Astrid Lindgrens barndomshem har på senare år blivit en av Sveriges mest spännande trädgårdsdestinationer. I småländska Vimmerby tolkas hennes liv och författarskap i en rad fascinerande gröna rum – men inte som många förväntat sig. Här finns varken Körsbärsdal eller Katthultsbersåer. TEXT LISA ISING FOTO PERNILLA BERGDAHL.
Astrids anda N
ågot av det första som trädgårdsmästaren Karin Eliasson gjorde när hon kom till Näs i Vimmerby var att riva upp Astrid Lindgren-rosorna framför prästgården. Det blev förstås ramaskri. – Vi ville inte göra det publiken förväntade sig. Några miljöer från Astrid Lindgrens böcker skulle det inte bli, det visste vi redan från start, säger Karin Eliasson. Det var hon som fick uppdraget att som konstnärlig ledare skapa en trädgård i den småländska nationalklenodens anda – efter sju år i Andalusien. Och kanske var det just hennes utifrånperspektiv och närheten till Astrids släktingar som gav frihet och mod att skapa något självständigt och oväntat på teman som mod, frihet – men också förtvivlan och melankoli. – Ja, ingen från Vimmerby hade nog vågat riva upp de där rosorna, gissar hon.
marbete. Målet har därför varit att skapa en modern trädgård som inspirerats av det som var viktigt för henne och som kommit till uttryck i hennes liv och gärning. I stället för en trädgård där paradrabatten står i centrum tolkas Smålands sommarängar, hagar och skogsgläntor i en modern, uppdaterad form. Av ursvenska växter som daggkåpa, smultron och nävor och lokala äppelsorter har det blivit nyskapande trädgårdsrum som Trygghetens skogslund, Livsglädjens lövsal, Melankolins mossträdgård och så vidare. Här är nässlorna och kirs kålen lika viktiga som rosorna och annat kultiverat.
SEDAN TVÅ ÅR finns nu trädgårdsan-
läggningen på en yta motsvarande fem fotbollsplaner eller 35 000 kvadratmeter, ”där det vilda går hand i hand med det uppfostrade och ilskan hoppar hopprep med skrattet”. Av varierade marker, både etablerade gräsmattor, asfalterade parkeringsplatser, igenslyade grönområden och nässelfyllda bakgårdar, har det blivit ett spännande trädgårdsinitiativ som varje år lockar mängder av besökare. De håller på att bli den fasta ryggraden i Vimmerbys besöksnäring, tillsammans med barnklassikern Astrid Lindgrens Värld, som inte ligger långt därifrån.
Astrid Lindgren, nationalhelgon, påtade inte i jorden men var intresserad av ekologisk hållbarhet.
DEN STORA UTMANINGEN med att
skapa trädgårdarna på Näs har varit att Astrid Lindgren faktiskt inte var någon trädgårdsmänniska. Att plantera och påta i rabatter var helt enkelt inte hon – och det fanns inte heller någon ursprunglig trädgård att bevara eller återskapa. Däremot hade hon under hela sitt liv en nära relation till Smålands natur och kulturlandskap och hon gjorde sig känd för sitt engagemang för det ekologiskt hållbara. Många minns säkert hennes kamp för bland annat burhönsen och kor på som-
INHEMSKA VÄXTER SOM björnmossa, björkar och blåbär skapar stämning och trädgårdens form och gestaltning är tydligt inspirerad av Smålands skogar, ängar och ekdungar. Men ofta är det med en lekfull twist. Landskapets klassiska stengärsgårdar görs i stället av vedklabbar med grässvål. En sex meter hög pallisad av granstörar ger känslan av ändlös skog. Likt men ändå inte, vilket gör att man får syn på det osynligt bekanta. Ytterligare dimensioner har engagerade konstnärer och trädgårdsformgivare tillfört. I Trygghetens lund, skapad av trädgårdsinspiratören Hannu Sarenström, växer frodiga lundväxter som ormbunkar och lungört, till synes vilt. I Livsglädjens lövsal kantar vitstammiga björkar ett porlande vattendrag. I varje trädgårdsrum tillkommer Astrid Lindgren-citat och berättelser om vad som inspirerat just här. Hennes kärleksfulla uppväxt är väl känd och har inspirerat till
N R 2 2 018 I MPU L S 23
»