MUSIK I S:T PETRI KYRKA VĂ REN 2023
VÀlkommen till konsertupplevelser i St:Petri kyrka under vÄren 2023. Konstmusik för alla.
Fri entré!


VÀlkommen till konsertupplevelser i St:Petri kyrka under vÄren 2023. Konstmusik för alla.
Fri entré!
Lunchmusik varje
onsdag kL 12.10
S:t Petri kyrka
Sitt ner en stund pÄ lunchen, upplev valven i katedralliknande
rummet och lyssna pÄ musiken. Musiken Àr frÀmst orgelmusik, men variationer förekommer.
I S:t Petr I kyrka i Malmö finns en av vÀrldens modernaste orglar, tillika norra Europas största, med touch screens och över 200 stÀmmor. Den Àr dessutom ihopkopplad med tre andra orglar i kyrkan, vilket ger dig som kyrkobesökare en mÀktig musikalisk upplevelse.
Den nya kororgeln, den sÄ kallade Klaisorgeln invigdes med en tio dagar lÄng internationell orgelfestival 27 april 2019. Orgeln Àr 14 meter hög, har sex manualer och över 200 stÀmmor. Den Àr en av vÀrldens mest moderna dÄ man anvÀnder sig av touch screens istÀllet för traditionella spakar, vilket gör den nya orgelns klangliga möjligheter oÀndliga.
Klaisorgeln Àr genom digital teknik ihopkopplad med bÄde Marcussenorgeln pÄ orgellÀktaren och med de tvÄ fjÀrrverken i koret och över sidogÄngen. AlltsÄ fyra orglar i en. De fyra orglarna kan interagera via ett gemensamt spelbord placerat framme i koret. Resultatet Àr norra Europas största orgel sett till antalet manualer och register: 205 register inklusive transmitteringar och klockspel. Kyrkobesökarna fÄr en mÀktig musikalisk upplevelse nÀr musiken strömmar ut frÄn kyrkans alla hörn.
â Vi har satsat pĂ„ att göra S:t Petri till Malmös musikkyrka och vill Ă€ven fortsĂ€tta att bygga broar till musiklivet utanför kyrkans murar. Förr satt organisten pĂ„ lĂ€ktaren som en fantom och kunde inte vara en del av gudstjĂ€nsten pĂ„ samma sĂ€tt. NĂ€r spelbordet och organisten sitter i koret blir det en annan nĂ€rhet till bĂ„de kör, prĂ€ster och församling, berĂ€ttar organisten Carl Adam
Landström, projektledare för orgelprojektet.
â Det finns inga musikaliska begrĂ€nsningar för vilken musikgenre som kommer ur orgelpiporna.
â Kyrkans organister har haft konserter med bland annat film- och dataspelsmusik. Orgeln Ă€r kyrkans orkester. Den kan spela trumpet, flöjt och har till och med trummor i sig. Framför allt kan den bemĂ€stra och visa olika kĂ€nslor som andra instrument inte kan, berĂ€ttar Carl Adam.
S:t Petri kyrka har tidigare hyst Genarpsorgeln, en av de Àldsta fortfarande spelbara medeltida orglarna i vÀrlden. Genarpsorgeln installerades kring Är 1500. Med sina 21 stÀmmor var den ovanligt stor för den tidens orglar. Efter en utflykt till Genarps kyrka Àr den frÄn 1937 installerad i Skovgaardssalen pÄ Malmö Konstmuseum och anses vara en av vÀrldens Àldsta spelbara orglar.
tuLL strömsorgeLn
Tullströmsorgeln invigdes 1797 och och byggdes av den svenske orgelbyggaren Olof Schwan frÄn Stockholm. Den anvÀndes fram till 1914 och hade 34 stÀmmor. Den gustavianska orgelfasaden som fortfarande idag pryder orgellÀktaren Àr alltsÄ frÄn denna tid.
WaLckerorgeLn
Walckerorgeln invigdes 1914 och byggdes av den tyska firman E F Walcker & Co, Ludwigsburg. Den befintliga fasaden frÄn 1797 behölls till denna för sin tid moderna orgel med 73 stÀmmor. En nyhet var fjÀrrverket över södra sidoskeppet och kororgeln under valvet bakom altaret som alltsÄ installerades vid denna tid.
marcussenorgeLn
Marcussenorgeln byggd av den danska firman
Marcussen & SÞn i à benrÄ invigdes 1951. Marcussenorgeln har 84 stÀmmor och ett ryggpositiv vars fasad ritades av domkyrkoarkitekt Eiler Graebe. Orgeln renoverades 2016 och Àr numera sammankopplad med den nya Klaisorgeln.
NĂ€r vi, S:t Petri Motettkör, har konserter och deltar i gudstjĂ€nster i S:t Petri kyrka vidmakthĂ„ller vi en mĂ„nghundraĂ„rig tradition i byggnaden. Det Ă€r belagt att det förekom körsĂ„ng hĂ€r redan pĂ„ 1400-talet, och antagligen dessförinnan; elever frĂ„n Latinskolan â som dĂ„ lĂ„g pĂ„ samma tomt â gjorde tjĂ€nst som korgossar.
Det Àr oklart nÀr körsÄng i mera modern form introducerades, men det finns ett bevarat program för en konsert med Petri kyrkokör frÄn 1920-talet.
Musikdirektör Carl Hervelius, som tilltrÀdde organisttjÀnsten i S:t Petri 1969, berÀttar att körsÄngen, i flera av Malmös församlingar, hade fÄtt ett lyft pÄ 1950-talet. DÄ höjdes ambitionerna, och de har fortsatt uppÄt. Vi vill vara en del i den utvecklingen; sedan augusti Àr det Kristina Wessman Svensson som leder och ledsagar oss.
Ganska nyligen har vi bytt namn. FrÄn S:t Petri Kyrkokör till S:t Petri Motettkör, för att
vara relevanta Àven i andra sammanhang Àn de kyrkliga. Vi har till exempel pÄ senare Är haft samarbeten med musiker som Georg Riedel och sopransaxofonisten Anders Paulsson.
Vi som sjunger nu Àr en mix av mÀnniskor med alla möjliga bakgrunder. LÀrare, ekonom, sjuksköterska, musiker, journalist, konstnÀr Àr nÄgra av de yrken finns representerade bland oss som trÀffas för att öva en gÄng i veckan.
Barbro i altstÀmman Àr den som har lÀngst till repetitionerna, bor i Löderup och tar tÄget till Malmö varje tisdag. Lite lustigt, faktiskt,
för nĂ€r hon och hennes man började i kören 1997 â han slutade efter nĂ„gra Ă„r â var det för att de ville hitta en kör som övade nĂ€ra dĂ€r de dĂ„ bodde, pĂ„ VĂ€stergatan i Malmö.
Monica i sopranstĂ€mman har flyttat Ă„t andra hĂ„llet. Hon började i barnkör i Ăstra Tommarp, bortĂ„t Simrishamn till. Hon gick musikgymnasium i Malmö. Inte bara för att hon vuxit upp i en familj med hög musikalisk nivĂ„; hon hade engagerade musiklĂ€rare i skolan i Ystad, det bidrog sĂ€kert till att hon hade sĂ€llskap av ganska mĂ„nga dĂ€rifrĂ„n till utbildningen i Malmö.
Vid sidan av studier och arbete har hon alltid sjungit i olika körer, pÄ olika orter. I S:t Petri Motettkör har hon hörts i ett tiotal Är.
â Jag tycker att vi hĂ„ller en vĂ€ldigt hög nivĂ„. Det Ă€r sĂ„ himla roligt att sjunga tillsammans. Man gĂ„r hem frĂ„n övningarna i en eufori. Hennes stĂ€mkollega och namne Monika hittade till körsĂ„ngen via LĂ€rarhögskolan. Eftersom hon kunde spela piano uppmuntrades hon att ocksĂ„ bekanta sig med orgeln, att bli vad som dĂ„ kallades skolkantor. PĂ„ sĂ„ vis kom hon in i kyrkomusiken och körsĂ„ngen, var till exempel i mĂ„nga Ă„r medlem i Malmö Symfoniorkesters kör.
Sedan dussintalet Är sjunger hon med oss.
â Jag gillar instĂ€llningen i kören. Den Ă€r vĂ€lkomnande nĂ€r man kommer ny, det tycker jag Ă€r viktigt.
â Alla Ă€r lika viktiga, man flĂ€tar nĂ„got tillsammans, sĂ€ger
Carin, som sitter bredvid Monika vid repetitionerna.
Carin tillhör ocksÄ dem som sjungit i kör sedan hon var barn. Och har fortsatt med det, Àven nÀr hon och hennes man bodde i Normandie i fyra Är. Hon sjöng i kammarkören vid musikkonservatoriet i Caen.
För sÄdÀr fem Är sedan gick flytten Äter till Sverige, till Malmö:
â Jag ville ha tag i en bra kör.
Likadant resonerade Fredrik, bas med ursprung i VÀxjö, nÀr han flyttade till Malmö 2003.
Han berÀttar att den nye domkyrkoorganisten hade bestÀmt sig för att lyssna pÄ alla mellanstadiepojkar i VÀxjö kommun i avsikt att bilda en gosskör. Unge Fredrik lÀt bra.
â Bara det att bli uttagen gjorde att jag ville börja sjunga.
Han hade annars trott att idrott skulle bli hans grej. Men höftproblem satte stopp för det.
âSĂ„ngen rĂ€ddade mig frĂ„n idrottenâ citerar han en T-shirt han sĂ„g pĂ„ en sĂ„ngsolist en gĂ„ng.
Det var nÀmligen sÄ att han inte tÄlde att förlora.
â DĂ„ Ă€r ju körsĂ„ng det bĂ€sta som finns. Alla Ă€r i samma lag.
I altstÀmman hörs Helena. Efter att ha sjungit i kör under hela sin uppvÀxt blev det lite av och till. NÀr hon började i vÄr kör, för inte sÄ lÀnge sedan, hade hon inte sjungit pÄ ett bra tag.
â Jag visste inte att jag hade saknat det sĂ„ mycket, konstaterar hon och fortsĂ€tter:
â KörsĂ„ng borde vara nĂ„got som lĂ€kare skriver ut pĂ„ recept.
Vi ser fram emot att fĂ„ sjunga för dig . ïŁ
»KörsÄng borde vara nÄgot som lÀkare skriver ut pÄ recept«
Helena, alt.Kristina Wessman Svensson leder S:t Petri Motettkör.
fredag 17 feBruari kL 17.00 S:t Petri kyrka
REAKTION ! Ensemble öppnar med denna konsert Connect Festival 2023, den Ärligen Äterkommande festivalen för samtida musik med studerande vid Musikhögskolan i Malmö.
Temat för Ärets festival Àr paradoxer.
Medverkande:
Alice Akhlaghi â Mezzo-soprano
Amanda Salonen Ripa â Flöjt
Elias von Proschek â French Horn
Alvi Joensen â Gitarr
Christoffer Breman â Percussion
Joel Axell â Cello
William VÀÀnĂ€nen â Dirigent
Connect festival is an annual event for contemporary music organized by the composition/arranging students at Malmö Academy of Music. The festival focuses on new music composed by the students as well as interdisciplinary projects. This includes collaborations with students from Malmö Theatre Academy. Each year the festival is given a theme that the composers can use as a guide for their compositions. This yearâs festival focuses on the theme Paradoxes, and explores its essence in music as well as in life.
söndag 19 feBruari kL 16.00 S:t Petri kyrka
Medverkande:
Eric Ericsons Kammarkör under ledning av Fredrik Malmberg
GÀstande kör: Petri SÄngare under ledning av Karin Oldgren
Musik av:
Johann Ludwig Bach
Anna-Karin Klockar
Krysztof Penderecki
Sara Wennerberg-Reuter m fl.
e r I c e r I c S on S k ammarkör Àr pÄ turné i södra Sverige och framför nÄgra guldkorn ur körrepertoaren. Petri SÄngare medverkar i konserten under ledning av Karin Oldgren. BÄde Sara WennerbergReuters Stilla komme och Sven-David Sandströms En ny himmel och en ny jord inbjuder i tider av oro till stillhet och förtröstan. Ljuset Àr ocksÄ pÄtagligt nÀrvarande i Lux aeterna av György Ligeti som under 2023 skulle ha fyllt 100 Är.
Konserten Àr den sista i Eric Ericsons Kammarkörs turné i södra Sverige, som genomförs med stöd frÄn Helge Ax:son Johnsons stiftelse, The Barbro Osher Pro Suecia Foundation och KulturrÄdet.
fredag 24 feBruari kL 17.00 S:t Petri kyrka
Otto Olsson: Sonat E-dur op. 38 (1910/11) 1879â1964 Allegro moderato Meditation â fuga. Andante lento Allegro con brio
Johann Sebastian Bach: An WasserflĂŒssen Babylon , cantus firmus in tenor BWV 653 1685â1750 ur Leipziger ChorĂ€le
Preludium och fuga a-moll BWV 543
Magnus Kilvén: Scherzo för orgel (1997) 1957
Max Reger: Fantasi över koralen Halleluja! Gott zu loben, bleibe meine 1873â1916 Seelenfreud â op. 52 nr. 3 (1900)
o tto o l SS on betraktas allmÀnt som Sveriges frÀmste tonsÀttare av orgelmusik. Som organist i Gustav Vasa kyrka i Stockholm och orgelprofessor vid huvudstadens Musikkonservatorium kom han att fÄ stor betydelse för den svenska orgelkulturen under 1900-talet. Han började tidigt att komponera och hade stora ambitioner med bland annat en orkestersymfoni, flera kammarmusikverk, ett storslaget Requiem för solister, kör och orkester och ett Te Deum för kör och orkester. Men det Àr
genom sina orgelverk och sin körmusik som han i första hand blivit ihÄgkommen av eftervÀrlden. Till hans frÀmsta orgelverk hör tre preludier och fugor, tvÄ stort upplagda orgelsymfonier och en rad stycken baserade pÄ bÄde gregorianska motiv och protestantiska koraler.
Sonat E-dur op. 38 , vid sidan av Oskar Lindbergs sonat det frÀmsta exemplet i vÄrt land pÄ denna genre, Àr komponerad 1909/10, en mycket produktiv period i Olssons komponerande. HÀr
kombinerar tonsĂ€ttaren sitt vĂ€lkĂ€nda kontrapunktiska mĂ€sterskap med en inspirerad och tilltalande melodik. Första satsen Ă€r skriven i sonatform med ett livfullt och ljust huvudtema och ett mer elegiskt sidotema. Dessa bĂ„da teman blandas sĂ„ elegant i genomföringen. Andra satsen Ă€r nĂ„got sĂ„ ovanligt som en mjuk fuga med ett folktonsliknande tema. Men hĂ€r finns ocksĂ„ inslag av trolsk mystik. Den korta slutsatsen inleds med ett virtuost pedalsolo innan det festliga huvudtemat sĂ€tter. HĂ€r finns inget direkt sidotema, utan allt bygger mer eller mindre pĂ„ huvudmotivet. Vi kan ocksĂ„ vid nĂ„gra tillfĂ€llen höra antydningar av första satsens tema. Orgelkoralen An WasserflĂŒssen Babylon av Johann Sebastian Bach ingĂ„r i ett manuskript utan titel som Bach arbetade med frĂ„n slutet av 1730-talet och nĂ„gra Ă„r framĂ„t och som vi brukar kalla 18 ChorĂ€le eller Leipziger ChorĂ€le . Med nĂ„got undantag rör det sig om mer eller mindre omfattande bearbetningar av koralsatser skrivna redan under tiden i Weimar pĂ„ 1710-talet. Koralen pĂ„ programmet bygger pĂ„ Psaltarens 137:e psalm dĂ€r det talas om israeliternas fĂ„ngenskap i Babylon. Vi hör koralmelodin rikt utsirad i vĂ€nster hand mot ett mjukt trestĂ€mmigt ackompanjemang dĂ€r den första koralfrasens inledande takter Ă„terkommer ostinatomĂ€ssigt. Denna senare version utmĂ€rks av en betydligt mer utarbetad rytm Ă€n vad som finns i versionen frĂ„n Weimar. Det finns ytterligare en version av verket som Ă€r femstĂ€mmig med dubbelpedal och med koralmelodin i sopranstĂ€mman, troligen den allra Ă€ldsta versionen.
Preludium och fuga a-moll BWV 543 har Ànda sedan tidigt 1800-tal hört till Bachs mest Àlskade orgelverk. Det publicerades redan 1812 som det första i en utgÄva med sex preludier och fugor.
Preludiet Àr delvis skrivet i den improvisatoriska stil som kallas Stylus Fantasticus dÀr friare avsnitt kontrastera mot mer strikta delar. GrundkaraktÀren Àr tragisk med en inledning dÀr en enstÀmmig rörelse kan ses som tvÄstÀmmigt med ett suckmotiv överst och en fallande kromatisk linje dÀrunder. HÀr varvas sedan virtuosa figurationer med stadiga rytmer som ger ett högtidligt intryck. Fugan i 6/8-takt Àr dansant och anslÄende. Den Àr
uppbyggd med strÀnga proportioner, vilket dock inte förtar det underbara flöde som dominerar hela satsen. Det hela avslutas med ett pedalsolo och nÄgra snabba löpningar i hÀnderna innan ett par tunga ackord sÀtter punkt.
Magnus Kilvén Àr sedan mÄnga Är organist i Björklinge kyrka norr om Uppsala och dessutom en flitig tonsÀttare av framför allt orgelmusik dÀr han i sina verk gÀrna imiterar olika musikaliska stilar. Hans Scherzo frÄn 1997 ingÄr i en samling med fem stycken, publicerade 1999. Inspirationen Àr hÀr Louis Vierne och dennes senare verk frÄn tiden kring 1930. Stycket har, som sig bör, en virtuos grundkaraktÀr, och harmoniken Àr rakt igenom uppbyggd av heltonsskalor och kromatik utan nÄgon direkt tonartsförankring.
Det Àr i Är 150 Är sedan Max Reger föddes, och han Àr alltsÄ en av Ärets stora jubilarer. Reger kallas ibland den siste senromantikern och var ofantligt produktiv som tonsÀttare. Bara hans produktion av orgelmusik uppgÄr till ca 250 verk och detta utgör ÀndÄ bara en mindre del av hans samlade opuslista. I vÄra dagar Àr det nog i första hand just hans orgelverk som man kan sÀga ingÄr i standardrepertoaren. Centralt bland orgelverken stÄr sju storslagna fantasier över lutherska koraler. Genren var inte hans egen uppfinning, utan gÄr tillbaka pÄ en fantasi över koralen Wie schön leuchet det Morgenstern av Heinrich Reimann frÄn 1896, ett verk som Reger studerade ingÄende. HÀr bearbetas psalmen vers för vers med mÄnga texttolkande detaljer.
Fantasin över Halleluja, Gott zu loben Àr den sista av de sju fantasierna och ingÄr i ett opusnummer med tre fantasier komponerade i september 1900 som ett slags ytterst kraftfullt svar till en kritiker som menade att Regers musik var fantasilös. Den psalm som ligger till grund för fantasin pÄ programmet Àr inte kÀnd i Sverige, men handlar om Guds storhet och att vi kan helt anförtro oss till honom i alla livets skeden. AlltsÄ en text som lÀgger upp till en jublande och storslagen musik men med flera innerliga och ibland ocksÄ mörka inslag. Verket avslutas med en magnifik fuga med ett tema som efter nÄgra sidor pÄ ett helt magnifikt sÀtt kombineras med psalmens sjunde och sista vers.
fredag 10 mars kL 17.00 S:t Petri kyrka
Ecstatic Ensembles Vocal History Tour möter Carl Adam Landström pÄ orgel
»Ecstatic Ensembles kombination av teknisk briljans, musikalitet och vÀrme gjorde publiken stundtals andlös. Man ville inte missa en ton eller ett tonfall.«
Bo Borge c S tat I c e n S emble tar dig med pÄ en vokalhistorisk resa frÄn gregoriansk sÄng via madrigaler, Orlando di Lasso och barockens Bach vidare till Wienklassicismen. Via senromantikens Rachmaninov landar de i den moderna konstmusiken pÄ 1900-talet med verk av PÀrt och nutida musik av Enya och ABBA. Allt framförs a cappella.
Alla sÄngare har ett förflutet i körer som Radiokören, Eric Ericsons kammarkör och S:t Jacobs kammarkör. De Àr experter inom olika omrÄden sÄsom tidig musik, barock, opera, jazz och musikal. I Ecstatic Ensemble förenas de av kÀrlek till stÀmsÄng.
Gruppen bildades under pandemin och har bl a spelat in konsertfilmen âEcstatic Ensemble sjunger tidig musikâ pĂ„ Konserthuset i Stockholm. Se Konserthuset Play.
Medverkande:
Jeanette Köhn, sopran
Sofia Niklasson, sopran
Malena Ernman, alt
Leif Aruhn-Solén, tenor
Hans-Peter Nee, baryton
Gustav Nordlander, bas
Carl Adam Landström, orgel
söndag 19 mars kL 18.00 S:t Petri kyrka
Medverkande:
S:t Petri Ungdomskör â SPUK
Solister: Bobbi Lindahl och Anna Oldgren Winther
KapellmÀstare: Figge von Wachenfeldt
Piano: Magnus Gilljam
Trummor: Frank Nilsson
Bas: Mathias Tofte
Koreografi: Emelie Bardon
Dirigent: Karin Oldgren
MUSIKAL â genren som föddes i Amerika under sekelskiftet och tog hela vĂ€rlden med storm. Musiken spelades överallt och skonade ingen frĂ„n sina trallvĂ€nliga melodier och knivskarpa texter. Det Ă€r musiken som finns för att fĂ€ngsla och förtrolla den som lyssnar. Det Ă€r musiken som berĂ€ttar historier om kĂ€rlek, svek och hopp. Det Ă€r musiken som berör. Vi förvandlar St Petri kyrka till en magisk och musikalisk plats dĂ€r vi delar med oss av nĂ„gra av musikalvĂ€rldens vackraste berĂ€ttelser. Följ med oss in i musikalernas vĂ€rld dĂ€r alla livets kĂ€nslor fĂ„r flöda fram i oĂ€ndliga konstellationer med musiken som ledstjĂ€rna. Du kommer att kĂ€nna igen bĂ„de sĂ„nger och berĂ€ttelser, men du kommer ocksĂ„ att uppleva nĂ„got helt nytt. Vi bjuder pĂ„ allt frĂ„n klassiker som Chess och Kristina frĂ„n DuvemĂ„la till favoriter frĂ„n nutida musikaler. VĂ€lkommen in i den berĂ€ttande musikens vĂ€rld. VĂ€lkommen in i musikalen!
Leonard Bernstein
Somewhere 1918â1990 ur West Side Story
Text: Stephen Sondheim
1952â2021
Leonard Bernstein
I feel pretty
Text: Stephen Sondheim ur West Side Story
Text och musik: Stephen Sondheim
Text och musik: Irvin Berlin
Everybody says Donât ur Anyone can Whistle
Anything you can do ur Annie get your gun!
Eatnemen Vuelie f 1959 ur Frost
Frode Fjellheim
Text och musik: Robert Lopez
HjÀrtat slÄr upp sin dörr f 1975 ur Frost
Kristen Anderson Lopez f 1972
Frank Wildhorn
This world will remember us
f 1958 ur Bonnie and Clyde
Text: Don Black
f 1938
Benny Andersson
Merano f 1946 ur Chess
Björn Ulvaeus
f 1945
Text: Tim Rice och Björn Ulvaeus
f 1944
Benny Andersson och Björn Ulvaeus Epilogue/The story of chess/You & I
Text: Tim Rice och Björn Ulvaeus ur Chess
Text och musik: Stephen Sondheim Being alive ur Company
Text och musik: Fredrik Kempe StjÀrnorna f 1972 ur SÄ som i himmelen
Text och musik: Stephen Schwartz
Morning Glow f 1948 ur Pippin
Text och musik: Fredrik Kempe
En sÄng till livet
Körarr: Karl-Johan Ankarblom ur SÄ som i himmelen
söndag 26 mars kL 18.00 S:t Petri kyrka
Knut Nystedt Cry out and shout 1915-2014
Benjamin Britten A hymn to the Virgin 1913-1976
Anna Greta Wide ur Dikter i Juli 1955 1920-1965
Karin Rehnqvist Var inte rÀdd för mörkret f 1957
Knut Nystedt Ave Maria
Hans Fagius Magnificat f 1951
Anna Greta Wide ur TvÄ gudlösa böner
Henrik Dahlgren Ave Maria f 1991
Franz Schubert Ave Maria 1797-1828
Francis Poulenc Salve Regina 1899-1963
Anna Greta Wide De starkaste ur MÄngfald
John Taverner Mother of God, here I stand 1490-1545
Martin Ă sander Peace f 1987
Anna Greta Wide Liv ur VĂ€gen
Knut Nystedt I will praise Thee, o Lord
Medverkande:
S:t Petri Motettkör
Malin Nyström, violin
Anna Leis, diktlÀsning
Carl Adam Landström, orgel
Kristina Wessman Svensson, dirigent
a lla har v I u PP levt att livet stannar upp, att tiden stÄr still. KÀnslor rusar genom kropp och sjÀl och vi kan inte ta in nÄgot annat. Konserten tar avstamp i Jungfru Marie BebÄdelse. Vad upplevde Maria dÄ Àngeln Gabriel kom? KÀnde hon panik, skrÀck, rÀdsla, mörker? NÀr vÀnde det? NÀr kunde hon ta in det som hÀnde, kÀnna trygghet, tillförsikt, förtröstan? VÀnde det nÄgonsin till styrka, eufori, livsglÀdje? Vi vet inte. Vi kan bara utgÄ frÄn det vi sjÀlva upplever i starka, ovÀntade ögonblick. FrÄn
stunden dÄ allt stÄr still, tills vi fÄr förmÄgan att gÄ vidare, att fortsÀtta vÄrt liv, men med upplevelsen av det som hÀnt som en del av oss.
Konserten inleds med Knut Nystedts Cry out och gÄr vidare genom Karin Rehnqvists Var inte rÀdd, Marias lovsÄng och Ave Maria i olika tonsÀttningar samt Mother, here I stand av John Taverner. Vi avslutar i ett rop av livsglÀdje med Knut Nystedts I will praise Thee o Lord . Som en trÄd genom konserten lyssnar vi till dikter av Anna Greta Wide.
söndag 2 aPriL kL 18.00 S:t Petri kyrka
KONSERTLĂNGD 2 TIM. EFTER ANDRA DELEN 10 MIN PAUS.
Olivier Messiaen Livre du Saint-Sacrement (1984) (1908-1992) Sakramentsboken
Första delen
I Adoro te Jag tillber dig
II La Source de Vie Livets kÀlla
III Le Dieu caché Den fördolde Guden
IV Acte de Foi En akt av tro
Andra delen
V Puer natus est nobis Puer natus est nobis (Ett barn Àr oss fött)
VI La manne et le Pain de Vie Mannat och livets bröd
VII Les ressuscités et la lumiÚre de Vie De uppstÄndna och livets ljus
VIII Institution de lâEucharistie Eukaristins instiftande
IX Les ténÚbres Mörkret
X La Résurrection du Christ Kristi uppstÄndelse
XI Lâapparition de Christ ressuscitĂ© Ă Marie-Madeleine Kristus uppenbarar sig för Maria Magdalena
Tredje delen
XII La Transsubstantion Transsubstantiationen
XIII Les deux murailles dâeau De tvĂ„ vattenmurarna
XIV PriÚre avant la communion Bön före kommunionen
XV La joie de la grùce Den glÀdje som nÄden skÀnker
XVI PriÚre aprÚs la communion Bön efter kommunionen
XVII La Présence multipliée Den mÄngfaldiga NÀrvaron
XVIII Offrande et Alleluia final FrambÀrande och avslutande Halleluja
o l I v I er m e SSI aen S sista publicerade orgelverk, det vÀldiga Livre du SaintSacrement ( Boken om det heliga sakramentet, 1984 ), handlar om nattvardens myste rium. Livre du Saint-Sacrement Àr den största av Messiaens orgelcykler. Den gestaltar ett för Messiaen centralt tema och summerar hans ska pande, bÄde i frÄga om musikalisk stil och musikaliska former. Messiaens tonsprÄk Àr ett uttryck för hans djupa förankring i katolsk mysticism, och utgör ett alldeles eget universum byggt pÄ tonsÀttarens sÀllsamt skimrande harmonik. Messiaens var hÀngiven ornitolog, och tolkar i sin musik ofta sÄngen frÄn olika fÄglar som Jesus kan ha hört under sin levnad i det Heliga landet.
Hans-Ola Ericsson Àr internationellt hyllad organist, tidigare professor vid flera svenska och internationella musikhögskolor och universitet. Ett av hans stora intressen Àr den samtida musiken. Hans omfattande diskografi innefattar en inspelning av Messiaens samlade orgelverk, ett projekt som genomfördes i nÀra samarbete med tonsÀttaren sjÀlv.
dymmeLonsdag 5 aPriL kL 17.00 S:t Petri kyrka
Paul Claudel Dikter 1868-1955
Marcel Dupré Musik 1886-1971
vI bju D er I n dig att bli stilla inför LÄngfredagens stora och existensiella frÄgor, hÀr i form av en poetisk och musikalisk vandring lÀngs de fjorton stationerna pÄ korsets vÀg, Via Dolorosa. Den franske organisten Marcel Dupré improviserade vid en konsert i Bryssel 1930 över de dÄ nyskrivna dikterna
Le chemin de la Croix (Korsets vÀg) av den franske poeten och dramatikern Paul Claudel. SÄ smÄningom fullbordade Dupré verket baserat pÄ de ursprungliga improvisationerna.
Texternas starka och igenkÀnnbara bilder, hÀr tolkade av Sten Ljunggren, fÄr sin musikaliska kommentar i Duprés ibland ömsinta, ibland dramatiska orgeltonsÀttning.
Text: Mattias Wager
Sten Ljunggren Àr en vÄr tids största skÄdespelare som utbildade sig vid scenskolan i Malmö. Nu kommer han hit enkom för att recitera Paul Claudels dikter.
Bild: Petra Hellberg
Medverkande:
Sten Ljunggren, recitatör
Carl Adam Landström, organist
Ett samverkansprojekt mellan Malmö Opera och S:t Petri Kyrka
Medverkande:
Malmö Operas Barnkör, S:t Petri Flickkör, Gosskör och Aspirantkörer, S:t Petri Ungdomskör SPUK
Kördirigenter: Elinor Fryklund, Kristina Wessman
Svensson och Karin Oldgren
SÄnger av bland andra:
Alva Klum Ekdahl, Frode
Fjellheim, Stefan Nilsson och Georg Riedel .
Den 16 a P r I l 1999 firade man i Brasilien âThe Brazilian National Voice Dayâ. Det var ett samlat initiativ av lĂ€kare, logopeder, röst- och sĂ„ngpedagoger genom âSociedade Brasileira de Laringologia e Voz â SBLVâ (Brazilian Society of Laryngology and Voice). Huvudsyftet var att uppmĂ€rksamma hur viktig rösten Ă€r, vilka problem med rösten som kan uppstĂ„ samt hur man kan försöka att motverka dem. Det Brasilianska initiativet följdes snart av andra lĂ€nder. Det var starten pĂ„ det som Ă„r 2002 kom att bli âWorld Voice Dayâ. En dag som Ă€gnas lite extra Ă„t just rösten, globalt.
De senaste Ären har det kommit flera upprop i Sverige, bl a frÄn Kungliga Musikaliska Akademien angÄende barns rösthÀlsa.
PÄ Kungliga Musikaliska Akademiens hemsida stÄr bl a om barn och sÄng:
Sjungande barn â för alla barns rĂ€tt till sin röst En nationell satsning 2020â2025
Musikens roll i lÀroplaner och undervisning har minskat. Vi Àr mÄnga som delar en oro över att barn inte lÀngre fÄr tillgÄng till sin röst. Kungl. Musikaliska Akademien har dÀrför pÄbörjat en förstudie till det, som har ambitionen att bli ett flerÄrigt, nationellt omfattande projekt som Äter ska göra sÄngens plats sjÀlvklar i förskola och skola. PÄ detta sÀtt vill akademien ta sitt ansvar för att alla barn ska fÄ vÀxa upp med rösten och sÄngen som resurs för sjÀlvförtroende, psykisk hÀlsa och inkludering, samt för musiken som kunskapsÀmne och kraft.
Projektet Sjungande barn ska synliggöra och utveckla musikundervisningen i förskola och skola genom att tillvarata den befintliga svenska sÄngskatten och förstÀrka den med ny repertoar, dÀribland nyskrivna sÄnger och musik frÄn olika kulturer.
Genom breda samarbeten ska projektet stÀrka tvÀrsektoriell samverkan lokalt, regionalt, nationellt
och nyttja möjligheterna med ny teknik för ökad delaktighet bÄde för barn och pedagoger. Satsningen inkluderar sÄvÀl myndighetskontakter som vetenskapliga studier och teknisk utveckling, dÀr mÄlgrupperna; barnen och alla som arbetar med barns sÄng, bÄde i sina professioner och pÄ frivillig basis, Àr i starkt fokus. Projektinsatserna ska leda till nya, hÄllbara strukturer genom tvÀrsektoriell samverkan.
Det ska inte finnas nÄgra hinder för barns lust och förmÄga att sjunga och att anvÀnda sin röst. SÄng och rösttrÀning ska vara en sjÀlvklar del i barns uppvÀxt. Projektet har ett starkt barnperspektiv och knyter an till FN:s barnkonvention och mÀnskliga rÀttigheter för gemenskap, respekt och förmÄga, yttrandefrihet samt rÀtt att delta i kulturlivet. SÄng och rösttrÀning har direkt bÀring bland annat pÄ följande punkter i barnkonventionen:
âBarnet ska ha rĂ€tt till yttrandefrihet. Denna rĂ€tt innefattar frihet att oberoende av territoriella grĂ€nser söka, ta emot och sprida information och tankar av alla slag, i tal, skrift eller tryck, i konstnĂ€rlig form eller genom annat uttrycksmedel som barnet vĂ€ljer.â
(art. 13)
âKonventionsstaterna erkĂ€nner att ett barn med fysisk eller psykisk funktionsnedsĂ€ttning bör Ă„tnjuta ett fullvĂ€rdigt och anstĂ€ndigt liv under förhĂ„llanden som sĂ€kerstĂ€ller vĂ€rdighet, frĂ€mjar tilltron till den egna förmĂ„gan och möjliggör barnets aktiva deltagande i samhĂ€llet.â (art. 23)
Konventionsstaterna erkÀnner barnets rÀtt till vila och fritid, till lek och rekreation anpassad till barnets Älder och rÀtt att fritt delta i det kulturella och konstnÀrliga livet. Konventionsstaterna ska respektera och frÀmja barnets rÀtt att till fullo delta i det kulturella och konstnÀrliga livet och ska uppmuntra tillhandahÄllandet av lÀmpliga och lika möjligheter till kulturell och konstnÀrlig verksamhet samt till rekreations och fritidsverksamhet. (art. 31)
29 aPriLâ7 maj
EBBC arrangeras Ärligen i olika vÀrdlÀnder runtom i Europa. Ett trettiotal brassband med ca 950 musiker brukar delta i tÀvlingarna. Sverige Àr för första gÄngen arrangör och Malmö Àr vÀrdstad. I samband med EBBC anordnas ocksÄ konserter.
Konserterna arrangeras av S:t Petri kyrka och
mĂ ndag 1 maj 18.00 S:t Petri kyrka
Konserten bjuder bl a pÄ tvÄ uruppföranden, ett verk för kör och brassband av Ola Salo och The Bell Tolls av Britta Byström. Dessutom framförs August Södermans romantiska pÀrla Andliga sÄnger, i ett arrangemang för kör och brass av Andreas Wetterlund, samt a cappellamusik för kör av Emmy Lindström och Michael Waldenby.
fredag 5 maj 22.30 S:t Petri kyrka
Under rubriken Nocturne , som betyder nattlig musik, nÀrmar vi oss midnatt med ett variationsrikt program för brassband.
Medverkande:
Lunds Brassband
Petri SÄngare
Jörgen Flink, dirigent
Karin Oldgren, dirigent
Medverkande:
BjĂžrsvik Brass
Andreas Hanson, dirigent
Brassmusik SkÄne. Mer om EBBC 2023 pÄ www.brassmusikskane.sesöndag 14 maj 18.00 S:t Petri kyrka
Wilhelm Stenhammar I skogen 1871â1927
Bo Linde Den Ă€ngen dĂ€r du kysste mig 1933â1970
Ture Rangström Den enda stunden 1884â1947
Dansk trad Sekstur frÄn Vendsyssel
SkÄnsk trad Vals efter Lasse i Lyby
Dansk trad The Dromer
I arrangemang av The Danish String Quartet .
Greger Siljebo Visa i Backa f 1963
Arr. Lars Ă berg f 1948
Ale Möller Glaspolskan f 1955
MÄrten Jansson Missa Popularis f 1965
Linnea Nordenback
Bild: Martin Paulsson
Medverkande:
Linnea Nordenback, lyrisk sopran
S:t Petri Motettkör
Friiskvartetten
Johan BörnÄ-Lindén, kontrabas
Annika Bjelk, piano
Kristina Wessman Svensson, dirigent
m Ärten jan SS on , född i Uppsala 1965. Svensk kompositör och kördirigent. Han komponerar nÀstan uteslutande sakral musik och sÀger sig alltid ha prioriterat vacker musik framför atonal musik. Kompositionerna Àr laddade med kÀnslor och har beskrivits som nyromantiska, med svepande melodiska linjer, öppna ackord och expressiva dissonanser. Texten vÀljs med omsorg och Jansson har ett nÀra samarbete med Charles Anthony Silvestri (amerikansk poet). 2018 arrangerade musikförlaget BÀrenreiter en körtÀvling dÀr körer frÄn hela vÀrlden skickade videoinspelningar dÄ de framförde MÄrten Janssons verk Maria (IV ). Inspelningarna bedömdes av en internationell panel och första pris var att MÄrten Jansson skulle komponera ett nytt körverk speciellt för den vinnande kören.
Hans musik har fÄtt stor internationell uppskattning och uppförs över hela vÀrlden. Missa popularis frÄn 2015 Àr frÄn början komponerad för SSA- kör med strÄkkvartett, men finns Àven i den version ni hör pÄ den hÀr konserten, för SATB-kör och strÄkkvintett. Den Àr starkt inspirerad av svensk folkmusik, vilket ni kommer att höra.
Amfi presenterar ett nyskrivet sceniskt körverk i samarbete med S:t Petri kyrka, Petri SÄngare och Malmö Konsthall pÄ uppdrag av Malmö Stad
GLĂMSKANS ARKIV Ă€r ett nyskrivet körverk om minne, sorg och rasistiskt vĂ„ld, med Malmö som horisont. UtgĂ„ngspunkten Ă€r ett lyriskt manifest skrivet av poeterna Felicia Mulinari och Athena Farrokhzad i dialog med sociala rörelser. Manifestet tonsĂ€tts för Petri SĂ„ngare och Karin Oldgren av av Tebogo Monnakgotla och sĂ€tts upp av regissören Saga GĂ€rde pĂ„ Malmö Konsthall i maj 2023.
Vilka historier blir en del av vÄr gemensamma historia?
Vilka minnen gestaltas i det offentliga och vilka erfarenheter blir bevarade?
Vilka och vems ord bildar berÀttelsen om Malmö?
Det hÀr Àr frÄgor som projektledarna inom Malmö stad stÀllde inför grupputstÀllningen Hela staden Àr ett monument. Med utgÄngspunkt i dessa frÄgor fick Amfi i uppdrag att skapa ett scenkontsverk. Projektet ger oss möjligheten att vara delaktiga i en diskussion om monumentets historia. Det ger oss Àven en möjlighet att undersöka hur minneskultur och ett gemensamt kulturarv skapas.
Författaren James Baldwin har skrivit om historien som nÄgot som inte bara Àr till för att lÀsas. Han skriver, historien hÀnvisar inte bara, eller ens i huvudsak, till det förflutna. Han menar, tvÀrtom, att historiens kraft kommer frÄn det faktum att vi bÀr den inom oss, att vi omedvetet pÄ mÄnga sÀtt kontrolleras av den, och att historien Àr bokstavligen nÀrvarande i allt vi gör. Det Àr i historien vi finner vÄra referenser, vÄr identitet och vÄra ambitioner. Och det Àr med stor smÀrta vi inser hur historien placerat oss dÀr vi Àr och format vÄrt perspektiv. Baldwin skriver vidare om möjligheten att Äterskapa oss sjÀlva i enlighet med en mer human och mer befriande princip. Ett försök att uppnÄ en nivÄ av personlig mognad och frihet som tar ifrÄn historien dess makt över oss, förÀndrar ocksÄ historien. De personer vi vÀnde oss till i början av den hÀr processen talar ocksÄ om minneskultur som ett upprÀttande och aktivt arbete.
Poeterna Felicia Mulinari och Athena Farrokhzad arbetar bÄda med att sÀtta ord pÄ det som inte ges plats i det offentliga. Det kan vara berÀttelser om kollektiv, omsorg, förlorade kamper och segrar vi inte lÀngre minns. I dialog med sociala rörelser har de skrivit ett textverk med ambitionen att skildra nÄgra av de hÀndelser och erfarenheter av vÄld, sorger liksom skönhet och gemenskap som stadens invÄnare bÀr pÄ. Texten rör sig mellan individ och kollektiv, adresserar sorgen över de politiska ordningarna samtidigt som den vill visa pÄ att historien Ànnu inte Àr skriven. Historiens utkomst Àr möjlig att ingripa i.
TonsÀttaren Tebogo Monnakgotla som har skrivit ett 40-tal verk dÀr en kan nÀmna Light years
away-Supernova! för Kungliga Filharmonikerna och senast Zebran en opera som gavs pÄ Vadstena Akademien 2021 och som vann MusikförlÀggarnas konstmusikpris 2022. Monnakgotla har tidigare samarbetat med regissören Saga GÀrde och Athenas Farrokhzad i Amfis senaste uppsÀttning Moral enligt Medea som spelats pÄ Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm och DAAD Gallerie i Berlin. Monnakgotla ser mycket fram att skriva ett verk just för Petri SÄngare under dirigenten Karin Oldgrens ledning.
Glömskans arkiv ges pÄ Malmö Konsthall mellan den 5 och 14 maj 2023. DÀr kommer man kunna avnjuta ett verk som sÀtter publiken i centrum. Inspirerat av ceremoniens cirklar och ritualens rörelser som sceniskt material har scenografen Katrin BrÀnnström, ljussÀttaren Ellen Ruge och kostymdesignern Mary-Anne Buyondo, skapat ett rum som kommer att fyllas av Petri SÄngares sÀrskilda nÀrvaro och klang.
Glömskans arkiv Àr en del av grupputstÀllningen Hela staden Àr ett monument.
BiljettslÀpp 11 januari. LÀs mer om projektet pÄ amfiplay.se och Malmö Konsthalls hemsida.
AMFI Àr en plattform för ny dramatik som vill utveckla scenkonsten genom sprÄket. Sedan 2020 har de spelat ny dramatik av författare som Balsam Karam, poeterna Felicia Mulinari och Athena Farrokhzad och dramatiker som Christina Ouzounidis. Amfi har gÀstat Malmö Konsthall, Folkteatern i Göteborg och Bergens Dramatikkfestival samt DAAD galleri i Berlin.
»Vi Àr glömskans arkiv. Vi arkiverar glömska. Glömskan Àr tunn och tung som dimma.
NÀr vi lyfter den frÄn himlavalvet strÀcker vi en muskel.
Akta dina fötter sÄ att du inte trampar i Rulla tillbaka, trampa fram, gÄ inte förbi«
Jan Lundgren och Mattias Hjort
k ammarkören vid Musikhögskolan i Malmö ser mycket fram emot mötet med jazzmusikerna Jan Lundgren och Mattias Hjort. Det blir en konsert med blandad repertoar dÀr den klassiska musiken möter folkmusiken och jazzen i en spÀnnande och överraskande mix.
Pianisten Jan Lundgren Ă€r en av vĂ„ra allra frĂ€msta musiker och han har genom ett 50-tal cd och i en mĂ€ngd projekt och samarbeten, visat pĂ„ sin förmĂ„ga att omfamna traditionen och samtidigt stĂ€ndigt förnya sig. PĂ„ senare Ă„r har Jan Lundgren presenterat en rad konserter pĂ„ Stockholms Konserthus under samlingsnamnet Kind of Jazz â i möten med inbjudna artister och ensembler.
Konserten pÄ Ravinen bygger bland annat pÄ programidéer frÄn den serien.
NÀr Jan Lundgren och den suverÀne basisten Mattias Hjort, nu möter Musikhögskolans Kammarkör sker det i ett landskap som tar avstamp i musik frÄn renÀssansen till nutid, men som omformas till nÄgot annat. En del av dessa arrangemang Àr gjorda av Martin Berggren. Det blir ocksÄ kompositioner och arrangemang av vÄra framstÄende jazzmusiker Bengt Hallberg och Georg Riedel.
Jan Lundgren Àr pianosolisten som interagerar med bÄde Mattias Hjort och kören under Mats Paulsons ledning. Det Àr ett genomkomponerat material som i stundens ingivelse kan spricka upp i improvisation.
Alla medverkande vid konserten Àr ocksÄ kollegor/lÀrare pÄ Musikhögskolan i Malmö.
Mats Paulsson Mattias Hjort6 juni 18.00 S:t Petri kyrka
n at I onal Dagen Àr en av vÄra yngsta helgdagar, infördes Är 1893.
6 juni 1523 (500 Är sedan) kröntes Gustav Vasa till kung och unionen med Danmark upplöstes.
6 juni 1809 ersattes det gustavianska envÀldet via en ny regeringsform med en konstitutionell författning.
Vi lever i ett otroligt vackert land med varierande natur, rent vatten och relativt frisk luft.
Demokratin, religionsfriheten, yttrandefriheten, allemansrÀtten, rÀtt att gÄ i skola, rÀtt att fÄ sjukvÄrd och strÀvan efter att ingen ska behöva lida nöd samt en strÀvan efter jÀmlikhet med grundtanken om alla mÀnniskors lika vÀrde. Allt detta och mer dÀrtill Àr vÀrt att fira och att kÀmpa för att fÄ behÄlla.
I kvĂ€llens konsert möter svensk körlyrik andra tonsprĂ„k, andra kulturer som finns i vĂ„r stad, vĂ„rt land â och som berikar.
Samtliga körer i S:t Petri medverkar och det kommer Àven att ges möjlighet till att fÄ sjunga med.
âHar du sett Malmö, har du sett vĂ€rlden!â
I Malmö bor mÀnniskor frÄn 183 olika lÀnder (2021).
Medverkande:
S:t Petri Gosskör, Flickkör och
Aspirantkörer
S:t Petri Ungdomskör (SPUK)
S:t Petri Motettkör
Petri SÄngare
Karin Oldgren, Kristina Wessman
Svensson â kördirigenter
I augusti 2022 Är började Kristina Wessman Svensson som organist med körprofil i S:t Petri. En uppgifterna var att fÄ barnkörverksamheten att blomma.
Innan Pan D em I n fanns S:t Petri Gosskör. De gossarna Àr nu i mÄlbrottet, har hittat andra stÀllen att sjunga pÄ eller har andra fritidsaktiviteter som krockar. MÄlet Àr att ha flickkör och gosskör parallellt. Att de ibland sjunger var för sig och ibland tillsammans, eller tillsammans med övriga körer i och utanför församlingen.
Under hösten sjöng fyra gossar i kören. Nu, sedan januari, Àr de tio gossar uppdelade pÄ tvÄ grupper: aspirantgossar och gosskör.
Ja, S:t Petri Gosskörsaspiranter vill gĂ€rna fortsĂ€tta att sjunga tillsammans och gĂ€rna bli fler. De gossar du ser pĂ„ bilden Ă€r 8â10 Ă„r gamla. Vi vĂ€rmer upp rösten, sjunger, lĂ€r oss nya sĂ„nger, gör lekar och tĂ€vlingar som har med musik att göra. Vi anvĂ€nder oss av âMusic Mind Gamesâ, som pĂ„ ett kul sĂ€tt lĂ€r ut musikteori genom spel och lekar. PĂ„ bilden ser ni killarna lĂ€gga solfĂšge-skalan.
Om du kÀnner nÄgot barn som tycker mycket om att sjunga och som lÀngtar efter att göra det tillsammans med andra, sÄ hÀnvisa dem till kristina.wessmansvensson@svenskakyrkan.se
Skulle ni vilja vara fler som sjunger i kören?
â JA!
â 30 stycken.
â Minst 10 stycken. â Nej, 2125 stycken.
ONSDAG 28 JUNI, 5 JULI, 12 JULI
12.10 SkÄnes orgelveckor
Sedan 1981 har SkÄnes orgelveckor arrangerats varje sommar i Lunds stift. Under en mÄnads tid bjuder svenska och internationella organister pÄ gratis orgelkonserter runt om i SkÄne, Blekinge och Danmark.
FREDAG 30 JUNI
12.10 Orgel och slagverk
Pietari Huhtinen, slagverk och Albina Veisland, orgel.
Musik av Eben Petr, Gubaidullina Sofia, Hambraeus Bengt och Escaich Thierry. S:t Petri kyrka.
20 AUGUSTI
18.00 Anders Bondeman In Memoriam Stefan Therstam, orgel och Carl Adam Landström, orgel
HÀr vill Therstam och Landström hedra sin lÀrare Bondeman (en av Sveriges mest betydande musiker) med en konsert dÀr improvisationen stÄr i fokus.
11â18 AUGUSTI
Malmöfestivalen
S:t Petri kyrka medverkar Àven i Är under Malmöfestivalen
Swisha gÀrna ett bidrag till musikverksamheten sÄ att vi kan upprÀtthÄlla gratis konserter för alla. Tack!
Stöd musiken!
Carl Adam Landström
Cheforganist musikverksamheten S:t Petri kyrka (delvis tjÀnstledig)
carladam.landstrom@svenskakyrkan.se
0706-562267
Karin Oldgren
Organist och konstnÀrlig ledare för Petri SÄngare och S:t Petri Ungdomskör - SPUK karin.oldgren@svenskakyrkan.se
0730-569861
Kristina Wessman Svensson
Organist och konstnÀrlig ledare för Motettkören, flickoch gosskörerna
kristina.wessmansvensson@svenskakyrkan.se
0761-330934
Love Becker
Assisterande körledare SPUK davidlovebecker@gmail.com
Peter Wallin
Organist (vikarierande), S:t Petri kyrka
Mobil: 070-598 47 45
VĂ€xel: 040-27 90 00
E-post: peter.wallin@svenskakyrkan.se
fr I entré
Det Àr fri entré till alla konserter om inget annat anges. Inga platser kan reserveras, kom i god tid.
kon S ertvĂ€r D VĂ„ra konsertvĂ€rdar har en viktig uppgift före, under och efter konserterna. Ăr du intresserad att bli en av dem, kontakta Carl Adam Landström.
AnsvA rig utgivA re: Ewa-Sofia Gudmundsson
r edA ktör: Carl Adam Landström
Progr A mkommitté: C A Landström, Karin Oldgren, Kristina Wessman Svensson
g r A fisk form: Lindahl Media
t ryck: Bloms Tryckeri Lund
Bilder: Andreas Offesson, Helena Linder Roslund, Anne Ruponen, Hans-Ola Ericsson, Shutterstock, Svenska Kyrkan Malmö, Björn Roslund, Kristina Wessman Svensson
En fimbulnatt som i hedenhös med bÀvan jag hör, nÀr svÀllaren öppnas och blÀstern gÄr lös ur flöjtverk och rör.
Det skallar basun som i hÄligt trÀ av knÀckta ekar som sjunka pÄ knÀ, och stÀmmor dansa i vild mixtur som rykande ur.
Ur Vinterorgel (1920)
Erik-Axel Karlfeldt (1864-1931)