Impuls 2018 2

Nr 2 Mars 2018 Årgång 51 30 kr

NÄS I VIMMERBY

Rusning till Astrids trädgård JALLAFILM

Studieförbundet Vuxenskolans tidning

Filmer om livet i Sverige

”Sociala medier skapar ett beroende” 6 SIDOR OM PSYKISK OHÄLSA

…OCH SÅ SVERIGE RUN T, NOTERAT OCH KRYSS

CHRISTINA WAHLDÉN

Hon tar kampen för flickorna

Ingång

LEDARE // INNEHÅLL // BREV // #2 2018

ANDERS ÖHBERG, LEDARSKRIBENT

Modig folkbildning utmanar framtiden

Anders

3

aktuella

E

n känd filosof lär ha sagt att det enda vi med säsom skulle hända, diskuterade och vågade ta steg. Steg kerhet vet om framtiden är att det inte blir som som de naturligtvis inte visste vart de skulle leda, men i dag. En självklarhet men också en sanning att att avstå var inget alternativ. förhålla sig till.

Den fråga dagens engagerade folkbildare måste ställa Ett sätt att betrakta framtiden är med oro och sig är: Vilka modiga beslut måste fattas i dag för att rädsla. Att, likt påståendet om strutsen, stoppa huvumatcha det vi förväntar oss av 2025? det i sanden och blunda för de utmaningar och förändNågra säkra svar på den frågan finns inte utan svaren ringar som stundar. Ett annat sätt är att vara nyfiken, måste sökas i aktiv, engagerad, bred diskussion som vågar ta ut svängarna och söka nytt. En sådan spännande fundera över vilka utmaningar vi står inför och försöka process kan bland annat utgå från frågeställningarna förbereda sig på olika framtida scenarier.

Hur tror vi vår omvärld ser ut 2025? Vad är vårt uppValet gör man själv. Som person. Som företag. Som drag utifrån den idé- och värdegrund som organisation.

ANDERS ÖHBERG vår organisation vilar på?

Framtiden – och med den förändringar – För vilka är vi till? Vilken sorts organisakommer, och den som är klok undviker nog tion vill vi vara i framtiden? strutsmodellen. Det finns exempel på de som Ett exempel. Hur kommer arbetslivets förprövar den modellen inom såväl företagsändring att påverka oss och vår verksamhet som organisationsvärlden. Det har sällan visat sig framgångsrikt. och vad kräver det av vår organisation vad Varje företag och organisation som eftergäller kompetens och finansiering? strävar att vilja uppfattas som framåtlutad OM DET STÄMMER, som vissa framtidsspanare hävdar, att måste ständigt vara öppen för nya trender, ligga med bäst-före-datum för den kompetens vi just nu besitter örat mot marken, lyssna, vara nyfiken, öppen och transparent på allt det nya, spännande som dyker upp. Att förkortas dramatiskt och det formella utbildningssystemet inte är den självklara platsen för att stanna kvar i sin ”bubbla” kanske kortsiktigt kan kännas få nödvändig påfyllnad, öppnar sig möjlighebekvämt men verkligheten hinner snabbt ikapp. ter för en framåtlutad folkbildningsorganisaSNABBARE ÄN VI tror är vi framme vid 2025. För en folktion. Och det är bara ett tänkbart frambildningsorganisation som SV är det en spännande tidsscenario. utmaning att ta sin utgångspunkt i detta. Att tänka i Framtiden bär på många spännande termer av 2025 kräver inte bara omvärldsspaning utan utmaningar och möjligheter. Vi har också mod. en roll att spela men, som sagt, om vi När man läser jubileumsskriften ”…som en cirkel av vill göra det, avgör bara vi själva.« ANDERS ÖHBERG brinnande ljus…” slås man av det mod som pionjärerna anders.ohberg@sv.se visade. De tittade ”bakom hörnet”, funderade över vad

Ensamhet är ett växande problem. Över en miljon lever i ensamhet.

Mest äldre men också många unga.

En vän är också en hälsofråga. Vi kan mer.

»Den som är klok undviker nog strutsmodellen.»

REDAKTION Telefon 08-587 686 00 Postadress Box 30083, 104 25 Stockholm Besöksadress Franzéngatan 6 Omslagsfoto: THRON ULLBERG

2 IMPU L S NR 2 20 1 8

E-post impuls@sv.se Internet www.impuls.nu

Redaktör Mats Nilsson 08-587 686 39 070-855 30 81 mats.nilsson@sv.se

FOTO: THRON ULLBERG

Impuls ges ut av Studie­förbundet Vuxenskolan och kommer ut med åtta nummer per år.

Ansvarig utgivare Anders Öhberg 070-626 38 88 anders.ohberg@sv.se

338 Facebookvänner har vi i snitt. Tänk vilken effekt om vi alla folkbildare använder detta till att dela goda exempel med varandra.

Lyckligaste dagarna är när vi möter människor i vardagen, får ett leende, en klapp på axeln och ett tack. Det händer i studiecirkeln.

MI

L J Ö MÄR K T

Grafisk form och layout Anders Gustafson Editor Publishing AB anders@editor.se

Tryck och repro Sörmlands Printing Solutions AB, Katrineholm

Annonser Björn Fingal Alstrax Resurs AB 08-410 646 60 annons@alstraxresurs.se

Vi förbehåller oss rätten att publicera allt material även i elektronisk form.

Redaktionen ansvarar inte för insänt, ej beställt material.

Prenumeration Helår 225 kr Pg: 9 11 18-0

TS-kontrollerad upplaga: 27 700 (2016).

5041-0004 Trycksak

Impuls är medlem i Sveriges Tidskrifter.

”

Sexuella övergrepp mot barn, könsstympning av flickor och barnäktenskap är bland de värsta tänkbara övergreppen och skadar de utsatta på riktigt.

Bayan Nasih, socionom och sakkunnig om könsstympning.

INNEHÅLL

Tipsa gärna om vad som händer i din SV-avdelning! Och inte minst tyck till om Impuls, både utseende och innehåll.

Och vad händer på sociala medier? Impuls följer Facebook- och Twitterflödet noga.

Sms: 0708-55 30 81, Mejl: impuls@sv.se eller mats.nilsson@sv.se

En grön drink för miljön

22 4 Psykisk ohälsa ökar

HÄLSA. Psykisk ohälsa ökar i Sverige, särskilt bland

unga. Användning av sociala medier kan vara en orsak, säger hjärnforskaren Sissela Nutley

12 Hon tar barn på allvar

PORTRÄTTET. Christina Wahldén har skrivit en rad

barn- och ungdomsböcker och böcker på lättläst svenska. I ”Falafelflickorna” får den unga Hawa kämpa mot familjer som har sina egna lagar.

18 Blomhotellet på Söderslätt

TRÄDGÅRD. Runt 2 200 medelhavsväxter, bland

annat från Lunds botaniska trädgård, tillbringar vintern på växthotellet i Arrie i Skåne. Bakom företagsidén står paret Anette Trönnberg Lundin och Zacharias Williamsson.

22 Astrid och trädgården

TRÄDGÅRD. Författaren Astrid Lindgren påtade inte

i jorden. Men det finns en trädgård utanför Vimmerby som visar vad hon tyckte om och vad hon skrev om.

26 Guide till Sverige

INTEGRATION. SV Blekinge gör en rad filmer på

Youtube som riktar sig till nyanlända. De handlar om vardagslivet i Sverige.

28 Cirklar i El Salvador

FOLKBILDNING. SV Västerbottens folkbildningspro-

jekt i El Salvador har fått unga att säga nej till de kriminella gängen.

» Välkommen på Green Drinks! Ett tillfälle att mötas, samtala och lära sig mer om miljö- och hållbarhetsfrågor. Johanna Söderasp är miljöjurist och forskar om svensk vattenförvaltning och genomförandet av EUs vattendirektiv.

Vi ses den 11 april kl 18.00 på Clarion Hotel Sense.

Evenemanget är kostnadsfritt.

SV Luleå

Missa inte Umeå dansfestival

4

12

MEDELHAVET FLYTTAR TILL SVERIGE

Medelhavsväxter checkar in på växthotellet i Skåne. Här värmer de sig under vintern.

18 DESSUTOM I DETTA NUMMER 10 Sverige runt 30 Skaparvecka på Gotland 31 Musik i SV 32 Politik och landsbygd 33 Noterat 34 Kryss 35 SV-nytt 36 Baksida Hewan Temesghen // Rättvisa för kakaoodlare

» Årets färgsprakande dansfestival arrangeras den 7-8 april. Hela helgen fylls Umeå Folkets hus av en salig blandning av nya och gamla dansstilar, uppvisningar, workshops och dansfest.

SV Umeå

Twitter med Danssteget

» Tjohoo! Nominerad verksamhet i gott samarbete! #DansSteget #studieförbundetvuxenskolan.

Jill Taube på Twitter

Rättelse

» Texten om kvinnor i Zimbabwe i Impuls nummer 1/ 2018 har skrivits av Niclas Ericsson.

N R 2 2 018 I MPU L S 3

HÄLSA » PSYKISK OHÄLSA

Psykisk ohälsa ökar bland unga. En orsak kan vara den ständiga följeslagaren mobiltelefonen, som inte ger tid över för nära relationer, anser hjärnforskaren Sissela Nutley.

FOTO: ISTOCKPHOTO 4 IMPU L S NR 2 20 1 8

”Sociala medier kan orsaka psykisk ohälsa”

Hjärnforskaren Sissela Nutley anser att psykisk ohälsa är en av vår tids stora samhällsproblem.

– Det börjar komma forskning som visar ett samband mellan användandet av sociala medier och utveckling av att må psykiskt dåligt, säger hon.

TEXT MARIA ORTLER N R 2 2 018 I MPU L S 5

»

HÄLSA » PSYKISK OHÄLSA

Sissela Nutley.

’’ S

Ungdomar sitter i allt större utsträckning hemma framför sina skärmar i dag, i stället för att umgås med varandra på riktigt. När man sitter flera timmar per dag framför skärmen och sociala medier går man miste om dyrbar tid som skulle kunna gå till att skapa riktiga relationer.

(Sissela Nutley)

issela Nutley, doktor i kognitiv neurovetenskap med fokus på hjärnans utveckling och formbarhet, säger: – Vi behöver stanna upp och fundera över hur vi skapar ett samhälle där så många som möjligt mår bra.

Det borde stå högst upp på den politiska agendan.

Amerikansk forskning visar att det finns ett samband mellan sociala medier och depression. Studier visar att de som tillbringar mer än två timmar per dag på sociala medier har dubbelt så hög sannolikhet att ha symptom på depression jämfört med de som lägger 30 minuter eller mindre per dag.

Forskning visar också på en koppling mellan Facebookaktivitet och 6 IMPU L S NR 2 201 8

för att ge näring åt nära relationer, säger hon.

– Vi söker bekräftelse via sociala medier. Det sker hela tiden en förändring i förväntan av hur många ”likes” man kan få, vilket skapar stress.

FORSKNING VISAR ATT tjejer spen-

storleken på strukturer i hjärnan som har med belöning att göra, berättar Sissela Nutley: – Ungdomar sitter i allt större utsträckning hemma framför sina skärmar i dag, i stället för att umgås med varandra på riktigt.

– När man sitter flera timmar per dag framför skärmen och sociala medier går man miste om dyrbar tid som skulle kunna gå till att skapa riktiga relationer. Man ser in i skärmen i stället för att titta på varandra.

VI HAR GLÖMT bort att se och höra

varandra i verkligheten, vilket är mycket betydelsefullt för vårt välmående, enligt Sissela Nutley.

– Sociala medier bidrar till att vi bryr oss mer om att få uppmärksamhet från ytliga kontakter, i stället

Magnus Jägerskog, generalsekreterare för Barnens rätt i samhället (Bris).

derar mer tid än killar på sociala medier.

– Kvinnor och män reagerar olika när de ser bilder av kroppar. Det finns en stark normbild av hur en ”lyckad” kvinnokropp ska se ut.

Denna bild skapar press och jämförelser bland unga tjejer. När det sker aktiveras områden i hjärnan som har med ångest att göra, säger Sissela Nutley.

Bland de sociala medier som dominerar i dag är bilder centralt.

Instagram och Snapchat är mest populära bland unga. På tredje plats kommer Facebook.

– Det behövs mer forskning och information till allmänheten om effekterna av ett utbrett användande av sociala medier. De är designade för att vara så beroendeframkallan-

de och tidskrävande som möjligt, för att teknikföretagen ska tjäna så mycket pengar som möjligt på rek­ lam.

NU BÖRJAR FÖRETAGEN bakom de so-

ciala medierna få kritik, för att de skapar beroende hos människor och har negativ inverkan på den psykiska hälsan, berättar Sissela Nutley.

I ett öppet brev har två av Apples investerare, Jana Partners LCC och California State Teachers’ Retirement System (CalSTRS), skrivit att företaget Apple borde ta mer ansvar när det kommer till ungas användande av smarta telefoner och sociala medier.

I brevet hänvisar de till en rad studier som visar på den negativa effekt smarta telefoner och sociala medier har på ungdomars mentala och psykiska

Sociala medier bidrar till uppmärksamhet från ytliga kontakter i stället för att ge näring åt nära relationer, säger Sissela Nutley, doktor i kognitiv neurovetenskap.

hälsa. De tar även upp studier som visar på att dagens teknologi gör att ungdomar har svårare att koncentrera sig i skolan och därför presterar sämre akademiskt. De två investerarna kräver att Apple ska satsa mer på forskning om smartphoneberoende.

vårt mobilanvändare har ett pris, vår tid och uppmärksamhet.

– Jag hoppas att teknikföretagen kommer att ta mer ansvar och hjälpa allmänheten i frågan hur vi kan begränsa den typen av skärmtid som det finns risker med. Det behövs en plan kring detta, säger Sissela Nutley.

DET KOMMER OCKSÅ larm från Sili-

FÖR ATT BELYSA det angelägna temat psykisk ohälsa hos barn och unga har hon tillsammans med Ulrika Larsson och föreningen Arts & Hearts skrivit musikalen ”Det syns inte”. Humor blandas med allvar.

Ambitionen är att påminna om det vi alla har gemensamt, längtan efter att bli accepterade och omtyckta för de vi är. Föreställningen har nypremiär på Maximteatern i Stockholm i mars. Tanken är att bidra till en positiv samhällsförändring.

– Tillgången till stöd, vård och behandling vid psykisk ohälsa skiljer sig åt på olika håll i Sverige. Rätten till vård gäller varje barn och jämlikheten behöver stärkas, säger Magnus Jägerskog, generalsekreterare för Barnens rätt i samhället (Bris).«

con Valley i Kalifornien. En grupp högt uppsatta techskapare har hoppat av och varnar nu för tjänsterna som de själva har skapat. En av de främsta kritikerna är Googleavhopparen Tristan Harris. Han menar att företag som Facebook, Google och Twitter, använder sig av avancerade kunskaper om det mänskliga psyket för att utforma tjänsterna så att vi ska stanna kvar så länge som möjligt. Även om tjänsterna är gratis, menar kritikerna att

N R 2 2 018 I MPU L S 7

»

HÄLSA » PSYKISK OHÄLSA

Dubbelt så många sjuka barn på tio år År 2030 förväntas psykisk ohälsa vara den dominerande utmaningen inom folkhälsa, inte bara i Sverige utan också globalt. Psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna ökar kraftigt i Sverige. Bakom ökningen ligger framför allt ångest och depressioner.

TEXT MARIA ORTLER

M

er än dubbelt så många barn i Sverige lider av psykisk ohälsa i dag än för tio år sedan.

– Jag tror att ökningen har att göra med ungas livsvillkor, säger Peter Salmi, utredare inom psykiatri på Socialstyrelsen.

De senaste 20 åren har psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna i Sverige ökat kraftigare än i de and­ ra nordiska länderna. Det handlar både om självrapporterade psykiska besvär och diagnostiserade psykiska sjukdomar.

Detta enligt Socialstyrelsens rapport ”Utvecklingen av psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna”, från 2017.

I DENNA RAPPORT beskrivs utveck-

lingen fram till 2016. Socialstyrelsen bedömer att den psykiska ohälsan kommer att fortsätta öka.

– Även om psykisk ohälsa är van-

ligare bland de som har särskilt svåra psykosociala förhållanden är det allt fler från hela ungdomsgruppen som omfattas av den här ökningen, säger Peter Salmi.

– Orsakerna kan finnas i miljöer där de flesta ungdomar vistas, till exempel i skolan eller vid inträdet på arbetsmarknaden- och vuxen­ livet. Det skulle kunna handla om att det är svårare att ta sig in på arbetsmarknaden i dag.

– Ångest och depressioner kan vara kopplade till stress och att man har höga krav på sig, säger Peter Salmi.

rom riskerar långa sjukdomsförlopp samtidigt som det finns en förhöjd risk för självmord eller självmordsförsök, säger Peter Salmi.

– Det kan också skapa problem för unga att fullfölja skolan och komma in på arbetsmarknaden.

CURT HAGQUIST, PROFESSOR i folk-

Peter Salmi, utredare inom psykiatri på Socialstyrelsen.

I DAG HAR NÄRMARE 190 000 barn och

unga vuxna någon form av psykisk ohälsa. Mest drabbade är unga kvinnor i åldern 18–24 år. w Vilka konsekvenser leder psykisk ohälsa till bland barn och unga?

– Personer som diagnostiseras med depression eller ångestsynd­

Curt Hagquist, professor i folkhälsovetenskap.

FOTO: MARIA OBED

hälsovetenskap vid Karlstads universitet tror att den ökade psykiska ohälsan bland barn och unga beror på stora samhällsförändringar.

Det finns ett tydligt samband mellan psykisk hälsa och skolprestationer. Att inte klara av skolan är en av de största riskfaktorerna för psykisk ohälsa bland unga, säger han.

Skolan har genomgått stora förändringar med bland annat friskolor. I dag har vi en allt mer segregerad skola.

– Många unga går ut gymnasiet med dåliga eller ofullständiga betyg, det gör att de är mycket sämre rustade att få jobb, säger Curt Hagquist.

– Det är även så att om man har psykisk ohälsa har man svårare att klara av skolan.

EN ANNAN FAKTOR som kan påverka

Psykisk ohälsa bland barn- och unga vuxna ökar mer i Sverige än i övriga nordiska länder.

FOTO: ISTOCKPHOTO

8 IMPU L S NR 2 20 1 8

ungas psykiska hälsa negativt är förändringarna inom informationsoch kommunikationsteknologin, lyfter Curt Hagquist fram: – Det behövs mer forskning på området och en mer nyanserad bild av hur sociala medier påverkar olika ungdomsgruppers hälsa.

– Jag hoppas att psykisk ohälsa blir en valfråga, eftersom det är en viktig fråga.«

Brist på personal ger långa vårdköer Personer med psykisk ohälsa ska ha tillgång till en jämlik, kunskapsbaserad och säker vård och omsorg av god kvalitet. Men så är det inte alltid i dag, enligt Socialstyrelsen.

TEXT MARIA ORTLER

K

öerna till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) är långa och fortsätter att växa. Inget av landstingen i Sverige klarade förra året målsättningen om att alla ska få en första bedömning inom 30 dagar.

I olika landsting får barn och unga vänta olika länge på att få stöd.

– Inom den specialiserade barnoch ungdomspsykiatrin är det generellt svårt att få tag på personal.

Det råder stor brist på framför allt psykologer och psykiater, säger IngMarie Wieselgren, projektchef på Uppdrag Psykisk Hälsa, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

SOCIALMINISTER ANNIKA Strandhäll är bekymrad över de långa köerna till BUP. Hon anser att det är bristen på personal med rätt kompetens som är grundproblemet. En annan orsak är att den psykiska ohälsan bland barn och unga ökar snabbt.

– Psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukskrivningar. Därför höjer vi ambitionerna, säger Annika Strandhäll i ett pressmeddelande.

Barn-och ungdomspsykiatrin har ökat sin produktion, första linjeverksamheter har byggts upp i alla landsting och många kommuner.

Men trots ökad kunskap och kapacitet har ökningen inte förmått motsvara de ökande behoven. Det behövs fortsatta och förstärkta satsningar på barn och unga för en ökad tillgänglighet och en jämlik vård över landet, anser regeringen.

– Det behöver satsas mer på elevhälsan, eftersom det är en förebyggande insats inom psykisk ohälsa, säger Magnus Jägerskog, Bris.

REGERINGEN GÖR EN ny satsning 2018,

Ing-Marie Wieselgren, projektchef på SKL.

Socialminister Annika Strandhäll.

FOTO: KRISTIAN POHL

för att motverka psykisk ohälsa hos barn och unga i gruppen asylsökande och nyanlända. I rapporten ”Barn som flytt – en riskgrupp för psykisk ohälsa” från 2017 konstaterar även Bris att Sverige måste göra mer för att stärka den psykiska hälsan hos denna grupp.

– Inte bara händelser före och under flykten utan även flyktingmottagandet i Sverige har stor inverkan på de ungas hälsa. Situationen med långa handläggningstider och att ungdomar flyttas mellan kommuner leder till en otroligt pressad situation, säger Magnus Jägerskog.

HAN ANSER ATT mottagandet behöver förbättras, för att förebygga psykisk ohälsa hos denna grupp.

– Psykisk hälsa är hela samhällets ansvar. En del kan man påverka själva och annat måste vi göra tillsammans. Psykisk hälsa är vår stora utmaning i samhället och jag tror att vi kommer att se en större medvetenhet de närmaste åren, säger IngMarie Wieselgren, SKL.«

Psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukskrivning.

FOTO: ISTOCKPHOTO

Barn och unga >> Åtgärder Insatser för att motverka psykisk ohälsa bland barn och unga: w Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har kommit överens om att förstärka insatserna inom området psykisk hälsa under 2018. Ett mål för arbetet är att förbättra och samordna insatserna för barns och ungas psykiska hälsa. w 220 miljoner kronor fördelas till landstingen/regionerna för att

stärka primärvårdens insatser vad gäller psykisk ohälsa i alla åldrar. w 250 miljoner kronor fördelas till landstingen/regionerna för att stimulera och rusta initiativ för barn och unga med psykisk ohälsa. Satsningen är bland annat riktad till barn- och ungdomspsykiatrin och första linjens vård för psykisk ohälsa. w 130 miljoner kronor fördelas till kommuner och landsting för att

förstärka ungdomsmottagningarnas arbete med psykisk hälsa. w 40 miljoner kronor fördelas till landstingen för insatser som förbättrar tillgången till insatser, för att motverka psykisk ohälsa hos barn och unga i gruppen asylsökande och nyanlända. w Uppdrag Psykisk Hälsa är resultatet av en överenskommelse mellan regeringen och SKL. Se www.uppdragpsykiskhalsa.se.

N R 2 2 018 I MPU L S 9

Sverige Runt

DET HÄNDER I SV

Teater Liljorna har haft premiär på ”Mycket väsen för ingenting”.

9

0 8 3 1 1STOCKHOLM

Lyckad Shakespearepremiär Teater Liljorna har haft premiär på William Sha­ kespeares pjäs ”Mycket väsen för ingenting” i Gröndals kulturhus i Stockholm.

finns på plats. Där finns scen, läktare, belysning och ljudutrustning och även ett kostymförråd, verkstad och syateljé.

ANNA SAMIL, SOM bear-

TEATER. Skådespelarna

i Teater Liljorna hade premiär med ”Mycket väsen för ingenting” den 22 februari. Repetitionerna har genomförts i Gröndals kultur­ skola, där allt redan

PÅ GÅNG I SV

FEBRUARI

13 TISDAG

2018

UPPSALA 19 MARS Demokrativeckan invigs med tal av bland andra Alice Bah Kuhnke, kultur- och demokratiminister, och Fredrik Sjöberg, avdelningschef på Studieförbundet Vuxenskolan (SV) i Uppsala.

Tid: 17.30-18.00. Plats: Stadsbiblioteket. Demokrativeckan 19-25 mars är ett samarbete mellan Uppsala kommun och föreningslivet.

10 IMPUL S NR 2 20 1 8

betat manus och regisserar föreställningen, är mycket nöjd med premiären. Hon säger: – Det blev succé! Det var fullsatt. Alla på scenen gav järnet. Maskeraddansen flöt fint och

blev en stämningshöjare.

Den spännande duellen på slutet verkade publiken tycka mycket om.

– Att se skådespelarna trygga och glada på scenen efter alla repetionstimmar vi lagt ned, är lycka för mig som regissör. Skådespelarna var nöjda över sina egna och varandras insatser.

Medverkande gjorde Therese Liljeholm, Mikael Jonsson, Markus

Jannelos, Elisabeth Hult, Hampus Jansson, Elisabeth Berchtold, Simal Jesil, Amanda Wiklund, Fredrik Karvonen och Anna Samil.

Den 22 mars och den 12 april ges nya tillfällen att se föreställningen, som är ett samarbete mellan Studieförbundet Vuxenskolan (SV), Liljans dagliga verksamhet och Kulturskolan Gröndal.«

2 6 75

4

2 KARLSKOGA

Gatunamn HEMBYGD. Ulla Jansson var

inbjuden till hembygdsgården i Aggerud att berätta om personerna som döljer sig bakom gatunamnen i Karlskoga.

Karlskoga Bergslags hembygdsförening arran­ gerade tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan (SV).

3 VÄSTMANLAND

Satsning på psykisk ohälsa För fjärde året i rad uppmärksam­ mas den psykiska hälsan på olika håll i Västmanland i Tillsammans­ veckan.

PSYKISK OHÄLSA. Mellan

5 och 21 mars delar ett 30-tal föreläsare i Västmanland med sig av erfarenheter och kunskaper om psykisk ohälsa.

Genom att prata öppet om den psykiska hälsan hoppas man att den kan bli lika accepterad som den fysiska hälsan.

– Den psykiska hälsan är

lika viktig som den fysiska. Genom föreläsningarna får man mer förståelse för vad psykisk ohälsa innebär och hur man kan förebygga den. Man får också verktyg för att kunna stötta varandra, säger Pauline Salzer, verksamhetsutvecklare på Studieförbundet Vuxenskolan som Pauline Salzer, arrangerar Tillverksamhetssammansveckan. utvecklare, SV.

Redaktör: Mats Nilsson // mats@sv.se // 08-587 686 39

4GOTLAND

Många bikurser på Gotland Intresset för biodling på Gotland har ökat mar­ kant. Det märks inte minst hos Studieförbun­ det Vuxenskolan (SV) Gotland som startar nya kurser.

BODLING. Mats Norrby är en av dem som lär ut grunderna i biodling.

Han har varit biodlare i mer än 30 år och är en av grundarna till Honung Gotlandica.

Nu är Mats Norrby pensionär. Han har haft biodlarkurser i tolv år i rad och inom kort startar han åter den populära grundkursen på Gotland, Grönt centrum. ”Förutom den nyttiga honungen som bina producerar är pollineringsarbetet oerhört viktigt. Det sägs att tre fjärdedelar av all vår mat har kommit till tack vare binas pollineringsarbete. Därför är vi glada över att efterfrågan för utbildningar på Gotland har växt under de senaste åren”, skriver

så kal�lad Rekoring har startat i Herrljunga. Kunderna hittar lokala producenter på nätet och varorna levereras på en viss tid på en viss plats.

Herrljunga Rekoring drivs av Kullings Gille, Hushållningssällskapet Väst, LRFs kommunkrets och Studieförbundet Vuxenskolan (SV).

Jubileum VÄVSTUGA. Siggesta väv-

stuga har fyllt 25 år i år.

De 25 åren av vävglädje firades med utställning, servering och försäljning av vävda alster på Gyllene Brunnen i Fjärdhundra norr om Enköping.

Arrangör var Siggesta vävstuga i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan (SV).

SVs biodlarkurser har fått fart över hela Gotland.

Studieförbundet Vuxen­ skolan (SV) Gotland i ett pressmeddelande.

SVERIGES biodlarföre­

ning på Gotland (SBR) och SV har tagit fram utbildningar på olika nivåer för nybörjare eller för de som vill utveckla sina kunskaper.

För att få spridning över ön finns det kurser för nybörjare i Hemse och Hejnum. De leds också av erfarna ledare, Tommy Kristiansson och Lennart Persson.

DEN SOM VILL fördjupa

sina kunskaper kommer Anders Ljung att

vägleda deltagarna i en fortsättningskurs.

Bee nice är en också en populär kurs, som leds av Åke Lyberg och Cattis Järnmark. Där kan man få lära sig att umgås med bin och klara av att göra nödvändiga undersökningar av bisamhället.« 6 SKÖVDE

Ungdomar ska utforska kulturarvet

Projekt för unga

KULTURARV. Det blir workshops med ung-

Rekoring NÄRODLAT. En

8 SIGGESTA

5 JÖNKÖPING

”Kulturarva” heter ett projekt i Jönköpings län som ska ge ungdomar en möjlighet att utforska kulturarvet. Projektet, som stöds av Arvsfon­ den med 5,8 miljoner kronor, syftar till att använda historiska åter­ blickar för att skapa me­ ning och sammanhang i tillvaron.

7 HERRLJUNGA

domar där både berättande och hantverk från olika kulturer ingår.

Stratskottet för projektet gick den 1 mars i år.

museum, Hemslöjdsförbundet, bibliotek runt om i länet och flera av länets hembygdsföreningar.

PROJEKTÄGARE ÄR Studie-

PROJEKTLEDARE ÄR Elin

förbundet Vuxenskolan (SV). ”Kulturarva” kommer att synas i hela Jönköpings län.

Några av samarbetsparterna är till exempel Gummifab­riken i Värnamo, Jönköpings läns

Ljungqvist, historiker, och Maria Eklind, kulturvårdare. Utöver dem kommer en projektgrupp, bestående av ungdomar med olika bakgrund, planera och driva projektet.«

UNGDOM. För

att hjälpa unga tjejer och killar att få en bättre självkänsla drivs projektet Ung & självklar av Studieförbundet Vuxenskolan (SV). Handbollslaget Skövde HF 03 var den första grupp som deltog.

Med stöd från Folkhälsokommittén Väst­ ra Götalandsregionen startade Utsikt affärsutveckling och Ung & självklar 2017.

9 UMEÅ

Företagsprojekt MARKNAD. Yalla

Bazar är ett samarbete mellan projektet Värdskap och Utopia. Under tre dagar sålde och visade ett antal blivande och nyblivna företagare sina varor och tjänster.

0

8

mars var det den Internationella kvinnodagen.

Det uppmärksammades på ett flertal ställen runt om i landet. I Rättvik hade ABF och Studieförbundet Vuxenskolan (SV) ett arrangemang där man bland anat visade den omtalade filmen ”Suffragette” (2015) som framför­allt handlar om kampen för kvinnlig rösträtt i England under tidigt 1900-tal.

N R 2 2 018 I MPU L S 11

PORTRÄTTET » CHRISTINA WAHLDÉN

Heders, Christina

Hon vågar ta striden om parallellsamhällen Efter tio år som kriminalreporter tog Christina Wahldén steget fullt ut och blev författare på heltid.

Samhällsengagemanget lyser starkt igenom i hennes barn- och ungdomsböcker.

Med sin journalistiska bakgrund – det blev 25 år på Svenska Dagbladet – kan hon konsten att locka in läsaren i spännande och engagerande berättelser som också har något att säga om den tid vi lever i.

Med sin senaste bok ”Falafelflickorna” har hon hamnat mitt i hetluften i debatten om parallellsamhällen och så kallade hederskulturer.

TEXT MATS NILSSON FOTO THRON ULLBERG 12 IMPUL S NR 2 201 8

Christina Wahldén, journalist och författare, är aktuell med barn- och ungdomsboken ”Falafelflickorna”.

I förorten där den unga detektiven Hawa bor har många familjer egna lagar.

N R 2 2 018 I MPU L S 13

PORTRÄTTET » CHRISTINA WAHLDÉN

’’ C

Jag vill gärna lyfta flickorna som bor i utsatta områden. Tänk vad samhället skulle vinna på att de får en chans att till exempel studera. Det gäller för övrigt pojkar också som har alltför lätt att lockas in i kriminella gäng. De rekryteras ibland så tidigt som nioåringar och det tar alltför lång tid innan skolan reagerar. hristina Wahldén, journalist och författare – numera mest författare – lyfter ofta fram flickors situation i sina böcker. Den senaste boken ”Falafelflickorna”, handlar om Hawa och hennes vänner. Deras respektive familjer vill bestämma över vännernas framtid men Hawa sätter stopp för det.

Hederskulturer är ett återkommande tema i flera av Christina Wahldéns böcker.

När hon 2011 fick ett kulturpris från sin hemkommun hade hon gett ut flera barn- och ungdomsböcker samt ett 20-tal böcker på lättläst svenska. Det har blivit fler sedan dess. 2009 skrev hon en bok åt Röda Korset som handlar om sexuellt våld mot kvinnor i väpnade konflikter.

– Det var omskakande även för mig att skriva den berättelsen om en flicka som kommit som ensamkommande flyktingbarn från Kongo till Sverige.

FLICKORS OCH KVINNORS utsatthet både i Sverige och i andra länder berör henne starkt. Som journalist följde hon en rad fall om våld mot kvinnor som fick stor uppmärksamhet i medier. Det var tre grova gruppvåldtäkter i Södertälje i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet. Mordet på Fatime Sahindal 2002 fick också stor uppmärksamhet.

Christina Wahldén följde rättegångar och läste förundersökningar.

– I gruppvåldtäktsmålen var det väldigt kliniska beskrivningar i förundersökningarna och offren fick inte komma till tals på ett rättvist sätt i rättegångarna. De frågades däremot ut om de hade många pojkvänner, hur de var klädda och så vidare.

– Jag blev arg. Alla ska ju vara lika inför lagen. Det har tack och lov blivit mer relevanta frågor till brottsoffer i rätten idag.

Hon har haft kontakt med en kvinna som drabbats av våldtäkt långt efter att det hände, och tiden läker inte alla sår.

– Den drabbade mår extremt dåligt. Det är först nu, 20 år efteråt, som hon börjar få sitt liv tillbaka.

I JANUARI I år kom en bok på lättläst svenska, skriven av Christina Wahldén, som är en biografi om Fadime Sahindal och heter ”Ett liv”. Hon började skriva böcker redan under sin tid som journalist. Författandet tog överhand och hon slutade på Svenska Dagbladet 2012 för att bli författare på heltid.

Nu fylls hennes tid av nya bokprojekt, föreläsningar om litteratur och läsning i skolor och på sfi-undervisningar i hela landet. Sfi är svenska för invandrare.

14 IMPUL S NR 2 20 1 8

– I morgon ska jag vara på två olika sfi-kurser i Småland och berätta om litteratur. Lättlästa böcker på svenska tycker jag är en bra ingång till att börja läsa mer avancerade böcker. Men för att en bok är enkelt skriven behöver inte innehållet vara enkelt.

I SIN SENASTE bok ”Falafelflickorna” har hon förlagt

handlingen till ett av de områden som regeringen utsett till så kallade särskilt utsatta områden. Hon har tidigare skrivit om hedersrelaterat våld och inte minst om våld i hemmet där särskilt kvinnor varit drabbade.

– Hederskulturer existerar men de har absolut inget med religion att göra. De finns över stora delar av världen, även hos kristna.

Hawa, som är huvudperson i ”Falafelflickorna”, och hennes familj kommer från Somalia. Hawa är en kvicktänkt tjej som anpassar sig till familjens krav att hjälpa till mycket hemma i den stora familjen i den trångbodda lägenheten.

Samtidigt kan hon inte läsa läxor hemma i lugn och ro utan hittar sin fristad på biblioteket.

Hon vill dessutom hjälpa sina kamrater som hamnar i desperata situationer, som att till exempel bli förlovad med en kusin när man bara är 13 år. Eller att ständigt bli övervakad av sin storebror.

ELLER SOM EN annan av Hawas kompisar; få stryk av sin pappa för att hon tycker om någon av samma kön.

– Jag vill gärna lyfta flickorna som bor i de här särskilt utsatta områdena. Tänk vad samhället skulle vinna på att de får en chans att till exempel studera.

Det gäller för övrigt också pojkar som har alltför lätt att lockas in i kriminella gäng. De rekryteras ibland så tidigt som nioåringar och det tar alltför lång tid innan skolan reagerar. Det borde lämnas in fler orosanmälningar till sociala myndigheter när man märker att allt inte står rätt till.

Christna Wahldén har besökt många skolor i förorter där de sociala problemen är stora. Det finns många fler utsatta barn än vad vi tror, anser hon, mörkertalet är stort.

VID DEN STORA flyktingvågen 2015 var många ensam-

kommande barn och unga rädda för att inte få stanna.

Att lära sig svenska var ett sätt att ge sig själv en större möjlighet att få uppehållstillstånd. Christina Wahldén upplevde att de som fick börja i svensk skola var nyfikna vetgiriga och verkligen ville lära det svenska språket.

– Läsförståelsen i svenska hos svenska elever är ganska dålig, enligt flera undersökningar. Kanske vore

»

Christina Wahldén har skrivit böcker på lättläst svenska och är ofta ute på författarbesök i skolor och på kurser i Svenska för invandrare.

N R 2 2 018 I MPU L S 15

PORTRÄTTET » CHRISTINA WAHLDÉN

’’

På kvällstid finns inte så många vanliga människor ute på allmänna platser. Efter klockan fem på eftermiddagen förändras gatutbilden och andra personer tar över. Folk håller sig inomhus. Man tar in barnen av rädsla för att något ska hända. Det är klart att skjutningar och bilbränder påverkar alla som bor i ett utsatt område. det en idé att låta läsovillga åttor träffa ungdomar i samma åldrar från andra länder som verkligen vill lära sig språk. Jag träffade en afghansk pojke som kom från helt andra förhållanden. Han hade fyra timmars gångväg till skolan och lika långt hem igen. Varje dag. Dessutom fanns risken att stöta på talibaner. Det har vi lite svårt att föreställa oss.

GENOM ÅRENS LOPP har Christina Wahldén hunnit med många besök i så kallade särskilt utsatta områden, pratat med dem som bor där, träffat elever i skolor. Det har varit på dagtid. På kvällarna sker en förvandling.

– På kvällstid finns inte så många vanliga människor ute på allmänna platser. Efter klockan fem på eftermiddagen förändras gatutbilden och andra personer tar över. Folk håller sig inomhus. Man tar in de yngre barnen av rädsla för att något ska hända, medan tonåringar ofta hänger ute då det är trångt hemma. På samma platser finns då kriminella personer. Det är klart att skjutningar och bilbränder påverkar alla som bor i ett särskilt utsatt område. Att det langas knark ganska öppet är ju heller ingen hemlighet.

I ”FALAFELFLICKORNA” HAR Hawa dock ett klart yrkesval

– hon vill bli polis.

– Det finns en misstro bland många mot poliser som kan ha sin grund i att de själva har flytt från samhällen där poliser inte stått för något gott. Fler poliser med invandrarbakgrund skulle kanske hjälpa till att balansera bilden av polisen. Det skulle också på ett bättre sätt spegla hur Sverige ser ut idag.

Ett fall som upprört många på senare tid är den friande domen mot en man som var åtalad för misshandel av sin före detta hustru. Två nämndemän friade med en argumentation som gick ut på att ”mannen kom från en bra familj” till skillnad mot kvinnan och att kvinnan först borde ha talat med mannens familj innan hon gick till polisen.

– Enligt argumentationen i Solna tingsrätt var det en försvårande omständighet att hon först polisanmälde mannen. Domen visar att det finns uppfattningar om att brott ska lösas inom familjen. Då får vi ett parallellsamhälle som inte är förenligt med svensk lag.

I DAG FINNS ETT stort mörkertal om hur många unga som

riskerar att drabbas av hedersrelaterat våld eller hedersförtryck.

– 2009 kom statliga Ungdomsstyrelsens rapport om att 70 000 unga inte fick välja vem de gifter sig med.

Den senaste översiktliga bedömningen gjordes i Carin Götblads statliga utredning från 2014. Den visade att 100 000 killar och tjejer under 25 år lever under hedersförtryck.

– När jag föreläser och är på författarbesök på sfikurser och i skolor får jag väldigt många frågor om hur det fungerar med skilsmässor i Sverige. En fråga som brukar dyka upp är om det är sant att man kan få skilsmässa där mannen inte behöver samtycka.

Eller som Christina Wahldén säger: – Är det något som inte är bra ska vi prata om det. Då blir det i alla fall mindre dåligt.«

Hedersrelaterade brott har stort mörkertal EN 13-ÅRIG SOMALISK förortstjej blir de-

tektiv och tar sig an hedersbrott.

Det är handlingen i Christina Wahldéns barnbok ”Falafelflickorna”. Ämnet är hett efter den uppmärksammade domen i Solna tingsrätt (se intervjun med Christina Wahldén). Mörkertalet om hedersrelaterade brott är stort. ”Falafelflickorna” handlar om kvinnans och barnets rätt att själv bestämma över sitt liv och tar upp hederskulturen.

Den vänder sig till 9–12-åringar.

Miljön är en av Sveriges mest utsatta förorter. I centrum står den somaliska 16 IMPUL S NR 2 20 1 8

flickan Hawa. Hon har en problematisk hemsituation men lever för sin stora dröm: att en dag komma in på polishögskolan. Under sommaren startar hon en liten detektivbyrå och får snabbt två fall att lösa: Klasskompisen som ska giftas bort mot sin vilja och flickorna som är kära i varandra och som hotas till livet av den ena flickans pappa.

BARNETS GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETER är ett ämne som Christina Wahldén länge varit engagerad i, både som författare och kriminalreporter.«

>> Exklusivt Namn Christina Wahldén. Ålder 52.

Familj Man och tre barn.

Gör Författare och journalist.

Aktuell med ”Falafelflickorna”, bok för barn 9-12 år.

Fritid Gå på teater, besöka trädgårdar, resa.

På nattduksbordet ”Morgon i Jenin” av Susan Abulhawa.

Som kriminalreporter på Svenska Dagbladet följde Christina Wahldén flera hedersrelaterade brott, bland annat mordet på Fadime Sahindal 2002.

N R 2 2 018 I MPU L S 17

TRÄDGÅRD » VÄXTHOTELL

Deras hotell värmer frusna växter Runt 2 200 medelhavsväxter har checkat in på växthotellet i Arrie under vintern. Här får de vatten, värme och ljus, tills det är varmt nog att flytta utomhus igen. Bakom företagsidén står paret Anette Trönnberg Lundin och Zacharias Williamsson.

TEXT SVEN ROSELL FOTO STEFAN LINDBLOM

D

et är nollgradigt och snö ute på den sydskånska slätten den här marsdagen. Inne på Lilla Toscana Växthotell däremot är det behagliga 15 grader med en luftfuktighet på 85 procent. Blommor och frukter bildar färgklickar i den täta grönskan. Palmer, agave, citrusträd, olivträd och en lång rad andra medel­havsväxter checkas in här i oktober för att vila och bli ompysslade under vintern.

Det största växthuset har en 18 IMPUL S NR 2 20 1 8

yta på 1 200 kvadratmeter med en takhöjd på fyra och en halv meter.

Några lagerväxter med vita svansliknande blommor räcker ända upp.

Under somrarna står de i Lunds botaniska trädgård.

De måste läggas ner när de baxas in i växthuset. Flera kanariepalmer och olivträd är nästan lika höga. De står i kraftiga träfat eller krukor, somliga försedda med hjul. Vissa växter är så stora att de behöver fraktas hit med kranbil.

– Folk checkar in växterna i ok-

Vintertid tar de här växterna in på ett hotell som erbjuder värme, ljus och omvårdnad av Anette Trönnberg Lundin och Zacharias Williamsson.

tober och hämtar hem dem i slutet av april eller i maj, säger Zacharias Williamsson.

BLAND KUNDERNA FINNS privatperso-

ner, restauranger, hotell och även några kommuner. Sommartid står växterna i parker och rondeller, men de flesta pryder villaträdgårdar, uterum och terrasser. En del tycker om att ha palmer invid sin pool.

På växthotellet hyr man plats på en halv, en hel eller flera lastpallar.

– Nu har vi 450 lastpallar med i snitt kanske fem växter på varje incheckade, säger Anette Trönnberg Lundin.

Där växterna står som tätast får man känslan av att befinna sig i en djungel även om de flesta sorterna kommer från medelhavsområdet.

Växtligheten frodas i det varma och ljusa växthuset. Så här i mars ser flera växter ut att ha vårkänslor. De ligger drygt en månad före jämfört med om de skulle förvarats i till exempel ett garage med fönster.

– Vi gillar växter, säger Anette Trönnberg Lundin och skrattar.

HON VÄXTE UPP på en handels-

trädgård med krukväxtodling och är utbildad florist, medan Zacharias jobbat extra på en växtodling.

De blev ett par när sedan de träffats på en utbildning i grafisk design.

För fyra, fem år sedan letade Anette och Zacharias efter ett hus på landet,

» N R 2 2 018 I MPU L S 19

TRÄDGÅRD » VÄXTHOTELL

helst en gård. Idén om att starta ett hotell för växter från varmare breddgrader fanns med i bilden. De hade sett något liknande längre upp i landet. Handelsträdgården i Arrie mellan Trelleborg och Malmö var till salu. Båda var 25 år när de slog till. Nu driver de Lilla Toscana Växthotell för fjärde säsongen.

– Vi hoppas kunna utöka ytan för vinterförvaring så småningom, säger Anette.

Två växthus strax intill används ännu så länge enbart till de egna odlingarna. Planen är att byta ut trä och glas i dem så småningom.

NÄR ANETTE OCH ZACHARIAS köpt

stället behövdes omfattande upprustning. Den tidigare ägaren hade samlat på sig massor av prylar under sina 25 år som trädgårdsmästare.

– Vi har gjort extra förstärkningar i taket med tanke på stormarna.

Och satt profiler, vinkeljärn, på hela utsidan av kanalplasten, berättar Zacharias.

Taket kan öppnas för luftning vilket kan behövas under de sista veckorna innan växterna hämtas hem av kunderna. Insidan av taket är försett med en utdragbar väv som ger skugga när solen står på de varmaste dagarna i april–maj. När det är som kallast kan värmepumpen med värmeslingor behövas. En oljepanna finns i reserv. Värmelampor kan tändas om taket skulle bli snötäckt länge eller om vinterdagarna blir mörka.

I BÖRJAN KRÄVDES mycket planering

för att få igång växthotellet. En fråga var hur de skulle göra sitt företag känt. Reportage i två lokaltidningar gav en bra start.

– Då började det ringa, säger Anette. Flyers och skyltning bidrog till att växthotellet blev känt i trakten.

Centralt i växthuset står massvis 20 IMPUL S NR 2 20 1 8

av krukor med tagetes och chokladblommor på stora bord. Dem driver Anette och Zacharias upp och säljer till grossister. Tagetes odlades även av den förre ägaren. En katt kliver försiktigt mellan plantorna. Kattsyskonen Sassa och Bjarne ingick i köpet av handelsträdgården.

Många av kunderna som checkar in sina växter återkommer säsong efter säsong. En ståtlig kanariepalm har hunnit bli för hög för sin ägare så den finns nu permanent hemma hos Anette och Zacharias. Den kom hit som ett frö från Kreta för bortåt 30 år sedan. En stor agave tillhör stamgästerna, den kom till Sverige som stickling för mer än 20 år sedan.

Zacharias Williamsson och Anette Trönnberg Lundin trivs i grönskan liksom katterna som ingick i köpet.

inte alltid den bästa när man köper växter.

– När man köper en växt kommer de oftast i en liten kruka som är optimerad för frakt. Men de behöver ofta en större kruka så att man kanske behöver börja med att plantera om, säger Anette, och tillägger att det därefter inte är nödvändigt att plantera om varje år.

– I en liten kruka finns oftast ingen näringsreserv, påpekar Zacharias.

Det största problemet är att de ibland får in krukor utan dräneringshål. Om det inte upptäcks i tid är risken att växten blir stående i vatten vilket medför att rötterna blir förstörda.

MEDELHAVSVÄXTER HAR VARIT popu-

lära på våra breddgrader ett bra tag, kanske för att många av oss tycker om att tänka på sol och värme.

Problemet för många är att de inte hittat något bra sätt att låta dessa växter övervintra på. Därför väljer många att skaffa sig små växter, and­ra väljer billiga växter som kanske bara hålls vid liv under ett sommarhalvår.

Till de mer ovanliga gästerna som checkat in på hotellet denna vinter hör jungfrumyrtenlin, lampborste och Afrikas blå lilja. Den senares blommor bildar stora blå bollar och vi ser ett par som blommar under vårt besök. Kamelian, som är tidig, blommar för fullt.

När ljuset börjar återvända på våren tillför Anette och Zacharias en gnutta näring i vattnet. De håller även utkik efter ohyra. Växter som har ohyra sätts i karantän medan den bekämpas med hjälp av nyckel­ pigor och steklar. Växterna som checkas in ses över för att så långt det är möjligt undvika att ohyra kommer in i växthuset.

FÖR ÄGARE AV exotiska växter finns

en hel del att tänka på. Jorden är

MAN BEHÖVER VETA var de olika väx-

ZACHARIAS WILLIAMSSON

»Folk checkar in växterna i oktober och hämtar hem dem i slutet av april eller i maj.»

terna trivs bäst. Rätt växt på rätt plats, helt enkelt. Somliga medelhavsväxter, inte minst de omtyckta citrusväxterna, är känsliga för blåst.

Afrikas blåa lilja trivs bäst i ett trångt utrymme.

– När en växt flyttas inomhus kommer den i torr luft. Blad vissnar.

Risken är då att man vattnar och vattnar tills växten dränks. Man får tänka varifrån växten kommer och hur det är där, påpekar Zacharias.

Möjligheterna att få sina exotiska växter omskötta under vintertid gör att fler människor vågar sig på att skaffa sig både mer ovanliga sorter och större växter.

– Det har vi märkt. Vissa kunder har inte haft så många medelhavsväxter tidigare eftersom de inte vetat vad de ska göra av dem under vintern. När de hittat det här stället har de köpt lite större och maffigare växter. De vågar mer nu, säger Anette.

Kunder har berättat att de fått blommor och frukt för första gången när de tagit hem sina växter efter vintervilan, vilket gör Anette och Zacharias stolta över sitt växthotell.«

Snart behรถver vi bygga ut pรฅ hรถjden, konstaterar Anette Trรถnnberg Lundin.

N R 2 2 018 I MPU L S 21

TRÄDGÅRD » NÄS

En trädgård i

Karin Eliasson driver trädgården i Näs.

22 IMPUL S NR 2 20 1 8

Astrid Lindgrens barndomshem har på senare år blivit en av Sveriges mest spännande trädgårdsdestinationer. I småländska Vimmerby tolkas hennes liv och författarskap i en rad fascinerande gröna rum – men inte som många förväntat sig. Här finns varken Körsbärsdal eller Katthultsbersåer.

TEXT LISA ISING FOTO PERNILLA BERGDAHL.

Astrids anda N

ågot av det första som trädgårdsmästaren Karin Eliasson gjorde när hon kom till Näs i Vimmerby var att riva upp Astrid Lindgren-rosorna framför prästgården. Det blev förstås ramaskri.

– Vi ville inte göra det publiken förväntade sig. Några miljöer från Astrid Lindgrens böcker skulle det inte bli, det visste vi redan från start, säger Karin Eliasson.

Det var hon som fick uppdraget att som konstnärlig ledare skapa en trädgård i den småländska nationalklenodens anda – efter sju år i Andalusien.

Och kanske var det just hennes utifrånperspektiv och närheten till Astrids släktingar som gav frihet och mod att skapa något självständigt och oväntat på teman som mod, frihet – men också förtvivlan och melankoli.

– Ja, ingen från Vimmerby hade nog vågat riva upp de där rosorna, gissar hon.

marbete. Målet har därför varit att skapa en modern trädgård som inspirerats av det som var viktigt för henne och som kommit till uttryck i hennes liv och gärning.

I stället för en trädgård där paradrabatten står i centrum tolkas Smålands sommarängar, hagar och skogsgläntor i en modern, uppdaterad form. Av ursvenska växter som daggkåpa, smultron och nävor och lokala äppelsorter har det blivit nyskapande trädgårdsrum som Trygghetens skogslund, Livsglädjens lövsal, Melankolins mossträdgård och så vidare. Här är nässlorna och kirs­ kålen lika viktiga som rosorna och annat kultiverat.

SEDAN TVÅ ÅR finns nu trädgårdsan-

läggningen på en yta motsvarande fem fotbollsplaner eller 35 000 kvad­ratmeter, ”där det vilda går hand i hand med det uppfostrade och ilskan hoppar hopprep med skrattet”.

Av varierade marker, både etablerade gräsmattor, asfalterade parkeringsplatser, igenslyade grönområden och nässelfyllda bakgårdar, har det blivit ett spännande trädgårdsinitiativ som varje år lockar mängder av besökare. De håller på att bli den fasta ryggraden i Vimmerbys besöksnäring, tillsammans med barnklassikern Astrid Lindgrens Värld, som inte ligger långt därifrån.

Astrid Lindgren, nationalhelgon, påtade inte i jorden men var intresserad av ekologisk hållbarhet.

DEN STORA UTMANINGEN med att

skapa trädgårdarna på Näs har varit att Astrid Lindgren faktiskt inte var någon trädgårdsmänniska. Att plantera och påta i rabatter var helt enkelt inte hon – och det fanns inte heller någon ursprunglig trädgård att bevara eller återskapa.

Däremot hade hon under hela sitt liv en nära relation till Smålands natur och kulturlandskap och hon gjorde sig känd för sitt engagemang för det ekologiskt hållbara. Många minns säkert hennes kamp för bland annat burhönsen och kor på som-

INHEMSKA VÄXTER SOM björnmossa, björkar och blåbär skapar stämning och trädgårdens form och gestaltning är tydligt inspirerad av Smålands skogar, ängar och ekdungar.

Men ofta är det med en lekfull twist.

Landskapets klassiska stengärsgårdar görs i stället av vedklabbar med grässvål.

En sex meter hög pallisad av granstörar ger känslan av ändlös skog.

Likt men ändå inte, vilket gör att man får syn på det osynligt bekanta.

Ytterligare dimensioner har engagerade konstnärer och trädgårdsformgivare tillfört.

I Trygghetens lund, skapad av trädgårdsinspiratören Hannu Sarenström, växer frodiga lundväxter som ormbunkar och lungört, till synes vilt. I Livsglädjens lövsal kantar vitstammiga björkar ett porlande vattendrag. I varje trädgårdsrum tillkommer Astrid Lindgren-citat och berättelser om vad som inspirerat just här.

Hennes kärleksfulla uppväxt är väl känd och har inspirerat till

N R 2 2 018 I MPU L S 23

»

TRÄDGÅRD » NÄS många älskade barndomsskildringar som Emil i Lönneberga och Madicken.

bara en natur- och djurvän. Hon var även en djupt samhällsengagerad människa. Hennes patos och humanistiska, politiska hållning lyste igenom i böcker som Kati i Amerika, Madicken, Ronja Rövardotter och Bröderna Lejonhjärta. På äldre dagar blev hon också en viktig opinionsbildare i frågor som kärnkraft, rasism, djurhållning, nedläggning av folkbiblioteken och asylfrågor.

FAST ALLT ÄR inte bara ljust och har-

moniskt på Näs. Åren som ensamstående mor och yrkeslivet som journalist under krigsåren har också lämnat avtryck, både i böcker och i trädgårdar. I Melankolins mossträdgård är tonen en annan där mörka granar vakar över en svart tjärn omgiven av mossa och vitblommande skogsväxter – ett rum av trädgårdskreatören Peter Korn där det yttre och inre landskapet tycks smälta samman.

Barnen har förstås en central roll på Näs och hjärtat i den jättelika trädgården är Lekhagen, en gård bakom klassiska gärdsgårdsstörar och faluröda stugväggar där barn har lekt i alla tider – även Astrid och hennes syskon. Från gårdens höga ek hänger en lång, lång repgunga.

Alla minns hur det var att vara barn och hur härligt det kittlade i magen när en sådan gunga sätter fart. En klätterskulptur och hoppvänliga kullar av träkubb inbjuder till ytterligare lek. Växterna är lektåliga och gärdsgårdarna består av gräsbevuxna vedtravar.

DÄRFÖR GESTALTAR trädgårdarna på

FRÅN ANDRA SIDAN huset hörs röster;

Astrids brorsdöttrar berättar i en dokumentär om hur Emilböckerna kom till. Bredvid skrockar höns, samma sort som Astrids mamma höll och vann priser för. Ibland är det sagoläsning på loftet och utanför breder Plommonlunden ut sig, en av besökarnas favoritrum, med både nya och gamla plommonträd och massor av försommarblomster.

Mitt i trädgården står Astrid Lindgrens barndomshem kvar med rutiga gardiner och vita pelargoner i fönstren, så som hon själv återskapade det på 1960-talet. För barnbarnen känns det lite märkligt att deras mormor gått och blivit nationalklenod och i huset intill bor fortfarande brodern.

– För familjen är Astrid alltjämt en levande person och det har varit en väldig tillgång. Vi har kunnat stämma av med familjen och kanske därför vågat ta ut svängarna lite extra. De har kunnat bekräfta om en idé känts ”Astridsk” eller inte, säger Karin Eliasson.

SÅ ÄR DET exempelvis med de stora graffitimålningen som pryder en av husväggarna i Törnrosgården. Det

24 IMPUL S NR 2 201 8

sprakar rejält i mötet mellan de romantiskt, lantliga vildrosorna och tolkningen av ett modernt Vimmerby i sprayfärg.

– Så typiskt Astrid! Hon var ju ingen oförarglig sagotant utan en författare med moderna idéer som ofta stod på barrikaderna, säger Karin Eliasson.

När hon engagerades att leda det konstnärliga arbetet med att skapa trädgårdarna i Astrid Lindgrens anda hade hon just avslutat sju år i södra Spanien där hon drivit pensionat och odlat grönsaker. På Näs behövde hon lära känna en människa, ett författarskap och ett landskap på djupet. Och hon gick grundligt tillväga.

– Först läste jag förstås om alla Astrid Lindgrens böcker för att fånga känslan i dem. Men jag har också ägnat mycket tid åt att verkligen känna in det småländska landskapet. Jag har suttit på de vilda ängarna, på stenarna i skogen. Jag har tagit in upplevelsen av en mörk tjärn och läst in landskapets linjer och formspråk.

Men Astrid Lindgren var inte

Astrid Lindgrens barndomshem finns kvar i Näs.

Näs även mod, kreativitet, vildhet och frihet, teman som ofta återkommer hos Astrid Lindgren och i hennes böcker. Förutom trädgårdarna visas även olika utställningar som vill bredda och fördjupa, både en permanent om henne själv och tema­utställningar som skiftar varje år.

Så är exempelvis vårens utställning ”Svenska pappor”, med start 29 mars, en replik i jämlikhetsdebatten. Och till sommaren öppnar utställningen ”Ingen liten lort” som handlar om civilkurage och modet att ta ställning. Med utgångspunkt i det samhällsengagemang som Astrid Lindgren visade under sitt liv, både som författare och privatperson, vill utställningen diskutera: Vad är det att ta ställning? Hur kan man påverka sin omgivning och göra sin röst hörd? Varför är det viktigt för ett demokratiskt samhälle?

VAR TREDJE BESÖKARE på Näs är tysk

och här ska de få en rejäl dos Sverige och Småland, fast i stiliserad form. Lika viktiga är förstås Vimmerbyborna själva och alla svenska besökare. Ambitionen är att hålla ett perspektiv som är både lokalt, nationellt och internationellt. Och att även fortsättningsvis blicka framåt och verka i Astrid Lindgrens anda.

Men den som vallfärdar till Näs för att hitta Sockerdricksträdet behöver inte heller bli besviken.

Det står fortfarande kvar i Prästgårdsparken; ihåligt och numera en bjässe med sju meter i omkrets. Fast med ålderns rätt undanber det sig klättring.«

Astrid Lindgren >> Näs w Näs i sin nuvarande form med utställningar, guidning i barndomshemmet, butik och restaurang invigdes till Astrids 100-årsdag 2007. Trädgårdarna stod klara för två år sedan efter flera års arbete i olika etapper. Sedan förra året ägs företaget till 100 procent av Astrid Lindgrens Värld, som i sin tur ägs av Astrid Lindgrens arvingars bolag Astrid Lindgren Aktiebolag. w För ytterligare info se www.astridlindgrensnas.se/sv/hem.

v

Karin Eliasson har ägnat mycket tid åt att känna in den småländska naturen.

N R 2 2 018 I MPU L S 25

INTEGRATION » JALLAFILM

Hur fixar man luddet

I TORKTUMLAREN? Deras filmer visar hur livet funkar i Sverige

Hur funkar det i tvättstugan? Hur får jag ett bankkonto?

Vad gör jag om jag behöver söka sjukvård?

Det får man veta i filmerna ”Jallafilm – din guide till Sverige”.

TEXT OCH FOTO MATS NILSSON

J ”

allafilm – din guide till Sverige” är ett lågbudgeterat filmprojekt som drivs av SV Blekinge. Filmer och intervjuer produceras av proffsiga medarbetare och läggs ut på You­ tubekanalen och Facebookgruppen Jallafilm.

– Snabbhet och professionellt utförande har varit ledord i arbetet, säger Benny Jonasson, verksamhetsutvecklare i SV Blekinge.

När projektet drog igång den 1 november förra året tog det bara en och en halv månad innan tre filmer var klara för att läggas ut i sociala medier.

– Vem som helst ska kunna titta på filmerna och använda sig av dem, säger Benny Jonasson. De passar bra till introduktionskurser och studiecirklar för nyanlända.

samma och ska lätt kunna delas på nätet.

SV OCH FILMPROJEKTET får stöd av länsstyrelsen, Arbetsförmedlingen, Karlshamns kommun med flera aktörer. En av SV Blekinges medlemsorganisationer, Kultur Knytpunkten, har involverats i arbetet genom sin teatergrupp. Den består av deltagare med ursprung i olika länder.

– Vi har fått hjälp med skådespelare och även med idéer på ämnen att ta upp i kommande filmer. En studiecirkel med deltagare från olika målgrupper har jobbat med de frågorna.

Filmerna är mellan en och en halv och tre minuter långa. De är lätt-

FATHI MORAD ÄR en annan person

26 IMPUL S NR 2 201 8

DEN FÖRSTA PROVFILMEN handlade om

tvättstugan och luddet i torktumlaren, en fråga som nästan blivit synonymt med meningsutbyten och bråk som kan uppstå i en tvättstuga som många använder.

– Vi är ute i olika miljöer och filmar. Vi har bland annat filmat och intervjuat på en kennel. Det har visat sig att flera nyanlända är rädda för hundar. Framför allt förstår inte alla varför svenskar har hundar inomhus. Det är nytt för dem.

Duha Turani, som kom till Sverige och Jämtland 2015, blev förra året placerad i Karlshamn. Hon pluggar på Komvux och översätter alla filmer till arabiska som Jallafilm producerar. i projektgruppen med proffsbakgrund. Han kom direkt till Karlshamn från Syrien 2013 och var tv-regissör i sitt hemland. Han har också jobbat som regissör och skådespelare i en rad länder i Europa, Asien och Afrika.

– Jag har sökt tv-jobb i Sverige men det har varit för svårt med språket, berättar Fathi Morad.

– Att jobba med mindre produktionsbolag är roligt för att pressen blir mindre och jag får mer utlopp för min kreativitet. Det blir friare på alla sätt.

RICHARD SVENSSON

»Vi presenterar en ny film varje torsdag och speglar i filmerna den vardag som vi alla möter men går också på djupet i vissa filmer.»

Richard Svensson, filmklippare och animatör som jobbat mycket med sociala medier, säger: – Vi har ett klart mål i sikte och jobbar snabbt. Vi håller medvetet ett högt tempo. Andra har gjort introduktionsfilmer för nyanlända men det har ofta tagit lång tid.

– Med sociala medier kan man nå hur långt som helst. Vi vill att filmerna delas så mycket som möjligt. Vi presenterar en ny film varje torsdag och speglar i filmerna den vardag som vi alla möter men går också på djupet i vissa filmer. Vi har en uppsjö idéer som vi diskuterar att göra film av.

DEN SOM HÅLLER i kameran är Ola Nilsson med erfarenhet av många år som pressfotograf och dokumentärfilmare. Han gör samtidigt intervjuer. Helst är han ute på fältet och jobbar men en del intervjuer görs hos SV, där projektgruppen håller till.

Några filmer handlar också om sådant som andra än nyanlända kan se med behållning. Till exempel hur man hälsar i olika kulturer.

– Det skiljer sig mellan olika länder och är en kulturskillnad som det kan vara bra för alla att veta om, säger Fathi Morad.

SV, Benny Jonasson och filmteamet i Jallafilm har nyligen fått nya pengar från länsstyrelsen för att ta upp ämnet demokrati i nya filmer som de planerar ha färdiga till politikerveckan i Almedalen i juli.«

Projektgruppen bakom ”Jallafilm – din guide till Sverige”, från vänster: Fathi Morad, Benny Jonasson, Ola Nilsson, Duha Turani och Richard Svensson.

N R 2 2 018 I MPU L S 27

SV » EL SALVADOR

SV-projektet räddar de unga från kriminalitet Ungdomar får alternativ till att gå med i kriminella gäng. Kvinnor får självförtroende och tar egna initiativ. Men det har inte varit ofarligt att gå med i en studiecirkel i El Salvador, där SV Västerbotten drivit ett treårigt folkbildningsprojekt.

TEXT PER STATTIN, SV VÄSTERBOTTEN

V

åren 2010 besökte Mario Meléndez och ett par av hans medarbetare Västerbotten. Mario är kommunalråd i Panchimalco, 17 km utanför El Salvadors huvudstad San Salvador. Gruppen fick kontakt med SV och folkbildningen och den insåg att folkbildning kunde vara en viktig resurs i samhällsutvecklingen i Panchimalco.

Främst tilltalade möjligheterna att öka människornas engagemang för den egna utvecklingen, möjligheterna att driva denna utveckling i de lokala samhällena, samt att utgå ifrån medborgarnas eget driv och intresse. Att detta också kopplades ihop med en pedagogik och metoder som stödjer detta, såg gruppen som en spännande möjlighet.

KONTAKTEN OCH FÖRUTSÄTTNINGEN

för projektets utveckling med SV i Västerbotten bygger på Oscar Mejia, själv från El Salvador och anställd av SV Västerbotten.

2011 genomfördes en förstudie på plats i Panchimalco. Oscar Mejia och jag besökte kommunen. Det genomfördes flera processdagar med olika grupper, politiska församlingar, ungdomar, äldre och byagrupper för att visa på folkbildningsmetodiken.

Detta ledde till att SV Västerbotten 2013 startade ett projekt i syfte 28 IMPUL S NR 2 201 8

att bygga upp en liknande folkbildningsstruktur som vi har i Sverige.

Finansieringen kom från Forum Syd. Projektet har handlat om att stödja bildandet av en organisation, utbilda cirkelledare, utveckla material samt att vara ett stöd i alla möjliga organisations- och verksamhetsfrågor.

EN CENTRAL STRATEGI i projektet har varit att i all verksamhet och i alla studiecirklar skulle ämnen som mänskliga rättigheter, barnkonventionen, jämställdhet och miljö finnas med som kunskapsområden.

En majoritet av cirkelämnena har handlat om hantverk, musik, dans, konst med mera. Deltagarna har ofta skapat produkter som man säljer för att stärka sin privatekonomi.

Cirkelledarna har fått utbildning i cirkel- och vuxenpedagogik, byautvecklingsmetoder, organisationskunskap samt ledarskap. De som utbildat ledarna har dels fått utbildning hos oss i Västerbotten, dels via digitala möten med Oscar.

TOTALT HAR FORUM Syd bidragit med

drygt 1,1 miljoner kronor. Pengarna har främst gått till cirkelledarutbildning, material, lokaler samt projektledare på plats. Inga arvoden har utgått till cirkelledare utan de har lett cirklarna ideellt.

När vi nu avslutade projektet med en resa dit i januari i år kan vi konstatera att väldigt mycket har hänt. 74 cirkelledare har utbildats.

Man har hittills genomfört 80 cirklar med över 1 500 unika deltagare.

Projektet har nått långt över det prognostiserade resultatet.

Många grupper handlar om att engagera barn och ungdomar i ämnen som som dans, konst och hantverk. Cirkelledarna uppfattar att många unga har fått ett alternativ till de kriminella gängen, som främst plågar fattigt folk på landsbygden med påhittade skatter, skyddsverksamhet med mera. Ett exempel på utmaningar är att fyra deltagare i en dansgrupp mördats för att de inte ville vara med i gäng utan hellre ville dansa i sin grupp.

ETT ANNAT VIKTIGT resultat av projek-

tet är att många kvinnor stigit fram och tagit nya initiativ. Många menar att de fått stärkt självkänsla och nu kan hävda sina rättigheter och vågar uttrycka sina synpunkter. Många har också fått hela familjen med sig i verksamheten. En grupp kvinnor har bildat ett kooperativ för att öka sina möjligheter att tjäna pengar på sitt hantverk.

2014 bildades föreningen ASEPP, Asociación de Educación Popular de Panchimalco, som är själva folkbildningsorganisationen. En sty-

SV Västerbottens företrädare hälsades med folkdans av en grupp barnoch ungdomar.

Oscar Mejia, SV, Mario Melendez borgmästare i Panchimalco och Per Stattin, SV.

SE 15 P T

821 E1 D

BRE IEM

>> El Salvador

relse tillsattes och en projektledare anställdes. Att bilda föreningen har i sig varit en viktig läroprocess, menar Larissa Orellana som är ordförande i styrelsen.

ASEPP HAR UPPMÄRKSAMMATS i hela

landet och av såväl lokala som nationella politiker. I projektet känns det som SV har gjort stor nytta och att folkbildningen och dess metoder har stor betydelse för samhällens och människors utveckling. Ibland kan jag känna att vi har glömt bort detta i Sverige, där demokratin, tryggheten och välfärden ofta betraktas som självklarheter. I Panchimalco får människor kämpa för detta varje dag. Förlorar vi som folkbildare i Sverige detta perspektiv tappar vi också mycket av den anda och kraft som ligger i vår verksamhet.

Projektet har inte gett oss studietimmar, men massor av erfarenheter och inte minst självförtroende och råg i ryggen. Vi och vår verksamhet är viktiga för samhället och människorna framöver i Sverige och att det också fungerar ute i världen. Det är värt att kämpa för.«

Tack för ett gott samarbete! SV Västerbotten och invånare i Panchimalco har haft ett projekt tillsammans. Här är styrelsen med ASEPP – Carmen Andres Ortiz, Ada Rivera, Lariza Orellana och Umberto Vasquez – samt Oscar Mejia och Per Stattin från SV.

Per Stattin, avdelningschef i SV Västerbotten, delar ut diplom till Mario Melendez, borgmästare i Panchimalco.

Dans- och musikgrupper i cirkelform har fått unga att motstå påtryckningar från kriminella gäng. Här dansas Mayadansen.

w El Salvador härjades av inbördeskrig som avslutades för 26 år sedan. Ännu präglas landet av en långsam men målmedveten strävan att utveckla demokratin. w FMLN, motståndsrörelsen under kriget, omorganiserades till ett politiskt parti efter fredsavtalet. FMLN har regeringsmakten i dag. w El Salvador är ett litet och fattigt land. Det är till ytan mindre än halva Västerbotten, med cirka sex miljoner innevånare. Landet är mycket bergigt med många vulkaner, förutom vid Stillahavskusten där det är flackt. w Klimatet är tropiskt och maten finns överallt i naturen. Kaffe och sockerrör är viktiga grödor i det professionella jordbruket.

Folket på landsbygden är i stora delar självförsörjande. w Ett stort problem är den höga gängkriminaliteten.

Stora mängder vapen blev kvar efter kriget och många unga har rekryterats av gängen, vars huvudsakliga verksamhet handlar om att bevaka knarkvägarna från Sydamerika till Nordamerika. w En stor del av våldet i El Salvador handlar om att dessa gäng strider mot varandra. Överallt har man beväpnade vakter, skyddsmurar och elstängsel, för att skydda sig mot våldet som påverkar alla.

N R 2 2 018 I MPU L S 29

HANTVERK » SKAPARFESTIVALEN

Skapande möten på Skaparfestival

En snöblaskig lördag i mars hölls den femte omgången av Skaparfestivalen på Gotland. En dag fylld med föreläsningar, workshops, marknad och mycket mer. Allt för att uppmärksamma och visa hur återbruk och hållbarhet spelar roll för miljön.

TEXT OCH FOTO ANNA TILES, SV GOTLAND

I

sabelle McAllister höll en inspirerande och välbesökt föreläsning under titeln ”Sluta dissa dina idéer”. Och det var precis vad man kunde göra på festivalen – skapa! Besökarna hade tillgång till fyra olika workshops som pågick hela dagen: Skräp-Booking, skapa fritt med restpapper och tapetbitar. De hade möjlighet att träffa Sophjälten Johan. Hos honom fick man lära sig mer om sopsortering men även tillverka sin egen sophjältemantel av en gammal t-shirt.

Eskilstuna folkhögskola var där med representanter från kursen Recycle design. Hos dem fick man skapa nytt av kasserat skinn och läder samt lära sig att stoppa strumpor och sy sin egen tygväska.

POOR COUTURE GOTLANDS folkdräkt vi-

sion 2025 – en hyllning till redesign och skaparglädje – höll mode­visning av sina skapade plagg. Det var en aktivitet som startade i november 2017. Då fick deltagare uppgiften att skapa en alternativ folkdräkt av återbrukad textil. Fyra team visade upp sina kreationer skapade av allt från fallskärmstyg till gamla jeans.

Det yngsta teamet, två 11-åringar, hade gjort ett kreation under namnet Ballongbal. Det var en jättefin klänning som kunde förvandlas från kort till lång, den var gjord av en stor mängd gamla gardiner.

Klänning gjord av ett gammalt fallskärmstyg.

Skapande pågår i SVs kreativa hörna.

30 IMPUL S NR 2 20 1 8

Tillverkning av tygkassar.

I STUDIEFÖRBUNDET Vuxenskolans (SV) kreativa hörna fick man tillverka sitt eget ATC-kort (artist trading cards). Där satt besökarna länge och skapade fina konstnärliga samlarkort. Hörnan inspirerade också till många samtal – skapande, samtal och möten beskriver Skaparfestivalen precis.

Arrangörer var Studieförbundet Vuxenskolan Gotland, Röda Korset, Gotlands Folkhögskola Region Gotland.«

SV » MUSIK

Studieförbundet Vuxenskolans (SV) medarbetare…

…samlades för att utbyta erfarenheter.

När SVs musikmedarbetare samlade för konferens i Stockholm enades de om att ge alla möjlighet att utöva musik.

Tonsäker konferens Ett 30-tal medarbetare från hela landet samlades 13–14 februari för att utveckla och diskutera musikverksamheten – Studieförbundet Vuxenskolans (SV) största verksamhetsområde sett till antal studietimmar.

TEXT OCH FOTO EDWARD FORSLUND

E

nligt tradition inleddes träffen med en mustig presentation av året som varit med lokala nedslag, minnesvärda händelser och statistik för musikverksamheten.

Programmet fortsatte med diskussioner om bland annat den nationella samordningen, vad som är på gång i respektive avdelning, utbyten och samarbeten, inklude-

ring, profilering av musiken, digital närvaro samt hur det inom musikverksamheten jobbas med unika deltagare, integration och personer med funktionsvariationer.

verksamhetsutvecklare i musik på Studiefrämjandets riksorganisation, och Kaj Sivervik, som bland annat driver flera skivbolag.

DEN FÖRSTA DAGEN avslutades med

KONFERENSENS EGEN TALKSHOW ”SVar

på tal” bröt av och utforskade musikens roll i folkbildningen och samhället. Årets inspirerande gäster var inga mindre än Burt von Bolton,

middag följd av den rafflande musikgalan SV Music Awards och ett folkbildande klurigt quiz där finska tolkningar av kända låtar utmanade mest.« N R 2 2 018 I MPU L S 31

VALET » LANDSBYGDSFRÅGOR tat kanske inte återvänder. De har pluggat, fått jobb och bildat familj på annan ort, då är det närhet till förskolor och skolor som spelar in.

LANDSBYGDSKOMMITTÉN, SOM Kris-

tina Yngwe ingått i, föreslår en rad förän dringar för att stärka landsbygden.

– I kommittén fanns en representant från vart och ett av de åtta riksdagspartierna. Alla var överens om de förslag som lämnades till regeringen. Före den 20 mars kommer eventuellt en proposition för att det ska bli ett beslut innan riksdagen stänger för sommaruppehåll.

Några av förslagen handlar om den inhemska livsmedelproduktionen, att offentliga upphandlingar ska ta hänsyn till svenska miljökrav och djurskydd, att 10 000 statliga jobb ska utlokaliseras och att samhällsservice som Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket finns på ett ställe.

Kristian Yngwe (C), hoppas att landsbygden ska få bättre service. Hon uppdaterade åhörarna om den kommande landsbygdspropositionen vid ett frukostmöte i Lund.

Så ska det bli mer landsbygd i valet – Vi kan alla medverka till att landsbygdsfrågorna lyfts inför valet i höst.

Det sade Kristina Yngwe (C), riksdagsledamot och ledamot i landsbygdskommittén, vid ett frukostmöte i Lund.

TEXT OCH FOTO MATS NILSSON

S

tudieförbundet Vuxenskolans (SV) frukostmöte med Kristina Yngwe i Lund drog fullt hus. Åhörarna hade en hel del synpunkter på den landsbygdspolitik som bedrivs.

Kristina Yngwe höll med om att allt inte fungerar som det borde. Det har varit för mycket stuprörs- och projektinriktade insatser utan samordning mellan olika myndigheter, var hennes åsikt.

32 IMPUL S NR 2 201 8

Glesbygdens avfolkning förs ofta på tal. Påståendet att alla glesbygdsbor som flyttar väljer att flytta till en storstad vill Kristina Yngwe avfärda: – De flesta som lämnat glesbygden har flyttat till tätorter och mindre städer på landsbygden. Problemet är åldersstrukturen för dem som blir kvar. Kvinnor och ungdomar lämnar glesbygden och kvar blir äldre personer.

– Och unga personer som flyt-

NÅGRA AV DE föreslagna åtgärderna har redan börjat genomföras. Utbyggnaden av bredband pågår och servicekontor genomförs på försök i tio kommuner.

Kommittén avvisar postlagutredningen, som skulle försämra postservicen.

Andra saker som bör utredas är till exempel strandskyddet, kreditsystem för bostadsbyggande och vattentjänstlagen.

– Vad som saknas, sade Kristina Yngwe, är landsbygdsfrågorna i valdebatten. Polis, sjukvård och integration är viktiga frågor även för landsbygd. Vi ledamöter i landsbygdskommittén är överens om att något måste göras.

FRÅGORNA FRÅN ÅHÖRARNA blev många, de flesta frågor hade ett skånskt perspektiv. Någon tyckte att Stockholm får för mycket uppmärksamhet när det finns minst lika stora möjligheter i Skåne.

Marianne Andersson, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) i Skåne, framhöll tre saker som hon tycker har tydlig koppling till landsbygden och som måste bli bättre: polis som är tillgänglig, post- och annan service samt sjukvård.

– Regeringen har backat från målen. När de inte uppnås sänks kraven, sade Marianne Andersson, som också tog upp den för hela landet viktiga frågan om livsmedelstillgång.«

SV OCH OMVÄRLDEN » NOTERAT

I SV-projektet ”På Egna Ben” ska danscoacher med intellektuell funktionsnedsättning ges möjlighet att leda andra i dansimprovisation.

FOTO: JOAKIM FERNSTRÖM

De ska lära sig stå på egna ben Projekt: Danscoacher leder andra i dansimprovisation Studieförbundet Vuxenskolan (SV) har fått 4,1 miljoner från Arvsfonden för projektet ”På egna ben”. Det syftar till att ge personer med intellektuell funk­ tionsnedsättning möjlighet att utveckla sin pedagogiska förmå­ ga så att de kan coacha och leda andra i dansimprovisation.

DANS. Projektet

drivs av Studieförbundet Vuxenskolan tillsammans med dansföreningen På egna ben och Mosaikteatern.

Det sträcker sig över tre år.

– Vi vill att fler personer med funktionsnedsättning ska få möjlighet att bli cirkelledare.

Projektet ger oss möjlighet att förverkliga den ambitionen, sä-

ger Kersti Larsson, enhetschef på Studieförbundet Vuxenskolan Stockholm.

Behovet av fysiska aktiviteter är stort, särskilt hos personer som bor i gruppbostad, skriver också Stockholms stad och hänvisar till en undersökning som gjorts.

I Stockholms stads idrottspolitiska program är personer inom LSS en av de prioriterade målgrupperna.

Metodmaterialet kommer att tas fram av Studieförbundet Vuxenskolan. Stockholms stad kommer att verka för att hitta långsiktiga lösningar för att bevara aktiviteterna vid projektets slut.«

Fler på behöver röra på sig, konstaterar Stockholm stad som stöttar projektet.

FOTO: MIR SERRANDER

Projekt ska ge ungdomar möjlighet att utforska kulturarvet JÖNKÖPING. ”Kulturarva”

heter ett projekt i Jönköpings län som ska ge ungdomar en möjlighet att utforska kulturarvet.

Projektet, som stöds av Arvsfonden med 5,8 miljoner kronor, syftar till att använda historiska återblickar för att skapa

mening och sammanhang i tillvaron.

DET BLIR WORKSHOPS med ung-

domar där både berättande och hantverk från olika kulturer ingår. Startskottet för projektet gick den 1 mars i år.

Projektägare är Studieförbundet Vuxenskolan (SV). ”Kulturarva” kommer att synas i hela Jönköpings län. Några av samarbetsparterna är Gummifabriken i Värnamo, Jönköpings läns museum, Hemslöjdsförbundet, bibliotek runt

om i länet och flera av länets hembygdsföreningar. Projektledare är Elin Ljungqvist, historiker, och Maria Eklind, kulturvårdare. Utöver dem kommer en projektgrupp, bestående av ungdomar med olika bakgrund, planera och driva projektet.« N R 2 2 018 I MPU L S 33

KULTURKRYSSET INTETSÄGANDE

MAX I TRIO

HETER GRUPPENS SÅNGARE

TILLDELAS DENNA GRUPP I ÅR

FIRAS HON I LÄNGRE FRAM

TOR OCH ODEN

STÖR I LACKEN RÄNNA RUNT RETAR I NOSEN SKOGSHÖNS

DRESSERADE LISTAS DAGAR I

EN RAPACE JA I MOSKVA

LITER

MORALISKT FÖRKASTLIG

MILLIMETER

LADDAS NED TILL IPHONE LIKNAR F

STRUNT DIREKTSÄND PRATSÅNG

BRICKSPEL FATTIGA

SES VILSEN IDYLL

SAADE DEN BAKAS DET I

ÄR KULTING MÅNGEN I KORSORD LISTEN

SNODDE

GNÄGG GAV KRITIK LUFTIG ORDDEL

TAR SIG TON

FIKAS PÅ FÅR ÄPPLEN

MÄRKT STEN SOM PRYDER TYGBIT LEE SOM REGISSERAR

DEN ÄR BRED I STADEN LETT

MAN I HAVANNA ÄR I TOPP

BOX FISKAR SOM TRÄD

AI A OCH O

MER VITAKTIG FÖRLEGAD

LÄGGS MED KORT

HÅLL SÅDANA GÅR I LÄRA

SAMLAR BÖNDER

STELNAR RUNT SKADA FULT

VILL GIRIG HA

LÖÖFS PARTI KORT

SÖNDER

STORA FÖR KONSERTER

BYGGS MED

AVGÖRANDE

HA PÅ KÄNN

GULLIG SOM SÄLLSYNT

BOCK

© Bulls

SPÅR

Vinn bok om läkeväxter Dags för årets andra kulturkryss. Lösningen vill vi ha senast den 10 april. Adressen är Impuls, Box 30083, 104 25 Stockholm. Märk kuvertet med ”Kulturkryss nr 2/18”. Tre lyckliga vinnare får var sitt exemplar av boken ”Häxans trädgård – läkeväxter förr och nu” av Hella Nathorst-Böös.

VINNARE I KULTURKRYSSET NR 8/2017 Lena Lagren, Örebro, Thomas Sjöberg, Hässelby, och Aino Andersson, Borlänge.

Namn

KAN MAN HETA SKIVAN

K

BÄLTE SPETSAR

H

OCH I BERGEN MATKUR

D

A G N T H O N T Y TJAT

BÖR MAN VÄNTA PÅ SIN?

SÄLJS LAGRAD

Adress Postadress 34 IMPUL S NR 2 20 1 8

MITT I KANAN

UTPRÄGLAT

LAST UNDER LÄPP SMÖRA

B A R B E E R A N K T K I N

HAR ROLL I FILMVERSIONEN BYSTAV HANS ROMAN "ÅTERHÅLLARE STODEN AV DAGEN" GULD BLIR 29-ÅRING HINDER

A T U R E S T T P I H O

SÖVDE FÖRR

RYMMA LENA SOM ÄR ARTIST

DEN ÄR TENOR ENSAM OM ROMAN AV K FRÅN 2015

T

GULLIG TRÄD SOM FISK

A S P

K A Z U O I S H I G U R O

SLÅR BLOMMA MOTORD

STRECK TRIST OM FIRMA GÅR I

KAN MAN ÄTA

S A L O N G E N GOJA SLAG

A R T

MEDLA HÄNFÖRELSE

R U S

A R L A S E N K D A R N A T R U S N Y S N A A V D A L E N A R R T E M Å

FINRUMMET

DANSKÖ

LINJE

GÅR ELEVER I MÖTS VID NAV

SLADD SER MAN TIDEN

HOVPAJAS HOPPAS I GALEN

ÖVERFYLLA KAN JUNTA

DIMMIG SITSAR FÖR RYTTARE

PÄRSON SOM SKIDADE ERFAREN

TRÄD I SALAR INTE VÅRT

DRAGIT VITSAR VINNER EJ USA I

VISST I DUSSIN

TRUT

S S J U A T S L A B E L E L A R R D Å G A D I S I F I K N J A J Ä T T A R O R Å M O A T A N T A S A G IVÄG FÖR SKÅNING

VÄRDELÖS

GRÖN FÖDA

BANKA HANS DEBUTBOK

FUL HAR NOG RIK

RECEPTMÅTT KINES

I KLUBBNAMN

DRICKA KAFFE SVARAR OSÄKER

UTAN INNEHÅLL

MAX I OKTETT

HÖRS DJUR I HAGE FRISTAD

Lösning till Kulturkrysset nr 8/2017.

HALVGRÄS

KHAN

LÄR LÅNG

N Å VISADE MISSNÖJE

K L A G A D E SAMTLIGA

A L L A

© Bulls

DET SKER HANDEL PÅ ÄR GRUPPENS TRUMMIS FÖDD I

HAR EJ ETT RÖTT ÖRE

ÖGONPLÅGA

BÖRJA VARA

NYHETER FRÅN STUDIEFÖRBUNDET VUXENSKOLAN

Vi vill hjälpa alla

ULRIKA CARLSSON Förbundsordförande, Studieförbundet Vuxenskolan

Digitaliseringen av samhället har pågått länge. Tänk bara på hur mycket som finns i mobilen, till exempel kamera, ficklampa, musikspelare eller väckarklocka. Förr i tiden behövde vi släpa på fler apparater.

Många är oroliga för digitaliseringen i onödan. De flesta är redan en del av den.

Här är några tips på appar som kan förenkla eller förgylla din vardag.

4 Google keep – att-göra-listor, delbara med andra. Varför inte ha en gemensam inköpslista till affären där det du skriver hemma syns på listan för den som är i affären direkt och kan prickas av!

4 Don’t leave it – en påminnelseapp som kan larma när man lämnar en valfri fysisk plats (som hemmet) utan att kollat om lunchlådan/glasögonen/nycklarna är med.

4 Fotoscanner, Pic scanner eller Shoebox kan spara dina gamla fina pappersfotografier utan skuggor och blänk. larna är med.

4 Habitica – app som på ett tv-spelsliknande sätt kan påminna dig om allt du vill, från att vattna blommorna till att använda tandtråd, ta medicin eller träna regelbundet. Föredrar du en mindre lekfull variant är Productive ett exempel.

…Sveriges Hembygdsförbund ökade sina studiecirklar med 6 300, cirka 20 procent, år 2017. …Studieförbundet Vuxenskolan Kronoberg satsar på nya samarbeten bland

annat med Nya Husebybruk. Samarbetet har bidragit starkt till att avdelningen ökat antalet kulturprogram med cirka 56 procent till sammanlagt cirka 750 stycken.

2018

6-8 av10 röstar inte.

Ett stort demokratiunderskott som vi inte kan välja att titta bort ifrån. SV, FUB och Inre Ringen Sverige hoppas att tillsammans med er öka valdeltagandet hos personer med intellektuell funktionsnedsättning. Politiken måste göras tillgänglig och den politiska informationen måste vara förståelig och användbar. I projektet Mitt val ges personer med intellektuell funktionsnedsättning möjlighet att delta i en studiecirkel om val samt ett politikerseminarium med lokala politiker. Läs mer på www.sv.se/mittval

Foto: Peter Timar Lönneborg

I år är det valår och dessutom firar Sverige 100 år av demokrati. Men det var först år 1989 som omyndigförklaringarna togs bort för personer med vissa funktionsnedsättningar.

I knappt 30 år har människor med intellektuell funktionsnedsättning haft rättigheten och möjligheten att använda sin demokratiska rättighet att få rösta i valen.

I senaste valet var det majoritet av människor med intellektuell funktionsnedsättning som inte röstade. Det är oacceptabelt.

Alla ska kunna använda sin demokratiska rätt. Demokrati skapas av människor som deltar och det är också vår uppgift att tillsammans få fler till att vilja göra just det. Delaktighet och demokrati är en förutsättning för varandra.

Människor ska inte vara passiva mottagare av information utan medskapare till framtiden.

Vi som folkbildare har också ett ansvar. I Studieförbundet Vuxenskolan gör vi det genom att driva kampanjen Mitt Val, där vi erbjuder folkbildningsaktiviteter för att göra allmänna val mer tillgängliga för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Nu har vi startat utbildningen ”Bli en lättläst politiker”.

Den är öppen för alla politiker.

Du är mer digital än du tror

Bildtext…

Vi vill hjälpa alla människor att utvecklas. Vi vill hjälpa politiker att bli förstådda. Vi jobbar med livslångt lärande, med folkbildning.

Visste du att… …Studieförbundet Vuxenskolan Skaraborgs nya satsning på musik har bidragit med en ökning med cirka 10 000 studietimmar år 2017. Från cirka 4500 studietimmar till cirka 14 500.

N R 2 2 018 I MPU L S 35

Posttidning B-Economique RETURADRESS: Impuls, Box 30083, 104 25 STOCKHOLM

Hewan Temesghen: Till­ sammans kan vi göra skill­ nad för världens kakao­ odlare

S

nart är det dags för påskens intåg med godis i överflöd. Många påskägg fylls med choklad men många tänker inte på att kakaoproduktionen ofta kantas av fattigdom, barnarbete och orättvisa. Fairtrade verkar för att göra skillnad just i dessa utsatta regioner men nu behöver Sveriges konsumenter visa marknaden vilka produkter det är vi eftersöker.

Under påskhelgen äts det godis och choklad i rekordmängder. Men det är sällan en sockersöt historia bakom produktionen av kakaon i godiset. Det HEWAN TEMESGHEN godis som hamnar i påskäggen produceras ofta under förhållanden som kränker mänskliga rättigheter.

Runt 70 procent av all kakao odlas i Västafrika i länder som Ghana och Elfenbenskusten. Kakaoodling är något som i många fall görs i småskalig odling, det vill säga av enskilda odlare i familjejordbruk. Det är ett slitsamt arbete med dålig betalning, där mellanhänder ofta tar en stor del av vinsten när odlaren står ensam att förhandla mot en mäktiutbredd fattigdom möjlighet att, av egen gare motpart med trumfkort på hand. Den kraft, förbättra sina arbets- och levnadsvillutbredda fattigdomen i dessa länder gör kor. Fairtrade ägs och styrs till hälften av situationen så allvarlig att många föräldrar odlarna därför att vi är av övertygelsen att tvingas sätta sina barn i arbete för att familjen ska överleva. Barn som borde få gå i människor själva vill sitta i förarsätet i sina skolan, leka och få vara just barn. egna liv. Genom Fairtrade får kakaoodlarna tillgång till en större internationell markDET VILL FAIRTRADE ändra på. Genom konnad, möjlighet till ökad försäljning och därtroller och kriterier för hållbar utmed en tryggare försörjning. Minimipriset veckling får människor i länder med utgör en lägsta nivå som täcker upp när

marknadspriset är för lågt och hänger med i nivå när marknadspriset är högre.

Kriterierna innebär krav på långsiktiga handelsavtal, successivt höjda lönenivåer för anställda, ett minimipris för råvaran samt en Fairtradepremie för investeringar i lokalsamhälle och verksamhet. Hur premien ska användas beslutas demokratiskt av odlarna. Exempelvis används den till elektricitet, vattenbrunnar, skolor och sjukvård. Skillnader som kan vara livsavgörande för människor som lever på marginalen. Utöver detta fokus på att ge odlare och anställda förutsättningar till att ta sig ur fattigdomen, själva grundorsaken till barnarbete, har Fairtrade ett gediget förebyggande arbete och restriktioner mot barnarbete.

»Det är sällan en sockersöt historia bakom produktionen av kakaon i godiset. Det godis som hamnar i påskäggen produceras ofta under förhållanden som kränker mänskliga rättigheter.»

FAIRTRADE HANDLAR OM utveckling. En strävan efter att uppnå ett hållbart samhälle, där odlare och anställda själva har möjlighet att påverka sin egen framtid.

Men den utvecklingen kan inte Fairtrade ensamt åstadkomma. Fattigdomsbekämpning är något som förs på global nivå genom målen i Agenda 2030, och det är ett ansvar som konsumenter, kommuner och företag gemensamt behöver axla. Genom att börja göra fler val med dubbel omtanke kan vi tillsammans ge odlare och anställda förutsättningar att av egen kraft ta sig ur fattigdomen. Det arbetet börjar med Fairtrade.«

Hewan Temesghen är generalsekreterare för Fairtrade Sverige.