Svenska Golfmagasinet nr 3, 2024

Vi har spelat

Englands bästa bana inför

EN NY ERA AV DRIVERS

LUDVIG ÅBERG

Scandtap Harmonized

Designade för att sätta stilen i badrummet. Harmonized är en serie tvättställs- och termostatblandare för inbyggnad från Scandtap Bathroom Concepts. Serien förenar tidlös minimalistisk formgivning med hög komfort och gedigen vattensäkerhet bakom väggen. Slimmad utformning i tåligt rostfritt stål, som skapar ett lätt, stilrent och luftigt intryck. Samtliga modeller finns tillgängliga i den borstade finishen Original, PVD-ytorna Sand, Amber, Shadow, Rust, Scrap och Coal, samt den polerade stålfinishen Classic.

Möbel: INR Air Wood

INNEHÅLL

7 LEDARE

11 FRÅN ARKIVET

12 SVENSKA BAGAR

16 MODESVEP HERR

18 MODESVEP DAM

22 KRETA

29 DECHAMBEAU

32 SMÄRTSAM SOMMAR

37 OS-SMÄRTA

38 OS I RIO

45 SUZANN PETTERSEN

51 SCANDINAVIAN MIXED

55 REINE PATRIKSSON

59 LIVERPOOL

63 FORMBY

66 BIRKDALE

70 ROYAL COUNTY DOWN

73 PODCAST

74 YOUTUBE

76 MALLORCA

79 TIGER OCH TIMBERLAKE

81 PING

84 CAMIRAL

REDAKTION

ANSVARIG UTGIVARE P-G PERSSON

CHEFREDAKTÖR MARTIN HARDENBERGER

ART DIRECTOR CHRISTOPHER MARSHALL

TRYCK BILLES TRYCKERI

ADRESS Svenska Sportpublikationer AB, Flexiwork Hovet, Hvitfeldtsplatsen 7, 411 20 Göteborg

TELEFON 0734-11 12 22

ANNONS OCH FÖRSÄLJNING

Johan Laurin, johan@svenskagolfmagasinet.se

Lisette Laurin, lisette@svenskagolfmagasinet.se

REDAKTIONSANSVARIG mhardenberger @ gmail.com

WEBBSIDA www.svenskagolfmagasinet.se

PRENUMERERA PÅ

SVENSKA GOLFMAGASINET

Gå in på www.svenskagolfmagasinet.se och klicka på prenumerera eller scanna QR-koden till höger.

4 nummer/år Pris: 399 kr

12 45 22 59 32 70

GREKLANDS SÄMSTA BANA

Som golfskribent är det ibland lätt att bli fartblind. Inte sällan trillar inbjudningar in till några av världens bästa golfbanor.

Men för mig har sommaren 2024 sett något annorlunda ut. Stora delar av den tillbringades i Greklands huvudstad Aten, hemma hos svärföräldrarna och långt ifrån de snabba greenerna hemma på Ljunghusen.

Jag överdriver inte när jag säger att du denna sommar hade kunnat steka ägg på Atens vägar. Inte sällan visade termometern 40 grader och mer därtill. På nyheterna berättade de att asfaltens temperatur mätte över 100. Men gillar man golf så gillar man golf och min “hemmaklubb” blev därför stadens enda bana; Glyfada, hem till 18 bortglömda golfhål Robert Trent Jones Sr en gång i tiden lade ut samt en nedlagd shop.

Jag hade visserligen besökt banan förut men när jag återvände för sommarens första runda nådde upplevelsen nya nivåer när starter i solblekt tröja och typ tre hårstrån på skallen hälsade mig välkommen till vad han själv kallade “Atens enda och sämsta bana”. Jag sneglade mot ettans så tee och insåg att här endast fanns marginellt fler strån än mannens hjässa.

Självklart hade han rätt.

I nästa mening hävdade samme man

”att spela golf här är som att spela golf på en kyrkogård”, och jag förstod vad han menade.

Designen är faktiskt trevlig och potentialen enorm med utsikt över stadens riviera och närliggande öar. Med en ny ägare och rejäla investeringar hade saker och ting säkert på ganska kort tid kunnat bli riktigt bra.

Men det är inte detta som är anledningen till varför jag vill berätta om mitt grekiska äventyr.

För det var också denna sommar som jag påmindes om golfens allra bästa egenskaper. Aten är en underbar storstad med mer än fem miljoner invånare. Men logistiken är kanske inte stadens signum och detta i kombination med den sydostliga ”passionen” kan leda till en med svenska mått mätt ganska kaotisk vardag.

Golfbanan blev min tillflyktsort, platsen där jag gavs en möjlighet att gå ned i varv, där jag fick sväva bort och vara ensam med mina tankar.

Efter att ha tillbringat ett par rundor på det här viset lärde jag känna en grekisk golfare vid namn Dinos. Några dagar senare frågade han om jag ville göra honom sällskap och spela med hans golfgäng. Jag svarade såklart ja och fick flera nya vänner.

Det slogs bra slag. Slogs dåliga slag. Det berättades om en ny greenkeeper och att banan faktiskt höll på att bli bättre.

Men egentligen spelade varken slag eller bana någon större roll.

Skämten och skratten var viktigare.

För golfen tjänade ett annat och större syfte.

För egen del blev jag påmind om hur oändligt många anledningar det egentligen finns att älska detta fantastiska spel – och hur fascinerande det kan vara, oavsett hur bra golfbanan är.

FörövrigtanserviattgolfpåTVmåstebliroligareochbollenskaspelassomdenligger.

EN KOMFORT SOM MÅSTE UPPLEVAS

FÖR ATT TRO PÅ

TILLGÄNGLIG FÖR DAMER OCH HERRAR

Fantastisk golf på åländska banor

Golfa två dagar på Ålands Golfklubb

prisexempel i september 2707:–/person

I priset ingår person- och bilbiljetter t/r, del i dubbelrum på gästhem en natt inklusive frukost, två greenfee (Slottsbanan och Kungsbanan) med bokade starttider.

Golfa över dagen på Eckerö Golf

prisexempel i september 689:–/person

I priset ingår person- och bilbiljetter t/r, en greenfee på Eckerö Golf. Prisexemplet gäller vid fyra personer.

Bansamlaren

Golfa på både Eckerö Golf och Ålands Golfklubb

prisexempel i september 4042:–/person

I priset ingår person- och bilbiljetter t/r med M/S Eckerö, del i dubbelrum på Kastelholms gästhem två nätter inklusive frukost, tre greenfee (Slottsbanan, Kungsbanan och Eckerö Golf) med bokade starttider.

Läs om alla våra golfpaket på www.eckerolinjen.se/golf

Tidtabell för M/S Eckerö

Från Grisslehamn dagligen 10.00, 15.00 och 20.00

Från Eckerö dagligen 08.00, 13.30 och 18.30

Golfresor till oslagbara Åland

Ta med ditt sällskap och boka in en golfresa till härliga Åland. Spela golf på Slottsbanan, Finlands bästa bana 2023, med utsikt över havet och slottet. Eckerö Linjen bokar båtresa, boende och starttider.

Resan med M/S Eckerö tar endast två trevliga timmar från Grisslehamn i Roslagen till Eckerö på Åland. Ombord kan du njuta av god mat och dryck, underhållning samt upptäcka förmånliga erbjudanden i Magasin Märket.

Eckerö Linjen är en erfaren arrangör av resepaket från Sverige till Åland och samarbetar med de flesta hotell, gästhem och stugbyar på Åland. Förmånliga priser för grupper på minst 10 vuxna, kontakta oss för en offert!

Pussla ihop din Ålandsresa med oss!

FRÅN ARKIVET:

Det är januari 1998. Arnold Palmer stoppar Tiger Woods som är på väg att upp på scen under PGA-tourens årliga galatillställning på La Costa Resort and Spa.

”Vänta där!” säger Palmer och höjer både händer och röst för att få den något förvånade Woods att stanna upp. ”Jag har något att säga.”

av MARTIN HARDENBERGER

Woods, som är på väg till podiet, stannar mitt på scenen dit han är på väg för att ta emot Arnold Palmer Award, priset som går till den som tjänat mest pengar under 1997.

Palmer tar ordet och refererar till problem inom lagidrotter, där pengar lett till filmning och maskning, och talar om tourens ekonomiska framgångar. Prispengar, som låg på 1 miljon dollar 1958, har klättrat till att nu 1998 ofta vara på 95 miljoner.

”Ni som spelar för så mycket pengar,” säger Palmer inför publiken som bland annat innehåller 30 andra proffs. "Kom ihåg att ni har en skyldighet att skydda golfens integritet och traditioner."

Palmer lägger sina händer på Woods' axlar och säger: ”Detta är vad det handlar om. Ansvaret ligger på dina axlar.”

Woods nickar instämmande.

”Skydda det,” säger Palmer. ”Golf är ett vackert spel.”

De 30 proffsen i publiken svarar med en lång, känslosam stående ovation.

1997 tjänade Tiger Woods totalt 2 066 833 dollar i prispengar.

2023 spelade Scottie Scheffler hem 21 014 342, mer än tio gånger så mycket som Woods 1997, och aldrig tidigare har moraliska dilemman och golfens integritet diskuterats mer frekvent.

SVENSKA HANTVERK SÄTTER NY STANDARD

Fler och fler bär bagen på en axel. Linus Johansson djupdyker i hur det kunde bli så och hittar två svenska företag som med passion och kärlek till spelet fallit den “moderna golfaren” i smaken.

av LINUS JOHANSSON

Den moderna golfaren, vem är det?

Bland GPS-klockor, laserkikare, Trackmans och självkörande elvagnar står en grupp av moderna golfare ut, den som längtar tillbaka till en svunnen tid. Iklädd 90-talspikéskjorta, bred visor och med en pencilbag på axeln promenerar de banorna med vemod i blicken.

Visst är det härligt att min driver, trots att jag tåade den, ligger mitt på fairway och visst är det skönt att slippa byta boll bara för att jag slog en perfekt wedge.

Men vad hände med ”the beauty of the game” ?

Den här gången stannar vi till vid bagarna. För, det är som Johannes Nertman, en av tre grundare av Koger Golf Bags kallar det; The Pencil Bag Brigade, som är på stark frammarsch.

Koger Golf Bags fokuserar på pencilbags där hög kvalitet ligger i varumärkets DNA.

Mycket av inspirationen hittas i seglingsvärlden, inte minst materialvalen i produktionen av bagarna.

Koger Golf Bags föddes när grundarna, Johannes, Fredrik och Tony, alla letade efter en pencilbag som skulle passa när de snabbt skulle ta sig ut på banan för att spela

med kompisarna. De insåg att det fanns få alternativ på marknaden. De befintliga var antingen otympliga eller slets snabbt. De ville helt enkelt ha ett koger för sina halvset.

Johannes har bakgrund i seglingsvärlden och vände sig därför dit när det var dags att ta fram material för att skapa den första av gängets golfbagar. Koger Golf Bags tillverkas i samma material som man gör segel av, ett högteknologiskt material som är närmast omöjligt att ha sönder och som tål mycket väta.

- Jag tilltalas av det praktiska tänket som utgör segelmakeri och ville därför applicera det även i golfbagarna. Alla detaljer har en funktion och bagarna är designade för att man ska kunna ha med sig det som faktiskt behövs; Utöver klubborna - en vattenflaska, några bollar, peggar och en lammullströja, säger Johannes Nertman.

Även bagens övriga material har sitt ursprung i marinindustrin.

Exempelvis fickornas dragkedja som är tillverkade för att användas till kapell eller lattan i bagens rygg för att den ska hålla formen, precis som i ett segel.

Retrostilen har fått stort genomslag både på svenska klubbar och internationellt. Svenska bagtillverkare leder utvecklingen framåt.

Bland fiskehamnarna i den göteborgska skärgården, närmare bestämt på Öckerö, sys Kogers bagar för hand av ett segelmakeri. De erbjuder två olika storlekar, en mindre för 8-11 klubbor och en större för de som föredrar helset. Den

Lätt och smidigt – vilket är perfekt när du ger dig iväg på linksäventyr.

minsta väger så lite som 915 gram. – Vi tror att den nya generationen golfare, eller åtminstone en stor del av den gruppen, inte vill se ut som golfare gjort historiskt. De bryr sig heller inte lika mycket om att föra score utan vill bara ut och njuta av golfbanan och sällskapetdär passar vår bag perfekt, säger Fredrik Körner, grundare av Koger Golf Bags.

Bagarna köps via Kogergolfbags.com och kostar 4 950 kr.

En annan svensk aktör på bagmarknaden är Pine Coast Golf, grundat bland tallarna på Landskrona Golfklubb av äkta makarna Johan och Lisette Laurin. Pine Coast erbjuder även de Sunday Bags där hantverket tas på stort allvar.

De erbjuder bagar av läder och vaxad bomull som både är slitstarkt och vädertåligt. Även om valet föll på en mer klassisk look så är materialen valda utifrån att även passa ett nordiskt klimat. Den vaxade bomullen är vatten- och

smutsavvisande och kommer precis som lädret att åldras på ett snyggt sätt. Samtliga bagar är lätta och väger ca. ett kilo och har namn och färgsättning med inspiration från golfbanan i Landskrona. The Pine, med en grön färg likt tallarna utmed kusten. The Fox, efter räven som ofta springer längs klubben fairways. The Sea, efter närheten till havet. Och The Brook, efter de små åarna som rinner längs banan.

På senare tid har även The Orchid, efter en utrotningshotad orkidé, och svarta The Crow tillkommit.

Idén till Pine Coast Golf föddes under pandemin, när Johan som tidigare haft ett arbete där han rest jorden runt i stället blev stationerad vid datorn i sitt hem. Det är också bakgrunden till det fokus på välgörenhet som Pine Coast har.

– Stillasittandet i hemmet påverkade min mentala hälsa enormt. Det var då jag hittade tillbaka till golfen och det blev en anledning till att komma ut och röra på mig. Eftersom det mest blev 7- eller 9-hålsrundor ville jag ha en bag som ”var enkel att rycka med sig”, säger Johan Laurin.

Bagarna är gjorda i en kombination av läder och vaxat bomull. Lädret hittar de hos ett fjärde generationens garveri i italienska Toscana och bagarna sys för hand hos en läderverkstad i östra Polen. På samma sätt tillverkas även Pine Coast övriga produkter. De erbjuder också fodral till scorekort/banguide, helt i läder. Därtill också headcovers, som finns både

Pine Coast har tagit fram headcovers i både läder och ull.

Vaxad bomull är både vatten- och smutsavvisande.

När april närmar sig och proffsen gör sig redo för Masters kan denna design från Koger vara klädsam.

Ska du träna så kan du lika bra göra det med stil.

i 100% italienskt läder och i ullutförande. Nyligen har de även släppt en bollväska.

– För oss är huvudsyftet att lyfta golfens stora roll i kriget mot mental ohälsa. Golfen var räddningen för mig och för så många andra. Även om alla har sin anledning till att bära våra bagar, några för att de gillar designen, andra för att de gillar vårt syfte – oavsett blir bagen som en symbol för att golfen ÄR VIKTIG, fortsätter Johan.

Lisette har polsk bakgrund och det var naturligt att hitta en läderverkstad i hennes mammas hemstad. Att fokus från de båda ligger på mental hälsa är ingen slump då Lisette använder yoga i samma syfte. Tillsammans fann de kärleken för golfen på den skånska västkusten, under rundor i solnedgångar som aldrig ville lämna näthinnan. Syftet att främja mental och fysisk hälsa är viktigt för dem och anledningen till att de engagerat sig i ungdomsverksamheten på hemmaklubben och även lanserat en kampanj under mental health awareness month.

– Vi vill göra gott och kom på idén att våra kunder också kan göra det. Under maj månad fick man rabatt hos oss om man donerade till välgörenhet, säger Lisette.

– Golf är en livslång sport, något alla i familjen kan engagera sig i och göra tillsammans. Det är inte många sporter som erbjuder den typen av kombination mellan motion och frisk luft, som samtidigt håller ihop relationer över tid. Studier visar att upp till 80 procent av alla 15-åringar slutar med sin idrott och det måste vi ändra på, lägger Lisette till.

Under 2024 kommer också ett gäng nya släpp, såsom en duffelbag och en skoväska.

Golfbagarna säljs på pinecoastgolf.com och går loss för 3 980 kr.

Vare sig vi vill det eller ej så närmar sommaren sig sitt slut. Men misströsta inte. Under hösten är många banor som absolut bäst. Och kanske är det likadant med golfmodet?

Nedan listar redaktionen fem trender

av REDAKTIONEN

Cardigans är här för att stanna

Nej, vi syftar inte på Nina Persson och company. Retrogolfarna blir allt fler, och högt upp på deras lista av favoritplagg hittar vi koftan. Vi såg ikoner som Arnold Palmer och Ben Hogan bära plagget på golfbanan under 70- och 80-talet. Under årets British Open var Billy Horschel kanske snyggast klädd av alla när han på söndagen peggade upp också han iklädd en lamullskofta.

Naturliga färger och material

En av årets allra starkaste trender har varit färg- och materialvalen. När det kommer till färger blir det allt mer beige, oliv och koppar. Samtidigt byter många också de syntet- och funktionsmaterial som vuxit sig starka de senaste åren mot återvunnet bomull där man blandat in ett par procent stretchigt material för att skapa plagg man kan röra sig bra i.

Klassiska skor mer populära än någonsin

Den klassiska golfskon, som exempelvis FootJoy Premiere Series eller Lambda, är mer populära än någonsin. På senare år har många av företagen lyckas kombinera en dressad look med hög prestanda, vilket verkar göra succé på marknaden.

Gubbveck ersätter joggers

De korta brallorna med muddar i besluten är (till redaktionens stora lycka) på väg bort. En kommande trend är istället plisseringar och en högre midja. Skillnaden till Hogan och Palmers tid är att vi nu lär ser dem i mer funktionsriktiga material som andas. Ett stilexempel är Adam Scott och hans UNICLO-kläder.

Tufft för uppstickare – hjälp dem

Under pandemiåren såg vi många nya märken dyka upp och med stor passion göra riktigt bra grejer. Men flera av dem dör sakta men säkert nu ut. Kanske handlar det om ägare som fått andra jobb, men framförallt är marknaden mättad av grejer och det är svårt att sticka ut. Så har du ett märke du tycker om, handla en eller två av deras prylar. De behöver ditt stöd för att överleva.

Ett alldeles eget hörn av världen.

I din soffa är det dina regler som gäller. Särskilt i Blåvalen Hörnsoffa som bjuder på mängder av härligt utrymme där din unika stil kan blomma ut till sin fulla potential. Du hittar Blåvalen och många andra ljuvliga soffdrömmar på Sweef.se

Blåvalen hörnsoffa

Bomullssammet | 44 125 kr

Bästa vänner Ovärderliga

Lejondals

slott, Bro, Sverige.

Med vårens ankomst sveper en frisk vind över golfbanorna, och med den kommer också en ny säsong av spännande möjligheter.

Äntligen är sommaren här och vi har många härliga rundor att se fram emot på golfbanan. Med soliga dagar och ljumma kvällar är det den perfekta tiden att uppdatera garderoben med de senaste modenyheterna. I detta nummer presenterar vi fina släpp från välkända varumärken men också några spännande uppstickare som förtjänar sin uppmärksamhet. Oavsett om du är på jakt efter stilrena plagg eller praktiska accessoarer, har vi samlat de bästa tipsen för att du ska kunna klä dig både snyggt och funktionellt under golfsäsongen.

av SANDRA WIGFORS, SVENSKA GOLFMAGASINETS MODEEXPERT OCH GRUNDARE TILL VARUMÄRKET PEGGY SPORT

I takt med att träden börjar grönska och solen värmer upp marken, är det dags att ta ett steg närmare mot din bästa golfsäsong hittills. Försäsongen bjuder inte bara på nya tekniker och strategier, utan också på en våg av nyskapande och stilfulla golfkläder. Från etablerade varumärken till uppstickare på marknaden, låt oss utforska det senaste i modesvepet för att inspirera till en garderob som tar din spelupplevelse till nya höjder.

av SANDRA WIGFORS

Malbon Women intågande

J.Linderbegs uppsving

Det har knappast undgått någon att Malbon Golf har gjort en strålande entré på damfronten med lanseringen av Malbon Women. Förstärkningen av LPGA-spelaren Charley Hull som ansikte utåt för varumärket har också fått stort genomslag. Även om det redan går att beställa produkterna från deras hemsida, Malbongolf.com, så går det rykten om att de planerar att expandera till återförsäljare i Skandinavien detta år – en utveckling som gläder oss entusiaster som prioriterar både stil och funktionalitet. Försäsongskollektion erbjuder en rad eleganta plagg som inte bara sätter tonen för din golfgarderob utan även garanterar hållbar prestanda under hela säsongen.

Många pratar om J.Lindebergs uppsving det senaste året, och deras USA-kollektion är inget undantag. Att kombinera mode med funktion är varumärkets signum, och med denna kollektion markerar J.Lindeberg sin debut som officiell klädpartner till USA Golfs herr- och damlag. Kollektionen, som hyllar den amerikanska flaggan med djärva mönster och subtila designdetaljer är designad för att säkerställa maximal prestation och komfort under de mest krävande förhållanden.

Stilren golfbyxa

Goldbergh till tennis-, padel- eller golfbanan i sommar. Plaggen är designade för rörelse med de bästa materialen och funktionella detaljer som inbyggd bh och inbyggda shorts. Klä dig lika skarpt som ditt spel, feminint och snyggt! Finnshosutvaldaåterförsäljareoch golfshopparsamtpåGoldbergh.com

En stilren byxa erbjuder inte bara en tidlös design utan också en perfekt balans mellan komfort och funktion. Denna byxa från Rähnisch har en flexibel 4-vägsstretch och är gjord i återvunnen polyester med delar av Seawool, ett hållbart och återvunnet tyg av ostronskal och PET-pellets.

Ribbanlångärmadtröja,4350kr.Vadderadjackamed monogram,5450kr.BådafrånMalbonWomen.

USA GOLF COLLECTION, pris från 700kr, JLinderberg.com

GolfbyxafrånRöhnisch,1499kr.

Parfym inspirerad av golfdestinationer

"The Morris” är namnet på den senaste parfymen skapad av ON AND OFF THE COURSE som fångar essensen av St Andrews, Skottland, där golfen började för över 150 år sedan. Med toner av tobak, läder och mossa är det en doft som hyllar tradition och elegans, perfekt för både män och kvinnor.

Kepsilinne,1695kr,RalphLauren

Håll huvudet högt med en hatt som talar för sig själv. Denna från G/FORE sätter standarden för ditt spel och är utrustad med inbyggda svettband som håller dig sval och bekväm hela dagen.

Bucket-hattibegränsadupplagafrånG/FORE, ca 1 500kr, Gfore.com

GolfhandskeipastellfrånG/FORE, ca 400kr, Gfore.com

Shoppa vintage

Om du vill undvika att köpa nytt men ändå inte vill kompromissa med kvaliteten, är ett tips att söka på vintagesidor som exempelvis Vestiaire Collective. Sök efter golf, pikéer, pikéklänningar eller liknande för att hitta plagg som passar perfekt på banan.

Vestiairecollective.com

DE BÄSTA AV

GOLFUPPLEVELSER

Unna dig en golfupplevelse på några av Sveriges bästa golfbanor. Elite Hotels är stolt officiell partner till Svenska Golfförbundet och erbjuder skräddarsydda golfpaket där det ingår greenfee och en härlig övernattning på något av våra fina hotell. Dessutom ingår en värdecheck till vår gastropub The Bishops Arms så att ni kan avrunda dagen på vårt 19:e hål.

FULLT AV ÖVERRASKNINGAR

Golf och Kreta är två ord som inte ofta nämns i samma mening. Men det är någonting som det bör bli ändring på, skriver Martin Hardenberger efter en resa full av överraskningar.

av MARTIN HARDENBERGER

Det tar inte mer än 20 minuter från hettan och charterflockarna vid Heraklions flygplats till vi kommit upp i bergen och svänger in till Crete Golf Club. Det är en sådan där härlig entré kantad av bougainvilleor. Syrsorna spelar högljutt och en känsla av lugn infinner sig omgående.

En vänlig man tar emot oss i receptionen och visar oss till vårt rum. 15 minuter senare är vi i poolen, med utsikt över ettans fairway, bergen och havet.

Solen värmer. Jag slumrar till. Vaknar och förväxlar för några sekunder min mage med en griljerad grissida. Grekisk sommar. Solen tar.

Lite aloe vera löser tillsammans med en utsökt middag bekymren och redan klockan 07.00 efterföljande morgon är jag först av alla att pegga upp. Den här typen av morgnar är en av de huvudsakliga anledningarna till att jag spelar golf. Balsam för själen. Jag ser solen tvinga upp daggen från gräset. Färgerna är magiska.

Framför mig väntar en upplevelse som överträffar förväntningarna. Kreta förknippade jag på förhand inte bara med stekande sol, utan också med all inclusive, skrikande familjer, gubbar som druckit för mycket – ja, massturism i allmänhet. Detta är, precis som gemytliga boendet på klubben, raka motsatsen.

Sommarmånaderna har man inte mer än 30-50 besökare om dagen. Inte så få att det känns ödsligt och inte så många att du behöver köa för en ouzo efter nio.

Poolområdet på The Crete Golf Club är talande för anläggningens mysiga boutique-hotell. Här känner du dig utvald och bemötandet (inte minst av svenske pron Henrik och receptionisten Anna) gör att du snabbt blir en del av gemenskapen.

Idén om en fullängds 18-hålsbana på Kreta föddes av Michael Vranas, en lokal advokat och hotellägare som lyckades övertyga ytterligare 40 av sin typ att Kreta minsann behövde en “riktig” golfbana. En ny sorts turister skulle lockas.

De enades kring projektet, men att komma till skott visade sig enklare sagt än gjort. Precis som brukligt i Grekland var nämligen landägarna många. I det här fallet fler än 200 stycken.

– Det tog väldigt lång tid och kunde handla om systrar och bröder som inte kunde komma överens, säger klubbchefen Nicholas Sotiropoulos.

Dagar blev veckor. Veckor blev månader, och månader hann bli år innan all den nödvändiga marken var förvärvad, och allt som allt skulle hela 160 miljoner kronor behövas för att färdigställa banan.

Ansvaret för layouten gavs till Bob Hunt och 2003 stod en vacker men brutalt svår par 71:a redo.

Det var ett svårt uppdrag. I runda

slängar krävdes 25 000 lastbilar fyllda med jordmassa för att täppa igen hålen i landskapet, dessutom fick man spränga en hel del berg för att få till någorlunda plana spelytor.

Med det sagt så var det naturligt att många enorma stenbumlingar prydde både bunkrar och fairways, vilket skapade dramatik, men gjorde också banan i det närmsta ospelbar. För att spä på svårigheten ytterligare hade dessutom flera av hålen konkava fairways med sluttningar som skickade ut bollarna i den steniga ruffen.

Nicholas skrattar:

– Det fanns en damm framför 18:e green med så mycket lutning runt omkring att nästan alla bollar rullade ned i den. Och på trean hade vi en gigantisk sten framför utslagsplatsen som man var

tvungen att slå över för att ta sig in på fairway.

– Vi hade en otroligt svår och smal bana, som vi konstant jobbat med att göra lättare. En del har varit att göra fairways mycket bredare och skala bort stora mängder ruff.

Sanningen är att banan var så svår att många turister som spelat den vid ett återbesök till Kreta ofta valde att lämna klubborna hemma.

Vändpunkten kom 2014. Då bestämde sig samme Vassilis Konstantakopoulos som först grundat fraktföretaget Costamare och sedan sjösatt Costa Navarino för att ta tag i saker och ting även på Crete Golf Club.

Han köpte ut de flesta av investerarna och blev majoritetsägare.

– Vid slutet av 2014 så stängde han ned

De kulinariska upplevelserna på Kreta sticker ut även i grekernas ögon. De många soltimmarna och den bördiga jordmånen skapar tillsammans med starka tratidioner rika smaker.

anläggningen för att under 12 månader bygga om stora delar av banan. Man såg över fairways, lade igen mängder av bunkrar och tog bort väldigt många av de stora stenarna, säger Nicholas.

Resultatet blev en bana som både var roligare att spela och lättare att sköta. 2021 innebar första året klubben som tidigare under många år läckt ekonomiskt nu istället gick med en efterlängtad vinst.

Som gäst kan man lätt rycka på axlarna åt en anläggnings ekonomi, men faktum är att ekonomin ofta återspeglas i konditionen, och på Crete Golf Club håller den denna dag toppklass – vilket gör en redan rolig bana ännu roligare att spela.

Designmässigt är Crete Golf Club en bana där den långtslående behöver tänka sig runt och sannolikt inte använder driverns särskilt ofta.

Själv spelade jag konservativt i början. När resultatet uteblev satsade jag lite mer

med drivern och gjorde tre snabba birdies på hål 10-12. Hybrisen kickade omedelbart in och efterföljande dag tänkte jag att jag skulle vara mer aggressiv redan från hål 1 – det straffade sig givetvis och jag tror aldrig att jag förlorat så många bollar. – Kan du bara hantera utslagen bra så kan du lyckas. Det gäller att ha tålamod, komma nära med andraslagen och ta vara på en chans eller två, säger Nicholas och berättar hur man breddat många av hålen på de platser där snittgolfaren landar sina utslag, så att upplevelsen blir roligare och mer njutbar även för dem.

– I dag tycker jag att banan är utmanande nog för bättre spelare samtidigt som den är kul för snittgolfaren.

Jag kan inte annat än att hålla med. Utöver den roliga designen avlöser infinitygreenerna varandra på ett otroligt läckert sätt, där tvåan och elvan kanske är de vackraste med det bergiga landskapet som kuliss.

2027 väntas en ny flygplats öppna bara tio kilometer bort. Ambitionen är att på Crete Golf Club då också ha klara de villor och den ”gated community” man på ett mer permanent sätt hoppas ska attrahera golfare från nordligare breddgrader.

– Tanken är att du ska kunna ha ett hus här som vi hyr ut åt dig när du inte är på plats, men där du också utan att behöva oroa dig ska kunna lämna barnen, säger Nicholas och tillägger:

– Det är en bekväm bas med bara fem minuter till Hersonissos och 20 till Heraklion.

När vi packar väskorna för att bege oss vidare konstaterar min hustru och jag att det än så länge inte är så många skandinaver som upptäckt Crete Golf Club. Men vi slår också fast att pron Henrik och receptionisten Anna är två vars trevliga bemötande garanterat bidrar till att vi snart blir fler.

För vårt andra stopp på Kreta besöker vi paret Spyros och Eliana Kokotos, som är två riktiga hotellmänniskor.

I Porto Elounda, drygt en timmes bilfärd från Crete Golf Club, har de förverkligat sina drömmar.

Spyros Kokotos är en arkitekt som sedan studierna vid Tekniska högskolan i Aten specialiserat sig på just hotell, medan hans hustru Eliana bokstavligen föddes i ett av de hotell som hennes far, Elias Sotirchos, förvaltade och ägde. De två grundarna av Elounda-traditionen möttes på Kreta under slutet av 1960-talet, vid en tid då turismen på ön var i sin linda. De köpte mark i Elounda med avsikt att utveckla den bästa semesterorten i hela Grekland.

Nicholas berättar:

– Elounda gick från att bara vara berg till att bli Kretas svar på Mykonos.

– Det här är en lyx du inte ser någon annanstans på Kreta. Kreta har fram till nu investerat mycket i lågbudget och masstourismen. Men detta är ett område som alltid varit lyxigt.

I dag har man tre femstjärniga hotell som ramar in den vackra bukten. Elounda Mare var först att slå upp portarna 1982, vid en tidpunkt då paret redan hade tre barn: Fotis, Elias och Marina. Hotellet var först i Medelhavet med privata pooler vid var och en av sina många bungalower, ett koncept som snart blev något av en norm för toppklassiga resorter. Men det var bara en av många anledningar till att

Par trean hål nummer 6 är en riktig tuffing!

man också som landets första hotell, fem år efter öppnandet, gick med i den exklusiva Relais & Chateaux-gruppen.

Men man nöjde sig inte där och den golfrälste Spyros ville så klart ha en golfbana. Eller rättare sagt. Det var en möjlighet som uppenbarade sig för honom när golfarkitekten Chris Pittman tillsammans med en algerisk ej namngiven entreprenör kontaktade honom i ett försök att få till en golfbana på Kreta. Spyros nappade, och efter att lokalbefolkningen inte visat samma intresse återstod bara ett alternativ; att bygga banan på hans mark, mitt inne på det nyöppnade andra hotellet.

Man jobbade med vad som fanns tillgängligt. Som taket på en intilliggande villa som fått agera första tee. Svincoolt!

Jag kan så klart inte hålla mig och ger mig så klart ganska omedelbart ut på banan med nio greener och 18 teer. Den ligger på en ganska kuperad och kompakt mark,

mitt inne i hotellets trädgård. Du spelar över vägar och gångstigar. Men framförallt är banan väldigt rolig och testar alla slag från 140 meter och in.

– Den är svår, men framförallt är utsikten otroligt vacker! Utbrister Nicholas, och jag kan inte annat än att hålla med samtidigt som jag tänker att en runda här en vacker dag vore det perfekta insteget i golfen för vår dotter, för att spela här känns väldigt lekfullt och jag har helt på egen hand kul i timme efter timme.

– Jag minns en Pro Am vi hade där och ingen av de professionella spelarna lyckades gå under par.

Det är med andra ord en upplevelse som passar alla.

En annan av de trender Spyros plockade upp från “lyxmarknaden” var att efterfrågan på span i mitten av 90-talet växte sig allt starkare. Det dröjde inte länge innan han gjorde slag i sak. Detta blev det första i Elounda och fick namnet "Thermais", vilket är grekiska för "varma bad".

Spat kom senare att förvandlas till ett Six Senses Spa och en anläggning så speciell att den omedelbart erkändes av Sunday Times' TRAVEL magazine som "Världens bästa spa".

Och det är just känslan av att vara privilegierad och speciell som präglar hela vår vistelse. Exempelvis tar vi den en liten båt från “vår sandstrand” på Porto Elounda Golf & Spa till restaurangen The Old Mill på Elounda Mare (det som kom till först av de tre hotellen), som bara detta var värt hela resan.

Middagen där inleddes med en formidabel grekisk variant av champagne som det bör köpas hem en hel kartong av innan det blir ceviche på havsabborre följt av en helt underbar hare.

Det hela avslutas med en skattkista i chokladens tecken som inte heller den gör oss besvikna, innan det är dags att under stjärnornas ljus ta båten tillbaka.

Nicholas hade tidigare berättat för oss att Elounda är ett område som inte kan liknas med något annat på Kreta. Att premiärministern brukade bo här. Det är lätt att förstå varför.

Och så har de ju en golfbana också!

Det finns par 3-banor också finns det par 3-banor. På Porto Elounda hittar vi en med enastående utsikt där vi slår från både hustak och över vägar – och kan leka i timme efter timme.

Porto Elounda har genom åren varit en populär destination hos den grekiska eliten – och när vi besöker det fantastiska spat är det lätt att förstå varför.

Ett av de stilrent designade rummen på Porto Elounda.

Det finns alltid en golfbana där solen skiner

SPANIEN

Fairplay Resort, C. de la Luz

Fairplay Resort Golf & Spa är sannerligen en mycket smakfull golfresort. Det kritvita hotellet, omgivet av den lummiga golfbanan ger en fantastisk kontrast för

ögat. Läget är minst sagt vackert med milsvida vyer över Los Alcornocales nationalpark.

Flyg, transfer, 7 nätter i dubbelrum, halvpension, 5 heldagsgreenfee och golfvärd.

SPANIEN

Villaitana, Alicante

Bra flygförbindelser och kort transfer gör resan väldigt bekväm. På Melia Villaitana Hotel har du två strålande Jack Nicklaus-designade golfbanor precis intill hotellet och bara minuter till nattlivet i Benidorm.

Flyg, transfer, 7 nätter i dubbelrum, halvpension, 5 heldagsgreenfee och golfvärd.

SPANIEN

Oliva Nova, Alicante

Oliva Nova Beach & Golf Hotel ligger en dryg timme norr om Alicante mellan de pittoreska kuststäderna Denia och Gandia. Kombinera en golfbana designad av Ballesteros och bad i det fantastiska Medelhavet.

Flyg, transfer, 7 nätter i dubbelrum, halvpension inkl. dryckespaket, 5 greenfee och golfvärd.

SPANIEN

La Cala, Malaga

I hjärtat av Costa del Sol, beläget mellan Fuengirola och Marbella ligger La Cala Golf Resort. Det självklara valet för dig som önskar den optimala golfresan med hela tre golfbanor till ditt förfogande!

Flyg, transfer, 7 nätter i dubbelrum, halvpension inkl. dryckespaket, 5 greenfee, del i golfbil och golfvärd.

Välj mellan veckoresa och Long Stay!

Golfpaket med spa och närodlat

PÅ BJÄREHALVÖN I SKÅNE

Kombinera golf på Bjärehalvöns fantastiska banor med avkopplande hotellboende i vackra Torekov, värmande spa och smakupplevelser med råvaror från Bjäres bönder.

I våra golfpaket igår greenfee på Torekovs GK, Båstad GK, Bjäre GK, Åkagården GK, Woodlands eller Rya GK. Efter rundan får du njuta av en trerätters meny i Bistron, sköna spabad ute och inne och en skön natts sömn i nyrenoverade rum. Vissa dagar bjuder vi på yoga och träningpass. Allt från 2 495 kr/person.

FÖRVANDLING

Han gick ifrån att vara golfens "bad boy" och en polariserande figur till "good guy" och älskad US Open-mästare.

När Bryson DeChambeau lyfte bucklan på Pinehurst hyllades han av tusentals golfälskare världen över. Detta är berättelsen om en mästares förvandling, och en 30-åring som både är golfare och entertainer.

av MARTIN HARDENBERGER

Bryson DeChambeau är en vattendelare både på och vid sidan av tävlingsbanan.

Denna sommar bars han fram av publiken på Pinehurst, för att bara en månad senare publicera en omtalad YouTube-video tillsammans med Donald Trump.

Det är inte bara hans spel som förändrats från att i första hand kretsa kring långa drivar till att nu också innefatta precisa järnslag och ett närspel kollegerna avundas.

Även Bryson DeChambeaus sätt att vara har förändrats.

Då var han den långsamme, men också kaxige vetenskapsmannen som skulle förändra spelet i grunden, sedan blev han kroppsbyggaren som drack proteinshakes och åt kyckling. Nu har han tagit sig an en ny roll. Den att vara den jordnära och mycket mer sympatiska kompisen som bjuder på tips på sociala medier.

När US Open skulle avgöras på Pinehurst tog han sig tid att på väg upp till första tee stanna för att skriva autografer. Efter triumfen lät han fansen känna på bucklan. De fick vara en del av upplevelsen.

För oss observatörer som varit med länge och i flera år följt Bryson DeChambeau går det nu att dra paralleller till en svunnen tid, innan den så reserverade Tiger Woods, när mindre pengar var i omlopp och stjärnorna snarare hette Arnold Palmer och Lee Trevino.

Förvandlingen har gjort Bryson DeChambeau otroligt populär. Han har gått från att vara en polariserande faktor till att under US Open ha lika många supportrar som Rory McIlroy.

Från bad boy till good guy, För att förstå hur det gått till djupdyker vi hans personliga utveckling och en diskussion kring vad professionell golf egentligen kommit att handla om.

– Jag har vuxit som människa. 2022 nådde jag botten, men det pushade mig att bli personen jag är i dag, säger han efter segern på Pinehurst och refererar till flytten till den Saudi­backade LIV­touren.

– Jag har många människor som stöttade mig då och har fortsatt stå vid min sida även när det varit jobbigt. De har hjälpt mig växa som människa och vore det inte för dem så hade jag inte stått här med bucklan i dag. Det har varit en lång väg att vandra och jag är otroligt tacksam för att dessa individer har fortsatt pusha mig. Parallellt med flytten till LIV drabba­

des DeChambeau av en lång rad skador, många av dem som konsekvens av hans träningsmetoder. Kombinationen ledde till tappade form och resulterade i att han snabbt halkade nedåt på världsrankingen.

– Jag hade stora problem med mitt spel. Jag svingade inte klubban bra och slog bollen fruktansvärt dåligt.

Med hjälp av experter runt omkring honom lades träning och kosthållning om och sakta men säkert började resultaten återvända. Han var länge upp i toppen när Masters avgjordes i april innan han slutade sexa i tävlingen. Det följdes upp med en andraplats i PGA­mästerskapen på Valhalla.

6­2­1. Det är ett majorfacit inte ens PGA Tour­dominanten Scottie Scheffler kan matcha.

Men trots det så imponerande spelet är det framförallt sättet han för sig på som och stödet han får som fått experterna att höja på ögonbrynen. DeChambeau 2.0 är annorlunda. Mycket av stödet kommer från de unga delarna av publiken. Många av dem följer DeChambeau på sociala medier där han frikostigt delar med sig av olika golftips.

– Min mål är att hjälpa spelet växa globalt och nationellt. YouTube har hjälpt mig åstadkomma en del av det. Många har lärt känna mig där igenom och det återspeglar sig i stöd på banan.

– De säger saker som får mig att interagera med dem. Det kan exempelvis vara enkla frågor som när nästa juniorset släpps eller hur man slår ett specifikt slag, direkta konversationer där människor engagerar sig i vad jag gör. Allt som allt är det en utmärkt plattform för mig att visa vem jag är.

Mer än 700 000 människor prenumererar på DeChambeaus videor på YouTube. En del av videorna handlar om golftips, medan andra är mer humoristiska och kanske beskriver olika övningar som han försöker lyckas med.

– Från mitt perspektiv handlar det bara om passion. Jag vill göra bra ifrån mig i tävlingarna, men på YouTube får fansen

också se en sida av mig som var bakom lås och bom tidigare.

Segern säkrades genom ett fenomenalt bunkerslag på det 72:a och sista hålet. Efter sista putten vrålade han ut sin glädje. Detta betydde mycket för Bryson som efteråt fyllde bucklan med sand från den där bunkern, och i direktsänd tv gav en kommentator en lektion från samma läge. Vi var många som log, och som delade glädjen.

Det finns ytterligare en dimension av DeChambeaus US Open­triumf. Den avgörande speldagen föll på samma dag som de i USA firar fars dag. Och just när golfen gick som tyngst 2022 förlorade Bryson pappa Jon. Jon som bara blev 63 år gick bort efter en lång kamp med diabetes.

– Jag tänkte på honom hela dagen. Flera gånger på tvåan, trean, fyran och även femman när jag gick ned för fairway.

– Den här segern var för honom.

DeChambeau visade upp en typ ödmjukhet och sårbarhet vi inte känner igen från tiden då han ofta beskrevs som “en galen vetenskapsman” som tourkolleger inte sällan himlade med ögonen åt.

– Jag har alltid försökt spela golf som en robot. Men det är inte möjligt i ett spel där förutsättningarna konstant förändras.

Förhållningssättet har han också applicerat på livet i stort. Att vara öppen för input var också vad som fick honom att inse att lägga på sig enorma mängder muskelmassa inte var hållbart för hans hälsa.

– Det har varit en lång resa. En resa som har varit otroligt rolig men som också varit väldigt slitsam för mig och som jag lärt mig mycket av.

Slitsamt eller ej så är det uppenbart att lärdomarna nu bär frukt.

Det började med att Sebastian Söderberg tappade ledningen i Scandinavian Mixed, fortsatte med Rory McIlroys missade putt på Pinehurst och avslutades med Justins tårar på Troon. Det har varit en hjärtskärande sommar på golfens största scener.

av MARTIN HARDENBERGER

Eftersnacket ska ju handla om vinnaren. Den fantastiska prestationen som lade grund för tårar av glädje. Men så är inte alltid fallet. Sommaren 2024 var sommaren då vi på ett smärtsamt sätt bevittnade den andra sidan av myntet. Jag kommer aldrig att glömma hur en förkrossad Sebastian Söderberg och hans kanske ännu mer förkrossade caddie och tillika bror Jesper kramades om av familj och vänner bakom Vasatorps 18:e green. Inte ens segrarinnan Linn Grant fann där och då glädje i situationen.

Kort senare drog sig en skadad Söderberg ur Dutch Open med muskelbristning. Han missade därefter även årets höjdpunkt; British Open på Royal Troon.

Med ett par hål kvar att spela av US Open på Pinehurst såg det ut som att Rory McIlroy äntligen få slut på sin tio år långa majortorka. Men en missad kortputt på sista hålet såg istället Bryson DeChambeau vinna, och Rory lämnade Pinehurst utan att vare sig göra intervjuer eller gratulera DeChambeau till segern. Han var sedan inte att känna igen på Troon.

En missad kortputt på Pinehurst sista hål kostade McIlroy segern i US Open, och visade ännu en gång hur stor roll mentalt bagage kan spela.

Ja, det finns alltid en förlorare. Även på Troon var så fallet. Xander Schauffeles insats var otroligt imponerande. Han som fram till PGA­mästerskapen beskrivits som den evige tvåan. Hela tolv gånger hade han slutat bland de 10 främsta i majorsammanhang innan det på Valhalla äntligen räckte hela vägen. I och med segern på Troon pratas det nu istället om ”X” som en specialist när det kommer till de stora tävlingarna. Att ”X” tidigare under säsongen även kommit tvåa i The Players och Wells Fargo var som bortglömt. Tonläget ändras snabbt…

Tvåan på Troon hette Justin Rose, och det är hans tårar vi nu ska bada i. Det var nämligen omöjligt att inte bli rörd av att se honom gå av 18 green och falla i hustrun Kates armar.

Man behöver inte vara expert på läppläsning för att förstå vad hon sa. ”Jag är så stolt över dig.”

I samma sekund tåras Roses ögon, men han måste samla sig; TV­intervjuer och en grupp skrivande journalister väntar.

I intervjuerna är Rose lika konsekvent i sitt sätt att tala som han är på golfbanan. Och en sak han aldrig har undvikit att tala om är hur mycket British Open betyder för honom.

Han beskriver det som ”kärlekshistoria med The Open Championship” som började 1995. Han var 14 år och skapade rubriker genom ta sig vidare från det regionala kvalet på hemmaklubben North Hants. 67­rundan fick medlemmar att köra genom natten för att se honom pegga upp i slutkvalet. Ja, brorsan till och med flög hem från Sydafrika för att bära Justins bag. Det räckte inte hela vägen till själva tävlingen, som det året spelades på Old Course – men det var här drömmarna om The Claret Jug på allvar fick liv.

Justin Rose höjer kepsen mot skyn efter att ”ha vunnit andraplatsen”.

Några år senare lyckades Rose säkra en plats i The Open via kval på Hillside och debuterade i tävlingen på Royal Birkdale. Han inledde mästerskapet med rundor om 72 och 66 slag och låg halvvägs in i tävlingen bara ett ynka slag bakom ledaren Brian Watts. I brutalt tuffa förhållanden gick han lördagens runda på 75 slag, vilket såg till att han inför avgörandet fortsatt hade tätkänning. Det kom att bli en söndag då hans sänkta chip på avslutningshålet lämnade större avtryck än Mark O'Mearas särspelsseger mot Watts, och som fick en hel nation drömma om att en engelsman återigen skulle få lyfta den åtråvärda pokalen.

Medan hans beslut att behålla amatörstatusen tills dess att turneringen avslutats visserligen kostade honom hans del av prispotten lämnade Rose Birkdale rik på erfarenhet.

– Det var väldigt tidigt för mig, reflekterar han.

– Det finns definitivt en liten missuppfattning att jag blev proffs baserat på min fjärdeplats på The Open, men det beslutet togs faktiskt lite tidigare på sommaren och tävlingen blev ett fantastiskt avslut på min amatörkarriär.

Samtidigt som det bara var början och Rose under proffskarriären kom att vinna både US Open och OS så har han aldrig på allvar utmanat om segern i tävlingen som ligger honom närmst hjärtat.

För sedan den där magiska helgen på Birkdale har det aldrig på allvar varit riktigt nära.

På Muirfield 2002 inledde han sista rundan som delad trea men slutade på 22:a plats. 2015 kom han visserligen fyra, men också fyra slag bakom trion som gjorde upp i särspel. Och när han kom tvåa på Carnoustie gjorde han det efter att precis ha klarat cutten och sedan spurtat under helgen. Pulsen steg aldrig.

Våren 2024 såg det ut som att ”kärlekshistorian” skulle få ett abrupt slut. För när gränsen för att kvalificera sig genom världsrankingen drogs i maj var Rose utanför topp 50 och inte garanterad en plats i tävlingen. Han bestämde sig därför för att gå samma väg som han gjorde som junior; det var dags att kvala. – The Open är en speciell tävling som jag drömt om att vinna ända sedan jag var ett barn, sa en rörd Rose efter att ha lyckats på Burnham & Berrow Golf Club.

Och på Troon var det som upplagt för ett sagoslut. Skulle Rose, ett kvarts sekel efter den så spektakulära starten, slutligen få lägga vantarna på The Claret Jug. Åtminstone under några timmar såg det ut så.

Med starttid 14.05 lokal tid går Rose i tredje boll från slutet. Ensam står han på puttningsgreenen och gör sina sista förberedelser när caddien Mark Fulcher

Xander Schauffele vann sin andra major I året. Det krävdes hela 12 topp 10-placeringar innan han nådde hela vägen.

lägger en arm runt Roses axlar och säger: ”Vad som än händer idag, så har vi inte sett det bästa av dig än.”

Rose svarar med ett snett leende, och paret går mot första tee. Rose har hunnit bli 43 år, ska fylla 44 om någon vecka, och de vet nog båda om att detta kan vara sista chansen.

”Kom igen, Justin! Vi älskar dig!” ropar någon med en grov Glasgow­dialekt.

Det är inte bara engelsmän som vill att Rose ska dra det längsta strået.

Han får bästa tänkbara start. Birdien på tvåan möts av ett enormt vrål och han är nu bara ett slag bakom nattens ledare Billy Horschel.

Hoppet är där!

Sedan, på fjärde hålet, när Rose på sitt typiska sätt vaggar sig redo för en ny birdieputt – den här gången för att för första gången i tävlingen gå upp i ensam ledning – infinner sig en slående tystnad över Troon, endast vågorna som piskar in från Firth of Clyde hörs. Tvåmetersputten dunkar i bakkant och hela Troon exploderar i ett vilt glädjevrål. Rose plockar upp sin Pro V1 från koppen, vänder sig mot läktaren bakom green, och gör dagens första fist pump.

Atmosfären är elektrisk.

Vi känner alla till hur Schauffele svarar. Efter en stabil start med fem raka par gör han birdies på både sexan och sjuan. Åskådarna känner att de bevittnar något extraordinärt.

Men Rose ger sig inte och när han gör birdie på “Postage Stamp” påminner firandet från den fullpackade läktaren som omger tävlingens mest berömda hål om någonting som snarare hör hemma i Premier League. Rose knytnäve pressas upp mot Ayrshire­himmeln i ett ögonblick som skulle kunna vara bilden för hela tävlingen.

Det är nervkittlande grejer.

Men är det också här saker och ting blir för bra för att vara sanna? Tre raka par och en slarvig bogey överlåter initiativet till Schauffele, som börjar dra åt tumskruvarna. En sänkt fyrameters på hål 13 ser amerikanen ta en ledning han aldrig ska släppa.

Men ett minnesvärt ögonblick återstår för Rose som gör en sista birdie och knyter näven framför de stora läktarna som omger 18:e green.

– Jag vann andraplatsen. Sedan går det bara sekunder innan jag får kämpa för att hålla tillbaka tårarna. Detta är en så

fantastisk scen, det bästa du kan uppleva inom golf – med de två långa läktarna som följer 18:e fairway och den stora gula resultattavlan. Det är ett magiskt ögonblick.

– Men jag är förkrossad. Känslorna är extra starka eftersom jag kände mig stark och gav mitt yttersta där ute. Jag spelade verkligen bra, inledde på ett bra sätt och kände mig bekväm genom hela rundan. Det var bara ett kritiskt ögonblick under de sista nio där Xander fick momentum och ökade på ledningen.

Han hade gärna vunnit framför sin Kate och omfamnats som en hjälte av barnen; 15­åriga Leo och 12­åriga Lottie.

– Jag skulle säga att livet har varit svårare de senaste fem, sex åren i termer av föräldraskap och barn som blir äldre. De kan inte resa lika mycket som i början och kraven är andra på oss som familj.

– Men de är alltid stolta över mig. De är mycket filosofiska. De vet att det är svårt, och du vill så klart att de ska se dig som

en vinnare. De vet hur jag känner, och det skulle vara häftigt att dela en seger med dem.

– Jag kommer att jobba hårt för att få uppleva fler sådana här stora ögonblick.

Det är de sista orden innan Rose lämnar medieområdet. Han signerar några autografer och slår sig ned i den svarta “courtesy car”, loggad med The Claret Jug, som väntar på honom vid första tee. Han stänger ögonen, drar kepsen över ansiktet och tillåter för första gången denna intensiva söndag leendet att lämna det stålgrå ansiktet.

Det kommer att svida länge. Men den delade andraplatsen innebär också att han redan är kvalificerad för nästa års Open på Portrush.

Precis som Söderberg och McIlroy kommer han dit en erfarenhet rikare.

Kanske är sagans sista kapitel ännu inte skrivet.

Sebastian Söderbergs genomklappning på Vasatorp var den största ledningen som någonsin tappats på Europatouren.

KOM OCH UPPLEV BOKSKOGENS GK!

Välkomna till Bokskogens Golfklubb där vi bjuder in dig att utforska våra två magnifika 18-hålsbanor. Upplev golf i en fantastisk naturmiljö. För en fullständig upplevelse, bo i vår historiska pärla, The Inn at Bokskogen. Det 200 år gamla stenhuset har renoverats varsamt och erbjuder en unik och charmig atmosfär. Perfekt för par som reser tillsammans eller sällskap upp till 15 personer.

Kom och upplev en plats där historia och komfort möts på ett förtrollande sätt.

ERBJUDANDE

• 2 nätter inklusive frukost och 2 greenfee på våra banor 2500 SEK vid del i dubbelrum

• 4 nätter inklusive frukost och 3 greenfee på våra banor 3500 SEK vid del i dubbelrum Erbjudandet gäller hela året söndag till torsdag

Ange “Golfmagasinet” när ni kontaktar oss på info@bokskogen.com

VI SER FRAM EMOT ATT VÄLKOMNA DIG!

ETT SMÄRTSAMT OS

Scottie Scheffler grät glädjetårar när han på podiet tog emot sin guldmedalj.

I skymundan föll tårar längs med Tom Kims kinder av en helt annan anledning.

Med en medalj i Paris hade han undvikit den i obligatoriska militärtjänstgöringen.

Nu kan golfkarriären komma att pausas för den så populäre 22-åringen.

av MARTIN HARDENBERGER

Vi var många som lärde känna Tom Kim tack vare Netflix-serien Full Swing där man på nära håll fick följa den glade, ungdomliga och oförstörda koreanen.

Därför var det säkert många som hejade på 22-åringen när han peggade upp på Le Golf National, ett stenkast från Versailles, med jakten på OS-medalj.

Det såg länge bra ut. Kim gick i den tredje gruppen från slutet och spurtade finaldagen inledningsvis, precis som spelpartnern och vännen Scottie Scheffler.

Men de sista nio avstannade jakten och med en dubbelbogey på det sista hålet försvann hoppet fullständigt. Kim slutade fyra slag från det så viktiga bronset.

I Sydkorea är arbetsföra män skyldiga att genomföra 21 månaders militärtjänst innan de fyller 35. För att bli undantagen måste man vinna en medalj vid de olympiska spelen eller vinna guld vid de asiatiska spelen, något som två andra sydkoreanska golfare, Sungjae Im och Si

Woo Kim, lyckades med förra hösten.

En tidigare sydkoreansk golfstjärna, Sangmoon Bae, var inte lika lyckosam och vid 28 års ålder, och på toppen av golfkarriären tvingades Bae lämna PGAtouren och återvända hem för att slutföra sin obligatoriska tjänstgöring. Året var 2015. Han återvände till golfen 2017 men har inte lyckats nå samma höjder.

Tom Kim har många fler chanser att spela sig ur den obligatoriska militärtjänsten – men att lyckas är långt ifrån en självklarhet.

Efter att spelet på Le Golf National avslutats fångade kamerorna en känslosam Kim när han skrev under sitt scorekort. Senare fick han frågan om den potentiella obligatoriska militärtjänsten var i hans tankar i det ögonblicket.

– Inte alls. Jag tänkte inte alls på det. Jag försökte bara ta en medalj för mitt land och inte för mig själv."

Men frågan är om det var hela

sanningen. Om fyra år är Kim 26. Chanserna är inte många, och kanske var det också därför han “aldrig varit så känslosam efter en runda”.

– Det är överväldigande. Mycket handlar om allt hårt arbete jag har lagt ner för att sätta mig i den här positionen, och ge mig chansen att lyckas. Det är mycket slit och något som betyder mycket för mig. Vad Scottie sa till mig efteråt gjorde att jag hade svårt att hålla ihop det.

Exakt vad guldmedaljören sade vill dock inte Kim gå in på.

– Det är en privat sak mellan mig och Scottie. Jag är bara tacksam över att få kalla honom min vän. Jag har många vänner på touren som jag bara träffar på golfbanan. Men Scottie umgås jag med även hemma i Arizona. Han är en väldigt fin person och för mig är han “bara” Scottie oavsett resultaten på banan.

I BRASILIEN?

Det var 112 år sedan golfen var med på OS. 2016, i Rio de Janeiro, blev året då sporten tog plats på schemat igen. Det som skulle bli starten på en ny era inom golfen kantades av stjärnavhopp, zika-virus och rapporter om dåliga arbetsförhållanden inför mästerskapet. Ett mästerskap blev det, och Henrik Stenson tog hem en historisk silvermedalj. Men vad blev effekterna av mästerskapet i Brasilien? Har golfen exploderat i Sydamerika, eller står banan igenväxt åtta år senare?

av FELIX MÅNSSON

Justin Rose från Storbritannien hade en major och flertalet segrar på tourerna på sitt CV, men han stod inför en unik utmaning i augusti 2016.

”We need to out-Stenson Stenson”, sa han till sin caddie.

Rose och Henrik Stenson tampades i vad som utvecklades till en duell, om förstaplatsen i tävlingen. Stenson hade bara månader innan bländat en hel golfvärld i sin väg mot seger i The Open på Royal Troon. Rose visste att svensken aldrig ger bort en tävling gratis – smeknamnet ”Iceman” hade inte kommit från ingenstans.

Men den här specifika tävlingen innebar en annan typ av press också. Den från en hel nation.

Justin Rose hanterade pressen och när vinnarputten satt tog han ett fast grepp om emblemet på bröstet och dunkade den, som för att visa vilka han gjorde det där för – det brittiska folket.

Det var den 14 augusti 2016, på Olympic Golf Course i Rio de Janeiro, Brasilien. Justin Rose hade precis vunnit ett OS-guld i golf. Det första guldet på 112 år.

I segerintervju med Sky Sport var Rose märkbart stolt över sin bedrift och uttryckte med genuin

Henrik Stenson fick se sig besegrad av kompisen Justin Rose. Men vilken betydelse hade egentligen Rio-OS och golfens comeback i de olympiska spelen i ett större perspektiv?

Golfens första

ärlighet sin uppskattning av tävlingen. Kanske var han lite förvånad också. För inför golfens första OS sedan 1904 låg inte fokus på vad tävlingen skulle innebära för golfen, det låg på kontroverser kring att tävlingen ens skulle spelas.

Kritik och stjärnavhopp

Brasilien är inte ett land känt för sin rika golfkultur. Aldrig har en spelare från det stora landet i Sydamerika vunnit på PGA Tour, och vid sökningar på golfresor dit är

resultaten få. Landet är det femte största på jordklotet, men hyser endast ett 30-tal golfbanor. Inför OS-tävlingen beslutades därför att en helt ny bana skulle byggas. Platsen för banan blev Barra da Tijuca, en förort väster om Rio de Janeiro. Snabbt blev bygget kritiserat för att delar av banan skulle byggas inom Atlantskogen, ett naturskyddsområde med hotade djurarter. De olympiska spelen skulle fungera som en injektion till ett Brasilien i ekonomiska svårigheter, och golfbanan skulle dra befolkningen till sporten och sätta Rio på den internationella golfkartan. Borgmästare Eduardo Paes försvarade bygget i rätten och till slut kunde linksbanan (nå ja) i den exotiska strandmiljön bli färdigställd.

Men klimat- och miljöaktivister var inte Brasiliens enda bekymmer. Zikaviruset härjade (framförallt enligt vissa) i landet och flera stora namn valde att inte delta i tävlingen på grund av hälsorisken de ansåg att ett besök medförde.

Lägg därtill att världsstjärnor som Jason Day (dåvarande världsettan),

Dustin Johnson, Jordan Spieth och Rory McIlroy nobbade tävlingen. Spelare som skulle kunnat figurera som ambassadörer för OS-återkomsten.

I stället gav den sistnämnda tävlingen en rejäl känga under en intervju inför spelen.

”Jag kommer antagligen titta på OS men jag är inte säker på om jag kommer att titta på golftävlingen.”, sa McIlroy då och fick frågan vilka grenar han i så fall skulle se.

”Antagligen friidrott, simning, simhopp. Grejerna som betyder något.”

På plats i Rio Trots protester, kontroverser och stjärnavhopp skulle tävlingen genomföras. En av alla som deltog var Kenne Jönsson, caddie för hemmaspelaren Miriam Nagl under OS 2016.

– Jag träffade Gary Player under en lunch på golfklubben i Rio och vi var ganska eniga i att det finns annat man kanske borde lägga pengarna på i Brasilien än en golfbana. Jag och Miriam pratade

inte jättemycket om det dock. För det var bestämt oavsett och vi försökte fokusera på vårt.

Efter flera år som caddie för tyskan med brasilianska rötter, hade Miriam Nagl och Kenne Jönsson gått skilda vägar. Men när OS i Rio dök upp i Nagls schema

Kenne berättar att väl på plats i Rio var

– Golfen i Brasilien är inte så stor och det syntes, allt tog mycket längre tid. Det fanns inte den här professionella kunskapen i att anordna en golftävling, de var inte vana. För enskilda individer var det stort och annorlunda i och med att det var ett OS, men på det stora hela var det egentligen som vilken annan tävling som helst.

Kenne Jönsson gick caddie till Miriam Nagl och blev därmed den förste svenska professionella caddien i ett olympiskt mästerskap.

– Men när vi stod på första tee… Eftersom Miriam var representant för värdlandet fick hon slå det allra första utslaget i OS på 112 år, då kändes pressen. Banan med det passande namnet Olympic Golf Course, stod klar endast nio månader före tävlingen började. Trots det var den i ett förvånansvärt bra skick.

– Den var helt annorlunda än banorna runt omkring men jag gillade den skarpt.

hörde hon av sig igen.

– Runt hösten 2014 visste hon att jag egentligen hade slutat som caddie, men hörde av sig och sa ”ska du med till Brasilien?”. Jag kopplade inte först men så berättade hon att hon skulle representera Brasilien i OS och ville ha mig på bagen.

På banan spelade Miriam Nagl helt okej. Brasiliansk-tyskan och Kenne slutade på en 52:a-plats. Men själva upplevelsen i sig var desto bättre för Kenne Jönsson.

– Det gick okej, vi hade inga direkta förhoppningar om att spela om medaljerna i det startfältet.

– Men upplevelsen var speciell, det är väldigt svårt att beskriva den. Att bo i

OS-byn, som var som ett helt eget samhälle men med alla andra världsstjärnor från alla andra sporter som invånare. Det fanns butiker och erbjöds mat från alla olika kulturer, och man såg tennisspelarna småträna. Och när man käkade lunch så satt Sarah Sjöström tre platser bort, det var häftigt.

När elden brunnit ut I herrarnas tävling lyckades Justin Rose ”out-Stenson Stenson” och var lika lyrisk för sitt OS-guld som vore han en friidrottare, simmare eller simhoppare.

Rory Mcilroy? Han tittade på spelen och trots att det fanns röster som sa att tvsändningarna inte motsvarade känslan på plats, gjorde intrycken något med honom. ”Jag blev positivt överraskad. Det var mer folk på golftävlingen än det var på friidrotten så det var kul att se, det var det verkligen. Jag är glad över att ha blivit någorlunda motbevisad.”, sa nordirländaren efter OS.

Golfen cementerades i OS-schemat, uppslutningen på golftävlingen var över förväntan och MciIroy kom att delta i 2020 års OS i Tokyo (och sa att han trots fjärdeplatsen hade en härlig upplevelse).

Det verkar som att Rio-OS var en succé trots allt.

Men golfen i Brasilien då? Banan? Blev den kontroversiella satsningen ett nytt hett intresse för befolkningen? Blev tävlingen starten för en våg av brasilianska golfförmågor?

Nja.

på en bana som stod klar nio månader inför, utan på Ryder Cup-värdbanan Le Golf National. På den utkämpade världens absolut bästa spelare en grandios kamp, som vanns först efter en rond på 62 under söndagen av – just det, världsettan Scottie Scheffler.

Bara månader efter tävlingen ryktades det om att banan var på väg att bli övergiven.

”Bara tre personer är här på drivingrangen.”, stod att läsa i en artikel från november 2016. I samma artikel beskrevs hur klubbhuset och caféet gapade tomma och att ingenting hade gjorts med banan efter OS.

Aktivitet från ägarna, Brasiliens golfförbund, var icke-existerande. I alla fall på plats. Men bakom kulisserna var sökandet efter företag för att driva banan i full gång. Och till slut tog sig affärsmannen Carlos Favoreto an uppgiften. Det var bara en handfull personer på banan några månader efter OS. Men i Favoretos styre kom banan att blomstra och strax före coronapandemin uppgick antalet rundor i månaden till omkring 5 000.

Även om siffrorna inte riktigt har återhämtat sig efter pandemin är Rio Olympic Golf Course en attraktiv bana i dag, både för lokala och långväga gäster. Djurlivet med fjärilar, capybaror och kajmaner frodas också. Och i april 2024 spelades den 69:e upplagan av PGA Tour Latinoamerico-tävlingen ECP Brazil Open, med svenske Linus Lilliedahl i fältet, på OS-värdbanan.

Ambitionen som blev sann

Nästan tio år efter OS i Rio, spelades den tredje olympiska golftävlingen efter det hundraåriga uppehållet, i Paris 2024. Inte

När amerikanen gjorde birdie på svåra 18:e hålet var det inte hans namn som publiken skrek, det var namnet på landet han representerade. Scheffler adderade inte bara en OS-guldmedalj till sin meritlista, han adderade ett till hela Team USA:s medaljskörd. På prispallen sjönk det in för honom och han brast ut i gråt. – Jag känner en enorm stolthet i att komma hit och representera mitt land. Det var väldigt emotionellt att vara där uppe när flaggan hissades, sa Scheffler under presskonferensen efter tävlingen. Sveriges medaljhopp Ludvig Åberg uttryckte inför tävlingen en liknande bild av att vara med i ett större sammanhang. – Jag kommer ihåg Usain Bolt när han sprang och Michael Phelps när han simmade. Att få vara en del av hela det är väldigt häftigt, sa Åberg i en intervju med Ola Wenströms Youtubekanal.

En del var han, en större del än någon trodde. Golfaren Ludvig Åberg blev en av den svenska truppens största stjärnor, och fick posera för bilder med till exempel herrarnas handbollslandslag – som också var ute på banan för att både stötta och inspireras.

Golfens återkomst i OS har skänkt stolthet till spelarna. Och ytterligare stjärnglans i OS-byn. Att golfen i Brasilien skulle blomstra, att nya begåvningar skulle vaskas fram i ett land med djupa ekonomiska problem, svår segregering och ett starkt kluvet politiskt klimat. Det var en vågad målsättning. Utopisk till och med.

Men golfens plats på OS-schemat har aldrig varit starkare – och med det är Rio Olympic Golf Course för evigt inskriven i historieböckerna som platsen där den nya början ägde rum.

Brasilien tog sin plats på golfvärldens karta. Precis som målsättningen var inför golfens återkomst i de Olympiska spelen.

Miriam representerade Brasilien och fick slå tävlingens första slag. Nervöst, minns Kenne.

Vinnare av årets fondbolag 2023!

Ett erkännande att vårt engagemang och framgångsrika förvaltning baserad på djup kunskap och erfarenhet ger resultat. Vår ihärdighet bidrar till att kontinuerligt skapa värde för våra investerare.

Vi är oerhört stolta över att kunna tillkännage att vi har blivit tilldelade priset för årets fondbolag 2023 av Privata Affärer.

Läs mer om vinnarfonderna här

Kom ihåg att sparande i fonder alltid är förknippat med risk Att en fond tidigare har ökat i värde är ingen garanti för att den ska göra det även i framtiden. Dina fondandelar kan öka eller minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. För mer information om risk se fondernas informationsbroschyr under Blanketter och Informationsmaterial med fondbestämmelser på www.priornilsson.se eller ring 08-441 77 00.

Utvalda resmål med fokus på härliga golfupplevelser

https://playagolf.se

https://playagolf.se

Norska Solheim Cup-kaptenen Suzann “Tutta” Pettersen berättar i stor intervju inför årets jättematch om hur hon kände efter kontroversen på

St Leon Rot 2015, den underbara revanschen 2019 och vad som väger tyngst när hon väljer captain’s picks och parar ihop spelare till sitt lag.

– Du vill ha spelare som är beredda att offra egot för den europeiska flaggan, säger hon.

av MARTIN HARDENBERGER

När vi talas vid befinner sig Suzann Pettersen i Marbella, en halvtimmes bilfärd från det Finca Cortesin där hon 2023 ledde Europa till en mirakulös vändning i Solheim Cup.

Hon är avslappnad efter en dag på stranden, berättar att äldsta sonen så smått börjat få upp intresset för golf och det blir allt mer häng på banan – men inte så mycket så att hon själv skulle kunna hävda sig på någon högre nivå. – Jag saknar mycket med att tävla, inte minst adrenalinet, säger hon.

Men adrenalinet ska snart flöda.

Den 13 september leder norskan åter sitt Solheim Cup-lag ut i kamp mot USA. Hon har dragit många lärdomar från bataljen på Finca.

– Det får inte vara lekstuga utan alla måste vara redo att kriga från första slag, säger hon och konstaterar att 2024 års Solheim Cup-match publikmässigt blir det största någonsin. Runt 175 000 åskådare väntas över de tre speldagarna besöka Robert Trent Jones Golf Club i Virginia. Och det främsta diskussionsämnet är som alltid vilka beslut kaptenerna tar och inte tar.

Fjolårets match började som en mardröm. De europeiska spelarna underpresterade gravt och USA vann fredagsförmiddagens samtliga fyra matcher. Givetvis

”Det får inte vara lekstuga utan alla måste vara redo att kriga från första slag.”

- Suzann Pettersen

analyserades och kritiserades Suzann Pettersens matchning.

Hon minns tillbaka.

– Vi fick en hemskt trög start. Jag hade förberett mig för alla möjliga scenarion men hade inte sett framför mig att vi skulle ligga under med 4-0 efter fredagsförmiddagens matcher. Det var tungt, men också en väckarklocka för hela laget som insåg att det inte bara var på skoj utan att man måste jobba hårt för att nå resultat.

– Det var jobbigt, men triggade verkligen igång alla att samla sig och ta det på allvar.

Under eftermiddagens spel höll Europa jämna steg med sin motståndare, men när första dagen var avklarad stod det klart att man hade en brant uppförsbacke framför sig och att ett mindre mirakel krävdes för

att hemmalaget skulle behålla bucklan. – Den kvällen omvandlades mitt adrenalin till frustration och ilska. Jag sa vad jag tyckte till spelarna och de tänkte nog ”Äntligen är tävlingsmänniskan Suzann här!”.

– Man vill ju att alla ska ha det bra och vara överens. Men spelarna förväntar sig också att jag är den som jag var när jag satt i deras sits och försökte vinna Solheim Cup. Det är den passionerade tävlingsmänniskan de vill ha och förväntar sig. – Jag vill ju alltid vara schysst och snäll, men det är en himla svår balans mellan att vara det och att göra allt för att vinna.

Måste ha varit svårt att se på från sidan?

– Jag visste inte hur det skulle vara att vara kapten, när man inte själv slår ett enda slag, men jag tyckte nästan det var lika kul att vara kapten. Det gav otroligt mycket adrenalin, och så klart väldigt mycket mer nervöst än att spela. Man har ju ingen kontroll, den försvinner när tjejerna ställer sig på första tee.

För varje runda som spelades kämpade sig Europa tillbaka in i matchen och inför söndagens avgörande singelspel var ställningen helt lika.

Ett av de mest överraskande kaptensvalen, Caroline Hedwall, vände och vann sin match, vilket ledde till att spanjorskan Carlota Ciganda framför hemmafansen några minuter senare kunde sänka putten som innebar att matchen slutade oavgjort och Europa fick behålla bucklan. – Carro kändes säkert som ett märkligt kaptensval för många utomstående, men för oss som känner henne så visste vi vad vi fick. Jag visste att hon hade rätt mentalitet. Hon lever och dör för Solheim Cup och är en typisk sådan person som levererar som bäst när det gäller som mest. Det är den typen av spelare som man vill ha i ett lag.

Suzann Pettersens avgörande putt på Gleneagles blev också den som satte punkt för karriären.

Kontroversen i Tyskland – och den icke-skänkta putten – såg under flera år ut att bli ögonblicket som golfvärlden skulle minnas ”Tutta” för.

Men det fanns också flera förklaringar till valet av Hedwall, som trots sin gedigna erfarenhet i sammanhanget bara spelade två av fem möjliga rundor.

– Det var ingen chock för oss i laget. Samtidigt kanske det kunde se konstigt ut att hon inte spelade förrän under lördagseftermiddagen. Men hon var införstådd med vad som gällde och var helt okej med det.

– Att ha en spelare som var okej med ett sådant upplägg var också precis vad vi behövde för att fungera som lag. Så det är många saker som väger in.

Vad tar du mer hänsyn till i dina laguttagningar?

– Man ser så klart till form, men har man någon eller några spelare som inte är helt i slag så ser jag till huvudet. Det är otroligt viktigt med spelare som kan höja sig en nivå när pressen är som starkast och inte tappar konceptet.

– Det kommer bli ännu viktigare i år i USA. Där kommer kanske pressen att vara ännu hårdare och det kommer vara ännu mer folk. Då behöver vi att spelarna är oerhört mentalt starka.

– Kemi, attityd och relationer väger också tungt. Spelarna själva säger ju det själva. De vill ha lagkompisar som är villiga att offra egot för den europeiska flaggan.

Vad blir den tuffaste utmaningen med årets match?

– Marginalerna är otroligt små. Det spelas massor med golf under tre intensiva dagar och sedan avgörs allt med en putt. Nu har vi haft marginalerna på vår sida de senaste åren, och det är viktigt att vi inte tar det för givet när vi vaknar på fredagsmorgonen.

– Det måste vara gameface on från början. Alla måste vara redo att kriga från första slag. På Finca krävdes ett wake up call. Det har vi inte råd med i USA.

Att få alla lagmedlemmar att dra åt samma håll är ingen lätt uppgift. Under fjolårets match rapporterades det om hur oenigheter inom laget i början av veckan skapat tumult bland européerna. Uppgifter som Pettersen avfärdar.

– Det är ju alltid de som vill spela med varandra. Men i vårt lag har det aldrig varit några problem, och alla kan spela med vem som helst. Sedan har man så klart preferenser och det hade jag också när jag spelade.

Men det fanns de som inte ville spela med varandra?

– Jag tror väldigt mycket på att vara transparent i sitt ledarskap, och desto mer information du ger till spelarna desto mer ansvar vill de ta. Därför var jag väldigt

öppen med mina tankar och vem jag såg framför mig skulle spela ihop. Så de fick reda på vem som skulle spela tillsammans redan på måndagen när vi samlades.

Hur resonerar du annars när du bestämmer vem som ska spela ihop?

– Maja Stark och Linn Grant ville spela med varandra, så när de bad om det så kände jag ”let them have it”. Ibland måste man gå på känsla. Annars handlar det mycket om statistik och att hitta spelare som passar ihop.

– Maja och Linn hade jag nästan ett år i förväg bestämt mig för att skicka ut först av alla. De kommer att spela många Solheim Cup framöver och detta var en erfarenhet som skulle gynna både dem och laget, både nu och på sikt.

– Så sammanfattningsvis så är det en blandning.

Det låter väldigt svårt, och som att det är lätt att trampa fel…

– Så är det. Det är många viljor och mycket känslor att ta hänsyn till. Det är otroligt kul och en svår utmaning på en och samma gång. När spelarna går och lägger sig på kvällarna återstår fortfarande ganska mycket jobb för kaptenerna.

Men du tvekade aldrig om att ta jobbet även till årets tävling?

– Nej, framförallt är det väldigt kul att få chansen att göra det här en gång till medan jag fortfarande har väldigt bra personliga relationer med spelarna. Även om jag inte är ute och tävlar varje dag så känner jag fortfarande att jag är en del av spelargruppen och gemenskapen de har på touren. Det tror jag är väldigt viktigt som kapten, att distansen mellan spelare och kapten inte är för stor.

Suzann Pettersens egen karriär är den mest framgångsrika inom norsk golf. Mellan 2007 och 2015 vann hon hela 15 titlar på LPGA-touren varav två kom i majors. Just i majors kom hon bland de tio främsta vid otroliga 23 tillfällen. Trots det råder det ingen tvekan om vad som betytt mest. Många ser henne som ”Fröken Solheim Cup”. Med sitt driv och passion personifierade hon matchens anda.

Men efter det åttonde av de nio Solheim Cup hon spelade i såg det ut som att golfvärlden skulle minnas henne som något helt annat.

Under eftermiddagens fyrbollsmatch den andra dagen var Pettersen, i par med Charley Hull, inblandad i en omtalad kontrovers på det 17:e hålet. I en jämn match missade USA:s Alison Lee en putt

för att vinna hålet. Förutsättande att den återstående putten på 45 centimeter var “klar” plockade Lee upp sin boll. Men Pettersen påpekade att putten inte var given, och européerna vann därmed hålet. Tumult utbröt och tårar fälldes.

Den europeiska lagkaptenen Carin Koch och vice kaptenen Annika Sörenstam försökte övertala Pettersen att ändra sig och ge putten, men eftersom det var ett faktum att Lee redan plockat upp sin boll utan att putten var given till henne, tillät inte golfreglerna att komma överens om resultatet av hålet och i efterhand ändra händelseförloppet. Pettersen/Hull vann till slut matchen och Europa tog en 10–6 ledning inför singelmatcherna.

Men USA hela Solheim Cup det året tack vare en stark comeback, och efter det avgörande singelspelet berättade de hur händelsen tänt laget.

Stor skuld lades på en förkrossad Pettersen.

Vad som inträffat följdes av tuffa golfår för norskan. En ryggskada kort innan matchen stoppade henne från att delta i Solheim Cup 2017 och ett år senare blev hon mamma för första gången. Med det sagt var det inte många som räknade med att det var hon som skulle sänka den avgörande putten när Europa 2019 återerövrade bucklan på Gleneagles.

– För mig personligen var det en enorm lättnad och revansch. Det kändes som att rättvisan fick vinna till slut, och för mig som hållit Solheim Cup högre än något annat, så ville jag inte bli ihågkommen för vad som hände 2015.

– Därför kändes det rätt så jävla bra.

– Det var också ett bevis för mig själv att jag lyckats komma tillbaka till den högsta nivån efter att ha fått barn. Det var mycket vikt som släppte från mina axlar då.

Det var ett ögonblick som var omöjligt att toppa och kom att bli den naturliga slutpunkten för spelarkarriären.

– I stridens hetta så kände jag omedelbart efter att det inte fanns något som kunde trumfa den bedriften. Jag kände att jag hade visat nerver av stål, men hade också fått nya perspektiv på livet efter att ha blivit mamma, säger Suzann och avslutar:

– Ytterligare en trofé skulle inte ändra på hur jag såg på min golfkarriär och med det sagt så tror jag inte heller att viljan fanns att lägga ned det jobb som krävs.

– För det krävs mycket vilja och disciplin för att vara bland de bästa…

Just de karaktärsdrag hon hoppas se sina spelare visa upp på Robert Trent Jones Golf Club i september.

Suzann Pettersen tvekade aldrig när hon fick frågan om att leda Europa i ett andra Solheim Cup.

ÖVERNATTNING PÅ GOLFHOTELLET MED FRUKOST, HELDAGS GREENFEE OCH TRERÄTTERS MIDDAG

1695 KR

SPANINGAR FRÅN MIXED: SÅ KAN TÄVLINGEN SE UT I FRAMTIDEN

Martin Hardenberger besökte Scandinavian Mixed. Lade örat mot marken och tog fram spåkulan. Detta är vad han har att säga efter att ha pratat med inflytelserika personer i golfens beslutsfattande kretsar.

av MARTIN HARDENBERGER

Jag kommer nog aldrig glömma avgörandet av Scandinavian Mixed 2024, familjen Söderbergs sorgetårar och ett av de mest smärtsamma ögonblick jag sett på en golfbana.

Men givetvis hade inget av det där varit möjligt om det inte vore för Linn Grants otroliga spurt. Grattis, Linn!

Sannolikt var de där regniga sluthålen på Vasatorp också det sista vi fick se av Scandinavian Mixed i sin nuvarande skepnad.

Jag har varit verksam inom golfen sedan 2011. Då började jag skriva för Golf Digest och bygga mitt kontaktnät. Givetvis innehåller det idag några av golfens absoluta höjdare. Både internationellt och i Norden. Flera av dem pratar jag ofta med vilket gör att få, i alla fall i Norden, har bättre insikt än jag kring vad som händer bakom kulisserna.

Och nu ska jag berätta för dig vad jag vet.

När jag skriver detta närmar sig augusti sitt slut. Men det pratades mycket spelare och caddies emellan redan på Vasatorp. För det som sipprat ut är att det inte alls är säkert att vi har någon svensk tävling på DP World Tour 2025.

Det ryktas också om att LIV:s undertour LIV International Series vill växa sig starkare i Europa. Samtidigt vet jag många spelare som är besvikna på hur saker och ting sköts på DP World och som inte skulle rygga tillbaka från att istället försöka ta vägen till stjärnstatus via LIV International Series.

Vi kan med andra ord få se den professionella golfkartan ritas om helt och hållet.

Ja, LIV är en het potatis. Proffsen vill inte gärna prata med media om det. I alla fall inte ”on the record”. Det handlar om vad som är politiskt korrekt, men också att man är rädd för repressalier eller att bränna broar som kan visa sig viktiga i framtiden. Spelet pågår med andra ord både på och utanför banan…

Förresten. Även på damsidan kan saker och ting komma att ändra på sig. Ryktet om LIV för damer 2026 växer sig bara starkare.

Ja, det är hela havet stormar.

DP World Tour har det tuffare än någonsin. Det fanns en tid då man dealade med de saudier som i dag rattar LIV­touren. Sedan slöt man ett avtal om strategiskt partnerskap med PGA­touren. Vi är många som undrar hur det hade sett ut om ”Europatouren” gått en annan väg. Kanske hade vi haft ett läge som påminde mer om 90­talet när Europaoch PGA­touren konkurrerade, med stora prissummor på båda sidor Atlanten, och kanske hade LIV aldrig blivit av.

Tiden då den svenska Europatourtävlingen var den näst största i Europa och hade dragplåster som Lee Westwood och Adam Scott i startfältet.

Sebastian Söderbergs kollaps och dramatiken som utspelade sig på Vasatorp vittnar om att golf handlar om mer än pengar.

Kvällen innan Scandinavian Mixed skulle dra igång 2023 kom nyheten om att PGAtouren och saudiska Public Investment Fund skulle diskutera en gemensam framtid. Men enligt de jag pratat med är en överenskommelse, nu ett och ett halvt år senare, fortfarande långt ifrån nära. Även om de skulle gå samman i någon typ av strategiskt samarbete så kommer PGA­, LIV­ och DP World med största sannolikhet fortsätta som tre unika tourer.

Även om de största stjärnorna verkar förespråka en gemensam världstour så är stoltheten bland beslutsfattarna för stor för att det ska ske.

Det kommer alltså att bli vid majors, och endast majors som de bästa spelarna möts. Det haussar så klart upp intresset fyra gånger om året. Men hur kul blir det att kolla på golf övriga veckor?

Och ja, då kommer ju DP World att fortsätta vara någon typ av tredje tour, eller rent av en form av kvaltävlingar till PGA­touren.

Med det sagt så måste en tävling på DP World Tour vara väldigt unik för att ha ett underhållningsvärde som lockar publik och tv­tittare.

Önskan finns fortfarande om en Mixad tävling. Inte minst från Volvo som älskar det mixade format som går helt i linje med deras varumärkesbyggande.

Precis som i Halmstad 2022 kysste Linn Grant. Hon har dominerat tävlingen under rådande format – men vänta dig en helt ny tävling till 2025.

Jag är tveksam till om de är intresserade av att vara titelsponsor till en ren herrtävling. Samtidigt har nyhetens behag har lagt sig och nu gäller det att hitta på något nytt. Jag tror därför att Scandinavian Mixedformatet kommande år får en förändring.

Och visst känns en lagtävling nära till hands?

De flesta som spelat Mixed de senaste åren är väldigt glada att ha varit med och tycker det har varit en kul tävling. Med tjejernas mått mätt har det också varit väldigt bra betalt för de som kvalat in.

Men de som inte kommit med, vare sig kille eller tjej, är så klart inte nöjda. De har gått miste om ett tävlingstillfälle och möjligheten till en intäkt – och en chans att klättra uppåt på rankingen. Ska man hårddra det så kan det i förlängningen handla om ifall de behåller sin plats på touren till nästa år eller ej.

Men samtidigt. Vad fan ska man göra?

DP World har tappat en rad titelsponsorer, och i Europa har man det tuffast av alla. Danmark kämpar med att få en titelsponsor och tävlingen hette 2024 kort och gott Danish Golf Championship. Norge har ingen tävling. Inte Finland heller.

Tyskland blev av med sin titelsponsor till Kina.

Så vi ska nog vara glada för att man i Sverige vågat tänka nytt och att Volvo backat upp med pengar.

Det måste också vara svårt för klubbarna. Man kan ju bara gissa hur mycket greenfee­intäkter Vasatorp tappade i år. Var det värt det? Banan är ju grym, men åker

någon och spelar Vasatorp Tournament Course för att Scandinavian Mixed arrangerades där 2024? Jag har svårt att tänka mig det.

När det kommer till spelplatser så vet jag att DP World pratat med tänkbara spelplatser. Kristianstad är en av dem. Lite H&M­pengar skulle kunna göra gott! Men vad får klubbarna egentligen tillbaka?

Det jag hört är att de måste gå in med 30 miljoner kronor till prispotten. Det är inte många svenska klubbar som har den typen av pengar eller vill investera så mycket i ett startfält som inte håller en garanterad klass eller de stora namnen.

Tiderna är andra nu. Pengarna är större och kommer från alla möjliga håll. Smutsiga? Absolut. Med det sagt är det naivt att tro att svenska prispengar kan locka hit världseliten. Därför gäller det att skapa unikitet på andra sätt. Där har man lyckats med Scandinavian Mixed. Men som sagt, nu har nyhetens behag lagt sig.

Därför tror jag på ett nytt format 2025. Bli inte överraskad om det på något sätt innehåller lagspel. Det var ju det OSstjärnorna bad om i Paris och vi svenskar brukar både vara trendkänsliga och duktiga på att lägga örat mot marken.

Så visst får vi en tävling. Men den kommer också att ta ny skepnad.

– FÖR DAMGOLFENS FRAMTID

Svenska och europeiska företag måste sluta tramsa med småpengar till damtouren. Men svenska stjärnor måste också ställa upp för att hjälpa damgolfens tillväxt, skriver eldsjälen och promotorn Reine Patriksson i sin gästkrönika.

av REINE PATRIKSSON

Att skriva en krönika om intresset för svensk damgolf på elitnivå är svårt. Den måste i så fall innehålla precis vad jag tycker och tänker utan filter och hänsyn till andras reaktioner – oavsett om det i vissa avseenden kan påverka min största passion negativt.

Varför kan jag ha åsikter om svensk damgolf? Och varför bryr jag mig?

Jo, jag känner mig rätt kvalificerad. Jag har följt den "gyllene generationen" på nära håll i över 10 år, Maja, Linn, Frida, Julia, Beatrice, Amanda och efterföljande talanger. Jag har drivit tävlingar ideellt på Svenska, Nordiska och Europeiska Touren i fem år (Skaftö Open) och jag har pratat timvis med alla möjliga människor inom "branschen" om damgolfens utveckling.

Jag är krögare, medioker golfare men mitt hjärta är starkt och jag älskar sporten med eller utan klubban i handen. Jag vill fortsätta driva tävlingar – men det är svårt!

Något har hänt, damgolfen i Sverige har fått ett rejält uppsving men riskerar samtidigt att stanna av och falla tillbaka. Varför?

Svar: Pengar och bristande intresse från svenska spelare att tävla i Sverige.

2021 och 2022 arrangerade jag Skaftö

Open på Ladies European Tour. Mitt mål sedan starten 2018 har varit att tjejerna, oavsett tour tävlingen arrangeras på, ska få samma förutsättningar som killarna. Det innefattar allt från bana, läktare och boende till tv-produktion – även om det givetvis sker med mindre budget.

Min erfarenhet när jag varit ute på tävlingar runt om i världen är att

skillnaden är gigantisk. Prispengarna är i många fall 10-15 gånger så stora på herrtouren och samma sak gäller för uppbyggnaden av golfbanan med läktare, försäljningsområden och foodcourts. Arrangemanget runt en herrtävling är mångdubbelt större oavsett om det knappt finns publik. Kom inte och säg att det beror på att herrgolf är mer intressant!

Fan, vi hade chansen! Linn och Maja slog igenom med dunder och brak, Ingrid Lindblad blev världsetta för amatörer. Det skapade enormt medialt intresse. Där någonstans borde vi ha kunnat bygga stora damtävlingar i Sverige. Problemet är att företagen sviker och våra svenska spelare sviker, både på herrsidan och damsidan. Kanske förstår man inte vikten av sin egen närvaro? För kidsen är nationella toppspelare superhjältar. Vad vore svensk golf utan förebilder som Lotta Neumann och Annika Sörenstam? För publiken är dessa namn avgörande för om man ska kolla resultatlistor i mobilen eller kanske till och med åka till tävlingen.

Ok, skit i det. Hur rättar vi till detta?

Enkelt:

Pengar, TV och Svenska toppspelare.

Svenska och europeiska företag måste sluta tramsa med småpengar till damtouren. För att arrangera en damtävling med minsta möjliga budget och utan TVsändning krävs ungefär 4,5 miljoner kronor. Då ligger totala prissumman på 3 miljoner. Dessa ska alltså fördelas på ca 60 spelare som klarar cuten. Spelarna

Reine Patriksson som caddie till Maja Stark.

Reine är spindeln i nätet bakom Skaftö Open.

har stora utgifter för flyg och 5-6 dagars boende, hyrbil med mera. En normal spelare på LET har kanske 200 tkr i sponsring per år, som ofta kommer från lokala små företag. Alla fattar att det inte går ihop. Hur ska LET kunna utvecklas när spelare tvingas sluta?

Alla vill till USA där större pengar finns. Men de flesta misslyckas och klubborna hamnar på hyllan och vi blir utan profiler i Europa. Med det sagt måste vi bygga upp en stark Europatour för damer och göra den intressant.

För att lyckas behöver varje land ha sina bästa spelare på plats den gången om året det arrangeras tävling i deras hemland och med TV sändning world wide. Då föds nya profiler. Då vaknar företagen som

genererar högre prispengar och tack vare högre prispengar lockas i nästa steg högt rankade spelare.

Nu pratar vi inte löjliga pengar som på herrtouren utan en lägstanivå på 15 miljoner för att arrangera en tävling på LET. Då får man en bra och hållbar prissumma, råd med TV-produktion och ett bra startfält.

Det första ett TV-bolag frågar när jag kontaktar dem är vilka svenska spelare som kommer till start. Inte vilka högt rankade utländska spelare. Därför är våra profiler livsviktiga för intresset!

Ska damgolfen synas måste det vara intressant för TV-bolagen att sända. Ska

vi få företagen att sponsra måste vi TVsända. Det är två faktorer som hänger på varandra i en värld där media är allt. När vi sände Skaftö Open 2022 på SVT fick vi väldigt höga tittarsiffror och avsevärt mer pengar från företagen än 2021 när vi sändes på en betydligt smalare betalkanal. 2015 arrangerades en tävling på LET i Helsingborg. Efter det var vi utan tävling fram till 2021 – och vi måste fråga oss om vi vill hamna där igen.

I augusti 2025 är jag promotor för Ladies European Tour i Göteborg. Vi glömmer allt negativt, vi minns tillbaka på alla härliga stunder och vi hjälps åt att bygga en stark tävling för tjejerna i Sverige. Tävlingsarrangörer, företag, publik och spelare.

Esther Hanseleit vann Skaftö Open 2019

– vilket blev en språngbräda för henne ut på de stora scenerna.

DE BÄSTA AV GOLFUPPLEVELSER

Ta en paus från tennisbanan och unna dig en golfupplevelse på några av Sveriges bästa golfbanor. Elite Hotels är stolt officiell partner till både Svenska Tennisförbundet och Svenska Golfförbundet och erbjuder skräddarsydda golfpaket där det ingår greenfee och en härlig övernattning på något av våra fina hotell.

Dessutom ingår en värdecheck till vår gastropub The Bishops Arms så att ni kan avrunda dagen på vårt 19:e hål.

PÅ HISTORISK MARK

Bobby Jones, Walter Hagen, Tiger Woods och Rory McIlroy. Royal Liverpool har stått värd för några av de mest minnesvärda British Open-tävlingarna vi sett. Martin Hardenberger besöker klubben och hänförs av historiens vingslag.

av MARTIN HARDENBERGER

Senast jag besökte Royal Liverpool var för en blöt julihelg när en amerikan som hånades för sitt långsamma spel mot allas vilja spelade hem den 151:a upplagan av världens äldsta golftävling. Det var en imponerande uppvisning Brian Harman svarade för när han tålmodigt navigerade sig fram mellan Royal Liverpools 84 bunkrar och fick höja The Claret Jug mot den mörkgrå skyn.

Efter den dryga timmen långa bilfärden från Manchesters flygplats till Royal Liverpools minst sagt majestätiska klubbhus så ska vi snart förstå att det är just detta den här banan handlar om. Att navigera. Den beskrivs nämligen av många som den allra mest strategiskt krävande i British Open-rotationen och de huvudsakliga hinderna är just bunkrarna och den tjocka, ibland knähöga, ruffen.

Det är en golfresa som saknar motstycke jag gett mig ut på. Efter ankomst består första dagen av spel på fjolårets British Open-bana, innan kosan drar direkt vidare till boendet i Dormy house på Formby Golf Club, där jag också spelar efterföljande förmiddag innan det bär vidare till Royal Birkdale för eftermiddagsspel där. Resan ska avslutas med ett besök i Pings exklusiva puttningslaboratorium vid Loughborough University. Tre dagar, tre rundor, putterprovning och hemfärd. Intensivt är alltså bara förnamnet.

På Royal Liverpool möter den mycket trevliga medlemmen Simon Gee upp för en rundvandring i klubbhuset. Det är en historielektion som heter duga och gåshuden ställer sig gång på gång på armarna. Vi pratar om en bana som korat mästare som Walter Hagen, Bobby Jones, Tiger Woods och Rory McIlroy.

Men det som framförallt slår mig är hur avslappnad stämningen är, klubbens dignitet till trots. En annan sak jag kvickt

lär mig är att du inte vill ha krängt en clubsandwich modell större bara minuter innan du ställer dig på en av de mer nervkittlande första tees golfen har att erbjuda.

Royal Liverpools första hål är det som spelas som trean under British Open. Puttinggreenen är det enda som skyddar en högerspelares quickhook från att slå restaurangens fönsterrutor i småbitar. Sannolikt slår du “bara” en lång järnklubba, men fulladdad med pommes och en stor stark – och med bara en provsving under bältet – så kan jag säga att man förhåller sig ganska ödmjuk inför uppdraget. Just vid det här tillfället är jag också fullt medveten om att det pågår en “function” uppe på andra våningen och att flera medlemmars dömande ögon sannolikt spanar ut mot ettans tee.

Jag duffar ut en järntrea, men bollen har i alla fall gått i väg rakt och är i spel. Dessutom har den rullat långt på den hårda turfen.

Det finns ytterligare en anledning till att hålet spelas som det svåraste på hela banan under British Open. På högersidan är det knappt två meter från fairwaykanten och den out of bounds holet dogleggar runt. Outen löper tight längs med hela hålet, och efter mitt ungefär 180 meter långa utslag har jag närmre 200 kvar till green – i motvind.

På något mirakulöst sätt slutar det med ett par. En pangstart clubsandwichen till trots.

Royal Liverpool grundades redan 1869 och den ursprungliga banan ritades av Robert Chambers och Old Tom Morris yngre bror George. Där och då bestod layouten endast av nio hål, och det var först när Harry Colt 1871 fick sätta tänderna i den tidigare jaktmarken som banan blev med ytterligare nio. Det var för övrigt samma år som man kunde titulera sig ”Royal”.

Där efter dröjde det ytterligare fem år hästloppen tvingades bort och det renodlad golfbana i Hoylake.

Sedan dess har det skrivits mycket historia på den relativt platta banan. Det hela började på amatörsidan där Open Amateur Grand Tournament arrangerades våren 1885, och blev förlagan till Amateur Championship, som är Europas största amatörtävling och länge vägde lika tungt som självaste The Open Championship (British Open).

Hoylake fick snart sin egen superstjärna just på amatörsidan. Johnny Ball föddes 1861 och var John Balls äldsta son. John som ägde Royal Hotel nästgårds kunde stolt se grabben vinna hela åtta Amateur Championships, varav 1890 års tävling spelades just på Royal Liverpool. Johnny kom också att både bli förste amatör och engelsman att vinna British Open, vilket gjorde honom till något av en nationalhjälte då han fick till ett efterlängtat slut på skottarnas dominans.

Johnny Balls karriär fick dock ett abrupt slut. Ball kämpade i Boerkriget, ett

kolonialkrig i Sydafrika, där han tog en kula i nacken under ett försök att rädda en av sina mannar, och efter det blev svingen aldrig densamma igen.

Klubbens andra megastjärna var kedjerökaren Harold Hilton, som etablerade sig under en tid då Ball fortfarande var väldigt framgångsrik. Hilton som föddes bara några kilometer bort, i West Kirby vann British Open 1892 och blev då den blott andre amatören att lyckas med bedriften, vilket han gjorde ytterligare en gång fem år senare.

Det kanske coolaste med Hilton var dock att han utöver sina två British Open-titlar också vann The Amateur Championship vid fyra tillfällen och 1911 begav sig över Atlanten för att spela US Amateur som han också vann – på den tid som fanns över passade han också på att bli

Det är något majestätiskt med området runt Royal Liverpools klubbhus. Just vid den här greenen, den som i vanliga fall är nummer 15 men som i British Open blir 18, har många tävlingar avgjorts. Bakom den, precis framför puttinggreen och de stora fönsterna, löper ettans fairway och ett av de mest nervkittlande utslagen i British Open-rotationen.

den chefredaktören för den då nystartade Golf Monthly. Detta låg helt i kontrast till Johnny Ball, som avskydde pressen och inte ens uppgav sitt namn under Boerkriget och därför inte heller hedrades efter hemkomsten.

Ball och Hilton är två av totalt endast tre amatörspelare att vinna tävlingen. Och vi vet nog alla vem som fullbordar listan.

Efter att JH Taylor vunnit British Open på Royal Liverpool 1913 och Walter Hagen dragit längsta strået 1924 återvände The Claret Jug till en amatörs händer 1930 – när den mest kände av dem alla, Bobby Jones, fick höja bucklan på sin väg mot tidernas första Grand Slam.

Detta var på en tid innan dess att samme Jones varit med och startat Masters på Augusta National och då en Grand Slam utgjordes av Open- och Amateur-titlar på respektive sida Atlanten.

Kort senare ansåg Jones att det var slut på utmaningar och pensionerade sig från tävlingsgolfen. Han skrev till klubben; “Det var på Hoylake jag spelade min första tävlingsrunda på de brittiska öarna och även min sista”. Porträttet och brevet går fortfarande att bevittna i klubbhuset.

Efter att ettan klarats av sträcker sig de inledande hålen fram och tillbaka i en, om det inte vore för de strategiska elementen,

ganska intetsägande terräng. Det är när vi sedan når sjuan, en 200 meter lång par trea, och vi börjar spela längs med de böljande sanddynen som hålen blir riktigt spännande.

För härifrån gäller det att veta var man sätter varje fot. Nu kan du använda konturer i hårda fairways och greener för att få bollen att rulla mot flaggan.

Och det var just på det här sättet som den kanske allra mest klassiska British Open-segern kom till. Tiger Woods slog nämligen bara en enda drive på hela tävlingen, och använde sig framförallt av den patenterade ”stingern” när han vann 2006.. På torsdagens 16:e hål kom veckans enda sving med ”big dog”.

– Jag hade egentligen inte tänkt att slå driver då heller, utan hade egentligen planerat att slå en järntvåa eller tretrea. Men vinden hade lagt sig och jag kunde flyga min boll över bunkrarna och ta dem ur spel, vilket jag också gjorde.

Men det var inte bara Woods strategi och tålamod som gjorde att tävlingen utvecklades till en av de mest minnesvärda i modern tid. I ett från världsstjärnan sällan skådat känslosvall föll Woods i tårar efter segern som var hans första majorn sedan pappa Earls bortgång.

Hålen uppe i sanddynen är både roliga att spela och vackra att titta på. Längs med

vägen berättar Simon för mig om de olika tweaks man gjorde inför 2023 års British Open. Sedan Chambers och Morris ansvarade för den ursprungliga layouten har Harry Colt, Donald Steel och Martin Hawtree alla haft ett finger med i spelet. Den allra största betydelsen har dock R&A:s chefsdesigner Martin Ebert haft. De senaste åren har han justerat många av greenområdena och flyttat utslagsplatser för att skapa ett så rättvist men tufft test som möjligt för världens bästa golfare. Mest signifikant är så klart det helt nya 15:e hålet som efter en av de små öarna i bakgrunden fått namnet “Little eye”. Det mäter bara 120 meter, är ett av de kortaste i den moderna tävlingsgolfen, och spelas till en upphöjd infinity-green med kraftiga avrinningsytor på alla håll och kanter. Härifrån har du rundans bästa vy över Dee Estuary.

Under fjolårets British Open var det många spelare och caddies som vädrade sina åsikter om det så brutalt straffande hålet, men själv nöjer jag mig med att slå fast att en grymt solid bana nu också fått ett signaturhål.

För det är nämligen detta jag berättar om för familj och vänner.

BOENDE PÅ BANAN

Få saker går upp emot att vakna en tidig morgon, blicka ut genom fönstret och se solen skapa långa skuggor i det smaragdgröna gräset.

Men det är precis vad du får när du vaknar i Formby Golf Clubs Dormy House. Det är lite av en linksgolfares våta dröm. Självklart är vi först av alla på ettans tee.

av MARTIN HARDENBERGER

Från Royal Liverpool tar det ganska exakt en timme till andra sidan Beatlesgrabbarnas hemstad och vi kan skymta Formbys stora klubbhus.

Vi har anlänt till en gammal och anrik klubb som ofta missas av de som betar av British Open-banor från sin ”bucket list”.

Klassiker som Royal Liverpool, Royal Birkdale och Royal Lytham på relativt kort bilavstånd. Men Formby ska snart visa sig vara en ”hidden gem” för den riktiga konnässören.

Klubben grundades redan 1884 då en 9-hålsbana anlades för medlemmarna att spela på. De betalade en Guinea var för medlemskapet, vilket motsvarade drygt en pund. Tre år senare planterade klubbpresident Charles Weld Blundell den första av de för klubben så typiska tallarna. Det är den som i dag utgör loggan.

Ett första klubbhus såg världen 1891 men brann ned bara åtta år senare och

1901 restes den imponerande byggnad man använder sig av i dag. Det kostade 7 000 pund att uppföra och färdigställdes med ett klocktorn som 1909 skänktes till klubben av samme Mr Bruce Ismay som var VD för det White Star Line som sjösatte Titanic 1912. Vi vet alla om hur det gick… Ismay åkte med i första klass ombord

på Titanic, och befann sig vid tiden för kollisionen i sin svit där han tydligt kände av vibrationen av sammanstötningen med isberget. Ismay räddade sig själv genom att ta sig ombord på en livbåt under tiden den höll på att firas ner i havet. Han fick senare ta emot svidande kritik för sitt agerande och att han räddat sitt eget liv istället för att hjälpa fler av de nästan 1 500 som omkom. Ismay avgick som direktör för White Star Line knappt ett år efter katastrofen och drog sig istället tillbaka på sitt nyinköpta gods på Irland där han tillbringade resten av sitt liv.

Tre år efter att klockan kommit på plats på Formbys klubbhus, och samma år som Titanic förliste blev Willie Park klar med uppdraget att ge banan 18 hål. Hans design förbättrades av James Braid 1922 och 1933 av Harry Colt. Steg för steg blev layouten vackrare, mer kustnära och än mer utmanande. Få banor har setts över av samtliga av de tre legenderna.

Men precis som tiden så har också

Bara klubbhuset är värt ett besök till Formby. Banan gör det sedan till en upplevelse i världsklass.

naturen sin gång och erosion är faktor som Formby gått en segdragen kamp med. Hela tiden äter havet mer och mer av klubbens land, och detta är också anledningen till att Donald Steel 1980 ombads rita om bansträckningen. Flera av hålen höll nämligen på att försvinna och flyttades därför från den direkta kontakten med havet och upp i tallskogen. Här slingrar de sig i dag fram i en både dramatisk och utmanande terräng som verkligen ställer tuffa krav på golfaren, oavsett skicklighetsgrad.

Kanske är det därför inte heller en slump att det var två av Europas mest framgångsrika spelare som gjorde upp när The Amateur Championship avgjordes på Formbys hundraårsjubileum 1984. Den tvåfaldige Mastersvinnaren José Maria Olazábal drog det längsta strået i en minnesvärd batalj med Colin Montgomerie.

Banans mellansektion pekas ofta ut som en av de bästa i världen. Och det går inte annat än att skriva under på ett sådant

utlåtande. Hål 6-11 känns lite som att spela i en sagovärld, men det är också här som stormar de senaste åren satt sin prägel på banans utformning. På hål nummer 9 vaktades tidigare hela högersidan av hundratals tallar. En vinterstorm välte dem alla.

Detta har lett till att man nu från den högt placerade utslagsplatsen har en öppen vy till Irländska sjön. Här står du helt oskyddad från den starka pålandsvinden och möts av banans kanske mest skräckinjagande utslag.

Det är både svårt, vackert och kul på en och samma gång. Men givetvis kan du inte heller låta bli att undra hur det vore att spela hela vägen ut till sanddynen där du kan se havets vågor våldsamt piska in.

Formby är en unik bana även ur en strategiskt perspektiv. Moturs sträcker den sig runt systerbanan Formby Ladies Golf Club, som ligger mitt i “herrklubbens” bana. Detta gör att du först spelar österut, sedan vänder norrut, västerut och i regel avslutar med medvind i sydlig

riktning – något som tillsammans med spännande greenområden på ett läckert sätt testar alla slag i bagen.

En annan aspekt man inte heller ska glömma är att banan tydligt kan styckas upp i tre delar, där den första för tankarna till klassiska hedlandsbanor utanför London, som exempelvis Sunningdale. Den andra spelas i en kuperad terräng, där du måste ha koll på både slaglängder och vara rak från tee, innan du kommer ut på tredje delen som är mer av traditionell linksgolf.

Det gör Formby till en dröm både för park- och linksälskaren som båda lär vara nöjda när de efter rundan njuter av tillvaron i vad som i alla fall för mig är ett av mina absoluta favoritklubbhus.

Med detta sagt så kan det mycket väl vara det optimala och mest genuina stället att boka när du planerar din resa till Englands golfkust.

Vyn du vaknar upp till när du övernattar på Formby kan vara bland de golfigaste som går att hitta.

ROYAL BIRKDALE

Det finns de som säger att banan är den bästa av alla i British Open-rotationen. Efter att ha spelat Royal Birkdale konstaterar jag att mycket har att göra med klubbens ambition om att hela tiden vidareutveckla banan.

av MARTIN HARDENBERGER

Ofta när jag besöker klassiska banor på de brittiska öarna så är det en sak jag fascineras över. Klubbar och banor är ofta stöpta i tradition och historik. Vissa saker får aldrig förändras, och ofta är det därför vi håller dem så kära. Men när det kommer till huvudverksamheten söker medlemmarna konstant olika sätt att förbättra banorna.

Ett av de allra bästa exemplen bevittnade jag på Royal Birkdale.

Banan rankas konstant som Englands bästa, ändå söker man hela tiden förbättring och i skrivande stund jobbas det frenetiskt med stora förändringar inför British Open 2026.

Det är efter en god natts sömn och 18 hål på Formby som jag styr elbilen jag hyrt i riktning mot Royal Birkdale. Redan när jag parkerar vid det klassiska klubbhuset, som för övrigt ritats för att efterlikna ett fartyg, möts jag direkt av nytänk. Ett tiotal platser är avsedda för elbilar. Jag scannar QR-koden, skickas till en hemsida som med hjälp av ApplePay tillåter mig att börja ladda inom bara några sekunder. Inga appar eller annat jocks är nödvändigt.

Visst kan det låta som en bagatell, men den här typen av sömlösa upplevelser är signifikativa för ställen med “ordning och reda”. Saker görs grundligt och man är inte rädd för att investera i framtiden. Jag har stämt träff med medlemmen Paul Jones. Vi träffas inne i shoppen varifrån han stolt ger mig en rundvandring genom ett klubbhus fullt med pokaler och autografer som leder oss fram till den “spike bar” där vi slår oss ned för en lättare lunch. Framför oss lägger han fram stora

och mycket påkostade pärmar med skisser från Mckenzie & Ebert. Här har banarkitekterna gått på djupet kring Royal Birkdales historia och hur banan ursprungligen såg ut – samt lämnat sitt förslag på förändringar inför British Open 2026.

– Visst har R&A varit med och haft input och stöttat, men den huvudsakliga investeringen kommer från medlemmarna, säger Paul.

– Det R&A främst velat säkerställa handlar om logistiken och vägar inför tävlingen.

De exakta summorna går vi inte in på. Men du kan räkna med att de är stora. McKenzie & Ebert är bland de dyraste alternativen i branschen, och förändringarna är inte små.

– Smakar det så kostar det. Men vi

medlemmar är också benägna om att jobbet ska göras på absolut bästa sätt.

Ombyggnaden inleddes 2023 och mycket är redan på plats.

För egen del är det tredje gången jag besöker Royal Birkdale. Första gången var för Expressens räkning under Women’s British Open 2014, och andra när Henrik Stenson skulle försvara The Claret Jug 2017.

Från den art deco-designade baren kan jag se stora förändringar sedan sist. Puttinggreen har blivit större och på gångarna växer nu gräs snarare än den röda småsten som tidigare låg där.

– Det ger ett vildare och mer linksigt intryck som ramar in hålen på ett väldigt fint sätt, säger Paul nöjt.

Men givetvis är det väl ute på banan förbättringarna, ja det kan vi kalla dem, blir som mest dramatiska.

Det är en sådan där typisk linksdag, när tre-fyra klubbors vind piskar in från Irländska sjön och sol varvas med hagelskurar. Ettan är ett tufft öppningshål. Jag minns när jag vaknade upp en tidig torsdagsmorgon för att se 1998 års British Open-vinnare i sitt sista framträdande slå invigningsslaget 2017. Vet du vem jag pratar om?

Marc O’Mearas boll togs av pålandsvinden och seglade längre och längre höger. Out-of-bounds. Sorgen i hans ögon sa

En påkostad renovation som gett resultat. När proffsen peggar upp för

British Open 2026 kommer de mötas av en ny och på många sätt svårare bana.

Royal Birkdales klubbhus är ett av de mest ikoniska i golfvärlden – och är designat för att efterlikna ett fartyg.

allt. Samtidigt var han inte ensam. Royal Birikdales första hål är sannolikt banans svåraste och trots att många till och med slår järn från tee får de inte sällan hämta en ny boll i bagen. Dubbelbogeys duggar med andra ord tätt.

I dag blåser samma pålandsvind, men min boll stannar turligt nog på rätt sida de vita pinnarna.

På tvåans från back tee relativt blinda utslag spelar vi rakt ut mot havet, och jag har sällan känt mig så liten. Jag lyckas hålla en drive låg i vinden och hoppas på en del rull, men fastnar i semiruffen och når knappt in på andraslaget.

I dag är en sådan där dag då det handlar om att överleva.

Från treans back tee har du mer än 200 meter bara för att nå fairway och fyran har snyggats till och fått ett mer rättvist

greenområde. Men detta är ingenting i jämförelse med hål nummer 5, som designats om i grunden. Dogleget spelas fortfarande runt vad som tidigare visserligen var ett vattenhinder (eller pliktområde som det visst heter numera). Men vad som förr kanske mer såg ut som bara högt gräs har nu fått en damm och fairwaybunkrar som skyddar den upphöjda greenen från de som lockas att “gå för det” med driven. Det är klart nåbart för proffs och bättre amatörer, men ett “läck” kan lätt slinka ned i dammen och tidigt slå drömmar i kras.

Sjuan är nästa hål som också det helt gjorts om. Det spelas nu som ett väldigt kort par 3, högt uppifrån den enda plats på banan

där du kan se havet, och ned till en green som vaktas av infernaliskt djupa bunkrar och avrinningsytor.

För mig räcker det med en pitchingwedge, men jag står där ändå med hjärtat i halsen och konstaterar att detta är ett hål som påminner om Troons Postage Stamp och som kommer bjuda på mycket drama när British Open kommer hit 2026.

Under de förutsättningar vi spelar i råder det ingen tvekan om att detta förmod ligen är den svåraste bana jag spelat. Nästan varje hål vaktas höga sanddyn med knähög ruff på båda sidor fairway. Det gäller alltså att vara i slag med det långa spelet.

Så är även fallet runt hål 14 och 15, hålen som bytt plats med varandra och där vi ser den största förändringen sedan Jordan Spieth sa ”You get that” till sin caddie Mike

Under British Open spelas Royal Birkdales 18:e hål som par 4, för oss vanliga dödliga är det ett par 5.

Grellar efter att ha sänkt en riktig orm till putt på vägen till sin seger 2017.

Numera är 14 en lång par femma upp för backen till en green som flyttats rejält ut mot havet, och 15 en helt ny par trea till en dramatiskt belägen green med klubbhuset i bakgrunden.

– Efter McKenzie & Eberts förslag hade vi en omröstning bland medlemmarna om vilket vi tyckte var banans svagaste hål. För att få in det nya 15:e behövde ett hål försvinna. Vi trodde att det skulle bli mycket diskussioner, men vi landade ganska snabbt i att det gamla 14:e skulle tas bort, säger Paul.

– De är stora förändringar, men de återspeglar också klubbens vilja att ligga i framkant och erbjuda en golfupplevelse som saknar motstycke.

För undertecknad är ”en golfupplevelse som saknar motstycke” denna dag en ”golfupplevelse som fullständigt suger musten ur mig”. Ett test golf som jag här och nu inte lyckats hantera.

För Royal Birkdale är en bana där du inte för en sekund kan slappna av, där du behöver ha en bred repertoar slag i bagen, och dit du om svingen blåst sönder behöver ha med dig många golfbollar.

Det skulle kunna vara frustrerande, men trots att jag varken har sving eller bollar kvar efter rundan längtar jag redan efter ett återbesök. För det är också en bana som är så kul att du med en gång vill ut och testa dig själv igen. För egen del ska jag dock träna rejält först.

När jag efter att ha duschat och bytt om sätter mig i bilen för att rulla vidare reflekterar jag över vad jag just varit med om. Jag hittar inte ett enda svagt golfhål. Från start till mål har jag utmanats på ett sätt denna gång varit nästan förödmjukande, men som inte på något sätt varit orättvist.

Arnold Palmer har vunnit här. Peter Thompson (som ju jobbade extra som journalist) gjorde det två gånger. Andra mästare är bland andra Tom Watson, Lee Trevino, Padraig Harrington och Jordan Spieth.

Vi talar alltså om några av spelets största, och en lista vinnare som många klubbar hade gett vad som helst för. Jag har svårt att tro att det är någon slump. Ändå har Royal Birkdale haft svårt att slå sig in

i den absoluta toppen när det kommer till ”Bucket List-banor”. Kanske har det med avsaknaden av havsvyer att göra. Men ett tufft test är det, oavsett om banan kan spelas hård och snabb eller lång i vind och väta. En bana som mycket tack vare den ständiga jakten på att göra banan bättre verkligen identifierar den bästa spelaren.

På ett sätt känns det typiskt för den engelska golfkusten mellan Liverpool och Blackpool.

Banorna här är rättvisa, svåra och kräver bra golf – Royal Birkdale mer än någon annan.

Trots att banan ligger tätt intill havet och att havsvindarna är din kanske främsta motståndare så skymtar du på grund av de stora sanddynen endast vågorna vid ett tillfälle.

DRÖMMEN OM

Johan Laurin packar väskorna och spelar banan som av många rankas som världens allra bästa.

Och Royal County Down gör honom inte besviken.

av JOHAN LAURIN

Att åka på en golfresa till Nordirland har alltid stått högt på min lista över drömresor. När möjligheten äntligen dök upp, packade jag mina klubbor, bokade flyget och satte kurs mot detta golfparadis. En vistelse som innefattade besök på Clandeboye, Ardglass och Royal County Down – en resa fylld med fantastiska golfupplevelser, god mat och oförglömliga vyer.

Efter en smidig flygresa via Frankfurt landade jag i Belfast. Det första jag märkte var den friska luften och den vänliga atmosfären. Med god middag och övernattning i centrala Belfast styrde vi direkt mot Clandeboye Golf Club efterföljande morgon, som ligger cirka 20 minuter från staden.

Clandeboye

När jag anlände till Clandeboye blev jag genast imponerad av den vackra omgivningen. Klubben har två banor: Dufferin och Ava. På schemat stod Dufferin­banan, designad av Donald Steele. Många svenskar tänker oavkortat på Barsebäck såklart, men Mr. Steele har över 70 banor på sitt CV världen över. Banan erbjuder en varierad runda med hål som tar dig genom tät skog, över raviner och vidsträckta fairways. En liten intern

Det finns värre ställen att låta bagen vila än vid vit tee på Royal County Down.

tävling i bollen om närmast flagg på signaturhålet (nr 14) där man definitivt bör ha ställt in längdkontrollen lämnar Dufferin ett positivt minne på näthinnan. Menyn i klubbhuset var enkel men god –jag valde en klassisk "ploughman's lunch" med färskt bröd, cheddarost, pickles och en liten sallad.

Att säga att Clandeboye är en anledning att packa väskan för är en överdrift, men när man planerar sin golfresa till Nordirland så är det en klubb som är väl värd ett besök om man försöker få till varierad golf. För det är två banor som absolut utmanar sinnet och framförallt erbjuder ett prisvärt alternativ när du väl är på ön. Det är troligtvis inte svårt att boka en tid, ens under högsäsong, men prislappen på runt 50 Sterling lär däremot locka dig om du söker ett alternativ till de mer kända klubbarna. Vetskapen att man inte är på samma nivå som RCD innebär också att man har ett varmt och ödmjukt bemötande och det är en familjär känsla som sparas på hårddisken när jag lämnar.

Golf vid havet på Ardglass Golf Club Nästa morgon, efter en god natts sömn och en rejäl frukost med irländska specialiteter som soda bread, stekt ägg och black pudding, styrde vi bilen mot östkusten för att spela på Ardglass Golf Club. Ja, alltså, det fanns black pudding på frukostbuffén men om det var jag som intog den eller inte låter vi vara osagt. Däremot så kanske det

Mössa på men den blomstrande gorsen värmer långt in i själen.

slank ner lite whisky till gröten, något som verkar vara ytterst vanligt på den gröna ön. Vägen dit var otroligt vacker, med havsutsikt och gröna kullar som ramade in resan perfekt.

Ardglass Golf Club ligger spektakulärt vid kusten och bjuder på en linksbana som slingrar sig längs klipporna. Denna bana är en riktig pärla för golfare som uppskattar kustnära spel och dramatiska landskap. Förutom att du har alla blickar på dig när det är dags att slå ut på första hålet, så är det andra hålet något du skriver hem om. Det var verkligen något extra, med en järnfemma i vinden över en havsvik som kräver både precision och mod.

Klubben är stolt över sitt historiska klubbhus, som är en av de äldsta bevarade byggnaderna för golf i världen. Efter rundan tog jag en promenad genom klubbhuset och njöt av atmosfären och alla gamla fotografier och troféer som berättar om klubbens historia. Väl i klubbens restaurang, njöt jag av en klassisk fish and chips, gjord på färsk lokal torsk som fick gifta sig med en pint Guinness. Det var en perfekt avslutning på en fantastisk golfdag, och utsikten från restaurangen över Irländska sjön gjorde upplevelsen ännu bättre.

Royal County Down – världens bästa bana?

Min sista dag på Nordirland var reserverad för Royal County Down, en av världens mest legendariska golfbanor. Jag var både exalterad och lite nervös när vi körde mot Newcastle, där banan ligger vid foten av Mournebergen.

Att spela på Royal County Down var som att gå in i en annan värld. Championship Course är känd för sina snabba greener, djupa bunkrar och krävande layout. Så nära havet är vinden alltid en faktor och idag var inget undantag. Vår forecaddie, erfaren utan dess like med 23 år i bagaget trots den ringa åldern av 36 höjde verkligen totalupplevelsen. För att inte tala om de historier han bjöd på när han jobbade några år i Kalifornien och gick caddie till både sport­ och skådespelareliten där. Utan hans hjälp hade otaliga utslag varit förlorade och puttar rullat av green, men även han stod handfallen på det korta hål sju. Ett kort ”good luck” fick vi med tanke på dagens vind och flaggplacering och mycket riktigt blev det ett besök i sanden för oss alla i bollen. De första tolv hålen är nog världens bästa. Så länge havet är i siktlinjen så är det linksgolf när den är som bäst.

Efter en lång dag på golfbanan checkade vi in på Slieve Donard Hotel, ett klassiskt hotell med över 100 års

historia. Hotellet ligger precis vid banan och erbjuder en lyxig och avkopplande miljö. Rummet hade en fantastisk utsikt över golfbanan och Mournebergen i bakgrunden. Rymligt och elegant inrett, med alla moderna bekvämligheter man kan önska sig. Hotellet har ett prisbelönt spa där min rygg hade bokat in en massage för att mjuka upp musklerna efter tre dagars intensivt golfande. Restaurangen bjöd på en utsökt middagsupplevelse. Jag började med en förrätt av färska ostron från Strangford Lough, följt av en saftig ribeye steak med lokala grönsaker. Till efterrätt blev det en traditionell irländsk äppelkaka med vaniljsås. Måltiden avslutades perfekt med ett glas fin irländsk whisky i hotellets mysiga bar.

Efter en fantastisk frukost på Slieve Donard Hotel, bestående av allt från färsk frukt och yoghurt till varma rätter som ägg Benedict, var det dags att packa ihop och bege sig hemåt. Resan till flygplatsen gav mig tid att reflektera över de senaste dagarnas upplevelser.

Nordirland är verkligen ett golfparadis, med sina vackra landskap, vänliga människor och världsklassiga golfbanor. Från de utmanande hålen på Clandeboye, via de dramatiska kustvyerna på Ardglass, till den legendariska statusen hos Royal County Down, erbjöd varje dag något unikt och minnesvärt. Och att bo på Slieve Donard Hotel var pricken över i:et, en upplevelse av lyx och avkoppling som jag sent kommer att glömma.

Oavsett om du är en erfaren golfare som söker nästa stora utmaning, eller en entusiast som vill uppleva några av världens vackraste banor, kommer en resa till Nordirland att överträffa alla förväntningar.

Vyn mot hotellet Slieve Donard och Mournebergen är en av de mest klassiska i golfvärlden.

#GGBSQUAD!

Sveriges mest nedladdade golfapp tar nästa steg med hjälp av “vanliga golfare”.

Sviten inleddes den 3 januari 2023 med en rond på Monarch Beach Golf Club i Kalifornien. När Patrick Koenig ett år senare hålade ut på Chambers Bay innebar det att han spelat 580 olika banor på 365 dagar. Ett världsrekord som krossar det föregående med hästlängder.

Redan i oktober slog Koenig rekordet från 2009 då kanadensarna Cathie och Jonathan Weaver spelade 449 golfbanor.

– Jag förstår inte hur han orkar. En månad hade kanske varit kul, men att göra det under ett år… Han har ju familj också, som mötte upp på vissa ställen, om jag inte har fel för mig, skrattar Lars Holmberg, Marknadschef för Golf GameBook.

Men faktum är att den galne kalifornien Patrick bara är en av många av företagets ambassadörer.

Kanske har du hört talas om #GGBSquad.

– Vi har också ett nytt ambassadörsprogram med ambassadörer i Sverige, Norge, Danmark, Finland, England och USA. Det är dels duktiga golfare, och dels influencers. Men framförallt är det sådana som använder appen väldigt mycket, säger Lars.

Det kan alltså röra sig om polaren. Och modellen verkar fungera. Golf GameBook växer så det knakar och är idag Sveriges mest nedladdade golfapp. Fler än 350 000 svenskar har laddat ned appen och 200 000 av dem använder den aktivt och faktum är att ungefär 30 appen användes vid över 30 procent av alla rundor som spelades i Sverige 2023.

– För oss så är ambassadörerna dels ett marknadsföringsverktyg, men vi vill också jobba med människor som vi tycker om och på sikt så kanske relationen kan växa

av MARTIN HARDENBERGER

och bli något annat. När vi ska anställa folk så är det en bra start för rekryteringen.

Konstant förbättring är ledord för att få användarna att återvända, och en populär nyhet 2024 har varit Ryder Cupfunktionen, där användare kan delas upp i lag och samla poäng över flera rundor.

– Lagspel, som Solheim Cup och Ryder Cup, är en av våra senaste features som gör golfen ännu roligare.

De som hösten 2023 reste med Svenska Golfmagasinet till Costa Navarino fick ett smakprov..

– Det är något vi jobbat väldigt hårt på. Förr gick det att göra för en administratör genom en dator, men nu kan vem som helst ladda ned appen och sätta upp ett sådant här spel med sina kompisar. Det ligger

otroligt mycket programmering bakom, och nu är vi väldigt glada och stolta att kunna erbjuda detta.

Att man kan föra sin score och statistik är en sak, men det roligaste för mig är nästan att se hur det går för kompisarna och att vi har en ledartavla live när vi spelar med våra gäng.

– När golfklubbarna använder Golf GameBook gör de det via GameBook Tournament Manager där de bland annat kan dölja scoren de sista tre hålen, vilket gör det otroligt spännande inför en prisutdelning.

Lyssna på hela intervjun i Svenska Golfmagasinets podcast.

#GGBSquad består av både stora och små influencers – kanske en av dina kompisar?

PÅ YOUTUBE SPANA IN MAGASINET

Mediebranschen är i konstant förändring och för att nå fler som delar kärleken för golfen finns Svenska Golfmagasinet från och med 2024 i flera olika kanaler; som pappers- och PDF-magasin, men också som podcast och på YouTube.

– Att nå ut bredare gör att vi kan skapa relationer med fler människor som delar vår passion för spelet, säger Martin Hardenberger, chefredaktör på Svenska Golfmagasinet.

av JOHAN LAURIN

Svenska Golfmagasinet publicerades för första gången sommaren 2021, med ambition att göra Sveriges snyggaste golfmagasin med artiklar för den passionerade golfaren.

– Golf Digest hade lagts ned och när jag fick frågan om att driva ett magasin kände jag direkt att där fanns ett hål att fylla för golfare som mig själv. Människor som brinner för spelet och som älskar att tillbringa tid på banan, och som vill ha en exklusiv produkt som går på djupet, säger Martin Hardenberger och fortsätter:

– Efter att magasinet två år i följd varit tillgängligt för besökarna under Scandinavian Mixed har vi förstått att många delar vår passion för golfen, och vi vill regelbundet nå fler av dem. Men människors medievanor är under konstant förändring. Golfarna är inget undantag och vi måste anpassa oss efter det.

Redan i början av året lanserades Svenska Golfmagasinets podcast där du kan lyssna

I förra numret av Svenska Golfmagasinet kunde du läsa om vårt besök på Turnberry – vi berättar även om Turnberry i både podcast- och videoformat.

Ett möte med Ludvig Åberg.

till några av de intervjuer du läst i magasinet i sin helhet, och under sommaren släpptes det första videoreportaget på YouTube. Där gavs tittarna möjlighet att se hur det är att spela Turnberry – en bana som av många klassas som en av de bästa i världen.

Materialet i de nya plattformarna har uppskattats av både konsumenter och annonsörer, som exempelvis Golfturen som valt att sponsra video- och poddsatsningen.

– Golfturen vill nå ut till golfare, därför är det viktigt för oss att vara närvarande och synliga där de befinner sig, säger Stefan Gustavsson från Golfturen och tillägger:

– Vi ser många fördelar med att annonsera hos Svenska Golfmagasinet. Vi når vår målgrupp med bra räckvidd och kan mäta och analysera resultaten. Det är ett kostnadseffektivt sätt att nå svenska golfare.

Martin Hardenberger ger sin syn på saken.

– Först och främst vill jag tacka annonsörer som Golfturen som stöttar vårt arbete och i förlängningen ser till att vi kan göra magasinet.

Relationer är allt. Här är två läsare som reste med oss till Costa Navarino i fjol.

– Deras bidrag hjälper oss också att ge läsaren en allt bättre upplevelse, med mycket mer direkt interaktion. Medievärlden har under ett par årtionden förvandlats från en- till tvåvägskommunikation. Podden, YouTube och andra sociala medier bekräftar det och medför att vi dagligen pratar med våra läsare. Många av dem betraktar jag i dag som vänner.

– Det är också den här typen av interaktion som är grunden till att vi i år genomför vår andra läsarresa, och att den bär till en av de destinationer vi har mest frekvent skrivit och berättat om.

Första veckan i september åker 19 läsare tillsammans med chefredaktören till skotska Ayrshire för att spela årets British Open-bana Royal Troon. Även Prestwick, där de första 12 upplagorna av tävlingen hölls, står på agendan precis som Western Gailes och Dundonald.

– Det ska bli otroligt kul. Vi såg hur uppskattad fjolårets resa till Costa Navarino var, och jag räknar med att denna levererar minst lika bra, säger Martin.

En lagbild från magasinets Costa Navarino-resa i fjol. I år är destinationen Skotland.

Golfturen annonserar i Svenska Golfmagasinets podcast och YouTube-videor.

BEND IT LIKE

Litet som Gotland men med en golfkultur som kittlar både den som är ute efter banor i absoluta toppklass och den som vill uppleva det genuint mallorkinska. Följ med till två banor från olika delar av spektrat – en äkta mallorcansk upplevelse.

av FELIX MÅNSSON

Gabriel ”Batigol” Batistuta står på träningsgreenen och nöter korta puttar. Förutom när undertecknad rusade för en selfie med fotbollslegendaren var han helt ensam. På ena sidan om sig har han ett gammalt men renoverat gårdshus från 1600-talet, på andra sidan en utsikt över den Mallorcanska naturen i solnedgången.

Vi är på Pula Golf Resort på östkusten av Mallorca. Gabriel Batistuta är där för att pegga upp i ”Battle of Stars”, en kändistävling som samlar in pengar till forskning kring ALS och MS. I startfältet har han med sig tidigare fotbollsstjärnor som John Arne Riise, Bernd Schuster, Miguel Angel Nadal – och Henrik Larsson.

Men den här veckan beträder ett gäng journalister den erkänt charmiga banans fairways (emellanåt i alla fall).

Pula Golf Resort ligger en timme från Palmas flygplats och är en del av Golf East Mallorca, ett nätverk högklassiga golfbanor på östra Mallorca. Här börjar resan, för att senare ta oss till öns bländande pärla – Club de Golf Alcanada.

Redan på uppfarten till hotellet är det som att kliva in i ett paradis. En klyschig beskrivning helt klart. Men stengångarna är färgglatt inramade av blommor, huvudbyggnaden från 1600-talet – också den av sten – är välbevarad, marken är kuperad och byggnaderna integrerade i landskapet. Lägg till en stor terrass med utsikt över en slående vidd. Det är högfärdigt och klyschigt, men det är också vad man ser.

Rummen vi har är som lägenheter med egen uteplats, bara en socket från träningsgreenen, drivingrangen och första tee.

Lika mysigt som närheten till allt är när man står på första tee, lika skrämmande är det första utslaget. Du har out of bounds med bostäder tätt inpå på vänster sida, out of bounds och drivingrangen till höger. Men när bollen väl är i spel – för mig på tredje försöket – tar charmen snabbt över igen.

Banan är fantasifullt utformad där träffytor för oss medel- och höghandicappare finns, och möjligheten att skapa slag finns för de bättre. Banans vattenhinder är tjusiga, bunkrarna bestraffande och fairwaysen kulliga. En underhållande bana där du både straffas och blir belönad oavsett vilken typ av slag du slår.

Charmighet och jordnära är ledorden här. Efter rundan sätter vi oss på terrassens generösa utrymme. Den kalla drycken, med blicken över Mallorcas mer orörda natur på östkusten, gör att en fridfullhet sprider sig inte bara i min kropp, utan

Mallorca och inte minst Alcanada är ett resmål vi gärna återvänder till.

Felix får erkänna sig besegrad av Alcanada – som han ändå förälskar sig i.

även i stämningen. Gabriel Batistuta, en av världens genom tiderna bästa anfallare i fotboll – som säkerligen har svårt att visa sig offentligt utan att sådana som jag själv springer fram till honom – sitter ostörd vid ett bord. Här finns ingen prestige eller yrkestitel. Här är det bara en ren go stämning.

Middagen bara understryker känslan. Närproducerat och skickligt tillagade delikatesser från det spanska köket.

Imorgon ska vi besöka Alcanada, erkänd som Mallorcas bästa golfbana – hur skulle den kunna toppa det här?

Club de Golf Alcanada. Värdbanan för tre raka säsongsfinaler av Challenge Tour – och i år kommer den att vara värd för fjärde året i rad.

Att det är en bana och anläggning för de bästa spelarna i världen är tydligt direkt. Det osar klass ur gräsrötterna, och ur väggarna på shopen, restaurangen, omklädningsrummen och klubbhuset.

Men det som inledningsvis var mest anmärkningsvärt var träningsgreenen. Hela journalistgruppen stod förundrade och tittade på golfbollar som vägrade stanna. Det skulle bli en intressant upplevelse.

Men efter en birdie på första hålet, av mig med handicap 16, infann sig små tankar som ”Det kanske inte är så farligt svårt ändå”.

Efter 18 magnifika hål satt jag med ett krispigt glas vitt vin och erkände mig besegrad. Men saligt upprymd. Alcanada

är en bana som är väldigt belönande vid väldigt bra slag, men extremt bestraffande om man landar på fel sida. Onduleringarna på greenerna är svårlästa och bermudagräset trixigt att chippa igenom. Ett verkligt test.

En känsla av vördnad för proffsens talang infinner sig. Samtidigt ömmar jag lite för proffsen som tvingas tävla på banan. För med distans från själva spelet är banan belägen på en helt surrealistiskt vacker plats. Om scoren är dålig (vilket den mest troligt är), är omgivningen värd klart mycket mer.

Jag frågade hur Alcanada kunde toppa Pula. Jag kom fram till att det nödvändigtvis inte behöver vara en jämförelse. Alcanada är i en klass för

Det är inte mycket som slår mysfaktorn när solen närmar sig horisonten och skuggorna växer sig långa.

sig, det går inte att komma ifrån. Men den är av en helt annan karaktär. Det är flärdigare, högre klass och bättre skick –mina ord mäktar inte ens riktigt gestalta den höga kvalitet på anläggningen. Pula är mer genuint, mer familjärt och nära.

Alcanada upplever du, Pula njuter du av.

Det är lätt att njuta av livet med ett glas krispigt vitt på Alcanadas terrass.

Pulas charmiga klubbhus lockar en gång om året fotbollsstjärnor som Gabriel Batistuta och Henrik Larsson.

KAOS I ST ANDREWS

Tiger Woods och Justin Timberlake har fått grönt ljus att gå vidare med ett bar-projekt i St. Andrews. Något som inte uppskattas av alla…

Superstjärnorna samarbetar för att omvandla en av stadens biografer till en sportbar kallad T-Squared Social. Fife Council har beviljat bygglov för projektet.

I september i fjol slog Woods och Timberlake upp portarna för sin första T-Squared Social på Manhattan, men det föreslagna projektet i Skottland möttes av mer motstånd. Förra oktober samlade lokalbefolkningen i St Andrews ihop underskrifter i protest mot den nya sportbaren och fler än 10 000 individer signerade protesten.

Biografen The New Picture House har varit en del av St Andrews sedan 1930, men har de senaste åren haft en beläggning på "under 10 procent", enligt dokument som Woods och Timberlakes företag skickat in. Den föreslagna planen, som har stöt-

tats av biografens nuvarande ägare, kommer att behålla minst en av biosalongerna och förväntas skapa 40-45 jobb.

Precis som NYC T-Squared Social, är den nya platsen tänkt som en lyxbar med golfsimulatorer, duckpin-bowling och dart. Ingen tidsplan för utvecklingen har angivits, men arbetet måste påbörjas inom tre år enligt de godkända avtalsvillkoren.

Den nya sportbaren kommer att ligga mindre än en kilometer från Old Course, där Woods vann The Open Championships 2000 och 2005. Timberlake har också en koppling till den historiska banan och har spelat där vid flera tillfällen, inklusive 2019 års Alfred Dunhill Links Championship.

BANBRYTANDE UPPLEVELSE

Vi är inte många svenskar som är bekanta med Loughborough. Men här ligger ett av Storbritanniens största universitet, och mitt inne på universitetsområdet ett forskningslaboratorium för golf; Ping Performance Research Centre. Hit beger sig Martin Hardenberger för att lära sig sänka fler puttar.

Ping och Loughborough University har jobbat tillsammans i mer än ett decennium. Bland annat har skolans ingenjörsstudenter fått praktisera på Pings huvudkontor i Phoenix, ni vet där det finns en guldputter till varje Pingspelare som vunnit på PGA-touren.

För egen del har universitetsåren sedan länge passerat, och någon guldputter lär det inte heller bli, men precis som för så många andra älskar jag att spela bra golf.

Det är bland det roligaste jag vet.

Och en nyckel till bra scorer är så klart bra puttning. Det är ju på green vi slår närmre hälften av våra slag – därför borde det vara med puttern den största utvecklingspotentialen finns.

Chansen att besöka Loughborough dök upp under våren 2023. Ping hade en medieträff på Barsebäck och bäst score på Ocean Course gav valfri Ping-klubba.

Givet företagets historia föreföll mitt val givet. Det fick bli en putter. Det ena ledde till det andra och rätt vad det

Vid ett besök som detta ges även vänsterhänta möjlighet att testa alla möjliga olika modeller.

var befann jag mig ett år senare på ett universitet ungefär två timmars bilfärd från Manchesters flygplats.

Här slog Ping Research Centre upp portarna den 4 juli, 2022.

Investeringen kostade 15 miljoner pund och gjordes i syfte att analysera och förstå hur idrottare, och specifikt golfare,

använder sig av utrustningen, för att på så vis förbättra produkterna.

När jag anländer möts jag inte alls av något spexigt ställe med massor av loggor. Tvärtom är det ganska svårt att hitta rätt dörr. På insidan är dock tekniken minst sagt imponerande. Förutom Trackmans och GC Quads finns här diverse verktyg som mäter varenda centimeter av din rörelse.

– Launch monitors är så klart riktigt bra men de förklarar främst vad som händer och inte hur. Vi behöver veta hur någon skapar och släpper lös kraft för att förstå hur vi kan skapa nästa generations Pingklubbor, säger min fitter Paul Rymer och berättar hur motion captureteknologin tar fler än 800 bilder per sekund av min puttstroke.

Innan vi börjar får jag svara på en rad frågor. Som exempelvis vilken känsla och ljud jag tycker om. Jag får också beskriva mina styrkor och svagheter och hur jag

definierar en bra puttare.

Vi kliver in på puttinggreen och börjar med att slå raka puttar. Efter detta tilldelas jag ett puttningshandicap baserat på hur konsekvent jag utför min rörelse och hur bra jag är på att leverera bollen med rätt hastighet och på min tilltänkta linje.

Jag får ett lågt handicap, men det finns alltid utrymme för förbättring. I laboratoriet har de en så kallad Zen Green som de med en kontroll kan justera lutningen på, och när vi börjar tillta green blir tendenserna tydligare. Jag siktar ett par grader höger. – Med hjälp av Zen Green kan vi återskapa svåra puttar från riktiga banor. Men det ger oss också möjligheten att studera konsten att putta i en kontrollerad miljö, säger Paul.

För mig som vänsterhänt ges jag på en plats som denna också en unik möjlighet att prova olika modeller. Och kanske är det här besöket blir som allra mest intressant.

För i takt med att jag provar olika modeller

ser vi hur jag siktar olika med nästan alla av dem. Form och siktlinjer passar olika typer av spelare, eftersom vi alla har olika ögon och står olika till bollen.

Parallellt med utprovningen diskuterar vi också min puttning och mina tendenser ute på banan. Jag berättar att jag ibland blir för teknisk och fokuserar för mycket på själva rörelsen snarare än uppgiften jag har framför mig.

Med det sagt testar vi en putter helt utan siktlinje. Med hjälp av diverse olika mätinstrument ser vi intressant nog att det är med denna putter jag siktar allra bäst.

Den avskalade looken hjälper mig också att fokusera på vart bollen ska rulla, istället för hur jag rör puttern.

Mitt puttningshandicap blir snabbt ännu bättre.

Vi har en vinnare.

Jag får min hustrus och dotters namn istämplade på puttern, samt dotters födelsedatum.

På Ping Research Centre lämnas inget åt slumpen. Men smakar det så kostar det...

Det har inte bara varit en unik upplevelse.

Jag äger nu en väldigt unik putter.

Ping kallar den här typen av utprovning ”The best custom putter experience in golf”.

Ett besök med custom fitting på Ping Research Centre i Loughborough kostar 2 000 pund och ger dig en putter som tillverkats för hand just till dig, precis på samma sätt som för de bästa spelarna i världen.

– EN RESA TILL CAMIRAL GOLF & WELLNESS

En grusgång från romarriket har inspirerat till ett identitetsskifte där ett historiskt kulturarv möter framtidens teknologi. Tidigare PGA Catalunya är nu Camiral Golf & Wellness för att ta ett steg ifrån att ”bara” vara en golfanläggning. De har lyckats. Men har ambitionen om en helhetsupplevelse tagit udden av den prisbelönta golfen? Svaret är kort. Nej.

av FELIX MÅNSSON

En av Europas ledande golfresorts har fått ett nytt namn – men erbjuder fortfarande samma tuffa utmaning.

På väg mot landningsbanan reser sig Sagrada Familia upp ur Barcelonas infrastruktur. Den världsarvslistade kyrkan i Kataloniens huvudstad är inte en sevärdhet som är med på schemat för den här resan, men den ger en inblick i vilket kulturarv den här delen av Spanien besitter.

Ett kulturarv som kommer att vara en röd tråd genom vistelsen på Camiral Golf & Wellness, en av Spaniens bästa, och mest moderna golfresorter.

Anrikt kulturarv och högteknologiskt. Motsägelsefullt? Kanske.

Men den starka, och rimliga, kopplingen blir tydlig tidigt vid ankomst till resorten som ligger i utkanten av Girona.

Camiral Golf & Wellness, som tidigare hette PGA Catalunya, har genomgått en identitetsuppdatering. Från att ha varit en golfanläggning i världsklass till att bli en helhetsupplevelse med så många aktivitetsmöjligheter att listan blir för lång för ett magasin. Men i korta drag kan du cykla, vandra, besöka

deras vingård, besöka Girona med sina 13 Guide Michelin­stjärnor, åka till Barcelona, åka till stranden, få spabehandlingar och uppleva de senaste återhämtningsmetoderna.

Dessutom är planer på att skapa två naturliga sjöar i området påbörjade, bland annat för vattensport och mer närliggande badmöjligheter. För att ytterligare erbjuda något för precis vem som helst.

Men golfen då? Med en rebranding som distanserar sig från det ursprungliga fokuset (golfen), och erbjuder så mycket andra aktiviteter som innebär skötsel och underhållning, kanske skicket på de två golfbanorna går ner?

Se denna text som ett vittnesmål om att så inte är fallet. Tvärt om.

1 miljon euro har investerats på uppdatering av golfanläggningen, en del av det för installering av Trackman­teknologi på drivingrangen. Dessutom har gräset i tee­områdena och roughen bytts till

mer stryktåligt gräs som effektiviserar underhållandet.

Vi slår ut på Camiral Tour Course, som kallas ”den snälla systerbanan” till flaggskeppet Stadium Course. Bredvid tee står en Rolex­skylt som om det vore en tourtävling. Banans fairways är felfria, utslagen skrämmande men med utrymme för misstag. Med hinder smakligt utformade för att göra det svårt men rättvist. Vyerna är mäktigt smyckade med bergstopparna i Pyrenéerna.

Golfspel är inte det enda som erbjuds på Camiral, men det är fortfarande fokuspunkten. Så sent som 2023 blev den utsedd till Spaniens bästa golfresort av Golf World. Till det är hål 3 och 13 på Stadium Couse med på listan över världens 100 bästa golfhål, också det utsett av Golf World.

Men innan det efterlängtade utslaget på den Ryder Cup­inspirerade banan väntar ett besök på Eccocivi, vingården som ligger omkring 30 minuter från Camiral Golf & Wellness. En ekologiskt inriktad gård skapad av Elsa Peretti, en välrenommerad smyckesdesigner för Tiffany’s. Belägen vid foten av en vulkan, i vad som kallas ”Kataloniens Toscana”, matas vinrankorna av bördig jord och utbildad personal. Vitt, rosé och rött vin produceras i princip helt för hand och ger en naturnära karaktär. Och åtnjuts bland bergig och lummig utsikt. Men också i Camirals restauranger. I ett samarbete mellan vingården och Camiral odlas vindruvor i anslutning till resorten för att sedan förvandlas till ett eget vin på Eccocivis gård. Så de som är intresserade av högkvalitativt vinhantverk, eller de som bara vill njuta av en härlig stund i den katalanska naturen kan få det både på resorten och vingården.

Intrycken är mäktiga och stämningen runt hela anläggningen är vänlig och avslappnande. Och ändå har det bara börjat.

Efter att ha spelat Stadium Course (med ett resultat som är värt att glömma) sätter vi oss ner i klubbrestaurangen för en lunch och på skärmarna visas sändningen från 1997 års Ryder Cup på Real Club Valderrama, prestigebanan nära den spanska sydspetsen.

Att det just är den tävlingen som visas kan tänkas antingen vara någon form av självspäkning, en inblick om vad som kunde ha varit – eller en hommage till Camirals historia.

Camiral Stadium Course byggdes nämligen specifikt för att vara värdbana för Ryder Cup 1997.

Det märks. Banan var en upplevelse och ett test av ens spel. Man blir straffad om slagen inte är bra eller missas på fel ställen. Men det var inte det mentala testet jag hade väntat mig. För även om jag inte spelade så bra var banans utformning, kulissen runt banan och skicket på den en fröjd att bara vara med om.

Stadium Course blev inte värd för Ryder Cup, men den blev en tävlingsbana i högsta klass. Flertalet Spanish Open har spelats här, med namnkunniga vinnare som Miguel Angel Jimenez och Thomas Björn.

Rundan på Stadium Course var samtidigt existentiell. För rakt igenom hål 6 går en vid första anblick anspråkslös grusväg.

Men den vägen går genom banan, dess nya identitet och hela vägen till romarriket.

Den heter Cami Ral och skapades för att binda samman Medelhavet med Pyrenéerna för romarrikets kungligheter. En viktig väg då och en inspirationskälla till resortens identitet nu.

Golfrundor på två av Spaniens finaste banor, tränings­ och tävlingsmöjligheterna

En stillsam promenad där man ges tid att reflektera över både kulturarv och futuristisk teknologi.

på Trackman­rangen, besök på vingården och utsökta middagar på Camirals flera olika restauranger. Redan där hade upplevelser att minnas länge checkats av. Passande nog finns ett förstklassigt sätt att smälta intrycken och återhämta sig – i det femstjärniga hotellets prisbelönta wellnesscenter.

Där finns relaxavdelning med bastu, varm och kall pool, solbäddar och bassäng utomhus. Det finns också möjlighet att boka behandlingar i form av massage och skönhetsvård.

Men det som sticker ut är den högteknologiska återhämtnings avdel nin g en, med avancerad utrustning som främst

återfinns på medicinska kliniker och idrottscenter. Här kan du återhämta dig in i märgen genom cryoterapi –där du tillbringar 4 minuter i ner mot 100 minusgrader. Du kan också få photobiomodulation, där du lägger dig i vad som ser ut som ett solarium, men som använder infraröd ljusterapi för att skänka återhämtning på cellnivå –snarare än UV­strålning.

När vistelsen på Camiral Golf & Wellness är över lämnar man med en märklig känsla. Den där ambivalensen inför, den om att det inte kan gå att integrera tusenårigt kulturarv med futuristisk teknologi, är inte närvarande längre. För trots det moderna är det genuina som står ut.

Så vill du ha en helhetsupplevelse där golfen är i absolut världsklass och vistelsen är familjär men banbrytande. Då finns det nog inte många ställen i världen som mäter sig med Camiral Golf & Wellness.

Under namnet PGA Catalunya var Camiral högaktuellt att arrangera Ryder Cup. Med banor av den här kvalitén är det lätt att förstå varför.

Felix testar cryoterapi för första gången.

Din mest värdefulla resurs

Gör en storstilad entré

Nya Volvo EX30. Vår minsta SUV någonsin.

Helt elektriska EX30 har allting du förväntar dig av en Volvo, i ett kompakt format. Det innebär skandinavisk design, smart teknik och toppmoderna säkerhetsfunktioner. Dessutom har den ett brett bagageutrymme för smidig transport av dina golfklubbor. Upptäck mer på volvocars.com.