Issuu on Google+

Ett rum öppet för alla Sammanfattning av Svenska kyrkans redovisning till regeringen angående de kyrkoantikvariska frågorna inför kontrollstationen 2014


ett rum öppet för alla S a m m a n fat t n i n g av s v e n s k a k y r k a n s redovisning till regeringen angående de k yrkoa ntik va risk a fr ågorn a i n f ö r ko n t r o l l s tat i o n e n 2 0 1 4


innehåll Förord

5

1. Ett rum öppet för alla – en kort introduktion

7

2. Strategier och förslag

9

3 . Det kyrkliga kulturarvet – resultat och   måluppfyllelse Vården och bevarandet av kulturarvet Kompetens i kulturarvsfrågor Samverkan mellan staten och Svenska kyrkan Tillgänglighet och användning

11 11 12 13 14

4. Kulturarvet i en framtid med   förändrade förutsättningar

17

REFERENSER

19

Trossamfundet Svenska kyrkan Organisationsnummer 252002-6135

  3


4 


Förord sedan år 2000 äger Svenska kyrkan de kyrkor och byggnader som tidigare var i statens ägo. Men i en djupare mening är det kyrkliga kulturarvet allas och Svenska kyrkan dess förvaltare. Vår uppgift är att låta var och en ta del av den historia som vi har fått ansvar för. Svenska kyrkan vill bidra till att kulturarvet bevaras, används och utvecklas. I vårt dagliga arbete medverkar vi till att utveckla kunskap och hantverksskicklighet. Svenska kyrkans församlingar är aktiva aktörer i det civila samhället och i de lokala engagemang som bär Sveriges kulturliv. Vi samverkar med myndigheter, nationellt och regionalt. Men uppgiften att förvalta det kyrkliga kulturarvet sträcker sig längre än så. Ytterst är kyrkans uppdrag inte mindre än att göra historien levande och meningsfull, inte för få utan för många. Kapell, katedraler, konst, texter och traditioner öppnar rum där människan kan utforska sig själv, historien och sina medmänniskor. Där kan vi gå utanför oss själva och de gränser vardagen och konventionen drar. I ett samhälle som blir alltmer differentierat, där tidigare generationers mötesplatser inte längre är självskrivna och där människors gemensamma erfarenheter blir färre, berättar kyrkans kulturarv om det liv som alla delar.

  5


avtal mellan staten och svenska kyrkan Svenska kyrkan har rätt till viss ersättning från staten för kulturhistoriskt motiverade kostnader i samband med vård och underhåll av de kyrkliga kulturminnena. Ersättningen är en del i ett ömsesidigt åtagande mellan staten och Svenska kyrkan och ska garantera att kyrkornas kulturhistoriska värden bevaras. Svenska kyrkans förvaltningsansvar omfattar vård och underhåll av de kyrkliga kulturvärdena så att deras utseende och karaktär inte förvanskas. Förebyggande arbete och samverkan med kulturmiljösektorn är förutsättningar för att kulturvärdena långsiktigt bevaras, används och utvecklas . Svenska kyrkan ansvarar dessutom för att det finns nödvändig kunskap och kompetens för förvaltningen. I vårt ansvar ingår också att se till att

6  ett rum öppet för alla – en kort introduktion

alla medborgare kan ta del av och använda det kyrkliga kulturarvet. De kyrkliga kulturminnena ska i framtiden vara tillgängliga för var och en i minst samma utsträckning som vid relationsändringen år 2000. Svenska kyrkan beslutar själv om hur den kyrkoantikvariska ersättningen ska fördelas enligt kyrkostyrelsens villkor. I fördelningen ska inte församlingarnas ekonomi ha någon betydelse, eftersom ersättningen inte får bli en del av det inomkyrkliga utjämningssystemet. Källa: Överenskommelse mellan staten och Svenska kyrkan i frågor som rör de kulturhistoriska värdena inom Svenska kyrkan. (Ku2000/470/Ka). Ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan (regeringens propo-sition 1995/96:80)


1. Ett rum öppet för alla – en kort introduktion År 2000 upphörde Svenska kyrkan att vara statskyrka, men behöll en särskild relation till staten. Å ena sidan råder religionsfrihet och konfessionsneutralitet och Svenska kyrkan är en av det svenska samhällets många trossamfund. Å andra sidan har Svenska kyrkan en särställning, dels genom sin historia, dels genom de ansvarsområden som man delar med staten. Här återfinns frågan om det kyrkliga kulturarvet och den kyrkoantikvariska ersättningen. De propositioner som föregick relationsändringen rymmer viktiga resonemang om det kyrkliga kulturarvet. Resonemangen präglas av tanken på långsiktighet, delat ansvar och arbetsfördelning mellan kyrka och stat. Den överenskommelse mellan Svenska kyrkan och staten som 2000 undertecknades av kulturminister Marita Ulvskog och ärkebiskop KG Hammar speglar dessa principer. I dokumentet (i föreliggande text fortsättningsvis kallat ”avtal”) konstateras att det kyrkliga kulturarvet representerar den största sammanhållna delen av landets kulturarv, att det kyrkliga kulturarvet är gemensamt och en väsentlig del av vår historia, att avtalet är långsiktigt och att staten ersätter kyrkan för kulturhistoriskt motiverade kostnader. Dokumentet föreskriver också att det inom ramen för detta långsiktiga avtal skall läggas in kontrollstationer där en analys och utvärdering av arbetet med det kyrkliga kulturarvet sker. Den första kontrollstationen ägde rum 2009. Föreliggande text sammanfattar rapporten Ett rum öppet för alla där Svenska kyrkan redogör för arbetet med de kyrkliga kulturvärdena och för vad den kyrkoantikvariska ersättningen har betytt för det kyrkliga kulturarvet sedan 2000. Rapporten har lämnats till regeringen med anledning av att år 2014 är en kontrollstation för frågor som rör de kyrkliga kulturvärdena och den kyrkoantikvariska ersättningen. Med Ett rum öppet för alla vill vi ge en breddad och fördjupad analys av arbetet med det kyrkliga kulturarvet samt av användningen och effekterna av den kyrkoantikvariska ersättningen. Rapporten ska också bidra till att utveckla synen på det kyrkliga kulturarvet och dess roll i samhället och i kyrkan. Den ska vara

en plattform för en förnyad samverkan mellan staten, Svenska kyrkan och andra berörda aktörer i det utvecklingsarbete som är nödvändigt för att det kyrkliga kulturarvet ska kunna bevaras, användas och utvecklas i framtiden. diagram 1 svenska kyrkan – kostnader för kyrkor och kapell 2009–2012 20% 20%

21% 21%

22% 22% 37% 37%

KAE-finansierat underhåll KAE-finansierat underhåll (exkl. begravningsplatser (exkl. begravningsplatser Egenfinansierat underhåll Driftskostnader (inkl. personalkostnader) (inkl. personalkostnader)

Driftskostnader Egenfinansierat underhåll (inkl. personalkostnader) (inkl. personalkostnader) Övriga kostnader Övriga kostnader (inkl. avskrivningar) (inkl. avskrivningar)

Under åren 2009-2012 uppgick den årliga drift- och underhållskostnaden till i genomsnitt 1,6 miljarder kr per år. Den kyrkoantikvariska ersättningen finansierade en femtedel av den totala kostnaden för drift och underhåll av alla kyrkor och kapell som ägs eller förvaltas av Svenska kyrkan. I statistiken ingår inte kostnader för begravningsverksamheten eller utbetald kyrkoantikvarisk ersättning för begravningsplatserna. Alla invigda friliggande kyrkor och kapell oaktat byggnadsår ingår men inte kyrkor som är ihopbyggda med församlingshem eller oinvigda begravningskapell. Uppgifterna för KAE-finaniserat underhåll är hämtade ur PHS (projekthanteringssystemet för KAE) per 25 februari 2014.

ett rum öppet för alla – en kort introduktion  7


8  strategier och fĂśrslag


2. Strategier och förslag Både i samhället och i Svenska kyrkan sker förändringar som har betydelse för den framtida förvaltningen och för hur det kyrkliga kulturarvet kan användas. Svenska kyrkan framhåller betydelsen av en modern och dynamisk kulturarvssyn i denna diskussion och vill lyfta fram fem utvecklingsområden.

1. förnyad syn på det kyrkliga kulturarvet och den kyrkoantikvariska ersättningen Svenska kyrkan föreslår att en förnyad syn på det kyrkliga kulturarvet och den kyrkoantikvariska ersättningen utvecklas, som kan ligga till grund för ett fortsatt samarbete mellan staten och Svenska kyrkan. En förnyad syn bör ta hänsyn till de förändringar som sker i samhället och inom kyrkan samt till den nya, kulturpolitiska synen på kulturarvet i allmänhet. Detta kan bland annat innebära: • att det kyrkliga kulturarvet ses som en bred samhällsresurs för social, kulturell och ekonomisk utveckling, • e n mer dynamisk och utvecklingsinriktad syn på ersättningen som ett redskap inte bara för bevarande, utan även för användning och utveckling av kulturarvet, •  att ersättningen bidrar till att kyrkor och kyrkomiljöer med höga kulturhistoriska värden blir tillgängliga att användas som kulturarv, • att ersättningen kan användas för att hålla kyrkor öppna som besöksmål och till exempel som pedagogisk resurs för skolor, •  att storleken på den kyrkoantikvariska ersättningen och förhållandet mellan ersättningen och Svenska kyrkans egeninsats ska vara rimlig, •  att ersättningens storlek årligen räknas upp efter Konsumentprisindex (KPI) från 1996 års belopp om 460 mnkr.

2. gemensam vision och långsiktiga mål för det kyrkliga kulturarvet Svenska kyrkan bör tillsammans med staten och andra berörda aktörer enas i en gemensam omvärldsbeskrivning för att nå ökad samsyn om vision och långsiktiga mål för arbetet med det kyrkliga kulturarvet. Svenska kyrkans intentioner sammanfaller med de allmänna kulturpolitiska målen om att kulturarvet ska bevaras, användas och utvecklas.

3. förstärkt samverkan kring det kyrkliga kulturarvet som samhällsresurs Svenska kyrkan ser det kyrkliga kulturarvet som en angelägenhet och en tillgång för alla i samhället. Vi vill därför medverka till att förbättra användningen av dessa kulturvärden genom att göra landets kyrkomiljöer mer levande, tillgängliga och välkomnande. Om de kyrkliga kulturvärdena ska kunna förvaltas långsiktigt hållbart krävs också ett fortsatt starkt intresse och engagemang inom såväl Svenska kyrkan som från övriga samhället. Inte minst medborgarnas engagemang och delaktighet är en viktig förutsättning för att kulturarvet ska användas, utvecklas och hållas levande. Därför bör ett utvecklingsarbete för att förverkliga kulturarvet som en samhällsresurs ske i en fördjupad samverkan mellan Svenska kyrkan, staten och övriga samhället. Det övergripande syftet bör vara att bättre kunna utnyttja den potential som det kyrkliga kulturarvet har i utvecklingen av ett långsiktigt hållbart samhälle – socialt, kulturellt, miljömässigt och ekonomiskt. 4. gemensamma strategier för utveckling av bruket av kyrkomiljöerna Svenska kyrkan och staten behöver gemensamt utveckla strategier för bruket av kyrkor och kyrkomiljöer. Angelägna åtgärder är att: • undersöka det kyrkliga kulturarvets värden och betydelse lokalt, regionalt, nationellt och internationellt, • utveckla kyrkomiljöer för utvidgat bruk eller mångbruk, där kyrkorna kan användas för fler ändamål än i dag och som resurser i samhället, • utforma strategier för de kyrkor som behöver tas ur bruk eller avyttras, men med målet att de fortfarande ska kunna bevaras och användas som allmänna och tillgängliga kulturarv.

5. utveckling av arbetet med den kyrkoantikvariska ersättningen Svenska kyrkan kommer att ytterligare effektivisera och kvalitetssäkra handläggningen av den kyrkoantikvariska ersättningen. Detta sker för att säkerställa en enhetlig och rättvis fördelning av ersättningen över landet.

strategier och förslag   9


10  det kyrkliga kulturarvet – resultat och måluppfyllelse


3. Det kyrkliga kulturarvet – resultat och måluppfyllelse Svenska kyrkan har analyserat måluppfyllelsen och effekterna av den kyrkoantikvariska ersättningen samt kyrkans förvaltning av det kyrkliga kulturarvet sedan relationsändringen år 2000. Utgångspunkten är statens uttalade mål när det gäller inriktningen på de långsiktiga effekterna för kulturarvet. Dessa mål framgår av nuvarande avtal mellan Svenska kyrkan och staten, som träffades i samband med relationsändringen år 2000.

• Den kyrkoantikvariska ersättningen täcker cirka hälften av de totala kostnaderna för de kyrkoantikvariska projekten. Den andra hälften av kostnaderna för projekten finansieras med kyrkans egna medel. Det ekonomiska ansvaret för vården och underhållet av det kyrkliga kulturarvet har ökat för Svenska kyrkans medlemmar. diagram 2

vården och bevarandet av kulturarvet

svenska kyrkans medlemsutveckling 2001–2013 med prognos

Mål och intentioner

perioden, hela riket

Det kyrkliga kulturarvet är den största sammanhållna delen av det svenska kulturarvet som ska bevaras inför framtiden och vara tillgängligt för alla. Svenska kyrkans ansvar för de kyrkliga kulturminnena gäller oberoende av om en kyrkobyggnad används eller inte. Den kyrkoantikvariska ersättningen från staten till kyrkan ska garantera att kyrkornas kulturhistoriska värden bevaras och den ska fördelas så att de antikvariska behoven prioriteras. Om Svenska kyrkans ansvar för de kyrkliga kulturminnena på något väsentligt sätt minskar ska den kyrkoantikvariska ersättningen reduceras.

till år 2020 jämfört med antalet skyddade kyrkor under

Medlemmar (miljoner) 8,0 7,5

6,0

Skyddade kyrkor januari år 2012 2 953

Skyddade kyrkor efter år 2000 35

Skyddade tagna ur Varav bruk efter år 2000 sålda 23 18

Varav rivna 1

1500

5,0

4,0

skyddade kyrkobyggnadsbeståndet sedan år 2000.

2000

5,5

Vår bedömning av Svenska kyrkans arbete med att vårda och bevara kulturarvet är följande:

antalet skyddade kyrkor år 2012 samt förändringar i det

2500

6,5

4,5

tabell 1

3000

7,0

Måluppfyllelsen

• Det kyrkliga kulturarvet är bevarat och Svenska kyrkans förvaltningsansvar har inte minskat i omfattning. Antalet skyddade kyrkor är i stort sett oförändrat sedan relationsändringen år 2000.

Skyddade kyrkor 3500

1000 500

3,5 3,0

2000 2002 2004 2006 2008 2010 Antal skyddade kyrkor

2012

2014

2016

2018

2020

0

Antal medlemmar

• Vården och underhållet av det kyrkliga kulturarvet har blivit mer långsiktigt och förebyggande. Det framgår bland annat av utbyggnaden av vård- och underhållsplanerna och ökade insatser för att förebygga skador på kulturarvet. Det finns samtidigt ett behov av att förbättra system och metoder för att öka kunskapen om vårdbehovet.

det kyrkliga kulturarvet – resultat och måluppfyllelse  11


diagram 3 ansökningar om kyrkoantikvarisk ersättning för församlingsprojekt med förebyggande åtgärder 2002–2012, tusental kronor

kompetens i kulturarvsfrågor

120000

Mål och intentioner

100000

Kompetensen när det gäller vård och underhåll av de kyrkliga kulturminnena ska finnas inom kyrkan, både vid fördelningen av den kyrkoantikvariska ersättningen och när olika förvaltningsåtgärder genomförs.

80000 60000

Måluppfyllelsen

40000

Vår bedömning av kompetensförsörjningen är följande:

20000 0

Resultatet visar på en god och successivt förbättrad måluppfyllelse i Svenska kyrkans förvaltning, men det finns möjligheter att ytterligare öka nyttan av den kyrkoantikvariska ersättningen.

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Stiftens ansökningar

2011

2012

Trend

Förebyggande åtgärder omfattar kategorierna stöld och brand, förvaring inventarier, elinstallationer, värmesystem och övrigt förebyggande åtgärder.

• Stiftskanslierna har under senare år fortsatt att stärka sina resurser och sin kompetens inom framför allt byggnadsteknik, men också när det gäller den antikvariska kompetensen. Samtidigt är de organisatoriska enheterna på stiftsnivå fortfarande små och därmed sårbara vid personalförändringar. diagram 5 antal årsarbetskrafter fördelade på olika kompetenser vid stiftskanslierna år 2005, 2008 och 2012

• Hanteringen och användningen av den kyrkoantikvariska ersättningen har blivit mer effektiv. Ett utvecklingsarbete pågår för att ytterligare öka nyttan av ersättningen för att bevara det kyrkliga kulturarvet.

Årsarbetskrafter 30

diagram 4

20

25

kyrkoantikvarisk ersättning, anslagna och förbrukade medel 2002–2012, miljoner kronor

15

500

10

450 400

5

350 0

300 250 200

2008 Byggnadsteknisk

2012 Övrig

Årsarbetskrafterna omfattar anställd personal, som antingen är internfinansierad eller finansierad med kyrkoantikvarisk ersättning. Däremot ingår inte konsultinsatser, finansierade med kyrkoantikvarisk ersättning, i redovisningen.

150 100 50 0

2005 Antikvarisk

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Anslag

2011

Förbrukat

12  det kyrkliga kulturarvet – resultat och måluppfyllelse

2012

• De större församlingarna och samfälligheterna har blivit mer professionella i sin förvaltning och sin förmåga att ta initiativ till och genomföra insatser för vård och underhåll.


• Kompetensen hos de mindre församlingarna är fortfarande en kritisk faktor i förvaltningen av de kyrkliga kulturminnena. De fortsatta förändringarna av församlingsstrukturer och av organisationen förbättrar dock successivt möjligheterna att samordna resurser och kompetens i större enheter. Svenska kyrkan tillför dessutom ökade resurser för att bygga upp professionell kompetens som kan användas gemensamt av flera församlingar. • Kyrkokansliet på nationell nivå har successivt förstärkt sina resurser och breddat sin kompetens inom kulturarv och kyrkoantikvariska frågor. Dessutom har dessa resurser och kompetenser samlats i en egen organisatorisk enhet för att kunna användas på ett mer effektivt sätt. Möjligheterna att utnyttja kyrkokansliets resurser och kompetens för mer strategiska frågor ökar i takt med en förbättrad administration av den kyrkoantikvariska ersättningen. Slutsatsen är att den tidigare positiva utvecklingen av Svenska kyrkans kompetens i förvaltningsfrågor har fortsatt även under senare år och kommer så att göra även fortsättningsvis tack vare de förändringar som sker.

samverkan mellan staten och svenska kyrkan Mål och intentioner Samverkan mellan Svenska kyrkan och kulturmiljösektorn ingår som en del i arbetet för ett långsiktigt bevarande av kulturarvet. Staten och Svenska kyrkan är överens om att samverka i övergripande frågor som gäller de kyrkliga kulturvärdena. Det ska bland annat finnas särskilda samrådsgrupper för kunskapsoch erfarenhetsutbyte som rör de kyrkliga kulturvärdena. Vidare ska fördelningen av den kyrkoantikvariska ersättningen ske efter samråd med myndigheter inom kulturmiljöområdet. Svenska kyrkan ska årligen lämna en redovisning till regeringen om de kyrkliga kulturvärdena samt hur den kyrkoantikvariska ersättningen används och vilket resultat detta har fått.

Måluppfyllelsen Svenska kyrkan har följt upp utvecklingen av samverkan och samrådet med de statliga myndigheterna inom kulturmiljösektorn. Här är en sammanfattning av resultatet: • samverkan mellan staten och kyrkan på regional nivå har utvecklats mot ökad samsyn om den kyrkoantikvariska ersättningen. Det har medfört att stift och länsstyrelser närmar sig varandra när det gäller förslag på ersättningsnivåer,

diagram 6 differensen mellan stift och länsstyrelser i föreslagna ersättningsnivåer, projekt med prioritet 1 Stift 13 12 10 8 6 4 2 0

2005 0–4 procentenheter

2008 5–9 procentenheter

2012 10 procentenheter eller mer

• däremot finns fortfarande skillnader i bedömningar av kulturvärden och ersättningsnivåer mellan olika regioner och för olika objekt och åtgärdsområden. Svenska kyrkan har på nationell nivå förtydligat riktlinjer och vägledning samt utvidgat sin granskning och uppföljning av tillämpningen. Det krävs även en fördjupad dialog med stift och länsstyrelser om gemensamma synsätt i tillämpningen. Riksantikvarieämbetet har också ett ansvar för att länsstyrelserna tillämpar enhetliga principer i sina bedömningar, • varje år sker samråd på nationell nivå om fördelningen av den kyrkoantikvariska ersättningen. Man har dock inte fullt ut nått målet om en nationell överblick med en samlad statlig bedömning av den regionala fördelningen av ersättningen i landet. En förändrad fördelningsmodell kommer att skapa goda förutsättningar för att på nationell nivå analysera och bedöma den regionala fördelningen av ersättningen, • under senare år har de centrala och regionala samråden, med bland annat kunskaps- och erfarenhetsutbyte om de kyrkliga kulturvärdena, fortsatt med myndigheter och andra aktörer inom kulturmiljösektorn. Svenska kyrkan ser möjligheter att förnya och utveckla dessa samrådsformer. Särskilt viktigt är att nå fram till en gemensam syn på det kyrkliga kulturarvets framtid, • avtalet med staten innebär att Svenska kyrkan årligen ska rapportera och redovisa användningen av den kyrkoantikvariska ersättningen. Kyrkokansliet bedömer att redovisningen hittills har tillgodosett regeringens krav på och behov av återrapportering.

det kyrkliga kulturarvet – resultat och måluppfyllelse  13


Vår slutsats är att det fortfarande finns behov av, och en god potential för, att utveckla och förbättra olika former av samverkan och samråd mellan staten och kyrkan. Det är bästa sättet att långsiktigt bevara, använda och utveckla de kyrkliga kulturvärdena.

• Det genomsnittliga antalet öppetdagar per kyrka har däremot minskat något åren 2009–2012. tabell 2 genomsnittligt antal öppetdagar per kyrka åren 2009–2012 År Antal öppetdagar per kyrka

tillgänglighet och användning Mål och intentioner Svenska kyrkan ansvarar för att alla medborgare kan ta del av och använda det kyrkliga kulturarvet. Svenska kyrkan ska hålla de kyrkliga kulturminnena tillgängliga i minst samma utsträckning som när avtalet slöts med regeringen vid relationsändringen år 2000. Regeringen har även senare betonat betydelsen av att det gemensamma kulturarvet brukas och är tillgängligt för dagens och framtida generationer. I detta ligger också en mer dynamisk syn på tillgänglighet och användning, som innebär att kulturvärdena vidareutvecklas.

2009 145

2010 142

2011 2012 139 137

• Under senare år har framför allt kyrkorna på landsbygden och i glesbygd minskat öppenhållandet eller varit stängda för spontanbesök. Orsaken är bland annat befolkningsutvecklingen i glesbygd, förändrad församlingsstruktur och krav på kyrkobyggnadernas säkerhet. Målet om hög tillgänglighet och öppenhet behöver vägas mot kravet på att kunna skydda kulturvärdena. diagram 8

Måluppfyllelsen

utvecklingen av kyrkor stängda för spontanbesök fördelat

Svenska kyrkan arbetar aktivt med frågan om tillgänglighet och öppenhet. Svenska kyrkans nationella nivå följer löpande upp tillgängligheten och gör följande bedömning av utvecklingen under de senaste åren:

på tätortstyp 30 25

• Kyrkornas öppethållande har minskat något under senare år. Andelen kyrkor som varit stängda, eller öppna enbart några få dagar, ökade mellan åren 2004 och 2007. Därefter har det inte skett några större förändringar när det gäller längden på öppethållandet.

20 15 10

diagram 7 fördelningen av öppethållandets längd (%). kyrkornas

5

öppethållande under fyra jämförelseår. 100

0

2007 Glesbygd och landsbygd

80

60

2009 Tätorter

2012 Övr. städer

Storstäder

• Möjligheten att använda de kyrkliga kulturminnena för organiserad verksamhet med sammankomster i kyrkorna har inte förändrats påtagligt, utan visar snarare en stabil utveckling under perioden 2009–2012.

40

tabell 3

20

antal sammankomster i egen verksamhet åren 2009–2012, 0

antal per kyrka. 2004 Mindre än 1 dag 1–9 dagar

2007

2009

10–99 dagar 100–199 dagar

2012 200–299 dagar 300 eller fler dagar

14  det kyrkliga kulturarvet – resultat och måluppfyllelse

År Antal sammankomster i egen verksamhet per kyrka

2009 2010 2011 2012 89

76

83

88


tabell 4

att bredda användningen och öka tillgängligheten till kulturarvet. Utvecklingsarbetet pågår sedan flera år i olika projekt med både principiella och praktiska resultat.

antal sammankomster utanför egen verksamhet åren 2009– 2012, antal per kyrka År Antal sammankomster utanför egen verksamhet per kyrka

2009

2010

2011

2012

7,0

6,5

6,1

6,2

• Kyrkor med relativt få sammankomster i egen verksamhet ökade däremot mellan åren 2007 och 2009. Utvecklingen av sammankomster utanför den egna verksamheten är relativt stabil och visar inte på några större förändringar sedan 2004. • Svenska kyrkan arbetar, i linje med regeringens intentioner, med en dynamisk och förnyad syn på kulturarvet. Syftet är

Vår slutsats är att Svenska kyrkan allt sedan relationsändringen har kunnat upprätthålla en hög tillgänglighet till de kyrkliga kulturminnena. Påpekas bör att alla gudstjänster är offentliga, vilket innebär att rummen även under gudstjänst är öppna för allmänheten, vilket normalt inte räknas in i statistiken över kyrkornas öppethållande. Den framtida inriktningen bör vara att skapa och ta vara på nya möjligheter att använda och tillgängliggöra det kyrkliga kulturarvet. Det arbetet bör ske i samspel med det omgivande samhället och anpassas till de förändringar som sker där.

det kyrkliga kulturarvet – resultat och måluppfyllelse  15


16  kulturarvet i en framtid med förändrade förutsättningar


4. Kulturarvet i en framtid med förändrade förutsättningar Bevarat kulturarv med minskade resurser

Det kyrkliga kulturarvet som gemensam resurs

Utvecklingen efter relationsändringen år 2000 visar följande:

Det kyrkliga kulturarvet är därmed en angelägenhet och en tillgång för alla. Dess miljöer har många värden genom att de:

• Svenska kyrkans åtagande för att bevara det kyrkliga kulturarvet är oförändrat,

• uppskattas av en stor majoritet av befolkningen,

• de ekonomiska förutsättningarna för församlingar och samfälligheter har successivt försämrats,

• angår med sin bredd och mångfald, nationella spridning och långa historia alla människor,

• ett ökat ansvar per medlem för kulturarv och ekonomi,

• kan bidra till igenkänning och samhörighet i ett pluralistiskt samhälle,

• stora regionala skillnader i förutsättningarna för att finansiera insatser för vård och underhåll av de kyrkliga kulturvärdena. För att möta förändringarna i omvärlden och klara förvaltningen arbetar Svenska kyrkan aktivt med att bland annat anpassa kyrkans egna ekonomiska utjämningssystem och organisation. Det förutsätter att storleken på den kyrkoantikvariska ersättningen och förhållandet mellan ersättning och egna insatser är rimliga.

Förändrat samhälle och kyrka Vår omvärldsanalys av nutid och framtid visar att Svenska kyrkan, i takt med samhället, genomgår stora förändringar. Några trender som påverkar utvecklingen: • yngre generationer bygger svagare relationer till kyrkan. Det får allt större genomslag om några år med färre medlemmar än i dag, • ökande regionala skillnader, migration, urbanisering, förändrade vanor och värderingar samt geografiska skillnader i kyrklig sed. Medlemmarna får flera olika ingångar till det kyrkliga kulturarvet och värderar det på olika sätt. Vi vet samtidigt att det finns ett stort allmänt intresse för det kyrkliga kulturarvet. Många människor har kyrkorna och kulturarvet som en bärande grund för sitt medlemskap i Svenska kyrkan.

• öppnar möjligheter för alla att lära känna och få samhörighet med landets kulturarv, • är platser för sammanhållning, identitet och trygghet i bygder där det inte finns andra offentliga rum att tillgå, • stimulerar till lokal och regional utveckling genom kulturella och sociala centra, upplevelsenäringar, lokalt föreningsliv och företagande, • kan uppfylla de flesta lokalbehoven för konserter, teater, dans, konstutställningar och andra kulturevenemang och verksamheter, • är platser för socialt och diakonalt arbete i storstäder och andra orter, • blir rum för samtal i existentiella frågor och för andliga upplevelser samt för eftertanke i ett alltmer stressat och kommersialiserat samhälle, • erbjuder pedagogiska resurser med goda möjligheter för skolor och andra utbildningsinstitutioner att spegla kristen tro och tradition, historia, kultur och samhälle. Det finns således goda möjligheter att även i framtiden se och ta till vara detta kulturarv som en gemensam resurs för både kyrka och samhälle.

kulturarvet i en framtid med förändrade förutsättningar   17


18  referenser


referenser Regeringens proposition 1995/96:80 Ändrade relationer mellan staten och ­Svenska kyrkan. Statens offentliga utredningar (SOU 1997:43) Den kulturhistoriskt värdefulla kyrkliga egendomen och de kyrkliga arkiven. 1997. Regeringens proposition 1998/99:38 Staten och trossamfunden – begravningsverksamheten, kulturminnena, personalen, avgiftsbetalningen, m.m. 1998. Överenskommelse mellan staten och Svenska kyrkan i frågor som rör de kulturhistoriska värdena inom Svenska kyrkan. Ku2000/470/Ka. Regeringens skrivelse 2008/09:220 Kyrkoantikvariska frågor. 2009. Kyrkoantikvarisk ersättning 2002–2008 – effekter för vården och bevarandet av det kyrkliga kulturarvet. Redovisning av regeringsuppdrag. RAÄ 2008. Regeringens proposition 2009/10:3. Tid för kultur. 2009. Villkoren för kyrkoantikvarisk ersättning. Fastställda av kyrkostyrelsen 2012. Riksantikvarieämbetets föreskrifter om kyrkliga kulturminnen (KRFS 2012:2). Handbok för arbetet med kyrkoantikvarisk ersättning. Svenska kyrkan 2012. Svenska kyrkans redovisning för år 2012 angående det kyrkliga kulturarvet och användningen av den kyrkoantikvariska ersättningen. 2013. Effektiv kyrkoantikvarisk ersättning - slutrapport över nationellt projekt om förbättrad hantering av den kyrkoantikvariska ersättningen. Svenska kyrkan 2013.

referenser  19


fotografer

Omslag Tensta kyrka foto: alex&martin/ikon

Sid 10 Tensta kyrka foto: alex&martin/ikon

Sid 4 Ärentuna kyrka foto: magnus aronson/ikon

Sid 15 Ärentuna kyrka foto: magnus aronson/ikon

Sid 6 Tensta kyrka foto: alex&martin/ikon

Sid 16 Bjälbo kyrka foto:maria svensk/ikon

Sid 8 Tensta kyrka foto: alex&martin/ikon

Sid 18 Kiruna konstnär: lars levi sunna foto: lisa kejonen/ikon

  20


produktionsfakta text: Kyrkokansliet produktion och tryck: Ineko AB, 2014 Produkten finns som pdf p책 svenskakyrkan.se artikelnr: sk13323



Kontrollstationsrapport light slutversion 140311