LIDKÖPINGS FÖRSAMLING NR 4 2025
Sanning
AI i skolan - möjligheter och utmaningar
Aldrig tidigare har information varit så lättillgänglig som nu. Man skulle kunna tro att detta minskar behovet av egen kunskap, men så är inte fallet.
s.4
En artikel som utforskar sanningens komplexitet – från familjerelationer och försoningsarbete till filterbubblor och filosofiska gränsdragningar.
Min sanning s.6
Kyrkoherdens ord
Kanske har du ibland funderat på vad som är sanning, vad och vem man kan lita på i livet. Så många vill höras och andra förblir röstlösa. De senaste åren är alternativa sanningar och ”fake news” begrepp vi vant oss vid men värjer oss emot.
Jag tror vi behöver tillit och äkthet för att förbli mänskliga och våga vara öppna.
Jesus sa- Sanningen ska göra er fria! Och vi kan fråga oss vad är sanning. Vad är sanningen om dig och mig? Vem är vi oss själva inför och vilka roller och skydd tar vi på oss när vi blir hotade? Det här är en fråga som är angelägen oavsett ålder. Det är så mycket att leva upp till, förväntningar om utseende, prestation och styrka.
Bilder som målas upp kan kännas både helt perfekta och samtidigt ytligt tomma. Sådan är ju inte jag... Jag är en människa som är både svag och stark. Både i behov av stöd och en tröst för andra. Tillsammans kan vi leva ett liv. Inte ett perfekt liv men ett provisoriskt. Ett liv som låter det hoppfulla växa och stöttar det vacklande. Ett liv som vill andra väl.
Dopet är vår grund. Guds löfte att vi är älskade, oavsett allt. Glädjen över att du är du! Dopet är öppet för dig redan som spädbarn men också mitt i livet när frågan kommer: vem är jag egentligen och vem kan älska mig sådan jag är...
Hör av dig.
Är du döpt men brottas med eller tärs av det som inte släpper taget finns bikten som en möjlighet. Att få lägga fram allt det där som hindrar mig att släppa taget och leva. Skulden eller oförrätterna.
Församlingen erbjuder en samtalsmottagning. Och alla präster tar emot för bikt. Ett samtal skyddat av tystnadsplikt där du får släppa från dig, inför Gud det du bär och få förlåtelsen dig tillsagd. Inte beroende på hur du själv skattar ditt eget värde, utan därför att Du är människa, älskad och försonad av Gud själv.
Profeten Jesaja skriver (Jes 9:1a, 2–7)
”Natten ska vika där ångest nu råder. Det folk som vandrar i mörkret ser ett stort ljus, över dem som bor i mörkrets land strålar ljuset fram... ty ett barn har fötts...”
(Läs gärna även Jesaja kap 35)
Mod och hopp, äkthet och nåd önskar jag dig av hjärtat. Att ljuset ska få lysa dig.
Välkommen till kyrkan, ett öppet rum för den tysta bönen, samtal och gudstjänst och jublande sång.
Karin Enerbäck Kyrkoherde i församlingen
Ha koll på vinterns gudstjänster och musik. Riv av och spara sista delen av omslaget.
Bild: Karin Enerbäck av AnnaKarin Lagerlöf
Att förlora en livskamrat – Församlingsgrupp i gemenskap
När någon som stått dig nära dör förändras livet på många sätt. Nya tankar och känslor kan väckas, och tillvaron blir inte längre densamma. Att drabbas av sorg och bli ensam är en svår upplevelse. Varje människas sorg är unik, och ingen kan helt dela den med någon annan men det kan vara en värdefull möjlighet att få dela tankar och känslor med andra i liknande situation.
Svenska kyrkans församlingar inom Lidköpings kommun har från och med hösten 2025 valt att vidareutveckla arbetet kring samtalsgrupper i sorg till ett gemensamt arbete med namnet ”Leva-vidare-grupp”. I gruppen samtalas om sorgen och deltagare delar erfarenheter och ger varandra stöd att gå vidare. Gruppen är alltså gemensam för Svenska kyrkan i Södra Kålland, Sävare, Sunnersberg och Lidköping och kommer i huvudsak att ledas av diakoner från de olika församlingarna. För att underlätta för alla att ta sig till dit kommer gruppen att träffas i Nicolaigården centralt i Lidköping. Gruppen träffas dagtid vid sex tillfällen och deltagandet är kostnadsfritt. För dig som fortfarande är yrkesverksam finns möjlighet att delta i en grupp arrangerad av Sjukhuskyrkan.
En inbjudan per brev kommer att gå ut till medlemmar i Svenska kyrkan tre gånger om året och de som fått inbjudan kommer att kunna anmäla sig till Lidköpings församling oavsett vilken församling man tillhör. Du som sörjer men inte haft kontakt med någon församling är också varmt välkommen att höra av dig till din församling för att få del av information och kunna delta i en grupp. Varmt välkommen, önskar diakonerna i församlingarna inom Lidköpings kommun.
*För information kring vad en matkasse kan innehålla se hemsidan.
Skänk en
gåva
som gör skillnad Kyrkornas gemensamma sociala kassa
Nu är det snart dags för årets julutdelning till behövande i Lidköping. Utdelningen är ett samarbete mellan sociala kassan och Frälsningsarmén.
Insamling i Nicolaigården
Vill du skänka presentkort, hygienartiklar, kläder, matkassar eller leksaker är du välkommen till Nicolaigården, måndag 1 december mellan kl. 16.00-18.00.
Sätt in pengar
Du kan sätta in en gåva via bankgiro eller swish. Märk insättningen ”julgåva”.
Bankgiro: 550-9716
Swishnummer: 123 155 64 06
Bild: Jeanette Hägglund
AI i skolan -
möjligheter och utmaningar
När digitaliseringen förändrar undervisningen ställs nya krav på både lärare och elever. På De la Gardieskolan arbetar IKT-pedagogerna Anette och Joachim mitt i spänningsfältet mellan möjligheter och utmaningar. Tillsammans guidar de sina kollegor och elever i hur AI kan bli ett verktyg för lärande – utan att tumma på kritiskt tänkande eller transparens.
Vad är sant och vad är falskt? Vid första anblick kan det verka som en enkel fråga. Fakta är ju objektiva, och inte beroende av åsikter. Den verkliga utmaningen ligger i att urskilja sanningen när vi ständigt exponeras för propaganda, påverkanskampanjer och nyheter med syfte att vilseleda.
Aldrig tidigare har information varit så lättillgänglig som nu. Allt finns i vår mobil – bara ett par klick bort. Man skulle kunna tro att detta minskar behovet av egen kunskap. Men paradoxalt nog gör det digitala överflödet att grundläggande förståelse är viktigare än någonsin.
Utan en stabil kunskapsbas blir det svårt att genomskåda lögner, ifrågasätta innehåll och vara källkritisk. Hur ska vi kunna bedöma vad som är trovärdigt om vi saknar kunskapen att ifrågasätta det vi läser?
IKT-pedagog – länken mellan teknik och pedagogik
Jag fick möjlighet att samtala med De la Gardieskolans två IKT-pedagoger, Anette och Joachim. IKT står för informations- och kommunikationsteknikpedagog, en roll som fungerar som en länk mellan teknik och pedagogik. Anette undervisar i svenska, samhällskunskap samt medie- och kommunikationsvetenskap på samhällsprogrammet, medan Joachim är lärare på elprogrammet med fokus på elinstallation.
Sedan tre år tillbaka har de båda avsatt 20 procent av sin arbetstid till uppdraget som IKT-pedagoger. Resten av tiden befinner de sig i klassrummet tillsammans med sina elever. De får stöd av ytterligare åtta kollegor som fungerar som deras ögon och öron ute i verksamheten. Dessa medarbetare har dock ingen särskilt avsatt tid för uppdraget.
- På andra skolor finns heltidsanställda IKT-pedagoger, säger Anette. Men så arbetar vi inte på De la Gardie – och det ser vi som något positivt. Att vi fortfarande är aktiva i den verksamhet vi ska stödja är en stor fördel. Det ger oss insikt i det dagliga arbetet och gör att vi kan ge relevant och praktisk hjälp. Utan den kopplingen skulle vi inte kunna göra ett lika bra jobb.
Oavsett vad man har för inställning till AI, är det en realitet som vi måste förhålla oss till, både som privatpersoner och i våra yrkesroller. AI är redan en del av skolan. Som lärare innebär det att förändra det pedagogiska upplägget.
- Betygsgrundande inlämningsuppgifter förekommer knappt längre, säger Anette. I stället läggs fokus på uppgifter som genomförs på plats i skolan. Källkritik är en naturlig del av undervisningen i alla ämnen, och vi kompletterar den med konkreta exempel och praktiska övningar som visar hur AI fungerar i olika sammanhang.
Det är viktigt att förstå att AI-tjänster som ChatGPT eller Copilot bygger på avancerade språkmodeller som har tränats på enorma mängder textdata. De kan tolka och svara på naturligt språk, vilket gör att kommunikationen liknar samtal med en människa. Men trots att det kan verka så, har AI ingen egen tankeförmåga. Eftersom den hämtar sin information från webben, kan den inte garantera att allt innehåll är korrekt. Vissa tjänster uppger sina källor, vilket i alla fall ger oss en chans att verifiera innehållet.
- Vi behöver inte bara prata om källkritik utan källtillit, säger Anette. Källtillit innebär att man har förtroende för att en källa är trovärdig, korrekt och relevant – alltså att man litar på att informationen kommer från en pålitlig avsändare. Det är motsatsen till källkritikens misstänksamhet, men de två begreppen hänger ihop.
Två sidor av samma mynt
Som alltid när ny teknik introduceras uppstår en moralpanik i samhället. En stark, ofta överdriven reaktion på något som uppfattas som ett hot mot rådande normer, värderingar eller moral. Det handlar om en kollektiv oro eller rädsla som leder till att en viss grupp eller
företeelse pekas ut som farlig eller skadlig. När denna företeelse väl blivit en naturlig del av vår vardag brukar den initiala paniken avta –och fördelarna träda fram. Just nu råder stor oro kring vad AI kan komma att innebära för våra liv, våra jobb och vår framtid. Men redan idag ser vi exempel på hur tekniken kan bidra positivt.
- En viktig rättviseaspekt glöms ofta bort, säger Joachim. För elever som saknar stöd hemifrån i sitt skolarbete kan AI vara ett ovärderligt hjälpmedel. Det kan till exempel ge kreativa uppslag till en uppsats eller hjälpa till att komma igång med skrivandet.
Även lärarnas arbete blir både enklare och mer effektivt, vilket frigör tid för deras huvudsakliga uppgift. Att skapa 15 frågor utifrån en faktatext på tre A4-sidor tar AI bara några sekunder. Visst, alla frågor är kanske inte perfekta, men det ger snabbt ett användbart underlag att bygga vidare på.
Vad är då att fuska?
Det svaret är inte heller självklart, då det måste ses i en kontext.
- Att använda AI-genererad filmmusik i ett filmprojekt betraktas inte som fusk. Däremot är det inte acceptabelt att ta hjälp av AI om du går på musikprogrammet, där det egna skapandet av musik är en central del av utbildningen, säger Joachim.
Bild: AnnaKarin Lagerlöf
Min sanning!
I en tid där personliga berättelser och individuella perspektiv lyfts fram allt mer, har uttrycket ”min sanning” blivit ett laddat begrepp. Det rymmer både styrka och sårbarhet, en väg till självinsikt, men också ett möjligt hinder för förändring. Vad händer när vår subjektiva upplevelse krockar med objektiva fakta? Och hur påverkas vår världsbild av det vi väljer att se, höra och tro? Den här texten utforskar sanningens komplexitet – från familjerelationer och försoningsarbete till filterbubblor och filosofiska gränsdragningar.
Subjektiv sanning kontra objektiv verklighet
Begreppet ”min sanning” handlar om hur man uppfattat eller upplevt en situation, alltså en personlig tolkning av händelser i livet. Det är en subjektiv sanning, rotad i egna erfarenheter och känslor. Det är inte detsamma som historiska fakta. Om vi tar Förintelsen som exempel: även om man inte var där personligen, finns det så tydliga belägg för att det hänt att man inte kan förneka dess verklighet. Här skiljer sig den subjektiva sanningen från den objektiva. Den förstnämnda är personlig, den andra är allmängiltig. En uppfattning som känns självklar och allmängiltig för oss i Sverige kan uppfattas helt annorlunda i ett annat land eller kultur. Det vi ser som ”normalt” eller ”sant” är ofta färgat av vår egen kontext.
Därför är det viktigt att förstå att det vi hör eller tar del av alltid kommer från någon annans perspektiv, det är en tolkning, inte en objektiv sanning. Dessa perspektiv, våra egna och andras, formar den världsbild vi bär med oss. Upplevelser är personliga och kan inte alltid enas. Men det är möjligt att acceptera att olika berättelser får leva sida vid sida. I vissa fall kan man pussla ihop dem till en gemensam förståelse av ett visst händelseförlopp.
Kan ”min sanning” förändras?
”Min sanning” är inte statisk. Den kan vidgas och utvecklas genom möten med andra människors berättelser. Personer som varit med om samma situation kan dela sina upplevelser och tillsammans skapa en bre-
dare förståelse, som bitar i ett pussel. Man kan inte göra sin egen sanning till en objektiv sanning, men man kan närma sig en gemensam bild genom dialog.
Sanningsbegreppet är komplext. Vi kommer aldrig åt den absoluta sanningen som människor, men vi kan sträva efter att förstå den bättre. Det kräver öppenhet, nyfikenhet och en vilja att vidga sina perspektiv utan att falla i total relativism. För om allt är relativt, blir det svårt att förhålla sig till något alls.
Det finns en risk att ”min sanning” används som försvar för att undvika ansvar eller förändring. I tuffa situationer kan man fastna i sin egen berättelse, sakna ork att se alternativ och därmed hindras från att ta steg vidare. Ens sanning blir ett skydd, men också ett fängelse. Ensamhet kan förstärka detta, då man resonerar med sig själv och bygger upp förklaringsmodeller som bekräftar den egna världsbilden. Det kan kännas tryggt, men är ofta begränsande.
När ”min sanning” bygger på fabricerade fakta, även om upplevelsen känns sann, blir det problematiskt. Det kan handla om att man hittar på saker för att få behålla sin trygghetszon, snarare än att be om hjälp.
Världsbilden som skyddsnät och utmaning
I en familj kan syskon ha helt skilda uppfattningar av samma uppväxtmiljö. Om något skaver, är det viktigt att få berätta sin version, även om den inte delas av andra. Att få berätta om sina upplevelser är viktigare än att nå konsensus.
När något avslöjas som ruckar din världsbild kan det göra ont, och instinktivt stöter man bort det. Att få reda på något som omkullkastar ens världsbild är jobbigt eftersom det utmanar vår trygghet, identitet och känsla av kontroll. Det skapar osäkerhet och kräver ofta att vi omvärderar våra grundläggande antaganden om världen och oss själva. Vår världsbild fungerar som ett psykologiskt skyddsnät. Den hjälper oss att förstå världen, fatta beslut och känna oss trygga. När den hotas, till exempel av fakta som motsäger våra övertygelser, kan det kännas som att marken försvinner under våra fötter. Vi ifrågasätter inte bara informationen, utan också oss själva: Har jag haft fel hela tiden? Vem är jag om detta inte stämmer?
I försoningsarbete försöker man utmana en persons upplevda sanning, för att öppna upp för ansvar och förändring. Kan det finnas något i ditt eget agerande som kan ha bidragit till att relationen har blivit som den är? Fokus ligger inte på att nå en absolut sanning, utan på att komma vidare.
Filterbubblor
I dagens digitala värld förstärks våra egna övertygelser genom algoritmer och filterbubblor. Algoritmer i sociala medier förstärker vår världsbild genom att filtrera och prioritera innehåll som liknar det vi redan engagerar oss i, vilket skapar en personlig informationsbubbla där våra befintliga åsikter och perspektiv bekräftas snarare än utmanas.
Man befinner sig i ett digitalt rum där man hör samma typ av budskap om och om igen. Det kan skapa en känsla av att ”alla tycker som jag”, vilket gör det svårare att förstå eller acceptera andra perspektiv. När många människor lever i olika filterbubblor blir det svårare att föra en gemensam samhällsdebatt. Vi får olika versioner av verkligheten, vilket kan leda till polarisering, misstro och svårigheter att nå konsensus i viktiga frågor.
Kanske är sanningen både en inre kompass och ett yttre mysterium. Den kräver ödmjukhet: att vi vågar erkänna att vi inte vet allt, men ändå fortsätter att söka. För i själva sökandet ligger något djupt mänskligt, en vilja att förstå världen, och oss själva i den.
Artikeln är författad av AnnaKarin Lagerlöf och bygger på ett samtal mellan henne själv, Jenny Elfwering, Ingela Tidqvist Karlén och Josefin Creutzer Lans.
Bild: Kristin Lidell
Fortsättning från sid 5
Anette understryker att de flesta elever faktiskt har en genuin vilja att lära sig, inte att ta genvägar genom fusk. Det viktigaste är att vara transparent med när man har tagit hjälp och att tydligt ange sina källor. I grunden är det ingen större skillnad från hur vi själva arbetade under vår skoltid.
- Det handlar ofta om tidsbrist, säger Joachim. Man kommer inte igång i tid, uppgiften närmar sig deadline, och då är det lätt att ta genvägar. I dagsläget finns det inga verktyg som vi lärare kan använda för att med säkerhet avgöra om en text är AI-genererad. Men vi har några knep vi kan ta till – men dom tänker vi inte avslöja.
Anette är svenskalärare och tycker sig känna igen en viss uniform rytm i den AI-genererade texten.
- Med tiden utvecklar man en viss fingertoppskänsla. Om jag misstänker att en elev inte har skrivit texten själv, ställer jag några frågor om innehållet och uppgiften. Ofta blir det ganska snabbt tydligt om eleven har koll eller inte.
AI har på kort tid blivit en integrerad del av vår vardag – från hur vi söker information till hur vi arbetar, lär oss och kommunicerar. Den hjälper oss att fatta beslut snabbare, automatiserar uppgifter och erbjuder nya sätt att vara kreativa. Samtidigt väcker den frågor om etik, integritet och framtidens arbetsliv.
Förhoppningen är att AI visar sig bidra mer än den stjälper. Hur det faktiskt blir återstår att se. Stort tack till Anette och Joachim för ett insiktsfullt och engagerande samtal.
Text: AnnaKarin Lagerlöf
Samtalsgrupp för män – ett tryggt rum för
äkta samtal
Många män saknar en plats att prata om det som verkligen betyder något? I församlingens samtalsgrupp för män skapar vi ett tryggt och fördomsfritt rum där du får vara dig själv – fullt ut.
Här möts man för att prata om livets stora och små frågor: känslor, relationer, stress, identitet, och de utmaningar som kommer med att vara man i dagens samhälle. Vi fikar, delar erfarenheter och lyssnar på varandra – utan krav, utan prestation.
Det här är en plats för dig som vill växa, må bättre och känna gemenskap med andra män som också söker något mer än ytliga samtal.
Gruppen träffas en lördag i månaden.
Välkommen att testa på den 20 december & 31 januari.
Tid: kl. 10.00
Plats: EFS-kyrkan
Fika ingår – meddela gärna eventuella allergier vid anmälan.
Anmäl dig till: Mikael Andersson dan.r.mikael.andersson@telia.com
Stephen Craig stephen.craig@svenskakyrkan.se
Verksamheten drar igång igen!
Under vecka 4 återupptas majoriteten av församlingens aktiviteter efter juluppehållet – allt från barn- och ungdomsverksamhet till veckomässor och mycket mer. För detaljerad information om just den verksamhet du är intresserad av, besök gärna vår hemsida. Nedan hittar du ett urval av vad som är på gång.
Öppen dörr
En öppen verksamhet, utan anmälan. Kom för att fika, samtala, läsa, umgås eller bara vara en stund. Vi gör en trevlig gemenskap tillsammans. Dörren är öppen i Mariagården på måndagar mellan kl. 14-16 & i Sigfridskyrkan på onsdagar samma tid.
Meditationer
Meditation är en gammal kristen tradition. Att sitta stilla i meditationsställning med mental närvaro i kroppen kan leda till stillhet i tankar och känslor. Meditationer hålls på tisdagar i S:t Nicolai kyrka kl. 18.00-18.45.
Pilgrimsvandringar på fredagar Vi går en kortare vandring i lugn takt. Start från S:t Nicolai kyrka kl. 10.30 där vi också avslutar vår vandring med gemensam fika. För den som vill firas pilgrimsmässa i kyrkan kl. 12.00.
Ekumenisk bönevecka 18-25 januari
Tre samlingar i Lidköping
För böneveckan arrangerar LKS (Lidköpings kristna samarbetsråd) tre samlingar med olika karaktär under temat ”En enda kropp och en enda ande”
Onsdag 21 jan kl. 18.30 S:t Nicolai kyrka
Bön och lovsång, kyrkfika
Torsdag 22 jan kl. 18.30 Pingstkyrkan
Bibelstudium med Britta Hermansson, kyrkfika
Söndag 25 jan kl. 17.00 Missionskyrkan
Gudstjänst, kyrkfika
Julen i kyrkan
Lillkyrkan på torget
Öppen och bemannad lördagarna den 29 november, 6 december, 13 december och 20 december mellan kl. 11.00 och 14.00. Välkommen att stanna till för ett samtal i lugn och ro. Samtidigt pågår en insamling till välgörande ändamål.
Luciafiranden
Lidköpings Lucia kröns i S:t Nicolai kyrka den 4 december kl. 19.00.
Den 13 december bjuder församlingens barnkörer och S:t Nicolai ungdomskör in till Luciakonsert kl. 17.00 i S:t Nicolai kyrka, under ledning av Miriam Gindemo, Josefin Creutzer Lans, musiker, Maria Dufberg, präst
Julafton
Dagen inleds i S:t Sigfrids kyrka där vi samlas kring krubban kl. 10.00. Medverkar gör församlingens orgelelever, barn och ungdomar, Stephen Craig & Miriam Gindemo, musiker samt Jenny Elfwering, präst.
Julbön med musik i S:t Nicolai kyrka kl. 17.00. Regina Fredriksson, sång, Anna-Lena Åstrand, piano & orgel, Anders Kjellqvist, präst.
Julafton avslutas med en Midnattsmässa i S:t Sigfrids kyrka kl. 23.30. Jimmy Paulsson, sång, Josefin Creutzer Lans, piano & orgel, Maria Dufberg, präst.
Julotta i S:t Nicolai kyrka på juldagen kl. 7.00. Rebecka Wallroth, sång, Ofri Abramov, trumpet, S:t Nicolai kyrkokör, Stephen Craig, dirigent & orgel, Mats Bengtsson, präst.
Julaftonsgemenskap
Årets julfirande i Villa-restaurangen står Missionskyrkan för. Kontakta deras kansli för mer information: 0510-30 12 80.
Nyårshelgen
Året avslutas på nyårsafton med en nyårsbön i S:t Nicolai kyrka kl. 17.00. Karin Enerbäck, präst & Anna-Lena Åstrand, musiker.
Det nya året inleds på nyårsdagen med en fredsbön kl. 17.00 i Mariagården. Peter Johansson, gitarr, Josefin Creutzer Lans, musiker & Karin Enerbäck, präst
Lokala insamlingsinsatser för Act Svenska kyrkans julinsamling
Konserter
Måndagen den 8 december kl. 19.00 bjuder Vox Luna in till julkonserten ”Julstämning”. Medverkande gör även Sören Bergsten, sång, Josefin Creutzer Lans, flöjt, Jan Lindberg, piano och Erik Bergsten, gitarr, under ledning av dirigenten Miriam Gindemo.
Fredagen den 19 december kl. 19.00 samt lördagen den 20 december kl. 15.00 och 18.00 bjuder Eileen in till julkonserten ”A Fairytale Christmas”. Medverkar gör även Hanna Andersson, manskören Harmoni, S:t Nicolai kyrkokör samt dirigenterna Johan Sundström och Stephen Craig.
Biljetter till båda konserterna säljs via kulturbiljetter, se baksidan av tidningen.
Julkaffe
6 januari kl. 15.00 i Nicolaigården. Internationella gruppen serverar fika till förmån för Act Svenska kyrkan, innan julsångsgudstjänsten i kyrkan kl. 17.00.
Bild: Kristina Johansson
Vinterns musik
Lördag 29 november kl. 11.30
S:t Nicolai kyrka
Toner under valven – Adventsmusik
Stephen Craig, orgel
Söndag 30 november kl. 11.00
S:t Nicolai kyrka
Högtidsmässa på 1:a advent
Blåskvartett, församlingens körsångare, Torbjörn Möller & Carl Härling, sång, Nils Fahl, flöjt
Torsdag 4 december kl. 19.00
S:t Nicolai kyrka
Lidköpings Lucia
Måndag 8 december kl. 19.00
S:t Nicolai kyrka
Julkonsert - ”Julstämning”
Vox Luna, Sören Bergsten, sång, Josefin Creutzer Lans, flöjt, Jan Lindberg, piano, Erik Bergsten, gitarr, Miriam Gindemo, dirigent
Biljetter säljs via kulturbiljetter.se
Del av intäkterna går till Act Svenska kyrkans julinsamling, se sid. 10
KULTUR BILJETTER
kulturbiljetter.se
Torsdag 11 december kl. 18.00
S:t Nicolai kyrka
Toner i Advent
Kulturskolans årliga julmusik!
Lördag 13 december kl 17.00
Luciakonsert
Församlingens barnkörer, S:t Nicolai ungdomskör, Miriam Gindemo, Josefin Creutzer Lans, flöjt
Söndag 14 december kl. 18.00
S:t Nicolai kyrka
Musikgudstjänst
”Jul, jul, strålande jul”
Karina Gustafsson, sång, Hanna Carlsson, piano & cello, Andreas Wahlman, gitarr, Rikard Creutzer Lans, bas, Josefin Creutzer Lans, flöjt & piano
Torsdag 18 december kl. 12.00
S:t Nicolai kyrka
Lunchmusik - Julmusik!
Församlingens samtliga musiker med flera.
Fredag 19 december kl. 19.00
Lördag 20 december kl. 15 & 18
S:t Nicolai kyrka
Julkonsert - A Fairytale Christmas med Eileen, Hanna Andersson, sång, manskören Harmoni, S:t Nicolai kyrkokör, Johan Sundström & Stephen Craig, dirigenter.
Biljetter säljs via kulturbiljetter.se
Del av intäkterna går till Act Svenska kyrkans julinsamling, se sid. 10
KULTUR BILJETTER
kulturbiljetter.se
Julafton onsdag 24 december
kl. 10.00
S:t Sigfrids kyrka
Samling vid krubban
Församlingens orgelelever, barn och ungdomar, Stephen Craig, Miriam Gindemo
kl. 17.00
S:t Nicolai kyrka
Julbön med musik
Regina Fredriksson, sång
Anna-Lena Åstrand, piano & orgel
kl. 23.30
S:t Sigfrids kyrka
Midnattsmässa
Jimmy Paulsson, sång
Josefin Creutzer Lans, orgel & piano
Juldagen, tors 25 dec kl. 07.00
S:t Nicolai kyrka
Julotta
Rebecka Wallroth, sång, Ofri Abramov, trumpet, S:t Nicolai kyrkokör, Stephen Craig, dirigent & orgel
Nyårsafton, ons 31 dec kl. 17.00
S:t Nicolai kyrka
Nyårsbön
Solist
Gudstjänstkör
Alla som tycker om att sjunga, med eller utan körvana, är välkomna att öva ett par enkla sånger och dagens psalmer kl. 9.30 och sedan delta i högmässan kl. 11.00 i S:t Nicolai kyrka. Vinterns datum är: 14/12, 11/1, 15/2.
Har du frågor kontakta Anna-Lena Åstrand på tel. nr. 0730-74 74 15.
Januari
Nyårsdagen
1 januari kl. 17.00
Mariagården
Fredsbön
Peter Johansson, gitarr
Anna-Lena Åstrand, musiker
Trettondagen, tis 6 jan kl. 17.00
S:t Nicolai kyrka
Julsångsgudstjänst
S:t Nicolai Vocalis, Josefin Creutzer Lans, tvärflöjt, Christina Hedlund, dirigent & orgel
Söndag 18 januari kl. 18.00
S:t Nicolai kyrka
Musikgudstjänst
Susanna Malm & Markus Hejmar, sång
Josefin Creutzer Lans, piano
Lördag 24 januari kl. 11.30
S:t Nicolai kyrka
Toner under valven
Stephen Craig, orgel
Lördag 31 januari kl. 17.00
S:t Nicolai kyrka
Körkonsert
Stockholms flickkör, Lotta Wilund, dirigent, Stephen Craig, orgel & piano
Februari
Lördag 7 februari kl. 11.30
S:t Nicolai kyrka
Toner under valven - Ljus i mörker
Christina Hedlund, orgel
Söndag 22 februari kl. 18.00
S:t Nicolai kyrka Musikgudstjänst
Alma Lindström, sång
Josefin Creutzer Lans, piano
Lördag 28 februari kl. 11.30
S:t Nicolai kyrka Toner under valven - Rhapsody in Blue
Anders Börjesson och
Daniel Jarl, orgel & piano
Lunchmusik - avbrott i vardagen
S:t Nicolai kyrka kl. 12.00
Gäller: 4/12, 11/12, 18/12 och 8/1, 15/1, 29/1 samt 5/2, 12/2, 19/2 & 26/2.
Sjung med och tyck till Nicolaigården 24 februari kl. 18.30
Nu händer det spännande saker – en ny psalmbok är på gång. Som remissförsamling får vi under året möjlighet att sjunga och testa nya psalmförslag. Du får också chans att dela dina tankar och synpunkter.
svenskakyrkan.se/lidkoping