Impuls 3, 2023

NUMMER 3 SEPTEMBER 2023 ÅRGÅNG 56

utom! s s e D ED

UM Z J V R E INT I CHAVE IN T E R E Z P

Annie Lööf

TRYGG I SINA ­VÄRDERINGAR EN TIDNING FRÅN STUDIEFÖRBUNDET VUXENSKOLAN

ULRIKA HEIE, FÖRBUNDSORDFÖRANDE SV

I EN OROLIG TID KAN VI ERBJUDA MÖTESPLATSER VEM DU ÄN är så vill jag säga tack. Jag tror nämligen att du som läser är en engagerad person som bidrar till samhällets föränd­ ring och människors möjligheter till livs­ resor – och för det är du värd ett stort tack!

Sensommaren står för dörren och en lång sommar har gått sen vi hade förbunds­ stämma i Linköping. Nu är det dags att omsätta våra beslut där för att fortsätta vara ett ledande studieförbund som når många människor. Med fyra nya profilområden att fortsätta utveckla med full kraft finns det verkligen arbete att hugga tag i. Det handlar om att utveckla nya arbetssätt och metoder för att funktionsrätt, föreningsliv,

”Vem du än är så vill jag säga tack.” integration och landsbygder, fyra viktiga profilområden, ska vara vårt bidrag som ger människor möjlighet att göra livsresor, lik­ som att lägga en stabil grund för ett robust och resilient samhälle. De här områdena rymmer stora delar av det som vi människor tillsammans behöver ta oss an i den tid vi lever i.

De samarbeten som Studieförbundet Vuxenskolan har med andra organisationer är viktiga och de behöver också komma fler till del. Inte minst samarbeten som gäller hur vi utvecklar vår demokrati, men också vår trygghet och säkerhet.

2 | Impuls 3-2023

DET SÄKERHETSPOLITISKA LÄGET är ut­ manande, det är krig i Europa, många upplever att klyftorna ökar, klimat­ utmaningarna blir allt tydligare, sam­ tidigt som klimatskeptikerna kommit nära ­makten och nu finns med i regeringsunder­ lagen i många av Europas länder.

Det har gått så långt att våra grundläg­ gande rättigheter som yttrandefriheten ifrågasätts både inom vårt land och i kam­ panjer utomlands. Det finns stora krafter som verkar för att skapa instabilitet och otrygghet. Fokus har kommit att handla om kränkningar och hat, även i medias ­rapporteringar. Det har handlat mer om det hat som skapas än om vad den som använ­ der sin yttrandefrihet till vill åstadkomma.

Det kan bli riktigt farligt.

JUST NU ÄR vår roll som studieförbund som allra viktigast. I en orolig tid kan vi erbjuda mötesplatser för kunskap och samtal.

Studiecirkeln, där deltagarnas kunskaper och insikter växer genom den delaktighet som cirkeln ger, är ett av de skarpaste verk­ tygen för människor att tillsammans hitta formerna för att skapa ett robust och tryggt samhälle. Det kan handla om hållbarhets­ frågorna kring vatten och energi, trygghet och säkerhet, levande bygder, våra demo­ kratiska möjligheter att omsätta kunskapen i praktiken.

Folkbildningens värde är inte bara all­ mänmarknadens inspirerande program för lärande och utveckling, det är vår grundläg­ gande demokratiska infrastruktur som finns i hela landet. Det är här de profilområden som stämman beslutade om kommer in. •

TRE TANKAR...

Studiecirkeln Min nästa studiecirkel ­kommer att handla om ­liberalism i en svår tid – ­eller om hur jag förbereder mig för att kunna möta svårigheter genom att rusta både mig själv och mitt hem.

Folkbildningens värde Antar du utmaningen att varje vecka ge dig själv i uppgift att för andra lyfta värdet av folkbildning?

Framtiden En sångstrof av Börge Ring: Framtiden tillhör oss, du och jag ska forma den, inga andra kan göra det, framtiden det är vi!

MEDARBETARE I DETTA NUMMER Impuls vill visa på kraften som finns i SV. ­Därför samarbetar vi i varje nummer med cirkelledare och SV-medarbetare från hela S ­ verige. Dessa har bidragit till Impuls 3/2023.

AnnaKarin Arveheden

Birgitt Broström

Mimmi Åkerblom

Har ordnat information och bilder till

Berättar om sitt liv som biodlare och

Har skrivit minicirkeln om mjölksyrade

artikeln om föreningsliv på sid 20.

cirkelledare, sid 24.

grönsaker, sid 26.

AnnaKarin Arveheden är

Birgitt Broström, Saxbo, har arbetat

Mimmi Åkerblom är grönsaksbonde,

­kommunikatör på SV Gävleborg. Hon

som lantbrukare med biodling.

boende i Grimslöv. Hon leder cirklar i

bor i Bollnäs, men har hela Gävleborg som arbetsområde.

Hon leder flera olika danscirklar för alla åldrar, en av dem tillsammans med sin dotter. AnnaKarin tycker om att prova på praktiska saker i studiecirklar, senast en helgkurs i järnsmide som hon gick tillsammans med sin son.

Hon leder cirklar i biodling sedan början av 2000-talet.

Hur kom det sig att du blev ­cirkelledare?

– Jag var engagerad i SV och blev därför ombedd att leda en studiecirkel i biodling. Alla deltagarna var nöjda och det är nu 200 deltagare som gått cirkeln och biodlingen

konservering för självhushållning och i att skaffa höns. I höst leder hon även en cirkel i att göra egen surkål.

Vilka mervärden får du som ­cirkelledare?

– Det är givande att få träffa alla deltagare och se deras intresse och engagemang för något som man själv också brinner för.

– Som cirkelledare i SV är man del­

i byn ser ut att leva vidare, säger

Instagram: @groonsgard, @groons-

aktig i att göra verklighet av visionen

Birgitt Broström.

gards_lillaskafferi

om ett samhälle där varje människa

Facebook: Gröönsgårds

växer genom kunskap, insikt och

­Andelsjordbruk

del­aktighet. Det är stort, och kanske

Hemsida: www.groonsgard.

viktigare än någonsin, säger hon.

wordpress.com

Impuls ges ut av Studieförbundet V­uxenskolan och kommer ut med fyra ­nummer per år. Tidningen görs av Liab, ­Liberal Information AB. Postadress Box 190, 101 23 Stockholm E-post impuls@sv.se Hemsida www.sv.se/impuls Ansvarig utgivare Lisa Greve lisa.greve@sv.se, 073-372 62 67

Redaktör Christina Glassel christina.glassel@sv.se, 073-513 10 83

Impuls är medlem i Sveriges Tidskrifter.

Grafisk form och layout Liab

Tryckort V-TAB Vimmerby

Avprenumeration Besök sv.se/avslutaimpuls och ange ditt ­prenumerationsnummer, återfinns på ­baksidan tidningen tillsammans med din adress. Följ instruktionerna på sidan.

TS-kontrollerad upplaga 25 900 (2021)

Omslagsbild Annie Lööf

Vi förbehåller oss rätten att publicera allt material även i elektronisk form.

Redaktionen ansvarar inte för insänt, ej beställt material.

Foto Jens Öst

Annonser christina@canmedia.se

Prenumeration 120 kr/år, mejla prenumeration.impuls@sv.se

Impuls 3-2023 | 3

Annie Lööf

”JAG ÄR TRYGG I MINA ÅSIKTER OCH VÄRDERINGAR” På Studieförbundet Vuxenskolans förbundsstämma i maj stod det klart att Annie Lööf blir årets mottagare av Sokrates­priset.

Priset som delas ut vartannat år går till en person som på ideell grund utfört en grundläggande och bestående tjänst för folkupplysningen i människovärdets tjänst.

TEXT: Christina Glassel FOTO: Remi Lafvas

ANNIE LÖÖF ÄR i gott sällskap när hon nu får motta Sokratespriset. Bland tidigare pristagare finns Elise Ottesen-Jensen (som var först 1967), Hédi Fried och Ingrid Seger­ stedt-Wiberg. Hon ser det som ett kvitto på sin gärning som engagerad politiker under sina drygt 16 år i politiken.

– Jag känner mig jättestolt och hedrad.

För mig har alltid det värderingsbaserade ledarskapet varit viktigt. Därför känns det extra roligt att få just Sokratespriset som handlar om värderingar, folkbildning och demokrati. Det känns stort.

UPPVUXEN I DEN småländska myllan och med föreningsliv och byalag omkring sig fick hon redan som barn insikten att ­samhället är mycket större än den offentliga staten. Det var hennes farfar som skottade isbanan och vägen ner till stan, inte kom­ munen. Och insikten att det mesta går att göra om man samarbetar kom tidigt i livet.

Tidigt kom också det självklara i att se var­ andras olikheter och att vara kompis med

4 | Impuls 3-2023

alla. När flyktingar från forna Jugoslavien kom till Sverige gick Annie Lööf i lågsta­ diet. Då kände hon inte till begrepp som mångfald och inkludering, men det föll sig naturligt att alla skulle vara med. På samma sätt har det för henne varit självklart att vi oavsett kön ska ha samma villkor. Som fjorton­åring blev hon självutnämnd tales­ person gentemot klubbledningen i det fot­ bollslag som hon spelade i och när herrlaget fick både bättre träningstider och fotbolls­ plan ifrågasatte hon det kraftigt.

– Men jag hade inte satt epitetet feminist på mig då utan det var en rättvisefråga för mig. När jag sen blev äldre så landade jag tryggt i orden liberal, feminist och huma­ nist. Värderingsord som man kanske inte har när man är yngre. Jag har alltid burit på de här värderingarna, men de har ju blivit tydligare och viktigare med åren eftersom samhället har förändrats så mycket och då har det krävt ett politiskt ledarskap som står stadigt.

Under hela sin politiska tid var Annie

Annie Lööf Född och uppvuxen i byn Maramö, norr om ­Värnamo.

Hon var redan i gymnasiet politiskt intresserad och gick med i Center­partiet.

Fram till 2007 hade hon flera politiska uppdrag i Värnamo kommun.

Riksdagsledamot för Centerpartiet från 2006 till 2023 då hon också avgick som partiledare, en post hon haft sedan 2011.

2011-2014 var hon ­näringsminister i ­regeringen Reinfeldt.

”Jag ser att folkbildningen och föreningslivet är en omistlig del för en bättre integration.

För att skapa fler broar mellan människor är det viktigt att, inte minst, utrikesfödda barn tidigt och på ett naturligt sätt kommer in i föreningslivet.

För att få kompisar och för att bli en naturlig del av vårt samhälle.”

Det säger Annie Lööf som ­nyligen fick SV:s Sokratespris.

Impuls 3-2023 | 5

Foto: Remi Lafvas I maj deltog Annie Lööf på Studieförbundet Vuxenskolans förbundsstämma där hon tilldelades Sokrates­ priset, som delas ut till personer som på ideell grund utfört en grundläggande och bestående tjänst för ­folkupplysningen i människovärdets tjänst.

Lööf utsatt för hot och hat av bland annat nazistorganisationen NMR. När hon var mitt i det hann hon aldrig bli riktigt rädd utan körde på som vanligt. Men under arbetet med sin nya bok, som utkommer i höst, har hon insett hur mycket tiden ändå påverkade henne och ser arbetet med boken som terapeutiskt.

Hur var den tiden för dig?

– Det var en jobbig tid. De störde mitt tal i Almedalen och barrikaderade bokhandeln när jag signerade min förra bok. De dukade upp min sista måltid framför min gara­ geport samtidigt som de filmade. De har skickat direkta dödshot hem till mig. Och för att orka vara politisk ledare så har jag skjutit undan känslor och inte tillåtit mig riktigt att gå på djupet förrän nu när jag har slutat, säger Annie Lööf och fortsätter: – Men jag ser ju att jag undermedvetet

6 | Impuls 3-2023

har påverkats. Jag har valt bort en del akti­ viteter och jag har ryggat för att vara i större folksamlingar, inte minst i förra valrörelsen i september. Men jag har aldrig påverkats i

”Jag ser att folkbildningen och föreningslivet är en omistlig del för en bättre i­ntegration.” mina värderingar och åsikter, jag har alltid tyckt att det varit viktigt att stå fast, jag har aldrig backat. Hoten har inte påverkat mig på det sättet, men det har påverkat vilka platser jag valt att torgföra min åsikter på.

Varför just du tror du?

– Det handlar om makt. Nazister och NMR, som är en sekt med dödligt vålds­

kapital vill ju störta det demokratiska samhället. De vill ersätta det vi har i Sverige idag med ett helt annat styrelseskick. Och jag har ju varit den politiska ledare som tydligast sagt nej till att deras parlamenta­ riska gren ska få inflytande i Sverige. Men sen spelar det också in att jag är liberal och att jag är kvinna. Kvinnors roll i ett auktori­ tärt samhälle är ju att stå vid spisen och inte vara en politisk ledare.

Hon har ofta stått ensam på barrika­ derna i maktens korridorer och har i sitt partiledarskap sett det som sin uppgift att stå upp för demokratiska och humanistiska värderingar. Att ta fajten med Sverigedemo­ kraterna i debatterna. Ändå har hon många gånger undrat varför ingen annan röt ifrån.

– Sverigedemokraterna får aldrig stå oemotsagda och eftersom ingen annan klev fram så fick jag ta debatten när de uttryckte sig illa om invandring eller lade fram rättso­ säkra förslag. För jag tycker att man ska stå där och ge dem moteld.

Har det skett en normaliseringsprocess med inställningen till Sverigedemokraterna de senaste åren?

– Ja, det är en stor förändring som skett under de här åren, inte bara i Sverige utan i hela världen. Det senaste decenniet har ju högerpopulism och högerextremism flyttat fram sina positioner i snart sagt alla väst­ länder och även här hemma i Sverige. Och mitt i detta har jag och mitt parti stått och försökt arbeta när hela den politiska kartan har ritats om. Jag tror att det är viktigt att vara uthållig och stå stadigt i sina värde­ ringar och det har jag haft som rättesnöre.

FÖRRA ÅRETS POLITIKERVECKA i Almeda­ len förmörkades av mordet på Ing-Marie Wieselgren som vid den tiden var nationell psykiatrisamordnare hos SKR. Förutom Ing-Marie Wieselgren hade förövaren Theodor Engström planerat att även mörda SVT:s vd Hanna Stjärne samt Annie Lööf.

Eftersom ett mord på Annie Lööf hade fått stora konsekvenser för samhället döm­ des Theodor Engström inte bara för mord utan också för förberedelse till terrordåd. I förundersökningen framkom också att han under åtta års tid kartlagt Annie Lööf. I en avancerad mappstruktur som bestod av A-, B- och C-mappar fanns hennes namn högst upp i A-mappen.

Var det en av orsakerna till att du valde att sluta som partiledare?

– Nej, men den fick bägaren att bli så där lagom full. Jag hade suttit som partiledare i över elva år och vi hade backat lite i valet.

Att utöver det vara måltavla gjorde att jag kände att nu räcker det, jag har gjort min demokratiska värnplikt och jag är stolt över min tid. Men jag är också noga med att säga att jag väljer att fokusera på varför han hade mig som måltavla snarare än att jag var en måltavla.

– Varför var ju på grund av de värdering­ ar jag stod för och de står jag ju fortfarande för. Att jag stod upp för människors lika

”Att få barn att prata värderingsfrågor för att öka respekten och toleransen ­gentemot olikheter. Olika är en styrka.”

Annie Lööf är med i styrelsen för Glada Hudik-teaterns nybildade stiftelse.

värde, för mångfald, för bra integration, för jämställdhet och för globalt samarbete. Det var ju det som gjorde att han hatade mig så mycket att han ville släcka mitt liv. Och det är varför:et som jag fokuserar på när jag nu går vidare snarare än att jag var en måltavla i ett terrordåd.

Hur går du vidare, tänker du fortsätta ­kampen som civilist nu?

– Ja, jag bär ju med mig både mina åsik­ ter och mina värderingar, men jag kommer att försöka hitta andra plattformar. Bland annat kommer jag att arbeta med ett antal företag och organisationer i deras styrelser.

Sen kommer jag att föreläsa om värderings­ baserat ledarskap och grön omställning. Jag kommer också att vara rådgivare åt olika bolag som jobbar med grön omställning och jämställdhet. Det här ska jag ha som bas framåt medan jag funderar på vad jag vill göra härnäst.

– Jag har ju lämnat mitt drömjobb på frivillig basis och jag känner att jag kan använda erfarenheten av det ledarskapet till att hjälpa andra aktörer i samhället att växa, avslutar Annie Lööf. •

Annie Lööf kom 2018 ut med sin första bok ”­Sanningens ögonblick” och är nu aktuell med ”Också Annie” (Bokförlaget Forum).

Impuls 3-2023 | 7

Lokal kraft

INBLICK

Inspireras av SV:s verksamheter från norr till söder.

Vill du tipsa om SV:s lokala aktiviteter & nyheter?

Mejla impuls@sv.se.

Hoppas vi hörs!

Foto: Kristin Lidell

LYSSNA TILL MITT ÖGA

Konstnärlig ­projektledare Ellen Sjö Sander med Emma, som deltar i projektet ”Lyssna till mitt öga” som SV Västra Götaland ska driva under tre år.

jö San Ellen S

Hur kan man skapa och spela musik med ögonen? Det är utgångspunkten för projektet ”Lyssna till mitt öga” som Studieförbundet Vuxenskolan Västra Götaland nu ska driva under tre år tillsammans med en expertgrupp av ögonstyrningsanvändare. För att göra detta möjligt har man fått drygt 7 miljoner kronor från Allmänna arvsfonden. Ögonstyrningsanvändare är en målgrupp som har svårt att använda ­traditionella musikinstrument. De personer som har ögonstyrda sam­ talsapparater som hjälpmedel är ofta helt beroende av assistenter för att

8 | Impuls 3-2023

exempelvis delta i en workshop. Att skapa musik med ögonen är något som personen kan göra mer självständigt.

KONSTNÄRLIG PROJEKTLEDARE ­Ellen Sjö Sander fick idén till projektet när hon arbetade som personlig assistent och kom i kontakt med Emma, som nu är en av deltagarna. Hon fick då tips om musikprogram för ögonstyrning.

– Det finns en del kunskap om detta, men bara på engelska. Dessutom är det ytterst få som både kan musik och vet hur ögonstyrning fungerar.

Arbetet ska bedrivas i studiecirklar och bygger på tre spår: Improvisation,

de r & E

mma

komposition och samspel tillsammans med traditionella instrument hela vä­ gen från nybörjare fram till in­spelning i studio. Man ska även utbilda studie­ cirkelledare.

DE KUNSKAPER OCH metoder som kommer fram ska sammanställas till ett metodmaterial med bland annat. instruktionsfilmer på svenska.

– Vi har mött ett väldigt stort in­ tresse för projektet, berättar Ellen Sjö Sander. Bara i Västra Götalandsregio­ nen finns närmare 300 personer som använder sig av ögonstyrning för att kommunicera. •

EFTERLÄNGTAD ÄLDREDAG SPRED GLÄDJE Foto: Stefan Larsson

MÅNGA ÄLDRE KAN ofta finna ensam­ het och möjligheten att delta i för dem passande och trevliga aktiviteter som ett problem. Sommarfesten i Wämö­ parken i Karlskrona, som arrangerades av Studieförbundet Vuxenskolan, Li­ ons, Röda Korset Karlskrona, Blekinge veteranbilsklubb samt Visans vänner, är en aktivitet för att förbättra detta.

– Detta ska ses som en nystart efter pandemin, vi ville göra detta för de en­ samma äldre, säger Laila Johansson, verksamhetsutvecklare SV Blekinge.

Under dagen rullade Blekinge veteranbilsklubb in med sina krom­ glänsande skönheter i perfekt skick.

En äldre man blev så lyrisk att han utbrast: ”Jag vill också åka, avbeställ min färdtjänst hem.”

Det blev även allsång, hemlagad glass och hade man tur kunde man få en påse med hembakade kakor eller en blomsterbukett med sig hem.

Blekinge Veteranbilsklubbs kromglänsande skönheter tilldrog sig stort intresse. Britt-Marie Smålander och Kurt Bernestad i baksätet anlände till festen i en Dodge Dart 270 från 1965 tillhörande Bo och Berit Sandin.

En mycket uppskattad aktivitet var den honungsprovning som Petra Wa­ renhed, från Petras bikupa, bjöd på.

Hon och Helena Nilsson, som också fanns på plats, är två av SV:s upp­ skattade cirkelledare. Helena med sitt företag Helena Fridarp visade upp sitt magiska blomsterbinderi och berät­ tade bland annat att blomdofter får oss

ÅRETS ELDSJÄL

Virtuell hembygd

Ta Mar ia

lajić F r

edlund

som ett krig kan skapa och hur svårt det kan vara att som flykting etablera sig i ett nytt land.

– Att bli tilldelad detta pris känns väldigt ödmjukt och otroligt tacksamt, jag hoppas att det kan inspirera fler människor till göra lite mer, säger Maria Talajić Fredlund. •

Foto: Sören Densjö

Maria Talajić Fredlund, som till vardags arbetar som projektsamordnare för ukrainska flyktingar på Studieförbundet Vuxenskolan i Uppsala, har fått motta priset Eldsjälen 2023 av UppsalaKnivsta Rotaryklubbar.

26-åriga Maria får priset för sitt arbete med volontärföreningen Refugee ­Support Uppsala, som hon själv ­grundade i april 2022 och där hon nu är ordförande.

Tre gånger i veckan delar föreningen ut mat till långt över 100 flyktingar per gång. Maten tigger föreningen ihop e ­ ller köper för de gåvor som man samlar in. Det är en ständig kamp att få ihop de flera ton mat och hygienartiklar som behövs varje vecka.

Maria Talajić Fredlunds familj kom till Sverige från forna Jugoslavien under flyktingvågen för 30 år. Hon föddes själv här, men har sett vilka djupa sår

att minnas och förnimma ­sommaren.

Ytterligare en av SV:s många cirkelledare, Sven Norén, rönte stor uppskattning när han berättade his­ torier från förr om gamla Carlskrona.

Igenkänningsfaktorn var stor och många lyssnade mycket intresserat när minnen väcktes till liv. •

I projektet ”Virtuell hembygd” kombinerar SV Kronoberg kulturmiljöer och ny teknik. I samarbete med fem hembygdsföreningar ska man möjliggöra för dessa att dokumentera olika platser eller händelser med hjälp av 360-­kameror. Det kan handla om alltifrån gamla dans­banor och glasbruk till kvarnar, kyrkor eller midsommarfirande.

Projektet drivs med stöd från Jordbruksverket och man har köpt in kameror, VR-glasögon, långa selfiepinnar och Ipads för att klippa och redigera filmerna. Man har även tagit hjälp av en datakonsult.

Tanken är också att på sikt låta personer på äldreboenden, som kanske inte kan komma ut fysiskt, få uppleva de gamla miljöerna på ett verklighetstroget sätt genom VR-glasögon.

Kompetensutveckling

Är du ny cirkel­ledare måste du

TIPS & TRIX

gå den obligatoriska introduktionsutbildningen innan du startar din första cirkel. På sv.se/ cirkelledare kan du klicka dig

Utveckla din kompetens och låt dig inspireras med böcker, appar, poddar och andra verktyg.

FOLKBILDNINGSFRAMGÅNG

fram till sam­­t­liga utbildningstill­ fällen, både fysiska och­­distans.

N Y CIRK

E LLE

Moomsteatern i Malmö startades 1987 som

DA R E

?

en studie­cirkel och är en av SV:s mest unika folkbildningsframgångar. Sedan 2005 är teatern p ­ rofessionell och skådespelarna med intellektuell funktionsnedsättning är

Bokmässa i höst

löneanställda, utbildade på teaterhögskolan

Mellan den 28 september och

och samproducerar med våra finaste institu-

den 1 oktober hålls bok­mässan

tionsteatrar på lika villkor. Initiativtagaren till

i Göteborg. Årets teman är

Moomsteatern, Kjell Stjernholm, har skrivit

Judisk kultur, staden och ljud. På

den nyutkomna boken ”Från drömmar till

­bokmassan.se finns play­biljetter

Dramaten” (Gidlunds förlag) som handlar om

För signerat exemplar kontakta författaren direkt, kjell.stjernholm@sv.se

det som lade grunden för detta. Boken kan fungera som fortbildning för c­ irkelledare.

att köpa och alla seminarier går att se både live och i efterhand.

Arbetade för för folkhälsan Anders Johnson kom i våras ut med boken ”Kerstin Hesselgren : Hälsovårdsapostel och riksdagspionjär” (Förlaget Näringslivshistoria). Kerstin Hesselgren var en av de fem kvinnor som först tog plats i Sveriges riksdag.

Hon kom tidigt i kontakt med ­människors

När det nu är dags att ge sig ut i svampskogen är appen Svampguiden + den enda du behöver. Appen är en ny uppdaterad version av Svampguiden Classic som funnits sedan 2010 men som nu pensioneras.

levnadsförhållanden genom sin far som var provinsialläkare. Hon bestämde sig då för att arbeta med att undanröja hot mot människors hälsa, såsom kost, levnads­ vanor, arbetsplatser och bostad.

Biografin inleds med ett förord av den bortgångne läkaren och riksdags­ ledamoten, tillika 2015 års vinnare av Sokratespriset, Barbro Westerholm.

Vill du veta vad som hände på SV:s stämma?

På sv.se/om-sv/forbundsstamma går det fortfarande att se live-streamen från dagarna.

10 | Impuls 3-2023

Boktips!

ALLT FÖR HANTVERK, HOBBY & PYSSEL PÅ ETT STÄLLE

Kanotklubben

Ny digital katalog, bläddra online

Elvira har just flyttat till en ny stad. Hon känner sig både ensam och osäker. En dag tar hon mod till sig och anmäler sig till en kurs på en kanotklubb. Hon vill gärna lära sig paddla, men mest av allt vill hon lära känna nya människor.

En berättelse om osäkerhet, gemenskap och mod.

Laga julmat

Traditioner är viktiga på årets största mathögtid, men det är också kul att testa något nytt till julbordet. I boken bjuder Jessica Frej både på klassiker som köttbullar och Janssons frestelse och nya favoriter som krämig grönkålssallad och kladdkaka med saffran. Recepten i boken är lätta att följa och laga med korta steg-för-steg-beskrivningar i både text och bild.

Läs mer och ladda ner höstens katalog!

Majken och svanen

ll-forlaget.se

Majken kan inte sluta tänka på den skadade svanen vid dammen.

Hon måste rädda den. Så hon bär hem den otympliga, sprattlande fågeln. Men hur hjälper man en svan? Detta är en berättelse om kärleken till djur, och om hur fel det kan bli även för den som bara vill göra rätt.

www.slojd-detaljer.se

Lätt att läsa. Lätt att förstå.

Inti Chavez Perez

SEXUALUNDERVISNING OCH DEMOKRATI ­ HÄNGER IHOP Folkbildning är en del av den historiska process som har gjort att Sverige har blivit ett demokratiskt land. Det handlar om att sprida kunskap och färdigheter som människor kan använda sig av för att få ett bättre liv.

Det menar sexualupplysaren Inti Chavez Perez som får Folkbildningspriset av Studieförbundet Vuxenskolan.

TEXT: Soledad Cartagena FOTO: Tess Wallenberg/Natur & Kultur

LÅNGT INNAN SAMTYCKESLAGEN trädde i kraft 2018 har samtycke gått som en röd tråd i sexualupplysaren och förre detta journalisten Inti Chavez Perez texter och föreläsningar. 2010 debuterade han med den uppmärksammade boken ”Respekt – en sexbok för killar”. Den har översatts till många språk och har tonårskillars perspek­ tiv i fokus.

Frågor som boken tar upp är hur man flörtar, om att vara hetero, homo eller bi, om att lyssna på sina och sin partners signaler eller varför heterosexualiteten är norm. För boken fick han Sveriges Författarförbunds debutantpris Slangbellan.

NU TILLDELAS INTI Chavez Perez det prestige­f yllda Folkbildningspriset av Studie­ förbundet Vuxenskolan för sitt engagemang för att sprida kunskap om sexuell hälsa och jämlikhet.

– Jag tycker mycket om folkbildning.

Folkbildning är en del av den historiska process som har gjort att Sverige har blivit ett demokratiskt land. Det är kul att

12 | Impuls 3-2023

­ tudieförbundet Vuxenskolan lägger mig i S den kategorin.

Folkbildning handlar för Inti Chavez Perez om att sprida kunskap och färdigheter som människor kan använda sig av för att få ett bättre liv. Det kan vara allt från att lära sig svenska, ett nytt yrke eller förstå vardag­ liga rutiner som stärker ens hälsa.

– Men det kan även vara att förstå ­k roppen, sexualitet, samtycke och att ha kunskap och språk om det här fältet. Det hjälper människor att skapa bättre relatio­ ner och forma goda beslut. När personer befinner sig i situationer som inte känns bra har de en upptränad förståelse att det inte behöver vara på det sättet och att de kan be om hjälp.

SEXUELLA RÄTTIGHETER ELLER demokrati är inte vunna för evigt utan det är något vi ständigt måste arbeta med om vi vill be­ hålla dem, menar Inti Chavez Perez. En bra genomförd sexualundervisning kan minska fördomar och främja jämlikhet, som är av­ görande för en demokratisk samhällsstruk­

Inti Chavez Perez Svensk sexualupplysare, föreläsare, journalist och författare.

Debuterade 2010 med b ­ oken ”Respekt : En sexbok för killar” som ­belönades med debutantpriset ­Slangbellan.

Aktuell med ”Lärare Gör Sexualitet, samtycke och relationer: ­Övningar för alla klassrum”.

2023 års vinnare av Folk­ bildningspriset.

tur. Han började tidigt förstå att sexualun­ dervisning har med demokrati att göra.

– Mitt feministiska uppvaknade skedde när jag gick på högstadiet och såg hur tjejer blev behandlade på skolan. Vissa killar pra­ tade om tjejer på ett objektifierande sätt som var obehagligt. Från och med gymnasiet blev jag aktivist som ägnade mig åt sexualitet och jämställdhet. Jag pluggade till journalist och jobbade på SVT, men det gick så bra för mina böcker att jag kunde lämna journalistiken och bli sexualupplysare på heltid.

INTI CHAVEZ PEREZ tror att knepet med hans författarskap är att han har nära kontakt med sin unga målgrupp. Han lär sig av deras språk och tankevärld och använder det sedan när han skriver. När de säger saker lyssnar han och förstår att det är viktigt. Det kan förändras genom åren eftersom det går olika trender.

– Det finns ett stort intresse bland unga att prata om sexualitet och relationer. Det är en ny värld som de vill utforska och som de associerar till spännande saker som njut­ ning, tillhörighet och vuxenhet. Om man är redo att ha samtalet tycker jag att det är bra att man som vuxen ger unga tillåtelse till att ha det. Det gör vi aktivt genom att själva ta upp ämnet eller fråga om den senaste tvserien eller tillgängliggöra böcker och filmer som handlar om sex och relationer.

– Det är viktigt att anpassa sexualunder­ visningen till målgruppens ålder, säger Inti Chavez Perez. Även på lågstadiet finns det funderingar kring kroppen och känslor som pirrighet och förälskelse. Vissa flickor får sin mens på lågstadiet och då är det viktigt att de får reda på vad det är så att det inte blir en skrämmande upplevelse när mensen kommer.

– Jag tror inte att tystnad är bra. Tystnad skapar skam, men när vi pratar med barn och unga är det viktigt att anpassa innehållet och språket för åldern. Och ha fingerkänsla för barnets eller tonåringens gränser så att samtalet sker på deras premisser.

INTI CHAVEZ PEREZ är produktiv. Nu är han aktuell med boken ”Lärare Gör : Sexualitet, samtycke och relationer: Övningar för alla klassrum”. Den vänder sig till skolpersonal och ger stöd och hjälp med vad man ska tänka på när man arbetar med sexualitet, samtycke och relationer. •

Sexualupplysaren Inti Chavez Perez får Folkbildnings­ priset av Studieförbundet Vuxenskolan.

Impuls 3-2023 | 13

Funktionsrätt

Anki Sandberg, förbundsordförande för Attention, ser närvaro i skolan och a ­ rbetslivsfrågan som viktiga och c­ entrala. Hit hör även äldre med neuro­psykiatrisk funktionsnedsättning där hon ser många fördelar med ett ut­vecklat samarbete mellan Studie­förbundet Vuxenskolan och Attention.

Attention är ett förhållandevist ungt riksförbund, bildat år 2000, och organiserar personer med neuro­ psykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Begreppet omfattar flera olika diagnoser där de vanligaste är ADHD, autismspektrumtillstånd (APS), Tour­ ettes syndrom och språkstörningar.

Jämfört med många andra riksför­ bund som tillvaratar intressen för sina medlemmar har Attention en tämligen heterogen medlemskår. Dessutom är det vanligt med dubbeldiagnoser, till exempel att en person har både ADHD och en språkstörning.

– Vi har ett nära samarbete med framför allt våra systerorganisationer i Danmark och Finland som i många fall har kommit längre än vi har, säger Attentions förbundsordförande Anki Sandberg.

Attentions huvudsakliga uppgifter är att påverka myndigheter och arbets­ givare för att underlätta för personer

14 | Impuls 3-2023

med olika slag av NPF, att sprida kun­ skap om neuropsykiatriska sjukdomar, att ge stöd till sina lokalavdelningar samt att driva olika konkreta projekt.

Anki Sandberg uppskattar att en femtedel av medlemmarna är aktiva medan många är med för att stötta verksamheten.

Ett av de projekt som förbundet har drivit märks ett, nyligen avslutat, som inriktade sig på Sis-hem och andra institutioner för placerade barn.

– Barn och ungdomar med våra di­ agnoser är kraftigt överrepresenterade på Sis-hemmen, säger Anki Sandberg.

Och även om projektet nu är avslutat finns materialet kvar att ta del av för ökad kunskap.

ETT ANNAT PROJEKT som skett i sam­arbete med bland annat SKPF och SPF är Äldrelyftet. Det fick sitt ursprung när en psykolog skulle göra en demensutredning och upptäckte att många äldre med olika grad av demens i botten hade andra diagnoser, till ex­ empel ADHD. Det har varit ett lyckat projekt framhåller Anki Sandberg.

– I många fall finns det gamla kon­ flikter i familjer som får sin förklaring när det går att ställa en neuropsykia­ trisk diagnos och när det går att få nya verktyg för att hantera diagnosen.

Hon hoppas att Attention kan

Anki Sandberg är ordförande för Attention.

komma att bli en resurs för Studieför­ bundet Vuxenskolan i olika projekt och att man kan hjälpa till att föra in SV på nya områden. Äldrelyftet ser hon som ett sådant exempel. Det säger hon bland annat mot bakgrund av att SV vid sin förbundsstämma i våras beslu­ tade att förbundet ska utvecklas inom fyra fokus­områden varav funktionsrätt är ett. De övriga tre är integration, landsbygd och föreningslivet.

OLIKA PROJEKT OCH olika angrepps­ punkter används för olika ålders­ grupper. Även om diagnoserna är gemensamma har ungdomar och äldre

Foto: Jan Fröman

SAMARBETET GER ­MÖJLIGHETER

helt olika behov. Mycket resurser läggs på just ungdomar och på skolan för att ge dessa barn och unga så bra förut­ sättningar som möjligt i livet. Atten­ tion har en särskild skolplattform där stort fokus ligger på just frånvaropro­ blematiken.

– Alla förlorar på hemmasittare, säger Anki Sandberg. Därför jobbar vi mycket med att påverka politiker för att få ökade resurser till barn- och ungdomspsykiatrin, köerna till BUP är en hörnsten för oss. Vi vill också försöka få till ett ökat samarbete med skolledarna för att strukturera arbetet i skolan bättre.

DET FINNS OCKSÅ en stor åldersgrupp ­ ellan de som går i skolan och de m äldre. Här handlar Attentions arbete om att få bättre arbetsplatser. Tidigare har organisationen drivit ett projekt som hette ”ADHD på jobbet” som tog fram olika jobbtips som fortfarande används. Tillsammans med Arbets­ förmedlingen och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har det också pågått ett pro­ jekt riktat speciellt mot unga vuxna.

– Arbetslivsfrågan är viktig för vuxna med diagnoser. Här driver vi bland annat rätten att få göra lum­ pen, en fråga som vi nu har fått JO att ta upp. Det gäller en ­person med Asperger som inte fick mönstra. ”Kom som du är”, står det i försvarsmaktens reklamkampanj, men det är inte sant, säger Anki Sandberg.

FICK INTE MÖNSTRA – DO S­ TÄMMER FÖRSVARSMAKTEN Riksförbundet Attention har valt att an-

på Aspergers syndrom oförenlig med

mäla ett fall till Diskrimineringsombuds-

antagning till militär tjänstgöring med

mannen (DO) som gäller en person som

värnplikt. Personer som har haft denna

inte har tillåtits att mönstra. Fallet gäller

diagnos anses därför automatiskt som

en man med Aspergers syndrom och

inte tjänstbara.

Försvarsmakten har i sitt beslut h ­ änvisat

I stämningsansökan betonar DO att

till att den sökande någon gång har

Aspergers syndrom är en diagnos

diagnostiserats med Asperger.

med mycket stora variationer. En del

DO har valt har stämt staten genom

personer behöver mycket stöd medan

Försvarsmakten. Stämningen lämnades

andra kan nå stora framgångar både

in i höstas och är ännu inte avgjord i

i yrkeslivet och privat. Den sökande

Stockholms tingsrätt.

som fallet gäller har lindriga symptom

I sin stämningsansökan skriver DO

och ett fungerande vardagsliv utan

att Försvarsmakten har missgynnat

medicinering. Han har även varit aktiv i

mannen enligt diskrimineringslagen

hemvärnet i sex år.

eftersom han inte har getts möjlighet

DO yrkar att Försvarsmakten ska betala

att få sin lämplighet prövad individuellt

ett skadestånd om 45 000 kronor till

vid antagningsprövning (mönstring).

den diskriminerade mannen samt stå för

Försvarsmakten har grundat sitt beslut

DO:s rättegångskostnader. •

på tillämpningen av Försvarsmaktens medicinska bedömningsgrunder.

I dessa anses tidigare diagnos

UNDER ALMEDALSVECKAN I somras arrangerade Attention ett seminarium med fokus på att få ut fler i arbets­ livet. Responsen var stor, framför allt från Sveriges kommuner och regioner (SKR), men även från Svenskt nä­ ringsliv. En vd från en bransch med rek­r yteringsproblem förklarade att han fått ny insikt och intresse för att rekrytera personal som företaget inte tidigare hade räknat till sin målgrupp.

– Detta är en viktig uppgift för ­Attention, att sprida kunskap och visa på möjligheterna för våra medlems­ grupper, säger Anki ­Sandberg.

Jan Fröman

Impuls 3-2023 | 15

Funktionsrätt

”ERIC SAADE HJÄLPTE OSS UPP PÅ SCENEN” ägna sig åt musikcirklar med en del inslag av verksamhetsutveckling och kulturarrangemang. Cirkeldeltagarna har olika funktionsvariationer, men bredden är stor.

– Jag har cirklar med elever som har både syn- och hörselnedsättning.

Här får jag arbeta på ett annat sätt, till exempel genom att lägga en gitarr eller Musikläraren Johan Ljungkvist har ar­ en trumma i knät på dem, säger Johan betat med musikcirklar inom Studieför­ Ljungkvist. Men det är fascinerande bundet Vuxenskolan i många år. Att det att ändå upptäcka att de har favorit­ blev just SV var en slump, han ­hoppade låtar. in som vikarie för en kompis när han NÄR DET GÄLLER deltagare med de bodde i Göteborg för 25 år sedan. största utmaningarna kommer Johan Efter en kortare sejour i grund­skolan till deras arbetsplats. Dessa är valda återvände han till Vuxenskolan och sedan många år är han också tillbaka i utifrån att de har en likartad funk­ tionsnivå. Därför blir nivån i musik­ hembygden Västmanland. gruppen också ganska jämn.

Här har han nästan helt kommit att

– Det är roligt att Studieförbundet Vuxenskolan lyfter fram funktionsrätt som ett av sina fokusområden.

Vi har arbetat med det i flera år och har ett gott rykte.

Det säger Johan Ljungkvist som länge har arbetat med musikcirklar i Västmanlands län.

v Ljungk Johan

ist

Foto: Privat Till de mer kända musikcirklar hör musikgruppen Smällkaramellerna från Köping.

16 | Impuls 3-2023

Arbetsplatserna varierar och de är spridda över länet. Främst arbetar han i Västerås, Arboga, Köping och Kungsör.

– Anslagen stramas åt och därför går det inte att resa till orter där vi bara kan arrangera en studiecirkel.

Det har lett till att jag arbetar på färre orter, säger Johan Ljungkvist. Men jag känner ändå att jag blir uppskattad för det jag gör.

MEN JOHAN LJUNGKVIST arbetar med musikcirklar på olika nivåer, ofta på olika teman. Till de mer kända hör musikgruppen Smällkaramellerna från Köping. För dem har vårens tema varit tv-programmet ”Så mycket bättre” och karamellernas repertoar har hämtats från olika säsonger av programmet.

Med Smällkaramellerna är Johan ute och uppträder på olika event, års­ möten och konserter. Största framträ­ dandet var på Allsång i Götene som Bert Karlsson arrangerade och andra artister på scenen var bland annat Lotta Engberg.

– Det var nog mitt livs häftigaste back stage-häng, säger Johan Ljung­ kvist. Eric Saade hjälpte oss att komma upp på scenen.

Den som vill lyssna på en låt från konserten kan söka på Smäll­ karamellerna på Youtube.

Jan Fröman

TOVES ORKESTER B­ LANDAR ­FUNKISAR OCH NORMISAR Linda Åkergren är verksamhetsutveck­ lare med ansvar för funktionsrättsfrå­ gor hos Studieförbundet Vuxenskolan i Jämtlands län. En av hennes hjärtefrå­ gor är att administ­rera Toves allsång­ sorkester som är ett välkänt inslag i Östersund.

– Nej, jag är inte cirkelledare utan det är fyra musiker som sköter om den delen. Men jag har hand om mycket runt omkring orkestern, säger Linda Åkergren.

Orkestern har sitt ursprung i särsko­ legymnasiet i Östersund och har däref­ ter blivit kvar i Studieförbundet Vuxen­ skolans regi. Som mest har de varit 65 personer, i våras var de 50. Repertoa­ ren har hängt med sedan pandemiåren med endast mindre förnyelse.

– Det är så roligt att vi på det här sättet kan blanda funkisar och ­normisar, säger Linda Åkergren.

SV HAR ÄVEN musikprojekt med en särskild metodik som är an­ passat för människor som haft en stroke. ­Metodiken är utvecklad av den a ­ merikanske musikern Ronnie ­Gardiner och den kan vara lite ­k lurig även för människor som har båda hjärnhalvorna i funktion, berättar Linda Åkergren.

– SV:s Peter Mellgren är utbildad i den här metodiken och han öppnar vägar i hjärnan som annars kan vara stängda. Personer som inte har kunnat stå, har börjat dansa när de får höra rätt låt.

SV Jämtland arbetar med funktions­ variationer på fler områden. Precis före

Foto: Johanna Höst

Det började med ett gäng som spelade ihop på gymnasiesärskolan i Östersund för många år sedan. Nu är Toves allsångsorkester, eller Toves orkester som den också heter, en institution i Jämtland och har bland annat framträtt på Storsjöyran.

Linda Å

k e rgr e

n

Toves allsångsor­ kester har blivit en institution i Jämtland och har bland annat spelat på Storsjöyran.

pandemin hann man prova ett samar­ bete med Torsta jordbruksgymnasium som har jakt- och fiskeutbildningar.

I projektet byggde Torsta upp ett älg­ pass och lånade ut en jaktsimulator till ett äldreboende.

– Man måste förstå att jakt är väldigt stort här i Jämtland. Jag är själv uppfödd på viltkött och för äldre som kanske även är dementa är detta en väldigt välkommen aktivitet, säger Linda Åkergren.

I ett rum byggdes älgpasset och där fanns jaktsimulatorn, de fick även

prova vildsvinsjakt. I rummet intill dracks det kokkaffe ur kåsa och så åts det traditionell jaktmat, tunnbröds­ strut på fällstol bland granris och andra skogsattiraljer.

– Och så pratades det jaktminnen och jakthistorier, säger Linda Åker­ gren som planerar att tillsammans med Torsta lantbruksgymnasium söka pengar för att utöka den här verksam­ heten till fler äldreboenden.

Jan Fröman

Impuls 3-2023 | 17

Gemensam styrka

Enkät visar på nöjda ­cirkeldeltagare

ÖVERBLICK

Enligt ett nytt krav från Folkbildnings­ rådet ska all verksamhet utvärderas och som en del av utvärderingen har en ny enkät tagits fram. Under våren började

Smått och gott om förbundets ­verksamhet på nationell nivå.

den skickas ut till alla cirkelledare och cirkeldeltagare.

– Vi tycker att det är bra att låta deltagarna komma till tals och

FOKUS PÅ FYRA OMRÅDEN På förbundsstämman i maj presenterades resultatet av det omfattande strategi­arbete som pågått sedan 2020.

Resultatet blev att stämman fattade beslut om fyra arbetsområden där hela SV gemensamt ska lägga extra fokus.

Funktionsrätt, föreningsliv, lands­ bygder och integration är de områden som kommer integreras i hela verksam­ heten. Vi frågade Ulrika Heie, för­ bundsordförande SV, hur det ska gå till.

– De senaste åren har vi haft ett spännande och viktigt strategiarbete.

Vi har frågat oss vilka vi är och för vem vi finns till och vilka vi ska vara framåt.

Det har lett fram till en tydlig strategi framåt.

– Det här är områden där vi är ­starka, vi finns i hela landet och arbetar nära föreningslivet. Funktionsrätt har länge varit ett profil­område och vi ser, inte minst efter pandemin, att vi har en stor roll att spela tillsammans med

både ­föreningar och enskilda. När det ­gäller integration är det vår ambition att vi ska spela en allt större roll också inom detta område.

Hur kommer dessa profilområden att synas i verksamheten?

– Vi kommer att utveckla och priori­ tera verksamhet, utveckling och kom­ petens inom våra profilområden. Det här gör vi i hela vår ­organisation, från norr till söder, i stads- och landsbygder – alltid för att stärka både individ och civilsamhälle. Det kommer att synas i våra samarbeten, i våra program och vi kommer göra detta tillsammans med våra samarbetspartners, våra cirkelledare och alla de människor som vi redan idag möter, men de här blir också ett viktigt verktyg för att nå fler och skapa värden, säger Ulrika Heie.

– Jag ser verkligen fram emot det här, nu omsätter vi strategiarbetet i praktisk handling. •

få en möjlighet att ge feedback och hittills har mer än 8 000 svar kommit in, berättar Jonas Valdringer, verksam-

aldr ing Jona s V

hetsanalytiker hos SV. Generellt visar svaren på nöjda deltagare. Efter avslutad cirkel svarar 96 procent att de har en positiv syn på SV, vilket måste ses som ett gott betyg. En skillnad i graden går att utläsa ur frågan om en representant från SV funnits med under pågående cirkel. I de fallen finns en nöjdhet på 98 procent medan 86 procent är nöjda när ingen kontakt har funnits.

– Även deltagare som upplever att de har kunna påverka innehållet i cirkeln tycks lära sig mer nytt jämfört med dem som inte kunnat göra det. Möjligheten att påverka cirklarnas innehåll tycks i genomsnitt vara högre inom cirklar med föreningsaktiva deltagare jämfört med övriga cirklar, säger Jonas Valdringer.

Men enkäten visar inte bara på hur deltagarna upplever sin cirkel utan visar även på hur de har hittat till just SV. Mer än hälften har fått tips via en förening eller

Foto: Jens Öst

vänner och bekanta. 14 procent har letat sig fram via internet och 12 procent har sett en annons i ­sociala medier. Endast ett fåtal svarar att de hittat en cirkel via material som ­kommer i brevlådan.

Enkäten skickas via mejl till alla deltagare efter avslutad cirkel och utfallet k­ ommer att ligga till grund för förbättringar i verksamheten.

Ulrika Heie under SV:s förbunds­ stämma.

18 | Impuls 3-2023

Enkäten skickas ut och svaren ­registreras löpande. Siffrorna i artikeln kan därför ha förändrats vid tryck av denna tidning.

er

FÖRENINGSTURNÉ I GÄVLEBORG Ida Danielsson och Lisa Andersson, båda verksamhetsutvecklare för SV Gävleborgs län, har med pandemin i backspegeln ägnat stor del av ­våren åt att kartlägga ­föreningarnas behov. Men även om de a ­ nsvarar för olika föreningar ­jobbar de gärna tillsammans.

Ida

Både Ida Danielsson och Lisa Anders­ son är relativt nya i sina roller och på grund av pandemin är det först i år som verksamheten är i full gång igen.

Eftersom nya relationer behöver etab­ leras med föreningarna har det varit viktigt att vara ute i verksamheten.

– Vi är också ett stort län med långa avstånd så det blir naturligt att när vi bokar upp ett möte med en förening försöker vi också samtidigt boka upp andra föreningar på samma sida om länet, säger Lisa Andersson.

GÄVLEBORGS LÄN HAR många små samhällen och betydande ytor lands­ bygd och tillgången till lättillgänglig kommunservice och samverksservice är inte alltid självklar. Lisa Andersson och Ida Danielsson känner att SV:s och deras närvaro är särskilt viktig där.

– Ett exempel är Ockelbo, där job­ bar vi mycket med SPF Seniorerna i digital inkludering. I vissa kommuner kan biblioteken erbjuda stöd för att få hjälp med sin telefon, men ett sådant stöd finns inte i Ockelbo kommun idag. Därför är vi ju viktigare där än på orter där det finns aktörer som kan stötta i de verksamheterna, säger Lisa Andersson – Så tänker jag också om hem­

20 | Impuls 3-2023

bygdsgårdarna från min verksamhet, inflikar Ida Danielsson. På mindre orter spelar de större roll för orten och bygden. Dels är det en samlingsplats, dels verkar alla hembygdsföreningar för att föra kulturminnet vidare och det är något som blir starkare på en mindre ort. Om vi finns där kan vi möjliggöra deras jobb och stötta dem.

Hur mår föreningslivet idag, märker ni av ­sviktande medlemsantal och att det

s on & Daniels

Lisa An

de rs s o

n

Under våren har Ida och Lisa tagit bilder på representanter och verksamhet från sina föreningsbesök för att synliggöra deras och föreningarnas arbete.

Bilderna läggs sedan ut på sociala medier. Överst vänster: Linskäkt i Trolldalen i Växbo, Hälsingland.

Vänster: Studiecirkel i Edsbyn, där man identifierar personer och platser i gamla foton i digitalt fotoarkiv.

Ovan: Guidning på Delsbo forngård.

är svårt att få nya och yngre medlemmar?

– Både ja och nej. Min personliga uppfattning är att det inte är så stor skillnad idag mot hur det var tidigare.

Engagemanget minskar inte, men det händer att en del hamnar i traditionella mönster. Man hör ofta att den unga generationen inte vill sitta i styrelser men det hör jag även bland SPF Senio­ rerna. Man vill inte binda upp sig, utan komma och gå som man vill. Jag tror inte att det är en generationsfråga utan en samhälls- och utvecklingsfråga. Vi kan leva så och då vill vi leva så, säger Lisa Andersson.

Fokus på beredskap UNDER HÖSTEN KOMMER Ida och Lisa att göra ett försök att I och med det nya omvandla varje persons driv ­beredskapsmaterialet för och motivation till att vara Bygdegårdarna och LRF med och förändra i förenings­ kommer höstens fokus form. Det är i en utbildning att ligga på beredskap. som de håller tillsammans Flera föreningar planerar med Sköldkörtelförbundet. Även om fokus kommer att ­aktiviteter i och i anslutning ligga på föreningskunskap till beredskapsveckan som är frågan om hur man hittar är vecka 39 och SV kommer viljan central. att stötta och finnas på plats – Det blir ju lätt väldigt där det behövs. tradigt att en hel dag lyssna på två personer som ska Mer finns att läsa på banka in föreningskunskap sidan 30. i huvudet. Så vi kommer att jobba interaktivt och mixa upplägget så att vi får så ak­ tiva deltagare som möjligt. Ett jättevik­ tigt inslag är att hitta deras eget driv och att de ska reflektera över varför de sitter där, berättar Ida Danielsson.

LISA ANDERSSON MENAR också att det är viktigt att man i en förening frågar sig vilket syfte som föreningen har.

Varför finns den?

– I höst har vi det nya beredskaps­ materialet klart för bygdegårdarna och det är ju ett sätt för de föreningarna att fortsätta vara relevanta. Bygdegårdar­ na har alltid varit ett nav men som det ser ut i samhället idag kanske de får en mer betydande roll. Även i krisbered­ skapen och inte bara lokalt.

Christina Glassel

LYCKAS MED

SVENSKA Lyckas med svenska är ett mycket uppskattat läromedel i tre delar som vänder sig till elever som studerar sfi B och C.

Nyhet

Sedan tidigare finns Lyckas med svenska 1 och Lyckas med svenska 2, avsedda för sfi B.

Beställ kostnadsfritt provexemplar!

Du som är lärare inom vuxenutbildningen kan beställa ett kostnadsfritt provexemplar av våra elevpaket för att få en bättre bild av läromedlet.

Scanna qr-koden:

eller besök studentlitteratur.se/ lyckas-med-svenska

Cirkelcoachen

SÅ HÄR GÖR JAG FRÅGAN Hur kan du som cirkelledare stötta ­föreningslivet?

Ibland behöver man tips från ­andra. Här bjuder erfarna cirkel­ ledare på sina tankar.

CIRKELCOACH: Arne Nilsson Bor på Köpmanholmen utanför Örnsköldsvik. Han jobbar till vardags som projektberedare för ett företag i elautomations-­ branschen. Arne har i över 20 år hållit jägarexamenskurser för ­Studieförbundet Vuxenskolan i Örnsköldsvik, och även en del andra jakt- och naturrelaterade kurser.

IDEELLA FÖRENINGAR FYLLER en v­ iktig funktion i samhället, och samarbete mellan föreningar kan ge ovärderlig samhällsnytta. I mina naturrelaterade cirklar är förenings­ livet oumbärligt – och i vissa fall till och med lagstadgat. Till exempel när det gäller jägarexamen, där det enligt Naturvårdsverkets föreskrifter krävs av två ideella jägarorganisationer att de ska utbilda och tillhandahålla instruktörer och examinatörer.

På så vis är det en del av förenings­ livet som ser till att SV får kompetenta cirkelledare för detta. Alla praktiska moment i mina olika cirklar sker i samarbete med någon förening som har de resurser som krävs. Det kan

22 | Impuls 3-2023

vara utrustning, mark, anläggningar eller funktionärer som inte SV har, men som föreningslivet gärna bistår med för utbildning.

Det finns en förening för varje spe­ cialintresse och i mina cirklar presen­ terar jag vilka de är. Några föreningar

” I mina naturrelaterade cirklar är föreningslivet oumbärligt – och i vissa fall till och med lagstadgat.”

får mina cirkeldeltagare träffa som en given del i utbildningen, andra berörda och intressanta föreningar presenterar jag genom att vi besöker deras hem­ sidor och jag berättar om dem.

JAG BRUKAR JÄMFÖRA dem med fackförbund, som också är en del av föreningslivet. Det finns ett ”fackför­ bund” för allt, från biodling via båtliv och trädgårdsodling till jakt, och jag lyfter fram fördelarna med att organi­ sera sig. Föreningar är något unikt, de har krafter och resurser som kommer både medlemmar och övriga samhället till stor nytta. Samtidigt är det med­ lemmarna själva som skapar denna resurs – tillsammans är vi starka! •

Nyheter på lätt svenska!

7 veckor

99:-

• 8 Sidor är en nyhetstidning med kortare meningar och enklare ord.

• Tidningen kommer ut varje vecka.

• Språkhjälp och uppläsning finns på sajten 8sidor.se.

Beställ en prenumeration med QR-koden eller på sajten:

• Du kan ladda ner lärarhandledning, 8 Sidors nyhetsapp, quiz och korsord helt gratis.

• Det går att få flera exemplar varje vecka för att läsa tillsammans i en grupp.

• Digitala nyheter publiceras varje vardag.

8sidor.se/unik2023

Min berättelse

50 ÅR MED BIN OCH 200 DELTAGARE I ­BIKURSER Birgitt Broström berättar om sitt liv som ­biodlare och cirkelledare.

TEXT: Birgitt Broström

ÅRET VAR 1973 och maj stod i full blom när jag startade min biodling.

Jag hade gått en liten kurs och skulle nu våga ta steget att bli biodlare. Förut­ sättningarna kunde ha varit bättre. Vi var lantbrukare med mjölkkor och hade fyra barn mellan ett och åtta år. Skulle jag även hinna med att sköta bin? Men lockelsen var stark, bin var intressanta och de föll fint in i min självhushållningsfilosofi ,”Gräv där du står och ta hem det som finns i naturen runt omkring dig”.

Dessutom var honung dyrt att köpa och pengar är alltid en bristvara på ett lantbruk under uppbyggnad.

Med goda kontakter bland bigubbarna i Folkare biodlarförening fick jag hem ett par

24 | Impuls 3-2023

bra, men gamla, tråg­ kupor och snart även ett samhälle. Samhället bildade drottningceller så jag kunde dela och fylla båda kuporna. Begagnad öm slunga och nödvändiga at­ Br o s t r Birgit t tiraljer för slungning fick jag också tag i.

Kunskap om biskötsel bistod bigubbarna med och lite praktik hos Sigfrid ­Svedlund gjorde att man vågade mer. Var det ­något akut problem kunde man ringa Göte ­A ndersson, Gunnar Sonnbäck eller Sigfrid för att få råd.

Tid att sköta bina var inte alltid lätt.

Korna skulle mjölkas, hö skulle skördas,

familjen skulle ha mat på bordet. Bin och slungning fick man gå ifrån ibland. Barnen blev bra på att sköta sig själva och snart nog även på att laga mat.

VARTEFTER JAG FICK mer rutin på skötseln gick det lättare och fler bikupor skaffades.

Sex till åtta bikupor blev ett vanligt antal och jag upptäckte att det även gick att sälja samhällen om man hade snälla och bra bin.

Honung blev det också, betydligt mer än vad som gick åt i hushållet. Även grönsaks­ odlingen ökade och jag gick med i Dalaod­ lat, en organisation för småskaliga odlare. ­Kunde då också sälja honung i butik, vilket var bra, då det blev rejäla överskott ibland.

Efter 20 år var antalet samhällen ofta över tio och skördarna mycket goda. Mjölk­ korna var säkert en mycket positiv faktor för goda skördar. Betesmarker med maskros och vitklöver satte fart på samlarlusten och även bärmarkerna i den när­liggande skogen var mumma för bina. En klar förbättring av frukt och bärskördar var en tydlig vinst för byn Saxbo.

NU ÄR DET en försvagning av skördeläget för honung. Mjölkorna är tyvärr borta och med dem beten och vallar. Spannmål ger ingen nektar. De honungsskördar på 60–70 kg som då var vanliga ligger nu oftare på 30–40 kg. Det kunde bli riktigt jobbigt ibland med de stora skördarna. Toppåret var 1995 då jag fick in nära 800 kg beroende på ett utdraget drag på honungsdagg*. En mörk mycket god honung blev det och den gick bra att sälja. Men själv kände jag mig som fastklistrad i slungrummet det året.

Folkare biodlarförening var en fin tillgång när man ville prata bin och söka

kunskap. Allt fler kvinnor kom med och vi började peppa varandra. 2001 kom vi överens om att starta en bicirkel tillsam­ mans. Jag blev ombedd att leda den genom att jag var engagerad i SV och visste lite om hur studieförbund fungerade. Det här

”Tid att sköta bina var inte alltid lätt.

Korna skulle mjölkas, hö skulle skördas, familjen skulle ha mat på bordet.” var nytt och lite spännande för mig. Skulle jag klara att hålla i studiecirkeln så att den blev meningsfull? Åke Hanssons klassiska studiebok införskaffades och vi körde teori först och sedan praktik hos varandra. Alla verkade nöjda och cirklarna har sedan fortsatt under hela 2000-talet med undan­ tag av några få år. Det är nu 200 deltagare som fått en inblick i, och kunskap om, binas intressanta värld. Och det är faktiskt en liten övervikt för kvinnliga deltagare.

IDAG ÄR JAG glad åt att biodlingen i byn ser ut att leva vidare. Med 80+ i bagaget är inte längre krafterna på topp, så jag är glad att min dotter Ninni har fattat intresse för de små bina. Att vara två om skötseln har stora fördelar. • Läs mer om skribenten på sid 3.

* Honungsdagg ett sött och klibbigt sekret som utsöndras av bladlöss, när de suger sav från träd. Ett stort överskott kan falla ned på blad och grenar och hämtas av bland annat honungsbin.

Minicirkeln

NJUT AV NYA SMAKUPPLEVELSER Mjölksyrning är en av de äldsta konserveringsmetoder som vi har.

Det har gjorts i alla tider, med en mängd olika slags råvaror och på olika sätt. Från en grop i jorden till en glasburk i kylen. Processen ger grönsakerna lång hållbarhet, tillför hälsosamma bakterier och nya smaker. Cirkelledaren Mimmi Åkerblom berättar.

Mjölksyrning är en slags fermente­ ring, som förädlar råvaran med hjälp av mikroorganismer. På grönsakerna finns naturligt olika mjölksyrabakte­ rier och jästsvampar. Genom att skapa en gynnsam miljö för dessa att föröka sig på får vi en produkt med lågt pHvärde där andra ogynnsamma mikro­ organismer inte kan överleva.

Den syrade produkten håller sig bra upp till ett år, beroende på vilka grönsaker du har syrat. Grova grön­ saker som vitkål, rödkål och rotfrukter håller sig längst, sommargrönsaker som squash, gurka och bönor har lite kortare hållbarhet.

Det som händer är att grönsakerna blir mindre aptitliga efter hand, de blir mycket sällan dåliga. Gröna grönsa­ ker ändrar färg under processen när klorofyllen bryts ner, det är helt i sin ordning. ÄVEN OM DET finns en mängd sätt att fermentera råvaror på i olika kultu­ rer finns det några punkter att hålla sig till för att komma igång och få ett lyckat resultat:

26 | Impuls 3-2023

Grönsaksbonden Mimmi Åkerblom har ­skrivit minicirkeln om mjölksyrade ­grönsaker. Läs mer om henne på sid 3.

Man vill skapa en syrefri miljö, detta får man genom att packa grönsakerna ordentligt i burken och se till att de täcks av vätska. Lägg gärna något i burken som pressar ner grönsakerna under ytan, till exempel en plastpåse med lite vatten i.

En salthalt på 1,5-2 % i den färdiga produkten är lagom, detta ger bra smak och konsistens. Många grönsa­ ker blandar man direkt med salt och arbetar fram vätska från dem. Syrar

man hela grönsaker eller större bitar använder man istället saltlag. För att få en lagom salthalt i den färdiga pro­ dukten behöver man antingen dubb­ lera mängden salt i lagen (3-4%), eller blanda rätt mängd salt direkt i burken när man vet hur mycket grönsakerna och vattnet väger tillsammans (0,015 * x gram produkt = x gram salt).

Mimmi Åkerblom

GRUNDRECEPT PÅ RIVNA GRÖNSAKER Till en glasburk på 1,5 liter behövs ett kilo rensade rotfrukter eller vitkål/rödkål.

Blanda gärna ner lite lök också. Vitkål av den sort som kan lagras länge är en enkel grönsak att börja med och som man kan låta ingå i blandningar med andra rotfrukter för att skapa en stabil syrning.

Morötter och rödbetor innehåller mycket socker och det blir lätt för mycket jäst i syrningen om man mjölksyrar dessa ensamma, det kan ge en slemmig konsistens i produkten (helt ofarligt men oaptitligt).

Blanda gärna med hälften vitkål.

Så gör du Grovriv rotfrukterna/strimla kålen i en matberedare eller för hand. Blanda med 1,5 % salt av grönsakernas vikt, ca 1 msk fint salt/kilo grönsak. Låt dra en litet stund om du vill. Blanda gärna ner smaksättning i grönsakerna, exempelvis ett par klyftor hackad vitlök, lite chili/ingefära eller något mer klassiskt som kumminfrön (1-2 tsk torr krydda/kilo grönsak). Massera och knåda grönsakerna så de släpper vätska. När du kan ta upp en näve och

Material

pressa ur så det rinner om den så är det

Grönsaker av bra kvalitet, fint

klart. Packa grönsakerna i burken, tryck

salt, gärna havssalt.

till så eventuella luftbubblor försvinner.

Jäskärl – glasburkar med bygel-

Fyll upp med vätskan som släppt men

lock och gummiring är billiga och

lämna ett par cm till kanten. Eventuellt

lämpliga för husbehov.

stoppar du ner en påse i burken, fyller på

Bunke att blanda i, ett rivjärn/

med lite vatten och knyt ihop den. Tryck

kniv eller matberedare.

ner påsen i burken och stäng locket. Nu hålls grönsakerna väl under ytan.

Låt burken stå framme i rumstemperatur (ca 18-22 grader) i 14 dagar. För mjuka grönsaker som salladskål, squash med mera räcker det ofta med 7-10 dagar. Det brukar pysa och läcka en del så ha gärna en tallrik under. Ställ sen i kylskåp eller jordkällare och låt mogna ytterligare 14 dagar innan du öppnar burken. Förvara den svalt. Grönsakerna ska lukta syrligt och friskt!

Impuls 3-2023 | 27

Cirkelledarintervjun

CALLE VET ALLT OM ­GOTLANDS HISTORIA Foto: Tom Hallgren

Vad betyder namnet Visby? Och varför byggdes Visbys ringmur?

Calle Brobäck är mannen som har svar på alla dina frågor när det gäller såväl Visby som resten av Gotland.

Calle Brobäck har två stora intressen här i livet. Det ena är fotografi och det andra är natur, kultur och historia i ämnet Gotland. Tidigare har han haft åtskilliga kurser i fotografering och under många år varit ansvarig för ämnet vid Hemse folkhögskola. I dag guidar han runt vetgiriga runt hela Gotland. För Studieförbundet Vuxen­ skolans del har han under sommaren haft ett flertal stadsvandringar på temat Visbys uppgång och fall.

ATT HAN ÄR väl insatt i ämnet ­v ittnar hans eget 90 hyllmeter långa gotlandica­bibliotek om. Här finns det mesta i litteraturväg som på ett eller annat sätt speglar Gotland. Det kan vara alltifrån skönlitteratur till tunga historiska verk. Och hela boken behö­ ver inte handla om Gotland utan det kan räcka med ett enda litet kapitel.

– Det hela började när jag i 20-års­ åldern bodde i Visbys centrala delar.

Många kompisar, inte minst från fast­ landet där jag pluggade och gjorde min militärtjänst, ville gärna komma och hälsa på. Troligtvis berodde det mer på läget på min lägenhet än på min egen ringa person, berättar Calle Brobäck.

– I vilket fall som helst så fick jag ofta när vi passerade någon sevärdhet

28 | Impuls 3-2023

Karl-Göran ”Calle” ­Brobäck Ålder: 66 år Bor: i Fårösund på Gotland Familj: Fru Irene

på väg till krogen frågan ”Vad är det där?”.

CALLE BROBÄCK INSÅG då att han behövde lära sig mer om sin hemstad.

Han tog kontakt med sin gamla his­

torielärare och frågade vad han borde läsa. Han fick då rekommendationen att gå till ett antikvariat. Där hittade Calle en tjock bok om Visby ringmur med bland annat 90 planscher till det facila priset av 1 400 kronor.

Foto: Tom Hallgren

Foto: Calle Brobäck Calle Brobäck ­använder sig av kunskaper från sitt gotlandica­ bibliotek när han guidar runt intresserade i Visby.

– Jag blev helt betagen och det var det verket som gjorde att jag blev såld på gotlandica.

NÄR MEDELTIDSVECKAN STARTADE på Gotland 1984 var det en kollega på Gotlands museum som tyckte att Calle kunde klä ut sig franciskanermunk ef­ tersom tonsuren redan fanns på plats.

Så föddes munken Carolus som Calle till och från sedan dess har klätt ut sig till när han i samband med sina guid­ ningar har varvat Gotlands historia med sagor och sägner.

– Men i dag är det inte lika själv­ klart längre att göra sig lustig genom religiösa attribut, så nu får Carolus efter 40 år inte dö, men väl hoppa ner i en plastpåse. Istället kommer han att ersättas av en annan gubbe – Gaudmund Cramer som levde i början på 1300-talet.

Calle Brobäck tycker att det är en

”Det är jätteviktigt för mig att jag inte börjar låta som en bandspelare, då är det inte roligt för dem som är med.” förmån att få göra den här typen av kurser och stadsvandringar.

– Jag försöker verkligen fokusera på individerna i gruppen och deras önskemål. Jag ser det som mitt upp­ drag att få alla så nöjda som det bara går. Och självklart är det min egen ­entusiasm som är viktigast för att få med sig en grupp. Det är jätteviktigt för mig att jag inte börjar låta som en bandspelare, då är det inte roligt för dem som är med.

För att undvika detta är ingen av Visby-vandringarna densamma.

Visserligen börjar och slutar alla på samma ställen, men sedan går de i olika riktningar beroende på vad Calle Brobäck känner för den dagen.

– Det är som sagt viktigt för mig med variation, säger han.

MEN ÄVEN OM Calle Brobäck är kun­ nig på det mesta som rör Gotland, så har även han svaga områden. Fåglar är ett sådant.

– Därför brukar jag på sådana vandringar blotta mig inför gruppen och säga att detta är ett område som jag inte kan. Därför är det bra om vi kan hjälpas åt. Då känner sig folk del­ aktiga och det blir en bättre dynamik i gruppen, konstaterar den erfarne cirkelledaren.

Lena Hallerby

Impuls 3-2023 | 29

Samverkan

ÖVERBLICK

SV och dess grund-, medlemsoch ­samverkande organisationer.

Bygdegårdarnas riksförbund för­ bereder sina bygdegårdar för att kunna stötta och skydda civilbefolkningen vid kris och krig. Till sin hjälp har de tagit Björn Körloff som i januari klev in hos Bygdegårdarnas riksförbund.

När en kris eller hot uppkommer är civilsamhället ofta det lokala sam­ hällets nav när det gäller att ta hand om och erbjuda befolkningen skydd.

Därför anordnar nu SV i samarbete med Bygdegårdarnas riksförbund en studiecirkel om ”Bygdegården vid kris och krig”. När cirkeln är genomförd kommer alla bygdegårdar att ha en färdig beredskapsplan.

BJÖRN KÖRLOFF HAR, med sin bak­ grund som bland generaldirektör för olika försvarsmyndigheter, en gedigen erfarenhet för uppdraget att arbeta med och utveckla krisplanläggning, främst på kommunal nivå.

– Vi lever i en tid när hoten är många. Stormar, bränder och över­ svämningar i klimatförändringarnas spår, men också ett krigshot, som vi i allra största grad blivit varse efter Rysslands invadering av Ukraina.

Hur kan bygdegårdarna bli ett nav i krissituationer?

– Framför allt är det så att bygde­

30 | Impuls 3-2023

gårdar finns på ganska många ställen i en kommun och de kan erbjuda mat, värme och vila vid allvarliga händelser och det kan finnas ganska stort behov av det i kris.

Enligt Björn Körloff är civilsam­ hällets stora styrka dess rikedom på organisationer med olika intresse- och idéinriktningar. Bygdegårdarna är in­ riktade på att tillhandahålla offentliga lokaler medan andra organisationer, såsom Missing people och de frivil­ liga försvarsorganisationerna, har sin särskilda resurs.

– Det handlar om att hitta en form på lokalnivå där man sammanstrålar de här resurserna och organiserar dem så att man får ut största möjliga effekt av dem, säger Björn Körloff.

I SAMBAND MED Rysslands annek­ tering av Krimhalvön 2015 är det anbefallt att Sverige ska planera för krig. Krigsplanering betyder att det är tillåtet att använda förfogandelagen, pliktlagsstiftningen, ransonerings­ lagar och andra författningar som ingriper i samhällslivet. Dessa får man inte använda vid fredstida kriser. Men lagen om totalförsvar gör att resurser som byggs upp för krigets behov också får användas vid fredstida kriser.

– Det som vi bygger upp för att kun­ na hantera krig ger oss också möjlighet

Foto: Jenny Dahlerus

BYGDEGÅRDAR KAN S­ TÖTTA I KRIS Björn Körloff ­började 1 januari hos Bygdegårdarna för att utveckla deras medverkan i krigs- och krisplan­ läggning, främst på kommunalnivå.

Innan dess har han varit jurist på försvarsdepartementet, generaldirektör för Fortifikationsverket, Pliktverket samt för Styrelsen för psykologiskt försvar. Han var också under 12 år riksdagsledamot för Moderaterna.

att nyttja vid kriser i fredstid. Krigets förmåga ger oss möjlighet att kunna hantera fredens kriser och inte tvärt om, säger Björn Körloff och fortsätter: – Jag tycker att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap borde ha ett övergripande ansvar för att inventera och hålla rätt på de civilsam­ hällsorgorganisationer som är lämp­ liga att omfattas av den kommunala planläggningen. Det ser så olika ut i olika delar av landet. En del kommu­ ner har en bred flora av civilsamhäl­ lesorganisationer medan andra kanske bara har två eller tre. Om man inte vet vad som finns är det ju väldigt svårt att kunna organisera det, avslutar han.

Efter avslutad cirkel kommer en färdig beredskapsplan som visar vad bygdegården kan erbjuda kommunen i eventuell kristid att finnas. •

Cirkel om liberala dilemman Under hösten kommer Liberalerna att erbjuda sina m ­ edlemmar och andra intresserade att gå cirkeln ”Liberalism i en ny tid”. ­Materialet är framtaget i samarbete med SV och utgår från Christer Nylanders bok ”Den besvärliga friheten” som nyligen utkom på Ekerlids förlag.

– Den kommer helt enkelt att handla om liberala dilemman, att det kan vara svårt med ett samtal i dagens politiska klimat.

Att mycket är svart eller vitt när man från liberal utgångspunkt ofta hamnar någonstans i mitten, berättar Malin Danielsson, riksdagsledamot för Liberalerna.

Materialet ska kunna användas av alla, inte bara ­medlemmar utan också nyfikna som eftersöker djupa ideologiska d ­ iskussioner.

Du är också ny ledamot i SV:s förbunds­ on anielss styrelse, vad vill du att bidra med där?

Malin D – Som funktionsrätts- och seniorpolitisk talesperson ­hoppas jag kunna bidra med kontakter och kunskap på det fältet, de är två v­ iktiga grupper för SV. Som kommunikatör i grunden hoppas jag även kunna bidra med den delen i s­ tyrelsearbetet, säger Malin Danielsson.

CIRKLAR I SMARTPHONE FÖR ­SCHIZOFRENIFÖRBUNDETS MEDLEMMAR Schizofreniförbundet genomförde under våren en lokalt digital cirkel i smartphone och sociala medier och fler är planerade under hösten. Britt-Inger Ljungberg Willing är styrelseledamot i Västmanlands intresseförening för psykossjuka samt kassör i Schizofreniförbundet.

Ni har genomförde en lokalt digital cirkel i våras, vad har ni fått för respons?

– De allra flesta var mer än nöjda. Även de som tyckte att de kunde allt, lärde sig nya saker. Men flera av de själverfarna, alltså personer som själv har sjukdomen, tyckte att det var för svårt och tvingades hoppa av efter första gången.

Kommer de att få ny möjlighet att gå en enklare variant av cirkeln?

– Många av dem fanns i Stockholmsområdet

ge r Br it t-In illing e rg W ­Ljungb

och där har ju vi en egen studieverksamhet så vi funderar på att försöka göra någonting där för dem som är rena nybörjare i stället.

Kan övriga medlemmar se fram emot fler tillfällen i höst?

– Ja, och den här gången kommer inbjudan att gå ut via ­samtliga ordföranden samt särskild inbjudan till alla som har mejl, säger Britt-Inger Ljungberg Willing.

Efterfrågat läsförståelsematerial!

PEGAH AFSHARIAN, GRUNDARE AV KOMPIS SVERIGE

CHANS ATT VIDGA DINA PERSPEKTIV ÖVER 20 PROCENT av Sveriges befolkning är idag utrikesfödda. Det innebär att vi lever i ett land präglat av människor med olika kulturer, bakgrunder och erfarenheter. I media och i debatten blir tyvärr fokus oftast den misslyckade integrationen och dess konsekvenser. Men här vill jag ta tillfället i akt och rikta fokus mot oss själva och varje individs ansvar för att bryta utanförskapet i vardagen.

att bygga upp sina liv igen i det nya landet.

Samtidigt möter vi etablerade svenskar som berättar att de vill utforska och lära känna nya kulturer. Som kanske inte känner någon med en annan bakgrund än de själva.

De strävar efter att vidga sina perspektiv och att träffa människor som de annars kanske aldrig skulle ha träffat.

Så när viljan finns, men inte de naturliga mötesplatserna – vad gör vi då?

FÖRESTÄLL DIG ATT du flyttar till ett nytt land och ställ dig själv frågorna: Hur skulle jag vilja bli välkomnad i det nya landet? Vad hade jag behövt för att snabbare lära mig det nya språket och de oskrivna reglerna i landet som jag nu ska kalla för mitt hem?

Min gissning är att ditt svar inte skulle vara något i stil med ”att placeras i ett bostads­område där alla precis som jag vill lära sig språket, och att alla sammanhang mina första år är bland andra som likt mig vill blir en del av det nya samhället”.

Kontaktytorna i matbutiken är små och begränsade och ett försök till samtal på bussen ebbar snabbt ut innan nästa håll­ plats. Som ny i ett land kan ekonomin ofta vara begränsad, en hobby får därför vänta till bättre tider.

Så vad gör du då?

DET ÄR I möten mellan människor som vardagsintegration uppstår. När vi tar oss tid att lära känna varandra kommer också förståelsen för varandras erfarenheter, ­kulturer och liv. Det är i dessa möten som vi kan övervinna språkliga och kulturella ­barriärer och där vi kan upptäcka att vi delar gemensamma intressen och drömmar.

Men precis som i alla relationer och i alla bestående samhällsförändringar behövs inte bara nyfikenhet utan också tålamod och tid.

Genom att främja möten och samverkan på individ- och samhällsnivå kan vi bygga ett samhälle där olikheter ses som en till­ gång och där vi alla kan bidra till en bättre framtid, tillsammans.

PÅ ORGANISATIONEN JAG företräder och är medgrundare till, Kompis Sverige, möter vi dagligen nya svenskar som längtar efter att bli en del av det svenska samhället. Åter­ kommande träffar vi personer som frustre­ rat berättar ”Jag vill lära mig språket, men jag har ingen att prata svenska med” eller ”Alla de jag har lärt känna är precis som jag nya i Sverige och i min vardag möter jag aldrig etablerade svenskar”. Vi möter männ­ iskor som har lämnat familj och vänner, karriärer och hem – och som drömmer om

32 | Impuls 3-2023

SÅ VAD KAN du göra? Vem i din närhet eller din omgivning ser du att du skulle kunna inkludera? Finns det organisationer i din kommun som du kan engagera dig inom?

Att bli kompis via Kompis ­Sverige eller ­liknande organisationer är ett ­fantastiskt och enkelt sätt att göra skillnad på. ­K anske får du en vän för livet samtidigt som ni tillsammans gör en viktig insats för ­integrationen i vårt land. •

Pegah Afsharian Pegah Afsharian är 34 år och bor med man och ­dotter i Stockholm.

Hon är operativt ansvarig och grundare av Kompis Sverige.

På fritiden gillar hon friluftsliv, att upptäcka nya platser och att umgås med vänner och familj.

Kompis Sverige En nationell, ideell organisation som skapar möten mellan nya och etablerade svenskar. Visionen är ett samhälle där alla deltar på lika villkor och känner tillit till varandra. Grundades av Pegah Afsharian och Natassia Fry 2013 i Stockholm.

Arbetet bedrivs inom två huvudsakliga verksamhetsområden: kompisprogrammet och sociala aktiviteter inklusive digitala språk­ caféer. Utgångspunkten är synen på social integration som en ömsesidig process där alla är delaktiga och möts som jämlikar. Kompis Sverige har genom åren engagerat cirka 30 000 unika deltagare med ursprung från runt 140 länder. www.kompissverige.se

KULTURKRYSSET 3/2023 DEN BETAS DET I OVANA HAR TRÖTT FÅTT

ÄR JÄTTE

HAR RIK

TA EN SNABB VÄG

VÄXTE HON UPP I

DEN TAR STOR PUBLIK

LÄR DJÄRV BESTÄMD

ÄR RUSKIGT SÅDANA KAPAR

RYMMER FAKTA MÅNGA I TEHERAN

UPPREPNING SOBOET SNÖIG TOPP SLAG SÅDANA ÄR PÅ BESÖK

LJUS

EXAKT I DUSSIN

HENNES VISAR VINNAR- HJÄLTE LÅT I ESC PROV

PÅ

DET KAN SÄTTER FATTADE JURY EN PÅ VINNARE PROV

KETCHUPGRÖNSAK

ELIMINERA REPA RÖKIGT ELDREST

FALUBO STÅNG SOM FISK FULT

UTEKATT SLÄPPER PUCKEN PRESENTERAR

SOLIGA ÄR EXPLOSIVT KAN MAN MUSIK HAR GOTT OM TID

: SJÖNG HON I ESC

ROS MED

HUVUDKONTOR

I KLUBBNAMN

MÅNGA HÖGT UPP I LUFTEN OCKULT STRÅLNING PAPPER

A LITTERÄR MARGARET HÅRIG MUSIKAL POLITISK BILDT

C OMGER MONA LISA

R

FOTO: SVT

KRABATEN

GETT UTSLAG KÄNNER TILL

SNITSLAD I SKOG KAN MAN GÅ

DUKAR EREMIT FÖR

JÄMNAS TILL MED I TRÄDGÅRD

VÄJNING DET ÄR FRAM PÅ HOJ

SMEK

VÄXTE HON UPP I VERKA

HAR INVÅNARE

LYSSNAS PÅ FRAMÅTANDA

STYRDE LÄMNAR GE NYA EN EJ I RÖSTER ÖVER RYSSAR STICKET FUKTA OM EN STUND

S N A R T

B A D D A ÄR KRYP

Vinn en bok GÅTT RUNT FÖRDRÖJD

SÖTA SOM SÄLLSYNTA

D M R F L Y G R E S O R A U R A L E T A R K T R O N E R A T W O O D R A H A I R I S A A R L I F A T T B L E D E N Å A M B A S K E R D U B B T A N T I R A M I S A S O A V T A S K R O N A M M I O V E L A Ö T R E G E R A T S M Å E N T R E SÅDANA LEDDE TRAFIKERAS HON I ÅR

Dags för ett nytt kulturkryss. Lösningen vill vi ha senast den 30 oktober 2023.

SKA EN I KURRAGÖMMA FRID

LYXIGA SITSAR ROLIG FERRELL

Du är välkommen att mejla in din krysslösning, vi har tyvärr inte ­

BYGGDE HEYERDAHL SUMPIGA

KYLA

KALASGOTT

ENGVOLL

möjlighet att hantera krysslösningar som kommer in på papper.

HINNER SNABB BUSCH I KD

STRÅKET

ÄTER EREMIT

KOLÄTE

SKÄRMLÖS MÖSSA SYSKON

KAN GRISA BLIR BAKFULL

FILMISK MALEK FÅR IN EN FOT

­impuls@sv.se, tillsammans med namn, adress,

PÅSTOD

KOMMER STORM TILL SLUT /

LÅNGDRAGET PÅ KONTOR?

LINJALMÅTT

KORT FÖR ARGON

HAR MÅNGEN KUNG

LEDER IN I HUS

­postnummer och postort. Märk mejlet med ”Kulturkryss nr 3/23”.

SLAG

LÄR TVEKSAM OBEARBETAD

Vinnare i Kulturkrysset 2/2023 Anne-Marie Manfredsson Heléne Wänndahl Inger Lindberg

34 | Impuls 3-2023

Mejla meningarna i de gulmarkerade rutorna till

VAR TÖS FÖRR RUND PÅ CIRKUS

slluB©

G S I K T T R E S Y L A R T R E A G E T O R

DJUR UTAN SMUTS

Tre vinnare får välja mellan ”Också Annie” av Annie Lööf och Caroline Bankler och den l­ ättlästa boken ”Kärlek och främlingskap” av Theodor Kallifatides, i bearbetarning av Tomas Dömstedt.

slluB©

ÄR LYXEN GÖR PARFYM

BARSKT

HAR PÅ KÄNN

GJORDE DET I TOM MAGE

Krysslösning 2/2023

TVINGAS JÄKTAD

PÅSTOD

FINFIN

RÖTA

GER MJÖLK

MÅNGEN I DEBATT

DEN HAR INVÅNARE

MÖRK PERIOD

FIN SLÄKT

P Å S P H Å R V E

SES MED ALTER KUNGSFÅGLAR

SNOTT

LEDIN

HAR HON TÄVLAT I

FORSADE ENGBERG

KRONDEL

FOTO: Charli Ljung / Universal Music

LYFTER ATLET

PICKAS MED

Du är SV. Du är en del av Studieförbundet Vuxenskolan, ett av Sveriges största studieförbund. Vår syn på b ­ ildning bygger på människans förmåga att själv forma sitt liv t­ illsammans med andra människor. SV vill ge människor möjligheter. Därför erbjuder vi en bred verksamhet med s ­ tudiecirklar, kurser och kulturaktiviteter.

Vår vision är ett samhälle där varje människa växer genom kunskap, insikt och delaktighet. Vår idé och verksamhet är starkt förankrad i demokrati, jämställdhet, humanism och hållbarhet. SV är den mest pådrivande lokala kraften för utveckling av föreningsliv och kultur. Det bygger ett ­demokratiskt och hållbart samhälle.

Redan 1920 lades grunden för SV när bröderna Carlsson i halländska Slöinge samlade traktens ungdomar i studie­cirkeln Fria Tankars Hem. Lokalt finns 28 SV-avdelningar med egen verksamhet, cirkelledare, p ­ ersonal och vald styrelse med engagerade förtroendevalda. Gemensamt för alla är att vi utmanar, är tillgängliga och flexibla mot våra deltagare och samarbetspartners.

Tillsammans folkbildar vi Sverige.

Läs mer om Studieförbundet Vuxenskolan på sv.se och följ oss gärna i sociala medier.

Plats för nytänkande

Posttidning B Returadress: Box 190, 101 23 Stockholm

I DETTA NUMMER ”JAG ÄR TRYGG I MINA ÅSIKTER OCH VÄRDERINGAR” Annie Lööf är årets mottagare av Sokrates­ priset. Impuls träffade henne för en intervju om att stå upp för sina värderingar.

SID 4 SEXUALUNDERVISNING OCH DEMOKRATI HÄNGER IHOP Folkbildning är en del av den historiska ­process som har gjort att Sverige har blivit ett demokratiskt land. Det menar Inti Chavez Perez som får Folkbildningspriset.

SID 12 50 ÅR MED BIN Birgitt Broström berättar om sitt liv som biodlare och cirkelledare.

SID 24 NJUT AV NYA SMAKUPPLEVELSER Mjölksyrning är en av de äldsta ­konserveringsmetoder vi har. Cirkelledaren Mimmi Åkerblom berättar i minicirkeln hur du konserverar grönsaksskörden.

SID 26