Fågelcentralen räddar vilda fåglar i nöd

”Nittio procent av skadorna beror på mänsklig aktivitet”

Fågelcentralen är en av Sveriges största rehabiliteringsstationer för vilda fåglar. Hit kommer varje år cirka 1 500 fåglar i behov av vård. Det är allt från sillgrisslor, måsar och duvor till kråkor och ugglor.

TEXT OCH FOTO: ANN-CHRISTIN MATHIASSON

Vägen till Fågelcentralen utanför Göteborg ringlar sig fram genom ett vackert skogs- och åkerlandskap. Vid vägs ände skymtar ett vitt hus och några rödmålade småhus. Denna fredag i april råder stillhet på gården och endast ett lågmält fågelkvitter hörs från en skogsdunge. – Just nu är det ganska lugnt, men på sommaren är det full rulle med alla fågelungar som kommer in. Vi brukar uppmana folk att vara vaksamma på om de verkligen är skadade eller övergivna. Vi vill ju inte ”kidnappa” några friska fåglar, säger Sofie Jonasson när hon möter upp på gårdsplanen. Sofie är en av Fågelcentralens viltrehabiliterare. I snart tjugo år har hon jobbat med att ta hand om vilda fåglar i nöd. – Antalet fåglar som kommer in har ökat kraftigt de senaste åren, men det beror nog på att fler människor känner till att vi finns. Vi får in fåglar från privatpersoner, men också från polisen och Svenska Djurambulansen.

HÄLFTEN REPAR SIG

Många gånger beror skadorna på människors vårdslöshet. Det kan handla om fåglar som flugit in i master, linor och byggnader eller skadats av oljeutsläpp eller i trafiken. De vanligaste skadorna är brutna vingar eller ben, och hjärnskakning till följd av krock med bilar eller fönsterrutor. – Ungefär hälften av fåglarna repar sig och kan släppas ut i frihet igen, men de med allvarliga skador måste vi avliva, säger Sofie. Fågelcentralen grundades 1987 av Göteborgs ornitologiska förening som ett projekt för att rädda den då utrotningshotade pilgrimsfalken. Men redan från start började allmänheten kontakta föreningen när de hittade skadade fåglar. – På ett år kunde vi få in 150 stycken. Det hände att folk kom hit och ställde kartonger med fåglar utanför dörren. Då förstod vi att det verkligen fanns ett behov av en plats dit man kunde vända sig för att få hjälp.

Matning och rengöring av burar upptar en stor del av Sofie Jonassons och Lina Paulssons arbetstid.

ÄVEN VILDA DJUR HAR RÄTT TILL VÅRD

År 2000 hade stammen av pilgrimsfalk återhämtat sig så pass att faran för utrotning var över, och numera är rehabilitering Fågelcentralens huvudsakliga uppgift. Sedan 2018 drivs verksamheten av organisationen Animals HOPE, en ideell förening som verkar för djurens bästa. Grundtanken är att även vilda djur har rätt till vård. – Nittio procent av skadorna beror på mänsklig aktivitet och då har vi också en skyldighet att försöka göra något åt dem. Vi arbetar i nära samarbete med veterinärer, djurvårdare och ornitologer för att kunna ge en så bra vård som möjligt, säger Sofie.

SKADEHUSET: FÅGLARNAS EGEN AKUTMOTTAGNING

När en fågel anländer till Fågelcentralen är Skadehuset den första anhalten. Det är fåglarnas egen akutmottagning där de undersöks, får ett journalnummer och förs in i protokoll. Därefter flyttas de till små burar där de får stanna så länge de har tejpade vingar och ben, eller tills de kan äta själva och inte längre behöver någon medicinering. – Matning och rengöring av burarna tar en stor del av vår tid. Det händer att vi får

Antalet fåglar som kommer in till Fågelcentralen har ökat kraftigt på senare år.

VILL DU STÖDJA FÅGELCENTRALENS VERKSAMHET?

Då kan du köpa deras almanacka för 2022. Den kostar 130 kronor inklusive porto. Man kan också donera ett belopp, bli månadsgivare eller bidra med sin tid genom att bli volontär. Läs mer på www.fagelcentralen.se

sondmata och har vi fågelungar behöver de matas var tjugonde minut, säger Sofie och berättar att maten består av fisk, kött, mask, frö eller vad den specifika arten kräver. Hon visar in i Skadehuset där ett gäng duniga duvungar ligger ihopkurade i två boxar med värmedynor. Mamman hade byggt bo på några lastpallar inne på Byggmax och personalen bad Fågelcentralen om hjälp. – Man kan inte bara flytta ett fågelbo, för då hittar inte mamman tillbaka. Så ungarna fick komma hit i stället och matas nu med en särskild duvvälling från flaska.

VIKTIGT ATT FÅGLARNA INTE BLIR TAMA

När duvungarna har vuxit till sig ska de få öva upp sina flygfärdigheter i stora voljärer innan de släpps ut i friheten igen. Sofie förklarar att en viktig del av rehabiliteringen är att fåglarna inte blir för tama. – Det är ju inga sällskapsdjur vi hanterar, utan vilda djur. Vi eftersträvar alltid att göra tiden här så kort som möjlig för att fåglarna inte ska bli präglade på oss.

MER ÄN BARA ETT JOBB

För Sofie är arbetet som viltrehabiliterare mer än bara ett jobb. Men varje år innebär en ständig utmaning för att verksamheten ska gå runt. Fågelcentralen får inga statliga medel utan är helt beroende av gåvor och donationer. – Varje bidrag är värdefullt och man kan också bli månadsgivare om man vill vara med och stötta oss. Vad ska man då tänka på om man hittar en skadad fågel? – Misstänker man hjärnskakning till följd av fönsterkrock kan man lägga fågeln i en låda i ett mörkt rum. Ofta kvicknar den till om den får sova några timmar och då har man gjort dagens goda gärning. Annars är man förstås välkommen hit med fågeln, säger Sofie.

FLER TIPS

• Oljeskadade fåglar ska man inte ta med hem och tvätta i badkaret. Kontakta i stället närmaste rehabiliteringsstation! • Ugglor bygger sina bon inuti ihåliga träd, men eftersom det är brist på sådana är det ett ökande problem att de väljer en skorsten i stället. För att undvika detta kan man sätta ett nät på skorstenen och låta gamla eller nedfallna träd ligga kvar i naturen. • Under sommarmånaderna brukar hundratals fågelungar som egentligen inte alls behöver hjälp, lämnas in till Fågelcentralen. Rådgör alltid med en viltrehabiliterare innan du tar upp dem.

Kontaktuppgifter till rehabiliterare runt om i Sverige finns på www.kfv-riks.se