Kyrkobladet 4-2022

Kyrkobladet

Gamla Läckövägen 43 531 55 LIDKÖPING

Kyrkans gård-Lockörn 0510-48 40 80

Periodisk tidskrift utgiven av Sunnersbergs församling. Kyrkobladet delas ut av ideel la medarbetare till alla hushåll fyra gånger om året.

Ansvarig utgivare: Kyrkoherde Monica Göransson

Text och layout: Kommu nikatör Kerstin Larsson. Material skickas till: kerstin.m.larsson @svenskakyrkan.se

Omslag:

Hanna Johanson (t h) åter lämnar mattan i Strö kyrka efter renovering. På bilden ses också Rakel Oscarsson. Foto: Kerstin Larsson

Tryck: Skaraborgs offset, Skövde Upplaga 3 900 ex.

Nästa nummer (1-2023) beräknas delas ut vecka 9. Manusstopp 6 februari.

Var inte rädd!

Vilka är de allra första som får veta att Jesus har fötts? Inte var det de som hade mest makt och rikedomar. Äng larna som sändes till jorden för att ge världen det glada budskapet kom inte alls till de rika palatsen utan skickades till några herdar på en äng utanför Betlehem.

Trötta och frusna satt de där vid elden, kanske turades de om att slumra en stund och hålla ett öga på fåren. Att vara herde var ett tufft dygnet-runt-jobb. De skulle se till att fåren hittade mat och vatten på dagen, föra dem till fållan på kvällen och hålla vakt under natten. De skulle skydda fåren mot var gar, tjuvar och andra faror. En herde kunde riskera livet för att skydda sina får.

Mitt i natten, mitt i herdarnas vardagsslit, fick de vara med om något stort och märkligt. Den svarta natthimlen fylldes plötsligt av ljus och sång och en ängel sade till dem: Var inte rädda! Jag kommer med stor glädje. Ett barn har fötts!

Mitt i vår tid, då rädslan och oron är en verklighet för många av oss, är det en viktig hälsning till oss alla: Var inte rädd! Upp maningen återkommer i bibeln många gånger.

I vår närhet är det krig och att vårt klimat och vår värld hotas påminns vi om hela tiden. Det är mänskligt att vilja och försöka ha kontroll, även om vi innerst inne vet att vi inte styr allt som händer. Räds lan och oron kan sprida sig. Då är det viktigt att vi gör vad vi kan i kampen för det goda.

Med sin sång i natten utmanar änglarna oss att våga gå tillitens väg. Uppmaningen att vi inte ska vara rädda, grundar sig inte på att det skulle saknas anledning att vara rädd, utan på att det finns någon att lita på. Den Gud som sände sin Son hit till jorden finns nära oss hela tiden, i allt det som händer oss var och en. I den tilliten får vi leva. Trots allt. n

Monica Göransson, kyrkoherde

Julens budskap levandegörs för skolbarn

Varje år i adventstid kommer ettor och tvåor från skolorna i Sjölunda, Stenhammar och Otterstad till Kyrkans gårdLockörn för att vara med på julvandring. Förra året delades de nära 200 barnen upp i mindre grupper och via guiden som ledde dem, förflyttades de tillbaka till år noll. Först mötte de skattskrivarna i Betlehem som noga antecknade var och ens namn och tala de om att halva veckopengen måste betalas in till kejsaren. I kön finns också en höggra vid ung kvinna och en man som desperat letar efter någonstans att bo.

På nästa plats fanns tre vise män som varit på resa ett bra tag. Genom stjärnor och planeter på himlen hade de förstått att något stort var på gång, att en mäktig kung skulle födas och det ville de inte missa.

Därefter mötte barnen de sömniga her darna vid sin eld och plötsligt var änglarna där och berättade om barnet som fötts inne i Betlehem. Både skolbarn och herdar skyndade sig dit. Men var fanns nu barnet och familjen? Efter ha knackat på många dörrar hittade de till slut Josef, Maria och Jesusbarnet. Kyrkans sakristia var det stall där frälsaren fötts. n

Vandring för ”allmänheten” i år (alla åldrar): torsdag 1 december 18.00. Välkommen!

Josef, Maria och barnet hittades till slut i sakristian.

”Var inte rädda”, är änglaskarans budskap till herdarna.

Ideella och anställda är med i olika roller i julvandringens olika scener. Här samlade runt krubban i advent 2021.

En av de vise männen på sin kamel.

Kyrkans kulturarv, ett arv värt att förvalta

En viktig del av kyrkans kulturarv är alla byggnader och föremål. Inga Kajsa Christensson, tidigare stiftsantikvarie berättar om hur detta kulturarv har uppstått, hur det ständigt växer och hur vi förvaltar det inför framtiden. människor satt prägel på kyrkan. Föremål har skänkts av såväl fattig som rik, tillverka de med omsorg och vördnad.

Gösslunda kyrka har stått på samma plats i snart 900 år. Innanför dess trygga stenmurar har många generationer människor funnit stillhet, trygghet och nåd. De har sökt och funnit tro och deras böner sitter i väggarna. Århundrade efter århundrade har

Resultatet av dessa seklers vårdande av våra kyrkobyggnader är en del av det kyrkliga kulturarvet, en viktig del av Svenska kyrkans identitet vid sidan om de andliga, liturgiska och musikaliska kulturarven.

Inga Kajsa Christensson har under många år arbetat som stiftsantikvarie i Skara stift.

– Jag älskar kyrkor och atmosfären som finns i kyrkan. Dels den andliga dimensionen och dels omsorgen från de som tillverkat kyrkans alla föremål och från alla kyrkvärdar som hanterat dem. Jag tycker väldigt mycket om de enkla föremålen. Jag tycker om de berättelser som föremålen förmedlar, berät telser som också sitter i väggarna.

Lokalhistoriskt intressant Kyrkans materiella kulturarv omfattar fast inredning, lösa inventarier och begravnings platser. Föremål som är registrerade som kulturhistoriskt intressanta skyddas av kul turmiljölagen. Ett kriterium för att avgöra om ett föremål är kulturhistoriskt intressant är ålder.

– Ta dopfunten i sandsten här till exem pel. Den är från 1100-talet och har ju själv klart ett kulturhistoriskt värde. Men det kan också handla om föremål som är lokalhis toriskt intressanta eller har ett konstnärligt värde. En massproducerad alba har ju inget kulturhistoriskt värde, menar Inga Kajsa.

Men det betyder inte att annat i kyrkan saknar värde. Det kan till exempel finnas föremål som någon har skänkt och som bety der mycket för församlingsborna.

Inga Kajsa Christensson vid dopfunten i Gösslunda kyr ka. Både dopfunten och kyrkan är från 1100-talet.

Kyrkans kulturhistoriska arv tar sin bör jan när landet börjar kristnas. I början är det rika människor som sätter sin prägel på kyrkan.

– Att bygga en kyrka var ju ett sätt att ma nifestera sin makt. Man byggde kyrkor vid sin egen gård och när kristendomen sedan slår igenom blir dessa gårdskyrkor försam lingskyrkor, säger Inga Kajsa.

Under långa tider är det adeln som bekos tar kyrkobyggen och kyrkornas inredningar. Som tack för att detta fick de så kallad patro natsrätt, vilket innebar att de fick stort infly tande över kyrkans utveckling.

– Adeln skänkte mycket till olika kyrkor. De tog dessutom hit fantastiska hantverkare från andra länder, vilket innebar ett stort kompetensutbyte som har betytt mycket för vårt kulturhistoriska arv. Givetvis har även ”vanligt folk” bidragit mycket, särskilt lite längre fram i tiden. Det ser man i inventarie förteckningarna från 18- och 1900-talet, där det kan stå något i stil med ”skänkt av den och den till minne av min mor”. Och tänk på allt som syföreningarna bidragit med.

På 1100-talet var vi katoliker här i Sverige. I kyrkan fanns inga bänkar att sitta på. Kyr korummet var delat i två delar och framför koret stod ett skrank bakom vilket endast prästen fick gå. Församlingen kom aldrig fram till altaret och fick heller inte nattvar den på samma sätt som i vår tid.

Vad säger kulturmiljölagen?

Kyrkor i Sverige har ett mycket starkt skydd jämfört med andra länder. Skyddet är dessutom väldigt gammalt. Det går tillbaka till åtminstone 1600-talet och innebär bland annat att man inte får göra större förändringar på en kyrka utan tillstånd.

Kyrkobyggnader, kyrkotomter och begrav ningsplatser tillkomna före 1940 är skyddade enligt kulturmiljölagen (KML). De ska vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värde inte minskas eller deras karaktär för vanskas.

Skyddet omfattar även inventarier som anses kulturhistoriskt värdefulla och som finns med i kyrkans inventarieförteckning. Rent juridiskt är det församlingen själv som beslutar om vilka fö remål som ska anses kulturhistoriskt värdefulla. Stift och museer har en tongivande roll och kan stötta församlingarna i deras bedömningar.

Ordet i centrum Så inträffar reformationen på 1500-talet och nu förändras mycket i kyrkorna. Bort åker skranket och församlingen får knäfalla i ko ret och ta emot nattvarden. Gud och Jesus kommer närmare den vanliga människan. Saker som vi numera tar för givna i en kyrka kommer till vid denna tid.

– Ordet kom plötsligt i centrum och då behövde man ha en predikstol, för att präs terna skulle höras bättre. Väldigt mycket i de gamla kyrkorna förändrades i samband med reformationen.

I Gösslunda kyrka finns inga fragment av tak- och väggmålningar kvar, i så fall har de överkalkats under en tidigare epok. Både målningar och överkalkningar är en del av det kyrkliga kulturarvet. En del föremål har försvunnit under tidens gång i takt med att traditioner, normer och smak förändrats.

– Mycket, inte minst textilier, har ju slitits

Rött kalkkläde av sammet från 1914 och ett vitt av siden tillverkat 1758 och skänkt av Claes Ekeblad (d y).

ut. Och sen alla dessa renoveringar. Många som kommer in i en kyrka tänker att så har kyrkan sett ut sedan medeltiden, men oj vad det har hänt mycket under alla år.

– Det finns trender även i kyrkan. På 1800-talet skulle det vara kalt och rent och då slängde man ut det medeltida, som kan ske hamnade i något uthus eller försvann. Så i början på 1900-talet blev intresset för medeltiden större och då ville man ha in de gamla föremålen igen, berättar Inga Kajsa.

God kvalitet Även i vår tid förändras och växer kulturar vet. Finns det plats också för det nya bland allt det gamla?

– Absolut. Det liturgiska förändras ju suc cessivt och påverkar vilka föremål som finns i kyrkorna. Numera är det exempelvis vanligt med ljusbärare och dopträd.

– Men det ska vara kvalitet även på det nytillverkade, tycker jag. I alla tider har man ansett att kyrkan ska ha det bästa. Det har varit de bästa hantverkarna, de bästa materi alen. Men i vår tid händer det att man köper in billiga massproducerade föremål. Då tyck

er jag att det är bättre att spara ihop pengar så att de räcker till ett riktigt konsthantverk. Eftersom varje församling eller pastorat har en begränsad budget kan renoveringsoch bevarandeprojekt ge upphov till diskus sioner och dilemman. Ska man satsa pengar på verksamheterna eller på byggnader och föremål? Hur ser en antikvarie på det?

Hitta rätt nivå – Jag har full förståelse för att många vill sat sa pengar på verksamheterna. Men vi måste också ta hand om kyrkorna, så det handlar om att hitta rätt nivåer för rätt kyrka. Hand lar det om en verksamhetskyrka eller en museikyrka? Gäller det en kyrka vi inte an vänder så ofta kanske det räcker med att se till att tak, fasader och fönster är täta.

– Då kanske man måste acceptera att färgen på bänkarna flagar i vissa kyrkor. Det kan väl vara helt okej tycker jag, om man har bestämt sig för det. Vi kanske måste lära oss att leva med att allt inte är så perfekt, avslu tar Inga Kajsa. n

Delar av texten är hämtad från Skara pastorats kyrkoblad

Vad är kyrkoantikvarisk ersättning?

Renoveringar och reparationer i kyrkan fi nansieras delvis genom den kyrkoantikvariska ersättningen, som är statens bidrag till det kyrkliga kulturarvet.

Det finns även något som heter kyrkoun derhållsbidrag, som är Svenska kyrkans egna pengar.

Den kyrkoantikvariska ersättningen ger aldrig full ekonomisk täckning för en försam lings utgifter, den måste alltid stå för en viss del själv. Ersättningsnivåerna varierar och som mest kan man få 90 procent i bidrag. Men är den totala kostnaden många miljoner kan det ändå bli stora belopp för församlingen

Det statliga stödet räcker inte till utan Svenska kyrkans medlemmar bidrar genom kyrkoavgiften med den största delen. Stenreliefen vid den gamla ingångens portal i Gösslun da kyrka visar en man med kors och ett svärd

Lokalt hantverk får pryda kyrkan

Det mesta av kyrkliga textilier köps in, men ibland bidrar syföreningar eller en skilda personer med hantverk.

Till Rackeby kyrka har tre kvinnor i församlingen bidragit med vävt tyg, med kalkkläden och olika skydd för att ömtåliga textiler ska kunna förvaras och tas om hand på bästa sätt i kyrkan. De tre har vävning som gemensamt intresse och möts en gång i veckan för att väva i Rack eby-Skalunda bygdegård.

– Det är mycket arbete och planering, inn an man kan sätta igång och väva, förklarar de. 1989-1990 gjordes en inre renovering av Rackeby kyrka. Den innefattade bl a omputs ning med kalkputs och ny färgsättning av inredningen, bland annat en vacker roströd kulör i bänkar och läktare.

I samband med renoveringen fick Anne Marie Karlsson frågan av dåvarande kyr koherden om att väva ett nytt tyg till altar ringens stoppade delar. Det tog henne en hel sommarsemester. Väva har hon lärt sig av sin mamma.

Ann-Marie Hjalmarsson gick i mitten av 1990-talet en eftergymnasial utbildning på ett och ett halvt år i Skara. Under praktiken på Ateljé Westra Gothia i Synnerby, försåg hon ett grönt kalkkläde med broderier. Att det senare skulle hamna i Rackeby kyrka anade hon inte då, men är glad och stolt över idag.

När Monica Rundqvist däremot några år senare broderade rött kors på ett annat kalkkläde visste hon att det skulle användas i Rackeby kyrka. Det vita tyget till klädet väv des av Lisbeth Williamsson.

– Det känns fint att få ha bidragit med något som kommer att finnas och användas många år framåt, säger Ann-Marie, Monica och Anne Marie. n

Ann-Marie Hjalmarsson, Anne Marie Karlsson och Monica Rundqvist med alster som används i kyrkan. Ett kalkkläde är en fyrkantig duk som i gudstjänsten läggs över kalken/bägaren med vin.

Ettaltarbrunfrån1955frånAgdaÖsterbergsateljéi Varnhem. Symboler för tro, hopp och kärlek finns också i altaruppsatsen.

Anne Marie Karlssons roströda tyg på altarringen.

Syföreningens medlemmar finner nya former

Coronapandemin innebar att Tranebergs syförenings sista symöte ägde rum i februari 2020. Efter pandemin hölls ett avslutade möte i augusti 2022 där de återstå ende fem medlemmarna beslutade att upplösa föreningen.

Men fortsätta träffas tänker de göra. I oktober blev det gemensam lunch på Tolsjöhemmet.

Det allra första symötet hölls 1937 på Tranebergs gård i stora salen men eftersom intresset var så stort kunde man inte fortsätta att träffas i hemmen utan symötena hölls i Tranebergs skola. Som mest var det ett 60-tal medlemmar.

I skolan hölls det också sommarauktioner vartannat år, där besökare som inte fick plats inne i skolsalen satt ute på gräsmattan. Auktionsutroparen stod vid fönstret så att alla skulle kunna se och höra utropen och lägga sina bud. Vid den första auktionen såldes bl a hårvantar, lieorv, ryssja, tårtor, frukt och naturligtvis handarbeten. Behåll ningen blev 1 077 kronor, mycket pengar på den tiden.

När det var dags för återinvigning av Sankta Marie kapell 1948 hade syföreningen samlat ihop till bl a blomvaser, ljusstakar, dopfuntsfat, antependium samt en del böck

er såsom missale, mässbok och koralbok. Stödet till kapellet har fortsatt genom åren med bidrag till orgel 1959 och en tak krona 1988. På 2000-talet har nya altardu kar med brysselspets sytts och en dopkanna i silver har också tagits fram. Då bekostade syföreningen materialet till kannan medan konstnärinnan Theresia Hvorslev stod för arbetet. Fram till 1980 stod också förening en för blommor till altaret i kapellet.

På 1970-talet lades Tranebergs skola ner och då flyttades syföreningsauktionerna till Lussebo. Där var det gott om plats både i den stora ladan och ute i trädgården och auktionerna hölls fortfarande vartannat år. Besöksantalet var också stort eftersom

Om Tranebergs syförening

Syföreningen bildades 1937 efter att kyr koherde Nils Tofft gått ut med en förfrågan till alla hushållen under Traneberg. Syftet med föreningen var att arbeta för Sankta Marie kapell som 1932 hade gått över i församlingens ägo efter att tidigare ha varit en privat gårdskyrka. Kapellet var i stort behov av upprustning och saknade mycket.

Altarduken i S:ta Marie kapell som föreningen bekostat.

De fem som fortsätter träffas är Ingrid Johnsson, Eva Torstensson, Ingalill Fredriksson, Viviann Torstensson och Anita Danielsson.

auktionerna hölls i juli och många sommar boende deltog.

När föreningen firade 50 år 1987 var medlemstalet nere i sju och medelåldern var hög. Trots detta hade man förhoppning om att kanske kunna hålla ytterligare någon auktion.

Lösningen på detta problem blev att auk tionerna 1990 flyttades till församlingshem met och då kunde man tillsammans med kyrkans ungdomar och miniorer kombinera luciafirande och auktion. Detta pågick fram till 2018 med undantag för 2013 då försam lingshemmet reparerades. Istället blev det luciafirande i kyrkan där syföreningen stod för kaffeserveringen.

Den sista auktionen hölls 2018 i försam lingshemmet och inbringade 16 453 kronor. Nu stod föreningen inför samma problem som på slutet av 1980-talet, hög medelålder och få medlemmar. Därför flyttades luciafi randet till kyrkan och syföreningen ordnade med kaffeserveringen.

Genom åren har föreningen kunnat skänka penninggåvor till olika verksamhe ter. Bland de som fått ta del av detta är bl a Sjömansvården, Svenska kyrkans mission, Svenska kyrkan i utlandet, Lutherhjälpen, Flämslätt, Folkhögskolan i Hjo, Göteborgs stadsmission. Under de sista tjugo åren var det Bukobahjälpen som fick ta del av intäk terna. n

Text: Ingrid Johnsson

Med nål och tråd gjorde kvinnorna skillnad

Den första kända syföreningen startades 1844 i Småland. Tyskfödda Emelie Peter sen samlade kvinnor på godset Herrestad i Kärda socken, nära Värnamo. Emelie var en pionjär med sitt sociala enga gemang för människor i den fattiga socknen. Hon och maken ordnade bl a med skola, barnhem och fattigvård.

Syföreningarnas ”vapen” mot misären, både hemma och borta, har hela tiden varit fredliga: nål och tråd, stickor, vävstol, ljusstöpningsbytta och bakbord. Det handlar om nära 180 år av svensk historia, en period med många viktiga händelser: demokratins framväxt, kvinnans frigörelse och världen som öppnades.

2018 fanns det 1 200 kyrkliga syförening ar i Sverige. Bara detta år samlade de in nära 15 miljoner kronor. n

Viktig roll i samhället

I mitten av 1900-talet utgjorde syföreningar na tillsammans den största kvinnoorganisatio nen i Sverige, men deras betydelse i samhället har sällan lyfts fram, trots att syföreningarna spelat en viktig roll på många områden: n De stod tidigare än de flesta andra grupper för ett internationellt engagemang genom ett omfattande understöd till missionen.

n De har betytt mycket för bevarandet av svenskt konsthantverk och för folkbildning genom studiecirklar.

n De har gjort viktiga insatser för lokalsamhället, till exempel sytt ihop till gatubelysning eller inredning av församlingshem.

Källa: På vidsträckta fält: Svenska kyrkans syföreningar 1844-2004, Cecilia Dahlbäck, Verbum 2005

Emelie Petersen.

Dopkanna tillverkad av Theresia Hvorslev

”Spännande med föremål som bär en berättelse”

Hårfön, natursvamp och en ögonkirurgi-nål är några av Hanna Johansons verktyg i arbetet som textilkonservator.

– Jag som älskar historia tycker det är spännande att få arbeta med äldre föremål. Att få med lite bakgrundshistoria när ett kalkkläde eller en mässhake ska rengöras eller lagas, det ger mitt arbete en extra dimension, säger hon.

Hanna Johanson har sitt företag i Sjötorp norr om Mariestad. Men just den här septem berdagen har hon lånat lokaler av Sjötorps bygdegårdsförening. Här är rymligt och här finns flera stora bord med plats för att breda ut mattor och andra större textilier. Här finns också tjocka pärmar med tygprover och lådor med ullgarn och dockor med silkestråd. På ett bord ligger en lätt gulnad dopklänning som ska lagas och på ett annat, en matta som hör till Strö kyrka i Sunnersbergs församling.

– Jag har tidigare lagat en matta som tillhör Sunnersbergs kyrka. Strö-mattan var i sämre skick och hade ett ganska stort hål, där både varp- och inslagstrådar hade gått av.

På båda dessa mattor kan man se bokstä verna A och Ö i ena kanten. Det innebär att de är tillverkade i Agda Österbergs ateljé i Varnhem där hon var verksam mellan 1940 och fram till slutet av 1970-talet.

– En del mattor med uppåt 70 år på nacken kanske aldrig har rengjorts, säger Hanna.

Hanna visar på mattan från Strö kyrka hur

hon först måste fästa nya varptrådar i hålet och sedan fylla på med ullgarn i mattans gula, blå och bruna toner. Som tur är har hennes mamma, f d textillärare, ett förråd av ullgar ner i många färger och nyanser.

– Ambitionen är inte att lagningen ska vara perfekt eller osynlig. Jag gör det förstås så bra jag kan men det ska synas att det är lagat, det

Hanna Johanson. Bygdegårds föreningens lokal i Sjö torp skymtas i bakgrunden

Så tas en matta om hand

1. Skador och åtgärder dokumenteras i ett åtgärdsprogram och en kostnadsberäkning görs

2. Torrengöring då stearin, glitter och barr tas bort med pincett och dammsugare med låg sugeffekt

3. Skadade delar sys in i ett slags nät för att skyddas vid tvätt

4. Tvätt med våtdammsugare. Detta görs flera gånger på varje sida av mattan. Vattenprov tas efter varje omgång för avgöra när all smuts är borta

5. Lagning av hål eller andra skador

6. Om mattans fransar gått sönder ersätts de av ett kantband av linne

7. Åtgärderna dokumenteras med bilder och text i en konserveringsrapport.

är en del av hantverket, förklarar Hanna.

Det gör att man förstår att det är ett tids ödande arbete och knappast materialet, utan Hannas arbetstid, som kostar vid renovering en av kyrkliga textilier.

– Ja, det går långsamt, och måste få ta tid. Det är ju ofta gammalt och ibland skört material som jag måste behandla med stor varsamhet, säger hon.

Att ägna sig åt textiler är Hanna inte ensam om i släkten. Mamma var textillärare och mormor hade också stort intresse för textilt hantverk. Det var under en skörde- och kul turfestival i Mariestad 2010 som Hanna fick upp ögonen för konservatorsyrket.

– Jag besökte Da capo, en kommunal utbildningsplattform och samtidigt en del av institutionen för kulturvård i Göteborg. Jag tyckte det lät spännande och året efter började jag den treåriga utbildningen, berättar Hanna.

Starta eget?

Utbildningen innehåller en hel del praktiska moment där eleverna prövar på många olika material, även trä, metall och sten.

– Kulturvård handlar faktiskt ganska myck et om kemi, att veta hur olika material reage rar med varandra och på till exempel vatten och olika rengöringsmedel, säger Hanna.

Praktiken i utbildningen förde henne till Bergen och Helsingborg och efter examina tion fick Hanna jobb hos Ingeborg Skaar, som har en textilateljé i Vara.

– Där jobbade vi i stort sett bara med res taurering av kyrklig textil, säger Hanna.

2019 tog arbetet i Vara slut och Hanna vis ste inte riktigt hur hon skulle gå vidare. Hitta ett nytt jobb eller starta eget?

2020 var hon igång med egna företaget.

– Jag älskar historia och det är spännande att arbeta med föremål där jag vet hur det kommit till, vem som tillverkat det och hur och var det använts, säger Hanna n

Ingeborg vill lyfta värdet i textilhantverket

Ingeborg Skaar i Vara har arbetat med kyrklig textil större delen av sitt liv. Nu har hon det mesta av yrkeslivet bakom sig och kan ägna tiden åt det hon brinner för. Just nu leder hon ett projekt i Skara stift kring textilkonstnären Agda Österberg.

Många förknippar nog Agda Österberg med hennes mattor i kraftfulla mönster och starka färger. Bara i Sunnersbergs församling finns de i fem av åtta kyrkor.

I slutet av 1800-talet återuppväcktes intresset för liturgin, hur de olika momen ten i gudstjänsten gestaltas. En del riter och traditioner försvann i samband med refor mationen, som prästens liturgiska kläder och kyrkoårets färger.

I början av 1900-talet ökade också intres set för kyrklig textil. Så småningom ville många församlingar ha en uppsättning texti lier i samtliga liturgiska färger till varje kyrka. Det gjorde att en rad internationellt mycket framstående kvinnliga svenska textilkonstnä rer öppnade ateljéer för just kyrklig textil. En av dessa var Agda Österberg.

Hon inledde sin konstnärsbana i Stock holm, men flyttade 1933 till Varnhem i Väs tergötland där hon sedan startade en egen väveri- och broderiateljé. Tre små vattenflö den i trädgården gav namnet ”Tre bäckar”.

– Agdas konstnärsskap växte fram precis i rätt tid, när intresset för liturgin och ef terfrågan på kyrkliga textilier ökade, säger Ingeborg Skaar, när jag besöker henne i de arbetslokaler hon haft under många år i Vara.

Tid över för annat

Efter att ha fyllt 65 började Ingeborg fundera över hur hon skulle kunna arbeta lite mindre och få tid över till annat. Någon föreslog ”ska du inte göra nåt om Agda”?

– Jag har ju sett så mycket av Agda Öst erbergs produktion och livsverk och jag har samlat på mig mycket kunskap under åren;

om hennes val av material, tekniker och formspråk.

Ingeborg bejakade idén och det ledde till att hon ordnade en utställning i sina egna lokaler i Vara. Hon lånade in mässhakar, antependier, altarbrun, ett par broderier och en matta från Agdas tidiga produktion från 1930- och 1940-talet. Intresset för den två veckor långa utställningen 2019 var stort.

– Det var nästan 500 besökare här, helt otroligt! Folk kom ända från Småland.

Flera personer som sett utställningen sa till Ingeborg: ”Det här måste du dokumente ra!” Och även det uppslaget slog rot.

Antependium - ett enfägat eller broderat tygstycke som täcker altarets framsida Altarbrun - en broderad bård som faller ner över altarets antependium och döljer dess fäste Alba - en vit, fotsid skjorta som prästen bär Mässhake - en slags mantel som prästen bär över alban när nattvard firas Kyrkoårets färger - är vitt, violett, grönt, rött och svart

– Jag kände att det ville jag i alla fall försö ka göra, säger Ingeborg.

Hon kontaktade dåvarande stiftsanti kvarien Inga Kajsa Christensson, som snart också skulle gå i pension. Med hjälp av kyrko antikvarisk ersättning blev det så småningom ett stiftsprojekt kring Agda Österbergs tidiga produktion. Nu leder Ingeborg det med Inga Kajsa och några till vid sin sida.

– När projektrapporten är klar hösten 2023 hoppas vi att det också blir en bok. Men för det krävs andra pengar.

Kunskap saknas

Textil konst hamnar ofta i skymundan när man pratar om kultur, menar Ingeborg. Att lyfta fram Agda Österbergs livsverk är ett sätt att motverka det. Men det finns få tillfällen att visa upp hantverket, att göra det känt.

– Under den tid då flera av de svenska kyrkotextilföretagen växte fram, fanns gott om möjligheter att få visa upp produktionen. Varje år genomfördes flera utställningar, både i Sverige och utomlands.

Hon konstaterar också lite sorgset att tex tilhantverket inte värderas särskilt högt idag.

– Jag ser att kunskap saknas och man tyck er också att det är dyrt. Men då missar man ju att det är ett hantverk, något som inte går att göra med maskiner, säger Ingeborg, som tillsammans med en kollega tagit fram en prisvärd baskollektion av kyrklig textil i de olika liturgiska färgerna.

Agda Österberg fick mycket uppmärksam het för sin konst och ställde ut i både Paris och New York.

– Det betydde mycket för hennes själv känsla, för att hon som kvinna kunde satsa som hon gjorde. Det är ändå lite drygt hund ra år sedan nu, menar Ingeborg.

– Den där självkänslan borde vi bli ännu bättre på att sprida, vi som håller på med textilt hantverk; att stå upp för varandra, ge beröm och se värdet i alstren. n

Vem var Agda Österberg?

Agda Elisabeth Österberg föddes i Stockholm 1891 som andra barnet av sex till nysilverarbeta ren August Österberg och Agnes Mittag. Fadern dog när Agda Österberg var elva år.

Två år senare fick Agda plats som barnflicka hos en överstefamilj. Hon var tidigt intresse rad av sömnad och utan mönsterförlaga hade hon broderat små mattor på tillklippta bitar av avlagda kläder. Hennes talang upptäcktes och uppskattades av husfrun och vid 18 års ålder fick hon möjlighet att delta i undervisning vid Althins målarskola och sena re vid Tekniska skolans aftonskola.

Tack vare stipendier kunde Agda fortsätta på den Högre konstindustriella skolan vid Tekniska skolan och studera mellan 1912 och 1914 på den vävinriktade linjen. Efter ett år blev hon mönsterriterska och anställdes 1916 vid Hand arbetets Vänner där hon formgav möbeltyger, gardiner och mattor.

1926 blev hon föreståndare för avdelningen för kyrklig konst vid Libraria Konsthantverk AB.

Sju år senare flyttade Agda till Varnhem i Västergötland för att bli konstnärlig ledare för Axevalla-Varnhemsslöjd, känt för sina mattor. År 1935 övertog hon företaget och verksamheten utökades med en broderiateljé.

Mellan 1934 och 1975 tillverkades flera tusen mässhakar, antependier, kalkdukar, stolor, håvar, bårtäcken med mera till kyrkor i landet. 1940 stod ett kombinerat bostads- och ateljéhus i funkisstil klart.

Agdas modernistiska mattor blev med åren allt djärvare i färg och form. Mönstren gick från sti liserade till nonfigurativa med starka färger som citrongult, blått, cerise och turkos.

Agda Österberg var verksam som textilkonst när i nästan sju decennier. Hon formgav främst kyrkliga textilier och var en av de främsta inom området. Hon avled 1987, 96 år gammal, och hennes grav finns vid Varnhems klosterkyrka.

Källa: Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

”Handling och bön må bli ett”

Kyrkoårsbrevet från biskop Åke handlar om lärjungaskap och bön

Inför varje nytt kyrkoår skriver biskop Åke Bonnier ett brev med ett tema som finns med på olika sätt under året. Temat ger möjlighet till reflektion och fördjupning, både enskilt och tillsam mans med andra.

Under en treårsperiod är temat lär jungaskap och årets perspektiv är bön.

Att ha samma tema över flera år ger möjlig het till att se och beröra temat på flera sätt och biskop Åke är glad över att församling arna i Skara stift ges möjlighet att fortsätta fördjupa sig i vad det är att vara en lärjunge - nu utifrån bönen och det andliga livets perspektiv.

– Att vara lärjunge är ju att leva i relation med Gud, som möter oss på ett unikt sätt i Jesus, med skapelsen, med våra med människor och med oss själva. Vi behöver andlig fördjupning. Det ger också fördjupade perspektiv på hela den värld som vi är satta att värna såsom Guds skapade medskapare, säger biskop Åke.

Inspiration för bönelivet

Det finns olika sätt att använda temat i det lokala sammanhanget för att lyfta lärjunga skapet, bönen och det andliga livet.

– Min förhoppning är att det ska kunna

föras samtal i grupper i församlingen om bön, böneliv och andlig inriktning. Kanske kan seminarier anordnas – men inte minst hoppas jag ju att bönelivet i varje församling och hos varje kristen ska kunna insprieras, säger biskop Åke.

Guds ord får konsekvenser I det samhälle vi lever i idag har lärjungaska pet något att säga som livshållning, menar biskop Åke. Det handlar om Jesu ord om solidaritet* och gränssprängande kärlek**. Biskop Åke vill betona att vi behöver komma ut som kristna i det multisamhälle vi lever och visa på evangeliet som befriande, upp rättande och utmanande.

– Kristen tro är inte främst en privat ange lägenhet utan lika mycket en drivkraft till ett samhällsengagemang. Kyrkan är där Guds ord rent och klart förkunnas och sakramen ten förvaltas på ett rätt sätt. När Guds ord förkunnas rent och klart får det konsekven ser, säger han.

Bönen är en naturlig del av det kristna livet och hjärtats språk med Gud. Bönen är något som förenar oss på många sätt.

Foto: Nadine Minner/Ikon

Foto: pixabay.com

– Tillsammans med våra syskon i andra trossamfund får vi vara en del av Guds bedjande folk. Sen hoppas jag också att alla vill vara med och sjunga den psalm som får vara temapsalm under de tre åren och där det bland annat står: ”Jublande lyfter vi här våra händer, sjunger den glädje som enighet tänder, ger dig vårt arbetes dag och vår tack samhet handling och bön må bli ett”. n

Text: Josefin Roos, Skara stift

* Matteusevangeliet 25:31ff

** Markusevangeliet 12: 29-31 Psalmen är nr 292 i Svenska psalmboken, Verbum 2002.

Läs och reflektera!

Till brevet kommer samtalsfrågor att reflekte ra över, antingen själv eller tillsammans. Brevet kommer ut första advent och finns att ta del av både digitalt och tryckt. Det går att ladda ner digitalt från Skara stifts webbplats och finns som tryckt brev hämta i församlingen.

Bönevecka i januari för kristen enhet

Böneveckan för kristen enhet är världens största ekumeniska manifestation som genomförs samtidigt i cirka 120 länder och den infaller 18-25 januari.

Temat år 2023 är ”Gör det goda, sträva efter rättvisa”, ord från proefeten Jesajas bok i bibeln. Materialet har denna gång för beretts av Minnesotas kristna råd (USA).

Jesaja levde och verkade i riket Juda under 700-talet före Kristus. Tack vare att samtidens stormakter Egypten och Assy rien var försvagade rådde ekonomiskt väl stånd och politisk stabilitet i både Juda och Israel. Samma tidsperiod kännetecknades emellertid i bägge rikena av skriande orätt visor och ojämlikhet.

Kritiserade korrupta ledare

Jesaja såg hur orättvisorna orsakade revor i samhällsväven och hans profetior kritise rade samtidens politiska, samhälleliga och religiösa strukturer. Han pekade på dubbel moralen i att skänka tempelgåvor samtidigt som man förtryckte de fattiga.

Jesaja förband rättfärdighet och rättvisa med Gud själv och kritiserade kraftfullt korrupta ledare samtidigt som han tog de missgynnade i försvar.

Lokalt program för böneveckan

sö 15/1 18.00 Inledande gudstjänst, Frälsningsarmén Lidköping ti 17/1 18.30 Bön och lovsång, Pingstkyrkan Lidköping. 18.30 Bönesamling, Falkagårdskyrkan on 18/1 18.30 Vardagsmässa, Antoniosgården Kållandsö. 19.00 Aftonbön, Lindärva kyrka to 19/1 19.00 Bön, Baptistkyrkan Lidköping fr 20/1 12.00 Pilgrimsmässa, Nicolaikyrkan sö 22/1 18.00 Avslutande nattvardsguds tjänst, Missionskyrkan Lidköping

”Kristen tro är inte främst en privat angelägenhet utan lika mycket en drivkraft till ett samhällsengagemang.”

Foto: Carla Karlsson

Kolibrin och blåvalen Livet med Gud

Jesu bergspredikan

I Matteusevangeliet finner vi Jesu bergspre dikan (kapitel 5-7). Där vägleder Jesus oss om hur man bör leva som kristen.

Dels är det om hur vi ska bete oss mot andra; t ex Vänd andra kinden till, Älska era fiender, Försona dig med din broder och Allt vad ni vill att människorna skall göra för er det skall ni också göra för dem.

Men det handlar också om hur vi ska bete oss gentemot oss själva; Samla inte skatter på jorden utan i himlen, Gör er inga bekymmer, Gå in genom den trånga porten och Akta er för de falska profeterna.

Det är också undervisning kring bön; t ex När du ber, gå då in i din kammare, stäng dörren och be till din fader som är i det fördolda. Och det är i Bergspredikan som Jesus lär sina lärjungar Bönernas Bön: Vår fader, du som är i himlen ...

pixabay.com

Höga ideal

Det är väldigt högt hållna ideal som vi möts av i bergspredikan, men samtidigt innehåller inte undervisningen några krav på ouppnåeliga förmågor. Så i en mening är det inte svårt att leva upp till de bud Jesus ger oss. Däremot tror jag att det är många (med mig) som ändå har svårt att till fullo följa de anvisningar som ges oss i denna förtätade predikan.

Var fullkomliga

När vi dessutom möts av Jesu uppmaning: Var fullkomliga, så som er fader i himlen är full komlig. Ja, då kan man ju börja undra vad det är frågan om; ska jag försöka bli som Gud?

Att möta höga ideal kan vara nog så krävan de, men att därtill få reda på att man ska vara fullkomlig; ja det kan få människor att i upp givenhet säga: ”det är ingen idé, jag är bara en människa, jag är inte sämre än någon annan.” Så hur ska vi tänka för att istället uppleva Jesu uppmaning som en härlig utmaning? Alltså något som kan utveckla mig som person och göra mig till en bättre människa!

Kolibrin och blåvalen

Det är här kolibrin och blåvalen kommer in i bilden. Om man tänker att jag är som en kolibri och Gud är som en blåval. Och så hör vi uppmaningen: Var full komliga, så som blåvalen i havet är fullkomlig.

Om man då är en kolibri som tror att man uppmanas att bli en blåval som simmar omkring i havet, ja då blir det svårt. Men om man istället tän ker att på samma sätt som blåvalen är fullt ut blåval, så ska jag som kolibri bli fullt ut kolibri. Ja då har man kommit när mare sanningen.

En fullt ut levande människa Gud önskar inget högre för dig än att du ska vara en fullt ut levande människa, och detta vill han hjälpa dig med varje dag.

(Skriv ditt namn i slutet av meningen!) Gud vill att jag ska bli mer ! Gud välsigne dig!

Richard Burén, präst i församlingen

luciafirande i otterstad

Välkommen till Luciafirande i Otterstads kyrka lördag 10 december 16.00. Medver kar gör de barngrupper och barnkörer som under terminen möts i församlingshemmet. Församlingen bjuder på glögg och peppar kakor.

café lockörn

En onsdag i månaden är du välkommen till Café Lockörn på Kyrkans gård-Lockörn. Varje träff brukar ha ett tema och ibland kommer det en gäst på besök. Starten för vårterminen blir onsdag 8 februari. Tiden är 14.00-15.30. Ansvarig är diakoniassistent Anita Olaus son, anita.olausson@svenskakyrkan.se eller 070-820 38 82.

stilla dag i vår

julfest

Välkommen till julfest på Kyr kans gård-Lockörn söndag 15 januari 15.00! Det blir kyrk stund, dans kring granen, besök av vise män och korv med bröd

soppluncher i vår

på gång

Vårens soppluncher i Otterstad startar 11 januari. Därfter blir det sopplunch 25 januari, 8 och 22 februari samt 8 och 22 mars. Anmälan senast måndagen före respektive tillfälle till Monica Gustafsson, 0702-77 42 61.

En dag i tystnad med böner, mässa och möjlighet till pilgrimsvandring och enskilt samtal, lördag 1 april 2023. Ti den är 09.00-17.00 och platsen är Otterstads församlingshem, Kållandsö.

I kostnaden 100 kronor ingår frukost, lunch och fika. Anmälan senast 24 mars till Sunnersbergs församlings expedition: sunnersberg@svenskakyrkan.se eller på 0510-48 40 80.

Ledare är Richard Burén och Anita Olausson. För mer information kon takta Richard Burén, 070-820 38 81 eller via mejl: richard.buren@svenskakyrkan.se

BRYT EN TRADITION

Fler än 30 000 flickor gifts bort varje dag

Legenden om Lucia berättar om en flicka som vägrade bli bortgi . Hon hävdade rätten till sin kropp, sin tro och sina egna val. Än i dag kämpar flickor runtom i världen för sina rättigheter.

Julinsamling för allas rätt till ett värdigt liv

Julinsamlingen 2022 har rubriken - Bryt en tradition! Tillsammans kan vi stoppa tvångsäktenskap, könsstympning och andra skadliga traditioner.

Julinsamlingen pågår mellan första ad vent och trettondedag jul 6 januari. Målet är att samla in 50 miljoner till arbetet för alla människors rätt till ett värdigt liv.

I svåra tider, då världen drabbas av krig och kris, är det kanske viktigare än vanligt att vi får komma samman runt våra fina tradi tioner. I år kan vi glädja oss åt att äntligen få samlas igen och tillsammans uppleva julens evangelium med dess budskap om hopp och glädje. Gud blir ett litet barn som

kommer för att visa sin kärlek till mänsk ligheten. Samtidigt som vi värnar om ljusa traditioner, ska vi inte blunda för de skad liga traditioner vi ser på olika håll i världen. Julinsamlingen 2022 vill sätta fokus på de sedvänjor som särskilt drabbar flickor och uppmärksamma att hela 30 000 flickor gifts bort varje dag i vår värld – ett nästan ofatt bart antal.

Tillsammans med andra kyrkor, organi sationer och tusentals frivilliga arbetar Act Svenska kyrkan för mer rättvisa samhällen, där flickor och kvinnor kan göra sina egna val. Tillsammans kämpar vi för alla männ iskors rätt till ett värdigt liv! n

Religiösa ledare har den främsta kraften att motivera människor

Nästan var fjärde flicka i Indien gifts bort som barn. Men det går åt rätt håll, bland annat tack vare människor som Polly Mondal. Hon jobbar för Act Svenska kyrkans indiska partnerorgani sation med ett omfattande jämställdhetsprojekt i staden Kolkata i östra Indien.

I många länder har människor större förtro ende för religiösa ledare än för politiker och myndigheter. Act Svenska kyrkan har en unik möjlighet att samarbeta med andra religiösa aktörer och förändra förtryckande strukturer.

Julklappen

Släckt på kyrkogårdarna nattetid

”Varje kilowattimme räknas” och varje liten förändring gör stor skillnad i det stora hela, om vi hjälps åt.”

Så skriver Energimyndigheten på sin hem sida. Energisituationen i Sverige och Europa är kraftigt ansträngd. Prisnivåerna på el är höga och kan stiga ännu mer. Det finns ock så risk att elen inte räcker för vissa timmar i vinter. Tillsammans kan vi förbättra situa tionen genom att minska elanvändningen.

Kyrkorådet har tagit beslut om att instal lera tidsstyrning på belysningen på kyrko gårdarna. Den är då släckt 22.00-06.00.

– En annan enkel åtgärd är att vi släcker i lokaler och kontor så snart vi lämnar dem, säger kyrkoherde Monica Göransson.

Om gravrättsinnehavare och gravbrev

En gravrättsinnehavare är den som ansvarar för att graven hålls i ”värdigt skick”. Gravrätten är betalad av begravningsav giften som betalas på skatten och ger rätt till en gravplats i 25 år.

Efter en gravsättning är det dödsboet som utser en eller flera gravrättsinnehavare. Det ska göras inom sex månader efter dödsfallet. Gravrättsinnehavaren behöver inte bo på orten, men ska ha nära anknytning till den gravsatte. Gravrättsinnehavet kan överlåtas till någon annan och gravrätten kan också upplåtas på nytt om en befintlig gravrättsin nehavare har gått bort.

Alla gravrättsinnehavare får ett så kallat gravbrev. Gravbrevet fungerar som ett bevis på rättigheter och skyldigheter kring den

aktuella graven. Där finns också gravens num mer och andra uppgifter som du behöver när du kontaktar församlingen om till exempel gravskötselavtal eller nya gravsättningar.

Gravrättsinnehavaren:

n bestämmer hur hur graven ska utformas, exempelvis typ av sten n bestämmer om eventuell plantering n bestämmer vilka som i framtiden ska gravsättas i graven n ser till att graven hålls i god ordning n håller de bestämmelser som finns kring utsmyckning och konstruktion n anmäler nya gravrättsinnehavare n bestämmer om gravrätten ska förnyas när gravrättstiden gått ut efter 25 år

Tjänsten som kyrkogårds- och fastighetschef är vakant för tillfället. Kontakta församlingens expedition 0510-48 40 80

Välkommen att ta kyrktaxin till gudstjänsten!

Känns det osäkert att köra bil i vinter mörkret? Eller har du av andra skäl svårt att ta dig till gudstjänsten?

Du vet väl om att du kan ta kyrktaxi när det är gudstjänst i någon av kyrkorna i Sunners bergs församling. Det gäller församlingsbor i första hand, men även dig som bor i närom rådet eller har/haft en koppling till försam lingen. Dra dig inte för att använda denna tjänst om du behöver det. Välkommen till gudstjänst!

Ring Taxi Lidköping, 0510-220 80 och med dela att det gäller ”Kyrktaxi, Sunnersberg”.

Kyrkornas sociala kassa ger stöd året om

För några år sedan initierade Framnäs köpcentrum ett samarbete med Sociala kassan vilket innebär att köpcentrats butiker bl a skänker matkassar och presentkort samt bjuder på glögg. Sociala kassan fick också synas i köpcentrats entré vid två tillfällen i mitten av november. Utdelningen av bl a matkas sar och presentkort ägde som vanligt rum i Nicolai gården. Denna vinter med höjda mat- och elpriser är julmatkassarna extra efterfrågade, men Sociala kassans insatser behövs under hela året.

Bild från Framnäs köpcentrums entré 2021.

Kassan är en samverkan mellan Svenska kyrkan, Missionskyrkan och Pingstkyrkan i Lidköping.

Paulina är kock på församlingens förskola Pärlan.

1

Rosta nötterna i en torr stekpanna. Hacka dem grovt.

Blanda mjöl, socker och bakpulver.

3. Smält smöret. Tillsätt saffran och vanilj. Häll detta i mjölblandningen.

4. Tillsätt äggen och blanda degen väl.

5. Dela i två delar och rulla ut till längder. Lägg på bakplåtspapper och tryck ut till 2 cm tjocklek. Grädda i 175 grader, ca 20 min.

6. Skär rullarna i 3-4 cm tjocka skivor. Lägg skivorna på plåten och grädda ytterligare 10 min. Låt svalna i ugn med en glipa i luckan som släpper ut fukten.

PAULINAS recept

Några kyrkor kan vinterstängas

För att spara el kan vissa kyrkor komma att stängas efter Trettondedagshelgen. Kyrkorå det tar beslut om detta i mitten av december. Av den anledningen kan det bli ändringar i predikoturen. Se aktuell info här: n predikoturen i NLT på fredagar n webb: www.svenskakyrkan.se/sunnersberg n fb: Svenska kyrkan Sunnersbergs församling

Välkommen att fira gudstjänst!

29 november - tisdag

Kyrkans gård-Lockörn

19.30 Mässa i Taizéanda, Richard Burén

4 december andra söndagen i advent

Kyrkans gård-Lockörn

10.00 Mässa, Sophia Sahrin Granevik

Gösslunda kyrka 18.00 Kvällsgudstjänst Sophia Sahrin Granevik

Kollekt: Act Svenska kyrkan (julkampanj)

9 december - fredag

Antoniosgården, Kållandsö

19.30 Adventsbön i Taizéanda Richard Burén, Robin Johansson

10 december - lördag

Otterstads kyrka 16.00 Luciagudstjänst

Otterstads barn- och körgrupper Sophia Sahrin Granevik m fl

11 december tredje söndagen i advent

Kyrkans gård-Lockörn

10.00 Mässa, Richard Burén 16.00 Luciagudstjänst, Richard Burén Lillkören och förskolan Pärlan

Skalunda kyrka 18.00 Kvällsmässa, Richard Burén Kollekt: Svenska Kyrkans Unga

13 december - tisdag

Kyrkans gård-Lockörn 19.30 Mässa i Taizéanda, Richard Burén

14 december - onsdag

Otterstads kyrka 19.00 Musik i vinterkväll (se baksidan)

18 december fjärde söndagen i advent

Kyrkans gård-Lockörn

10.00 Mässa, Sophia Sahrin Granevik Kollekt: Act Svenska kyrkan (julinsamling)

21 december - onsdag

Otterstads kyrka

19.00 Musik i vinterkväll (se baksidan)

24 december julafton

Kyrkans gård-Lockörn

10.30 Samling vid krubban, Richard Burén

Otterstads kyrka

10.30 Samling vid krubban, M Göransson

Sunnersbergs kyrka

16.00 Julbön, Tilda Eriksson, sång Monica Göransson

Rackeby kyrka

23.00 Julnattsmässa, Monica Göransson

Kollekt: Act Svenska kyrkan (julinsamling)

25 december juldagen

Otterstads kyrka

06.30 Julotta, Kyrkokören, sångsolist Valter Svensson, Richard Burén

Gösslunda kyrka

08.00 Julotta, Mattias och Lukas Hjortlinger, trumpet och trombon, Richard Burén

Strö kyrka

10.00 JuldagsgudstjänstMattias och Lukas Hjortlinger, trumpet och trombon, R Burén

Kollekt: Act Svenska kyrkan (julinsamling)

26 december annandag jul

S:ta Marie kapell

10.00 Mässa, Monica Göransson

Skalunda kyrka

18.00 Julgudstjänst, Monica Göransson Kollekt: Act Svenska kyrkan (julkampanj)

28 december - onsdag

Otterstads kyrka 19.00 Musik i vinterkväll (se baksidan)

31 december lördag- nyårsafton

Strö kyrka 16.00 Nyårsbön Elin Axelsson, sång Monica Göransson

Otterstads kyrka 16.00 Ekumenisk nyårsbön, Miriam Gindemo, sång Richard Burén

Kollekt: Kyrkornas gemensamma sociala kassa

1 januari nyårsdagen

Kyrkans gård-Lockörn 10.00 Mässa, Richard Burén

Gösslunda kyrka 18.00 Musik i nyårstid, Richard Burén Kollekt: Act Svenska kyrkan

4 januari - onsdag Otterstads kyrka 19.00 Musik i vinterkväll (se baksidan)

6 januari trettondedag jul

Kyrkans gård-Lockörn 10.00 Mässa, Sophia Sahrin Granevik Rackeby kyrka 18.00 Musik i trettondedagstid Kören In Chorus Sophia Sahrin Granevik Kollekt: Act Svenska kyrkan (avslut julinsamling)

8 januari

1:a söndagen efter trettondedagen

Kyrkans gård-Lockörn 10.00 Mässa, Sophia Sahrin Granevik

Sunnersbergs kyrka 18.00 Kvällsgudstjänst, Sophia Sahrin Granevik Kollekt: Svenska kyrkan i utlandet

10 januari

tisdag

Kyrkans gård-Lockörn

19.30 Mässa i Taizéanda, Richard Burén

15 januari

2:a söndagen efter trettondedagen

Kyrkans gård-Lockörn

10.00 Mässa, Richard Burén

Otterstads kyrka

18.00 Kvällsmässa, Richard Burén

Kollekt: Göteborgs- och Skara stifts flyktingfond

22 januari

3:e söndagen efter trettondedagen

Kyrkans gård-Lockörn

10.00 Mässa, Sophia Sahrin Granevik

Skalunda kyrka 18.00 Kvällsgudstjänst Sophia Sahrin Granevik

Kollekt: Svenska Bibelsällskapet

24 januari tisdag

Kyrkans gård-Lockörn

19.30 Mässa i Taizéanda, Richard Burén

29 januari

4:e söndagen efter trettondedagen

Kyrkans gård-Lockörn

10.00 Mässa, Richard Burén

Strö kyrka

18.00 Kvällsmässa, Richard Burén

Kollekt: Svenska Kyrkans Unga

5 februari

kyndelsmässodagen

Kyrkans gård-Lockörn

10.00 Mässa med Söndax, Sophia S Granevik

Sunnersbergs kyrka

18.00 Kvällsgudstjänst, Sophia S Granevik

Kollekt: Skara stifts kyrkosångsförbund

7 februari tisdag

Kyrkans gård-Lockörn 19.30 Mässa i Taizéanda, Richard Burén

12 februari sexagesima

Kyrkans gård-Lockörn

10.00 Mässa, Monica Göransson

Rackeby kyrka 18.00 Kvällsgudstjänst, Monica Göransson Kollekt: Svenska kyrkan i utlandet

19 februari fastlagssöndagen

Kyrkans gård-Lockörn 10.00 Mässa, Monica Göransson

Otterstads kyrka 18.00 Kvällsgudstjänst

Kyrkokören Monica Göransson Kollekt: Act Svenska kyrkan (start fastekampanj)

21 februari tisdag

Kyrkans gård-Lockörn 19.30 Mässa i Taizéanda, Richard Burén

22 februari onsdag

Kyrkans gård-Lockörn 19.30 Askonsdagsmässa, Richard Burén Kollekt: Act Svenska kyrkan

26 februari 1:a söndagen i fastan

Kyrkans gård-Lockörn 10.00 Mässa, Richard Burén

Gösslunda kyrka 18.00 Kvällsmässa, Richard Burén Kollekt: Act Svenska kyrkan

andakter på tolsjöhemmet - fre 14.30

Andakt 9 och 26 december, 6 och 20 janua ri, 3 och 17 februari samt 3 mars.

radioandakten - torsdag & fredag

På Radio Lidköping, 93,8 MHz, kan man varje torsdag och fredag lyssna till en andakt som leds av någon från Svenska kyrkan. Programmet sänds 05.45, 06.15, 06.45, 07.15, 07.45 samt 22.30.

Beroende på omständigheter i vår omvärld kan kollekten vissa gånger komma att ändras.

Nya ärkebiskopen heter Martin Modéus

”Tacksam, glad och omtumlad”. Så be skrev Martin Modéus sig själv efter att i juni blivit vald till Sveriges nya ärke biskop. 4 december tar han upp ärkebiskopsstaven vid ett mottagande i Uppsala domkyrka.

Efter nästan tolv år som biskop i Linköpings stift har Martin Modéus alltså fått rollen som Svenska kyrkans högsta företrädare.

DAGENS KOLLEKT: 123 601 33 79

FIKA: 123 155 73 13

Att swisha en gåva, kollekt eller fikaavgift är numera det enklaste sättet, men själv klart tar vi också emot kontanter.

kollekter

Vid församlingskollekter stöder Sunners bergs församling följande tre ändamål: n Act Svenska kyrkan: Swish: 900 12 23, bankgiro: 900-1223, plusgiro: 90 01 22-3 n Svenska kyrkan i utlandet Swish: 901 60 31 n Bukobahjälpen

Ideell förening som stöder gatubarn i Bukoba i Tanzania. Bankgiro: 5405-3723. Tidigare har församlingen tagit upp kollekt till nedanstående tre lokala ändamål. Nume ra ges en gåva till dessa, men givetsvis kan du själv ge ett extra bidrag: Hospice Gabriel: Bankgiro: 401-3868 Sociala kassan (Lidköping): Swish: 123 155 64 06, bankgiro: 550-9716 RIA: Bankgiro: 5876-7641

Livet som ärkebiskop kommer att bli betydligt mer påpassat än livet som biskop. Intresset för Martin och för ämbetet är stort hos allmänheten. Under hösten har intervjuerna avlöst varandra, men fram till till trädet vill Martin Modéus ogärna göra några utta landen om dagsaktuella händelser. Men han berättar gärna om de frågor han brunnit för som biskop.

– Vi måste vara noga med att arbeta med den lokala närvaron. Det är där människor deltar i gudstjänster och kyrklig verksamhet, det är där kyrkan blir kropp, kött och blod. I framtiden hoppas jag på ett bredare bä rande, med frivilliga som bidrar. Det gynnar inte bara kyrkan. Det kan ge ett enormt bi drag till hela samhället om vi lär och hjälper generationerna att lita på varandra.

I femårsåldern lekte han präst, och redan som 17-åring började tanken på att bli präst vakna på allvar. Varför?

– Det är en förmån att få tjäna en kyrka som berättar om Guds kärlek till människor, och som vill inspirera människor att älska världen tillsammans med Gud. n

EPOST: sunnersberg@svenskakyrkan.se

HEMSIDA: svenskakyrkan.se/sunnersberg

FÖRSAMLINGSKANSLI

Kyrkans gård-Lockörn, 0510-48 40 80 Öppet helgfria vardagar 10.00-12.00

Kanslist Rakel Oscarsson, 0708-20 38 89, rakel.oscarsson@svenskakyrkan.se Kamrer Lena Johansson, 0510-48 40 93, lena.i.johansson@svenskakyrkan.se

Kommunikatör Kerstin Larsson, 0708-58 70 05, kerstin.m.larsson@svenskakyrkan.se

PRÄSTER

Kyrkoherde Monica Göransson

0708-58 70 08 monica.goransson@svenskakyrkan.se

Komminister Richard Burén 0708-20 38 81 richard.buren@svenskakyrkan.se

Komminister Sophia Sahrin Granevik 0708-20 38 80 sophia.sahrin.granevik@svenskakyrkan.se

DIAKONI

Diakoniassistent Anita Olausson 0708-20 38 82 anita.olausson@svenskakyrkan.se

Diakoniassistent Anna-Carin Jonsson 0708-58 70 02 anna-carin.jonsson@svenskakyrkan.se

KÖR & MUSIK

Organist AnnaCarin Johansson 0708-58 70 04 annacarin.johansson@svenskakyrkan.se

Kantor Carl-Magnus Malmesved 0708-58 70 00 carl-magnus.malmesved@svenskakyrkan.se

Kantor Annette Jacobsson 0708-58 70 01 annette.jacobsson@svenskakyrkan.se

BARN & UNGDOM

Församlingspedagog Eva Hugosson Koinberg 0708-58 70 06 eva.hugosson.koinberg@svenskakyrkan.se

Församlingsassistent Eva Kaiberger 0708-58 70 03 eva.kaiberger@svenskakyrkan.se Församlingsassistent Sandrika Nordlund 0708-50 64 90 sandrika.nordlund@svenskakyrkan.se

Församlingsassistent Linnéa Smedman 0708-58 70 09 linnea.smedman@svenskakyrkan.se

FÖRSKOLAN PÄRLAN l 0510-48 40 90

Rektor Cecilia Ström cecilia.strom@svenskakyrkan.se Förskollärare Anki Lindblad anki.lindblad@svenskakyrkan.se Förskollärare Frida Svensson frida.svensson@svenskakyrkan.se Barnskötare Maria Enander maria.enander@svenskakyrkan.se Förskollärare Kristina Bertilsson kristina.bertilsson@svenskakyrkan.se Barnskötare Ann-Charlotte Petersson ann-charlotte.petersson@svenskakyrkan.se Vik barnskötare Linnéa Vetter Kock Paulina Johansson paulina.a.johansson@svenskakyrkan.se

kontakt Sunnersbergs församling, Gamla Läckövägen 43, 531 55 Lidköping

KYRKOR - VAKTMÄSTARE - LOKALVÅRDARE/VÄRD

vik fastighetschef

Johan Larsson (arbetar en dag/vecka) 0708-58 70 07 johan.g.larsson@svenskakyrkan.se

Vik kyrkogårdschef Anders Berg

Otterstads kyrkogård 0708-20 38 83 anders.berg@svenskakyrkan.se

Lokalvårdare/värd Magdalena Götesjö

Kyrkans gård-Lockörn inre och Sunnersbergs kyrkskola 0708-20 38 88 magdalena.gotesjo@svenskakyrkan.se

Vaktmästare Jocke Smedman

Sunnersbergs kyrka och kyrkogård 0708-20 38 85 joackim.smedman@svenskakyrkan.se

Vaktmästare Towa Svensson

Gösslunda kyrka och kyrkogård 0708-20 38 86 towa.svensson@svenskakyrkan.se

Vik vaktmästare Bengt-Åke Ström

Strö kyrka och kyrkogård 0706-25 18 52

Vaktmästare Stina Tibell Rackeby och Skalunda kyrkor och kyrkogårdar 0708-20 38 87 stina.tibell@svenskakyrkan.se

Vaktmästare Matilda Magnusson

Otterstads kyrka och församlingshem samt S:ta Marie kapell och kyrkogård 0708-20 38 84 matilda.magnusson@svenskakyrkan.se

FÖRTROENDEVALDA

Kyrkofullmäktiges ordf: Hanna Hjalmarsson Bohrén, 0708-42 39 07

Kyrkorådets ordf: Inger Jonsson, 0703-95 85 64 mejl: sunnersberg@svenskakyrkan.se

Julvandring försmå & stora

torsdag 1/12, 18.00, Kyrkans gård-Lockörn

Behöver du nån att prata med?

Att få dela sina tankar med någon kan göra skillnad. Jourhavande präst lyssnar, och det som sägs stannar mellan er. Ring 112 och be att få bli kopplad till Jourhavan de präst. Du kan också skriva eller chatta. www.svenskakyrkan.se/jourhavandeprast

Du vet väl att du kan boka dop på nätet! www.bokadop.nu

Kolla kyrkor i Lidköpingstrakten och doptider i lugn och ro hemma. Preliminärboka - så hör vi av oss!

Foto:Albin Hillert/Ikon

Foto: Alex&Martin/Ikon

M usik i vinterkväll

Otterstads kyrka onsdagar 19.00

14 december 2022

Julkonsert med församlingens barnkörer Gläd jespridarna, Sångfåglarna och Cantando under ledning av Annette Jacobsson.

Linnéa Smedman, sångsolist, Carl-Gustav Jonsson, rytminstrument, Johanna Amnerud, bas, Marcus Ekfjorden, trombon och Johanna Bergenwall, flygel.

PRÄST: SOPHIA SAHRIN GRANEVIK

21 december 2022

Con Brio Gospel med solister och instrumen talister under ledning av C-M Malmesved till sammans med Jimmy Paulsson sjunger in julen.

PRÄST: RICHARD BURÉN

28 december 2022

Kyrkokören under ledning av C-M Malmesved. Solister är Alva och Disa Sixtensson.

PRÄST: MONICA GÖRANSSON

4 januari 2023

Sång och musik med Sommarkyrkoteamet 2022. Thea Nilsson, Oliver Arthursson, Jakob Burén, Olivia Berg, Christine Sörner, Moa Os carsson och Selma Staf samt C-M Malmesved.

PRÄST: RICHARD BURÉN

Fri entré. Insläpp från 18.30. Kollekt till Bukobahjälpen tas upp vid utgången.

Bukobahjälpen är en svensk ideell fören ing som stödjer gatubarn i Bukoba i Tan zania. Alla insamlade medel går direkt till projekt genom lokala kontakter.