
3 minute read
Historia
Jakob Sivers skrev Västerviks historia
1748 kom Henric Jakob Sivers i biskopens ställe till Västerviks trivialskola som examinator. Tio år senare hade han skrivit en bok om Västerviks historia.
Advertisement
TEXT: Eva Johansson
Dåvar kyrkan huvudman för skolorna i landet och det var biskopen som var den egentliga examinatorn för trivialskolan. Trivialskolan motsvarade senare tiders läroverk och det var bara pojkar som fick gå i skolan.
Skolan var inte stor, den hade en rektor, en lärare och 20 elever detta år. De flesta av den tidens lärare var män som studerat till präst och som arbetade som lärare ett antal år innan de fick en prästtjänst.
Jacob Sivers föddes i staden Lübeck den 8 april 1709 och dog i Tryserum den 8 augusti 1758. Teologiska studier hemma i Tyskland ledde honom till prästbanan.
För oss i Tjust är det kanske inte prästgärningen som är det vi hört talas om utan hans bok "Westerviks Stads Historia och Beskrifning uti trenne delar". Det är det första samlade verket om vår lokala historia och som många historiker därefter refererat till.
En vecka före sin död, den sista juli 1758, daterade Jakob Sivers sitt förord till boken. Den kom att tryckas ganska omgående av boktryckaränkan Catharina Martinsson i Linköping. I bouppteckningen efter Jakob Sivers nämns i en uppräkning 280 riksdaler som avsatts till bokens tryckning.
Den gavs senare ut i faksimil 1905. Om Jakob Sivers besök i Västervik vid examinationen 1748 var hans första vet vi inte. Han återvände varje år därefter som examinator. Under dessa tio år måste han ha blivit intresserad av staden, trots att han aldrig bodde här.
I boken har han upptecknat sägner och berättelser men ger också en beskrivning av staden som han ansåg hade "ifrån sjösidan ett ganska skönt och behagligt utseende". Han beskriver staden i detalj, vilket betyder att vi kan få en bild av hur det såg ut för 250 år sedan med byggnader som sedan dess försvunnit eller förändrats.
Han ger till exempel en målande beskrivning av det nya varvet som anlades i stadens södra del 1745 och det är Jakob Sivers som är upphovsman till uttrycket att "I Västervik bor de fattige bättre än de rike" sedan Cederflychtska fattighuset byggts, ett uttryck som är välkänt än idag.
Västerviksborna beskrivs som "hederlige, hövlige och fägnesamme emot sina vänner och främmande; älska renlighet och snygghet samt stadighet" och de flesta hustrur i staden är "artiga, snälla och dygdiga; och så uppfostra de även sina döttrar". Anledningen till att Jakob Sivers bosatte sig i Sverige 1735 ska vara att han råkade bryta ett ben då han befann sig i Linköping på resa. Under tiden som konvalescent utsågs han till pastor i tyska församlingen i Norrköping.
Här träffade han sin första hustru Anna Maria Aschania. Efter hennes död 1738 gifte han sig 1739 med prästdottern Maria Margareta Rising från Vimmerby. Det blev skilsmässa
samma år och därefter gifte han sig med änkan Helena Retzia. Under de här åren gjorde han karriär som präst och utsågs till hovpredikant 1746. Året därpå blev han prost i Tryserum och 1750 för hela Norra Tjust kontrakt. 1756 utnämndes han till teologie doktor vid universitetet i Greifswald.
”I Västervik bor de fattige bättre än de rike”
samlat på sig ett ansenligt bibliotek som vid hans död fick en egen katalog.
Hela hans kvarlåtenskap värderades till 16 143 riksdaler, en mycket stor förmögenhet vid denna tid. I dödsboet ingick bland annat en mängd porträttmålningar och ett apotek med både mediciner och utensilier som han använde när Jakob Sivers praktiserade läkekonst.
Jakob Sivers blev far till minst nio barn. I bouppteckningen nämns sex av dessa, de övriga var uppenbarligen döda då. Äldste sonen Nils blev
I bouppteckningen efter Henrik Jakob Sivers 1758 nämns 280 riksdaler avsatt för tryckning av boken om Västerviks historia. Bildkälla: Arkiv Digital

Jakob Sivers var inte bara präst och teolog utan även medicine kandidat, vetenskapsman och hembygdsforskare.
Han hade en stor mineralsamling som i bouppteckningen värderades till lika mycket som en större gård. Det var för att förkovra sig i naturvetenskap som han gett sig ut på sin resa till Sverige.
Dessutom var han författare och gav ut flera skrifter före sitt storverk om Västerviks historia. Han hade polismästare i Stockholm, han utredde mordet på Gustav III och blev adlad Liljensparre men kallade sig von Sivers, vilket bestått in i vår tid.
I Västervik finns Siversgatan som fått sitt namn efter Jakob Sivers.
1963 blev Gunnar von Sivers gatuchef i Västerviks kommun. Han var född i Örnsköldsvik 1928 men återkom till sina rötter eftersom Jakob Sivers är hans farfars farfars farfar. ■