Impuls 2017 5

» Vem vinner SVs författarpris?

Nr 5 September 2017 Årgång 50 30 kr

ALEXANDRA PASCALIDOU:

Fighten mot mörkret

Studieförbundet Vuxenskolans tidning

Kampen för assistansersättning 4 SIDOR SPECIAL LITTERÄRA MÖTEN

Läsecirklar inspirerar SATSNINGEN UNITY

SVs hiphop lyfter unga

Mästar-Klas Förlorarnas försvarare i stor intervju: ”Jag intresserar mig för stukade personer”

Ingång

LEDARE // INNEHÅLL // BREV // #5 2017

ANDERS ÖHBERG, LEDARSKRIBENT

Upp till kamp för breddkulturen

Anders

3

aktuella

N

Studieförbund, amatörkultur- och teaterföreningar är Kulturutredningen arbetade 2008/2009 engagerar och ger människor möjlighet att utvecklas och gick diskussionens vågor höga om kulturens förverkliga sig själv. I bygdegårdar, Folkets Hus och Våra roll och betydelse. Den institutionaliserade gårdar frodas kulturen. Många är de ideella krafter som kulturen drev på för sina intressen och vi som engagerar unga och gamla, amatörer och blivande proffs, folkbildare slogs för att lyfta fram den breda svenskar och nysvenskar, kvinnor och män, stadsbor och kulturgärning som vi med flera i civilsamhället står för. landsbygdboende.

En verksamhet som når längst ut i kapillärerna och är en Det är ju detta en aktiv kulturpolitik handlar om. Allas förutsättning för att ge jobb och arenor till många pro­ fessionella kulturutövare. möjlighet att inte bara konsumera utan också ha rätten 2009 fastställde riksdagen, i stor enighet, de kultur­ att utöva kultur. politiska målen: ”Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten ANDERS ÖHBERG I SOMRAS PRESENTERADE Myndigheten för som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulKulturanalys en rapport om svenska folkets turlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kulturvanor (Kulturfakta 2017:2 – Socioeko­ nomiska analyser och tidstrender), en analys kvalitet ska prägla samhällets utveckling.” som bland annat ligger som grund för statens I överenskommelsen var partierna överens fortsatta utveckling av kulturpolitiken. Döm om att den statliga kulturpolitiken också ska om min förvåning när rapporten inte med ett kunna vägleda kulturpolitiken i kommuner ord nämner studieförbund, folkbildning eller och landsting. För att uppnå målen ska kultur­ politiken bland annat främja allas möjlighet samlingslokaler. Minst sagt anmärkningsvärt. till kulturupplevelser, bildning och till att Och inte blir det bättre när myndigheten i en utveckla sina skapande förmågor. Som folkbildare kän­ fotnot (!) konstaterar: ”Tillgänglighet till kultur för funkner man igen sig i vår verksamhet. tionshindrade är också en viktig aspekt här. SOM-formulären har dock inga frågor om detta.” Därmed Att folkbildningen och amatörkulturen engagerade sig var den tillgänglighetsfrågan avförd! i diskussionen om de kulturpolitiska målen påverkade Kulturen har ett egenvärde och är en vik­ samtalet långt in i de trängsta av kulturvärldar. tig kraft i det demokratiska samhälls­ I DAG HAR DET mesta av kulturdebatten återförts till kultur­ byggandet. Det riktar ett ansvar också sidorna och blivit en angelägenhet för den inre kret­ till oss som folkbildare att tydligare sen. Detta samtidigt som den breda kulturverksamhe­ lyfta kulturdiskussionen. Kulturde­ ten som når många ökar. Inte minst studieförbundens batten behöver en renässans. SV kulturverksamhet är ett exempel på detta. I många loka­ kan visa vägen. la medier och på nätet redovisas detta men når det fram ANDERS ÖHBERG till de centrala beslutsfattarna? Man kan tvivla. anders.ohberg@sv.se

»Kulturdebatten behöver en renässans. SV kan visa vägen.»

FOTO: THRON ULLBERG

Impuls ges ut av Studie­förbundet Vuxenskolan och kommer ut med åtta nummer per år.

REDAKTION Telefon 08-587 686 00 Postadress Box 30083, 104 25 Stockholm Besöksadress Franzéngatan 6 Omslagsfoto THRON ULLBERG

2 IMPU L S NR 5 20 1 7

E-post impuls@sv.se Internet www.impuls.nu

Chefredaktör och ansvarig utgivare John Hillstierna 08-587 686 40 070-855 30 96 john.hillstierna@sv.se Redaktör Mats Nilsson 08-587 686 39 070-855 30 81 mats.nilsson@sv.se

Ett år kvar till valet. Hur tänker partierna? Ges alla väljare möjlighet att delta i diskussionen? Lättläst är ett minimikrav i en demokrati.

Nazisterna kommer till Bokmässan i Göteborg. SV väljer trots detta att delta. Vi tänker inte låta nazisterna sätta dagordningen för debatten.

Folkbildningens tid är här. Undersökningar visar att fler än vi når i dag vill gå i studiecirkel. En utmaning för en framåtlutad organisation.

Grafisk form och layout Anders Gustafson Editor Publishing AB anders@editor.se

Tryck och repro Sörmlands Printing Solutions AB, Katrineholm

Annonser Björn Fingal Alstrax Resurs AB 08-410 646 60 annons@alstraxresurs.se

Vi förbehåller oss rätten att publicera allt material även i elektronisk form.

Redaktionen ansvarar inte för insänt, ej beställt material.

Prenumeration Helår 225 kr Pg: 9 11 18-0

TS-kontrollerad upplaga: 27 700 (2016).

Impuls är medlem i Sveriges Tidskrifter.

”

Den internationella konkurrenskraften inom det gröna näringslivet måste stärkas och livsmedelsexporten öka. En levande och fungerande landsbygd är helt avgörande för städernas försörjning och framtida tillväxt.

Palle Borgström, förbundsordförande i Lantbrukarnas Riksförbund (LRF).

INNEHÅLL

Tipsa gärna om vad som händer i din SV-avdelning! Och inte minst tyck till om Impuls, både utseende och innehåll.

Och vad händer på sociala medier? Impuls följer Facebook- och Twitterflödet noga.

Sms: 0708-55 30 81, Mejl: impuls@sv.se eller mats.nilsson@sv.se

Belgisk tv filmar verksamheten

24 4 Nej till assistansersättning

FUNKTIONSNEDSÄTTNING. Mia Odeh kämpar för

att få assistansersättning till sin dotter Selma. Bara en av tio som söker första gången får beviljat. Ett hot mot barnkonventionen, anser vissa.

Var inne – lär dig sticka!

12 De nominerade är…

SV-PRIS. SVs författarpris har delats ut sedan 1953.

I år är det dags igen! Möt alla 16 nominerade förfat­ tare i Impuls.

14 Läsecirklar på modet

BÖCKER. Läsecirklar och samtal om litteratur har

fått en renässans. Kerstin Rydbeck, professor i bibli­ oteks- och informationsvetenskap, har gjort den för­ sta forskningen. Följ med Impuls till en läsecirkel!

18 Exklusivt med Klas Östergren

PORTRÄTTET. Klas Östergren, författare och akade­

miledamot, är aktuell i höst med en ny roman. Han ger en exklusiv intervju för Impuls.

24 Hiphop för livet

UNITY. Hiphop når skoltrötta ungdomar i förorten

– de ungdomar som alla vill nå med olika samhälls­ insatser. Studieförbundet Vuxenskolans (SV) hiphop­satsning Unity har visat sig vara rätt, skriver Lina Brustad, forskare vid Göteborgs universitet.

28 Alla varianter av lapptäcken

CIRKEL. Jämtkviltens Ragundagrupp träffas en gång i månaden för att sy lapptäcken. Höjdpunkten är sommarens utställning.

» En spännande dag på SV Örebro län! Ett belgiskt tv-team är här för att filma vår avdelnings arbete. Efter en intervju med avdelningschef Björn Brunnberg ska vi till Björnhammaren och vårt projekt Kulturföreningen Björnhammaren.

SV Örebro län

14

30

Tänk långsiktigt – som lantbruket

» Lantbruk där långsiktighet är ett måste kan tyckas gå på tvärs emot den övriga snabba världen. Välkommen att lära dig mer om djur, växelbruk, växtplanering och maskiner. SV Stockholm

SUZANNE REUTER ÄR CLOWN

»Jobbet som skådespelare har blivit ännu roligare tack vare mötena med barnen.»

» Stickning är hetare än någonsin. Haka på trenden och lär dig sticka!

SV Partille

Vecka för ökad digital kunskap

29

DESSUTOM I DETTA NUMMER 8 Sverige runt 11 Krönika Utnyttjar yttrande­ friheten de vill slopa // Alexandra Pascalidou 29 Tio frågor // Suzanne Reuter 30 Studieförbundet Vuxenskolans (SV) förbundsstämma 32 Litteraturtips 34 Kryss 35 Noterat 36 Baksida Urfolkens rätt // Åsa Dry Larsson

» Tillsammans med andra studieförbund, biblioteket i Kristianstad och föreningar/företag/organisationer har vi haft ett första möte om den stundande E-medborgarveckan vecka 41. Fokus ligger på att öka den digitala kompetensen hos våra medborgare.

SV Skåneland

N R 5 2 017 I MPU L S 3

SOCIALT » ASSISTANSERSÄTTNING

När Selma var tre månader fick hon sitt första epilepsianfall och diagnosen lissencefali. Det är en medfödd hjärnskada som gör att hon inte kan prata, röra armar och ben medvetet och att hon inte klarar att äta själv.

Nu kämpar mamma Mia Odeh för att få tillbaka assistansersättningen för sin femåriga dotter.

TEXT MARIA ORTLER FOTO OLOF NÄSLUND

Mias kamp för sin dotter

I

nnan Selma fick sin gastrostomi som gör att hon kan sondmatas hade hon rätt till 67 timmars assistans i veckan från Försäk­ ringskassan. Mia har ansökt om mer assistans till Selma nattetid, eftersom föräldrarna behöver vända på henne då och hjälpa henne att få upp slem ur luftvägarna, ett problem som snabbt ger Selma andningssvå­ righeter och lunginflammationer.

– Selma fick en preliminär be­ dömning av Försäkringskassan där de hade gjort en ny uträkning av Selmas grundläggande behov.

Denna gång utifrån att Selma nu 4 IMPU L S NR 5 20 1 7

sondmatas. Då uppskattades hen­ nes hjälpbehov till fem timmar per vecka. I praktiken går det inte att anställa någon assistent endast fem timmar i veckan, så det innebär att Selma blir av med sin assistans­ ersättning, säger Mia Odeh.

FAMILJEN HAR ÖVERKLAGAT den pre­

liminära uträkningen från Försäk­ ringskassan. Men de har inte fått svar än, eftersom det är väldigt långa handläggningstider.

– Jag förstår inte varför sondmat­ ning inte längre räknas som att äta mat, vilket räknas som ett grundläg­

gande behov av Försäkringskassan.

Selma kommer att förlora sin as­ sistans, därför att hon sondmatas i stället för att äta genom munnen.

– Selma kan inte äta på något annat sätt. Hon var väldigt under­ viktig när hon fick sin gastrostomi. Ätandet försämrades gradvis. Till slut kräktes hon ungefär tio gånger om dagen. All vaken tid gick åt att försöka få i Selma lite mat. Hon vägde nio och ett halvt kilo när hon fick gastrostomin och gick upp till 15 kilo på bara några månader när hon fick den, säger Mia. När familjen fick det preliminära

beskedet från Försäkringskassan ansökte de omgående hos Solna stad för att få deras bedömning.

– De svarade att de bedömde att Selma skulle få tre timmars assistans.

Och beviljas man färre än sex eller sju timmar får man i de allra flesta fall ingen assistans alls, säger Mia. JENNIE NORDHEDEN, samordnare LSS

(lagen om stöd och service till funk­ tionshindrade) på omvårdnadsför­ valtningen i Solna stad, säger att ”personlig assistans är en bra insats för de barn som behöver just den insatsen”.

Mia Odeh fortsätter att kämpa för assis­ tansersättning för sin dotter Selma.

Försäkringskassan beräknade Selmas hjälpbehov till fem timmar i veckan, vilket i praktiken är noll.

– Vilka insatser som kan bli aktu­ ella för en person styrs helt och hål­ let av individens önskemål och vilja samt de behov som finns, säger hon.

TROTS ATT KOMMUNEN lyfter fram att

önskemål och behov ska värnas om, blir inte Selma beviljad assistans. w Hur skulle det påverka Selma och din familj om hon inte skulle ha personlig assistans?

– Det skulle innebära en betydligt större belastning på familjelivet. Vi skulle behöva gå ned i tjänst. Att ha assistans betyder för Selma att hon kan göra saker bara för att de är ro­

liga som alla barn ska få göra. De da­ gar vi tar hand om henne helt själva handlar det bara om att hålla Selma vid liv i princip. Då är det fokus på mediciner, mat och hygien, säger Mia Odeh.

– När jag tar hand om Selma själv och behöver bära henne tär det på kroppen. Jag är livrädd för att vakna upp en dag och inte orka med fy­ siskt. Då vet jag inte vem som ska ta hand om min dotter. Selma kommer inte att bli vuxen. Då tycker jag att det är väldigt kränkande att byrå­ kratiskt mangla folk så när man le­ ver under de här premisserna.« N R 5 2 017 I MPU L S 5

»

SOCIALT » ASSISTANSERSÄTTNING

”Ett allvarligt brott mot barnkonventionen”

En av tio sökande får personlig assistans

Endast en av tio som söker personlig assistans för första gången blir beviljad stöd. Detta är ett resultat av regeringens nya direktiv om nedskärningar inom assistansen. LSS-lagen som ska garantera stöd och service till vissa funktionshindrade är i dag hotad.

TEXT MARIA ORTLER

U

nder de senaste två åren har regeringen genomfört en rad förändringar som syftar till att minska kost­ naderna för den person­ liga assistansen. Dessa åtgärder har varit hårt kritiserade av funktions­ hinderrörelsen.

Det var Bengt Westerberg, social­ minister i början av 90-talet, som lyckades driva igenom LSS-lagen och lagen om assistansersättning (LASS). Dessa lagar har sedan infö­ randet 1994 ständigt varit föremål för kritik och utredning. Åsa Regnér, barn-, äldre- och jäm­ ställdhetsminister säger: – Vi har den senaste tiden sett att andelen nybeviljande av assistans­ ersättning minskat till följd av ett antal domar från Högsta förvalt­ ningsdomstolen. Regeringen har beslutat om ett antal uppdrag till Försäkringskassan och Socialstyrel­ sen för att få bättre underlag i den här frågan. Om dessa underlag visar på behov av ändringar i lagstiftning­ en är regeringen beredd att föreslå det. Intentionerna bakom LSS och assistansersättningen ska värnas.

Men fram till dess är det viktigt att alla huvudmän tar sitt ansvar. Ingen brukare ska hamna i kläm.

REGERINGEN TILLSATTE UNDER 2016 en utredning som ska se över LSSlagen och lämna sitt slutbetänkande i oktober 2018. I direktiven sägs att stödinsatser som LSS omfattar ska finansieras med besparingar inom assistansen. De anser också att kost­

6 IMPU L S NR 5 201 7

Åsa Regnér.

Monica Svanholm.

FOTO: KRISTIAN POHL

nadsutvecklingen för assistanser­ sättningen är ohållbar och måste brytas.

Monica Svanholm, områdeschef för avdelningen för funktionsned­ sättning på Försäkringskassan, an­ ser inte att regeringens signaler om att systemet har blivit för dyrt har bidragit till Försäkringskassans mer restriktiva bedömningar, när det gäller rätten till assistans.

Bengt Westerberg lyfter fram att målet inom LSS är att den enskilde får möjlighet att leva som andra.

– Man kommer inte ifrån att det kommer att kosta. Om man skulle slopa den personliga assistansen skulle det kosta samhället nästan lika mycket men omsorgen skulle bli av betydligt sämre kvalitet, säger han.

Bengt Westerberg poängterar i sin rapport ”Personlig assistans – en kritisk granskning av regeringens direktiv till LSS-utredningen” att det behövs en samhällsekonomisk analys i LSS-utredningen som ser över alternativkostnader till assi­ stansen. Av hans rapport från 2016 framgår det att indragningarna av

Bengt Westerberg.

Maria Persdotter.

Andreas Pettersson.

FOTO: GÖRAN JOHANSSON

assistansersättningen framför allt beror på en mer restriktiv syn på vad som avses med grundläggande behov. Om de bedöms överstiga 20 timmar i veckan är det Försäkrings­ kassan som står för kostnaderna.

Om de är färre än 20 timmar står kommunen för kostnaderna.

ANDREAS PETTERSSON

»”Regeringens hets mot LSS, brukare och anordnare av personlig assistans är ett allvarligt problem.«

MATHIAS BLOMBERG , advokat på Igne Advokatbyrå som har en erkänd spetskompetens inom personlig as­ sistans och assistansersättning, säger: – Jag anser att finansieringen av assistansen borde vara ett stat­ ligt åtagande och att kostnader är ovidkommande när det handlar om en rättighetslagstiftning som LSS. Assistansen är en garanti för att män­niskor ska kunna leva ett själv­ ständigt liv. Alternativen utgör ett lapptäcke av insatser utan tanke el­ ler kontinuitet. Alla kommuner gör olika bedömningar om rätten till as­ sistansersättning, vilket är orättvist. Åsa Regnér poängterar att ”vi måste se till att alla som behöver stöd och hjälp får det, oavsett vilken huvudman som bär ansvaret”.

Men i dag får långt ifrån alla det stöd och den hjälp de behöver. I juli 2017 hade 15 237 personer assis­ tansersättning från Försäkringskas­ san. Det innebär en minskning med 942 personer jämfört med den hög­ sta noteringen i oktober 2015. Detta motsvarar en minskning av antalet assistansberättigade på nästan sex procent. Antalet assistansberätti­ gade är nu nere på samma nivå som 2009.

MARIA PERSDOTTER, förbundsordför­

ande för Riksförbundet för Rörel­ sehindrade Barn och Ungdomar (RBU) är kritisk till att många barn och unga med omfattande funk­ tionsnedsättningar får sin assistans­ ersättning indragen.

Både Kristdemokraterna, Libera­ lerna och Vänsterpartiet har krävt en lagändring som gör att de som behöver personlig assistans ska få det. Liberalerna vill dessutom ha ett stopp för Försäkringskassans beslut tills lagändringen är genom­ förd. Men ett beslutsstopp säger regering­en nej till, enligt artikeln ”Regeringen öppnar för ändringar i LSS” (29 maj 2017, sverigesradio.se).

Andreas Pettersson, jur dr på Sö­ dertörns högskola, säger: – Regeringen har försökt hindra myndigheterna att tillgodose en­ skildas rättigheter genom signaler om att det behöver göras nedskär­ ningar inom assistansen. Det är ett allvarligt brott mot både barnkon­ ventionen och funktionshinderkon­ ventionen.

– Regeringens hets mot LSS, bru­ kare och anordnare av personlig assistans är ett allvarligt problem.

Att som nuvarande och förra rege­ ringen medvetet undergräva förtro­ endet för de demokratiska institu­ tionerna är oroväckande.

Två domar innebar nya bedömningar Bakom utvecklingen mot att allt fler funktionshindrade förlorar sin assistans döljer sig två domar från Högsta Förvaltningsdomstolen (HDF), och i sin tur Försäkringskassans ändring av praxis på grund av domarna.

TEXT MARIA ORTLER

DEN ANDRA DOMEN (HFD) är från 2012 och innebär att egenvård (en hälso- och sjukvårdsåtgärd som det bedömts att en person själv el­ ler med hjälp av någon annan kan utföra) nu inte längre räknas som grundläggande behov. Domen bör­ jade tillämpas av Försäkringskassan 2016. Samma år kom ytterligare en dom som sade att egenvård inte räk­ nas som grundläggande behov.

REGERINGEN HAR FÖRESLAGIT ett na­

tionellt mål som ska styra funk­ tionshinderspolitiken, nämligen ”att uppnå jämlikhet i levnadsvill­ kor och full delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsätt­ ning”. Målet ska också tydliggöra att FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsätt­ ning ska vara funktionshinderspo­ litikens utgångspunkt. Men FN är kritisk till att allt fler förlorar rätten till personlig assistans.

Trots kritiken anser Åsa Regnér att regeringen inte har tagit initiativ till någon försämring av rätten till assistans.«

D

en ena domen från 2015 innebär bland annat att aktiv tillsyn för medicins­ ka behov, till exempel hjälp med andning, slem­ sugning och sondmatning, inte läng­ re räknas som grundläggande behov och därmed inte berättigar till per­ sonlig assistans.

– Det borde inte spela någon roll om barnen får mat via sond eller via munnen. Man måste kunna lita på att myndigheter håller sig till lagen, säger Mathias Blomberg, advokat på Igne Advokatbyrå.

w Varför tror du att Försäkringskassan avstod från att tillämpa domen under fyra års tid?

Läs om Selma, 5 år, som riskerar att för­ lorat sin assistans­ ersättning – sidorna 4–5.

– Försäkringskassan väntade med att tillämpa domen tills de fick reg­ leringsbrevet från regeringen med uppdraget att ”bryta utvecklingen av antalet timmar inom assistanser­ sättningen” 2016. Det är märkligt att man beter sig så i en rättsstat, säger Mathias Blomberg.

Det är ett uppdrag som Försäk­ ringskassan har tagit på allvar och resultatet blev att fler än en person

om dagen förlorade sin assistanser­ sättning under 2016. Den trenden har fotsatt i år, enligt RBU. Efter stark kri­ tik justerade regeringen formulering­ en något i uppdraget till Försäkrings­ kassan inför 2017. Men utvecklingen mot att många förlorar sin assistans­ ersättning och att färre blir beviljade vid en första ansökan fortsätter.

20 DECEMBER 2016 kom en dom i kam­

marrätten i Göteborg som säger att sondmatning ska räknas som grund­ läggande behov. Kammarrätten un­ derkände Försäkringskassans beslut och gav rätt till assistansersättning för sondmatning. Den ansåg att domen från Högsta förvaltnings­ domstolen inte ger stöd för den tolk­ ning som Försäkringskassan hävdar. w Varför tror du att Försäkringskas­

san överklagade kammarrättens dom som slog fast att sondmatning är ett grundläggande behov?

– Den väljer de domar som den kan tolka restriktivt. Den påverkas av politiska signaler om besparingar inom assistansen och vill vältra över kostnader för assistansen på kom­ munerna, säger Mathias Blomberg.

Det Allmänna ombudet är tillsatt av staten och ska leta upp oklara rättsfall och driva dem för att få prejudikat som förtydligar lagstift­ ningen. Ombudet har kommit fram till att sondmatning är ett grundläg­ gande behov och man har överkla­ gat beslutet från Försäkringskassan.

Trots detta fortsätter Försäkrings­ kassan att i det dagliga arbetet neka assistans för barn som sondmatas.« N R 5 2 017 I MPU L S 7

Sverige Runt

DET HÄNDER I SV

1ÖREBRO

SV-projekt stöder nyanlända Kulturföreningen Björnhammaren är ett projekt för nyanlända i SV Örebro län.

NYANLÄNDA. Amir med familj står på trappan till det röda huset. Fa­ miljen har fått uppe­ hållstillstånd och kom­ munplacering i Halls­ bergs kommun.

Problemet är att den ekonomiska hjälpen inte har kommit igång eftersom administra­ tionen har extra kötid i och med att många har semester.

Kommunen har gett dem tak över huvudet, varsin madrass, kudde och filt. Resten förvän­ tas de ordna själva, vil­ ket är svårt utan pengar.

– Jag mår dåligt och skäms när jag ser att mamman i familjen an­ vänder gamla färgbur­ kar som hon hittat i so­ porna till matförvaring, säger Jenny Kraftling, projektledare.

När Jenny är på väg till nästa nyanlända fa­

PÅ GÅNG I SV

7

0

Amir med familj.

milj passerar hon före­ ningshuset.

– Nästa vecka hop­ pas vi kunna flytta in på övervåningen och i bästa fall kan vi starta vår första babygrupp kommande vecka, be­ rättar hon.

VÄL FRAMME I det sista

huset för dagen möts Jenny av en nyfiken, glad och förväntansfull familj med sex barn.

Familjen är ny i Björn­ hammaren och den vet att Jenny kommer med välkomstpaket. Den

4

6 29 8

Sexbarnsfamiljen har ännu inte fått besked om den får asyl.

väntar fortfarande på besked om asyl.

I BJÖRNHAMMAREN finns

cirka 70 människor från framför­allt Syrien, Af­ ghanistan och Irak. I början av året startade SV Örebro län utbild­

12

Gröna dagar TRÄDGÅRD. Under träd-

gårdsdagarna i Svängsta kunde besökarna bland annat ta del av Inga och Per Enokssons odlade bladkaktusar.

Trädgårdsdagarna är en tradition och Studieförbundet Vuxenskolan (SV är medarrangör.

Trafikcirklar fick bidrag

STOCKHOLM 20 SEPTEMBER TISDAG Folkbildningens forskningsdag. Möte 2017 mellan folkbildare och forskare.

Tid: 20 september kl 9.30–16.

Plats: Bryggarsalen, Norrtullsgatan 12 N, Stockholm.

Arrangörer: Föreningen för folkbildningsforskning, Mimer, Rio, Studieförbunden, Saif och Studiefrämjandet. Förhandsanmälan och avgift.

8 IMPU L S NR 5 20 1 7

ningar i svenska och samhällsorientering.

Samtal förs också med ägarna till Gryts Group om samarbete i frågor kring etablering, arbets­ marknad och lokaler för verksamheten.

Emma Grahn Wallin

2 SVÄNGSTA

3 KÖPING

SEPTEMBER

GÖTEBORG 28 SEPTEMBER–1 OKTOBER Föreläsningar, debatt och utfrågningar väntar i Studie­ förbundet Vuxenskolan monter på årets bokmässa i Göteborg. Bland gästerna märks Herman Lindqvist, Birgitta Olsson, Tareq Taylor, Lars Lerin, Ebba WittBrattström och många fler.

Tid: Ny programpunkt varje halvtimme.

Plats: Monter C04:02, Svenska Mässan, Göteborg.

Arrangör: Studieförbundet Vuxenskolan.

3 1 5

BIDRAG. När

Karl-Åke Jansson tar emot 25 000 kronor till SV Väst­ manland.

Sparbanks­ miljonen delades ut på Hökartorget i Köping fick Studieförbun­ det Vuxenskolan (SV) 25 000 kronor. SV fick motta bidraget i kate­ gorin skola/utbildning.

Det handlar om studie­ cirklar i trafikkunskap.

– Våra trafikcirklar konkurrerar absolut inte med trafikskolorna.

Våra deltagare har haft körkort i 40–50 år, säger

Juliana Fundelius, verk­ samhetsutvecklare i SV Västmanland.

Syftet är att fler senio­ rer i Västmanland tryggt ska fortsätta att köra bil i många år. De får kun­ skap om ecodriving och om att ta hänsyn och visa respekt för miljön.

I cirklarna uppdate­ ras deltagarna på nya trafikregler, märken, fordonskunskap, lagar och första hjälpen.«

Redaktör: Mats Nilsson // mats@sv.se // 08-587 686 39

4VARA

De utbildades till cirkelledare Det blev en fin helg på Vara folkhögskola för deltagarna som gick en cirkelledarutbildning i slutet av maj.

UTBILDNING. Klippan,

en sektion av FUB (Före­ ningen för unga, barn och vuxna med utveck­ lingsstörning) i Västra Götaland och Studie­ förbundet Vuxenskolan (SV ) ska under hösten fortsätta med utbild­ ningar till cirkelledare.

Det var stort intresse och en­ gage­ mang för att bli cirkel­ ledare och lära Ledaren Hans sig om allas lika Nilsson. värde och rättigheter.

De som gått utbild­ ningen kan leda cirklar i Det är ditt liv.

UTBILDNINGEN genomförs

med hjälp av projektme­ del från kommittén för mänskliga rättigheter.

Konstrunda helgen i september arrangerades en konst- och hantverksrunda i Markaryd. Den har funnits sedan 1993. Studieförbundet Vuxenskolan (SV) tog över 2009 och blev samarbetspartner med Markaryds kommun.

7 ÄLVSBYN Blivande cirkelledare samlades för utbildning på Vara folkhögskola.

Bygden växer NÄRINGSLIV. Besöksnä-

– Personer med ut­ vecklingsstörning sak­ nar ofta grundläggande kunskaper som är en förutsättning för ett del­ aktigt medborgarskap, berättat Anna Anteryd, som är verksamhetsut­ vecklare och projektle­

dare i SV Västra Göta­ land.

– Det handlar om att veta och förstå sin ställ­ ning i samhället, sina rättigheter och vad man kan kräva av de verk­ samheter som ska ge dem stöd och service

enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

LEDARE FÖR cirkelledar­

utbildningen under helgen på Vara folkhög­ skola var Hans Nilsson, Halmstad.«

Program mot psykisk ohälsa i Skåne

Vecka om ohälsa

Skåne stöder SVs plane­ rade verksamhet inom området. Bakgrunden är att den folkhälsounder­

personer får dela på årets Zarah Leanderstipendium på 10 000 kronor. Det är författarna Beata Arnborg och Bosse Schön.

Bakom stipendiet står Studieförbundet Vuxen­ skolan (SV), Zarah Leandersällskapet (som SV var med och startade) samt Zarahfestivalen i Risinge.

KONSTRUNDA. Den förs­ta

9 BLEKINGE

PSYKISK HÄLSA. Region

De får Zarahpris PRIS. Två

6 MARKARYD

8 LUND

Skrivar- och dansworkshops, föreläsningar och kreativa målargrupper. Det är några inslag när Studieförbundet Vuxenskolan (SV) ökar insatserna för att stärka ungas psykiska hälsa i Skåne.

5 RISINGE

sökning som regionen genomfört i Skånes alla kommuner. Den visar att många unga i dag mår dåligt och sak­ nar framtidstro.

– Ungas psy­ kiska ohälsa är en av våra största sam­ hälls­ utma­ ningar

och det är så viktigt att kunna göra tidiga insat­ ser som verkligen når unga. De satsningar vi gör på ett tiotal plat­ ser i Skåne i höst är ett viktigt bid­ rag, säger Åsa Björk, tf regionchef på Studie­ förbundet Vuxen­ skolan i Skåne.«

PSYKISK HÄLSA. ”Våga

prata” är samlingsnam­ net på den psykiatri­ vecka som anordnas i hela Blekinge den 9–14 oktober. En rad förelä­ sare kommer att delta på olika platser i Ble­ kinge, till exempel San­ na Lundell, Pa Modou Badjie och Caj Karlsson.

Arrangör är Samver­ kan Blekinge, där Studie­ förbundet Vuxenskolan (SV) är en av parterna.«

ringen ökade i Älvsbyns kommun första halvåret i år, liksom invånarantalet.

Det framkom vid en företagarfrukost. På plats var Bella Dahlin, verksamhetsutvecklare i SV Norrbotten, som berättade om nya ungdomsoch kultursatsningar.

0

154

gårdar presenteras i en ny bok som ges ut av SPF Seniorerna i Ytter­berg, Sveg. ”Byn på berget, Ytterbergs gårdar 2017 och deras historia” heter boken som är både rikt illustrerad och innehåller historik över gårdarna i Ytterberg, Sundslätt, Solnan och Extjärn. Bokprojektet startade 2016 tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan (SV).

FOTO: ISTOCKPHOTO

N R 5 2 017 I MPU L S 9

Nyheter

Spec ialpr is för r

köpe

in ti

!

dig s om diec irke ln

ll stu

Rötterbokhandeln Vad står det?

En fråga som ofta dyker upp för både nybörjare och mer erfarna släktforskare är ”Vad står det?”.

Hur gör man för att lära sig läsa den gamla handstilen? Svaret på detta och många andra frågor hittar man i handboken om handskriftsläsning.

Släktforskarens lilla faktabok 2 Släktforskarens lilla faktabok har gett svar på många nyfikna frågor det senaste året. Nummer två belyser ämnen som befolkning, brott och straff, sjukdomar och lite annat smått och gott.

En bok för både nytta och nöje!

Rättshistoria för släktforskare I skriftsseriens nummer 3 “Rättshistoria för släktforskare” görs en genomgång av lagbestämmelserna genom tiderna, med fokus på det som är av intresse för en släktforskare. Nu har det gamla häftet fått sig ett ansiktslyft och ges ut på nytt!

www.rotterbokhandeln.se

Rötterbokhandeln – för dig som släktforskar

Krönika

…OM EN SVÅR BALANSGÅNG

Hur ska vi möta mörkrets krafter?

V

älkomna till den stora cirkusen.

Med utsträckta armar balanse­ rar vi på en knivsegg. Med risk för att falla ner i avgrunden. Åt höger eller vänster. Ibland mås­ te vi hålla andan och spänna varenda mus­ kel för att inte förlora fotfästet. Med huvu­ det högt och blicken fäst framåt vandrar vi över den slaka linan.

Vår tid kräver akrobatiska färdigheter.

Varenda steg vi tar kan vara avgörande.

Nu vandrar vilddjuren in. De till synes snälla. Ty de är tämjda för ändamålet.

Dresserade för detta spektakel. Domesti­ cerade från vilddjur till husdjur. Men alla vet att de när som helst kan gå till attack.

Spänningen släpper när clownerna klampar in, klantar sig och river ner förlö­ sande skratt.

och hotar och hatar kulturarbetare och författare som vågar tala om demokrati och mänskliga rättigheter står plötsligt där. De som utnyttjar yttrandefriheten för egen del samtidigt som de söker begränsa and­ras.

Detta är demokratins knivsegg sedan idén föddes på en antik atensk agora. Den stora utmaningen handlade redan då om hur man fjärmar hoten. En av metoderna var ostrakisering. Genom en omröstning på små lerskärvor, ostraka, beslutades om man skulle utesluta och landsförvisa per­ soner som ansågs farliga för folkfriheten.

Det var samhällets sätt att skydda sig mot diverse hot.

MAN KAN SÄGA att FNs konvention mot ras­

BOK- OCH BIBLIOTEKSMÄSSAN i Göteborg

är en fest för litteraturen och kulturen. I nästan 20 år har jag haft ynnesten att leda litterära samtal, intervjua författare, tala om mina böcker, möta mina läsare. Bland montrarna har jag som alla andra besökare kunnat lyssna på mina idoler. Från när och fjärran.

Men i år är allt annorlunda. I årets ver­ sion är mörkerkrafterna inbjudna. Och det ställer allt i en annan dager. Plötsligt tvingas vi agera akrobater. Balansera på den slaka linan för att inte falla.

Debatten som föregått och följt Bok­ mässans beslut har blivit en vattendelare.

Inte så mycket mellan ljuset och mörkret som mellan alla dem som säger sig värna demokratin och de grundläggande fri- och rättigheterna som exempelvis yttrande­ friheten och informationsfriheten. Ska vi

ALEXANDRA PASCALIDOU

Alexandra Pascalidou är journalist, författare, bloggare och programledare.

porta och protestera eller öppna pärlepor­ tarna? Ska vi slipa ner toleransens trösklar eller höja ribban? Hör verkligen vilddju­ ren hemma på vår cirkus eller kan och bör de tämjas och göras rumsrena?

NU STÅR DE där – i kulturens och littera­

turens finrum. De står där viftande med yttrandefrihetens flagga. Det blev deras entré­biljett in i värmen. De som hetsar

diskriminering är samma andas barn. I artikel 4, som Sverige ratificerat men inte praktiserar, uppmanas stater att förbjuda rasistiska organisationer och alla propa­ gandaaktiviteter som gynnar etnisk diskri­ minering.

Deltagande i sådana organisationer eller aktiviteter ska ses som en brottslig hand­ ling och vara straffbart enligt lag. Enligt både FN och den europeiska konventio­ nen för de mänskliga rättigheterna är främlingsfientlighet oförenligt med demo­ kratiska principer.

MEN HÄR HAR arrangörerna vacklat och

fumlat fram. Förlagen och författarna har fattat olika beslut. Några medverkar för att mota mörkret på plats med sin närvaro medan andra anser sig motverka mörkret genom sin frånvaro. Vissa varken vågar eller vill stoppa huvudet i lejonets gap. Vi håller andan tills vi kan andas ut igen.« N R 5 2 017 I MPU L S 11

LITTERATUR » SVs FÖRFATTARPRIS

Snart slår drömmen in…

SVs författarpris går till…

Snart ska det avgöras – vem får Studieförbundet Vuxenskolans (SV) författarpris 2017?

A

ldrig har så många varit nomi­ nerade som i år. 16 författare gör upp om vem som får priset på 50 000 kronor, möjlighet att via SV få möta läsare i hela landet och plus, förstås, en obeskrivlig ära!

Studieförbundet Vuxenskolans förfat­ tarpris tilldelas en författare som speglar nutidens landsbygd, med inriktning på för­ fattare i början av sin karriär.

Vinnaren presenteras i anslutning till Bokmässan i Göteborg i slutet av septem­ ber.

FÖRSTA GÅNGEN FÖRFATTARPRISET delades ut

”Smekmå­ nader”, Albert Bon­ niers förlag.

Debuterade som förfat­ tare 2015.

Arbetar som grafisk formgivare, webbpro­ grammerare och på bok­ café i Umeå.

w Lina Brustad,

”Humle­ säcken”, Idus för­ lag. Lina Brustad bor utanför Varberg. De­ buterade i år med den självbiogra­ fiska roma­ nen ”Hum­ lesäcken”.

w Patrik Godin, ”Re­

cept för martyrer”, Albert Bon­ niers förlag.

Patrik Godin bor i Jär­ fälla utanför Stockholm, debuterade 2013.

FOTO: EMELIE ASPLUND

12 IMPUL S NR 5 201 7

”Älska Vingåker”, Albert Bon­ niers förlag.

Mia Ajvide är uppvuxen utan­för Jön­ köping, bor på Runmarö i Stock­ holms skär­ gård.

w Mikael Berglund,

FOTO: NADJA HALLSTRÖM

Nils Ingmar Thorell, ansvarig för SVs för­ fattarpris, John Hillstierna, chefredaktör för Impuls och kommunikationschef på SV, Gunilla Lindahl, chefredaktör, tidningen Senioren, Olav Magnusson, bokhandlare och styrelseledamot, SV Halland, Marianne Eckerbom, fritidspolitiker, regionfullmäk­ tige (C), Stefan Löfgren, kulturkonsulent, Bygdegårdarnas Riksförbund samt Anna Blomberg, mediestrateg och agronom, LRF Mjölk.

Möt alla nominerade här!«

w Mia Ajvide,

FOTO: ERIK SJÖSTRÖM

VINNAREN UTSES AV en jury som består av

FOTO: JOHN AJVIDE LINDQVIST

var 1954. Då hette det Landsbygdens förfat­ tarpris. Numera heter priset kort och gott SVs författarpris men inriktningen finns kvar. Förra gången, 2016, gick priset till Ca­ trin Ormestad för hennes debutroman ”Det nionde brevet”.

En lång rad numera välkända författare har genom åren fått författarpriset. Torgny Lindgren och Kerstin Ekman är två av dem.

…HOS NÅGON AV DE HÄR NOMINERADE

w Susanne Jansson,

”Offermos­ sen”, Wahl­ ström & Widstrand.

Bor utanför Göteborg och har va­ rit verksam som frilans­ skribent och fotograf i 20 år. Detta är hennes de­ butroman.

w Helena Jonsson,

”Sverige ser inte ut som du tror”, Vo­ lante. Hele­ na Jonsson är bonde och var un­ der sex år förbunds­ ordförande för Lantbru­ karnas Riks­ förbund.

w Lina Bengtsdotter,

”Annabelle”, Forum bok­ förlag. Lina Bengtsdotter är uppvuxen i Gullspång. ”Annabelle” är hennes debut.

FOTO: GABRIEL LILJEVALL

TILL SVs FÖRFATTARPRIS

mark”, Albert Bon­ niers för­ lag. Född i Östersund och bosatt i Stockholm.

Har gått lit­ terär gestalt­ ning vid Gö­ teborgs uni­ versitet och jobbat som journalist.

w David Nyman,

”Nerverna”, Wahlström & Wid­ strand. Upp­ växt i Häl­ singland.

Bor i Mal­ mö, arbetar som grafisk formgivare och frilans­ skribent.

Detta är hans debut.

w Åsa Persson,

”Skuggor av ljus”, Grim förlag. Åsa Persson är från Ron­ neby och är underskö­ terska inom Blekinge läns lands­ ting. ”Skug­ gor av ljus” är hennes första bok.

FOTO: SOFIA RUNARSDOTTER

danska äls­ karinnan”, Hoi Förlag.

Göran Mag­ nusson är agronom och copy­ writer, han debuterar som förfat­ tare med denna rela­ tionsroman.

w Malin Nord, ”Bar­

FOTO: JOANNA BJÖRKQVIST

svin”, Albert Bonniers förlag. Han­ nah Lutz är uppvuxen i Ekenäs i Finland, nu­ mera bosatt i Danmark. ”Vildsvin” är Hannah Lutz debut­ roman.

w Göran Magnusson, ”Den

FOTO: CAROLINE ANDERSSON

”Finna sig”, Norstedts förlag. Ag­ nes Lidbeck bor i Stock­ holm. ”Fin­ na sig” är hennes de­ butroman.

w Hannah Lutz, ”Vild­

FOTO: MOA KARLBERG

”Välkom­ men till Himmelsta”, Celanders förlag. Kom­ mer från Kvänum och bor utanför Falköping. ”Välkom­ men till Himmelsta” är hennes debutroman.

w Agnes Lidbeck,

FOTO: ANNA HAMBERG

w Hanna Landahl,

FOTO: LEA MEILANDT

”Säg att du älskar mig, tre gånger”, Lindelöws Bokförlag.

Uppväxt i Jönköping, har givit ut flera skivor med folk­ musik. Detta är hans de­ butroman.

FOTO: GÖRAN SEGEHOLM

FOTO: HÅKAN IVARSSON

w Gunnar Källström,

w Stefan Spjut,

”Stalpi”, Albert Bon­ niers förlag.

Stefan Spjut har jobbat som littera­ turkritiker på Svenska Dagbladet och kultur­ redaktör på Norrbot­ tens-Kuri­ ren.

N R 5 2 017 I MPU L S 13

CIRKEL » LÄSNING

Inspirerande möten i läsecirkeln

14 IMPUL S NR 5 20 1 7

Det har kallats en folkrörelse, alla frivilliga små sällskap som samtalar kring litteratur. Bokprat, läsecirkel, bokklubbar. Under året sammanställs den första forskningen i sitt slag om läsecirklar i Sverige.

TEXT OCH FOTO ANNA MORIN

Det är vanligt med läsecirklar i en kompiskrets – som här hemma hos Purvi Patel Tegle i Sollentuna. Nästa år kommer Kerstin Rydbecks rapport om läsecirklar.

D

et har länge varit vanligt områden, men det finns En som har gedigen er­ farenhet av läsecirklar är med läsecirklar i Sverige, några ämnen som är mer Mikaela Staaf. Från att hon och i dag märks de mer dominerade än andra. Un­ gefär en tredjedel av läse­ var 25 år och klar med sina än tidigare. Det litterära cirklarna angav att de läste universitetsstudier har samtalet har blivit mer of­ fentligt, säger Kerstin Rydbeck, som böcker med inriktning på hon ingått i olika konstel­ lationer som pratat böcker. är professor i biblioteks- och infor­ feminism eller genusfrå­ mationsvetenskap vid Institutionen gor, vilket gör det till det Nu är hon över 40 år, en för arkiv, bibliotek och museer vid största ämnesområdet mer genomsnittlig läsecir­ kelsålder, och deltar i tre Uppsala universitet. inom facklitteraturen. På Mikaela Staaf. stycken: Nästa år kommer Kerstin Ryd­ andra plats kommer poli­ beck ut med sin bok om läsecirklar. tik och på tredje sociala frågor. w Books and wine En grupp på fyra personer som tu­ Som utgångspunkt för hennes forsk­ ning genomförde hon Bok­ UPPHOVET TILL LÄSECIRKELN ras om att välja bok och köpa in den cirkeluppropet, en enkät­ kan vara en kompiskrets, till alla. Före träffen vet inte de and­ studie där cirkeldeltagare ett gemensamt intresse ra vilken boken blir, så det blir ett i Uppsala län uppmanats för ett ämne alternativt en överraskningsmoment. Har funnits fylla i ett frågeformulär. viss litteraturgenre, eller i fem år. Läser nu: ”Not that kind of Uppropet pågick under att ett studieförbund star­ girl” av Lena Dunham. tar och marknadsför en w Biograficirkeln hela 2013 och var unikt ef­ tersom det finns ytterst lite Cirkel som först bara läste biografier läsecirkel öppen för alla svensk forskning om läse­ ”men vi tyckte det blev urtråkigt” som anmäler sig. cirklar trots att företeelsen och som nu blandar biografier med – Det är en stor majo­ Kerstin Rydbeck. ritet av läsecirklarna som är vanlig. Även om studien andra böcker, med en övervikt på drivs i egen regi. De startar på egna av praktiska skäl begränsades till ett facklitteratur. Har nio medlemmar initiativ, tillsammans med arbets­ län, tror Kerstin Rydbeck att resul­ som träffas fyra gånger per år. Läser taten är typiska för hela landet. kamrater eller andra, berättar Ker­ nu: ”Fördel kvinna” av Emma Lei­ stin Rydbeck. jnse.

VAD ÄR DÅ en läsecirkel? Definitionen w Bara nya böcker Läsecirklarnas deltagare är främst Läsecirkel som funnits drygt ett år är människor som träffas regelbun­ kvinnor över 40 år med hög utbild­ det och diskuterar med avstamp i ningsnivå, och de köper böckerna med sju medlemmar. Har inriktning­ en nyutkommen litteratur. Läser nu: böcker och sin läsupplevelse. Bok­ de läser i cirkeln. De som fyllde i en­ cirkeluppropet visade att en läse­ käten fick också svara på frågor om ”Fyra dagar i Kabul” av Anna Tell. cirkel kan se ut på en mängd sätt. vilken funktion cirkeln har för dem.

Den tredje cirkeln drog Mikaela Vanligast är att deltagarna läser – Läsecirklarna ger social gemen­ Staaf igång med två kompisar för att skap, säger Kerstin Rydbeck. En samma bok och diskuterar den, men de tre ville ses mer, och för att alla läsare har ju tankar och funderingar det finns också cirklar där grupp­ var intresserade av att diskutera ak­ medlemmarna läser olika böcker, tuella böcker. och vill prata med någon om dem. och vissa där personerna träffas och – Jag insisterade på att ta med Det är inte alltid så lätt att hitta nå­ gon som har läst samma bok. har högläsning. Läs- och resecirklar folk som inte alla tre kände sedan är också något som Studieförbundet tidigare. Det är min erfarenhet för GENERELLT ÄR DELTAGARNA högutbil­ Vuxenskolan arrangerat i flera de­ att få prata om böckerna. Så vi sökte cennier. Då är litteraturen research dade personer, som har någon typ bland vänner och bekanta och hitta­ de några som gillar att läsa, och som inför en gemensam resa. av väl etablerad position i samhället. gillade konceptet med nya böcker.

Vanligast är det att läsa skönlitte­ Därför menar Kerstin Rydbeck att ratur i cirklarna, även om det finns läsecirklarna sällan är grund för so­ cial mobilisering eller startskott för MIKAELA STAAF HAR med tiden fått rena faktabokcirklar och de som ett samhällspolitiskt engagemang, ett recept på vad en bra cirkel bör blandar mellan genrerna. Böckerna något hon frågat om i sin studie. innehålla, och hon understryker att har några år på nacken, och det är – Jag ser att läsecirklarna fyller gruppen inte får hänfalla till enbart sällan titlar som är utgivna före mit­ ten av 1900-talet. en större funktion på ett personligt sociala samtal över en middag, utan – Deltagarna vill inte att det ska plan. Mötet ger en möjlighet att dis­ det gäller verkligen att få prata om kutera frågor och upplevelser man kosta för mycket. De köper inte den vad de läst. Boksamtalen kan se olika har haft och saker man har tänkt på. nyaste litteraturen direkt, utan vän­ ut beroende på genre och vilka per­ tar tills den blivit pocketbok, säger soner som dyker upp på träffarna.

Deltagarna kan diskutera personliga Kerstin Rydbeck.

– Vissa i cirklarna diskuterar mer och känsliga saker utifrån vad som I cirklar som läser facklitteratur utifrån sig själva, andra från omvärl­ händer i böckerna. Det blir ett till­ fälle att prata om det med andra. den och det de läst i tidningar, några väljer de flesta böcker från flera sak­ N R 5 2 017 I MPU L S 15

»

CIRKEL » LÄSNING utgår från texten. När vi pratar om faktaböcker blir det mer en kombina­ tion av allt. Folk har svårare att dis­ kutera skönlitteratur, så har det alltid varit. Diskussionen om antologier går över fort, säger Mikaela Staaf.

I en läsecirkel kan bokvalet bli en jobbig process, berättar Mikaela Staaf, men det är löst på ett särskilt sätt i cirkeln ”Books and wine” som en kompis till henne satt samman.

Där är det ett litet gäng som turas om att bestämma vad de ska läsa till nästa gång, och den som beslutar köper också in boken till alla, så de får den i handen direkt. Gruppen har flera regler som är satta sedan träff ett, som att det är okej att prata om slutet i boken även om inte alla har hunnit läsa klart till träffen.

MIKAELA STAAF UPPSKATTAR att få läsa

litteratur som hon inte skulle ha valt själv.

– Jag gillar att blanda lätt och tungt. Man kanske har ett större behov av att diskutera de tunga sa­ kerna och inte de lätta. Det finns en tröst att prata om saker i en bok­ klubb, jag behöver inte sitta själv med mina tankar.

– Cirkel ger ju en ökad förståelse för olika samhällsfenomen, och på så sätt kan det vara en demokrati­ cirkel. Men jag har inte sett att läse­ cirklar leder till handling även om jag eller flera av oss tyckt att ”det här är upprörande!”

Hon är en storläsare sedan små­ barnsåren när hennes pappa, som är bibliotekarie, alltid bar hem hö­ gar med böcker som hon fick välja fritt ifrån. Lästakten gör att hon för det mesta hinner läsa alla planerade böcker. Intervallet för hennes läse­ cirklar är ungefär detsamma, de ses med ett mellanrum på sex, sju veckor.

– Jag tänker inte på läsecirkeln när jag läser, utan läser på som van­ ligt. Det kommer ofta fram åsikter som jag inte förväntat mig på träf­ farna. Det är roligt att jag efter så många år med läsecirklar fortfaran­ de kan bli chockad. ”Va?! Gillade du inte boken?”.

inte att ses alltför ofta. Hon ser ock­ så en skillnad mellan stad och land, och tror att fler läsecirklar startas av studieförbund på landsbygden.

En som är ledare för en läsecirkel hos SV i Umeå är Annica Wredin.

Hon drog ihop gruppen och beskri­ ver sig som ”den personlighetstypen” som lätt blir organisatör och ledare.

Deltagarna är vänner och personer som hon mött på föredrag med bo­ kens författare, Mikael Säf­lund, som tillsammans med Titti Nordieng skri­ vit ”Livet med kvantfysiska ögon”.

Läsecirkeln sticker ut lite från normen då deltagarna är en blandad grupp med ett brett åldersspann från 20 plus till pensionsåldern, och att två av tio deltagare är män. ”Li­ vet med kvantfysiska ögon” beskrivs som en bok i personlig utveckling och tillämpad psykologi, och Annica Wredin startade läsecirkeln utifrån ett tydligt behov: – Jag ville ha fler att bolla med!

Jag ville använda boken som bas och diskutera tankar och idéer och för­ djupa mig i ämnet.

Nu ses cirkeln varannan eller var tredje vecka, och de har en Facebook­ grupp där Annica Wredin påminner om träffarna och där alla deltagare kan dela artiklar de springer på om ämnet kvantfysik. Hon tycker att det har varit givande.

HON HADE MED sig erfarenheter av en

DEN SAMLADE STATISTIK som finns om

läsecirklar hos studieförbunden går tio år tillbaka i tiden. Trenden är att antalet minskat kraftigt. Professor Kerstin Rydbeck tror att en orsak kan vara terminstänket, att studie­ förbunden främst arrangerar cirklar som löper under en termin, men att läsning tar tid och då fungerar det 16 IMPUL S NR 5 20 1 7

läsecirkel med fokus på skönlittera­ tur, men även då tyckte hon själv att det var deltagarnas tankar och idéer om böckernas ämnen som gav hen­ ne något, och det var det hon ville ha i sin nya cirkel.

– För en del är det viktigt att foku­ sera på författaren och hur den an­ vänt orden och hur den skrivit. Men

Matilda Bjerndell och Isabella Alsén deltar i läsecirkeln i Sollentuna. Tillsam­ man med övriga deltagare har de bestämt vilken bok som står på tur att läsa.

Annica Wredin är le­ dare för en läsecirkel i Umeå.

MIKAELA STAAF

”Cirkel ger ju en ökad förståelse för olika samhällsfenomen, och på så sätt kan det vara en demokraticirkel. ”

för mig är det viktigare att man har roligt och att jag bidrar till att skapa en gemenskap.

– Läsecirkeln ska vara ett forum för att byta idéer i ett tryggt sam­ manhang. Jag vill att var och en går stärkt därifrån, och att alla delta­ gare fått positiv energi och växt lite som människor. Det är mitt syfte med att gruppen träffas, säger An­ nica Wredin.

Det som Studieförbundet Vuxen­ skolan bidrar med till läsecirkeln kan ses som grundläggande saker, men är ovärderliga, enligt Annica Wredin.

Hon har gått cirkelledar­utbildning och vet att det finns möjlighet att få stöd till material, även om det inte behövts denna gång. I den aktuella läsecirkeln har de stor hjälp av att kunna mötas i SVs lokaler i Umeå.

KERSTIN RYDBECK MENAR att läsecirk­

lar är ett känt begrepp hos de flesta.

Och det är uppenbart att termen är attraktiv då fler aktörer än studie­ förbund använder den, till exempel bibliotek och bokaffärer. Ett ex­ empel från public servicemedia är programmet ”Bokcirkeln” i Sveriges Radio P1. Hos studieförbunden ökar mängden föreläsningar stadigt varje år, och bokprat och författarsamtal är populära. Många gillar att sjunka in i en bok, men även att få blicka ut och resonera med andra om inne­ håll och om sitt läsande.

För den som inte redan läser finns läsfrämjande verksamhet, vil­ ket Kerstin Rydbeck ser som något som skulle kunna öka antalet stu­ diecirklar på området.

– För studieförbunden kan fram­ tiden nog snarare handla om att nå dem som inte läser i dag, och starta läsecirklar med dem, säger Kerstin Rydbeck.«

’’

Det finns böcker som jag vill läsa fast det tar emot

En måndagskväll möts tre av vännerna i läsecirkeln upp på pendeltågstationen för att ta tåget till Sollentuna. Det är första träffen efter sommaren och de stämmer av hur semestern var och hur det gått att börja arbeta. En och annan kommentar om den aktuella boken blir det också.

TEXT OCH FOTO ANNA MORIN

S

lutdestination är ett mo­ dernt radhus på en lugn gata nära köpcentret Stinsen. I köket sitter yt­ terligare tre medlemmar i cirkeln, och inom kort anländer den sjunde personer. Purvi Patel Tegle bor här och hälsar välkommen.

Stämningen kan beskrivas som en trygg gemenskap. Gemensamt tas beslutet att sitta i soffan då det både är bekvämare och har mer plats än runt köksbordet.

Det doftar gott från en linssoppa på spisen, och bröd och ost står framdukat på bänken. Jenny Holm och Purvi reflekterar över att de främst äter mat och salta saker när de ses.

Strax efter klockan sju har alla försett sig med mat eller te och Lin­ da Laine signalerar att det är dags att börja boksamtalet.

LÄSECIRKELN SOM BÖRJADE med bio­

grafier har fortfarande en tyngd­ punkt på faktaböcker av olika slag.

De matchar på många sätt en van­ lig läsecirkel, med deltagare som är kvinnor och runt 40 år. När det kommer till bokvalet är de dock inte lika genomsnittliga, men det visar sig först om två timmar, i slutet på träffen.

Boken de läst till i dag är ”Fördel kvinna: Den tysta utbildningsrevo­ lutionen” av journalisten Emma Leijnse som i vanliga fall bevakar skola och utbildning för Syd­ svenskan. Den handlar om hur sam­ hället förändras när kvinnorna blir i majoritet på universiteten, i Sverige och i övriga delar av världen. Repor­ tageboken samlar intervjuer och sta­ tistik och spänner över ämnen som utbildningsnivå, arbetsmarknad, klass, kunskapssyn, jämställdhet och familjen.

Diskussionen böljar fram och till­

baka i läsecirkeln. Första timmen är det totalt fokus på innehållet, nya upptäckter bland uppgifterna i bo­ ken och kommentarer till dem.

– Det var en ny aspekt för mig att det är många som blir ensamma.

Inte bara att männen inte går vidare till högre studier, utan att de bor kvar och lever ensamma, säger Bella.

– Det fanns exempel på hur de gör i andra länder, till exempel med att vika utbildningsplatser till män.

Då studsade jag till och tänkte: Kan man göra så? Och det kan man ju be­ visligen, säger Linda.

Läsecirkeln träffas hemma hos Purvi Patel Tegle, Sollen­ tuna, som bjuder på linssoppa.

MEDLEMMARNA I CIRKELN har en per­

son som gemensam nämnare, nämli­ gen Linda Laine som drog igång cir­ keln för fyra år sedan. Hon är också

den som inleder, och som markerar om någon avbryter och ber alla lyssna färdigt på den som pratar.

Hon kan sägas vara den informella cirkelledaren.

När diskussionsämnet går över till läsning och läsfrämjande, i skola och hemma, har många i läsecir­ keln egna tankar och idéer. De talar om hur de vill motivera sina barn att läsa, ger tips och råd, och Anna Kopparberg som en gång läst litte­ raturvetenskap kommer med inspel på hur det har talats om läsning och läsförståelse över tid.

– Det finns böcker som jag vill ha läst fast det tar emot att göra det. Ef­ teråt känns det jättebra att ha gjort det, att komma över motståndet, re­ flekterar Purvi Patel Tegle.

TIDEN GÅR FORT och Linda Laine sä­

ger vid klockan nio att nu är det dags att tänka på nästa bok. Med­ lemmarna har redan delat en del förslag med varandra, men alla tar fram sina telefoner för att kolla efter två saker: en ny lämplig mötestid och mer information om de före­ slagna böckerna. ”Universum i din hand” av Chris­ tophe Galfard nämns flest gånger runt bordet. ”Den skulle jag aldrig läsa annars”, säger Jenny, och tycker därmed att förslaget är bra. När nästan alla är överens säger Linda att hon inte vet om hon kommer igenom den. Det handlar om en rätt mastig bok, på 400 sidor eller elva timmar i ljudboksvarianten, en bok med syftet att förklara saker som Einsteins relativitetsteori på ett greppbart sett. Gruppen blir tyst ett par sekunder efter hennes invänd­ ning, ska de lägga mer tid på att leta en annan bok? Matilda Bjerndell som läst lite ur ”Universum i din hand” börjar berömma den och till sist blir beslutet klart.« N R 5 2 017 I MPU L S 17

PORTRÄTTET » KLAS ÖSTERGREN

Förlorarnas försvarare Klas Östergren: ”Därför intresserar jag mig för stukade personer”

För ”idiotmagneten”, trädgårdsfantasten och Svenska Akademiledamoten Klas Östergren blev skrivandet en livsviktig kompensation för en utebliven kommunikation med pappa, som gick bort alldeles för tidigt. En snodd skrivmaskin förvandlade denne tystlåtne och blyge pojke till en av Sveriges mest uppburna författare. Med sin nya berättelse ”I en skog av sumak” slår han ett slag för att ungdomar ska tas på större allvar. Annars kan det bli farligt.

TEXT EYAL SHARON KRAFFT FOTO THRON ULLBERG

I

Klas Östergrens digra och rikt prisbelönta förfat­ tarskap ingår mästerligt fabulerade verk, samhälls­ skildrande och numera vitt omtalade klassiska böcker som ”Gentlemen”, ”Gangsters” och ”Den sista cigaretten”.

Klas Östergren sätter sig till ro i vardagsrummet, vettandes mot en kullerstensgård och en prunkande trädgård i österlenska Svinaberga. Han har just gym­ pat. Inte på gym (”det skulle jag aldrig göra!”), utan genom att böja sig, tänja musklerna, rensa ogräs och omhulda växterna i sin egen trädgård. Han talar en­ gagerat om behovet av att skydda växtligheten undan den obönhörliga skånska blåsten med omgivande träd.

Som av en händelse är trädgården hemma hos för­ fattaren som just utkommit med romanen ”I en skog av sumak” bemängd av sumakträd, eller busken rönnsu­ mak för att vara exakt. Dessa exotiska och i Sverige så 18 IMPUL S NR 5 20 1 7

sällsynta växter ger föga vindskydd, men Klas Östergren döljer inte sin förtjusning i de rönnliknande bladställningarna, i de gulgröna blommorna och de röda frukterna.

– Det är en ögonfägnad. Att ta ett glas vin i skuggan av en sumak känns lyxigt, säger han och inger ett blitt och socialt intryck.

FIGURERNA I HANS berättelser är nästan alltid udda ge­

stalter i samhällets utkant, inte sällan alkoholiserade och med trassliga kvinnoaffärer. Lika misslyckade som den relegerade högstadieeleven Håkan med sitt karak­ täristiska förlorarleende i Östergrens nya och synner­ ligen läsvärda roman. Denna fascination för manliga loosers väcker dock en viss förundran.

– Jag har ställt till det för mig själv ända från början, medger han i luguber ton. Det hade varit enklare att

»

Klas Östergren, författare och akademi­ ledamot. Hans romanfigurer är ofta udda med trassliga liv. Så är fallet även i hans senaste roman ”I en skoga av sumak”.

N R 5 2 017 I MPU L S 19

PORTRÄTTET » KLAS ÖSTERGREN

20 IMPUL S NR 5 20 1 7

”Det är en dödssynd för en författare att tråka ut läsare som ju vill ägna 15–20 timmar av sitt liv åt bokläsning. Det är en dödssynd att missbruka läsarens förtroende. Detta förtroende måste förvaltas.”

skriva om de som åker på en räkmacka genom livet, men jag intresserar mig mer för de stukade personer­ na. Jag har umgåtts med tilltufsade individer från bör­ jan, det är ett inslag som jag har levt med och känner mig förtrogen med.

Så förtrogen att han själv, lite drastiskt uttryckt, tar ordet ”idiotmagnet” i munnen.

– Antingen dröjer jag med blicken en sekund för länge eller så uppfattas jag inte som nedlåtande. Jag har nämligen råkat ut för bisarra, ibland bråkiga, människor. Om det fanns en mördare i en småstad där jag råkade befinna mig som yngre, kunde man ge sig på att jag råkade honom. Jag har fått höra ett och annat av intresse genom åren. Som författare suger jag åt mig allt jag kommer åt, så jag har haft mer glädje än besvär av detta. Det har varit en stor tillgång.

LOOSERS PRÄGLAR VÅR tid. Vi lever i ett samhälle då

dessa frustrerade unga män med bristande utbildning, bildning och framtidshopp, tyr sig till nationalismen och utgör en politisk kraft att räkna med, inte minst i riksdagen.

– Den här revanschismen stöter jag på även i den här landsändan och jag kan inte påstå att det är bekym­ mersfritt. Med klimatproblemen blir jag inte ett dugg förvånad om det kommer flera folkförflyttningar. Vi kommer att leva i spänningar och motsättningar, det är oundvikligt och har förekommit tidigare också. Så små­ ningom lugnar det ner sig, folk gifter sig med varandra och efter en del blod, svett och tårar kommer nog spän­ ningarna att laka ur. Det är en liten tröst i alla fall.

Detta gör ”I en skog av sumak” så angelägen. Berät­ telsen utspelas i Sverige under Vietnamkriget. Huvud­ personen, arbetarkillen Kenneth Jansson, blir vän med skolkamraten Dan och hans syster Hellen. Han blir bjuden till deras stora hus och upptäcker marijuana­ växter i en skog av sumakträd på en angränsande all­ männing till deras tomt. Ungdomarnas lilla parallella värld går upp i rök när den hinns i kapp av den stora världens krig.

– Berättelsen handlar om att ta unga människor på allvar, därför har jag medvetet använt ett vuxet språk.

Samhällets förmåga att hantera unga människor på­ verkar stabiliteten, ungas missriktade energi kan bli farlig. Det är lätt att som vuxen glömma bort hur jäkla jobbigt det är att vara en ung människa med krav från vuxna, osäkerhet inför det andra könet och känslomäs­ sig berg- och dalbana mellan eufori och depression.

Att bara rycka på axlarna åt det är inte schysst!

VAD UNGDOMARNA BEHÖVER är, framhåller han, läsförstå­

else, bildning och utbildning. Studiecirklar. Bibliotek.

– Som ung var folkbiblioteket avgörande för mig. Nu håller man på att lägga ner dem. Alla högstämda tal om hur viktiga ungdomar är, blir ofta tomt prat, säger han med ohöljd ilska.

Stämningen lättar vid tal om Horace Engdahls upp­ skattande recension av Östergrens stora genombrotts­ roman ”Gentlemen”: ”Här bjuds den skamliga ingre­ diens som en gång gjorde den stora litteraturen läst: underhållning.”

– Det är en dödssynd för en författare att tråka ut lä­ sare som ju vill ägna 15–20 timmar av sitt liv åt att läsa en bok. Det är en dödssynd att missbruka läsarens för­ troende. Detta förtroende måste förvaltas.

Nu blir det riktigt svårt när underhållningsmästaren N R 5 2 017 I MPU L S 21

»

PORTRÄTTET » KLAS ÖSTERGREN försöker komma underfund med varför han känner ”en faiblesse för lustiga sidor och inkonsekvens hos människor”. Han tystnar, tänker efter.

– Jag kan inte svara på det. Jag har själv undrat var­ för jag har ägnat en massa tid åt att beskriva mänsklig inkonsekvens, det hade varit mycket enklare att be­ skriva en alltid lika framgångsrik detektiv. Men det är inte min läggning. Om jag visste varför jag gör det, om jag förstod mina drivkrafter fullt ut, hade jag kanske inte hållit på.

FÖR ATT FÖRSÖKA förstå hans drivkrafter, låt oss gå till­

baka i tiden. Startpunkten är fabriksön Lilla Essingen i Stockholm där han växte upp som yngst i en fyrhövdad syskonskara. Mamma var hemma och pappa var arbe­ tare som så småningom blev grossist.

– Det var en ganska bullrig miljö, även hemma i fa­ miljen. Folk tog plats. Jag fick ta i när jag skulle säga något, men fick till svar att det var lika bra att jag höll tyst. Så jag var ganska tyst.

I stället skrev 12-åringen så det glödde på familjens Facit Privat skrivmaskin som han snodde från en gar­ derob och gjorde till sin egen.

– Det var viktigt för mig, att skriva på maskin kändes på riktigt, betydelsefullt. Inte en massa barnsliga kråk­ fötter på en papperslapp.

Han skrev och skrev. Berättelser, skämttidningar, ”allt möjligt”.

Vid fyllda 19 inträffade något som lämnade outplån­ liga spår. Pappa gick bort.

– Det har präglat min tillvaro. För mig var det väldigt olämpligt, det var en ofärdig relation. Han var en viktig person, men också besvärlig. Under många år försökte jag bevisa att jag dög, att jag kunde prestera, men jag kunde inte berätta det för honom. Jag undrar om inte skrivandet är en drivkraft för att kompensera för ute­ bliven kommunikation, och inte bara med pappa. För alla stunder då jag var för blyg för att hitta formule­ ringar i verklighetens stund. Litteraturen är ett sätt att gå tillbaka till situationen, så är det absolut för mig.

EN KLEN TRÖST var att pappan fick se bokkontraktet med

förlaget på sjuksängen. Och gladdes åt det! Ett år sena­ re romandebuterade 20-årige Östergren med ”Attila”.

Bara fem år senare upplevde han ett vitt omtalat genombrott med sin generationsroman ”Gentlemen”.

Klas Östergren var på allas läppar, geniförklarad.

– Det låter jävligt tråkigt men det var min fjärde bok.

Hade det varit debuten hade det stigit mig åt huvudet, trott att jag var Strindberg. Men så var det inte.

Däremot plågades han länge av att romanen blev grundligt missförstådd.

– Jag tyckte att jag skrev en tragedi om trasiga livs­ öden, om människor som inte acklimatiserar sig. Men många läsare tyckte att boken var mycket underhål­ lande. Jag blev frustrerad och ledsen på ett sätt jag nu nästan har glömt bort. Det var väldigt irriterande. Så när förläggaren tyckte att jag skulle skriva en fortsätt­ ning tänkte jag ”aldrig i livet!”.

Men när ”Gangsters” kom 25 år senare läste folk om ”Gentlemen” och berättade hur sorglig de uppfattade den.

– Där fick jag en revansch. Sånt händer bara en gång i en författares historia.

Det dröjer ett ögonblick innan han förkunnar en närmast sensationell föresats: 22 IMPUL S NR 5 20 1 7

”Utan bekräftelsen och uppmärksamheten skulle tillvaron bli mycket tråkig.”

– Jag kan tänka mig, om jag håller mig i form, att skriva en tredje del om sisådär tio år, det är inte otänk­ bart. Då får figurerna behandlas på en livsuppehål­ lande klinik eller så får jag skildra deras barn. Det finns fortfarande lösa trådar och Morgan är ju fortfarande borta. Han kanske dyker upp som en politiker… Jag skulle vilja läsa den här boken, men vi får se om jag or­ kar skriva den.

Lyckligt nog verkar det vara gott ställt med självdis­ ciplinen. Uppe med tuppen infinner han sig fylld av entusiasm vid skrivbordet.

– Känslan är att det finns några guldtimmar att ta vara på på. Ett sådant arbete är en ynnest.

FÖR TRE ÅR sedan vändes tillvaron upp och ned och hade kunnat ta död på hans författarskap. Han valdes in som ledamot i Svenska Akademien på stol nummer 11.

– Första året var märkligt, då arbetet i Akademin åt mycket kraft. Men jag såg hur andra ledamöter fick mycket gjort och hittade också själv ett förhållnings­ sätt. Jag jobbar jämt, men är absolut inte en arbetsnar­ koman.

Det vore orätt att förtiga Östergrens förtjänster som manusförfattare och översättare.

– Utan dessa beställningsjobb hade jag inte klarat mig ekonomiskt. Redan på 1980-talet tog jag beslutet att göra den typen av jobb i stället för att vara tvungen att hitta på dumma romaner som jag skulle skämmas för. Detta beslut har jag aldrig ångrat. Att översätta en Ibsen är betydligt mindre neurotiskt än att skriva en roman; man vet redan att det är bra, det gäller bara att inte göra det sämre. Fast att översätta passar inte alla för det betyder en underkastelse, att lyda en annan författares diktat. Det är jag inte ett dugg besvärad av, men är man oerhört bräcklig som person kan man kän­ na sig hotad av att bli uppäten av en annan person.

MEN OAVSETT VAD Klas Östergren skriver blir det på ett

fundamentalt nytt sätt. Under de gångna fyra decen­ nierna har han skrivit ett 20-tal böcker, 30 timmar tvmanus, ett 50-tal pjäser och bortåt ett par tusen artik­ lar på sin gamla slitstarka Facit Privat skrivmaskin. Nu har denna epok gått i graven.

– Jag tyckte inte att det var kul att känna sig som en stofil, så jag testade att skriva i datorn. ”I en skog av sumak” är datorskriven. Det gick absolut inte fortare, men det är rätt tillfredsställande med rena och pryd­ liga sidor. Snart ska jag gå ut och gräva ner min gamla skrivmaskin. Det blir ett intressant fynd för framtidens arkeologer.

Det är dock inte bara trädgårdsarbete och diverse handgripliga gräv- och byggprojekt som utgör ett väl­ kommet växelverk till hans intellektuella värv. Lika oundgängligt för tillvaron är matlagning.

– Att jobba ett par timmar med något som familjen eller gäster tycker är jättegott är mycket välgörande för mig. Utan bekräftelsen och uppmärksamheten skulle tillvaron bli mycket tråkig.«

>> Exklusivt Namn Klas Östergren Gör Författare, manusförfattare och översättare. Ledamot av Svenska Akademien sedan 2014. Ålder 62 år.

Familj Gift med Cilla Östergren. Fyra barn, 32, 24, 19 och 14 år gamla.

Bor Utanför Kivik på Österlen.

Aktuell Med romanen ”I en skog av sumak”.

Skrivartips ”Köp bra skor! Jag menar det alldeles seriöst, med bra skor kan du gå långt och få energi till att skriva.”

Favoritmaträtter ”Alldeles för många!

Därför måste jag gå mycket.”

Klas Östergren har skrivit ett 20-tal romaner sedan genombrottet med ”Gentlemen” samt tv-manus och pjäser.

N R 5 2 017 I MPU L S 23

SOCIALT » HIPHOP

SVs HIPHOP ett alternativ till bilbränder Hiphop stärker ungdomars självkänsla och gör dem delaktiga i samhället. Det visar forskning från Göteborgs universitet. Studieförbundet Vuxenskolan (SV) var tidigt ute och startade projektet Unity, som spred sig över hela landet.

TEXT LINA BRUSTAD

U

nder sommaren 2016 brinner det. Över 300 bi­ lar sätts i brand i städer som Stockholm, Göte­ borg, Malmö, Södertälje och Norrköping. I medierna fram­ ställs situationen som värre än nå­ gonsin tidigare med långa reporta­ geserier i flera tidningar. Enligt flera forskare och statistik som radiopro­ grammet Medierna (Sveriges Radio) tar fram, går det inte med säkerhet att säga att det varit fler bilbränder under denna period än tidigare, men rapporteringen fortsätter.

Den 16 augusti visar Aktuellt ett reportage från Jordbro. Kvällen inn­ an har sju bilar brunnit i området och en reporter intervjuar en granne som berättar om explosioner, varma eldslågor, rädslor. En ung man med ett litet barn i famnen vill flytta. Det känns inte tryggt, säger han.

I STUDION FINNS Jerzy Sarnecki, pro­

fessor i kriminologi, för att besvara nyhetsankarets frågor. De pratar om att skapa kaos. Att bilarna är sår­ bara, fyllda med bränsle och lätta att 24 IMPUL S NR 5 201 7

tända på. Ett enkelt och effektfullt sätt att visa sig tuff inför kompisar­ na och manifestera sitt missnöje och sin ilska gentemot samhället.

Hur får vi stopp på det? frågar nyhetsankaret. Ska man använda sig av dialog eller hårdare tag? Sarnecki svarar att brotten måste utredas och lagföras och att det kräver inten­ siva och genomtänkta insatser från polisen. Det är den korta historien, säger han. Den långa historien är att vi måste fråga oss varför vi har för­ orter med unga människor som är så arga på samhället.

NÄSTA KVÄLL, DEN 17 augusti, ett nytt

reportage. Reportern frågar dåva­ rande inrikesminister Anders Yge­ man vad politikerna tänker göra för att få stopp på bilbränderna. Yge­ man svarar att det är viktigt att de skyldiga sätts bakom lås och bom.

Varför är de så arga? De som är delaktiga i bilbränder är ofta andra generationens invandrare, med röt­ terna utomlands, som i motsats till sina föräldrar inte känner sig tack­ samma över att ha kommit hit till

Sverige. Orsaken är att de upplever en strukturell rasism som innebär att de inte har samma möjligheter som sina generationskamrater från mer välbärgade områden.

PÅ HÖSTEN 2009 startar Studieför­

bundet Vuxenskolan (SV) en sats­ ning på hiphop som senare får nam­ net Unity. Den pågår under sex år med möjlighet för SVs avdelningar att söka ekonomiskt stöd för att starta hiphopverksamhet. Bakgrun­ den till satsningen är en upplevelse av att de har svårt att nå ungdomar från socioekonomiskt marginalise­ rade bostadsområden med den or­ dinarie studiecirkelverksamheten.

Från lokalt håll, bland annat i Gö­ teborg, Umeå och Jordbro, finns det erfarenhet av lyckade satsningar på hiphop i marginaliserade bostads­ områden. Hiphop har i dessa städer gett upphov till studiecirklar med helt nya deltagare och cirkelledare inom en mångfald ämnen såsom musik, dans, konst och filmproduk­ tion. Med dessa verksamheter som förlaga vill SV sprida kunskap och

erfarenheter vidare ut till övriga or­ ganisationen.

I DEN FÖRSTA omgången blir fem av­

delningar uttagna att starta var sitt tvåårigt projekt. Under de nästkom­ mande fem åren startas ytterligare tolv projekt och vid projekttidens slut, i december 2015, finns det 17 avdelningar som driver hiphop­ verksamheter som en del av det övergripande Unityprojektet. Några projekt har gått över till att bli ordi­ narie verksamhet, medan flertalet fortfarande drivs med projektme­ del, antingen från Unity eller från andra externt sökta medel eller med stöd från kommunen.

Avdelningarna upplever hiphopverksamheten som lyckad, eftersom den bidrar till nya ämnesområden och eftersom många nya deltagare sökt sig till SV, särskilt unga med invandrarbakgrund som annars kan vara svåra att nå. Tyvärr beskri­ ver flera att det finns ekonomiska svårigheter och att de därför, trots lyckade resultat, antagligen kom­ mer att lägga ner verksamheten vid

SV Halland var med i Studieförbundet Vuxenskolans (SV hiphopprojekt Uni­ ty. Här uppvisning från en av deltagar­ na under en festival i Halmstad.

projekttidens slut och att projektle­ dare kommer att sägas upp.

UNDER VÅREN 2016 görs en utvärde­

ring av projektet. Har det nått sitt ursprungliga syfte att nå unga från utanförskapsområden? När projek­ tet startar år 2009 finns det redan ett par hiphopverksamheter, men ingen säker statistik för antalet deltagare. År 2013 är antalet unika deltagare i Unity 451 personer i tolv städer och vid projektets slut 2015 deltar 1 339 personer i verksam­ heter i 17 städer. I jämförelse med SVs övriga deltagare utmärker sig deltagarna i Unityprojektet genom att vara unga: 45 procent är i ålders­ gruppen 13–19 år och 42 procent är 20–29 år.

I en geodemografisk målgrupps­ analys utifrån deltagarnas bo­ stadsadresser ser man att låg ut­ bildningsnivå, boende i hyresrätt, låga inkomster och en generellt låg köpkraft är ett utmärkande drag för hushållen i de områden där Unity­ deltagarna bor. Jämfört med SVs övriga deltagare bor en större andel

i bostadsområden med hyresrätter och i förorter till storstäder, så kal�­ lade miljonprogramsområden med en hög andel utlandsfödda och med en låg köpkraft.

SV har alltså i hög utsträckning lyckats uppnå sitt mål med projek­ tet, att engagera ”unga i utanför­ skap”.

ENLIGT JOHAN LUNDIN och Johan Sö­

derman, båda forskade på Malmö högskola, är hiphop en kultur med starka bildningsideal och ett för studieförbunden bra verktyg för att engagera nya målgrupper – kanske särskilt unga med invandrarbak­ grund som annars är svåra att nå. De menar att hiphop kan fungera som en positiv mötesplats för ungdomar med olika kulturell bakgrund, präg­ lad av skapandeglädje och gemen­ skap.

De lyfter bland annat fram hipho­ pens emancipatoriska egenskaper och dess betydelse för att nå unga som befinner sig i en marginaliserad ställning. De menar att ungas mu­ sikintresse kan vara en viktig del i N R 5 2 017 I MPU L S 25

»

SOCIALT » HIPHOP det som man på engelska beskriver som ”empowerment”. Det bidrar till en känsla av egenmakt och har på så vis en frigörande effekt på indi­ viden.

DE BESKRIVER HIPHOP som en arena

för gemenskap och tillhörighet. Del­ tagandet bidrar till ett utökat socialt nätverk, vilket kan leda till anställ­ ningar och på andra sätt skapa fler möjligheter i livet. De ser även att verksamheten i hög grad bygger på ömsesidigt förtroende och til�­ lit – man litar på de ungdomar som deltar – och menar att detta i sin tur kan leda till ökad tillit i samhället mer generellt.

Enligt Lundin och Söderman är studieförbundens hiphopverksam­ het framgångsrik med avseende på att nå unga som annars står utanför folkbildningen, men att flera pro­ jekt saknar långsiktiga lösningar för att verksamheten ska kunna leva vidare utan projektstöd. De menar att studieförbunden själva behöver nå djupare insikter om hiphopens möjligheter och att det kräver ett större engagemang från ledningen.

Det är först när beslutfattare förstår hiphopens potential inom folkbild­ ningen, som verksamheten kan bli bestående.

EN AV DE städer som var först ut med

ett Unityprojekt var Jordbro, efter­ som de redan hade en framgångsrik hiphopverksamhet. Det var också där som det brann bilar under som­ maren 2016. Jag ringer upp Lennart Zethzon, enhetschef på SV Stock­ holms län, för att fråga om hur det började och hur det ser ut i dag.

– Bandet Panetoz kom till oss och ville starta en studio. Det måste varit 2004. De var inte stökiga ungdomar.

De hade drivkraften och ville göra något annat. Det är då det funkar.

När det kommer från dem själva.

Det är det som folk ofta gör fel. Det kommer in projektfolk utifrån och ska skapa saker för andra, jag brukar kalla dem producenter. De gör de unga till konsumenter. När pengar­ na tar slut försvinner producenter­ na. Kvar är konsumenter. Sedan tar det slut eftersom ingen kan ta vid.

– Vi hjälpte dem att bilda fören­ ingen Vägen ut. De ville bygga upp en studio för sig själva och för andra ungdomar i Jordbro. De drev det själva, helt ideellt. De satt där på sin fritid och hjälpte andra att spela in.

Det var alltid fullproppat med folk.

26 IMPUL S NR 5 201 7

Lennart Zethzon.

I SLUTET AV sommaren år 2016 är

cirka 300 ungdomar engagerade i verksamheten, varav sju är avlö­ nade musikassistenter och många är oavlönade cirkelledare. De flesta ledarna rekryteras inifrån. Det bör­ jar med att de blir cirkelledare och får egna nycklar när de visat sig an­ svarsfulla nog. Till slut avancerar de till att bli musikassistenter. Lennart Zethzon menar att detta rekryte­ ringsförfarande fungerar bra och att de unga växer med det successivt ökade ansvaret. Han berättar om en intressant incident som tydligt visar hur verksamheten bygger på tillit: Man tog alltid av sig skorna i stu­ dion. Så försvann ett par nya skor.

Larmet gick. Vem var det? Till slut kom skorna fram. Jag vet inte vem det var men det blev pinsamt för den som hade gjort det. Det fanns en känsla av att det här är vi, det är vårt. Det här kan vi inte förstöra.

HELA VERKSAMHETEN BYGGER på re­

spekt för varandra och att alla är med och bidrar. Man hjälps åt i alla lägen. Nya som kommer till verk­ samheten blir inkluderade direkt.

Det är ingen som äger stället, alla tar ansvar tillsammans. Sköter du dig inte får du inte studiotid. Och det gällde även skolan. Sköter man sig inte där så får folk i studion reda på det. På det viset finns det en upp­ fostrande del i det också.

>> Lina Brustad w Artikelförfattaren Lina Brustad bor i Träslövsläge utanför Varberg, är anställd på SV Halland där hon har haft ansvar för hiphopverksamheten. Hon har jobbat med The Tube och Unity tillsammans med Unitys initiativtagare och samordnare Gonzalo Jerez Reyes. w Just nu är Lina doktorand på Göteborgs universitet och skriver en avhandling om nya sociala rörelser och folkbildning. w Artikeln finns i en längre version som ett kapitel i 2017 års upplaga av årsboken för Föreningen för folkbildningsforskning.

LENNART ZETHZON PRATAR om som­

marens bilbränder och liknande situationer från tidigare somrar.

Han beskriver att han ser att många unga slits mellan olika grupperingar och möjliga tillhörigheter. Att alla har ett behov av att vara en del av någonting. Finns det inga positiva alternativ finns bara de negativa, menar han.

Med anledning av regeringens förslag att avsätta mer pengar till en ökad polisiär närvaro i områden som Jordbro, säger han: – Man släcker bränder. Det är ju bra att ha en brandkår. Men har du pyromaner som springer runt blir det ju nya bränder hela tiden. Då är det bättre att se till att du inte har några pyromaner. Att bara ordna

fler poliser är ingen lösning. Man måste hitta vettiga alternativ och grupperingar som står för posi­ tiva saker så att de inte dras in i de här gängen. De måste hitta de här ledar­figurerna som står för något bra, och bygga kring dem. Då håller det på sikt. Med ett starkt fören­ ingsliv kommer allting att fungera.

Då finns det något vettigt att syssla med och vara stolt över.

LENNART ZETHZON BESKRIVER att hip­

hopverksamhetens ekonomiska si­ tuation blivit allt svårare, och tyvärr går det inte att ta några deltagarav­ gifter. Medlemskapet i föreningen Vägen ut kostar 100 kronor per ter­ min, för många är det mer än vad de har råd med. Samtidigt kräver

Workshops med in­ bjudna hiphopartis­ ter var en del av hip­ hopverksamheten i Studieförbundet Vuxenskolans (SV) hiphopprojekt. Här deltagare i Unity i SV Halland.

verksamheten en hel del arvoderad personal. Han tycker att statens syfte med stadsbidraget till folkbild­ ningen inte överensstämmer med Folkbildningsrådets system för att fördela bidraget.

– Det bygger bara på hårda fakta.

Man kollar inte på till exempel det här området och ser att här behövs extra stöd. Det tar systemet inte hänsyn till. Det gör det egentligen omöjligt att bedriva verksamhet i de områden som behöver oss allra mest.

satsa på folkbildning i form av hip­ hop, än de åtgärder som rege­ringen presenterade sommaren 2016 och som helt fokuserade på ökade resur­ ser för polisiära insatser.

Tyvärr organiseras ofta verksam­ het för denna målgrupp just som projekt och jag kan se en risk med att projekten ofta blir tidsbegrän­ sade. När fungerande verksamheter läggs ner kan konsekvenserna bli att unga, i jakten på en mer beständig tillhörighet, vänder sig till andra mer destruktiva gemenskaper.

UNITYPROJEKT HAR VISAT sig vara ett

DEN INSTITUTIONELLA folkbildningen kan fylla en viktig demokratisk funktion om den på ett seriöst och långsiktigt sätt bereder plats för nya grupper.«

lyckat exempel på en verksamhet som har engagerat en målgrupp som annars ofta är svår att nå. Dessutom verkar det vara mer långsiktigt att

N R 5 2 017 I MPU L S 27

HANDARBETE » JÄMTKVILTENS RAGUNDAGRUPP

Isabell Almgren är tillsammans med sin man ägare av huset Strånäset. Det är hon som initierat lapptäcksutställningen.

Lappat och klart i år igen I det kulturminnesmärkta huset Strånäset mellan Stugun och Hammarstrand fanns i somras 100-tals handarbeten från olika utställare.

TEXT CARIN EMENIUS

D

et var Jämtkviltens Ragunda­ grupp som traditionsenligt sam­ lade ett 20-tal utställare för att på flera våningar lägga ut olika alster. På smala, antika träsängar vilade stilfyllt olika verk, sammansydda av små tyglappar. Varje liten bit med sin egen historia. Ibland samlas kvinnorna för att tillsammans sy ihop det som finns med i bagaget.

– Det kan ta en timme innan vi börjar för vi har så mycket roligt, berättar Elsa Stigs­ dotter Eriksson, 69 år, från Gimdalen nära Bräcke.

Hennes storasyster Carin Norén, 73, från Överammer gjorde att hon kom med i Jämtkviltens Ragundagrupp.

Både Carin och Elsa lärde sig handarbe­ 28 IMPUL S NR 5 201 7

ten som en naturlig del när de växte upp.

Deras mamma och syskon samlades ofta för att bland annat göra lapptäcken. Att lappa ihop överblivna spetsgardiner, ta vara på olika lakan och tyger samt göra om gamla täcken i en täckstol är en tradition som många av kvinnorna över 60 år bär med sig.

– Vi kanske ska anordna en helg där vi har ett litet lapptäckskit, så att vi får in fler yngre deltagare, berättar Carin.

Ulla Österlund och Ulla och Tage Bergqvist besök­ te Strånäset där de kikade in i hönshuset.

UNDER JULIVECKAN NÄR utställningen var öp­

pen, kom över 100 besökare varje dag. Flera utställare var också på plats.

Under september till maj träffas Jämtk­ viltens Ragundagrupp en gång i månaden Träffarna och utställningen är samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan (SV).«

Eilert Eriksson och Rose-Marie Hedlund visar upp dagens unika inköp till en yngre släkting.

10 frågor

till Suzanne Reuter

Barn på flykt: ”Den glädje Clowner utan Gränser sprider är till stor hjälp för barn som bär på traumatiska upplevelser.”

TEXT SVEN ROSELL FOTO JOHANNA NORIN/TT

en annan värld. Barn som har det svårt behöver komma bort från sin dystra vardag, även om det bara är för en stund. Det gäller både barn i Indiens prostitutionskvarter och barn på asylboenden i Sverige.

6Vad betyder ditt nya engagemang för dig?

– Jobbet som skådespelare har blivit ännu roligare tack vare möte­ na med barnen. Jag mår bra av att göra det här och är glad för det.

7Har du annat på gång?

– Ja, jag håller på som vanligt.

Inspelningarna av långfilmen All inclusive, som är inspelad i Kroa­ tien, har avslutats. Den går upp på biograferna i höst, och kommer troligen att kallas komedi, men det vet man aldrig säkert. Jag får ofta göra komedi och gillar att få folk att skratta.

8Du håller också på med en drama­ serie. Vad handlar den om?

1Varför har du engagerat dig i Clow­ ner utan Gränser?

– Jag hörde generalsekretera­ ren och en clown på bilradion. Då tänkte jag att det här låter helt fan­ tastiskt. Det där skulle faktiskt jag också kunna göra. De berättade att de går in i flyktingläger och i om­ råden där det varit katastrofer. Jag skrev genast och berömde dem för vad de håller på med.

2På vilket sätt blir barn hjälpta av clownerna?

– De ger föreställningar för barn men har också workshops och le­ ker med dem. Genom lekarna be­ arbetas deras trauman. Knutar kan lösas upp vilket gör barnen friskare snabbare. Hjälporganisationer har förstått det.

3Har du testat denna typ av scen­ konst tidigare?

– Nej, men jag har alltid haft lätt för att få kontakt med barn. Jag håller på att lära mig konster och trick som clowner behöver kunna.

Innan jag åkte till Mumbai i Indien med Clowner utan Gränser första gången lärde jag mig några tricks av Tobbe Trollkarl.

4Du har varit i Mumbai med Clowner utan Gränser tillsammans med artis­ ten Björn Dahlman två gånger. Vad har ni gjort där?

– Vi framträdde för barn i ett red light-district och för barn i ett barnfängelse med galler och isole­ ringscell. Där är barn från åttaårs­ åldern inlåsta. Varje gång clowner­ na kommer dit blir de lyckliga och får ett roligt minne.

5Under våren har du turnerat med clownerna i Sverige. Var har ni varit?

– Vi har varit på asylboenden.

Det är inget nytt för mig. Tidigare har jag hjälpt flyktingar genom Asylgruppen. I dag var Björn och jag på ett boende med familjer som väntar på att bli avvisade. Där har de det jobbigt, men vi märker ändå att barnen och föräldrarna blir glada en stund. Vi tar in dem i

>> Fakta Namn Suzanne Reuter.

Gör Skådespelare och clown.

Aktuell Med Clowner utan Gränser och långfilmen All inclusive.

Bor I hus på Ekerö med katter och hundvalpen Morris.

Familj Tre vuxna söner och barnbarn.

Utmärkelser i urval Guldbaggen för Bästa kvinnliga huvudroll i Yrrol (1994), Guldmasken för Bästa kvinnliga skådespelare i Hotelliggaren (1998), Svensson, Svensson (2000) och Vem är rädd för Virginia Wolf? (2003).

– Vår tid är nu, heter den, och börjar på fredsdagen 1945. 20 av­ snitt blir det till att börja med. SVT köpte den rakt av. Det förstår jag, manuset är bra. Det är en mycket stor satsning som har premiär i höst. Den utspelar sig på en famil­ jeägd restaurang. Jag spelar mam­ man, Helga.

9Hur gör du för att varva ner från alla jobb?

– Jag tycker inte att jag jobbar för mycket. Och jag har en förmåga att ta vara på livet som är utanför jobbet. Hemma på Ekerö håller jag gärna på med trädgården tills solen går ned. Mycket ska ner i jorden. Där har jag en häst som jag rider. Katter finns också där och en hundvalp. Morris heter han.

0Kommer Morris att få följa med?

– Han är smart. Jag kanske sko­ lar honom till cirkushund så han kan vara med på clownföreställ­ ningarna. Funderar allvarligt på det.« N R 5 2 017 I MPU L S 29

SV » FÖRBUNDSSTÄMMA 2017

Nytt idéprogram

VISAR VÄGEN Att hitta nya deltagare har hög prioritet hos Studieförbundet Vuxenskolan (SV).

Det blev tydligt när SV hade förbundsstämma i Linköping i juni. Ombud från hela landet samlades för att besluta om vad SV ska satsa på de närmaste åren.

Samtidigt byttes stora delar av förbundsstyrelsen ut.

TEXT MATS NILSSON

D

et var både allvar och fest när SV hade sin för­ bundsstämma veckan före midsommar. I tre dagar diskuterades och besluta­ des om ett nytt idéprogram för SV, ett program som anger viljeinrikt­ ningen de närmaste åren. Samtidigt var stämmoombuden överens om en mer handfast strategisk plan om hur målen ska nås.

Både idéprogram och strategisk plan hade före förbundsstämman föregåtts av möten med SV-medar­ betare över hela landet för diskus­ sion.

En gemensam nämnare i de båda besluten är hur fler personer ska nås av folkbildning. Stefan Tornberg, ordförande i idéprogramgruppen, hade bilden klar för sig om vad SV vill uppnå med ett nytt idéprogram: – Vi vill ta reda på hur ett mo­ dernt folkbildningsuppdrag kan se ut. Det här är en tid med snabba samhällsförändringar, nu behövs ett nytt idéprogram. Engagemang, delaktighet och öppenhet är viktigt.

Därför kommer vi att ordna öppna möten på många platser i landet och söka kontakt med människor som inte hittat till oss än, säger Stefan Tornberg.

IDÉPROGRAMMET FINNS OCKSÅ på lätt­

läst svenska. Förbundsstämman gick ett steg längre och antog ett ut­ talande om lättlästa texter även i det politiska livet.

Undersökningar har visat att var 30 IMPUL S NR 5 20 1 7

fjärde medborgare har svårt att till­ godogöra sig politiska texter och statliga utredningar. Stora grupper utestängs därmed från det demokra­ tiska samtalet.

Därför uppmanade förbunds­ stämman i ett uttalande de politiska partierna att de omgående startar

Nils Ingmar Thorell lämnade styrelsen, medan Josephine Bladh valdes in.

Bilden till höger: Mustafa Panshiri fick pris som Årets folkbildare.

FOTO: MATILDA ASP

arbetet med att göra sin informa­ tion tillgänglig för alla via lättlästa versioner.

REGERINGEN UPPMANAS OCKSÅ att ge

alla statliga utredningar i uppgift att göra en sammanfattning på lättläst svenska.

NINA LARSSON

»Tillgänglighet är viktigt för oss på Studieförbundet Vuxenskolan.»

DET BLEV STORA omvälvningar i för­

bundsstyrelsen. Sex ledamöter läm­ nade styrelsen och sex nya kom in.

Bland annat lämnade Nils Ingmar Thorell uppdraget som förs­te vice ordförande. Dessutom lämnade Stefan Landberg, Anna Iwarsson, Karin Källström, Thomas Jansson och Jonas Naddebo styrelsen.

Nya ledamöter blev Said Abdu, Trollhättan, Josephine Bladh, Stockholm, Angela Ekman Nätt, Umeå, Kjell Hansson, Alingsås, Emina Music, Göteborg, och Jesper Rehn, Ronneby.

Kvar från tidigare är Ulrika Carls­ son (ordförande), Thomas Olofsson (ny förste vice ordförande), Petra Pilawa (andra vice ordförande ) och Eva-Karin Hempel (ledamot).

SOKRATESPRISET ÄR SVs finaste ut­

SVs finaste pris So­ kratespriset delades ut till Alla Sundqvist och Olle Edelholm.

Utdelare var Ulrika Carlsson, SVs för­ bundsordförande.

FOTO: MONICA STOLPE NORDIN

– Tillgänglighet är viktigt för oss på Studieförbundet Vuxenskolan, säger Nina Larsson, förbundschef.

I den strategiska planen för 2018– 2020 sattes ett övergripande mål att ”Studieförbundet Vuxenskolan år 2025 engagerar minst 242 000 människor med folkbildningsakti­

Riktlinjer för SVs framtid diskutera­ des i grupper under förbundsstämman.

FOTO: MATS NILSSON

viteter”. Andra prioriteringar är att SV ökar verksamhet för människor som i dag har begränsade möjlig­ heter att delta i folkbildningen. En annan prioritering är att SV främjar digital utveckling i hela organisatio­ nen och utvecklar möjligheterna för digital folkbildning.

märkelse för folkbildande insatser.

Det delades ut på förbundsstämman till Olle Edelholm, Lidingö, och Al­ lan Sundqvist, Järna. De fick priset för sina aktiva insatser när SV bilda­ des för 50 år sedan.

Olle Edelholm och Allan Sund­ qvist har ägnat sin livsgärning åt folkbildningen. De var de sista stu­ dierektorerna i Liberala Studieför­ bundet respektive Svenska Lands­ bygdens Studieförbund – och de kom sedan att bli Studieförbundet Vuxenskolans första förbundsrekto­ rer. Priset är på 50 000 kronor. ÅRETS FOLKBILDARE ÄR ett pris som

delas ut till personer som gjort folk­ bildande insatser utanför de etable­ rade folkbildningsorganisationerna.

I år gick priset till Mustafa Panshiri som reser runt i landet och träffar utlandsfödda barn och ungdomar som kommit till Sverige.

Mustafa Panshiri kom från Afgha­ nistan som 11-åring och var polis i Sverige innan han sade upp sig för att ägna sig på heltid åt att berätta om Sverige och demokrati till nyan­ lända barn- och ungdomar.

Priset är på 25 000 kronor.

– Jag är väldigt glad och hedrad över denna fina utmärkelse. Att bli utnämnd till Årets folkbildare känns viktigt, säger Mustafa Panshiri.« N R 5 2 017 I MPU L S 31

LITTERATURTIPS

(Annonssida)

Jakt

JÄGARSKOLAN

– Det kompletta bokpaketet för Jägarexamen

• Lättläst och illustrativ huvudbok • Ljudbok till huvudboken • Studiehandledning med över 450 frågor och svar • Jaktlagstiftningen i berättande form

Pris: 745 kr

Beställ Jägarskolan i Jägareförbundets butik www.jagareforbundet.se

Pedagogik/ Undervisning

Franska

Missa inte litteraturtips i Impuls nr 8

Génial Teckenspråk till vardags

Ficklexikon med ritade bilder på svenskt teckenspråk. För nybörjare.

Innehåller ca 430 ord/tecken, inga fraser. Exempel: Arbeta, barn, förut, gammal, glömma, tack.

ISBN 9789163161605

Sveriges Dövas Riksförbund

32 IMPUL S NR 5 201 7

Génial 1–4 är en serie i franska med samma struktur som den spanska serien Caminando. Upplägget är populärt hos studieförbund eftersom inspirerande texter och övningar hjälper vuxna elever att kommunicera på ett nytt språk. Levnadsvillkor, traditioner och kulturella företeelser i den fransktalande världen skildras genom möten med autentiska personer. Läsaren får ta del av olika texttyper såsom faktatexter, dikter, sångtexter, dialoger och intervjuer.

Italienska

Ciao!

Nivå: A1- till B1+.

Franska 1–4.

ISBN 9789127414976

Génial 1, nybörjare till A1+ ISBN 9789127414983

Génial 2, A2- till A2+ ISBN 9789127414990 Génial 3, A2+ till B1ISBN 9789127415003 Génial 4, B1- till B1+ Natur & Kultur

Ciao består av två allt-i-ett-böcker där många italienare medverkar, vilket ger garanterad autenticitet.

Böckerna innehåller även minigrammatik, uttalsavsnitt, facit och ordlistor.

Nivå: A1- till A2+.

Italienska 1–2.

ISBN 9789127416352 Ciao 1, nybörjare till A1+ ISBN 9789127416376 Ciao 2, A2- till A2+ Natur & Kultur

LITTERATURTIPS

(Annonssida)

Spanska

Svenska för invandrare

Mål Caminando

Ny upplaga!

Caminando är vårt populära läromedel i spanska. I böckerna besöker vi spansktalande länder och studerar språk, kultur och historia på ett insiktsfullt och nyanserat sätt. Svårighetsgraden ökar successivt genom respektive bok samt för varje ny nivå genom längre och svårare texter samt mer krävande övningar. Böckerna finns även interaktiva där du bland annat kan lyssna på böckerna och göra interaktiva webbövningar.

Nivå: A1 till B2-. Spanska 1–5.

ISBN 9789127437142

Caminando 1, nybörjare till A1+ ISBN 9789127438279

Caminando 2, A2- till A2+ ISBN 9789127445420

Caminando 3, A2+ till B1ISBN 9789127406957

Caminando 4 (3:e upplagan),

B1- till B1+ ISBN 9789127433076

Caminando 5, B1+ till B2Natur & Kultur

thetube.se

Vi ger dig nyheter, intervjuer och artiklar om oberoende alternativ musik. Hos oss finner du även tips för artister och musiker.

www.thetube.se – ett digitalt musikmagasin med folkbildande fokus.

Framåt

Svenska som andraspråk för analfabeter och kortutbildade Reviderade ”Framåt” är en serie böcker. Framåt A (A1–/A1) är för nyanlända analfabeter och kortutbildade och består av tre elevböcker: A1, A2 och A3. Till varje elevbok hör en ovärderlig lärarhandledning med en mängd pedagogiskt och användbart digitalt och tryckt material till varje sida i elevböckerna.

Framåt B och C (A1/A2 & A2/A2+) är för vuxna med kort skolbakgrund.

På nok.se/framat finns gratis extramaterial (till exempel hörövningar, Powerpointgenomgångar och inlästa texter). Inloggningskod för extramaterialet hittas i boken och i lärarhandledningen.

Läs mer och se fler komponenter i serien på nok.se/framat.

ISBN 9789127433090

Framåt A Elevbok 1 ISBN 9789127433106 Framåt A Elevbok 2 ISBN 9789127433113 Framåt A Elevbok 3 ISBN 9789127444171 Framåt A Lärarhandledning 1 ISBN 9789127433137 Framåt B Textbok ISBN 9789127433144 Framåt B Övningsbok ISBN 9789127445673 Framåt B Lärarhandledning inklusive pdf:er, webb och ljudfiler ISBN 9789127433168 Framåt C Textbok (utkkommer augusti 2016) ISBN 9789127436114 Framåt C Lärarhandledning inklusive pdf:er, webb och ljudfiler (utkommer december 2016) ISBN 9789127433175 Framåt C Övningsbok (utkommer augusti 2016) Natur & Kultur

Reviderade ”Mål” har ett lugnt tempo och en tydlig progression för elever med kort studiebakgrund. I ”Mål” lär sig eleverna ord och texttyper som de kan använda direkt i sin vardag. Dialoger med vardagsfraser följs upp av hörövningar och uttalsövningar. Eleverna får träna alla färdigheter och möta verklighetsanpassade situationer. På nok.se/mal finns gratis extramaterial (till exempel hörövningar, filmer och inlästa texter).

Inloggningskod för extramaterialet hittas i boken. ”Mål” finns som två böcker för nivå A1 till A2+ (sfi kurs B och C). Provläs på nok.se/mal.

ISBN 9789127425613 Mål 1 Lärobok inkl ljudfiler ISBN 9789127429581

Mål 2 Lärobok inkl ljudfiler Natur & Kultur

Skrivnyckeln

”Skrivnyckeln” är en ny grammatik­ metod för att rätta, bedöma och utveckla elevers texter. Läromedlet är riktat till nyanlända elever som är i början av sin språkutveckling. Upplägg, urval och metod bygger på den senaste forskningen inom svenska som andraspråk. ”Skrivnyckeln” är ett komplement till andra läromedel och underlättar individualisering av undervisningen genom att ge enkla förklaringar av grammatiken.

Skrivnyckeln är uppdelad i två delar: att rätta och förstå samt att utveckla skrivandet utifrån en bedömning som sker automatiskt.

Läs mer på nok.se/skrivnyckeln.

ISBN 9789127445406 Elevhäfte ISBN 9789127445413

Lärarhandledning, pdf Natur & Kultur

Svenska

Rivstart

Svenska som andraspråk för studievana Med reviderade ”Rivstarts” tydliga struktur och varierade övningar lär sig dina elever svenska snabbt. Rivstart tar upp många varierade texttyper och övningar och pedagogiken och arbetsgången är lätt att förstå och följa med i. Uttalsträning vävs in i kapitlen och längst bak i boken finns vidare ett avsnitt om uttal där eleven kan lyssna och öva själv. Här finns även en minigrammatik.

På nok.se/rivstart finns gratis extra­material (t ex webbövningar och inlästa texter). Inloggningskod för detta finns i boken.

Rivstart finns för nivå A1+A2 och nivå B1+B2.

Provläs på nok.se/rivstart.

ISBN 9789127434202 A1+A2 Textbok ISBN 9789127434233 B1+B2 Textbok

Natur & Kultur

Fixa svenskan

En tydlig struktur med mönstertexter och övningsuppgifter gör ”Fixa svenskan” till ett läromedel som passar utmärkt för både klassrums- och distanskurser. Köp hela paketet eller boken som passar just din studiecirkel.

ISBN 9789127435346 Fixa grammatiken ISBN 9789127442122 Fixa genren (andra upplagan) ISBN 9789127435353 Fixa litteraturen 1 ISBN 9789127435360 Fixa litteraturen 2 ISBN 9789127435377 Fixa språket 1 ISBN 9789127435384 Fixa språket 2 Natur & Kultur N R 5 2 017 I MPU L S 33

KULTURKRYSSET MÅNGEN I KORSORD

FILM AV R 2008

ÄR BOLL SÄLUNGE

SKATA FILM AV R 2004

FÅR AL SES MED NEJ I LONDON

GÖRS UPP I SPEL BJÖRN SOM ÄR VÄN TILL MOWGLI

RYMMA KULA I KLUBBNAMN

STRECK

SLÅR DANK

SKARA

DILLA

FRAM PÅ BÅT BLIR TILL MJÖL

FILM AV R 2014

KÅRE

KAN KALLAS FÖR AFFE

RYDBERG KAN MAN GÅ

HYLSA HAR IKEA MÅNGEN SLOG TILL

FÖLJA JOHN OCH TAFATT

FYRA KAN ORÅD

ANKARE MUNTER I FOLKMUN

KICKADE BARRIG BUSKE VATTENDRAGET

KAN HYSAS BIBELDEL

HAR STOL SOM BORD

DEN HAR INGEN LAG?

ÄTS RÅRÖRDA VÄXTFÄSTE

BLADET

KAN BESKRIVNING VARA

KNIPA FISKAT MED VISS KROK

GRÄDDAS DET I MAGMAN

FJÄDRAR SÅDAN JÄSER

PAKETLAPPEN

GNÄLL

MÅNGA I MIDSOMER ÄR VASS

FILMISK CARELL VERDIVERK

SOBO RAGLAT

500

BILDAR MENING

SLASK TAS TILLFÄLLET I ÄGGRUNDA

FAKTAVERK

BAST UTSLAG I FEJAN

LJUDA

SMÅ I GRUSET

DEN ÄR MÖRK

© Bulls

RÄCKA SKA BANNAD VETA

TRÄL

Vinn bok om läkeväxter

Nu är det dags för ett nytt kryss. Lösningen vill vi ha senast den 16 oktober. Adressen är Impuls, Box 30083, 104 25 Stockholm. Märk kuvertet med ”Kulturkryss nr 5/17”. Tre lyckliga vinnare får var sitt exemplar av boken ”Häxans trädgård – läkeväxter förr och nu” av Hella NathorstBöös.

VINNARE I KULTURKRYSSET NR 3/2017 Ulla Gustafsson, Hishult, Ingvor Larsson, Jokkmokk, och Karina Grönberg, Boden.

Namn

HÄNGER MAN MED

GOSLING

MAN I NAIROBI

L H E K T O L A V O A R S E N S S S C A S A M E K N O R D E S V I N SÄLJS OUTSPÄDD NR 3

ÄR DEN SOM MÅSTE JÄKTA?

HALSDUK POTATISFORM

LÖNEJOBBA MÄTTAR LITEN

DEN ÄR TIDIG I STIAN

34 IMPUL S NR 5 20 1 7

KAN VARA FYRFALDIGT BURKLÄR MAT TJUV

RADIOPROGRAM SOM HAN EN GÅNG I TIDEN BUSRINGDE I DEL AV KILO TVÄTTSTÄLL

TILLHÖR SVERIGE

Postadress

HANS AKTUELLA SHOW

ÄR DE SOM GÅR I TAKET STINKA

HUMORFORM BILDAR BERG

NORRMAN

Adress

V H Ä R V K E N Y A N A R I R O N I I S N S K A T T S V E O C H R H Ö S Ä Y R A D A F T D R F V A N E G A R A D E O T T A N VIRRVARR

GRUNDEN

KAN MAN SIG LYCKLIG SAMT

NA I KEMIN TITTAS DET PÅ

JÄMMER UPPFATTAT

RÖD I VAS

PÅSTOD

HAN HAR DÅLIG HÅLLNING PRATADE STRUNT ROMANRIDDARE

LJUS TID GÅ I SJÖN

BRUK DEN TRAFIKERAS

TA BORT

ÄR JÄTTAR BARRIG BUSKE

UPPTRÄDDE HAN MED I SHOWEN "ÄGD"

LEE BAKOM FILMER

FÅR GRENAR

A N G A R A T A A O S C K E A G N A E N R A R

ÖKENTORR

LIGGA I TÄTEN SLAG

GÖR KLÅFINGRIG MILNE

MAPP

FÖRVARAS I

RYMMER KARTOR STORA VATTEN

ÄR KUF GLOR

SLITAS ITU

Lösning till Kulturkrysset nr 3/2017.

A L

VILL EJ TJUV ÅKA ÄR FULL PÅ?

Ö R A T INUTI

RATAR BRITTER

E U

TITEL FÖR ORMEN VÄS TRADE MARK

O SKÄR

Ä

F R E D R I K L I N D S T R Ö M

ÖKÄND AMIN

NYTT VARJE DAG

I D D A I T U U M T A S N I L D A I R M M A A R N A

ÄR DEN SOM INGET HAR

SIKTAR

DEN GER SÄMRE SIKT

GRANN PIPPI

© Bulls

DEN VANN HAN FÖR THE SQUARE I CANNES

SVAG JÄMTE JOAR ADAMS DONNA

SV OCH OMVÄRLDEN » NOTERAT

Från vänster Erik Nilsson, statssekreterare, Jessica Ekerbring, kommunalråd i Örebro kommun, Anna Ekström, gymnasie- och kunskapslyftsminister, Björn Brunnberg, avdelningschef SV Örebro län, Maria Östby, verksamhetsutvecklare samt Lars Berge-Kleber, ordförande i styrelsen för SV Örebro län.

Ministern nyfiken på SV-satsning

Anna Ekström ville veta mer om SV Kulturcollege SV Örebro län har haft ministerbesök. Det var Anna Ekström som ville veta mera om SV Kulturcollege, en utbildning för personer med funktionsnedsättning.

SV KULTURCOLLEGE .

Vid besöket presenterades SV Kulturcollege för gymnasie- och kunskaps­ lyftminister Anna Ekström och hennes statssekreterare Erik Nilsson. Med vid besöket var även Jessica Ekerbring, kom­ munalråd i Örebro kommun med ansvar för barn och utbild­

ning, samt Katarina Hansson, kommunstyrelsens ordförande i Kumla kommun.

– Det var intressant att höra mer om Studieförbundet Vux­ enskolans satsning på SV Kul­ turcollege i Örebro. Jag tar med mig hur projektet har arbetat med att gifta ihop utbildning och arbetsmarknad på ett smart sätt för personer med funk­ tionsnedsättning, sade Anna Ekström.

MARIA ÖSTBY, verksamhetsut­

vecklare och tidigare projekt­

ledare för SV Kulturcollege, berättade om vad som känne­ tecknar de fyra terminerna: – Det är den upplevelseba­ serade undervisningen, de äm­ nesintegrerade studierna och möjligheterna för deltagarna till arbetslivserfarenhet. Syftet

är att stärka den enskilde indi­ viden och rusta hen för fram­ tiden.

– Nu hoppas vi på en fortsatt dialog för att uppnå vårt mål, det vill säga att starta en ny om­ gång av SV Kulturcollege.« Källa: SV Örebro län

Utbildning >> Kulturcollege SVKC (SV Kulturcollege) innefattar en tvåårig utbildningsmodell för personer som har en bakgrund i gymnasiesärskolan.

Syftet med SVKC är att erbjuda en alternativ väg för personer med intellektuell funktionsnedsättning att närma sig ett arbete eller söka sig vidare till högre utbildning. Vi arbetar för allas rätt till bildning, utbildning och individuell utveckling.

SV-medarbetare fick Stockholms folkbildningsstipendium Studieförbundet Vuxenskolans (SV) medarbetare Nassnet ”Ness” Hakin fick i år Stockholms stads folkbildningsstipendium.

Hakin började som volontär och cirkelledare och är nu projektledare för Kompasshuset som drivs av Studieförbundet Vuxenskolan i Stockholm.

Kompasshuset är SVs träff­

punkt för ensamkommande flyktingungdomar. Ambitionen är att ungdomarna ska hitta sin egen väg i livet, att de ska få upptäcka vad man kan göra på sin fritid.

PRIS. Nassnet

UNGDOMARNA ÄR 14–18 år gamla och bor runt om i Stockholm.

På Kompasshuset får de prova vitt skilda aktiviteter såsom ka­ rate, dans och musikskapande.

Motiveringen för att ge Nass­

net Hakin folkbild­ ningsstipendiet lyder: ”Tack vare Nassnet Hakins insatser som volontär och cirkelle­ dare i vardagssvenska och musik på träff­ punkten Kompass­ huset, har många en­ samkommande flyk­ tingungdomar fått möjlighet att ta del av den svenska folk­

Ness Hakin, projekt­ ledare för SVs träffpunkt Kompas­s­ huset i Stockholm.

bildningstraditionen.

Nassnet har genom sitt starka engage­ mang bidragit till att ge ungdomarna ett kreativt utrymme och fått dem att känna sig välkomna och sedda.”

Stipendium och diplom delades ut vid en ceremoni i Stads­ huset i Stockholm i augusti.« N R 5 2 017 I MPU L S 35

Posttidning B-Economique RETURADRESS: Impuls, Box 30083, 104 25 STOCKHOLM

Åsa Dry Larsson: Vi kämpar för urfolkens rätt till naturen.

M

änniskor som lever nära natu­ ren är helt beroende av den för att överleva. De kämpar hår­ dare än någon annan för att skydda naturen och sin egen överlevnad. Striden om naturresurserna har hårdnat och aldrig har aktivister och särskilt urfolken varit så hotade som i dag.

Naturskyddsföreningen stöttar urfolk och lokalsamhällen i deras kamp för markrät­ tigheter och kontroll över naturresurser.

Den 9 augusti var det världsdagen ÅSA DRY LARSSON för urfolk. Naturskyddsföreningen stödjer miljöorganisationer som arbe­ tar för att urfolk och lokalsamhällen ska kunna fortsätta bruka och bevara tro­ piska skogar.

Runt om hela jorden är det 370 mil­ joner människor som räknas som ur­ folk. Trots internationella överenskom­ melser kämpar folk över hela världen för att skydda naturen, för rent land och vatten och för att bo kvar på sina förfä­ ders marker.

Samerna gör det i Sverige, andra urfolk jakt, fiske, medicinalväxter, timmer, fibrer gör det i Amazonas, liksom i Nordamerika, och skydd mot översvämning, skadeinsek­ ter och erosion. Det är resurser som är oer­ i Indonesien, över hela världen. Kampen hört värdefulla både i ett lokalt och globalt kräver både mod och uthållighet, oavsett perspektiv. om man bor i Sverige, Malaysia eller Kenya.

För att bevara de tropiska skogarna FLER ÄN 60 miljoner människor som tillhör måste forskning och traditionell kunskap olika urfolk är beroende av regnskogen för gå hand i hand. Många av de ursprungsfolk sin överlevnad. Många gånger är det de som lever i de tropiska skogarna har kultu­ rer som är helt anpassade till skogen. mest fattiga som lever av skogens resurser och det är också de som drabbas hårdast URFOLK HAR MED sin kunskap bevarat rike­ när avverkning sker och naturskogarna domen i de tropiska skogarna. Genom att omvandlas till plantager, exempelvis för att kombinera ekologi, etik och kultur till odla oljepalmer. en världsbild där människan är en del av De tropiska skogarna ger människor

naturen har de ofta lyckats väl med att ta hand om sina naturresurser.

Den traditionella kunskapen har fått erkännande i konventionen om biologisk mångfald, Convention on Biological Diver­ sity (CBD). Även Parisavtalet lyfter fram vikten av urfolks kunskap och poängterar att vi behöver ta hänsyn till urfolk och de­ ras kunskap för att nå klimatmålen.

För samerna, Nordens enda urfolk, inne­ bär gruvor en stor påverkan både på deras traditionella kultur och på rennäringen.

Samerna kämpar för sina grundläggan­ de rättigheter som många andra urfolk redan har fått.

Naturskyddsföreningen jobbar för att deras behov och synpunker ska res­ pekteras av gruvnäringen i Norrbotten och Västerbotten. Och vi arbetar för att gruvor och gruvtäkter inte ska få finnas inom skyddade naturområden.

»Förra året mördades 200 miljöaktivister enbart för att de motsatt sig miljöförstörelse.

Det är viktigt att modiga män­ niskor får vårt stöd.»

FÖRRA ÅRET MÖRDADES 200 miljöaktivis­

ter enbart för att de motsatt sig miljö­ förstörelse. Mest utsatta är aktivister som kommer från ursprungsbefolkningar men vem som helst som motsätter sig miljöför­ störelse, gruvetableringar, dammbyggen och skogsavverkning kan drabbas (enligt Global Witness granskning i 24 länder).

Naturskyddsföreningen anser att det är viktigt att dessa modiga männis­kor får vårt stöd och uppmärksamhet. Vi behöver också rikta blicken mot företagens investeringar i naturresurser och deras roll och ansvar.« Åsa Dry Larsson Naturskyddsföreningen Artikeln finns också på naturskyddsföreningen.se