Byggvärlden nr 12, 2023

Page 1

I SPÅREN EFTER VARSELVÅGEN

Sex byggbolag: Fortsatt tufft läge men även all-time-high

Posttidning B Byggvärlden/BF Docu AB Löjtnantsgatan 9, 827 32 Ljusdal SID 10-11 SID 6 SID 16 Ökad
Byggkrisen bromsar in energiprojekt i Örebro Han knäckte miljardvallen för Vestia FOTO: LENA FRÄNDBERG FOTO: HENRIK EKBERG DEBATT Denna oroande utveckling kräver en reviderad fiskalpolitik och stimulansåtgärder ALLTID SENASTE NYTT PÅ BYGGVARLDEN.SE NUMMER 12 • SEPTEMBER 2023 SID 4-5
terrorhotnivå påverkar byggbolag
FOTO: GETTY IMAGES BRANSCHENS LEDANDE AFFÄRS- OCH NYHETSTIDNING PRIS: 1 599 KR/ÅR Gratis för medlemmar i Bra resultat – utan krångel ETT N O R DISKT HA N T V E KR ADES N 1 059 • UH N T O N IT Huntonit Brannit En brandhämmande tak- och väggskiva Färdigmålade med flamskyddande, vit Brannitfärg och redo att monteras direkt. Sätt på plats, skruva - klart! Uppfyllerkraven förinvändigt ytskikt B-s1,d0 -enligt EN 13501- 1:2007 +A1:2009.

Sverige, ett land med en befolkning på endast tio miljoner människor, står inför ekonomiska utmaningar trots sin höga levnadsstandard och välutvecklade status. Den potentiella risken för stagflation, en situation med hög inflation och hög arbetslöshet, har börjat kasta sin skugga över den svenska ekonomin.

Bekämpa stagflation i Sverige genom strategisk stimulans

Denna oroande utveckling kräver en reviderad fiskalpolitik och strategiska stimulansåtgärder för att hålla ekonomin stabil och undvika de destruktiva konsekvenserna av stagflation.

Enligt professor Calmfors vid Stockholms universitet är Sverige på väg mot stagflation. Men vad behöver vi göra för att motverka det.  Istället för att enbart fokusera på inflationen bör regeringen tänka i nya banor och rikta sina ansträngningar mot att stimulera byggsektorn. Att investera i byggnation av småhus och bostäder skulle inte bara skapa arbetstillfällen och öka efterfrågan på arbetskraft, utan också bidra till att lösa den brännande frågan om bostadsbrist som länge har plågat svenska medborgare. Denna strategi skulle få en dubbel verkan: Först skulle den

dämpa efterfrågan på lägenheter och hus, vilket på kort sikt skulle leda till sänkta priser. Men när marknaden stabiliserar sig och utbudet av bostäder är begränsat, kommer priserna att öka i en ”normal” takt, vilket skapar en ekonomisk återhämtningsvåg som inte tvingar gemene man att belåna sig upp över öronen!

För att genomföra denna strategi framstår olika stimulansåtgärder som nödvändiga:

• FINANSPOLITISKA ÅTGÄRDER: Regeringen bör kanalisera medel mot offentliga investeringar, särskilt inom infrastruktur, utbildning och teknologisk innovation. Dessa investeringar skulle inte bara skapa jobb utan också stimulera efterfrågan och öka produktiviteten på lång sikt.

• ARBETSMARKNADSÅTGÄRDER: Genom att investera i utbildningsprogram och arbetsmarknadsreformer kan regeringen hjälpa arbetskraften att anpassa sig till den snabbt föränderliga arbetsmarknaden. Detta skulle minska arbetslösheten och öka arbetskraftens produktivitet, vilket i sin tur skulle stödja den ekonomiska tillväxten.

Det är dock viktigt att påpeka att det inte finns någon universell lösning på dessa utmaningar. Beroende på den aktuella ekonomiska situationen och andra faktorer kan strategin anpassas. Därför är det avgörande att regeringen inte bara koncentrerar sig på att kontrollera inflationen utan också ser till andra aspekter av ekonomin för att uppnå en hållbar och balanserad tillväxt. Genom att anta en omfattande strategi som inkluderar

Det mesta regnar bort….

Åter vid tangenterna, tillbaka efter en ledighet som till stora delar, för mig likt för andra, regnat bort.

I min åsikt är semester och återhämtning dock inget väder utan snarare en hastighet och den kan dras ned även vid konstant nederbörd. Jag är stark förespråkare av att semestern skall utnyttjas till lata dagar tillsammans med familjen men vädret som varit har nästan likt en magnet bjudit in till kontemplation kring arbetslivet och vår branschframtid.

Det är oroliga tider, konjunkturen, ränteläget och osäkerheten i världsekonomin skapar en oklar bild om vart vi inom samhällsbyggnad är på väg, eller vi är nog alla överens om att det stundar tuffa tider, men när ljusningen kommer råder en viss osäkerhet.

Tingsgatan 2, 827 32 Ljusdal n 0651-150 50

Skanska Sveriges-vd Magnus Persson argumenterar för att det på en basal nivå inte finns någon byggkris, detta kan jag i sak hålla med om. Det råder trots allt fortfarande en bostadsbrist, vi har ett uppdämt behov av upprustning av vår infrastruktur likväl som samhällsfastigheter.

Men likväl är jag övertygad om att många med mig känner av en inbromsning och nedgång som, om inte ska tituleras kris, ändå bör adresseras som oroväckande.

DET FINNS I regel ingen universal-lösning, quick fix, det finns det väldigt sällan. Ett av svaren är som alltid att arbeta närmare varandra, lösningsorienterat över organisatoriska gränser för samhällets bästa. Det är viktigt att komma ihåg i stunder likt detta, att vi inom

Chefredaktör: n Henrik Ekberg henrik.ekberg@byggvarlden.se

Nyhetchef: n Anna Sjöström anna.sjostrom@byggvarlden.se

samhällsbyggnad är en vital pulsåder i samhällets utveckling. Det perspektivet tycker åtminstone jag, skapar en vördnad inför uppgiften och möjliggör samarbete och inte konflikt.

Det finns några saker jag gärna skulle se inträffa under andra halvåret, om jag fick önska så:

Genomförs det en rad stora upphandlingar med portföljperspektiv till motsats från projektperspektiv med inslag av utmanande kravställning som driver innovation inom hållbarhet, produktivitet och framför allt samarbete. Får jag läsa om (eller ännu hellre uppleva) positivitet kring samarbetsklimat i något, för samhället stort och viktigt projekt. Satsar fler företag tydligt och publikt på sin produktivitetsutveckling, och använder våra

investeringar, reformer och arbetsmarknadsåtgärder kan Sverige möta utmaningarna med stagflation och säkra en positiv ekonomisk framtid.

Slutligen, vi bör återuppta EMU-frågan igen. Vi kan inte ha en svag krona i evigheter, förtroendet för kronan är mycket låg, vilket driver på inflationen ännu mer!

Reporter: n Samuel Karlsson samuel.karlsson@svenskamedia.se

Reporter: n Annika Rådlund annika.radlund@svenskamedia.se

Layout: n Anna Björner anna.bjorner@svenskamedia.se

Produktionsansvarig: n Isak Andersson isak.andersson@byggvarlden.se

branschforum för att dela med sig av sina erfarenheter Ökar den offentliga sektorn sina investeringar

DET ÅTERSTÅR ATT se om något av ovanstående inträffar, utöver det så hade det varit väldigt uppskattat om inte sensommaren och inledningen av hösten regnar bort likt sommaren. Men det är trots allt inte alltid önskningar slår in.

Annonsförsäljning/platsannonsering:

n Jon Öst, 0707-62 76 82 jon.ost@svenskamedia.se

n Stefan Jonsson 070-311 37 58 stefan.jonsson@svenskamedia.se

Koordinator:

n Emelie Hansson,0651-69 90 08 emelie.hansson@svenskamedia.se

Webb: www.byggvarlden.se

E-post: info@byggvarlden.se

Prenumeration och adressändring: Måndag-Fredag: 08.00–10.00 n 0651-69 90 90, pren@byggvarlden.se

2 Nummer 12 • september 2023
JIMMY DAHLSTRÖM, CHEF FÖR RAMIRENTS DEN TEMPORÄRA FABRIKEN BENJAMIN VON JAHF, VD FÖR EHRAB GRUPPEN
Följ Byggvärlden på Facebook, Twitter och Linkedin. n Senaste nytt på: byggvarlden.se SVANENMÄRKET Trycksak 3041 0174
Ansvarig utgivare: n Mikael Sagström, Svenska Media i Ljusdal AB n Byggvärlden produceras och ges ut av Svenska Media i Ljusdal AB, ett företag i Byggfakta Group-koncernen. n Tryck: Pressgrannar AB, Redaktionen ansvarar ej för insänt ej beställt material. n Personuppgiftspolicy: Din personliga integritet och vår hantering av dina personuppgifter är viktig för oss. Vi har förtydligat hur vi hanterar dina personuppgifter i vår policy. Läs mer på www.svenskamedia.se/policy

TJÄNSTER FÖR FRAMTIDEN

Vi vet inte vilka tjänster du som proffsbyggare kommer att efterfråga i framtiden. Men en sak vet vi: Att vi kommer fortsätta lyssna på dina önskemål och sätta oss in i dina utmaningar. För vi gör allt för att göra din arbetsdag enklare. Tillsammans fixar vi allt.

Northvolt är byggherre för fabriken i Skellefteå. Foto från bygget 2022. FOTO: ULRIKA

Northvolt-chefen nekar till brott

Q Rättegången mot batteritillverkaren Northvolt inleddes förra veckan. En person med personal- och anställningsansvar är åtalad, misstänkt för brott mot utlänningslagen. Chefen förnekar brott. Bolaget Northvolt riskerar också att dömas till en sanktionsavgift på cirka 620 000 kronor. Det handlar om tolv vvs-montörer och svetsare från Indien och Serbien som jobbade på Northvolt i Skellefteå under 2021 utan att ha rätt att vistas i Sverige och utan arbetstillstånd. Arbetarna var anställda av en underentreprenör men enligt åklagare Jennifer Piironen bär huvudentreprenören Northvolt straffansvaret.

Avbryter upphandlingen av elväg

Q Trafikverket avbryter den pågående upphandlingen av elväg längs E20, på sträckan Hallsberg – Örebro. Under 2023 har de anbud som kommit in visat att den finansiering som projektet har inte täcker kostnaderna för att kunna bygga ett komplett elvägssystem, inklusive elvägsteknik, kringtjänster samt betal- och accessystem.

– Vi såg att de anbud som kom in låg högt överbudgeten och att projektet inte längre skulle vara genomförbart, säger biträdande chef för Trafikverkets elektrifieringsprogram Kenneth Natanaelsson.

NCC bygger 170

lägenheter i Danderyd

Q NCC ska i samverkan med Aros Bostadsutveckling bygga 170 hyresrätter i det nya bostadskvarteret Invernesshöjden i Danderyd, norr om Stockholm.

Markarbete pågår och byggstart sker i november 2023. Första inflyttning beräknas ske 2026. Ordervärdet uppgår till totalt cirka 300 miljoner kronor och orderregistreras i tredje kvartalet 2023 i affärsområde NCC Building Sweden.

Det är den tredje etappen av Invernesshöjden i Danderyd. De 170

hyresrättslägenheterna är fördelade i två huskroppar med 7–14 våningsplan samt källarplan. Lägenheterna kommer att miljömärkas enligt Svanen.

8,7%

... har försäljningen av lagerbalk och projektbalk minskat med under årets första sex månader, jämfört med samma period förra året. Försäljningen av projektbalk, som säljs direkt till byggentreprenörer och fastighetsutvecklare, ökade med 5,6 procent under perioden och lagerbalken minskade med 29,7 procent under perioden.

– Vi märker tydligt att konsumenternas köpkraft har sjunkit som en följd av ökade räntor och hög inflation. Det är en bidragande faktor till att försäljningen av lagerbalk har minskat, fortsätter Johan Fröbel, chef teknik och handel på branschorganisationen Svenskt Trä.

Varslen inom bygg

Varslen har duggat tätt i byggbranschen det senaste året.

Men vad hände sedan? Sex företag med olika förutsättningar ger sina kommentarer om varslen.

– Utfallet har varit all-timehigh i orderingång, säger Mikael Brand, vd, Lindbäcks.

Konjunkturnedgången har slagit hårt mot företagen i byggbranschen. Och troligen är det bara början. Nyligen varnade analysföretaget Dun & Bradstreet för en konkursvåg. Enligt deras nya prognos riskerar mellan 1 200 och 1 400 byggföretag att gå i konkurs under de närmsta 12 månaderna.

Ett av företagen som har haft det tufft är bostadsutvecklaren Obos. De varslade först 70 anställda, och därefter ytterligare 200 medarbetare om uppsägning men nu hoppas man på en ljusning. Under sommarmånaderna har de upplevt en stabilisering av marknaden.

– Vi har i princip fullföljt hela varslet. Vi följer marknadsutvecklingen noggrant och har planerat vår verksamhet efter en ökad försäljning nu under hösten. Under sommaren hade vi den bästa försäljningsmånaden på ett års tid och vi arbetar stenhårt för att även höstmånadernas försäljning ska komma in i linje med våra prognoser. Vi marknadsanpassar oss genom kampanjer för våra medlemmar samt vidareutveckling av nya yteffektiva produkter som fler har möjlighet att köpa, säger Joakim Henriksson, vd på Obos Sverige.

Utfallet har varit all-time-high i orderingång

FÖR ATT MÖTA kundernas behov och betalningsförmåga genomför Obos olika åtgärder och vidareutvecklar nya yteffektiva produkter som deras medlemmar och kunder har råd att köpa. I vissa projekt genomför de även olika typer av säljkampanjer och erbjudanden för att ge fler möjlighet att köpa sitt boende.

– Något vi är stolta över att erbjuda i vissa projekt är vår boköpsmodell ”Obos Deläga”, där medlemmar kan köpa halva bostaden men bo i hela. Det öppnar dörrarna för bland annat förstagångsköpare som inte har hunnit spara ihop till en hel kontantinsats. Tittar jag i kristallkulan så kommer vi i framtiden att bygga mer som människor vill bo i form av trädgårdsstäder.

Genom industriell byggnation kan

vi med blandad bebyggelse bygga både klimatsmart och socialt hållbart där livet mellan husen blir en viktig ingrediens, säger Joakim Henriksson.

MOELVEN BYGGMODUL TILLVERKAR bland annat manskapsbodar, men nu leder färre byggstarter till en lägre efterfrågan. Företaget har tvingats varsla medarbetar i fabriken i värmländska Kil i två omgångar.

– Vi har gått från att ha en högre efterfrågan än normalt på manskapsbodar till att nu ha en kraftigt minskad efterfrågan inom detta segment, säger Henrik Asp, vd, på Moelven.

I slutändan blev det 18 personer som fick gå i januari och 21 personer i maj. I januari var 2 av 18 tjänste-

män, i maj var det inga tjänstemän som blev uppsagda. De har även dragit ned på inhyrd personal men sedan den senaste omgången i maj har de inte genomfört några fler varsel. – Jag vill inte spekulera i om vi kommer att behöva varsla något mer längre fram. Vi har ju en relativt blandad affär med en mix av hyrmoduler, projekt och bodar. Inom projekt finns det ju allt från skolor och äldreboenden, till sjukhus och lägenheter. På bodsidan, som berör fabriken i Kil, ser orderboken bättre ut nu än för en tid sedan, så där kommer vi faktiskt att gå upp något i produktionstakt inom kort, vilket ju är positivt. Det vi ser i den här marknaden är en lite större osäkerhet, där det kan dröja längre tid till vi får klart affären med kund, säger Henrik Asp.

ETT AV BYGGFÖRETAGEN som gått från motvind till medvind är Lindbäcks. De varslade 100 personer om uppsägning i oktober förra året. Efter förhandlingar med facket och vissa justeringar blev det närmare 50 personer som fick lämna företaget. Lindbäcks har även genomfört närmare 40 förbättringsprojekt för att bli så konkurrenskraftiga inom konceptet med industriellt byggande som möjligt. De har även genomfört stora förändringsarbeten som givit positivt resultat. – Det har varit ett omtumlande år som vd, minst sagt, från tillträdet i maj förra året till nu.

Lindbäcks har genomgått ett stort förändringsarbete för att bli mer kostnadseffektiva och samtidigt bibehålla högsta kvalitet i leverans. Detta samtidigt som branschen genomlevt den värsta krisen om inte någonsin så på decennier. Utfallet har varit all-time-high i orderingång samtidigt som vi ser – då vi agerar över stora delar av landet – lokala avvikelser där vi försöker hitta lösningar för att undvika varsel, vilket dock inte kan uteslutas. Nuläget är överlag mycket positivt men med lokala avvikelser, säger Mikael Brandt som är avgående vd för Lindbäcks.

ÄVEN DE STORA byggföretagen känner av de bistra tiderna. För att dimensionera verksamheten för lägre produktionsvolymer till följd av det försämrade konjunkturläget lade JM i slutet av april ett varsel för att minska koncernens bemanning med cirka 200 medarbetare, varav 170 i Sverige. Förhandlingarna avslutades under juni och kom slutligen att i Sverige beröra 110 medarbetare varav cirka 70 till följd av uppsägning på grund av arbetsbrist. De kan i dagsläget inte uttala sig om det kommer bli aktuellt med fler varsel.

– Vi anpassar kontinuerligt bemanningen till pågående produktion

4 Nummer 12 • september 2023
VALLGÅRDA Byggjätten JM är ett av företagen som tvingats varsla personal. Bostadsutvecklaren Obos upplever en stabilisering av marknaden enligt bolagets vd Joakim Henriksson. FOTO: OBOS Katarina Jordell Rimmerfeldt Henrik Asp Mikael Brandt

så gick det sedan

Både entreprenör och beställare har hävt kontraktet.

Ny upphandling i Barkarby påbörjad

Q Upphandlingen av ny entreprenör i Barkarby har skickats ut och den 1 november vill förvaltningschef Niklas Bergman skriva på ett kontrakt med en entreprenör.

– Ju snabbare vi kommer igång igen, desto bättre. Så fort vi har en ny entreprenör på plats kan vi bättre bedöma hur lång tid det kommer att ta att slutföra arbetena det gäller, främst stora betongarbeten. Då kan vi också ge ett besked om hur stor den totala förseningen blir, säger han.

Värdet på det nya kontraktet är cirka 300 miljoner kronor.

Lindbäcks har genomfört en rad åtgärder för att möta den tuffa konjunkturen och upplever en positiv trend. Bland annat har Lindbäcks tecknat avtal med det kommunala bostadsbolaget Nynäshamnsbostäder om enerigismarta hus.

anpassad efter en lägre produktionsvolym.

och realistisk bedömning avseende projektstarter, och har nu minskat av bemanningen utifrån vad som är överblickbart i rådande marknadsläge. Hur det ser ut längre fram går inte att besvara i dag beaktat rådande osäkerhet gällande det makroekonomiska läget, säger Katarina Rimmerfeldt, kommunikationschef på JM.

Bostadsutvecklaren Besqab varslade 40 medarbetare i mitten av juni. Processen pågår med bland annat förhandlingar med fackliga parter. Varslet gäller hela organisationen. Vad utfallet blir vet man inte ännu då processen inte är klar, men syftet är att rusta bolaget, minska kostnaderna och skapa en konkurrenskraftig organisation

– Besqab har varit verksam bostadsutvecklare i över 30 år och har varit med om konjunktursvängningar tidigare och har erfarenhet att klara nedgångar i marknaden. Det finns ett underliggande stort behov av nya bostäder på våra marknader, vilket vi inte minst märker nu efter sommaren då besökarna på visningarna ökat markant. Vi fokuserar på vår kärnverksamhet projektutveckling och genomförande av attraktiva och hållbara boendemiljöer i bra lägen, säger Christina Durling, kommunikationschef på Besqab.

Ännu ett företag som drabbats hårt av den vikande konjunkturen är Derome. I början av året verkställdes ett varsel där 60 av medarbetarna fick avsluta sina anställ-

ningar. Därefter har neddragningar genomförts under våren och ytterligare cirka 200 medarbetare har sagts upp. Den stora majoriteten som sagts upp arbetade inom affärsområden i koncernen som riktar sig mot nybyggnation.

– Vi har under flera år av kraftig tillväxt ökat vår kapacitet och antalet medarbetare, tyvärr måste även vi anpassa oss när konjunkturen vänder för att vara långsiktiga och ansvarsfulla i vårt agerande. Lågkonjunkturen påverkar inte bara Derome och hela vår bransch, utan hela samhället. Vilka anpassningar vi kan komma att behöva göra framåt beror på hur lång och djup sättningen blir. Men vi har inga mer lagda varsel idag, säger Kajsa Karlsson, Pr-kommunikation på Derome.

SAMUEL KARLSSON

Konkurshot mot 1 400 företag

Mellan 1 200 och 1 400 byggföretag riskerar att gå konkurs under de närmsta 12 månaderna.

Det visar en ny prognos från analysföretaget Dun & Bradstreet.

Prognosen visar att konkursrisken i byggbranschen är nästan dubbelt så stor som för ekonomin i stort och att skulle innebära uppemot 35 procent fler konkurser kommande år jämfört med 2019, som betraktas som ett normalt år konjunkturmässigt.

Kommande 12 månader förväntas 1,75–2,0 procent av bolagen i byggbranschen gå i konkurs. Branschen har nästan dubbelt så hög konkursrisk som andra företag i snitt, där 0,95 procent av bolagen (6 310 bolag) förväntas gå i konkurs det närmaste året.

– Det är viktigare än någonsin att vara noggrann med vem du gör affärer med, för att hålla nere risken i den egna verksamheten och säkra resiliens. Siffrorna visar att det har

särskilt stor betydelse för de som anlitar byggföretag. Byggverksamhet är en konkursbenägen bransch som drabbas hårt när ekonomin bromsar in eftersom den till stor del består av mindre bolag med dålig likviditet, säger Henrik Hargeus, affärsanalytiker på Dun & Bradstreet.

PROGNOSEN ÄR BASERAD på uppgifter om kreditvärdigheten hos 69 712 byggföretag, kombinerat med historiska data om konkursrisk för olika kreditvärdighetsbetyg (AAA-C) samt nya bolag och befintliga bolag utan kreditbetyg.

Korrelationen mellan kreditvärdighet och konkursrisk är stark. Av byggföretagen som gick i konkurs under januari till och med juli 2023 hade 60,5 procent kreditratingbetyget C, den lägsta nivån, ett år innan konkursen. 0,25 procent av bolagen som gick i konkurs under perioden hade den bästa kreditratingen AAA ett år innan konkursen.

Andelen betalningsanmärk-

ningar bland byggföretag har ökat och ligger över snittet för ekonomin som helhet. Under juli 2023 ökade betalningsanmärkningarna bland byggbolagen med 9,9 procent, jämfört med juli 2022. Det kan ställas mot betalningsanmärkningar för ekonomin i stort, vilka minskade med 1,6 procent under samma period.

– Betalningsanmärkningar är en tidig indikator på vart vi är på väg. Att anmärkningarna inom bygg har ökat mer än ekonomin som helhet, och är ett tecken på svag resiliens. Detta är illavarslande för branschen. Antalet anmärkningar kan också komma att öka, med tanke på att många bolag har skatteskulder som behöver betalas tillbaka, som de har kunnat skjuta upp med anledning av pandemin, säger Henrik Hargeus.

DEN DRIVANDE FAKTORN bakom ökningen av betalningsanmärkningar inom bygg är att andelen enskilda mål, skulder till privata aktörer,

Serneke avvecklar två av sina kontor

Q Serneke genomför förändringar i sin entreprenadverksamhet som innebär att region Mitt och Norr inte längre ingår i bolaget.

Sernekes kontor i Luleå och Umeå avvecklas. Serneke färdigställer pågående projekt i norra Sverige (Umeå, Luleå, Pajala och Kiruna). Verksamheten i Sundsvall övergår till region Öst. Ett 50-tal tjänster berörs och cirka 15 tjänster sägs upp. Verksamhet i Värmland avyttras till byggkoncernen T3. Övrig verksamhet i region Mitt (Örebro och Dalarna) övergår till region Öst. Ett 40-tal tjänster berörs. Alla medarbetare i Värmland erbjuds vidare anställning hos köparen T3.

12%

har ökat sedan pandemiutbrottet 2020.

37 procent avbetalningsanmärkningarna i juli 2023 berodde på skulder till privata aktörer, medan motsvarande siffra för 2022 är 26 procent. Resterande betalningsanmärkningar kommer från allmänna mål som rör skulder till staten, så som skatter och avgifter.

UNDER PERIODEN 1 januari till 13 augusti 2023 gick 865 bolag i byggbranschen i konkurs, en ökning med 31,3 procent jämfört med samma period 2022. I snitt utgjorde byggverksamhet 18,7 procent av samtliga konkurser under den perioden.

Andelen konkurser inom byggverksamhet var högst för företag med 5 till 9 anställda (30,3 procent) och 10 till 50 anställda (30,4 procent). I termer av andelen anställda i konkurs, kom 25,9 procent (3 068 personer) från byggverksamhet under perioden.

... har priserna för permanenta småhus sjunkit med på riksnivå andra kvartalet 2023 jämfört med andra kvartalet 2022. Det genomsnittliga priset för ett småhus för permanent boende, villa, par-, rad- eller kedjehus, var 3,6 miljoner kronor under andra kvartalet. I storstadsregionerna spänner medelpriset från 4,7 miljoner kronor i Stormalmö till 6,6 miljoner i Storstockholm. Siffrorna kommer från SCB:s senaste fastighetsprisindex.

Peab förstärker väg i Sollefteå kommun

Q Peab har fått uppdraget att förstärka väg 953 mellan Östgranvåg och Forsmo i Sollefteå kommun. Beställare är Trafikverket och kontraktssumman uppgår till 115 miljoner kronor.

Arbetena genomförs i samverkan med Trafikverket. När vägen förstärks schaktas stora ytor och omfattande planteringar är en del av uppdraget. Vägarbetet kommer att vara geotekniskt utmanande. Uppdraget är en utförandeentreprenad med byggstart i september 2023 och beräknas vara klart i oktober 2025. Projektet orderanmäls i det tredje kvartalet 2023.

5 september 2023 • Nummer 12
FOTO:
FOTO:
REGION STOCKHOLM Två av Sernekes kontor berörs.
SERNEKE
BILD: LINDBÄCKS
FOTO: SAMUEL KARLSSON Christina Durling Kajsa Karlsson

Så påverkas byggjättarna av det ökade terrorhotet

Nyligen höjde Säpo landets terrorhotnivå till en fyra på en femgradig skala. Byggvärlden har varit i kontakt med några av landets största byggbolag om hur de påverkas av det ökade hotet.

Enligt statsminister Ulf Kristersson (M) har Sverige gått från att vara ett så kallat legitimt mål till ett prioriterat mål för terrordåd. Härom veckan höjdes terrorhotnivån i landet från en trea till en fyra. Bland annat kommer de 15 myndigheterna i samverkansrådet mot terrorism att intensifiera sin samverkan samtidigt som gränskontrollerna skärps.

Dagen efter gav regeringen Trafikverket och Transportstyrelsen i uppdrag att utreda behovet av att stärka det svenska järnvägs- och kollektivtrafikskyddet.

– Säkerhetsläget i Sverige har försämrats och den ökade hotbilden kan påverka många delar av samhället, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD).

Ser man till de tre största byggbolagen i landet, Peab, Skanska och NCC, så svarar samtliga att man nu noga följer utvecklingen och omvärldsläget. Skanska säger att man berörs på samma sätt som alla andra aktörer på den nationella och internationella marknaden, det vill säga att det finns viss risk för att de drabbas beroende på var, när och hur ett eventuellt nytt terrorangrepp sker i Sverige.

– Vi ser att risken berör både vår byggande verksamhet och vår kontorsverksamhet, samt vid våra tjänsteresor och deltagande på mer publika platser och event, säger Jacob Birkeland, press och public affairschef på Skanska.

Q Finns det några konkreta åtgärder som ni tänker vidta?

– Inledningsvis ser vi att vi behöver ytterligare öka vår medvetenhet

Vi ser att risken berör både vår byggande verksamhet och vår kontorsverksamhet

om risken, särskilt i Sverige, och därför mana till ökad vaksamhet mot förändringar i vår verksamhet som kan indikera ökad risk för angrepp i stort eller för ett nära förestående angrepp. Vi följer myndigheternas lägesbilder och rekommendationer, samtidigt som vi internt bevakar och värderar eventuella säkerhetsrisker kopplade till vår samlade verksamhet. Vi utesluter inte att vi kan komma att behöva komplettera våra säkerhetsrekommendationer eller begränsningar av och i vår verksamhet så snart vi har underlag för sådana beslut. Vi har även viss dialog

med relevanta myndigheter för att noga bevaka just våra säkerhetsrisker.

Peabs säkerhetschef Petter Elfström menar att det alltid finns risker med projekt på platser där det vistas mycket människor.

– Men vi uppfattar inte att Peab är särskilt utsatta i nuläget. Givet en höjd terrornivå i Sverige följer vi utvecklingen och omvärldsläget noga.

De råd och rekommendationer kring säkerhet från myndigheter gäller även för oss i Peab, säger han.

NCC har, enligt presschef Amelie Winberg, ett löpande och systematiskt säkerhetsarbete.

– Utifrån det arbetet bedömer vi risker och vilka åtgärder vi behöver vidta i olika situationer. Det gäller även i det här läget. Vi följer omvärldsläget löpande, säger hon.

Svevia är en annan stor aktör i Byggsverige.

Q Hur berörs ni som stort byggbolag av det ökade terrorhotet?

– Svevia följer Säkerhetspolisens och krisinformation.se fortsatta rekommendationer om hur vi människor ska tänka och agera i vardagen. Vi uppmanar våra medarbetare att hålla sig uppdaterade om säkerhetsläget och vara mer vaksamma på saker i sin närmiljö som avviker från hur det brukar vara, enligt kommunikationschef Sofia Eriksson.

Q Finns det några konkreta åtgärder som ni tänker vidta?  – Vi har redan tidigare, som en konsekvens av kriget i Ukraina och eftersom vi har märkt ”en ökad ak-

tivitet” i form av cyberattacker, vidtagit flera åtgärder. Inte minst har Svevia IT rustat verksamheten och hanterat potentiella hot. Vi har också tillsatt en säkerhetschef tillika säkerhetsskyddschef i en nyinrättad befattning. Hans breda och gedigna kompetens från stora internationella bolag blir viktig i vårt fortsatta säkerhetsarbete.

– Svevia uppmanar också alla chefer att genomföra MSB:s webbkurs ”Terrorberedskap” om säkerhet i offentliga miljöer – gärna tillsammans med sina medarbetare. Vi går även ut med konkret information om hur man tipsar polisen, hur man agerar vid ett attentat, hur man bäst håller sig uppdaterad om läget och vikten av att vara källkritisk.

”Det finns projekt som är mer känsliga”

Byggbolag bör ha en högre nivå av generella säkerhetsåtgärder nu, men också en plan för att snabbt kunna skruva upp säkerheten om det skulle behövas.

Det säger Jörgen Holmlund, tidigare polisöverintendent, säkerhetsexpert och lärare i underrättelsetjänst vid Försvarshögskolan.

Q Hur bör byggbolagen agera nu?

– Gör en noggrann analys över vad nivå fyra innebär för hela din organisation. Vad innebär det för exempelvis personal, lokaler och själva verksamheten. På vilket sätt kan organisationen bli utsatt? Fundera igenom åtgärder för de olika terrorhotsnivåerna så att det finns en plan för att skala upp, eller ner i framtiden, säger han.

Ett exempel på omedelbara åtgärder, som de använt sig av i Försvarshögskolans lokaler, är att införa nya passerkort med namn och bild och krav på att de ska bäras synligt. Ett enkelt sätt att visa att de som rör sig i lokalerna har rätt att vara där, menar han.

– Det finns också ett värde i att visa att man gör något synligt och direkt och inte väntar på direktiv

Vi ska inte bjuda ut all samhällskritisk information till andra länder

uppifrån. Man visar att man tar de här frågorna på allvar.

Andra åtgärder som kan ingå i en plan för säkerheten är vara utökade in- och utpasseringskontroller, där personernas identitet kontrolleras och kontroller av leveranser in och ut.

– En sådan plan har man nytta vid särskilda händelser, som till exempelvis misstankar om stöld. Bolag kan använda den nu höjda risknivån för att utarbeta en plan för olika situationer. De ska också tänka på att kommunicera varför olika åtgärder sätts in.

Q Finns det särskilt utsatta platser eller situationer?

– Vid vissa byggprojekt, där det handlar om särskilda objekt eller kunder, bör en mer gedigen grundanalys göras och det ska göras tidigt i processen. Upphandlare bör fundera på hur lämpligt det är att utländska bolag vinner kontrakt som kan synliggöra hela tunnel-

banenätet eller liknande. Det är lättare sagt än gjort, eftersom vi har LOU som styr vem som får kontrakten. Tänket kring att förebygga terrorbrott måste vidgas och ta större hänsyn till vad som är samhällskritiskt känsligt och hur vi väljer att skydda det. Vi ska inte bjuda ut all samhällskritisk information till andra länder. Sedan kan det finns platser i sig som är känsliga, som infrastruktur, landmärken, turistmål och liknande, säger han.

Q Vad mer bör man vara uppmärksam på?

– Leveranser in och ut. Byggbranschen jobbar genomgående med stora leveranser av material, maskiner, annan utrustning in och sedan allt byggavfall som ska ut. Där kan det gömma sig både individer och saker som är avsedda för attentat. Stoppa alla avvikande leveranser utanför och granska att de innehållet det de ska. Screena också vilka personer som är behöriga att hantera material och leveranser.

Q Vad är din uppfattning om byggbranschens säkerhetsarbete i dag?

– Av de bedömningar jag sett och av de uppgifter jag får så är jag

Jörgen Holmlund är också rådgivare och hjälper organisationer att utveckla säkerhetsfunktioner.

FOTO: FÖRSVARSHÖGSKOLAN

övertygad om att det på många byggarbetsplatser rör sig personer som inte har rätt att vara där. I bland också personer med en oklar bakgrund, som till exempel vilket land de kommer ifrån. Jag är inte särskilt orolig för att något ska hända om

vi pratar om terrorbrott, men som ansvarig för ett bygge måste man säkerställa att rätt personer vistas där och se till att det inte är kriminella nätverk som sköter bemanningen på byggarbetsplatserna. Det handlar också om att utsatta personer utnyttjas och pengarna går rakt ner i kriminellas fickor. Många stora bolag verkar ha gedigna kontroller, men problemen är förstås alla långa underentreprenörskedjor.

Q Och mindre bolag?

– De har troligtvis inte resurser att ha egna säkerhetsansvariga. Men alla på ett bygge äger sitt eget uppträdande och resonemang: där jag är nu, kan något hända? Är det något som avviker? De ser säkert saker som inte upptäcks vid kontroller, eftersom de vistas på bygget varje dag. Mindre firmor är ju beroende av att inte skapa friktion för att fortsätta få jobb, men där finns all anledning att säga till någon ansvarig att ” Vigör det här för allas säkerhet. Vi har sett något som inte känns rätt och vi vill bara att ni ska veta att vi sett detta.” Sedan är det upp till den ansvariga att kontrollera, men man har i alla fall gjort det man kan.

6 Nummer 12 • september 2023
Terrorhotnivån har höjts i Sverige till en fyra, vilket även påverkar byggbranschen. FOTO: GETTYIMAGES HENRIK EKBERG

Framtidens viktigaste verktyg

Nej, med appar och molntjänster bygger man inga hus. Men i dagens och framtidens tuffa branschklimat är digitala verktyg nödvändiga för att automatisera och få järnkoll på din projektekonomi, från budget till prognoser och fakturering.

Låt oss på Next hjälpa dig att få full överblick över både dina projekt och din verksamhet. Så att du får mer pengar över och tid att planera inför framtiden.

Projektverktyg och affärssystem av byggare, för byggare. www.next-tech.com

Edvardsson tar över konkursbolagets projekt

I juli försattes Fristad Bygg i konkurs och samtliga 38 anställda fick lämna Borås-företaget. Några anställda har i stället börjat på Edvardsson Bygg som även tar över flera av konkursboets projekt.

Fristad Bygg har länge haft ekonomiska bekymmer och i juli förra året beviljades företaget även rekonstruktion. Fristad Bygg, vars historia sträcker sig tillbaka till 1941, såldes 2018 till företagsbyggaren Sjöson och Jonas Karlsson. 2019 omsatte bolaget 360 miljoner kronor och 2021 var man nere på närmare 267 miljoner kronor. Konkursförvaltare i ärendet är Mercedes Lennartsson Anderås på Delphi.   – De hade närmare tio pågående projekt med någorlunda storlek, allt från projekt där de var totalentreprenör till mindre jobb åt privatpersoner. Vi har gått igenom kalkylerna för projekten, men där fanns inget att hämta för oss, de hade lagt sig på väldigt låga marginaler. Varje beställare har fått teckna avtal med någon annan, säger hon.

Många av de 38 anställda, såväl byggjobbare som tjänstemän, har fått nya jobb, enligt Marcedes Lennartsson Anderås. Ett par hantverkare och ett par tjänstemän har till exempel börjat hos Edvardsson Bygg i Göteborg.

– Vi såg en möjlighet i att komplettera vår verksamhet som består av flera delar, säger Lukas Bramstedt som är vd för Edvardsson Byggresurs, som finns både i Göteborg och Borås.

DE BÅDA BYGGBOLAGEN har den senaste tiden även haft ett visst samarbete vid vissa projekt. Lukas Bramstedt berättar att man har förvärvat rätten hos konkursboet att utföra flera projekt som Fristad Bygg arbetat med eller haft i sin pipeline.

De hade närmare tio pågående projekt med någorlunda storlek

– Vi har tagit över färdigställandet av Coops nya butik i Öjersjö där Fristad Bygg var totalentreprenör. Butiken ska öppnas upp i oktober. Den

totala projektkostnaden ligger på drygt 40 miljoner kronor, men vi har bara en mindre del där, säger han.

FRISTAD LÄMNAR ÄVEN efter sig ett större ramavtal med Västfastigheter gällande om- och tillbyggnation av Södra Älvsborgs sjukhus i Borås. – Där är vi i gång nu och färdigställer många mindre pågående

entreprenader, säger Lukas Bramstedt.   Ett annat projekt är renoveringen av den kommunala mötesplatsen Sjöbohuset i Borås, ett projekt på 26 miljoner som Fristad Bygg tidigare utfört åt Edvardsson Bygg, men som man nu tar han om själva. Edvardsson tar även över ett mindre tillbyggnadsprojekt av

forskningsinstitutet Rise i Borås samt ytterligare ett par som inte är officiella än.

Hela Edvardsson-koncernen, som i grunden är ett familjeföretag, har i dag 380 anställda i Sverige och 70 i Norge. Koncernen omsätter i dag 350 miljoner kronor i Sverige och 90 miljoner i Norge.

HENRIK EKBERG

Bostadsbyggandet minskar med 57 procent

Under det första halvåret påbörjades byggnation av cirka 14 550 lägenheter i landet, enligt statistik från SCB. Det är en minskning med hela 57 procent, jämfört med förra året. Bland storstadsområdena är det värst för Malmö som minskar med hela

71 procent.

De påbörjade lägenheterna återfinns i småhus och flerbostadshus.

I flerbostadshus påbörjades cirka 11 050 lägenheter, vilket är

58 procent färre än första halvåret 2022.

Av dessa lägenheter

är 71 procent upplåtna som hyresrätter, enligt SCB.

UNDER PERIODEN GAV även påbörjad ombyggnad ett tillskott på 2 500 lägenheter, vilket kan jämföras med tillskottet under halvåret 2022 som var 1 441 lägenheter.

Siffrorna för 2023 är, enligt SCB,

Påbörjade lägenheter i nybyggnad under 1:a halvåret, 2003- 2023. Källa SCB ILLUSTRATION: SCB

uppräknade med 15 procent för nybyggnad, vilket är eftersläpningen i rapporteringen för motsvarande period senaste åren. Siffrorna för ombyggnad är uppräknade med 50 procent.

Tittar man på våra tre storstadsområden så backar Stor-Stockholm med cirka 66 procent, från förra halvårets 8 046 lägenheter till årets 2 769. Dessa regionala siffror är dock inte uppräknade. Stor-Göteborg

minskar med cirka 52 procent (från 3 936 till 1 887) och Stor-Malmö med cirka 71 procent (från 2 216 till 639).

För landets fjärde största stad, Uppsala, ser det än värre ut, första halvåret 2022 byggstartades 2 155 bostäder mot årets (ej uppräknade) 346, en minskning med cirka 84 procent. Denna minskning märks i synnerhet för flerbostadshus.

MEST AV ALLA minskar Blekinge som endast har byggstartat 28 lägenheter i år, jämfört med förra året då 409 byggstartades, en minskning med cirka 93 procent. Kronoberg och Östergötland är två andra regioner som minskar mycket, 86 respektive 88 procent. Mest påbörjade lägenheter i förhållande till förra året har Gävleborg och Örebro. I Gävleborg byggstartades 160 bostäder det första halvåret, mot förra årets 188, en minskning med endast cirka 15 procent. Örebro påbörjade 342 lägenheter det första halvåret mot förra årets 471, en minskning med cirka 27 procent.

Fredrik Isaksson, chefekonom på Byggföretagen, kommenterar de dystra siffrorna.

– Tyvärr ligger utfallet väl i linje med Byggföretagens konjunkturprognos från i april, säger han. Enligt senaste prognosen bedömer Byggföretagen att bostadsbyggandet sjunker till 25 500 påbörjade bostäder i lägenheter och småhus under 2023.

– Det här är den kraftigaste nedgången sedan byggkrisen på 90-talet. Vi ser en halvering inom samtliga delar av bostadsbyggandet. Nyproduktionen av bostadsrätter, hyresrätter och småhus sjunker i ungefär samma utsträckning, säger Fredrik Isaksson.

Q Gå in här och se hur bostadsbyggandet har utvecklats i din region.

8 Nummer 12 • september 2023
Illustration av Sjöbohuset i Borås, ett av projekten som Edvardsson tar över. BILD: BORÅS STAD Lukas Bramstedt Fredrik Isaksson HENRIK EKBERG

PRODUCERAD MED RESPEKT här i Norden

Lokal produktion för snabb och säker leverans

Möt Robert – en av våra specialiserade medarbetare med oumbärlig kunskap och erfarenhet av tillverkning av våra keramiska produkter. Han arbetar vid vår fabrik i Finland, där naturmaterial omvandlas till unika produkter som vi tillverkar med stor respekt. Respekt för naturen och för installatören. Vår lokala produktion säkerställer kort transport från fabriken till våra kunder vilket ger lägre CO2-påverkan och inte minst snabb och säker leverans.

Läs mer på ifo.se

Nydanande energiprojekt med

Flera byggstarter har skjutits fram och en aktör har fallit ifrån. Det tuffa läget på byggmarknaden har fått konsekvenser för det energismarta området Ta- marinden. Örebro kommun tror dock att projektet kommer att gå i hamn, om än något försenat.

Mellan anrika Sörbybacken och universitet i Örebro bygger Serneke nu bostadshusen Piplöken och Kvannen. Bygget är ett av två projekt i området Tamarinden som kommit i gång enligt den ursprungliga tidplanen.

Piplöken och Kvannen ligger på var sin sida om en framtida cykelväg som ska mynna ut i Tamarindvägen, en bredare gata för gång och cykeltrafik som löper genom det nya området. På den norra sidan har bygget av Piplöken med 102 lägenheter kommit en bit på väg. När vi är på plats är ett tiotal jobbare tillbaks efter semestern. Betongväggarna har börjat gjutas och om ett år ska allt vara färdigt.

Tamarinden

Q Läge: Området är beläget cirka 2,5 kilometer söder om Örebro centrum i stadsdelen Sörbyängen.

Q Antal bostäder: Cirka 800 fördelat på 10 fastigheter.

Q Byggnadstyp: Flerbostadshus 3–8 våningar, en förskola och verksamhetslokaler.

Q Byggaktörer: Det är Örebro kommun tillsammans med de fem byggaktörerna Serneke, Peab Bostäder, Örebrobostäder, Magnolia och Tornet som planerar att förverkliga Tamarinden.

Jag tror att det skulle mycket till för att hela projektet skulle gå i stöpet

– Kvannen med 37 lägenheter har vi lagt grundplattan till. Stommarna kommer att resas på båda husen i år och de ska vara klara för inflyttning nästa höst, säger Daniel Ekström, projektchef på Serneke.

TAMARINDEN HAR FÅTT mycket uppmärksamhet för sina nydanande energilösningar som bland annat innebär att egenproducerad solel ska kunna delas i ett lokalt nät. Lösningarna ska spara el och effekt och därmed gynna både ekonomin, klimatet och ett högt belastat elnät. Kommunen och det kommunala bostadsbolaget Öbo lobbade intensivt för att få till den lagändring som infördes 2021 och som gör det möjligt att dela el mellan fastigheter på det här sättet. Även värme ska kunna delas mellan husen i ett lågtempererat fjärrvärmenät.

Det besvärliga läget inom byggbranschen har dock gjort att flera av Tamarinden – projekten försenats. Serneke och Tornet har kommit i gång som planerat. För Öbo och Magnolia har däremot ökade material- och räntekostnader gjort att byggstarten skjutits fram.

– Vi kommer att förlänga reservationsavtalet med dem till slutet av nästa år. Med tanke på läget i branschen vill vi ge dem den möjligheten. Vi räknar med att byggena startar upp senast sommaren 2024, säger Jan Johansson, projektledare för energi och hållbart byggande på Örebro kommun.

Friendly Building hade också ett avtal med kommunen om att börja bygga på två tomter i Tamarinden. De kunde dock inte betala reservationsavgiften i tid, vilket gjorde att avtalet föll.

– Det höga kostnadsläget kan vara en orsak till att det hände. De ville fullfölja avtalet men kunde inte, säger Jan Johansson.

KOMMUNEN HAR HAFT en ny markanvisning ute och för nu diskussioner med Peab om de tomter som blivit tillgängliga. Tanken är att de ska byggstarta samtidigt som Öbo och Magnolia. Man har velat agera

snabbt och driva på så att projektet inte försenas för mycket.

Örebro kommun ser överlag en kraftig nedgång av byggstarter under andra halvåret av 2023. Ett fåtal stora projekt håller uppe volymen, men nästan alla markanvisningar blir förlängda och i vissa fall återlämnade. Det finns inte heller några garantier för att de tre återstående aktörerna i Tamarinden börjar bygga under nästa år. På kommunen är man dock positiv, förhoppningen är att marknadslägets konsekvenser begränsas till att projektet står färdigt något år senare än vad som var tänkt från början.

– Jag tror att det skulle mycket till för att hela projektet skulle gå i stöpet. För att det inte skulle komma till en byggstart när byggherrarna har flera år på sig måste nog läget bli ännu mörkare än vad det är i dagsläget, säger Erik Skagerlund, exploateringschef i Örebro kommun.

TAMARINDEN HAR PLANERATS som en grön och bilfri miljö som ska få människor ner på gårdarna och ut på det centrala stråket mellan husen. Piplöken byggs i vinkel och den som kommer in i området västerifrån ska mötas av en öppen plats mellan husen. Här planeras

10 Nummer 12 • september 2023
Sernekes projektchef Daniel Ekström vid Piplöken. Byggnaden kommer att rymma 102 lägenheter med en snittstorlek på 55 kvadratmeter. FOTO: LENA FRÄNDBERG Översiktsbild över Tamarinden-området. BILD: ÖREBRO KOMMUN

byggstartsproblem

grönytor, sittplatser, växthus och en bäck som rinner vidare mot golfbanan och kommunens parkmark på andra sidan cykelbanan. (se översiktbild).

Just nu ligger en balkong bland annat byggmaterial på platsen och väntar på att monteras på en av husets gavlar.

– Husen kommer att ha tegelfasader, balkonger till nästan alla lägenheter och terrasser på gavlarna. Man kommer in i lägenheterna via loftgångar som också kommer att kunna användas för till exempel odling i söderläge, säger Daniel Ekström.   Piplöken och Kvannen ska ha solceller och solfångare på taken för el- respektive värmeproduktion och batterier och ackumulatortankar för energilagring. Husens stommar byggs i betong och värmen läggs djupare än vad som är brukligt för att hela betongplattan ska värmas upp och kunna lagra energin. Tanken med lagring av både el och värme är att man ska kunna köpa in energin när den är som billigast och sälja när priserna är högre.

ALLA SOM BYGGER i Tamarinden ska producera solel och byggherrarna samarbetar om hur styrsystemet för delning av el mellan husen ska se ut. Solfångarna på Kvannens och Piplökens tak är dock Sernekes eget projekt och de måste själva hitta lösningar för hur värmen ska kunna delas i det lokala fjärrvärmenätet.

– Det har inte gjorts tidigare och är en rejäl utmaning. I dagsläget finns det många

problem som vi nu

11 september 2023 • Nummer 12
tekniska söker svaren på, säger Daniel Ekström.
LENA FRÄNDBERG
FOTO: LENA FRÄNDBERG
Armeringsarbete vid Piplöken.
Den tio meter långa och sex ton tunga balkongen väntar på att monteras på en av Piplökens gavlar. FOTO: LENA FRÄNDBERG Grunden till Kvannen är lagd och stommarna kommer att resas senare i år. Huset ska rymma 37 mindre lägenheter. FOTO: LENA FRÄNDBERG
Jon Öst 070-762 76 82 Stefan Jonsson 070-311 37 58 Nå din publik! Hotell på hjul! Det prisvärda alternativet för ett bekvämt och praktiskt boende med serviceorganisation över hela Sverige. Ring 036-393725 www.kaberental.se

Mikronät tryggar elförsörjning

Vattenfall Eldistribution satsar på ett lokalt småskaligt energisystem, så kallat mikronät, på Arholma i Stockholms skärgård. Med smart styrning, solceller och batterier kan man nu lagra energi och göra ön självförsörjande på el under en kortare tid.

På Arholma har Vattenfall Eldistribution installerat ett mikronät som är integrerat med öns befintliga elnät. Till mikronätet ansluts batterier för lagring av energi tills den ska användas, och solpaneler för att undersöka och utvärdera styrning av elproduktion från solceller.

Syftet med det här forskningsprojektet är att lära oss mer om hur mikronät samverkar med vårt ordinarie elnät

Mikronätet är kopplat till det centrala elnätet på fastlandet och kan fungera frånkopplat som ett eget lokalt energisystem. Energilagret kan vid behov kopplas in per automatik för att avlasta elnätet och stötta upp öns elförsörjning. Vid ett eventuellt strömavbrott på fastlandet övergår elnätet på ön automatiskt i så kallad ö-drift och blir då självförsörjande på el i upp till ett par timmar, allt beroende på den aktuella elanvändningen på ön.

– Syftet med det här forskningsprojektet är att lära oss mer om hur mikronät samverkar med vårt ordinarie elnät och utvärdera om ett mikronät kan användas i större utsträckning för att möta kapacitetsbehoven i elnäten och säkra den lokala

elförsörjningen, säger Annika Viklund, Vd Vattenfall Eldistribution AB.

– Det är enormt bra att Vattenfall satsar på den här typen av ny teknik, inte minst här i Norrtälje kommun som har en stor glesbygd där stora delar av kommunens invånare

bor. Om människor och företag ska kunna bo och verka i till exempel skärgården är en stabil elförsörjning avgörande, säger Roland Brodin (M), förste vice ordförande i kommunstyrelsen i Norrtälje kommun. Mikronätet, som är ett forsk-

nings- och utvecklingsprojekt inom Vattenfall, ska testa och utvärdera hur den nya tekniken kan användas, bland annat för att dra lärdomar om hur automatisk styrning kan användas på större energiinstallationer i framtiden.

Genom projektet bidrar boende och företagare på Arholma tillsammans med Vattenfall till utvecklingen av framtidens klimatvänliga och hållbara energisystem. SAMUEL

Halverar elförbrukningen

Energiförbrukningen i nybyggda flerbostadshus kan nästan halveras i jämförelse mot myndighetskravet med hjälp av smarta lösningar. Det visar energideklarationen för kvarteret Docenten i Uppsala som använder 42 procent mindre energi än myndighetskravet.

Med 122 lägenheter är SKB-kvarteret Docenten en stor fastighet där ny hållbar teknik samverkar. Det handlar framför allt om två system: Dels ett cirkulärt energisystem med en avloppsvärmepump som återvinner värmen ur avloppsvattnet från kök och badrum, dels ett ventilations-

Byggstart av vindkraftspark

Vattenfall har påbörjat bygget av Bruzaholm vindkraftspark, i Eksjö kommun. Parken väntas tas i drift under 2025.

Vindkraftsparken kommer att ha en effekt på cirka 140 MW och en årlig produktion om 460 GWh, motsvarande hushållsel för cirka 90 000 hem.

– Det känns mycket glädjande att det som i drygt tolv år varit ett projekt nu kan förverkligas. Vattenfall arbetar målmedvetet mot en fossilfri framtid och i och med att Bruzaholm nu byggs har vi kommit ytterligare ett steg närmare vår vision, säger Daniel Gustafsson, chef

för utveckling av landbaserad vindkraft på Vattenfall.

Vattenfall har under hela planeringsprocessen arbetat tätt med Eksjö kommun för att bland annat säkra lokal arbetskraft under byggtiden och har till exempel upprättat en leverantörsdatabas, kopplad till projektet.

– Där kan lokala och regionala företagare registrera sitt företag för att bli matchningsbara för Vattenfalls huvudentreprenörer och leverantörer. Med förverkligandet av vindkraftsparken produceras mer förnyelsebar energi i Eksjö kommun än vad vi använder, säger kommunalrådet Markus Kyllenbeck.

Vindkraftsparkens 21 turbiner levereras av tyska Siemens Gamesa, som tidigare levererat turbiner till ett flertal av Vattenfalls vindkraftparker.

– TURBINERNA KOMMER att undvika utsläpp av 367 000 ton koldioxid per år, jämfört med fossil el. Det motsvarar lika mycket koldioxid som tas upp av sex miljoner träd och visar hur landbaserad vindkraft kan spela en avgörande roll för att bidra till minskade koldioxidutsläpp i Sverige, säger Oleksii Kubyshkin, Senior Project Manager Onshore Wind, på Siemens Gamesa. SAMUEL KARLSSON

system som också återvinner värme. Utöver detta finns solceller mellan sedumplanteringarna på taket. – Vi har skapat förutsättningar för att kvarteret Docenten ska ha ett minimalt energibehov. Huset har ett bra klimatskal med täta och välisolerade ytterväggar och system som på olika sätt återvinner värmen. Det gör att huset bara använder 44 kWh per kvadratmeter och år jämfört med myndighetskravet på 75, säger fastighetsutvecklingschef Johan Jarding.

Docenten ligger i Uppsalas nya miljösmarta stadsdel Rosendal några kilometer söder om city.

12 Nummer 12 • september 2023
Invigning av mikronät på Arholma. FOTO: VATTENFALL Vattenfall utökar satsningen på vindkraftverk i Bruzaholm. Bild från Storrotliden. FOTO: VATTENFALL SAMUEL KARLSSON
FOTO: DP-BILD
SKB satsar på energismarta hus i Uppsala.
KARLSSON

vill du hinna jobba lite mer på jobbet?

Vi på Elgiganten erbjuder tjänster som gör vardagen enklare för dig och ditt företag. Vårt fokus ligger på installationstjänster, försäkringar och finansiering.

Fråga oss om våra tjänster anpassade för företag.

Läs mer på elgiganten.se/foretag

få personlig rådgivning för ditt företag!

254x364 Byggvärlden

Kommunen med snabbast byggprocess

Från tre år till över sex år – så stora är skillnaderna i ledtider för detaljplan och bygglov i kommunerna.

Det visar den nya rapporten Nationellt Ledtidsindex. Den presenterar också kommunerna med kortast ledtider och deras framgångsfaktorer.

Nationellt Ledtidsindex är ett sammanvägt mått som omfattar ledtider, resurseffektivitet, servicegrad, produktionstakt och kommuntillväxt. Totalt ingår 48 kommuner i indexet. Rapporten är gjord av konsultfirman Arkwright på uppdrag av Initiativet Bygg i Tid, Byggföretagen och Fastighetsägarna Sverige.

– Långa ledtider höjer kostnaderna för bostadsbyggande. Genom att mäta och kontinuerligt följa upp hur effektivt detaljplane- och bygglovsprocesserna bedrivs kan kommunerna identifiera förbättringsåtgärder och möjliggöra för fler bostäder. Undersökningen visar att det går att klara processen från idé till första spadtag på drygt två år, säger Bygg i Tids ordförande Nancy Mattsson.

Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) deltog vid rapportlanseringen.

– Det behövs ett samlat grepp kring bostadspolitiken och byggandet, men det finns ingen enkel och snabb lösning, vilket ledtidsindex visar. Indexet visar också att det finns mycket som kommunerna redan kan göra inom befintligt regelverk. Men vi ska självklart göra det vi kan för att förenkla och korta ledtiderna, säger han.

Som exempel på regeringens arbete lyfte han förstudien om nationell fysisk planering, utredningen om förkortade och förenklade tillståndsprocesser enligt miljöbalken och översynen av vattenfrågor vid planläggning och byggande.

Förslag på åtgärder för snabbare ledtider

Q Standardisering: Ökad grad av standardisering av begrepp, mallar och format för att få ett mer heltäckande standardiserat nationellt underlag som möjliggör förbättringsarbete.

Q Möjlighetsinspiration: Ledtidsindex, med bland annat framgångsrika kommuners arbetssätt, görs tillgängligt som inspiration till fler kommuner.

Rapporten visar bland annat att de totala ledtiderna för detaljplaner och bygglov i urvalet av kommuner är mellan 3 och 6,6 år. Genomsnittet är på 4,5 år. Kommunen med snabbast sammanlagda ledtid är Gävle där det tar 3 år. Några slutsatser från rapporten är att kommunens arbetssätt har stor inverkan på ledtider, lagstiftares och Länsstyrelsers krav bidrar till ökade ledtider och att det behövs gemensamma åtgärder för standardisering och informationsdelning.

Q Förbättringsambition: Att kommuner och involverade intressenter beslutar om tydliga utvecklingsmål och utarbetar förbättringsstrategier.

Q Bättre förutsättningar: Inflation i utredningar och överklaganden har ett tydligt samband med längre ledtider. Frågor runt samspel mellan PBL och Miljöbalken tar också mycket tid.

KÄLLA: NATIONELLT LEDTIDSINDEX

I kommuner med långa ledtider finns problem som ineffektiva processer, avsaknad av strategi för att korta ledtiderna, stor mängd överklaganden, otillräckligt samarbete mellan enheterna och svårigheter att tolka lagstiftningen.

FRAMGÅNGSFAKTORER HOS kommuner med korta ledtider är tidig dialog och samarbete med intressenter, effektiva arbetsmetoder och processförbättringar och handläggarsenioritet och resursallokering.

Genomsnittligt resultat för kommunerna när alla faktorer vägs in är 60 av möjliga 100. Då vinner Trosa kommun kategorin för små kommuner med 86. Kalmar hamnar högst i kategorin medelstora kommuner med 77 och Gävle toppar kategorin stora kommuner med 75 av 100.

– En viktig framgångsfaktor för de kommuner som kommer bäst ut är att de har etablerade strategier för att förbättra sitt arbete. Det spelar roll hur arbetet organiseras och vilken vikt kommunledningen lägger vid effektiva processer. Det är också viktigt att staten bidrar till att underlätta genom en lagstiftning som minskar omfattningen på tidskrävande utredningar och överklaganden, säger Anna Broman, bostadspolitisk expert Byggföretagen.

Ny sluttid och kostnad för Västlänken

Västlänken kommer troligtvis att stå klar först 2030, enligt Trafikverket. Och kostnaden ökar med mellan 20-35 procent från den ursprungliga prislappen.

Efter hävningen av Haga-etappens entreprenör presenterar nu Trafikverket en reviderad tid- och kostnadsanalys för hela Västlänken-projektet.

Trafikverkets bedömning är att det är ”rimligt att planera för att hela Västlänken kan tas i drift under åren 2029-2032, med mest trolig sluttid 2030”.

Delar av projektet kommer, enligt Trafikverket, att kunna färdigställas tidigare vilket möjliggör att tillföra kapacitet till systemet genom att en tillfällig säckstation skapas för Göteborgs Centralstation, vilken kan tas i bruk som planerat 2026.

– Vi har arbetat intensivt och fokuserat på analys och bedömningar för att kunna landa i en uppdaterad prognos. De risker som fallit ut och att nya kunskaper har tillkommit i takt med framdriften gör att Trafikverket idag bedömer att vi behöver planera för en senarelagd sluttid, konstaterar Bo Larsson, projektchef för Västlänken.

PROJEKTETS URSPRUNGSBUDGET bedömdes i 2009 års prisnivå till 20 miljarder kronor. Trafikverkets nya bedömning är ett spann från 24,1 till 27,1 miljarder, med en trolig kostnad på 25,7 miljarder.

Omräknat till dagens prisnivå är ursprungsbudgeten 28,4 miljarder, det nya spannet är mellan 34,3 till 38,5 miljarder, med en trolig

Trafikverket uppskattar att Västlänken står helt klar 2030.

FOTO: TRAFIKVERKET

totalkostnad på 36,5 miljarder. Totalt sett innebär detta en ökning av kostnaden mellan cirka 20 till 35 procent.

TRAFIKVERKET KONSTATERAR ATT

prognosen innebär ett antal kvalificerade antaganden kring osäkerheter och förutsättningar. Till exempel omvärldsfaktorer i form av ökade kostnader för material och arbete. Ytterligare osäkerheter är ännu ej upphandlade kontrakt och omstart av etapp Haga som ligger på kritisk linje. Vidare har man fortfarande oenighet med entreprenören i delprojekt Korsvägen om färdigställandedatum.

– Vi har god framdrift i de flesta delar av projektet men som analysen visar har vi fortsatt utmaningar och osäkerheter, fortsätter Bo Larsson.

14 Nummer 12 • september 2023
ANNA SJÖSTRÖM
GETTY IMAGES
Trosa kommun är den kommun med effektivast plan- och bygglovsprocesser, enligt nya Nationellt Ledtidsindex.
FOTO:
Andreas Carlson
EKBERG
HENRIK

ANGE KODEN BYGG FÖR 1000KR

I RABATT!

Extra Kurstips!

Nu kommer den mycket uppskattade kursen Konsten att hantera besvärliga personer till ännu fler städer.

KOLLA IN ALLA KURSDATUM PÅ VÅR HEMSIDA!

MAGNUS HEDBERG MIA BÖRJESSON

”VI MÅSTE HÄMTA ANDAN NU”

Efter några år på Skanska ville Christian Wieland sadla om och bli pilot. Men efter pilotutbildningen inträffade 9/11 och drömmen sprack. Han blev kvar inom byggsektorn och nu är han vd för Vestia Construction Group, som det senaste året har dubblerat sin omsättning.

Christian Wieland jobbade i 18 år på Skanska innan han hösten 2016 tog över som vd för byggbolaget Vestia med kontor i Mölndal. På Skanska hade han som distriktschef hyrt in byggarbetare från Vestia så kontakterna fanns. – Jag ville göra något annat och den här möjligheten dök upp. Vestia var en liten firma då som omsatte cirka 30-40 miljoner kronor och hade fokus på snickaruthyrning och mindre hyresgästanpassningar, berättar Christian Wieland.

Den nye vd:n klev in på Mölndalskontoret med stora ambitioner. Om fem år skulle företaget omsätta 500 miljoner, meddelade han styrelsen. Alltså: en ökning med en bra bit över 1 000 procent. Det blev mer än så. 2022 omsatte bolaget 1,5 miljarder, en dubblering sen 2021. – Vi tog oss in på marknaden och fick allt större projekt. Att vi lyckades med den resan beror på duktiga och lojala medarbetare, det är nummer ett. Sen har vi ett stort fokus på kunden och kundens affär, förklarar han.

Från att enbart ha hyrt ut byggarbetare så har i dag Vestia, med Västsverige som arbetsfält, alla delar inom bolaget och kan ta sig an totalentreprenader. Man jobbar långsiktigt med större fastighetsägare och kommuner som inte är så konjunkturkänsliga. – Framför allt jobbar vi med entreprenader på upphandling. Det är mycket nyproduktion med tyngdpunkt på kommersiella fastigheter, men även en del bostadsprojekt. De största kunderna i år är AB Volvo, som vi bygger en anläggning åt i Lundby, och Mölndals stad, som vi bland annat nyligen har färdigställt en simhall åt, samt bygger en isstadion och flera skolor åt.

Vestia har i dag närmare hundra anställda, 71 tjänstemän och 28 snickare. För dagen är det ganska få på kontoret, ett tiotal, vilket är positivt, enligt Christian Wieland. Få på kontoret betyder att många är ute på projekt, det är alltså mycket att göra. Förklaringen till att man, trots rådande byggkris och varseltider, lyckas ha

så bra snurr på affärerna har sin förklaring i att man tog hem många större projekt under 2020 och 2021. De få bostadsprojekten är en annan förklaring, samt att man har lyckats behålla fördelarna med det lilla bolaget, med bland annat korta beslutsvägar. Men framför allt spelar entreprenadformen partnering en betydande roll, en form bolaget uteslutande jobbar med.

– Vi har vunnit mycket affärer på grund av den upphandlingsformen. Vi tränar på det varje dag, då blir man bra, säger han och fortsätter:

– Partnering är ju en samarbetsform och ingen kontraktsform. När man går in i projekt gör man det i tidiga skeden och hjälper till att utveckla projektet. Man försöker hitta olika lösningar och gör kalkyler på det, ser till att kunden hittar rätt i affären. Ta till exempel nya Åbybadet i Mölndal, det fanns inga ritningar klara alls när vi kom in. Men det kräver förstås att ens bolag har projektering, inköp, kalkyl och de bitarna samt mycket duktiga platschefer, säger Christian Wieland.

Q Varför tror du inte att fler bolag jobbar med partnering/ samverkansprojekt?

– Det finns ganska många som gör det, men jag tror också många blandar upphandlingsformer, ibland partnering och ibland fast pris, och då tränar man inte lika mycket på det. Det är ett speciellt sätt att driva projekt på.

Q Vad är visionen för Vestia, att fortsätta växa?

– Jag tror vi måste hämta andan nu och stabilisera oss. Jag tror vi landar på samma omsättning 2023 som 2022. På sikt är ambitionen att omsätta två miljarder, vilket gör att vi i Göteborg lägger oss strax bakom de stora byggbolagen.

Q Endast cirka en tredjedel av personalstyrkan är renodlade byggnadsarbetare, hur kommer det sig?

– Vi brukar ha ett startteam med snickare till varje projekt och sen bygger vi på det med underentreprenörer som vi har jobbat med länge, det är lokala firmor i stan. Men vi genomför kontroller av alla vi anlitar.

Sedan 2022 är Vestia en del av SSEA Group, där Wieland också är koncernchef och som förutom Vestia även innefattar SSEA (tidigare norska Hents svenska verksamhet) och Kiruna Målbygg. Gruppen, som tillsammans omsätter cirka tre miljarder kronor, ägs i sin tur av investmentbolaget Ratos.

– Vi samarbetar med de andra bolagen inom gruppen, vi lär av varandra och kan till exempel beställa större volymer vid upphandlingar med leverantörer. Sen är det alltid skönt att ha en stabil huvudägare som Ratos i ryggen, jag får med det en professionell styrelse att jobba med.

Vi tränar på det varje dag, då blir man bra

Samarbetet inom Ratos Gruppen märks bland annat i det spektakulära trähusprojektet Kaj 16 vid Lilla bommen i Göteborg, ett megaprojekt på totalt drygt 2,2 miljarder som Vestia tillsammans med norska träspecialisten Hent ska uppföra åt Vasakronan. Just nu pågår pålningsarbetet med Mark och Energibyggarna i Göteborg som anläggningsentreprenör.

– Det är vårt hittills största projekt, vår del blir på cirka 1,4 miljarder kronor. Vårt arbete med projektering, kalkyl, inköp, och så vidare har pågått under en längre tid och i slutet av nästa år påbörjas byggnadsarbetet. Kaj 16 blir en bra grund för Vestia kommande år, säger Christian Wieland.

Sen har vi det här med pojkdrömmen om en pilotkarriär. Christian Wieland genomförde den 18 månader långa pilotutbildningen i Nordnorge och 2001 stod han redo att börja sin nya karriär. Då brakar två flygplan in i World Trade Center och en i Pentagon-byggnaden.

– Marknaden dog där, det fanns inga jobb som pilot. Så jag fortsatte inom byggsektorn. Och jag ångrar ingenting. Men när jag kom tillbaka till Skanska efter utbildningen fick jag jobba med flera projekt vid Landvetters flygplats. Se men inte röra, sa min chef åt mig. Det är klart att man blev sugen när man såg flygplanen. Men jag rörde dem inte.

Q Vilka fördelar har du av pilotutbildningen i din vd ­ roll? – Jag kan ha många bollar i luften och hantera många frågor samtidig. Simultankapacitet säger man inom pilotyrket, det är en fördel, inte minst sen jag även blev vd för SSEA.

CHRISTIAN WIELAND

Ї Ålder: 50

Ї Bakgrund: 18 år på Skanska, sedan 2016 vd på Vestia.

Ї Utbildning: Civilingenjör, väg och vatten på Chalmers.

Ї Familj: Fem barn och nyförlovad.

Ї Bor: Jonsered.

Ї Gör helst en ledig dag: Fiskar, gärna lax, men även ute på havet. Är annars mycket med barnen, fotbollstränare för sonens lag.

Ї Senast spelade låten på Spotify: Det blir mest ungarnas låtar.

Ї Senast lästa bok: Läser sällan skönlitteratur, oftast böcker och artiklar om ledarskap.

Ї Senaste resan: Cypern förra hösten.

Ї Kuriosa: Har vunnit VM-guld i synkroniserad konståkning i lag med Team Surprise från Landvetter.

16 Nummer 12 • september 2023
TEXT OCH BILD: HENRIK EKBERG

HÅRT ARBETE I BLODET.

LARS NILSSON TAKLÄGGARE 10.000 KVM TAK PER ÅR SEDAN 2000 ISUZUSVERIGE.SE N 56° 04’ 58’’ E 12° 71’ 75’’ HELSINGBORG

Det här avgör vilken bostad hushållen väljer

Hälften av Sveriges befolkning har flyttplaner inom en femårsperiod och 14 procent anger att flytten ska ske inom det närmsta året. Många saker påverkar ett flyttbeslut och självklart är det avgörande att hitta rätt bostad. Vilka egenskaper är det då som avgör en bostads attraktivitet? Det har Prognoscentret undersökt genom att tillfråga nära 1 800 personer.

Under det senaste året har den svenska bostadsmarknaden bromsat in betydligt. Det gäller inte minst nyproduktionen som i högre utsträckning än begagnatmarknaden drabbats av kostnadsökningar och hushållens decimerade köpkraft.

Under våren 2023 tillfrågade Prognoscentret ett riksrepresentativt urval i den vuxna befolkningen om flyttplaner, inställningen till nyproducerade bostäder samt prioriteringar vid val av bostad. Den senaste gången Prognoscentret genomförde motsvarande undersökning var 2018. Sedan dess har vi genomlevt en pandemi då önskemål om större boytor, fler rum och tillgång till utomhusytor orsakade en rusning för villapriserna.

Trots att bostadsmarknaden nu bromsat in avsevärt så visar vår undersökning att lika stor andel av hushållen har flyttplaner nu som för ett år sedan. Allra mest intresserade av att flytta är yngre par där hela 57 procent har flyttplaner under de närmsta tre åren. Personer äldre än 65 år är generellt sett inte så flyttbenägna. Samtidigt ser vi den största ökningen av flyttplaner just i denna äldre grupp.

Future Living

Q Future Living är ett undersökningskoncept om bostadsköparen och bostadsmarknaden där man som parner får vara med och påverka frågeställningarna. Rapporterna publiceras kvartalsvis och presenteras i samband med ett webbinarium.

Q 19 egenskaper som ingick i undersökningen:

• Bra kök

• Bra parkeringsmöjligheter

• Bra planlösning

• Bra solläge

• Egen balkong, uteplats eller tomt

• Energieffektiva lösningar i bostaden

• Fin utsikt

• Först in i bostaden

Trots att en pandemi ligger mellan mättillfällena verkar inte våra grundläggande prioriteringar ha förändrats

Kan man veta vad människor verkligen prioriterar?

Att ställa en direkt fråga om vad som är viktigast vid val av ny bostad kommer inte att ge ett helt sanningsenligt svar. Människor tenderar att rationalisera sina beslut och känslor, och agerar inte sällan motsägelsefullt. Dessutom beror människors beslut även på vilka andra alternativ som står till buds.

Genom att använda den statistiska metoden MaxDiff kan man komma närmare människors verkliga prioriteringar I den här typen av undersökningar ställs de svarande inför flertalet unika valsituationer där svarsalternativen hela tiden varierar. I varje valsituation anges vilken egenskap som prioriteras mest respektive minst. Man kan sedan räkna fram en prioriteringsordning för samtliga undersökta egenskaper.

Allt utom pris och läge…

För att kartlägga hur hushållen prioriterar när de väljer bostad undersöktes sammanlagt 19 kvaliteter och egenskaper som anses ha betydelse för hur attraktiv en bostad är. Till exempel ingick planlösning, bullernivå, utsikt, solläge, parkeringsmöjligheter och energieffektiva lösningar i undersökningen. Pris och läge är de enskilt viktigaste faktorerna som begränsar hushållen vid ett bostadsköp och är i mångt och mycket ”givna” (utifrån att ett visst läge betingar ett visst pris). Dessa aspekter skulle dominera resultaten och exkluderades därför från undersökningen.

Egen utomhusyta i topp

procent att de sannolikt skulle flytta till en begagnad bostad. Resterande 27 procent uppgav att båda alternativen var lika sannolika. Utifrån svaren kunde vi sedan undersöka om prioriteringarna skiljer sig åt mellan dessa grupper. Den största skillnaden mellan personer intresserade av nyproducerade och begagnade bostäder är att ”nyproduktionsköparen” värderar kvaliteten på inredningen och material betydligt högre. Dessutom ställer denna grupp högre krav på energilösningar, arkitektur och inredningsstil medan tillgång till utomhusyta värderas lägre än av ”begagnatköparen”.

Ett annat intressant resultat är att personerna som uppgav att de mest sannolikt skulle flytta till en villa i högre utsträckning prioriterar effektiva energilösningar, ett insynsskyddat läge och husets utseende och arkitektur än de som uppger att de skulle välja en lägenhet.

Inkomstskillnader…

Vid jämförelse av hur olika inkomstgrupper prioriterar kan vi se vissa betydande skillnader. Egenskaper som normalt driver upp priset på en bostad (frånsett bostadens läge) prioriteras också högre bland höginkomsttagare - hög kvalitet på inredning och material samt husets arkitektur är några sådana exempel. Även energieffektivitet värderas högre av dessa hushåll, troligtvis för att höginkomsttagare generellt också bor i större bostäder. Hushåll med lägre inkomster värdesätter å sin sida utomhusytor och ett bra kök högre. En möjlig förklaring skulle kunna vara att hushåll med högre inkomster betraktar dessa egenskaper som hygienfaktorer.

Små ändringar i prioriteringar över tid

• Gemensamma faciliteter

• Gott om förvaringsutrymmen

• Husets utseende och arkitektur

• Hög kvalitet på inredning och material

• Ingen budgivning

• Inredningsstil i min smak

• Insynsskyddat läge

• Känsla av ljus och rymd

• Litet behov av underhåll och renovering

• Låg bullernivå

• Se bostaden eller visningsbostad

Vilka egenskaper är då viktigast? Det visar sig att två egenskaper är i särklass viktigast när svenska folket väljer bostad - en egen utomhusyta, det vill säga en balkong, uteplats eller tomt respektive en bra planlösning. När det gäller utomhusyta ser vi en tydlig ålderseffekt – ju äldre målgrupp desto viktigare blir denna faktor. Planlösningen har å andra sidan en större betydelse för unga hushåll vilket möjligtvis kan förklaras av att yngre hushåll bor i mindre bostäder som kräver att ytan disponeras smartare. Näst efter utomhusyta och planlösning kommer ett bra kök och möjlighet att se bostaden innan inflyttning.

Preferenserna varierar med typ av bostad I undersökningen ombads de svarande att uppge vilken typ av bostad de skulle välja vid nästa flytt. Cirka en tiondel säger sig helst vilja flytta till en nyproducerad bostad och 62

Om vi jämför resultaten med motsvarande undersökning 2018 är det påfallande hur konstanta prioriteringarna vid val av bostad är. Trots att en pandemi ligger mellan mättillfällena verkar inte våra grundläggande prioriteringar ha förändrats. Vi vill ha en planlösning som passar våra behov, möjlighet att vistas utomhus och ett bra kök. Dessutom vill vi kunna se och ta del av hur bostaden ser ut innan vi bestämmer oss. Resultaten visar att alla involverade i att rita, bygga, marknadsföra och sälja bostäder utgör en kedja som måste fungera i alla led för att marknaden ska kunna erbjuda attraktiva bostäder till alla målgrupper.

18 Nummer 12 • september 2023
Vid bostadsköp prioriteras, enligt Prognoscentret, bland annat planlösning, möjlighet att vistas utomhus och ett bra kök. FOTO: GETTYIMAGES

SÅ HÄR FÖLJER DU FÖRÄNDRINGEN

Tre steg som ger dig koll på Byggchefernas arbete

Vi jobbar för att skapa en trygg och utvecklande bransch för alla. På vår sajt får du veta vad vi gör, varför vi gör det och hur vi kan stötta dig som chef.

Vi undersöker hur din bransch ser ut. Läs våra rapporter om säkerhet, machokultur, korruption och andra viktiga ämnen.

Få koll på nyheter, aktuella debatter och kommande seminarier.

Här hittar du alltid lediga jobb i hela Sverige.

2. FÖLJ OSS I SOCIALA MEDIER

Linkedin

linkedin.com/company/byggcheferna

Instagram

instagram.com/byggcheferna.se

Facebook

facebook.com/byggcheferna

FÖR LEDARE SOM BYGGER SAMHÄLLET

Följ oss på Linkedin, Instagram eller byggcheferna.se

3. LÄS VÅRA NYHETSBREV

Varje måndag får du ett medlemsmejl från vår ordförande Jeanet Corvinius. En gång i månaden får du dessutom ett allmänt nyhetsbrev.

Får du inte mejlen? Logga in på ledarna.se och kontrollera att du har tackat ja till e­postutskick.

1. BESÖK BYGGCHEFERNA.SE

Från hängmattan till lusläsning av byggmötesprotokoll

Semestern är slut för den här gången och den dagliga verksamheten tar vid. Som advokat ingår det ibland att delta vid byggmöten i entreprenader. Det mottas inte alltid med förtjusning av motparten. När vi förvarnar om att vi önskar delta vid ett byggmöte, leder det naturligen ofta till att motparten också önskar att ta med sig ett juridiskt ombud. Stämningen i rummet på själva mötet brukar därefter, i vart fall till en början, kännas något tryckt. Generellt hör ju inte juridiska ombud hemma i det forum för löpande gemensamma frågor som byggmöten är. Det faktum att det inträffat saker som gör att parterna nu ska mötas vid byggmöte i närvaro av jurister kan säkert kännas som ett misslyckande. Sett utifrån de tvistlösningstrappor som brukar finnas i entreprenadkontrakt och där närvaro av jurister ligger långt bort i trappan kan det vara förståeligt. Men det behöver faktiskt inte vara något negativt. Jurister är, tro det eller ej, inte några glädjedödare. Ibland kan det, ofta under en övergångsperiod, helt enkelt krävas att utomstående deltar för att projektet ska komma framåt i vissa frågor.

Parterna är skyldiga att delta i byggmöten och företrädas av behörig person. Byggmö-

ten ska hållas i erforderlig utsträckning och behandla för parterna gemensamma frågor. Beställaren ska föra protokoll och det ska utan dröjsmål och i god tid före nästa byggmöte tillställas entreprenören. Entreprenören ska justera protokollet. Mellan parterna är krav på skriftlighet uppfyllt genom anteckning i protokoll från byggmöte (AB 04/ABT 06 kap. 3 § 3).

ÄVEN OM VI oftast inte deltar vid byggmöten så lusläser vi när det behövs protokollen från dem, exempelvis när någon fråga är oklar eller tvistig. Protokollen är ofta ett viktigt bevis för vad som hänt och överenskommits i entreprenaden. Efter att ha kommit i kontakt med ett antal protokoll, med varierande utformning, finns det några tankar och tips som kan delas.

Det finns bra mallar för byggmötesprotokoll att utgå från och som följer rubriksättningen och numreringen i AB/ABT. Protokoll med numrerade punkter som visar vid vilket byggmöte punkten fördes in är att föredra. Det gör det lätt att hitta och skapar bra översikt. Likaså separata protokoll för varje enskilt byggmöte där datum framgår, vilket nummer i mötesserien det är och uppdate-

rad information om närvaro. Det är även centralt att det fastställs en slutversion av protokollet.

NÄR ANTECKNINGARNA FRÅN mötet sammanställs är det bra att tänka på att texten ska vara tydlig och lätt att förstå, även för utomstående personer. Underskatta inte hur noga viktiga frågor bör redovisas. Ofta framstår saker som självklara där och då för de som arbetar i entreprenaden och texten utformas därefter. Det händer tyvärr relativt ofta att texter som läses i efterhand uppfattas som kortfattade, oklara och att de öppnar upp för olika tolkning av parterna. Att vara extra tydlig är därför att föredra. Särskilt när överenskommelser träffas av större betydelse eller värde. Detsamma gäller speciellt vid information om exempelvis tider för start och färdigställande, hinder/störningar, ekonomi- och ansvarsfrågor. I viktiga frågor bör övervägas om texten ska granskas av en kollega eller jurist. I vissa situationer kan det även vara positivt att skriva en eventuell överenskommelse i ett separat dokument, i stället för i själva protokollet. Undvik förkortningar och särskilt projektinterna sådana. Låt det framgå i protokollet

vilken partsföreträdare som säger något eller som åtar sig ett ansvar. Protokollen bör spegla aktuell status i entreprenaden. Därefter krävs att kommande protokoll uppdateras löpande, så att inte inaktuell information kvarstår. Det bör även framgå när punkter är avslutade och därför kan utgå i nästa protokoll. Slutligen är det viktigt att entreprenören justerar protokollen löpande och återkopplar till beställaren om något inte stämmer eller behöver läggas till. En rutin där föregående protokoll godkänns på byggmötet är även positivt. Med tydliga protokoll som båda parter har förtroende för är det ett värdefullt verktyg och minskar dessutom risken för framtida meningsskiljaktigheter!

20 Nummer 12 • september 2023
Vill du också synas i Byggbranschens ledande affärs- & nyhetsforum? Kontakta din mediesäljare! Jon Öst 070-762 76 82, jon.ost@svenskamedia.se Stefan Jonsson 070-311 37 58, stefan.jonsson@svenskamedia.se

Effektivisera ditt arbete med SMART

SMART är marknadens mest användarvänliga och detaljerade projektplattform. Verktyget hjälper dig att effektivisera och förenkla ditt dagliga arbete i jakten efter nya affärsmöjligheter och marknadsinsikter på projektmarknaden.

Du kan lämna fler lönsamma offerter och anbud som du har större chans att vinna. SMART är specialanpassat för dig, oavsett om du är entreprenör, underentreprenör, leverantör, konsult eller något annat inom byggbranschen.

Med SMART kan du bland annat

• Övervaka intressanta projekt, företag och sökningar

• Få information om projekt, inblandade aktörer, projektstadie och materialval

• Följa och analysera dina viktigaste kunder, partners och konkurrenter

• Föra anteckningar om relevanta projekt, företag och kontakter

• Få påminnelse om aktiviteter i utvalda projekt via e-post

• Bygga din pipeline med affärsmöjligheter

Besök byggfakta.se och läs mer om nordens vassaste projektdatabas

Ny dörr- och fönsterfärg

Q Colorex Titan dörr- och fönsterfärg är en halvblank färg som det går att måla med både ute och inne.

Q Motståndskraftig mot UV-strålning, vilket gör att den målade ytan ska behålla sin glans och kulör under många år.

Q Färgen passar, i kombination med grundolja och utegrund, både på nytt trä och på träytor som tidigare har målats med oljefärg.

www.hagmansnordic.com

Svart blandare med reptålig yta

Q I Grohe Colors Collection finns nu en ny mattsvart färg där ytan är tålig mot korrosion, blekning och repor. Den mattsvarta ytbehandlingen finns på blandare

www.grohe.se/sv_se

Förbättrat maskinfäste

Q Encon har lanserat ett nytt förbättrat maskinfäste för grävmaskiner i storleken 12-19 ton. Det har flera fördelar:

Q EC-Oil block utan slang som ska ge längre livslängd och underlätta för service, underhåll och eftermontering.

Q Förstärkt konstruktion både i sidled och i grävriktningen.

Q Ökad stabilitet runt infästningspunkter mot maskinen ska bidra till en bättre körkänsla.

Q Förbättrad och mer flexibel slangdragning mellan grävmaskin och maskinfäste. www.engcon.se

Kulörer för putsade fasader

Q Nordsjö har lanserat en ny färg- och inspirationsguide för fasader i puts. I guiden presenteras tidlösa kulörer som passar både äldre klassiska fastigheter och moderna hus. Kulörerna för puts och mineraliska ytor är speciellt utvald för att passa i den nordiska miljön och i nordiska ljusförhållanden. Q Inspirationsguiden innehåller 30 utvalda kulörer.

Q Innehåller tips och råd vid färgsättning, det kan handla om att framhäva vackra detaljer med en avvikande kulör eller dölj det som inte är så fint genom att måla det i samma som bakgrunden.

www.nordsjo.se

Större plattor

Q Flisby har lanserat stora granitkeramikplattor som är 90x60 cm. Färgerna som återskapats i denna hårda och slitstarka granitkeramik är den varmgrå portugisiska kalkstenen samt den ljusa kalkstenen som återfinns i engelska Dorset. Granitkeramik har ett naturtroget utseende samtidigt som materialet är väldigt slittåligt och lättskött. Passar utmärkt kring poolen eller på uteplatsen.

Q Slittåligt med lång livslängd.

Q Lätt att rengöra.

Q Halksäker yta som är motståndskraftig mot fläckar. www.flisby.se

22 Nummer 12 • september 2023
för både kök och badrum. Ytan kräver mindre rengöring och är mer avvisande mot fingeravtryck.
PRODUKTNYHETER AV ANNIKA RÅDLUND

Smart lås med nyckel

Q Exma lanserar Exma Duo

BLE – ett smart lås för villa, lägenhet och fritidsboende.

Låset passar även bra till gemensamma utrymmen och air bnb. Låset kan öppnas med smartphone, som tillval finns även tangentbord för öppning med tag och kod.

Nyckel kan alltid användas.

Q Appen Exma Smart Manager möjlighet att bygga ett unikt passagesystem och sedan skicka en sms-nyckel till önskad användare. Sms-nyckeln kan tidsbegränsas och ger exempelvis hantverkare möjlighet till passage under begränsat tidsfönster.

Q Låset är inte är uppkopplat mot nätet - trots detta kan sms-nyckel skickas.

Q Har en elektroniskt låssats som kan monteras på de flesta befintliga mekaniska lås. www.exma.se

Säkerställer att dörren stängs

Q Habo Gruppens nya dörrstängare passar både inner- och ytterdörrar, enkel- och pardörrar, i privatbostäder och offentlig miljö. Hastigheten och tillslaget

är justerbart, man väljer steglöst i vilken hastighet dörren ska stängas och kan säkerställa att dörren alltid stängs igen.

Q Öppningsvinkel på upp till 180 grader.

Q CE-märkt, slitageprovad och certifierad enligt standard EN 1154.

Q Kan monteras både på karm och dörrblad.

Q Dörrstängare 400 med standardarm för dörrar 82–110 cm med en vikt på 85 kg.

Q Dörrstängare 500 med standardarm för dörrar 80–140 cm med en vikt på 25–120 kg. www.habo.com

Ergonomisk tigersåg

Q Flex Scandinavia AB har lanserat tigersåg RS25 som ska ge en bekväm och ergonomisk arbetsställning.

Q Dubbla LED-lampor med smart belysningsfunktion för bättre arbetsljus.

Q Dubbel lagrad lyftstångsstyrning med vibrationsbalansering för bekvämt arbete.

Q Lågt vibrationsvärde 9,3 m/s².

Q Mjukstart för en smidig användning.

Q Borstlös motor med hög effektivitet. www.flexscandinavia.se

Tålig belysning

Q Dark Knight Hardcore kan monteras på alla typer av fordon, allt från tunga entreprenadmaskiner, lastbilar och skogsmaskiner till grävmaskiner och transportbilar.

Q Har ett förstärkt skydd mot vibrationer och stötar. Speciellt framtagen med en ytbehandling som ger ökat skydd mot salt, smuts och andra tuffa förhållanden.

Q CISPR25 klass 3 vilket ska ge ett utmärkt EMC skydd.

Q Ljusstyrka på 3645 lumen.

Q Mjukt arbetsljus helt utan skuggor med balans mellan varmt och kallt ljus. www.strandseurope.com

VÄRMER EN NY GENERATION

Nästa generation kommer att kräva fjärrvärmelösningar som inte förbrukar mer energi än nödvändigt. Därför skapade vi Cetetherm

Optimizer – den första smarta, uppkopplade fjärrvärmecentralen som samlar in data, analyserar och optimerar med hjälp av AI.

cetetherm.com

23 september 2023 • Nummer 12

Nyligen upphandlade projekt

Byggentreprenör Projektnamn Projektrubrik Kommun Byggkostnad

Benn Karlberg Logistic Contractor AB H2 Green Steel Nybyggnad av stålanläggning i Boden Bodens kommun 30-40 mdkr

Konkurser i byggbranschen

FÖRETAG KOMMUN

Stockholms län

Servicevision Sverige AB Farsta

Applikator Måleri AB Bromma

Ronny Blomqvist

Henrik Landelius NCC Sverige AB Östra Mörbylund, Invernes, Etapp 3

Nybyggnad av flerbostadshus på Östra Mörbylund, Etapp 3 Danderyds kommun 300 mkr

Oskar Söderberg NCC Sverige AB Nya Njupkärsskola Nybyggnad av skola och idrottshall på Tyresö

Marcus Gustafsson Skanska AB kv Pucken Nybyggnad av flerbostadshus i Västertorp, Stockholm

Mats Berntsson

Henrik Bratt

Olof Svensson

Brixly AB Ängegärde äldreboende Nybyggnad av äldreboende i Kungälv, etapp 1

Tommie Nilsson Göteborg Mark & Betong Entreprenad AB Masthuggskajen, G1B, Nedanför Masthuggstorget

Tyresö kommun Ej officiell

Stockholms stad

Nybyggnad av flerbostadshus i Göteborg

Tekno-Bygg i Stockholm AB Enskede

Mark och grund norrort AB Täby

SKM Byggstyrning AB Stockholm

150-300 mkr

Kungälvs kommun 150-200 mkr

Göteborgs stad 175 mkr

Johan Caviedes Billström Riemer Andersson Bygg AB Danmarks -kumla Nybyggnad av industrihus i Uppsala Uppsala kommun 150-200 mkr

Samuel Hellström

Gabriel Eman Hellströms Bygg AB

Lappurträsk Nybyggnad av testanläggning i Älvsbyn Älvsbyns kommun Ej officiell

Henrik Blomgren Logistic Contractor AB Fulleröområdet Nybyggnad av logistikanläggning i Uppsala Uppsala kommun 150 mkr

Benn Karlberg

Jason Mecler Husab AB

Stavsnäs Gärde 1-19 Upprustning/renovering av lägenheter på Värmdö Värmdö kommun 140 mkr

Johan Brinktell Derome Hus AB Södra Näs Nybyggnad av bostäder i Varberg Varbergs kommun 100-130 mkr

Niklas Klarin Skanska Sverige AB Region Hus Sydost

Sven Hagelin Peab Sverige AB

Folkungavallen etapp 1 Nybyggnad av bostäder i Linköping etapp 1

Linköpings kommun 100-120 mkr

Lärketorpet, del 1 Nybyggnad av flerbostadshus i Trollhättan Trollhättans stad 90-100 mkr

Joakim Reslow Ikano Bostadsproduktion AB Brf Fröa Nybyggnad av radhus i Malmö Malmö stad 80-100 mkr

Pontus Berlin Peab Sverige AB

Ömer Parlayan Parla Projekt AB

Hampus Lundgren Svenska Entreprenad & Förvaltningsab

Markus Brink

Elena Carlsson Brixly AB

Cornelia Lönqvist Hanssons Hus Entreprenad AB

Vittraskolan Nybyggnad av f-9 skola i Nyköping Nyköpings kommun Ej officiell

Syrgasen Nybyggnad av industrihus i Norrtälje Norrtälje kommun Ej officiell

Inre hamnen L2 Nybyggnad av flerbostadshus och förskola i Norrköping

Norrköpings kommun 80-100 mkr

Fjällbacka Nybyggnad av flerbostadshus i Fjällbacka Tanums kommun 60-70 mkr

Fotoblixten 1 Nybyggnad av flerbostadshus i Stockholm Stockholms stad 50-80 mkr

Marcus Hillblom Byggconstruct Uppsala AB Brf Kvannen Stambyte i flerbostadshus i Uppsala Uppsala kommun 50-70 mkr

Urban Johnsson T3 Group AB Assberg Ombyggnad av flerbostadshus i Skene Marks kommun 40-80 mkr

Per Becker Skanska Sverige AB Skruven Nybyggnad av kontor och lager i Kalmar Kalmar kommun Ej officiell

Thomas Östling Mobil Bygg i Stockholm AB Järvastadens IP Nybyggnad av konstgräsplan på Järva, Solna Solna stad 50 mkr

Robel Menghesteab BAB bygg AB Lundvivan Nybyggnad av bostäder i Ängelholm Ängelholms kommun Ej officiell

Henrik Norrback Cecilia Linhatte Arriba Byggnads AB Nötskrikan 1 Nybyggnad och underhåll av flerbostadshus i Hemse, Gotland Gotlands kommun 40 mkr

Marcus Glantz Skanska Direkt AB Områdeskontor etapp 2 Ombyggnad till nytt områdeskontor på Gamlegården i Kristianstad, etapp 2

Olle Magnusson OMENT AB Anderbäck Nybyggnad av flerbostadshus i Nyköping

Magnus Andersson Maja & Company AB Åhus Nybyggnad av flerbostadshus i Kristianstad

Kristianstads kommun Ej officiell

Nyköpings kommun 30-50 mkr

Kristianstads kommun Ej officiell

Björn Sonesson Flodén Byggnads AB Tingberget, etapp 1 Ombyggnad av flerbostadshus i Kungsbacka Kungsbacka kommun 30-40 mkr

Mikael Åhlund Hansa Bygg AB Växa Nybyggnad av kontor i Algutsrum, Mörbylånga Mörbylånga kommun 25-30 mkr

Johan Andersson Mta Bygg & Anläggning Skåne AB Solängen Helrenovering av LSS boende, Ängelholm Ängelholms kommun 25-30 mkr

Albin Holmberg

Simon Vesterberg Contractor Bygg i Lycksele AB

Arena Sorsele Nybyggnad av idrottshall i Sorsele Sorsele kommun 25 mkr

Stefan Ronéus Gbj Construction AB Resedan Nybyggnad av flerbostadshus i Borgholm

Victor Tanndal NYAB Mälardalen AB Flaten och Drevviken Muddring samt rivning och nybyggnad av skärmbassänger i Stockholm

Marcus Glantz Skanska Direkt AB Fritidsgård etapp 1 Ombyggnad till fritidsgård på Gamlegården i Kristianstad, etapp 1

Joar Jordahl Nymanwänseth Byggmästare AB KVV kontrollrum Om- och tillbyggnad av kontrollrum i Lugnvik

Borgholms kommun 20-30 mkr

Stockholms stad 25 mkr

Kristianstads kommun Ej officiell

Östersunds kommun 20-30 mkr

Tobias Ziethén Magnus Morath MZ Bygg i Stockholm AB Brf Översten 1 Stambyte i flerbostadshus i Solna Solna stad 20-25 mkr

Linda Gadd MVB Öst AB Smeden 5 Nybyggnad av gårdshus i Vasastaden, Stockholm Stockholms stad 20 mkr

Joacim Larsson YLAB Larssons Bygg AB Willys Nybyggnad av livsmedelsbutik i Trosa Trosa kommun 15-25 mkr

Gustaf Petterssons Plåtslageri i En-

skede AB Skarpnäck

Johan Englundh AB Ösmo

SKM Mark AB Stockholm

Sweaton AB Lidingö

OZAR Construction Management AB Bromma

M101 Fastigheter AB Järfälla

SEINT Byggrupp AB Täby

Carbour AB Lidingö

A&T Stombyggaren AB Hägersten

Taksmide Entreprenad i Dalarna AB Stockholm

Takspecialisten i Mälardalen AB Spånga

Sea Pearl Trading AB Hägersten

RMBI AB Skogås

Stockholms Sten Elit AB Vårby

Abiga entreprenad AB Hägersten

Uppsala län

Gustron El & VVS AB Enköping

Halttu's bygg import AB Tobo

Stenros Entreprenad AB Uppsala

Södermanlands län

Salminen Bygg AB Strängnäs

Ecomont AB Eskilstuna

Ecomont Markteknik AB Eskilstuna

Ecomont Maskin AB Eskilstuna

Östergötlands län

PR Bygg och Fastighetsservice AB Ringarum

Kalmar län

Husfixarna på Öland AB Löttorp

Skåne län

Heiden Bygg & Förvaltning AB Falsterbo

Hbg Undertak AB Helsingborg

Öresunds Fasad & Kakel AB Helsingborg

Fasad & Interiör i Skåne AB Arlöv

Kakel & Byggservice Lund AB Lund

Vafunktion 1 AB Limhamn

FZ Riv & Bygg AB Malmö

Adaris Mark och Bygg AB Broby

Dalköpinge Entreprenad AB Trelleborg

Hallands län

Byggdesign Varberg AB Varberg

Västra Götalands län

Byggpressarna AB Göteborg

Prestigo AB Göteborg

Väst Göta Totalentreprenad AB Göteborg

Diggbo AB Kungälv

R.W. Tak & Plåt i Väst AB Göteborg

Forsåkers Måleri i Karl Gustav AB Mölndal

GBG Byggkonsult i väst AB Lilla Edet

Värmlands län

ACAT Bygg och Entreprenad AB Kristinehamn

TMJ ENTREPRENAD AB Skattkärr

Örebro län

Örebro Fönstermontage AB Örebro

Västmanlands län

LC Entreprenad & Transport AB Kolsva

Mälardalens bemanning AB Kolbäck

Dalarnas län

EkonomiSol AB Lima

Gävleborgs län

RK BYGG AB Gävle

AUTOSTYLE Sverige AB Torsåker

Västernorrlands län

AC AcryliCon Fogfriagolv AB Sundsvall

Jämtlands län

Agamus AB Östersund

Nordin & Olsson AB Östersund

BISNODE KREDIT HAR SAMMANSTÄLLT ETT URVAL AV FÖRETAG INOM BYGG- OCH ANLÄGGNINGSBRANSCHEN SOM NYLIGEN HAR GÅTT I KONKURS.

24 Nummer 12 • september 2023
BYGGFAKTA
HAR SAMMANSTÄLLT ETT URVAL AV NYLIGEN UPPHANDLADE BYGG- OCH ANLÄGGNINGSPROJEKT AV VARIERANDE STORLEK.

Obegränsad tillgång till allt digitalt innehåll

Senaste branschnyheterna

Aktuella reportage och intervjuer

50% i 12 månader för hela företaget

Fördjupande analyser och rankinglistor

Statistik från hela byggbranschen

E-tidning

www.byggvarlden.se/foretagspaket

F Ö R E T A G S P A K E T
uppdaterat
Håll hela företaget
med de senaste nyheterna

Fyra finalister till Stålbyggnadspriset

Juryn har gjort sitt val och utsett fyra finalister till Stålbyggnadspriset 2023.

Projekten som har chans att vinna är Hage i Råängen, Lund, Koenigsegg, Ängelholm, Nordiska Museet, Västra entrén, Stockholm och Varvsbron, Helsingborg.

Stålbyggnadsinstitutet delar vart annat år ut Stålbyggnadspriset till ett byggnadsverk där man på ett innovativt, miljömässigt hållbart och arkitektoniskt tilltalande sätt utnyttjat stål i konstruktionen. Syftet är att uppmuntra till ett effektivt användande av stål i byggandet och ge upphov till nya idéer och inspirerande lösningar. Stålbyggnadspriset uppmärksammar arkitekter, ingenjörer och företag som utnyttjar stålets egenskaper för att bygga en hållbar framtid.

Juryn för Stålbyggnadspriset 2023 har nu under sommaren besökt och studerat de tio slutnominerade projekten och kommit fram till fyra finalister: Hage i Råängen, Lund Koenigsegg, Ängelholm, Nordiska Museet, Västra entrén, Stockholm och Varvsbron, Helsingborg.

DE FYRA FINALISTERNA kommer att presenteras närmare på Stålbyggnadsdagen den 19 oktober på Stockholmsmässan. Det vinnande projektet kommer på slutet av Stålbyggnadsdagen att presenteras och ta emot statyetten som är 3D-printad i rostfritt stål.

Juryn 2023 består av Claes Fahleson, teknisk doktor i ämnet stålbyggnad med lång erfarenhet som stålkonstruktör, Helena Glantz, arkitekt SAR/MSA och driver arkitekt-

Hage är den första permanenta struktur som byggs för Råängens konstoch arkitekturprogram och består av en sittplats i skydd av ett tak i corténstål med nitade knutpunkter samt en tresidig tegelmur.

kontoret Urban Design, Carmen Izquierdo, arquitecta COAM, arkitekt SAR-MSA, driver arkitekturfirman

Esencial, Karl-Gunnar Olsson, civilingenjör och professor i arkitektur och teknik på Chalmers, Björn Åstedt, vd på Stålbyggnadsinstitutet och utbil-

dad civilingenjör samt certifierad stålbyggnadskonstruktör och Lars Hamrebjörk, redaktör för tidningen Stålbyggnad sedan många år och även sekreterare för Stålbyggnadspriset.

enligt juryn att respektera museibyggnadens stora kulturhistoriska värden. Den nya byggnadskroppen skjuter sig in i byggnaden genom ett förstorat fönster utan att röra byggnaden.

Koenigsegg i Ängelholm. En karaktärsstark industribyggnad där man utgår från det klassiska tandade taket som var flitigt använt på industrilokaler vid förra sekelskiftet. Med en stålkonstruktion med stora spännvidder.

En gång- och cykelbro som ska förbinda Helsingborgs C med Oceanpiren är en svagt lutande, S-formad stålbro med en unik upphängning av brobanan i form av en ”hybrid” mellan hängbro och snedkabelbro.

FOTO : FREDRIK REGE

Finalisterna:

Q Hage i Råängen, Lund

Arkitekt: Brendeland och

Kristoffersen

Stålbyggare: Proswede

Konstruktör: Price Myers

Beställare: Lunds domkyrka

Q Koenigsegg, Ängelholm

Arkitekt: JKAB Arkitekter

Stålbyggare: Smidmek

Konstruktör: Sweco

Beställare: PEKO Fastighets AB

Q Nordiska Museet Västra Entrén, Stockholm

Arkitekt: Bach arkitekter

Stålbyggare: Carlhans Järnarbeten

Konstruktör: Tyréns

Beställare: Stiftelsen Nordiska museet

Q Varvsbron, Helsingborg

Arkitekt: Ramboll Sverige

Stålbyggare: Stål & Rörmontage

Konstruktör: Leonhardt Andrä & Partner

Beställare: Helsingborgs Stad

26 Nummer 12 • september 2023
FOTO: STÅLBYGGNADSINSTITUTET FOTO LARS HAMREBJÖRK Västra entrén vid Nordiska Museet knyter an och försöker FOTO: LARS HAMREBJÖRK
REDAKTIONEN

Patrik Lundberg får ny chefsroll på Skanska

Q Patrik Lundberg har utsetts till ny affärsutvecklingschef för Skanska

Fastigheter Malmö. Det är en nyinsatt roll för att lägga större fokus på mark och tidiga skeden.

Han har en lång erfarenhet från Skanska där han har arbetat med fastighetsutveckling inom marknad, uthyrning och markfrågor.

Michael Karlsson är ny arbetschef på Svevia

Q Michael Karlsson har tillträtt som ny arbetschef för Svevia division Drift i Jönköping. Arbetschefsområdet sträcker sig från Norrköping ner genom Jönköping och ner till Ljungby i Kronoberg.

Michael har närmare 20 års erfarenhet inom drift och anläggningsbranschen där han haft en rad olika ledande befattningar. Han har jobbat på Svevia sedan 2021 och kommer närmast från en tjänst som platschef för Norrköping basunderhåll.

Hon ska leda Skanskas kommersiella projektutveckling

Q Maria Ronvall har utsetts till chef för Skanska Sveriges kommersiella projektutveckling. I rollen kommer hon att leda verksamheten för Skanska Sveriges utveckling av samhällsfastigheter, hotell och kontor över landet.

Hon kommer närmast från rollen som transaktionschef för Skanska Sverige och har sedan 2004 arbetat i olika roller inom Skanskakoncernen.

Maria tillträder sin nya roll som regionchef omgående. Hon efterträder Joakim Åkesson som övergår till rollen som regionchef för bostadsutveckling i Sverige utanför de tre storstäderna.

Ny chef för Den temporära fabriken på Ramirent Q Jimmy Dahlström är ny chef för Ramirents Den temporära fabriken. På Den temporära fabriken har han jobbat sedan 2019. Senast som chef över projektverksamheten och nu blir han ansvarig för hela affärsområdet, vilket även innefattar verksamhet utanför projekten. Verksamheten erbjuder en helhetslösning, där man levererar allt temporärt kopplat till ett bygge, som en entreprenad.

Jimmy Dahlström har bland annat också varit ordförande för

Samhällsbyggarna och Lean Forum Bygg. Jimmy Dahlström efterträdde Mikael Anjou, som fortsätter sin karriär inom installationsbranschen.

Archus Arkitektur utser ny vd

Q Per Ångquist har utsetts till som ny vd för Archus Arkitektur. Han tillträdde rollen den 1 september 2023.

Per har under de senaste åren grundat och arbetat med att utveckla företaget Homr och dess teknologi för algoritmisk design av byggnader. Tidigare erfarenheter är ledande befattningar från bland annat WSP, Hifab och Belatchew.

I samband med att Per kliver in i rollen som vd frigörs även tid för Erik Bruhn att fortsätta leda och utveckla större kunduppdrag inom koncernen som helhet, med fokus på uppdrag inom arkitektur.

Rikshem rekryterar ny finanschef

Q Fredrik Sandell blir ny finanschef på Rikshem. Han kommer närmast från fastighetsbolaget Humlegården, där han varit finansansvarig. Före det var han bland annat finanschef på Kungsleden i nära sex år och dessförinnan har han haft positioner som finansansvarig respektive finansanalytiker.

Han tillträder sin nya tjänst i oktober 2023 och ersätter Christina Fernström som varit bolagets finanschef under fyra år.

Framtiden förstärker utvecklingsavdelningen

Q Framtidenkoncernen förstärker sin utvecklingsavdelning med tre nya anställda.

För att hantera investeringsprojekt inom både nyproduktion och renovering samt jobba med strategiska frågor kring underhåll har Fredrik Davidsson anställts. Fredrik jobbar i dag med stora investeringsprojekt på Higab och har lång erfarenhet av byggprocesser och kommunal verksamhet. Fredrik är inte helt ny i koncernen, han har tidigare arbetat på Egnahemsbolaget.

Lisa Wistrand har anställts som platsutvecklingschef. Lisa arbetar i dag på White Arkitekter och är en stark profil inom stadsutveckling både i Göteborg och i resten av landet. Lisa har som konsult jobbat med uppdrag för koncernen tidigare, bland annat med utvecklingen av Hjällbo.

För att förstärka organisationen i arbetet med hållbart byggande har Hanna Öberg anställts som miljösamordnare. Hanna arbetar i dag på WSP med bland annat miljöcertifieringar och klimatberäkningar i byggprocesser. Hanna kommer arbeta med koncerngemensamma utvecklingsprojekt inom miljö,

klimat och energi. Även Hanna har gjort uppdrag åt Framtiden tidigare, bland annat kring ett nytt sätt att beräkna klimatpåverkan i ROT-projekt.

Alla tre tillträder sina nya tjänster i början av oktober.

Willhem värvar utvecklingsledare inom social hållbarhet

Q Willhem rekryterar Heléne Blennermark Zendegani som utvecklingsledare inom social hållbarhet.

Heléne kommer senast från Bostads

AB Poseidon där hon under sju år har arbetat med social hållbarhet. Initialt anställdes hon för att arbeta övergripande inom bolaget i rollen som Affärsutvecklare för Poseidons integrationsfrågor men har under de senaste tre åren arbetat som Verksamhetsledare i distrikt Angered med uppdraget att lyfta Hjällbo och Lövgärdet från polisens lista över särskilt utsatta områden.

Are Sverige stärker upp med ny regionchef Q Peter Ramstedt tillträdde tjänsten som regionchef Väst och Öst inom Are Sverige i augusti. I regionerna ingår installationsföretagen Kungälvs Rörläggeri och InterEl. Närmast kommer Peter från rollen som Key Account Manager på ISS, men har även haft roller som distriktschef och regionchef på Caverion.

Nuvarande regionchef Ulf Andersson lämnar bolaget för att gå i pension under hösten.

Tomas Turpers blir ny vd för Moelven Dalaträ

Q Tomas Turpers tar över ledartröjan för Moelven Dalaträ och ersätter Erik Lindén som valt att tacka ja till ett annat uppdrag. Tomas tillträder rollen i början av oktober. Han är utbildad skogsingenjör och har under de senaste 20 åren haft olika ledande roller inom svensk skogsindustri. Närmast kommer han från rollen som marknadschef hos Meraskog.

Vasakronan utser Johnny Engman till ny CFO Q Johnny Engman har utsetts till ny CFO, Chief Financial Officer, med ansvar för Vasakronans finans och ekonomifrågor. Han tillträder sin nya tjänst den 1 februari 2024 och ingår då i Vasakronans ledningsgrupp. Han efterträder Christer Nerlich som under våren meddelade att han har för avsikt att gå i pension. Johnny är civilekonom från Han-

delshögskolan i Stockholm och kommer närmast från en tjänst som CFO på Byggfakta Group. Han har lång och gedigen erfarenhet från ledande roller inom ekonomi och finans. Bland annat som director vid Nordic Capital och som ansvarig för affärsutveckling vid Cloetta där han även ingick i koncernledningen.

SGBC internrekryterar ny chef för Breeam

Q Marika Gille ska leda SGBC:s arbete med certifieringssystemen Breeam-SE och Breeam Infrastructure. Marika är utbildad civilingenjör inom byggkonstruktion och arkitektur och har lång erfarenhet av miljöfrågor inom samhällsbyggnadssektorn. Hon har närmast arbetat som certifieringsspecialist med Breeam hos SGBC och hade en nyckelroll i arbetet med manualutvecklingen för Breeam-SE v6.0. Tidigare roller inkluderar fuktsakkunnig konstruktör hos Sweco.

Hon ska leda Hifabs nya Göteborgskontor

Q Hifab Advisory lanserades i november 2022 och har sedan start fokuserat på Stockholmsmarknaden. Nu tar de nästa steg i sin resa och rekryterar Linda Wäppling som får i uppdrag att leda bolagets etablering i Göteborg.

Linda har tidigare erfarenhet av strategiska frågeställningar inom samhällsbyggnad kopplat till hållbarhet, energi och digitalisering och kommer senast från rollen som Strategikonsult på PE Teknik & Arkitektur.

De startar nytt bolag inom

Structorgruppen

Q Johan Engström och Elin Tjernqvist startar upp ett bolag inom Structorgruppen. Det nya bolaget, Structor Mark Mitt AB, erbjuder bland annat utredning, projektering och projekteringsledning inom mark, väg, vattenprojekt. Bolaget har säte i Sundsvall och kommer vara verksamt i mellersta Sverige.

Johan Engström är vd i bolaget och har lång erfarenhet av ledarskap och verksamhetsutveckling, bland annat som sektionschef inom VA på Afry. Johan har närmare 25 års erfarenhet som uppdragsledare och projektör inom väg, mark och VA. Han kommer närmast från entreprenadsidan som arbetschef på YIT i Sundsvall.

Elin Tjernqvist har de senaste åren varit på beställarsidan där hon arbetat som utredningsingenjör för förnyelseplanering på Mittsverige Vatten- och Avfall. Hon har 13 års erfarenhet som uppdragsledare, teknikansvarig och projektör inom vatten-, dagvatten- och avloppsprojekt.

Ny husarkitekt för Nyköpingshus

Q Anne Teresiak på AIX Arkitekter har av SFV utsetts till ny husarkitekt och generalkonsult för Nyköpingshus i Södermanland de kommande tre åren med möjlighet till förlängning i ytterligare sex år. Nyköpingshus är ursprungligen en medeltida borg som har byggts på i omgångar.

Klövern byter vd

Q Rickard Langerfors blir ny vd på bostadsbolaget Klövern per den 11 september och ersätter nuvarande vd, Patrik Mellgren. Rickard Langerfors är för närvarande chef för Nreps bostadsutveckling i Sverige. Han har tidigare varit vice vd för Magnolia Bostad och även arbetat i ledande positioner på Skanska och HSB.

Ny chef till Riksbyggen norra Skåne

Q Den 1 oktober tillträder Ann-Christine Thurn sin nya roll som marknadsområdeschef för Riksbyggens fastighetsförvaltning i norra Skåne. Marknadsområdet omfattar 19 kommuner och servar cirka 240 olika uppdragsgivare.

Ann-Christine kommer närmast från HSB Östergötland där hon är chef för Boservice. Hon har innan dess arbetat som distriktschef och chef för förvaltningsutveckling på AB Stångåstaden.

Ann-Christine Thurn ersätter Carina Persson som har gått vidare inom Riksbyggen som affärschef fastighetsförvaltning.

Styrelseförändringar i Assemblin

Q Vid en extra bolagsstämma har Peder Prahl valts in som ordinarie ledamot i Assemblins styrelse samtidigt som Anders Thulin lämnar styrelsen. Peder Prahl är vd och managing partner på Assemblins huvudägare Triton.

Efter dessa förändringar består styrelsen nu av av de oberoende ledamöterna Mats Jönsson (styrelseordförande), Susanne Ekblom och Per-Ingemar Persson, samt samt ägarrepresentanterna Peder Prahl och Hans Petter Hjellestad

27 september 2023 • Nummer 12
Heléne Blennermark Zendegan Johnny Engman Johan Engström och Elin Tjernqvist Jimmy Dahlström Patrik Lundberg Peter Ramstedt Marika Gille Rickard Langerfors Per Ångquist Michael Karlsson Tomas Turpers Linda Wäppling Ann ­ Christine Thurn Fredrik Sandell
ANNONSBÖRSEN Vi bygger den modul du behöver www.maxmoduler.se Kundanpassade arbetsbodar och moduler info@maxmoduler.se Leveranssäkert Support/stöd hela vägen 0950-138 88 www.vagjobb.se Nu även Webbutik Vägmärken Trafikanordningar områdesskydd Avspärrning Nu även Webbutik 010-228 15 55 • www.byggakademin.com Framtiden tillhör dig som vill utvecklas Välkommen att utbilda dig hos oss.
Maria Ronvall

Röd betongbro för trafik och fest

Peab bygger just nu en bro som ska förbinda Styrmansgatan med Varvsstaden/Västra hamnen i Malmö. Den röda bron, som fått namnet Styrmansbron, kommer bli en ny väg för både bussar, gående och cyklister.

Den tegelröda bron är en uttänkt färgmatching med de gamla industribyggnaderna som finns i området. Där har utvecklingen av en ny stadsdel pågått i många år och nu börjar saker som ska underlätta för människor att ta sig fram att ta form.

Tre broar över kanalen byggs, det är två mindre gångbroar samt Styrmansbron som kommer att ha en bredd på 26 meter. Swerock levererar betongen som gjuts av Peab. – Bron kommer att bli totalt 70 meter lång och Swerock ska leverera totalt 1 500 kubikmeter betong. Vi har redan levererat en del betong som har används för att gjuta under vattenytan men till detta har det inte använts röd betong utan det kommer först nu när betongen blir synlig, säger Viktor Sundberg, avdelningschef på Swerock.

FÖR ATT FÅ fram den rätta kulören så påbörjades tester redan förra sommaren, då provblandades betong med ett flytande färgpigment. I fabriken i Malmö har man gjutit flera kuber av den röda betongen, med olika halt av pigment, för att se hur resultatet skulle bli när det har torkat. Dessutom har man gjort noggranna tester efter provgjutningen för att kontrollera hållfastheten, det har till exempel gjorts frystester med saltlösning under olika temperaturer.

– Det är många olika utmaningar med det här projektet, bland annat med sammansättningen som kan påverka färgtonen på betongen, säger Swerocks produktionscoach, Stefan Andersson.

Under sommaren har Peab bland annat arbetat med spontslagningen och Swerock har levererat den första röda betongen till projektet.

Styrmansbron

Q Uppdrag: Ny bro för busstrafik, gående och cyklister.

Q Beställare: Malmö Stad

Q Arkitekt: Kjellander Sjöberg i samarbete med broingenjör Ian Firth och Sweco Civil.

Q Storlek: 70 meter lång och 20–26 meter bred.

Q Byggherre: Peab

Q Byggstart: December 2022

Q Färdigställs: 2024

Det är många olika utmaningar med det här projektet

– Det är en unik möjlighet att visa vår produkt i en helt annan färgskala, att få skapa en färgklick i Malmös stadsmiljö, tycker Viktor Sundberg.

DETALJER PÅ RÄCKET kommer att uppföras av cortenstål och bron kommer att ha en asfaltsbana med topplager av röd porfyr. Sittbänkar och stolar kommer att utformas i trä, allt enligt arkitektfirman Kjellander Sjöberg som vann den inbjudna arkitekttävlingen tillsammans med broingenjör Ian Firth från London och konstruktörer från Sweco Civil. De ser även Styrmansbron som en möjlig festplats, där funktionen kan vara flexibel så att man även kan använda den för olika evenemang och tillfälliga aktiviteter.

Bron planeras att vara färdigbyggd i slutet av 2024.

ANNIKA RÄDLUND

DEMEX

Bron ska även kunna användas som festplats för tillfälliga evenemang.

BILD: KJELLANDER SJÖBERG

28 Nummer 12 • september 2023
Gjutningen av Styrmansbron är nu i gång, flera tester har gjorts för att få fram den rätta kulören på betongen. FOTO: PEAB Undervattensgjutning av grå betong gjordes innan delarna ovan ytan började byggas. FOTO: SWEROCK Styrmansbron i Malmö byggs i röd betong och kommer även att få röd asfalt och röda räcken. VISIONSBILD: KJELLANDER SJÖBERG / MALMÖ STAD
SÄKERHETEN MED DEMEX LARMADE ELSTÄNGSEL www.demex.se
ÖKA
Levererar upp till 35dB dämpning SILENT VI ÄR SKANDINAVIENS STÖRSTA TILLVERKARE AV GRINDAR & STÄNGSEL
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.