Issuu on Google+

fyren

Församlingsbladet i Arvika Västra, Arvika Ö Östra, Ny och Älgå församlingar. Nr 3 Årgång 11

HÖSTEN 2012 Hennes bilder ger själen ro

sidan 4

En annorlunda barndom sidan 12

Miriam är här! sidan 14

FYREN hösten 2012

| 1


Du och jag En ny hösttermin betyder nya möten och nya samlingar. Det ser vi fram emot. Det räcker inte med att se vacker natur, se blommor vid husknuten eller se en vacker sjöstrand. Allt detta är underbart och vi längtar intensivt efter det när sommaren börjar. Ledare: Valter Fryxelius kyrkoherde Fotograf ovan: Henric Wallby Framsidan: Älgå kyrka Fotograf: Hans Gustafsson

Hösten pekar istället på att vi behöver möta varandra, möta medmänniskor. Vi behöver det i vardagen och i arbetet. Genom andra människor ser vi på oss själva på ett nytt sätt. Den judiske filosofen Martin Buber skriver i sin mest berömda bok att ”ett jag behöver ett du”. Om vi inte möter andra så blir vi inte till, vi utvecklas inte och vi vet till slut inte vilka vi är. Jag tänker ofta på den där filosofen. Han har så rätt. Både naturromantiker och datanördar får se upp. Det räcker inte med att vara själv och på egen hand. Det räcker inte med att bara utvecklas själv – mötet med andra utvecklar både mig själv och andra. Och värst av allt, alla har vi hört uttrycket ”ensam är stark”. Det

De grå Pantrarna Träffpunkt för mogna herrar varannan måndag kl 10.30 Arvika Östras församlingshem, Cisterngatan Start den 3 september

2

|

FYREN hösten 2012

är så fel som det kan bli. Den som är ensam är istället utsatt, svag och vilsen. Lille Emil i Lönneberga säger klockrent orden ”Du och jag, Alfred, du och jag” Församlingarnas arbete med samlingar för barn och vuxna, studiegrupper eller seniorgrupper, gudstjänster eller musikstunder går mycket ut på att vi skall komma ut ur våra hus och kryp-in. Det är så viktigt att komma tillsammans och ”byta ett ord eller två”. Det är så viktigt att vi t.o.m. har ett bibelord för det ”varhelst två eller tre är församlade i mitt namn är jag mitt ibland er”. I denna tidning kan du se lite grann av vad hösten bjuder på inom Svenska Kyrkans fyra församlingar; Älgå, Ny, Arvika Västra och Arvika Östra. Det är möten med varandra och möten med vår Gud. ”Du och jag, Gud, du och jag”.

Kyrkliga Arbetskretsen Arbetsgemenskap för att stödja välgörande ändamål varannan tisdag kl 14.30 Arvika Östras församlingshem, Cisterngatan Start den 4 september

Kosmosgruppen Mötesplats för den som vill bli en bättre amtörastronom varje söndagskväll kl 19.00 Start 23 september 14 oktober ”Amatörastronomins dag”. Föreläsningar, utställning på biblioteket för allmänheten av våra teleskop


Ny kyrkohandbok prövas Svenska Kyrkan beslutade år 2006 om en översyn av nuvarande kyrkohandboken. Det är den som prästerna använder sig av när man firar gudstjänst. Det handlar om en anpassning till Bibel 2000 men också om kyrkorättsliga frågor, om inklusivt språk, om att ta tillvara erfarenheter från tidigare arbete med kyrkohandboksöversyn och att nuvarande kyrkohandbok i huvudsak fungerar väl.

och som breddar kyrkohandbokens musik. I Mässa/Gudstjänst kan musikserierna ersättas med annan musik. För De kyrkliga handlingarna dop, konfirmation, vigsel och begravning föreslås en enda ordning för respektive gudstjänst. Särskilda ordningar finns för Julotta, Långfredagsgudstjänst och Sjukkommunion. Herrens bön och Välsignelsen finns i vardera två alternativ.

Om förslagets innehåll Den nya kyrkohandboken benämns i förslaget Kyrkohandbok för Svenska kyrkan del I. Förslaget innehåller gudstjänstordningar med text och musik för Den allmänna gudstjänsten och De kyrkliga handlingarna, d v s dop, bikt, konfirmation, vigsel och begravning. I förslaget finns en grundstruktur för Den allmänna gudstjänsten med fyra delar som kallas Samling, Ordet, Måltiden och Sändning. Utifrån denna struktur finns tre ordningar. Ordningen för Högmässa innehåller fler fasta moment. Ordningen för Mässa (med nattvard) och Gudstjänst (utan nattvard) innehåller färre fasta moment.

Remissomgång med försöksverksamhet Ett brett urval av församlingar i alla stift kommer att pröva kyrkohandboksförslaget från Första söndagen i Advent 2012 till Domssöndagen 2013, som en del av förslagets remissomgång. Så även våra församlingar i Arvika Pastorat.

Musiken i förslaget Genom fem musikserier föreslås både gudstjänstmusik med ett traditionellt uttryck i kyrkoårsserier och allmänna serier, och musikserier som fångar upp andra musikaliska stilarter

Text: Valter Fryxelius

Beslut 2015 Efter försöksverksamheten och remissförfarandet kommer ett slutförslag till ny kyrkohandbok för Svenska kyrkan att utarbetas för att behandlas av kyrkomötet hösten 2015. Om kyrkomötet beslutar om en ny kyrkohandbok tas den i bruk i Svenska kyrkans församlingar 2016. Du kan läsa på nätet Förslag Kyrkohandbok för Svenska kyrkan del I samt Förslag Kyrkohandbok för Svenska kyrkan del I Musikvolym publiceras på en hemsida för den som är intresserad: http://www. svenskakyrkan.se/default.aspx?id=645475.

FYREN hösten 2012

| 3


Bildtext: Kjellaug Nordsjรถ i vardagsrummet bland sina ikoner

4

|

FYREN hรถsten 2012


Hennes bilder ger ro i själen - ”Det ögat ser sätter spår i själen”. Ikonerna uttrycker stillhet, andlighet. Det förklarar det stora intresset bland nutidens människor för dessa bilder. De svarar mot ett behov idag, menar Kjellaug Nordsjö.

lära i Paris hos George Drobot fick hon måla i ljusare färger. Hennes lärare ansåg att ikonerna ursprungligen var ljusa, men att tiden och röken från stearinljus och rökelse hade gjort dem mörkare.

Det började i Rotterdam. Året var 1952 och Kjellaug arbetade med barn vid norska sjömanskyrkan i staden. Hon gick på en utställning av ikoner och kände direkt att detta var vad hon ville göra - måla ikoner. Men var kunde man lära sig sådant? Hon letade men fann ingen kurs, utan började istället gå på kvällskurser i teckning och måleri.

Länk i en kedja Ikonmålaren är en länk i en lång kedja. Enligt legenden var evangelisten Lukas den förste ikonografen. Han ville på det sättet hjälpa människor att välja det goda i livet. De äldsta bevarade ikonerna är från 500-talet. De finns i Katarinaklostret vid berget Sinai i Egypten. I detta vördnadsbjudande sällskap hänger också ikoner av Kjellaugs hand! Att skriva ikoner är en bysantinsk tradition, som utgick från Konstantinopel. Vid 900-talets slut nådde den Ryssland, där olika skolor så småningom uppstod. Traditionen fördes vidare av anonyma munkar som på 1400-talet satt i klostren och målade. Ikonmåleriet delas nu in i en rysk och en grekisk tradition, med tillsammans 17 olika skolor. Moskvaskolan kännetecknas till exempel av ljusa färger, medan Novgorodskolan målar milda ansikten och använder mycket rött i kläderna. Numera tar det 25 timmar för Kjellaug att måla en ikon. Tidigare tog det omkring 40 timmar, men nu har erfarenheten gjort att det går lite fortare. Hon har ju målat över 2 300 ikoner! Innan hon börjar arbeta med ett motiv förbereder hon sig genom bön och läsning av de bibeltexter som bilden berättar om.

Äntligen Det skulle faktiskt dröja hela 30 år innan Kjellaug fick lära sig hur man framställer ikoner. Då hade hon flyttat till Arvika (1957) och barnen hade hunnit bli vuxna. I juni 1982 fann hon en kurs i Finland hos fader Robert de Caluwè, vid hans ekumeniska centrum utanför Helsingfors. Och äntligen var det möjligt! När hon kom hem fortsatte hon att måla direkt och hon var mycket flitig. Det tar 10 år att lära sig tekniken ordentligt och en hel livstid att förstå symbolerna och det andliga innehållet i ikonbilderna. Den som målar ikoner kallas ikonograf, den som skriver ikoner. På baksidan av sina bilder skriver Kjellaug Nordsjö, förutom en förklaring av motivet, sitt namn och ”genom handen”. Hon är bara redskap för något större. Bilden kommer till genom henne. Att måla ikoner är alltså inte ett sätt att uttrycka sin personlighet. Tvärtom strävar man efter ett objektivt sätt att måla. Bilden skall efterlikna förebilden så långt det är möjligt. Kjellaug jämför med en musiker, som ju inte går in och ändrar i noterna, utan försöker uttrycka de givna tonerna så vackert hen förmår.

Foto: Hans Gustafsson Text: Kersti Lundin Foto av Kjellaug Nordsjö: Kersti Lundin

”Det ögat ser sätter spår i själen. Ikonerna uttrycker stillhet, andlighet. Det förklarar det stora intresset bland nutidens människor för dessa bilder. De svarar mot ett behov idag”

Mörkt och ljust På väggen i Kjellaugs vardagsrum hänger många av hennes ikoner, en del ända från den första kursen i Finland. De är hållna i ganska mörka nyanser just för att efterlikna förebilden så mycket som möjligt. När hon senare gick i

Målar i köket Köket är hennes atelié. Innan hon får börja med färgerna måste grunden läggas. Hon utgår från en massiv träplatta, oftast av furu. Den stryker hon med en limblandning, som ska hålla 40 grader. Det gör hon två gånger, morgon och kväll med 8 timmar emellan. Limmet ska bultas in i träytan, så att underlaget blir riktigt slätt. Därefter doppar hon ett tygstycke i limmet och lägger det över skivan. Man måste stryka det alldeles slätt mot underlaget, så att inga luftbubblor blir kvar. Sedan ska det torka ordentligt. Därefter blandas krita i och skivan bestryks ytterligare 6 gånger med torktid melFYREN hösten 2012

|5


lan lagren. Den här målargrunden kallas gesso. Motivet kalkeras av från förlagan. Kjellaug använder sig bland annat av böcker med bilder av ikoner. Färgerna gör hon själv. Hon utgår från äggula, blandar med vatten och lite ättika och tillsätter så färgpulvret. Varje ikon får tre lager färg från mörkt till ljust och när allt är torrt stryks till sist tre lager båtlack över ytan. Bestämda färger Vissa saker är givna. De olika personerna har sina bestämda färger, men här kan det personliga komma in genom att var och en som målar har sin favoritnyans av en viss färg. Kristus har till exempel alltid en himmelskt röd färg på sin innerklädnad, för att påminna om hans gudomliga ursprung. Men han blev människa och därför är hans ytterklädnad jordiskt blå. Med Maria är det tvärtom. Hennes innerklädnad är blå, för hon är människa, men hon födde Kristus och fick del av det gudomliga. Därför har hennes ytterklädnad en speciell rödbrun färg. Varierande ansiktsuttryck Ansiktsuttrycket kan däremot bli lite olika från gång till gång, även om motivet är detsamma. En del ikoner har en text. Man kan välja att skriva texten på sitt eget språk, på grekiska eller på kyrkoslaviska. Men man ändrar förstås inte i texten. Den visar vilken händelse som avbildas. En del ikoner porträtterar helgon och då finns deras namn med. I Kristi gloria står alltid orden ”Jag är”.

Kjellaug har nyligen målat fyra ikoner till Lunds domkyrka, där de kommer att ligga på podium. Hon har också fått beställning på två ikoner, som skall till England. Det var en engelsk biskop på besök, som ville ha dem. I England finns flera sedan tidigare. I ett kloster i Rom finns en av hennes ikoner och i norska sjömanskyrkan i New York hänger ”Jesus stillar stormen”. Hon har gjort ikoner till över 50 kyrkor. I Vingers kyrka i Norge har hon målat bilderna till predikstolen. Dessutom finns hennes ikoner i många privata hem. Det händer att hon målar en ikon för att hon får lust att återskapa just den, men de flesta hon målar kommer till efter beställning. - Det är mer fråga om disciplin än inspiration, säger hon. Kulturpris Ikoner målade av Kjellaug Nordsjö kan ses i två böcker av Anna Gerge, en med titeln ”Marias hjärta”,”... en resa i det mänskliga psyket med Maria-gestalten som vägvisare”. Den andra har titeln ”Att göra synligt” och handlar om hur människor på olika vis finner uttryck för det som är det väsentliga för dem. Där berättar Anna Gerge om Kjellaug. Kjellaug Nordsjö belönades med 2012 års kulturstipendium av Värmländska Sällskapet i Stockholm, vilket delades ut vid deras årsmöte i mars. I mitten på 1980-talet, då Åke Högström var kyrkoherde, fick hon Kyrkans kulturpris i Arvika.

”Vid den brinnande busken” Alla ikoner är fyllda av symboler. Det gäller i högsta grad den bild du ser här bredvid. Den heter ”Vid den brinnande busken”. Grundformen är en åttakantig stjärna med en mandorla, en oval, bakom. Huvudmotivet är Maria, som håller fram Kristus. Kristus är centrum för den kristna kyrkan och allt pekar fram mot honom. Stjärnans övre fyra spetsar visar de fyra evangelisternas symboler: ängeln högst upp till vänster är en symbol för Matteus, örnen uppe till höger för Johannes, lejonet i mittenspetsen på vänster sida för Markus och oxen i mittenspetsen till höger för Lukas. Spetsarna längst ner visar till vänster Moses inför den brinnande busken. Till höger ser du Jakob som drömmer att en stege är rest mot himlen. I spetsen i mitten längst upp syns en ängel, som kanske är ärkeängeln Gabriel. Spetsen i mitten längst ner innehåller en ängel med tre par vingar, en kerub. 6

|

FYREN hösten 2012

Andlig tolkning Den andliga tolkningen blir att Moses och Jakob är två gestalter i Gamla testamentet som i sina andliga uppenbarelser inte bara kommer Gud nära, utan också ser Kristus i ankommande. Moses har tagit av sig skorna. Elden blir till bildens inre fyrkant. Lågorna slår ut. ”Vad är ditt namn?” frågar Moses. ”Jag är den jag är” är svaret. Det är också gudsnamnet, som står skrivet med hebreiska bokstäver under Kristus. JHVH.”Jag är livet, jag är själva varandet”. Oändliga är de Jesusord, som börjar så: ”Jag är... ”. ”Jag är ... den gode herden, dörren, livet ... osv.” Närhet ”Vem är då jag att Gud är med mig?”, frågar sig Jakob när han vaknar efter sin dröm. Mitt i vildmarken reser han ett altare. Och Gud är verkligen där - en kristusbild är avtecknad mitt på stegen, som en antydan av närhet till alla som känner sig jagade och undanträngda.


FYREN hรถsten 2012

|7


Mandélion Mandélion kallas också Edessenium,Acheiropoietos eller Icke av människohand. Kristi urbild i konsten är mandélion, som inspirerats av en legend. Enligt denna tryckte Kristus sitt ansikte på en duk, som hans skickade till den sjuke fursten Abgar Ukam IX i Edessa i Syrien, för att bota honom. Efter detta avtryck målades på 500-talet en ikon, som år 944 överfördes till Konstantinopel och som blev urbilden för alla Kristusframställningar. Härifrån har man härlett övertygelsen om att alla Kristusikoner återger Kristi verkliga ansiktsdrag. Bilden visar Kristi ansikte utan ansats till hals på en duk, som hålls av änglar. I hans gloria står tecknen som betyder ”Jag är”.

Gudsmoderns ömhet Ikonen tillhör den stora huvudgrupp, som går under det allmänna namnet ”Ömhetens Gudsmoder”, på grekiska Eleusa.

Texter: Kjellaug Nordsjö Foto: Kersti Lundin (överst) David Fryxelius

8

|

FYREN hösten 2012

Huvuddraget i ikonen är den stora kärleken mellan mellan Maria och barnet och därför blev Ömhetens ikon snabbt populär i hela den kristna världen. Fastän ikonens begynnelseskede förläggs till ungefär 400 e Kr fick ikonen sin slutgiltiga form år 1200. En betydelsefull detalj i alla Gudsmoderbilder är de tre stjärnorna, en på hennes panna och en på vardera axeln. De är egentligen stiliserade korsframställningar och skall vara tecken på hennes jungfrulighet. Ikonens inskrifter är, liksom dess likhet med urbilden, förutsättningen för dess sakrala karaktär. Utan inskrifter skiljer ikonen sig inte från vilken annan bild som helst. Ikonerna med Maria har de första och de sista bokstäverna i ”Guds moder” på grekiska.


Älgå kyrka i fokus ”Du har just lyssnat till kyrkklockorna, som sedan 1700-talet har kallat Älgåborna till gudstjänst. Give jag ett ljuveligt ljud, folket lyde Herrens bud, står skrivet på storklockan. På denna vackra plats vid Älgåns utlopp, i en vik av Glafsfjorden, valde sockenborna att bygga sin kyrka. Numera omges den av en stillsam landsbygd med fågelsång och bruset från Älgån. Men en gång stod den mitt i ett sjudande liv. Här fanns spiksmedja, herrgård med stort jordbruk, flottled, sågverk och kvarn. Kvällar och helger samlades socknens ungdom på kyrkbron. Sedan medeltiden På denna plats har det stått en kyrka alltsedan medeltiden. Vi vet att pilgrimer passerade här på sin färd till Sankt Olofs grav i Nidaros, nuvarande Trondheim i Norge. Det sägs att Älgå gamla kyrka var helgad åt Sankt Olof. År 1726 stod vår nuvarande kyrka färdig. Den räknas som en av Värmlands bäst bevarade barockkyrkor. Kanske lade du märke till kyrktornet med

dess ovanliga form, som en pagod, och högst upp det gyllene korset med de fem kulorna? Det är en symbol för den korsfäste Kristus fem sår, som syns vida omkring. Altartavlan Vi kommer in i kyrkan från väster, solnedgångens, mödans och slitets väderstreck och ser framför oss altartavlan i öster. Bakom den korsfäste Kristus kan vi se en glimt av den eviga staden, Himmelriket bortom döden. Till höger om Kristus står Aron, det gamla förbundets man och till vänster Moses som ledde Guds folk till det utlovade landet, en förebild för hur Jesus öppnade Gudsriket för människorna. Änglabasunerna högst upp på var sida om segerfanan symboliserar glädjen. Golvet i kyrkan sluttar framåt så det är lätt att närma sig altaret. Till höger om altaret kan vi se dopfunten. Genom dopet förenas människan med Kristus, och blir en del av den kristna gemenskapen, den världsvida kyrkan genom alla tider. Dopfunten är det äldsta föremålet i kyrkan och kan dateras till före 1250. Den är tillverkad av täljsten.

Bildtext: Altaruppsatsen i Älgå kyrka, tillverkad av Isac Schullström 1758. Text: Kyrkvägar till historien -gruppen och Kersti Lundin Foto: Kersti Lundin

FYREN hösten 2012

|9


Bildtext: Torntaket har tjärats under sommaren. Högst upp syns tornspiran med sina sina fem kulor, som symboliserar Kristi fem sår. Foto: Kersti Lundin

10

|

FYREN hösten 2012

Tyngdpunken flyttas Med reformationen flyttades gudstjänstens tyngdpunkt till predikstolen. Spridandet av Ordet blev det viktiga. På predikstolens korg kan vi se Kristus omgiven av de fyra evangelisterna Matteus, Markus, Lukas och Johannes, var och en med sin särskilda symbol. Den värmländske konstnären Isac Schullström har snidat och målat både altaruppsatsen och delar av predikstolen i mitten på 1700-talet. De mycket märkliga svävande änglarna är från samma tid. Men på räcket till predikstolens trappa står två medeltida figurer som haft sin plats i Älgå gamla medeltidskyrka. Det är troligt att de, tillsammans med sex andra figurer som vi kan se på predikstolens tak, har suttit på ett medeltida altarskåp. Älgå gamla kyrka hade flera medeltida föremål som nu förvaras på Såguddens museum i Arvika: en madonnabild och ett triumfkrucifix från 1300-talet och en liljesten. Den är troligen från 1200-talet. Liljestenar är mycket ovanliga i Värmland. Antagligen har den legat ovanpå en grav där en betydande person, en riddare, vilar. Oljemålning Titta på den stora oljemålningen på sydväggen. Tavlan föreställer Jesus på Golgata. Den är målad 1643 och den har varit altartavla i den gamla kyrkan. En ännu äldre altartavla förvaras på Sågudden i Arvika. Bakom den sista bänkraden står en stor blå kista. Där förvarade socknen sina pengar för fattigvård och för kyrkans behov. När den öppnades på nytt för en tid sedan låg ännu några gamla mynt fastkilade i springorna.”

sitet att den gamla träkyrkan kostats på med reparationer och ombyggnader. Bl a byggde man ut koret 1683 och satte in nya fönster 1686. Varför man beslöt att bygga en ny kyrka på 1720-talet finns inte dokumenterat. Att man satsar på ett stenkyrka, tyder dock på att befolkningen var fast och tämligen stor, skriver hon. Att bygga en stenkyrka krävde stora resurser i form av arbetskraft, material och tid. Det är därför troligt att träkyrkan användes under den tid den nya kyrkan byggdes.

Nyinstallerad talguide Så här välkomnas besökaren till Älgå kyrka i den nyligen installerade talguiden. Texten är inläst på svenska, engelska och tyska. I texten talas om att kyrkan stått på denna plats sedan medeltiden. Men det råder delade meningar om var de tidigare kyrkorna stått. Den träkyrka som närmast föregick den nuvarande nämns år 1692 som en ”träkyrckia, något gammal med ett torn, blifwit sedermera något utbygd”. Arne R. Sandberg skriver i sin presentation av kyrkan för Kyrkvägar till historien, att Värmlands förste lantmätare Håkan Arvidsson ritade in en träkyrka i den geometriska jordeboken år 1641, som rimligen är densamma som denna. En karta från 1708 visar samma läge för dåvarande träkyrka. Om man lägger dessa två kartor över en nutida karta ser man att kyrkplatsernas placering överensstämmer. Eventuellt kan den gamla träkyrkan ha legat något lite söder eller norr om den nuvarande. Fastighetsassistent Annelie Ulfvenstierna visar i en examensuppgift vid Göteborgs univer-

Olof den helige Älgå blev socken under katolsk tid och då byggdes en träkyrka. Det är ovisst var den låg, men det var troligen i närheten av ån och vägen. Den ska ha varit helgad åt Olof den helige, som stupade 1030. Nidarosdomen började byggas 1070 och kyrkan i Älgå bör ha byggts när Olofskulten hunnit spridas till Värmland, någon gång mellan 1100 och 1200-talets första hälft. Dopfunten, som nämns i texten i talguiden, är från 1200-talets första hälft. Sluttande golv Varför golvet i kyrkan sluttar vet man inte riktigt. Det kan ha gjorts medvetet eller det kan ha uppstått som en följd av underlaget som kyrkan byggts på. På ena sidan står den på berg, på andra sidan finns s k silt i marken, vilket gör markförhållandena osäkra för en stor och tung byggnad. Dessutom ligger kyrkan i en sluttning. Spåntak Stenkyrkans tak var från början belagt med ett


spåntak, som nu är utbytt mot skiffer. Det är nu bara tornet som har spånet kvar. Nu under sommaren har torntaket tjärats, något som bör göras vart femte år för att taket ska hålla sig fint och tätt. För övrigt står fönstren på tur att renoveras. Arbetstakten beror på om det är möjligt att få kyrkoantikvarisk ersättning för åtgärderna. Den gamla altartavlan som nämns i välkomsttexten har troligen hängt också i den nya kyrkan från det att kyrkan togs i bruk 1726 tills den nya altaruppsatsen av Isac Schullström var färdig 1758. Änglarna Om de två stora flygande änglar, som är placerade så att de håller upp predikstolens tak, finns mycket skrivet. I uppsatsen ”Isac Schullström. Värmländsk mästare i kyrkligt bildsnideri från 1700-talet” från 2004 har Anna Hederstedt ett avsnitt om dem. Hon skriver att det finns tidigare uppgifter om att de skulle vara snidade av Schullström 1758. Själv är hon av den uppfattningen att de inte kan vara gjorda av Schullström, eftersom ansiktena inte alls är i Schullströms stil och att klädernas veck är mycket skarpare än de man kan se hos hans figurer. Om man jämför dem med de två stora trumpetande änglarna på överstycket till altaruppsatsen, ser man också att de skiljer sig åt, menar hon. Det vore osannolikt att en träsnidare samma år gör änglar i två olika stilar. Men vem har då gjort dem? Anna Hederstedt föreslår Olof Brattsten, som gjort predikstolen, som skapare även av änglarna.

Också Margaretha Rossholm Lagerlöf, professor i konstvetenskap vid Stockholms universitet skriver i en artikel i Svenska Dagbladet i augusti 2011 att de två änglaparen måste ha olika upphovsmän. Hon föreslår också Brattsten som upphovsman till predikstolens änglar. Hon tycker att de vittnar om ett grundligt spekulerande över vad en ängel kan vara och hur den skulle kunna se ut i verkligheten. Så här beskriver hon dem: ”…halvnakna, de ses klädda i ett slags plagg, påminnande om gammaldags gymnastikbyxor, med hängslen sammanförda mitt emellan de stora bröst som nöjaktigt gör dem till kvinnliga varelser…. De är kvinnliga, kanske, men inte på det vanliga jordiska sättet. Han markerar muskler, revben och stora fötter.” Änglarnas vingar verkar vara fästade med hängslena. Guldbanden som håller upp byxorna dubbleras av axelband som verkar vara en del av en flygutrustning. Också det här visar på att bildhuggaren ägnat sig åt konkreta tankeexperiment, menar artikelförfattaren. Snidaren verkar ha varit lite skeptisk till flygandet; han löser det genom hjälpmedel i kostymeringen. Källor: Hederstedt, Anna: Isac Schullström. Värmländsk mästare i kyrkligt bildsnideri från 1700-talet. Karlstads universitet 04-11-03 Rossholm Lagerlöf, Margaretha: Stilarten kan skymma egenarten. Svenska Dagbladet 11-08-18 Ulfvenstierna, Annelie: Älgå kyrka. Göteborgs Universitet. 10-05-11.

FYREN hösten 2012

| 11


Klockorna i Älgå kyrka Bildext: De två klockorna i Älgå kyrktorn, den lilla överst. Underst t h syns den ensamma klockkläppen.

Den mindre klockans text läses: Gjuten i Borås af Erik Nähsman från Stockholm, Ahno 1729. Gloria in eccelsis Deo. Herr Mag. Erik Carlgrund, pastor et praepositus. Herr Bengt Beckman, comminister. Herr Daniel Sylvius, comminister. Thol Nilson i Fröbol, Anders Larsson i Ränkesed, Kyrkovärdar.

Foto: Arvikafotografen

Den stora klockan: Holmiae me fudit Gerh. Meyer. Anno 1739. Give jag ett ljufveligt ljud, folket lyde Herrans bud. In Dei gloriam et eccliesiae edificationem fusa sum. P. Mag. Anders Lagerlöf et comminister Bengt Beckman. Curavit Anders Clarén. En tradition omtalar att en kyrkklocka ramlar ner i tornet och försvunnit i golvet. Märkligt nog finns en överbliven klockkläpp uppe i kyrktornet.

12

|

FYREN hösten 2012

Älgå kyrkliga arbetskrets

Barn- och familjeverksamhet i Älgå

Namnet låter ärevördigt och arbetskretsen startade innan de flesta av oss var födda. Men den är ”forever young”. Ständigt nya idéer föds. Kaffekalas, ”spektakel” och andra arrangemang är sådant vi gör för andras och vår egen glädje och för att bidra till att hjälpa utsatta människor i världen. I våras fylldes församlingshemmet till brädden vid ”Minnenas Café”- lokal historieskrivning med tidstypiska kläder från 1940-90-tal. Vad händer väl härnäst? Varannan tisdagskväll samlas vi, pratar, fikar, umgås och många handarbetar. Välkommen att bli en del av gemenskapen! Start den 4 september 19.00 - 21.00 i Älgå församlingshem. Info: Monica Fryxelius 0570-72 82 17

Föräldrabarn-gruppen Mötesplats för föräldrar och de yngsta barnen. Sång, lek, skapande verksamhet och andakt Info: Carina Larsson 0570-72 82 24 Min klubb och barnkören Alla 6 - 9-åringar är välkomna till Älgå församlingshem. Nu samordnar vi Min klubb och barnkören. Sång, lek och pyssel, samtal och andakt. Måndagar 17.00 - 18.30. Start 10 september. Info: Annika Lindahl 0570-72 82 17 After school Gruppverksamhet för 10 - 13-åringar Info: Monica Fryxelius 0570-72 82 17


Bildtext: Kari t v på bokmässan i Göteborg 2011 tillsammans med Siv Jägerung som skrivit boken om hennes liv.

En annorlunda barndom Kari föddes under de värsta omständigheter. Det var september 1944 och Norge var ockuperat, hennes mamma var norska, hennes pappa tysk officer. Bara tio dagar gammal hämtades hon och skickades till ett barnhem i Tyskland. Där skulle hon tillsammans med andra ”lämpliga” barn bilda grunden för en ren arisk ras. Men det här fick hon inte kännedom om förrän hon var vuxen, då hon som så många andra fick hjälp av Röda Korset att hitta sina släktingar. Tyskland förlorade kriget, för några små superarier fanns det ingen plats längre. Hon kom till Sverige 1945 och till ett nytt barnhem. Där visste ingen säkert vart hon kom ifrån, koncentrationsläger, sades det. Det enda hon hade med sig var sitt förnamn Kari och sitt födelsedatum. En utredning slog fast att hon var imbecill och sinnesslö. Barnsjukhuset som gjorde utredningen rekommenderade placering på en anstalt för ”bildbara sinnesslöa”. Ett par kom till barnhemmet för att hitta ett fosterbarn. Pappan och Kari föll för varandra direkt, trots att paret hade bestämt sig för att ta en pojke. Mamma var mera motvillig, hon ville ha en son som skulle ta över gården. Deras förhållande blev aldrig gott. Det dröjde innan Kari började prata, men så småningom kom talet igång. Läsningen gick dåligt. Men med en kärleksfull far och farmor och nära vänner blev livet ganska bra, trots

hånfulla och elaka lärare och en allmän misstro mot flyktingungen. Hon flyttade hemifrån. Kärlekar kom och gick, en slutade i stor tragedi. Hon fick ett eget barn. Hon träffade sin biologiska mamma, som dock inte ville fortsätta kontakten. Hon hade aldrig berättat för sin norska familj att hon hade fött en dotter. Så småningom hittade hon en livskamrat och ett liv att stanna vid. Om allt det här har Siv Jägerung berättat i en bok med titeln Imbecill. Och den 24 oktober kommer både Kari och Siv till Arvika och församlingshemmet i Arvika Östra och berättar om Karis upplevelser vid en Café M-kväll.

Text: Kersti Lundin Foto: Hans Gustafsson Fotot överst: Stigerik Jägerung

FYREN hösten 2012

| 13


Nu startar Miriam Svenska kyrkans Kvinnocenter Bildtext: Mona Vikström t v och Elizabeth Andersson är de som arbetar i kvinnocentret Miriam Text och foto : Kersti Lundin

Nu har Svenska kyrkans Kvinnocenter i Arvika, som vi berättade lite om i förra numret av Fyren, fått ett namn! Det blev Miriam! Och varför valde man det? Dels är det dagens namn den 1 juli, som är projektets officiella startdag, dels betyder det ”den trotsiga”. Man tycker det är ett väldigt passande namn för ett projekt, där man arbetar för att tjejer och kvinnor ska fatta mod och ta kontrollen i sitt eget liv. Under ett år har nu en projektgrupp arbetat fram projektets form och innehåll. Det började med att man inom kyrkan sett att antalet hjälpsökande kvinnor ökat. Pågående arbete Det pågår redan en hel del arbete inom Svenska kyrkan i Arvika för att hjälpa utsatta kvinnor och barn och för att underlätta integrationen för invandrarkvinnor, till exempel enskilda samtal med kvinnor, integrationsprojekt i samarbete med Arvika kommun, Vuxenskolan, Sensus och Hyresgästföreningen, så kallade Trappan-samtal med barn, som bevittnat våld, Ljuspunkten-grupper för barn med föräldrar i missbruk. Dessutom ingår Arvika pastorat i

14

|

FYREN hösten 2012

lokala och regionala nätverk kring barnfrågor. Men efterfrågan av stöd och hjälp är mycket större än pågående verksamhet. Förstudie För att hamna rätt gjorde man till att börja med en förstudie, där man intervjuade 35 kvinnor i olika åldrar, med olika utbildning och olika bakgrund. Samtliga intervjuade uttrycker i sina svar att det är positivt att det är kyrkan som är huvudman för projektet. I det allmänna medvetandet står kyrkan för godhet, trygghet och att värna om de utsatta. Man hamnar inte i några journaler, det känns ofarligt att vända sig till kyrkan. Kyrkan är inte en myndighet. Flera av de intervjuade kvinnorna påpekar dock att det är viktigt att alla som vill får hjälp, oberoende av om man tillhör Svenska kyrkan eller inte. Vad de tillfrågade vill ha är framför allt samtal: stödsamtal, vägledande samtal, informerande samtal. Någon som lyssnar Majoriteten talar om vikten av att ha någon som lyssnar. Av dem som uttrycker detta är de flesta unga.


Utifrån förstudien beslutade projektgruppen att som målgrupp ha kvinnor som uppenbart är i behov av stöd och hjälp, men där insatser från socialtjänst och andra samhällsinstanser inte är självklara. Man beslutar att sätta särskilt fokus på unga kvinnor mellan 13 och 26 år. Kostnadsfritt Projektet ska belysa den enskildas situation och innefatta enskilda samtal. Att få hjälp och stöd hos Miriam ska vara okomplicerat och helt kostnadsfritt. Den som behöver prata med någon kan ta kontakt på olika vis: det går bra att skriva, att ringa eller att skicka ett mail. Det finns en länk från pastoratets hemsida till Miriam. Kartläggande samtal När kontakten är tagen startar man med ett kartläggande samtal. Där kommer man överens om hur man går vidare. Kanske behöver den sökande slussas vidare, kanske behöver hon stödjande samtal för att bena ut var hon står och vad hon vill i sitt liv. Inte terapi Elizabeth Andersson, projektledare, och Mona Vikström är de som kommer att möta dem som söker sig till projektet. De har utbildning i socialt arbetet, men är noga med att betona att de inte är terapeuter. Skulle en sådan behövas, visar de vart man vänder sig för att få detta. Själva har de stödjande, stärkande, motiverande samtal. Två engelska ord uttrycker deras hållning gentemot dem som söker hjälp: enpowerment, att genom stärkande samtal få personen att ta makten i sitt eget liv, det vi brukar kalla hjälp till självhjälp, och advocacy, företrädarskap d v s att vara med som stöd i personens kontakter med t ex arbetsförmedling och försäkringskassa, men inte att göra något i den hjälpsökandes ställe.

Gruppversamhet efter behov Man kommer att starta gruppverksamhet, om man ser att det finns gemensamma behov. Men det är viktigt att behoven kommer först, inte gruppen. Det har visat sig att det finns önskemål om att lära sig hur lagstiftningen ser ut och det finns tonårsmödrar, som skulle ha glädje av att lära känna fler i samma situation och diskutera tillsammans. Arbetet inom Miriam ska bedrivas utifrån kvinnors egen erfarenheter och deras egna behov. För att man inte ska tappa sitt fokus har man utsett en referensgrupp på 10 personer, som ska se till att man arbetar på det sätt man beslutat om, med målgruppen i centrum. Projektet har Svenska kyrkan som huvudman men med flera samarbetspartners: Arvika kommun, Karlstads stift, Karlstad universitet, studieförbundet Sensus och flera frivilligorganisationer i och kring Arvika. Nätverk Ingen liknande verksamhet finns, inte i stiftet och kanske inte i landet. Man är alltså pionjärer med det här projektet. Därför vill man utveckla ett nätverk för kvinnofrågor under projekttiden, som är tre år, där man kan dra nytta av sina erfarenheter och där de kan leva vidare och utvecklas i framtiden. Den 6 september blir det invigning av Miriam då höstens arbete i kyrkan tar fart. Men Miriam är redan igång och det är bara att höra av sig! Så här kontaktar du Miriam: Du kan ringa 0570-72 82 22 eller sms:a 072-500 76 00 eller skriva Miriam, Box 111, 671 23 Arvika eller gå in på www.svenskakyrkan. se/arvika/miriam kvinnocenter

Torsdagsträffar i Älgå Välkommen till en stunds gemenskap. Torsdagsträffarna är vanligtvis första torsdagen i månaden 13.00 -15.00. Lunch, andakt och ett trevligt program ingår. Boka in höstens samlingar! 6 september: ”Sagor till tusen” Meta Flodén 4 oktober: ”Gammal vänskap rostar aldrig” Inger Kullgren, Lisbeth Vecchi och Anna Wallin berättar och musicerar 1 november: På vandring längs El Camino. Anna-Kajsa Persson och Monica Fryxelius 6 december: Litet julbord och musik. Tisdagsträffar i Ny Tisdagsträffar i Ny är det den sista tisdagen i månaden 13.00 - 14.30 i församlingshemmet. De startar redan den 28 augusti med Ingvar Wallin på dragspel och Knut Fyhr på gitarr, samt andakt och förtäring. Programmet är ännu inte klart för träffarna den 25 september och den 30 oktober. Men träffarna annonseras i AN. Vid höstens sista tisdagsträff den 27 november blir det julbord och musikunderhållning.

FYREN hösten 2012

| 15


Nu startar körer och kaféer! LUST ATT SJUNGA?

DU SOM ÄR 10 -12 ÅR!

Tycker du om att sjunga men inte kommit igång eller inte hittat någon kör att vara med i? Då tycker jag du ska pröva att komma till Arvika Västras Ungdomskör. Det är en kör för ungdomar som fyllt 13 år och uppåt. Repertoaren är väldigt varierad och man får som körmedlem vara med och påverka valet av sånger i den mån det fungerar. Kören har flera framträdanden per år, bl a höst- och vårkonsert. Det kostar inget att vara med i kören. Det som krävs är en lust att sjunga! Kören övar onsdagar i Arvika Östras musiksal (ovanför Trefaldighetskyrkan ) 16.0017.30 med start 12 september.

Nu finns det möjlighet för dig som går i årskurs 4- 6 att sjunga i kör för mig. Jag heter Karin Birgersson och arbetar som kantor i Arvika Västra församling. Kören heter Mikaelikören och sångövningarna för denna kör ligger på tisdagar kl. 17.0018.00. Vi träffas på Mikaeligården som ligger i Dottevik. Repertoaren anpassas till barnen och jag kommer att varva kyrkorepertoaren med låtar som de känner till och även försöka vara lyhörd för önskemål i den mån det funkar. Vi börjar tisdagen den 11 september. Ni som varit med tidigare är givetvis varmt välkomna tillbaka! Jag hoppas vi ses!

KÖRSÅNG PÅ GÅNG ! Är du mellan 7-9 år och gillar att sjunga finns kören Kristallen i Arvika Östra församling! Jag som leder kören heter Karin Birgersson och jobbar som kantor. Kören Kristallen träffas i Arvika Östras församlingshem torsdagar 16.00 – 16.45 med start torsdag den 13 september.

Har du några funderingar eller vill göra en anmälan, ring mig på tel. 72 82 64 Varma hälsningar Karin Birgersson

Barn och ungdom i Ny Start för barn- och ungdomsgrupperna i Ny blir i vecka 37. Måndagar: Min klubb och Äventyrare Tisdagar: Tonårsgrupp Torsdagar: Föräldrabarn Info : Carina Larsson 0570 - 72 82 24 eller carina.c.larsson@svenskakyrkan.se

Barn och ungdomsgrupper i Arvika Västra Hösten 2012 Tisdag Torsdag Onsdag Torsdag Tisdag Torsdag Fredagar

Mikaeligården Försh. Jössefors Mikaeligården Försh. Jössefors Mikaeligården Försh. Jössefors Försh. Jössefors

Föräldrabarn Föräldrabarn MinKlubb Min Klubb After School After School Tonårsgruppen

10.00 - 11.30 10.00 - 11.30 15.30 - 17.00 13.00 - 14.30 15.00 - 17.00 15.00 - 17.00 18.00 - 21.00 (Jämna veckor) Tonårsgruppen startar v 36. Alla övriga grupper startar v 37 Öppet hus i Mikaeligården Varannan torsdag är det Öppet hus i Mikaeligården 12.00 - 13.30. Då serveras soppa, andakt och underhållning av något slag. Höststart blir det den 13 september. Ännu är inte hela höstens program klart men i september ser det ut så här: 13 september ”Visor från 40- och 50-talet med Rolf Thorén 27 september ”På hästryggen genom Transsylvanien” med Ingrid Öhberg.

16

|

FYREN hösten 2012

Öppet hus i Fågelsången Varje Fredag 12.00 -13.00 hålls Öppet hus i Fågelsången.Verksamheten startar den 21 september med kaffe, andakt och underhållning. Café Älgå Café Älgå fortsätter under hösten. Ta dig tid till en pratstund över en kopp kaffe! Kom själv, ta med någon granne eller varför inte ta med hela familjen? Vi träffas, pratar och har det trevligt en stund. Lördagar 15.00 - 17.00 i Älgå församlingshem. Info: Lennart Björn 070-5363932


Markusevangeliet till församlingshemmet Den 18 oktober 18.30 spelas föreställningen Markusevangeliet i Stora salen i Trefaldighetskyrkans församlingshem. En enda skådespelare, Roger Storm, framför texten i Markusevangeliet ordagrant, utan tilllägg eller uteslutningar. Det är ett försök att gestalta Markus version av evangeliet utan att förkunna. Även om det skildrar en tid och en kultur fjärran från vår egen så är Markusevangeliet aktuellt och sätter våra liv i fokus. Det är väldigt äkta och mänskligt nära och samtidigt en stor kulturell och andlig teaterupplevelse. Föreställningen gavs första gången för ett tiotal år sedan och gick för utsålda hus i Uppsala och Örebro. För ett par år sedan sattes den upp på Norrbottensteatern. Och nu är det dags igen. Roger Storm gestaltar de olika personerna i berättelsen med subtila gester och röstvariationer och trots den avskalade scenen – ett bord, några ljusstakar – fångas man omedelbart av berättelsen, säger de som sett föreställningen. Det hela är ett samarrangemang av Arvika Teaterförening och Arvika Östra församling.

Meditation Varje måndag kan du meditera i Trefaldighetskyrkan. Terminen startar redan den 20 augusti, men det går bra att komma med när du vill. Meditationen börjar 18.00, men en introduktion för nybörjare hålls 17.30. Info: Bengt Larne 0570-728215.

Bildtext: Roger Storm framför Markusevangeliet i Trefaldighetskyrkans församlingshem den 18 oktober. Foto. Andres Alm

Retreat Du har möjlighet att följa med på retreat till Berget i Rättvik den 17 - 20 september. Rubriken är ”Kom till mig alla ni som är tyngda av bördor...” Info: Bengt Larne 0570-728215

Köp en matkasse som gör skillnad! Svenska kyrkans matkasse innehåller ingen hemkörning, inga råvaror eller recept. Istället får utsatta människor världen över möjlighet att äta sig mätta, ta sig ut ur fattigdom och skapa ett tryggare liv. Prova Svenska kyrkans matkasse. Tillsammans utrotar vi hungern. http://matkasse.svenskakyrkan.se

FYREN hösten 2012

| 17


Noterat Nya skyltar vid kyrkorna Under 2012 0ch 2013 kommer det att göras nya informationsskyltar till alla kyrkor i Karlstads stift. Skyltarna blir större än de gamla och ska ha både svensk och engelsk text. Dessutom kommer de att förses med en bild av kyrkans interiör till stöd för besökare som kommer när kyrkan är stängd. Detta är ett led i stiftets arbete med att förmedla det kulturarv som våra kyrkomiljöer innehåller. Svårt med kontakten Det kan under hela september bli en del driftsstörningar i de nio församlingarna i Arvika kommun, eftersom vi byter datamiljö. Det ska dock inte påverka telefontrafiken, säger man på Telia.

Grattis! Vi gratulerar tre kryssaree från förra numretss korsord (gjort av Fyrens korsordsmakare Per-Enar Hedlund). Vi skickar varsin minnesskrift av ”Trefaldighetskyrkan 100 år” med ed Posten till: Marianne Sjöquist, Arvika Britta Törnquist, Arvika Nore och Agneta Petersson, Arvika

Älgå församlingskör Nya körsångare hälsas varmt välkomna! Kören träffas måndagar 18.30-20.00 Start 3 september. Info: Kantor Annika Lindahl 0570- 72 82 62 Helig dans i Älgå församlingshem Meditativ dans i grupp. Nya deltagare varmt välkomna. Onsdagar 15.00 - 16.30 i Älgå församlingshem. Start 12 september. Anmälan till ledaren Gun Jordan 0570 - 402 05. 18

|

FYREN hösten 2012

Ny samverkan Den 17 september tas beslutet i stiftsstyrelsen: de nio församlingarna i Arvika kommun bildar ett nytt och gemensamt pastorat den 1 januari 2014. Från och med denna höst kommer alla förberedelser att göras. Syftet med att skapa ett nytt pastorat är att stärka församlingarnas utåtriktade arbete, samordna stödfunktioner och främja god arbetsmiljö. Förstärkt barnperspektiv! Dessutom kommer kyrkomötet att stärka barnens ställning i kyrkan. Avsikten är att inför alla förslag som påverkar barnen, skall en barnkonsekvensanalys göras. Och detta ska gälla alla nivåer i kyrkan. Detta är en förstärkning av barns ställning i kyrkoordningen, som redan markerar att barn har en särställning i kyrkan och särskilt skall uppmärksammas i kyrkans verksamhet.

Py Bäckman Under mârtenshelgen söndagen den 7 oktober 19.00 kan du lyssna till Py Bäckman i Mikaelikyrkan tillsammans med kören Tonkraft.


Kontakta oss! Pastorsexpedition Expedition, Marianne Myrman....................................... 72 82 00 Kyrkoherde, Valter Fryxelius .......................................... 72 82 10 Assistent, Gunnar Kullgren ............................................. 72 82 19 Pastorsadjunkt, Anneli Magnusson .............................. 72 82 27 Öppettider för reception och växel: Måndag-fredag 09.00-15.00, lunch mellan 12.00-12.30. Reception och växel håller stängt på röda dagar och aftnar. Kansli Kanslichef, Lars-Inge Lilja ............................................... 72 82 02 Kamrer, Håkan Karlsson .................................................. 72 82 03 Personalsekreterare David Ottosson..........................72 82 04 Vik personalsekreterare, Camilla Nyman .................... 72 82 04 Information & IT, David Fryxelius ................................. 72 82 05 Vik information aug -sept, Kersti Lundin........070-358 70 86 Assistent, Mia Nilsson ......................................................72 82 09 Fastighetsassistent, Annelie Ulfvenstierna ................ 72 82 43 Arvika Västra församling Präst, Anna Westerholm ................................................ 72 82 38 Diakon, Eva-Märtha Tranemyr ..................................... 72 82 11 Kantor, Karin Birgersson ................................................. 72 82 64 Fritidsledare, Nina Zethelius ......................................... 72 82 25 Kyrkvaktmästarexpeditionen, tel och fax .................. 72 82 31 Kyrkvaktmästare, Åke Widén ........................................ 72 82 35 Kyrkvaktmästare, Hans Gustafsson ............................ 72 82 32 Kyrkvaktmästare, Olof Willman .................................... 72 82 34 Mikaeligården, Dottevik .....................................................181 70 Sockenstugan,vid Mikaelikyrkan .....................................104 49 Arvika Östra församling Präst, Valter Fryxelius ...................................................... 72 82 10 Präst, Klas Nilsson ............................................................ 72 82 13 Präst, Bengt Larne ........................................................... 72 82 15 Diakon, Marina Ingvarsdotter ....................................... 72 82 12 Organist, Åke Skommar .................................................. 72 82 60 Kantor, Carina Tholf ......................................................... 72 82 65 Körledare SingOut, Joakim Adriansson ....................... 72 82 61 Diakoniassistent, Mona Vikström ................................ 72 82 28 Elizabeth Andersson ........................................................ 72 82 29 Församlingspedagog, Carina Adrian ............................ 72 82 20 Vik. fritidsledare ................................................................ 72 82 21 Kyrkvaktmästare, Rickard Alfredsson ......................... 72 82 36 Vik kyrkvaktmästare, Kjell Tranemyr .............. 072-536 65 11 Lokalvårdare, Eva Berntsson ......................................... 72 82 33

Assistent, Lena Sjösten ................................................... 72 82 30 Ny församling Präst, Alf Dalberg ..............................................................72 82 14 Kantor, Birgitta Nolgård ........................72 82 63, hem 301 02 Fritidsledare, Carina Larsson ...............72 82 24, hem 201 55 Vaktmästare, Mikael Nilsson ......... 728245, 076-847 37 62 Församlingshemmet ............................................................200 79 Fax ............................................................................................200 42 Älgå församling Präst, Monica Fryxelius ................................................... 72 82 17 Kantor, Annika Lindahl ...........................72 82 62, hem 330 17 Fritidsledare, Carola Riddargård .................................... 72 82 26 Vaktmästare, Annika Kaspersson ................................. 72 82 48 Församlingshemmet ...........................................................260 13 Fax ............................................................................................260 19 Kyrkan i vård och omsorg Präst, Klas Nilsson ............................................................ 72 82 13 Diakon, Gunnel Widin ................................. 71 20 66, 72 82 18 Kyrkogårdsförvaltningen Kyrkogårdsföreståndare, Anders Degertorp ............. 72 82 42 Utredningssekreterare, Liv Bjurheden ......................... 72 82 40 Förvaltningssekreterare, Eva-Lena Pesonen ............. 72 82 41 Mikael Skoog, krematoriemästare ............................... 72 82 54 Fax ............................................................................................804 99 Ordförande i kyrkonämnd Nils-Gunnar Andersson .......................................................310 55 Ordförande i kyrkoråd Arvika Västra, Jan Westergren ..........................................330 33 Arvika Östra, Hans Forssell ................................................149 61 Ny, Kajsa Högberg ................................................................201 60 Älgå, Lennart Björn ..............................................................260 31 Mer kontaktinformation Postadress: Arvika pastorat, Box 111, 671 23 Arvika Besöksadress: Cisterngatan 25-27 Telefon: 72 82 00 Fax: 199 82 E-post: arvika.pastorat@svenskakyrkan.se Webb: www.svenskakyrkan.se/arvika Facebook: www.facebook.com/svenskakyrkaniarvika Twitter: www.twitter.com/svk_arvika

Observera! På grund av lång pressläggning reserverar vi oss för eventuella ändringar av arrangemangen. Se övrig annonsering i Arvika Nyheter, på hemsidan och genom övrig affischering för senaste informationen.

Fler nyheter, reportage och information från Arvika Pastorat: www.svenskakyrkan.se/arvika Kontakta Fyren: Post: Fyren, box 111, 671 23 Arvika E-post: arvika.pastorat@svenskakyrkan.se Telefon: 0570-728200 Fax: 0570-19982 Webb: www.svenskakyrkan.se/arvika Besök: Cisterngatan 25-27

Redaktör: David Fryxelius, david.fryxelius@svenskakyrkan.se Vik.Kersti Lundin, kersti.lundin@svenskakyrkan.se Bildredaktör: Hans Gustafsson, hans.a.gustafsson@svenskakyrkan.se Ansvarig utgivare: Valter Fryxelius, valter.fryxelius@svenskakyrkan.se

Fyren ges ut fyra gånger om året av Arvika Västra, Arvika Östra, Ny och Älgå församlingar. Fyren ges ut i en upplaga på 10 500 och delas ut av Posten till alla hushåll i Arvika Pastorat. På grund av priset sorteras ej tidningen mellan kyrkotillhöriga och icke kyrkotillhöriga utan delas ut till alla. Fyren trycks hos City Tryck AB i Karlstad (Miljömärkt trycksak, licensnummer 341 144).

Nästa nummer av Fyren utkommer omkring den 1 december 2012. Manusstopp 2 november

FYREN hösten 2012

| 19


Korsordet tillverkat av Per-Enar Hedlund. Foton: Per-Enar hedlund ovh Hans Gustavsson

Fyrens Allhelgonakryss!

Skicka in ditt svar senast 2 november

Kryssa och tävla!

Fyll i korsordet och skicka in det till Fyrens redaktion (Box 111, 671 23 Arvika) så är du med och tävlar om fina priser. Svaret vill vi ha senast 2/11. Lycka till! 20

|

FYREN hösten 2012

Namn

________________________________________

Postadress

________________________________________

Postnr & ort

___________

_________________________


Fyren september 2012