nr 4 | 2025
Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen FREDSTIDNINGEN
Medlemspublikation för
I
JUL
VIKER VI TUSEN TRANOR
- Ge bort fred i jul!
KERSTIN OCH KARIN HAR ORDET
FREDENS ENVISA RÖST I EN OROLIG TID
DET LACKAR MOT JUL. Snart lämnar vi 2025 bakom oss. När vi blickar tillbaka gör vi det med både sorg och stolthet. Och med en beslutsamhet inför det som väntar.
SORG ÖVER ATT VÄRLDEN 2025 präglats av krig, våld och maktpolitik. Stolthet, för att vi i Svenska Freds fortsätter att växa. En envis och orubblig röst för fred som aldrig tystnar. Och beslutsamhet, för att vårt arbete är viktigare än någonsin och gör skillnad.
2026 ÄR DET VALÅR. Det betyder en chans att tillsammans lyfta fredsfrågorna och bidra till samhällsdebatten. De senaste åren har säkerhet nästan uteslutande handlat om militär styrka, vapenindustri och ökade försvarsbudgetar. Men vi är många som vill se något annat. Folkvalda som istället talar om diplomati, nedrustning och fredliga lösningar. Som vågar ställa den avgörande frågan: Hur skapar vi bästa möjliga förutsättningar för hållbar fred, frihet och säkerhet för alla?
VI BLUNDAR INTE för läget i världen. I Ukraina, Gaza och Sudan har våldet skördat oräkneliga liv. Nya konflikter har blossat upp, spänningarna ökat och folkrätten kränkts gång på gång. Men vårt svar på en osäker omvärld är inte mer våld och vapen. Ju mer otrygg världen blir, desto större blir behovet av dialog, diplomati, internationell rätt och nedrustning.
FN LANSERADE nyligen en rapport med ett tydligt budskap: de växande militära utgifterna tränger undan
Fredstidningen PAX ges ut av Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen.
Redaktör: Linnéa Petersson
Övriga redaktionen: Kerstin Bergeå, Julia Pliscovaz, Daniella Dagher, Miriam Refai, Rebecka Lindholm Schulz, Martin Uggla och Victoria Gillberg.
resurser till utbildning, hälsa och klimatåtgärder och undergräver fred, rättvisa och hållbar utveckling.
SKENANDE MILITÄRA
UTGIFTER världen över rättfärdigas med ökade geopolitiska spänningar, konflikter och upplevda säkerhetshot. Men ökade försvarsanslag garanterar inte fred och säkerhet. Tvärtom bidrar de istället ofta till kapprustning och fördjupad misstro mellan länder.
"Nedrustning och avspänning är inte något som kan vänta tills världen är säkrare, det är en förutsättning för allas vår säkerhet."
SVERIGES FÖRSVARSBUDGET
fortsätter slå nya rekord, trots FN:s uppmaning om minskade militära utgifter. I höst deltog Sverige också för första gången i en ickeobligatorisk kärnvapenövning inom Nato. Det markerar ännu en gräns passerad och ytterligare steg bort från Sveriges tradition av att förespråka kärnvapennedrustning.
NEDRUSTNING och avspänning är inte något som kan vänta tills världen är säkrare, det är en förutsättning för allas vår säkerhet. FN:s generalsekreterare uttryckte nyligen att Nedrustning är inte belöningen för fred, det är själva grunden för fred.
Ansvarig utgivare: Karin Wall Härdfeldt, 070 284 34 32, pax@svenskafreds.se
Tryckeri: Ljungbergs tryckeri, Klippan, 2025
SVENSKA FREDS växer i antal medlemmar och i engagemang. 2025 har vi mött unga som oroar sig för värnplikten, pensionärer som vill bidra lokalt och nya medlemmar som uttrycker att de inte längre kan stå bredvid och bevittna våldet i världen. Det är ett tecken på något större. En längtan efter ett annat samhälle och en annan värld och en vilja att själv ta ställning.
2025 VAR ETT MÖRKT ÅR, men också ett år då nya frön av mod och motstånd grodde. Fred skapas inte av sig själv. Den byggs av människor som organiserar sig, höjer sina röster och vägrar acceptera krig och vapen som norm. Vi alla i Svenska Freds är de människorna. Tack för att du är medlem.
KERSTIN BERGEÅ, ORDFÖRANDE KARIN WALL HÄRDFELDT, GENERALSEKRETERARE
Form: Kim Brundin
Adress: Polhemsgatan 4 112 36 STOCKHOLM
Texterna i PAX #4 2025 skrevs innan 10/11.
Framsida: Illustration av Kim Brundin.
Lindman
TRUMPS FRED ELLER HÅLLBAR FRED?
Fredsprocesser har diskuterats mycket i år, i samband med utvecklingen i både Gaza och Ukraina. Donald Trump menar att han skapat fred hela sju gånger sedan han tillträdde som USA:s president i januari. Men vad innebär egentligen ett framgångsrikt fredsavtal, och hur skapar vi en hållbar fred som består över tid?
Inom fredsforskning är Johan Galtungs definition av fred som negativ respektive positiv central. Negativ fred handlar om frånvaro av direkt våld och krig, medan positiv fred beskriver fred som något bredare. Positiv fred innebär att bygga samhällen med strukturer och attityder som främjar rättvisa, jämlikhet och respekt. Den positiva freden kräver fungerande demokratiska institutioner, jämställdhet och tillgång till utbildning och hälsovård. Begreppen synliggör att fred inte bara handlar om att stoppa krig, utan även om att skapa förutsättningar för ett samhälle där konflikter kan hanteras utan våld.
När Donald Trump beskriver att han ‘mäklat fred’ i Gaza handlar det snarare om negativ fred – ett vapenstillestånd har uppnåtts, men de bakomliggande orsakerna till
konflikten består. Den israelisk-palestinska konflikten är djupt rotad i frågor om land, identitet och säkerhet. Så länge Israels blockad och militära ockupation av palestinska områden fortsätter kommer inte en hållbar fred att ha uppnåtts. Vapenvilan kan därför ses som ett första nödvändigt steg i en fredsprocess, snarare än en uppnådd hållbar fred.
Motsvarande problematik kan ses i Ukraina. Efter flera års krig har vissa diplomatiska initiativ återupptagits, men de handlar främst om att frysa konflikten snarare än att lösa den. Rysslands krav på inflytande över ukrainsk suveränitet, och Ukrainas begripliga ovilja att acceptera territoriella förluster, gör att ett verkligt fredsavtal ligger långt borta. Något som sannolikt kan uppnås på kort sikt
är en ‘fryst konflikt’ - ett tillstånd där de militära striderna avtar men där den geopolitiska konflikten förblir olöst. Historiskt sett har sådana situationer, som på Balkan eller i Nagorno-Karabach, ofta visat sig instabila.
"Hållbar fred kräver mer än
diplomatiska papper och handslag politiska ledare emellan - den kräver ekonomiska reformer, psykologisk läkning, rättvisa och delaktighet."
För att en fredsprocess ska bli hållbar krävs enligt fredsforskning flera centrala komponenter. För det första inkludering - alla parter som påverkas av konflikten måste få en röst i processen. För det andra krävs rättvisa och ansvar: övergrepp måste erkännas från samtliga parter och, i någon form, bestraffas. För det tredje behöver det byggas institutioner som kan hantera framtida konflikter utan våld. Utbildning, rättssäkerhet och jämlik tillgång till resurser är avgörande. En fred som endast vilar på maktbalans eller yttre påtryckningar riskerar annars att falla när dessa faktorer förändras över tid.
Försoning är också en viktig komponent, ofta inleds en försoningsprocess efter ett avslutat krig, men de första stegen kan börja redan innan eller i samband med en vapenvila.
Ett framgångsrikt exempel som ofta lyfts är Colombias fredsavtal mellan regeringen och FARC-gerillan 2016. Trots bakslag och fortsatt våld i vissa regioner innebar avtalet ett slut på över femtio års väpnad konflikt. Framgångsfaktorerna var flera: en lång förhandlingsprocess som involverade civilsamhället, erkännande av offrens lidande och konkreta planer för återintegrering av före detta kombattanter. Dessutom fanns en tydlig vilja från
båda sidor att förändra de strukturella orsakerna till konflikten: ojämlikhet, brist på markrättigheter och socialt utanförskap.
Som kontrast kan Daytonavtalet från 1995, som avslutade Bosnienkriget, lyftas som ett exempel på ett fredsavtal som skapat stabilitet men inte hållbar fred. Avtalet satte stopp för det militära våldet, men det cementerade etniska skiljelinjer och ett djupt segregerat politiskt system. Bosnien och Hercegovina är fortfarande präglat av misstro, korruption och nationalistiska spänningar. Daytonavtalet illustrerar faran med fredsavtal som enbart fokuserar på att tysta vapnen utan att bygga gemensam tillit eller social sammanhållning i en region.
Vad som skiljer hållbar fred från enbart en vapenvila är därför djupet i processen. Hållbar fred kräver mer än diplomatiska papper och handslag politiska ledare emellan - den kräver ekonomiska reformer, psykologisk läkning, rättvisa och delaktighet. Det handlar om att förändra hur människor ser på varandra och på den egna framtiden.
I dag, när snabba lösningar och politiska vinster ofta premieras framför långsiktigt arbete, riskerar fredsprocesser att reduceras till symboliska gester. Att utropa seger för freden efter en vapenvila kan ge politiska poäng, men verklig fred som håller över tid är något som byggs steg för steg - ofta under årtionden.
Om Trumps insatser i Gaza eller Ukraina ska leda till något bestående krävs därför mer än Trumps improviserade möten. Det krävs ett arbete för att återuppbygga samhällen, skapa rättvisa och ge människor hopp. Annars förblir den så kallade freden bara en paus mellan krig.
SKRIBENT: LINNÉA PETERSSON
ÄR VIKTIGT FÖR EN HÅLLBAR FRED
Margot Wallström, tidigare EU-kommissionär och utrikesminister för Socialdemokraterna, har under hösten lyft frågan om fredsprocesser kopplat till bland annat krigen i Gaza och Ukraina. Under sin långa karriär har hon varit en ledande röst för kärnvapennedrustning, jämställdhet och feministisk utrikespolitik. PAX intervjuar Margot Wallström om vad som är viktigt för att skapa en hållbar fred.
- Förutsättningarna för en fredsprocess grundar sig i att en eller båda parterna till slut inser att det inte finns något mer att vinna militärt. Det måste finnas en politisk vilja att nå fred och få slut på krig och otryggheten, inleder Margot Wallström som svar på frågan om vad som är viktigt att förstå om fredsprocesser.
Wallström berättar att fredsprocesser rent praktiskt kan ske genom att parterna själva sätter sig ner eller att det finns en tredje part som agerar medlare eller förhandlare. Det går också att ta hjälp av olika institut eller organisationer, så kallade good offices, som hjälper till att förbereda för fredsprocessen. Framför allt lyfter hon att det är viktigt att lära känna och förstå parterna och vad de vill åstadkomma. Hon ställer sig kritisk till Trumpadministrationens medlingstaktiker.
- Trump har försett Israel med vapen, politiskt stöd och pengar och därigenom sett till att Israel har kunnat begå alla dessa våldshandlingar. Sedan kommer han in och ska mäkla fred, och inta någon typ av hjälteroll. Det verkar inte som att Trump har satt sig in i något av de här sammanhangen och verkligen förstår vad konflikterna handlar om.
Sedan i oktober råder vapenvila i Gaza, men den är bräcklig och många har dödats även under vapenvilan. Under Margot Wallströms tid som utrikesminister erkände Sverige som första EU-land Palestina som stat. Nu riktar hon kritik mot den svenska regeringens förhållningssätt till Gaza.
- Sverige hade kunnat ta en ledande roll i den här frågan med tanke på Sveriges långa historia av engagemang för Mellanöstern och att Sverige alltid förespråkat en tvåstatslösning. Sveriges regering borde kunna ha lösningar och trovärdighet i hur vi agerar, och engagera sig med de länder som har erkänt Palestina för att tänka på ett mer långsiktigt plan.
Wallström resonerar vidare om den nuvarande regeringens biståndspolitik och stödet till FN:s hjälporgan för palestinska flyktingar (UNRWA) som regeringen drog in i december
Fredspoddens programledare Rebecka Lindholm Schulz och Margot Wallström
2024. Hon menar att det är en taktik från regeringens sida att på olika sätt underminera UNRWA.
- Det indragna stödet gör att de faktiskt har blod på sina händer, eftersom det är så många människor som har fått lida av det. Att återuppta stödet vore ett omedelbart sätt att hjälpa till i det här läget.
I Ukraina är kriget inne på sitt fjärde år och även där pågår fredssamtal till och från, bland annat under ledning av Trump. Förra året presenterade Margot Wallström en plan för hur miljön ska återställas efter den massiva förstöring som Rysslands krig i Ukraina har orsakat, och hur Ryssland ska ställas till svars. Hon menar att det viktigaste Sverige kan göra för att bidra är att se till att ständigt påtala den här aspekten, både ur ett akut och ett långsiktigt perspektiv. Däribland bidra med minröjning, som är den mest akuta åtgärden, men också lyfta miljöfrågor och ansvarsutkrävande.
- Just nu ligger från regeringshåll stort fokus på den militära aspekten och kanske plockar politiker inte lika många opinionspoäng på att lyfta miljöfrågor, men det är otroligt viktigt för ukrainares överlevnad och hälsa.
SKRIBENT: LINNÉA PETERSSON
SVERIGE DELTAR FÖR FÖRSTA GÅNGEN
NÅGONSIN I KÄRNVAPENÖVNING
I oktober deltog Sverige för första gången någonsin i Natos årliga kärnvapenövning Steadfast Noon, trots att Natomedlemskapet inte kräver det. Beslutet markerar ett historiskt avsteg från svensk nedrustningstradition.
Steadfast Noon syftar till att träna Natos kärnvapenförmåga och visa alliansens beredskap att använda kärnvapen. Trots att Natomedlemskap inte gör deltagande obligatoriskt beslutade Sveriges regering att frivilligt skicka personal och stridsflyg för att medverka i övningen.
Samma vecka som övningen inleddes besökte utrikesminister Malmer Stenergard Hiroshima för en minnesceremoni 80 år efter bombningarna och mötte förra årets mottagare av Nobels fredspris Nihon Hidankyo, kärnvapenöverlevare.
"Avskräckning bygger på hot om massförstörelse. Flera tusen kärnvapen, tillräckligt för att ödelägga planeten många gånger om, är globalt redo att avfyras inom några minuter."
Svenska Freds ordförande Kerstin Bergeå som i augusti i år träffade Nihon Hidankyo i Hiroshima, kommenterade nyheten:
- Det här är ett historiskt beslut och dödsstöten för Sveriges nedrustningstradition och trovärdighet som röst för global nedrustning. Det är fullständigt absurt att Sveriges utrikesminister träffar överlevare från de amerikanska kärnvapenbombningarna som berättar om förödelsen och lidandet de skapat, samtidigt som Sverige deltar i Natos kärnvapenövning. Det är en handling som står i direkt motsats till de löften om nedrustning och att kärnvapen aldrig ska användas igen som dessa överlevare kräver och vädjar om.
Avskräckning bygger på hot om massförstörelse. Flera tusen kärnvapen, tillräckligt för att ödelägga planeten många gånger om, är globalt redo att avfyras inom några minuter. Avskräckningsteorin bygger också på antagandet att alla ledare alltid är rationella och att inga missförstånd eller tekniska fel sker, något historien visar är orealistiskt. Det finns inga bevis för att avskräckning fungerar. Länder med kärnvapen har utsatts för aggressionshandlingar, varit överrepresenterade i att själva delta i
krig och inblandade i proxykrig, där risken för upptrappning till kärnvapenkrig flera gånger varit stor.
Under kalla kriget undveks kärnvapenkrig främst tack vare tur och individer som vågade trotsa order. Ett av många exempel är när den sovjetiske officeren Stanislav Petrov i september 1983 avstod från att slå larm efter att ett satellitsystem felaktigt varnat för amerikanska robotar.
Också efter kalla krigets slut har flera misstag och incidenter med kärnvapen rapporterats, troligen fler än vad som är känt. År 2009 flög ett amerikanskt B-52-plan beväpnat med sex kärnvapen utan besättningens vetskap, och samma år kolliderade brittiska HMS Vanguard med franska Le Triomphant. Storbritanniens försvarsminister rapporterade senare minst 14 liknande ubåtsincidenter bara mellan 1988 och 2008. Listan på liknande fall kan göras skrämmande lång.
Att kärnvapenavskräckning fungerar framställs ofta som en vedertagen sanning och ifrågasätts sällan. Genom att syna myterna kring kärnvapen ser vi tydligt att de inte skapar säkerhet utan snarare gör världen farligare och mer osäker.
Istället för att bygga på farliga myter måste vi driva på för nedrustning. Det är en överlevnadsfråga.
NEJ TILL KÄRNVAPEN
Massförstörelsevapen som kärnvapen har ingen plats i Sverige. 20 000 personer har redan skrivit på vår namninsamling mot kärnvapen på svenskt territorium. Tusen tack till dig som är med och tar ställning. Din röst behövs.
Nu hjälps vi åt att bli fler!
► Har du inte skrivit under namninsamlingen än?
Scanna QR-koden och ta ställning du med!
► Dela namninsamlingen! Vi måste visa att vi är många som säger NEJ till kärnvapen.
I JUL VIKER VI TUSEN PAPPERSTRANOR
Kärnvapen är världens farligaste vapen och dödar – inte bara när de släpps utan i generationer efter. Sadako Sasaki var bara två år gammal när USA släppte en atombomb över Hiroshima. Till följd av den radioaktiva strålningen drabbades hon, 12 år gammal, av leukemi.
På sjukhuset fick Sadako höra om en japansk sägen om tranan; tranan sägs leva i tusen år, och den som viker lika många papperstranor får sin önskan uppfylld. I sin sjukhussäng började Sadako vika tusen papperstranor med en önskan om att bli frisk. Tyvärr gick Sadako bort samma år men historien om hennes papperstranor lever vidare. Idag är papperstranan en viktig symbol för fred och för kampen mot kärnvapen.
Och i jul tar vi vid.
I vår gåvoshop kan du köpa en papperstrana i julklapp till någon du tycker om. Du får material och instruktioner för att vika en papperstrana och ett fint gåvobevis med plats för en personlig hälsning. Samtidigt stöttar du Svenska Freds arbete för hållbar fred och en framtid utan kärnvapen.
Varje trana är en protest mot kärnvapen. Ge bort en papperstrana och var med oss i kampen om – aldrig mer Hiroshima, aldrig med Nagasaki, aldrig mer kärnvapen.
GE EN TRANA I JULKLAPP
Beställ ditt gåvobevis genom att skanna QR-koden. Den finns att beställa i två färger och du väljer själv om du vill få den digitalt eller tryckt hem till din brevlåda.
Beställ senast den 17 december för att få hem den före jul.
MED RÄTT ATT INTE DÖDA
I början av 2026 skickas mönstringsunderlaget ut till över 100 000 unga som fyller 18 under året. Den som fyller 18 kan kallas till mönstring och till att göra värnplikt. I takt med att Sverige rustar upp militärt kommer allt fler unga att kallas till värnplikt. Det betyder att allt fler unga som inte vill göra lumpen riskerar att bli tvingade och kallas mot sin vilja. Svenska Freds har en lång historia av att stötta de som inte vill bära vapen eller delta i krigsförberedelser. Vi reder ut vad som gäller.
De senaste åren har Svenska Freds fått allt fler frågor från unga och anhöriga till unga som berörs av värnplikten. Flera som hör av sig berättar att de mår dåligt av sin värnplikt och av att bära vapen, och att de vill därifrån. Svenska Freds kan hjälpa till genom att förklara vad som gäller och vad de har rätt till enligt lagen, bland annat förklara vad som gäller för att söka vapenfri tjänst.
Du har rätt att slippa bära vapen mot din vilja. Du kan ansöka om vapenfri tjänst.
Sedan värnplikten återaktiverades år 2017 har Svenska Freds upprepade gånger varnat för utvecklingen att fler unga tvingas till värnplikt mot sin vilja. Den som inte dyker upp på sin mönstring eller som vägrar sin värnplikt kan straffas med böter eller fängelse. Sedan 2017 har minst 415 åtal om brott mot totalförsvarsplikten väckts och 41 personer har dömts till fängelse mellan 2017 och 2024.
Svenska Freds har verkat för att värnplikten ska avskaffas och värnat rätten att slippa bära vapen i över hundra år. På 1970-talet startades Vapenfriföreningen som en specialavdelning inom Svenska Freds, den gav ut en tidning och startade en telefonjour. På 1980-talet gick den samman med Vapenfriförbundet och Vapenvägrarförbundet bildades. Idag fortsätter arbetet genom granskning av politiken och stöd till de som har frågor om värnplikten och de som inte vill vara en del av det militära systemet.
Vi vet att det kan kännas ensamt att vara den som går mot strömmen och inte vill bära vapen eller göra värnplikt, eftersom det finns starka normer om att förväntas vilja bära vapen och försvara Sverige militärt. Du som har de här tankarna ska veta att du inte är ensam, och att det är en mänsklig rättighet att slippa bära vapen och lära sig döda. Svenska Freds har i över 100 år försvarat den rätten, och fortsätter så länge det behövs.
3 VIKTIGA PUNKTER TILL DIG SOM FYLLER 18:
1. Om du har en stark övertygelse om att du inte vill delta i det militära systemet ska du berätta det så tidigt som möjligt. Redan i mönstringsunderlaget och vid eventuell mönstring.
2. Det är en mänsklig rättighet att inte tvingas bära vapen mot sin vilja. Du kan ansöka om vapenfri tjänst.
3. Även om det är en tvingande plikt, har du möjlighet att avbryta t.ex. på grund av psykisk ohälsa.
Scanna QR-koden för att läsa mer och kontakta oss om du eller någon i din närhet behöver råd och stöd.
UNGDOMSFÖRBUNDEN
STÅR BAKOM RÄTTEN ATT INTE DÖDA - MEN TYCKER OLIKA OM VÄRNPLIKT OCH NATO
Trots att det gått mer än tre år sedan Sverige skickade in ansökan om Natomedlemskap vet unga värnpliktiga fortfarande inte vad Nato kan innebära för dem. En av de frågor som många unga känner oro inför är om värnpliktiga ska inkluderas i militära operationer utomlands. Därför diskuterar vi frågan om värnplikt och Nato i avsnitt 54 av Fredspodden tillsammans med Liberala ungdomsförbundet och Grön Ungdom.
Vi bjöd in Marcus Willershausen, Liberala ungdomsförbundets (LUF) utrikes- och säkerhetspolitiska talesperson och Hanna Lindqvist, språkrör för Grön Ungdom, till ett samtal.
LUF är för Nato, men emot värnplikt. Grön Ungdoms ståndpunkt är tvärtom.
– Vårt motstånd till värnplikten grundar sig i att vi är emot tvång. Att staten kommer in och säger "nu måste du göra militärtjänst med vapen i hand, annars kastar vi dig i fängelse". Men sen finns det också ganska goda praktiska argument mot värnplikten, säger Marcus Willershausen, utrikes- och säkerhetspolitisk för LUF.
– Jag ser det som en medborgarskyldighet att vara med och bidra till vår välfärd och kunna vara en del av det civila försvaret. Så om vi nu ska ha någon typ av obligatorisk värnplikt så ska den inte vara militär, utan det ska kunna vara en civil värnplikt istället, säger Hanna Lindqvist, språkrör för Grön Ungdom.
Svenska Freds har utrett frågan om i vilka situationer värnpliktiga skulle kunna skickas utomlands. Två situationer där det finns frågetecken kring vad som ska gälla är i en krigssituation då Natos artikel fem aktiveras eller vid operationer i fredstid för att bevaka Natos territorium och bidra till avskräckande arbete.
– Jag tycker att det är fullt rimligt att vi är med och tränar i icke-militära eller krigssituationer. Däremot är det helt sjukt om vi ska skicka svenska unga till krigszoner när artikel fem har aktiverats, säger Hanna Lindqvist.
– Jag ser inte det som särskilt dramatiskt att vi ibland åker över den norska eller finska gränsen för att kompetensutveckla våra värnpliktiga. Det som för mig är moraliskt konstigt, det är att vi i en situation då artikel fem aktiverats säger att vi hellre ser att finska och baltiska ungdomar dör för vår sak, svarar Marcus Willershausen.
I podden fortsätter debatten. Grön Ungdom menar att
Marcus Willershausen (LUF), Fredspoddens programledare Rebecka Lindholm Schulz och Hanna Lindqvist (Grön Ungdom).
LUF har för stort fokus på Ryssland, och lyfter istället att USA eller Turkiet kan vara allierade som Sverige behöver försvara. LUF påpekar att artikel fem inte betyder att vi är tvungna att skicka soldater till Turkiet, och att det dessutom är ett osannolikt scenario. De menar att det troliga är att Putin attackerar Nato, och inget annat. Oavsett visar samtalet med LUF och Grön Ungdom att det krävs betydligt mer samtal om vad det innebär att skicka värnpliktiga utomlands på Natouppdrag.
SKRIBENT: JULIA PLISCOVAZ
De senaste åren har Svenska Freds mött tusentals unga i gymnasieklasser och tagit emot allt fler frågor från unga om just värnplikt och Nato. Därför bjöd vi in två av ungdomsförbunden för att diskutera hur de ser de ser på Nato, värnplikt och framförallt värnpliktiga på Natouppdrag. Svenska Freds är emot att Sverige är med i Nato. Svenska Freds är också emot att värnplikten är tvingande och att värnpliktiga kan komma att skickas utomlands på Natouppdrag. I det här poddavsnittet fokuserade vi på att lyssna på vad ungdomsförbunden tycker.
Lyssna på Fredspodden för att höra mer!
FREDSGRUPPEN I STADEN MED NATOBAS
Nybildade Enköping Fredsgrupp har inte funnits i ett år än men har redan hamnat mitt i den försvarspolitiska debatten. Sverige har erbjudit Nato att etablera en Nato-logistikledningsstab i Enköping. I början av 2026 väntas ett beslut tas om detta och i så fall kan Enköping komma att bli den första Natobasen i Sverige någonsin.
Det är en mörk kväll i oktober. I ett industriområde bakom Enköpings station ligger ABF:s lokaler. Där är lampan tänd. Genom fönstret syns Enköpings fredsgrupp. Diskussionen pågår för fullt runt bordet. De planerar nästa aktivitet – en fredskonsert till våren. Teresa Haake, Daniel Svalling och Kristina Johansson, och två till av deras vänner, startade gruppen lite av en slump.
– Vi fem umgås väldigt mycket. En kväll i vintras drog jag på mig kappan för att gå hem, och då såg Daniel det brutna vapnet som jag har på den, berättar Teresa Haake.
– Vi upptäckte att vi båda var Svenska Freds-medlemmar och då kom vi ganska snabbt på att vi borde starta en fredsgrupp tillsammans.
Sedan dess har gruppen haft mycket att göra. När de upptäckte att Enköpings kommun anordnade nationaldagsfirande tillsammans med Försvarsmaktens ledningsregemente, som håller till i kommunen, agerade de snabbt. – Vi hörde av oss på en gång och sa att vi också gärna ville ha en plats, berättar de.
Fredsgruppen tycker att det är viktigt att visa att fredsrörelsen finns i en stad med stor militär närvaro. Här ligger Enköpings garnison, som huserar försvarets ledningsregemente. Enköping står nu på tröskeln till att bli en Nato-stad.
Sverige har erbjudit Nato att etablera en Nato-logistikledningsstab i Enköping, som ska börja verka i slutet av 2027. Det finns än så länge inga beslut tagna av Nato om detta och beslut väntas i början av 2026, enligt Försvarsdepartementet. Sveriges formella erbjudande till Nato lämnades av Försvarsmakten i september. Detta trots att både den förra socialdemokratiska regeringen, och nuvarande regering, under Natoprocessen lovat att det inte fanns skäl att ha utländska baser på svenskt territorium i fredstid.
– Kommunstyrelsens ordförande gick direkt ut och var positiv när beskedet kom, berättar Kristina Johansson.
"Det kändes så tydligt då att styret i kommunen inte tänkt hela varvet, att de missat att det kan finnas en oro hos kommuninvånarna."
– Men P4 hade också varit ute och pratat med folk i stan, och de verkade mer tveksamma. Det kändes så tydligt då att styret i kommunen inte tänkt hela varvet, att de missat att det kan finnas en oro hos kommuninvånarna.
Fredsgruppen skrev då en debattartikel som de skickade in till lokala medier. Texten publiceras till slut i Enkö-
Bild ovan: Flaggan har Enköpings fredsgrupp målat själva.
"Det blev lite bråttom så jag tog med mig målargrejerna medan Kristina och Daniel jobbade med sina odlingar, så det blev ett bra häng", berättar Teresa.
pings-Posten. I artikeln lyfter gruppen kritik mot Enköpings kommun, och skriver:
"Inga offentliga samtal har förts, inga medborgardialoger har hållits. Det är ett demokratiskt underskott som skapar oro och misstro [...] Vi kräver transparens, delaktighet och en öppen debatt om vilken väg Sverige och Enköping ska ta."
– Vi menar att en Nato-bas skulle göra Enköping till en större måltavla vid en eventuell väpnad konflikt, samtidigt är diskussionen helt obefintlig i de politiska mötena här, säger Daniel Svalling. Samtidigt är gruppen inte säker på att en större debatt nödvändigtvis hade lett till motstånd mot Nato-basen.
– Många är vana vid militären här, det kan kännas som en naturlig utökning av det regemente vi redan har, säger Kristina Johansson.
Teresa Haake, som är uppvuxen i Enköping, berättar om hur det är att växa upp i en stad med stark militär närvaro, att fråga sin förälder om vad skyddsrummen runt om i staden är till för, och att landa i tanken att, om det händer något kan vi bli de som attackeras först.
– Men värst av allt är nog ändå stridsvagnarna, berättar hon.
Det är bara ett av de militära fordon som är en del av stadsbilden.
– Det är så otroligt märkbart. Jag har bott här i kanske 20 år och jag kan känna att det är sådan Enköpingsgrej, att man är lite militariserad, att det är något normalt för att de finns så nära inpå, säger Daniel Svalling.
– Det är mycket i stan, men vi hör ju också hur de skjuter på övningsfälten ute i skogen, berättar Kristina Johansson. Därför var det kanske inte förvånande att kommunen valde att fira 6 juni tillsammans med ledningsregementet. Men det var inte utan att invånarna reagerade, berättar fredsgruppen, som upplevde det som väldigt stärkande att kunna vara på plats för att ta emot allmänhetens reaktion på militärens närvaro.
– Det var en representant från försvaret som höll tal, och efter det kom folk fram till oss och reagerade på att han hade pratat om drönare och beredskap. Folk tyckte att det var obehagligt, berättar Teresa Haak.
Enköping Fredsgrupp fortsätter försöka visa sin närvaro i staden så ofta de kan, det är också engagemanget som gör att de orkar fortsätta.
"Det som känns skönt är att man gör något. Det är mitt bästa tips: engagera dig så mycket du orkar. Orkar du bara lite, gör lite, det ger sån fruktansvärd kraft."
– Det som känns skönt är att man gör något. Det är mitt bästa tips: engagera dig så mycket du orkar. Orkar du bara lite, gör lite, det ger sån fruktansvärd kraft, säger Daniel Svalling. Kristina Johansson håller med.
– Det känns ju inte heller som att makten vill att jag ska känna att jag kan påverka. Då blir det ännu viktigare att visa att, vad fan, det är vi som är samhället. Vi kan visst bestämma om vi ska ha en Nato-bas här. Det är vi som ska höja våra röster och förändra, och göra det till en värld som vi vill leva i.
SKRIBENT OCH FOTO: JULIA PLISCOVAZ
LÄS BARNENS NAMN: AKTION FÖR GAZA
Förra året samlade Svenska Freds 20 organisationer för att läsa namnen på de barn som dödats i Palestina och Israel sedan 7 oktober 2023. Sedan dess har tusentals fler barn dödats i Gaza. Nu i oktober samlades vi igen tillsammans med 23 organisationer för att under tio timmar läsa barnens namn på Odenplan i Stockholm.
Sedan 7 oktober 2023 har mer än ett barn i timmen dödats i Gaza. När vi samlas i år har antalet döda barn i Gaza överstigit 20 000. Tusentals fler saknas och befaras vara begravda under rasmassor. Gaza har blivit världens farligaste plats för barn och är en av vår tids värsta humanitära katastrofer.
Regnet öser ner på morgonen när uppläsningen från de tunga, tjocka pärmar som utgör listan på barnens namn påbörjas. På en svart skärm rullar namn efter namn på barn som dödats. En skolklass med små barn går förbi, och påminner om barnen som skulle varit vid liv. På listan fanns 18 726 namn. På tio timmar hann vi läsa 5 148 namn, alltså inte ens en tredjedel. Det är talande för hur smärtsamt många barn som fråntagits rätten till liv.
Tillsammans med de många människor som samlades med oss gav vi plats åt de barn som inte fick växa upp. Bland de som läste barnens namn fanns en rad politiker, artister och skådespelare: däribland Özz Nûjen, Linnea Henriksson, Valter Skarsgård, Daniel Adams-Ray, Melissa
Horn, Miljöpartiets språkrör Amanda Lind och Daniel Helldén och Socialdemokraternas utrikespolitiska talesperson Morgan Johansson. Det visar att vi är många som kräver att regeringen agerar.
Vapenvilan i Gaza är avgörande för att rädda liv, men den är i ett skört läge och det humanitära behovet är enormt. Dessutom fortsätter folkrättsbrotten. Sveriges ansvar tar inte slut nu. Och världen får inte vända bort blicken.
För att på allvar skapa möjligheter för hållbar fred måste frågor om rättvisa, ansvarsutkrävande för de krigsbrott som begåtts och den israeliska ockupationen av Palestina adresseras. Sveriges regering har ett ansvar, både juridiskt enligt folkrätten och moraliskt, att agera. Den enkla, men smärtsamma, handlingen att läsa barnens namn är en påminnelse om detta.
Vi fortsätter kräva att Sverige agerar för folkrätten, så länge det behövs.
Lyssna på Fredspodden avsnitt #55 - Vapenvila i Gaza där vi intervjuar Cecilia Uddén, en av Sveriges mest erfarna journalister, om läget i Mellanöstern.
PÅ GÅNG I SVENSKA FREDS
EN FULLSPÄCKAD
VECKA FÖR FRED
Den 18-24 oktober bjöd Svenska Freds Skåne in till en hel fredsvecka i Malmö för att sätta fokus på frågor och perspektiv som inte hörsammas eller får tillräckligt stort utrymme i samhällsdebatten. Tanken var att bredda bilden och öppna upp för fler tankar och synsätt på vår tids största problem och hur en varaktig fred och hållbar utveckling kan uppnås.
- Vi känner att det har gått över förväntan och att det finns ett sug efter alternativ till krig och hur kan vi undvika krig, säger Maria Dahl, Svenska Freds aktionsgrupp Malmö.
En vecka fylld av föreläsningar, samtal, debatt, workshops, musik, film, satirteckning, konst och poesi. Medverkade gjorde bland annat Camilla Kvartoft, Birger Schlaug, Gudrun Schyman, Pierre Schori, Frida Stranne, Kerstin Bergeå, Devrim Mavi, Elisabeth Gerle, Jonas Kanje, Shora Esmailian, Tecknaruppropet och många fler. Svenska freds aktionsgrupp i Malmö tog fart efter DCA-avtalet, som öppnade upp för 17 amerikanska baser i Sverige. Sedan dess anordnar de diskussioner och demonstrationer.
VÄLKOMMEN TILL SVENSKA FREDS KONGRESS 2026!
Den 9-10:e maj samlas vi i Gävle för föreningens kongress. Hälsinge Freds och Gästrike Freds står som medvärdar för kongressen som är vår förenings högsta beslutande organ. Där fattar vi beslut om organisationens verksamhet, riktlinjer och strategier. Vi väljer ny styrelse och andra viktiga frågor diskuteras och beslutas.
Men det kommer också vara en mötesplats för att samtala om fred, ta del av kultur, aktivism och träffa andra medlemmar, kansliet, styrelsen för att prata fredsarbetet nu och i framtiden. Det vill du inte missa!
Vi kommer löpande fylla på med information.
Följ QR-koden för att hitta all information om anmälan, boende, aktiviteter, motioner, nominering till styrelse med mera.
Foto: Miriam Preis
GE BORT FRED I JUL!
Vem önskar sig inte fred på jorden? I vår gåvoshop hittar du allt från pins och böcker till affischer och t-shirts. Ge bort en julklapp som också stärker arbetet för hållbar fred.
svenskafreds.se/gavoshop
MEDLEMSKAP
KEPS
Lagom till jul har vi fyllt på lagret med vår populära keps!
Skyddar mot sol, regn, snö och slask - för säkerhets skull. Perfekt till julklappspelet!
Vi behöver fler röster för fred - ge bort ett medlemskap i Svenska Freds! Medlemskapet inkluderar vår fina fredspin, en egen prenumeration på PAX, rösträtt på vår kongress och inbjudningar till föreläsningar och seminarier - en fullpackad julklapp!
BOK
Ge bort Svenska Freds bok om Sveriges vapenexport. Om begreppen, politiken och lagarna - men också skandalerna och hur fredsnationen Sverige blev en av de största vapenexportörerna per capita i världen.
VI VÄXER I HELA SVERIGE
Det senaste året har engagemanget för fred vuxit kraftigt. Runt om i landet har 13 nya fredsgrupper startats – och dessutom har två nya lokalföreningar sett dagens ljus! Det är ett tydligt tecken på den kraft, kreativitet och vilja till förändring som finns i föreningen.
Våra lokala grupper gör ett fantastiskt arbete – med samtal, föreläsningar, manifestationer och andra aktiviteter som väcker engagemang och sprider kunskap om fredsfrågor. Genom sina initiativ inspirerar de fler att ta ställning för en fredligare värld och bidrar till att stärka hela Svenska Freds arbete. Utöver de grupper som syns på kartan har vi tio fredsgrupper som inte är kopplade till en ort.
Tillsammans stärker vi föreningen – vi syns, vi hörs och vi visar att det finns alternativ till militarisering och upprustning.
1. Umeå
2. Härnösand
3. Höga kusten och Ådalen (HÅF)
4. Sundsvall
5. Hälsinge
6. Gästrike
7. Sala
8. Uppsala
9. Arvika
10. Enköping
11. Stockholm
12. Tyresö (TUFF)
13. Örebro
14. Gnesta
15. Linköping
16. Falköping
17. Ulricehamn
18. Borås
19. Göteborg
20. Nässjö
21. Västervik
22. Gotland
23. Kronoberg
24. Halland
25. Karlskrona
26. Landskrona
27. Skåne
Du hittar
alla grupper på vår hemsida!
Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen är en förening för människor som är övertygade om att konflikter kan lösas utan våld och att krig kan förebyggas genom samarbete, ekonomiska medel och diplomati. Vi arbetar för hållbar fred genom att sprida kunskap, bilda opinion och påverka politiker.