ„rt, ja kanske nĂ€ra nog omöjligt, att etablera en vild stam av rapphöns. I slĂ€ttbygderna Ă€r det enklare men förutsĂ€tter att en inte obetydlig areal avsĂ€tts för biologisk mĂ„ngfald. 5 procent kan kanske rĂ€cka om naturen i övrigt innehĂ„ller en del av de element som behövs. PĂ„ Ăland dĂ€r jag hĂ„ller hus Ă€r förutsĂ€ttningarna goda. Medelarealen pĂ„ Ă„krarna Ă€r liten och stenmurar med grĂ€s och buskvegetation ger goda platser för bon och ofta gott skydd. Det som kan saknas Ă€r lĂ€mpliga biotoper för kycklingarna att söka insekter de första veckorna. Givetvis Ă€r det överallt viktigt att försöka minska predationen.
I Sverige har vi ingen Duke som öppnar plÄnboken för att rÀdda hotade fÄglar men vi har Postkodlotteriet! Postkodlotteriet har donerat 13,2 miljoner kronor till Nordens Ark och Birdlife Sverige som nu jobbar för att rÀdda den sydliga kÀrrsnÀppan. RÀddningsinsatserna inbegriper aktiv predatorkontroll med mÀngder av krÄkfÀllor och intensiv jakt pÄ rÀv och grÀvling.
I samband med projekt sydlig kĂ€rrsnĂ€ppa pĂ„ Ăland har man konstaterat att 90 procent av alla vadarbon pĂ„ sydligaste Ăland predaterats och dĂ„ Ă€r det framför allt rĂ€v, grĂ€vling och krĂ„ka som varit framme.
FAKTA/FĂ GELJAKT I ENGLAND
⹠I England jagar man framför allt utsatta fÄglar. UtsÀttningen sker av cirka 50 miljoner fasaner och 30 miljoner rödhöns (rapphöna frÄn Iberiska halvön och Frankrike) Dessutom sÀtts det ut rapphöns sÄ man kan nog uppskatta att utsÀttning sker av cirka 100 miljoner fÄglar Ärligen. Av dessa anses cirka 30 procent skjutas och resten dör av andra orsaker. Shooting Àr big business i England. PÄ en relativt liten shooting skjuts det cirka 200 fÄglar och skyttarna som normalt Àr 8 betalar cirka 150 000 kronor för en dag. Om du nu börjar rÀkna kommer du snabbt fram till att shooting i England omsÀtter mÄnga miljarder och sysselsÀtter mÀngder av folk. För nÀrvarande finns det runt 4000 keepers vilket anses vara fÄ dÄ det tidigare fanns över 100 000 keepers i England. Och till detta kommer allt drevfolk och alla apportörer.
âąAtt skjuta utsatta fĂ„glar Ă€r givetvis inte lika fint som att skjuta vilda. En jakt pĂ„ driven partridge eller driven grouse Ă€r avsevĂ€rt dyrare Ă€n en klappjakt pĂ„ fasaner. PĂ„ the Peppering farm sĂ€ljer man nĂ„gra jakter för att finansiera verksamheten. Men det Ă€r nog en kvalificerad gissning att the Duke himself fĂ„r stĂ„ för det mesta av kalaset. Men, som sagt, rapphönan dog inte ut during his watch.
Att Birdlife Sverige och Norden Ark fÄtt upp ögonen för betydelsen av predation pÄ sÀllsynta markhÀckande fÄglar Àr vÀrdefullt. Internt i dessa organisationer Àr frÄgan om jakt kontroversiell men insikten om hur naturen fungerar kan ge stöd Ät ökad predatorjakt.
DET SOM I SISTA ĂNDEN Ă€r helt avgörande Ă€r utformningen av jordbrukspolitiken. I dag Ă€r lantbrukare normalt skyldiga att avsĂ€tta en mindre areal för biologisk mĂ„ngfald, alltsĂ„ en form av tvĂ„ng. TvĂ„ng Ă€r sĂ€llan en effektiv metod att stimulera mĂ€nniskor till ett Ă€ndrat beteende.
BÀttre Àr positiv stimulans och nÀr det gÀller jordbrukspolitiken med sina stödformer behöver vi, precis som i England, modeller dÀr brukarna ersÀtts för att skapa biologisk mÄngfald. Den som idag anlÀgger en blommande fÀltkant pÄ sin Äker fÄr ingen ersÀttning utöver gÄrdsstödet.
MÀngder av andra ÄtgÀrder ger dÀremot extra stöd vilket nÀr det gÀller biologisk mÄngfald nÀrmast blir kontraproduktivt. En rimligt tilltagen ersÀttning för blommande fÀltkanter eller liknande ÄtgÀrder skulle kunna betyda mycket för rapphönan och mÄnga andra fÄglar i jordbrukslandskapet.
[Jordbruksverket har med EU:s godkÀnnande Àndrat stödformerna för blommande fÀltkanter och blommande Äkrar till 2025. Nu kan man fÄ ersÀttning. Ytterligare information kommer pÄ pointerklubbens hemsida inom kort.]
Charlie Mellor, head-keeper pÄ the Peppering farm gillrar en rÀvsnara.
Francis Buner med en skallra i handen och en slÄtterÀng bakom sig.
Nöjda resenÀrer tillsammans med Francis Buner funderar pÄ hur vi i Sverige ska kunna dra nytta av erfarenheterna frÄn England. För alla vill vi ha massor av rapphöns.
Arundel Castle, hÀr bor the Duke of Norfolk.
Under fyra dagar i september anordnades Pointerklubbens huvudprov i AmmarnÀs, med utstÀllning, Cacit och Guldpokal.
Teo, Blixtra och Loppan vinnare
Att som ordförande och tillika provledare fÄ möjligheten att tillsammans med VÀsterbottens FÄgelhundsklubb stÄ som arrangör för vÄrt huvudprov har varit otroligt stimulerande. För mig Àr AmmarnÀs lite av hemmaplan dÀr jag senaste tio Ären Àven varit och Àr ansvarig för den Ärliga ripinventeringen. Jag vill passa pÄ och tacka alla ni glada, positiva pointerÀgare som gjorde detta till denna positiva upplevelse med ett Huvudprov pÄ fjÀllet i AmmarnÀs.
PĂ TORSDAGEN HĂLLS den officiella utstĂ€llningen i fint höstvĂ€der, det var tyvĂ€rr bara fyra hundar anmĂ€lda, som bedömdes av Thomas Eriksson. Vet Points Lilla Loppan blev BIS, BIR, Ck och dĂ€rmed kvalificerad för SEUCH, Ă€gare och uppfödare Lena Gustafsson. Vet Points Lilla Loppan blev Ă€ven tilldelade vandringspriserna âBest In Showâ och 100-Ă„rs jubileumsgĂ„va frĂ„n Arne Thorn.
Pà FREDAGEN GICK VI UT med ett SKL-parti. VÀdret var fint men det blev lite justeringar av markerna pÄ grund av renskötseln. I partiet blev det endast en hund som lyckades prestera en jaktbar situation och premierades med en 1 SKL. Det var JofjÀllets Rippoint Teo med mig sjÀlv som Àgare. Total var det 15 hundar anmÀlda i segraklass, som dömdes av Klas Dagertun.
PĂ LĂRDAGEN VAR DET fortsatt fint vĂ€der. I guldpokalens kvalpartier startade 15 hundar varav alla var pointrar. Partierna dömdes av B-O Johansson och Roger Larsson. NĂ€r dagen var slut sĂ„ fanns det tre hundar med 1 UKL med HP, som finalist med ett 1:a pris i UKL med HP, Gamekeepers Jupiter, Ă€gare Kalle Stolt. Den andra finalisten blev Harkullens Blixtra 1 UKL HP och Kennel Oksbys vandringspris. Per Olsson blev ocksĂ„ tilldelad The Bowler Hat eftersom han var förare av den bĂ€sta unghunden. HĂ€r var BjörĂ„s Trulls placerad som nummer 3 med 1 UKL HP. Söndagens Guldpokalfinal gick i ett fantastiskt vĂ€der. Finalisterna var lösa under en timme och under den timmen hade Harkullens Blixtra ett komplett fĂ„gelarbete med resning och lugn i flog. Med mycket bra fart, stil, intensitet och format utsĂ„gs Harkullens Blixtra till 2024 Ă„rs Guldpokalvinnare.
SVERKER ĂRMIN
ORDFĂRANDE SVENSKA POINTERKLUBBEN
Sverker Ărmin tar hem segrarklassen med JofjĂ€llets Rippoint Teo. Domare Klas Dagertun.
Deltagare vid huvudprovets segrarklass.
Kvaldeltagare i Guldpokalen.
Lena Gustafsson med Vet Points Lilla Loppan, BIS, BIR, Ck pÄ klubbens officiella utstÀllning.
nÀr huvudprovet avgjordes
Hög klass pÄ Guldpokalens finalslÀpp
Finaldomare: Roger Larsson, BertÂOve Johansson
FörhĂ„llanden: HögfjĂ€llsterrĂ€ng, med inslag av vide och enris samt björkholmar, soligt vĂ€der 10â12 plusgrader, svag sydvĂ€stlig vind, tillrĂ€ckligt med fĂ„gel för att bĂ€gge hundarna skulle fĂ„ sina chanser.
Finalister: Gamekeepers Jupiter, Àg: Kalle Stolt, och Harlyckans Blixtra, Àg: Per Olsson
EFTER EN TIMMES PROMENAD upp till jungfrulig mark med deltagare och publik sÄ sÀtter vi i gÄng finalisterna. Start 10:00. Ganska omgÄende tar Blixtra förningen i vÀxlande terrÀng, hon gÄr i mycket bra fart och stil med högt huvud och lÄngstrÀckt galopp fÄr med sig marken mycket bra med mycket bra kontakt. Jupiter gÄr i tyngre aktion men med högt huvud, fÄr inte med sig marken lika bra, har en del felvÀndningar som gör att han hamnar efter i marken. 10:10. Blixtra har fortsatt förningen i slÀppet söker i breda slag. Jupiter har nÄgra felvÀndningar i motvind. 10:25. Jupiter stöter en kull i meterhögt vide, förhÄller sig lugn. Vi startar om pÄ platsen. 10:30. Förare anmÀler stÄnd pÄ Blixtra i lÄgvuxen överskÄdligt videsnÄr, avancerar och reser pÄ order singelripa mycket bra. Respekterar mycket bra i uppflog och skott. 10:33. Omstart. 10:34. Jupiter i stÄnd mot lÄgvuxet vide, ripor lÀttar och Jupiter lugn i flog och skott. 10:35. Omstart. 10:42. VÀnder vi uppÄt/bakÄt och fÄr medvind. Blixtra gÄr fortsatt i mycket bra fart och stil men kunde ha större djup och bredd i medvindssöket. Jupiter visar upp större djup och bÀttre bredd i medvinden. 11:00. Finalen avslutas. BÀgge hundarna har varit sjÀlvstÀndiga och visat mycket bra lydnad.
VINNAREN I GULDPOKALEN 2024 blir Harlyckans Blixtra som genom hela timslÄnga slÀppet visat hög klass pÄ fart och stil, har haft förningen större delen av slÀppet samt ett utmÀrkt komplett fÄgelarbete. Nummer 2 blir Jupiter som idag visat upp en tyngre aktion och vÀnt fel i vind ett par gÄnger och inte riktigt kunna hÀnga med Blixtra i motvind. Har en stöt och senare ett fÄgelarbete utan resning.
VI TACKAR FĂR FĂRTROENDET och Ă€ran att fĂ„ döma 2024 Ă„rs Guldpokal, och tackar sportsliga hundförare genom kvalet och slutligen finalen pĂ„ söndagsmorgonen.
ROGER LARSSON & B-O JOHANSSON
Finalisterna i Guldpokalen, Kalle Stolt med Gamekeepers Jupiter och Per Olsson med Harkullens Blixtra.
Per Olsson och Blixtra tar hem Guldpokalen 2024.
REGLER FĂR
GULDPOKALEN
⹠TÀvlan om priset skall Àga rum i samband med ungdomsklassens prövning, varvid bland de i denna klass tÀvlande tvenne aspiranter pÄ priset skola uttagas. Mellan dessa tvenne hundar företages, sedan ungdomsklassens prislista kungjorts och pÄ tid, som av fullmÀktigen bestÀmmes, sÀrskild sluttÀvlan, som ej bör understiga en timme i strÀck. Vid denna sluttÀvling bör annan tÀvlan icke samtidigt pÄgÄ, och bör, för sÄ vitt ej sÀrskilda omstÀndigheter göra det omöjligt, segrarklassens prisdomarnÀmnd Àven deltaga i bedömningen. Endast pointrar, som pÄ erkÀnd nordisk hundutstÀllning (eller s.k. premiering) erövrat minst 2:a pris, och som Àgas av medlemmar i erkÀnda skandinaviska kennelorganisationer med pointern pÄ sitt program, Àga tÀvla om priset.
âąPrisdomare bör vid bedömningen fĂ€sta största vikt vid hundens naturliga gĂ„vor, utan att likvĂ€l bortse frĂ„n att jĂ€mvĂ€l fodringarna pĂ„ dressyren Ă€r uppfyllda. NĂ€sa, stil, energi och snabbhet i söket samt förmĂ„ga att snabbt orientera och pĂ„ kommando raskt och villigt resa tryckande vilt samt följa löpslag Ă€ro sĂ„dana egenskaper, som böra vĂ€ga tyngst vid bedömningen, vilken i övrigt mĂ„ helt ske efter Svenska Kennelklubbens jaktprovsregler.
Torulf Johnson. FOTO
Torulf Johnson i BlÄsmark utanför PiteÄ Àr en hÀngiven skogsfÄgeljÀgare. I tvÄ decennier har han jagat över stÄende fÄgelhund. Idag har han tvÄ pointrar i familjen, och hÀr delar han med sig av sina tips för att lyckas överlista grÄfÄgeln.
SÄ lyckas du med skogsfÄgeljakten
Att fÄ vakna i ett tÀlt ute i marken lÄngt bort frÄn belagd vÀg, gÀrna utan mobiltÀckning, en kall septembermorgon Àr bland det bÀsta jag vet. Hundarna vaknar till och börjar strÀcka pÄ sig. Det Àr hÀr jag samlar mycket av min energi för resterande del av Äret.
Drömmen om att lyckas lura tjÀdertuppen ska nu förverkligas. För att lyckas med skogsjakt sÄ finns det mÄnga olika saker som mÄste fungera för att man ska fÄ den optimala upplevelsen.
Jaktmarken hur ska jag ta mig en den? Jag som förare bestÀmmer var hundarna ska söka och hunden skall anpassa sig efter den vÀg som jag vÀljer hundarna ska jaga för oss och vi ska inte jaga hunden.
NĂR JAG KOMMER PĂ EN ny mark sitter jag oftast och kollar kartan i nĂ„gon timme innan jag beger mig ut. Var finns bĂ€ckar, myrar, berg? TĂ€nker ute en rutt som jag ska gĂ„ för att optimera vinden sĂ„ jag sĂ„ mycket som möjligt slipper medvind. I rutten finns oftast alternativ i terrĂ€ngtyp, det vill sĂ€ga har fĂ„gel gĂ„tt frĂ„n det blöta mot höjderna eller Ă€r dom i anslutning? Hur ser bĂ€rtillgĂ„ngen ut och i vilket vĂ€derstreck Ă€r det mest bĂ€r? I början av hösten jagar jag uteslutande
efter bÀckar och runt myrsystem. Att lÀra kÀnna sin mark tar tid hur rör sig fÄglarna utifrÄn vÀder, vind, kyla under hösten. Ett markomrÄde som kan vara tomt frÄn 25 august till 10 september kan hÄlla den bÀsta jakten i oktober.
Hundens arbetssĂ€tt skiljer sig inte sĂ„ mycket mot dom andra underlagen men stĂ€ller högre krav pĂ„ vissa delar av egenskaperna en duktig hund ska uppvisa för att bli framgĂ„ngsrik. Hunden ska anpassa sitt sök efter terrĂ€ngen, Ă€r det ett öppet myrlandskap med inslag av holmar Ă€r det till fördel om hunden lĂ€gger upp ett âfjĂ€llâsök för att 5 minuter senare gĂ„ i stort sett max 50 meter i slagen i ett trĂ„ngt contorta bestĂ„nd. Detta stĂ€ller mycket höga krav pĂ„ följsamhet hos hundarna. En hund som gĂ„r utmĂ€rkt i skogen ser man cirka 10 procent av tiden i söket övrig tid ska man veta var hunden befinner sig, som ett osynligt koppel till hunden. DĂ€r du som förare kan peka var hunden stĂ„r om den inte kommer som förvĂ€ntat cirka 30 meter fram vid granen.
JAG HĂR MĂ NGA PRATA om vidd i antal meter men för mig Ă€r det uteslutande tid hur lĂ„ng tid Ă€r hunden borta, en inbyggd kĂ€nsla att nu ska den komma tillbaka och gör den inte det vĂ€nta 30-45 sekunder innan du
börjar leta efter hunden. Det gÄr fort att förstöra ett sök pÄ hunden om man nyttjar all teknik som Àr tillgÀnglig, samma teknik som kan vara helt underbar att anvÀnda sig av för att jaga in hunden om den anvÀnds rÀtt.
StÄndet, det Àr nu det gÀller, Àr det gamel tuppen som ligger risigt till eller Àr det en orre eller ripa. NÀr vÄra hundar stÄr ska fÄgel lyfta inom hagelhÄll, det Àr det optimala. HÀr stÀller skogen höga krav pÄ hunden som inte bara ska snabbt kunna anpassa sig efter förutsÀttningarna för dagen utan Àven vilket vilt som den stÄr för. En duktig hund anser jag inte ska stöta mer Àn en gÄng innan den har anpassat sig hur nÀra den kan gÄ just den dagen.
DET VILTSLAG SOM ĂNDRAR sitt beteende mest anser jag vara orrar dĂ€r som första veckorna kan slĂ€ppa in hunden pĂ„ ett par meter för att i slutet av september flyga pĂ„ andra sidan myren 150 meter bort. Hundar som Ă€r försiktiga och inte vĂ„gar trycka fast tjĂ€dern, dĂ„ har fĂ„geln en förkĂ€rlek att springa undan och lyfta precis utom hagelhĂ„ll. StĂ„r hunden för en singelfĂ„gel eller en kull kommer förmodligen att förĂ€ndra avstĂ„ndet till hunden.
