UTVECKLING FODER Det du märker men inte ser

Det du märker, men inte ser…

…är att vi tar del av den senaste forskningen

om utfodring med hjälp av vår koncern DLG, forskningscentret Schothorst, och EFT. Denna forskning ska sedan omsättas till väl fungerande foder och utfodringsrekommendationer, mineralfoder, tillskott för att djuren ska kunna producera maximalt per investerad krona.

…är detaljerna som gör skillnaden i din produktion.

Det kvalitetsarbete som vi dagligen utför, kännetecknas av omfattande råvaruanalyser, vad gäller näringsinnehåll och hygienkontroll. Vi testar alla produkters näringsinnehåll och ser till så att pelletskvaliteten håller. Vårt eget Laboratorium Optilab, med all den kompetens som finns här, skapar trygghet i vår foderproduktion.

…är de resurser på utveckling av råvaruutvärd

eringen som vi lägger. I nära samarbete med forskare, experter och våra kollegor inom DLG-koncernen ser vi till så att denna utveckling är kontinuerlig, säker och skapar resultat för dig.

…är vår affärsidé, som bygger på fem verksamhets

områden. Allt hänger samman: Foder till dina djur (4 fabriker Hällekis, Åhus, Tågarp och Vara), Växtodling till dina fält (utsäde, frö, gödning, växtskydd), Spannmål (handel med nationella och internationella aktörer), Service (Djur&Natur-butiker, återförsäljare) Dotterbolag. Vi har allt - från det allra enklaste som du behöver i fikarummet till det mest avancerade vad gäller foderteknik.

…är det stora arbete som vi varje dag lägger på att vår

logistik fungerar. Dagligen ser vi till att foder, utsäde-, frö och övriga insatsvaror, samt butikssortiment hamnar hos rätt kund och i rätt tid. Vi vill att våra mottagningsplatser för spannmål skall vara tillgängliga och smidiga för dig som lämnar spannmål. Våra fabriker hålls up to date med all den teknik som behövs för att kunna leverera kvalitet för din produktion. Vi håller igång en stor operation, genom att tydligt kommunicera med varandra, och arbetar ständigt med att förbättra våra processer - ett arbete som aldrig tar slut.

…är hur vi arbetar med vår bemanning av säljare/ rådgivare: självständiga, kompetenta människor

som varje dag fattar beslut. Som möter dig i din vardag och som kan diskutera möjliga lösningar för förbättrade resultat. Som kan och förstår ditt område och har kunskap om hela vårt sortiment, från vallfrö, spannmål till kraftfoder och mineralfodersammansättningen som du behöver för att maximera din produktion. Oavsett var du befinner dig i Sverige.

…är hur vi sträcker oss ut i olika regioner, med hjälp av våra egna butiker, och våra återförsäljare.

Samarbetet med våra återförsäljare är en helt avgörande framgångsfaktor för att kunna sprida våra produkter. Kompetenta och drivna företagare som känner sitt område och vill utvecklas tillsammans med oss. Svenska Foder har genom åren stått för trygghet och kvalitet. Det tror vi är det viktigaste för att kunna ha långvariga relationer med dig som är kund. Du ska känna att vi är till för dig, och att vi varje dag gör vårt bästa för att förbättra möjligheterna för dig så att din produktion blir hållbar och lönsam.

Det tror vi att du märker – OCH ser!

Erika Nyström, Produktchef nöt- och hästfoder och Carolina Johansson, Foderchef.

Klimatvärdet på plats i foderdeklarationen

Som ni kunde läsa i förra numret av Tidningen, har den svenska foderbranschen närmat sig en samstämmighet kring klimatmärkning av foder. Man har nu enats om att arbeta efter samma system, via branschorganisationen Foder & Spannmål – GFLI, en tabell som ligger till grund för råvarornas klimatvärde. Detta har också fått Svenska Foder att ta nästa steg gentemot producenterna.

Idag kan man på Svenska Foders foderdeklarationer för nötfoder läsa av ett klimatvärde. Erika Nyström, Produktchef Nöt- och hästfoder på Svenska Foder, ville så snart det bara var möjligt att presentera siffrorna: -Klimatet har blivit en viktig fråga för många konsumenter och därför vill livsmedelsbranschen såväl som vi i foderbranschen hjälpa till och vägleda kunder till att göra aktiva val. Därför är det roligt att vi nu sedan någon månad tillbaka har börjat deklarera ett klimatvärde på våra foder i form av koldioxidekvivalenter.

Carolina Johansson, Foderchef på Svenska Foder, bekräftar vad Erika berättar.

-Vi har arbetat intensivt på att ta fram alla värden för råvaror, transporter och själva tillverkningen – och är nu färdiga att börja presentera resultatet. Vi har inlett med våra nötfoder, och övriga djurslag ligger i startgroparna.

-Klimatsmarta foder är ett omfattande begrepp, fortsätter Carolina Johansson. För oss inkluderar det allt från minskad energiförbrukning i foderfabrikerna, övergång till förnybara bränslen,

-Klimatet har blivit en viktig fråga för många konsumenter och därför vill livsmedelsbranschen såväl som vi i foderbranschen hjälpa till och vägleda kunder till att göra aktiva val.

Erika Nyström Produktchef nöt- och hästfoder närproducerade råvaror till högre fodereffektivitet. Att varje kilo foder genererar mer kött, ägg eller mjölk är kanske det som har störst effekt för klimatpåverkan - samtidigt som det är positivt för våra kunders ekonomi.

Carolina Johansson framhåller vikten av att man hittar en gemensam väg fram i branschen för att hålla frågan konkurrensneutral.

-Visst har det varit och är ett stort arbete att ta sig an, men också väldigt viktigt, säger Carolina. Jag tycker det är jätteroligt att vi har kommit så långt som vi har inom branschen och nu faktiskt är överens om att använda samma system – som initierats av bland annat FEFAC, de europeiska foderproducenternas branschorganisation.

-Ännu roligare är såklart att vi nu faktiskt också, rent reellt, kan deklarera ett klimatvärde för våra foder. Det är ett av många steg vi tar i vårt arbete med klimatsmarta foder, avslutar hon.

KRÖNIKAN

Carolina Johansson Foderchef Svenska Foder

Carolina Johansson är 46 år och foderchef i Svenska Foder. Hon har sedan agronomexamen 1999 arbetat inom foderindustrin med foder till de flesta djurslag. Efter många år i Svenska Foder med nötfoder som specialitet arbetar hon nu med att leda avdelningen för foderutveckling.

Stor eller liten producent. Tillsammans stärks synen på svenskt.

Jag älskar att laga mat och att ha gäster. Stora som små. Men ibland är det knepigt att få ihop en måltid som passar hela sällskapets etiska preferenser. Och jag måste medge att jag ibland funderar över hur välgrundade dessa preferenser egentligen är.

VI BOR I STAN. En liten sådan. Trots dess relativa närhet till landsbygden blir det emellanåt tydligt att det finns stora luckor i kunskapen om hur vår mat produceras. Hur har djuren det egentligen? Intresset finns där, men jag upplever att det också är mycket känslor och mycket okunskap inblandat. Samtidigt är det nog inte så konstigt.

NÄR MEDIA VISAR bilder från lantbruket är det ofta för att illustrera grava problem och jag upplever att bildmaterial från utländsk produktion blandas in utan att detta framgår tillräckligt tydligt. Det ges inte så många tillfällena för en konsument att se hur det går till på en svensk gård när verksamheten löper som den ska, vilket den gör i de allra flesta fall.

MED MER ÄN 20 verksamma år inom foderbranschen och en agronomexamen i bagaget anser jag att jag kan bemöta frågor och funderingar kring dessa frågor. Jag vet hur det ser ut. Att det är delar av ett djur som ligger på tallriken om man vill äta kött tycker barnen hemma inte är ett dugg konstigt. Men, då har vi också diskuterat hur produktion av mat egentligen går till och hur djuren har det.

DET ÄR KANSKE en del av förklaringen till varför jag blir så glad när jag hör bekanta som handlar via REKO-ringar, gårdsbutiker och små lokala ”saluhallar”. Vilka fantastiska mötesplatser dessa måste vara. Ett möte som kan balansera skräckbilderna som möter oss i media. Ju mer vi talar med varandra, desto mer förståelse får vi för vår svenska produktion och varför det faktiskt är bättre att vi köper mat från producenter i Sverige istället för importerad mat. JAG TROR INTE ATT den småskaliga produktionen är lösningen för framtiden. Men, och det här är viktigt att understryka: Det ena utesluter inte det andra. En återgång till självhushållning är inte aktuellt. En modern familj har ju knappt tid att handla. I själva verket ser våra köpmönster väldigt olika ut. Ena dagen veckohandlar vi online. Nästa dag köper vi grönsaker och ägg på en parkeringsplats. Kanske får vi veta hur de odlats och hur mycket en höna äter. Att hon har sittpinnar och reden, även då äggen kommer från en större gård. Och jag tror att det är sunt. Större anläggningar, där man kommer ner i kostnad sida vid sida med mindre gårdar, kanske med specifika livsmedel, som kan skänka något annat än bara själva varan. Kanske en känsla av livskvalitet.

OAVSETT HUR MÅNGA DJUR

som hanteras i en produktion: 10 hönor, 200 hönor eller många tusen djur, behövs det oftast olika typer av insatsvaror. Det kan handla om en fröblandning till betet, en grovfoderanalys eller ett smakligt säkert foder som täcker hela djurets näringsbehov. Då är det en fördel att det finns en foderfabrik. Någon som vet hur man sätter samman ett foder som ger många och goda ägg och fortsatt friska hönor. Någon som kan hantera en fungerande råvarukedja med säkra råvaror. Där är den lilla producenten beroende av den stora eftersom det är den stora volymen som gör allt detta möjligt.

DEN STORA PRODUCENTEN konkurrerar inte med den småskaliga producenten. Vi behöver varandra. Vi har betydelse för varandra. Genom att framhäva den svenska produktionen, oavsett vilken typ eller storlek, kan vi hålla den importerade delen av livsmedel liten. Det tjänar vi alla på.

FÖRÖVRIGT TROR JAG: Efter det senaste halvåret – med Covid-19 - tror och hoppas jag att de svenska konsumenter är extra medvetna om hur viktigt det är med livsmedelsproduktion inom Sverige. Inget ont som inte har något gott med sig.

Vässa din produktion tillsammans med våra nya Farnpacksäljare

Produktportföljen i FarmPack är ett utvalt sortiment som fokuserar på djurens hälsa, produktion och stallmiljö för att vässa produktion och lönsamhet på just din gård.

Emma Roos är ny säljare på Svenska Foder. Emma kommer att arbeta med FarmPacksortimentet i samarbete med nötfodersäljarna Torbjörn Larsson, Karolina Beve och Tomas Rydholm i Östra Sverige.

Malin Hultman är också ny säljare och kommer att arbeta med samma frågor som Emma, fast i Västra Sverige tillsammans med nötfodersäljarna Jens Jonsson, Kajsa Lätt och Peter Olsson.

-Vår uppgift blir att tillsammans med mjölk-, kött och fårproducenter gå på djupet med utvalda, produktionsfrämjande produkter på den specifika gården - för att hjälpa till att vässa produktionen och lönsamheten ytterligare några steg, berättar Emma.

-Det känns jätteroligt och inspirerande att få komma ut till producenter och samarbeta kring så viktiga frågor.

Emma Roos Malin Hultman

Skadedjursbekämpa i tid!

Teckna marknadens bästa avtal!

Genom vår nära anknytning till lantbrukssektorn har vi goda kunskaper inom bekämpning av gnagare, djurhälsoprogram, salmonellakontroll etc. Vi ser därför till att eliminera smittspridning mellan gårdar.

Skadedjursavtalet omfattar såväl förebyggande bekämpning som en effektiv insats av våra tekniker om olyckan ändå skulle vara framme.

I skadedjursavtalet ingår:

Marknadens bästa avtal

Direktkontakt och besök av våra tekniker

Högklassigt skadedjursskydd

Låsbara betesstationer i plåt

Alla åtgärder och besök dokumenteras

Ring oss redan idag! 0510-828 00

Vurmar för det närproducerade

Malin Jakobsson,VD för Dalsspira Mejeri som ligger i Dalsland, berättar för Tidningen hur de byggt upp ett mejeri som satsar på mjölk som är närproducerad. Och så får vi berättat för oss historien om hur deras grillost blev en succé.

Ibland undrar jag stilla vad det är som gör att ett livsmedel blir mer populärt än andra. Vad är det som gör att något får genomslag. Marknadsföring, javisst. Men är det bara det? Hur kommer det sig t.ex. att Storbritannien och Sverige ligger i topp när det gäller att äta Halloumi – den vita cypriotiska grillosten. Är det charterkorstågen till medelhavet som tagit med sig det hem? Precis som någon karolin på 1700-talet, troligen, tog med sig vanan att äta kåldolmar från Turkiet? Så kan det vara. Troligare är det kanske alla de mänskor med bakgrund i andra länder, som visat oss vad vi behöver – förutom det vi är förtrogna med.

Det är spekulationer, allt det här. Men visst är det intressant. Så intressant att det idag pågår en stor produktutveckling på svenska mejerier för att kunna erbjuda en svenskproducerad grillost, med mjölk från svenska bönder. Ett av dessa mejerier är Dalsspira Mejeri som ligger i orten Färgelanda i Dalsland. Tidningen fick träffa VD Malin Jakobsson och lyssna hur hon tänker kring verksamheten framöver. Och allt börjar med mamma. Som med det mesta.

ALLTING BÖRJADE MED TVÅ GETTER

- Man kan säga att Dalsspira startade med två getter – för det var som getmjölksmejeri vi började, säger Malin Jakobsson, när vi sätter oss i mejeriets fikarum. Det är min mamma, Carina Alexandersson, som varit den drivande kraften bakom Dalsspira Mejeri.

Carina startade verksamheten 2001 som ett sätt att få utveckla sitt genuina intresse för getmjölk. Hon ville att fler skulle förstå det goda med mjölken - inte bara de som är laktosintoleranta. Verksamheten baserades på mejerivaror av getmjölk i liten skala hemma på gården Gässbo i Högsäter. Carina fortsatte med att göra efterforskningar kring hur man ystar osv. Företaget utvecklades snabbt. Malin hjälpte snart till med försäljningen för att få företaget att växa. Och visst fanns ett stort intresse bland konsumenterna.

Men distributionen var svår och getmjölken blev för dyr. Så de funderade på hur de skulle kunna utveckla bolaget. Klart var att de måste öka volymerna. Trots att de börsnoterade företaget 2015, räckte det inte helt för att kunna bära en hållbar utveckling för företaget.

KOMJÖLKEN GJORDE INTÅG

-Vi fick inte det att gå ihop ekonomiskt och tog oss då en rejäl funderare på vad vi skulle göra, berättar Malin. Det vi kom fram till var att vi skulle satsa på komjölk och utveckla produkter utifrån det. Vi såg en större potential där vi kunde växa och utvecklas på ett helt annat sätt än bara med getmjölken. Vi fortsatte med getmjölken fram till i fjol, då vi la ner det helt och hållet. Idag finns bara två produkter kvar från getmjölkstiden: ostarna Blå Simon och Getaost.

-Det här var såklart en sorg, fortsätter Malin. Företaget hade börjat ur ett brinnande intresse kring getmjölk. Men beslutet var baserat på rent affärsmässiga grunder, eftersom vår verksamhet drogs med kostnader som bidragit till ett försämrat resultat – och där försäljningsutvecklingen var för svag för att vi skulle kunna vända det på kort sikt.

Vid börsnoteringen beslutades det att Malin skulle fylla VD-rollen i bolaget. Hon hade arbetat i företaget sedan 2012, och hade haft hand om försäljning och marknadsföring. Produktutvecklingen sköter Carina.

-Vi kompletterar varandra och kan diskutera allt öppet, och eftersom vi båda vill det bästa för företaget, så blir det det bästa av samarbete, säger hon. Men vi är verkligen inte ensamma. Dalspira har en riktigt kompetent styrelse som är otroligt engagerad i verksamheten, och som hjälper oss oerhört mycket att utvecklas.

Grillost på väg ut till konsument. Robert Erwing driver Gillesbyns gård tillsammans med sin bror Patrik. De driver en mjölkproduktion med 180 mjölkande kor med en produktion som ligger på 11 000 kg ECM på tre stycken mjölkrobotar. Det var för 5 år sedan började han leverera mjölk till Dalsspira Mejeri, eftersom han hört att de var intresserade av att hitta nya producenter.

-Det passade mig bra att börja leverera till Dalsspira, berättar Robert. Dels fick vi bättre betalt, och sen känns det bra att mjölken och osten produceras i närområdet. De är väldigt lätta att ha att göra med, det är en smidig kontakt.

Robert köper Svenska Foders Inga 32 – ett koncentrat som kan användas både med spannmål eller färdigfoder. Det är ett palm- och sojafritt foder där råvarorna är producerade i Sverige eller Europa.

NÄROMRÅDETS MJÖLKPRODUCENTER VIKTIGA

Dalsspira såg att det fanns en viktig funktion att fylla gentemot närområdets mjölkproducenter. Att värna om det lokala och producera lokal mjölk som kostar vad en mjölk borde kosta.

-Det vi kunde bidra med var produktutveckling och samtidigt se till att producerande bönder kan överleva på sina ansträngningar, konstaterar Malin. Dessutom får vi fokus på korta transporter, bibehåller öppna landskap och bidrar till ett rikt svenskt näringsliv. Alla våra gårdar finns i Dalsland och Bohuslän. Och fodret som används innehåller varken soja eller palmolja, vilket känns bra.

-Beslutet att satsa på komjölk kom också vid en bra tidpunkt, då Arla betalade väldigt lite för mjölken, fortsätter hon. Det gav oss bra möjligheter att få med oss riktigt bra mjölkproducenter som ville satsa på kvalitet och leverera sin produkt i närmiljön.

NYTT MEJERI GER NYA MÖJLIGHETER

Utvecklingen av mejeriet tog fart i och med att man satsade på komjölken. Man fattade beslut om att bygga ett nytt mejeri, som var mer automatiserat än det förra, och som bättre kunde möta den efterfrågan från stora aktörer som ICA, där man nu kommit in som leverantör i hela landet. 2016 stod det nya mejeriet klart – ett top of the line-mejeri som är anpassat för allt från mjölkmottagning till förpackningsklar produkt.

2012 då Malin började i företaget var de två. 8 år senare är de 18 på lönelistan. Man samarbetar med 7 mjölkproducenter i närområdet. Man har en produktutveckling som idag sträcker sig från yoghurt, mjölk och grädde till grillost och brie. Det är snabbt marcherat.

-Mitt jobb idag sträcker sig från att hjälpa till om något händer nere i produktionen, till att tala med börsmäklare och chefer för ICA och Axfoods, säger Malin. Det är oerhört stimulerande. Och också riktigt bra att kunna verksamheten in i minsta detalj i samtal med de som man ska sälja in produkterna hos. Jag vet vad vi kan, vad som är möjligt, och hur vi kan göra det bäst.

HALLOUMIN KRATTADE FÖR GRILLOSTLANSERING

Men hur var det nu med grillostlanseringen? Det var 2019 när Halloumiosten på riktigt gjort entré i de svenska hemmen. Osten hade ökat från 21 ton 2010 till 4 000 åtta år senare. Den 1 juli 2019 kom Världsnaturfonden WWF med sin kommentar, att i princip all halloumiost som importeras kommer från Cypern - ett av de länder som idag ger allra mest antibiotika till djuren inom lantbruket. Nästan 40 gånger mer antibiotika än svenska djur. Halloumin i sig innehåller inte antibiotika och är ofarlig att äta. Men WWF ville höja svenskarnas medvetande om hur mycket antibiotika som används inom livsmedelproduktionen i andra länder.

-Det slog ner som en bomb, berättar Malin. Mitt under brinnande sommar då halloumi är ett mycket vanligt inslag på grillen. I styrelsen hade vi talat om ett svenskt alternativ till Halloumiosten. Vi hade gjort produktutveckling och etiketter. Det var ett tillfälle som var för bra för att inte springa på.

-Jag ringde direkt upp ICA och frågade om de var intresserade av att kunna erbjuda sina kunder en svensk grillost? Till en början sa hon faktiskt nej, eftersom det är långa aviseringstider att komma in på Ica. Men efter någon dag ringde hon upp och sa att vi måste göra det här. Det gjorde att vi kom in i butik på en månad. I slutet av augusti kunde man köpa vår grillost på Ica-butiker runt om i hela Sverige.

-Det innebar otroligt mycket extra arbete men det var ju för en riktigt spännande resa, så det var visst jobbigt men också lustfyllt, fortsätter hon.

Det blev en rivstart på den Dalsspiratillverkade Grillosten. Och så har det fortsatt.

UTMANINGAR TRIGGAR

-Vi tror mycket på den här osten även i framtiden, inte bara för grillen, utan även som alternativ till köttet och hamburgaren. Att de stora drakarna nu också ger sig in i matchen, så ser jag som att det blir ännu mer exponering i butikerna och i reklam - något som kommer att gynna oss i butiken. Vi är säkra på vår kvalitet, och vet att vi erbjuder en kanonprodukt. Precis som alla våra andra produkter.

-Vår styrka är att vi älskar det vi gör, och vi vill hela tiden göra det bättre. Idag har vi de rätta förutsättningarna att växa med våra kunder och skapa en plattform för en framtid som satsar på det närproducerade. Det är något vi gärna vill vara en del av att driva, avslutar hon.

Grillost med grillade persikor, pinjenötter, kripssallad och en skvätt balsamvinäger. Mums!

Mykotoxiner - ett problem även hos idisslare?

Den ökade oron för mykotoxiner i foder drivs av både klimatförändringar och ökade kunskaper kring hur mykotoxinerna fungerar. Det man klart och tydligt kan säga är att mykotoxiner påverkar våra produktionsdjur negativt och kan orsaka höga kostnader i produktionen. Till exempel genom minskat foderintag och försämrat immunförsvar. Men genom att vara vaksam och arbeta preventivt kan man minimera problemen.

Väderleken är den viktigaste faktorn för att bildandet av mykotoxiner. Varmare klimat och mer extrema väderförhållanden som stressar plantorna ökar risken för att grödorna ska kontamineras. Mykotoxiner bildas av olika svampar och kan orsaka en mängd olika biverkningar beroende på bland annat koncentration av det giftiga ämnet, exponeringstid, ålder på djuret och aktuellt hälsoläge vid exponering av kontaminerat foder. Toxinerna ackumuleras i till exempel majs, spannmål och andra fodergrödor på fältet, det vet vi. Under vissa gynnsamma förhållanden kan mykotoxinerna bildas även under lagringen.

De finns idag ett hundratal olika typer av mykotoxiner som är kända, men bara på ett litet antal har det gjorts omfattande forskning. Och endast ett fåtal av dessa har beaktats ur ett foderperspektiv.

DE VANLIGASTE FÖREKOMMANDE MYKOTOXINERNA ÄR:

• Aflatoxin (t ex. aflatoxin B1; AFB1) • Fumonisin (FUM) • Zearalenone (ZEN) • typ B trichothecener (t ex. deoxynivalenol; DON) • typ A trichothecener (t ex. T-2 toxin; T-2) • Ochratoxin A (OTA).

Mykotoxiner bildas av olika svampar och kan orsaka en mängd olika biverkningar beroende på bland annat koncentration av det giftiga ämnet, exponeringstid, ålder på djuret och aktuellt hälsoläge vid exponering av kontaminerat foder.

Dessa mykotoxiner är kända för att framkalla toxiska effekter hos djur, vilket bland annat kan orsaka minskad produktivitet. Dessutom kan vissa mykotoxiner överföras i livsmedel som kött, ägg och mjölk, vilket äventyrar säkerheten för konsumenterna.

HUR PÅVERKAS IDISSLARE AV MYKOTOXINER?

När ett djur får i sig mykotoxiner från fodret brukar det kallas för mykotoxikos. Detta kan bland annat orsaka allergiska reaktioner, problem med reproduktionen, reducerat foderintag, fodervägran, svagt immunförsvar, försämrad fodereffektivitet och ökad risk för dödlighet.

Det råder olika uppfattningar om vilken roll mykotoxiner spelar i just nötkreatursbesättningar eftersom mykotoxiner delvis kan brytas ned i vommen hos idisslare. Denna nedbrytning sker dock till en kostnad för djuret och kan leda till kroniska problem redan vid låga doser av mykotoxiner om djuret exponeras för dem över lång tid. Det är dessutom många olika variabler som styr nedbrytningen i vommen:

• Produktionsnivå - djur med högt foderintag har högre passagehastighet och lägre kapacitet för nedbrytning • Typ och mängd av konsumerat mykotoxin • Vommens status – vom-pH påverkar den

mikrobiella sammansättningen i vommen och ett lågt pH minskar vommens kapacitet att detoxifiera mykotoxiner.

Många gånger har mykotoxinerna en subklinisk påverkan på såväl produktion som hälsa hos idisslare. Därför kan symptomen initialt vara så gott som osynliga. Men om väntar man tills de kliniska symptomen uppkommit, har man väntat allt för länge.

Initialt skapar alltså mykotoxiner relativt små problem. Produktionsminskningar kan vara försumbara. Men efter bara några dagar eller veckor kan effekterna på produktionen bli mer betydande. Acetonemi, minskad aptit och löpmagsförskjutning kan öka signifikant med fortsatt konsumtion av mykotoxiner. Det finns även rapporter att vissa djur utvecklar diarréer och visar tecken på magsår. Likaså reducerad fertilitet och kastningar kan vara bevis på mykotoxinkonsumtion. Effekterna av mykotoxiner ökar vid hög produktion. Högproducerande mjölkkor är mer mottagliga för effekterna av mykotoxiner än lågproducerande.

ÅTGÄRDER PÅ GÅRDSNIVÅ

Det är svårt att säga exakt hur mykotoxiner påverkar djurproduktionen, eftersom det kan vara komplicerat att ställa diagnos. Symptomens utveckling och mångfald är förvirrande. Svårigheten att ställa diagnos beror också på begränsad forskning, förekomsten av många olika mykotoxiner, interaktion med andra faktorer hos djuret och svårigheter med provtagning och analys. Men det finns ändå några olika rutiner och åtgärder att vidta på gårdsnivå:

• PROVTA

Även om mykotoxiner kan fördelas ojämnt i en gröda och kan vara svåra att provta så finns det avancerade analysmetoder för att hitta och identifiera mykotoxiner i ditt foder - om prover tas ut på ett noggrant utfört sätt.

• ÖVERVAKA

Var vaksam. Oförklarliga tapp i produktionen och ökade hälsoproblem kan vara en indikation på mykotoxiner i fodret. Agera tidigt. På gårdar där majsensilage utfodras bör man vara extra uppmärksam.

• FÖREBYGG

En effektiv toxinbindare kan hjälpa till att förhindra negativa effekter. Mycofix Plus 3.E verkar genom att absorbera mykotoxiner, inaktivera dem samt stärka levern och immunförsvaret hos idisslare. I högproducerande besättningar eller i djurgrupper under stor press, t.ex. nykalvade, rekommenderas alltid ett förebyggande tillvägagångssätt. Att eliminera en stressfaktor t.ex. mykotoxiner kan vara en god försäkringen för att generera lönsamhet i produktionen. Kalvar är också extra känsliga eftersom de inte har en färdigutvecklad vom.

Jan Säll, Gusbo och säljare Eva-Lotta Andersson ute i fält.

Rätt system underlättar arbetet vid balningen

Baletite GO är en ny typ av balpressfilm som är styvare och är utvecklad för användning på en höghastighetskombimaskin, så att den säkert kan binda ensilagebalarna. De styvare filmegenskaperna är utformade för användning med högre TS-grödor och klarar den höga expansionskraften mycket bra – en expansion som dessa grödor ofta utsätter emballaget för. Jan Säll, Gusbo i Kilafors i Hälsningland använder Baletite GO med bra resultat.

Jan Säll, som äger en mjölkgård med Holsteinkor i Kilafors i Hälsingland, använder Baletite GO. Han brukar 180 hektar för foder med en blandning av gräs, rödklöver och helsäd. Han balar sitt foder själv vilket blir ungefär 1 500 balar under en säsong. Jan äger en Pöttinger kombimaskin och använder en främre kross för helsäden. Genom att använda Baletite GO med kombimaskinen blir trycket i balen fantastiskt, vilket säkerställer att balen är tät och kompakt. SilotitePro använder han för att linda in balarna, vilket i kombination med Baletite GO ger varje bal det bästa skyddet.

Gräset vissnar ner under 24 timmar innan det samlas i en bal med en diameter av 1,5 meter, som väger cirka 1350 kg. Varje bal är förpackad i 3-4 lager BaletiteGO och 6 lager SilotitePro. Jan får cirka 100 balar från en rulle Baletite GO och cirka 48 balar från 2 rullar Siliotite. Han staplar balarna tre och tre på höjden, och behöver inte täcka dem. Ensileringen sträcker sig över 12 månader och han utvärderar det både visuellt och med labanalyser.

-Under höst- och vintermånaderna, öppnas balarna manuellt med kniv eller mekaniskt med balsax på gården, berättar Jan. Sedan jag började använda Baletite GO, är det mycket lättare att utfodra, eftersom det inte finns något nät som kan frysa fast - plasten skalas enkelt bort från balens sida.

Han använder film- och film (F&F) inslagningssystem från Silotite. F&F skapades för kombimaskiner, som Pöttinger, som kan applicera film istället för nät. Resultatet är bättre formade och mer kompakta balar som är bättre för hantering och hjälper till att minska ensilageförlusterna.

På grund av de ytterligare filmlagren runt 66% av balen minskar mögeltillväxten betydligt. Den unika sleeveförpackningen på båda produkterna innebär att det inte finns några skrymmande lådor att ta hand om, och förpackningen kan återvinnas precis som filmen eftersom den är gjord av samma material.

Jan Säll uppfattar att man får bättre fodervärde med BaletiteGO: -Det verkar finnas mer näring i varje bal, vilket gör att vi utnyttjar ensilaget maximalt, vilket ska avspegla sig på resultatet, konstaterar han. Man inte behöver inte heller separera filmen vid återvinningen – något som innebär att det frigörs tid att arbeta med annat. Jobb finns det alltid gott om.

-Även om jag kan behöva byta Baletite GO-rulle oftare än nätinpackning, sparar jag tid eftersom jag inte behöver sortera nät och film separat, säger han. Dessutom slipper jag att foder fastnar i nätet vid utfodring. -Sedan jag började använda Baletite GO, är det mycket lättare att utfodra, eftersom det inte finns något nät som kan frysa fast - plasten skalas enkelt bort från balens sida.

Jan Säll Gusbo i Kilafors

Glöm inte att säkerställa näringsvärden och kvalitén på ditt grovfoder. Besök vår webshop och köp ditt analyspaket. Svar får du direkt i din mail!

www.svenskaoptilab.se

Svenska Optilab • Sockerbruksgatan 38 • 531 40 Lidköping • Box 673 • 531 1 6 Lidköping • info@svenskaoptilab.se