Spånga-Kista församlingsblad nr 2 2019

Fรถrsamlings- 2/19 bladet

svenska kyrkan spรฅnga-kista 1

Till Dig som älskar livet...

och till Dig som vill älska livet I vår tid står tiden still och går väldigt fort på samma gång. Tiden står still därför att vi i varje ögonblick ska vara lika. Vi ska ha tillgång till allt, vara uppkopplade, ha alla valmöjligheter, kunna få alla behov tillfredsställda i ett och samma ögonblick. Samtidigt flyger tiden iväg när vi inte hinner ta vara på alla möjligheter, inte hinner välja eller tänka efter. Det är som att vi lever i ett enda nu där allting ska hända och samtidigt hinner vi inte med detta ”nu” utan upplever tidsbrist.

Tänk så annorlunda det var för inte så länge sedan. Ibland var det tid för att så, ibland för att skörda. Ibland fanns tid för väntan och längtan och sedan kom stunden man hade längtat efter. Jordgubbarna smakade extra gott när den tiden kom. Allting gick inte att köpa året om, dygnet runt. Livstempot var mer anpassat till hur vi som människor fungerar.

Saker händer i livet som gör oss trötta, som ger sorg, men också saker som ger glädje och bygger upp. Idag vill vi inte ge tid åt saker som tar tid och tror att vi slipper det om vi bara öser på med fler intensiva upplevelser här och nu. Men kroppen orkar inte. Vi orkar inte. Det roliga blir inte roligt längre.

Den kristna traditionen har fått sin form i den tid då allting var säsongsbundet. Därför blev det naturligt att uttrycka människans villkor utifrån det man kände till. Det var naturligt att fokusera på andra viktiga saker i livet när det var ont om mat. Det var fasta och man fick fokusera på värden i livet som handlade om mer än bara mat. Och när hönorna började värpa och naturen blev generös igen var det naturligt att fira nytt liv och uppståndelse. Det fanns någonting förlåtande över att årstiderna kom igen och livet åter började spira. Hade man inte samlat i ladorna tillräckligt fick man svälta och känna på vad man hade gjort fel, men det kom också alltid en ny vår när man fick en ny chans att göra saker på ett bättre sätt.

Kan vi kombinera vår tid, med den lite mer långsamma tiden, där förändringar går långsamt men blir varaktiga, då skulle vi bli fria att verkligen välja vad som ger just mig liv. Vi skulle uppstå till en lyckligare livsstil som stämmer bättre överens med hur vi människor fungerar biologiskt och själsligt, på riktigt!

Jag vill önska alla en riktigt glad påsk! jerker alsterlund , kyrkoherde

2 svenska kyrkan spånga-kista

om bladet Församlingsbladet ges ut av Spånga-Kista församling och delas ut till samtliga hushåll av PostNord.

Ansvarig utgivare: Jerker Alsterlund Redaktör: Anneli Eriksson Tryck: TMG Sthlm Taltidning: Kontakta Inläsningstjänst tel. 08556 115 50 om du vill ha tidningen som taltidning.

Omslagsfoto: Anneli Eriksson Våra kontaktuppgifter hittar du på sidan 15.

Kyrkofullmäktige sammanträder Spånga-Kista församlings kyrkofullmäktige sammanträder tisdag 21 maj kl. 19.00 i Kista kyrka, Kista torg.

Mötet kommer bl.a. att behandla årsredovisningen.

Allmänheten hälsas välkomna.

Vill du delta i mässan innan så börjar den kl. 18.30.

påsk Påsken.

Genom död till liv.

Påsken är kyrkans största helg.

Vad betyder påsken för dig?

ruth knapp Påsken är speciell för mig.

Jag går i kyrkan på långfredagen eller påskafton och sedan är allt pynt förstås ett måste. Gula påskdukar, påskliljor, påskris och ägg naturligtvis. Rent allmänt är det rogivande att gå till kyrkan. Uppvuxen i ett frireligiöst hem betyder den mycket för mig. Det finns en speciell långfredag i mitt liv jag ofta tänker på. Jag och min man Bertil gifte oss i Seglora kyrka på Skansen för 40 år sedan.

Min mamma kunde tyvärr inte närvara. Men hon ville trots allt vara med på mitt bröllop så hon ordnade ett extra ”bröllop” hemma i Västergötland och det blev på en långfredag. Hon hade arrangerat allt precis som det var på min riktiga vigsel.

daudet mbiya mankudia Jag är född och uppvuxen i Kongo-Kinshasa och när jag hör ordet påsk tänker jag främst på Jesu död och uppståndelse. Vårt gudstjänstfirande i den protestantiska kyrkan där skiljer sig inte så mycket från det vi firar här i Sverige under påsken. På Palmsöndagen delar vi ut palmblad. Sedan fastar vi i tre dagar i Stilla veckan.

Onsdag, skärtorsdag och långfredag. Det är tre dagar eftersom Jesus uppstod efter tre dagar. Midnattsmässa på natten mot söndagen firar vi precis som i Sverige. Sedan spelar nattvarden på påsksöndag en central roll. Efter mässan firar vi med god mat. Det serveras kyckling med ris men också det lite extra; lammkött.

marie andersson Påsken för mig betyder både sorg och glädje. Det är ju en högtid där vi minns lidandet men också gläds åt uppståndelsen. Gemenskap och god mat är förstås också viktigt under påsken.

Jag har några gånger varit i Filadelfiakyrkan på påsken där de har gett en musikal om påskdagarnas olika händelser. Den har varit jättebra. Annars går jag gärna in i kyrkan för att tända ett ljus. Denna påsk ska jag försöka komma till en gudstjänst. Kyrkan betyder mer och mer för mig ju äldre jag blir.

Färgerna på påsken, framför allt det gröna och det gula, ger mig en känsla av liv. För mig symboliserar de spirande bladen i påskriset att livet kommer tillbaka.

Sedan blir det god mat med Janssons frestelse och sill. Ett påskägg måste jag fylla och gömma till sonen trots att han nu har hunnit bli 18 år. Men det är en tradition som inte kan brytas.

eva gatsios Jag tycker om påsken, det är vår för mig. I våren finns det ett hopp med grönskan och solen. Påskens under är inte så relevant för mig. Jag är troende på mitt sätt. Jag går gärna i kyrkan, både här hemma och utomlands, mest för stillhetens skull. Jag kan sitta och meditera och vila.

Jag uppskattar att Svenska kyrkan är så välkomnande, att alla trots religion får vara med är fint.

Förhoppningsvis firar jag påsken i min sommarstuga i år. Att pynta med påskris piggar upp. Funderar också på att baka en påsktårta.

Såg ett gott recept som jag gör om lite så det passar både mig och min dotter som är veganer.

svenska kyrkan spånga-kista 3

påsk

Vägen till korset text: anneli eriksson foto: erik öberg

För 2000 år sedan på en annan plats hände det. Jesus gick in i Jerusalem för att dömas, plågas, korsfästas och uppstå. Det som händer under påsken. Hur hade det varit om det skett i vår församling i en tid mer lik vår?

Palmsöndagen Intåget i Kista De flesta hade hört talas om den store talaren. Han som berättade om Guds rike och vilja. Han gjorde under och

retade upp många av de som hade makt. Bland hans motståndare fanns politiker, företagsledare, ja till och med de som var kyrkans ledare tyckte han var ett problem. Nu hade någon hört att han skulle komma till Järvaområdet och många var nyfikna och spända på vad det skulle innebära. Skulle han vara lika bra som på de videoklipp de sett på Youtube? Ingen föreläsningslokal var dock bokad för hans räkning så folk tvivlade på att ryktet var sant.

Men så. På Twitter, Snapchat och Facebook började det spridas inlägg

om att Jesus satt på tunnelbanans blå linje mot Akalla. Några som satt intill Jesus och lärjungarna hade hört dem prata om att gå av i Kista.

När han steg av på tunnelbaneperrongen hade där samlats en hel del folk. Många ville få en skymt av denna omtalade man. Han fick tränga sig fram ner till Kista galleria och hälsade på dem som stod närmast. En märklig upplevelse säger de som var med. Så stor men ändå nära och vänlig.

Läs mer i Matteusevangeliet 21:1-11

Skärtorsdagen Måltiden i Spånga Lärjungen Andreas hade en släkting som hade en stor villa i Spånga. När Jesus och hans lärjungar kom var släktingen bortrest och de kunde låna villan. Buss 179 tog dem till Spånga centrum. Där i det stora huset fick de sin sista måltid tillsammans. Troligen var det bara Jesus som visste att det skulle bli den sista gången de satt till bords tillsammans.

– Jag kommer att bli förrådd, sa Jesus plötsligt. Och den som ska förråda

4 svenska kyrkan spånga-kista

som skulle hända. Efter någon timme bröt de upp för att åka vidare till Tensta.

Läs mer i Johannesevangeliet 13:18-30

mig sitter här bland oss. Middagssamtalen tystnade tvärt. Vad var det han sa?

– Det är väl inte jag, sa Judas och stirrade ner i soppan för att slippa möta Jesus blick.

– Det var du själv som sa det, svarade Jesus. Gå och gör det du ska göra.

Resten av måltiden förflöt under obekväm tystnad. Alla undrade vad

Gripandet i tensta I Tensta ledde Jesus sina kvarvarande lärjungar över E 18 till Tallbacken.

Han bad dem vänta medan han gick iväg en bit och bad. Med solens sista strålar i ryggen föll han ned på knä.

– Fader, låt denna bägare gå förbi mig, om det är möjligt. Men inte som jag vill, utan som du vill.

När han återvände till lärjungarna hittade han dem sovande på marken.

De senaste dagarna hade varit omtumlande och de var trötta. Jesus väckte dem och de tittade yrvaket på honom och undrade vad som nu skulle ske.

Men de hann knappt sätta sig upp innan de hörde skrik och rop från en folkmassa som närmade sig. Med Judas i spetsen kom de hotfullt med svärd och påkar springande emot dem. Judas skyndade fram till Jesus och gav honom en kyss på pannan. Det var tecknet så att alla skulle veta vem de skulle gripa och döma.

Läs mer i Matteusevangeliet 26:36-55

Långfredagen Domen i rinkeby Skulle Jesus dömas eller inte? Och för vad? Vilken sorts straff skulle han få?

Gruppen av människor förde Jesus till medborgarkontoret i Rinkeby. Dit hade någon kallat polisen som mötte upp med en piketbuss. Stämningen var uppretad men ingen visste vad han egentligen skulle fällas för. Alla talade i mun på varandra och många falska vittnen trädde fram.

– Han har bedrivit kvacksalveri, sa en man.

– På Facebook uppmanade han folk att starta upplopp och göra revolution, sa en annan.

Anklagelser kom från flera håll. – Är det sant allt de säger, frågade en kvinna som försökte få ordning på det hela.

Men Jesus stod mitt i alltsammans och var tyst.

Innan solen gick upp var domen fälld. Han skulle straffas med döden.

Läs mer i Matteusevangeliet 26:5727:26

svenska kyrkan spånga-kista 5

– Hjälp, någon har stulit kroppen, utropade de.

De gjorde kyrkogårdspersonalen uppmärksamma på att graven var tom men de hade inte sett något. Eftersom

Vägen till spånga Jesus fördes iväg från Rinkeby. Eftersom ingen visste vem som egentligen förde befälet bestämde de som lät mest. I sin ilska och upprördhet över vad Jesus gjort befallde de honom att bära korset han skulle spikas upp på.

När de kom till Spånga torg möttes de av en stor folksamling som var aggressiva och slog honom med påkar och kastade sten. Polismännen var för få för att kunna skydda honom men gjorde sitt bästa för att snabbt ta honom därifrån. De fortsatte över järnvägsbron och misshandeln började avta. Folk märkte att Jesus inte skulle klara så mycket mer.

Läs mer i Matteusevangeliet 27:27-31 Döden Avrättningen skedde enligt beslut genom korsfästning. Platsen var en skräpig industritomt intill järnvägsspåret

6 svenska kyrkan spånga-kista

som ännu inte hade börjat bebyggas.

Utmattad stapplade Jesus ut på den leriga marken. Han försökte undvika de största lergroparna och skräphögarna.

Och han spikades fast på korset. Vid korsets fot stod Maria och såg sin son lida. Hon grät stilla.

– Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig? ropade Jesus från korset.

Pendeltåget mot Stockholm dundrade förbi. Jesus tog sitt sista andetag och dog i samma ögonblilck.

Läs mer i Lukasevangeliet 23:33-49

Påskdagen Graven vid spånga kyrka Jesus dog på en fredag och på söndagen gick Maria från Sollentuna och Maria, Jesu moder, till graven för att göra den fin. När de kom fram upptäckte de att graven var tom!

man var rädd, som ryktet sa, att Jesus skulle återuppstå hade man ställt vakter från ett vaktbolag runt Spånga kyrka. Men även de kunde intyga att ingen gått nära graven.

Kvinnorna gick tillbaka till graven och grät. Då stod där plötsligt en gestalt i vita kläder framför dem. – Var inte rädda, sa han. Jag är en Herrens ängel. Varför söker ni den levande här bland de döda? Herren är uppstånden.

Han lever.

Läs mer i Lukasevangeliet 24:1-10

i mobiltelefonerna hjälpte dem i deras berättande för mannen som tycktes helt ovetande. En stund senare tog de fram lite mat och frågade mannen om han ville ha. Han tog lite av brödet, tackade Gud och gav till lärjungarna.

Då började de känna igenom honom och förstå vem de hade framför

sig. Samtidigt kom ett sms från Maria från Sollentuna: ”Någon har tagit Jesu kropp från graven. En man som säger att han är en ängel påstår att Jesus har uppstått från de döda och lever igen.

Kom tillbaka till Järva!”

Läs mer i Lukasevangeliet 24:13-32

Annandag påsk Möte med den uppståndne Två av lärjungarna hade bestämt att åka tillbaka till Stockholm där de kom ifrån. Kanske kunde de få tillbaka sina arbeten trots att de varit borta en tid.

På pendeltåget satt de och småpratade om de senaste dagarnas händelser när en man kom fram till dem och undrade om han fick sitta på sätet bredvid.

– Varför är ni så ledsna, frågade han.

– Du måste vara den enda som inte hört vad som hänt, svarade de.

De började att berätta. Inte bara om de senaste dagarna utan om de tre år de följt Jesus genom Sverige. Bilderna

svenska kyrkan spånga-kista 7

instiftade nattvarden, firar vi på skärtorsdagen.

Kors i Kista kyrka

Hoppets mysterium Påsken, och berättelsen om den, är själva grunden till vår relgion. Ja, om det inte vore för berättelsen om det som hände Jesus i Jerusalem för snart 2000 år sedan, då hade det sett väldigt annorlunda ut hos oss idag. Kanske hade det inte funnits någon kyrka alls och ingen hade kallat sig, eller blivit kallad för, kristen. Men nu har vi fört berättelsen om Jesus vidare från generation till generation ända sedan dess och idag är vi drygt 2,3 miljarder kristna som lever på jorden och vår kristna tro tar sig uttryck i många olika traditioner, kyrkor och samfund.

Det som berättas om vad Jesus gjorde dessa speciella dagar i Jerusalem har gett oss de helt centrala delarna av den kristna tron. När Jesus firar den sista påskmåltiden med sina lärjungar,

8 svenska kyrkan spånga-kista

se tex i Lukasevangeliets 22:a kapitel, då ger han oss kristendomens mest centrala rit – nattvarden. Dela bröd och vin med varandra, och gör det till minne av mig, säger Jesus. Han ger lärjungarna en rit så att de kan bevara gemenskapen, med varandra och med Jesus själv, även när han inte längre är tillsammans med dem kroppsligen.

Det är ett grundläggande drag i alla de olika kristna traditionerna, vi är en gemenskapens religion.

Vi kan även kallas för ”bordets religion” eftersom att äta tillsammans är så centralt för oss. När vi i vår tid firar nattvard är det fortfarande en rit som har inslag av gemenskap med varandra, den utvidgade tänkta gemenskapen med kristna på andra platser och i andra tider, och gemenskap med Jesus själv. Att Jesus gav oss nattvarden,

En annan viktig text som är knuten till skärtorsdagen är texten om fotatvagningen, den finns i Johannesevangeliet kap 13. I den här stunden, när Jesus vet att han kommer lämna lärjungarna snart, ger han dem ett exempel på hur de ska tjäna varandra. Han visar det genom att tvätta deras fötter.

Att tvätta fötterna på andra är en lågstatushandling som de inte förväntade sig att han skulle utföra, men Jesus är tydlig – den som är mästare ska inte hålla sig för god för att tjäna de andra. Genom det Jesus gör visar han lärjungarna att den praktiska omsorgen och kärleken till medmänniskan är central i hans budskap. Kyrkans diakoni och kärleken till vår medmänniska är rotade direkt i Jesu undervisning och i hans egna handlingar.

När Jesus sedan blir sviken, fylld av ångest, utlämnad, misshandlad, dömd och avrättad, då visar han oss att vi inte är ensamma i livets helveten. Han har varit i dem och han går med oss genom våra, som en yttersta punkt i det som är för svårt att bära för en människa.

På långfredagen ger Gud oss ett totalt erkännande av livets svåra och plågsamma sidor, och genom Jesus vet vi att Gud skyggar inte för det – utan delar våra villkor, vår smärta, ensamhet och ångest. Gud är där, vänder sig inte bort från oss ens i det svåraste, genom detta öppnar Jesus också dör-

krönika

ren till den försoning och förlåtelse vi så ofta behöver. ”Redan idag ska du vara med mig i paradiset” säger Jesus till förbrytaren som korsfästs bredvid honom. (Luk 23:43) Efter påskaftonens väntan firar vi påskdagens stora glädje och mysterium. Döden kunde inte hålla sitt grepp om Jesus och han lever i ett nytt liv.

Här är vi bortom förnuft och tankens fattningsförmåga. Men liksom ljuset och livet återvänder efter vinterns tid i naturen, återvänder Jesus till livet igen efter döden.

I denna skepnad möter han kvinnorna vid graven och låter dem sprida ordet att de har mött honom som uppstånden. Livet segrar över döden.

Förlusten har inte sista ordet. Här firar vi och gläds över det som är större än tingens ordning i det jordiska livet som vi känner det. Vi firar livets seger över döden och hoppet om uppståndelsen till ett evigt liv i gemenskap med Gud. Ett hoppets mysterium!

Påskens olika delar innehåller alla perspektiv på ett och samma tema, berättelsen om Gud som älskar oss, som är med oss och vill dela hela vår tillvaro; i gemenskapen och ensamheten, i ångesten, lidandet och döden, och i uppståndelsen och glädjen.

Kristus är uppstånden!

Ja, han är sannerligen uppstånden! marie grangården

Vinterträden står kala och svarta. Regn och snö slår mot grenarna och vinden river och sliter. Det är som att träden står döda. Men så kommer solen och något händer.

Långsamt, långsamt börjar grenarnas knoppar att växa. De blir större - för att en dag plötsligt brista ut i ljusgröna, spirande kaskader. Varje år är det lika överväldigande. ”Hur kunde jag glömma att det var så här det var?”

Inför varje påsk framför barnkörerna i Spånga församlingshus sedan några år ett påskspel som jag har gjort. Barnen berättar med hjälp av sånger och repliker om händelserna under den första påsken. En berättare för handlingen framåt. Vi får som åskådare vara med om det som hände i Jerusalem under de dramatiska dagarna. Vi blir medvandrare i berättelsen om hur Jesus först rider in i staden under jublande Hosianna-rop för att till slut delta i lärjungarnas sorg när Jesus dör. Vi får också höra hur deras hopp kommer tillbaka: ”Är han inte död, har han uppstått? Jag mötte en man som sa: Han ligger inte i sin grav, han har blivit levande igen!”

Jag tänker att barnen lär sig berättelsen med kroppen. De vet hur det kändes i Getsemane, de vet att Jesus var rädd, och de har själva känt hur hemskt det var när han hånades på väg till Golgata. Sista sången i spelet heter ”Överraskningarnas Gud” och speglar hur allting plötsligt vänds i sin motsats i berättelsen. Ja, Jesus dog, men, ja, han blev levande igen. Exakt hur det gick till kan vi inte riktigt säga, men vi gläds med lärjungarna.

Det skulle kunna räcka med detta. Men berättelser är förunderliga. Som de mänskliga varelser vi är, bär vi berättelser som frön inom oss, och våra tankar och erfarenheter får dem att gro. De växer och kan en dag plötsligt berätta något helt annat än vi först trodde. En dag inser vi att den här berättelsen säger något om mitt liv. I Bibeln finns rika berättelser om det svåra och viktiga i livet. Vi kan på våren se hur naturen går från skenbar död till överflödande liv.

Påskberättelsen ger oss ord för detta. Vi får hjälp att tro på ljuset också när det känns som mörkast. karin wallin

svenska kyrkan spånga-kista 9

Ett segertecken text: anneli eriksson

Korset är kristendomens symbol sedan två årtusenden tillbaka. Men långt före vår tidräkning användes korset som symbol i Norden som vi kan se från bronsålderns hällristningar. Korset, med dess otaliga varianter, förekommer i jordens alla hörn. Dess enkelhet, med två streck som skär varandra vinkelrätt, har gjort att det använts genom årtusenden för att uttrycka olika andliga eller religiösa uppfattningar.

Numera är korset främst en kristen symbol.

Jesus korsfästes med all sannolikhet på ett kors med en tvärbjälke. Från början användes endast en påle för upphängning av människor som skulle korsfästas. Det grekiska ordet för kors är stauros och det betyder påle eller stör.

Hos romarna betydde substantivet crux ursprungligen pinoredskap och gav ingen upplysning om redskapets form. Bruket att spika fast den dömde på ett kors bestående av två sammanfogade trästycken infördes av romarna i Palestina.

Symbolen för Jesu död och hans seger över det onda är central i kristendomen. Jesus offrade sig själv för den skuld människan hade. Korset är en martyrpåle, men samtidigt ett segertecken.

10 svenska kyrkan spånga-kista

Det finns skrifter som visar på att korset användes som symbol för de kristna redan under de första århundradena. Tertullianus skriver till exempel i sin bok Corona från år 204 att kristna regelbundet gjorde korstecknet på sina pannor.

Krucifix är en bildlig framställning av Jesus på korset. Målad eller skulpterad. Innan reformationen, som startade med Marin Luther under 1500-talet, hade krucifixen en central roll i kyrkorummen.

Triumfbågen kallas valvbågen mellan kor och långhus i en kyrka. Där är det inte ovanlig i äldre kyrkor att det hänger ett triumfkrucifix. Det är en symbol för att förlåten i templet rämnade vid Jesus korsdöd för att öppna vägen fram till Guds altare.

En ganska vanlig uppfattning är att korset i sig förknippas med sorg.

Men korset utan Jesus kropp är ett glädjens tecken, ett uppståndelsekors.

Kanske vi uppfattar korset i sig som sorg för att vi knyter det starkt till begravningar och kyrkogårdar?

Att korset inte är oproblematiskt visar den debatt som blossade upp 2016 inom Svenska kyrkan. Under sommaren debatterades kristen identitet och användningen av korset. Efter mordet på den franske prästen Jacques

Hamel startade tre präster Facebookgruppen #mittkors där man uppmanade människor att lägga upp en bild på ett personligt kors med syfte att visa stöd för förföljda kristna.

Inom Svenska kyrkan ryms många olika åsikter och några personer menade att #mittkors-kampanjen riskerade att bidra till att grupper ställdes emot varandra.

Andra inom Svenska kyrkan såg ingen fara med kampanjen. Väldigt många deltog med bilder på sina kors och många skrev om vad det betyder för dem att bära korset. Ärkebiskop Antje Jackelén skrev bl. a. på Twitter ”För den som kanske fåtts att tvivla på det självklara: 1) Ja, Svenska kyrkan är kristen och korset är vår främsta symbol för frälsning, försoning och fred, 2) Ja, Svenska kyrkan ber inte bara för förföljda kristna, vi hjälper också konkret sedan länge och 3) Vi hjälper människor inte därför att de är kristna utan därför att vi är kristna.”

Ett kors är ofta personligt. Du kanske har fått ett kors vid ett speciellt tillfälle, på en särskild plats eller av en person som betytt mycket för dig. När du bär det kan det stå för något som bara du känner.

Korset är ett fredens och segerns tecken som talar till var och en som bär det.

foto: anneli eriksson

korset

I varje nummer kan du läsa lite om ett föremål som används i vår församling. Denna gång barnens processionskors.

I församlingshuset i Spånga står ett vackert färgglatt kors. Det är barnens processionskors som används vid alla familjegudstjänster. Kerstin Rösth Hast som är ansvarig för församlingens barnverksamhet berättar.

– I början av 2000-talet började vi fira familjegudstjänster i församlingshuset. Det var många olika barngrupper involverade, t.ex. stora barnkörer.

Men vi hade inget kors som barnen orkade bära annat än ett träkors som var väldigt tungt och som tippade framåt.

Staven var dessutom för lång för dessa 7-9-åringar. Så då bestämde den dåvarande familjeprästen Johanna Boksjö att vi skulle försöka bygga ett lättare kors. Så vi byggde ett kors i balsaträ, som är ett väldigt lätt träslag, och med

en enkel rundstav. Foten göt en av förskollärarna av betong i en plastburk.

– Korset klädde vi med tovad ull för att ge det en mjukhet. Det var ull i klara färger som vi tovade genom att hälla vatten och såpa över i flera omgångar.

Med hjälp av husmor Lena så sydde vi fast de två stora plattorna av tovad ull vi fått och av en liten bit röd ull som blev kvar klippte vi ut ett hjärta. Dessutom tog vi tre små röda pärlor som bara syns om man går nära och fäste på hjärtat. Vår tanke var att det skulle visa på den kärleksfulla guden.

– Det är populärt bland barnen att bära korset. Som tur är finns det flera uppgifter för dem att göra under gudstjänsten så det brukar lösa sig, avslutar Kerstin.

processionskors kors monterat på en stång, buret vid kyrkliga processioner. Kors på stänger fanns redan på 300-talet, och användningen i regelrätta processioner är belagd från 500-talet.

Nationalencyklopedin

svenska kyrkan spånga-kista 11

Påskens gudstjänster Från kors ärd lsf e m m i h l l ti Påsken närmar sig. De flesta ser framför sig långledighet, familjesammankomster och färggranna fjädrar. Men det finns ett allvar bakom påskris, påskägg och söta kycklingar. Jeus död och uppståndelse.

På långfredagen döms och avrättas Jesus. Han läggs i en grotta med en stor tung sten framför. På natten till påskdagen uppstår han igen. När vännerna kommer till graven för att sörja är den tom. Det goda har vunnit över det onda. Den glädjen firar vi kristna fortfarande varje påskdag runt om i världen.

I 40 dagar var han sedan kvar på jorden. Innan han till sist lämnade denna värld gav han ett löfte om att alltid vara närvarande hos oss. Påsken har en spännande berättelse med många djup. Den nyfikne kan läsa mer på svenska kyrkans hemsida www.svenskakyrkan.se/pask Välkommen till våra kyrkor i påsk för att fira Jesu död och uppståndelse!

12 svenska kyrkan spånga-kista

Söndag 14 april Palmsöndag

Påskafton 20 april

11.00 Kista kyrka Högmässa 11.00 Spånga kyrka Högmässa 15.00 Akalla kyrka Söndagsmässa

23.00 Kista kyrka Påsknattsmässa 23.00 Spånga kyrka Påsknattsmässa

Skärtorsdag 18 april

Påskdagen 21 april

18.00 Spånga kyrka Skärtorsdagsmässa 18.30 Kista kyrka Skärtorsdagsmässa

11.00 Kista kyrka Högmässa 11.00 Spånga kyrka Högmässa

Långfredag 19 april

11.00 Kista kyrka Långfredagsgudstjänst 11.00 Spånga kyrka Långfredagsgudstjänst 12.00 Spånga kyrka Tid för stillhet i Klockargården mellan långfredagens gudstjänster.

18.00 Spånga kyrka Musikgudstjänst – Matteuspassionen.

Annandag påsk 22 april

9.15 Kista kyrka Pilgrimsvandring till Spånga kyrka 11.00 Spånga kyrka Pilgrimsmässa med vandring från Kista kyrka till Spånga kyrka med start kl. 9.15.

Matteuspassionen Spånga kyrka långfredag 19 april kl. 18.00 Christina Knochenhauer - sopran Katrin Meerits - mezzosopran Alexander Niclasson - tenor (Evangelist) Gunnar Birgersson - bas (Jesus) Peter Boman - bas Spånga Motettkör Birka Barock dirigent: Hans Wikström

hänt vår vackra Spånga kyrka visas några gånger varje år. Marina Wendel är en av guiderna som vet mycket om kyrkan. Den byggdes i mitten av 1100-talet och har sedan byggts ut i flera omgångar. De flesta av de kalkmålningar man kan se i taket och på väggarna i kyrkan är från medeltiden.

Stefan Einhorn Varannan onsdag är det onsdagsträff i Spånga församlingshus. Den 30 januari gästade Stefan Einhorn träffen.

Han är professor, författare och föreläsare. Temat för dagen var, liksom titeln på en av hans böcker, ”Konsten att vara snäll”. Stefan menar att vi ska vara goda människor av flera skäl. Först och främst för vår nästa, vår handling kan göra stor skillnad för en enskild människa. Om vi är snälla kommer det också tillbaka till oss. Gör vi gott för andra ökar sannolikheten att de gör gott mot oss. Eller mot andra. Det blir

ringar på vattnet av godhet.

Han berättar om att svenskarna i undersökningar gett uttryck för nya dödssynder där falskhet och hat står överst på listan. Motsatser till snällhet alltså. Stefan tipsar oss om att vara generösa. Inte nödvändigtvis med pengar, det kan lika gärna röra sig om beröm och uppskattning. Han vill också att vi ska välja bort konflikter och vara goda föredömen i samhället.

Programmet för onsdagsträffarna hittar du på vår hemsida www.svenskakyrkan.se/spanga-kista

Här visar Marina kyrkan för ett 20-tal personer i februari. Nästa visning av Spånga kyrka sker på annandag påsk den 22 april kl.

13.00.

Tjuven fick dåligt samvete och lämnade en hel påse utanför Spånga kyrka med fåglar som suttit på gravstenar. De verkar dock inte tillhöra vår församling.

svenska kyrkan spånga-kista 13

svepet Ny biskop i stiftet

Ärkebiskops-pod

Stockholms stift har fått en ny biskop. Det blev Andreas Holmberg som efterträder Eva Brunne som går i pension. Andreas Holmberg

En rabbin, en tidigare partiledare och en docent i filosofi – det är några av vinterns gäster i ärkebiskop Antje Jackeléns podcast ”Prata till punkt med ärkebiskopen”.

Det första avsnittet som släpptes i februari är ett samtal med författaren och samhällsdebattören Anders Wijkman om hur viktigt civil-

Pilgrimsvandring

är stiftsadjunkt för gudstjänstfrågor i Stockholms stift. Han har tidigare arbetat som församlingspräst och distriktsledare i Stockholms stift i femton år samt som lärare i Tanzania mellan 2000 och 2005 där han också var förtroendevald i kyrkorådet. Han disputerar under våren på en avhandling om församlingar i mångreligiösa och mångkulturella miljöer.

Stockholms stifts nya biskop kommer att vigas i Uppsala domkyrka 22 september 2019 och tas emot i Storkyrkan 29 september. Vårt grannstift Uppsala har nyligen också fått en ny biskop, Karin Johannesson.

Döden är uppslukad och segern är vunnen. Död, var är din seger? Död, var är din udd?” första korintierbrevet 15: 55

14 svenska kyrkan spånga-kista

På annandag påsk, måndag den 22 april kl. 9.15, startar en pilgrimsvandring från Kista kyrka till Spånga kyrka. Vi går i lugn takt och gör flera stopp. I Spånga kyrka firar vi sedan pilgrimsmässa kl. 11.00.

Ta på dig ett par gåvänliga skor och kläder efter väder.

Du behöver inte anmäla dig.

39, 4 milj

kronor samlades in i julkampanjen En flicka är född.

Namnbyte till Act I maj kommer Svenska kyrkans internationella arbete att byta namn till Act Svenska kyrkan. Act betyder agera. Kristna kan inte stå bredvid när människors värde kränks och skapelsens integritet hotas. En koppling finns också till ACT-alliansen som står för Action by Churches Together. ACT-alliansen är världens största allians av kristna organisationer och kyrkor som jobbar tillsammans för internationell diakoni och med humanitärt arbete och påverkansarbete.

samhället är i klimatfrågan, att det behövs en reformation av ekonomin, och om den svårfångade balansen mellan hot och hopp.

Podcasten finns tillgänglig i vanliga kanaler samt på Svenska kyrkans webbplats.

Nazistbruden som bytte sida

Någon att tala med Själavård är det traditionella namnet för samtal under tystnadsplikt med präst eller diakon. Själavårdssamtalet kan handla om allt mellan himmel och jord och behöver inte vara av specifikt ”själslig” eller ”andlig” natur. Allt mänskligt är lika viktigt. Allt som sägs inom själavårdssamtalet behandlas under tystnadplikt. Själavård är kostnadsfri och vanligtvis kan du snabbt få en tid för samtal med någon av församlingens präster eller diakoner. Det finns inga krav på att du ska kalla dig kristen eller vara medlem i Svenska kyrkan. Varmt välkommen att ta kontakt med präst eller diakon för samtal när du behöver någon att dela dina tankar och känslor med!

7/5

I tre år levde Anna-Lena Joners Larsson tillsammans med en av Sveriges mest kända nazister. Sakta men säkert drogs hon in i en isolerad värld fylld av hat och ilska. Idag jobbar hon med nyanländna. Hör henne berätta hur hon kämpat sig tillbaka till ett normalt liv. I Kista kyrka 7 maj kl. 19.00 och i Spånga församlingshus 8 maj kl. 19.00.

här når du oss: präster

Foto: Gustaf Hellsing

Jerker Alsterlund, kyrkoherde 08 505 990 11 Marie Grangården 08 505 990 12 Birgitta Lorentzon 08 505 990 25 Tuulia Sivapragasam 08 505 990 21 Erik Öberg 08 505 991 42 Johanna Lundin 08 505 991 81 Elin Mellbin (pastorsadj.)

08 505 990 73

diakoner

Gunnar Ekdahls fond för

ungdom i Spånga Fonden skapades 1962 för att hedra minnet av Gunnar Ekdahl. Minnesfonden har till ändamål att genom stipendier och bidrag stödja olika former av utbildning för ungdomar under 25 år bosatta i eller med annan anknytning till Spånga, Kista eller Vällingby. Årligen delas sammanlagt ut cirka 50 000 kronor.

Vem kan söka stipendiet? Ungdomar som inte fyllt 25 år och är bosatta i eller har annan anknytning till Spånga, Kista eller Vällingby.

Vilken typ av studier gäller för stipendiet?

Här finns inga begränsningar, men de ska helst vara målinriktade.

När ska stipendiet sökas? Ansökan ska vara insänd senast den 29 april 2019. Den som beviljas pengar meddelas detta i slutet av maj.

Hur söker jag stipendiet? Någon särskild ansökningsblankett behövs inte. Men följande uppgifter ska finnas med i din ansökan: en presentation av dig själv, en tydlig redogöresle för ändamålet med stipendiet och ett underlag för kostnaderna för de planerade studierna. Inom ett år efter att stipendiet utdelats ska en skriftlig redovisning skickas in till fonden.

Vem ska ha min ansökan och vem svarar på frågor? Stiftelsens ordförande Carina Bergtoft Pikner, Adolf Rudbecks väg 10, 163 54 Spånga. Telefon 08 36 46 00.

Gunilla Moshi 08 505 990 26 Christina Ohlsson 08 505 990 40 Anders Sundberg 08 505 990 58 Éva Szabó Westerlund 08 505 990 32

församlingspedagoger

Christoffer Martineus 08 505 990 49 Helene Reduthe 08 505 990 09 Jonna Strandh 08 505 990 14

kyrkomusiker

David Bergström 08 505 990 16 Miriam Engström 08 505 991 47 Karin Wallin 08 505 990 23 Hans Wikström 08 505 990 17 Sara Wänn 08 505 991 46

barnverksamhetens pedagoger

Kerstin Rösth Hast, verk.ansv.

08 505 990 28 Ann-Cathrin Back Helin 08 505 990 48 Monika Edmundh 08 505 990 78 Malin Johansson 08 505 990 75 Charlotte Kihlberg 08 505 991 13 Elin Nicklasson tjl Vibeke Reenstierna Lundin 08 505 990 68

husmödrar

Salwa Haddad 08 505 991 52 Lena Petersson 08 505 990 15 Souad Youssef, värdinna, 08 505 990 79

kansli, ekonomi, it

Stefan Lindblom, kanslichef 08 505 990 05 Kerstin Jakobsson 08 505 991 19 Klas Spiegelberg 08 505 991 12 Jeanette Wahlberg 08 505 990 06 Gun Weinstock 08 505 991 24

kommunikatörer

Anneli Eriksson 08 505 991 64 Lena Mårtenson Tingstam 08 505 990 20

vaktmästare

Hedvig Freerks, 08 505 990 02 Fredrik Hammarin 08 505 990 13 Roger Karlsson 08 505 990 04 Albert Mangoua Koné 08 505 990 03 David Strandberg 08 505 991 86 Samsara Strömmer 08 505 991 55

Inventarieansvarig kyrkvärd Carina Bergtoft Pikner 08 36 46 00

kyrkorådets ordförande

Jimmy Dahllöf 073 514 47 68

församlingens postadress

Box 8096, 163 08 Spånga

besöksadress: Värsta allé 1, Spånga Kista torg 2, Kista

hemsida

www.svenskakyrkan.se/ spanga-kista

bokningar av dop, vigsel, lokaler etc: Måndag-onsdag 9.00–12.00, 13.00-15.00, torsdag 13.00-15.00 och fredag 9.00-12.00.

Telefon 08-505 990 01.

svenska svenskakyrkan kyrkanspånga-kista spånga-kista 15 15

GRUPPFÖRSÄNDELSE till hushåll

Vi väljer ett hållbart fastighetsperspektiv

Satsning för framtiden I Spånga-Kista församling har vi många hus som behöver omfattande renoveringar. Ungefär 100 miljoner skulle behövas under de kommande 10 åren för att få framför allt Spånga kyrka, Spånga församlingshus och Akalla kyrka i bra skick.

– Det är pengar vi inte har, säger kyrkoherde Jerker Alsterlund. Därför satsar vi nu tre miljoner på att projektera och bestämma vilka fastigheter som vi vill behålla och vilka vi eventuellt bör sälja eller bygga om på annat sätt.

– Det finns förstås många olika alternativ som vi ska titta på. Vi kan riva Spånga församlingshus och bygga bostadsrätter där som vi säljer och finansierar underhållet av den medeltida Spånga kyrka med. Pengarna kan vi också använda till att bygga nya verksamhetslokaler intill Spånga kyrka.

En annan möjlighet är att sälja Akalla kyrka. Oavsett hur vi gör så väcker det många känslor. Människor är bundna till kyrkor och hus som funnits i stadsbilden i årtionden och som de vistats mycket i, fortsätter han.

En oro som finns bland många Spångabor är att de vid

16 svenska kyrkan spånga-kista

en rivning av Spånga församlingshus kommer att förlora en stor samlingslokal där t.ex. Spånga pensionärsförening har många sammankomster. Men oron är till viss del obefogad.

Vår tanke är att församlingen har lokaler även i det nya huset, både stora och små. Frågan är komplex då det samtidigt sker förändringar i detaljplanen för Spånga centrum och dess närhet.

Kyrkofullmäktige beslöt enhälligt den 13 mars att fastställa kyrkorådets förslag om att satsa tre miljoner kronor under 2019 och fyra miljoner kronor för 2020 till att projektera inför framtiden. Församlingen kan på så sätt förbereda sig så att vi slipper ta ett akut beslut i framtiden.

Men det dröjer innan beslut ska tas. Projekteringen bör vara klar i början av 2021. Först då får vi ett underlag till beslut om vad som ska göras med alla fastigheter församlingen äger och förvaltar. Ett beslut som ska vara bra för hela församlingen.

Mer information och dokument hittar du på vår hemsida www.svenskakyrkan.se/spanga-kista