Impuls 2018 3

Page 1

Nr 2 April 2018 Årgång 51 30 kr

PSYKISK HÄLSA

Här ska seniorer få inspiration att må bättre

SV-SAMARBETE

Studieförbundet Vuxenskolans tidning

När teatern kom till bygdegården

Civilsamhället behövs för nyanlända

6 SIDOR INTEGRATION

…OCH SÅ SVERIGE RUN T, NOTERAT OCH KRYSS

Demens – en folksjukdom

JENNY TUNEFJÄLL SKRIVER KÄRLEKSFULLT OM SIN MAMMA


Ingång

LEDARE // INNEHÅLL // BREV // #3 2018

ANDERS ÖHBERG, LEDARSKRIBENT

Välkomna, alla anslagskritiker!

Anders

3

aktuella

T

ill och från ifrågasätts studieförbunden – och den som för samhällsutvecklingen och visa på att de anslag som vi och andra i civilsamhället tar emot används för den skull hela civilsamhällets – i debatten. på rätt sätt och med hög kvalitetsnivå. Och det måste Oftast handlar ifrågasättandet om anslagsberoende och om huruvida de offentliga anslag kunna mätas och redovisas. Det är rimligt. som erhålls används till rätt saker Men samtidigt finns det också anledning att ställa sig – Kan man stå fri från staten när man är beroende av frågan vad ökade krav på kontroll och redovisning leder anslag? till i form av ökad administration. Innebär ökade krav på – Vilka är garantierna för att skattemedlen används kvalitetsredovisningar, mer av projektansökningar på bekostnad av generella bidrag och fler indikatorer som ska till det de är avsedda för? mäta hur anslagen används, till att föreningar måste proIfrågasättande är nyttigt och vitaliserande. Som organisation, förtroendevald, medlem och i vissa fessionaliseras (läs: fler anställda)? Leder det i ANDERS ÖHBERG sammanhang anställd, är det alltid viktigt sin tur till att mer av de resurser som finns ”går

»Arbetet i civilsamhället kan aldrig utföras av anställd personal.»

OAVSETT BEVEKELSEGRUND ÄR ifrågasättandet legitimt och ska mötas med öppenhet och transparens. Men öppenhet är inte detsamma som att ”lägga sig platt”! Bästa sättet att möta ifrågasättarna är naturligtvis att leverera verksamhet som gör skillnad såväl för indivi-

Impuls ges ut av Studie­förbundet Vuxenskolan och kommer ut med åtta nummer per år. REDAKTION Telefon 08-587 686 00 Postadress Box 30083, 104 25 Stockholm Besöksadress Franzéngatan 6 Omslagsfoto: THRON ULLBERG

2 IMPU L S NR 3 201 8

E-post impuls@sv.se Internet www.impuls.nu

åt” till att beskriva hur man använder medlen i stället för att användas till verksamhet? Och på den andra sidan: Måste det offentliga bygga upp kontrollapparater som slukar resurser som i stället skulle kunna användas bättre?

ATT DET ÄR rimligt att det sker en kontroll över hur skattebetalarnas pengar används är självklart. Men lika viktigt är att anslagsgivarna visar tillit, oavsett det är offentliga anslagsgivare eller privata sponsorer. Det arbete som utförs av 100 000-tals ideellt arbetande funktionärer och medlemmar i civilsamhället kan aldrig, aldrig utföras av anställd personal. Till det räcker inga skattemedel i världen. Det erkännandet borde också de skarpaste kritikerna kunna ge.«

ANDERS ÖHBERG anders.ohberg@sv.se

Ansvarig utgivare Anders Öhberg 070-626 38 88 anders.ohberg@sv.se

Redaktör Mats Nilsson 08-587 686 39 070-855 30 81 mats.nilsson@sv.se

FOTO: THRON ULLBERG

att ifrågasätta strukturen, sättet vi uppfyller uppdraget på och om de medel vi hanterar används på rätt sätt i förhållande till det medlemmar eller anslagsgivare avsett. Lika viktigt är det också att stå fri och fatta sina egna beslut i förhållande till anslagsgivare – oavsett det är civilsamhällesorganisationer eller privata företag som delfinansieras via exempelvis Almi företagspartner. En del ifrågasättare gör det utifrån en ideologisk övertygelse om att bidrag är av ondo. Ibland baserad på okunskap om hur folkbildningen och civilsamhället fungerar i vardagen, men ibland också för att man ifrågasätter civilsamhället som funktion. Medan andra ifrågasättare gör det för att man känner osäkerhet i om skattemedlen verkligen går till det dom är avsedda för.

Lojalitet handlar sällan om rabatter eller låga priser, utan om hur stort engagemang deltagarna tycker att du visar dem personligen. Urbanisering av ondo eller godo är temat på SVs seminarium på Landsbygdsriksdagen. Viktig fråga för en organisation som finns i hela landet. Akademien hamnar i kris när den patriarkala strukturen ifrågasätts och fler får inblick i det inre arbetet. Vårt råd – Plats för nytänkande. MI

L J Ö MÄR K T

Grafisk form och layout Anders Gustafson Editor Publishing AB anders@editor.se

Tryck och repro Sörmlands Printing Solutions AB, Katrineholm

Annonser Björn Fingal Alstrax Resurs AB 08-410 646 60 annons@alstraxresurs.se

Vi förbehåller oss rätten att publicera allt material även i elektronisk form. Redaktionen ansvarar inte för insänt, ej beställt material.

Prenumeration Helår 225 kr Pg: 9 11 18-0

TS-kontrollerad upplaga: 27 700 (2016).

5041-0004 Trycksak

Impuls är medlem i Sveriges Tidskrifter.


Positiv utveckling bland länderna i Afrika söder som Sahara: Guinea blev land nummer 20 att avskaffa dödsstraffet. Amnesty International Sverige

INNEHÅLL

Tipsa gärna om vad som händer i din SV-avdelning! Och inte minst tyck till om Impuls, både utseende och innehåll. Och vad händer på sociala medier? Impuls följer Facebook- och Twitterflödet noga. Sms: 0708-55 30 81, Mejl: impuls@sv.se eller mats.nilsson@sv.se

Tredje rummet tar farväl

18 4 Tacka folkbildningen!

NYANLÄNDA. Integrationen går bättre och fortare när studieförbunden och deras kontaktnät i hela landet ges möjlighet att bidra.

9 Möt Ali Mohamed, cirkelledare

INTEGRATION. Ali Mohamed blev cirkelledare och

startade föreningen Integrationscenter Union i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan (SV) Stockholm.

14 Dikter om demens och kärlek

PORTRÄTTET. Jenny Tunefjäll nominerades till

Augustpriset förra året för diktsamlingen ”Rosor skador”. Den handlar om Alzheimers sjukdom som både hennes mamma och pappa dog av.

18 Teater till fler i Sörmland

LEVANDE LANDSBYGD. Samarbetet mellan Scen-

konst Sörmland och SV Sörmland ska ge fler tillfälle att uppleva teater från scen. Under våren rullar en turné till bygdegårdar.

26 Inspiration i livet

SENIORER. I höst startar samtalsgrupper för senio-

rer på flera orter i Västmanland. Samtalsledarna får utbildning av SV Västmanland.

28 SV-ordförande bloggar

SOCIALA MEDIER. Annika Westh är ordförande i SV

Göteborg. Hon är dessutom bloggare. Läs hennes blogg som handlar mycket om ”Mitt val”, att få fler att rösta.

4

26 SV-ORDFÖRANDE SOM BLOGGAR

»SV ligger mig varmt om hjärtat. Att vi riktar oss mot grupper som står längre från demokratiska beslutsprocesser är något som 28 är viktigt.» DESSUTOM I DETTA NUMMER 10 Sverige runt 13 Vattengympa på programmet 22 Litteraturtips 30 Puls Ett land i balans // Hela Sverige ska leva 33 Noterat 34 Kryss 35 SVs egen sida 36 Baksida Gränsen för vad planeten tål är passerad // Johan Andersson

» Det har varit ”släppfest” för boken om Tredje rummet på Victoriateatern i Malmö. Tillsammans har vi på Studieförbundet Vuxenskolan, ABF, Folkuniversitetet och Malmö Kulturstöd gett förutsättningarna för Ingrid Rasch att leda dessa samtal. Hösten 2015 var temat ”Är alla lika mycket värda? Om människosyn eller konsten att vara människa”. Tredje rummet är slut. Efter 16 år. Carina Lännerberg, SV Malmö

Spela på stor scen i Västerås

» Band sökes till Alive Västmanland – en stor utomhusscen mitt i centrum – på Västerås City­festival, ett av stadens stora kulturevent under året. Musikgrupper som har en studiecirkel hos oss på SV sökes till spelningar 28 och 29 juni. SV Örebro

Precis som att vara detektiv

» Det är spännande och roligt med släktforskning, det är som ett detektiv­ arbete. Det berättar Kristina Svensson från Älmhults släktforskar­ förening. SV Älmhult

N R 3 2 018 I MPU L S 3


INTEGRATION » CIVILSAMHÄLLET

– Det krävs ett aktivt civilsamhälle om alla ska kunna bli en del av samhället. Folkbildningen har mycket att tillföra till integrationsarbetet, säger David Samuelsson, generalsekreterare på Studieförbunden. TEXT MARIA ORTLER

Snabbare integration

tack vare folkbildningen

D

et är angeläget att utveckla studieförbundens folkbildningsverksamhet med asylsökande till att också omfatta nyanlända, för att påskynda etableringen, anser David Samuelsson. Han företräder de tio studieförbundens bransch- och intresseorganisation. – Studieförbunden har ett stort kontaktnät att erbjuda via studieförbundens medlemsorganisationer. Det underlättar att komma in på arbetsmarknaden och det öppnar för deltagande i det demokratiska samhället. På så sätt är folkbildningen ett viktigt komplement till myndigheternas arbete för integration. 4 IMPU L S NR 3 201 8

– Studieförbunden har byggt upp nära relationer med personer som sökt asyl i och med verksamheten ”Svenska från dag ett” och ”Vardagssvenska”. Den kontakten bör tas tillvara. Ett sätt är att studieförDAVID SAMUELSSON

»Studieförbunden har ett stort kontaktnät att erbjuda via studieförbundens medlemsorganisationer. Det underlättar att komma in på arbetsmarknaden och det öppnar för deltagande i det demokratiska samhället.»

bunden får fortsätta att följa dessa personers språkträning, underlätta kontakter med etablerade svenskar och föreningslivet. På så sätt kan studieförbunden ta en större roll i kommande etableringsinsatser, säger han. STUDIEFÖRBUNDEN ANSER ATT det be-

hövs ökade ekonomiska resurser på nationell nivå för att de i högre utsträckning ska kunna bidra till etablering av nyanlända och integration. Folkbildningen med asylsökande startade i augusti 2015 och expanderade snabbt till 272 kommuner i hela landet. Civilsamhället stod för


Projektet Framtiden

Projektet Framtiden, som star tades av Studieförbundet Vuxenskolan (SV) i Värn amo, har växt och finns nu i tre kommuner. Det var från början ett uppdrag från Värnamo kommun. I dag driv s det av SV i samverkan med Arbetsförmedlingen i de olika kommunerna. Det vänder sig till personer som står allra längst ifrån arbetsmarknaden. Framtiden fungerar som en skola med språk, data med mera på sche mat.

helt nödvändiga insatser när de offentliga myndigheterna inte räckte till. Under 2016 var cirka 120 000 personer av studieförbundens cirkeldeltagare födda i andra länder än Sverige. Det motsvarar 19 procent av alla deltagare. Under samma år fick närmare 80 000 asylsökande börja lära sig svenska och samhällsorientering i studieförbundens folkbildningsverksamhet. – Det var genomförbart tack vare ett nära samspel mellan staten och studieförbunden. Staten agerade snabbt och tillförde omfattande resurser. Detta möjliggjorde för de tio studieförbunden att mobilisera sina

David Samuelsson, Studieförbunden.

»

Maria Graner, Folkbildningsrådet. N R 3 2 018 I MPU L S 5


INTEGRATION » CIVILSAMHÄLLET MARIA GRANER

»Genom att delta i verksamhet i studieförbund och folkhögskolor erbjuds människor möjlighet till möten och kontakter utöver sina vanliga kretsar.» organisationer med finförgrenade nätverk i samhället och ett stort antal frivilliga, säger David Samuelsson. MARIA GRANER ÄR generalsekreterare

på Folkbildningsrådet som fördelar de statliga medlen till studieförbund och folkhögskolor. Hon säger: – Folkbildningen finns över hela landet, och har ett unikt nätverk genom sina medlems- och samarbetsorganisationer. Genom att delta i verksamhet i studieförbund och folkhögskolor erbjuds människor möjlighet till möten och kontakter utöver sina vanliga kretsar. I uppföljningen av verksamheten med asylsökande vittnar många deltagare om värdet av att i folkbildningen för första gången möta svenskar i form av ideella ledare, som inte är där i kraft av sin profession utan bara av egen vilja. FOLKBILDNINGSRÅDET HAR BEGÄRT

mer pengar för såväl verksamhet med asylsökande som verksamhet med nyanlända inför 2019. – Vi har också föreslagit att folkhögskolorna ges möjlighet att bedriva svenska för invandrare (sfi) på folkhögskolevis, för att bättre ta tillvara folkhögskolans styrkor i fråga om pedagogik och flexibilitet, säger Maria Graner. – Folkbildningen kan alltid göra mer, om det finns resurser. I dag ser vi särskilt ett behov av utökat stöd till studieförbunden, för att arbeta med människor som har fått uppehållstillstånd, alltså människor som tidigare har deltagit i verksamheten med asylsökande och nu vill fortsätta. – Det är en stor grupp människor med relativt stora behov. Det gör att det behövs ett resurstillskott för att verksamheten inte ska ske på bekostnad av andra grupper som redan idag finns i folkbildningen, säger hon.« 6 IMPU L S NR 3 20 1 8

De senaste åren har Impuls publicerat många reportage om integration. Inte minst Studieförbundet Vuxen­ skolan har spelat en aktiv roll för att underlätta integration för nyanlända. Här en bild från ett reportage från Åseda. FOTO: TOMMY ARVIDSSON


Utökat samarbete med civilsamhället Regeringen satsar på civilsamhället och kommuner som har socioekonomiska utmaningar. Syftet är att långsiktigt minska och motverka segregation. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är positiva till ökat samarbete med civilsamhället i denna fråga. TEXT MARIA ORTLER

A

nna Ekström, gymnasieoch kunskapslyftsminis­ ter har ansvar för folkbildning. Hon anser att folkbildningen är en viktig del för att skapa en ökad sammanhållning och motverka polarisering i samhället. Statens stöd till folkbildningen utmärks av stor tilltro till studieförbundens förmåga att självständigt forma sin verksamhet. Folkbildningen står fri från staten, på så sätt att staten formulerar det folkbildningspolitiska målet och syftena med stödet till folkbildningen. Men inte målet med folkbildningen. Regeringen inledde 2018 med satsningar på ytterligare utbyggnad av folkhögskolan inom ramen för kunskapslyftet och studieförbundsinsatser riktade till utrikes födda kvinnor. Kommunerna får ett kraftigt ökat ekonomiskt stöd för bland annat insatser för att stärka demokratin och det civila samhället. SKL arbetar för att kommuner, landsting och regioner ska ha goda förutsättningar att ge barn och vuxna som flyr till Sverige ett bra mottagande och möjlighet till integration.

giösa samfund och enskilda individer som engagerar sig ideellt. På SKLs hemsida (skl. se) finns en idébank med lokala exempel på Leif Klingensjö. samverkan med civila samhället, asyl och flyktingmottagande. – Syftet med idébanken är att underlätta för erfarenhetsutbyten, säger Leif Klingensjö. SKL ANSER ATT studieförbundens och

folkhögskolornas roll i integrationsarbetet behöver stärkas. Folkbildningen finansieras till stor del genom stöd från stat, regioner och kommuner.«

Satsningar på folkbildning I regeringens budgetproposition för 2018 finns betydande satsningar på folkbildning. De handlar bland annat om: w Utbyggnad av folkhögskolor, med ett tillskott motsvarande 5 000 nya utbildningsplatser per år från och med 2018. w En förstärkning av resurserna till studieförbundens och folkhögskolornas verksamhet för att kunna erbjuda utbildning i svenska från dag ett för asylsökande och vissa nyanlända. w Medel för att bedriva uppsökande och motiverande insatser för utrikesfödda kvinnor för att stärka deras jobbchanser. Regeringens nya stöd till civilsamhället och kommuner och landsting för att motverka segregation: w Möjlighet för det civila samhället att ansöka om medel för att långsiktigt minska och motverka segregation. w Stöd för ökad samordning och kunskapsutveckling i kommuners och landstings arbete mot segregation. w Under 2018 kommer det att betalas ut 53 miljoner kronor och från och med 2019 75 miljoner kronor årligen. Bidragen kommer att fördelas av Delegationen mot segregation (Delmos).

LEIF KLINGENSJÖ ÄR sektionschef för

arbetsmarknad och integration på SKL. Han framhåller att de vill stärka samverkan med det civila samhället, när det gäller integration och etablering av nyanlända. Exempel på aktörer inom det civila samhället är föreningar, nätverk, studieförbund, organisationer, reli-

Gymnasie- och kunskapslyftsminis­ter Anna Ekström.

FOTO: KRISTIAN POHL

Långsiktig miljardsatsning på kommuner och områden som har socioekonomiska utmaningar. w Denna satsning innebär att 2,2 miljarder årligen kommer investeras i att bryta segregationen och minska klyftorna. w För 2018 avsätts 425 miljoner kronor till kommuner med områden med socioekonomiska utmaningar. w För 2019 avsätts 1,35 miljarder och därefter 2,2 miljarder årligen 2020–2027.

N R 3 2 018 I MPU L S 7

»


INTEGRATION » CIVILSAMHÄLLET

Krav på mer bidrag från folkbildningen – Det är viktigt att folkbildningen höjer blicken och kommer med egna lösningar, när det gäller utmaningen med integration i samhället, säger Ali Osman, Universitetslektor vid institutionen för pedagogik och didaktik, vid Stockholms universiet. TEXT MARIA ORTLER

I

dag är det stort fokus på den formella utbildningens betydelse för att komma in på arbetsmarknaden. Vi behöver ett övergripande samtal om olika vägar in i samhället. Det räcker inte att enbart fokusera på utbildning, säger forskaren Ali Osman. – Folkbildningen är en viktig aktör och skulle kunna bidra ännu mer med sina sociala nätverk, eftersom man vet att kontakter har stor betydelse för att få ett jobb, säger han. I SIN FORSKNING intresserar Ali Os-

man sig bland annat för hur folkbildning som institutioner fungerar som arenor och mekanismer för att underlätta övergången från olika former av vuxenutbildning till arbete eller till vidare utbildning. Hans fokus ligger på människor med invandrarbakgrund. – Jag tycker att diskussionen och forskningen behöver breddas och i högre utsträckning handla om validering av utländsk utbildning och lärlingssystem. Det finns fortfarande mycket att göra för att på ett bättre sätt ta tillvara utländsk utbildning och kompetens. – Jag tror att Sverige har mycket att lära sig av den tyska lärlingstraditionen. Det är självklart viktigt att lära sig det svenska språket. Men det skulle underlätta språkinlärningen och öka möjligheterna att få jobb om man satsade mer på lärlingssystem i Sverige, säger Ali Osman. DE SENASTE ÅRENS flyktingsituation

i Sverige och Europa innebär stora utmaningar i termer av inkludering. I spåren av denna situation har 8 IMPU L S NR 3 201 8

folkbildningens potential för inkludering aktualiserats i den politiska debatten, som ett medel för inkludering av migranter i arbetslivet och det svenska samhället i stort. Ali Osman anser att politikerna i högre utsträckning borde uppmuntra att folkbildningen kommer med egna idéer om integrationsarbete. – Det finns en risk att politiken begränsar folkbildningens frihet, när en stor del av folkbildningens verksamhet inom detta område är uppdragsfinansierad av staten, säger han.«

Ali Osman, Stock­ holms universitet, anser att ökade möjligheter till ar­ bete och att ett lär­ lingssystem enligt tysk modell även skulle underlätta språkinlärningen.

ALI OSMAN

»Folkbildningen är en viktig aktör och skulle kunna bidra ännu mer med sina sociala nätverk, eftersom man vet att kontakter har stor betydelse för att få ett jobb.»


Läkaren från Gaza hjälper nyanlända Ali Mohamed är läkaren som brinner för att hjälpa nyanlända från Mellanöstern att komma över de kulturella barriärerna – att bli integrerade. Till Sverige kom han från Gazaremsan via Ryssland. I dag verkar han och hans nystartade förening inom Studieförbundet Vuxenskolan. TEXT ANNIKA ESTASSY LOVÉN

A

li Mohamed föddes och växte upp i en flyktingförläggning på Gazaremsan. – Jag har varit kär i Sverige ända sedan jag som liten pojke läste att landet inte varit i krig på 200 år. Som palestinier vet jag alltför väl vad krig innebär och Sverige blev en dröm för mig. Och mirakel händer! Jag slutar aldrig att drömma. För tio år sedan blev drömmen om Sverige verklighet. Ali hade då hunnit utbilda sig till läkare i Ryssland. I dag jobbar han inom den svenska sjukvården. – Det jag älskar mest med Sverige

Ali Mohamed växte upp på Gazaremsan.

är demokratin, yttrandefriheten och människors öppna sinnen.

Ali Mohamed.

FOTO: PRIVAT

DET VAR EFTER det att Ali Muhamed varit cirkelledare i svenska för arabisk- och rysktalande samt i sjukvårdssvenska som idén om att starta föreningen Integrationscenter Union väcktes. Före­ningens verksamhet går ut på att i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan Stockholm och med studiecirkeln som grund, hjälpa nyanlända från Mellanöstern att komma över de kulturella barriärerna. – Vi vill hjälpa våra medlemmar att bli integrerade i Sverige. Det är fantastiskt att man som vuxen får

möjlighet att lära sig något nytt och erbjuds att engagera sig i meningsfulla aktiviteter. Den hjälp som nyanlända får tack vare svensk folkbildning är verkligen ovärderlig. ANTALET MEDLEMMAR I föreningen växer – det finns en stor efterfrågan på den typ av verksamhet som föreningen erbjuder vilket är både glädjande och bekymmersamt. – Utmaningen är att hitta lämpliga lokaler som ryms inom vår budget. Vi är väldigt tacksamma för det stöd som vi får från Studieförbundet Vuxenskolan och hoppas att vårt samarbete ska utvecklas, för Sveriges bästa.«

FOTO: ISTOCKPHOTO

N R 3 2 018 I MPU L S 9


Sverige Runt

DET HÄNDER I SV

5

3

7 r 0 e 9 6 q 1 4 8

Buggintresset bland pensionärer är på topp i Hestra med omnejd. 1HESTRA

Äldre som gärna blir buggade Friskvård och nöje före­ nades varje onsdag under våren när pensionärer träffades i medborgarhuset i Hestra för att dansa bugg. DANS. Nu

är det sommaruppehåll men till hösten blir det fart på dansgolvet igen. – Det startas ju bugg-

PÅ GÅNG I SV

kurser men inte för pensionärer, förklarar Marianne Blixt på Studieförbundet Vuxenskolan. – Är det här den enda buggkursen som finns för pensionärer? Studiecirkeln har funnits i cirka 20 år och hette från start ”Förena friskvård och nöje”.

Danssugna pensionärer hittar till medborgarhuset i Hestra från flera orter i grannskapet. Skillingaryd, Smålandsstenar och Hylte är några exempel. Gun Svensson var med och startade cirkeln för 20 år sedan och är fortfarande med som ledare.

27

2 RÖRSTÅNGA

Klimat med Mats FÖREDRAG. Meteorolog

Mats Andersson, välkänd efter många år i tv och radio, berättade om väder och klimat vid ett föredrag på Midgårdsskolan i Röstånga. Arrangörer var Röstångabygdens Kulturförening i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan (SV).

Framtidsfullmakt drog fullt hus

FREDAG

2018

10 IMPUL S NR 3 201 8

w

3 SUNDSVALL

APRIL

GRÄNNA 30 JUNI Festival Wettern i Gränna hamn arrangeras av Studieförbundet Vuxenskolan (SV). Festival Wettern är en endagsfestival med fokus på miljön och Vätterns vatten. Etablerade artister kommer att medverka tillsammans med band från SVs verksamhet. Plats: Vätterscenen vid hamnen i Gränna. Datum: 30 juni.

Anita Egerhall är den som håller i buggkursen sedan cirka fem år tillbaka. Hon gör det med säker hand och fot. Hemma i köket tränar hon in stegen tillsammans med sin man Gert. Den 26 september, strax före kursstarten, fyller kursens äldsta deltagare 90 år.«

2

När SPF Freja i Sundsvall bjöd in till information om framtidsfullmakt blev det fullt hus. SPF SENIORERNA. Två

Familjejuristerna Maria Sundberg och Elin Börjesgård berättade om framtidsfullmakt FOTO: MAJ-BRITT ERICSON i Sundsvall.

familjejurister var inbjudna för att reda ut begreppet framtidsfullmakt när SPF Freja i Sundvall hade sopplunch på Villa Marieberg i mitten av april. Det var Maria Sundberg och Elin Börjesgård som berättade om vad en framtidsfullmakt är. Det är en ny möjlighet och lag som trädde i kraft 1 juli

2017. Den gäller från en framtida tidpunkt när fullmaktsgivaren inte längre kan ta hand om sina ekonomiska och personliga angelägenheter och är ett alternativ till god man och förvaltare. Maria Sundberg och Elin Börjesgård fick besvara många frågor i ämnet. Intresset är så stort att höra mer om framtidsfullmakt att SPF Freja, som samarbetar med Studieförbundet Vuxenskolan, anordnar ett extra möte den 7 maj.


Redaktör: Mats Nilsson // mats@sv.se // 08-587 686 39

4HALLAND

Stipendium till SPF-seniorer Två SPF Seniorföre­ ningar får dela på 15 000 kronor från SV Halland. PRIS. Studieförbundet

Vuxenskolan (SV) Halland delar varje år ut ett stipendium till den Hallandsförening i SPF Seniorerna som har gjort utmärkande folkbildningsinsatser under året. På SPF Seniorerna Hallands distriktsstämma i Falkenberg den 11 april tilldelades årets stipendium till två före­ ningar: SPF Seniorerna Snöstorp samt SPF seniorerna Unnaryd-Jälluntofta. Dessa föreningar blev främst i länet på att engagera flest andel av sina medlemmar i folkbildningsverksamhet under 2017 och fick dela på 15 000 kronor.«

MUSIK. Den 19 maj invigs Studieförbundet Vuxenskolans (SV) nya musikhus i Göteborg. Det har fått namnet Brittas efter sin placering på Britta Sahlgrens gata. 26 nya och fräscha rep­lokaler står till buds. Jennifer Lander, som jobbar på SV Göteborg, säger: – Vi vänder oss till den som vill spela musik. Vi tycker det är roligt om det blir en lokal full av liv i alla åldrar och alla genrer. – Vi vill nå fler, så vi vänder oss till underrep­ resenterade målgrupper, personer i utanförskap och personer som behöver extra insatser för att integreras i samhället.

Mer gemenskap GEMENSKAP. 20-åriga Hanna startar studiecirkel om gemenskap. Äldre och yngre ska kunna mötas och samtala med varandra om gemenskap och kommunikation .Det blir fem tillfällen i Kulturhuset i Gävle med stöd av Studieförbundet Vuxenskolan.

258

8

5 LULEÅ

Odling – en utmaning som lockar i Norrbotten

är långa men det ska inte avskräcka hobbyodlare. Elisabeth Öberg tipsade om att grönsakerna växer fortare och att det blir mer sockerrika och krispigare samt innehåller mer vita-

Nytt musikhus

7 GÄVLE

Marie Bengtsson, Studie­ förbundet Vuxenskolan, Anna-Karin Lindgren, ord­ förande i SPF seniorerna Unnaryd-Jälluntofta, och Margareta Persson, ord­ förande i SPF seniorerna Snöstorp.

Elisabeth Öberg, trädgårdsforskare, föreläste i Luleå inför ett 90-tal åhörare om odling i norr.

6 GÖTEBORG

miner än grönsaker som odlas längre söderut. Föreläsningen anordnades av Studieförbundet Vuxenskolan (SV).

TRÄDGÅRD. Vintrarna

STUDIEFÖRBUNDET Vux-

enskolan (SV) Norrbotten gjorde förra året en enkät om vilka

kurser och studiecirklar som efterfrågades. Då hamnade självhushållning i topp. Det innefattar allt från att laga mat över öppen eld till att ha gårdshöns eller att skicka barnen på bondgårdskurs under sommaren. I år har SV

Norrbotten laddat med kurser i självhushållningens tecken. Många av dem är redan fulltecknade. – Jag tror att många känner sig frustrerade över hur samhället ser ut i dag. Det finns ett stort intresse för hälsa, miljövänlighet och hållbarhet, säger Linda Strandenhed, kompetensstrateg vid SV Norrbotten till SVT.«

studiecirklar och 202 kulturevenemang hade Studieförbundet Vuxenskolan (SV) i Nybro 2017. För att främja integration har SV Nybro haft dialogträffar med unga om hedersbegreppet och mänskliga rättigheter samt en mötesplats i Orrefors för unga asylsökande. SV i Nybro vänder sig till alla, och ordnar studiecirklar, mötesplatser och evenemang. N R 3 2 018 I MPU L S 11


Sverige Runt

DET HÄNDER HÄNDERI ISV SV

q JÖNKÖPING

Cirklar om valet VAL. För att

få fler utrikesfödda att rösta anordnar ABF och Studieförbundet Vuxenskolan (SV) studiecirklar i Jönköpings län. Cirklarna finns i sju kommuner i länet.

w KARLSHAMN

Bokmässa

BOKMÄSSA. En

I Gränna stickas babysockor för Svenska Downföreningens och SVs kampanj ”Rocka sockorna”. När deltagarna i stick­ caféet fick frågan om att sticka ”Rocka babysockor” nappade de direkt. 9GRÄNNA

De rockar babysockor

Ett 20-tal damer i SVs stickcaféer i Gränna antog utmaningen från SV och Svenska Downföre­ ningen och började sticka ”Rocka babysockor”. HANTVERK. Torsdags-

gruppen är en av tre stickcafér i Gränna där deltagarna träffas regelbundet. Två av grupperna träffas varje vecka och en varannan vecka. Deltagarna stickar och

virkar och byter idéer med varandra.

ANNA Lindenkrantz, verksamhetsutvecklare i Studieförbundet Vuxenskolan (SV), och Monica Brengdahl, uppskattad cirkelledare, tog upp förslaget i stickgrupperna om att sticka sockor efter en förfrågan från Downföreningen: – De nappade direkt,

säger Anna Lindenkrantz. – Våra stickkaféer i Gränna antog utmaningen och stickar nu för fullt Rocka-babysockor. SV har ju tillsammans med Svenska Downföreningen skickat ut och frågat efter hjälp med att bidra genom att sticka babysockor. De hemstickade sockorna skickas sedan i ett välkomstpaket till

familjen som har fått en nyfödd med Downs syndrom. – Nu har de också gjort filtar och tvättlappar som ska skänkas.

ETT ANNAT PROJEKT i stickgrupperna är att sticka eller virka rutor på 15x15 centimeter som så småningom ska sammanfogas till ett motiv över Vättern och Visningsö.«

0ÖREBRO

Hans musikstudio ska skapa nya artister Under våren har Studieförbundet Vuxenskolan (SV) Örebro län startat en musikstudio i centrala Örebro. Studion vänder sig till unga vuxna som vill nå ut med sin musik. MUSIK. Studion

drivs av Jon Daly Skoog (”Jon Miljon”), musikproducent, cirkelledare och verksamhetsutvecklare. – Hos oss får man hjälp med sina produk12 IMPUL S NR 3 20 1 8

branschen. Jag ser till att produkten som lämnar studion håller en hög nivå och låter bra, säger Jon. HAN BRINNER FÖR att

Jon Daly Skoog driver musikstu­ dion i Örebro.

tioner, allt från att jobba med texterna till att hitta ett bra beat/sound och att göra en snygg

mix. Artisterna får möjlighet att bolla sina idéer med någon som har över 15 års erfarenhet av

bygga upp nästa generations artister. Nu börjar det gå bra för många av de artister som han jobbat med vilket gjort att fler gärna vill få möjlighet att komma till studion.«

tvåspråkig bokmässa anordnades på biblioteket i Karlshamn mellan 14 och 21 april. Svenska och arabiska var språken som stod i fokus. Det var högläsning och sagostunder på båda språken och litteratur på arabiska var väl tillgodosett. Arrangörer var Kultur Karlshamn, Kultur Knytpunkten och Studieförbundet Vuxenskolan.

e TIBRO

Körsång för alla

KÖRSÅNG. En

ny kör – Tillsammanskören – är på väg att starta i Tibro. Tillsammanskören är öppen för alla och är en del i ett integrationsprojekt i samarbete mellan Studieförbundet Vuxenskolan och kommunen. Malena Furehill, Habo, är körledare.

r UPPSALA

Bli lättläst!

LÄTTLÄST. Bli

en lättläst politiker, uppmanar Studieförbundet Vuxenskolan (SV) Uppsala. Kurser anordnas i Uppsala, Enköping och Östhammar. Kurserna vänder sig till kommunalråd och förtroendevalda i nämnder och kommunfullmäktige.


SV » CIRKLAR

Barnmorskemottagningen Hjärtat i Uppsala samarbetar med Studieförbundet Vuxenskolan och de genomför tillsammans en rad kompletterande kurser, till exempel vattengympa och babymassage.

Cirklar med barnmorskor Profylax, vattengympa, MammaMage, babymassage – förutom att vara en barnmorskemottagning har BM Hjärtat i Uppsala flera kompletterande tjänster att erbjuda. Alla kurser sker i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan (SV). TEXT MATS NILSSON FOTO BM HJÄRTA

B

arnmorskemottagningen Hjärtat startade i Uppsala 2009 av Helena Eriksson, legitimerad sjuksköterska och barnmorska, som i dag är verksamhetsledare. Det var den första privata barnmorskemottagningen i Uppsala som fick ett avtal med landstinget. Elva barnmorskor arbetar i teamet på BM Hjärtat och de får också tjänstgöra som förlossningsbarnmorskor på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Dessutom är de cirkelledare i kurser och cirklar i vattengympa, profylax med mera, som är kompletterande verksamhet. Helena Eriksson har varit cirkelledare i SV i 20 år. Den kunskapen om folkbildning och studiecirklar hon fått via SV tog hon med sig när

hon startade barnmorskemottagningen. – Vi startade vår vattengympa för gravida under våren 2011. Det var uppskattat, så vi fortsätter. Det här är en skön träning i lagom varmt vatten. Vår vattengympa passar bra att gå under hela graviditeten, säger Helena Eriksson. TRE BARNMORSKOR ÄR vattengympa-

ledare. Babymassage är populär och under våren startar två nya kurser. Helena Eriksson: – Babymassage hjälper dig att stanna upp i nuet tillsammans med ditt barn och underlättar för dig att på ett naturligt sätt uppmärksamma och tolka barnets signaler. Och hjälper dig att med enkla metoder skapa en rofylld samvaro med ditt barn.

BM Hjärtats profylaxkurser, ”Föda med trygghet”, följer ett beprövat koncept från Jordemors Profylax, utvecklat av Helena Eriksson med hjälp av kollegor och andra samarbetspartners. ”Föda med trygghet” vänder sig till blivande föräldrar, som vill förbereda sig inför sin förlossning. – Vi går bland annat igenom partnerns roll, andnings- och avslappningsövningar, förlossningsställningar samt den mentala förberedelsen vid två kurstillfällen. Thomas Lundmark, kommunikationsansvarig på SV Uppsala, är mer än nöjd med samarbetet med barnmorskemottagningen. Kurserna finns med i studieprogrammet och alla anmälningar till olika kurser går igenom SV.« N R 3 2 018 I MPU L S 13


PORTRÄTTET » JENNY TUNEDAL

”Mamma – min stormigaste kärleksrelation” Poeten Jenny Tunedal vet av egen erfarenhet vad som händer när ens mamma drabbas av demens och den identitetsknutna kärleken går i spillror. Då återstår en gränslöst krävande kärlek ”i dess renaste och mest fruktansvärda form”. TEXT EYAL SHARON KRAFFT FOTO THRON ULLBERG

J

enny Tunedal har vigt sin femte, och kritikerrosade, diktsamling ”Rosor skador” åt demens. Fullt begripligt av två skäl. Enligt Svenskt Demenscentrum lever runt 50 miljoner människor med demens i världen, varav 160 000 i Sverige. Och varje år insjuknar 25 000 svenskar. Av samtliga fall av demens i Sverige står Alzheimers sjukdom för 60 procent. Utan överdrift kan Alzheimers sjukdom kallas folksjukdom. För det andra har folksjukdomen kastat långa skuggor över Jenny Tunedal de senaste 20 åren. När den hade tagit livet av hennes far efter en utdragen och slitsam process insjuknade modern i Alzheimers sjukdom och dog i januari 2017. Därom lite senare, först ges ett tillfälle att betrakta det avlånga och rejält stora matbordet i furu vid vars kortända Jenny Tunedal brukar sitta och skriva på sin nätta bärbara dator som nu ligger ihopfälld. Bordet är belamrat med böcker i prydliga högar och omgivet av vita bokhyllor bågnande av böcker som vittnar om stor och bred läsaptit. När den blida vita herdehunden Spöket, som hon

14 IMPUL S NR 3 201 8

har till låns, lagt sig till ro bredvid köksbordet serverar hon kaffe. Koppen har ett motiv av Muminpappan. – Jag tycker om Muminpappan. Tove Jansson har skrivit fram en pappa som är både patriark och en person som är lätt att identifiera sig med och förstå. Han är självupptagen och försöker att skapa och syssla med viktiga undersökningar. Men han bidrar med ingenting till familjen, han är fin, men problematisk. Lite som en poet, kanske? Jag kan lite skämtsamt identifiera mig med honom, jag ägnar ganska mycket tid åt en syssla som i mångas ögon kan te sig som slöseri med tid, säger hon med sin lågmälda röst. w Så varför gör du det?

Hon intar en eftertänksam ställning med en kupad hand under hakan och huvudet något bortvänt mot köksfönstret, den angränsande kolossartade hyresfastigheten och några av Stockholmsförorten Bredängs ännu avlövade träd. – Jag uppfattar det inte som onödigt, jag uppfattar det som viktigt att undersöka språket. Poesi är som grundforskning. Språket är också ett maktmedel, vi le-

»


Jenny Tunedals hyllade diktsamling ”Rosor skador” ägnas åt demens och särskilt Alzheimers sjukdom som både hennes mamma och pappa drabbades av. N R 3 2 018 I MPU L S 15


PORTRÄTTET » JENNY TUNEDAL

’’

Varje gång tänker jag att nästa bok blir ljusare och lyckligare. ver i en värld där vi blir värderade efter skriftspråket. Med språket stiftar vi lagar och fattar politiska beslut. Språket är inte oskyldigt. Och språket är det som står till buds för att beskriva mammas betydelse. – Relationen med min mamma var och är mitt livs stormigaste kärleksrelation. Ingen enkel relation, men viktig och intensiv. Den betydde mycket för mig. Min mamma var inte en enkel person att ha att göra med, hon var en krävande mor redan långt innan hon insjuknade. Hon krävde kärlek. Hon krävde prestation. Hon hade höga förväntningar. Hon hade ett sätt att få mig att vilja ge henne allt jag kunde och skydda henne från allt ont.

UPPVÄXTEN VAR KRINGFLACKANDE, mellan olika orter i södra och mellersta Sverige. På frågan om varför familjen flyttade svarar hon att det kanske handlade om att hitta en plats där pappan, mamman, hon och hennes två år yngre syster skulle känna sig som en lycklig familj. Vad gjorde det med henne? – Det gjorde mig till en orolig själ, och kanske också till poet (ett blekt, blygt litet leende avtecknar sig). Att skriva och läsa har alltid varit min frihet och min trygghet. Och samtidigt var det något som uppskattades och premierades i min familj. Min mamma beundrade poesi och hade en stark relation till många kända, kanoniserade poeter. Hon var, kan man säga, ett barn av den socialdemokratiska folkbildningen. Alzheimers sjukdom åt sig in i moderns nervceller stegvis och förebådades av stegrande oro och minnesförlust som hon skyllde på stress. – Det var naturligtvis fruktansvärt när hon fick diagnosen och tvingades förstå att hon skulle gå igenom samma förlopp som min pappa. Det var svårt att försöka hjälpa henne att stå ut med det. Där kommer vi in på den outhärdliga och likväl livsviktiga frågan som ställs i diktsamlingen ”Rosor skador”: Hur påverkas relationen till en dement person när vederbörande inte längre vet vem du är? HON SVARAR MED närmast 20 års erfarenhet:

– Det är en väldigt märklig upplevelse. Kärleken man kan få av en dement förälder är enorm. Relationen kan bli starkare än någonsin. Och samtidigt liksom separerad från vad den var tidigare, den där man är deras barn. När mamma glädjestrålande ropade ”hej, älskling!” när jag besökte henne på demensboendet Strandgården i Katrineholm visste hon vem jag var, men inte att jag var hennes dotter. Med undantag för djur är all kärlek man tar emot kopplad till ens identitet och funktion i världen. När en anhörig drabbas av demens finns bara ”den andra kärleken”, kärlek i dess renaste och mest fruktansvärda form. – Det blir en extrem kärlek. Den säger ”jag vill att du ska vara hos mig hela tiden för att göra mig lycklig – oavsett vad det kostar dig”, en kärlek som säger ”du är allt jag vill ha!”. En sådan kärlek är både dröm och mardröm. Att få vara viktigast av allt. När jag besökte mamma på demensboendet kändes det som att jag del16 IMPUL S NR 3 201 8

tog i något akut, jag ville aldrig gå därifrån, samtidigt som jag ibland inte stod ut med att vara där. Ändå besökte hon sin sjuka mamma gång på gång. En del av förklaringen finns i dikten ”Jag ska lära dig skillnader”: Kärlek är disciplin Och vice versa – Jag menar det verkligen! I praktiken är kärleken inte bara en känsla, utan handlingar – och det är de som räknas. Det behövs disciplin för att till exempel besöka en närstående som är sjuk i stället för att strunta i det. Det behövs disciplin för att ta hand om svaga människor, om barn och djur. Numera tänker jag att det också kan finnas disciplin i att tycka om sig själv lite grann, faktiskt. Disciplin är ett intressant begrepp, viljan att skriva, kärleken till poesin, betyder ingenting om jag inte förmår sitta vid det där bordet i vardagsrummet i många timmar och arbeta. I dikten ”Tårar skyddar ingen” visas hur komplicerad kärlek ändå är: Hur snabbt kan kärleken försvinna Blixtsnabbt – Om man bara förlitar sig på kärleken som en känsla kan den försvinna blixtsnabbt, och det är en hård erfarenhet. Ingen har frågat rakt ut om det tidigare, men i boken finns också skuggan av en annan kärlek som tog slut. DÅ DEMENS REDAN hade tillskansat sig så mycket av

hennes liv ville hon inte låta den ta över skrivandet, skrivandet skulle förbli hennes fristad. Hon skrev om något annat. Ändå förde hon anteckningar om sjukdomsförloppet ”för att stå ut med tillvaron”. I ett läge där livet var krångligt och förvirrat på mer än ett sätt samlade hon sina anteckningar i ett dokument som hon döpte till ”allt jag har”, eftersom det var hennes känsla. – Om det här, dessa sjukdomsanteckningar, verkligen är allt jag har måste jag göra något med det, kände jag. Så kom ”Rosor skador” till, en kärleksdikt som hon tillägnat sin mor och gjorde färdigt medan modern levde. – Hon var alltför sjuk, så jag trodde inte att hon skulle läsa boken, men jag ville visa henne en bok med hennes namn tryckt i. Jag ville glädja henne på det sätt jag kunde. Ett kanske lite fånigt sätt, men jag tänkte att hon skulle uppskatta det. Att bli en del av poesin som hon ändå på något sätt älskade. Men mamma dog en vecka innan boken kom från tryckeriet, så det blev inte så. Däremot hann hon läsa manuskriptet högt under moderns sista tid i sängen på demensboendet Strandgården. – Jag saknar Strandgården mycket och längtar tillbaka dit, konstigt nog. Ett viktigt rum i mitt liv har gått förlorat. Att läsa ur boken är svårt numera. Det kastar mig bakåt, in i en djup sorg och mot en kärlek vars ljus på ett sätt har slocknat, eftersom mamma är borta, eftersom jag inte längre befinner mig på den där platsen bland de dementa. Och just nu känns det viktigt för mig att också hitta en riktning framåt, in i något annat ljus som kanske kan finnas. Jag fyller 45 år i år och kan känna mig väldigt trött på mig själv, mitt mörker, min ständiga oro för katastrofer och förluster. – Förluster ingår i alla relationer; alla jag älskar ska dö, det är ett faktum, ett brutalt faktum. Jag har haft svårt att hantera det i mitt liv. Skogspromenader med hunden liksom ridlektioner

Jenny Tunedal nomi­ nerades förra året till Augustpriset för diktsamlingen ”Rosor skador”. I år är hon no­ minerad till Sveriges Radios lyrikpris.


att få pris. Jag vill ju att fler människor ska hitta boken. Sedan vore det roligt med pengar, de behövs för att leva. Emellertid är drivkraften en annan, att arbeta med språket. – I de lyckligaste stunderna sitter jag och betraktar språket, iakttar det språket kan göra. Språket vet mycket mer om livet än jag. Om jag är tillräckligt koncentrerad och samtidigt avslappnad kan jag få det att visa mig saker – samband, komplikationer – jag inte kände till. Det är fenomenalt när det händer, det liknar inget annat. JENNY TUNEDAL ARBETAR med språket också som över-

sättare. För tillfället är hon aktuell med den libanesiska författaren Etel Adnans ”I hjärtat av hjärtat av ett annat land” som hon översatt tillsammans med poeten Iman Mohammed. – Att översätta är en fantastisk möjlighet att skriva fast man inte skriver, man skriver någon annans ord. Det är också svårt, för man måste underkasta sig författarens diktat. Att vara i litteraturen är ett tillfälle att lämna sig själv. Det passar mig, för jag kan vara så otroligt trött på mig själv och på mitt snäva perspektiv på världen, känslan av att ha en mycket liten och begränsad hjärna som är instängd i min kropp och biografi. Litteratur ger mig möjlighet att koppla in mig i mångfacetterade och mycket större medvetanden. Återigen intar hon en funderande ställning och kastar ett öga på fönstret mot världen. – Det räcker med att titta genom fönstret för att se människor med andra ingångar till livet än mina. Jag är girig på andra erfarenheter, men jag är tyvärr samtidigt inte helt beredd på att gå ut och möta människor med allt vad det innebär av att ge av sin tid och sin bekvämlighet. Och kanske bli ifrågasatt, utmanad. Det är så klart mycket enklare att sitta här och läsa en roman om fattigdom än gå till Bredäng centrum och prata med de som ber om pengar utanför Hemköp. ÄVEN OM HON tillbringar mycket tid med litteratur och sig själv har hon goda vänner som betyder åtskilligt. Konflikter vantrivs hon med, men säger sig inte vara enbart konflikträdd. – Jag är nog en rätt sträng person, på gott och ont. Ofta önskar jag att jag inte vore det. Andra uppfattar mig ibland som sträng mot mig själv, men jag tänker mest på mig själv som en latmask, faktiskt. Ett litet leende skjuter upp och hänger kvar vid tal om framtida bokprojekt. – Jag ska försöka skriva en ny bok, det hoppas jag. Varje gång tänker jag att nästa bok blir ljusare och lyckligare. Så tänker jag även den här gången, säger Jenny Tunedal.«

>> Exklusivt ger själsro, bland annat eftersom djur inte fordrar yttre prestation utöver omvårdnad. ”ROSOR SKADOR” har rönt uppskattning och nomine-

rats till prestigefyllda Augustpriset 2017 liksom till Sveriges Radios lyrikpris i år. Vad skulle det betyda för henne om hon får priset? – Ett pris betyder att några kunniga personer har kunnat enas kring en bok, man kan inte fästa en enorm betydelse vid det. Men klart att jag skulle bli glad över

Namn Jenny Tunedal. Gör Poet, översättare och lärare på författarutbildningen litterär gestaltning vid Akademin Valand i Göteborg. Aktuell Med diktsamlingen ”Rosor skador” och översättningen av Etel Adnans” I hjärtat av hjärtat av ett annat land”. Ålder 44 år. Familj Syster och systerson. Bor Bredäng. Så varvar hon ner Rider och hundpromenerar i skogen. Så börjar en bra dag ”Exakt här (i köket), dricker kaffe och skriver. Tråkigt men sant.” N R 3 2 018 I MPU L S 17


TEATER » SÖRMLAND

Kö till bygdegå Nyanlända med sina språkvänner kom med buss från Flen för att gå på teater i Vadsbro Blacksta föreningsgård.

…när teatern gör hembesök Teatern kommer till dig! I ett unikt samarbete i Sörmland erbjuder Scenkonst Sörmland, Studieförbundet Vuxenskolan (SV) och Södermanlands Bygdegårdsdistrikt teaterupplevelser i alla delar av länet. TEXT MATS NILSSON FOTO SCENKONST SÖRMLAND

S

cenkonst Sörmland, som är en verksamhet i landstingets regi, ville nå ut till ännu fler med sina föreställningar. För att nå målet inleddes förra våren ett samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan (SV) Sörmland. Under våren fram till den 20 maj turnerar Scenkonst Sörmland med föreställningen ”Jag kommer härifrån” som bland annat spelas på bygdegårdar i länet. 18 IMPUL S NR 3 201 8

»


ården Skådespelarna och musikerna Jeff Lindström, Kim Persson, Ingela Schale Berghagen och Julia Frisberg från Scenkonst Sörmland ger järnet på scen i föreställningen ”Jag kommer härifrån”.

N R 3 2 018 I MPU L S 19


TEATER » SÖRMLAND Katarina Stenberg, verksamhetsutvecklare på SV Sörmland, säger: – Studieförbundet Vuxenskolan går in som arrangör och vår förhoppning är att fler använder sig av lyxen att få uppleva teater på hemmaplan. Bygdegårdsdistriktet Sörmland är ytterligare en samarbetspart i projektet 2018. – Vi ser fram emot att få vara en del i detta samarbete och bidra med bygdegårdarnas unika miljöer som inramning till Scenkonst Sörmlands teater i länet, säger Ulla Johanson, ordförande i Södermanlands Bygdegårdsdistrikt. Ulla Johanson känner väl till Studieförbundet Vuxenskolan som bygdegårdarna har samarbetat med sedan länge. Hon säger: – Jag tror att Södermanland är ett av de bygdegårdsdistrikt i Sverige som har bäst samarbete med SV. Vi jobbar hela tiden med SV som är vårt studieförbund.

tillsammans med en språkvän ska få möjlighet att gå på teater på en bygdegård och smaka traditionellt svenskt fika. Ja, vara en del av en existerande svensk kulturtradition, säger Katarina Stenberg. ÄVEN TILL FÖRESTÄLLNINGEN i Linders-

Katarina Stenberg.

Maria Weisby.

NÄR IMPULS BESÖKER Vadsbro Black-

sta föreningsgård utanför Flen ställer Ulla Johanson och hennes medhjälpare i ordning för en föreställning av ”Jag kommer härifrån”. Skådespelare och musiker är redan på plats. Parkeringen börjar fyllas av bilar denna söndagseftermiddag. Ulla Johanson, känd för att värna om svenska kakor och bakverk, vill gärna erbjuda något extra gott till kaffet eftersom det väntas en busslast med nyanlända som tillsammans med sina språkvänner ska se föreställningen. SV och Scenkonst Sörmland inleder en unik satsning för bättre etablering av nyanlända och ökad mångfald i Flens kommun. – Tanken är att personer som håller på att etablera sig i samhället

20 IMPUL S NR 3 201 8

Ulla Johanson är känd för att värna om svenska bak­ verk. I bygdegården, där hon är ordfö­ rande, blir det kakor och bullar till kaffet i teaterpausen.

borgs bygdegård bussades besökare från Flen. Katarina Stenberg: – Teater och musik är universellt, språkkunskaperna spelar inte så stor roll. En ny och spännande samverkan ger oss möjligheter att visa upp två bygdegårdar för en publikgrupp som hittills inte kommit på besök så ofta. – Genom teatern kan vi praktiskt slussa in människor i vårt samhälle. Jag hoppas att det kommer många nya besökare till teaterföreställningarna. På så sätt kan bygdegårdarna bidra till att olika grupper i samhället får mötas. MARIA WEISBY, SCENKONSTCHEF och konstnärlig ledare på Scenkonst Sörmland, håller med: – Kultur kan bidra till nya möten. Det är en del av vårt uppdrag som vi verkligen värnar om. Därför är vi stolta över att få delta i arbetet med att öka mångfalden på två av länets bygdegårdar. – Sörmland har få teaterscener och det är en utmaning för Scenkonst Sörmland att nå ut med teaterproduktioner till länets vuxenpublik. Genom att samarbeta med Studieförbundet Vuxenskolan, som har ett väl upparbetat kontaktnät i länet, och med bygdegårdsdistriktet Sörmland, hoppas vi att fler sörmlänningar får ta del av högkvalitativ teater. – Scenkonst Sörmlands uppdrag är att vara uppsökande och finnas i hela regionen. Då länets scener generellt är små, har vi anpassat våra produktioner till den förutsättningen. Intima spelplatser och fulla salonger är min förhoppning, säger Maria Weisby. – Enligt kultursamverkansmodellen och den årliga kulturplanen, som görs med utgångspunkt i de kulturpolitiska målen, ska Sörmlands regionala kultur möta människor i hela länet. Vårt uppdrag i Scenkonst Sörmland är att ge alla barn i åldrarna 5-15 år i Sörmland två scenkonstupplevelser per år. Vi har även uppdrag att konsertera i äldreomsorgen och att vända oss till allmänheten genom musikserier och offentliga föreställningar.«

Här är Scenkonst Sörmlands med­ arbetare som tur­ nerar med pjäsen ”Jag kommer här­ ifrån”: Jeff Lind­ ström (ryggen mot kameran), Julia Frisberg, Sofi Helleday, Emeli Jeremias, Ingela Schale Berghagen, Kim Persson och Åsa Karlberg. FOTO:

MICKE SANDSTRÖM


Att bjuda in nyanlända med respektive språkvän för att se och uppleva teater i bygdegården tycker Ulla Johanson blev lyckat. Här med några ur teaterensemblen, som strax ska ge en föreställning.

Teater >> ”Jag kommer härifrån” w Våren 2018 ger Scenkonst Sörmland teaterpjäsen ”Jag kommer härifrån” av dramatikern Anders Duus. I samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan Sörmland och Södermanlands Bygdegårdsdistrikt ges föreställningar från 7 april till 20 maj 2018 på bygdegårdar i Sörmland. w Scenkonst Sörmland har inlett samarbetet med Studieförbundet Vuxenskolan Sörmland och ambitionen är att spela angelägen, rolig och tankeväckande teater i intima miljöer, till exempel bygdegårdar. w Pjäsen är en mångtydig och ömsint historia som med humor, värme och igenkänning handlar om ursprung och tillhörighet. Pjäsen tar upp frågor om att flytta, bo kvar och hur platsen vi växer upp på påverkar och formar oss. w Konstnärlig ledare är Maria Weisby, tillika verksamhetsledare för Scenkonst Sörmland. N R 3 2 018 I MPU L S 21


LITTERATURTIPS

(Annonssida)

Släktforskning

Specialp ris för d ig

köper in

som iecirke ln

till stud

Rötterbokhandeln

!

Vad står det? En fråga som ofta dyker upp för både nybörjare och mer erfarna släktforskare är ”Vad står det?”. Hur gör man för att lära sig läsa den gamla handstilen? Svaret på detta och många andra frågor hittar man i handboken om handskriftsläsning.

Sveriges dödbok 7 (förhandsversion) Du har väl inte missat Sveriges dödbok 7 (förhandsversion) som innehåller 11.3 miljoner poster uppgifter om avlidna i Sverige från 1860-2016. För perioden 1860-1900 finns två tredjedelar av det totala materialet med. Resterande årtalen 1901-2016 är komplett. Dödboken finns att köpa som DVD-skiva eller USB-minne och fungerar på PC och MAC datorer.

1900-talet liten släktforskarguide Att släktforska på sina 1900-talsanor är inte alldeles enkelt. Hur gör man när man är framme i nutid och källorna är omgärdade av sekretess? Denna lilla släktforskarguide för 1900-talet ger dig en rad tips och förslag på källor, som du kanske inte tänkt på. Så som äktenskapsregister, förlossningsjournaler och olika databaser.

Erbjudande vid prenumeration

Just n u!

Självklart vill du också läsa Sveriges ledande tidning om släktforskning! Smarta tips, spännande nyheter och reportage som hjälper dig att komma dina anor in på livet. Beställer du via nätet får du en tygpåse på köpet. Beställ här: https://www.genealogi.se/shf-erbj

Fler skivor, böcker och hjälpmedel hittar du i Rötterbokhandeln, Sveriges Släktforskarförbunds nätbokhandel. Köper du in till ett bibliotek eller studiecirkel? – Då handlar du till specialpris! Kontakta Rötterbokhandeln för prisuppgift och beställning: e-post: bokhandeln@genealogi.se tel: 08 - 4407550. Välkommen in i Rötterbokhandeln: www.rotterbokhandeln.se 22 IMPUL S

L I T T ERAT URT I PS NR 3 2 108


LITTERATURTIPS

(Annonssida)

Jakt

JÄGARSKOLAN

– Det kompletta bokpaketet för Jägarexamen

• Lättläst och illustrativ huvudbok • Ljudbok till huvudboken • Studiehandledning med över 450 frågor och svar • Jaktlagstiftningen i berättande form

Pris: 745 kr

Beställ Jägarskolan i Jägareförbundets butik www.jagareforbundet.se

Franska

Génial

Génial 1–4 är en serie i franska med samma struktur som den spanska serien Caminando. Upplägget är populärt hos studieförbund eftersom inspirerande texter och övningar hjälper vuxna elever att kommunicera på ett nytt språk. Levnadsvillkor, traditioner och kulturella företeelser i den fransktalande världen skildras genom möten med autentiska personer. Läsaren får ta del av olika L ITTERATURT IPS NR 3 2 1 0 8

Spanska texttyper såsom faktatexter, dikter, sångtexter, dialoger och intervjuer. Nivå: A1- till B1+. Franska 1–4. ISBN 9789127414976 Génial 1, nybörjare till A1+ ISBN 9789127414983 Génial 2, A2- till A2+ ISBN 9789127414990 Génial 3, A2+ till B1ISBN 9789127415003 Génial 4, B1- till B1+ Natur & Kultur

Caminando

Ny upplaga! Caminando är vårt populära läromedel i spanska. I böckerna besöker vi spansktalande länder och studerar språk, kultur och historia på ett insiktsfullt och nyanserat sätt. Svårighetsgraden ökar successivt genom respektive bok samt för varje ny nivå genom längre och svårare texter samt mer krävande övningar. Böckerna finns även interaktiva där du

bland annat kan lyssna på böckerna och göra interaktiva webbövningar. Nivå: A1 till B2-. Spanska 1–5. ISBN 9789127437142 Caminando 1, nybörjare till A1+ ISBN 9789127438279 Caminando 2, A2- till A2+ ISBN 9789127445420 Caminando 3, A2+ till B1ISBN 9789127406957 Caminando 4 (3:e upplagan), B1- till B1+ ISBN 9789127433076 Caminando 5, B1+ till B2Natur & Kultur

I MPU L S 23


LITTERATURTIPS Italienska

(Annonssida)

Svenska för invandrare

Mål Ciao!

Ciao består av två allt-i-ett-böcker där många italienare medverkar, vilket ger garanterad autenticitet. Böckerna innehåller även minigrammatik, uttalsavsnitt, facit och ordlistor. Nivå: A1- till A2+. Italienska 1–2. ISBN 9789127416352 Ciao 1, nybörjare till A1+ ISBN 9789127416376 Ciao 2, A2- till A2+ Natur & Kultur

Svenska

Fixa svenskan

En tydlig struktur med mönstertexter och övningsuppgifter gör ”Fixa svenskan” till ett läromedel som passar utmärkt för både klassrums- och distanskurser. Köp hela paketet eller boken som passar just din studiecirkel. ISBN 9789127435346 Fixa grammatiken – ord, fras och sats ISBN 9789127442122 Fixa genren (andra upplagan) – läsa och skriva i genrer ISBN 9789127435353 Fixa litteraturen 1 – motiv, stildrag och berättarteknik ISBN 9789127435360 Fixa litteraturen 2 – relationen mellan skönlitteratur och samhällsutveckling och litteraturvetenskaplig analys ISBN 9789127435377 Fixa språket 1– språklig variation och attityder ISBN 9789127435384 Fixa språket 2 – språkförhållanden, språkförändring och språkhistoria Natur & Kultur 24 IMPUL S BOK KATA LOG

Framåt

Svenska som andraspråk för analfabeter och kortutbildade Reviderade ”Framåt” är en serie böcker. Framåt A (A1–/A1) är för nyanlända analfabeter och kortutbildade och består av tre elevböcker: A1, A2 och A3. Till varje elevbok hör en ovärderlig lärarhandledning med en mängd pedagogiskt och användbart digitalt och tryckt material till varje sida i elevböckerna. Framåt B och C (A1/A2 & A2/A2+) är för vuxna med kort skolbakgrund. På nok.se/framat finns gratis extramaterial (till exempel hörövningar, Powerpointgenomgångar och inlästa texter). Inloggningskod för extramaterialet hittas i boken och i lärarhandledningen. Läs mer och se fler komponenter i serien på nok.se/framat. ISBN 9789127433090 Framåt A Elevbok 1 ISBN 9789127433106 Framåt A Elevbok 2 ISBN 9789127433113 Framåt A Elevbok 3 ISBN 9789127444171 Framåt A Lärarhandledning 1 ISBN 9789127433137 Framåt B Textbok ISBN 9789127433144 Framåt B Övningsbok ISBN 9789127445673 Framåt B Lärarhandledning inklusive pdf:er, webb och ljudfiler ISBN 9789127433168 Framåt C Textbok (utkkommer augusti 2016) ISBN 9789127436114 Framåt C Lärarhandledning inklusive pdf:er, webb och ljudfiler (utkommer december 2016) ISBN 9789127433175 Framåt C Övningsbok (utkommer augusti 2016) Natur & Kultur

Reviderade ”Mål” har ett lugnt tempo och en tydlig progression för elever med kort studiebakgrund. I ”Mål” lär sig eleverna ord och texttyper som de kan använda direkt i sin vardag. Dialoger med vardagsfraser följs upp av hörövningar och uttalsövningar. Eleverna får träna alla färdigheter och möta verklighetsanpassade situationer. På nok.se/mal finns gratis extramaterial (till exempel hörövningar, filmer och inlästa texter). Inloggningskod för extramaterialet hittas i boken. ”Mål” finns som två böcker för nivå A1 till A2+ (sfi kurs B och C). Provläs på nok.se/mal. ISBN 9789127425613 Mål 1 Lärobok inkl ljudfiler ISBN 9789127429581 Mål 2 Lärobok inkl ljudfiler Natur & Kultur

Rivstart

Svenska som andraspråk för studievana Med reviderade ”Rivstarts” tydliga struktur och varierade övningar lär sig dina elever svenska snabbt. Rivstart tar upp många varierade texttyper och övningar och pedagogiken och arbetsgången är lätt att förstå och följa med i. Uttalsträning vävs in i kapitlen och längst bak i boken finns vidare ett avsnitt om uttal där eleven kan lyssna och öva själv. Här finns även en minigrammatik. På nok.se/rivstart finns gratis extra­material (till exempel webbövningar och inlästa texter). Inloggningskod för extramaterialet hittas i boken. Rivstart finns för nivå A1+A2 och nivå B1+B2. Provläs på nok.se/rivstart. ISBN 9789127434202 A1+A2 Textbok ISBN 9789127434233 B1+B2 Textbok Natur & Kultur

Skrivnyckeln

”Skrivnyckeln” är en ny grammatik­ metod för att rätta, bedöma och utveckla elevers texter. Läromedlet är riktat till nyanlända elever som är i början av sin språkutveckling. Upplägg, urval och metod bygger på den senaste forskningen inom svenska som andraspråk. ”Skrivnyckeln” är ett komplement till andra läromedel och underlättar individualisering av undervisningen genom att ge enkla förklaringar av grammatiken. Skrivnyckeln är uppdelad i två delar: att rätta och förstå samt att utveckla skrivandet utifrån en bedömning som sker automatiskt. Läs mer på nok.se/skrivnyckeln. ISBN 9789127445406 Elevhäfte ISBN 9789127445413 Lärarhandledning, pdf Natur & Kultur A N N O NSB I LAGA NR 3 2 108


LITTERATURTIPS

(Annonssida)

Pedagogik

Autism och ADHD i skolan

Handbok i tydliggörande pedagogik Författarna förklarar elevernas ojämna förmågor och svårigheter, hur de kan upptäckas i skolan och hur tydliggörande pedagogik kan anpassa undervisningen och skoldagen. Med tydliggörande pedagogik blir skolan begriplig, hanterbar och meningsfull. Med enkla tekniker kan du kompensera för nedsatta funktionsförmågor och dra nytta av elevernas styrkor, så att eleverna når kunskapsmålen. Boken är en praktisk handbok för alla inom skolans värld, främst från förskoleklass till årskurs 9. Boken är skriven av Anna Sjölund, Cajsa Jahn, Ann Lindgren, Malin Reuterswärd. ISBN 9789127819047 Natur & Kultur

Psykologi

Klassrumspsykologi

Från teori till praktik Psykologisk forskning har traditionellt sett inte haft en naturlig plats inom utbildningsvetenskapen. Boken Klassrumspsykologi vill ändra på det. Lärare har stor hjälp av psykologi vid just undervisning. Med avstamp i forskning och praktisk klassrumserfarenhet går David Didau och Nick Rose igenom ett antal rubriker som alla resonerar kring för läraren välkända begrepp, till exempel arbetsminne, feedback, bedömning, förväntningar och målsättning – utifrån psykologiskateorier och strategier. Psykologisk kunskap görs därmed konkret och tillgänglig, och boken blir ett handfast undervisningsstöd. ISBN 9789127822597 Natur & Kultur

iGen – Smartphonegenerationen

Mer liv, mindre oro

Hur mår de? Vad tänker de? Vad vill de? Smartphone-generationen, av författaren döpt till iGen, är den grupp ungdomar och barn som är födda 1995–2012. Den skiljer sig från tidigare generationer på flera sätt. Den kanske viktigaste skillnaden av alla är att de har en väsentligt sämre psykisk hälsa än tidigare generationer. Så gott som alla i den här generationen har vuxit upp och lever med en smartphone. Författarens hypotes är att det är detta som påverkar de ungas mentala hälsa – och sociala medier pekas ut som den stora boven. Boken är skriven av Jean M Twenge och Sven Bremberg. ISBN 9789127823228 Natur & Kultur

Med nyfikenhet, närvaro och acceptans Rädsla, oro och ångest kan begränsa livet till en kamp. Två världsledande forskare visar hur du steg för steg kan närma dig det liv du vill leva istället för att fly från eller kämpa emot svåra känslor. Intalade mindfulnessövningar på bokens hemsida ger stöd mot ökad självkännedom och ett vidgat liv. Författarna vänder sig till dig som vill ha ut mer av livet men har fastnat i rädsla, oro och obeslutsamhet. Metoder och kunskap inom KBT, ACT och mindfulness har forskning visat ge effektiv hjälp vid ångestproblem. Boken är skriven av Susan M Orsillo, Lizabeth Roemer. ISBN 9789127818774 Natur & Kultur

Förlag/distributör Beteendeproblem i förskolan

Om lågaffektivt bemötande Konflikter och beteendeproblem är ofta vardag i förskolan. I boken visas hur personalen kan tänka och agera i mötet med barnen i en mängd utmanande situationer. Metoderna utgår från förhållningssättet låg­ effektivt bemötande - bland annat om att anpassa krav samt hantera konflikter och fysiskt våld. Författarna använder exempel från förskolans vardag. Boken innehåller strategier för att hantera situationer där handlingsplaner kopplas till beskrivningen i avsnitten samt rikliga exempel på ytterligare läsning. Boken är skriven av Bo Elvén Hejlskov, David Edfelt. ISBN 9789127822153 Natur & Kultur L ITTERATURT IPS NR 3 2 1 0 8

Transspråkande

I praktik och teori I de flesta klassrum har vi i dag en rik språklig mångfald. I den här boken får vi veta hur vi kan ta tillvara på den för att på bästa sätt gynna lärandet och identitetsutvecklingen hos våra flerspråkiga elever så att de framstår som kompetenta och därmed får en likvärdig möjlighet att nå skolframgång. Med sin djupa kunskap inom transspråkande guidar oss Gudrun Svensson genom grundläggande internationell forskning till en praktik utformad efter svenska förhållanden. Boken vänder sig till dig som är lärare eller blivande lärare och vill ta tillvara på dina flerspråkiga elevers erfarenheter och språkliga potential. ISBN 9789127818200 Natur & Kultur

Svenska Jägareförbundet Köp via www.jagareforbundet.se Sveriges Släktforskarförbund 08-440 75 50 info@genealogi.se Natur & Kultur 08-453 86 00 info@nok.se

Vi hjälper fler än 1700 musikgrupper att göra det som de älskar! REPLOKALERINSPELNINGMUSIKUTRUSTNINGSPELNINGARKURSERMARKNADSFÖRING

www.thetube.se I MPU L S 25


PSYKISK HÄLSA » SENIORER

Här ska seniorer må bättre på gamla dar Vad händer med oss och våra tankar när vi blir äldre, slutat jobba, kanske mist en anhörig och måste flytta till ett äldreboende? SV Västmanland ligger i framkant när det gäller kunskap om existentiell hälsa. I höst startar samtalsgrupper för seniorer där man får möjlighet till nyorientering och kanske mer inspiration i vardagslivet. TEXT OCH FOTO MATS NILSSON

D

et handlar om att öka livsglädje och livsmod, områden som nära anknyter till existentiell och psykisk hälsa. Det är ett område där Sverige har halkat efter andra länder. WHO – Världshälsoorganisationen – gör regelbundet undersökningar i flera länder. Förutom psykisk, fysisk och social status frågas alltid efter ”spirit health”, som på svenska fått namnet existentiell hälsa. – Det intressanta är, berättar Lena Bergquist, projektledare och metodutvecklare, att de som svarar positivt på frågan om existentiell hälsa också har mer positiva svar på frågorna inom de tre andra områdena. Den som finner sitt liv meningsfullt mår helt enkelt bättre.

26 IMPUL S NR 3 20 1 8

– Det är inte normalt att må dåligt när man blir äldre. Samhället erbjuder för lite förebyggande vård och omsorg i form av till exempel samtal. Ingen ska behöva gilla läget om man inte mår bra. När livet förändras behövs det kanske någon eller några att prata med, att dela sina erfarenheter med, för att få stöd i vardagen. SV VÄSTMANLAND GENOMFÖR samtals-

Leena, Hans, BrittMari och Sven-Erik är pensionärer – se­ niorer – med gedigen bakgrund inom vård och hälsa. De är anställda som sam­ talsgruppsledare och metodutvecklare i projektet. Lena (i mitten) är projekt­ ledare.

grupper för seniorer tillsammans med SPF Seniorerna och är en del i ett Arvsfondsprojekt i samverkan mellan region, kommun och ideella organisationer. De första samtalsgrupperna ska komma igång i höst. Just nu pågår fyra pilotgrupper på tre olika orter i Västmanland – Sala, Surahammar och Västerås – samt Uppsala, där en av samtalsledarna bor.

Förutom Lena Bergquist som projektledare ingår fyra seniorer i projektgruppen. De deltar i metodutvecklingen och ska leda samtalen i pilotgrupperna. Tillsammans har de en gedigen samlad kunskap om vård och hälsa för äldre. Efter utvärderingen av vad deltagarna i pilotgrupperna upplevde före och efter samtalen ska fler samtalsledare utbildas. Den utbildningen börjar i september. Redan den 29 augusti håller projektgruppen en konferens i Västerås om Livsmod och livsglädje för seniorer, med existentiell och psykisk hälsa som tema. HANS DAHLMAN, EN av metodutveck-

larna och samtalsledarna, har arbetat med folkhälsorelaterade frågor sedan 1975. Han säger: – Det är bland annat folkbildningens ansvar att erbjuda seniorer verksamhet som stärker den existentiella hälsan, att ta hand om äldre och ge dem en mening med livet. Det är frågor vi inte kan lasta över på vård och omsorg men folkbildningen behöver samverka med regioner och kommuner för att det ska bli hållbart. Förutom Lena Bergquist och Hans Dahlman ingår Sven-Erik Henriksson, Leena Eklund och Britt-Mari Ligne Carlsson som samtalsledare och metodutvecklare i projektet. Sven-Erik Henriksson har jobbat i vård och omsorg i 45 år både som chef och utvecklare inom äldreomsorgen. Leena Eklund är apotekare och har jobbat med friskvårdsfrågor och har deltagit tidigare i SV-


projekt. Britt-Mari Ligne Carlsson är distriktssköterska i botten och har 50 års erfarenhet av äldrevård som utvecklare och projektledare. TILL HJÄLP I samtalsgrupperna an-

vänds samtalskorten om existentiell hälsa för att få igång samtalen om åtta olika livsteman. Samtalskorten om existentiell hälsa har utvecklats av Lena Bergquist och Cecilia Meldner efter WHOs folkhäsoundersökningar. Cecilia Meldner har skrivit en doktorsavhandling om hur tillit och goda sammanhang stärker en persons möjligheter att leva ett bra liv. – Samtalen handlar om vad vi längtar efter och vad vi hoppas på. Vi undersöker var i livet vi står och åt vilket håll vi vill gå, säger Lena Bergquist. En person som på äldre dagar inte mår bra kan bli nedstämd och i värsta fall hamna i en depression. En

senior om dagen tar livet av sig. De konferenser om existentiell och psykisk hälsa som SV Västmanland tidigare har anordnat har dragit fulla hus. Intresset för existentiella frågor är stort och inte bara hos äldre. Vården för äldre behöver bli bättre – det är hög tid att se personen bakom patienten – och anpassa vård och omsorg efter behov. Läkare och apotek kan tillhandahålla själsliga plåster i form av diverse mediciner. Men i livets gränssituationer när vi måste lämna

Sven-Erik Henriks­ son, Leena Eklund och Lena Bergquist, som bakom sig har Hans Dahlman och till höger Britt-Mari Ligne Carlsson. FOTO: LENA OLOFSSON

det som varit och se framåt hjälper sällan piller. Då hjälper det bäst att ha någon att samtala med, det hjälper till att se framåt. Samtal är en bristvara. DET ÄR NÅGRA synpunkter från de

fem personerna i projektet. Lena Bergquist sammanfattar: Tankar om livet finns hos nästan alla men det är inget vi pratar om. Vi är lite rädda för att ta upp frågorna. Om någon känner att det är meningslöst att leva hjälper inte mediciner.«

Arvsfondsprojekt >> Tillsammans för psykisk hälsa – seniorer Samverkan mellan folkbildning, region/landsting, kommun och ideella organisationer för att öka seniorers existentiella och psykiska hälsa. Psykisk och existentiell ohälsa kostar cirka 70 miljarder per år i

Sverige, förutom lidande för de drabbade. Cirka 46 procent av sjukfallen i Sverige handlar om psykisk och existentiell ohälsa i dag, vanligast är stressrelaterade sjukdomar.

Missbruket ökar bland seniorer, främst bland kvinnor. En senior (över 65 år) per dag tar livet av sig, de flesta är män. Cirka 20 procent av seniorerna lider av existentiell och psykisk ohälsa. N R 3 2 018 I MPU L S 27


SV » BLOGG

En vanlig dag med SV Annika Westh, ordförande i SV Göteborg, har en egen blogg. Läs här hur hon upplever en dag i SV Göteborg. BLOGGTEXT ANNIKA WESTH

Torsdagen den 15 mars spenderade jag tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan (SV) i Göteborg. Jag är ordförande där och det är viktigt att göra verksamhetsbesök ibland, för att kunna veta hur vardagen ser ut och vad som görs. Förutom några lektioner i sfi (svenska för invandrare) var jag och min vice ordförande Karin Östring Bergman med på ett klassråd med information om årets satsning på kunskap inför valet för dem som står långt ifrån det. Hur går det till på en Sfi-lektion? Jo, skickliga lärare varvar grammatik med samtal om Sverige och samtal med eleverna om deras liv. Att få berätta sin historia och samtidigt jämföra den med andras är en viktig del av undervisningen.

inte bo i Sverige om man inte vet vem han var”, sa läraren. Några av eleverna hade hört talas om honom och andra inte. När det framkom att han var en känd politiker, fick man delge sin egen syn på politiker. ”De jobbar aldrig”, sa någon, vilket följdes av många skratt. I grupparbeten i en annan klass fick eleverna berätta för varandra vad de hade jobbat med i sina hemländer. Dessa arbetsuppgifter jämfördes med hur det var i Sverige. I den lilla gruppen som jag satt med i kom tre personer från Syrien, en från Eritrea och en från Afghanistan. En del talade svenska bra och andra kunde knappt några ord alls. Då får man gestikulera och treva sig fram med andra ord som någon kanske förstår och kan hjälpa till att översätta.

PÅ EN LEKTION läste man en text som handlade om Olof Palme. ”Man kan

ATT DET ÄR valår i år är i alla fall mitt fokus. Men så ser det inte ut för alla.

28 IMPUL S NR 3 20 1 8

Vi vet att några grupper står utanför deltagande i vårt demokratiska samhälle. Det är personer med intellektuella funktionsnedsättningar och utrikes födda. SV jobbar för att nå dem. För andra valet i rad lanserar vi ett material som heter Mitt Val. Under sju träffar kommer flera mindre grupper att ha en studiecirkel om vilka partier som finns, vad de står för och hur vår demokrati är organiserad. Sedan återstår att ta sig till en valurna och göra sitt val. Materialet passar även bra förmånga utrikes födda som oftast inte har en aning om hur de ska bära sig åt. Göteborgs kommun har tecknat sig för sju cirklar med oss och den är även med och finansierar projektet. Gymnasiesärskolan vill också delta. Vi är duktiga på sånt, här i SV och vi har kapacitet för arbetet. Vi hoppas även att UCI, Utbildningscenter för integration, som samarbetar med oss också ska hänga på.


”SV ligger mig varmt om hjärtat” – Jag började blogga när jag bestämt mig för att kandidera till riksdagen. Jag vill att alla ska veta vem jag är och vad jag tycker. Det säger Annika Westh (L), den bloggande ordföranden i Studieförbundet Vuxenskolan (SV) Göteborg.

Men jag ska säga att jag träffar så många etablerade svenskarsom inte heller vet hur valet går till. Hur man hamnar på en lista, var beslut fattas i kommunen eller vad ideologierna står för. Därför vill jag att demokratiska bli ett eget ämne på gymnasiet. Jag jobbar även aktivt för att sänka trösklarna till ett politiskt parti. Den som känner sig delaktig i samhället tar ansvar. I OCH MED att SV jobbar med nyanlän-

da från andra kulturer, kommer de i kontakt med mycket hederskulturer. Hur jobbar man med demokrati och jämställdhet då? Ett vanligt misstag är att vi direkt ska börja berätta för dem hur det ska vara gällande jämställdhet. Ett ovanifrånperspektiv. Då går samarbetet ofta i baklås, eftersom de kanske aldrig tänkt tanken tidigare om hur man lever i Sverige. Jag tycker att burka är ett uttryck

för kvinnoförtryck. Men – den som bär burka kanske aldrig har tänkt i de banorna överhuvudtaget tidigare. De ser det bara som något som hör till deras roll. De kanske även ser sig som en del av ett kollektiv – och inte som en individ som vill göra något annat. Nu håller SV på att ta fram ett material hur arbeta med detta. DE BÖRJAR MED att läsa en berättelse

om hur en kvinnas dag kunde se ut i Sverige på 1800-talet. Utan att berätta var och när historien utspelar sig. Sedan får kvinnorna gissa var och när det utspelar sig. De gissar att det handlar om landsbygden i Afghanistan. När de sedan får höra att de handlar om Sverige, kan samtalet om hur Sverige tagit sig från det här tillståndet till hur det ser ut idag, ta sin början. Annika Westh

ORDFÖRANDE SV GÖTEBORG/ÖCKERÖ

Om Mitt val, SVs projekt för att få fler att rösta, skri­ ver Annika Westh i sin blogg: ”Göte­ borgs kommun har tecknat sig för sju cirklar med oss och den är även med och finansierar pro­ jektet. Gymnasies­ ärskolan vill också delta. Vi är duktiga på sånt här i SV.”

Annika Westh började blogga 2016. Hennes blogg handlar främst om ämnen som intresserar henne, till exempel aktuella händelser inom religion, politik, skola och ideologi. Hon är gymnasielärare och undervisar i samhällskunskap, historia och religion. I år blev det endast undervisning i sociologi, eftersom hon har fullt upp: ordförande i SV Göteborg och Öckerö fastigheter AB, samt för Liberalerna Öckerö och ersättare i socialnämnden. Ett uppdrag i regionstyrelsen för SV lämnade hon nyligen. – Jag har alltid varit en skrivande person och det är genom att skriva som jag kan sortera mina tankar och bli klar över vad jag tycker. Hon varit politiskt aktiv i hela sitt liv och brunnit för demokratifrågor och att fler ska engagera sig i samhällsfrågor. Annika Westh säger: – SV ligger mig varmt om hjärtat. Att vi riktar oss mot grupper som står längre från demokratiska beslutsprocesser är något som är viktigt. Demokratiutredningen som kom för lite mer än två år sedan tog upp att vi måste jobba aktivt för att få med kvinnor, utrikes födda, personer med funktionsnedsättning och unga. Detta jobbar vi för.«

Annika Westh. N R 3 2 018 I MPU L S 29


Puls

IMPULS DEBATT- OCH INSÄNDARSIDOR

En landsbygdspolitik POLITIKERNA MÅSTE SKAPA MÖJLIGHETER SÅ ATT EN BALANS MELLAN LAND OCH STAD BILDAS, SKRIVER ÅSE CLASSON OCH STAFFAN NILSSON, ORDFÖRANDEN I HELA SVERIGE SKA LEVA.

DET ÄR INTE säkert att lösning-

anser är mest prioriterade är: lokalt inflytande, kultur, digitalisering och service. Låt oss beskriva vad vi menar med detta.

arna på landsbygden ska se ut som i staden/tätorten, utan de bör anpassas efter de lokala förutsättningarna och behoven. Vi tycker att landsbygden måste få finnas på sina egna villkor helt enkelt. Riksorganisationen Hela Sverige ska leva arrangerar vart annat år landsbygdsriksdagen. Där möts landsbygdsbor, föreningar och beslutsfattare för att diskutera aktuella landsbygdsfrågor. Genom dessa möten har vi identifierat många obalanser mellan landsbygd och stad, och vi har kunnat arbeta fram tydliga förslag på hur balans ska kunna uppnås. De frågor som vår rörelse

DET LOKALA INFLYTANDET och engagemanget är avgörande för att det demokratiska samhället ska fungera. Det syntes inte minst under den stora flyktingkrisen där civilsamhället både på landsbygden och i städer tog ett stort ansvar. På landsbygden finns många kreativa människor som engagerar sig i föreningar, startar företag och som också vill vara med och bidra till att samhället utvecklas. Det är viktigt att politiken skapar möjligheter så att dessa människor känner sig inkluderade i kommunens utvecklingsprocess. Detta för att

VÅRT MÅL ÄR mycket enkelt:

w Att polisen kommer när man

balans mellan land och stad. Balans har vi uppnått när det finns lika goda utvecklingsmöjligheter på landsbygderna och i städerna. Det handlar inte om några märkliga saker, utan om sådant som borde vara självklart för invånare överallt i Sverige: w Att det är nära till mataffären, bankomaten och apoteket. Att det finns skola, förskola och sjukvård på nära håll. w Att affärsägaren kan sätta in dagens kontanter på ett säkert ställe. w Att entreprenören och företaget har tillgång till en bank som känner de lokala förhållandena och som då kan göra en rättvis lånebedömning. w Att det finns bredband och telefoni, fungerande vägar, kollektivtrafik och mackar.

ringer, liksom ambulans och brandkår.

På landsbygden finns många kreativa människor som engagerar sig i föreningar, startar företag och som vill vara med och bidra till att samhället utvecklas. Det är viktigt att politiken skapar möjligheter så att dessa människor känner sig inkluderade i kommunens ut­ vecklingsprocess, skriver Hela Sverige ska leva. FOTO: ISTOCKPHOTO

30 IMPUL S NR 3 201 4

säkerställa långsiktigt hållbar utveckling. Det behövs politiker och tjänstemän i kommun och landsting som tillvaratar och stöttar bygdernas framtidsvisioner. Ge lokalsamhällen större inflytande över beslutandeprocesser, till exempel genom kommundelsnämnder, medborgarbudgetar, lokala utvecklingsplaner, lokala råd för förvaltning av naturresurser och kommunbygderåd. KULTUR ÄR EN viktig del i sam-

hället och skapar förutsättningar för gemenskap, identitet, dialog och framtidstro. De kulturpolitiska målen slår fast att kulturen ska vara tillgänglig i hela landet, men enligt myndigheten för kulturanalys når politiken inte målen i dag. Med tanke på att 44 procent av statens kulturbudget går till


Redaktör: Mats Nilsson // 08-587 686 39 Skriv till: impuls@sv.se eller Impuls, Box 30083, 104 25 Stockholm Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i artiklar

för ett land i balans Stockholms län är detta inte så konstigt. Tack vare insatser från civilsamhället med studieförbunden i spetsen för att organisera kulturaktiviteter kompenseras den ojämna fördelningen. Studieförbunden organiserar 375 000 kulturprogram varje år, och Folkets hus och parker, hembygdsföreningarna och bygdegårdarna ställer upp med arenor och som arrangörer – och därför råder det ingen brist på kultur i resten av landet. DET FINNS EN obalans i kultur-

satsningar på alla nivåer, där regionernas centrum tenderar att få mer av medlen. Även här är det lokala föreningar och studieförbund som kompenserar obalansen – med ett kulturutbud som drar stor publik.

Vi uppmanar därför politiker att stärka civilsamhället så fler kulturaktiviteter kan genomföras i hela landet. Regeringen måste även komma till rätta med fördelningen av medel till kulturen.

knapptryck – men då måste också paket kunna skickas och tas emot. Med tillgång till service är det lätt att leva och bo i en bygd, men tyvärr är grundförutsättningarna hotade eller saknas helt på många platser i Sverige idag.

MÖJLIGHET ATT VARA uppkopp-

lad på nätet är i dag en viktig förutsättning för att kunna leva i hela Sverige. Digitala tjänster och möjligheter utvecklas snabbt och alla ska kunna ta del av detta. En viktig del i det är att nå regeringens bredbandsmål där 100 procent av befolkningen ska ha tillgång till uppkoppling senast år 2025. Här krävs samarbete och att vi satsar resurser på utbyggnaden och arbetar på att undanröja hinder för detta. I dag har vi tillgång till hela världsmarknaden genom ett

VI UPPMANAR beslutsfattare att skapa förutsättningar för servicesamverkan och se till att det finns drivmedel, livsmedel, post-, bank- och betaltjänster. Beakta geografiska förutsättningar när resurser för service ska fördelas. Polis, räddningstjänst och ambulans ska finnas i alla kommuner. Se till att det finns en grundläggande välfärd i hela landet och undanröj hinder som försvårar lösningar på landsbygden. Under lång tid har vi sett en centralisering och prioritering

av Sveriges städer. Det har medfört att det har uppstått en obalans mellan land och stad där förutsättningarna för arbete, välfärd, service och kultur är långt ifrån jämställda. Om regeringen genomför alla 75 förslag som togs fram av den parlamentariska landsbygdsutredningen och dessutom börjar landsbygdssäkra sina beslut – då är vi på god väg mot ett land i balans. Åse Classon Staffan Nilsson ORDFÖRANDEN, RIKSORGANISATIONEN HELA SVERIGE SKA LEVA

N R 3 2 018 I MPU L S 31


MAD

Träffa någon du inte har sett på länge. Kommer du ihåg henne? Hon som busade och skrattade högt. Som engagerade sig i saker så intensivt att hon glömde tid och rum. Våra studiecirklar har förmågan att väcka gamla drömmar och intressen och ge dem nytt liv. Hos oss hittar du cirklar i fler än 200 olika ämnen som kan leda till spännande insikter. Är det ingen som passar? Starta en egen cirkel. I vad du vill. Var du vill. Vi finns på fler platser än något annat studieförbund. Välkommen till sv.se


SV OCH OMVÄRLDEN » NOTERAT

20 miljoner extra till nyanlända

Folkbildningen för integration får ökat stöd i vårbudgeten I regeringens vårbudget ökar anslaget till folkbildningen för särskilda insatser för asylsökande och nyanländas etablering. VÅRBUDGETEN. För

att regeringens satsning ”Svenska från dag ett” ska kunna nå fler deltagare och erbjuda deltagare mer omfattande verksamhet förstärks anslaget för folkbildningsinsatser för asylsökande och vissa nyanlända invandrare. Det blir 20 miljoner kronor mer jämfört med vad som aviserades i budgetpropositionen

för 2018. Det betyder 190 miljoner kronor 2018, vilket är 15 miljoner mer än anslaget för 2017. Anslaget är beräknat till 151 miljoner kronor 2019. Regeringen föreslår att studieförbundens satsning på uppsökande och motiverande insatser riktad till utrikes födda kvinnor utökas med 10 miljoner kronor. Detta för att för att fler kvinnor ska kunna nås. Det innebär att det totala anslaget för 2018 är 40 miljoner kronor. Under 2019–2020 tillförs 50 miljoner kronor per år.

ÖVRIGA STÖRRE SATSNINGAR i

regeringens vårbudget inom kultur, civilsamhälle och etablering är bland annnat: w Ytterligare 50 miljoner avsätts till de ideella tjej- och kvinnojourerna w 50 miljoner kronor avsätts för att öka öppettider och kvalitet vid fritidsgårdar och öppen fritidsverksamhet w Anslaget Statligt stöd till vuxenutbildning ökas med 110 miljoner kronor för att fler vuxna i behov av utbildning ska påbörja vuxenutbildning samt för

kvalitetshöjande insatser inom svenska för invandrare w Arbetsförmedlingen och Statens skolverk får i uppdrag att samverka för att få fler arbetssökande att övergå till utbildning och tillförs 7,5 miljoner kronor w För att möjliggöra en utökning av läsfrämjande insatser och inköp av litteratur vid förskolor tillförs 50 miljoner kronor till anslaget Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter Källa: Studieförbunden

Bli en demokratiambassadör! Studieförbundet Vuxenskolan (SV) letar efter demokratiambassadörer. VALET. Tillsammans med Kvin-

nolobbyn vill SV bidra till att öka valdeltagandet hos utrikes födda kvinnor och ta tillvara deras samhällsengagemang. SV vill verka för att utrikes födda kvinnor ska få större makt att forma samhället och sina egna liv. Därför söks kvinnor och tjejer främst i Stockholm, Malmö och Göteborg men även i andra delar av landet. En demokratiambassadör ska sprida information och vara engagerad i att fler utrikesfödda kvinnor ska göra sina röster hörda i valet den 9 september. UPPGIFTERNA FÖR EN demokrati-

ambassadör blir att: w Delta i utbildning om demokrati, jämställdhet och valet w Genomföra en informationsaktivitet w Sprida SVs informationsmaterial Utbildningar hålls i Stockholm, Göteborg och Malmö. För mer information, kontakta SV.«

Tredje rummet har funnits på Victoriateatern i Malmö från 2004, men nu är det stängt. Här är det Ingrid Rasch som presenterar kvällens föreläsare Orvar Löfgren, professor emeritus i etnologi från Lunds universitet. Bilden är från Impuls reportage från verksamheten, publicerad i nummer 1/2015. FOTO: JENNY LUNDGREN

Tredje rummet stänger dörren efter 16 år Tredje rummet, som varit en mötesplats för folkbildande samtal i Malmö, har sagt tack och adjö efter 16 år. SAMTAL. Platsen

för Tredje rummet har sedan 2004 varit

Victoriateatern i Malmö. Åtskilliga kunniga personer har hållit föredrag och inspirerat till samtal. Tredje rummet blev inte bara en angelägenhet för Malmöbor utan lockade deltagare från alla håll.

PÅ SIDAN 3 i detta nummer av Impuls skriver Carina Lännerberg, avdelningschef för Studieförbundet Vuxenskolan i Malmö, hur flera studieförbund samarbetat om Tredje rummet.«

N R 3 2 018 I MPU L S 33


KULTURKRYSSET RASPIGA INLEDER DECEMBER

ÄTER MEXIKANER ACTIONFILM DÄR HAN SPELAR MED WILL SMITH

MÅNGA I NORDISK MYT

GRILLA BRÖD

RÖRELSEFORM

PESCI I FILMER

TIDIGA TIDEN

KALVGRYTA FRÅN ITALIEN BREDVID NAXOS

SKALLAT RAPACE

LIKASÅ RYCKNING TRIVSELORD

SÅLLA

ÄR KONSTNÄRER SMÄLTA FRAMÅT VÅREN

KERMIT

SKRUVA

VILL GIRIG HA NÄRA ZAMBIA

MAJTÖS EURO SOM DOLLAR

SKRIK SOM MUN ÄGGRUNDA SÄGER NEJ

TÄNKER KAN MAN GÅ LYXIGT FORM AV PÅ VÄG SLÖJA ANTILOP

ÄR SMURFAR AKTRIS HAN ÄR HALVBROR TILL

AVTAL SUR SOM FERNISSA

GÅ MED FÅR

BETA

BRUNT PULVER

VAR HÄLSAD!

FÄRGA

HÄR

I BRIST PÅ BASKETLIGA

FUL EWALD SOM ÄR ARTIST ASTAT

MUNTRA

MCKELLEN

DÖLJER PLÅSTER HASTIG

LYKKE FINNS I GLASFORM

DRICKS GRÖNT ROLLA

FJUTTSPARKA

SPILLA

DEL AV PJÄS

TAVLA SOM GRODA

OVALA VOKALER

DEN FÅR EN ATT GÅ I TAKET

SKUMMA

FÖRSÄKRAR MAN I TORNET

VINDA

FÖRDEL PÅ SPETS

GÅ NER

MÄN I JEMEN

VÄTE GÅR I VISA

© Bulls

TAS DOPP I

Vinn bok om läkeväxter Dags för årets tredje kulturkryss. Lösningen vill vi ha senast den 14 juni. Adressen är Impuls, Box 30083, 104 25 Stockholm. Märk kuvertet med ”Kulturkryss nr 3/18”. Tre lyckliga vinnare får var sitt exemplar av boken ”Häxans trädgård – läkeväxter förr och nu” av Hella Nathorst-Böös. VINNARE I KULTURKRYSSET NR 1/2018 Rose-Marie Magnusson, Molkom, Birgitta Toll, Borås, och Björn Hagberg, Rödeby.

Namn

INTE EN KOTTE HAMMAR PÅ TV MANSGRIS

O

LITTERÄR SAX FAKTAVERK HAR NYHETER DYGNET RUNT MED 4 I VÄG SYNHÅLL

S M Ö T S L O K J O B A R R R R U S A N O R SES

LÅTER ILLA I HÖGTALARE

VÄSNAS LAGER

DRAR VAGNAR

REGISSÖR HON ÄR GIFT MED CHOKLADFÄRGAD HAR MOR

Adress Postadress 34 IMPUL S NR 3 201 8

JÄKTA

RÄKNAS MEDELPAD TILL

OMGER VERK SVINHONA

P A N L I E L C N E A M Å R R L A

MIA SKÄRINGER

STÅR STARK

FRANSK STAD

LEDDE MBEKI

BACKE VILL MEDLARE

JANUARIMAN SIKTAS MOT

FYLLA PÅ MÅNGEN PÅ ZEBRA

DEN TAR MAN NYA TAG MED

F R A N C E S M C D O R M A N

I N G E N

TID FÖR VILA BILDAR FLAK

I S

SAMTLIGA MELLANRUMMET ÄLGANTILOP

E L A N D

JÄMTE RAKEL

STRECK

FILM MED F 2012

KONKURS

L I P E R E A T O N Ö M H N I E R A S T K T E O D L A L L A G L A P N N A A N D T A S G A L G N Y

FLOD I KRIGSFILM TRUPP

KAN MAN SLÅ SLASK

KÄNSLIG

SÄNDER I BERGEN

WEBBLÄSARE RINGREV

RYMMER SOPPA SLICKA I SIG

SÅR

BETAT

TAR SOM BJÖRNAR BRÖDPICK

KAN FÖLA GÅR EJ ALLT

VÄRDELÖSA ÄR SNÅRIGT

RIDDERLIGA

PIPER

Lösning till Kulturkrysset nr 1/2018.

BRED SPELAR HON MED I THREE BILLYTBOARDS OUTSIDE EBBING, MISSOURI VIDDEN

K W A K O R O E U D A Y L H E T A N A R R O P E T L L A U S L T O A N T R U

NOBELPRISAD KENZABURO

TJUTA SOM EN HUND HAN SOM HON FATTA

MASSA

KAJKAR TRUTAR

SVAVEL LIKA MED TVÅ

ÄR EJ TIDLÖST

V I D METALLKULOR

D A N K A R BLIR URSINNIG

R A S A R

© Bulls

SCIENCE FICTIONSERIE HAN SYNS I PÅ NETFLIX


NYHETER FRÅN STUDIEFÖRBUNDET VUXENSKOLAN

Delaktighet stärker demokratin Vår demokrati måste fortsätta utvecklas och stärkas. Inte försvagas av rädsla för svåra problem. Populism är inte svaret på framtidens utmaningar i en värld där skiljelinjer och vägval är brokiga och komplexa. Förenklade lösningar och svartvita beskrivningar av verkligheten gräver sin egen grav, för med ett sådant angreppssätt förvärras problemen. För att stärka vår demokrati är delaktighet avgörande. I synnerhet om utmaningarna är mångfacetterade. Delaktighet skapar tillit och känsla av samhörighet vilket är avgörande fundament för en fungerande demokrati. För att människor ska känna trygghet inför de brokiga och komplexa utmaningar som vår värld står inför i dag behövs fler perspektiv, inte färre. Vi på Studieförbundet Vuxenskolan jobbar varje dag med delaktighet och engagemang. Det gör vi med hjälp av våra fantastiska cirkelledare och deltagare som runt om i landet från norr till sönder bidrar till att bygga broar och bredda perspektiv. Vi drivs av att bidra till att människor växer och vill därför också ta ansvar för att stärka och utveckla demokratin.

– Almedalsveckan är världens största demokratiska mötesplats för samhällsfrågor, säger Nina Lars­ son som i år är på plats i Visby.

Digital plattform med SVs samarbeten Demokrati är ett självklart fokusområde för oss. Därför har vi startat en digital plattform där vi samlar några av våra initiativ och samarbeten för att stärka vår demo-

krati och lyfta våra demokrati­bärare. Vi gör också flera filmer där olika företrädare för Studieförbundet Vuxenskolan pratar om demokrati. Se www.sv.se/demokrati

NINA LARSSON Förbundschef Studieförbundet Vuxenskolan

N R 3 2 018 I MPU L S 35


Posttidning B-Economique RETURADRESS: Impuls, Box 30083, 104 25 STOCKHOLM

Johan Andersson: Nu lever svenskarna på lånade resurser

R

edan den 28 mars inträffade Sveriges ”Overshoot day”, enligt beräkningar från Fältbiologerna. Siffror från Världsnaturfonden WWF visar att svenskarna lever som om vi hade tillgång till 4,2 jordklot. Om resten av världens befolkning hade samma vanor skulle vi redan ha förbrukat årets budget av jordens förnybara resurser. Att leva över planetens gränser är hänsynslöst. Från och med i dag och resten av året lånar vi resurser från kommande generationer. Nu behöver vi politiska JOHAN ANDERSSON beslut, ansvarstagande företag och nya vanor hos allmänheten för att lyckas ställa om till en konsumtion som är hållbar. VARJE ÅR GÖR organisationen Global

cent, enligt statistik från Ungdomsbarometern. Även inom politiken har flera framsteg skett de senaste åren. Ett globalt klimatavtal slöts i Paris 2015 och i Sverige har vi bland annat fått till stånd en blocköverskridande energiöverenskommelse och ett nytt klimatpolitiskt ramverk. Det märks att allt fler inser att effekterna av klimatförändringarna redan är här. Nu är det avgörande att växla upp och göra mer.

»Globalt lever människan som om vi hade 1,7 jordklot. Tidpunkten för det globala ”Earth overshoot day” inträffar i början av augusti, ungefär en dag tidigare för varje år.»

verkar miljön och klimatet kan använda klimatkalkylatorn, framtagen av WWF och Stockholm Environment Institute: www.klimatkalkylatorn.se.« Johan Andersson är ordförande för Fältbiologerna

tarisk mat behöver bli normen, och staten måste sluta subventionera fossil energi. SOM MOTVIKT MOT den ökande konsum-

tionen finns också en större medvetenhet om miljö och klimat. Till exempel har andelen unga som uppger sig vara vegetarianer ökat från tre procent 2009, till dagens nio pro-

FOTO: ISTOCKPHOTO

Footprint Network beräkningar på hur stor mänsklighetens resursanvändning är. Globalt lever människan som om vi hade 1,7 jordklot. Tidpunkten för det globala ”Earth overshoot day” inträffar i början av augusti, ungefär en dag tidigare för varje år. I Sverige är konsumtionen mycket högre än det globala snittet. Här lånar vi resurser från kommande generationer redan från 28 mars. För att uppfylla Paristavtalet och minska den globala uppvärmningen till under två grader, behöver Sverige nå nollutsläpp av växthusgaser redan 2030. Fler resor måste ske med tåg – inte flyg, vege-

DEN SOM VILL se hur de egna vanorna på-


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.