Impuls 4, 2023

NUMMER 4 DECEMBER 2023 ÅRGÅNG 56

Dessuto

m!

S T U D IE ­ FÖRBUNDE NS ANSLAG

Ann Gomér

LÄTTLÄST INTE LÄTT LÄST EN TIDNING FRÅN STUDIEFÖRBUNDET VUXENSKOLAN

ULRIKA HEIE, FÖRBUNDSORDFÖRANDE SV

ALLTING HAR ETT SLUT...

NU GÅR 2023 mot sitt slut. Ett år som i­ nneburit väldigt många utmaningar, inte minst för folkbildningen runt om i hela vårt land.

Som förbundsordförande är jag stolt över all den verksamhet som görs till­sammans med alla engagerade människor. Jag ger inga exempel för jag menar verkligen er ­allihop.

Varmt tack till alla er studiecirkelledare som genom ert engagemang ger möjlighet för människor att växa genom kunskap, insikt och delaktighet!

”Varmt tack till alla er ­studiecirkelledare som ­genom ert engagemang ger möjlighet för människor att växa genom kunskap, insikt och delaktighet!”

Jag vet att många av er slitit hårt i av­ delningarna för att återta mycket av det som vi förlorade under pandemin och det har verkligen givit resultat.

I BÖRJAN AV hösten kom ett dråpslag för folkbildningen när regeringen på ett bräde skar ner statsbidraget med 250 ­miljoner kronor och planer på att dra ned lika mycket till under de kommande åren. Från cirka 1,8 miljarder till cirka 1,3 miljarder.

Det är oerhört kännbart för alla delar av folk­bildningen. Ett av de mindre studie­ förbunden har redan inlett sin avveckling.

Det blir viktigt att försöka säkerställa att den verksamhet som har funnits och som har fått människor att växa kan finnas kvar

2 | Impuls 4-2023

även om organisationen nu slutar finnas.

Men det är inte lätt när alla resurser hos alla studie­förbund dras ner.

NU ÄR TID för ett än mer aktivt påverkans­ arbete, det finns så mycket att visa på när det gäller folkbildningens värde och jag hoppas du varje dag gör något för att visa på det.

Vi är en stark organisation som har funnits länge och nu jobbar vi i SV för att våra fyra profilområden – funktionsrätt, föreningsliv, integration och landsbygder – ska formeras så att de blir vårt inspel som verksamhets­åtagande i ett nytt statsbi­ dragssystem och det finns ett starkt engage­ mang för detta i hela SV.

I stället för tre korta blir det denna gång en dikt:

Studiecirkeln vers 1, 7 och 8 Det var blott några stycken, ett dussin knappt.

EFTER 56 ÅR med tidningen Impuls är det med tungt hjärta jag också får meddela att det här blir det sista numret. Tidningen läggs nu ned på grund av budgetned­ skärningarna. Vi är många som upp­skattar den roll som Impuls har spelat. Här har vi kunnat läsa om allt spännande som ­händer runt om i hela vårt land. Men det finns andra former än tidning att ­kommunicera via. Nästa år kommer istället ett nytt ­digitalt nyhetsbrev som ett alternativ för vår ­kommunikation.

Så snart kommer en ny början! •

Det var långt mellan byarnas tjäll.

Men på halkiga vägar de kommo ändå till ett möte var torsdagskväll.

Och det var som om hela rummet blev fyllt av en hög förunderlig makt det var ungdomens heliga allvar, som än ej bränts till cynism och förakt.

Det var som en kväll när ­dimman är tät kring ensliga planer och hur, och man tänder en lampa – så stod det kring dem som en brinnande cirkel av ljus.

Kerstin Hed

SOM VID ALLA AVSLUT, ÖPPNAS DÖRRAR TILL NYA MÖJLIGHETER Detta blir det sista numret av Impuls. Tidningens nuvarande ansvarige utgivare Lisa Greve tackar för läsarnas stöd och kärlek.

NU NÄR VI håller det sista numret av Impuls i våra händer är det med varma och tack­ samma hjärtan som vi blickar tillbaka på de 56 åren av berättelser, kunskap och gemen­ skap som denna tidning har förmedlat.

Från starten 1967, har Impuls varit en kär vän och en pålitlig rådgivare fylld med

”Vi har delat skratt och ­lärorika stunder, och till­­s­ammans har vi byggt en gemenskap som sträcker sig över hela Sverige.” artiklar som berört, inspirerat och utmanat.

Vi har delat skratt och lärorika stunder, och tillsammans har vi byggt en gemenskap som sträcker sig över hela Sverige.

VI HAR SETT världen förändras omkring oss och Impuls har stått stadigt som en röst för kunskap och personlig utveckling.

Vi har firat framgångar, tagit oss igenom ­utmaningar och alltid strävat efter att vara

Impuls ges ut av Studieförbundet V­uxenskolan och kommer ut med fyra ­nummer per år. Tidningen görs av Liab, ­Liberal Information AB. Postadress Box 190, 101 23 Stockholm E-post impuls@sv.se Hemsida www.sv.se/impuls Ansvarig utgivare Lisa Greve lisa.greve@sv.se, 073-372 62 67

en källa till stöd och inspiration.

Många av er har varit med oss under en stor del av resan och för det är vi oändligt tacksamma. Era brev, era berättelser och er feedback har varit vår drivkraft och vårt ljus i mörkret. Ni har gjort Impuls till vad den är idag och för det säger vi hjärtligt tack.

Vi står nu vid ett vägskäl och med tyngda hjärtan tar vi farväl av den tryckta ­versionen av Impuls. Men som med alla avslut öppnas dörrar till nya möjligheter.

Vi ser fram emot att fortsätta vår resa till­ sammans i digital form och vi hoppas att ni kommer att följa med oss in i framtiden.

DETTA ÄR INTE ett adjö utan ett nytt kapitel.

Vi bär med oss alla de värdefulla minnen som Impuls har gett oss och vi ser fram emot att skapa nya i ett nytt digitalt nyhets­ brev.

Tack för er lojalitet, ert stöd och er kärlek till Impuls. Ni har varit en ovärderlig del av denna resa och vi är tacksamma för varje ögonblick som vi har fått dela med er. •

Lisa Greve är kommunika-

tionschef på Studieförbundet Vuxenskolan och ansvarig utgivare för Impuls.

Redaktör Christina Glassel christina.glassel@sv.se, 073-513 10 83

Impuls är medlem i Sveriges Tidskrifter.

Grafisk form och layout Liab

Avprenumeration Besök sv.se/avslutaimpuls och ange ditt ­prenumerationsnummer, återfinns på ­baksidan tidningen tillsammans med din adress. Följ instruktionerna på sidan.

Annonser christina@canmedia.se Tryckort V-TAB Vimmerby TS-kontrollerad upplaga 25 900 (2021) Vi förbehåller oss rätten att publicera allt material även i elektronisk form.

Redaktionen ansvarar inte för insänt, ej beställt material.

Prenumeration 120 kr/år, mejla prenumeration.impuls@sv.se

Omslagsbild Ann Gomér, vinnare av SV:s lättlästpris Foto Johan Bävman

Impuls 4-2023 | 3

Ann Gomér

”JAG UPPTÄCKTE ATT LÄTTLÄST INTE ÄR LÄTT LÄST” Att skriva lättläst är en svår konst. Det upptäckte författaren och f­ örläggaren Ann Gomér efter att ha gått en kurs i att skriva lättläst. Innan hon själv ­började skriva för många år sedan gjorde hon en ordentlig research på ­biblioteket. Tog ut tio slumpmässigt valda titlar från hyllan med lättläst och undersökte dem. Och insåg att många böcker inte var särskilt genomtänkta.

TEXT: Soledad Cartagena FOTO: Johan Bävman

DET ÄR EN glad och hedrad Ann Gomér som mottar Studieförbundet Vuxenskolans Lätt­ läst-pris 2023 för sin roman ”Rock­festen”.

Det är tredje boken i serien om grannarna på gruppboendet Bofinken. Läsaren lär känna fyra vänner i deras vardag med spän­ ning, romantik, bråk och försoning.

– Det är stort att få priset. Eftersom jag praktiskt taget bara skriver lättläst kan det inte bli bättre. Det är som en kvalitets­ stämpel på mitt författarskap. Juryn består ju till stor del av läsarna så det är ingen ­expert som har räknat ord. Utan läsarna som har tyckt att boken är värd ett pris, säger hon.

Inspirationen till karaktärerna på Bofinken har Ann Gomér hämtat från sin 21-åriga dotter, som har flera funktionsned­ sättningar, och hennes arbetskamrater på daglig verksamhet. Även de underbara och roliga människorna på dotterns gruppboen­ de har inspirerat henne. Hon har en känsla av att om man inte har varit i den världen

4 | Impuls 4-2023

och aldrig träffat personer med funktions­ nedsättningar är bilden att människor med Downs syndrom är glada och utvecklings­ störda.

– Det man inte förstår är att alla är olika individer precis som vi andra. Det var något som jag ville lyfta fram i boken om grannar­ na på Bofinken. Karaktärerna är olika och ändå tycker de om varandra och samarbetar och stöttar varandra. ”ROCKFESTEN” ÄR EN rolig, men också allvarsam, roman som tar upp teman som ­vänskap, att leva tillsammans och att kom­ promissa ibland. Humor är ett viktigt inslag i Ann Gomérs böcker. Det måste ­finnas något att fnissa åt, även om det uppstår konflikter och starka känslor. Hon beskriver sig själv som barnslig och lite larvig. Säger att hon skrattar ofta och mycket. Bilderna i ”Rockfesten” är färgglada och fulla av liv.

Men aldrig barnsliga.

– Jag och illustratören Carina Ståhlberg

Ann Gomér Född: I Stockholm Bor: I ett hus utanför Landskrona Yrke: Förläggare, författare, läromedelsförfattare Antal böcker: Bra fråga. Jag tror att det blir någonstans uppemot 40 titlar nu, lite beroende på hur man räknar.

Aktuell: Lättlästpriset 2023 och snart en ny bok om Doris.

Ann Gomér tilldelades nyligen Studieförbundet Vuxenskolans Lättläst-pris 2023 för sin roman ”Rock­ festen”. Hon har skrivit upp emot 40 böcker så här långt.

Fågelskådning är ett annat stort intresse.

Impuls 4-2023 | 5

”Det är som ett tärningsspel, om du kommer att bli introducerad för fler böcker överhuvudtaget.” förstår varandra. Jag säger till henne hur jag vill ha det. När jag får bilderna är det precis så som jag har tänkt.

Att skriva lättläst är en svår konst. Innan Ann Gomér började hade hon begränsad kunskap om vad det innebar. Eftersom hon inte vågade chansa gick hon en kurs i att skriva lättläst. Efter kursen gick hon till bib­ lioteket och tog ut tio slump­mässigt valda böcker från hyllan med lättläst.

– Jag ville göra rätt från början, under­ söka hur böckerna såg ut och hur de var skrivna. Då upptäckte jag att lättläst inte är lätt läst. Många av böckerna var långt ifrån lättlästa enligt det perspektiv som jag hade lärt mig på kursen.

EN NYANLÄND SOM ska lära sig språket behöver ha en annan bok än ett barn med dyslexi eller en person med intellektuell funktionssättning, konstaterar Ann Gomér.

När hon satt på biblioteket och tittade ige­ nom böckerna insåg hon att många inte var särskilt genomtänkta.

– Men det har skett en förändring inom området. Inte minst biblioteken har bättre koll idag på vad som står på lättlästhyllan.

Det är mer organiserat.

Förutom att ha dottern som inspirations­ källa utgår Ann Gomér ofta från sig själv när hon skriver. I ”Rockfesten” är Roger huvudperson. Han ska uppträda på en mu­ sikfest på sin dagliga verksamhet. Bandet ska komma överens om en låt. För Roger är valet lätt. Elvis är den bäste av alla artister.

Men det håller Ami i bandet inte med om.

Hon kan bara tänka sig sjunga ”Främling” av Carola Häggkvist. Roger vill sjunga med Ami. Men Carola är ju schlager, inte rock.

– Jag har själv spelat keybord och sjungit i band när jag var yngre. Det är killarnas värld och tjejerna får vara med på nåder.

De ska vara tysta. Därför ville jag att Ami ­skulle vara en tuffing som vägrar vara med om hon inte får sjunga ”Främling”.

Roger måste komma till henne med en ­kompromiss.

Ann Gomér tycker att det är viktigt

6 | Impuls 4-2023

med läsande förebilder för personer med ­intellektuell funktionsnedsättning även ut­ anför skolan. Så länge de går i skolan finns det böcker runtomkring dem. Men när de slutar och hamnar på en daglig verk­samhet kan tillgången till litteratur försvinna. Allt beror på om det finns personal på daglig verksamhet eller gruppboendet som är intresserad av böcker.

– Det är som ett tärningsspel, om du kommer att bli introducerad för fler böcker överhuvudtaget. Det är förfärligt. Jag försöker påverka biblioteken att vi ska ha läsecirklar för vuxna med funktionsnedsätt­ ningar. Och håller på att starta en bokcirkel i Helsingborg. Intresset är stort. Men det behöver jobbas på många fronter.

I VÅRAS VAR hon på ett författarbesök i Älmhult där hon träffade elever från an­ passad grund- och gymnasieskola för att prata om lättläst och vikten av att läsa. ­ – Klassen var fantastiskt, säger hon med värme i rösten. De var kreativa och ville läsa om bondgårdar, robotar, trafikolyckor och allt möjligt.

När hon kom hem ringde hon till ­A nnika Rehn, som också skriver lättläst, och ­berättade om mötet. Då sa hon ”varför kan vi inte låta dem skriva en bok där vi har gjort själva ramen?”. Hennes dotter är på en daglig verksamhet på en bondgård så hon visste hur det såg ut. Annika Rehn åkte till skolan och ritade på deras whiteboardtavla hur en bondgård ser ut. Eleverna hittade på själva handlingen som hon skrev ner till en historia. Carina Ståhlberg illustrerade bilderna och nu är boken färdigtryckt.

– Vi ska åka till Älmhult för boksläpp.

Klippa band, dricka bubbel och hålla tal.

För mig är det viktigt att öppna böckernas värld för den här målgruppen.

Nästa projekt är serien om Doris. En medelålders kvinna som kan bli svettig, stressad och irriterad när saker inte går som hon vill. Men hon gör så gott hon kan.

Oftast blir det ett lyckligt slut, skrattar Ann Gomér. •

Ann Gomér är även ägare till och förläggare på förlaget Bona Signum AB – Lättlästa böcker är ett viktigt demokratiskt medel för att få alla i vårt samhälle delaktiga i så hög grad som möjligt. Läskunnighet och att kunna språket är en förutsättning för att kunna ta del av viktig information.

Samtidigt kan man göra lättlästa böcker intressanta och roliga för läsarna så att det inte blir tråkigt eller arbetsamt att jobba med läsningen.

– Se till att böckerna har en förankring hos målgruppen i texten. Den ska vara relevant, intressant och språkligt sett tillräckligt lättläst ur flera olika perspektiv.

Och enormt viktigt är att texten berör på något sätt.

Vad betyder det med ett lättlästpris?

– Lättlästpriset är viktigt för att lyfta lättlästa böcker för vuxna med intellektuell funktionsnedsättning. Det är annars en grupp böcker och för­fattare som inte syns eller hörs särskilt mycket.

Det är dessutom förmodligen den minst lönsamma genre man kan ägna sig åt som författare.

Lättläst

”VI TYCKER G­ ENUINT OM ATT LÄSA L­ ÄTTLÄST” Bibliotekarierna Emma ­Oskarsson och Andreas ­Johansson ­brinner för lättlästa böcker.

Foto: Caroline Fajte

Bibliotekarien Emma Oskarsson på Komvux SFI Södervärn i Malmö har arbetat med lättläst i över 15 år. Om hon jämför då och nu ser hon en stor förändring.

– När jag började arbeta med lättläst 2009 fanns i stort sett bara LL-­förlaget som vände sig till en bred målgrupp.

Det var inte bara SFI som var i fokus för dem. På skolbiblioteket hade vi ett magert utbud med lättläst. Idag har vi en hel vägg med böcker.

EMMA OSKARSSON TROR att inställ­ ningen till lättläst är mer positiv idag.

Det fanns länge en bild hos en del lärare att lättläst bara var bearbetade klassiker. För många har det tagit lång tid att förstå att det finns berättelser som är skrivna i original. För det var nästan alltid klassiker som bearbeta­ des för 15 år sedan.

– Nu finns det fler skickliga för­ fattare som har förstått lättläst. Och fler etablerade författare som skriver lättläst.

Det händer att elever som inte vet att det finns lättlästa böcker går till barnavdelningen. Kollegan Andreas Johansson tror inte att det är bra för självförtroendet som vuxen att läsa böcker som vänder sig till sexåringar.

Så sent som förra veckan kom en elev med en Börja-läsa bok och frågade honom om det fanns något annat.

– Jag tror att elever kan tappa sugen om de läser böcker som vänder sig till barn. Dessutom kan språket vara för svårt för dem. Emil i Lönneberga exempelvis har ålderdomliga ord som

är svåra för eleverna att förstå, säger Emma Oskarsson.

De köper in det mesta från Vilja förlag och LL-förlaget. Några enstaka titlar från Argasso kan passa deras elever även om de kan vara lite för svåra. Men eftersom Hegas och Nypon vänder sig till en yngre målgrupp ­köper vi från dem in titlar som inte ­ligger på de lägsta nivåerna.

EMMA OSKARSSON OCH Andreas Johansson läser i stort sett allt som de köper in. De regelbundna bokcirklarna som de har med lärarna är viktiga. I samtalen med dem får de höra vad de har tänkt på kring exempelvis språket.

Diskussionerna kan vara till hjälp när de tipsar om böcker eller när eleverna vid bokhyllorna frågar efter titlar som är på deras nivå.

– Lärarna ser den pedagogiska funktionen och sådant som vi biblio­ tekarier inte alltid tänker på. Hela det läsfrämjande arbetet underlättas av

deras input, säger Andreas Johansson.

När Emma Oskarsson läste om priset första gången tyckte hon att det var kul att lättläst lyftes. Hon bru­ kar skriva i flödet till personalen om priset. Både hon och kollegan Andreas Johansson tycker genuint om att läsa lättläst. De är överens om att när det är bra är det riktigt bra.

– Jag gillar formatet. Att det är avskalat och kortfattat, men att det är ändå en solid berättelse, säger Andreas Johansson.

– Då kommer kärnan fram. Men allt skrivs inte på näsan. Författaren måste verkligen tänka till vad hen vill berätta, fyller Emma Oskarsson i.

LL-FÖRLAGET HAR EN referensgrupp där båda sitter med. Sist fick de frågan vad de saknade i den lättlästa ut­ givningen. Svaret från bibliotekari­ erna var unisont lättlästa noveller och dikter.

Soledad Cartagena

Impuls 4-2023 | 7

Lättläst

LILJAN TIPSAR OM LÄTTLÄSTA BÖCKER Impuls har besökt Klubb Liljan på Liljans dagliga verksamhet i ­Hägersten och låtit några av deltagarna ge Impuls läsare ett lättläst boktips. Flera av deltagarna är också med i Liljans bokklubb, som just nu läser ”Janne min vän” av Peter Pohl.

”Ambulansnatt” av Annie Anderberg, bild Helen Lumholdt (LL-förlaget)

”Säga ja, säga nej. Vem ska få krama mig” av Margot Granvik (LL-förlaget)

– Man lär sig om ambulanser och sjukhus. Jag har varit på sjukhus och min systers barn har åkt ambulans.

– Man lär sig att man får säga nej och det tycker jag är bra. Vi har också läst boken i en studiecirkel.

Varför är det bra med lättlästa böcker?

– De har bra text och är lätta att läsa.

Varför är det bra med lättläst?

– Det är många bilder och lätt att förstå. Jag kan inte läsa och då är det bra med många bilder.

a Jessica P

vlov

sson Micke Jon

”Ät lätt och rätt” av Lalle Lindström (LL-förlaget) – Man lär sig mycket om mat. Den ­inne­håller recept och vi har använt den i vår matlagningskurs.

Varför är det bra med lättlästa böcker?

– De är lätta att läsa och är lätta att förstå men jag skulle nog läsa lika många även om de inte var lättlästa.

Eli sabeth

Hult

”Vad händer på slottet” av Anki Almquist, bild Helen Lumholdt (LL-förlaget)

”När djuren är sjuka” av Margareta Lithén och Olof Näslund (LL-förlaget)

”Festa och fira! Årets högtider då och nu” av Marita Lindqvist (LL-förlaget)

– Jag har sett kungen på teve och han ­f yller 50 år på tronen. Han är bäst och ­verkar snäll. Jag har lärt mig mycket om ­honom.

– Jag tycker om djur och bilder. Katter är mitt ­favoritdjur.

– Man får lära sig mycket om alla högtider. Jag brukar fira Ramadan och idag (den 4 oktober, reds anmärkning) är det kanelbullens dag.

Varför är det bra med lättlästa böcker?

– Man förstår mer av det som står i böckerna. an Mark u s J

os

8 | Impuls 4-2023

Varför är det bra med ­lättlästa böcker?

– Det är bra med lättläst och det är bra med många bilder.

Nil s Gidlu

nd

Varför är det bra med lättlästa böcker?

– Det är lagom mycket text och många bilder. d Maher Ab

ellatif

VARFÖR SATSAR NI PÅ LÄTTLÄST? Elisabeth Grunditz, vd, Idus förlag – Vi vill möjliggöra för fler att hitta glädjen och trösten i att läsa. I skenet av det är det självklart att satsa på genren lättläst. Den passar för en bred målgrupp, både för dem som precis håller på att knäcka läskoden samt för dem som är läsovana eller håller på att lära sig svenska.

Hur gör ni urvalet?

– Vi antar manus och ger ut böcker som tänder både förlagets, författarnas och förhoppningsvis läsares stjärnögon. Det gäller för alla våra böcker, från pekböckerna till vuxentitlarna.

Vad betyder det med ett lättlästpris?

– Ett lättlästpris är ett fint sätt att lyfta en typ av böcker som hjälper många att upptäcka läsning och böckers fantastiska förmåga att lära ut, ge igenkänning, egga fantasin och drömma om något annat eller större.

Vilken är er främsta målgrupp?

– Målgruppen för våra böcker är läsare i alla åldrar och en av våra utgivningsinriktningar är lätta böcker om svåra saker. Där är målgruppen de som går igenom en svårighet i livet och behöver hjälp. Även skola, förskola och bibliotek är viktiga målgrupper då det är viktigt att böckerna finns där när något svårt inträffar och böcker kan vara en hjälp.

Maria Ramdén, förläggare, LL-förlaget Varför satsar ni på lättläst?

– För att fler ska få tillgång till bra ­litteratur. LL-förlaget är en del av ­Myndigheten för tillgängliga medier och vi har ett uppdrag från regeringen att ge ut lättläst litteratur om behoven inte tillgodoses på den kommersiella marknaden.

Hur gör ni urvalet?

– Vi har en ganska liten utgivning, så varje utgivningsbeslut är viktigt. Vi

fattar våra utgivningsbeslut i tät dialog med både läsare och förmedlare, till exempel bibliotekarier och lärare. Vi försöker också att i möjligaste mån spegla utgivningen av allmänlitteratur. Även den som har behov av lättläst ska kunna hitta böcker som är relevanta i vår omvärld och samtid – precis som på bokmarknaden i övrigt.

Vad betyder det med ett lättlästpris?

– Ett pris är alltid peppande och ett kvitto för både författare och förlag.

Men framför allt betyder Lättlästpriset förhoppningsvis att fler läsare och förmedlare får upp ögonen för att lättläst har mycket att erbjuda läsare med olika behov och förväntningar.

Vilken är er främsta målgrupp?

– I dagsläget ger vi ut lättlästa böcker för unga vuxna och vuxna, primärt för läsare med intellektuell funktionsnedsättning eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, för läsare som är nya för svenska språket och läsare med demens.

Emma Holmström, marknadschef, Hegas – Starka läsare formar framtiden. Varje barn och ungdom har rätt att hitta till läsningen efter sina förutsättningar.

Vägen dit går genom läslusten. Lättläst hjälper barn och unga som kämpar med läsningen oavsett anledning att väcka sin läslust. Därför behöver vi lättläst litteratur lika smaskiga som muffins i stället för torra knäckebröd.

behovet av lättläst på allvar vilket gör oss glada. En bra bok är en läst bok.

Vilken är er främsta målgrupp?

– Barn och unga som av olika anledningar kämpar med läsningen. Från funktionsvariation till ovana läsare, alla har rätt till att bli sitt allra starkaste läsande jag.

Marie Tomicic, vd, Olika förlag Varför satsar ni på lättläst?

– Två skäl. Det ena hänger samman med digitaliseringen och att barn är vana vid att saker går snabbt. Därför behöver det finnas böcker som inte upplevs som tråkiga. Det andra skälet är att fler barn ska kunna ta del av berättelserna, barn som nyligen kommit till Sverige eller har funktionsnedsättningar.

Hur gör ni urvalet?

– Vi väljer ut en bra berättelse, det är det viktigaste, och sedan jobbar vi med språket.

Vilken är er främsta målgrupp?

– Barn mellan 6-9 år är den grupp som vi jobbar mest med. I de böcker som riktar sig till tonåringar har vi jobbat med språk och stycken. Just för att det ska vara enkelt att ta till sig viktiga budskap.

Hur gör ni urvalet?

– Genom omvärldsbevakning, mer omvärldsbevakning och ännu mer omvärldsbevakning. För barn och unga som kämpar med läsningen är rätt bok på rätt nivå med rätt ämne ännu viktigare. Just för att sänka tröskeln till läsningen och väcka läslusten.

Vad betyder det med ett lättlästpris?

– För oss betyder det att man börjar ta

Impuls 4-2023 | 9

Lokal kraft

INBLICK

Vill du tipsa om SV:s lokala aktiviteter & nyheter?

Mejla impuls@sv.se.

Hoppas vi hörs!

Inspireras av SV:s verksamheter från norr till söder.

KULTURHÄLSA TAR VARA PÅ DET LUSTFYLLDA Kulturhälsa tar vara på det friska och luftfyllda hos äldre med eller utan kognitiv svikt samt personer med ­intellektuell funktionsnedsättning.

Foto Camilla Lucchesi

Kulturhälsa är ett projekt och en ny studiecirkel inom funktionsrätt i SV Gävleborg som handlar om att ta vara på det friska och lustfyllda i gemenskap med andra.

Målgruppen är äldre personer med eller utan kognitiv svikt samt perso­ ner med intellektuell funktionsned­ sättning. Studiecirklarna, som i dag är fem till antalet, äger rum på boenden och dagverksamheter i Gävle och i Söderhamn.

Allt som allt handlar det om tio ­träffar med blandat innehåll; musik, dans, måleri, lera, högläsning och samtal, ett smörgåsbord där del­

10 | Impuls 4-2023

tagarna får prova på olika kulturella aktiviteter vid varje cirkeltillfälle.

– Det hela är ett internt utveck­ lings- och pilotprojekt för att jobba fram ett sätt att arbeta och är tänkt att längre fram föras ut till hela SV-lan­ det, säger Camilla Lucchesi, verksam­ hetsutvecklare på SV Gävleborg och som själv leder en av grupperna.

HON BERÄTTAR ATT när det gäller till exempel poesi arbetar man med kända barnramsor. Deltagarna får också uti­ från kort säga ord som sedan formas till gruppens egen poetiska text.

– Det är så roligt att se hur vissa deltagare plötsligt utvecklas. När en

person som inte pratar fick en maracas i sin hand yttrade hen en hel mening med klar stämma. Det visade sig att hen tidigare hållit på med musik och instrument.

När de första tio träffarna är av­ klarade får varje grupp välja vilket ämne som man vill gå vidare med och så skräddarsyr man en fortsättning med just dessa aktiviteter.

– Projektet är redan nu mycket uppskattat. Många ur personalen på boendena kommer och är med på träf­ farna och vi har också fått en förfrågan från en demensförening som skulle vilja prova på detta, säger Camilla ­Lucchesi. •

Foto: © Maria Axelsson

CIRKELN SJÄLVKLART VERKTYG Morup-Stafsinge hembygdsförening har tilldelats SV Hallands förenings­ stipendium 2023. Detta för att man har visat prov på stor skicklighet att engagera sig inom ett flertal ämnesområden.

Digital sameslöjd

Föreningen har sedan många år även sett studiecirkeln som ett användbart och

SV Västerbotten har i höst startat

självklart verktyg i sin verksamhet.

digitala samiska slöjdträffar. Bak-

Hembygdsföreningen har legat i fram-

grundstemat för höstens träffar är

kant när det gäller att digitalt visualisera

sydsamiskt sommar­barmkläde.

sin hembygds kulturarv för såväl sina

– Det viktigaste är dock att träffas,

medlemmar som för allmänheten. Man

samtala och samtidigt slöjda. Det be-

har en informativ, kvantitativ, kvalitativ

höver naturligtvis inte vara ett som-

och kontinuerligt uppdaterad hemsida,

fiskeläget Glommen) vid sitt ”tillhåll”

marbarmkläde utan man kan ta det

en Facebook-sida med drygt 200 följare

Gamlestugan – före detta skolhus och

och en Youtube-kanal, där föreningen

konstnären Axel Anderssons (AXA) hem.

publicerar intressanta klipp från förr och

Föreningen var även en av de första att

nu om det lokala livet inom bland annat

anamma hembygdsrörelsen och SV:s

kultur, hantverk och turism.

erbjudande om att i processform börja på

Dessutom har föreningen genomfört stu-

ett föryngrings- och förändringsarbete

diecirklar i ”mårpekanska” (en dialekt som

för att attrahera nya medlemmar.

talas i Morups socken i Halland, inklusive

Stipendiet är på 10 000 kronor. •

som man håller på med för stunden, säger Patricia Sydlén, verksamhetsutvecklare SV Västerbotten.

Tanken är att man ska hinna med fyra digitala träffar före jul. Första träffen var elva personer med, men redan till den andra hade antalet nästintill fördubblats. Ryktet om träffarna har spridit sig snabbt och man har även haft deltagare från Norge med.

SV samarbetar med Vindelns kom-

Louise Axelsson, ledamot, och Kjell Carlsson, sekreterare, från Morup-Stafsinge hembygdsförening tar emot stipendiet.

USA-NÖRDAR I Katrineholm finns ett gäng riktiga USA-

”Den vita stormen: rasismens historia och

nördar som träffas med v­ arannan vecka.

USA:s fall” av journalisten och författaren

mun, som är förvaltningsområde för

– Det hela började med en digital cirkel

Martin Gelin. Även han var med på länk

samiska, i det här projektet, som i

under pandemin. Det hela var ett litet

från USA vid ett möte.

första hand riktar sig till minoritets-

hugskott från min sida, säger Johannes

Just nu har man boken ”Illusionen om

gruppen samer. Det delfinansieras

Mattisson, verksamhetsutvecklare på SV

den amerikanska freden” på gång och

med stöd av medel för minoritets-

Sörmland och själv en av USA-nördarna.

de bägge författarna Frida Stranne och

språk från Folkbildningsrådet.

Då läste man tillsammans boken ”USA

Trita Parsi kommer även de att medverka

Det är också Vindelns kommuns

– från koloni till stormakt” av Lennart

under terminen.

minoritetssamordnare Sara Larsson

Pehrson. Och för att få veta mer om den

– Och så lyssnar vi självklart alla på USA-

som leder träffarna. Även om cirkeln

nya världen och invandringen till USA fick

podden på Sveriges radio, berätta Johan-

man digitalt vid ett tillfälle med sig Håkan

nes Mattisson.

Nordmark från Utvandrarnas hus i Växjö

Han funderar nu som bäst på hur man ska

som berättade allt om detta. Efter ett års

fortsätta cirkeln nästa år. En tanke är att

uppehåll ville alla ses igen och fortsätta

fortsätta som en hybrid-cirkel, alltså med

med bokläsandet och diskussionerna.

några fysiskt på plats i Katrineholm och

Därefter har man hunnit med att läsa

ytterligare några med digitalt. •

hålls på svenska händer det titt som tätt att deltagarna talar sydsamiska med varandra.

– Vi har visat filmer och diskuterat kring dessa och kring hur man löser olika problem som kan uppstå, säger Patricia Sydlén. Det har blivit så ­populärt att vi troligtvis fortsätter även nästa termin. •

Impuls 4-2023 | 11

Gemensam styrka

ÖVERBLICK

Smått och gott om förbundets ­verksamhet på nationell nivå.

IMPULS LÄGGS NER EFTER REGERINGENS ­ÅTSTRAMNINGAR Foto: Gustav Gräll

I din hand håller du sista numret av ­Impuls. Att producera en tidning är kostsamt och sämre tider väntar i och med politiska beslut som direkt på­ verkar inte bara SV utan alla studieförbund. Men framtiden är ändå ljus och nya tider med moderna kommunikationsvägar ska snabbare och mer riktat nå cirkelledare och cirkeldeltagare.

På förbundsstämman i maj ­beslutades att förbundet i sitt arbete ska ­prioritera landsbygder, funktionsrätt, integration, och föreningsliv. Dessa fyra profilområden kommer att även fortsatt vara i fokus.

Men sedan ­regeringen i höstas kom med sitt beslut om nedskärningar av statsbidraget till studieförbunden har SV tvingats se över vilka ­kostnader som kan kapas utan att störa den ­huvudsakliga verksamheten.

ATT PRIORITERA VERKSAMHETEN är, enligt Linus Olofsson, tillförordnad förbundschef på Studieförbundet Vuxenskolan, ett viktigt fokus. Impuls har i första hand riktat sig till cirkel­ ledarna och då är det också angeläget

12 | Impuls 4-2023

Linus Olofsson, tf. förbundschef på Studieför­bundet Vuxen­skolan, ­berättar om ­beslutet att lägga ned ­t idningen Impuls.

att ersätta den kommunikationen med någonting annat.

– Vi sparar mycket pengar på ­papper och porto genom att inte skicka ut tidningen och kan samtidigt vinna en hel del på den digitala kommunika­ tionsmöjligheten. Om vi skräddarsyr artiklar och göra anpassningar till cirkelledarna kan vi stärka förenings­ kunskapen genom exempelvis riktade nyhetsbrev och direktkommunikation till cirkelledarna. Och även ge stöd genom speciella studiematerial som komplement, säger Linus Olofsson.

Hur kommer cirkelledarna att hitta till de nya kanalerna?

– Vi kommer främst att använda oss av mejlkommunikation. Sen finns ju fortfarande din kontaktperson på SV lokalt som stöd och hen kan även bistå med kunskap. Skillnaden är att det inte dimper ner en tidning i

”Skillnaden är att det inte dimper ner en tidning i brev­lådan fyra gånger om året utan att kommunikationen i stället sker i mejlform.” brev­lådan fyra gånger om året utan att kommunikationen i stället sker i mejlform, säger Linus Olofsson.

Regeringens nedskärning kommer för 2024 att innebära ett ekonomiskt tapp på ungefär 48 miljoner kronor för Studieförbundet Vuxenskolan. En betydande summa för verksamheten och som sannolikt gör att även fler kostnader kan komma att ses över.

För SV står lokaler och personal för de största kostnaderna och enligt Linus Olofsson kan man också behöva se över de bitarna, även om den lokala förankringen på landsbygden kommer att stå högt i prioriteringen.

– I vissa områden finns kontexter

som är mer baserade på dem som ­jobbar i en specifik bygd och där cir­ kelledare kan dra nytta av varandras er­farenheter och kontaktnät. Det finns redan idag avdelningar som jobbar med kompletterande information och ­nyhetsbrev till cirkelledare i sitt om­ råde och det tänker jag att vi har alla möjligheter att göra mer och kanske mer riktat. I dag utgår breven ofta med inbjudningar till utbildningar eller olika arrangemang, men det skulle lika gärna kunna handla om metoder eller material som passar just i ett område, menar han.

Kommer ni att behöva stänga några lokala kontor?

– Nej, det är i alla fall inte strategin, men det kan komma att bli sådana förändringar också. Framför allt handlar det om att se över beläggning­ arna, alltså hur mycket nyttjar vi den här l­ okalen och är den ändamålsenlig, säger Linus Olofsson och fortsätter: – I dag är också verksamhets­ utvecklarrollen mer mobil. Ofta jobbar vi ju över stora geografiska områden och bemannar kontoret bara några timmar i veckan. Kontakten med verk­ samhetsutvecklarna är ju inte kopplad till om det finns ett kontor eller inte. I dag har vi bemanning i de flesta kom­ muner, men om några år kan vi, om vi tittar tillbaka, kanske se att vi har ett färre antal bemannade kontor men lika många studielokaler.

Just nu är arbetet i full gång med att utveckla den nya hemsidan som beräknas lanseras under våren 2024.

Där kommer en tydlig plats för cirkel­ ledare att finnas och förutom det även information, artiklar och tips. Den nya hemsidan kommer att vara navet i informationen.

– Våra cirkelledare drivs till stor del inte av ekonomin utan av ett enga­ gemang och deras drivkraft kan inte en budgetproposition påverka. Den kanske till och med blir ännu större och starkare nu när vi lever i en tid med många oroligheter, avslutar Linus Olofsson. •

Impuls 1967 hölls ett stormöte på Hotell Malmen vid Medborgarplatsen i Stockholm. Svenska Lands­bygdens Studieförbund (SLS) och ­Liberala Studieförbundet (LiS) skulle gå ­samman och bilda Studie­förbundet Vuxenskolan. På samma möte b ­ eslutades också att slå samman de båda för­bundens tidningar, LiS-­Cirkeln och Studiekontakt, och en helt ny tidning som fick namnet Impuls grundades.

Medan de båda föregångarna varit mer interna tidningar ville man nu att Impuls, förutom att finnas till för cirkelledarna, skulle vara en proaktiv och stark röst i kultur- och samhällsdebatten.

Nyttan med folkbildning skulle spridas och tidningen skulle hållas på en armslängds avstånd från organisationen.

Impuls syfte, utseende och utgivningsfrekvens har under åren genomgått olika förändringar, men att tidningen ska finnas till för cirkelledarna och samtidigt sprida ­nyttan med folkbildningen har alltid ingått i tidningens uppdrag.

Impuls drevs i SV:s regi ända fram till 2019 då man beslutade att lägga ut produktionen. Sedan dess har Liab Liberal I­ nformation AB gjort tidningen, på uppdrag av och i samråd med ­Studieförbundet Vuxenskolan.

Impuls 4-2023 | 13

Folkbildningens anslag

STUDIEFÖRBUNDEN­ HAR EN VIKTIG ROLL ATT SPELA Studieförbunden hårdbantar efter regeringens kraftiga ­neddragningar av anslagen. Vad kommer detta att betyda för ­folkbildningen, för integration och för demokratiutveckling? ­Impuls ställde frågorna till utbildningsminister Mats Persson (L).

TEXT: Jan Fröman FOTO: Ninni Andersson/Regeringskansliet

RUNT OM I landet arbetar studie­ förbunden med att hårdbanta sina budgetar inför nästa år. Besparingarna i regeringens budget är minst sagt kännbara, för 2024 blir det totalt en neddragning med 250 miljoner kronor, året därpå 350 och 2026 500 miljoner.

Studie­förbundet får ta hela besparing­ en medan folkhögskolorna får något ökade medel.

Samtidigt ökar antalet deltagare i studieförbundens kurser, även om det fortfarande är en bit kvar till de nivåer som rådde före pandemin.

Hur p ­ åverkar minskade a ­ nslag möjligheterna att denna ökning ­fortsätter?

– Det finns sedan pandemin en större trend där människor tycks ha bytt en del vanor, antalet besök på musikspelningar har minskat liksom en nedgång av an­talet föreningsaktiva.

Det är svårt att sätta fingret på vad detta beror på. Nedtrappningarna av studieförbundens anslag gör att man ­behöver prioritera i verksamheten.

14 | Impuls 4-2023

Huru­v ida det påverkar antalet del­ tagare är mycket svårt att säga. I detta avseende tror jag att Studieförbundet Vuxenskolan k ­ ommer väl ut, säger utbildningsminister Mats Persson (L) till Impuls.

Vilka konsekvenser beräknar ­regeringen att neddragningen kommer att få för folk­bildningens ­möjligheter att stötta civil­samhället och demokratiutvecklingen?

– Det är riktigt att det sker en omprioritering där anslaget till studie­

”Hur innehållet i verksamheterna ser ut styr inte politiken över...” förbunden minskat. Däremot får folkhögskolorna ett permanent höjt grundanslag med 100 miljoner kronor per år, vilket möjliggjorts genom upp­ delningen av statsbidragen. Därtill gör

regeringen en omfattande satsning på yrkesutbildningar med vetskapen att de leder till jobb.

– Sammantaget ges fortfarande över fyra miljarder kronor till folkbild­ ningen, vilket är en ansenlig summa pengar som kommer möjliggöra fortsatt betydande verksamhet runt om i landet. Hur innehållet i verksam­ heterna ser ut styr inte politiken över, utan där har verksamheterna själv ett ansvar i att prioritera mellan olika intressen om det behövs.

Vad vill regeringen vinna med att flytta över fördelningen av anslag från Folkbildningsrådet till riksdagen, trots att tunga remiss­instanser som Sveriges kommuner och regioner (SKR), Studie­ förbunden i s­ amverkan, Stockholms och Malmö k ­ ommuner är negativa till ändringen?

– I grunden är studieförbundens och folkhögskolornas uppdrag och ­verksamhet väldigt olika, vilket är bakgrunden till ­regeringens beslut om

att dela upp anslagen. Folkhögskolan är en frihetlig aktör inom det svenska skolsystemet som ger många elever en andra chans att få ett betyg eller möjlig­heten att utbildas i ett hantverk.

Studieförbunden å sin sida har en bre­ dare roll att bilda allmänheten.

– Genom denna förändring har vi kunnat möjliggöra en permanent förstärkning av folkhögskolorna med 100 miljoner kronor per år, säger Mats Persson.

Efter tidigare upptäckt fusk inom studieförbunden har regeringen skärpt kontrollen. Innebär neddragningarna i årets budget att den kontrollen inte har varit tillräcklig?

– Den granskning som Riksrevisio­ nen gjorde 2022 av studieförbunden var en av de tuffaste jag läst. Jag tror att det var många inom studieförbun­ den som liksom jag själv blev genuint

”Studieförbunden å sin sida har en bredare roll att bilda allmänheten.” förbannade och ledsna över vad som framgick i den granskningen. Det var inte enskilda misstag som uppenbara­ de sig, utan ett systematiskt utnyttjan­ de av ett system byggt på tillit. Dessa uppgifter har vägts in i den översyn som nu görs. Jag kan som minister inte ignorera en rapport som visat att det förekommit ”brister i alla led”.

– Samtidigt vill jag framhålla att detta inte är huvudorsaken till om­ fördelningen av pengar, det handlar i grunden om att staten precis som hushållen inte har så mycket att röra sig med. Vi har gjort prioriteringen att yrkesutbildningar behövs i större skala för att motverka inflationen och arbetslösheten, det är där som peng­ arna nu används.

Vilken är enligt din uppfattning, inte nödvändigtvis regeringens, studieförbundens främsta uppgifter och inom vilka områden gör de mest nytta?

– Det är ingen hemlighet att mitt parti Liberalerna värnar om utsatta

Studieförbunden hårdbantar efter regeringens kraftiga ­neddragningar av anslagen.

Utbildningsminister Mats Persson svarar på varför och vad han tror det ­kommer att betyda för ­folkbildningen.

grupper. I mina ögon är verksamheten som drivs för dem med olika typer av funktionsvariation den som ger oss som samhälle mest. I många fall har de inte så många andra platser i sam­ hället där de kan få ha en meningsfull fritid, få en chans att blomma ut. Detta vet jag är något som jag delar med många, inte minst inom Studieförbun­ det Vuxenskolan. Det är också därför som jag har sagt att även om jag inte kan styra hur pengarna fördelas inom verksamheterna, skulle jag bli ytterst förvånad om det är de utsatta grup­ perna som folkbildningen själva väljer att dra ned på i första hand.

I många kommuner fungerar studieförbund och den kommunala kulturskolan som kommunicerande kärl. Betyder neddragningarna att regeringen förväntar sig att kommunerna tar ett större ansvar för de ämnen som ryms inom kultur­skolorna?

– Kulturskolan är en kommu­ nal uppgift och det finns inget som

”Både folkhögskolorna och studieförbunden spelar en viktig roll för integrationen...” hindrar kommunerna att även fort­ sättningsvis samverka eller uppdra åt ett studieförbund att utföra delar av dess verksamhet. Det är inte min sak att styra kommunerna, men jag tror att det vore nyttigt om fler kommu­ ner förlitade sig mindre på att staten ska komma med pengar till deras verksamheter. Det är trots allt en av grundtankarna med det kommunala självstyret, att man lokalt tar ansvar för sin egen kommun. Är folkhögskolorna viktigare än studieförbunden för integrationen?

– Både folkhögskolorna och studie­ förbunden spelar en viktig roll för in­ tegrationen, men på olika sätt, avslutar Mats Persson. •

Impuls 4-2023 | 15

Folkbildningens anslag

VI TROR PÅ DET FYSISKA MÖTET

Som alla andra avdelningar inom Studieförbundet Vuxenskolan kommer även SV i Uppsala län att behöva prioritera när statsbidragen krymper med start nästa år. En fördel finns det dock och det är att Uppsala kommun har beslutat gå in och öka kommunbidraget med en och en halv miljon kronor.

– Det är väldigt glädjande att kommu­ nen ser att vi gör nytta och vill stödja oss, säger avdelningschefen Fredrik Sjöberg. Dessutom har en annan ­kommun i regionen, Heby, beslutat återinföra det kommunbidrag som avskaffades för sex år sedan.

Uppsala styrs av en knapp majoritet som består av Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet med stöd av det lokala Utvecklingspartiet demokraterna. När det gällde att öka kommunbidraget till studieförbunden fick de dock med sig även Centern och Liberalerna.

– Liberalerna ville till och med höja med 4,5 miljoner, säger Fredrik Sjö­ berg. Moderaterna och Kristdemokra­ terna var lite mer återhållsamma. För att inte tala om Sverigedemokraterna.

SAMTALEN MED KOMMUNEN har hittills för SV:s del inte gällt specifika ämnes­f rågor. Men Folk­universitetet är en stor aktör inom SFI-undervisning och Studie­f rämjandet inom kultur­ skolan så det är väl inte uteslutet att sådana diskussioner kan förekomma på annat håll. Men även SV pratar med både kommunen och regionen om ökat samarbete på olika håll.

– Ett område är IOP, idéburet

16 | Impuls 4-2023

offentligt partnerskap. Där bidrar kommunen med pengar och en ideell organisation med genomförandet. Än så länge har inte SV i Region Uppsala någon sådan verksamhet, men bland andra Röda Korset och Stadsmissio­ nen har. En stor fördel med detta är att det går att teckna fleråriga avtal.

ETT PAR VÄL utvecklade samarbeten förekommer dock redan. I Uppsala driver SV ett ESF-projekt (ESF står för Europeiska socialfonden som driver utveckling och innovation för en inklu­ derande arbetsmarknad). Detta går ut på att få ukrainare i arbete och där har det redan skjutits till nya pengar. Och i Håbo kommun har SV ett lotskontor tillsammans med kommunen.

– Många flyktingar har väldigt låg tilltro till myndigheter och är vana vid att behöva använda sig av mutor för att få fördelar eller bara det som de har rätt till, säger Fredrik Sjöberg. Där kan Studieförbundet Vuxenskolan göra skillnad. Vi är inte en myndighet och det är lättare att kommunicera med oss än med till exempel Arbetsförmed­ lingen. Vi är helt enkelt den neutrala parten. Det har blivit mycket upp­ skattat både av nyanlända och av de på kommunen som är till för att hjälpa.

– Utan hjälp riskerar de både att oavsiktligt göra fel och att gå miste om sin rätt.

Trots att Studieförbundet Vuxen­ skolan i Region Uppsala uppskattas och har aktivt stöd från regionen och flera kommuner kommer Fredrik Sjöberg inte undan att göra ned­ skärningar i verksamheten när stats­ bidragen krymper.

– Det är för tidigt att säga exakt hur det ska bli. Det kommer att bli en flerstegsraket, men vi är inte klara med vare sig Sjöberg planering eller förhand­ F redr ik lingar. Men vi kommer de­ finitivt att satsa mer på olika projekt.

Kan det bli aktuellt med differen­ tierade deltagaravgifter? Till exempel högre avgifter för rena hobbykurser?

Fredrik Sjöberg är tveksam.

– De kurserna går redan idag med vinst och hjälper till att finansiera kur­ ser för den mer traditionella folkbild­ ningen.

HUR ÄR DET då med onlinekurser, kommer de att öka på bekostnad av det fysiska mötet? Då försvinner ju i alla fall lokalkostnaden.

– Vi tror på det fysiska mötet. Den traditionella studiecirkeln kommer inte att försvinna. Men visst finns det fördelar även med digitala kurser. När vi satsar mer på landsbygden innebär en onlinekurs att fler kan delta.

Fredrik Sjöberg beskriver hur en­ kelt det är för en småbarnsmamma på landsbygden att koppla upp sig för en kurs utan att behöva sätta sig i bilen och åka in till stan. Dessutom kan det i vissa fall finnas rent pedagogiska fördelar med en digital kurs.

– Vi hade en mangakurs där det visade sig att det var oerhört mycket lättare att följa läraren när en kamera filmade ovanifrån hur läraren målade.

I stället för att alla deltagarna skulle trängas runt hennes bord.

Jan Fröman

KALLDUSCH FÖR STUDIEFÖRBUNDEN Regeringens budget blev en kalldusch för ­studieförbunden. Impuls frågade Studie­ förbundet Vuxenskolans ­tillförordnade ­förbundschef Linus Olofsson hur cirkel­ deltagarna kommer att märka av de minskade ­statsbidragen.

– Engagemanget som cirkelledare eller del­tagare styrs inte av ekonomin, säger Linus Olofsson.

Men SV har ofta rollen som möjliggörare, som ett nav, och där kommer det naturligtvis att finnas färre förutsättningar att utnyttja stöd.

Vissa deltagare kan komma extra i kläm, till ­exempel deltagare med funktionsnedsättning ­eller utanförskap. Det kan även gälla ­mindre samhällen. I större städer finns en större ­marknad.

– På små orter kan allt kretsa kring studie­ förbundet. Där kommer vi att kunna se effekter på deltagarnivå när resurserna minskar.

Kan kategorier ställlas mot varandra, till ­exempel cirklar som stöttar demokrati­ utveckling mot rena hobbycirklar som ­vävning?

– Ja, det är klart att det kommer att göra det.

Man behöver samma peng, då måste man göra valet. Målet är att nå folk som står långt från folkbildningen idag.

Går det att höja deltagaravgifter?

– I vissa fall kan man höja deltagaravgiften, i andra fall kan det finnas projektmedel att söka på annat håll.

Linus Olofsson ser det som en möjlighet att på vissa orter helt enkelt förhandla med ­kommunen om hur minskade anslag till studieförbundet kan kompenseras med k­ ommunala insatser.

– Det är ett möjligt scenario, inte minst i små kommuner. Där måste vi se över verk­samheten.

Kan du tänka dig att förhandla med a ­ ndra studieförbund så att eventuella ned­skärningar på mindre orter sker ämnesvis? Om du tar alla engelska kurser så tar jag franskan och italienskan.

– Bra fråga. Jag tror det kommer att föras en del samtal mellan studieförbund. Men jag tror inte det kommer gå till rena förhandlingar om uppdelning.

Efterfrågat läsförståelsematerial!

Kompetensutveckling

TIPS & TRIX

Utveckla din kompetens och låt dig inspireras med böcker, appar, poddar och andra verktyg.

Glöm inte att gå in på sv.se/cirkelledare ibland. Här finns en hel avdelning med tips och trix bara för dig.

Folkbildningsrådets blogg

MISSA INTE SVT:S STORSATSNING

I detta nummer skrivs krönikan av Banar

Under 1,5 år har serien ”Historien om Sverige” spelats in på 200 platser i

Sabet. Den publicerades första gången

­Sverige. 300 experter har bidragit till att få all fakta på plats. I serien medverkar

på Folkbildningsrådets blogg, #folkbild-

också 1500 statister och programseriens berättare är Simon J Berger.

ning, som är väl värd ett besök. Många

Foto: SVT

fina ­blogginlägg om folk­bildning av ­inspirerande personer finns att läsa på folkbildningsradet.se.

BOKTIPS

Lättläst julklappstips Årets lättlästvinnare Ann Gomérs bok ”Rockfesten”, ­illustratör Carina Ståhlberg, och många av hennes a­ ndra lättlästa böcker finns att beställa på nätet.

Reflektioner

För ca 10 000 år sen levde Österödskvinnan utanför ­Lysekil.

Nyligen utkom Anders Tegnell med boken ”Tankar efter en pandemi” ­(Natur & Kultur). I den reflekterar han över S­ veriges vägval under pandemin och om det intresse som väcktes för hans person.

Boken är skriven med Fanny Härgestam.

Vill du se norrsken?

Vi går mot sol­maximum, ­under

STIPENDIUM FÖR FOLKBILDNING Här kommer ett tips för yrkes­aktiva på såväl museer och bibliotek som folkhögskolor, studieförbund och i annan folkbildningsverksamhet.

Snart kungör Föreningen för folkbildningsforskning (FffF) fjärde omgången av stipendiet ”Praktiknära forskning”. Stipendiet innebär vetenskaplig ­handledning för att förverkliga en forskningsliknande studie i eller nära den egna verksamheten 2024/2025.

Mer information om ansökan kommer. Håll utkik på www.folbildningsforskning.se

de närmaste åren k­ ommer fler och starkare norrsken att förekomma. I Carl Bergstrands ”Norrsken: Den heltäckande handboken” (Bokförlaget Max Ström) lär du dig allt om f­ enomenet och får även tips om du vill gå på norrskensjakt.

18 | Impuls 4-2023

För dig som i sista m ­ inuten jagar en kul a­dvents­kalender finns här en samling adventskalendrar med allt man kan tänka sig. Parfymer, choklad, kaffe, böcker och givetvis de t­ raditionella barnkalendrarna.

Bara surfa in på www.adventskalendern.se

40 år 19

Nyheter på lätt svenska!

• 8 Sidor är en nyhetstidning med kortare meningar och enklare ord.

• Tidningen kommer ut varje vecka.

• Språkhjälp och uppläsning finns på sajten 8sidor.se.

• Du kan ladda ner lärarhandledning, 8 Sidors nyhetsapp, quiz och korsord helt gratis.

• Digitala nyheter pubiceras varje vardag.

84–2024

7 nr

för endast

99:-

Beställ en prenumeration med QR-koden eller på webbplatsen: 8sidor.se/unik2023

ÖDEHUS SOM FÅR NYTT LIV GER BYGDEN FRAMTIDSTRO När det lyser i ett fönster och ryker ur skorstenen i ett hus som länge stått övergivet stärks bygdens självkänsla. Kulturarvsspecialisten Robert Danielsson är en nyckelperson för den rörelse som vill rädda ödehus. Han är en välkänd föredragshållare, bland annat inom ­Studieförbundet Vuxenskolan.

Den som dagligen ser ödehus hemma­ vid blir påmind om att bygden inte har någon framtid. Men det behöver inte vara så, anser Robert Danielsson,

20 | Impuls 4-2023

byggprojektledare och specialist inom byggnadsvård. Robert är flitigt anlitad som föreläsare. Inom SV har han berättat om att rädda ödehus vid några tillfällen, bland annat i Västergötland och nu i höst i Bengtsfors.

SOM ÖDEHUSENS ANTAGLIGEN främste beskyddare och för sitt engagemang för landsbygdsutveck­ ling utnämndes Robert till ”Årets Landsbygdsutvecklare 2021” av ideella föreningen Hela Sverige ska leva.

– Ett ruckel som blir restaurerat

kan vitalisera en hel bygd. Det blir en till familj som flyttar in med allt vad det innebär för skola, affär och service, säger Robert Danielsson.

STRAX UTANFÖR KALMAR såg han att det fanns många ödehus efter ett antal företagsnedläggningar. Det var sorgligt att se dem.

– Vad är det som gör att vissa områ­ den slutar funka? Hur kan man vända läget i en avfolkningsbygd, funderade han.

När Robert började skriva om bygg­

nadsvård i tidningen Gård & Torp upptäckte han att många gedigna hus stod övergivna runt om i landet. De borde kunna rustas upp och bli bostäder på nytt, insåg han. ­A ntalet ödehus beräknas vara runt 200 000. År 2016 startade han Face­ bookgruppen “Jag räddade ett ödehus”. Gruppen växte snabbt.

– Jag startade ett gräsrots­ projekt. Idag är 35 000 ­människor igång med att renovera ödehus och 20 000 människor letar efter ett hus att renovera, berättar han.

Robert Danielsson DET FINNS FLERA goda ­exempel på bygder som fått ett uppsving. Robert nämner Hållnäs i norra Uppland och Bråbygden i Oskarshamn.

Bråbygden fick ett uppsving efter att 14 byar ingått ett samarbete och flera ödehus räddats.

Flera kommuner har ­engagerat sig i frågan och genomfört inventeringar av sina ödehus. Intresset är så stort hos lokalbefolkningen på sina håll att man kan tala om en ödehusrörelse.

Det finns kommuner som tidigare har sagt sig ha bostadsbrist, men som blivit uppmärksammade på att det finns gott om övergivna hus i kommunen som går att rusta upp till bostäder. Frågan aktualiserades när kommuner letade bostäder under flyk­ tingkrisen 2015. En annan anledning till intresset för tomma hus är att det är dyrt att producera nya bostäder.

Brinner du för eget skapande?

Välkommen in i vår kreativa värld, fylld av skaparlust för stora och små sedan 1960.

Ålder: 52 Familj: 15-årig son.

Bor: Har två hus, ett 1700-talshus utanför E­ nköping och ett i ­Hyltetrakten i Halland. ”Det urbana livet är inget för mig”, säger Robert.

Gör: Besiktigar gamla hus och arbetar med utredningar och leder bygg­projekt, är dessutom föreläsare, skribent och författare.

Läser: Mest facklitteratur.

Tidigare arbeten: Med byggnadsvård på Riks­ antikvarieämbetet, ­Skansen och Svenska kyrkan.

TILL ÖDEHUSRÖRELSENS grundläggande idéer hör, förutom att rädda övergivna hus och återbefolka landsbygden, även att satsa på hållbart och återvinning.

– Gamla hus är ofta byggda av hållbara material som bara gör ett litet klimatavtryck att reparera, framhåller Robert Danielsson.

Sven Rosell

Bläddra online i årets julkatalog!

Integration

GULD SKAPAS I MÖTET MELLAN MÄNNISKOR I Älmhults kommun, belägen i utkanten av Kronobergs län, bor drygt 18 000 invånare. De flesta är infödda svenskar men många har sitt ursprung i ett annat land. I Älmhult har också SV i Kronoberg ett lokalkontor där Jenny Herz och ideella eldsjälar rycker ut när ­kommunens budget inte räcker till.

Här finns Ikea, ett av Sveriges största internationella företag, dit högutbilda­ de människor från hela världen söker sig. Här finns också människor som flytt från krig, våld och terror.

I SV Kronoberg drivs alla språk­ cirklar av ideella krafter och är gratis för deltagarna. Många cirkelledare är pensionärer som har tid och vill bidra. Andra är själva invandrare eller asylsökande, ofta med begränsade språkkunskaper, men med en vilja att bidra genom att leda ett språkcafé eller en bokklubb.

– Detta är speciellt här i Älmhult och vi har jobbat upp den här verk­ samheten. Vi har språkcaféer med olika teman och cirklar där man ­berättar om sitt barndomshem på svenska. Vi har grupper som läser den lättlästa tidningen ”8 sidor” och sedan diskuterar innehållet, berättar Jenny Herz, verksamhetsutvecklare, SV i Älmhult.

CIRKLARNA ÄR ÖPPNA för alla och inga förkunskaper eller krav på

22 | Impuls 4-2023

I SV Kronoberg drivs alla språkcirklar av ideella krafter. Många cirkel­ledare är pensionärer, andra är själva invandrare – ofta med begränsade språk­ kunskaper, men med en vilja att bidra genom att leda ett språkcafé eller en bokklubb.

Asylsökande Mirsada leder cirklar i svenska Efter att ha flytt från Albanien för snart sex år sedan är det fortfarande oklart om Mirsada Dushi och hennes familj får stanna i Sverige. Ett utvisningsbeslut har

”När möten sker mellan infödda svenskar, välutbildade invandrare från hela världen och flyktingar som flytt från krig och terror. Då sker något som blir väldigt spännande.”

visserligen kommit, men överklagandet tar tid och ligger nu för granskning i Europadomstolen. Under tiden fortsätter livet och vardagen för familjen Dushi. Barnen har sina studier och Mirsada fortsätter att lära – och lära ut svenska i SV:s regi.

Vad betyder det för ­andra asylsökande att se dig leda studiecirklar i

kunskaps­nivå finns. Det ställer höga Dushi. Hon är asylsökande från Alba­ krav på cirkelns utformning och det nien och bor med man och tre barn i är Jenny Herz medveten om. Till Älmhult sedan snart sex år tillbaka. exempel hade de i våras en cirkel där Mirsada Dushi pratar svenska och den generella nivån var låg, men där har lagt ner mycket tid på att lära sig en av deltagarna i princip pratade språket trots att hon saknar uppe­ flytande svenska. hållstillstånd.

– Det var en svensktalande kvinna från Polen vars man jobbade på JENNY HERZ FICK kontakt med Mir­ dagarna och barnen gick i skolan. sada Dushi via Kompis Älmhult, ett Hemma pratade de polska och projekt som SV drev och som själv fick hon sällan möj­ förde samman en svensk lighet till att öva på sin familj med en invandrarfa­ svenska, berättar Jenny milj som sedan träffades i Herz och fortsätter: studiecirkelform.

– Vi funderade över I somras fick Mirsada hur cirkeln skulle bli me­ Dushi möjlighet till att z ningsfull för henne och till leda en kurs i svenska. I r e H Jenny slut hittade vi på ett koncept början med endast några få där hon till varje lektion fick deltagare men hon blev snabbt popu­ förbereda och genomföra en egen öv­ lär och allt eftersom ryktet om henne ning på ungefär 15 minuter. spreds strömmade deltagarna till.

Sam­arbetet tog inte slut efter somma­ Är kommunen glad över hjälpen ren och tillsammans med Jenny Herz de får av er? jobbar de nu fram olika cirkelmaterial – Vi har mest kört detta på egen byggt på Mirsadas intressen. hand i SV:s regi och inte blandat in – Det är det här som är guld! När kommunen så mycket. Men vi har en möten sker mellan infödda svenskar, undersköterska som ideellt ska hålla välutbildade invandrare från hela cirklar i svenska för vårdpersonal. världen och flyktingar som flytt från Hon har jobbat 13 år i kommunen och krig och terror. Då sker något som blir sett en brist i svenskan hos många i väldigt spännande, avslutar Jenny den utrikesfödda vårdpersonalen. Det Herz. hjälpen vet jag att kommunen är glad för, säger Jenny Herz.

En annan cirkelledare, som Jenny Herz pratar varmt om, är Mirsada Christina Glassel

svenska?

a Mirsad

D u s hi

– Jag tror att de får motivation av mig och jag försöker att förklara hur viktigt det är att vi lär oss svenska.

Hur viktigt är det att själv integrera sig i samhället?

– Jag tycker att det är jättebra om man vill integrera sig i samhället men för att göra det måste man först försöka lära sig språket. Vi måste också lära oss att respektera de traditioner som Sverige har för vi har valt att komma hit. Då måste man skapa kontakt med svenska personer och respektera landets traditioner. Vi är alla olika men om vi respekterar varandra så brukar det gå bra att skapa bra relationer.

Mirsada har många tankar om vad hon vill göra framöver. Helst skulle hon vilja studera, men så länge hon saknar personnummer är det omöjligt.

– Jag brukar säga till alla att personnummer är som en nyckel som man kan öppnar dörrar med. Har man nyckeln är alla dörrar öppna, säger Mirsada.

På frågan om det är någonting ytterligare som hon vill ta upp svarar Mirsada att hon vill tacka Jenny Herz för att hon gav henne möjligheten till att leda ett språkcafé i somras.

– Det var jättebra för mig. Det är inte bra att bara stanna hemma och inte göra någonting och jag behövde inte personnummer för att kunna göra det, avslutar Mirsada.

Impuls 4-2023 | 23

Cirkelledarintervjun

SPRÅKET ÄR EN LEK Vad modiga ni är som har tagit er hit! Så inleder Kerstin Rauserk alltid sina cirklar i självbiografiskt skrivande.

Kerstin Rauserk har lett studiecirklar i Studieförbundet Vuxenskolans regi sedan början av 2000-talet i såväl Huddinge som i Göteborg. Hon är utbildad journalist från Nordiska folkhögskolan i Kungälv och det var en tidigare journalistkollega som ledde henne till SV där Kerstin fick överta hennes kurser.

Hon har jobbat med språket i många olika former, men den senaste tiden har det varit cirklar i självbiografiskt skrivande som stått överst på dagordningen i hennes roll som cirkelledare.

– Det är viktigt att känna till och veta mer om sig själv, säger Kerstin.

Många av dem som kommer till hennes cirklar kommer dit för att de vill skriva ned sin historia för barnbarnen eller spara viktiga dokument för framtiden. De flesta behöver framför allt hjälp med hur de ska börja och sluta sina historier. Men genom att lyssna på andras berättelser kan man också inspireras och komma vidare.

DET ÄR ETT brett spektrum av deltagare på dessa kurser. Här finns såväl 20-åringar som 85-åringar. Vissa vill även gå vidare och försöka ge ut det som de har skrivit.

Kerstin Rauserk har till och med haft med en och annan författare, som redan har gett ut böcker, men som inte riktigt har förstått hur processen fungerar.

– De yngre cirkeldeltagarna är öppnare och vågar lite mer. De äldre är mer försikti­ ga i sitt skrivande, troligtvis en effekt av den skola som de gick i. Det gäller att få dem alla att förstå att det här inte är blodigt allvar

24 | Impuls 4-2023

Kerstin Rauserk har jobbat med språket i många olika ­former, men den senaste tiden har det varit cirklar i själv­ biografiskt skrivande som stått överst på dagordningen.

och att man exempelvis inte behöver stava rätt hela tiden.

Det är dock inte alltid en dans på ­rosor att vara cirkelledare, berättar Kerstin ­R auserk.

– Många har historier som är så svåra att de inte vet om de ska vara kvar eller gå till en terapeut först. Jag har dock jobbat i vården i många år och är beredd att ta emot frus­

”Tänk om de kunde berätta och skriva ned sina historier om flykt och om hur det var att komma till Sverige.” tration. Man får vara både handledare och medmänniska ibland.

Kerstin Rauserk har också arbetat som lärare i svenska för invandrare (SFI). De som hon då hade att göra med är människor som hon verkligen saknar i sina cirklar.

Kerstin Rauserk – Tänk om de kunde berät­ ta och skriva ned sina histori­ Ålder: 59 år er om flykt och om hur det var Yrke: Journalist att komma till Sverige. Eller Bor: I Landala i Göteborg få höra mer om deras kvarter i Bagdad, deras mamma eller Familj: Tre barn och tre moster. De måste få hjälp att barnbarn berätta sina historier.

Utgivna böcker: ”Sparlåga” Själv är Kerstin sladdbarn (B4Press 2012), ”Saker som med tre mycket äldre syskon. blir kvar: om drivved och – Det innebar att jag i prin­ drivkraft” (nordienT 2014), cip växte upp som ensambarn. ”I kanten av världen” Min pappa, som var adopterad ­( Virens förlag AB 2021) från Esbo utanför Helsingfors i Finland, dog när jag bara var åtta år. Jag hann därför aldrig fråga honom om hans bakgrund och upp­ växt. Det har påverkat mig mycket.

REDAN I TIDIG ålder började Kerstin Rauserk skriva poesi med självbiografiskt tema. Att det blev dikter, och inte prosa, förklarar hon med att hon gillar ”det korta och ­kompakta formatet”.

– Jag har aldrig varit ett fan av tjocka släktromaner och tegelstensböcker! År 2012 gav hon ut sin första poesibok, då på eget förlag. Därefter har det blivit ytter­ ligare två och den fjärde är nu på gång.

FOCUS ON

WORDS

Focus on Words är ett nytt läromedel som innehåller praktiska övningar för att utöka ordförråd, byggd på teoretisk kunskap.

Nyhet

Xxxx xxxx xxxxxxx xxxx xxxxxxx xxxx xxxx.

Xxxx xxxx xxxxxxx xxxx xxxxxxxxx. Xxxx xxxx xxxxxxx xxxx xxxxxxx xxxx Digitalt läromedel med självrättande xxxx. Xxxx xxxx xxxxxxxx.

övningar och inlästa texter ingår.

Kommer snart!

Beställ kostnadsfritt provexemplar!

Du som är lärare på gymnasiet kan beställa ett kostnadsfritt digitalt provexemplar för att få en bättre bild av läromedlet.

Scanna qr-koden:

eller besök studentlitteratur.se/ focus-on-words

Lena Hallerby

Impuls 4-2023 | 25

Minicirkeln

”MÅNGA VILL ­SKRIVA FÖR ATT MÅ BRA” Foto: Soli Strömberg Rosendahl

ö S oli St r

mb e rg

Ro s e n d

ahl

Soli Strömberg Rosendahl arbetar som bibliotekarie i Ale kommun och har varit

Vill du komma igång med ditt skrivande?

Soli Strömberg Rosendahl, bibliotekarie och cirkelledare, ger tips.

Har du minnen du vill förmedla vidare till dina barn? Du kanske har varit med om en händelse som du vill berätta om, något som kan stärka en annan person som är i samma situation. Kanske du ser tomtar, troll och oknytt var du än tittar, eller hör du inom dig berättelser som behöver berättas? Har du en längta efter att skriva?

BEROENDE PÅ VAD det är som driver dig att vilja börja skriva så får du här tips. Olika syften med texter innebär olika lång process till färdig text. En del texter blir inte mer än lite klotter på ett papper som åker i pappers­ korgen, andra texter blir hyllade litterära

26 | Impuls 4-2023

verk som genererar kändisskap och stor inkomst.

Det är viktigt att alla som vill skriva får göra det, utifrån egen nivå. I dagens presta­

”Det är viktigt att alla som vill skriva får göra det, utifrån egen nivå.”

aktiv cirkelledare i släktforskning och skrivande hos SV sedan 2010. Hon har även skrivit två egenutgivna böcker samt är utbildad läs­ ledare i Shared Reading.

– Viktigast för mig som cirkelledare är att alla k­ änner att de får lov att vara sig själva och att de får verktyg

tionssamhälle förväntas man vilja skriva för att bli utgiven och för att bli känd. Men det vill inte alla, många vill skriva för att må bra, för att ha kul eller för att bevara och dokumentera, för sig själv eller för familjen.

att utvecklas. Jag jobbar mycket med Trygga rum för att skapa en god stämning i gruppen. Det ska vara kul och givande att delta I en cirkel.

Soli Strömberg Rosendahl

Tips för erfaren och nybörjare!

Boktips: ”Att skriva: en hantverkares ­memoarer” av Stephen King Podd: Skrivarpodden

1.

För att komma i gång med ditt skrivande behöver du egentligen inget annat än papper och penna, en dator, eller en smartphone om du föredrar att skriva på den.

- för dig med för­ fattardrömmar. Görs av Kerstin Önnebo.

2.

Sedan är det bara att sätta i gång. Skriv – bara skriv, låt allt komma ur dig. Tänk inte för mycket på att det måste bli perfekt eller ens bra. Den första texten som kommer ut är råmanuset, embryot till något som du senare väljer om du vill arbeta vidare med. Det är också först när du skrivit större delen av råmanuset som du väljer om du vill dela med dig av texten, spara den för dig själv eller slänga.

5.

Bearbetningen fortsätter med siktet mer inställt på språklig kontroll. Hur är meningsbyggnaden? Hålls rätt tempus genom hela texten? Har alla stavfel rättats till?

3.

När du fått ur dig råmanuset och bestämt dig för att låta andra läsa är det dags att tänka efter. Vem är textens tilltänkta läsare och hur är tilltalet i texten?

Vad som lyfts fram är olika beroende på om texten ska läsas av familj och vänner eller om siktet är inställt på utgivning av bok eller artikel som kan läsas av alla.

4.

När du vet vem som är den tilltänkta läsaren är det dags att börja bearbeta texten. Du fyller på med mer innehåll och tar bort sådant som är ovidkommande för handlingen. Du broderar ut med mer miljöbeskrivningar och skärper till karaktärsdrag.

Du kontrollerar att handlingen håller ihop och att det inte finns lösa trådar.

6.

Inspiration Var finner du i­ nspiration till texten frågar många.

Det enda svaret på den frågan är runt omkring dig, i din n ­ ärhet. Låna platser, karaktärsdrag och händelser från ditt liv eller från sådant som du läser om eller ser på teve. Sedan är det bara att ta sig tiden att skriva.

Efter ett stort antal genomgångar av din text är den färdig att lämnas ut. Dags att sprida den på valfritt sätt. Tidskriftstryck?

Hoppas på förlagsutgivning?

Egenutgivning? Lägga ut på internet via egen blogg eller sociala medier. Vad du än väljer kan du känna dig nöjd med din text, den är väl genomarbetad.

7.

När du lämnat din text till en läsare kan du inte längre se den som din, nu är texten läsarnas och de styr hur den tas emot. Men du vet att du har jobbat hårt och gjort allt i din makt för att det ska bli så bra som möjligt.

8.

Dags att börja om från början och släppa fram nästa idé till skrivprojekt.

Impuls 4-2023 | 27

Cirkelcoachen

SÅ HÄR GÖR JAG FRÅGAN Hur lägger du upp sista träffen i en cirkel?

Ibland behöver man tips från ­andra. Här bjuder erfarna cirkel­ ledare på sina tankar.

CIRKELCOACH: Emilia Fisal Började 2018 samarbeta med SV Malmö som cirkelledare i projekt kring integration i svenska samhället, integration på arbetsmarknaden, psykisk och fysiskt hälsa och lärandeutvecklingsprocess. Samarbetar sedan 2021 med SV Regionförbundet Lund som utbildare för nya cirkelledare och för SV:s medarbetare.

SISTA TRÄFFEN I en cirkel är ett viktigt moment både för ledare och för del­ tagare. Mötet blir en stund av indivi­ duell reflektion och öppen diskussion.

Som ett retrospektiv och analys av det initiala målet som sattes vid det första mötet då cirkelns struktur, utveck­ lingsprocess och mål sattes upp. Å ENA SIDAN representerar sista träffen för mig som ledare en nyckel­ punkt, när jag ställer frågor till delta­ garna som ”Vad var intressant i den cirkeln?”, ”Vad har jag lärt mig denna period?”, ”Vad kan jag göra bättre i framtiden?”, ”Vad kan jag ändra eller förbättra till nästa gång?”.

Vi tar en runda och lyssnar aktivt på varandras svar. Deltagarnas feedback är som en gåva till mig. En viktig och användbar gåva till min vidare utveckling, både personligt och professionellt.

”Deltagarnas feedback är som en gåva till mig. En viktig och användbar gåva till min vidare utveckling, både personligt och professionellt.”

28 | Impuls 3-2023

Å andra sidan är sista träffen ett ögonblick fullt av glädje för del­tagarna när de har fått intyget och i en positiv och avkopplande atmosfär kan fika och interagera med varandra på ett mer vänskapligt sätt.

Jag brukar ha teambyggande övningar som leder till skratt, motion och vidare öppen gruppinteraktion med djupare reflektioner.

MIN VISION AV den sista träffen är att den inte ska ses som en avslutning utan som en början. En början till

nytänkande, en ny upplevelse och ett nytt perspektiv.

Jag tycker inte att ledarens roll i första hand är att lära ut fakta på vägen utan att få gruppen att hitta nya resurser i sig själva. Att få nya tankesätt och funderingar från olika perspektiv och nivåer. Så, det sista mötet är som en öppen dörr till en mer tillåtande, tolerant och känslomässig framtid! •

Samverkan

ÖVERBLICK Inspireras av SV:s verksamheter från norr till söder.

KIX-METODEN GER AKTIV FRITID Personer med intellektuell funktionsnedsättning lever allt längre tack vare förbättrade livsvillkor. Med det kommer rätten till och behovet av ett meningsfullt fritidsliv som pensionär. Men vems är ansvaret för att möjliggöra detta?

Tillsammans med bland annat FUB och Anhörigas riksförbund har SV Västra Götaland drivit Arvsfonds­ projektet KiX Senior. Projektledningen har bestått av Sandra Ekholm, Bon­ nica Sjöblom och Richard Forsberg.

– KiX har blivit en metod där deltagare får träffas, bli trygga med varandra och delta utifrån sina egna förutsättningar och intressen, berättar Sandra. Bonnica fyller i: – Att ha ett socialt sammanhang är avgörande för att må bra. En sådan enkel sak som att ha något att göra och något att se fram emot gör enorm skillnad.

I BÖRJAN UPPLEVDE projektet en svårighet i att få kommunerna med på tåget, målgruppen är starkt skyddad och även om cirklarna är gratis har det varit många stängda dörrar.

30 | Impuls 4-2023

Tillsammans med bland annat FUB och Anhörigas riksförbund har SV Västra Götaland drivit Arvsfondsprojektet KiX Senior. Projektledningen har bestått av (från vänster) Sandra Ekholm, Richard Forsberg och Bonnica Sjöblom.

– Därför har samverkan varit av­görande för att kunna starta verk­ samhet och nå ut. Vi märker av den styrkan nu när projektet lider mot sitt slut. Att det finns fler som tar ansvar är ­nyckeln till succé, avslutar Richard. •

Mer om KiX S ­ enior finns att läsa på kixsenior.com

FÖRENINGEN SKOGEN GÖR CIRKEL OM ”TRÄD”

Å sa Be

ngtsson

Föreläsning och samtal över en kopp kaffe guld värd

Tillsammans med Föreningen Skogen

Den 11 januari 2024 går preliminärt start-

har SV skapat en studiehandledning som

skottet genom ett event i Stockholm där

bygger på Gunnar Wetterbergs bok ”Träd”.

professorn och historikern Gunnar Wetter­

Mats Blomberg är ledamot i F­ öreningen

berg själv medverkar.

Skogen:

– Gunnar har på alla sätt välsignat att SV

– Boken speglar den svenska skogens

och Föreningen Skogen gör en studiecirkel

historia på ett populärt och lättill­gängligt

av boken ”Träd”. Det känns fint och ger

sätt samtidigt som den är konsekvent och

kampanjen en extra skjuts. •

trogen historiska fakta. Vi tror att läsare stimuleras till att både samtala om boken, men även att fördjupa sig i delar av den.

Den 24-25 oktober genomförde ­Anhörigas riksförbund sitt årliga event

På vilket sätt är boken angelägen

Anhörigriksdagen på Karlstad CCC,

och viktig?

men inte bara de som kunde ta sig

– Vi känner både från Studieförbundet

till Karlstad fick möjligheten att delta.

Vuxenskolan och Föreningen Skogen att vi

På de orter där SV har en lokalavdel-

har en uppgift att lära ut historien om sko-

ning erbjöds medlemmarna att träffas

gen. Vad skogen har betytt och fortfaran-

och följa programmet online på stora

de betyder för landet. Både för att förstå

skärmar. Den digitala lösningen erbjöd

samtidens skogsdebatt, men

också medlemmarna en chatt­funktion,

framför allt för att skapa sig

vilket bidrog till känslan av samman-

en egen bild av varför och

hang. Åsa Bengtsson är verksamhetsut-

hur skogen använts, säger

vecklare hos Anhörigas riksförbund.

– Vi sa till våra medlemmar och lokal-

lo Mats B

mberg Mats Blomberg.

föreningar att koppla ihop sig med SV där de har ett kontor. Kan man inte

Liberalerna bygger cirkel på ”Den besvärliga friheten”

åka till Karlstad gick det att titta till­

Liberalerna har tillsammans med SV

som det kan bidra till förståelse för hur

sammans och diskutera. Man behöver

skapat en studiecirkel kring Christer

liberaler ur ett ideologiskt perspektiv

som anhörig få den här stöttningen

Nylanders bok ”Den besvärliga friheten”

kan landa i olika ståndpunkter, säger

från andra och olika perspektiv och

som utkom i augusti i år.

Sara Svanström.

input. Då är en föreläsning och sedan

Sara Svanström, biträdande parti­

samtal över en kopp kaffe guld värd.

sekreterare för Liberalerna, menar att

På vilket sätt är boken viktig?

De kan tänka sig samma lösning även

Liberalerna alltid har haft en pågående

– Liberalismens grund är densamma

nästa år.

diskussion om liberalismen. I Nylanders

men i en tid när liberalismen är trängd

– Ja, absolut. Men det kräver en del från

bok ges inga färdiga svar utan tillåter lä-

från flera håll och samhällsdiskussio-

SV:s sida, bland annat i marknadsföring,

saren att själv fundera över, dels kända

nen polariserad är det extra viktigt att

så att fler avdelningar nappar. De får

liberala begrepp såsom individens

stanna upp och reflektera kring dagens

ju detta gratis och har möjlighet till att

frihet, dels högaktuella och konkreta

samhällsproblem och mejsla fram libe-

skapa cirkelverksamhet och plocka ut

frågor som till exempel klimatet.

rala lösningar på dem, avslutar hon.

föreläsningar. Men jag förstår att det

– Avsaknaden av färdiga svar skapar

kräver mycket arbete från SV:s sida,

stora möjligheter till diskussion och

Kontakta din lokala SV-­avdelning

avslutar Åsa Bengtsson. •

utvecklande av argument samtidigt

för mer information.

Impuls 4-2023 | 31

BANAR SABET, BITRÄDANDE FÖRBUNDSCHEF SV

FRÅN STAD TILL LAND: MIN RESA MOT ENAD GEMENSKAP

UNDER ÅRENS LOPP i min strävan efter ett förenat och mer hoppfullt Sverige har jag kommit att inse att vi delar mer än vi tror.

Så jag bestämde mig för att göra en lista över de tre mest slående likheterna mellan förorten och landsbygden: Identitetens kraft: Oavsett om du växer upp i förorten eller på landsbygden präglas du av en stark identitet som formar dig och följer dig genom livet. Den här identiteten är något som vi bär med oss, vart vi än går. Jag, som både är en urban själ och har jobbat med landsbygdsfrågor, har upptäckt att denna starka identitet är något som förenar oss. Både landsbygden och förorten

SÅ, DET ÄR kanske inte så konstigt att jag har funnit mitt hem inom landsbygdens studieförbund. I mötet mellan dessa likheter och skillnader finns möjligheten att bygga broar och förståelse mellan olika delar av vårt land. Det är en resa som jag ser fram emot att fortsätta utforska. Jag hoppas att ni känner igen er i min berättelse, oavsett om ni är en stadsbo, en landsbygdsinvånare eller någon mitt emellan. Jag har alltid varit engagerad i att göra makt och möjligheter tillgängliga för fler, oavsett om distansen har varit psykisk eller fysisk. Handlar inte jämlikhet egentligen om allas möjligheter oavsett formen på förutsättningarna? •

”Men faktum är att jag är en urban förortsbrud, och det får mig ofta att tänka på hur just jag hamnade här?”

32 | Impuls 4-2023

Foto: Lisa Greve

något som legat i vårt dna länge och som jag i min roll också varit talesperson för. Men faktum är att jag är en urban förortsbrud, och det får mig ofta att tänka på hur just jag hamnade här.

skapar individer med stark stolthet över sin bakgrund.

Samhällsengagemanget: Jag som rör mig mellan dessa miljöer har bekanta från landsbygden och förorten. De har ofta samma berättelser om sammanhållning och handlingskraft i sina samhällen. Som ett re­ sultat av en allt för ofta bristfällig offentlig service och närvaro har människornas vilja att hjälpa varandra blivit stark. Både infor­ mella nätverk och organiserade föreningar är nyckeln till mångas känsla av tillhörighet.

Det är dessa ideellt arbetande eldsjälar som håller samhället samman.

Distansen till makten: Oavsett om du bor några kilometer från politikens hjärta i Stockholm eller flera hundra kilometer bort, är upplevelsen ofta densamma: makten ­varken ser eller hör dina behov. Avståndet till de beslutsfattande instanserna är på­ tagligt och skapar en gemensam erfarenhet för både Järva och Bräcke.

DE SENASTE ÅREN har mitt arbete och mina diskussioner ofta kretsat kring ämnet landsbygd. Jag har sett nya samverkans­ organisationer poppa upp på jobbet, med skogen och marken i fokus. För er som inte känner mig, så jag jobbar på Studieförbun­ det Vuxenskolan som precis valt landsbyg­ der som ett av våra profilområden. Det är

Banar Sabet Banar Sabet är sedan 2019 biträdande förbundschef hos Studieförbundet ­Vuxenskolan.

Hennes krönika ”Från stad till land: Min resa mot enad g ­ emenskap” ­publicerades på Folkbildningsrådets blogg i september.

KULTURKRYSSET 4/2023 STYRS BÅT OCH FLYG MED

BRÖDER FILMISK BILDADE TROELL HON TRIO MED SÖDERPOJK

LEDER HON

SLÅ HÖG BOLL TYNGD

SITTA ÅT

SKÅDA FÖRSTÅELSE KLÄMMA SKALLAR

SOLDATÄMNE

RÄCKA KAN DEN SOM TRÖSTAR TÄNKER

VILL MAN KÄNNA SIG DIKTER GÖR INFLATION ALLT

TRAMPA

STYR MAN SIN SPRIDER NYHETER

ÄR VÄRLDENS LÖN? BAST

ÄR NOVIS PÅ JOBBET

SÄLUNGEN SYLTA

BETONGFÄRGAT

FOTO: TV CMORE

BARNBLAD

BRUKADE KNIV

KAN FENOMEN VARA TWIST TRÄD SOM LÅDOR

ÄR ENORM

GÖR MAN OLLE I GRIND

DELAD STAT

EISENHOWER

SÄLJS BANAN

SON TILL MARGE FORTGÅTT

INTAKT RUND PÅ CIRKUS VÅRDA

FÖLJA

TAR FÖR SIG DET BADAS I KAN SKICKAS

ANDEL I BOLAG

LEDER HON ALLSÅNG FRÅN MUSIKALISK LINNROS

SÄGER SPÖKE VILL OSALIG FÅ

SÄTTA KRYSS

EN LEJONHJÄRTA GRUND

FUL GÅR DET SKÖRA LÄTT

BATTERITYP

ÖVERDRIVET LYXIGA STÖR I NÄSAN

OVANA HAR TRÖTT FÅTT

ÄR RUSKIGT SÅDANA KAPAR

UPPREPNING

SLAG SÅDANA ÄR PÅ BESÖK

LJUS

EXAKT I DUSSIN

HENNES VISAR VINNAR- HJÄLTE LÅT I ESC PROV PÅ

DET KAN SÄTTER FATTADE JURY VINNARE EN PÅ PROV

U T E S T E Ä T

:

SJÖNG HON I ESC

FIN SLÄKT

REPA

KRONDEL

FOTO: Charli Ljung / Universal Music

LYFTER ATLET

ELIMINERA

B S E G L K R O R E U P H T K

LEDIN UTEKATT

SOLIGA

ÄR EXPLOSIVT

RÖTA

HUVUDKONTOR

GER MJÖLK

SNOTT

FALUBO

STÅNG SOM FISK FULT

SLÄPPER PUCKEN PRESENTERAR

KAN MAN MUSIK HAR GOTT OM TID

ROS MED I KLUBBNAMN

GJORDE DET I TOM MAGE

JÄMNAS TILL MED I TRÄDGÅRD

S T V O V Ä R I S S T A S E L R P L Å O S A T S T Ö K A R A N B A U R R T A

VÄXTE HON UPP I

LÄR DJÄRV BESTÄMD

SOBOET SNÖIG TOPP

FORSADE ENGBERG

RÖKIGT ELDREST

SES MED ALTER KUNGSFÅGLAR

MÖRK PERIOD FINFIN

SNITSLAD I SKOG KAN MAN GÅ

Vinnare i Kulturkrysset 3/2023 Inger Olofsson, Skellefteå Margareta Grevås Sjöö, Säffle Lennart Ekman, Ånäset

34 | Impuls 4-2023

HAR RIK

DJUR UTAN SMUTS

R Å G A D E R N E I A N R A A N N N A I G T E G O R M S A A T T N A A D E R E N TA EN SNABB VÄG

DEN TAR STOR PUBLIK

slluB©

Krysslösning 4/2023 ÄR JÄTTE

A T A T N K A N A T E I T T E U R B K A H K C A S O M I A R K R A K T K I S I K L

AKREV

PYT -IRETTAB

RYMMER FAKTA MÅNGA I TEHERAN

AJLÖF

PICKAS MED

KETCHUPGRÖNSAK

NEGNU -LÄS

VINK EDAKURB

DEN HAR INVÅNARE

PÅSTOD HAR PÅ KÄNN

DUKAR EREMIT FÖR

slluB©

H L A S N O G R E P G E N I E R A N T A U T Ö R E M V I R T O M A S A D A T E T S P E L T U Å R A O R I A K O K R A T

DEN BETAS DET I

TÅ ATTIS

D E V A G A V L E U A N O J K A T S M O O T R T T Å A T O K L A S E O P G G Y E N N S N I A B B J

KÖR I PPU RÅG

TTÄL ARÖKS TED RÅG LUF

GALOB I LEDNA

GIS RÖF RAT ADRÅV

SUKRIC ÅP DNUR TKATNI

NANAB SJLÄS ATLYS

TSAB ?NÖL SNED -LRÄV RÄ

RETEHYN REDIRPS NIS NAM RYTS

REKNÄT RATSÖRT MOS NED NAK

AKCÄR

RALLAKS

AMMÄLK

ESLEÅTS -RÖF

ADÅKS

KJOP -REDÖS

DEM OIRT NOH LLEORT EDADLIB KSIMLIF REDÖRB

NOH REDEL

DEM GYLF HCO TÅB SRYTS

S O A R T B A G R E R A R E V A B R G Y N D E P A R T E T D O L O L R

NASÄN I RÖTS

DNURG ATRÄJH -NOJEL NE

ÅF GIL -ASO LLIV EKÖPS REGÄS

TTÅG -TROF EGRAM LLIT NOS

TAGRÄF -GNOTEB TEBBOJ ÅP SIVON RÄ

TLLA NOITALF -NI RÖG RETKID

APMART GIS ANNÄK NAM LLIV

ENMÄ -TADLOS

DGNYT

LLOB GÖH ÅLS

SSYRK ATTÄS

SAKCIKS NAK I SADAB TED

REWOH -NESIE

VERKA

Då detta är sista numret av

A V X E R E B K I L

TATS DALED

Ö R A A K E S R A O K

AGIXYL TEVIRD -REVÖ

RODÅL MOS DÄRT TSIWT ARAV NEM -ONEF NAK

T K S I T P O

S S A O L O M K

GNIRKMO ARDNAV TSER ÅRG

SORNNIL KSILAK -ISUM

NÅRF GNÅS -LLA NOH REDEL

DNIRG I ELLO NAM RÖG

MRONE RÄ

DALB -NRAB

FOTO: TV CMORE

Krysslösning 3/2023

GÅR UPP I RÖK

­Impuls dras inga kryss­vinnare den här gången. Lösningen ser du här bredvid.

Trevlig kryssning!

slluB©

GRÅ REST VANDRA OMKRING

Du är SV. Du är en del av Studieförbundet Vuxenskolan, ett av Sveriges största studieförbund. Vår syn på b ­ ildning bygger på människans förmåga att själv forma sitt liv t­ illsammans med andra människor. SV vill ge människor möjligheter. Därför erbjuder vi en bred verksamhet med s ­ tudiecirklar, kurser och kulturaktiviteter.

Vår vision är ett samhälle där varje människa växer genom kunskap, insikt och delaktighet. Vår idé och verksamhet är starkt förankrad i demokrati, jämställdhet, humanism och hållbarhet. SV är den mest pådrivande lokala kraften för utveckling av föreningsliv och kultur. Det bygger ett ­demokratiskt och hållbart samhälle.

Redan 1920 lades grunden för SV när bröderna Carlsson i halländska Slöinge samlade traktens ungdomar i studie­cirkeln Fria Tankars Hem. Lokalt finns 28 SV-avdelningar med egen verksamhet, cirkelledare, p ­ ersonal och vald styrelse med engagerade förtroendevalda. Gemensamt för alla är att vi utmanar, är tillgängliga och flexibla mot våra deltagare och samarbetspartners.

Tillsammans folkbildar vi Sverige.

Läs mer om Studieförbundet Vuxenskolan på sv.se och följ oss gärna i sociala medier.

Plats för nytänkande

Posttidning B Returadress: Box 190, 101 23 Stockholm

I DETTA NUMMER ”JAG UPPTÄCKTE ATT LÄTTLÄST INTE ÄR LÄTT LÄST” Att skriva lättläst är en svår konst.

Det upptäckte författaren Ann Gomér.

Hon insåg att många böcker inte var särskilt genomtänkta.

Vinnare av SV:s lättlästpris

SID 4 IMPULS LÄGGS NER I din hand håller du sista numret av ­Impuls.

Hårdare tider gör att SV måste spara. Men framtiden är ändå ljus med moderna ­kommunikationsvägar.

SID 12

Därför läggs Impuls ner

STUDIEFÖRBUNDENS ANSLAG Studieförbunden hårdbantar efter kraftiga neddragningar av anslagen. Vad betyder det för folkbildningen? Impuls frågade ­utbildningsminister Mats Persson (L).

SID 14 MINICIRKELN Vill du komma igång med ditt skrivande?

Soli Strömberg Rosendah ger tips.

SID 26 Börja skriva!

Intervju med utbildningsministern