Musik i S:t Petri kyrka våren 2023

MUSIK I S:T PETRI KYRKA VÅREN 2023

Välkommen till konsertupplevelser i St:Petri kyrka under våren 2023. Konstmusik för alla.

Fri entré!

Tolv o tie

Lunchmusik varje

onsdag kL 12.10

S:t Petri kyrka

Sitt ner en stund på lunchen, upplev valven i katedralliknande

rummet och lyssna på musiken. Musiken är främst orgelmusik, men variationer förekommer.

Klaisorgeln, en av världens modernaste orglar, invigdes med en tio dagar lång internationell orgelfestival i april 2019.

O R gl AR n A I S: T P ETRI KYRKA

I S:t Petr I kyrka i Malmö finns en av världens modernaste orglar, tillika norra Europas största, med touch screens och över 200 stämmor. Den är dessutom ihopkopplad med tre andra orglar i kyrkan, vilket ger dig som kyrkobesökare en mäktig musikalisk upplevelse.

14 meter hög, 200 stämmor

Den nya kororgeln, den så kallade Klaisorgeln invigdes med en tio dagar lång internationell orgelfestival 27 april 2019. Orgeln är 14 meter hög, har sex manualer och över 200 stämmor. Den är en av världens mest moderna då man använder sig av touch screens istället för traditionella spakar, vilket gör den nya orgelns klangliga möjligheter oändliga.

gemensamt sPeLBord

Klaisorgeln är genom digital teknik ihopkopplad med både Marcussenorgeln på orgelläktaren och med de två fjärrverken i koret och över sidogången. Alltså fyra orglar i en. De fyra orglarna kan interagera via ett gemensamt spelbord placerat framme i koret. Resultatet är norra Europas största orgel sett till antalet manualer och register: 205 register inklusive transmitteringar och klockspel. Kyrkobesökarna får en mäktig musikalisk upplevelse när musiken strömmar ut från kyrkans alla hörn.

– Vi har satsat på att göra S:t Petri till Malmös musikkyrka och vill även fortsätta att bygga broar till musiklivet utanför kyrkans murar. Förr satt organisten på läktaren som en fantom och kunde inte vara en del av gudstjänsten på samma sätt. När spelbordet och organisten sitter i koret blir det en annan närhet till både kör, präster och församling, berättar organisten Carl Adam

Landström, projektledare för orgelprojektet.

inga Begränsningar

– Det finns inga musikaliska begränsningar för vilken musikgenre som kommer ur orgelpiporna.

– Kyrkans organister har haft konserter med bland annat film- och dataspelsmusik. Orgeln är kyrkans orkester. Den kan spela trumpet, flöjt och har till och med trummor i sig. Framför allt kan den bemästra och visa olika känslor som andra instrument inte kan, berättar Carl Adam.

genarPsorgeLn

S:t Petri kyrka har tidigare hyst Genarpsorgeln, en av de äldsta fortfarande spelbara medeltida orglarna i världen. Genarpsorgeln installerades kring år 1500. Med sina 21 stämmor var den ovanligt stor för den tidens orglar. Efter en utflykt till Genarps kyrka är den från 1937 installerad i Skovgaardssalen på Malmö Konstmuseum och anses vara en av världens äldsta spelbara orglar.

tuLL strömsorgeLn

Tullströmsorgeln invigdes 1797 och och byggdes av den svenske orgelbyggaren Olof Schwan från Stockholm. Den användes fram till 1914 och hade 34 stämmor. Den gustavianska orgelfasaden som fortfarande idag pryder orgelläktaren är alltså från denna tid.

WaLckerorgeLn

Walckerorgeln invigdes 1914 och byggdes av den tyska firman E F Walcker & Co, Ludwigsburg. Den befintliga fasaden från 1797 behölls till denna för sin tid moderna orgel med 73 stämmor. En nyhet var fjärrverket över södra sidoskeppet och kororgeln under valvet bakom altaret som alltså installerades vid denna tid.

marcussenorgeLn

Marcussenorgeln byggd av den danska firman

Marcussen & Søn i Åbenrå invigdes 1951. Marcussenorgeln har 84 stämmor och ett ryggpositiv vars fasad ritades av domkyrkoarkitekt Eiler Graebe. Orgeln renoverades 2016 och är numera sammankopplad med den nya Klaisorgeln.

MOTETTK ö RE n S j U ng ER UT

När vi, S:t Petri Motettkör, har konserter och deltar i gudstjänster i S:t Petri kyrka vidmakthåller vi en månghundraårig tradition i byggnaden. Det är belagt att det förekom körsång här redan på 1400-talet, och antagligen dessförinnan; elever från Latinskolan – som då låg på samma tomt – gjorde tjänst som korgossar.

Det är oklart när körsång i mera modern form introducerades, men det finns ett bevarat program för en konsert med Petri kyrkokör från 1920-talet.

Musikdirektör Carl Hervelius, som tillträdde organisttjänsten i S:t Petri 1969, berättar att körsången, i flera av Malmös församlingar, hade fått ett lyft på 1950-talet. Då höjdes ambitionerna, och de har fortsatt uppåt. Vi vill vara en del i den utvecklingen; sedan augusti är det Kristina Wessman Svensson som leder och ledsagar oss.

Ganska nyligen har vi bytt namn. Från S:t Petri Kyrkokör till S:t Petri Motettkör, för att

vara relevanta även i andra sammanhang än de kyrkliga. Vi har till exempel på senare år haft samarbeten med musiker som Georg Riedel och sopransaxofonisten Anders Paulsson.

mix av människor

Vi som sjunger nu är en mix av människor med alla möjliga bakgrunder. Lärare, ekonom, sjuksköterska, musiker, journalist, konstnär är några av de yrken finns representerade bland oss som träffas för att öva en gång i veckan.

Barbro i altstämman är den som har längst till repetitionerna, bor i Löderup och tar tåget till Malmö varje tisdag. Lite lustigt, faktiskt,

Text: Håkan Jacobsson, tenor Bild: Helena Roslund

för när hon och hennes man började i kören 1997 – han slutade efter några år – var det för att de ville hitta en kör som övade nära där de då bodde, på Västergatan i Malmö.

Monica i sopranstämman har flyttat åt andra hållet. Hon började i barnkör i Östra Tommarp, bortåt Simrishamn till. Hon gick musikgymnasium i Malmö. Inte bara för att hon vuxit upp i en familj med hög musikalisk nivå; hon hade engagerade musiklärare i skolan i Ystad, det bidrog säkert till att hon hade sällskap av ganska många därifrån till utbildningen i Malmö.

Vid sidan av studier och arbete har hon alltid sjungit i olika körer, på olika orter. I S:t Petri Motettkör har hon hörts i ett tiotal år.

– Jag tycker att vi håller en väldigt hög nivå. Det är så himla roligt att sjunga tillsammans. Man går hem från övningarna i en eufori. Hennes stämkollega och namne Monika hittade till körsången via Lärarhögskolan. Eftersom hon kunde spela piano uppmuntrades hon att också bekanta sig med orgeln, att bli vad som då kallades skolkantor. På så vis kom hon in i kyrkomusiken och körsången, var till exempel i många år medlem i Malmö Symfoniorkesters kör.

Sedan dussintalet år sjunger hon med oss.

– Jag gillar inställningen i kören. Den är välkomnande när man kommer ny, det tycker jag är viktigt.

– Alla är lika viktiga, man flätar något tillsammans, säger

Carin, som sitter bredvid Monika vid repetitionerna.

Carin tillhör också dem som sjungit i kör sedan hon var barn. Och har fortsatt med det, även när hon och hennes man bodde i Normandie i fyra år. Hon sjöng i kammarkören vid musikkonservatoriet i Caen.

För sådär fem år sedan gick flytten åter till Sverige, till Malmö:

– Jag ville ha tag i en bra kör.

räddningen

Likadant resonerade Fredrik, bas med ursprung i Växjö, när han flyttade till Malmö 2003.

Han berättar att den nye domkyrkoorganisten hade bestämt sig för att lyssna på alla mellanstadiepojkar i Växjö kommun i avsikt att bilda en gosskör. Unge Fredrik lät bra.

– Bara det att bli uttagen gjorde att jag ville börja sjunga.

Han hade annars trott att idrott skulle bli hans grej. Men höftproblem satte stopp för det.

”Sången räddade mig från idrotten” citerar han en T-shirt han såg på en sångsolist en gång.

Det var nämligen så att han inte tålde att förlora.

– Då är ju körsång det bästa som finns. Alla är i samma lag.

I altstämman hörs Helena. Efter att ha sjungit i kör under hela sin uppväxt blev det lite av och till. När hon började i vår kör, för inte så länge sedan, hade hon inte sjungit på ett bra tag.

– Jag visste inte att jag hade saknat det så mycket, konstaterar hon och fortsätter:

– Körsång borde vara något som läkare skriver ut på recept.

Vi ser fram emot att få sjunga för dig . 

»Körsång borde vara något som läkare skriver ut på recept«

Helena, alt.

Kristina Wessman Svensson leder S:t Petri Motettkör.

fredag 17 feBruari kL 17.00 S:t Petri kyrka

After Work

– Connect Festival 2023

REAKTION ! Ensemble öppnar med denna konsert Connect Festival 2023, den årligen återkommande festivalen för samtida musik med studerande vid Musikhögskolan i Malmö.

Temat för årets festival är paradoxer.

Medverkande:

Alice Akhlaghi – Mezzo-soprano

Amanda Salonen Ripa – Flöjt

Elias von Proschek – French Horn

Alvi Joensen – Gitarr

Christoffer Breman – Percussion

Joel Axell – Cello

William Väänänen – Dirigent

Connect festival is an annual event for contemporary music organized by the composition/arranging students at Malmö Academy of Music. The festival focuses on new music composed by the students as well as interdisciplinary projects. This includes collaborations with students from Malmö Theatre Academy. Each year the festival is given a theme that the composers can use as a guide for their compositions. This year’s festival focuses on the theme Paradoxes, and explores its essence in music as well as in life.

Eric Ericsons Kammarkör Bild: Marcus Gårder

söndag 19 feBruari kL 16.00 S:t Petri kyrka

Lux Aeterna Eric Ericsons Kammarkör

Fredrik Malmberg, dirigent

Medverkande:

Eric Ericsons Kammarkör under ledning av Fredrik Malmberg

Gästande kör: Petri Sångare under ledning av Karin Oldgren

Musik av:

Johann Ludwig Bach

Anna-Karin Klockar

Krysztof Penderecki

Sara Wennerberg-Reuter m fl.

e r I c e r I c S on S k ammarkör är på turné i södra Sverige och framför några guldkorn ur körrepertoaren. Petri Sångare medverkar i konserten under ledning av Karin Oldgren. Både Sara WennerbergReuters Stilla komme och Sven-David Sandströms En ny himmel och en ny jord inbjuder i tider av oro till stillhet och förtröstan. Ljuset är också påtagligt närvarande i Lux aeterna av György Ligeti som under 2023 skulle ha fyllt 100 år.

Konserten är den sista i Eric Ericsons Kammarkörs turné i södra Sverige, som genomförs med stöd från Helge Ax:son Johnsons stiftelse, The Barbro Osher Pro Suecia Foundation och Kulturrådet.

fredag 24 feBruari kL 17.00 S:t Petri kyrka

After work

Hans Fagius, orgel

Otto Olsson: Sonat E-dur op. 38 (1910/11) 1879–1964 Allegro moderato Meditation – fuga. Andante lento Allegro con brio

Johann Sebastian Bach: An Wasserflüssen Babylon , cantus firmus in tenor BWV 653 1685–1750 ur Leipziger Choräle

Preludium och fuga a-moll BWV 543

Magnus Kilvén: Scherzo för orgel (1997) 1957

Max Reger: Fantasi över koralen Halleluja! Gott zu loben, bleibe meine 1873–1916 Seelenfreud ’ op. 52 nr. 3 (1900)

o tto o l SS on betraktas allmänt som Sveriges främste tonsättare av orgelmusik. Som organist i Gustav Vasa kyrka i Stockholm och orgelprofessor vid huvudstadens Musikkonservatorium kom han att få stor betydelse för den svenska orgelkulturen under 1900-talet. Han började tidigt att komponera och hade stora ambitioner med bland annat en orkestersymfoni, flera kammarmusikverk, ett storslaget Requiem för solister, kör och orkester och ett Te Deum för kör och orkester. Men det är

genom sina orgelverk och sin körmusik som han i första hand blivit ihågkommen av eftervärlden. Till hans främsta orgelverk hör tre preludier och fugor, två stort upplagda orgelsymfonier och en rad stycken baserade på både gregorianska motiv och protestantiska koraler.

Sonat E-dur op. 38 , vid sidan av Oskar Lindbergs sonat det främsta exemplet i vårt land på denna genre, är komponerad 1909/10, en mycket produktiv period i Olssons komponerande. Här

Hans Fagius Bild: Henrik Tobin

kombinerar tonsättaren sitt välkända kontrapunktiska mästerskap med en inspirerad och tilltalande melodik. Första satsen är skriven i sonatform med ett livfullt och ljust huvudtema och ett mer elegiskt sidotema. Dessa båda teman blandas så elegant i genomföringen. Andra satsen är något så ovanligt som en mjuk fuga med ett folktonsliknande tema. Men här finns också inslag av trolsk mystik. Den korta slutsatsen inleds med ett virtuost pedalsolo innan det festliga huvudtemat sätter. Här finns inget direkt sidotema, utan allt bygger mer eller mindre på huvudmotivet. Vi kan också vid några tillfällen höra antydningar av första satsens tema. Orgelkoralen An Wasserflüssen Babylon av Johann Sebastian Bach ingår i ett manuskript utan titel som Bach arbetade med från slutet av 1730-talet och några år framåt och som vi brukar kalla 18 Choräle eller Leipziger Choräle . Med något undantag rör det sig om mer eller mindre omfattande bearbetningar av koralsatser skrivna redan under tiden i Weimar på 1710-talet. Koralen på programmet bygger på Psaltarens 137:e psalm där det talas om israeliternas fångenskap i Babylon. Vi hör koralmelodin rikt utsirad i vänster hand mot ett mjukt trestämmigt ackompanjemang där den första koralfrasens inledande takter återkommer ostinatomässigt. Denna senare version utmärks av en betydligt mer utarbetad rytm än vad som finns i versionen från Weimar. Det finns ytterligare en version av verket som är femstämmig med dubbelpedal och med koralmelodin i sopranstämman, troligen den allra äldsta versionen.

Preludium och fuga a-moll BWV 543 har ända sedan tidigt 1800-tal hört till Bachs mest älskade orgelverk. Det publicerades redan 1812 som det första i en utgåva med sex preludier och fugor.

Preludiet är delvis skrivet i den improvisatoriska stil som kallas Stylus Fantasticus där friare avsnitt kontrastera mot mer strikta delar. Grundkaraktären är tragisk med en inledning där en enstämmig rörelse kan ses som tvåstämmigt med ett suckmotiv överst och en fallande kromatisk linje därunder. Här varvas sedan virtuosa figurationer med stadiga rytmer som ger ett högtidligt intryck. Fugan i 6/8-takt är dansant och anslående. Den är

uppbyggd med stränga proportioner, vilket dock inte förtar det underbara flöde som dominerar hela satsen. Det hela avslutas med ett pedalsolo och några snabba löpningar i händerna innan ett par tunga ackord sätter punkt.

Magnus Kilvén är sedan många år organist i Björklinge kyrka norr om Uppsala och dessutom en flitig tonsättare av framför allt orgelmusik där han i sina verk gärna imiterar olika musikaliska stilar. Hans Scherzo från 1997 ingår i en samling med fem stycken, publicerade 1999. Inspirationen är här Louis Vierne och dennes senare verk från tiden kring 1930. Stycket har, som sig bör, en virtuos grundkaraktär, och harmoniken är rakt igenom uppbyggd av heltonsskalor och kromatik utan någon direkt tonartsförankring.

Det är i år 150 år sedan Max Reger föddes, och han är alltså en av årets stora jubilarer. Reger kallas ibland den siste senromantikern och var ofantligt produktiv som tonsättare. Bara hans produktion av orgelmusik uppgår till ca 250 verk och detta utgör ändå bara en mindre del av hans samlade opuslista. I våra dagar är det nog i första hand just hans orgelverk som man kan säga ingår i standardrepertoaren. Centralt bland orgelverken står sju storslagna fantasier över lutherska koraler. Genren var inte hans egen uppfinning, utan går tillbaka på en fantasi över koralen Wie schön leuchet det Morgenstern av Heinrich Reimann från 1896, ett verk som Reger studerade ingående. Här bearbetas psalmen vers för vers med många texttolkande detaljer.

Fantasin över Halleluja, Gott zu loben är den sista av de sju fantasierna och ingår i ett opusnummer med tre fantasier komponerade i september 1900 som ett slags ytterst kraftfullt svar till en kritiker som menade att Regers musik var fantasilös. Den psalm som ligger till grund för fantasin på programmet är inte känd i Sverige, men handlar om Guds storhet och att vi kan helt anförtro oss till honom i alla livets skeden. Alltså en text som lägger upp till en jublande och storslagen musik men med flera innerliga och ibland också mörka inslag. Verket avslutas med en magnifik fuga med ett tema som efter några sidor på ett helt magnifikt sätt kombineras med psalmens sjunde och sista vers.

fredag 10 mars kL 17.00 S:t Petri kyrka

After work

Ecstatic Ensembles Vocal History Tour möter Carl Adam Landström på orgel

»Ecstatic Ensembles kombination av teknisk briljans, musikalitet och värme gjorde publiken stundtals andlös. Man ville inte missa en ton eller ett tonfall.«

Bo Borg

e c S tat I c e n S emble tar dig med på en vokalhistorisk resa från gregoriansk sång via madrigaler, Orlando di Lasso och barockens Bach vidare till Wienklassicismen. Via senromantikens Rachmaninov landar de i den moderna konstmusiken på 1900-talet med verk av Pärt och nutida musik av Enya och ABBA. Allt framförs a cappella.

Alla sångare har ett förflutet i körer som Radiokören, Eric Ericsons kammarkör och S:t Jacobs kammarkör. De är experter inom olika områden såsom tidig musik, barock, opera, jazz och musikal. I Ecstatic Ensemble förenas de av kärlek till stämsång.

Gruppen bildades under pandemin och har bl a spelat in konsertfilmen ”Ecstatic Ensemble sjunger tidig musik” på Konserthuset i Stockholm. Se Konserthuset Play.

Medverkande:

Jeanette Köhn, sopran

Sofia Niklasson, sopran

Malena Ernman, alt

Leif Aruhn-Solén, tenor

Hans-Peter Nee, baryton

Gustav Nordlander, bas

Carl Adam Landström, orgel

söndag 19 mars kL 18.00 S:t Petri kyrka

Musikal-magi

Medverkande:

S:t Petri Ungdomskör – SPUK

Solister: Bobbi Lindahl och Anna Oldgren Winther

Kapellmästare: Figge von Wachenfeldt

Piano: Magnus Gilljam

Trummor: Frank Nilsson

Bas: Mathias Tofte

Koreografi: Emelie Bardon

Dirigent: Karin Oldgren

MUSIKAL – genren som föddes i Amerika under sekelskiftet och tog hela världen med storm. Musiken spelades överallt och skonade ingen från sina trallvänliga melodier och knivskarpa texter. Det är musiken som finns för att fängsla och förtrolla den som lyssnar. Det är musiken som berättar historier om kärlek, svek och hopp. Det är musiken som berör. Vi förvandlar St Petri kyrka till en magisk och musikalisk plats där vi delar med oss av några av musikalvärldens vackraste berättelser. Följ med oss in i musikalernas värld där alla livets känslor får flöda fram i oändliga konstellationer med musiken som ledstjärna. Du kommer att känna igen både sånger och berättelser, men du kommer också att uppleva något helt nytt. Vi bjuder på allt från klassiker som Chess och Kristina från Duvemåla till favoriter från nutida musikaler. Välkommen in i den berättande musikens värld. Välkommen in i musikalen!

Anna Oldgren Winther Bild: Zack Otterström

Bobbi Lindahl Bild: Harald Nilsson

Leonard Bernstein

Somewhere 1918–1990 ur West Side Story

Text: Stephen Sondheim

1952–2021

Leonard Bernstein

I feel pretty

Text: Stephen Sondheim ur West Side Story

Text och musik: Stephen Sondheim

Text och musik: Irvin Berlin

Everybody says Don’t ur Anyone can Whistle

Anything you can do ur Annie get your gun!

Eatnemen Vuelie f 1959 ur Frost

Frode Fjellheim

Text och musik: Robert Lopez

Hjärtat slår upp sin dörr f 1975 ur Frost

Kristen Anderson Lopez f 1972

Frank Wildhorn

This world will remember us

f 1958 ur Bonnie and Clyde

Text: Don Black

f 1938

Benny Andersson

Merano f 1946 ur Chess

Björn Ulvaeus

f 1945

Text: Tim Rice och Björn Ulvaeus

f 1944

Benny Andersson och Björn Ulvaeus Epilogue/The story of chess/You & I

Text: Tim Rice och Björn Ulvaeus ur Chess

Text och musik: Stephen Sondheim Being alive ur Company

Text och musik: Fredrik Kempe Stjärnorna f 1972 ur Så som i himmelen

Text och musik: Stephen Schwartz

Morning Glow f 1948 ur Pippin

Text och musik: Fredrik Kempe

En sång till livet

Körarr: Karl-Johan Ankarblom ur Så som i himmelen

söndag 26 mars kL 18.00 S:t Petri kyrka

När tiden stannar upp

Knut Nystedt Cry out and shout 1915-2014

Benjamin Britten A hymn to the Virgin 1913-1976

Anna Greta Wide ur Dikter i Juli 1955 1920-1965

Karin Rehnqvist Var inte rädd för mörkret f 1957

Knut Nystedt Ave Maria

Hans Fagius Magnificat f 1951

Anna Greta Wide ur Två gudlösa böner

Henrik Dahlgren Ave Maria f 1991

Franz Schubert Ave Maria 1797-1828

Francis Poulenc Salve Regina 1899-1963

Anna Greta Wide De starkaste ur Mångfald

John Taverner Mother of God, here I stand 1490-1545

Martin Åsander Peace f 1987

Anna Greta Wide Liv ur Vägen

Knut Nystedt I will praise Thee, o Lord

Medverkande:

S:t Petri Motettkör

Malin Nyström, violin

Anna Leis, diktläsning

Carl Adam Landström, orgel

Kristina Wessman Svensson, dirigent

Malin Nyström Bild: Guts and Glory

a lla har v I u PP levt att livet stannar upp, att tiden står still. Känslor rusar genom kropp och själ och vi kan inte ta in något annat. Konserten tar avstamp i Jungfru Marie Bebådelse. Vad upplevde Maria då ängeln Gabriel kom? Kände hon panik, skräck, rädsla, mörker? När vände det? När kunde hon ta in det som hände, känna trygghet, tillförsikt, förtröstan? Vände det någonsin till styrka, eufori, livsglädje? Vi vet inte. Vi kan bara utgå från det vi själva upplever i starka, oväntade ögonblick. Från

stunden då allt står still, tills vi får förmågan att gå vidare, att fortsätta vårt liv, men med upplevelsen av det som hänt som en del av oss.

Konserten inleds med Knut Nystedts Cry out och går vidare genom Karin Rehnqvists Var inte rädd, Marias lovsång och Ave Maria i olika tonsättningar samt Mother, here I stand av John Taverner. Vi avslutar i ett rop av livsglädje med Knut Nystedts I will praise Thee o Lord . Som en tråd genom konserten lyssnar vi till dikter av Anna Greta Wide.

söndag 2 aPriL kL 18.00 S:t Petri kyrka

Orgelkonsert

KONSERTLÄNGD 2 TIM. EFTER ANDRA DELEN 10 MIN PAUS.

Olivier Messiaen Livre du Saint-Sacrement (1984) (1908-1992) Sakramentsboken

Första delen

I Adoro te Jag tillber dig

II La Source de Vie Livets källa

III Le Dieu caché Den fördolde Guden

IV Acte de Foi En akt av tro

Andra delen

V Puer natus est nobis Puer natus est nobis (Ett barn är oss fött)

VI La manne et le Pain de Vie Mannat och livets bröd

VII Les ressuscités et la lumière de Vie De uppståndna och livets ljus

VIII Institution de l’Eucharistie Eukaristins instiftande

IX Les ténèbres Mörkret

X La Résurrection du Christ Kristi uppståndelse

XI L’apparition de Christ ressuscité à Marie-Madeleine Kristus uppenbarar sig för Maria Magdalena

Tredje delen

XII La Transsubstantion Transsubstantiationen

XIII Les deux murailles d’eau De två vattenmurarna

XIV Prière avant la communion Bön före kommunionen

XV La joie de la grâce Den glädje som nåden skänker

XVI Prière après la communion Bön efter kommunionen

XVII La Présence multipliée Den mångfaldiga Närvaron

XVIII Offrande et Alleluia final Frambärande och avslutande Halleluja

o l I v I er m e SSI aen S sista publicerade orgelverk, det väldiga Livre du SaintSacrement ( Boken om det heliga sakramentet, 1984 ), handlar om nattvardens myste rium. Livre du Saint-Sacrement är den största av Messiaens orgelcykler. Den gestaltar ett för Messiaen centralt tema och summerar hans ska pande, både i fråga om musikalisk stil och musikaliska former. Messiaens tonspråk är ett uttryck för hans djupa förankring i katolsk mysticism, och utgör ett alldeles eget universum byggt på tonsättarens sällsamt skimrande harmonik. Messiaens var hängiven ornitolog, och tolkar i sin musik ofta sången från olika fåglar som Jesus kan ha hört under sin levnad i det Heliga landet.

Hans-Ola Ericsson är internationellt hyllad organist, tidigare professor vid flera svenska och internationella musikhögskolor och universitet. Ett av hans stora intressen är den samtida musiken. Hans omfattande diskografi innefattar en inspelning av Messiaens samlade orgelverk, ett projekt som genomfördes i nära samarbete med tonsättaren själv.

Hans-Ola Ericsson

dymmeLonsdag 5 aPriL kL 17.00 S:t Petri kyrka

Le Chemin de la Croix – Korsets väg

Paul Claudel Dikter 1868-1955

Marcel Dupré Musik 1886-1971

vI bju D er I n dig att bli stilla inför Långfredagens stora och existensiella frågor, här i form av en poetisk och musikalisk vandring längs de fjorton stationerna på korsets väg, Via Dolorosa. Den franske organisten Marcel Dupré improviserade vid en konsert i Bryssel 1930 över de då nyskrivna dikterna

Le chemin de la Croix (Korsets väg) av den franske poeten och dramatikern Paul Claudel. Så småningom fullbordade Dupré verket baserat på de ursprungliga improvisationerna.

Texternas starka och igenkännbara bilder, här tolkade av Sten Ljunggren, får sin musikaliska kommentar i Duprés ibland ömsinta, ibland dramatiska orgeltonsättning.

Text: Mattias Wager

Sten Ljunggren är en vår tids största skådespelare som utbildade sig vid scenskolan i Malmö. Nu kommer han hit enkom för att recitera Paul Claudels dikter.

Bild: Petra Hellberg

Medverkande:

Sten Ljunggren, recitatör

Carl Adam Landström, organist

Voices of our time… and of the future

Ett samverkansprojekt mellan Malmö Opera och S:t Petri Kyrka

Medverkande:

Malmö Operas Barnkör, S:t Petri Flickkör, Gosskör och Aspirantkörer, S:t Petri Ungdomskör SPUK

Kördirigenter: Elinor Fryklund, Kristina Wessman

Svensson och Karin Oldgren

Sånger av bland andra:

Alva Klum Ekdahl, Frode

Fjellheim, Stefan Nilsson och Georg Riedel .

söndag 16 aPriL kL 18.00 S:t Petri kyrka

V I VI ll UPPM ä RKSAMMA

Den 16 a P r I l 1999 firade man i Brasilien “The Brazilian National Voice Day”. Det var ett samlat initiativ av läkare, logopeder, röst- och sångpedagoger genom ‘Sociedade Brasileira de Laringologia e Voz – SBLV’ (Brazilian Society of Laryngology and Voice). Huvudsyftet var att uppmärksamma hur viktig rösten är, vilka problem med rösten som kan uppstå samt hur man kan försöka att motverka dem. Det Brasilianska initiativet följdes snart av andra länder. Det var starten på det som år 2002 kom att bli ‘World Voice Day’. En dag som ägnas lite extra åt just rösten, globalt.

De senaste åren har det kommit flera upprop i Sverige, bl a från Kungliga Musikaliska Akademien angående barns rösthälsa.

På Kungliga Musikaliska Akademiens hemsida står bl a om barn och sång:

Sjungande barn – för alla barns rätt till sin röst En nationell satsning 2020–2025

Musikens roll i läroplaner och undervisning har minskat. Vi är många som delar en oro över att barn inte längre får tillgång till sin röst. Kungl. Musikaliska Akademien har därför påbörjat en förstudie till det, som har ambitionen att bli ett flerårigt, nationellt omfattande projekt som åter ska göra sångens plats självklar i förskola och skola. På detta sätt vill akademien ta sitt ansvar för att alla barn ska få växa upp med rösten och sången som resurs för självförtroende, psykisk hälsa och inkludering, samt för musiken som kunskapsämne och kraft.

Projektet Sjungande barn ska synliggöra och utveckla musikundervisningen i förskola och skola genom att tillvarata den befintliga svenska sångskatten och förstärka den med ny repertoar, däribland nyskrivna sånger och musik från olika kulturer.

Genom breda samarbeten ska projektet stärka tvärsektoriell samverkan lokalt, regionalt, nationellt

och nyttja möjligheterna med ny teknik för ökad delaktighet både för barn och pedagoger. Satsningen inkluderar såväl myndighetskontakter som vetenskapliga studier och teknisk utveckling, där målgrupperna; barnen och alla som arbetar med barns sång, både i sina professioner och på frivillig basis, är i starkt fokus. Projektinsatserna ska leda till nya, hållbara strukturer genom tvärsektoriell samverkan.

Det ska inte finnas några hinder för barns lust och förmåga att sjunga och att använda sin röst. Sång och röstträning ska vara en självklar del i barns uppväxt. Projektet har ett starkt barnperspektiv och knyter an till FN:s barnkonvention och mänskliga rättigheter för gemenskap, respekt och förmåga, yttrandefrihet samt rätt att delta i kulturlivet. Sång och röstträning har direkt bäring bland annat på följande punkter i barnkonventionen:

”Barnet ska ha rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att oberoende av territoriella gränser söka, ta emot och sprida information och tankar av alla slag, i tal, skrift eller tryck, i konstnärlig form eller genom annat uttrycksmedel som barnet väljer.”

(art. 13)

”Konventionsstaterna erkänner att ett barn med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning bör åtnjuta ett fullvärdigt och anständigt liv under förhållanden som säkerställer värdighet, främjar tilltron till den egna förmågan och möjliggör barnets aktiva deltagande i samhället.” (art. 23)

Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation anpassad till barnets ålder och rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet. Konventionsstaterna ska respektera och främja barnets rätt att till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet och ska uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter till kulturell och konstnärlig verksamhet samt till rekreations och fritidsverksamhet. (art. 31)

EUROPEAN BRASS BAND CHAMPIONSHIPS 2023

29 aPriL–7 maj

EBBC arrangeras årligen i olika värdländer runtom i Europa. Ett trettiotal brassband med ca 950 musiker brukar delta i tävlingarna. Sverige är för första gången arrangör och Malmö är värdstad. I samband med EBBC anordnas också konserter.

BRASS MUSIK SKÅNE

Konserterna arrangeras av S:t Petri kyrka och

mÅndag 1 maj 18.00 S:t Petri kyrka

Brass möter kör

Konserten bjuder bl a på två uruppföranden, ett verk för kör och brassband av Ola Salo och The Bell Tolls av Britta Byström. Dessutom framförs August Södermans romantiska pärla Andliga sånger, i ett arrangemang för kör och brass av Andreas Wetterlund, samt a cappellamusik för kör av Emmy Lindström och Michael Waldenby.

fredag 5 maj 22.30 S:t Petri kyrka

Nocturne

Under rubriken Nocturne , som betyder nattlig musik, närmar vi oss midnatt med ett variationsrikt program för brassband.

Medverkande:

Lunds Brassband

Petri Sångare

Jörgen Flink, dirigent

Karin Oldgren, dirigent

Medverkande:

Bjørsvik Brass

Andreas Hanson, dirigent

Brassmusik Skåne. Mer om EBBC 2023 på www.brassmusikskane.se

söndag 14 maj 18.00 S:t Petri kyrka

Missa Popularis av Mårten Jansson och nordiska klanger

Wilhelm Stenhammar I skogen 1871–1927

Bo Linde Den ängen där du kysste mig 1933–1970

Ture Rangström Den enda stunden 1884–1947

Dansk trad Sekstur från Vendsyssel

Skånsk trad Vals efter Lasse i Lyby

Dansk trad The Dromer

I arrangemang av The Danish String Quartet .

Greger Siljebo Visa i Backa f 1963

Arr. Lars Åberg f 1948

Ale Möller Glaspolskan f 1955

Mårten Jansson Missa Popularis f 1965

Linnea Nordenback

Bild: Martin Paulsson

Medverkande:

Linnea Nordenback, lyrisk sopran

S:t Petri Motettkör

Friiskvartetten

Johan Börnå-Lindén, kontrabas

Annika Bjelk, piano

Kristina Wessman Svensson, dirigent

1. Kyrie

2. Gloria

3. Credo

4. Sanctus

5. Agnus Dei

m årten jan SS on , född i Uppsala 1965. Svensk kompositör och kördirigent. Han komponerar nästan uteslutande sakral musik och säger sig alltid ha prioriterat vacker musik framför atonal musik. Kompositionerna är laddade med känslor och har beskrivits som nyromantiska, med svepande melodiska linjer, öppna ackord och expressiva dissonanser. Texten väljs med omsorg och Jansson har ett nära samarbete med Charles Anthony Silvestri (amerikansk poet). 2018 arrangerade musikförlaget Bärenreiter en körtävling där körer från hela världen skickade videoinspelningar då de framförde Mårten Janssons verk Maria (IV ). Inspelningarna bedömdes av en internationell panel och första pris var att Mårten Jansson skulle komponera ett nytt körverk speciellt för den vinnande kören.

Hans musik har fått stor internationell uppskattning och uppförs över hela världen. Missa popularis från 2015 är från början komponerad för SSA- kör med stråkkvartett, men finns även i den version ni hör på den här konserten, för SATB-kör och stråkkvintett. Den är starkt inspirerad av svensk folkmusik, vilket ni kommer att höra.

5–14 maj Malmö Konsthall

Glömskans arkiv

Amfi presenterar ett nyskrivet sceniskt körverk i samarbete med S:t Petri kyrka, Petri Sångare och Malmö Konsthall på uppdrag av Malmö Stad

GLÖMSKANS ARKIV är ett nyskrivet körverk om minne, sorg och rasistiskt våld, med Malmö som horisont. Utgångspunkten är ett lyriskt manifest skrivet av poeterna Felicia Mulinari och Athena Farrokhzad i dialog med sociala rörelser. Manifestet tonsätts för Petri Sångare och Karin Oldgren av av Tebogo Monnakgotla och sätts upp av regissören Saga Gärde på Malmö Konsthall i maj 2023.

Vilka historier blir en del av vår gemensamma historia?

Vilka minnen gestaltas i det offentliga och vilka erfarenheter blir bevarade?

Vilka och vems ord bildar berättelsen om Malmö?

Det här är frågor som projektledarna inom Malmö stad ställde inför grupputställningen Hela staden är ett monument. Med utgångspunkt i dessa frågor fick Amfi i uppdrag att skapa ett scenkontsverk. Projektet ger oss möjligheten att vara delaktiga i en diskussion om monumentets historia. Det ger oss även en möjlighet att undersöka hur minneskultur och ett gemensamt kulturarv skapas.

Petri Sångare

Författaren James Baldwin har skrivit om historien som något som inte bara är till för att läsas. Han skriver, historien hänvisar inte bara, eller ens i huvudsak, till det förflutna. Han menar, tvärtom, att historiens kraft kommer från det faktum att vi bär den inom oss, att vi omedvetet på många sätt kontrolleras av den, och att historien är bokstavligen närvarande i allt vi gör. Det är i historien vi finner våra referenser, vår identitet och våra ambitioner. Och det är med stor smärta vi inser hur historien placerat oss där vi är och format vårt perspektiv. Baldwin skriver vidare om möjligheten att återskapa oss själva i enlighet med en mer human och mer befriande princip. Ett försök att uppnå en nivå av personlig mognad och frihet som tar ifrån historien dess makt över oss, förändrar också historien. De personer vi vände oss till i början av den här processen talar också om minneskultur som ett upprättande och aktivt arbete.

Poeterna Felicia Mulinari och Athena Farrokhzad arbetar båda med att sätta ord på det som inte ges plats i det offentliga. Det kan vara berättelser om kollektiv, omsorg, förlorade kamper och segrar vi inte längre minns. I dialog med sociala rörelser har de skrivit ett textverk med ambitionen att skildra några av de händelser och erfarenheter av våld, sorger liksom skönhet och gemenskap som stadens invånare bär på. Texten rör sig mellan individ och kollektiv, adresserar sorgen över de politiska ordningarna samtidigt som den vill visa på att historien ännu inte är skriven. Historiens utkomst är möjlig att ingripa i.

Tonsättaren Tebogo Monnakgotla som har skrivit ett 40-tal verk där en kan nämna Light years

away-Supernova! för Kungliga Filharmonikerna och senast Zebran en opera som gavs på Vadstena Akademien 2021 och som vann Musikförläggarnas konstmusikpris 2022. Monnakgotla har tidigare samarbetat med regissören Saga Gärde och Athenas Farrokhzad i Amfis senaste uppsättning Moral enligt Medea som spelats på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm och DAAD Gallerie i Berlin. Monnakgotla ser mycket fram att skriva ett verk just för Petri Sångare under dirigenten Karin Oldgrens ledning.

Glömskans arkiv ges på Malmö Konsthall mellan den 5 och 14 maj 2023. Där kommer man kunna avnjuta ett verk som sätter publiken i centrum. Inspirerat av ceremoniens cirklar och ritualens rörelser som sceniskt material har scenografen Katrin Brännström, ljussättaren Ellen Ruge och kostymdesignern Mary-Anne Buyondo, skapat ett rum som kommer att fyllas av Petri Sångares särskilda närvaro och klang.

Glömskans arkiv är en del av grupputställningen Hela staden är ett monument.

Biljettsläpp 11 januari. Läs mer om projektet på amfiplay.se och Malmö Konsthalls hemsida.

AMFI är en plattform för ny dramatik som vill utveckla scenkonsten genom språket. Sedan 2020 har de spelat ny dramatik av författare som Balsam Karam, poeterna Felicia Mulinari och Athena Farrokhzad och dramatiker som Christina Ouzounidis. Amfi har gästat Malmö Konsthall, Folkteatern i Göteborg och Bergens Dramatikkfestival samt DAAD galleri i Berlin.

»Vi är glömskans arkiv. Vi arkiverar glömska. Glömskan är tunn och tung som dimma.

När vi lyfter den från himlavalvet sträcker vi en muskel.

Akta dina fötter så att du inte trampar i Rulla tillbaka, trampa fram, gå inte förbi«

26 maj kL 17.00 S:t Petri kyrka

After work

Musikhögskolans Kammarkör möter

Jan Lundgren och Mattias Hjort

k ammarkören vid Musikhögskolan i Malmö ser mycket fram emot mötet med jazzmusikerna Jan Lundgren och Mattias Hjort. Det blir en konsert med blandad repertoar där den klassiska musiken möter folkmusiken och jazzen i en spännande och överraskande mix.

Pianisten Jan Lundgren är en av våra allra främsta musiker och han har genom ett 50-tal cd och i en mängd projekt och samarbeten, visat på sin förmåga att omfamna traditionen och samtidigt ständigt förnya sig. På senare år har Jan Lundgren presenterat en rad konserter på Stockholms Konserthus under samlingsnamnet Kind of Jazz – i möten med inbjudna artister och ensembler.

Konserten på Ravinen bygger bland annat på programidéer från den serien.

När Jan Lundgren och den suveräne basisten Mattias Hjort, nu möter Musikhögskolans Kammarkör sker det i ett landskap som tar avstamp i musik från renässansen till nutid, men som omformas till något annat. En del av dessa arrangemang är gjorda av Martin Berggren. Det blir också kompositioner och arrangemang av våra framstående jazzmusiker Bengt Hallberg och Georg Riedel.

Jan Lundgren är pianosolisten som interagerar med både Mattias Hjort och kören under Mats Paulsons ledning. Det är ett genomkomponerat material som i stundens ingivelse kan spricka upp i improvisation.

Alla medverkande vid konserten är också kollegor/lärare på Musikhögskolan i Malmö.

Mats Paulsson

Mattias Hjort

Jan Lundgren

6 juni 18.00 S:t Petri kyrka

Nationaldagskonsert

n at I onal Dagen är en av våra yngsta helgdagar, infördes år 1893.

6 juni 1523 (500 år sedan) kröntes Gustav Vasa till kung och unionen med Danmark upplöstes.

6 juni 1809 ersattes det gustavianska enväldet via en ny regeringsform med en konstitutionell författning.

Vi lever i ett otroligt vackert land med varierande natur, rent vatten och relativt frisk luft.

Demokratin, religionsfriheten, yttrandefriheten, allemansrätten, rätt att gå i skola, rätt att få sjukvård och strävan efter att ingen ska behöva lida nöd samt en strävan efter jämlikhet med grundtanken om alla människors lika värde. Allt detta och mer därtill är värt att fira och att kämpa för att få behålla.

I kvällens konsert möter svensk körlyrik andra tonspråk, andra kulturer som finns i vår stad, vårt land – och som berikar.

Samtliga körer i S:t Petri medverkar och det kommer även att ges möjlighet till att få sjunga med.

”Har du sett Malmö, har du sett världen!”

I Malmö bor människor från 183 olika länder (2021).

Medverkande:

S:t Petri Gosskör, Flickkör och

Aspirantkörer

S:t Petri Ungdomskör (SPUK)

S:t Petri Motettkör

Petri Sångare

Karin Oldgren, Kristina Wessman

Svensson – kördirigenter

S: T P ETRI gOSSK ö R (A SPIRA n TER )

I augusti 2022 år började Kristina Wessman Svensson som organist med körprofil i S:t Petri. En uppgifterna var att få barnkörverksamheten att blomma.

Innan Pan D em I n fanns S:t Petri Gosskör. De gossarna är nu i målbrottet, har hittat andra ställen att sjunga på eller har andra fritidsaktiviteter som krockar. Målet är att ha flickkör och gosskör parallellt. Att de ibland sjunger var för sig och ibland tillsammans, eller tillsammans med övriga körer i och utanför församlingen.

Under hösten sjöng fyra gossar i kören. Nu, sedan januari, är de tio gossar uppdelade på två grupper: aspirantgossar och gosskör.

viLL BLi f Ler

Ja, S:t Petri Gosskörsaspiranter vill gärna fortsätta att sjunga tillsammans och gärna bli fler. De gossar du ser på bilden är 8–10 år gamla. Vi värmer upp rösten, sjunger, lär oss nya sånger, gör lekar och tävlingar som har med musik att göra. Vi använder oss av ”Music Mind Games”, som på ett kul sätt lär ut musikteori genom spel och lekar. På bilden ser ni killarna lägga solfège-skalan.

Om du känner något barn som tycker mycket om att sjunga och som längtar efter att göra det tillsammans med andra, så hänvisa dem till kristina.wessmansvensson@svenskakyrkan.se

Skulle ni vilja vara fler som sjunger i kören?

– JA!

– 30 stycken.

– Minst 10 stycken. – Nej, 2125 stycken.

Bild: Kristina Wessman Svensson

ONSDAG 28 JUNI, 5 JULI, 12 JULI

12.10 Skånes orgelveckor

Sedan 1981 har Skånes orgelveckor arrangerats varje sommar i Lunds stift. Under en månads tid bjuder svenska och internationella organister på gratis orgelkonserter runt om i Skåne, Blekinge och Danmark.

FREDAG 30 JUNI

12.10 Orgel och slagverk

Pietari Huhtinen, slagverk och Albina Veisland, orgel.

Musik av Eben Petr, Gubaidullina Sofia, Hambraeus Bengt och Escaich Thierry. S:t Petri kyrka.

SÖNDAG

20 AUGUSTI

18.00 Anders Bondeman In Memoriam Stefan Therstam, orgel och Carl Adam Landström, orgel

Här vill Therstam och Landström hedra sin lärare Bondeman (en av Sveriges mest betydande musiker) med en konsert där improvisationen står i fokus.

11–18 AUGUSTI

Malmöfestivalen

S:t Petri kyrka medverkar även i år under Malmöfestivalen

Swisha gärna ett bidrag till musikverksamheten så att vi kan upprätthålla gratis konserter för alla. Tack!

Stöd musiken!

123-378 40 89

MUSIKVERKSAM h ETE n I S : T PETRI KYRKA

Carl Adam Landström

Cheforganist musikverksamheten S:t Petri kyrka (delvis tjänstledig)

carladam.landstrom@svenskakyrkan.se

0706-562267

Karin Oldgren

Organist och konstnärlig ledare för Petri Sångare och S:t Petri Ungdomskör - SPUK karin.oldgren@svenskakyrkan.se

0730-569861

Kristina Wessman Svensson

Organist och konstnärlig ledare för Motettkören, flickoch gosskörerna

kristina.wessmansvensson@svenskakyrkan.se

0761-330934

Love Becker

Assisterande körledare SPUK davidlovebecker@gmail.com

Peter Wallin

Organist (vikarierande), S:t Petri kyrka

Mobil: 070-598 47 45

Växel: 040-27 90 00

E-post: peter.wallin@svenskakyrkan.se

fr I entré

Det är fri entré till alla konserter om inget annat anges. Inga platser kan reserveras, kom i god tid.

kon S ertvär D Våra konsertvärdar har en viktig uppgift före, under och efter konserterna. Är du intresserad att bli en av dem, kontakta Carl Adam Landström.

AnsvA rig utgivA re: Ewa-Sofia Gudmundsson

r edA ktör: Carl Adam Landström

Progr A mkommitté: C A Landström, Karin Oldgren, Kristina Wessman Svensson

g r A fisk form: Lindahl Media

t ryck: Bloms Tryckeri Lund

Bilder: Andreas Offesson, Helena Linder Roslund, Anne Ruponen, Hans-Ola Ericsson, Shutterstock, Svenska Kyrkan Malmö, Björn Roslund, Kristina Wessman Svensson

En fimbulnatt som i hedenhös med bävan jag hör, när svällaren öppnas och blästern går lös ur flöjtverk och rör.

Det skallar basun som i håligt trä av knäckta ekar som sjunka på knä, och stämmor dansa i vild mixtur som rykande ur.

Ur Vinterorgel (1920)

Erik-Axel Karlfeldt (1864-1931)