Impuls 3, 2023

Dessutom!

INTERVJUMED INTICHAVEZ PEREZ

Annie Lööf

TRYGG I SINA VÄRDERINGAR

I EN OROLIG TID KAN VI ERBJUDA MÖTESPLATSER

VEM DU ÄN är så vill jag säga tack. Jag tror nämligen att du som läser är en engagerad person som bidrar till samhällets förändring och människors möjligheter till livsresor – och för det är du värd ett stort tack!

Sensommaren står för dörren och en lång sommar har gått sen vi hade förbundsstämma i Linköping. Nu är det dags att omsätta våra beslut där för att fortsätta vara ett ledande studieförbund som når många människor. Med fyra nya profilområden att fortsätta utveckla med full kraft finns det verkligen arbete att hugga tag i. Det handlar om att utveckla nya arbetssätt och metoder för att funktionsrätt, föreningsliv,

DET SÄKERHETSPOLITISKA LÄGET är utmanande, det är krig i Europa, många upplever att klyftorna ökar, klimatutmaningarna blir allt tydligare, samtidigt som klimatskeptikerna kommit nära makten och nu finns med i regeringsunderlagen i många av Europas länder. Det har gått så långt att våra grundläggande rättigheter som yttrandefriheten ifrågasätts både inom vårt land och i kampanjer utomlands. Det finns stora krafter som verkar för att skapa instabilitet och otrygghet. Fokus har kommit att handla om kränkningar och hat, även i medias rapporteringar. Det har handlat mer om det hat som skapas än om vad den som använder sin yttrandefrihet till vill åstadkomma. Det kan bli riktigt farligt.

JUST NU ÄR vår roll som studieförbund som allra viktigast. I en orolig tid kan vi erbjuda mötesplatser för kunskap och samtal.

TRE TANKAR...

Studiecirkeln

Min nästa studiecirkel kommer att handla om liberalism i en svår tid –eller om hur jag förbereder mig för att kunna möta svårigheter genom att rusta både mig själv och mitt hem.

integration och landsbygder, fyra viktiga profilområden, ska vara vårt bidrag som ger människor möjlighet att göra livsresor, liksom att lägga en stabil grund för ett robust och resilient samhälle. De här områdena rymmer stora delar av det som vi människor tillsammans behöver ta oss an i den tid vi lever i.

De samarbeten som Studieförbundet Vuxenskolan har med andra organisationer är viktiga och de behöver också komma fler till del. Inte minst samarbeten som gäller hur vi utvecklar vår demokrati, men också vår trygghet och säkerhet.

Studiecirkeln, där deltagarnas kunskaper och insikter växer genom den delaktighet som cirkeln ger, är ett av de skarpaste verktygen för människor att tillsammans hitta formerna för att skapa ett robust och tryggt samhälle. Det kan handla om hållbarhetsfrågorna kring vatten och energi, trygghet och säkerhet, levande bygder, våra demokratiska möjligheter att omsätta kunskapen i praktiken.

Folkbildningens värde är inte bara allmänmarknadens inspirerande program för lärande och utveckling, det är vår grundläggande demokratiska infrastruktur som finns i hela landet. Det är här de profilområden som stämman beslutade om kommer in. •

Folkbildningens värde Antar du utmaningen att varje vecka ge dig själv i uppgift att för andra lyfta värdet av folkbildning?

Framtiden

En sångstrof av Börge Ring: Framtiden tillhör oss, du och jag ska forma den, inga andra kan göra det, framtiden det är vi!

”Vem du än är så vill jag säga tack.”

ULRIKA HEIE, FÖRBUNDSORDFÖRANDE SV

Impuls vill visa på kraften som finns i SV. Därför samarbetar vi i varje nummer med cirkelledare och SV-medarbetare från hela Sverige. Dessa har bidragit till Impuls 3/2023.

AnnaKarin Arveheden

Har ordnat information och bilder till artikeln om föreningsliv på sid 20.

AnnaKarin Arveheden är kommunikatör på SV Gävleborg. Hon bor i Bollnäs, men har hela Gävleborg som arbetsområde.

Hon leder flera olika danscirklar för alla åldrar, en av dem tillsammans med sin dotter. AnnaKarin tycker om att prova på praktiska saker i studiecirklar, senast en helgkurs i järnsmide som hon gick tillsammans med sin son.

– Som cirkelledare i SV är man delaktig i att göra verklighet av visionen om ett samhälle där varje människa växer genom kunskap, insikt och delaktighet. Det är stort, och kanske viktigare än någonsin, säger hon.

Birgitt Broström

Berättar om sitt liv som biodlare och cirkelledare, sid 24.

Birgitt Broström, Saxbo, har arbetat som lantbrukare med biodling.

Hon leder cirklar i biodling sedan början av 2000-talet.

Hur kom det sig att du blev cirkelledare?

– Jag var engagerad i SV och blev därför ombedd att leda en studiecirkel i biodling. Alla deltagarna var nöjda och det är nu 200 deltagare som gått cirkeln och biodlingen i byn ser ut att leva vidare, säger Birgitt Broström.

Mimmi Åkerblom

Har skrivit minicirkeln om mjölksyrade grönsaker, sid 26.

Mimmi Åkerblom är grönsaksbonde, boende i Grimslöv. Hon leder cirklar i konservering för självhushållning och i att skaffa höns. I höst leder hon även en cirkel i att göra egen surkål.

Vilka mervärden får du som cirkelledare?

– Det är givande att få träffa alla deltagare och se deras intresse och engagemang för något som man själv också brinner för.

Instagram: @groonsgard, @groonsgards_lillaskafferi

Facebook: Gröönsgårds

Andelsjordbruk

Hemsida: www.groonsgard. wordpress.com

Redaktör Christina Glassel christina.glassel@sv.se, 073-513 10 83

Grafisk form och layout Liab

Impuls är medlem i Sveriges Tidskrifter. Prenumeration 120 kr/år, mejla prenumeration.impuls@sv.se

Avprenumeration

Impuls ges ut av Studieförbundet Vuxenskolan och kommer ut med fyra nummer per år. Tidningen görs av Liab, Liberal Information AB.

Postadress Box 190, 101 23 Stockholm

E-post impuls@sv.se

Hemsida www.sv.se/impuls

Ansvarig utgivare Lisa Greve lisa.greve@sv.se, 073-372 62 67

Annonser christina@canmedia.se

Tryckort V-TAB Vimmerby

TS-kontrollerad upplaga 25 900 (2021)

Vi förbehåller oss rätten att publicera allt material även i elektronisk form. Redaktionen ansvarar inte för insänt, ej beställt material.

Besök sv.se/avslutaimpuls och ange ditt prenumerationsnummer, återfinns på baksidan tidningen tillsammans med din adress. Följ instruktionerna på sidan.

Omslagsbild Annie Lööf

Foto Jens Öst

Annie Lööf

”JAG ÄR TRYGG I MINA ÅSIKTER OCH VÄRDERINGAR”

På Studieförbundet Vuxenskolans förbundsstämma i maj stod det klart att Annie Lööf blir årets mottagare av Sokratespriset. Priset som delas ut vartannat år går till en person som på ideell grund utfört en grundläggande och bestående tjänst för folkupplysningen i människovärdets tjänst.

TEXT: Christina Glassel FOTO: Remi Lafvas

ANNIE LÖÖF ÄR i gott sällskap när hon nu får motta Sokratespriset. Bland tidigare pristagare finns Elise Ottesen-Jensen (som var först 1967), Hédi Fried och Ingrid Segerstedt­Wiberg. Hon ser det som ett kvitto på sin gärning som engagerad politiker under sina drygt 16 år i politiken.

– Jag känner mig jättestolt och hedrad. För mig har alltid det värderingsbaserade ledarskapet varit viktigt. Därför känns det extra roligt att få just Sokratespriset som handlar om värderingar, folkbildning och demokrati. Det känns stort.

UPPVUXEN I DEN småländska myllan och med föreningsliv och byalag omkring sig fick hon redan som barn insikten att samhället är mycket större än den offentliga staten. Det var hennes farfar som skottade isbanan och vägen ner till stan, inte kommunen. Och insikten att det mesta går att göra om man samarbetar kom tidigt i livet. Tidigt kom också det självklara i att se varandras olikheter och att vara kompis med

alla. När flyktingar från forna Jugoslavien kom till Sverige gick Annie Lööf i lågstadiet. Då kände hon inte till begrepp som mångfald och inkludering, men det föll sig naturligt att alla skulle vara med. På samma sätt har det för henne varit självklart att vi oavsett kön ska ha samma villkor. Som fjortonåring blev hon självutnämnd talesperson gentemot klubbledningen i det fotbollslag som hon spelade i och när herrlaget fick både bättre träningstider och fotbollsplan ifrågasatte hon det kraftigt.

– Men jag hade inte satt epitetet feminist på mig då utan det var en rättvisefråga för mig. När jag sen blev äldre så landade jag tryggt i orden liberal, feminist och humanist. Värderingsord som man kanske inte har när man är yngre. Jag har alltid burit på de här värderingarna, men de har ju blivit tydligare och viktigare med åren eftersom samhället har förändrats så mycket och då har det krävt ett politiskt ledarskap som står stadigt.

Under hela sin politiska tid var Annie

Annie Lööf

Född och uppvuxen i byn Maramö, norr om Värnamo. Hon var redan i gymnasiet politiskt intresserad och gick med i Center partiet. Fram till 2007 hade hon flera politiska uppdrag i Värnamo kommun.

Riksdagsledamot för

Centerpartiet från 2006 till 2023 då hon också avgick som partiledare, en post hon haft sedan 2011.

2011-2014 var hon näringsminister i regeringen Reinfeldt.

”Jag ser att folkbildningen och föreningslivet är en omistlig del för en bättre integration.

För att skapa fler broar mellan människor är det viktigt att, inte minst, utrikesfödda barn tidigt och på ett naturligt sätt kommer in i föreningslivet.

För att få kompisar och för att bli en naturlig del av vårt samhälle.”

Det säger Annie Lööf som nyligen fick SV:s Sokratespris.

I maj deltog Annie Lööf på Studieförbundet Vuxenskolans förbundsstämma där hon tilldelades Sokratespriset, som delas ut till personer som på ideell grund utfört en grundläggande och bestående tjänst för folkupplysningen i människovärdets tjänst.

Lööf utsatt för hot och hat av bland annat nazistorganisationen NMR. När hon var mitt i det hann hon aldrig bli riktigt rädd utan körde på som vanligt. Men under arbetet med sin nya bok, som utkommer i höst, har hon insett hur mycket tiden ändå påverkade henne och ser arbetet med boken som terapeutiskt.

Hur var den tiden för dig?

– Det var en jobbig tid. De störde mitt tal i Almedalen och barrikaderade bokhandeln när jag signerade min förra bok. De dukade upp min sista måltid framför min garageport samtidigt som de filmade. De har skickat direkta dödshot hem till mig. Och för att orka vara politisk ledare så har jag skjutit undan känslor och inte tillåtit mig riktigt att gå på djupet förrän nu när jag har slutat, säger Annie Lööf och fortsätter:

– Men jag ser ju att jag undermedvetet

har påverkats. Jag har valt bort en del aktiviteter och jag har ryggat för att vara i större folksamlingar, inte minst i förra valrörelsen i september. Men jag har aldrig påverkats i

mina värderingar och åsikter, jag har alltid tyckt att det varit viktigt att stå fast, jag har aldrig backat. Hoten har inte påverkat mig på det sättet, men det har påverkat vilka platser jag valt att torgföra min åsikter på.

Varför just du tror du?

– Det handlar om makt. Nazister och NMR, som är en sekt med dödligt vålds­

”Jag ser att folkbildningen och föreningslivet är en omistlig del för en bättre integration.”

kapital vill ju störta det demokratiska samhället. De vill ersätta det vi har i Sverige idag med ett helt annat styrelseskick. Och jag har ju varit den politiska ledare som tydligast sagt nej till att deras parlamentariska gren ska få inflytande i Sverige. Men sen spelar det också in att jag är liberal och att jag är kvinna. Kvinnors roll i ett auktoritärt samhälle är ju att stå vid spisen och inte vara en politisk ledare.

Hon har ofta stått ensam på barrikaderna i maktens korridorer och har i sitt partiledarskap sett det som sin uppgift att stå upp för demokratiska och humanistiska värderingar. Att ta fajten med Sverigedemokraterna i debatterna. Ändå har hon många gånger undrat varför ingen annan röt ifrån. – Sverigedemokraterna får aldrig stå oemotsagda och eftersom ingen annan klev fram så fick jag ta debatten när de uttryckte sig illa om invandring eller lade fram rättsosäkra förslag. För jag tycker att man ska stå där och ge dem moteld.

Har det skett en normaliseringsprocess med inställningen till Sverigedemokraterna de senaste åren?

– Ja, det är en stor förändring som skett under de här åren, inte bara i Sverige utan i hela världen. Det senaste decenniet har ju högerpopulism och högerextremism flyttat fram sina positioner i snart sagt alla västländer och även här hemma i Sverige. Och mitt i detta har jag och mitt parti stått och försökt arbeta när hela den politiska kartan har ritats om. Jag tror att det är viktigt att vara uthållig och stå stadigt i sina värderingar och det har jag haft som rättesnöre.

FÖRRA ÅRETS POLITIKERVECKA i Almedalen förmörkades av mordet på Ing­Marie Wieselgren som vid den tiden var nationell psykiatrisamordnare hos SKR. Förutom Ing­Marie Wieselgren hade förövaren

Theodor Engström planerat att även mörda

SVT:s vd Hanna Stjärne samt Annie Lööf. Eftersom ett mord på Annie Lööf hade fått stora konsekvenser för samhället dömdes Theodor Engström inte bara för mord utan också för förberedelse till terrordåd. I förundersökningen framkom också att han under åtta års tid kartlagt Annie Lööf. I en avancerad mappstruktur som bestod av A­, B ­ och C ­mappar fanns hennes namn högst upp i A­mappen.

Var det en av orsakerna till att du valde att sluta som partiledare?

– Nej, men den fick bägaren att bli så där lagom full. Jag hade suttit som partiledare i över elva år och vi hade backat lite i valet. Att utöver det vara måltavla gjorde att jag kände att nu räcker det, jag har gjort min demokratiska värnplikt och jag är stolt över min tid. Men jag är också noga med att säga att jag väljer att fokusera på varför han hade mig som måltavla snarare än att jag var en måltavla.

– Varför var ju på grund av de värderingar jag stod för och de står jag ju fortfarande för. Att jag stod upp för människors lika

värde, för mångfald, för bra integration, för jämställdhet och för globalt samarbete. Det var ju det som gjorde att han hatade mig så mycket att han ville släcka mitt liv. Och det är varför:et som jag fokuserar på när jag nu går vidare snarare än att jag var en måltavla i ett terrordåd.

Hur går du vidare, tänker du fortsätta kampen som civilist nu?

– Ja, jag bär ju med mig både mina åsikter och mina värderingar, men jag kommer att försöka hitta andra plattformar. Bland annat kommer jag att arbeta med ett antal företag och organisationer i deras styrelser. Sen kommer jag att föreläsa om värderingsbaserat ledarskap och grön omställning. Jag kommer också att vara rådgivare åt olika bolag som jobbar med grön omställning och jämställdhet. Det här ska jag ha som bas framåt medan jag funderar på vad jag vill göra härnäst.

– Jag har ju lämnat mitt drömjobb på frivillig basis och jag känner att jag kan använda erfarenheten av det ledarskapet till att hjälpa andra aktörer i samhället att växa, avslutar Annie Lööf. •

Annie Lööf kom 2018 ut med sin första bok ” Sanningens ögonblick” och är nu aktuell med ”Också Annie” (Bokförlaget Forum).

”Att få barn att prata värderingsfrågor för att öka respekten och toleransen gentemot olikheter. Olika är en styrka.”

Annie Lööf är med i styrelsen för Glada Hudik­teaterns nybildade stiftelse.

INBLICK Lokal kraft

Inspireras av SV:s verksamheter från norr till söder.

Vill du tipsa om SV:s lokala aktiviteter & nyheter?

Mejla impuls@sv.se. Hoppas vi hörs!

LYSSNA TILL MITT ÖGA

Konstnärlig projektledare Ellen Sjö Sander med Emma, som deltar i projektet ”Lyssna till mitt öga” som SV Västra Götaland ska driva under tre år.

Hur kan man skapa och spela musik med ögonen? Det är utgångspunkten för projektet ”Lyssna till mitt öga” som Studieförbundet Vuxenskolan Västra

Götaland nu ska driva under tre år tillsammans med en expertgrupp av ögonstyrningsanvändare. För att göra detta möjligt har man fått drygt 7 miljoner kronor från Allmänna arvsfonden.

Ögonstyrningsanvändare är en målgrupp som har svårt att använda traditionella musikinstrument. De personer som har ögonstyrda samtalsapparater som hjälpmedel är ofta helt beroende av assistenter för att

exempelvis delta i en workshop. Att skapa musik med ögonen är något som personen kan göra mer självständigt.

KONSTNÄRLIG PROJEKTLEDARE Ellen

Sjö Sander fick idén till projektet när hon arbetade som personlig assistent och kom i kontakt med Emma, som nu är en av deltagarna. Hon fick då tips om musikprogram för ögonstyrning.

– Det finns en del kunskap om detta, men bara på engelska. Dessutom är det ytterst få som både kan musik och vet hur ögonstyrning fungerar.

Arbetet ska bedrivas i studiecirklar och bygger på tre spår: Improvisation,

komposition och samspel tillsammans med traditionella instrument hela vägen från nybörjare fram till inspelning i studio. Man ska även utbilda studiecirkelledare.

DE KUNSKAPER OCH metoder som kommer fram ska sammanställas till ett metodmaterial med bland annat. instruktionsfilmer på svenska.

– Vi har mött ett väldigt stort intresse för projektet, berättar Ellen Sjö Sander. Bara i Västra Götalandsregionen finns närmare 300 personer som använder sig av ögonstyrning för att kommunicera. •

Foto: Kristin Lidell

Ellen Sjö Sander & Emma

EFTERLÄNGTAD ÄLDREDAG SPRED GLÄDJE

MÅNGA ÄLDRE KAN ofta finna ensamhet och möjligheten att delta i för dem passande och trevliga aktiviteter som ett problem. Sommarfesten i Wämöparken i Karlskrona, som arrangerades av Studieförbundet Vuxenskolan, Lions, Röda Korset Karlskrona, Blekinge veteranbilsklubb samt Visans vänner, är en aktivitet för att förbättra detta.

– Detta ska ses som en nystart efter pandemin, vi ville göra detta för de ensamma äldre, säger Laila Johansson, verksamhetsutvecklare SV Blekinge.

Under dagen rullade Blekinge veteranbilsklubb in med sina kromglänsande skönheter i perfekt skick. En äldre man blev så lyrisk att han utbrast: ”Jag vill också åka, avbeställ min färdtjänst hem.”

Det blev även allsång, hemlagad glass och hade man tur kunde man få en påse med hembakade kakor eller en blomsterbukett med sig hem.

ÅRETS ELDSJÄL

Maria Talajić Fredlund, som till vardags arbetar som projektsamordnare för ukrainska flyktingar på Studieförbundet Vuxenskolan i Uppsala, har fått motta priset Eldsjälen 2023 av UppsalaKnivsta Rotaryklubbar.

26-åriga Maria får priset för sitt arbete med volontärföreningen Refugee Support Uppsala, som hon själv grundade i april 2022 och där hon nu är ordförande.

Tre gånger i veckan delar föreningen ut mat till långt över 100 flyktingar per gång. Maten tigger föreningen ihop eller köper för de gåvor som man samlar in. Det är en ständig kamp att få ihop de flera ton mat och hygienartiklar som behövs varje vecka.

Maria Talajić Fredlunds familj kom till Sverige från forna Jugoslavien under flyktingvågen för 30 år. Hon föddes själv här, men har sett vilka djupa sår

Blekinge Veteranbilsklubbs kromglänsande skönheter tilldrog sig stort intresse. Britt­Marie Smålander och Kurt Bernestad i baksätet anlände till festen i en Dodge Dart 270 från 1965 tillhörande Bo och Berit Sandin.

En mycket uppskattad aktivitet var den honungsprovning som Petra Warenhed, från Petras bikupa, bjöd på. Hon och Helena Nilsson, som också fanns på plats, är två av SV:s uppskattade cirkelledare. Helena med sitt företag Helena Fridarp visade upp sitt magiska blomsterbinderi och berättade bland annat att blomdofter får oss

att minnas och förnimma sommaren.

Ytterligare en av SV:s många cirkelledare, Sven Norén, rönte stor uppskattning när han berättade historier från förr om gamla Carlskrona. Igenkänningsfaktorn var stor och många lyssnade mycket intresserat när minnen väcktes till liv. •

Virtuell hembygd

I projektet ”Virtuell hembygd” kombinerar SV Kronoberg kulturmiljöer och ny teknik. I samarbete med fem hembygdsföreningar ska man möjliggöra för dessa att dokumentera olika platser eller händelser med hjälp av 360- kameror. Det kan handla om alltifrån gamla dansbanor och glasbruk till kvarnar, kyrkor eller midsommarfirande.

Projektet drivs med stöd från Jordbruksverket och man har köpt in kameror, VR-glasögon, långa selfiepinnar och Ipads för att klippa och redigera filmerna. Man har även tagit hjälp av en datakonsult.

som ett krig kan skapa och hur svårt det kan vara att som flykting etablera sig i ett nytt land.

– Att bli tilldelad detta pris känns väldigt ödmjukt och otroligt tacksamt, jag hoppas att det kan inspirera fler människor till göra lite mer, säger Maria Talajić Fredlund. •

Tanken är också att på sikt låta personer på äldreboenden, som kanske inte kan komma ut fysiskt, få uppleva de gamla miljöerna på ett verklighetstroget sätt genom VR-glasögon.

Maria Talajić Fredlund

Foto: Sören

Densjö

Foto: Stefan Larsson

TIPS & TRIX Kompetensutveckling

Utveckla din kompetens och låt dig inspireras med böcker, appar, poddar och andra verktyg.

FOLKBILDNINGSFRAMGÅNG

Moomsteatern i Malmö startades 1987 som en studie cirkel och är en av SV:s mest unika folkbildningsframgångar. Sedan 2005 är teatern professionell och skådespelarna med intellektuell funktionsnedsättning är löneanställda, utbildade på teaterhögskolan och samproducerar med våra finaste institutionsteatrar på lika villkor. Initiativtagaren till Moomsteatern, Kjell Stjernholm, har skrivit den nyutkomna boken ”Från drömmar till Dramaten” (Gidlunds förlag) som handlar om det som lade grunden för detta. Boken kan fungera som fortbildning för cirkelledare.

Arbetade för för folkhälsan

Anders Johnson kom i våras ut med boken ”Kerstin Hesselgren : Hälsovårdsapostel och riksdagspionjär” (Förlaget Näringslivshistoria). Kerstin Hesselgren var en av de fem kvinnor som först tog plats i Sveriges riksdag.

Är du ny cirkelledare måste du gå den obligatoriska introduktionsutbildningen innan du startar din första cirkel. På sv.se/ cirkelledare kan du klicka dig fram till samtliga utbildningstillfällen, både fysiska och distans.

Bokmässa i höst

Mellan den 28 september och den 1 oktober hålls bok mässan i Göteborg. Årets teman är Judisk kultur, staden och ljud. På bokmassan.se finns play biljetter att köpa och alla seminarier går att se både live och i efterhand.

Boktips!

När det nu är dags att ge sig ut i svampskogen är appen Svampguiden + den enda du behöver. Appen är en ny uppdaterad version av Svampguiden Classic som funnits sedan 2010 men som nu pensioneras.

Hon kom tidigt i kontakt med människors levnadsförhållanden genom sin far som var provinsialläkare. Hon bestämde sig då för att arbeta med att undanröja hot mot människors hälsa, såsom kost, levnadsvanor, arbetsplatser och bostad. Biografin inleds med ett förord av den bortgångne läkaren och riksdagsledamoten, tillika 2015 års vinnare av Sokratespriset, Barbro Westerholm.

Vill du veta vad som hände på SV:s stämma?

På sv.se/om-sv/forbundsstamma går det fortfarande att se live-streamen från dagarna.

För signerat exemplar kontakta författaren direkt, kjell.stjernholm@sv.se

Kanotklubben

Elvira har just flyttat till en ny stad. Hon känner sig både ensam och osäker. En dag tar hon mod till sig och anmäler sig till en kurs på en kanotklubb. Hon vill gärna lära sig paddla, men mest av allt vill hon lära känna nya människor. En berättelse om osäkerhet, gemenskap och mod.

Majken och svanen

Majken kan inte sluta tänka på den skadade svanen vid dammen. Hon måste rädda den. Så hon bär hem den otympliga, sprattlande fågeln. Men hur hjälper man en svan? Detta är en berättelse om kärleken till djur, och om hur fel det kan bli även för den som bara vill göra rätt.

Laga julmat

Traditioner är viktiga på årets största mathögtid, men det är också kul att testa något nytt till julbordet. I boken bjuder Jessica Frej både på klassiker som köttbullar och Janssons frestelse och nya favoriter som krämig grönkålssallad och kladdkaka med saffran. Recepten i boken är lätta att följa och laga med korta steg-för-steg-beskrivningar i både text och bild.

Läs mer och ladda ner höstens katalog! ll-forlaget.se

Lätt att läsa. Lätt att förstå.

SEXUALUNDERVISNING OCH DEMOKRATI HÄNGER IHOP

Folkbildning är en del av den historiska process som har gjort att Sverige har blivit ett demokratiskt land. Det handlar om att sprida kunskap och färdigheter som människor kan använda sig av för att få ett bättre liv. Det menar sexualupplysaren Inti Chavez Perez som får Folkbildningspriset av Studieförbundet Vuxenskolan.

TEXT: Soledad Cartagena FOTO: Tess Wallenberg/Natur & Kultur

LÅNGT INNAN SAMTYCKESLAGEN trädde i kraft 2018 har samtycke gått som en röd tråd i sexualupplysaren och förre detta journalisten Inti Chavez Perez texter och föreläsningar. 2010 debuterade han med den uppmärksammade boken ”Respekt –en sexbok för killar”. Den har översatts till många språk och har tonårskillars perspektiv i fokus.

Frågor som boken tar upp är hur man flörtar, om att vara hetero, homo eller bi, om att lyssna på sina och sin partners signaler eller varför heterosexualiteten är norm. För boken fick han Sveriges Författarförbunds debutantpris Slangbellan.

NU TILLDELAS INTI Chavez Perez det prestigefyllda Folkbildningspriset av Studieförbundet Vuxenskolan för sitt engagemang för att sprida kunskap om sexuell hälsa och jämlikhet.

– Jag tycker mycket om folkbildning. Folkbildning är en del av den historiska process som har gjort att Sverige har blivit ett demokratiskt land. Det är kul att

Studieförbundet Vuxenskolan lägger mig i den kategorin.

Folkbildning handlar för Inti Chavez Perez om att sprida kunskap och färdigheter som människor kan använda sig av för att få ett bättre liv. Det kan vara allt från att lära sig svenska, ett nytt yrke eller förstå vardagliga rutiner som stärker ens hälsa.

– Men det kan även vara att förstå kroppen, sexualitet, samtycke och att ha kunskap och språk om det här fältet. Det hjälper människor att skapa bättre relationer och forma goda beslut. När personer befinner sig i situationer som inte känns bra har de en upptränad förståelse att det inte behöver vara på det sättet och att de kan be om hjälp.

SEXUELLA RÄTTIGHETER ELLER demokrati

är inte vunna för evigt utan det är något vi ständigt måste arbeta med om vi vill behålla dem, menar Inti Chavez Perez. En bra genomförd sexualundervisning kan minska fördomar och främja jämlikhet, som är avgörande för en demokratisk samhällsstruk­

Inti Chavez Perez Svensk sexualupplysare, föreläsare, journalist och författare.

Debuterade 2010 med boken ”Respekt : En sexbok för killar” som belönades med debutantpriset Slangbellan.

Aktuell med ”Lärare Gör Sexualitet, samtycke och relationer: Övningar för alla klassrum”. 2023 års vinnare av Folkbildningspriset.

tur. Han började tidigt förstå att sexualundervisning har med demokrati att göra.

– Mitt feministiska uppvaknade skedde när jag gick på högstadiet och såg hur tjejer blev behandlade på skolan. Vissa killar pratade om tjejer på ett objektifierande sätt som var obehagligt. Från och med gymnasiet blev jag aktivist som ägnade mig åt sexualitet och jämställdhet. Jag pluggade till journalist och jobbade på SVT, men det gick så bra för mina böcker att jag kunde lämna journalistiken och bli sexualupplysare på heltid.

INTI CHAVEZ PEREZ tror att knepet med hans författarskap är att han har nära kontakt med sin unga målgrupp. Han lär sig av deras språk och tankevärld och använder det sedan när han skriver. När de säger saker lyssnar han och förstår att det är viktigt. Det kan förändras genom åren eftersom det går olika trender.

– Det finns ett stort intresse bland unga att prata om sexualitet och relationer. Det är en ny värld som de vill utforska och som de associerar till spännande saker som njutning, tillhörighet och vuxenhet. Om man är redo att ha samtalet tycker jag att det är bra att man som vuxen ger unga tillåtelse till att ha det. Det gör vi aktivt genom att själva ta upp ämnet eller fråga om den senaste tvserien eller tillgängliggöra böcker och filmer som handlar om sex och relationer.

– Det är viktigt att anpassa sexualundervisningen till målgruppens ålder, säger Inti Chavez Perez. Även på lågstadiet finns det funderingar kring kroppen och känslor som pirrighet och förälskelse. Vissa flickor får sin mens på lågstadiet och då är det viktigt att de får reda på vad det är så att det inte blir en skrämmande upplevelse när mensen kommer.

– Jag tror inte att tystnad är bra. Tystnad skapar skam, men när vi pratar med barn och unga är det viktigt att anpassa innehållet och språket för åldern. Och ha fingerkänsla för barnets eller tonåringens gränser så att samtalet sker på deras premisser.

INTI CHAVEZ PEREZ är produktiv. Nu är han aktuell med boken ”Lärare Gör : Sexualitet, samtycke och relationer: Övningar för alla klassrum”. Den vänder sig till skolpersonal och ger stöd och hjälp med vad man ska tänka på när man arbetar med sexualitet, samtycke och relationer. •

Sexualupplysaren Inti Chavez Perez får Folkbildnings

priset av Studieförbundet Vuxenskolan.

SAMARBETET GER MÖJLIGHETER Funktionsrätt

Anki Sandberg, förbundsordförande för Attention, ser närvaro i skolan och arbetslivsfrågan som viktiga och centrala. Hit hör även äldre med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning där hon ser många fördelar med ett ut vecklat samarbete mellan Studie förbundet Vuxenskolan och Attention.

Attention är ett förhållandevist ungt riksförbund, bildat år 2000, och organiserar personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Begreppet omfattar flera olika diagnoser där de vanligaste är ADHD, autismspektrumtillstånd (APS), Tourettes syndrom och språkstörningar. Jämfört med många andra riksförbund som tillvaratar intressen för sina medlemmar har Attention en tämligen heterogen medlemskår. Dessutom är det vanligt med dubbeldiagnoser, till exempel att en person har både ADHD och en språkstörning.

– Vi har ett nära samarbete med framför allt våra systerorganisationer i Danmark och Finland som i många fall har kommit längre än vi har, säger Attentions förbundsordförande Anki Sandberg.

Attentions huvudsakliga uppgifter är att påverka myndigheter och arbetsgivare för att underlätta för personer

med olika slag av NPF, att sprida kunskap om neuropsykiatriska sjukdomar, att ge stöd till sina lokalavdelningar samt att driva olika konkreta projekt. Anki Sandberg uppskattar att en femtedel av medlemmarna är aktiva medan många är med för att stötta verksamheten.

Ett av de projekt som förbundet har drivit märks ett, nyligen avslutat, som inriktade sig på Sis­hem och andra institutioner för placerade barn.

– Barn och ungdomar med våra diagnoser är kraftigt överrepresenterade på Sis­hemmen, säger Anki Sandberg. Och även om projektet nu är avslutat finns materialet kvar att ta del av för ökad kunskap.

ETT ANNAT PROJEKT som skett i samarbete med bland annat SKPF och SPF är Äldrelyftet. Det fick sitt ursprung när en psykolog skulle göra en demensutredning och upptäckte att många äldre med olika grad av demens i botten hade andra diagnoser, till exempel ADHD. Det har varit ett lyckat projekt framhåller Anki Sandberg.

– I många fall finns det gamla konflikter i familjer som får sin förklaring när det går att ställa en neuropsykiatrisk diagnos och när det går att få nya verktyg för att hantera diagnosen.

Hon hoppas att Attention kan

komma att bli en resurs för Studieförbundet Vuxenskolan i olika projekt och att man kan hjälpa till att föra in SV på nya områden. Äldrelyftet ser hon som ett sådant exempel. Det säger hon bland annat mot bakgrund av att SV vid sin förbundsstämma i våras beslutade att förbundet ska utvecklas inom fyra fokusområden varav funktionsrätt är ett. De övriga tre är integration, landsbygd och föreningslivet.

OLIKA PROJEKT OCH olika angreppspunkter används för olika åldersgrupper. Även om diagnoserna är gemensamma har ungdomar och äldre

Foto: Jan Fröman

Anki Sandberg är ordförande för Attention.

helt olika behov. Mycket resurser läggs på just ungdomar och på skolan för att ge dessa barn och unga så bra förutsättningar som möjligt i livet. Attention har en särskild skolplattform där stort fokus ligger på just frånvaroproblematiken.

– Alla förlorar på hemmasittare, säger Anki Sandberg. Därför jobbar vi mycket med att påverka politiker för att få ökade resurser till barn­ och ungdomspsykiatrin, köerna till BUP är en hörnsten för oss. Vi vill också försöka få till ett ökat samarbete med skolledarna för att strukturera arbetet i skolan bättre.

DET FINNS OCKSÅ en stor åldersgrupp mellan de som går i skolan och de äldre. Här handlar Attentions arbete om att få bättre arbetsplatser. Tidigare har organisationen drivit ett projekt som hette ”ADHD på jobbet” som tog fram olika jobbtips som fortfarande används. Tillsammans med Arbetsförmedlingen och Myndigheten för ungdoms­ och civilsamhällesfrågor (MUCF) har det också pågått ett projekt riktat speciellt mot unga vuxna.

– Arbetslivsfrågan är viktig för vuxna med diagnoser. Här driver vi bland annat rätten att få göra lumpen, en fråga som vi nu har fått JO att ta upp. Det gäller en person med Asperger som inte fick mönstra. ”Kom som du är”, står det i försvarsmaktens reklamkampanj, men det är inte sant, säger Anki Sandberg.

UNDER ALMEDALSVECKAN I somras arrangerade Attention ett seminarium med fokus på att få ut fler i arbetslivet. Responsen var stor, framför allt från Sveriges kommuner och regioner (SKR), men även från Svenskt näringsliv. En vd från en bransch med rek ryteringsproblem förklarade att han fått ny insikt och intresse för att rekrytera personal som företaget inte tidigare hade räknat till sin målgrupp.

– Detta är en viktig uppgift för

Attention, att sprida kunskap och visa på möjligheterna för våra medlemsgrupper, säger Anki Sandberg.

Jan Fröman

FICK INTE MÖNSTRA – DO STÄMMER FÖRSVARSMAKTEN

Riksförbundet Attention har valt att anmäla ett fall till Diskrimineringsombudsmannen (DO) som gäller en person som inte har tillåtits att mönstra. Fallet gäller en man med Aspergers syndrom och Försvarsmakten har i sitt beslut hänvisat till att den sökande någon gång har diagnostiserats med Asperger.

DO har valt har stämt staten genom Försvarsmakten. Stämningen lämnades in i höstas och är ännu inte avgjord i Stockholms tingsrätt.

I sin stämningsansökan skriver DO att Försvarsmakten har missgynnat mannen enligt diskrimineringslagen eftersom han inte har getts möjlighet att få sin lämplighet prövad individuellt vid antagningsprövning (mönstring). Försvarsmakten har grundat sitt beslut på tillämpningen av Försvarsmaktens medicinska bedömningsgrunder. I dessa anses tidigare diagnos

på Aspergers syndrom oförenlig med antagning till militär tjänstgöring med värnplikt. Personer som har haft denna diagnos anses därför automatiskt som inte tjänstbara.

I stämningsansökan betonar DO att Aspergers syndrom är en diagnos med mycket stora variationer. En del personer behöver mycket stöd medan andra kan nå stora framgångar både i yrkeslivet och privat. Den sökande som fallet gäller har lindriga symptom och ett fungerande vardagsliv utan medicinering. Han har även varit aktiv i hemvärnet i sex år.

DO yrkar att Försvarsmakten ska betala ett skadestånd om 45 000 kronor till den diskriminerade mannen samt stå för DO:s rättegångskostnader. •

Funktionsrätt

”ERIC SAADE HJÄLPTE OSS UPP PÅ SCENEN”

– Det är roligt att Studieförbundet Vuxenskolan lyfter fram funktionsrätt som ett av sina fokusområden. Vi har arbetat med det i flera år och har ett gott rykte.

Det säger Johan Ljungkvist som länge har arbetat med musikcirklar i Västmanlands län.

Musikläraren Johan Ljungkvist har arbetat med musikcirklar inom Studieförbundet Vuxenskolan i många år. Att det blev just SV var en slump, han hoppade in som vikarie för en kompis när han bodde i Göteborg för 25 år sedan. Efter en kortare sejour i grund skolan återvände han till Vuxenskolan och sedan många år är han också tillbaka i hembygden Västmanland.

Här har han nästan helt kommit att

ägna sig åt musikcirklar med en del inslag av verksamhetsutveckling och kulturarrangemang. Cirkeldeltagarna har olika funktionsvariationer, men bredden är stor.

– Jag har cirklar med elever som har både syn­ och hörselnedsättning. Här får jag arbeta på ett annat sätt, till exempel genom att lägga en gitarr eller en trumma i knät på dem, säger Johan Ljungkvist. Men det är fascinerande att ändå upptäcka att de har favoritlåtar.

NÄR DET GÄLLER deltagare med de största utmaningarna kommer Johan till deras arbetsplats. Dessa är valda utifrån att de har en likartad funktionsnivå. Därför blir nivån i musikgruppen också ganska jämn.

Arbetsplatserna varierar och de är spridda över länet. Främst arbetar han i Västerås, Arboga, Köping och Kungsör.

– Anslagen stramas åt och därför går det inte att resa till orter där vi bara kan arrangera en studiecirkel. Det har lett till att jag arbetar på färre orter, säger Johan Ljungkvist. Men jag känner ändå att jag blir uppskattad för det jag gör.

MEN JOHAN LJUNGKVIST arbetar med musikcirklar på olika nivåer, ofta på olika teman. Till de mer kända hör musikgruppen Smällkaramellerna från Köping. För dem har vårens tema varit tv­programmet ”Så mycket bättre” och karamellernas repertoar har hämtats från olika säsonger av programmet.

Med Smällkaramellerna är Johan ute och uppträder på olika event, årsmöten och konserter. Största framträdandet var på Allsång i Götene som Bert Karlsson arrangerade och andra artister på scenen var bland annat Lotta Engberg.

– Det var nog mitt livs häftigaste back stage ­häng, säger Johan Ljungkvist. Eric Saade hjälpte oss att komma upp på scenen.

Den som vill lyssna på en låt från konserten kan söka på Smällkaramellerna på Youtube.

Jan Fröman

Till de mer kända musikcirklar hör musikgruppen Smällkaramellerna från Köping.

Johan Ljungkvist

TOVES ORKESTER BLANDAR FUNKISAR OCH NORMISAR

Det började med ett gäng som spelade ihop på gymnasiesärskolan i Östersund för många år sedan. Nu är Toves allsångsorkester, eller Toves orkester som den också heter, en institution i Jämtland och har bland annat framträtt på Storsjöyran.

Linda Åkergren är verksamhetsutvecklare med ansvar för funktionsrättsfrågor hos Studieförbundet Vuxenskolan i Jämtlands län. En av hennes hjärtefrågor är att administ rera Toves allsångsorkester som är ett välkänt inslag i Östersund.

– Nej, jag är inte cirkelledare utan det är fyra musiker som sköter om den delen. Men jag har hand om mycket runt omkring orkestern, säger Linda Åkergren.

Orkestern har sitt ursprung i särskolegymnasiet i Östersund och har därefter blivit kvar i Studieförbundet Vuxenskolans regi. Som mest har de varit 65 personer, i våras var de 50. Repertoaren har hängt med sedan pandemiåren med endast mindre förnyelse.

– Det är så roligt att vi på det här sättet kan blanda funkisar och normisar, säger Linda Åkergren.

SV HAR ÄVEN musikprojekt med en särskild metodik som är anpassat för människor som haft en stroke. Metodiken är utvecklad av den amerikanske musikern Ronnie Gardiner och den kan vara lite klurig även för människor som har båda hjärnhalvorna i funktion, berättar Linda Åkergren.

– SV:s Peter Mellgren är utbildad i den här metodiken och han öppnar vägar i hjärnan som annars kan vara stängda. Personer som inte har kunnat stå, har börjat dansa när de får höra rätt låt.

SV Jämtland arbetar med funktionsvariationer på fler områden. Precis före

Toves allsångsorkester har blivit en institution i Jämtland och har bland annat spelat på Storsjöyran.

pandemin hann man prova ett samarbete med Torsta jordbruksgymnasium som har jakt- och fiskeutbildningar.

I projektet byggde Torsta upp ett älgpass och lånade ut en jaktsimulator till ett äldreboende.

– Man måste förstå att jakt är väldigt stort här i Jämtland. Jag är själv uppfödd på viltkött och för äldre som kanske även är dementa är detta en väldigt välkommen aktivitet, säger Linda Åkergren.

I ett rum byggdes älgpasset och där fanns jaktsimulatorn, de fick även

prova vildsvinsjakt. I rummet intill dracks det kokkaffe ur kåsa och så åts det traditionell jaktmat, tunnbrödsstrut på fällstol bland granris och andra skogsattiraljer.

– Och så pratades det jaktminnen och jakthistorier, säger Linda Åkergren som planerar att tillsammans med Torsta lantbruksgymnasium söka pengar för att utöka den här verksamheten till fler äldreboenden.

Jan Fröman

Linda Åkergren

Foto: Johanna Höst

Gemensam styrka ÖVERBLICK

Smått och gott om förbundets verksamhet på nationell nivå.

FOKUS PÅ FYRA OMRÅDEN

På förbundsstämman i maj presenterades resultatet av det omfattande strategiarbete som pågått sedan 2020. Resultatet blev att stämman fattade beslut om fyra arbetsområden där hela SV gemensamt ska lägga extra fokus.

Funktionsrätt, föreningsliv, landsbygder och integration är de områden som kommer integreras i hela verksamheten. Vi frågade Ulrika Heie, förbundsordförande SV, hur det ska gå till.

– De senaste åren har vi haft ett spännande och viktigt strategiarbete. Vi har frågat oss vilka vi är och för vem vi finns till och vilka vi ska vara framåt. Det har lett fram till en tydlig strategi framåt.

– Det här är områden där vi är starka, vi finns i hela landet och arbetar nära föreningslivet. Funktionsrätt har länge varit ett profilområde och vi ser, inte minst efter pandemin, att vi har en stor roll att spela tillsammans med

både föreningar och enskilda. När det gäller integration är det vår ambition att vi ska spela en allt större roll också inom detta område.

Hur kommer dessa profilområden att synas i verksamheten?

– Vi kommer att utveckla och prioritera verksamhet, utveckling och kompetens inom våra profilområden. Det här gör vi i hela vår organisation, från norr till söder, i stads­ och landsbygder – alltid för att stärka både individ och civilsamhälle. Det kommer att synas i våra samarbeten, i våra program och vi kommer göra detta tillsammans med våra samarbetspartners, våra cirkelledare och alla de människor som vi redan idag möter, men de här blir också ett viktigt verktyg för att nå fler och skapa värden, säger Ulrika Heie.

– Jag ser verkligen fram emot det här, nu omsätter vi strategiarbetet i praktisk handling. •

Enkät visar på nöjda cirkeldeltagare

Enligt ett nytt krav från Folkbildningsrådet ska all verksamhet utvärderas och som en del av utvärderingen har en ny enkät tagits fram. Under våren började den skickas ut till alla cirkelledare och cirkeldeltagare.

– Vi tycker att det är bra att låta deltagarna komma till tals och få en möjlighet att ge feedback och hittills har mer än 8 000 svar kommit in, berättar Jonas

Valdringer, verksamhetsanalytiker hos SV.

Generellt visar svaren på nöjda deltagare. Efter avslutad cirkel svarar 96 procent att de har en positiv syn på SV, vilket måste ses som ett gott betyg. En skillnad i graden går att utläsa ur frågan om en representant från SV funnits med under pågående cirkel. I de fallen finns en nöjdhet på 98 procent medan 86 procent är nöjda när ingen kontakt har funnits. – Även deltagare som upplever att de har kunna påverka innehållet i cirkeln tycks lära sig mer nytt jämfört med dem som inte kunnat göra det. Möjligheten att påverka cirklarnas innehåll tycks i genomsnitt vara högre inom cirklar med föreningsaktiva deltagare jämfört med övriga cirklar, säger Jonas Valdringer. Men enkäten visar inte bara på hur deltagarna upplever sin cirkel utan visar även på hur de har hittat till just SV. Mer än hälften har fått tips via en förening eller vänner och bekanta. 14 procent har letat sig fram via internet och 12 procent har sett en annons i sociala medier. Endast ett fåtal svarar att de hittat en cirkel via material som kommer i brevlådan. Enkäten skickas via mejl till alla deltagare efter avslutad cirkel och utfallet kommer att ligga till grund för förbättringar i verksamheten.

Ulrika Heie under SV:s förbundsstämma.

Jonas Valdringer

Enkäten skickas ut och svaren registreras löpande. Siffrorna i artikeln kan därför ha förändrats vid tryck av denna tidning.

FÖRENINGSTURNÉ I GÄVLEBORG

Ida Danielsson och Lisa Andersson, båda verksamhetsutvecklare för SV Gävleborgs län, har med pandemin i backspegeln ägnat stor del av våren åt att kartlägga föreningarnas behov. Men även om de ansvarar för olika föreningar jobbar de gärna tillsammans.

Både Ida Danielsson och Lisa Andersson är relativt nya i sina roller och på grund av pandemin är det först i år som verksamheten är i full gång igen. Eftersom nya relationer behöver etableras med föreningarna har det varit viktigt att vara ute i verksamheten.

– Vi är också ett stort län med långa avstånd så det blir naturligt att när vi bokar upp ett möte med en förening försöker vi också samtidigt boka upp andra föreningar på samma sida om länet, säger Lisa Andersson.

GÄVLEBORGS LÄN HAR många små samhällen och betydande ytor landsbygd och tillgången till lättillgänglig kommunservice och samverksservice är inte alltid självklar. Lisa Andersson och Ida Danielsson känner att SV:s och deras närvaro är särskilt viktig där.

– Ett exempel är Ockelbo, där jobbar vi mycket med SPF Seniorerna i digital inkludering. I vissa kommuner kan biblioteken erbjuda stöd för att få hjälp med sin telefon, men ett sådant stöd finns inte i Ockelbo kommun idag. Därför är vi ju viktigare där än på orter där det finns aktörer som kan stötta i de verksamheterna, säger Lisa Andersson

– Så tänker jag också om hem­

bygdsgårdarna från min verksamhet, inflikar Ida Danielsson. På mindre orter spelar de större roll för orten och bygden. Dels är det en samlingsplats, dels verkar alla hembygdsföreningar för att föra kulturminnet vidare och det är något som blir starkare på en mindre ort. Om vi finns där kan vi möjliggöra deras jobb och stötta dem.

Hur mår föreningslivet idag, märker ni av sviktande medlemsantal och att det

Under våren har Ida och Lisa tagit bilder på representanter och verksamhet från sina föreningsbesök för att synliggöra deras och föreningarnas arbete. Bilderna läggs sedan ut på sociala medier.

Överst vänster: Linskäkt i Trolldalen i Växbo, Hälsingland.

Vänster: Studiecirkel i Edsbyn, där man identifierar personer och platser i gamla foton i digitalt fotoarkiv.

Ovan: Guidning på Delsbo forngård.

Ida Danielsson & Lisa Andersson

är svårt att få nya och yngre medlemmar?

– Både ja och nej. Min personliga uppfattning är att det inte är så stor skillnad idag mot hur det var tidigare. Engagemanget minskar inte, men det händer att en del hamnar i traditionella mönster. Man hör ofta att den unga generationen inte vill sitta i styrelser men det hör jag även bland SPF Seniorerna. Man vill inte binda upp sig, utan komma och gå som man vill. Jag tror inte att det är en generationsfråga utan en samhälls­ och utvecklingsfråga. Vi kan leva så och då vill vi leva så, säger Lisa Andersson.

UNDER HÖSTEN KOMMER Ida och Lisa att göra ett försök att omvandla varje persons driv och motivation till att vara med och förändra i föreningsform. Det är i en utbildning som de håller tillsammans med Sköldkörtelförbundet. Även om fokus kommer att ligga på föreningskunskap är frågan om hur man hittar viljan central.

Fokus på beredskap

I och med det nya beredskapsmaterialet för Bygdegårdarna och LRF kommer höstens fokus att ligga på beredskap. Flera föreningar planerar aktiviteter i och i anslutning till beredskapsveckan som är vecka 39 och SV kommer att stötta och finnas på plats där det behövs.

– Det blir ju lätt väldigt tradigt att en hel dag lyssna på två personer som ska banka in föreningskunskap i huvudet. Så vi kommer att jobba interaktivt och mixa upplägget så att vi får så aktiva deltagare som möjligt. Ett jätteviktigt inslag är att hitta deras eget driv och att de ska reflektera över varför de sitter där, berättar Ida Danielsson.

Mer finns att läsa på sidan 30.

Lyckas med svenska är ett mycket uppskattat läromedel i tre delar som vänder sig till elever som studerar sfi B och C.

LISA ANDERSSON MENAR också att det är viktigt att man i en förening frågar sig vilket syfte som föreningen har. Varför finns den?

– I höst har vi det nya beredskapsmaterialet klart för bygdegårdarna och det är ju ett sätt för de föreningarna att fortsätta vara relevanta. Bygdegårdarna har alltid varit ett nav men som det ser ut i samhället idag kanske de får en mer betydande roll. Även i krisberedskapen och inte bara lokalt.

Christina Glassel

Sedan tidigare finns Lyckas med svenska 1 och Lyckas med svenska 2, avsedda för sfi B.

Beställ kostnadsfritt provexemplar!

Du som är lärare inom vuxenutbildningen kan beställa ett kostnadsfritt provexemplar av våra elevpaket för att få en bättre bild av läromedlet.

Scanna qr-koden: eller besök studentlitteratur.se/ lyckas-med-svenska

Nyhet

SÅ HÄR GÖR JAG Cirkelcoachen

FRÅGAN

Hur

IDEELLA FÖRENINGAR FYLLER en viktig funktion i samhället, och samarbete mellan föreningar kan ge ovärderlig samhällsnytta. I mina naturrelaterade cirklar är föreningslivet oumbärligt – och i vissa fall till och med lagstadgat. Till exempel när det gäller jägarexamen, där det enligt Naturvårdsverkets föreskrifter krävs av två ideella jägarorganisationer att de ska utbilda och tillhandahålla instruktörer och examinatörer.

På så vis är det en del av föreningslivet som ser till att SV får kompetenta cirkelledare för detta. Alla praktiska moment i mina olika cirklar sker i samarbete med någon förening som har de resurser som krävs. Det kan

Ibland behöver man tips från andra. Här bjuder erfarna cirkelledare på sina tankar.

CIRKELCOACH: Arne Nilsson

Bor på Köpmanholmen utanför Örnsköldsvik. Han jobbar till vardags som projektberedare för ett företag i elautomationsbranschen. Arne har i över 20 år hållit jägarexamenskurser för Studieförbundet Vuxenskolan i Örnsköldsvik, och även en del andra jakt- och naturrelaterade kurser.

vara utrustning, mark, anläggningar eller funktionärer som inte SV har, men som föreningslivet gärna bistår med för utbildning.

Det finns en förening för varje specialintresse och i mina cirklar presenterar jag vilka de är. Några föreningar

får mina cirkeldeltagare träffa som en given del i utbildningen, andra berörda och intressanta föreningar presenterar jag genom att vi besöker deras hemsidor och jag berättar om dem.

JAG BRUKAR JÄMFÖRA dem med fackförbund, som också är en del av föreningslivet. Det finns ett ”fackförbund” för allt, från biodling via båtliv och trädgårdsodling till jakt, och jag lyfter fram fördelarna med att organisera sig. Föreningar är något unikt, de har krafter och resurser som kommer både medlemmar och övriga samhället till stor nytta. Samtidigt är det medlemmarna själva som skapar denna resurs – tillsammans är vi starka! •

kan du som cirkelledare stötta föreningslivet?

” I mina naturrelaterade cirklar är föreningslivet oumbärligt – och i vissa fall till och med lagstadgat.”

Nyheter på lätt svenska!

• 8 Sidor är en nyhetstidning med kortare meningar och enklare ord.

• Tidningen kommer ut varje vecka.

• Språkhjälp och uppläsning finns på sajten 8sidor.se.

• Du kan ladda ner lärarhandledning, 8 Sidors nyhetsapp, quiz och korsord helt gratis.

• Det går att få flera exemplar varje vecka för att läsa tillsammans i en grupp.

7 veckor 99:-

Beställ en prenumeration med QR-koden eller på sajten:

8sidor.se/unik2023

• Digitala nyheter publiceras varje vardag.

Min berättelse

50 ÅR MED BIN OCH

200 DELTAGARE I BIKURSER

Birgitt Broström berättar om sitt liv som biodlare och cirkelledare.

ÅRET VAR 1973 och maj stod i full blom när jag startade min biodling.

Jag hade gått en liten kurs och skulle nu våga ta steget att bli biodlare. Förutsättningarna kunde ha varit bättre. Vi var lantbrukare med mjölkkor och hade fyra barn mellan ett och åtta år. Skulle jag även hinna med att sköta bin? Men lockelsen var stark, bin var intressanta och de föll fint in i min självhushållningsfilosofi ,”Gräv där du står och ta hem det som finns i naturen runt omkring dig”.

Dessutom var honung dyrt att köpa och pengar är alltid en bristvara på ett lantbruk under uppbyggnad.

Med goda kontakter bland bigubbarna i Folkare biodlarförening fick jag hem ett par

bra, men gamla, trågkupor och snart även ett samhälle. Samhället bildade drottningceller så jag kunde dela och fylla båda kuporna. Begagnad slunga och nödvändiga attiraljer för slungning fick jag också tag i.

Kunskap om biskötsel bistod bigubbarna med och lite praktik hos Sigfrid Svedlund

gjorde att man vågade mer. Var det något akut problem kunde man ringa Göte Andersson, Gunnar Sonnbäck eller Sigfrid för att få råd.

Tid att sköta bina var inte alltid lätt. Korna skulle mjölkas, hö skulle skördas,

TEXT: Birgitt Broström

Birgitt Broström

familjen skulle ha mat på bordet. Bin och slungning fick man gå ifrån ibland. Barnen blev bra på att sköta sig själva och snart nog även på att laga mat.

VARTEFTER JAG FICK mer rutin på skötseln gick det lättare och fler bikupor skaffades. Sex till åtta bikupor blev ett vanligt antal och jag upptäckte att det även gick att sälja samhällen om man hade snälla och bra bin. Honung blev det också, betydligt mer än vad som gick åt i hushållet. Även grönsaksodlingen ökade och jag gick med i Dalaodlat, en organisation för småskaliga odlare. Kunde då också sälja honung i butik, vilket var bra, då det blev rejäla överskott ibland. Efter 20 år var antalet samhällen ofta över tio och skördarna mycket goda. Mjölkkorna var säkert en mycket positiv faktor för goda skördar. Betesmarker med maskros och vitklöver satte fart på samlarlusten och även bärmarkerna i den närliggande skogen var mumma för bina. En klar förbättring av frukt och bärskördar var en tydlig vinst för byn Saxbo.

NU ÄR DET en försvagning av skördeläget för honung. Mjölkorna är tyvärr borta och med dem beten och vallar. Spannmål ger ingen nektar. De honungsskördar på 60–70 kg som då var vanliga ligger nu oftare på 30–40 kg. Det kunde bli riktigt jobbigt ibland med de stora skördarna. Toppåret var 1995 då jag fick in nära 800 kg beroende på ett utdraget drag på honungsdagg*. En mörk mycket god honung blev det och den gick bra att sälja. Men själv kände jag mig som fastklistrad i slungrummet det året.

Folkare biodlarförening var en fin tillgång när man ville prata bin och söka

kunskap. Allt fler kvinnor kom med och vi började peppa varandra. 2001 kom vi överens om att starta en bicirkel tillsammans. Jag blev ombedd att leda den genom att jag var engagerad i SV och visste lite om hur studieförbund fungerade. Det här

var nytt och lite spännande för mig. Skulle jag klara att hålla i studiecirkeln så att den blev meningsfull? Åke Hanssons klassiska studiebok införskaffades och vi körde teori först och sedan praktik hos varandra. Alla verkade nöjda och cirklarna har sedan fortsatt under hela 2000-talet med undantag av några få år. Det är nu 200 deltagare som fått en inblick i, och kunskap om, binas intressanta värld. Och det är faktiskt en liten övervikt för kvinnliga deltagare.

IDAG ÄR JAG glad åt att biodlingen i byn ser ut att leva vidare. Med 80+ i bagaget är inte längre krafterna på topp, så jag är glad att min dotter Ninni har fattat intresse för de små bina. Att vara två om skötseln har stora fördelar. •

Läs mer om skribenten på sid 3.

* Honungsdagg ett sött och klibbigt sekret som utsöndras av bladlöss, när de suger sav från träd. Ett stort överskott kan falla ned på blad och grenar och hämtas av bland annat honungsbin.

”Tid att sköta bina var inte alltid lätt. Korna skulle mjölkas, hö skulle skördas, familjen skulle ha mat på bordet.”

NJUT AV NYA SMAKUPPLEVELSER Minicirkeln

Mjölksyrning är en av de äldsta konserveringsmetoder som vi har. Det har gjorts i alla tider, med en mängd olika slags råvaror och på olika sätt. Från en grop i jorden till en glasburk i kylen. Processen ger grönsakerna lång hållbarhet, tillför hälsosamma bakterier och nya smaker. Cirkelledaren Mimmi Åkerblom berättar.

Mjölksyrning är en slags fermentering, som förädlar råvaran med hjälp av mikroorganismer. På grönsakerna finns naturligt olika mjölksyrabakterier och jästsvampar. Genom att skapa en gynnsam miljö för dessa att föröka sig på får vi en produkt med lågt pHvärde där andra ogynnsamma mikroorganismer inte kan överleva.

Den syrade produkten håller sig bra upp till ett år, beroende på vilka grönsaker du har syrat. Grova grönsaker som vitkål, rödkål och rotfrukter håller sig längst, sommargrönsaker som squash, gurka och bönor har lite kortare hållbarhet.

Det som händer är att grönsakerna blir mindre aptitliga efter hand, de blir mycket sällan dåliga. Gröna grönsaker ändrar färg under processen när klorofyllen bryts ner, det är helt i sin ordning.

ÄVEN OM DET finns en mängd sätt att fermentera råvaror på i olika kulturer finns det några punkter att hålla sig till för att komma igång och få ett lyckat resultat:

Grönsaksbonden Mimmi Åkerblom har skrivit minicirkeln om mjölksyrade grönsaker. Läs mer om henne på sid 3.

Man vill skapa en syrefri miljö, detta får man genom att packa grönsakerna ordentligt i burken och se till att de täcks av vätska. Lägg gärna något i burken som pressar ner grönsakerna under ytan, till exempel en plastpåse med lite vatten i.

En salthalt på 1,5­2 % i den färdiga produkten är lagom, detta ger bra smak och konsistens. Många grönsaker blandar man direkt med salt och arbetar fram vätska från dem. Syrar

man hela grönsaker eller större bitar använder man istället saltlag. För att få en lagom salthalt i den färdiga produkten behöver man antingen dubblera mängden salt i lagen (3-4%), eller blanda rätt mängd salt direkt i burken när man vet hur mycket grönsakerna och vattnet väger tillsammans (0,015 * x gram produkt = x gram salt).

Mimmi Åkerblom

GRUNDRECEPT PÅ RIVNA GRÖNSAKER

Till en glasburk på 1,5 liter behövs ett kilo rensade rotfrukter eller vitkål/rödkål. Blanda gärna ner lite lök också. Vitkål av den sort som kan lagras länge är en enkel grönsak att börja med och som man kan låta ingå i blandningar med andra rotfrukter för att skapa en stabil syrning. Morötter och rödbetor innehåller mycket socker och det blir lätt för mycket jäst i syrningen om man mjölksyrar dessa ensamma, det kan ge en slemmig konsistens i produkten (helt ofarligt men oaptitligt). Blanda gärna med hälften vitkål.

Så gör du Grovriv rotfrukterna/strimla kålen i en matberedare eller för hand. Blanda med 1,5 % salt av grönsakernas vikt, ca 1 msk fint salt/kilo grönsak. Låt dra en litet stund om du vill. Blanda gärna ner smaksättning i grönsakerna, exempelvis ett par klyftor hackad vitlök, lite chili/ingefära eller något mer klassiskt som kumminfrön (1-2 tsk torr krydda/kilo grönsak). Massera och knåda grönsakerna så de släpper vätska. När du kan ta upp en näve och pressa ur så det rinner om den så är det klart. Packa grönsakerna i burken, tryck till så eventuella luftbubblor försvinner. Fyll upp med vätskan som släppt men lämna ett par cm till kanten. Eventuellt stoppar du ner en påse i burken, fyller på med lite vatten och knyt ihop den. Tryck ner påsen i burken och stäng locket. Nu hålls grönsakerna väl under ytan.

Låt burken stå framme i rumstemperatur (ca 18-22 grader) i 14 dagar. För mjuka grönsaker som salladskål, squash med mera räcker det ofta med 7-10 dagar. Det brukar pysa och läcka en del så ha gärna en tallrik under. Ställ sen i kylskåp eller jordkällare och låt mogna ytterligare 14 dagar innan du öppnar burken. Förvara den svalt. Grönsakerna ska lukta syrligt och friskt!

Material

Grönsaker av bra kvalitet, fint salt, gärna havssalt.

Jäskärl – glasburkar med bygellock och gummiring är billiga och lämpliga för husbehov.

Bunke att blanda i, ett rivjärn/ kniv eller matberedare.

CALLE VET ALLT OM GOTLANDS HISTORIA

Vad betyder namnet Visby? Och varför byggdes Visbys ringmur? Calle Brobäck är mannen som har svar på alla dina frågor när det gäller såväl Visby som resten av Gotland.

Calle Brobäck har två stora intressen här i livet. Det ena är fotografi och det andra är natur, kultur och historia i ämnet Gotland. Tidigare har han haft åtskilliga kurser i fotografering och under många år varit ansvarig för ämnet vid Hemse folkhögskola. I dag guidar han runt vetgiriga runt hela Gotland. För Studieförbundet Vuxenskolans del har han under sommaren haft ett flertal stadsvandringar på temat Visbys uppgång och fall.

ATT HAN ÄR väl insatt i ämnet vittnar hans eget 90 hyllmeter långa gotlandicabibliotek om. Här finns det mesta i litteraturväg som på ett eller annat sätt speglar Gotland. Det kan vara alltifrån skönlitteratur till tunga historiska verk. Och hela boken behöver inte handla om Gotland utan det kan räcka med ett enda litet kapitel.

– Det hela började när jag i 20-årsåldern bodde i Visbys centrala delar. Många kompisar, inte minst från fastlandet där jag pluggade och gjorde min militärtjänst, ville gärna komma och hälsa på. Troligtvis berodde det mer på läget på min lägenhet än på min egen ringa person, berättar Calle Brobäck.

– I vilket fall som helst så fick jag ofta när vi passerade någon sevärdhet

Karl-Göran

”Calle”

Brobäck

Ålder: 66 år Bor: i Fårösund på Gotland

Familj: Fru Irene

på väg till krogen frågan ”Vad är det där?”.

CALLE BROBÄCK INSÅG då att han behövde lära sig mer om sin hemstad. Han tog kontakt med sin gamla his­

torielärare och frågade vad han borde läsa. Han fick då rekommendationen att gå till ett antikvariat. Där hittade Calle en tjock bok om Visby ringmur med bland annat 90 planscher till det facila priset av 1 400 kronor.

Foto: Tom Hallgren

– Jag blev helt betagen och det var det verket som gjorde att jag blev såld på gotlandica.

NÄR MEDELTIDSVECKAN STARTADE

på Gotland 1984 var det en kollega på Gotlands museum som tyckte att Calle kunde klä ut sig franciskanermunk eftersom tonsuren redan fanns på plats. Så föddes munken Carolus som Calle till och från sedan dess har klätt ut sig till när han i samband med sina guidningar har varvat Gotlands historia med sagor och sägner.

– Men i dag är det inte lika självklart längre att göra sig lustig genom religiösa attribut, så nu får Carolus efter 40 år inte dö, men väl hoppa ner i en plastpåse. Istället kommer han att ersättas av en annan gubbe –Gaudmund Cramer som levde i början på 1300-talet.

Calle Brobäck tycker att det är en

förmån att få göra den här typen av kurser och stadsvandringar.

– Jag försöker verkligen fokusera på individerna i gruppen och deras önskemål. Jag ser det som mitt uppdrag att få alla så nöjda som det bara går. Och självklart är det min egen entusiasm som är viktigast för att få med sig en grupp. Det är jätteviktigt för mig att jag inte börjar låta som en bandspelare, då är det inte roligt för dem som är med.

För att undvika detta är ingen av Visby­vandringarna densamma. Visserligen börjar och slutar alla på samma ställen, men sedan går de i olika riktningar beroende på vad Calle Brobäck känner för den dagen.

– Det är som sagt viktigt för mig med variation, säger han.

MEN ÄVEN OM Calle Brobäck är kunnig på det mesta som rör Gotland, så har även han svaga områden. Fåglar är ett sådant.

– Därför brukar jag på sådana vandringar blotta mig inför gruppen och säga att detta är ett område som jag inte kan. Därför är det bra om vi kan hjälpas åt. Då känner sig folk delaktiga och det blir en bättre dynamik i gruppen, konstaterar den erfarne cirkelledaren.

Lena Hallerby

Calle Brobäck använder sig av kunskaper från sitt gotlandicabibliotek när han guidar runt intresserade i Visby.

”Det är jätteviktigt för mig att jag inte börjar låta som en bandspelare, då är det inte roligt för dem som är med.”

Foto: Tom Hallgren

Foto: Calle Brobäck

Samverkan ÖVERBLICK

SV och dess grund-, medlemsoch samverkande organisationer.

BYGDEGÅRDAR KAN STÖTTA I KRIS

Bygdegårdarnas riksförbund förbereder sina bygdegårdar för att kunna stötta och skydda civilbefolkningen vid kris och krig. Till sin hjälp har de tagit Björn Körloff som i januari klev in hos Bygdegårdarnas riksförbund.

När en kris eller hot uppkommer är civilsamhället ofta det lokala samhällets nav när det gäller att ta hand om och erbjuda befolkningen skydd. Därför anordnar nu SV i samarbete med Bygdegårdarnas riksförbund en studiecirkel om ”Bygdegården vid kris och krig”. När cirkeln är genomförd kommer alla bygdegårdar att ha en färdig beredskapsplan.

BJÖRN KÖRLOFF HAR, med sin bakgrund som bland generaldirektör för olika försvarsmyndigheter, en gedigen erfarenhet för uppdraget att arbeta med och utveckla krisplanläggning, främst på kommunal nivå.

– Vi lever i en tid när hoten är många. Stormar, bränder och översvämningar i klimatförändringarnas spår, men också ett krigshot, som vi i allra största grad blivit varse efter Rysslands invadering av Ukraina.

Hur kan bygdegårdarna bli ett nav i krissituationer?

– Framför allt är det så att bygde ­

gårdar finns på ganska många ställen i en kommun och de kan erbjuda mat, värme och vila vid allvarliga händelser och det kan finnas ganska stort behov av det i kris.

Enligt Björn Körloff är civilsamhällets stora styrka dess rikedom på organisationer med olika intresse ­ och idéinriktningar. Bygdegårdarna är inriktade på att tillhandahålla offentliga lokaler medan andra organisationer, såsom Missing people och de frivilliga försvarsorganisationerna, har sin särskilda resurs.

– Det handlar om att hitta en form på lokalnivå där man sammanstrålar de här resurserna och organiserar dem så att man får ut största möjliga effekt av dem, säger Björn Körloff.

I SAMBAND MED Rysslands annektering av Krimhalvön 2015 är det anbefallt att Sverige ska planera för krig. Krigsplanering betyder att det är tillåtet att använda förfogandelagen, pliktlagsstiftningen, ransoneringslagar och andra författningar som ingriper i samhällslivet. Dessa får man inte använda vid fredstida kriser. Men lagen om totalförsvar gör att resurser som byggs upp för krigets behov också får användas vid fredstida kriser.

– Det som vi bygger upp för att kunna hantera krig ger oss också möjlighet

Bygdegårdarna för att utveckla deras medverkan i krigs- och krisplanläggning, främst på kommunalnivå. Innan dess har han varit jurist på försvarsdepartementet, generaldirektör för Fortifikationsverket, Pliktverket samt för Styrelsen för psykologiskt försvar. Han var också under 12 år riksdagsledamot för Moderaterna.

att nyttja vid kriser i fredstid. Krigets förmåga ger oss möjlighet att kunna hantera fredens kriser och inte tvärt om, säger Björn Körloff och fortsätter: – Jag tycker att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap borde ha ett övergripande ansvar för att inventera och hålla rätt på de civilsamhällsorgorganisationer som är lämpliga att omfattas av den kommunala planläggningen. Det ser så olika ut i olika delar av landet. En del kommuner har en bred flora av civilsamhällesorganisationer medan andra kanske bara har två eller tre. Om man inte vet vad som finns är det ju väldigt svårt att kunna organisera det, avslutar han.

Efter avslutad cirkel kommer en färdig beredskapsplan som visar vad bygdegården kan erbjuda kommunen i eventuell kristid att finnas. •

Björn Körloff började 1 januari hos

Foto: Jenny Dahlerus

Cirkel om liberala dilemman

Under hösten kommer Liberalerna att erbjuda sina medlemmar och andra intresserade att gå cirkeln ”Liberalism i en ny tid”. Materialet är framtaget i samarbete med SV och utgår från Christer Nylanders bok ”Den besvärliga friheten” som nyligen utkom på Ekerlids förlag.

– Den kommer helt enkelt att handla om liberala dilemman, att det kan vara svårt med ett samtal i dagens politiska klimat. Att mycket är svart eller vitt när man från liberal utgångspunkt ofta hamnar någonstans i mitten, berättar Malin Danielsson, riksdagsledamot för Liberalerna.

Materialet ska kunna användas av alla, inte bara medlemmar utan också nyfikna som eftersöker djupa ideologiska diskussioner.

Du är också ny ledamot i SV:s förbundsstyrelse, vad vill du att bidra med där?

– Som funktionsrätts- och seniorpolitisk talesperson hoppas jag kunna bidra med kontakter och kunskap på det fältet, de är två viktiga grupper för SV. Som kommunikatör i grunden hoppas jag även kunna bidra med den delen i styrelsearbetet, säger Malin Danielsson.

CIRKLAR I SMARTPHONE FÖR SCHIZOFRENIFÖRBUNDETS MEDLEMMAR

Schizofreniförbundet genomförde under våren en lokalt digital cirkel i smartphone och sociala medier och fler är planerade under hösten. Britt-Inger Ljungberg Willing är styrelseledamot i Västmanlands intresseförening för psykossjuka samt kassör i Schizofreniförbundet.

Ni har genomförde en lokalt digital cirkel i våras, vad har ni fått för respons?

– De allra flesta var mer än nöjda. Även de som tyckte att de kunde allt, lärde sig nya saker. Men flera av de själverfarna, alltså personer som själv har sjukdomen, tyckte att det var för svårt och tvingades hoppa av efter första gången.

Kommer de att få ny möjlighet att gå en enklare variant av cirkeln?

– Många av dem fanns i Stockholmsområdet och där har ju vi en egen studieverksamhet så vi funderar på att försöka göra någonting där för dem som är rena nybörjare i stället.

Britt­Inger Ljungberg Willing

Kan övriga medlemmar se fram emot fler tillfällen i höst?

– Ja, och den här gången kommer inbjudan att gå ut via samtliga ordföranden samt särskild inbjudan till alla som har mejl, säger Britt-Inger Ljungberg Willing.

Efterfrågat läsförståelsematerial!

Malin Danielsson

CHANS ATT VIDGA DINA PERSPEKTIV

ÖVER 20 PROCENT av Sveriges befolkning är idag utrikesfödda. Det innebär att vi lever i ett land präglat av människor med olika kulturer, bakgrunder och erfarenheter. I media och i debatten blir tyvärr fokus oftast den misslyckade integrationen och dess konsekvenser. Men här vill jag ta tillfället i akt och rikta fokus mot oss själva och varje individs ansvar för att bryta utanförskapet i vardagen.

FÖRESTÄLL DIG ATT du flyttar till ett nytt land och ställ dig själv frågorna: Hur skulle jag vilja bli välkomnad i det nya landet? Vad hade jag behövt för att snabbare lära mig det nya språket och de oskrivna reglerna i landet som jag nu ska kalla för mitt hem?

Min gissning är att ditt svar inte skulle vara något i stil med ”att placeras i ett bostadsområde där alla precis som jag vill lära sig språket, och att alla sammanhang mina första år är bland andra som likt mig vill blir en del av det nya samhället”.

Kontaktytorna i matbutiken är små och begränsade och ett försök till samtal på bussen ebbar snabbt ut innan nästa hållplats. Som ny i ett land kan ekonomin ofta vara begränsad, en hobby får därför vänta till bättre tider.

Så vad gör du då?

PÅ ORGANISATIONEN JAG företräder och är medgrundare till, Kompis Sverige, möter vi dagligen nya svenskar som längtar efter att bli en del av det svenska samhället. Återkommande träffar vi personer som frustrerat berättar ”Jag vill lära mig språket, men jag har ingen att prata svenska med” eller ”Alla de jag har lärt känna är precis som jag nya i Sverige och i min vardag möter jag aldrig etablerade svenskar”. Vi möter människor som har lämnat familj och vänner, karriärer och hem – och som drömmer om

att bygga upp sina liv igen i det nya landet. Samtidigt möter vi etablerade svenskar som berättar att de vill utforska och lära känna nya kulturer. Som kanske inte känner någon med en annan bakgrund än de själva. De strävar efter att vidga sina perspektiv och att träffa människor som de annars kanske aldrig skulle ha träffat. Så när viljan finns, men inte de naturliga mötesplatserna – vad gör vi då?

DET ÄR I möten mellan människor som vardagsintegration uppstår. När vi tar oss tid att lära känna varandra kommer också förståelsen för varandras erfarenheter, kulturer och liv. Det är i dessa möten som vi kan övervinna språkliga och kulturella barriärer och där vi kan upptäcka att vi delar gemensamma intressen och drömmar. Men precis som i alla relationer och i alla bestående samhällsförändringar behövs inte bara nyfikenhet utan också tålamod och tid. Genom att främja möten och samverkan på individ­ och samhällsnivå kan vi bygga ett samhälle där olikheter ses som en tillgång och där vi alla kan bidra till en bättre framtid, tillsammans.

SÅ VAD KAN du göra? Vem i din närhet eller din omgivning ser du att du skulle kunna inkludera? Finns det organisationer i din kommun som du kan engagera dig inom?

Att bli kompis via Kompis Sverige eller liknande organisationer är ett fantastiskt och enkelt sätt att göra skillnad på. Kanske får du en vän för livet samtidigt som ni tillsammans gör en viktig insats för integrationen i vårt land. •

Pegah Afsharian

Pegah Afsharian är 34 år och bor med man och dotter i Stockholm.

Hon är operativt ansvarig och grundare av Kompis Sverige.

På fritiden gillar hon friluftsliv, att upptäcka nya platser och att umgås med vänner och familj.

Kompis Sverige

En nationell, ideell organisation som skapar möten mellan nya och etablerade svenskar. Visionen är ett samhälle där alla deltar på lika villkor och känner tillit till varandra. Grundades av Pegah Afsharian och Natassia Fry 2013 i Stockholm. Arbetet bedrivs inom två huvudsakliga verksamhetsområden: kompisprogrammet och sociala aktiviteter inklusive digitala språkcaféer. Utgångspunkten är synen på social integration som en ömsesidig process där alla är delaktiga och möts som jämlikar. Kompis Sverige har genom åren engagerat cirka 30 000 unika deltagare med ursprung från runt 140 länder.

www.kompissverige.se

KULTURKRYSSET 3/2023

Vinn en bok

Dags för ett nytt kulturkryss. Lösningen vill vi ha senast den 30 oktober 2023.

Du är välkommen att mejla in din krysslösning, vi har tyvärr inte möjlighet att hantera krysslösningar som kommer in på papper.

Mejla meningarna i de gulmarkerade rutorna till impuls@sv.se , tillsammans med namn, adress, postnummer och postort. Märk mejlet med ”Kulturkryss nr 3/23”.

Tre vinnare får välja mellan ”Också Annie” av Annie Lööf och Caroline Bankler och den lättlästa boken

” Kärlek och främlingskap” av Theodor Kallifatides, i bearbetarning av Tomas Dömstedt.

Du är SV.

Du är en del av Studieförbundet Vuxenskolan, ett av Sveriges största studieförbund. Vår syn på bildning bygger på människans förmåga att själv forma sitt liv tillsammans med andra människor. SV vill ge människor möjligheter. Därför erbjuder vi en bred verksamhet med studiecirklar, kurser och kulturaktiviteter.

Vår vision är ett samhälle där varje människa växer genom kunskap, insikt och delaktighet. Vår idé och verksamhet är starkt förankrad i demokrati, jämställdhet, humanism och hållbarhet. SV är den mest pådrivande lokala kraften för utveckling av föreningsliv och kultur. Det bygger ett demokratiskt och hållbart samhälle.

Redan 1920 lades grunden för SV när bröderna Carlsson i halländska Slöinge samlade traktens ungdomar i studiecirkeln Fria Tankars Hem.

Lokalt finns 28 SV-avdelningar med egen verksamhet, cirkelledare, personal och vald styrelse med engagerade förtroendevalda. Gemensamt för alla är att vi utmanar, är tillgängliga och flexibla mot våra deltagare och samarbetspartners.

Tillsammans folkbildar vi Sverige.

Läs mer om Studieförbundet Vuxenskolan på sv.se och följ oss gärna i sociala medier.

I DETTA NUMMER

”JAG ÄR TRYGG I MINA ÅSIKTER OCH VÄRDERINGAR”

Annie Lööf är årets mottagare av Sokratespriset. Impuls träffade henne för en intervju om att stå upp för sina värderingar.

SID 4

SEXUALUNDERVISNING OCH DEMOKRATI HÄNGER IHOP

Folkbildning är en del av den historiska process som har gjort att Sverige har blivit ett demokratiskt land. Det menar Inti Chavez Perez som får Folkbildningspriset.

SID 12

50 ÅR MED BIN

Birgitt Broström berättar om sitt liv som biodlare och cirkelledare.

SID 24

NJUT AV NYA SMAKUPPLEVELSER

Mjölksyrning är en av de äldsta konserveringsmetoder vi har. Cirkelledaren Mimmi Åkerblom berättar i minicirkeln hur du konserverar grönsaksskörden.

SID 26