Nytt & Blandat

MSB tror att temat för Krisberedskapsveckan 2022 kommer inspirera många. Foto: Dewald Kirsten /Shutterstock

Mat temat för årets Krisberedskapsvecka

Kriget i Ukraina har satt frågan hur vi ska säkra vår livsmedelsförsörjning i starkare fokus än på mycket länge. Temat för Krisberedskapsveckan 2022 ligger i tiden: Mat.

Ryssland och Ukraina står bland annat för en stor del av världsmarknadens vete, korn och solrosolja och kriget mellan de två länderna har satt den globala livsmedelsförsörjningens sårbarhet i blixtfokus. Till exempel har priset på foder för svenska djurhållare ökat kraftigt sedan den ryska invasionen. Detta beror bland annat på att foderingredienser, som vete och rapsmjöl, importeras från Ukraina och Ryssland.

Att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, valde mat som tema för Krisberedskapsveckan i höst känns naturligt. På sin hemsida skriver myndigheten att ”inom temat kan vi kommunicera livsmedelsförsörjning, hoten mot den liksom möjligheterna att säkra den – både ur ett samhälls- och individperspektiv”. Man skriver också att ”temat mat öppnar … för samarbeten med exempelvis branschorganisationer inom livsmedelssektorn, livsmedelshandlare, REKO-ringar, lokala odlare, skolkök och föreningar som på olika sätt är intresserade av odling och hållbar mat”. – Vi hoppas och tror att temat mat kommer att inspirera många kommuner, länsstyrelser, civilsamhälle, branschorganisationer och näringsliv att delta i årets Krisberedskapsvecka så att vi blir många som samtidigt uppmärksammar vikten av att ha en god beredskap för bra och säker mat, säger Christina Andersson, samordningsansvarig för Krisberedskapsveckan på MSB, i ett pressmeddelande.

Livsmedelsberedskap inför kriser och krig kommer alltså vara centralt under årets Krisberedskapsvecka. I det ingår hur vanliga medborgare kan se till att man själv och tillsammans med andra tryggar behovet av mat om viktiga samhällsfunktioner inte skulle fungera. – När vi pratar hemberedskap är mat det som många kommer att tänka på och människor tar gärna till sig tips om vilka matvaror som kan vara bra att ha i sin krislåda. Att vi inte kan ta för givet att alltid ha tillgång till varor i överflöd och bara dra betalkortet i kassan visade sig också förra sommaren i samband med cyberattacken mot en stor livsmedelskedja, säger Christina Andersson.

Krisberedskapsveckan 2022 håller på 26 september-2 oktober.

KRAFTIGT ÖKADE HÄSTPRISER

De senaste åren har media rapporterat frekvent om att det blivit mycket dyrare att köpa hund under pandemin. Nu visar statistik från Agria Djurförsäkring att också hästpriserna ökat kraftigt.

Undersökningen baseras på hästar mellan 5 och 15 år som är försäkrade i Agria och har ett inköpspris på under en miljon kronor. Tiden 20152021 gås igenom. Man kan konstatera att priset på hästar ökar under hela perioden, men att prisstegringen är klart kraftigast 2021. – Vi ser troligen en viss pandemieffekt med ökad efterfrågan som leder till den brist på hästar som många idag upplever, säger Agnes Fabricius, vd för Agria Djurförsäkring, i ett pressmeddelande från bolaget. Enligt Agrias siffror ökade hästpriserna i genomsnitt med 48 procent mellan 2015 och 2021. Priset för ett svenskt varmblod steg med 48 procent under perioden och en islandshäst blev 46 procent dyrare. Priset för hästar i kategorin ”Övriga raser” ökade med så mycket som 52 procent mellan 2015 och 2021.

Foto: Jacques Bopp/Unsplash

Det gjordes drygt 7 000 fysiska djurskyddskontroller 2021.

Färre djurskyddskontroller under pandemin

Länsstyrelsernas djurskyddskontroller har sjunkit under pandemin och 2021 uppgick de till cirka 22 000 i hela Sverige. Enligt Jordbruksverket är skillnaderna stora mellan olika länsstyrelser när det gäller hur väl man uppnår målen för kontrollverksamheten.

Länsstyrelsernas djurskyddskontrollverksamhet ska se till svenska djur mår bra och att djurskyddslagstiftningen följs. I det ingår bland annat att göra kontroller på anläggningar, besiktningar av transporter och ha hand om olika tillståndsprövningar. Förra året gjorde länsstyrelserna 22 035 insatser för att kontrollera att de svenska djurskyddsreglerna följs. Av dessa var 7 207 fysiska kontroller. Man kan konstatera att pandemin påverkat länsstyrelsernas arbete – 2021 gjordes till exempel omkring 12 procent färre kontrollinsatser än 2019. Minskningen beror bland annat på de olika restriktioner som införts och att personal fått andra arbetsuppgifter på grund av pandemin. – Länsstyrelsen har meddelat att pandemin även i år har medfört utmaningar som på olika sätt påverkat kontrollverksamheten. Merparten av länen har svarat att de har gjort färre fysiska kontroller under 2021 jämfört med tidigare år, säger Hanna Heyl på Jordbruksverket i ett pressmeddelande från samma myndighet.

”BRISTER I UNGEFÄR SAMMA UTSTRÄCKNING SOM TIDIGARE”

Enligt Jordbruksverket visar kontrollerna att ”de flesta djurhållare följer djurskyddsreglerna men också att det fortsatt finns brister i ungefär samma utsträckning som tidigare år”. – De allvarligaste bristerna generellt är brister i hull, tillgång på foder och vatten, djurens renhet, torra och rena liggplatser, samt utebliven veterinärvård. För lantbrukets djur är skötselrelaterade brister vanligast, vilket exempelvis avspeglas genom att djuren eller utrymmena de hålls i inte är tillfredsställande rena. Det finns mer att göra på dessa områden, säger Gunnar Palmqvist på Jordbruksverket i pressmeddelandet. Jordbruksverket och länsstyrelserna har tillsammans tagit fram olika mål och indikatorer för djurskyddskontrollerna. Det kan till exempel handla om att mist 10 procent av de som har livsmedelsproducerande djur kontrolleras varje år och att kontrollrapporten ska skickas till djurägaren inom 21 dagar efter kontrollen. Man kan konstatera att skillnaden är stor mellan olika länsstyrelser när det gäller hur väl man uppfyller de uppsatta målen. Jordbruksverket tror att det kan bero på sådant som tillgängliga resurser, ledningsstruktur och geografiska förutsättningar. – Vi bedömer att det är viktigt att fortsätta med det pågående utvecklingsarbetet för att se till att djurskyddskontrollerna sker på ett så resurseffektivt, träffsäkert och likvärdigt sätt som möjligt över hela landet. Det sker exempelvis genom att fortsatt dela goda exempel och kunskap mellan länen, bland annat inom ramen för Rådet för djurskyddskontroll, säger Katarina Andersson på Jordbruksverket i pressmeddelandet.

Så ska svenskt smittskydd bli bättre

Sannolikheten för att allvarliga smittor mellan djur och människor som slår mot folkhälsan ska uppstå i Sverige ses som liten. Däremot är risken för att de tar sig hit från andra länder betydligt större. I en ny rapport lägger nu Jordbruksverket och SVA fram flera förslag för hur smittskyddet i svensk djurhållning ska bli bättre.

I januari 2021 fick Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, i uppdrag av regeringen att undersöka svensk djurhållning ”med avseende på risken för uppkomst och spridning av nya smittor mellan djur och människa”. Den direkta orsaken bakom var utbrottet av SARS-CoV-2 (viruset som orsakar covid19) i svenska minkbesättningar hösten 2020. Tidigare i år kom så slutrapporten. I den kommer Jordbruksverket och SVA bland annat fram till att risken för att nya allvarliga smittor mellan djur och människor (så kallade zoonoser) som påverkar folkhälsan stort uppstår i Sverige, är mycket låg. Däremot är risken för att zoonoser tar sig hit från andra länder betydligt större. – Vi har ett mycket gott djurhälsoläge i Sverige, men att det skett en förändring ser vi av de ökade utmaningarna med stora och kostsamma utbrott. Vi lägger nu förslag som tar hand om både gamla och nya utmaningar. Om vi får möjlighet att genomföra förslagen så kommer vi inte bara stärka vår förmåga mot framtida zoonoser, vi kommer också stå bättre rustade mot de smittor som redan i dag drabbar vår djurhållning som salmonella och fågelinfluensa, säger Ann Lindberg, generaldirektör på SVA i ett pressmeddelande från Jordbruksverket och SVA. Foto: Jacques Bopp/Unsplash

Lag på att den som håller djur i kommersiellt syfte ska ha en skriftlig smittskyddsplan är ett av förslagen i Jordbruksverkets och SVA:s rapport. Foto: Clay Banks /Unsplash

ÖKAD RISK FÖR SMITTSPRIDNING

För att förbättra smittskyddsarbetet inom svensk djurhållning föreslår Jordbruksverket och SVA bland annat att: • Det blir lag på att den som håller djur i kommersiellt syfte eller har ”annan omfattande verksamhet med djur” ska ha en skriftlig smittskyddsplan.

Planen ska uppdateras regelbundet och redogöra för hur man förebygger smittspridning och arbetar om man får in smitta. • Djurhållare måste se till att alla som arbetar med deras besättningar kan både den egna smittskyddsplanen och aktuella smittskyddsregler. • Ny-, till- och ombyggnad av till exempel stall och hägn ska idag godkännas av länsstyrelsen innan den påbörjas, för att säkerställa att den uppfyller kraven i djurskyddslagstiftningen – så kallad förprövning. Jordbruksverket och SVA vill nu införa krav på att förprövning för större stallar också görs utifrån smittskyddslagstiftningen. • Det offentliga kontrollsystemet för att se till att djurhållare följer de regler som finns inom djurhälsa och smittskydd ska förstärkas och utvecklas. Här menas till exempel

Jordbruksverkets kontroller av olika anläggningar med djur. • Möjligheterna för myndigheter att dela information med varandra för att förbättra smittskyddsarbetet förenklas.

FOTO: LINN SØRENSEN

SVENSKA BLÅ STJÄRNANS DAG 3 SEPTEMBER

Svenska Blå Stjärnans dag återuppstod förra året efter att ha varit i träda under många år.

Under den här dagen ska Svenska Blå Stjärnan synas på olika vis. Det kan vara att förbunden och ungdomsavdelningarna anordnar aktiviteter eller att de informerar om vår verksamhet på gator och torg. När vi närmar oss den 3 september kan du se på hemsidan svenskablastjarnanan.se vilka aktiviteter som ordnas. Vill du vara med och skapa aktivitet eller vara med och informera – hör av dig till ditt förbund/ ungdomsavdelning.