Insamlingskatalog 2014 Svenska kyrkans internationella arbete

Insamlings katalog 2014

1

Innehåll Förord.......................................................................................................................................................................1 Hur vi arbetar tillsammans för en bättre värld. .............................................................3

tro och lärande

Du kan ge en gåva som gör skillnad........................................................................................ 4

tro och lärande..................................................................................................................... 8-9 Colombia P63 Kyrkan ger trygghet i våldets Colombia. ..................................10 Eritrea P12 Teckenspråket öppnar barnens dörr till framtiden....................11

8

Globalt P179 Utbytesprogram för unga............................................................................12 Indien P134 Stöd prästers kamp mot förtryck............................................................13

foto: ewa almqvist/ikon

Nyhet: projektkartan . .................................................................................................................... 6–7

Pakistan P215 Utbildning och stöd till unga kristna.............................................. 14 Zimbabwe P185 Kyrkan står för hopp i krisen........................................................... 15

hållbar försörjning................................................................................................... 16–17

hållbar försörjning

Bangladesh P41 Verktygen som förbättrar livet för de fattigaste........ 18 Centralamerika P27 Kunskap bidrar till trygghet och försörjning........ 20 Colombia P90 Kamp för överlevnad och markrättigheter............................21 Etiopien P20 Jordbruksstöd och jämställdhet...........................................................22

16

Etiopien P192 Nytt liv för prostituerade kvinnor....................................................23 Filippinerna P135 Stå upp för Manilas gatubarn..................................................... 24

foto: magnus aronson/ikon

Burma P186 Dammen blev början på en ny framtid............................................ 19

Globalt P122 Rädda skogen för livets skull....................................................................25 Haiti P50 Bättre bostäder och självförsörjning. ...................................................... 26 Kambodja P25 Från hunger till trygghet för utsatta familjer...................... 27

mänskliga rättigheter

Tanzania P89 Låt en ko förändra någons liv. .............................................................. 29 Uganda P188 Nytt liv efter inbördeskriget..................................................................30

mänskliga rättigheter........................................................................................... 32–33 Brasilien P64 Försvara kvinnors och ungas rättigheter................................... 34

32

Egypten P45 Byutveckling och skolgång för flickor............................................ 35 Indien P132 Barnen bygger fred över religionsgränserna............................... 36

foto: jesper klemedsson/ikon

Sydsudan P173 Hjälp barnen att läka med lek. ......................................................... 28

Kina P150 Ge skydd och stöd till utsatta gästarbetare.....................................37 Latinamerika P124 Utbildning som motverkar övergrepp........................... 38 Latinamerika P193 Universitet och kyrka bryter tabun.................................. 39

rätten till hälsa

Liberia P189 Från fiendskap till försoning..................................................................... 40

44

foto: åsa johansson hakim/ikon

52

foto: christian aid/act

Moldavien P76 Kyrkan är navet i kampen mot våld............................................ 41 Palestina P30 Stöd livsviktig vård för palestinier.................................................. 42 Palestina P143 Ge palestinska ungdomar ett yrke............................................... 43

rätten till hälsa............................................................................................................. 44–45 Etiopien Swaziland Sydafrika P144 Mentormammor stödjer utsatta mammor och barn................................ 46–47 Liberia P194 Livsviktig utbildning om hiv och aids............................................... 48 Tanzania P163 Omsorg om barnen....................................................................................... 49 Tanzania P190 Stöd varje flickas rätt till sin egen kropp............................... 50

katastrof

Zimbabwe P129 Hemsjukvård förändrar liv.................................................................. 51

katastrof......................................................................................................................................52–53 Exempel på katastrofinsatser........................................................................................... 54–58 Filippinerna..................................................................................................................................................... 54 Syrien. ................................................................................................................................................................. 55 Sahel..................................................................................................................................................................... 57 Uganda och Demokratiska republiken Kongo............................................................. 58

foto: magnus aronson/ikon

insamlingskatalog 2014

Tro, hopp och kärlek Tro, hopp och kärlek – ord som bär Svenska kyrkans internationella arbete. De bär vårt engagemang för unga mödrar i Swaziland, ett land där man räknar med att uppåt 40 procent av de gravida är hivpositiva. Och de bär vårt engagemang för de barn som lever bland skjulen under motorvägen i Manila. Även när det ser som mörkast ut är vi övertygade om att våra ansträngningar gör skillnad.

Jesus död och uppståndelse ger ett trotsigt hopp om liv.

Uppdraget att ta ansvar för varandra och för världen ska vi bära tillsammans. Vi hör ihop.

människans inneboende kraft att förändra sitt liv

I evangeliet tar Jesus ställning för den som har tystats ner eller lever i en utsatt situation. Vi vill att människor som lever i utsatthet ska vara subjekt i sina egna liv, inte objekt för andras godhet. Alla människor har själva förmågan att förändra sina liv om bara förutsättningar finns. Det är därför vi i Centralamerika stödjer fattiga kvinnor på landsbygden för att de ska få kunskap om sina rättigheter och ta vara på dem. Det är därför vi verkar för att kvinnliga gästarbetare som råkat illa ut i Hongkong ska få tak över huvudet, juridisk hjälp och möjlighet till upprättelse.

Varje människa har rätt till ett liv i värdighet och till grund­ läggande rättigheter så som det uttrycks i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Men det finns maktstrukturer i både samhället och kyrkan som hindrar människan från att leva ett fullvärdigt liv. Det är därför vi stödjer teologisk utbildning i Latinamerika om sexuella och reproduktiva rättigheter.

Det är därför vi i Tanzania stödjer flickors kamp för rätten till sin egen kropp.

ett hållbart liv

Kampen för en hållbar miljö hör ihop med arbetet för att utrota hunger och bekämpa orättvisor. Det är därför vi i Etiopien stödjer integrerade landsbygdsprojekt för att de säkrar tillgången på mat genom växelbruk, samtidigt som kvinnorna stärks. Det är därför vi i Haiti stödjer plantskolor och trädplantering som förhindrar jordskred samtidigt som byinvånarna ges förbättrade förutsättningar att få en inkomst.

från missmod till livsmod

I den världsvida kyrkan har vi ett uppdrag att i ord och handling försvara människovärdet, värna skapelsen och leva i tron, hoppet och kärleken. Du kan vara med! Det internationella arbetet är beroende av ditt engagemang och dina gåvor. Genom ditt stöd kan vi bli del av en världsvid handling för rättvisa. Tillsammans blir vi en tydlig röst för ett livsbejakande arbete som gör skillnad i världen. Varje dag.

Erik Lysén Internationell chef Uppsala i november 2013

1

foto: paul jeffrey/act alliance

Flyktingl채gret Dadaab i Kenya blev dessa somaliska barns hem sedan de flytt krig och torka i hemlandet.

insamlingskatalog 2014

Hur vi arbetar tillsammans för en bättre värld kyrkosamverkan är grunden

Som grund för allt vi gör har vi vårt samarbete med andra kyrkor över hela världen. Det handlar om ett ömsesidigt utbyte och teologisk reflektion, men också om att vi vill stödja kyrkor så att de kan vara positiva krafter i sina samhällen.

Svenska kyrkans internationella arbete driver inga egna projekt, utan vi ger istället vårt stöd genom partnerkyrkor och organisationer som finns på plats och känner till de lokala förutsättningarna. Vi är medlemmar i ACT-alliansen, ett globalt samarbete mellan kyrkor och kyrkorelaterade organisationer för katastrofinsatser, utveckling och påverkan.

ACT, som står för Action by Churches Together, har lokal närvaro i 140 länder och genom det samarbetet kan vi exempelvis snabbt bidra med humanitärt stöd i olika krissituationer. Läs mer om en av världens största interna­ tionella biståndsaktörer på www.svenskakyrkan.se/act

rättvisa, fredliga och demokratiska. Människor ska själva ha möjlighet att försvara och hävda sina rättigheter och sin värdighet.

när det oväntade inträffar

Svenska kyrkan vill alltid arbeta långsiktigt. Men ibland sker det oväntade. En naturkatastrof sprider förödelse, en väpnad konflikt driver människor på flykt. Då måste vi finnas där för att rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet. Men också i det humanitära arbetet har vi ett långsiktigt perspektiv med oss. Genom ACT-alliansen finns vi på plats redan innan katastrofen inträffar – och vi stannar kvar efteråt. Genom att människorna som drabbats får vara delaktiga både i planeringen och genomförandet av katastrofinsatserna stärks de, och det lokala ägarskapet blir starkt. Genom att samtidigt arbeta med katastrofförebygg­ ande insatser så som evakueringsplaner, risbanker eller jordbävningssäkra hus kan de som drabbats klara sig bättre vid nästa katastrof.

förändra förutsättningarna i världen

foto: magnus aronson/ikon

foto: elct

Tillsammans med våra partner – både kyrkor och organisa­ tioner – vill Svenska kyrkan utrota fattigdom och orättvisor.

Det vill vi göra genom att stärka människor och deras kamp för mat, försörjning, trygghet, utbildning och hälsa. Svenska kyrkan vill också att de samhällen som vi alla lever i ska vara

En självklar del i arbetet för en bättre värld är att försöka förändra själva de förutsättningar som ofta sätter käppar i hjulet för utveckling. Därför arbetar vi för att de människor vi stödjer själva ska kunna kräva sina mänskliga rättigheter och förändra hindrande strukturer. Vi arbetar också med att påverka politiker och andra makthavare i Sverige, EU och FN för att få till en långsiktigt hållbar förändring för en rättvis, fredlig och hållbar värld.

foto: rdrs

långsiktigt arbete är nyckeln till fattigdoms­ bekämpningen

3

insamlingskatalog 2014

Du kan ge en gåva som gör skillnad

fem teman hjälper dig att hitta rätt

I insamlingskatalogen kan du läsa om Svenska kyrkans internationella arbete utifrån fem teman: Tro och lärande, Hållbar försörjning, Mänskliga rättigheter, Rätten till hälsa och Katastrof.

För att hjälpa dig att hitta det som engagerar dig mest finns det i början av katalogen ett register över insamlingsprojek­ ten uppdelade efter tema. Varje tema presenteras sedan med en introduktion som följs av beskrivningar av de insamlings­ projekt som hör till respektive tema.

använd berättelserna i katalogen

Insamlingsprojekten är exempel på hur en gåva gör skillnad för människor i utsatta situationer.

Använd berättelserna från projekten när du vill berätta för andra om det arbete som du är en del av och som engagerar dig.

Tillhör du en internationell grupp? Vill du engagera fler för det internationella arbetet?

• Använd berättelserna för att inspirera i församlingen till kollekter och anslag.

• Välj ett insamlingsprojekt att gemensamt samla in till genom olika aktiviteter under ett år.

Bli Månadsgivare!

Du som ger via autogiro varje månad hjälper oss att hålla nere administrationskostnaderna. Du som ännu inte blivit månadsgivare kan enkelt bli det på www.svenskakyrkan.se/givare

öronmärk eller ge en gåva som används där den bäst behövs

Klappar ditt hjärta för ett särskilt ändamål kan du välja mellan att öronmärka gåvorna till ett tema eller till ett särskilt insamlingsprojekt. För att öronmärka din gåva till ett projekt, skriv insamlingsprojektets kod (P + siffror) i meddelandefältet när du gör din inbetalning på plusgiro 90 01 22-3 eller bankgiro 900-12 23. Det går också bra att rikta gåvan till ett tema. Märk då inbetalningen med temats namn. Läs mer och ge en gåva direkt: www.svenskakyrkan.se/insamlingsprojekt.

Gåvor som inte öronmärks används där de bäst behövs just då och håller nere våra administrationskostnader.

om ett insamlingsprojekt blir fullt

Om ett projekt når sitt insamlingsmål innan året är slut används överskottet under kommande verksamhetsår eller till ett annat projekt inom samma tema. Vill du veta vilka insamlingsprojekt som har uppnått sitt mål för året kontaktar du Givarservice. foto: gustaf hellsing/ikon

• Engagera kyrkoråd, körer och andra grupper i församlingen till att samla in pengar och göra en insats för andra människor i världen.

• Kontakta Givarservice för att få hjälp att välja projekt eller för att få hjälp med insamlings- och informationsmaterial som inspirerar till gåvor och engagemang.

projektkartan håller dig uppdaterad

En nyhet under 2014 är projektkartan på Svenska kyrkans webb där du kan klicka dig runt i världen och lära dig mer om det internationella arbetet och ta del av bilder, film, nyheter och personliga berättelser från insamlingsprojekt och aktuella katastrofer. Projektkartan hittar du på www.svenskakyrkan.se/projektkartan Du kan förstås också som tidigare läsa om just det insam­ lingsprojekt du är intresserad av på www.svenskakyrkan.se/ och ange projektets kod efter tecknet /, till exempel www.svenskakyrkan.se/P25.

Du som är givare får också givartidningen Göra skillnad som berättar vad dina gåvor betyder i olika delar av världen.

4

Frågor om gåvor

Kontakta Givarservice när du har frågor om givande Telefon: 018-16 96 00 E-post: info@svenskakyrkan.se

huvud

Mentormamman Ntombie Maseme, i bakgrunden, besöker babyn Siyavuya Geelboois familj i Kapstaden, Sydafrika. Modellen med mentormammor som gör hembesök betyder mycket för att förbättra kvinnors och barns hälsa. Varje dag görs liknande hembesök också i Swaziland och Etiopien. Din gåva till P144 gör att barn där, liksom babyn Siyavuya, får en bättre start i livet. foto: eric miller/ikon

registrera gåva från församlingen

I Kollekt- och betalsystemet, KOB, finns alla aktuella insamlingsprojekt listade. Där registrerar ni era gåvor och väljer om ni vill öronmärka till ett insamlingsprojekt, ett tema, ett geografiskt område eller låta gåvan användas där den bäst behövs. Logga in i Kollekt- och betalsystemet via intranätet. Gå in på fliken ”IT-system” under rubriken ”Nationellt”. Om du har frågor om Kollekt- och betal­ systemet kontaktar du Kanslistöd på 018-16 97 00 eller kanslistod@svenskakyrkan.se

skattereduktion för gåvor från privatpersoner

Gåvor kan ge skattereduktion om vissa villkor är uppfyllda.

Det innebär att du som privatperson kan skänka mer till Svenska kyrkans internationella arbete utan att det kostar dig mer. Läs om de fullständiga villkoren för avdragsrätten på: www.svenskakyrkan.se/skattereduktion eller kontakta Givarservice. På hemsidan kan du också läsa om vilka insamlingsprojekt som är avdragsgilla. Gå in på www.svenskakyrkan.se/projektkartan eller www.svenskakyrkan.se/insamlingsprojekt

god kontroll på insamlade gåvor

Att Svenska kyrkan bygger relationer på lång sikt är en stor fördel när det gäller kontrollen av insamlade medel till projekten. Vi har ett nära samarbete utan många mellan­ händer, men med fasta kontroller hela vägen. Kontrollerna görs i samarbete med den lokala partnern och genom våra samarbeten och rutiner minskar risken för att pengar hamnar i fel händer.

Svenska kyrkans internationella arbete har 90-konto och kontrolleras därmed av Svensk Insamlingskontroll.

Svenska kyrkan är också medlem i insamlingsorganisa­ tionernas egen branschorganisation FRII och följer FRII:s kvalitetskod för god insamlingsetik. Det är din garanti för att pengarna används på ett effektivt och ansvarsfullt sätt, med låga kostnader för insamling och administration.

Information om detta hittar du också på webben: www.svenskakyrkan.se/internationelltarbete

avdrag för gåva…

För att du ska kunna göra avdrag för din gåva och få lägre skatt måste dessa villkor vara uppfyllda:

• Du måste vara privatperson, minst 18 år gammal och betala skatt i Sverige.

• Du måste skänka minst 200 kronor per gång.

• Du måste skänka totalt minst 2 000 kronor per kalenderår till en eller flera godkända organisationer (godkända gåvomottagare).

Svenska kyrkan är en sådan.

• Du måste ge din gåva till ett ändamål som kan ge rätt till skattereduktion.

5

insamlingskatalog 2014

Projektkartan Upptäck världen genom den nya projektkartan på Svenska kyrkans hemsida.

Klicka direkt i kartan eller sök efter det projekt du är intresserad av. Där ges en kortfattad bild av vad projektet innehåller. Klicka dig vidare för att fördjupa dig i ett projekt och möt människor genom deras berättelser.

På projektkartan ser du var i världen dina gåvor används och kan hålla dig uppdaterad om utvecklingen i projektet. Via projektkartan kan du ge en gåva direkt!

www.svenskakyrkan.se/projektkartan

6

insamlingskatalog 2014

kampong speu N

! t e yh

kambodja

Från hunger till trygghet för utsatta familjer HÅLLBAR FÖRSÖRJNING. Soeum Mann är änka och kämpar varje dag insamlingsmål mot hunger. Ofta lever hon och 225 000 hennes barn på vad de hittar i skogen, som löv och sniglar. Soeum odlar majs och ris men skörden slår ofta fel.

Nu har hon chansen att själv förändra vardagen genom att få lära sig att odla fler grödor, men också starta en kycklinguppfödning och plantera fruktträd. Med enkla medel kan fattigdom minskas – din gåva har betydelse!

Projektnummer: P25 Visa mer

ge en gåva!

7

huvud

Tro och l채rande

8

foto: ewa almqvist/ikon

t Lutherska kyrkan i Zimbabwe samlas till gudstjänst i Chegato under ett förnyelsemöte 2009. Svenska kyrkans relation till den lutherska kyrkan i Zimbabwe bidrar till att den kan fortsätta vara ett stöd för många i ett utsatt samhälle.

en kyrka i en världsvid gemenskap Svenska kyrkan samarbetar med självständiga kyrkor och organisationer och vi värdesätter det ömsesidiga utbyte vi har med dem idag. Genom utbytesprogram och gemensam teologisk reflektion kring kyrkans plats och röst i samhällsutvecklingen stödjer vi kyrkor att genomföra sitt grundläggande uppdrag att fira gudstjänst, bedriva undervisning och utöva mission och diakoni.

Att vi är en del av den världsvida kyrkan betyder att vi vill arbeta för en förändring tillsammans med de människor som lever i utsatta situationer i världen.

Därför tycker vi att det är viktigt att främja kyrkors och våra partners förmåga att arbeta med en helhetssyn på människan i all sin verksamhet.

kristna minoriteter och andra utsatta I en del områden där den kristna kyrkan kämpar för sin överlevnad behövs vårt stöd så att kyrkan kan fortsätta att vara en plats där den kristna minoriteten kan mötas, be och uttrycka sin tro. Det är en del av kampen för religionsfrihet. Religionsdialog är ett annat område som vi väljer att stödja eftersom det bidrar till ömsesidig förståelse och insikt om att vi alla har ett gemensamt ansvar för varandra.

vikten av utbyte och utbildning Teologisk utbildning är viktigt för att kyrkor ska kunna utvecklas och deras ledarskapskapacitet stärkas.

Välutbildade ledare, utifrån varje kyrkas lokala förutsättningar och behov, är grundläggande för att varje kyrka ska kunna vara en positiv kraft i sitt samhälle. Därmed är projekten under det här insamlingstemat i många fall en förutsättning för att andra projekt som finns under övriga teman ska fungera. Därför stödjer vi utbildning som bidrar till att kyrkor och kyrkliga organisationer kan fullgöra sin uppgift.

För att vi ska vara relevanta i vår egen samtid behöver vi utveckla vår tro, tradition och teologi. När vi samverkar och reflekterar teologiskt med människor i andra kyrkor berikas, påverkas och förändras vi. Att dela erfarenheter, inte minst genom ungdomsutbyten, är därför viktigt för hela kyrkans utveckling. u

9

tro och lärande

Kyrkan ger trygghet i våldets Colombia De flesta som bor i Caracolí har tvingats flytta från landsbygden på grund av fattigdom eller för att paramilitärer tvingat bort dem eller för att armén konfiskerat deras mark. Våld och fattigdom präglar deras liv.

Caracolí i utkanten av Bogotá är en konfliktfylld plats. Väpnade aktörer är verksamma i området och utövar beskyddarverksamhet och tvångsre­ krytering och på berget låg tidigare en militär postering. Hembesök är en viktig del av arbetet när pastor Jairo Suarez i lutherska kyrkan kommer till Caracolí.

– Människornas rädsla är så stark att den ligger utanpå skinnet. De är rädda för våldet, för ekonomiska problem, för att inte räcka till för sina barn. Den lutherska kyrkan är liten, men vi erbjuder stöd till alla som vill, säger han.

kyrkan ger ro

– Kyrkan är en plats där jag får känna ro, där jag kan få prata med någon och känna mig hel. Jag har mitt liv i den lutherska kyrkan, säger Sofia och visar handarbeten som hon tillverkar där och vars försäljning ger ett litet tillskott.

Sina erfarenheter delar hon med Juanita. Juanitas ene bror mördades, den andre är försvunnen och hon är ständigt rädd och själv på flykt.

– Kyrkan är ett oerhört stöd för mig.

Jag deltar i kurser, träffar vänner och får prata.

P63 Colombia

Vill du stödja en tryggare framtid för dem som lever mitt i våldet? Märk din gåva P63.

Läs mer: www.svenskakyrkan.se/P63

fakta

I Colombia pågår en av världens längsta och allvarligaste humanitära kriser.

Gerillor, paramilitärer och armén deltar i den väpnade konflikten. Runt tio procent av befolkningen lever som flyktingar, många i extrem fattigdom.

Den lutherska kyrkan har en bred verksamhet: utbildning för mammor, insatser för ungdomar som riskerar att hamna i kriminalitet och för barn från våldsamma familjeförhållanden, utbildning för hörselskadade, ofta övergivna barn, arbete mot hiv och aids bland unga, skogsplantering, skydd av vattenkällor, utbildning i mänskliga rättigheter och påverkansarbete för att de ska följas.

foto: thomas ekelund/ikon

Juanita är ständigt rädd för våldet. Lutherska kyrkan är ett viktigt stöd mitt i oron.

– Jag är inte själv lutheran, men kyrkan har förändrat mitt liv, berättar Juanita.

Förskoleklassen har fruktstund på kyrkans dagis som är en del av den colombianska lutherska kyrkans breda diakonala verksamhet. En del av barnen kommer från trasiga och våldsamma familjeförhållanden och behöver extra stöd.

10

tro och lärande

Teckenspråket öppnar barnens dörr till framtiden Om du är ett dövt barn i Eritrea stannar du troligen hemma när de andra barnen går i skolan. Men den evangelisklutherska kyrkan ger hörselskadade barn anpassad undervisning vid sina två skolor.

På kyrkans skolor undervisas döva flickor och pojkar med olika religiös, etnisk och kulturell bakgrund från hela landet. Skolorna har olika yrkesutbild­ ningar och får eleverna att inse att de klarar att utbilda sig. Det har Fithawit Mekonen upptäckt: – Jag gör allt jag kan för att visa den hörande världen att döva kan göra det hörande kan.

Många fortsätter i vanlig skola och tar sig till högre studier. En av dem är Abudelrezak Mohamed.

– Jag väntar på att komma in på lärarutbildningen i Asmara.

många står i kö

500 barn står i kö till dövskolorna, men i ett land med sex miljoner invånare är naturligtvis behoven mycket större än så.

– Ju mer stöd vi får desto större möjlig­ het har vi att ta emot elever. Byggnaderna finns, det är inte så svårt att utbilda lärare, men lönerna är en utmaning, säger Temesghen Berhane från kyrkan.

I princip förekommer inte utländska biståndsorganisationer i Eritrea. Men

Svenska kyrkan har en lång relation med den evangelisk-lutherska kyrkan och kan fortsätta stödet till kyrkans unika dövskolor. Även om det just nu är begränsat, ser människor att de inte är bortglömda.

Vill du vara med och ge döva barn ett meningsfullt liv? Märk din gåva P12.

Läs mer: www.svenskakyrkan.se/P12

fakta

Drygt 150 barn går i dövskolorna som drivs av Eritreas evangelisk-lutherska kyrka. Elever antas efter behovsprövning, barn utan föräldrar prioriteras. Skolan i Keren har funnits i 55 år och skolan i Asmara i nästan 30, båda med klasserna 1–5. Varje år avslutar 10–15 elever femte klass.

foto: stig lundberg

P12 Eritrea

På den evangelisk-lutherska kyrkans dövkola i Asmara kommer många barn för första gången i kontakt med det formella teckenspråket. För många av dem blir det en omvälvande och positiv upplevelse att möta andra barn som också är döva.

11

tro och lärande

Utbytesprogram för unga Genom utbytet Ung i den världsvida kyrkan fick Lydia Sjöberg se hur den lutherska kyrkan i Costa Rica tar tillvara de unga och för brasilianske Roberto de Oliveira Nielsen blev mötet med sjukhuskyrkan det bästa minnet från Sverige.

Lydia Sjöberg berättar att ungdomarna i lutherska kyrkan i Costa Rica får påverka och ta plats i ett annars rätt konservativt samhälle. Arbetet för samhällets utsatta har utmanat hennes föreställningar om vad en kyrka är och kan göra.

– Jag har också knutit kontakter med de andra deltagarna och fått ta del av deras erfarenheter från Brasilien, Tanzania och Filippinerna. Vi är ett relationsnätverk mellan kyrkor och mellan länder, något som känns otroligt meningsfullt.

inspirerande erfarenheter

Roberto de Oliveira Nielsens bästa minne från utbytet i Sverige är från sjukhuskyrkan.

foto: magnus aronson/ikon

P179 Globalt

12

– När jag var där fick barnen besök av clowner och jag skulle så gärna vilja göra något liknande i Brasilien där jag på fritiden ägnar mycket tid åt kyrkans ungdomsarbete.

I Västeråsförsamlingen Önsta har han varit aktiv i gruppverksamheter med både barn och äldre. När han ska beskriva den världsvida kyrkan jämför han den med kärlek.

– Man behöver inte kunna språket, man kan bli rörd och berörd ändå.

En viktig del av de svenska deltagar­ nas uppdrag är att inspirera till internationellt engagemang, något som också Lydia Sjöberg har gjort.

– Genom programmet har jag fått möjlighet att ingå i ett helt annat sammanhang än vad jag är van vid.

Utbytet har vidgat min syn, ibland gjort mig upprörd och arg och gett mig inspiration till att förändra.

Vill du förstärka utbytet i den världs­ vida kyrkan? Märk din gåva P179.

Läs mer: www.svenskakyrkan.se/P179

fakta

Ung i den världsvida kyrkan är Svenska kyrkans utbytesprogram för unga vuxna från Sverige, Tanzania, Brasilien, Costa Rica, Sydafrika och Filippinerna. Varje höst reser svenska stipendiater till en annan del av världen för att under tre månader delta i kyrkans verksamhet och livet i lokalsamhället. På våren kommer deltagare från utbytesländerna till svenska församlingar och förstärker gemenskapen i den världsvida kyrkan.

Brasilianaren Roberto de Oliveira Nielsen (i gult) tar med sig Önsta församling på en tur med berg- och dalbana och visar att man med lite fantasi kan ha kul tillsammans oavsett var man befinner sig eller om man talar samma språk.

tro och lärande

Stöd prästers kamp mot förtryck Indien är fortfarande starkt präglat av kastväsendet, och de som är daliter − eller ”oberörbara” − befinner sig längst ned i samhället. Trots lagstiftning kränks deras rättigheter om och om igen.

foto: erik berggren/ikon

P134 Indien

I flermiljonstaden Madurai ligger Tamilnadu Theological Seminary, TTS. Här lär sig studenterna, varav mer än hälften är daliter, ett nytt sätt att se på samhället utifrån Jesu budskap om allas lika värde. Det är revolutionerande.

– På TTS har jag fått lära mig en massa bra saker. Att Gud är universell och allsmäktig och älskar alla människor. Hur vi ska ta hand om varandra och älska varandra oavsett kast. Hur världen borde vara, säger studenten Inbaraj.

livserfarenheter blir teologi

– Det är stor skillnad på teologin vi lär ut här och teologin som praktiseras i

kyrkorna. Vi talar om kontextuell teologi – att inkludera människors liv i teologin. När människor inte har något att äta måste vi förstå deras situation.

Det är ur människors livserfarenheter som teologi föds, förklarar Ivy Singh, lärare i systematisk teologi.

TTS är en positiv kraft för alla människors lika värde i Indien. För TTS är målet att stå emot de destruk­ tiva krafter som vill splittra samhället mellan rika och fattiga. Detta är en prästutbildning med båda fötterna i den indiska verkligheten, en utbildning där de utstötta och fattiga inte glöms bort.

foto: kerstin pihl

Tamilnadu Theological Seminary i Madurai, Indien.

Flermiljonstaden Madurai. Under det andra året på prästutbildningen bor studenterna i slumområden för att komma nära det samhälle som de ska verka i.

Vill du stödja det teologiska seminariets arbete och daliterna i Indien? Märk din gåva P134.

Läs mer: www.svenskakyrkan.se/P134

13

tro och lärande

Utbildning och stöd till unga kristna Ungdomarna på ITCF i Rawalpindi är oroliga för framtiden, för våld och terror. Men institutets kurser ger dem stöd i deras liv som kristna och stärker deras självförtroende.

P215 Pakistan

fakta

–På institutet ITCF har jag fått lära mig mer om etik och mänskliga rättigheter, berättar Sharoon Stephen som liksom studiekamraten Aftab Younas oroas av våldsyttringarna i landet.

22-åriga Reema Nasir läser kommuni­ kation på universitetet och försörjs av föräldrarna. Eftersom kristna inte ges mycket utrymme i medierna hoppas hon få arbete och bidra till en ändring av det. Kvällskursen på ITCF betyder mycket för henne och hon tackar alla som stödjer institutet.

– Vi får självförtroende och jag blir medveten om min kristna tro. Reema Nasirs oro gäller framtiden och terroris­ men i Pakistan. Liknande tankar har Sharoon Stephen, 22 år.

– Jag är rädd för terroristernas våld.

Rättvisa innebär att alla i Pakistan ska kunna känna sig trygga och ha samma rättigheter, säger han. Han stiger upp redan kl 3 för att arbeta på ett call center kl 4.30–13. På ITFC har han lärt sig mer om etik, värderingar och mänskliga rättigheter.

kursen ger styrka

– Jag arbetar på en frivilligorganisation och sparar pengar för att kunna utbilda

14

mig, berättar Raheel Khokhan, 25 år.

Han hoppas på lika rättigheter för alla och lika lag för kristna och muslimer.

Om ITCF har han bara gott att säga: – Det kristna programmet är jättebra och viktigt. Du måste vara stark i tron,

Institutet för teologi och kristen utbildning, ITCF, är ekumeniskt. Målen är bland annat att fördjupa studenternas Gudsrelation, arbeta för mänskliga rättigheter, fred och rättvisa och skapa förståelse för hur man lever i en muslimsk miljö. Utbildningen är en kväll i veckan i två år med möjlighet till ett tredje.

Kvinnors kursavgift subventioneras eftersom många familjer inte vill betala för kvinnors utbildning. På institutet kan de känna sig trygga och aktivt delta i diskussionerna.

och kursen ger styrka att möta andra.

Vill du stödja unga kristnas utbildning och rättigheter i Pakistan? Märk gåvan P215.

Läs mer: www.svenskakyrkan.se/P215

Vid sidan av universitetsstudierna besöker Reema Nasir Institutet för teologi och kristen utbildning, ITCF, en kväll i veckan.

foto: per kristiansson

foto: per kristiansson

Pakistan är fattigt och näst längst ner på skalan för basutbildning. Ca 1,5 procent av befolkningen är kristen och många hör till landets fattigaste. Den islamska statens lagar diskriminerar både kvinnor och minoriteter. Förföljelse av kristna och attentat mot kyrkor skapar rädsla och vida klyftor i samhället.

tro och lärande

Kyrkan står för hopp i krisen Utbildning och hälsovård har alltid varit viktiga frågor för lutherska kyrkan i Zimbabwe och kyrkan bedriver fortfarande både skolor och sjukhus.

foto: ewa almqvist/ikon

P185 Zimbabwe

Nattvardsfirande vid förnyelsemöte för den lutherska kyrkan i Chegato, Zimbabwe.

du kan göra skillnad

Här har du en möjlighet att bidra till hela kyrkans verksamhet så att den kan fortsätta att vara kyrka i ett utsatt samhälle. Ännu för en tid framöver är ELCZ beroende av stöd utifrån. Genom kyrkans arbete lindras människors nöd

i Zimbabwe – både själsligt och kroppsligt.

foto: linda mickelsson/ikon

Den politiska situationen i Zimbabwe har gjort det omöjligt för kyrkan att arbeta för att bli ekonomiskt självför­ sörjande. Kyrkan är i stort behov av stöd utifrån för att kunna fortsätta sin verksamhet, precis som människor i Zimbabwe är i stort behov av stöd från kyrkan. Svenska kyrkan har haft kontakter med den evangelisk-lutherska kyrkan i Zimbabwe, ELCZ, ända sedan starten 1903 då Svenska kyrkan var med och grundade kyrkan.

Vill du stärka den lutherska kyrkan i Zimbabwe och bidra till att befolk­ ningen i Zimbabwe kan få stöd och hopp av sin kyrka? Märk din gåva P185. Vill du läsa mer?

Besök: www.svenskakyrkan.se/P185

–Det är hög arbetslöshet i Zimbabwe och folk kämpar för att överleva. Kyrkan stödjer sjukhus och utbildningar av diakoner som kan förmedla hopp till människor som lever i utsatthet. För mig personligen är det livsviktigt med min tro och att leva med kyrkan. Stödet från Svenska kyrkan är avgörande för oss. Behoven är oändliga. Dr S.M. Dube, biskop, lutherska kyrkan i Zimbabwe, ELCZ.

15

huvud

Hรฅllbar fรถrsรถrjning

16

foto: magnus aronson/ikon

t Soeum Mann bor på Kambodjas landsbygd och är änka med flera barn att försörja. Med stöd från Svenska kyrkans lokala partner LWD har hon utarbetat en plan för att familjens framtid ska bli bättre: såväl skolgång för döttrarna som fruktträd ingår i planen.

vad är hållbar försörjning?

Svenska kyrkan vill sätta människan i centrum och människors egen förmåga och kraft att förändra sina liv.

Därför arbetar vi med hållbar försörjning, ett område som inkluderar en hållbar utveckling för skapelsen och ett hållbart liv för oss. Det handlar om ekonomisk rättvisa, utbildning och landsbygdsutveckling. Att både dagens och morgondagens människor ska känna trygghet och tillit inför framtiden – att skördarna ska räcka, att kommande generationer ska kunna försörja sig och att både kvinnor och män har makten över sina liv och sin utveckling.

från otrygg och sårbar Det finns grundläggande rättigheter som egentligen gäller för alla människor, som mat och rent vatten, utbildning och hälsovård, men i många av de länder där Svenska kyrkans partner arbetar är det inte så verkligheten ser ut. Hungern är fortfarande en realitet. Alla flickor och pojkar går inte i skolan. Ofta måste flickorna avsluta skolan tidigare än sina bröder. Malaria, tuberkolos och vattenburna sjukdomar är vanliga dödsorsaker i fattiga länder. Många barn får aldrig uppleva sin femårsdag. För de allra flesta på landsbygden är jordbruket den främsta inkomstkällan, men för många av dem är det svårt att försörja sig. Därför behövs förbättrade lantbruksmetoder, ny teknik, utbildning, fler inkomstkällor och tillgång till finansiella tjänster som lånemöjligheter och sparande.

På platser där klimatförändringarna märks allt mer behövs förebyggande katastrofarbete för att de som bor där ska bli mindre sårbara och bättre rustade att hantera kriser och variationer.

till makt över mitt eget liv Människor kan och vill själva förändra sina liv, men det är inte så enkelt att kräva sina rättigheter när man är fast i djup fattigdom. Tillhör du dessutom en marginaliserad grupp i samhället är det i princip omöjligt. Därför måste vi stödja människors kamp och göra det möjligt för kvinnor och män att själva ta makten över sina liv. I vissa fall behöver vi också höja rösten för att fattiga männi­ skors perspektiv ska bli synliga. Vi måste arbeta på många olika fronter samtidigt för att bidra till hållbar försörjning i världen. u

17

hållbar försörjning

Verktygen som förbättrar livet för de fattigaste Firoja som är från en by i nordvästra Bangladesh var 14 år när hon blev bortgift. Problemen var stora från början och blev än värre när mannen dog. I flera år kämpade hon för att få tillvaron att gå ihop. Ett jordbruksprojekt förändrade hennes liv.

utslängd av svärföräldrarna

När hennes man plötsligt dog slängde svärföräldrarna ut Firoja. Hon hade inget annat val än att ta sönerna med sig till sina fattiga föräldrar. Hon fick arbete som hembiträde hos en granne, men lönen räckte knappt till det nödvändigas­ te. När sönerna bildade familj fortsatte Firoja att leva på existensminimum.

Vändpunkten kom när Firoja träffade en anställd på organisationen RDRS Bangladesh som berättade om ett jordbruksprojekt för fattiga kvinnor och bjöd henne till ett möte. Firoja gick med i en grupp där hon lärde sig om odling, trädplantering och höns- och getupp­ födning och fick fröer med sig hem.

Eftersom Firoja inte hade någon egen mark fick hon genom RDRS dela en bit mark med två andra kvinnor från kursen. Idag odlar Firoja så mycket att hon kan sälja grönsaker på marknaden.

Nyligen fick hon genom RDRS några hönor, en tupp och två getter.

– Jag är nöjd med mitt liv. För första gången slipper jag oroa mig över mat för dagen. Eftersom jag kan försörja mig har jag också fått bättre själv­för­troende, förklarar Firoja.

fler kvinnliga ledare

Sabrina Sharmin, en av samordnarna inom RDRS, har träffat många kvinnor i Firojas situation.

– Att stärka kvinnors rättigheter är en viktig del av allt vi arbetar för. Kvinnor är engagerade i alla våra projekt, och där ingår utbildning för att förhindra tidiga äktenskap och våld mot kvinnor.

Kvinnor i Bangladesh har blivit starkare. Det ser vi dels i vårt arbete, dels i att vi fått fler kvinnliga ledare i landet, konstaterar Sabrina Sharmin.

Vill du stödja fattiga kvinnor i Bangladesh? Märk din gåva P41.

Läs mer: www.svenskakyrkan.se/P41

fakta

Bangladesh är ett av världens folktätaste länder. Nästan halva befolkningen är analfabeter. 60–70 procent av kvinnorna uppges ha utsatts för våld. RDRS arbete är inriktat på lokal organisering, kvinnors rättigheter, hälsa, jordbruk, klimatanpassning och miljö och når mer än 400 000 familjer. Svenska kyrkan har samarbetat med RDRS Bangladesh sedan 1970-talet.

P41 Bangladesh

Firoja odlar idag sin egen mat. Hon säljer överskottet på den lokala marknaden och lever nu bättre än hon någonsin gjort. Att kunna försörja sig själv har också gett henne ett stärkt självförtroende.

18

foto: rdrs staff/ikon

Firoja fick snabbt två söner. Men mannen hade inget arbete och de måste bo hos hans föräldrar. Firoja hade inga möjligheter att bidra till försörjningen.

hållbar försörjning

Dammen blev början på en ny framtid – Vi kunde inte få upp något grundvatten från marken. Det enda vatten vi hade kom från en liten damm men vattnet var smutsigt och räckte inte hela året runt, berättar Zaw Moe Swe från byn Tone Le is our i Burma.

foto: lwin maung maung/lwf

P186 Burma

Kvinnogruppen har möte i byn Myin Ka Kone i oktober 2012. Vi stödjer utbildning i mänskliga rättigheter och bidrar till att fattiga i Burma organiserar sig för att kunna påverka myndigheter för att få det bättre. Vi stödjer också arbetet för rent vatten, skolgång, hälsovård, jordbruksutbildning och katastrofberedskap.

Under sommaren fick Zaw och de andra i byn gå till en annan by för att hämta vatten. Att tvingas använda flera av dygnets timmar för att hämta vatten förhindrar människor från att ha tid att arbeta för sin försörjning. Ibland hindras barn från att gå till skolan eftersom de behöver hjälpa till med familjens mest livsnödvändiga sysslor.

Brist på rent vatten ger många negativa effekter för den som redan saknar möjlighet till försörjning, utbildning och sjukvård.

mindre tid att hämta vatten och byborna kan istället ägna sig åt andra göromål, berättar Zaw. Även i andra byar bedrivs arbete som handlar om utbildning i jordbruk och grönsaksodling, skolbyggnation och förberedande insatser inför naturkata­ strofer. De vuxna utbildas i organisa­ tion, demokrati, ledarskap och jämställdhet. Byborna får hjälp att organisera sig i byråd för gemensamma frågor som skola, vattenförsörjning, sanitet och försörjningsmöjligheter.

många möjligheter för en bättre framtid

ungdomarna är viktiga

I Zaws by har Svenska kyrkans partner nu byggt en damm vars vatten räcker året om. Många i byn var aktiva i bygget och sextio personer från fattiga familjer fick anställning och lön vid damm­bygget.

– Nu har vi inte längre bekymmer med vatten på sommaren. Det går åt

I många byar jobbar man med volon­ tärer vilket är ett bra sätt att få in de unga. Det är viktigt att de unga är delaktiga i utvecklingen av byn och i beslutsprocesserna. På så sätt blir de högst aktiva i att bygga sin egen framtid och projektets insatser lever vidare genom nya generationer.

Vill du bidra till bättre livsvillkor i Burma? Märk gåvan P186.

Läs mer: www.svenskakyrkan.se/P186

Dina gåvor går till…

•U tbildning i mänskliga rättigheter och hjälp för fattiga att organisera sig och kunna påverka myndigheter att bidra till utveckling på landsbygden.

•Ö kad hälsa och skolgång för barn: nya eller renoverade skolor, lärare, för­bättrade skolvägar, cyklar till barn som har långt till skolan och rent vatten och sanitet i skolorna.

•M ödrahälsovård, rådgivning och utbildning i sanitet för att minska mödra- och barnadödligheten.

•V atten och sanitet: toaletter, brunnar, tillsättning och utbildning av vattenkommittéer, rening av vattendammar, utbildning om sanitet i hem och skolor.

19

hållbar försörjning

Kunskap bidrar till trygghet och försörjning Många fattiga i Centralamerika åker till grannländerna för att skrapa ihop till sin överlevnad. Gamla könsroller och kvinnoförtryck bidrar till den svåra situationen. Men här finns organisationer och människor som arbetar för en förändring.

kvinnors rättigheter

Organisationen Asede delar under svårare tider ut mat och redskap till den utsatta befolkningen, som också får hjälp att organisera sig i grupper för att bättre hantera de årliga översvämning­

arna. Asede sprider också kunskap för bättre försörjning och jordbruksmetod­ er. Paulina Choc Ixim som arbetar med Asedes kurser träffar både män och kvinnor.

– Vi kvinnor har varit hänvisade till att föda barn och laga mat. Vi har aldrig fått säga vad vi tycker och ingen har frågat om vår åsikt. Men det har vi börjat ändra på. Det handlar mycket om att låta både män och kvinnor komma till tals.

Paulina Choc Ixim ser förändringar.

– Vi lär kvinnor att de har rättigheter och hur de tar vara på dem. Och vi lär männen att kvinnorna måste vara med i alla beslut som rör deras liv. I dag får kvinnorna vara delaktiga på ett annat sätt och det ger naturligtvis byn helt andra möjligheter att utvecklas, berättar hon.

Vill du vara med och förändra människors liv i Centralamerika?

Märk gåvan P27.

Läs mer: www.svenskakyrkan.se/P27

fakta

Ikväll lägger sig åtta miljoner central­ amerikaner hungriga. Över hälften av befolkningen lever i fattigdom, 27 % i extrem fattigdom. I Guatemala är levnadsvillkoren för mayaindianernas ättlingar allmänt mycket sämre än för landets övriga befolkning. Barnadödlig­ heten är 20 % respektive 5,6 %. Medellivslängden är 45 år respektive 63 år.

Svenska kyrkan stödjer verksamheten i Guatemala, Nicaragua och Honduras.

De lutherska kyrkorna i de tre länderna ansvarar tillsammans för arbetet.

P27 Centralamerika

– Jag har fått hjälp att bygga den här tanken som samlar upp regnvatten. Det har förändrat mycket för mig. Vatten är en bristvara, men sedan jag fått hjälp med att ta vara på det vatten som finns kan jag odla här hemma, berättar Vicente Jaxcal, i Alta Verapaz, Guatemala.

20

foto: magnus aronson/ikon

De senaste åren har Alberto Cac i byn Esperancita de Rio, Guatemala, tvingats arbeta på bananplantage i Mexiko för att försörja sig. Efter en månad återvänder han till sin syster Elena, som under tiden tvingats låna pengar till sin och barnens överlevnad. Alberto Cacs lön går åt till att betala tillbaka hennes skulder.

– Jag äger ingenting. Min stora oro är pengarna. När jag inte reser måste jag hyra mark och odla majs. Jag drömmer om en egen jordlott att odla på till min syster och barnen, säger han.

hållbar försörjning

Kamp för överlevnad och markrättigheter I Quibdo, Colombia, lever nästan var femte invånare i fattigdom utan sjukvård, med dålig skola, våld, narkotika och kriminalitet. Allt detta drabbar barnen hårdast.

P90 Colombia

Gabriel tillhör ursprungsbefolkningen i Chocó och drömmer om att bo kvar i hembyn. Men hans rädsla är stor för att familjen ska tvingas därifrån av dem som vill komma åt marken.

Marta är 17 år. Hennes rörelser är ­ryckiga och blicken orolig. Hon får anstränga sig för att bära den lilla flickan på armen.

– Någon hade huggit Marta med machete, men barnet i magen överlevde.

På sjukhuset kunde de lappa ihop de fysiska skadorna, de psykiska får hon leva med resten av livet, säger Micaela Pfistner från katolska kyrkan.

Marta bor i stadsdelen Zona Norte där de flesta är på flykt, bortjagade från sin mark. Över 75 procent av invånarna är under 18 år. 85 procent av barnen lever utan sin pappa. Mödrarna som letar arbete lämnar ansvaret till de äldre barnen. Droger, prostitution och våld finns alldeles utanför dörren och ibland innanför.

hotad till livet

Hamilton Robledo bor i Zona Norte och tillhör den afro-colombianska befolkningen. När han blev kollega med Micaela Pfistner för sex år sen hade ungdomsgängens krig tagit livet av mellan 200 och 300 barn och unga.

Kriminella gäng har hotat Hamilton

Robledo till livet och han har tvingats lämna stadsdelen några gånger. Men han slutar inte.

– Det finns så mycket att göra för barnen här, säger han.

Micaela Pfistner berättar att kampen är ojämn men att de försöker arbeta i tre steg.

– Vi finns hos riskgrupper som ännu inte blivit missbrukare eller kriminella.

Vi försöker följa dem som redan missbrukar och dragits in i våldet genom att försöka få dem tillbaka till skolan, tala om sjukdomar och visa på att livet har annat att erbjuda. Slutligen

foto: thomas ekelund/ikon

I Martas stadsdel är hotet om våld ständigt närvarande, men kyrkan finns också på plats som en motvikt.

försöker vi utbilda barn och familjer om vad droger är, vad brottslighet innebär och vad man kan göra för att undvika detta.

Vill du bidra till barns och ungdomars framtid i Colombia? Märk din gåva P90.

Läs mer: www.svenskakyrkan.se/P90

Fakta

Quibdo ligger i Chocó i nordvästra Colombia. Colombianer med afrikanskt ursprung är en majoritet men här lever också ursprungsfolk. Deras rättigheter kränks ständigt inte minst till följd av den väpnade konflikten. Rika naturtillgångar får multinationella företag att etablera sig i Chocó och söka nya marker att exploatera, vilket komplicerar läget ytterligare.

Organisationerna Cocomopoca och Asorewa utbildar afro-colombianer och urfolk i ledarskap och organisering för att ge dem kunskap och styrka att förändra och behålla ett hållbart sätt att leva. Svenska kyrkan stödjer Cocomopocas och Asorewas verksamhet i Chocó liksom Micaela Pfistners och Hamilton Robledos arbete i Zona Norte.

21

hållbar försörjning

Jordbruksstöd och jämställdhet På 1990-talet höll Fadeh på att svälta ihjäl. Nu har hon ett eget hem, kaffebuskar och mangoträd. Kontakten med kyrkan gav henne trygghet och självförtroende.

Under 90-talet höll Fadeh på att svälta ihjäl i hungersnöden som rådde där hon då bodde. Hon deporterades till en annan del av Etiopien, förlorade sin son och tappade lusten att leva.

– Men för sju år sedan förändrades mitt liv. Jag kom med i Mekane Yesus-kyrkans landsbygdsprojekt och fick hjälp att starta ett litet företag.

I dag är jag gift och vi lever här med våra tre barn, berättar idag 48-åriga Fadeh.

Liksom många andra fattiga kvinnor fick Fadeh två getter som en form av mikrolån. Efter två år lämnade hon tillbaka två killingar. Hon sålde en av getterna och köpte en ko som gett sju kalvar. Nu har Fadeh bikupor,

kaffebuskar och mangoträd och har investerat i en kvarn.

jästen i livet

Fadeh ingår i en grupp om 15 kvinnor som har ett eget kredit- och sparsystem och lär sig hur man skaffar sig inkomster.

140 sådana grupper finns i området.

Männen har egna grupper för att föränd­ ra sin attityd och se kvinnor som jämlika i familj och ekonomi. Fadeh strålar: – Berätta för andra hur mycket jag uppskattar vad kyrkan gör i det här området! Jag har fått självför­troende och min trygghet tillbaka. Med lite hjälp kunde mitt liv börja växa. Kyrkan är jästen i mitt liv.

Vill du bidra till att fler kvinnor i Etiopien får vara med om samma förändring som Fadeh? Märk gåvan P20.

Läs mer: www.svenskakyrkan.se/P20

Din gåva går till…

Din gåva går till stöd för förbättrat jordbruk, trädplantering, ökad tillgång till rent vatten, spargrupper för kvinnor som får möjlighet att starta småföretagande, arbete mot hiv och aids, stöd till skolor och utbildning i miljöfrågor och hållbar användning av jordbruksmark, vatten och skogar.

foto: helena alm norberg

P20 Etiopien

foto: magnus aronson/ikon

Genom Mekane Yesus-kyrkan fick Fadeh två getter. Efter två år lämnade hon tillbaka två killingar. – Sedan sålde jag en av getterna och köpte en ko som gett sju kalvar. Nu har jag bikupor, kaffebuskar och mangoträd.

Pengarna jag tjänat har jag investerat i en kvarn. Min son har jag nu råd att skicka till en privatskola, säger Fadeh stolt.

Vardagen innebär hårt arbete med att hämta vatten, samla ved och arbeta på åkern för Yeshi Demke (i gult) och de andra kvinnorna i byn Golbo.

Arbetet har blivit lite lättare genom att Yeshi fått en vedsnål spis och lärt sig mer om odling genom det landsbygdsutvecklingsprojekt som Svenska kyrkan stödjer.

22

FAKTA

Syftet med projektet i Tisabalima är att förbättra tillgången på mat och synliggöra kvinnor och ge dem självförtroende och förmåga att ta kommando över framtiden. Etiopien riskerar ständigt missväxt och hungersnöd. Befolkningen har under 1900-talet ökat från 20 till 80 miljoner. Därför undervisas i växelbruk och tåligare grödor tas fram som ger högre avkastning. Projektet har varit så framgångsrikt att flera organisationer och den etiopiska staten tar efter modellen.

hållbar försörjning

Nytt liv för prostituerade kvinnor När Seble våldtogs och blev gravid fick hon flytta hem till sin mammas väninna. – Kvinnan var prostituerad och berättade för mig hur enkelt det var att tjäna pengar genom att sälja sex. Jag var 14 år när jag tog emot min första kund.

P192 Etiopien

foto: magnus aronson/ikon

Seble fick aldrig uppleva en trygg barndom.

Som 12-åring blev hon våldtagen och hamnade snart i prostitution. Projektet Nytt liv för unga kvinnor blev vändningen för henne.

Många unga kvinnor i Addis Abeba har liknande erfarenheter av livet. Många kommer till huvudstaden i hopp om arbete. En del överges av sina män och när de inte lyckas få något arbete börjar de prostituera sig för att få mat till sig och barnen. Åren som prostituerad och missbru­ kare har gjort tydliga avtryck. Sedan Seble, 35 år, kom med i projektet Nytt liv för unga kvinnor har hon fått veta att hon är hiv-positiv.

Det tog lång tid innan personerna från projektet lyckades övertyga Seble att komma till deras informations­ lunch.

– Det var patetiskt för mig att de stod där och pratade med oss om att vi var älskade och att det fanns ett bättre liv.

Men de gav inte upp och efter ett tag fick jag kontakt med en kvinna som

kunde bemöta mitt förakt och min ilska. Det var tack vare henne som jag till slut gick till informationslunchen tillsammans med de fem flickor som jag då förmedlade kunder åt.

Tidigare hade hon aldrig lagat mat men under förmiddagens hushållskurs har hon gjort en jättegod pizza. Tanken är att tjäna pengar på att laga snabbmat och sälja till skolungdomar i området.

Seble lyfter fram samtalsterapi och

rådgivning som viktiga delar för hennes utveckling under projektet.

– Jag har lärt mig att jag är någon utan löshår och urringade tajta kläder.

Jag har fått mitt människovärde tillbaka. Det är det största.

Vill du vara med och skapa ett bättre liv för kvinnor som lever i utsatthet i Addis Abeba? Märk din gåva P192.

Läs mer: www.svenskakyrkan.se/P192

FAKTA

Projektet Nytt liv för unga kvinnor fick 2012 ett pris som bästa projekt av CRDA, som består av utvecklingsorganisationer verksamma i Etiopien. Projektet drivs av Mekane Yesus-kyrkan för att hjälpa unga kvinnor ur prostitution och bli självförsörjande. I kyrkans arbete ingår vård, rehabilitering, rådgivning, yrkesutbildning, förskola och förebyggande insatser mot hiv och aids. Kvinnor får stödfamiljer och mentorer från kyrkans församlingar och barnen får hjälp att börja eller återuppta sin skolgång.

23

hållbar försörjning

Stå upp för Manilas gatubarn Under en av Manilas motorvägar, intill ett smutsigt vattendrag, lever hundratalet familjer i ett samhälle byggt av tält, brädor och pappkartonger. De försörjer sig på att sälja skrot och plastflaskor.

Totalt bor omkring 500 personer här.

De kopplar in sig på el- och vattenled­ ningar, men ofta kapar myndigheterna åtkomsten, och skjulen är beckmörka på kvällar och nätter. Många barn säljer flaskor med vatten uppe på motorvägen. Ungefär en gång om året beordrar regeringen polisen att riva slumbostäderna. Familjerna förs till statliga husprojekt, stora områden med betonghus som saknar alla möjligheter till försörjning. I deras område finns i alla fall skrot att sälja, och så blir det

P135 Filippinerna

en kamp mellan myndigheterna och människorna som återvänder och bygger upp sina skjul igen.

gatubarn blir gatupersonal

Mitt i denna fattiga och osäkra tillvaro driver organisationen Kanlungan en skola där barnen får ett litet mål mat om dagen. Det är ganska vanligt att de tar med sig maten hem. Fred var ett av de barn som levde på gatan och fick kontakt med Kanlungan genom deras drop in-center. Han blev så småningom

”gatupersonal” – tidigare gatubarn söker upp andra som de vet behöver hjälp och berättar om centren. Senare utbildade han sig till socialarbetare.

– Att jag arbetar hos Kanlungan beror på att jag vill ge till andra barn det stöd jag själv fick en gång, förklarar Fred.

Du kan bidra till större trygghet för Manilas gatubarn! Märk gåvan P135.

Läs mer: www.svenskakyrkan.se/P135

fakta

Nära hälften av Filippinernas runt 94 miljoner invånare är barn. Fyra barn av tio går inte i skolan, 1,5 miljoner är gatubarn och fyra miljoner är barnar­ betare. 60 000−100 000 barn finns inom människohandeln.

Joy G Paller är socionom och har jobbat hos Kanlungan sedan 1999 med barn som växt upp under svåra förhållanden. – Ibland tappar jag nästan hoppet och orkar inte höra om alla hemskheter som sker men jag måste fortsätta.

Vi måste fortsätta med mod, självkänsla och professionalitet. Det måste vara vi som bär hoppet och överför det till barnen.

Fred vet hur det är att växa upp på gatan och kom som barn i kontakt med organisationen Kanlungan. Idag jobbar Fred som socialarbetare för Kanlungan och möter människor som han kan ge samma stöd han själv har fått. 15-åriga Bernadotte som går i Kanlungans skola sammankallar barn från gatan och tar med dem till skolan. Med sig under dagen har hon lillasystern Kristalie.

24

foto: magnus aronsson/ikon

foto: magnus aronsson/ikon

Organisationerna Bahay Tuluyan och Kanlungan driver både korttids- och långtidsboende för barn. Bahay Tuluyan (Tryggt hus) är rådgivande när regeringen utformar sitt arbete för att minska antalet gatubarn. Kanlungan (Fristad) har drop in- center där barn kan få mat, dusch och kontakt med socialarbetare.

Svenska kyrkan stödjer också Ecpat Filippinerna, som arbetar mot trafficking av barn och barnpornografi.

hållbar försörjning

Rädda skogen för livets skull Jordens skogar är viktiga för mänskligheten på en mängd olika sätt. De behövs för livets mångfald, för vattnets kretslopp, som genbank och inte minst för klimatet. Nära en femtedel av växthusgaserna har sin grund i avskogningen, framför allt skövlingen av regnskog. foto: anders ölund/ikon

P122 Globalt

Utsikt över regnskog i Irente, Tanzania. Skogsskydd och hållbar avverkning är centrala delar i det globala arbetet för att minska klimatförändringarnas effekter.

Träden är också livsviktiga i vår närmiljö. Skugga, mat, foder, byggma­ terial, bränsle, erosionsskydd och bindning av koldioxid − listan kan göras lång på varför de behövs, både lokalt och globalt. Träden är livsviktiga både för den enskilde bonden och för att lindra växthuseffekten.

Tyvärr har efterfrågan på bränsle och ny jordbruksmark varit så hög i stora delar av vår värld att det i flera generationer har huggits eller bränts ner fler träd än vad som har planterats.

Svenska kyrkan stödjer klimatprojekt i Etiopien och Tanzania. Skogsskydd, trädplantering och hållbar avverkning

är centrala delar i det globala arbetet för att minska klimatförändringarnas effekter. Din gåva kan göra skillnad för jorden vi delar. Vill du stötta Svenska kyrkans globala miljöprojekt märker du din gåva med P122.

Besök också gärna: www.svenskakyrkan.se/P122

25

hållbar försörjning

Bättre bostäder och självförsörjning Flera år efter den stora jordbävningen i Haiti vittnar många raserade byggnader fortfarande om vad som skett. Men en modellby är ett nytt inslag, och i ett av husen bor Justin och Elina Riliskins med sina barn.

foto: paul jeffrey/ikon

P50 Haiti

Framtidstro i modellbyn. Åttaåriga Cheslin Basin hoppar rep bland de nybyggda husen i Gressier, Haiti. 150 familjer som blev hemlösa efter jordbävningen 2010 lever nu i den modellby som byggts för att skapa ett lokalsamhälle som tar hänsyn till både miljö och de människor som bor där.

− Vi klarar oss precis på det vi får in, säger Justin Riliskins som har en liten snickarverkstad i samhället Gressier.

Han och hustrun Elina var tvungna att bo i tält efter jordbävningen. De fem barnen bodde utspridda hos släktingar. − Jag kan inte beskriva den tiden. Vi stod inte ut med att barnen skulle bo i tält. Men jag vet inte om det var bättre eller sämre att inte få leva med sina barn…

mer än ett eget hus

För ungefär ett år sedan fick Justin Riliskins kännedom om planerna på att bygga nya bostäder i byn. Och nu finns modellbyn, ett nybyggt kvarter som Svenska kyrkan har bidragit till. Där bor familjen i ett eget hus som kan stå emot både jordbävningar och orkaner.

Här finns gemenskapscenter och social service, solpaneler, system för vatten­ rening och toaletter. Här pågår

26

fritidsaktiviteter för barn och ungdomar och arbete för att ge invånarna förmåga att hantera eventuella framtida kata­strofer. Plantskolor och trädplan­ tering bidrar till att binda jorden och förhindrar jordskred.

kraft och stolthet

Modellbyn innebar en dramatisk förändring i familjens liv. Nu orkar Justin Riliskins tro på framtiden.

Snickarverkstaden har tagit fart och nu finns kraften att arbeta.

– Jag är så stolt över vad vi har gjort och över vad vi har. Vi vill kunna ge våra barn en annan framtid. Nu tror jag att vi är på rätt väg, säger Elina Riliskins och ler.

Vill du ge hemlösa i Haiti hem och framtid? Märk gåvan P50.

Läs mer: www.svenskakyrkan.se/P50

fakta

Haiti har drabbats av flera naturkatastrofer. Jordbävningen i januari 2010 skadade och dödade 100 000-tals människor.

Många dog också i den koleraepidemi som följde på grund av bristen på rent vatten.

Nästan all skog har skövlats och den brukade marken är extra känslig för svåra oväder med översvämningar och jordskred som följd.

I västra halvklotets fattigaste land råder brist på det mesta. Jordbruket producerar bara ungefär hälften av den mat landet konsumerar. Staten är svag och saknar kapacitet att bistå och skydda de människor som drabbas av katastrofer.

Utan bistånd skulle ekonomin kollapsa.

I projektet ingår katastrofförebyggande arbete, insatser för självförsörjning och plantskolor och trädplantering som ger inkomster och minskar risken för jordskred.

hållbar försörjning

Från hunger till trygghet för utsatta familjer Att försörja sig på Kambodjas landsbygd är särskilt svårt om man är änka och bor långt från närmsta by. Svenska kyrkans partner Life with Dignity, LWD, arbetar med de mest sårbara familjerna i provinsen Kampong Speu.

Soeum Mann är änka och försöker försörja sig och sina tre hemmavarande barn. Det är ett hårt liv. För att hämta vatten måste hon gå fem kilometer enkel väg.

– Jag odlar majs, ris och kassava, men ofta misslyckas skörden och ibland måste jag så tre gånger innan det blir någon majs, förklarar Soeum Mann.

Hon och barnen äter mest druvor, sniglar och löv från skogen. För att tjäna lite pengar städar hon i rika hushåll i omkringliggande byar. En gång köpte hon huvudvärk­stabletter för lönen.

– Ibland när vi går hungriga lång tid blir barnen yra och jag får ont i huvudet. Då hjälper medicinen så att vi kan fortsätta jobba.

Men Soeum Manns liv förändras sakta till det bättre. LWD har hjälpt henne med en utvecklingsplan som både

p25 kambodja

FAKTA

Organisationen LWD samarbetar med myndigheter för att förbättra situationen för utsatta människor och stödjer barns möjlighet till utbildning genom renovering och byggande av skolor med latriner och vattencisterner. Nyckelpersoner i byarna får lära sig vikten av barns rättigheter.

Genom att utbilda byledare och ungdomsgrupper i att tala med familjerna om tabubelagda ämnen bidrar LWD till ökad rättvisa mellan kvinnor och män samt minskar spridningen av hiv och aids.

Vill du bidra till förändring för fattiga familjer på Kambodjas landsbygd?

Märk gåvan P25.

Läs mer: www.svenskakyrkan.se/P25

Fattigdomen till trots övertygades Soeum Mann om vikten att låta döttrarna gå i skolan. I familjer där försörjningen inte går ihop tvingas ofta barnen att ta ett jobb eller arbeta i hemmet. De berövas sin rätt till att vara barn och får aldrig chansen att utbilda sig. P25 arbetar för familjers ökade försörjning och utbildar föräldrar om barns rätt att få gå i skolan.

foto: magnus aronson/ikon

drömmar om hus och fruktträd

gäller bostad, odlingar och döttrarnas utbildning.

– Jag drömmer om ett riktigt hus där det inte regnar in och vill väldigt gärna ha fruktträd, säger Soeum Mann.

Fruktträd ingår i planen liksom olika sorters grödor, burar till kycklingarna och att döttrarna ska gå i skolan. Det är risk att flickorna överfalls när de ensamma går halvmilen genom skogen till byn. Men för dem som bor långt bort finns inget val om de ska få utbildning.

– Jag vill att flickorna blir välutbil­ dade och inte som jag som inte kan läsa. Om de utbildar sig kan de få ett bättre liv. Det är min dröm, säger Soeum Mann.

Flickorna Shreneck, Sophor och Channa lever med sin mamma Soeum i ett hus utan dörrar eller hela väggar.

Ibland när de har dåligt med mat kokar de en grön planta som växer vilt. Situationen är utsatt för de fattigaste familjerna på Kambodjas landsbygd. Särskilt för familjer som bor enskilt, långt ifrån någon by.

27

hållbar försörjning

Hjälp barnen att läka med lek Våldet i delstaten Blue Nile i Sudan har satt djupa spår hos barnen som flytt till läger i Sydsudan. Aktiviteter på så kallade barnvänliga platser är ett första steg för att de ska kunna bearbeta sina upplevelser.

foto: jesper klemedsson/ikon

P173 Sydsudan

Juba Ahmned är 15 år och uppväxt i byn Djego i delstaten Blue Nile i Sudan, ett område där våldet under lång tid varit en del av vardagen. Hon bor nu tillsammans med sin mamma, morbror och fem syskon i flyktinglägret Batil i Sydsudan. Pappan blev kvar i hembyn när familjen tvingades fly. På de barnvänliga platserna får Juba tillgång till lek, sport och dans och möjlighet att bearbeta sina minnen och upplevelser.

– Det kom ofta soldater och misshand­ lade människor i vår by. Jag har även sett människor dödas, berättar 15-åriga Juba Ahmed från Blue Nile i Sudan.

Nu finns hon i flyktinglägret Batil i Sydsudan. Varje eftermiddag kommer hon till en av de barnvänliga platserna.

– Aktiviteterna skingrar tankarna, speciellt när jag hoppar hopprep med mina kompisar.

glad i skolan

Minnena av våldet och flykten bär Juba Ahmed med sig. Hon sprang för livet med sina fem syskon och sin mamma och har ofta mardrömmar om det. Hon känner sig trygg i lägret men saknar sin pappa som är kvar i hemlandet eftersom gränsen är stängd.

– Jag har fått många kompisar och är

28

fakta

Över 110 000 flyktingar från Blue Nile lever i fyra flyktingläger i Maban i delstaten Upper Nile i Sydsudan. Lutherska världsförbundet, LVF, bistår med förskoleundervisning, utbildning i åtta grundskolor och skydd för barnen på 16 barnvänliga platser och planerar att starta gymnasieoch yrkesskolor. Sysslolösheten bland ungdomar är stor och flickor riskerar att hamna i prostitution och pojkar att rekryteras av miliser.

Undernäring är ett allvarligt problem i Sydsudan och barnäktenskap och barnarbete är vanligt.

Många barn är ensamkommande men LVF hjälper till att spåra barnens släktingar och har även ett fosterfamiljsprogram. Genom att involvera flyktingarna görs arbetet bärkraftigt. Därför utbildas flyktingar att leda lokala barnskyddskommittéer med uppgiften att identifiera och lösa problem bland barnen och informera om barns rättigheter.

nästan alltid glad i skolan. Jag älskar matte och vill lära mig engelska flytande. En dag hoppas jag få jobb på kontor och bli något viktigt, säger hon och ler blygt men ögonen skiner av glädje när hon pratar om skolan.

Vill du bidra till trygghet och utbildning för barnen i flyktinglägren?

Märk gåvan P173.

Läs mer: www.svenskakyrkan.se/P173

hållbar försörjning

Låt en ko förändra någons liv – Jag älskar det här jobbet. Varje dag blir jag påmind om hur projektet förändrar människors liv. Människor som tidigare varit hjälplösa och utan hopp får en chans och tar den.

Det är Patricia Mwaikenda som säger det här. Hon arbetar som samordnare för ko-kalvprojektet inom evange­ lisk-lutherska kyrkan i Tanzania.

Projektet har en enkel idé med ett fantastiskt resultat.

Efter ansökan kan en behövande familj eller grupp människor få en dräktig kviga genom projektet. Som motprestation förbinder de sig att ge den första kalven vidare till projektet så att den sedan kan ges vidare till andra behövande.

16 liter mjölk om dagen

De som blir uttagna i projektet får utbildning i boskapsskötsel och förbättrade jordbruksmetoder − De skapar en ny framtid för sig och sina familjer. Det handlar om en

Vill du ge fler familjer i Tanzania en ko och en ny framtid? Märk din gåva P89.

Vill du läsa mer?

Besök: www.svenskakyrkan.se/P89

Ko- och kalvprojektet

•U tbildningsmaterial kostar 40 kronor per person.

• 1 3 dagars utbildning för en bonde kostar 1 400 kronor.

•K ostnaden för att en dräktig kviga vaccineras, kontrolleras av veterinär och transporteras till en familj som får utbildning i djurhållning är ca 3 500 kronor.

• En liter mjölk säljs för ca tre kronor.

• ( Priserna från 2012 förändras något över tid i samband med att den övriga marknaden i Tanzania förändras).

• 8 000 hushåll är med i projektet.

• 800 deltagare utbildas varje år.

•8 000 mjölkkor har distribuerats i projektet.

• 235 byar är med.

• 342 personer har blivit egna företagare.

• 3 0 grupper driver egen affärsverksamhet tack vare projektet.

Ko- och kalvprojektet har sedan 2011 fyra fokusområden: 1. att distribuera dräktiga kvigor 2. att konstruera biogasanläggningar 3. att rena vatten med hjälp av solenergi 4. att utbilda i miljöfrågor foto: martina croner/ikon

P89 Tanzania

återvunnen värdighet. Att få vara med och bidra ger mig stor tillfredsställelse, säger Patricia.

En ko kan ge bortåt 16 liter mjölk per dag. Några liter behåller familjerna vanligen för att dricka själva. De liter som de säljer ger en viktig inkomst för att ha råd med det familjerna behöver.

Hittills har 8 000 familjer och enskilda personer fått förändrade liv genom projektet och trycket på att få komma med är enormt. 2013 introducerades vattenrening med hjälp av solenergi i projektet.

Pengarna från försäljningen av mjölk har inneburit stora förändringar för Langaeli Johnsson Swai. Langaeli är änka och har med hjälp av mjölken från sin ko kunnat betala skolavgifter för sina tre barn, Grace, Groli och Samuel. Även standarden på familjens bostad har kunnat förbättras genom inkomsterna från mjölkförsäljningen.

29

hållbar försörjning

Nytt liv efter inbördeskriget Under inbördeskriget på 1990-talet tvingades många på flykt i norra Uganda. De miste det mesta och blev beroende av hjälp. I dag har de flesta återvänt och försöker starta ett nytt liv men utmaningarna är många.

P188 Uganda

Margaret Benson pussar sin nybadade son och gläds åt att de har rent vatten att dricka och att bada honom i. Men det finns också orosmoln som grumlar glädjen. Hur mycket de kan skörda och har att äta är beroende av regnet. Och ryggen värker av hårt arbete på åkern, men också för att Margaret blev svårt misshandlad av rebeller från the Lord’s Resistance Army då hon var ung.

foto: lwf uganda

foto: alexander sjöberg/ikon

– Det vi har lärt oss om hygien har minskat antalet sjukdomsfall här i byn och därför behöver vi inte lägga lika mycket pengar på medicin längre. Sanitet är hälsa. Nu mår både jag och mina barn bra, jag känner mig fri. Förut kunde jag skämmas för hur jag bodde och hur jag levde men nu är jag stolt och tycker om att bjuda hem gäster till mitt hem, berättar Emma Acayo i byn Dongtono Omwonybul, Amida Subconunty, Uganda.

Paret Kinyera och Margaret Benson hörde till dem som blev tvungna att fly och lämna familjens mark när rebellgruppen The Lord’s Resistance Army härjade i området. Under några år bodde familjen därför i flyktingläger, men blev lättade när de till slut kunde återvända hem. Idag har Kinyera och Margaret återigen ett jordbruk men ibland somnar de och barnen hungriga.

– För mycket eller för lite regn kan göra att vi går hungriga. Om vi inte har tillräckligt tvingas vi köpa mat på marknaden, säger Kinyera.

Svenska kyrkans samarbetspartner organiserar bönderna i grupper. De får plantor och utbildas i nya ekologiska jordbruksmetoder, marknadsföring av jordbruksprodukter, småsparande och

30

vatten- och sanitetsfrågor. För att sprida kunskap även till barn utbildas elever i 12 grundskolor i ämnen som miljö, hiv och sanitetskunskap.

Genom ACT-alliansen arbetar Svenska kyrkan för att förbättra barns och mödrars hälsa bland annat genom att ge information om vaccinationer.

I Kitgum erbjuds också gravida och ammande kvinnor kurser i att laga näringsrik mat åt sig och åt sina barn.

I många av byarna borras nya brunnar och gamla lagas så att familjerna ska ha rent vatten.

Du kan ge människorna i Kitgumregionen redskap att förändra sina liv och hopp om en bättre framtid.

Märk din gåva P188. Vill du läsa mer?

Besök: www.svenskakyrkan.se/P188

Dina gåvor går till arbete med: • Vattenförsörjning • Utbildningar om hiv och aids • Arbete för mänskliga rättigheter • Livsmedelssäkerhet • Vaccination av barn •O rganisering av ekonomiskt småsparande • Näringsrik kost till gravida kvinnor • Utbildning i sanitet i hemmen • Trädplantering

Genom dina gåvor, stora som små, förändras livet för en annan människa.

31

huvud

M채nskliga r채ttigheter

32

foto: jesper klemedsson/ikon

t Sedan Svenska kyrkans egyptiska partner COC-Bless inledde sitt utvecklingsprojekt i byn Ezbeth Butros för några år sedan har många barn fått det bättre. Den ekonomiska verksamheten växer, alla barn går i skolan och hälsan har förbättrats. Innan projektet startade omskars alla flickor i byn. Nu har omskärelse nästan helt upphört. På bilden ses (fr v) Mariam Nabil, Mary Wadia och Karim.

respekt för människor

Varje dag sker kränkningar av de mänskliga rättigheterna, i vissa fall på grund av krig och konflikter, i andra fall på grund av förtryck och ojämlikheter. Svenska kyrkan vill bidra till rättvisa, fredliga, säkra och demokratiska samhällen där människor och människors rättigheter respekteras och försvaras. Därför stödjer vi lokala organisationers arbete för att stärka människor så att de själva kan försvara och hävda sina rättigheter och sin värdighet. Vårt mål är att fler människor ska leva ett liv i trygghet.

barns rättigheter

Barn har rätt till trygghet och till en framtid och FN:s konvention om barnets rättigheter innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Konventionen fastslår att barn inte är föräldrars eller andra vuxnas ägodelar utan individer med egna rättigheter och ett människovärde, men också att barn har speciella behov av skydd och stöd. Därför riktas en stor del av arbetet under detta tema in på barn och unga och deras rätt och möjlighet till utbildning, en meningsfull vardag, en trygg tillvaro och hopp inför framtiden.

kränkningar i konfliktområden

När en människas rättigheter inte respekteras är steget till våld inte långt och kränkningarna är också en av grundorsakerna till många väpnade konflikter. Allt arbete som relaterar till konflikter måste därför ta hänsyn till diskriminering och brott mot de mänskliga rättigheterna.

Att stärka människors trygghet och möjligheter att utkräva sin rätt till mat och vatten, boende, hälsa och utbildning utgör därför en del av fredsarbetet och är ett kärnuppdrag för kyrkan. Genom att arbeta på flera plan samtidigt kan vi synliggöra och förhindra brott mot de mänskliga rättigheterna i konfliktområden.

konflikthantering, fred och försoning

För en hållbar fred behövs rättvisa men också försoning.

Försoning kan aldrig påtvingas, det är först när människor själva kan hantera konflikter och själva arbeta för försoning som grunden för fred kan läggas. Svenska kyrkan arbetar för försoning och fredsbyggande på gräsrotsnivå – genom lokala organisationer. Vi vet att kvinnor har en central roll för att uppnå fred och därför är kvinnors deltagande och inflytande i fredsprocesser en förutsättning i arbetet. Många av de konflikter som utvecklats till väpnat våld eller krig hade kunnat förhindras om mer resurser satsats på förebyggande arbete.

Kyrkor och andra religiösa aktörer kan därför vara viktiga aktörer för fred, försoning och utveckling genom arbete med religionsdialog och interreligiöst samarbete.

Påverkansarbete mot FN och nationella regeringar för att stärka internationellt konfliktförebyggande, främja nedrustning och begränsa vapenspridningen i världen är andra viktiga sätt som vi arbetar på. u

33

mänskliga rättigheter

Försvara kvinnors och ungas rättigheter De flesta familjer i slummen runt nordöstra Brasiliens miljonstäder har ingen fast inkomst. Det driver många barn och unga till att tigga, samla sopor eller prostituera sig.

attitydarbete för att stoppa våldet

Stora delar av det brasilianska samhället präglas av en machokultur. Ofta kommer barn och kvinnor på undantag, med våld mot kvinnor, övergrepp på barn och orättvis fördelning av

ekonomiska resurser till följd. För att motverka de farliga attityderna måste familjen, skolan och kyrkan hjälpa till.

Därför jobbar Diaconia nära de evangeliska kyrkorna för att ungdomar, kvinnor och kyrkliga ledare ska få kunskap om överträdelser och mänskliga rättigheter. De unga är påverkbara, kvinnorna är direkt utsatta och de kyrkliga ledarna är viktiga opinionsbildare i sina sammanhang. Tillsammans kan de kämpa för ett samhälle där rättvisa gäller alla, oavsett kön.

ökad makt åt kvinnorna på landsbygden

Alexsandra Farias de Oliveira Lima i Caraúbas bor i nordöstra Brasilien där bristen på mat och vatten är stor, men för ett par år sedan fick hon och tre andra kvinnor hjälp att organisera sig och odla grönsaker. Hjälpen med jordbruksmark, bevattning och utbildning i ekologisk odling var avgörande.

– Nu kan vi köpa mat och kläder till barnen. Vi behöver inte längre fråga

våra män om lov, eftersom vi tjänar våra egna pengar på jordbruksprodukterna.

Om det inte hade varit för Diaconia hade vi gett upp, berättar Alexsandra.

Vill du hjälpa flickor och pojkar i Brasiliens storstadsslum och samtidigt arbeta för bättre levnadsvillkor för kvinnorna på den fattiga landsbygden?

Märk din gåva P64.

Läs mer: www.svenskakyrkan.se/P64

fakta

Brasilianska Diaconia arbetar med barn och unga i slumoråden i Recife, Olinda och Fortaleza. Arbetet utvärderas tillsammans med de unga som får styrka att till sammans med andra kräva sina rättigheter av de lokala myndigheterna.

2014 inleder Diaconia ett nytt projekt för genderrättvisa för att förändra kvinnofientliga attityder. 445 personer, däribland kyrkliga ledare, kvinnor, män och ungdomar deltar i utbildningar och aktiviteter för att i sin tur påverka närmiljö, samhälle och kyrka.

P64 Brasilien

Genom att spela musik och uttrycka sig genom teater får ungdomarna en tryggare och meningsfullare fritid än vad de annars skulle ha. De pratar också om attityder i samhället där flickor och kvinnor lätt kommer på undantag.

34

foto: eva pérez järnil/ikon

Här arbetar brasilianska Diaconia bland barn och unga vars önskemål får styra. Konst, drama, dans, musik, datakunskap, skrivkurser, capoeira och fotboll är vanligt.

– Varje individ har en röst och blir lyssnad på, säger Margarida Maria Vieira de Almeida Lucena, som arbetar med ungdomsprojekten i Fortaleza.

Första steget är att få bort barnen från gatan. Samtidigt som de deltar i olika aktiviteter får de möjlighet att bearbeta det svåra och diskutera rättigheter och skyldigheter, inte minst viktigt för att få upp ögonen för orättvisor mellan könen.

Genom kunskap, bättre självförtroende och stöd från personalen lyckas många styra in sina liv på en bra väg.

mänskliga rättigheter

Byutveckling och skolgång för flickor När man lever på knappa resurser, utan kunskap och verktyg att förändra sin situation, är det inte lätt att själv hitta vägar till ett bättre liv. I 50 år har den koptisk-ortodoxa kyrkan jobbat för den fattiga landsbygdsbefolkningen i Egypten.

Nu i ett samhälle som mer än någonsin behöver lokal demokratiutveckling.

alla flickor i skolan

En del föräldrar anser att det är slöseri med tid att låta flickor gå i skola. Så var det tills för några år sen i byn Abu Ataz där nästan inga flickor gick i skolan.

I dag gör alla det.

foto: jesper klemedsson/ikon

P45 Egypten

– När projektet startade fick vi övertala 40 procent av föräldrarna att låta sina flickor gå i skolan. Dialog med föräldrarna är mycket viktigt, säger COCBless lokale fältarbetare Reda Aziz. I byn Awlad Moragan har flera förändringar skett som ett direkt resultat av COC-Bless arbete. Bland annat har byborna lyckats få hälsovårdsmyndigheten att bygga en vårdcentral.

fakta

50-årsjubilerande COC-Bless är den koptisk-ortodoxa kyrkans diakonala gren.

Det huvudsakliga syftet med projektet är att hjälpa fattiga och marginaliserade människor att upptäcka och utveckla sin potential och förbättra villkoren i sina samhällen både socialt, kulturellt och ekonomiskt.

Vill du hjälpa människorna i Egypten till kunskap om deras rättigheter och ge dem möjlighet att förbättra sina liv?

Märk din gåva med P45.

Vill du läsa mer?

Besök: www.svenskakyrkan.se/P45

foto: jesper klemedsson/ikon

COC-Bless arbetar med ett trettiotal byar i taget utifrån varje bys behov. De flesta behöver bättre vägar, rent vatten, utbildning och fler arbetstill­fällen. Utifrån behoven sätter kyrkans fältarbetare och byborna tillsammans upp mål för projektet. Man arbetar i byarna i cirka fem år och när man lämnar byn har en utvecklingskommitté bildats som fortsätter utvecklingsarbetet. Därför får de lokala ledarna utbildning för att de ska kunna hålla i arbetet när projektet är avslutat.

Sexbarnsmamman Ezziza Ayed med dottern Christina. Ezziza gick aldrig i skolan.

Det gjorde inte hennes äldsta dotter heller, men sedan COC-Bless startade sitt barnprogram i byn Abu Ataz för några år sedan går alla byns barn i skolan.

För att samhället ska utvecklas är det viktigt att även flickor får utbildning. Bredvid dagisfröken Shadia Adly står Nisrin Anwar och skriver alfabetet i dagisklassen för fem- och sexåringar i byn Abu Ataz, Egypten. Mino Samy i förgrunden.

35

mänskliga rättigheter

Barnen bygger fred över religionsgränserna Samarbete kring färgpennor och symaskiner kan vara ett sätt att minska konflikterna mellan hinduer och muslimer i den indiska staden Hyderabad.

foto: henry martin institute

P132 Indien

I indiska Hyderabad är konflikterna mellan hinduer och muslimer många. Ett långsiktigt arbete för fred börjar hos barnen. På Aman Shantis skola går därför hinduiska och muslimska barn tillsammans.

I Hyderabad är segregeringen mellan hinduer och muslimer stor och konflikterna många. Projektet Aman Shanti försöker genom olika sociala aktiviteter och utbildning bygga broar mellan dem, framförallt i ett par fattiga och konfliktutsatta områden.

alla är lika mycket värda

I Aman Shantis skola går hinduiska och muslimska barn tillsammans. Skolans mål är naturligtvis att lära barnen van­ liga färdigheter som att läsa, skriva och räkna, men också att visa dem en freds­ kultur. Genom enkla metoder som att det inte finns mer än några få färg­pennor, får barnen lära sig att dela på och i tur och ordning använda det som finns.

36

Lekar och spel är också till för att alla ska ses som lika värdefulla oavsett religion, ålder, kön, kast, kulturell bakgrund och psykiska eller fysiska möjligheter. Barnen lär sig på olika sätt att respektera varandra. Detta påverkar föräldrarna som bär det med sig till sina arbetsplatser precis som barnen gör när de börjar i andra skolor.

samförstånd och inkomst

Ett annat exempel är skrädderiet i ett slumområde. Där undervisas och arbetar hinduiska och muslimska kvinnor tillsammans. Syftet med skrädderiet och liknande projekt är att skapa relationer mellan hinduer och muslimer för att i ett längre perspektiv

göra det möjligt för dem att tillsammans ta över och driva verksamheten.

Så skapas samförstånd samtidigt som människor får en försörjning.

Kvinnors utsatthet i konflikter är väl känd. Att höja kvinnors status är ett sätt att minska risken för konflikter.

Aktiviteter som riktar sig särskilt till kvinnor och stärker deras position bidrar därför till ett starkare samhälle.

Vill du bidra till förståelsen mellan hinduer och muslimer i Hyderabad?

Märk din gåva P132.

Läs mer: www.svenskakyrkan.se/P132

mänskliga rättigheter

Ge skydd och stöd till utsatta gästarbetare – De hade lovat mig ett eget rum på ca fyra kvadratmeter, men redan efter tre veckor fick jag flytta in på toalettgolvet, berättar Andrea Timbal.

Andrea Timbal reste från Filippinerna till Hongkong. Efter att ha arbetat i ett par familjer råkade hon illa ut. Och hon är inte ensam om att drabbas. Över 150 000 gästarbetande kvinnor i Hongkong, de flesta från Filippinerna och Indonesien, har lämnat sina hem för att arbeta som hembiträden i förhoppningen att kunna ge sina familjer ett bättre liv. Men livet i Hongkong är ofta hårt med låga löner, kontraktsbrott, olagliga uppsägningar och fysiska eller sexuella övergrepp.

Det senare hände Blanca Tenario, som har fästman och två söner hemma i Filippinerna. Både hon och Andrea får hjälp med rättsprocesser mot sina tidigare arbetsgivare och bor under tiden på Bethune House.

stöd i en ohållbar situation

Bethune House är ett skyddsboende där de mest utsatta kvinnorna kan få tak över huvudet, juridisk hjälp och en möjlighet till upprättelse. Svenska kyrkan har stött arbetet i över 20 år.

De flesta som sökt sig hit har utan förvarning förlorat sitt arbete, vilket enligt lag innebär att de måste lämna landet inom två veckor. De har inget att sätta emot sina tidigare arbetsgivare, som i värsta fall behållit deras pass.

Kvinnorna har ofta tagit stora lån för att kunna betala för anställningskontraktet. När de plötsligt står arbetslösa med höga lån och utan möjlighet att lämna landet, blir situationen ohållbar.

vänskap och utbildning

Kunskaper i juridik och egna rättigheter ger kvinnorna bättre självförtroende och hjälper dem att hantera sina svårigheter. De får hjälp att bearbeta oron för dem därhemma, hemlängtan och annat som är tungt att bära. De kan också få utbildning i till exempel engelska eller hantverk.

– Kvinnorna behöver träffa vänner även utanför Bethune House. Vi hjälper dem med förlängt visum, så de kan röra sig utomhus, säger föreståndaren Edwina Antonio.

Vill du hjälpa de utsatta immigranterna i Hongkong? Märk din gåva P150.

Läs mer: www.svenskakyrkan.se/P150

foto: magnus aronson/ikon

P150 Kina

De flesta av de kvinnliga migrantarbetare som kommer till skyddsboendet Bethune House är från Filippinerna och Indonesien.

37

mänskliga rättigheter

Utbildning som motverkar övergrepp Många barn i Latinamerika lever under hot om våld och övergrepp, men organisationen Claves arbetar för barns rätt till ett liv utan alla slag av våld.

foto: luis cesari/programa claves

P124 Latinamerika

Tillsammans med två yngre kamrater är 15-åriga Isabel Torres ofta på kyrkans ungdomsgård. Där finns en flickgrupp som är inspirerad av Claves.

– Vi har ingenstans att ta vägen efter skolan, därför kommer vi hit och här lär vi oss att behandla varandra med respekt. Det är bara i kyrkan vi hittar människor som lyssnar på oss ung­ domar, säger de.

vaccination mot våld

– Många vuxna har en negativ attityd mot ungdomar. Men vi vill uppmärksamma allmänheten på att det är vår skyldighet som vuxna att behandla unga med respekt, säger Nicolás Iglesias på Claves. Därför genomför ungdomar regelbundet kampanjer på Claves initiativ där de unga samtalar med vuxna om att inte kränka eller misshandla barn fysiskt, psykiskt eller

38

foto: adriana gastellu camp/ikon

Barnen får tillsammans med en vuxen ledare lära sig att sätta ord på sina känslor. Vad tror de att barnen på bildkorten känner? Har de själva känt så någon gång? När då, varför, vad hände? Bilden är från Montevideo, Uruguay och workshopen ingår i utbildningsprogrammet ”Vi blir starkare genom att leka”.

sexuellt. Ett ”vaccinationskort” visar att den vuxne tagit emot ”behandlingen”.

utbildning av både barn och vuxna

Claves producerar en mängd material som på ett lekfullt sätt hjälper barn och unga att hantera svåra situationer och stärker deras självbild. Claves utbildar också lärare, politiker, social­sekreterare, kyrkoledare, ungdomsledare och andra som har kontakt med barn och unga i sitt arbete. De får lära sig att upptäcka våld mot barn och sexuella övergrepp, hur de kan hjälpa drabbade och arbeta förebygg­ande. Genom vårt stöd i framförallt Brasilien och Honduras utbildas omkring 2000 vuxna och nås runt 500 latinamerikanska organisationer som i sin tur når ut till tiotusentals barn.

Isabel Torres är med i kyrkans tjejgrupp där de lärt sig att sticka. Nu gör de ett täcke till en tjej på 14 år som väntar barn efter att ha blivit våldtagen. Det är vanligt att tjejer som råkat illa ut skuldbeläggs, men Isabel och hennes kompisar berättar att de i tjejgruppen lär sig bemöta varandra med respekt.

Vill du stödja kampen mot våld mot barn? Märk din gåva P124.

Läs mer: www.svenskakyrkan.se/P124

mänskliga rättigheter

Universitet och kyrka bryter tabun Situationen i Latinamerika är svår för människor som är hiv-positiva. Ämnet är tabubelagt och många berättar inte ens för sina närmaste. Men en unik teologisk utbildning om hiv och aids har gjort avtryck i kyrkorna. Nu är det dags att bryta tystnaden kring fler tabun och utvidga arbetet till att handla om sexuella och reproduktiva rättigheter. miljöer där de inte kan bestämma över den egna sexualiteten och kan därför inte bestämma om och när de vill ha barn. Det kan leda till illegal abort eller att man förlorar jobbet. Attityderna i samhället måste därför förändras så att alla får sin självklara rätt till sin egen kropp och sexualitet. Det är en hälso- och rättighetsfråga för såväl män som kvinnor.

rätten till sin kropp

kyrkan som förändringsaktör

Erfarenheterna har visat att det finns behov av att utvidga ämnet till att beröra sexualitet i vid bemärkelse.

Många kvinnor lever i relationer och

Här har kyrkorna som möter människor i utsatta situationer en viktig uppgift.

Kyrkorna kan också vara med och bryta tystnaden kring känsliga ämnen och

påverka för en attitydförändring kring sexualitet och hälsa. Projektet går därför vidare i en ny fas där de teologiska fakulteterna i samarbete med lokala kyrkor och andra organisationer i civilsamhället kommer att forska och ta fram teologiskt material för att bekämpa fördomar. Målet är att alla människor ska ha sexuella och reproduktiva rättigheter utan att utsättas för diskriminering, tvång eller våld.

Vill du verka för ett samhälle som erkänner människors rätt till hälsa och sin egen kropp? Märk din gåva P193.

Läs mer: www.svenskakyrkan.se/P193

P193 Latinamerika

foto: adriana gastellu camp

Konkreta förändringar har skett efter att de 31 studenterna från hela Latinamerika nyligen avslutat sina högskolestudier om teologi och hiv. Exempelvis har homosexuella vigts till präster i två kyrkor, nya gudstjänstliturgier med hiv-perspektiv har använts och en lärare som är öppet homosexuell har anställts på en teologisk högskola – något som tidigare hade varit otänkbart.

Glädjen över bildandet av programmet för Genus och teologi var stor på den teologiska fakulteten på EST i Sáo Leopoldo, Brasilien, och ovanligt många samlades till veckomässan på internationella kvinnodagen 2013.

fakta

I Latinamerika där kyrkan har en stark och viktig roll i civilsamhället är kyrkornas bidrag i samlevnadsfrågor särskilt viktiga. Svenska kyrkan har i ett unikt projekt samarbetat med fyra universitet i Latinamerika där blivande präster och teologer från tretton länder och olika trossamfund utbildats om hiv-frågor. Nu går projektet över i en ny fas där universitet i Brasilien och Colombia vidgar den teologiska reflektionen till att också beröra sexualitet. Syftet är att bedriva lösningsinriktad forskning i nära samarbete med civilsamhället.

39

mänskliga rättigheter

Från fiendskap till försoning – Vid slutet av kriget ville jag inte veta av förövarna. Jag mådde fruktansvärt dåligt. Jag ville att de skulle dö, berättar pastor Korboi Weegie från Liberia. Hade vändpunkten inte kommit hade jag inte levt nu, säger han enkelt.

foto: magnus aronson/ikon

foto: magnus aronson/ikon

P 189 Liberia

– Insatserna som görs genom den lutherska kyrkans program för traumabearbetning och försoning är avgörande för Liberia och behoven att bearbeta krigsupplevelserna är enorma, säger Leymah Gbowee, mottagare av Nobels fredspris 2011, med egen erfarenhet av att ha arbetat inom programmet.

Inbördeskriget i Liberia är slut men konflikterna mellan människor lever kvar. Lutherska kyrkan arbetar på olika sätt för att åstadkomma fred och försoning. Ett exempel på aktivitet är fotbollsmatcher där människor från byar som ligger i konflikt med varandra spelar i samma lag. Korboi Weegie har själv skrivit en masteruppsats om vilka verktyg kyrkan i Liberia kan använda för att arbeta med försoning, själavård och rådgivning efter kriget. Det kan handla om att bygga en klinik mitt emellan två byar som är i konflikt. På så sätt tvingas människor att praktiskt taget mötas på mitten.

svåra stunder

Som ett viktigt led i arbetet samlar kyrkan både förövare och deras offer

40

29 juli 1990 dödades omkring 600 människor i en massaker i S:t Peters lutherska kyrka i Monrovia, där de sökt skydd under inbördeskriget i Liberia. Där elever på kyrkans skola idag spelar basket markerar två stjärnor i asfalten massgravarna.

till seminarier. Där får alla berätta sin historia och också ställa frågor till varandra. Även polis, säkerhetstjänst och andra myndighetspersoner deltar i kyrkans seminarier. Det är svåra stunder.

Många har haft fruktansvärda upplevelser. Ofta gråter man tillsammans.

Förövarna har sin historia. De får svara på frågor om ”varför” och berättar kanske hur de tvångsrekry­ terades till soldat, följde order för att skydda sin familj eller hade förlorat omdömet på grund av droger. Många tvingades mörda, våldta och bränna ner hemmen för människor som de bott grannar med. Prästerna har ett mycket medvetet förhållningssätt mot dem som deltagit i kriget. Deras erfarenhet är att det ger en avväpnande effekt att bemöta hatiska personer med kärlek

och värme. Diskussionerna leder ofta fram till att människor beslutar sig för att förlåta.

hoppet får liv

Liberias befolkning behöver bygga upp både sitt land och sin tillit till framtiden. Det kommer att ta lång tid. Men kyrkans arbete ger hopp om förändring.

– Jag tror att vi till viss del har återställt hoppet hos människorna vi träffar.

Allt är inte förlorat, säger Lazarus Flomo, utbildningsansvarig på lutherska kyrkans program för traumabearbetning och försoning.

Vill du stödja arbetet för fred och för­soning i Liberia? Märk din gåva P189. Vill du läsa mer?

Besök: www.svenskakyrkan.se/P189

mänskliga rättigheter

Kyrkan är navet i kampen mot våld Moldavien är Europas i särklass fattigaste land. Det är en förklaring till utbrett våld och missbruk i många hem.

Kriminella gäng och människohandel hotar utsatta kvinnor och barn. Svenska kyrkan stödjer kyrkor som samarbetar med både myndigheter och lärare för att minska våldet.

Ungefär 4 av 10 kvinnor i Moldavien har någon gång utsatts för våld i hemmet. Bland dem som blir offer för människohandel har minst 80 procent tidigare utsatts för våld. Barn som lever under svåra förhållanden i sin familj eller på gatan faller lättast offer för människohandlare och kriminella gäng. Kvinnor och barn blir sexuellt utnyttjade. Barn tvingas också att arbeta eller tigga.

kyrkan mitt i byn

Präster och församlingsanställda är ofta de första som möter misshandlade kvinnor som sökt sig till kyrkan för att få stöd. Ofta är det också församlingsprästen som har större möjlighet

än exempelvis polis och sociala myndig­­ heter att befinna sig ute i byarna och bland dem som lever på gatan. Därför får personal i kyrkorna utbildning i våldsproblematik. Då kan de också utbilda andra som i sin tur kan föra kunskaperna vidare även till avlägsnare byar.

lokalt antivåldssamarbete som stärker barnen

När skolan, kyrkan, lokala icke-statliga organisationer, polis och socialarbetare samarbetar på en ort kan de effektivare ge direkt stöd till barn som drabbats av våld och nå ut bättre med informationssatsningar och antivåldskampanjer.

Svenska kyrkan stödjer Moldaviens

kyrkors arbete med att samla myndigheter och lokala frivilligorganisationer, för att förebygga våld och stödja barn som blivit utsatta. De direkta insatserna handlar om att öka kunskapen om våldsproblemen i skola och samhälle och att ge stöd till drabbade barn och kvinnor, exempelvis genom att erbjuda skyddat boende, medicinsk hjälp och juridisk rådgivning. Våld i hemmet förebyggs genom att ge familjer relationsrådgivning och kunskap om hur våld påverkar barnen.

Vill du vara med och hjälpa Moldaviens kvinnor och barn ut ur våldsspiralen?

Märk din gåva P76.

Läs mer: www.svenskakyrkan.se/P76

foto: moldovan christian aid

P76 Moldavien

Eleverna i klass 6A i skolan Corjova i Floresti har en väldigt god sammanhållning och är hoppfulla inför framtiden. Eleverna har deltagit i de antivåldskampanjer som anordnats på skolan av lärare och rektorer som utbildats av kyrkan.

41

mänskliga rättigheter

Stöd livsviktig vård för palestinier Sedan 2005 är Augusta Victoria det enda sjukhus som erbjuder palestinierna på Västbanken och i Gaza komplett cancervård. För att få behandling är inresetillstånd till Jerusalem nödvändigt.

foto: jesper klemedsson/ikon

P30 Palestina

Sjuksköterskan Rumooz Aich föreläser om vikten av att undersöka sig själv efter knölar i brösten.

Det har kommit många till kvinnocentrat i Balatalägret i Nablus för att lyssna och bli undersökta av personalen.

Sjukhuset har en avdelning för cancersjuka barn, och dit kom sexåriga Asmah från ett flyktingläger i Gaza för att få behandling. Sjukhuset ordnade ett medicinskt resetillstånd för Asmah, men de israeliska myndigheterna gav inget resetillstånd till föräldrarna.

Däremot fick hennes morföräldrar följa med.

Sjukhuset ordnade bostad åt Asmah och morföräldrarna under den nio veckor långa behandlingen. De var rädda att om de reste hem skulle de riskera att bli stoppade vid vägspärren från Gaza på vägen tillbaka till sjukhuset. Ett avbrott i strålningsterapin hade kunnat få katastrofala följder för Asmah.

Asmah är nu tillbaka hos sina föräldrar och syskon, lycklig över att ha

42

överlevt cancern och att kunna gå i skolan med sina kamrater igen.

stigmatiserande sjukdom

Sjukhuset har en mobil enhet för mammografi som söker upp kvinnorna i deras hembyar för undersökningar och för att sprida kunskap om bröstcancer, den näst vanligaste dödsorsaken bland palestinska kvinnor. Men för en palestinsk kvinna är cancer också lika med stigmatisering och utanförskap.

I vissa fall leder det till att mannen vill skiljas. Därför drar sig kvinnor ofta för att söka vård. Sjukhuset har socialarbetare som ger rådgivning åt patienter och deras familjer. Detta arbete ska utvecklas till att bli en psykosocial mottagning.

Sjukhuset har också avdelningar för diabetes, äldrevård och dialys, även för barn.

Vill du stödja isolerade palestiniers rätt till vård? Märk din gåva P30.

Läs mer: www.svenskakyrkan.se/P30

fakta

Augusta Victoriasjukhuset ligger på Olivberget utanför Jerusalem. För att komma dit krävs inresetillstånd till staden.

Sjukhuset grundades 1948 och har sedan starten erbjudit palestinska flyktingar vård. Svenska kyrkan har stöttat Augusta Victoriasjukhuset sedan 1950-talet.

mänskliga rättigheter

Ge palestinska ungdomar ett yrke Yrkesskolornas examenshögtid 2012 som firades på kulturhuset i Ramallah var speciell. Det var det 60:e examenstillfället och andelen kvinnliga elever var den högsta hittills. Nu satsar ledningen på att utbilda ännu fler flickor.

foto: anna jonasson

P143 Palestina

Shireen Kandeel är en av de unga palestinska kvinnor som gått utbildning på yrkesskola och därigenom fått både förbättrade möjligheter att försörja sig och ett bättre självförtroende.

Shireen Kandeel, 20, växte upp under fattiga förhållanden i Beit Surik på norra Västbanken, utan motivation att gå ut gymnasiet och på väg att bli en hemmaflicka. Men utbildningen i telekommunikation gav henne ny självkänsla.

– Mamma gifte sig när hon var 13 år och fick mig när hon var 14. Sedan fick hon sex barn. Ingen av mina föräldrar har någon utbildning och mamma har aldrig arbetat. Jag drömmer om att starta eget inom branschen för mobil­ telefoni, berättar Shireen Kandeel.

– Folk säger att det är svårt att göra det som kvinna. Men jag tänker bevisa för dem att de har fel, säger hon med beslutsam min.

positiv effekt på hela samhället

Utbildningen stärker ungdomarnas självförtroende och ger dem möjlighet att försörja sig. Så stärks också Palestinas ekonomiska och sociala utveckling, och ungdomarna ger ett positivt bidrag till det palestinska civilsamhället. Sysselsättningsgraden för dem som gått utbildningarna ligger över snittet för landet. Yrkesskolorna samarbetar med lokala företagare och lärlingsperioden är en viktig del i utbildningen.

satsar särskilt på unga kvinnor

Under 2012 var 126 elever av 710 unga kvinnor. Målet är att 25 procent ska vara kvinnor. Det uppmärksammades av en av de två ministrar som deltog i

fakta

Sedan 1949 stödjer Svenska kyrkan yrkesskolor för palestinska ungdomar, nu både i Jerusalem och i Ramallah. Fokus ligger på ungdomar från marginaliserade och fattiga grupper samt flyktingar.

Utöver tre nya linjer särskilt för kvinnor erbjuder yrkesskolorna utbildning till bland annat bilmekaniker, metallarbetare, snickare och rörmokare.

examenshögtiden. Det var första gången ministrar från palestinska myndigheten var med. Hösten 2012 började därför tre nya linjer: hantverk, catering och sekreterarutbildning.

Klassrummen fylldes av sammanlagt 78 elever.

Vill du ge unga palestinier kunskap och kraft att skapa sig en framtid?

Märk din gåva P143.

Läs mer: www.svenskakyrkan.se/P143

43

huvud

R채tten till h채lsa

44

foto: åsa johansson hakim/ikon

t Den framgångsrika modellen med mentormammor som gör hem­besök finns numera också i Swaziland. Mentormamman Nkambule Kumbuzile besöker Siphiwe Dlamini och fyra dagar gamla Masande Sithole för att göra rent naveln och prata om vikten av amning.

barn- och mödrahälsa Några av de viktigaste måtten på hälsa i ett land är barnadödlighet, mödrahälsa och förväntad medellivslängd. Men i samhällen som är patriarkala och orättvisa kommer kvinnors och barns rättigheter på undantag så att deras möjligheter till ett värdigt liv begränsas. Vi arbetar för att förbättra mödrars och barns tillgång till vård. Förebyggande och uppsökande hälsovård är ett praktiskt exempel och en framgångsrik metod för förbättrad barn- och mödrahälsa.

min kropp är min Kvinnor som lever i utsatta situationer måste få möjlighet att ta makten över sina liv, kroppar och sin sexualitet. För att det ska ske behövs både kunskap och förändrade attityder. Kyrkan har i många länder en stark röst och spelar därför en central roll i att få till stånd en förändring inom området sexuell och reproduktiv hälsa.

Utbildningsinsatser för kyrkliga ledare är viktiga, men lika viktigt är att utbilda unga kvinnor så att de själva kan kräva sina rättigheter.

hiv och aids hindrar utveckling Ett av de största hindren för utveckling idag är hiv och aids som orsakar ett enormt lidande för miljontals människor, inte minst i vissa områden i Afrika där stora delar av befolkningen är påverkade. Det sätter hård press på redan otillräckliga sjukvårdssystem, bidrar till matbrist, förhindrar demokratiutveckling och försvårar livet. Barn och ungdomar får överta uppgifter som den äldre generationen inte längre kan klara. Barn lämnas att ensamma försörja sig och sina syskon.

diskriminering och tabun Situationen för människor som lever med hiv och aids förvärras av sociala orättvisor, brist på demokrati, fattigdom och ojämlikhet. Det utbredda förtrycket och det sexuella våldet mot flickor och kvinnor är en av de avgörande orsakerna till spridningen av hiv. Därtill kommer utmaningen kring stigmatisering och diskriminering av hivpositiva människor. Här kan kyrkorna fungera som en positiv kraft för förändring och utmana de politiska och religiösa ledare som bevarar eller försvarar diskriminerande handlingar och skadliga normer. Vi arbetar därför för att öka kunskapen kring hiv-prevention och motverka stigmatisering och diskriminering av hiv-positiva människor. Tillsammans med våra samarbetspartner arbetar vi för att människor som lever med hiv ska ha rätten till vård, stöd, omsorg och gemenskap.

temat rätten till hälsa Arbete kring hiv och aids ingår som en komponent i många av de projekt vi stödjer. Men det finns också projekt där hiv och aids som hinder för utveckling adresseras specifikt och de ingår därför i temat Rätten till hälsa. u

45

rätten till hälsa

Mentormammor stödjer utsatta mammor och barn – Jag känner mig som en människa igen, barnen har mat på bordet och är friska, säger 31-åriga Nosiphelo Luthuli, vars ena barn dog av svält.

– Jag känner mig som en människa igen. Philani har hjälpt mig att få id-kort, så att jag kan få ut barnbidraget. Barnbidraget gör att jag kan köpa det nödvändigaste. Så nu har vi mat på bordet, mina barn är friska, och jag har slutat att gå ner i vikt. Jag odlar grönsaker och har fått kunskap om näringsrik mat, berättar Nosiphelo Luthuli. Hon och äldsta dottern är hivpositiva (flickan smittades vid födelsen). Nu har de bromsmediciner och går på regelbundna kontroller.

ger inte upp

– Det handlar om hjälp till självhjälp så att mamman kan få kontroll över sitt och barnens liv, förklarar Nozibele Chopile. Mentormammorna har levt

med liknande utmaningar och har en djup förståelse för dem som behöver hjälp. De arbetar bara i områden där invånarna bjudit in dem, och de fortsätter att stödja mammor långt efter det att andra skulle ha gett upp.

Nu sprids arbetet till fler länder, bland annat Swaziland där runt 40 kvinnor efter en fyramånaders kurs börjat som mentormammor. Utbildning i frågor om kvinnors och barns hälsa bland ledare i kyrka och samhälle ingår i det utvidgade arbetet. Liknande arbete har också startat i Etiopien.

Vill du stödja mentormammornas arbete bland fattiga och hivpositiva mödrar? Märk din gåva P144.

Läs mer: www.svenskakyrkan.se/P144

P144 Etiopien Swaziland Sydafrika

Mötet med mentormamman Nozibele Chopele blev en vändning från död till liv för Nosiphelo Luthulis familj i Sydafrika, här med döttrarna Bayanda och Asphile. En gåva till P144 ger bättre barn- och mödrahälsa på flera håll sedan mentormammametoden som framgångsrikt använts i Philanis arbete i Sydafrika under många år nu också implementerats i Swaziland och Etiopien.

46

foto: simon stanford

Nosiphelo Luthulis man arbetade som många andra i en gruva långt hem­ ifrån, men när han miste arbetet skämdes han så mycket att han övergav sin familj. Livet blev allt svårare, och värst var det när en liten son dog av svält. Hon hade inget id-kort och inte råd att resa till försäkringskassan för att registrera sig.

Alltså fick barnen inte barnbidrag.

Hon var sjuk och orkade ingenting.

Allt detta förändrades när en mentormamma från Philani kom på besök.

– Första gången jag träffade Nosiphelo var det som om döden stod vid dörren. Alla var undernärda, berättar mentormamman Nozibele Chopile, som det senaste året besökt mer än 300 hushåll.

foto: eric miller/ikon

foto: magnus aronson/ikon

rätten till hälsa

Kapstaden, Sydafrika. Mentormamman Ntombie Maseme interagerar med lilla Iviwe Nonyuse för att bedöma framsteg i flickans utveckling.

foto: magnus aronson/ikon

Fyrabarnsmamman Shitu Bereka i byn Holeta får ofta besök av Hanna Makonen. För en nybliven mentormamma kan det vara svårt att ta in den

verklighet de möter: kvinnor som dör av förblödning i samband med förlossning hemma, eller kvinnor så undernärda att varken de eller barnet överlever. – Även om vissa dagar är tunga ser jag nästan alltid någon positiv förändring. Det är ett viktigt projekt jag är stolt över att vara en del av, säger Hanna, en av de mentormammor som utbildats i Etiopien.

Med våg, viktkurvor och en insikt om hur det är att låta barn växa upp i en miljö med knappa resurser kan mentormammorna i Etiopien hjälpa till att ge de vuxna stöd i rollen som förälder och det lilla barnet en lite bättre start i livet.

FAKTA

Philani har kliniker i flera kåkstäder i Kapstaden och Östra Kap. Men den uppsökande verksamheten är störst: rehabilitering av undernärda barn i hemmen och stöd till gravida kvinnor och föräldralösa barn, många påverkade av hiv och aids.

Arbetet startades för mer än 30 år sedan av

läkaren Ingrid le Roux, utsänd av Svenska kyrkan, med syftet att hjälpa mödrar och kvinnor i svåra situationer att hjälpa sig själva.

Med Philani-modellen som framgångsrik förebild stödjer Svenska kyrkan nu också utbildning av mentormammor i Swaziland

och Etiopien. För att ytterligare stärka arbetet med att förbättra kvinnors och barns hälsa genomförs utbildningsinsatser bland kyrkoledare och högskolestudenter i nära samarbete med mentormammaprojekten, så att kyrkan blir en förändrande kraft i samhället.

47

rätten till hälsa

Livsviktig utbildning om hiv och aids Under Liberias långa inbördeskrig var internflyktingar och andra flyktingar särskilt utsatta för våldtäkter och sexuellt utnyttjande. Bland annat kidnappades kvinnor och barn och våldtogs av soldater. Det innebar en stor risk att få hiv och många blev hivpositiva. stoppas om morgondagens vuxna får utbildning och kunskap om hiv och aids.

särskild satsning på unga

Vill du stoppa spridningen av hiv och aids i Liberia och stigmatiseringen av dem som drabbas? Märk din inbetalning P194. Vill du läsa mer?

Besök: www.svenskakyrkan.se/P194

En del i projektet är satsningen på utbildning av ungdomar. Många faktorer skyndar på spridningen av hiv och aids, bland annat könsstympning av flickor, barnäktenskap och tidig sexdebut, månggifte, drogmissbruk, fattigdom och sexuellt våld. Genom satsningen på ungdomar hoppas kyrkan kunna förmå dem att bryta traditioner och beteenden som bidrar till att sprida viruset. Liberia hör inte till de länder som är allra värst drabbade av hiv. Men de personer som bär på hiv-viruset blir svårt utsatta för omgivningens fördomar. Den stora tragedi som påverkar hela generationer kan förhoppningsvis

foto: magnus aronson/ikon

P194 Liberia

B Sieh, som ansvarar för statens program för att förebygga hiv och aids.

Jolina Nahn går i en av den lutherska kyrkans skolor i Totoa, Liberia. Utbildning är en viktig del i arbetet med att förebygga spridning av hiv och aids. Om barnen går i skolan minskar risken att de hamnar i utsatta situationer. Unga flickor riskerar att smittas av hivviruset på grund av könsstympning, våldtäkter och tidiga äktenskap.

Om man inte vet att man bär på hiv söker man inte behandling och riskerar att sprida viruset vidare. Med din hjälp kan människor i Liberia gratis få tillgång till dessa snabbtest.

48

foto: anna andersmark/ikon

Under kriget var det också vanligt att kvinnor blev tvungna att prostituera sig för att få skydd och mat till sig och sina barn. Även de riskerade naturligtvis att bli hivpositiva. Att arbeta med hiv- och aidsfrågor är därför en viktig del i att återuppbygga Liberia, och den lutherska kyrkan driver ett stort arbete.

Resultaten av utbildningarna är så goda att även myndigheter i Liberia nu skickar sina anställda till kyrkans kurser.

– De har varit till stor hjälp för oss.

Vi har förlitat oss på dem när vi genomfört utbildningar, i synnerhet när vi har upprättat tjänster för frivilliga hivtester och gratis rådgivning i länen. Kyrkan är en viktig partner till oss och sitter i många av våra kommittéer som arbetar med hiv- och aidsfrågor, säger Sonpon

rätten till hälsa

Omsorg om barnen När föräldrarna dog i aids fick 15-åriga Meklila ensam ta hand om sina fem småsyskon. Lille Innocent och hans bröder blev fråntagna sin mark när deras föräldrar dog.

P163 Tanzania

Bröderna Pasco, Johannes och Pios bor idag i ett hus som de byggt med hjälp från HUYAWA-projektet. När deras föräldrar dog var det då 15-åriga storasyster Meklila som tog på sig ansvaret för sina småsyskon och de sex barnen bodde i ett lerhus som läckte in vatten.

foto: martina croner/ikon

var det också viktigt att känna att hon inte var ensam. Hon kopplades ihop med barn i liknande situation för att få stöd från andra. HUYAWA finansierade även Meklilas och hennes yngre systers utbildningar. Idag är familjen självförsörjande. Meklila är utbildad lärare och lillasystern sjuksköterska.

Tillsammans tar de nu ansvar för att betala för sina yngre syskons utbildning.

För Innocent har situationen också förbättrats. Idag bor han och bröderna tillsammans med sin farmors syster i ett litet hus som HUYAWA byggt. Marken som de fråntogs när föräldrarna dog, har HUYAWA hjälpt dem att vinna tillbaka. De tre bröderna, som alla är hiv-positiva, får medicinsk vård via HUYAWA och en av pojkarna kan också gå i skolan.

Systemen som ska skydda de mest utsatta barnen i Tanzania är svaga.

Många barn växer upp i en miljö där våld, övergrepp och otrygghet är en del av vardagen. Genom HUYAWA-projektet kan vi bidra till att stärka de barn och familjer som samhället har svikit och gömt undan.

Projektet drivs av evangelisk-lutherska kyrkan i det nordvästra stiftet i Tanzania. Med hjälp av 200 volontärer i församlingarna kan projektet befinna sig tillräckligt nära för att fånga upp de barn och familjer som är i behov av stöd. Idag finns 37 000 barn i regionen som får stöd och hjälp av HUYAWA. Det handlar framförallt om utbildning, sjukvård, juridisk support och psykosocialt stöd, men projektet arbetar också med informations- och påverkansarbete

för att öka kunskapen om barns rättigheter hos föräldrar och bymed­ lemmar.

Ca 30 år efter att de första fallen av hiv upptäcktes i just Kagera- regionen är följderna av hiv och aids fortfarande påtagliga. Meklila är ett exempel. Hon var bara 15 år när föräldrarna dog i aids och lämnade henne ensam att ansvara för sina fem småsyskon.

9-åriga Innocent är ett annat exempel.

Han är hiv-positiv och har utvecklat svår epilepsi. När HUYAWA:s personal hittade honom och hans bröder för sex år sedan bodde de ensamma under förhållanden som strider mot all mänsklig värdighet.

Meklilas familj fick hjälp att bygga ett hus där de kände sig trygga och en bit mark för att odla mat. För Meklila

Vill du ge fler barn i Tanzania den omsorg de har rätt till?

Märk din gåva P163.

Läs mer: www.svenskakyrkan.se/P163

fakta

HUYAWA är en förkortning på swahili för Huduma Ya Watoto. I svensk översättning betyder det ”i tjänst för barnen”.

HUYAWA arbetar i ett antal distrikt i Kagera-regionen i nordvästra Tanzania.

49

rätten till hälsa

Stöd varje flickas rätt till sin egen kropp Frågan om kvinnlig könsstympning i Tanzania är mångfacetterad och känslig. Det är en djupt rotad tradition och är som alla traditioner mycket svår att ändra på.

foto: lennart andréasson/ikon

P190 Tanzania

Flickor och pojkar demonstrerar under nolltoleransdagen den 6 februari 2012. På plakaten står det ”Säg nej till könsstympning”, ”Att utplåna könsstympning är möjligt – sluta!!” och på den högra skylten står det ”Föräldrar, varför förnedrar ni oss? Skicka oss till skolan istället.”

50

lokal anknytning öppnar dörrar

foto: martina croner/ikon

– Vi för en kamp mot tystnaden och arbetar för att göra flickornas röster hörda, berättar Mary Shuma från CCT, Tanzanias kristna råd. Att det finns en lag som ska skydda flickorna, att det finns något som heter mänskliga rättigheter verkar inte spela någon roll.

Att tanzanisk media belyser problemet hjälper inte heller. Myndigheterna vill inte ta i frågan.

– Den tystnaden kämpar vi emot, och vi arbetar även med att öka kunskapen i byarna. Många lever kvar i övertygelsen att det de gör är rätt, säger Mary.

Tanzanias kristna råd driver projekt i distrikten Serengeti, Rorya och Singida för att minska förekomsten av könsstympning och andra former av könsrelaterat våld. I dessa distrikt könsstympas ungefär 70 procent av flickorna.

2014 är projektet inne på sitt fjärde år.

Att med hjälp av lokala personer sprida kunskap och påverka på alla nivåer har varit nyckeln. Dessa personer har brutit tystnaden och vågar fatta modiga beslut, inte för att de får någon belöning, utan för att det är rätt beslut.

Orsaken till framgångarna i projektet är att CCT har fått många av de traditionella ledarna med sig i processen.

Att tala högt om könsstympning och andra former av våld mot kvinnor är en känslig fråga, men det måste göras.

Bara då kan en förändring komma till stånd.

Vill du ge kvinnorna på Tanzanias landsbygd makt över sina egna kroppar och stödja arbetet för kvinnors mänskliga rättigheter? Märk din gåva med P190. Vill du läsa mer?

Besök: www.svenskakyrkan.se/P190

– Det här är en av de svåraste frågor man kan arbeta med, säger Mary Shuma från CCT, Tanzanias kristna råd. Läs intervjun med Mary på: www.svenskakyrkan.se/P190

rätten till hälsa

Hemsjukvård förändrar liv I Zimbabwe är en miljon barn föräldralösa på grund av hiv. Kyrkans hemsjukvårdare ger medmänsklig omsorg och värme och ser till att de ensamma barnen får en framtid. Men de möter också andra barn och vuxna med stora behov.

P129 Zimbabwe

Thusanang betyder ”Låt oss hjälpas åt”. Det är namnet på det program för hemsjukvård som drivs av evangelisklutherska kyrkan i Zimbabwe. Där utbildas frivilliga hemsjukvårdare till stöd för drabbade familjer. De upptäckte tidigt alla föräldralösa barn liksom barn med speciella behov. Ett av dem är Khotsofalo. Han bor med föräldrar och bröder.

– Det är något fel med mina ben och fötter så jag kan inte gå eller sparka fotboll som andra barn.

”hälsa från mig”

En av familjens grannar är hemsjuk­ vårdare och tack vare honom kom Khotsofalo till centret där han undersöktes och fick en passande rullstol.

Nu går han också i skolan trots att han var orolig för hur det skulle fungera.

Varje dag träffar han andra barn. Han har lärt sig att läsa och får ny kunskap genom böckerna.

Tack vare en uthållig volontär och personal från Thusanangs hemsjukvård har Khotsofalos liv förändrats. Han har ett budskap till dem som stödjer arbetet för barnen: – Om du träffar någon som ger barn sådana här stolar kan du väl hälsa till dem från mig.

Khotsofalo tillsammans med sin mamma hemma i Matulungundu. Rullstolen är en förutsättning för att kunna ta sig till skolan. Khotsofalos oro för att det skulle bli problem att gå på toaletten försvann när fältarbetaren Gift Dube lovade att tala med skolans personal.

Fältarbetaren Gift Dube kramar om Nkululeko Ndlovu som har en hjärnskada som gör att han inte kan gå.

Nkululeko och hans rörelsehindrade mor har svårt att få maten att räcka men Thusanangs medarbetare har under åren försökt att stötta familjen, viktigt inte minst sedan andra hjälporganisationer lämnat området.

fakta foto: agneta jürisoo/thusanang

foto: thusanang

Vill du stödja hemsjukvårdarnas viktiga arbete? Märk din gåva P129.

Läs mer: www.svenskakyrkan.se/P129

Zimbabwe är ett av de länder som drabbats värst av hiv och aids. Cirka 14 procent av befolkningen i åldern 14–49 år lever med hiv.

Hiv- och aidsepidemin är en pågående kata­strof med oförutsägbara och lång­ siktiga effekter. Arbetet för att bekämpa hiv och aids behöver ökat stöd och kan inte minskas utan att få katastrofala konsekvenser för befolkningen som lever där hivviruset är kraftigt utbrett.

51

Katastrof

52

foto: edward santos/nccp

t Anna Arnborg, medlem i Svenska kyrkans humanitära pool, packar förnödenheter för de drabbade i Filippinerna. Anna sändes ut i november 2013 för att arbeta med de psykosociala frågorna efter tyfonen Haiyan och hjälpa till att utforma katastrof­insatserna på ett ansvarsfullt sätt.

behoven ska alltid sättas främst Det humanitära biståndet får aldrig vara villkorat utan det ska alltid vara behoven som sätts främst. Vi stödjer människor oavsett tro. Svenska kyrkans katastrofarbete baseras på det humanitära imperativet, som innebär en rätt och skyldighet att bistå människor i nöd. Vi arbetar för människors grundläggande rättigheter och värdighet i situationer där människor är extremt utsatta och sårbara.

när det händer Svenska kyrkan utför inte katastrofinsatser på egen hand. Vi samarbetar med partnerkyrkor och partnerorganisationer inom ACT-alliansen som består av 140 kyrkor och hjälporganisationer över hela världen. Den lokala kännedom som våra partner har är ovärderlig. Tack vare samarbetet inom ACT-alliansen kan Svenska kyrkan vara med och hjälpa till i akuta situationer inom 48 timmar. De undersöker vad som har hänt, vilka behov som finns hos den drabbade befolkningen och vilken sorts insatser som behöver genomföras. Den samlade bilden skickas sedan ut till övriga ACT-medlemmar, som Svenska kyrkan, som stödjer arbetet med pengar eller personal.

Svenska kyrkan ger stöd till akuta insatser som mat, vatten och tält. Men redan från början har vi också det långsiktiga perspektivet med oss, annars riskerar människorna som vi arbetar med att fastna i ett beroende. Planer för självständighet och återuppbyggnad ska alltid finnas med redan från början, liksom hur människors egna resurser och förmågor ska tas tillvara.

psykosocialt förhållningssätt För att en katastrofinsats ska bli hållbar på längre sikt är nämligen det lokala ägarskapet en förutsättning.

Det innebär att insatsen måste vara förankrad hos och bäras av lokalbefolkningen. Därför ska humanitära insatser genomföras med de drabbade människornas deltagande i både planering, genomförande och utvärdering. Det är också viktigt att katastrofinsatserna tar avstamp i de lokala resurser som redan finns, istället för att underminera dem.

Exempel på katastrofinsatser Insatserna under temat Katastrof varierar från år till år och vi vet inte idag var vi behövs imorgon. Som givare till det här temat stödjer du våra katastrofinsatser.

Här följer några exempel på tidigare insatser.

Svenska kyrkans expertområde inom ACT-alliansen är det psykosociala förhållningssättet. Det handlar om att katastrofinsatserna, förutom att tillgodose fysiska behov, också ska möta de sociala och psykologiska behov som uppstår när en katastrof inträffar. Målet med alla Svenska kyrkans katastrofinsatser är att människorna som drabbats ska återfå hopp, värdighet, psykiskt och socialt välbefinnande och en känsla av normalitet. u

53

katastrof

Filippinerna

har fått överge sina hem, berättar Antonio Dizon, byledare på den lilla ön Jinamoc utanför Samars västkust.

Svenska kyrkan stödjer både kort- och långsiktiga insatser för dem som drabbats. Under slutet av 2013 sändes två personer ur den humanitära personalpoolen ut till Filippinerna för att hjälpa till att planera katastrofstödet. En av dem var Anna Arnborg, och hon vittnar om febril aktivitet mitt i förödelsen: – Det otroliga i allt detta är att vart man än går så finns det inte en enda person som sitter still. Vart man än vänder sig så hör man smattrande hammare som bygger upp husen, byarna och städerna igen.

foto: christian aid/act

Det som tar åratal att bygga upp kan en naturkatastrof slå sönder på bara ett ögonblick. Därför är det så viktigt att redan från början ha ett långsiktigt perspektiv i katastrof­ insatserna.

ACT-alliansen fanns redan på plats i Filippinerna genom fyra lokala ACT-medlemmar när tyfonen Haiyan slog till.

I ett första skede var det framförallt mat, vatten och andra livsviktiga förnödenheter som delades ut. Men människor behöver också tidigt få möjlighet att bygga upp sina hem, få igång sin försörjning och bearbeta sina svåra upplevelser.

– Det kan ta flera år innan fisket på ön är igång igen.

Båtarna är förstörda och många av de boende längs kusten

Imelda Betita står mitt i förödelsen och skadorna efter tyfonen Haiyan i norra Iloilo, Filippinerna. Tack vare ett gott samarbete mellan de lokalt verksamma kyrkorna och ett enormt gensvar hos givare och församlingar i Sverige har vi kunnat stödja en omfattande insats för de drabbade.

54

katastrof

Syrien

Raghad Yusef al-Hariri, 10 år, återvände under 2013 med sin familj till oroligheterna i Syrien men är nu tillbaka i flyktinglägret i Jordanien.

Hon är glad åt att vara tillbaka även om livet som barn i det överfulla lägret är hårt.

foto: therese gustafsson

Mer än hälften av dem som kommit till flyktinglägret Za´atari från Syrien är barn under 18 år. Sysslolösheten är utbredd inte minst bland ungdomarna och fritidsgården som Svenska kyrkan har byggt tillsammans med tidningen Land ger tjejer och killar en meningsfull vardag. Unga kvinnor behöver visas särskild hänsyn och för dem är fritidsgården en plats att känna sig trygg på, kunna uttrycka sig och utvecklas.

varit att ge människorna i flyktinglägret verktyg att hantera konflikter och att ge barn och ungdomar en mer meningsfull vardag. Genom att utbilda lokala ledare i konfliktlösning och medling fick flyktingarna själva möjlighet att hantera de bråk som uppstod i lägret.

– De flesta bråken handlar om toaletter och vatten, och om att ungdomarna inte har något att göra, berättar Malek Abu Nabout.

Han är en av de lokala ledare i lägret som fått utbildning i konfliktlösning. Svenska kyrkan gav också stöd till en ”Fredsoas”, en sorts fritidsgård där ungdomar får delta i aktiviteter och lekar.

– Frustration och brist på sysselsättning kan snabbt leda till att konflikter och bråk uppstår. Därför är det så viktigt med en meningsfull sysselsättning för lägrets ungdomar, säger Maria Lundberg, chef för Svenska kyrkans katastrof­insatser.

foto: ulrika lagerlöf/ikon

– Livet här är svårt. Vi har inte rent vatten och när vi går till toaletten är det massor av folk och vi måste stå i kö.

Jag hämtar vatten i hink åt min mamma och det blir alltid bråk. Det berättade Raghad Yusef al-Hariri, 10 år, i maj 2013. Då hade hon bott i flyktinglägret Za’atari i norra Jordanien i några månader, och hon kände tydligt av oron och konflikterna i lägret.

Kriget i Syrien hade i mitten av 2013 drivit nästan två miljoner människor på flykt. En stor andel har tagit sig till Jordanien och flyktinglägret Za’atari som ligger mitt ute i öknen nära den syriska gränsen. Med stöd från Svenska kyrkan har flera tusen familjer fått kläder och lakan, och de familjer som har särskilda behov har fått ordentliga baracker att bo i istället för tält. Men tillvaron i lägret är inte trygg.

Bråk och konflikter präglar vardagen, något som påverkar barnen i lägret. Därför har ett viktigt område under 2013

55

Varje människa kan själv förändra sitt liv, om rätt förutsättningar finns. Din gåva gör skillnad.

56

katastrof

Sahel

skydda mot malaria. En viktig del i att hålla god hygien i lägret är att samtidigt utbilda människor i hygien- och sanitetsfrågor för att hålla latrinerna i lägren i användbart skick och minska spridning av vattenburna sjukdomar.

Undernärda barn, gravida, ammande och sjuka fick särskilda paket med högproteinkex som komplement till den mat som delades ut i flyktinglägret. Flyktingar organiserades i grupper som fick stöd för att köpa kvarnar att mala säd med, ett sätt att uppmuntra och stödja den lokala kapaciteten i lägret.

ACT-alliansen arbetade också medvetet med att flyktingarna själva ska vara en del i beslutsfattandet i lägret, en del i att inte bara se till de fysiska behoven utan också människors välmående ur ett psykosocialt perspektiv.

foto: thomas ekelund/act

Under sommaren 2012 ökade antalet flyktingar i lägret Mbere i Mauretanien lavinartat på grund av den svåra torkan i Sahelregionen. På hösten kunde många människor återvända till sina hem, men när Frankrikes militära operationer startade i Mali i januari 2013 ökade antalet flyktingar igen, och mellan januari och mars 2013 anlände mer än 20 000 maliska flyktingar till lägret Mbere. Svenska kyrkan bidrog under 2012 med bland annat vatten och sanitet i Mauretanien och Burkina Faso och fortsatte under 2013 stödet till de maliska flyktingarna i Mauretanien.

Resurserna i flyktinglägret Mbere är knappa och Svenska kyrkan gav stöd så att flyktingarna fick hjälp att bygga sig tak över huvudet och tillgång till filtar, hygienartiklar, kläder och skolutrustning. Inför regnperioden delades myggnät ut för att

Tidig morgon i byn Mbére i sydöstra Mauretanien. Boskapsskötare och bybor samlas vid brunnen för att hämta vatten. Byn Mbére är en av flera närliggande byar till det stora flyktinglägret med samma namn.

57

katastrof

Uganda och Demokratiska republiken Kongo

foto: mai gad

Mary Maurita är en av de 66 000 människor som flydde Demokratiska republiken Kongo i mitten av juli 2013. Hon flydde från ett sjukhus i staden Kamango, med sin nyfödde son i famnen.

– Vi sprang så fort vi kunde, men jag hade ont, berättar hon. Det hade bara gått fyra timmar sedan förlossningen när hon rusade mot sitt hem för att väcka sin man, 24-åriga Kalikona Bosco och deras tvååriga son Mawombi Richard.

– Det var kaotiskt, allt jag bar på var mitt barn och kläderna på kroppen, vi sprang så fort vi kunde för att undkomma kulorna, säger Maurita.

Sedan juli 2012 har Svenska kyrkan genom ACT-alliansen gett stöd till kongolesiska flyktingar i Uganda. Under en helg i juli 2013 drev nya stridigheter över 66 000 människor över gränsen från Kongo till Uganda. Den massiva flyktingström-

men kom som en chock för de ugandiska myndigheterna, men inom en vecka hade flyktinglägret Bubukwanga byggts upp. ACT-alliansen, som Svenska kyrkan är en del av, var en av de första på plats och gav livsviktigt stöd i form av vatten, handtvättsanordningar, tvål och kokkärl.

ACT fick ett särskilt ansvar för frågor om könsrelaterat våld i flyktinglägret, något som är ett stort problem i konfliktens Kongo. ACT-alliansen utbildade rådgivare bland flyktingarna, för att ge stöd och råd till dem som utsatts för övergrepp. Under 2013 gav Svenska kyrkan också stöd till katastrofinsatser inne i Kongo för människor som flyr konflikterna inom landet.

– Vi bestämde oss för att ge vår son namnet Chance (chans eller lycka). Vi är glada att han överlevde kriget, säger Mary Maurita.

Kalikona Bosco och Mary Maurita med sonen Mawombi Richard och bebisen Chance kom till genomgångslägret Bubukwanga, Uganda, i juli 2013, sedan familjen flytt strider i Demokratiska republiken Kongo direkt efter förlossningen.

foto: erik lindén/ikon

Bubukwanga genomgångsläger. Här stannar flyktingarna från Demokratiska republiken Kongo i upp till en månad innan de slussas vidare till ett flyktingläger.

58

Bli månadsgivare idag! som månadsgivare tar du ställning för utsatta människor i hela världen varje månad. Tillsammans med dig vill Svenska kyrkans internationella arbete ge fler människor möjlighet att förändra sina liv.

Ditt stöd behövs! du får en ängel att bära på rockslaget som tack för dina gåvor. har du frågor? Kontakta Givarservice på 018-16 96 00 eller info@svenskakyrkan.se anmäl dig idag: www.svenskakyrkan.se/givare

Läs fullständiga autogirovillkor på www.svenskakyrkan.se/givare

Omslagsbild: Treårige Woodmay Pajeotle i Gressier behövde aldrig uppleva den stora jordbävningen som raserade livet för så många haitier 2010. Hans hem är den modellby som byggts för att ge 150 tidigare bostadslösa familjer en ny start och bättre möjligheter att försörja sig och påverka sin framtid.

Foto omslag: Paul Jeffrey/ACT Produktion och tryck: Ineko 2014 Artikelnummer: SK13003 Redaktör: Anette Agervret Kontakt: Telefon 018-16 96 00 E-post info@svenskakyrkan.se www.svenskakyrkan.se/internationellt Plusgiro: 90 01 22-3 Bankgiro: 900-1223 Svenska kyrkan är en del av ACT-alliansen www.svenskakyrkan.se/act

3

Var med i arbetet för en bättre värld Vi ger människor som lever i utsatthet förutsättningar och verktyg att själva förändra sina liv och sina samhällen. Var med i arbetet för en bättre värld! Tillsammans blir vi starkare.

Svenska kyrkan är en del av världens största gemenskap – den världsvida kyrkan. Vi är en del av ACT-alliansen, ett globalt samarbete mellan kyrkor och organisationer för katastrofinsatser, utveckling och påverkan. Genom detta och andra nätverk finns vi i hela världen och har lokal kännedom. Det är en stor styrka. Genom våra nätverk är vi snabbt på plats och vi finns kvar även när katastrofen är över.

I Insamlingskatalogen 2014 och på www.svenskakyrkan.se/projektkartan kan du läsa om ett urval av de projekt som Svenska kyrkans internationella arbete stödjer runt om i världen. Projekten presenteras genom fem olika teman: Tro och lärande, Hållbar försörjning, Mänskliga rättigheter, Rätten till hälsa och Katastrof. Projekten och temana har olika inriktning och mål men gemensamt för dem alla är att människorna som stödet riktar sig till själva ska vara med och påverka och förändra sina liv. Det är inte vi som ska bestämma hur och när en insats ska genomföras utan vi svarar på de behov som lokala kyrkor och organisationer själva ser på plats. På så sätt ger insatsen en bestående och hållbar förändring.

I den här katalogen och på www.svenskakyrkan.se/internationelltarbete kan du läsa mer om hur du kan bli delaktig i arbetet för en bättre värld. Tack för ditt stöd och engagemang!

Ge en gåva

90 012 2-3 Pg 900-12 23 Bg

Svenska kyrkan är en del av Svenska kyrkans internationella arbete är en del av ACT-alliansen, Action By Churches Together, ett globalt samarbete mellan kyrkor och organisationer för katastrofinsatser, utvecklings- och påverkansarbete.