Impuls 2018 1

Nr 1 Februari 2018 Årgång 51 30 kr

SLÖJD OCH HANTVERK

Studieförbundet Vuxenskolans tidning

SVs SATSNING FORTSÄTTER

Kvalitetsutbildningar lockar många KVINNOR I ZIMBABWE

De gör uppror mot männen

Mitt val ska få fler att rösta 8 SIDOR INFÖR VALET

…OCH SÅ SVERIGE RUN T, NOTERAT OCH KRYSS

Brobyggaren Navid Modiris viktigaste redskap: Samtal – som räddar demokratin

Ingång

LEDARE // INNEHÅLL // BREV // #1 2018

ANDERS ÖHBERG, LEDARSKRIBENT

Ytterligare 100 år av demokratiarbete

Anders

3

aktuella

I

folkrörelserna, partierna och studieförbunden. Män­ år firar vi 100 år sedan demokratin infördes, även niskor fick möjlighet till mer kunskap och bildning, till­ om det finns anledning att peka på att det var först gång till mötesplatser för samtal och blev därmed star­ 1989 som personer som omyndigförklarats på grund kare i att utmana de som hade makten. av bland annat vissa intellektuella funktionsnedsätt­ ningar fick rätt att utöva sin demokratiska rättighet.

DEN MODELLEN STÅR sig mycket väl också 2018.

Detta glöms ofta bort i hyllningstalen.

Folkbildningen har en central roll som ett nav för Men det är inte 100 år av en obruten följd av fram­ gång. Vi har sett och vi ser försök att i stort och smått det demokratiska samtalet. Det sker i studiecirkeln där urholka demokratin. Terroristattacken på Drottning­ 600 000 människor möts, det sker i vår öppna verksam­ het, det sker i våra kulturprogram och inte minst i vår gatan i Stockholm är ett exempel som är lätt att se och samverkan med hundratals organisationer/föreningar. förhålla sig till, men svårare att upptäcka är populister­ nas försåtliga agerande i vardagen.

Det är demokratiskt arbete i vardagen.

ANDERS ÖHBERG ”De populistiska krafterna har flera ge­ Något att vara stolt över och ta ansvar för mensamma drag. Fördomar drivna av rädsla, att ständigt utveckla. misstro och hat finns i kärnan, förakt för Bildningstrender, som nyligen publicera­ des, visar på att det är stor skillnad på hur vetenskap och kunskap kombineras med at­ tacker mot fria medier”, skrev Studieförbun­ man upplever möjligheten att vara delaktig den 2017 i rapporten ”Vi erövrar demokratin i samhällets utveckling och den egna utbild­ ningsnivån. Ju högre utbildning, ju högre varje dag” känsla av möjlighet att påverka. Men bara NÄR INFORMATIONEN SKÖLJER över oss – vilket i grunden cirka hälften av dem som svarat säger att man i ganska är bra – ökar kravet på att vi kritiskt granskar och stän­ hög grad kan vara delaktiga. Oroväckande. digt reflekterar över om den information vi nås av är VI I FOLKBILDNINGEN har ett uppdrag. Det är i sann. mötet mellan människor som åsikter bryts, Vi kan raljera över hur Donald Trump på Twitter nya tankar föds och fördomar kommer på sprider ”fake news” och hur nätsajten Avpixlat med skam. Varje studiecirkel vi anordnar. flera sprider lögner om till exempel invandringen via Varje möte vi tar initiativ till. Varje sociala medier. Ofta ganska lätt att genomskåda. Men kulturarrangemang som vi bidrar till, det är vid fikabordet, på Facebook, i bastun och på läk­ taren som det är lätt att bli offer för populistiska kom­ är demokratiarbetet i vardagen. Det mentarer och påstådda fakta. Det är där vi måste vara gör skillnad.« uppmärksamma, faktakollande och stå upp i argumen­ teringen. Demokrati kräver kunskap och mod.

ANDERS ÖHBERG Demokratins framväxt speglar sig i framväxten av anders.ohberg@sv.se

Skäms för indragningen av assistanshjälp.

1 200 har förlorat LSS sedan 2014. De svagaste är förlorare när regeringen sparar. Klyftorna växer.

»Demokrati kräver kun­ skap och mod.»

REDAKTION Telefon 08-587 686 00 Postadress Box 30083, 104 25 Stockholm Besöksadress Franzéngatan 6 Omslagsfoto: ROBERT ELDRIM

2 IMPU L S NR 1 201 8

E-post impuls@sv.se Internet www.impuls.nu

Redaktör Mats Nilsson 08-587 686 39 070-855 30 81 mats.nilsson@sv.se

FOTO: THRON ULLBERG

Impuls ges ut av Studie­förbundet Vuxenskolan och kommer ut med åtta nummer per år.

Chefredaktör och ansvarig utgivare John Hillstierna 08-587 686 40 070-855 30 96 john.hillstierna@sv.se

Skäms också, regeringen, för att ni inte ställer upp med demokratimedel för Mitt val 2018. Får inte alla vara med, Alice Bah Kunke?

Studiecirkeln är den mest populära formen för att lära sig nytt.

Samtidigt minskar kommunpolitikerna anslagen.

Bildningen blir lidande.

MI

L J Ö MÄR K T

Grafisk form och layout Anders Gustafson Editor Publishing AB anders@editor.se

Tryck och repro Sörmlands Printing Solutions AB, Katrineholm

Annonser Björn Fingal Alstrax Resurs AB 08-410 646 60 annons@alstraxresurs.se

Vi förbehåller oss rätten att publicera allt material även i elektronisk form.

Redaktionen ansvarar inte för insänt, ej beställt material.

Prenumeration Helår 225 kr Pg: 9 11 18-0

TS-kontrollerad upplaga: 27 700 (2016).

5041-0004 Trycksak

Impuls är medlem i Sveriges Tidskrifter.

”

Hela 95 procent av svenskarna vill lära sig mer om något nytt ämne under 2018, och fyra av tio vill göra det genom en studiecirkel.

Bildningstrender 2018 (Studieförbundens opinionsundersökning)

INNEHÅLL

Tipsa gärna om vad som händer i din SV-avdelning! Och inte minst tyck till om Impuls, både utseende och innehåll.

Och vad händer på sociala medier? Impuls följer Facebook- och Twitterflödet noga.

Sms: 0708-55 30 81, Mejl: impuls@sv.se eller mats.nilsson@sv.se

Med Blankspot genom Sverige

14 4 De stora valfrågorna

POLITIK. Enligt en undersökning rankar svenska folket integration, sjukvård och skola högst som viktiga frågor inför riksdagsvalet i september.

8 Mitt val ska locka fler att rösta

POLITIK. Mitt val är en satsning för att få fler perso­

ner med funktionsnedsättning att rösta i valen 2018.

Kampanjen startade inför valet 2014 och många er­ farenheter kan hämtas därifrån.

16 Navid Modiri om polarisering

PORTRÄTTET. Polarisering och avstånd mellan

människor är min största rädsla, säger Navid Modiri, aktuell med boken ”Hej syster”.

20 Slöjd med kvalitet

HANTVERK. I ett färskt samarbete mellan Studie­

förbundet Vuxenskolan Stockholm och Slöjd Stock­ holm kan kurser i slöjd och hantverk erbjudas med eliten av slöjdare som handledare.

24 Strejkar – för rätt till lön

ZIMBABWE. Theresa Marwei har jobbat i jordbruket

i Zimbabwe sedan 1967 och dessutom tagit hand om familjen. För det får hon inget – mannen har rätt till alla inkomster. Nu strejkar Theresa.

28 Fler hatbrott går till åtal

RASISM. Juridikfronten anmäler rasistiska och ha­

tiska utfall på nätet. De flesta av anmälningarna leder till åtal. Impuls har träffat Martin Tunström, ordförande i den ideella föreningen.

20

28 VALETS STORA FRÅGOR

»De frågor som folket listar som viktiga samhällsproblem tenderar att bli stora valfrågor.»

4 DESSUTOM I DETTA NUMMER 12 Sverige runt 14 Cirkelledare i Halland 31 Hbtq-certifikat i SV Malmö 32 Puls 33 Noterat 34 Kryss 35 SV-sidan 36 Baksidan Vi får aldrig glömma Förintelsen // Karin Karlsbro

» Nu startar reportagesajten Blankspots resa genom den svenska demokratin. Reportageserien Verkliga Sverige kommer att färdas genom 340 mil av svenska landskap för att möta människors berättelser om sin vardag.

Nordiska Museet, Lärarstiftelsen, Studieförbundet Vuxenskolan och Svensk Biblioteksförening är några av Blankspots samarbetspartners.

Blankspot

Svenska till kaffet i väst

» Vilken eftermiddag!

Anna Reimers hade sin första skaparträff med oss och resultatet blev underbart. Härliga deltagare som verkligen gav allt.

Svenska till kaffet SV Västra Götaland

Prova japansk stickning

» Japansk stickning ser kul ut. Hos oss på SV kan du verkligen lära dig det mesta.

SV i Luleå

Hallå, där uppe…

» Astronomikursen – andra träffen i dag. Nu får vi se om det finns någon däruppe… SV Umeå

N R 1 2 018 I MPU L S 3

XX » X AKTUELLT » VALET

INTEGRATION

Frågorna som avgör valet Den 9 september är det riksdagsval. Svenska folket anser att sjukvård, integration och invandring samt skola och utbildning är de viktigaste politiska frågorna, enligt Novus.

TEXT MARIA ORTLER FOTO ISTOCKPHOTO

D

e frågor som ökat allra mest i väljarnas intresse är invandring och integra­ tion. Även lag och ordning har ökat markant, enligt undersökningen ”Viktigaste poli­ tiska frågan”, från Novus i decem­ ber 2017.

Simon Matti, biträdande profes­ sor i statsvetenskap vid Luleå tek­ niska universitet, säger: – Det är svårt att säga vilka som blir de viktigaste valfrågorna, efter­ som det är en bit kvar till valet.

– Men de frågor som svenska fol­ ket listar som viktiga samhällspro­ blem tenderar att bli stora valfrågor.

HAN HÄNVISAR TILL SOM-institutets

”Svenska trender 1986–2016”, som kom ut 2017. År 2015 och 2016 låg integration och invandring i topp, 4 IMPU L S NR 1 201 8

följt av skola och utbildning samt sjukvård. I en historisk tillbakablick har invandring och integrationsfrå­ gorna legat ovanligt högt de senaste åren.

tycker de politiska partierna olika, säger han.

SIMON MATTI LYFTER fram att en an­

w Varför tror du att invandring och in-

tegration kan bli stora valfrågor?

– Vi har haft en stor flyktingvåg i närtid och det händer mycket i omvärlden. Då dyker frågor upp som hur många flyktingar vi ska ta emot och hur vi ska hantera invand­ ringen rent praktiskt, säger Simon Matti.

– Det påverkar också att politi­ ker och medier pratar mycket om invandring och integration. Dessa frågor knyter an till andra välfärds­ frågor som sjukvård och skola.

– Frågan om huruvida invandring överhuvudtaget är ett problem för välfärdssystemen blir aktuell. Där

Simon Matti.

nan viktig del av debatten handlar om vem som ska regera med vem.

Det vill väljarna gärna ha svar på.

– Där behöver partierna vara tyd­ liga. Dessa mer organisatoriska frå­ gor har blivit allt viktigare.

– Det politiska landskapet har ändrats och SD drar relativt många väljare. Viktiga frågor blir hur man hanterar situationen när ett poli­ tiskt parti eller block inte får egen majoritet, säger Simon Matti.

– Miljöpartiet och Kristdemokra­ terna riskerar att inte få tillräckligt många procent av väljarnas röster för att komma med i riksdagen. Frå­ gan är vem som i så fall tar de man­ daten. Det är osäkerhetsfaktorer.«

»

Integration blir en viktig fråga inför valet i höst, anser väljarna i en undersökning från november 2017.

Välfärdsfrågor hamnar högt på listan över viktiga valfrågor, enligt väljarundersökningen. Skolan är en av dem.

SKOLA

SJUKVÅRD

Mediernas rapportering om till exempel brister inom olika områden påverkar vad väljarna anser vara viktiga valfrågor. Sjukvården är en av dem.

N R 1 2 018 I MPU L S 5

AKTUELLT » VALET

”Valrörelserna blir allt mer splittrade” – Det är en kamp mellan journalister, medborgare och de politiska partierna om vilka de stora valfrågorna blir, säger Peter Esaiasson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

TEXT MARIA ORTLER

I

opinionsmätningen ”Bäst parti” mäter Novus hur väljare ser på partiernas politik i olika sakfrå­ gor. Mätningen från december 2017 visar att sjukvård står kvar som viktigaste sakfrågan. Socialde­ mokraterna stärker sin topposition när det gäller hur väljarna ser på partiernas politik i sjukvårdsfrågan.

Integration och invandring klätt­ rar från att ha varit tredje viktigaste sakfrågan, till en andraplacering i mätningen. Sverigedemokraterna behåller toppositionen i dessa frå­ gor.

Utbildning och skola går från att ha varit näst viktigaste sakfrågan, till en tredjeplacering i mätningen.

Här toppar Socialdemokraterna mätningen.

Peter Esaiasson.

ETT EXEMPEL PÅ en internationell

LAG OCH ORDNING behåller sin plats

som fjärde viktigaste ämne. Mode­ raterna återtar här topplaceringen efter att i förra mätningen från september ha fallit. De har alltså tagit tillbaka sitt sakfrågeägarskap i denna fråga.

När partier anses ha den bästa po­

litiken i en fråga används ibland sak­ frågeägarskap. Tanken är att partier­ na som äger en fråga gynnas i valen om deras frågor står högt på dagord­ ningen i valrörelsen. Om detta skri­ ver Johan Martinssson, universitets­ lektor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, i sin text ”Vilka partier äger de viktigaste frågorna?”.

Peter Esaiasson, professor i stats­ vetenskap vid Göteborgs universitet säger: – Man kan gissa att väljarna bryr sig om de frågor inför valet som de bryr sig om i dag. Det kan också komma någon nationell eller inter­ nationell händelse som präglar val­ rörelsen.

Integrationsfrågan fick ny fart efter flytingströmmarna 2015.

FOTO: ISTOCKPHOTO

händelse som färgade debatten var bilden på en liten drunknad pojke som spreds över internet och i andra medier 2015.

Pojken och hans familj, som ur­ sprungligen kom från Kobane, hade försökt lämna Turkiet för att nå Eu­ ropa och på sikt Kanada.

– En nationell händelse som på­

verkade valrörelsen 2002 var Janne Josefssons valstugereportage. Det sändes i Uppdrag granskning fyra dagar före riksdagsvalet 2002. I pro­ grammet lyckades journalisterna med hjälp av dold kamera och frå­ gor om invandringen få företrädare för olika partier, främst Modera­ terna, att ge uttryck för åsikter som reportaget tolkade som rasistiska.

PETER ESAIASSON BERÄTTAR att en

trend över tid är att det blir allt svå­ rare att förutse vilka valfrågor som blir stora.

– De frågor som dominerar på sociala medier speglar inte nödvän­ digtvis de frågor som är stora hos allmänheten, säger han.

– Valrörelserna blir allt mer splitt­ rade, eftersom fler frågor diskuteras och det finns fler kanaler. Fördelen med fler valfrågor är att partierna bryr sig mer om att genomföra det de säger och lovar.

– De politiska partierna vill helst att de stora valfrågorna ska handla om deras egna ideologiska frågor, säger han.

– För till exempel Vänsterpartiet är vinster i välfärden en ideologisk fråga. Alltså skulle det passa dem bra med någon skandal när det gäl­ ler vinstdrivande skolor. Värst är det för Kristdemokraterna som inte har någon tydlig profilfråga. Det försvå­ rar valrörelsen för dem, säger Peter Esaiasson.

PENSION OCH JÄMSTÄLLDHET har ock­

så ökat i väljarnas intresse, enligt Novus. Dessa frågor var mycket om­ skrivna i medier i höstas. #Metoouppropet har också med största san­ nolikhet påverkat väljarna.« 6 IMPU L S NR 1 20 1 8

Bilden på den drunknade pojken som spreds i sociala medier 2015 påverkade opinionen.

Liten valguide Socialdemokraterna

Miljöpartiet

Vänsterpartiet

Moderaterna

Centerpartiet

Liberalerna

Kristdemokraterna

Sverigedemokraterna

Frågor som partierna tror blir viktigast inför valet 2018:

w Välfärd w Lag och ordning w Integration

w Klimat och miljö w Jämställdhet w Social rättvisa

w Ökade ojämlikhet

w Migration och integration w Lag och ordning w Ekonomi

w Trygghet i hela landet w Sverige får inte klyvas w Den stora klimatutmaningen

w Ökad ordning och kunskapsfokus i svensk skola w Fler enkla jobb w Stå upp mot extremism och populism

w Vård w Trygghet w Integration

w Välfärds­ politik w Invandringspolitik w Trygghet

Frågor som partierna brinner för:

w Jobben De skapar förutsättningarna för välfärden.

Förra valet var utmaningen ungdomsarbetslösheten. I år är den stora utmaningen att få fler nyanlända i jobb.

w Klimatförändringen Denna fråga är en av vår tids största utmaningar och omställningen behöver ske nu.

w Jämlikhet.

Valet 2018 handlar om att ge röst åt alla de män­ niskor runt om i Sverige som känner hur klyftorna ökar.

w Integration Frågan är i vid bemärkelse central, eftersom den påverkar så många andra politik­ områden och kommer att få långtgående konsekvenser för Sverige.

w Sverige får inte klyvas Det ska finnas goda möjligheter till jobb, bostäder och trygghet för alla runt om i landet.

w Skolan Att stöket i svensk skola upphör så att allt fokus kan läggas på att ge eleverna mer kunskap.

w Äldres rättigheter Äldre ska få vård i tid, inte betala någon pensionärsskatt och kunna känna sig trygga på gator och torg.

w Samhället Hur vi håller samman vårt samhälle.

Där ingår frågor om välfärd, integration och trygghet.

» N R 1 2 018 I MPU L S 7

AKTUELLT » MITT VAL

Fortsatt satsning – nu ska fler rösta Många studiecirklar på lättläst svenska, fler som röstade, politiker som deltog i lättpratade valdiskussioner med kravet att tala begripligt.

Det var några av resultaten från ett projekt i samband med förra valet, genomfört av Studieförbundet Vuxenskolan (SV) och Riksförbundet för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna (FUB). Nu fortsätter satsningen.

TEXT ANNA MORIN

M

aterialet som togs fram 2014 heter Mitt val. I år satsar Studieförbundet Vuxenskolan på att nå ut med studiecirklar till intresserade i hela landet. En av dem som utbildat sig till cirkelle­ dare är Göran Tingström. Han har hunnit ha en del cirklar i Stockholm, där han bor.

– Det är bra att Mitt val är ett lätt­ läst material, även om vissa ord inte är det och då försöker jag förklara dem på ett bra sätt. Jag vet själv hur svårt det kan vara att koncentrera sig och läsa en hel bok, och jag gör lite annorlunda än vad boken säger, berättar Göran Tingström.

– Oftast pratar vi om ämnena, och sedan har vi provat på att köra riksdag i cirkeln. Deltagarna har fått leka olika partier. De tar det på största allvar för att det ska bli bra, och vi har kul.

EN ANNAN SAK som Göran Tingström utvecklat är en kortlek med bilder av alla partiledare, med den får del­ tagarna lägga vilken partiledare som hör ihop med vilket parti. Han har även gjort ett papper som alla får med sig hem med partiledarna och partierna i riksdagen. Göran är själv intresserad av politik, och tycker främst det är funktionshinderfrå­ gorna som engagerar.

För 29 år sedan beslutade riks­ dagen om att ta bort omyndighets­ förklaring på grund av funktions­ nedsättning. Därmed försvann det sista undantaget för allmän och lika rösträtt för svenska medborgare.

Men att ha rösträtt innebär inte alla

8 IMPU L S NR 1 201 8

utnyttjar den, det kan finnas hinder på vägen. Göran Tingström tror att omgivningen ofta sätter käppar i hjulen när personer med intellektu­ ell funktionsnedsättning ska rösta.

– Jag har själv stött på sådana ex­ empel där gode mannen säger att man inte har rätt att rösta, fast man har det. Gode män, eller personalen där man bor. Det är nog vanligare än man tror, säger Göran Tingström.

I PROJEKTET MITT VAL ställdes också frågan till personer med intel­ lektuell funktionsnedsättning om varför de inte röstade. Undersök­ ningen visade på de problem som Göran Tingström pekar på. Svaren var bland annat att personalen på gruppbostaden var oengagerad, att man inte fick hjälp till vallokalen, plus att några trodde att de inte hade rösträtt. ”Jag skäms för att jag inte förstår hur man ska göra” och ”jag är rädd för att få ett dåligt bemötande” var andra svar från undersökningen som gjordes bland personer i Riksklippan, som är en sektion inom FUB. SEDAN 1989, DÅ personer med intel­

lektuell funktionsnedsättning fick rösträtt, har det varit sju val till riksdagen i Sverige och sex stycken till Europaparlamentet. Trots att politiken har stor påverkan i livet för en person som till exempel bor i gruppbostad eller har rätt till LSS, har personer med intellektuell funktionsnedsättning lägst valdel­ tagande av alla. Enligt siffror från SCB, som sammanställdes efter va­ let 2014, röstade drygt fyra av tio (43

procent) i valet 2006. Enligt forsk­ ning från slutet av 1990-talet var deltagandet så lågt som två av tio.

Det kan jämföras med ett valdel­ tagande på 85 procent för samtliga personer med funktionsnedsättning i senaste riksdagsvalet och 88 pro­ cent för hela befolkningen.

Göran Tingström.

EN SOM SKA gå studiecirkeln Mitt val

för första gången i år är Jens Pers­ son. Han sitter i styrelsen i LänsKlippan Stockholms län. Klippan är en sektion av FUB. – Jag är allmänt intresserad av samhällsfrågor, debatter och val, så det här blir bra, säger Jens.

Tidigare har han gått en studie­ cirkel om LSS som han var nöjd med.

– Då tyckte jag att det var bra att lära sig nytt, även om jag kunde en del innan. Det var bra att höra om vad andra hade för erfarenheter.

Jens Persson tittar mycket på val­ debatter och han kan uppleva att det inte är tydligt vad politikerna menar. I år kommer Studieförbun­ det Vuxenskolan att erbjuda utbild­ ningen ”Bli en lättläst politiker”.

När Jens hör om kursen tycker han det är ett bra initiativ. Han håller med om att fler i de politiska parti­ erna behöver kunna informera på lättläst.

KJELL STJERNHOLM ÄR verksamhetsut­

vecklare och samordnare för funk­ tionsrättområdet på Studieförbun­ det Vuxenskolans förbundskansli.

Organisationen står i startgroparna för årets satsning på Mitt val.

– I år försöker vi sprida det här

»

2018

Bara sju månader kvar till valet – Studieförbundet Vuxenskolan gör en återigen en satsning för att få fler personer med funktionsnedsättning att rösta.

6-8 av10 röstar inte.

Ett stort demokratiunderskott som vi inte kan välja att titta bort ifrån. SV, FUB och Inre Ringen Sverige hoppas att tillsammans med er öka valdeltagandet hos personer med intellektuell funktionsnedsättning. Politiken måste göras tillgänglig och den politiska informationen måste vara förståelig och användbar. I projektet Mitt val ges personer med intellektuell funktionsnedsättning möjlighet att delta i en studiecirkel om val samt ett politikerseminarium med lokala politiker. Läs mer på www.sv.se/mittval N R 1 2 018 I MPU L S 9

AKTUELLT » MITT VAL till hela landet. Så som det ser ut nu kommer vi ha aktiviteter i alla län i hela Sverige, säger Kjell Stjernholm.

– Ute i avdelningarna håller man på och skapar samarbeten med kommunerna. Vi vill kunna köra så mycket som möjligt. Det går jättebra att kontakta sin lokala SV-avdelning för att se om det går att få till stånd ett samarbete.

Kjell berättar att responsen från politikerna var allt igenom positiv i samband med förra valet. För som han säger så finns det ingen av dem som tycker att ett lågt valdeltagande från en befolkningsgrupp är bra.

– Var vi än har kommit har politi­ ker uppskattat att Mitt val görs, de gillar de lättpratade valdiskussio­ nerna och den hjälp de får. Respon­ sen från politiker i alla sammanhang har varit väldigt bra, nära och ärlig.

PÅ SIKT ÄR målet att nå samtliga som kan tänkas behöva mer kunskap och stöd för att gå och rösta. Men det finns en del hinder att forcera för att nå målgruppen.

– För att informationen ska nå del­ tagarna måste den gå förbi gode män eller kommunala strukturer med mera. Så det är inte säkert att perso­ nen med intellektuell funktionsned­ sättning nås av informationen även om vi skickar ut den eller försöker sprida den via kommunens enheter.

Förutom att informationen stran­ dar på vägen, finns en risk att erbju­ dandet att studera blir motarbetat.

– Det hände under Mitt val 2014

holm. Avdelningen kommer an­ vända Mitt val som huvudsakligt studiematerial.

– Vi tycker det fungerar för flera grupper. Vi vill under valåret göra en tydligt riktad insats för att öka valdeltagandet och engagemanget för demokratin.

att avdelningar som hade förankrat med kommunalråd att det här skulle köras i deras kommuner, fick till svar av enskilda enhetschefer att ”nej, vi har ingen som kan rösta hos oss så det är ingen idé att du skickar infor­ mationen”, säger Kjell Stjernholm.

HAN BETONAR ATT en Mitt val-cirkel

inte nödvändigtvis är intressant för alla personer med intellektuell funktionsnedsättning. Det finns de som redan sätter sig in i politiken själva, är aktiva och röstar.

– Mitt val är främst till för dem som vill delta men inte tycker att de förstår eller kan. Då är det också viktigt att det är ett fritt och frivil­ ligt deltagande, man ska gå studie­ cirkeln för att man själv vill det, inte för att till exempel kommunen säger att man ska det.

Hos Studieförbundet Vuxensko­ lan Stockholm pågår förberedel­ serna för en valsatsning med lättläst material som utgångspunkt. Mål­ grupperna är personer med olika funktionsvariationer, men även utrikes födda och i vissa fall första­ gångsväljare.

– Vi har breda nätverk som vi kommer använda oss av, berättar enhetschef Kersti Larsson. Till ex­ empel en omfattande verksamhet i samarbete med olika föreningar, och verksamhet på aktivitetscenter för personer med psykisk ohälsa.

Kersti Larsson är övergripande ansvarig för verksamheten inom funktionsnedsättning på SV Stock­

Kersti Larsson.

En studiecirkel i Växjö i Mitt val inför valet 2014.

FOTO: ANNIE BOSTRÖM

ÄVEN 2019 ÅRS val till EU-parlamen­

tet kommer att uppmärksammas i projektet. SV Stockholm har sökt och fått medel av MUCF, Myndig­ heten för ungdoms- och civilsam­ hällesfrågor, för insatserna. Det blir aktiviteter under året där politiker och väljare kan mötas, som dialog­ samtal, språkcaféer och debatter. I vår kommer de att anordna en in­ spirationsdag om valet och valdel­ tagande för nyckelpersoner. Bland dem finns föreningsaktiva, boen­ destödjare på gruppbostäder och servicebostäder, personal på akti­ vitetshus, träffpunkter och dagliga verksamheter samt andra intres­ serade. Och efter sommaren skapas ett tillfälle att testa ett valbås.

– Varje år i slutet på augusti har FUB Stockholm en dag på Skan­ sen som vi brukar vara med på. I år när det bara är veckor till valet så kommer FUB för första gången ar­ rangera ett provval. Människor ska få testa att rösta, att gå in bakom skynket och se hur det går till, säger Kersti Larsson.

– Det ska bli spännande att få vara tillsammans med våra cirkel­ deltagare!

EFTER FÖRRA VALET hade SCB för

förs­ta gången ett regeringsuppdrag att ta fram statistik över valdelta­ gandet bland personer med funk­ tionsnedsättning. Mätningarna visade att det också finns skillnader mellan olika grupper.

Två grupper där valdeltagandet är lägre än övriga befolkningen är personer med svårt nedsatt rörelse­ förmåga, där 64 procent röstade i riksdagsvalet, och personer med svåra besvär av oro och ångest där det var 82 procent. Även i valet till Europaparlamentet är det totalt sett färre personer med funktionsned­ sättning som deltar jämfört med an­ dra medborgare.

Det finns anslagna medel till en uppföljning av valstatistik för per­ soner med funktionsnedsättning efter årets val, så då blir det möjligt för Studieförbundet Vuxenskolan och andra aktörer att följa utveck­ lingen.« 10 IMPUL S NR 1 201 8

Politik >> Rösträtt Svenska medborgare som fyllt 18 år har rösträtt. För att få rösta i val till riksdagen och Europaparlamentet ska du bo eller någon gång ha bott i Sverige.

För val till kommun och landsting ska du vara folkbokförd där. Är du medborgare från EU, Norge eller Island och bott i en svensk kommun och varit folkbokförd i 30 dagar (samt i förväg anmält önskan att rösta) har du rösträtt till kommun och landsting. Är du utländsk medborgare från övriga länder gäller samma regel efter tre år.

Den som vill bli vald till riksdagsledamot måste ha rösträtt i riksdagsvalet och vara nominerad av ett politiskt parti. Sedan 1994 är det val var fjärde år.

Rösträtt >> Historia 1921 Det första valet med allmän och lika rösträtt för kvinnor och män som fyllt 23 år – men med undantag. Före 1921 var rösträtten än mer starkt begränsad, saker som avgjorde om du fick rösta var förmögenhet, inkomst och kön.

1922 Män som inte gjort värnplikt får rösträtt.

1937 Intagna på häkten och anstalter får rösträtt.

1945 Personer med stöd från fattigvård och i personlig konkurs får rösträtt.

1945 Rösträttsåldern blir 21 år.

1965 Rösträttsåldern blir 20 år.

1968 Utlandsboende svenska medborgare får rösträtt.

1975 Rösträttsåldern blir 18 år.

1989 Alla svenskar över 18 år får rösträtt då begreppet omyndigförklaring tas bort.

Källor: Riksdagen.se och Valmyndigheten

Politiker >> Utbildning

Kjell Stjernholm och Göran Tingström med kortleken med bilder av alla partiledare.

Valåret 2018 lanserar Studieförbundet Vuxenskolan utbildningen ”Bli en lättläst politiker”. Den kommer att finnas på www.sv.se och vara öppen för alla. Några av utbildningens tips: w Skriv det viktigaste först. w Använd vanliga och enkla ord. w Se en person med intellektuell funktionsnedsättning framför dig när du skriver.

Målet är att politiker från alla partier i hela Sverige väljer att gå utbildningen, och att det blir mer material på lättläst, även om den lokala politiken. ”Det finns ofta lättläst material på nationell nivå, men sällan om vad det enskilda partiet tycker om till exempel skolan i min kommun”, kommenterar Kjell Stjernholm, ansvarig för funktionsrättsfrågor hos SV. N R 1 2 018 I MPU L S 11

Sverige Runt

DET HÄNDER I SV

7

8

3

Kenny Lundström är verksamhetsansvarig för musik/media i SV Östergötland.

1NORRKÖPING

Vill bli musikens huvdstad

Norköping vill ha titeln Sveriges musikhuvudstad 20120. Studieförbundet Vuxenskolan (SV) är en aktiv part i den satsningen.

MUSIK. Kenny

Lund­ ström är verksamhets­ ansvarig för musik/me­ dia i SV Östergötland.

Norrköpings kommun har tillsatt en arbets­ grupp för att nå målet om årets musikhuvud­

PÅ GÅNG I SV

stad 2020. Studieför­ bunden är inbjudna att delta i arbetet.

Norrköping har en musiktradition, och inte minst är Bråvallafesti­ valen, Sveriges största musikfestival, känd långt utanför Sveriges gränser.

Nyligen hölls festiva­ len ”Where’s the Mu­ sic”, där nya artister kan visa upp sig.

– Just ”Where’s the

Music” ligger väldigt nära SVs musik- och ungdomsverksamhet.

Hela musikbranschen träffas för en konferens under tre dagar. Många från SV från hela landet deltar också, både som funktionärer och artis­ ter, säger Kenny Lund­ ström.

LIKA VIKTIGT SOM att

Norrköping blir musik­ huvudstad 2020 är det,

13

0

6 4 2 SÄVSJÖ

Öppen scen Öppen scen i Sävsjö har haft premiär.

Det är ett samarbete mellan Studieförbundet Vuxenskolan och Fritidsgården i Sävsjö där ungdomar kan visa sina talanger på en scen.

Det blir fem Öppen scen-arrangemang under våren.

TALANG.

Rappare på gymnasiet

TISDAG

2018

Rapparen Fredrik ”Osten af” Engström höll föreläsningar för treorna på Tullängsgymnasiet i Örebro.

GÄVLE Temakvällar om demens genomförs av Anhörigcenter, Gävle demensförening och Studieförbundet Vuxenskolan. Plats: Anhörigcenter, Nygatan 9, Gävle. Tid: 17–20.

LÄSPROJEKT. I

26 februari: ”En sång för Martin” med efterföljande diskussion.

22 mars: Biståndshandläggare på plats

12 IMPUL S NR 1 20 1 8

2

3 ÖREBRO

FEBRUARI

18 april: ”Himmel och helvete”.

Kerstin Lundström, sjuksköterska och chef för demensenheten i Uppsala landsting.

enligt Kenny, att visa att musiken lever även ut­ anför storstäderna.

– Självklart står vi som studieförbund ba­ kom satsningen på mu­ sikhuvudstad och vill hjälpa till. Vi får tillfälle att vara med på möten och träffa beslutsfat­ tarna och de dem en in­ blick i hur vi jobbar med musik och ungdomar och vilken betydelse det har för Norrköping.«

1 5

9

Rapparen Fredrik Engström träffar ungdomar på gymnasiet.

slutet av januari fanns Fredrik Engström i tre dagar på Tullängsgymnasiet. Elva föreläsningar i klassrum­ men ingick i ett läsprojekt som drivs av Tullängs­ gymnasiet och Studieför­ bundet Vuxenskolan (SV) Örebro län. Genom pro­

jektet vill man öka ungdo­ mars intresse för att läsa.

Som artist har Fredrik ”Osten af ” Engström gått sin egen väg och han hit­ tar inspiration i vardagen och i böcker.

När han flyttade från Örebro släppte han låten ”Farväl Örebro” med en video på teckenspråk.

I dag ägnar Fredrik sig åt musik, jobbar som fritids­ ledare och föreläser för ungdomar.«

Redaktör: Mats Nilsson // mats@sv.se // 08-587 686 39

4SKÅNE

Bok blir digital med SVs stöd Hösten 2016 släpptes ”Ta Makten – för att det funkar!”, skriven av Marie Tomicic och Leone Milton. Det är en bok som handlar om hur unga själva ska kunna ta makten över hur de mår.

Nu blir boken digital i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan (SV).

mak­ ten – för att det funkar!”

(Olika förlag) är en bok för såväl unga som de­ ras föräldrar.

Nu inleder förfat­ tarna tillsammans med SV och föreningen Alla barns berättelser ett ar­ bete med att digitalisera boken för att kunna nå fler unga som upplever psykisk ohälsa. ten” ska utformas som en app och innehålla det bästa och viktigaste ur boken tillsammans med övningar och in­ spirerande videos. Via appen ska det finnas

Leone Milton är en av författarna till boken ”Ta makten – för det funkar”, som vänder sig till barn och unga med psykisk ohälsa och deras föräldrar. Nu blir den digital med hjälp av SV.

möjlighet att komma till en lärplattform där man kan chatta i grupp med andra unga i sällskap med kunniga vuxna.

– Appen ska vara en­ kel och rolig att använ­ da, den ska gå att plocka upp och använda några minuter på bussen men även fungera som stöd i klassrummen, i samtal med kuratorn eller med andra unga i det digitala

studierum vi utvecklar, säger Leone Milton, en av författarna till boken.

MOTIVET FÖR SV att satsa

på att digitalisera ”Ta makten – för att det funkar!” är att bidra till att motverka psykisk ohälsa bland unga.

– Den psykiska ohäl­ san bland unga är ett stort och växande samhällsproblem, där

vi som studieförbund redan i dag gör många insatser. Genom att di­ gitalisera en så populär och viktig bok som ”Ta makten”, innebär det att vi förnyar folkbild­ ningens sätt att arbeta med unga och med sto­ ra utmaningar i sam­ hället, säger Åsa Björk, regionchef på Studie­ förbundet Vuxenskolan i Skåne.«

Skogsbrukets utveckling

om kursen är deltagarna ute i skogen i trakterna av Blankaholm. På plats är också examinator Thomas Johanson från Målilla.

Det praktiska provet består av flera moment.

Thomas Johanson på­ pekar dock att det allra viktigaste är säkerhe­ ten.«

”Från häst till GPS” heter en av Torsten Niklassons populära dokumentärfilmer. Det är en 102 minuter lång film om skogsbrukets utveckling och innehåller material från 55 års filmande.

9 SKÖVDE

Utställning HANTVERK. ”Göra

färdigt” är en studiecirkel som funnits sedan 2012 och som återbrukar, lagar och gör färdigt textila arbeten. Nu har den haft en utställning i Slöjdens hus i Skövde, ”Ur våra skåp och lådor”.

De 15 deltagarna i gruppen är medlemmar i SPF Seniorerna och de samarbetar med Studieförbundet Vuxenskolan.

Ledare har Berit Ericson, tidigare textillärare, varit.

0

Körkort för motorsåg

lokal­ pressen gör reportage

chefredaktör Marcus Melinder gästade den 24 januari Skellefteå hembygdsförenings årliga vintermöte i Nordanås hörsal. Medarrangör var Studieförbundet Vuxenskolan.

TEATER. I slutet av januari genomfördes en teaterweekend på Sliperiet och Thuleteatern med fokus på ungdomar mellan 10 och 18 år. Teaterweekend arrangerades med stöd av Studieförbundet Vuxenskolan.

6 BROBY

MOTORSÅG. När

FÖREDRAG. Norrans

Teaterweekend

5 VÄSTERVIK

En kurs med seniorer för körkort i motorsåg genomförs av Studieförbundet Vuxenskolan (SV) i Kalmar län.

Initiativet kommer från Veteranpoolen, ett företag som erbjuder privattjänster och bemanning för företag där arbetskraften består av pensionärer.

Norranbesök

8 ÖRNSKÖLDSVIK

PSYKISK HÄLSA. ”Ta

TANKEN ÄR ATT ”Ta mak­

7 SKELLEFTEÅ

DOKUMENTÄR. I

doku­ mentären utgår Torsten Niklasson från den egna gården, som varit i släk­ tens ägo sedan 1600-ta­ let.

2005 flyttade han till Broby och sonen över­ tog gården. ”Från häst till GPS” visades på Kulturhuset i Broby i ett arrangemang tillsammans med Stu­ dieförbundet Vuxen­ skolan.«

9

Så många kvinnor, alla medlemmar i SPF, startade i mars 2017 en cirkel om Nybros historia.

Det hann bli tolv träffar förra året och i år fortsätter de sina cirkelträffar.

SPF-kvinnornas samordnare heter Birgitta Gustavsson och med hjälp av Studieförbundet Vuxenskolan har hon fått igång åtskilliga cirklar i olika ämnen.

N R 1 2 018 I MPU L S 13

SV » HALLAND

Det var en gång sju cirkelledare…

Sju cirkelledare – sju historier om varför de blivit cirkelledare.

Det är Studieförbundet Vuxenskolan (SV) i Halland som samlat några av sina medarbetare och presenterat dem i studieprogrammet.

Här är deras erfarenheter av att leda studiecirklar.

TEXT SV HALLAND FOTO ATELJÉ LENA PHOTOGRAPHY

”I en studiecirkel är alla välkomna”

”Ett demokratiskt sätt att lära”

NICLAS ERLANDSSON är cirkelledare i politik – cirkeln heter Ny­

RANA MAZLOUM är cirkelledare i Laholm. Hon leder en konst­

fiken på politik. Han är dessutom ordförande i SV Halland.

Cirkeln handlar om hur vårt demokratiska samhälle är upp­ byggt, vägen från en idé till en motion och hur besluten tas.

– Jag är folkvald och ville dela med mig av den kunskap som jag har. I en studiecirkel är alla välkomna, säger han.

För Niclas betyder cirkeln att han fått insikt i hur viktigt det är att vi förstår varandra.

– Man blir lyhörd och flexibel och växer som människa.

kurs med svenska och nyanlända kvinnor som ritar och målar, diskuterar och besöker gallerier och museer tillsammans.

– Konst är något som ger positiv energi och färg i livet och det behövs – inte minst när det är besvärligt.

14 IMPUL S NR 1 201 8

w Vad betyder folkbildning för dig?

– Att alla människor i alla åldrar kan lära sig om det som in­ tresserar dem på ett enkelt sätt. Ett demokratiskt sätt att lära, där vi i gruppen bestämmer vad som är bäst för oss.

”Bra sätt att komma in i samhället”

”Jag gillar att inspirera andra”

OSAMA MESTO har ämnet Svenska från dag 1 i Kungsbacka,

MARIE KARLSSON har cirklar i både Halmstad och Falken­

som vänder sig till nyanlända. Det är grundläggande gram­ matik och aktuella ämnen på lätt svenska. Han har också en kurs för nyanlända där man talar om trafiksäkerhet.

berg. I flera olika ämnen dessutom: svenska, engelska, yoga, massage och mandalamålning.

w Varför blev det cirklar för nyanlända?

– Jag vill underlätta för andra som ska lära sig ett nytt språk i ett nytt land.

– Jag har under mina resor och vistelser utomlands samlat på mig erfarenheter som jag vill dela med mig av.

Jag är en kreativ själ som gillar att inspirera andra.

w Vad betyder folkbildning för dig?

w Vad är speciellt med en studiecirkel?

– Det är ett enkelt sätt att lära sig om olika ämnen.

Det är en bra väg för att komma in i och bli delaktig i det svenska samhället, man skapar nya kontakter.

– Det är att vi lär oss tillsammans och att deltagarna är motiverade. De har aktivt sökt sig till cirkeln för att de vill lära sig.

w Varför blev du cirkelledare?

”Jag lär mig hur jag får andra att lyssna” JENNIFER WEST är cirkelledare i Varberg och har kurser i dans för barn mellan fem och tio år där de övar sig i att röra sig i takt med musiken.

w Vad betyder det för dig att vara cirkelledare?

– Jag får lära mig hur jag får andra att lyssna, jag har själv blivit tryggare och jag vågar mer tack vare dessa fantastiska dans­ grupper.

Jennifers bästa tips till andra cirkelledare är att ha tålamod och att vara positiv och snäll.

”Lika inspirerande varje gång”

”Möt deltagarna med respekt”

MAJ-LIS FRITZON, Falkenberg, har varit cirkelledare i 17

CALLE KARLSSON har cirkeln Fantastiska Underhållnings­

år. Hon har cirklar i sömnad – kläder och mode har va­ rit hennes passion i hela livet.

För Maj-Lis betyder folkbildning att man kan bilda sig i nästan vad som helst. Hela gruppen är betydel­ sefull – som cirkelledare lär hon sig lika mycket själv som hon lär ut.

– Det är lika inspirerande för mig varje gång att job­ ba som cirkelledare, säger Maj-Lis.

bandet i Varberg med personer som har funktionsned­ sättningar. Alla har ett gemensamt – de gillar musik och att stå på scen.

För Calle betyder folkbildning en möjlighet att kunna träffas och ha roligt tillsammans och samtidigt utvecklas.

– Har du något tips till andra cirkelledare? Möt delta­ garna med respekt och ödmjukhet så fixar sig allt! säger han.

N R 1 2 018 I MPU L S 15

PORTRÄTTET » NAVID MODIRI

Han bygger broar – med samtal Nu gör Navid Modiri debut som författare

Navid Modiris rasande Facebookinlägg i kölvattnet av flyktingströmmarna resulterade i en viral succé och den nyutkomna debutboken ”Hej syster”.

Skrivandet rev upp egna flyktingsår, men har tillsammans med terapi mot krigstrauma också lett till bättre självinsikt om förmågan att bygga broar och samtala. För det enda som kan rädda vår demokrati undan polariseringsdöden är samtal, menar han.

TEXT EYAL SHARON KRAFFT FOTO ROBERT ELDRIM, MEDLJUS

S

vävande andlighet välkomnar i Navid Modi­ ris kompakta lägenhet i centrala Malmö den­ na bleka vinterdag. Dämpad belysning och tända värmeljus överallt – i fönsternischen i köket, vid handfatet i badrummet liksom på det avlånga vita vardagsrumsbordet. Bågnande golv­ bokhyllor i två parallella rader löper utmed väggarna.

Själv har han nyfiket gnistrande mörka ögon, kol­ svart hår och välansat skägg. Rösten med tydliga göte­ borgska spår känns igen från Navid Modiri & Gudarnas popskivor och låter så lugn och eftertänksam som efter ett yogapass.

Det visar sig vara en inte alltför vild gissning. Han är en flitig yogautövare, vilket behövs med tanke på hans arbetstempo. Under sina 34 levnadsår har han åstad­ kommit en diger meritlista: reporter och programle­

16 IMPUL S NR 1 201 8

dare för ”Frank i P3” och programledare för ”Filmkrö­ nikan” i SVT. Han har dragit i gång idébanken Idépedia och Göteborgs största kreativa knytkalas Sharea, drivit en kommunikationsbyrå, föreläst om kreativitet, varit programledare för URs omtalade dokusåpa ”Dikta­ torn”, är musiker och artist. Och nu högaktuell som de­ buterande författare med gripande boken ”Hej syster”.

YOGAHARMONIN RUBBAS EN smula vid frågan om hur han klarar av så många bollar.

– Ingen säger att en kock har många bollar i luften för att han lagar olika maträtter. För mig är det en och samma boll. Allt hänger ihop. Jag är en kreatör, jag hit­ tar på. Det kan bli blogg, radioprogram eller låt – det är samma sak, bara olika format. Jag har hittat på ända sedan jag var fyra år och jag älskar det fortfarande.

»

Navid Modiri jobbar med en rad olika projekt – men allt hänger ihop, säger han: ”Det kan bli blogg, ett radioprogram eller en ny låt, det är samma sak bara olika format.”

N R 1 2 018 I MPU L S 17

PORTRÄTTET » NAVID MODIRI

’’

Demokrati är något vi måste förtjäna vid varje möte med andra människor. Polarisering och avstånd mellan människor och grupper i vårt samhälle är min största rädsla.

Det började med att han och lillasystern Sadaf hit­ tade på berättelser på golvet i rummet som de delade i lägenheten på Hisingen i Göteborg. Så småningom blev det ”radioprogram” och en egen serietidning.

Denna plantskola för kreativitet till hem var laddad med intensiv energi (mamma var förskollärare och pappa fotograf och fotografisk formgivare).

– Vi hade både kärlek, bråk och många känslor hem­ ma. Vi pratade mycket.

Men idésprutan har ännu en unik egenskap. Enligt systern är han en envis rackare. ”Navid försvarar sina åsikter även om han vet att de är fel. Och det är nog bra att jag är med och sätter stopp för många av hans idéer på ett tidigt stadium”, sade hon i en intervju i Göteborgs-Posten.

Kalufsen böljar och peacemedaljongen runt halsen dallrar av skratt till systerns återgivna citat.

– Jo, jag tror på det jag gör. Jag kör! Och jag har lätt för att entusiasmera andra. Nackdelen är att jag fort­ sätter även när jag borde sluta. Jag borde vara bättre på att be om hjälp om det är något jag inte klarar av.

2008 VAR ETT besvärligt år för självlärde Navid Modiri.

Utan någon tv-erfarenhet kastade han sig över det frestande erbjudandet att programleda ”Filmkröni­ kan”, när programmet skulle förnyas.

– Jag hoppade på jobbet för att det lät som ett smart karriärsteg. Men hjärtat var inte med.

Straffet blev hårt. En konstant piskande utskällnings­ kör.

– Jag fick mycket kritik för att jag i en intervju be­ rättade att jag inte sett en enda Bergmanfilm, för min dialekt, frisyr och mycket annat. Samtidigt jobbade jag mycket, släppte en skiva och föreläste. Jag gick ner mig rejält, var ledsen och hade lätt för att bli arg.

Med terapi och stöd från vänner kom han till insikt om att sluta göra sådant han inte mådde bra av och föl­ ja sitt hjärta. Lekfullhet. Varför inte, som några kom­ pisar föreslagit, sparka i gång en blogg om roliga saker som han inte testat förut?

Så kom bloggen ”365 saker du kan göra” till. Navid Modiri gav sig hän in i det okända med liv och lust, provade både kattmat, fallskärmshopp och 363 andra upptåg. Lekfullheten måste ha smittat av sig för blog­ gen fick snart uppemot en miljon läsare och rönte uppmärksamhet i svensk och internationell media. Det renderade i Aftonbladets Stora Bloggpriset 2009 i ka­ tegorin nöje och kultur.

Den formidabla succén förde med sig seriositet och målfokuserad projektplan. Återigen ebbade lusten och kreativiteten ut.

FÖR GANSKA EXAKT två år sedan inträffade något som skulle förmå honom att sätta sig bakom sin bärbara dator och skriva som en besatt. De stora flyktingström­ marna. Människor som flydde undan krigets elände

18 IMPUL S NR 1 201 8

fanns bland oss på Malmös centralstation överallt. Han var där, han såg. Och han hörde – allt mer aggressiva tongångar i den politiska debatten om integration. Till slut kunde han inte värja sig mot känslorna.

– Att se människorna på centralstationen var drab­ bande. Gamla minnen bubblade i mig och kom upp till ytan, det satte i gång många känslor i mig för att jag och min familj var med om en flykt undan krig.

Så när hans blick flackade runt de ankommande på Malmös centralstation förflyttade han sig tre decen­

”Om vi inte kan prata med varandra blir det mycket svårare att leva sida vid sida och bygga en värld tillsammans”, säger Navid Modiri, aktuell med boken ”Hej syster”.

>> Exklusivt Namn Navid Modiri. Ålder 34 år.

Familj Sambo och dotter.

Bor Malmö.

Gör Författare, artist, föreläser om kreativitet, integration och mångfald.

Aktuell Med debutboken ”Hej syster” (Forum). Existentiella samtal i podden Björn & Navid.

Fritid Familj, vänner, böcker, yoga.

På nattduksbordet Filosofen Friedrich Nietzsches ”Sålunda talade Zarathustra”.

nier tillbaka. Minnena kom tillbaka, vanmakten, smär­ tan. Den lilla pojken kunde vara han! Den här kvinnan kunde vara hans mamma!

– Jag kunde höra ett slags röst i mig som talade till henne, och jag började skriva till henne.

Detta rasande Facebookinlägg blev en viral succé, många hörde av sig – efter tre dagar även en förläggare som tyckte att där fanns en inledning till en bok.

DET BLEV EN bok. Den är ett slags välkomstbrev med

presentation av Sverige för en fingerad flykting på Malmös centralstation – systern. Och samtidigt ett pärlband med brottstycken ur Navids livsberättelse.

Om det traumatiska avskedet från släktingarna i Teheran och flykten från krigets Iran vid fyllda två år.

Om ankomsten till trygghetens fäste, Sverige. Om den förvirrande tillvaron på flyktingförläggningen. Om hur han som flyktingbarn rörde sig mellan olika världar – svartskallar, svennar, nazister, poesivärld, politik. Om en uppväxt i ett mellanförskap, där han betraktades som svartskalle och iranier av ljushyllta svenska klass­ kompisar och som svikare och svennis av alla andra.

Om hur han överlevde och passade in genom att ut­ veckla en osviklig förmåga att snabbt skanna av koder och stämningar. Om hur han kunde springa mellan ”boxar”, tänka utanför boxen och byta identiteter. Om hur han inte gjort annat än sprungit ända sedan dess.

Allt vällde fram under skrivprocessen, all smärta han hade gömt undan bakom lyckta dörrar.

– Mycket pågick inuti hos mig. Samtidigt som jag gick i terapi för min PTSD (posttraumatisk stress­ syndrom) efter mitt krigstrauma, öppnades en massa andra dörrar som hade varit stängda. Det gjorde ont.

Att öppna dörrarna var oerhört smärtsamt. Men när man andas genom smärtan och konfronterar den kan den minska och förvandlas till sorg. Jag hade inte sörjt tillräckligt – jag var upptagen med att ta mig an det nya landet och bli en duktig svensk. Jag tror att bo­ ken hjälpte mig att släppa taget om smärtan och börja sörja.

AVGÖRANDE FÖR LÄKNINGSPROCESSEN är självkänslan – synen på sig själv. Länge hade han lidit av identitets­ kris och betraktat sig själv som en trasig människa – halviranier, halvsvensk. Inte förrän efter ett argt påpe­ kande från själsbrodern Ashkan förstod han hur knasig självbilden var. Han var inte någon underdog, han var 200 procent svenskiranier! En mångbegåvad person, flerspråkig i bred bemärkelse och sedan uppväxten med en fenomenal förmåga att springa mellan boxar och kunna samtala med alla. Där och då insåg han, och accepterade, vem han var. En brobyggare.

Dock med ett viktigt förtydligande.

– Det behövs en box, en tillvaro man känner sig trygg i. Som jag har slitit för min box – en trygg tillvaro med tända ljus, hundvalp och yoga. Jag älskar det! De som inte har en box ska skaffa en och de som redan har en ska kliva ut ur den då och då. För utanför boxen finns det främmande människor man kan lära sig nya saker av.

Brobyggarens viktigaste verktyg är samtal, han kallar sig till och med samtalsaktivist. För drygt ett år sedan var han medarrangör i Projektet Samtalsaktivisterna i ett försök att skapa ett bättre Malmö.

– Om vi ska leva tillsammans i ett land eller en stads­ del behöver vi prata med varandra på ett respektfullt sätt. Inte bara vräka ur oss våra åsikter och kräkas ver­ balt. För att förstå andra människor måste vi lyssna, både ge och ta plats i samtalet. Demokrati är något vi måste förtjäna vid varje möte med andra människor.

Polarisering och avstånd mellan människor och grup­ per i vårt samhälle är min största rädsla.

DET ENDA SOM kan rädda vår demokrati undan polarise­

ringsdöden är samtal, menar han.

– Om vi inte kan prata med varandra blir det mycket svårare att leva sida vid sida och bygga en värld till­ sammans. I stället för samhälle blir det ett ”fjärrhälle” och då blir det svårt att bygga saker hållbart. Om vi inte lyckas samtala med varandra och samarbeta faller allt. Och då är mänskligheten körd tyvärr. Ändå är han buren av optimism om att samarbete är djupt präntat i människans DNA medan radikalism är ett ovälkommet sidospår. Men några färdiga patentlös­ ningar har han inte.

– Jag är mer intresserad av att dela ut verktygen än bygga huset. Det visar att jag gillar att leka, jag gillar att skapa. Ännu en ledtråd. På hans vänstra arm står tatuerat: #alltärpåhittat.

Vad menar han med det?

– Den här meningen ger mig hopp. Det betyder att allt vi ser runt om oss i dag är ett resultat av mänsklig kreativitet. Demokrati, CSN, barnbidrag, lagstiftning och mycket mer är något som vi människor har hit­ tat på. Det betyder att just nu bygger vi och hittar på den världen som kommer att finnas i framtiden. För vår demokrati är det centralt att allt fler ska vara med och hitta på framtiden. För världen är inte gjord av ce­ ment, den är gjord av lera. Världen är formbar och det återstår mycket att hitta på.

HITTA PÅ ÄR exakt det han tänker ägna sig åt framöver,

i linje med barndomsdrömmen om att bli författare och uppfinnare. Kort tid efter författardebuten har han redan två nya bokprojekt på gång – med än så länge hemliga teman. Ett sådant rasande tempo kan många författare bara drömma om.

– Min drivkraft är nyfikenhet. Jag är otroligt nyfiken på idéer, böcker, människor. Jag älskar att läsa, sam­ tala, förstå. Också rädsla driver mig, rädsla för att stå still. När jag är stilla länge kommer sorg och smärta fram och det är jävligt jobbigt. När jag blir utmanad av känslor av tomhet och meningslöshet kan jag känna mig tyngd och ligga paralyserad i sängen i timmar. Jag har lärt mig att stå ut med det, säger Navid Modiri.

Sedan är det dags för honom att överge boxens trygghet, värmeljusen och hundvalpen och skynda sig till terapeuten.« N R 1 2 018 I MPU L S 19

HANTVERK » SLÖJD

Skedfest 2014 arrangerades i samarbete mellan hemslöjdskonsulenterna i Sörmlands, Östergötlands och Stockholms län, samt den lokala hemslöjdsföreningen och lockade 75 deltagare under tre dagar.

FOTO: TED SOOST 20 IMPUL S NR 1 201 8

t a k o b l l u f

Intresset för slöjdutbildningar på topp Efterfrågan på kurser i slöjd och hantverk ökar.

När Slöjd Stockholm och Studieförbundet Vuxenskolan (SV) Stockholm i vår satsar på kvalitetsutbildningar i slöjd och hantverk är flera av kurserna fulltecknade på nolltid.

TEXT MATS NILSSON

»

N R 1 2 018 I MPU L S 21

HANTVERK » SLÖJD

Tälja med kniv och yxa för kvinnor är en storsäljande kurs på Slöjd Stockholm och SV Stockholm.

FOTO: TED SOOST 22 IMPUL S NR 1 201 8

S

V Stockholms och SV Stockholm läns gemen­ samma studieprogram hann bara finnas ute bland allmänheten i några veckor innan många kurser i slöjd och hantverk var fullbokade. Sam­ arbetet med Slöjd Stockholm har börjat bra, är båda parter överens om. Slöjd Stockholm finns i Stock­ holms läns museum i Dieselverksta­ den i Nacka kommun strax öster om Stockholm.

Andreas Solberg är chef för Slöjd Stockholm. Han säger: – När jag började på Slöjd Stock­ holm för fem år sedan hette det Länshemslöjdkonsulenterna of­ fentligt. Vi bytte namn till Slöjd Stockholm och har verksamhet både i staden Stockholm och i länet.

I grunden har vi ett regeringsupp­ drag att främja slöjd och hantverk.

ANDREAS HAR SAMARBETAT med SV

tidigare. Då gällde det ett nationellt projekt som hette Slöjdcirkus och som turnerade till flera orter i Sve­ rige. Ur Slöjdcirkus föddes Slöjd­ klubben för barn och unga och som fortfarande finns kvar.

– Tanken med Slöjdklubben var att inspirera till slöjd även utanför skoltiden, säger Andreas.

Nu ser Andreas samarbetet med SV Stockholm som en stor fördel ef­ tersom de är bra på olika saker och kompletterar varandra.

– Slöjd Stockholm kan ägna sig mer åt att utveckla metodik och vara mer av en experimentell platt­ form för slöjd i olika former. Vi har dessutom utbildade kursledare som borgar för kvalitet och håller en hög nivå vid varje kurstillfälle. SV har stora kontaktytor och når nya och gamla deltagare på ett sätt som vi skulle ha svårare att klara av.

Sara Kristensson, enhetschef på SV Stockholm, tog kontakt med

Andreas Sohlberg, Slöjd Stockholm, och Sara Kristensson, SV Stockholm, hittade många slöjdkurser de kan samarbeta om.

FOTO: MATS NILSSON

Hälften av kursutbudet är textil slöjd.

FOTO: PERNILLA TOFTE

Slöjd Stockholm för cirka ett år se­ dan. Hon ville undersöka om ett samarbete mellan SV Stockholm och Slöjd Stockholm var möjligt.

– I SV jobbar vi med lärande och utveckling och vill att fler ska ha möjlighet att ägna sig åt slöjd och hantverk, som är en del av vårt kul­ turarv. Redan i dag har vi en stor andel av vår verksamhet inom dessa ämnen så intresset för att delta har funnits länge. Nu kan vi utveckla verksamheten ytterligare och få till­ gång till all den kunskap som ryms inom Slöjd Stockholm.

– Att samverka med en part som har så stort kunnande inom slöjd­ området kommer att lyfta hela vårt kursutbud inom hantverksområdet.

UNDER VÅREN RÄKNAR SV med cirka 20 kurser i samarbete med Slöjd Stockholm.

– En kurs som sticker ut är ”Tälja med kniv och yxa – för kvinnor” med Mette Handler som ledare. Det var en av kurserna som snabbt blev fullbokad och har en reservlista med 19 anmälda.

– Kursen har vi redan haft tre gånger men det fylls på med del­ tagare hela tiden. En riktig kiosk­ vältare, enligt min mening, säger Andreas.

>> Slöjd Slöjd Stockholm är en del av Stockholms läns museums verksamhet.

Arbetssättet är projektorienterat, förnyelseinriktat och gränsöverskridande. Länshemslöjdskonsulenterna vid Stockholms läns museum samordnar och utvecklar slöjdområdet i hela länet.

Samarbete sker med övriga konsulentkontor i hela landet. Verksamheten består av 4,5 heltidstjänster med inriktning på hård slöjd, textil slöjd, barn och unga, internationell slöjd samt kurs och utbildningsverksamhet.

Länshemslöjdskonsulenterna arbetar utifrån ett näringsperspektiv, ett kulturarvsperspektiv och ett kunskapsförmedlande perspektiv.

En annan kurs i vårens hant­ verksutbud är ”Slöjdhandledarut­ bildning”. Den riktar sig till delta­ gare som vill kunna handleda barn och unga i slöjd.

DET FINNS GOTT om kända slöjdare

som handledare inom både hård­ slöjd och textilslöjd i kursutbudet.

Ludwig Zachrison är ledare för kursen ”Gör dina egna verktyg”.

Han har haft flera utställningar och är aktiv på sociala medier. I sin blogg kallar han sig för ”en notorisk slöjdnörd” efter utbildningar i slöjd och smide vid Vindels folkhögskola och slöjd, hantverk och formgiv­ ning vid Linköpings universitet.

På textilsidan finns bland andra kursen ”Fritt yllebroderi med app­ likationsteknik, pärlor och band”.

Den blev också snabbt fullbokad.

Ledare är Karin Derland.

HON FICK MIMMI Börjessons stipen­

dium 2016 för sina detaljerade och fantasifulla broderier, arbeten som kräver ett stort mått av kun­ nande, kreativitet och koncentra­ tion. ”Med inspiration från såväl svensk som indisk folkkonst är hon en samtida brodös med ett djärvt formspråk”, heter det i motive­ ringen.« N R 1 2 018 I MPU L S 23

ZIMBABWE » JORDÄGANDE

Kvinnoupproret Theresa Marwei står framför ett par fält där inget växer och säger: – Jag har gått i strejk. Jag lagar inte mat, jag odlar inte marken, jag tvättar inte hans kläder.

Hon, och många andra kvinnor, har gjort uppror mot mansdominansen i Zimbabwe.

TEXT MATS NILSSON

Bildtext…

24 IMPUL S NR 1 20 1 8

T

heresa Marwei, 64 år, har varit gift sedan 1967 med sin make och de har tolv barn och 22 barnbarn.

Men nu har hon fått nog.

Hela sitt vuxna liv har hon slitit med jordbruket, utöver att ta hand om barnen och maken, men inte fått nå­ gon del av mannens inkomster.

Kvinnor i Zimbabwe står för 80 procent av arbetsinsatsen i jordbru­ ket, som hela landet vilar på eko­ nomiskt. Men det Theresa berättar är normalitet, kvinnorna ser sällan inkomsterna. Förklaringen till det är både komplex och enkel – systemet gynnar männen.

När en kvinna gifter sig flyttar hon till mannens gård, som står i hans namn. Han betalar ett brud­ pris för henne till hennes familj. Det ingår i hennes traditionella plikter att odla jorden och ta hand om fa­ miljen, men det är den som äger jor­ den – mannen – som har den lagliga rätten till skörden. Därför är det han som åker till marknaden eller till uppköparna och tar hand om peng­ arna. Det har lett till tragedier.

WOMEN AND LAND in Zimbabwe,

WLZ, grundades 1998 efter det att 14 kvinnor i samma distrikt hade tagit livet av sig. Efter att ha sålt

i Zimbabwe skörden hade männen fickorna fulla med pengar, pengar som skulle räcka hela året tills nästa skörd kom. Men en del män tog i stället pengarna och köpte sig en andra fru, de betalade brudpriset för hen­ ne med hushållskassan.

Enligt det traditionella rättssys­ temet i Zimbabwe, som gäller för en majoritet av befolkningen på lands­ bygden, är månggifte fullt tillåtet.

Andra män tog in på hotell i närm­ sta stad och gjorde av med peng­ arna på sprit, mat och prostitution.

Kvar stod fruarna, utan resurser för att mätta sig själva och barnen un­ der resten av året.

ELIZABETH CHAZIRENI, 52, berättar en

annan historia som är vanlig i Zim­ babwe.

– När min man dog 1993 kom hans släktingar och körde bort mig, de sa att jag inte hade rätt till mar­ ken.

Det finns två rättsliga system, som fungerar parallellt, i landet. Enligt konstitutionen och det statliga rätts­ väsendet har en kvinna samma rätt som en man att både äga och ärva land. Men då måste det finnas en officiell lagfart. I många fall ägs jorden enligt tra­ ditionell rätt, då är det i stället den

traditionella ledaren, hövdingen, som har en förteckning över vem som äger vilken jordlott. Och enligt traditionell rätt ärvs som regel jord från mannen till hans söner och bröder. Så Elisabeth fick finna sig i att flytta hem till sin far, med sina fyra barn.

– Men när min far dog efter några år, var det i stället min farbror som ville kasta ut mig.

»

Theresa Marwei, 64 år och tolvbarns mor, strejkar för att hennes man ska ge henne lite mark.

FOTO: NICLAS ERICSSON N R 1 2 018 I MPU L S 25

ZIMBABWE » JORDÄGANDE ELIZABETH CHAZIRENI

»När min man dog 1993 kom hans släktingar och körde bort mig, de sa att jag inte hade rätt till marken.»

Trots att han hade ett eget hem och egen mark, han bara tyckte att min fars gård var finare och mer utveck­ lad.

DET VAR VID den här tiden som Eliza­

beth Chazireni kom i kontakt med WLZ. Hon fick utbildning och bör­ jade förstå att hon hade rättigheter och vilka olika lagar och regler som gäller för markägande. WLZ arbetar för att få de traditionella ledarna att acceptera kvinnors rättigheter – och i många fall fungerar det. Det går ofta att prata med hövdingarna, om en bara vågar och vet hur en ska ar­ gumentera.

Enligt traditionerna på landsbyg­ den i Zimbabwe är det inte själv­ klart att en kvinna får yttra sig i offentliga sammanhang eller vända sig till hövdingen med ett ärende.

Det ses som männens roll i samhäl­ let. Därför är en viktig del av WLZs arbete att stärka kvinnornas själv­ känsla, få dem att känna att de både kan och har rätt att föra sin egen talan.

SÅ ELIZABETH TOG chansen, peppad av självkänslan och utbildningen hon fått. Hon gick till den högsta ledaren i sin region och lade fram sitt fall, förklarade hur farbrodern trakasserade henne. Ledaren lyss­ nade men tog inget beslut, utan sade åt henne och farbrodern att de måste lösa saken i samförstånd på något sätt. Men Elizabeth kände sig ändå stärkt. Hon återvände hem och läxade upp farbrodern, som till slut gav sig och flyttade tillbaka till sin egen gård.

– I dag är det jag som betalar skatt till staten på marken, så det gör att jag formellt sett är att betrakta som ägare, förklarar Elizabeth nöjt. Det är kunskaper hon inte hade innan hon fick utbildning genom WLZ. VI ÄR TILLBAKA hos Theresa Marwei som strejkar mot sin man. Det går egentligen ingen nöd på henne, går­ den är någorlunda stor. Hon är en självständig och kraftfull kvinna, en riktig stålmormor som fortfarande har kraft att bruka jorden med sina egna händer. Hon har fått utbild­ ning genom studiecirklar hos WLZ som har fått henne att förstå både

26 IMPUL S NR 1 20 1 8

sina rättigheter, sitt värde och sin egen styrka.

Men hon är så förbannad, så där som bara den kan vara som har bli­ vit grundlurad. Hela sitt liv. Hennes man vill inte ens ge henne en liten bit av sin mark – själv tycker hon att hon har rätt till hälften. Theresa har till och med gått till den lokala leda­ ren och bett om en liten bit jord till sig själv, där hon får bestämma över inkomsten.

– Då säger de ”nej, du har ju en man, så du får ingen jord av oss”.

Till slut brister hon ut i skratt och tar sig för huvudet. Det är för galet, alltihopa. Hennes man är 75 år och hon är egentligen inte rädd för vad som händer när han dör. Hon tror inte att hennes söner skulle jaga henne från gården, även om de skul­ le ha rätt till det.

Men efter ett helt livs slit tycker hon att hon ska ha lika rätt som sin man till jorden hon har brukat. Det handlar om värdighet, självständig­ het och rätten att bestämma över in­ komsterna. Theresa Marwei kommer inte att ge upp förrän hon har det.«

Elisabeth Chazireni blev bortkörd från sin gård när mannen dog. Med hjälp av Women and Land in Zimbawe fick hon den tillbaka.

Theresa Marweis man vill inte ge henne ens en liten bit av sin mark.

”Min man är nöjd med att jag går på WLZs möten” FÖR MÅNGA KVINNOR som går med i Women and

Land in Zimbabwes (WLZ) studiecirklar blir resan enklare. När de väl förstår sina rättighe­ ter kan det räcka att de pratar med maken.

Edith Tsvara, 39, berättar hur nedvärderad hon brukade känna sig.

– Folk såg ner på mig, som om jag inte hade något.

Men när hon bad sin man att få odla en hektar mark på egen hand gick han med på

det. Hon startade en köksträdgård och odlade olika sädesslag, det gick bra och Edith tjänade pengar. Hennes man började be om råd och ta efter hennes metoder, på den mark han be­ stämde över. Och sedan en tid tillbaka har de gått till den lokala ledaren och begärt att båda står som ägare till marken, gemensamt.

– Min man är nöjd med att jag går på WLZs möten och lär mig nya saker, säger Edith och ser väldigt belåten ut.«

Zimbabwe >> Historia w Zimbabwe blev självständigt 1980 efter 15 års blodigt frihetskrig mot en vit minoritetsregim ledd av Ian Smith.

Den nu 93-årige Robert Mugabe tog makten och satt kvar i 37 år, fram till november 2017, då han avgick efter att hans eget parti, militären och befolkningen vänt sig emot honom. w Zimbabwe har genomfört flera omfattande landreformer, som har syftat till att omfördela mark från vita jord­ ägare till den svarta befolkningen. w 86 kvinnor sitter i Zimbabwes nationalförsamling, som har 270 platser. Det låter dock bättre än det är, eftersom 60 av kvinnorna är inkvoterade på särskilda kvinnoplatser. Eftersom de inte representerar någon valkrets eller några väljare är deras inflytande mycket begränsat. Endast 26 kvinnor har valts in till de 210 ordinarie platserna. w 68 procent av befolkningen bor på landsbygden, men även de som bor i städerna behöver ha tillgång till en bit land för att odla majs och andra basgrödor. Många som arbetar i städerna kan inte leva på sin inkomst, inte minst för att statens ekonomi befinner sig i fritt fall och inflationen är skyhög. Markfrågan angår därför alla i Zimbabwe. w Det finns tolv lagar och åtta myndigheter som på något sätt befattar sig med markfrågor i Zimbabwe. Det är ett lapptäcke, där olika lagar och myndigheter kan hamna i konflikt. Individen riskerar att bli rättslös.

Zimbabwe >> Jorden

Kvinnors rätt >> Women and Land in Zimbabwe w Women and Land in Zimbabwe (WLZ) grundades 1998 sedan 14 kvinnor i Gorkwe tagit livet av sig på grund av männens makt över marken. Biståndsorganisationen We Effect stöder WLZ sedan 2011. w WLZ arbetar med att utbilda kvinnor så att de förstår sina rättigheter vad gäller mark, men också generellt i samhället. De utbildar även kvinnor i hur de

bättre ska klara sitt jordbruk både vad gäller ekonomi, odlingstekniker och klimatanpassning. w WLZ driver inte kvinnornas rättsliga processer eftersom resurserna inte skulle räcka till det, utan bistår med rådgivning.

I stället fokuserar WLZ på lobbyarbete för att påverka lagstiftning och regler, men också för att beslutsfattare och lokala

ledare ska förstå hur viktig frågan om kvinnors rätt till mark är. w WLZ har drivit igenom flera viktiga lagändringar som ger kvinnor rätt till mark – men arbetet med att omvandla dessa lagar till verklighet är omfattande. Inför valet 2018 har WLZ dessutom ett program för att få in fler kvinnor i nationalförsamlingen.

w Marken har en särskild laddning i Zimbabwes historia. De vita kolonisatörerna var länge de stora jordägarna. På de vita farmarnas stora gårdar bedrevs ett modernt jordbruk med effektiva metoder. Dessa stora kommersiella jordbruk exporterade framgångsrikt sina produkter och var en hörnpelare i landets ekonomi. w När Robert Mugabe tog makten införde han villkor som försvårade för de kommersiella jordbrukarna och bit för bit raserades denna inkomstkälla för landet. Det fanns också allvarliga spänningar mellan de vita farmarna och landets övriga befolkning, inte minst veteranerna från frihetskriget. w Till detta kom jordreformer som syftade till att omfördela mark från de vita farmarna till landets svarta befolkning.

Många vita jordägare lämnade Zimbabwe under decennierna efter 1980. w Jordreformerna har inte gynnat kvinnorna. Trots att minst 20 procent av den mark som omfördelades skulle gå till kvinnor, blev det inte så. En av reformerna fördelade 12 procent av marken till kvinnor, en annan 18 procent. Jordreformerna har också kritiserats för att ha tilldelat mark i första hand till en politisk elit, vilket även gäller de kvinnor som fått mark genom reformerna.

N R 1 2 018 I MPU L S 27

RASISM » JURIDIKFRONTEN

Lagboken Martins vapen mot hat När Juridikfronten observerar hatiska och rasistiska utfall så anmäls de ansvariga för hets mot folkgrupp. Föreningen låter inte nazister härja fritt på nätet. Martin Tunström är föreningens ordförande och ansikte utåt.

TEXT SVEN ROSELL FOTO STEFAN LINDBLOM

N

yheten att brottsutred­ ningen om förtal lagts ner efter nazisternas demon­ stration under Bokmäs­ san i Göteborg kommer upp i mobilens display när jag är på väg till Martin Tunström, ordföran­ de för föreningen Juridikfronten. I demonstrationståget förekom plakat med namn och foton på politiker och opinionsbildare med texten ”förbrytare” och ”förrädare”. Det gick inte att identifiera personerna som bar plakaten, enligt åklagaren.

Plakaten polisanmäldes av flera personer. Den typen av hets och hat 28 IMPUL S NR 1 20 1 8

håller föreningen Juridikfronten ett vakande öga på. I det här fallet be­ gärde föreningen att plakaten skulle konfiskeras.

– Vi tar sikte på all typ av brotts­ lighet som kan relateras till hets mot folkgrupp, säger Martin Tunström, medan han serverar kaffe.

Oftast handlar det om sådant som skrivits på högerextrema organisa­ tioners webbsidor, med det kan även handla om filmklipp och video­ sändningar som läggs upp där. Om det filmade materialet till exempel innehåller slagord och hälsningar som kan bedömas bryta mot lagen

anmäls de av Juridikfronten så att de ansvariga blir lagförda.

– Då laddar vi ner det här som teknisk bevisning eller så skickar vi länken till polisen. Sedan skriver vi tidsangivelser och anför rättspraxis, förklarar han.

I ANMÄLAN NAMNGES den som ligger

bakom det förmodade brottet med personuppgifter och adresser. Det innebär att Juridikfronten gör en del av det förundersökningsarbete som egentligen är en uppgift för åklagare och polis.

De aktiva i Juridikfronten är

främst jurister och juriststuden­ ter som finns spridda över landet.

Före­ningen har funnits i tio år. Det började med att Martin Tunström och en kompis anmälde yttranden och kommentarer som de bedömde bryta mot lagen om hets mot folk­ grupp.

– Vi drog till oss andra som också tyckte att det var viktigt att de här personerna, nazister och rasister, blir lagförda.

Beslutet att bilda den ideella före­ningen Juridikfronten togs så småningom. Dagligen granskar medlemmarna ett antal högerex­

När Juridikfronten gör en anmälan om hat och hot eller hets mot folkgrupp på nätet leder det oftast till ett åtal, berättar Martin Tunström, föreningens ordförande.

trema organisationers webbsidor.

Föreningen får även in tips via sin hemsida och Facebook om sådant som uttryckts på andra ställen på in­ ternet, i medier och under demon­ strationer.

MARTIN TUNSTRÖM ÄR socionom och

arbetar som biståndshandläggare i Helsingborgs stad. På mellanstadiet började han intressera sig för histo­ ria och inte minst för andra världs­ kriget. Väggen bakom honom täcks av litteratur om historia, biografier och politiska ideologier. Han har tidigare varit politiskt aktiv i Social­

demokraterna, framför allt i ung­ doms- och studentförbundet.

Det finns en skiljelinje mellan le­ gitima åsikter (till exempel ”vi tar emot för många invandrare”) och hets mot folkgrupp (till exempel Hitlerhälsningar och utmålande av homosexuella och utpekade folk­ grupper som mindre värda). I den egna chatgruppen diskuterar Juri­ dikfrontens medlemmar anmälning­ ar och tveksamma fall. Yttranden som går att bemöta i en saklig debatt lämnas därhän eftersom de inte le­ der till åtal.

Brott mot lagen om hets mot folk­ N R 1 2 018 I MPU L S 29

»

RASISM » JURIDIKFRONTEN mot tutsier. Motsättningarna växte och slutade med att folkgruppen hutuer, påhejade av ett politiskt parti, mördade flera hundra tusen människor som tillhörde folkgrup­ pen tutsier.

Den nazistiska och våldsamt antisemitiska publikationen Der Stürmer (”anfallaren”) spelade en motsvarande roll före och under andra världskriget. Redaktören och utgivaren Julius Streicher dömdes till döden i Nürnbergrättegångarna.

MARTIN TUNSTRÖM

»Nej, jag är inte rädd.

Någon måste våga ta strid mot de höger­ extrema rörelserna.» grupp betraktas det som om yttran­ det uttrycker hot mot eller missakt­ ning för en grupp människor där detta kopplas till ras, hudfärg, natio­ nellt eller etniskt ursprung, trosbe­ kännelse eller sexuell läggning. Om det förmodade brottet begåtts på en webbsida eller i en tryckt skrift med utgivningsbevis ska det anmälas till Justitiekanslern, JK, som ett tryck­ frihetsbrott. Om det begåtts på gator och torg ska det anmälas till polisen.

NÄR FÖRDOMARNA OCH hatet släpps

fritt riskerar det att slå över till våld mot utpekade grupper, påpekar Martin Tunström.

Flera av Juridikfrontens medlem­ mar väljer att vara anonyma efter­ som högerextremisterna emellanåt attackerar personer som uttrycker kritik.

I SOMRAS STEG en man ut på center­

courten i Båstad under en tennis­ match mellan Fernando Verdasco och David Ferrer. Han kom från Nordiska motståndsrörelsen och framförde sitt nazistiska budskap inför de 5 000 i publiken. Juridik­ fronten polisanmälde händelsen.

Artiklar där Hitler hyllats det datum han föddes är andra exempel. Ef­ ter anmälan av Juridikfronten har de ansvariga utgivarna åtalats och dömts i alla fall utom ett efter för­ undersökning av justitiekanslern.

Ytterligare ett exempel är att Nor­ diska motståndsrörelsens ledare blev dömd för att ha lyft armen och hälsat på nazimanér. Händelsen an­ mäldes av Juridikfronten.

Justitiekanslern berömde Juridik­ frontens arbete när föreningen var på studiebesök hos myndigheten.

Det är nästan uteslutande Juridik­ frontens anmälningar som leder till åtal. Av föreningens mediearkiv framgår att antalet anmälningar som leder till åtal ökat från år till år.

Media uppmärksammar dessa ären­ den allt mer.

FÖRRA ÅRET BLEV ett genombrottsår

för Juridikfronten. Långt fler än 100 fall av misstänkt hets mot folkgrupp blev föremål för förundersökning och åtal. I november fick före­ningen Svenska kommittén mot antisemi­ tisms Elsapris, ett pris som årligen delas ut till unga som arbetar mot fördomar, rasism och antisemi­ tism. I prismotiveringen heter det bland annat att föreningen ser till att initiera att ”rättsliga processer drivs i synnerhet mot personer och organisationer som på internet och 30 IMPUL S NR 1 201 8

w Händer det att du är rädd för nazisterna?

i andra sammanhang bryter mot lagens bestämmelser om hets mot folkgrupp”.

Juridikfrontens arbete är viktigt inte minst därför att rättsvårdande instanser ”alltför ofta intagit en pas­ siv attityd och inte använt sig av de möjligheter som existerande lag­ stiftning faktiskt erbjuder”, fram­ hålls också i motiveringen.

En förändring som skett sedan Juridikfronten satte igång sin be­ vakning är att polisen startat hat­ brottsgrupper i de tre storstäderna.

Föreningen har besökt gruppen i Stockholm.

SAMTALET GÅR ÖVER till vad det är som driver Martin Tunström och de andra aktivisterna i föreningen. Det handlar om att ta ansvar för sina ytt­ randen, poängterar han. Internet är inte en plats där man kan göra vad som helst.

– Det finns också en politisk di­ mension. Om det blir en uppiskad stämning som ger grogrund för handling kan det leda till förföljelse av etniska minoriteter. Stämningen i landet kan bli uppjagad.

Martin exemplifierar med radio­ stationen i Rwanda som hetsade

När Juridikfronten gör en anmälan om brottslighet som kan relateras till hets mot folkgrupp gör medlemmarna först en ordentlig research. Martin Tunström är som ordförande Juridikfrontens ansikte utåt. De flesta medlemmar är anonyma.

– Nej, jag är inte rädd, svarar Martin utan att tveka. Någon måste våga ta strid mot de högerextrema rörelserna, resonerar han.

En person skrev till kommunsty­ relsen i Helsingborg och ifrågasatte om hans engagemang i Juridikfron­ ten var förenligt med jobbet som bi­ ståndshandläggare. Kommunstyrel­ sens ordförande svarade att det inte finns några hinder för en kommu­ nanställd att vara ideellt engagerad.

IBLAND BLIR DET mer obehagligt, till

exempel den gången Martin fick ett sms om att Breiviks soldater skulle ”ta hand om” honom. Vid ett tillfälle pekade en känd nazist ut Martin som ”den nationalistiska rö­ relsens fiende nummer 1”. På en hö­ gerextrem webbplats skrev någon att han är ”ett vedervärdigt kräk som inte ens förtjänar att leva”. Det inträffade i samband med att Ju­ ridikfronten anmälde och fick en svensk nazistledare fälld för hets mot folkgrupp för hans nazisthäls­ ningar på ett möte första maj förra året. När en Sverigedemokrat, som sitter i riksdagen, kallade Martin Tunström för ”kriminell” blev han dömd för förtal.

Juridikfronten lämnar inte heller dem som har samröre med rasis­ ter i fred. Bankerna bakom Swish­ tjänsten sade upp ett avtal med en före­ning knuten till Nordiska mot­ ståndsrörelsen efter en skrivelse från Juridikfronten. Swishnumret användes för att samla in pengar till böter som nazister ådömts.«

SV » VÄRDEGRUND

Styrelse och medarbetare i Studieförbundet Vuxenskolan (SV) Malmö blir hbtq-certifierade. En av anledningarna är SVs värdegrund ”allas lika värde”.

SV Malmö först med att bli hbtq-certifierad Som första studieförbund i landet har Studieförbundet Vuxenskolans (SV) avdelning i Malmö tagit beslut om att bli hbtq-certifierad.

TEXT MATS NILSSON FOTO CARINA LÄNNERBERG

P

rocessen inleds med en hbtq-certifiering, som innebär utbildning av både styrelse och medarbetare.

En arbetsgrupp kommer att utses och en handlingsplan tas fram.

Carina Lännerberg, avdelnings­ chef i SV Malmö, säger: – Allt började med att vi såg att vårdboendet Rönnbäret var Malmö stads första hbtq-certifierade boen­ de. När vi skulle göra ett inslag om detta i vårens inspirationsprogram väcktes tanken på att jobba mer med frågan och vi började undersöka vad det innebär.

– Vi tog kontakt med RFSL som

står för certifieringen och fick ett kostnadsförslag och en plan för ge­ nomförande. Vi tänkte att det föll väl in under de innovationsprojekt vi ska jobba löpande med.

FRÅGAN HAR VARIT uppe i styrelsen och diskuterats bland personalen och alla ställer sig väldigt positiva till det, berättar Carina Lännerberg.

Hon fortsätter: – Det synkar bra med vår vision och värdegrund som hävdar alla människors lika värde. Vi vill leva upp till det och att det inte bara ska vara en text i ett dokument.

– Så nu kommer styrelse och per­ sonal att jobba med detta i olika steg

under ett år. Det blir gemensamma utbildningar och en hbtq-grupp kommer att träffas regelbundet och göra en handlingsplan över hur vi ska få detta att bli en röd tråd i allt vi gör.

– I SV Malmö når vi i dag näs­ tan 14 000 deltagare i drygt 2 000 cirklar samt drygt 27 000 deltagare i cirka 700 kulturprogram, och då tycker vi att det är viktigt att alla känner sig välkomna, säger Carina Lännerberg.

Certifieringen leds av en utbilda­ re från RFSL och samtliga anställda i verksamheten genomgår utbild­ ningen och är delaktiga i utveck­ lingsarbetet.« N R 1 2 018 I MPU L S 31

Puls

IMPULS DEBATT- OCH INSÄNDARSIDOR

Redaktör: Mats Nilsson // 08-587 686 39 Skriv till: impuls@sv.se eller Impuls, Box 30083, 104 25 Stockholm Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i artiklar

Låt studieförbunden utbilda de nyanlända DE TIO STUDIEFÖRBUNDEN SKULLE KUNNA DRIVA FOLKBILDNING MED 100 000 ASYLSÖKANDE — I LANDETS ALLA KOMMUNER. FÖRSLAGET KOMMER FRÅN MONICA WIDMAN LUNDMARK OCH DAVID SAMUELSSON, FRÅN STUDIEFÖRBUNDEN. FÖR TVÅ ÅR sedan hade de of­

fentliga myndigheterna ingen chans att klara utmaningen att hantera det stora antal asyl­ sökande som kom till Sverige.

Civilsamhället stod för helt nödvändiga insatser när de of­ fentliga myndigheterna helt enkelt inte räckte till. Folk­ bildningen med asylsökande startade i augusti 2015 och ex­ panderade snabbt till 272 kom­ muner i hela landet.

Under 2016 fick närmare 80 000 asylsökande börja lära sig svenska och samhällsori­ entering i studieförbundens folkbildningsverksamhet. Det var genomförbart tack vare ett nära samspel mellan staten och studieförbunden.

Staten agerade snabbt och tillförde omfattande resurser vilket möjliggjorde för de tio studieförbunden att mobilise­ ra sina organisationer med fin­ förgrenade nätverk i samhället och ett stort antal frivilliga.

ETABLERINGEN AV nyanlända i dag behöver en bred kraft­ samling från alla delar i det svenska samhället om vi ska lyckas väl. Regeringen har lagt fokus vid att försöka samordna Arbetsförmedlingen och de statliga och kommunala myn­ digheterna. Ansvaret kan inte enbart ligga på de offentliga myndigheterna att själva klara uppgiften, civilsamhället be­ hövs ses som en självklar re­ surs. Skälen är enkla: På kort tid ska många människor in

32 IMPUL S NR 2 201 6

som tillvaratar folkbildningens förmåga att söka upp och en­ gagera den gruppen.

VI HAR ETT konkret förslag som

13 500 asylsökande gick studiecirkel/kurs i svenska hos SV 2016. Enligt debattörerna skulle de tio studieförbunden kunna utbilda 100 000 asylsökande under minst fem år. Här hos SV Jämtland.

i samhället, och integration innebär så mycket mer än kon­ takt med myndigheter. Studie­ förbunden och föreningslivet kan erbjuda helt andra kon­ taktytor än myndigheternas handläggare kan.

STUDIEFÖRBUNDEN HAR I en

Novusundersökning frågat svenska folket om etableringen av nyanlända. Undersökningen visar bland annat att: w Så få som 7 procent anser att offentliga aktörer kommer klara av etableringen på egen hand. w Så många som 80 procent menar att etableringen kom­ mer att lyckas bättre om stu­ dieförbunden och det övriga civilsamhället spelar en aktiv roll. w Nästan varannan (48 pro­ cent) anser att studieförbun­ den och civilsamhället är en av de viktigaste aktörerna för en lyckad etablering.

EN KRAFTIG MAJORITET anser att det behövs samverkan mellan civilsamhället och myndighe­ terna för att etableringen ska lyckas. Myndigheterna kom­ mer inte att klara uppgiften på egen hand. Den höga tilltron till civilsamhällets och studie­ förbundens förmåga att skapa integration och etablering är glädjande, men föga förvå­ nande. Folkbildningen har i krävande samhällssituationer visat på en organisationsför­ måga, flexibilitet och lösnings­ orientering för att möta utma­ ningarna fort och effektivt.

Antalet utrikes födda som deltar i studiecirklar ökar gradvis och nådde över 110 000 förra året. De största ämnena bland utrikes födda är språk, humaniora, historia och samhällskunskap. Inför 2018 har studieförbunden fått resurser riktade mot kortut­ bildade utrikes födda kvinnor.

Det är ett välkommet förslag

innebär att de tio studieför­ bunden kan driva folkbildning med så många som 100 000 asylsökande eller nyanlända.

Verksamheten kan drivas i samtliga landets 290 kom­ muner. Infrastrukturen finns redan så vi kan starta direkt. I morgon.

Verksamheten bör pågå i minst fem år – utmaningen kan inte mötas på kortare tid.

Detta kan klaras till en kostnad om 500 miljoner kronor per år – en bråkdel av kostnaderna för de offentliga aktörerna på området eller det samhällseko­ nomiska priset av ett misslyck­ ande.

ETABLERINGEN AV DE många som kommit till vårt land de senaste åren är en ödesfråga.

Kommer vi om tio eller 20 år att konstatera att vi har en framgångsrik etablering av de nyanlända som kommit till vårt land eller inte?

Monica Widman Lundmark ORDFÖRANDE, STUDIEFÖRBUNDEN

David Samuelsson GENERALSEKRETERARE, STUDIEFÖRBUNDEN

Fotnot: Studieförbunden är

en bransch- och intresseorga­ nisation för tio studieförbund.

Debattinlägget är tidigare pu­ blicerat i Dagens Samhälle.

SV OCH OMVÄRLDEN » NOTERAT

Mer kunskap kring EU-frågor

Studieförbundet Vuxenskolan deltar i EU-handslaget Den 17 januari 2018 ingick EUoch handelsminister Ann Linde (S) ett EU-handslag med Studie­ förbunden och dess tio medlemsförbund. Därmed har över 50 aktörer engagerats i arbetet för att stärka delaktigheten, kunskapen och engagemanget kring EU-relaterade frågor i Sverige.

EU. Johan

Hassel, vd på tanke­ smedjan Global Utmaning in­ ledde ett seminarium med att reflektera kring de utmaningar EU-samarbetet står inför och framhöll bland annat en ökande populism både i Europa och i andra delar av världen.

– Folkbildning och en ökad dialog med våra medborgare är en viktig del av lösningen, sade Johan Hassel.

– Demokrati och delaktig­ het är vår murbräcka mot den framväxande populismen och

ökande nationalismen – därför är EU-handslaget ett viktigt initiativ, sade Johan Hassel.

I EU-HANDSLAGET ÅTOG sig Studie­förbunden och de tio medlemsorganisationerna bland annat att verka för att fler medborgare ska få möjlig­ het att delta i diskussionen om EUs framtid, exempelvis ge­ nom att tillgängliggöra studie­ material och studiehandled­ ningar om EU digitalt och anordna arrange­ mang på te­ mat. Studie­ förbunden åtog sig även att verka för att höja kunskapen om EU inom de politiska partierna och övriga föreningslivet inför Europaparlamentsvalet 2019.

– Folkbildningen i Sverige

har en lång tradition av att ar­ beta med demokratifrågor ur ett lokalt och nationellt pers­ pektiv – men EU-perspektivet kan vi bli bättre på att lyfta,

EU >> Handslaget w EU-handslaget den 17 januari 2018 ingicks med Studieförbunden, Arbetarnas bildningsförbund (ABF), Folk­universitetet, Ibn Rushd, Kulturens bildningsverksamhet, Medborgarskolan, Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet, Sensus studieförbund, Studiefrämjandet, Studieförbundet Bilda samt Studieförbundet Vuxenskolan.

Deltagare w Ann Linde, EU- och handelsminister w Cecilia Palm, Folkuniversitetet w Stefan Svensson, ABF w Nina Larsson, Studieförbundet Vuxenskolan w David Samuelsson, generalsekreterare för Studieförbunden

sade David Samuelsson, gene­ ralsekreterare på Studieför­ bunden.

I ETT EFTERFÖLJANDE panelsam­

tal talade EU- och handels­ minister Ann Linde (S) med representanter från Folkuni­ versitetet, ABF och Studieför­ bunden Vuxenskolan om be­ hovet av stärkt delaktighet och hur de ska arbeta vidare med frågorna i sina egna organisa­ tioner.

– På sikt vill vi att möjlighe­ ten att delta i beslut som fattas på EU-nivå ska vara lika god som för den lokala, regionala och nationella nivån, sade Ann Linde.

– Studieförbunden kan göra en viktig insats för att öka kun­ skapen om EU och för att sänka tröskeln för att följa och delta i EU-relaterade frågor.

Källa: Regeringskansliet

Ljusning – men inte för dem med funktionsnedsättning Situationen i Zimbabwe har förändrats (se reportage sid 24– 27). För personer med funktionsnedsättning och deras familjer syns inte mycket ljus trots en ny president.

ZIMBABWE. Föreningen

Head­ way Africa, med flera leda­ möter från Studieförbundet Vuxenskolan (SV) i styrelsen, samarbetar med ZPHCA, Zim­ babwe Parents of Disabled Children.

De driver tillsammans olika projekt i bland annat ledarut­ bildning.

Ingrid Svanteson är ordfö­ rande i Headway Africa. Hon har träffat senator Anna Shiri som anser att alla parlaments­ ledamöter i Zimbabwe behöver

Zimbabwes senator Annah Shiri (i gult i mitten) deltog i ett seminarium i Harare arrangerat av ZPHCA och Headway Africa. Deltog gjorde också Headway Africas ordförande Ingrid Svanteson (fyra från vänster) samt Lennart Falegård, ledamot (tvåa från vänster).

mer kunskap om personer med funktionsnedsättning.

Anna Shiri är en av de två senatorer som valts av 90 civila organisationer i Zimbabwe att

arbeta ned frågor kring funk­ tionsnedsättning. Hon förlo­ rade ett ben genom en bilolycka för ett antal år sedan.

– Vi måste bli sedda i sam­

hället men inte som tiggare, be­ tonar Annah Shiri.

Hon anser vidare att bostä­ der, sjukhus, skolor och vägar måste vara anpassade.« N R 1 2 018 I MPU L S 33

KULTURKRYSSET

INTE EN KOTTE

JÄMTE RAKEL

STRECK

FILM MED F 2012

KONKURS

BRED SPELAR HON MED I THREE BILLYTBOARDS OUTSIDE EBBING, MISSOURI VIDDEN

FLOD I KRIGSFILM TRUPP

HAMMAR PÅ TV MANSGRIS

KAN MAN SLÅ SLASK NOBELPRISAD KENZABURO

LITTERÄR SAX KÄNSLIG

FAKTAVERK

SÄNDER I BERGEN WEBBLÄSARE RINGREV

HAR NYHETER DYGNET RUNT MED 4 I VÄG

TJUTA SOM EN HUND HAN SOM HON FATTA

TID FÖR VILA BILDAR FLAK RYMMER SOPPA SLICKA I SIG

SYNHÅLL

LAGER

DRAR VAGNAR REGISSÖR HON ÄR GIFT MED CHOKLADFÄRGAD

STÅR STARK

SÅR

FRANSK STAD

BETAT

LEDDE MBEKI

SAMTLIGA

BACKE VILL MEDLARE

MELLANRUMMET ÄLGANTILOP

MASSA KAJKAR TRUTAR BLIR URSINNIG TAR SOM BJÖRNAR BRÖDPICK

JANUARIMAN SIKTAS MOT

HAR MOR

JÄKTA

MIA SKÄRINGER

OMGER VERK SVINHONA

KAN FÖLA GÅR EJ ALLT

FYLLA PÅ MÅNGEN PÅ ZEBRA DEN TAR MAN NYA TAG MED

RÄKNAS MEDELPAD TILL

VÄRDELÖSA ÄR SNÅRIGT SVAVEL LIKA MED TVÅ

RIDDERLIGA ÄR EJ TIDLÖST

PIPER

Vinn bok om läkeväxter Dags för årets första kulturkryss. Lösningen vill vi ha senast den 15 mars. Adressen är Impuls, Box 30083, 104 25 Stockholm. Märk kuvertet med ”Kulturkryss nr 1/18”. Tre lyckliga vinnare får var sitt exemplar av boken ”Häxans trädgård – läkeväxter förr och nu” av Hella Nathorst-Böös.

VINNARE I KULTURKRYSSET NR 7/2017 Elsa Ohlsson, Johannishus, Baiba Veldre, Brastad, och Bernt Lundgren, Lycksele.

Namn

KAN MAN SOL TING

SON

VÄDRAT

EREMIT

BRUKAR MAN I SÄNG

BALJVÄXT

SKJUTER INGEN HARE

VISKNINGAR HÄRMDJUR

REKLAM ÄTA GRÄS

HENNES DEBUTROMAN FRÅN 2008

KAN SNÖN BILDA STORA

D A R I V O R

ÄR DEN SOM GÅR I TAKET

ÄTS MÖGLIG

UTEKATTEN

34 IMPUL S NR 1 201 8

FÖREKOM

BALJA

MÅSTE TANDLÄKARPATIENT

AVDELNINGEN

Postadress

L M A S K G A P A L A K A I E N N Ä R A P R T B E T A R P A A S L A G S S E R K O D A A N O R R G I O N I V R A N N A T

LARVIGA KRYP?

OMGER FOT I HUS

Adress

© Bulls

LÅTER ILLA I HÖGTALARE

VÄSNAS

VÄRMS UPP I KÖK

U G N

FÅR OLLON ARIOR

S O L

G B B L L A N E S E K T Å T E L O N

BJUDER GLÅMIG MAN PÅ ETT

LITEN I VISA VINSTSUMMA

TRADITIONER EN HAL EN

BAST

BÄR BARR

INTE DET HÄR

NAMN TAJ MAHALSTAD

JUNITJEJ KAN ROAD

DE HAR LOCK ELLER LÖV

BEFRIADE FRÅN SYND SKÖTA

LJUS TID OHJÄLPSAM

SLUTORD

SKARA

BRUNNIT FÖR

F K A R O L N A S S E N T A S T Ö R I E R L I S S E L T I T L A U L A E V I G E N A D E G L E N A L L A L I T O A T R O E N K E SOLVÄSEN

RAPACE SOM SALO

SVAG

LUKTAR ILLA

FATTA DEN SAMLAS BLAD I

TRIST ATT MÅ

LINJE GÅ RAKA VÄGEN

R I T

LARSGÖRAN SÅDAN DRIVER

ERBIUM

BRUTEN

KAN MAN FÅ EN LJUS

VARAR INGET FÖR OVIKTIGA

ENDRE

ÄR INTE MYCKET

GÅR EJ ALLT

ENERGI

NOBELPRISAD KENZABURO

KAN FARS

LÄTT

Lösning till Kulturkrysset nr 7/2017.

HUM

A N I N G

ROMAN AV M FRÅN 2016

AKT

VISST I DUSSIN

A N T A L

© Bulls

SES

METALLKULOR

NYHETER FRÅN STUDIEFÖRBUNDET VUXENSKOLAN

Stå upp för demokratin I år är det valår och dessutom ett jubileumsår för demokratin i Sverige. I den allmänna debatten ställer sig många frågan om den parlamentariska demokratin är hotad och hur delaktiga människor känner sig, egentligen? Vem hörs mest och vems agenda följs?

Jag hör lite då och då inlägg från olika håll debattörer som försöker förstå sig på Sverigedemokraterna. Eller snarare deras påstådda väljare och sympatisörer. Inte sällan handlar sådana inlägg om unga män på landsbygden. Men problemet att människor inte känner någon tillit till de politiska partierna eller till vårt samhälle i stort är inte landsbygdens problem. Det förekommer där, men det förekommer också i resten av landet.

Det är så lätt att låta ett uns av förutfattad mening gro sig starkare. Att förstärka sina fördomar. Alldeles oavsett om det gäller människor från utomeuropeiska länder eller från Stockholm eller Säffle. SD-väljare klumpar ihop invandrare, vi klumpar ihop SD-väljare och på den vägen vandrar vi.

Studieförbundet Vuxenskolan som folkbildningsaktör kan och ska ha modet att stå emot antiliberala och fakta-

förnekande strömningar som utgör ett hot mot det öppna demokratiska samhället. Demokrati skapas av människor som deltar och det är också vår uppgift att få fler till att vilja göra just det. Delaktighet och demokrati är en förutsättning för varandra. Människor ska inte vara passiva mottagare av information utan medskapare till framtiden. Därför är demokrati ett självklart fokusområde för oss det kommande året.

Det spelar roll vilken bild vi är med och skapar. Vad vi säger, vilket språkbruk, vilken ton och med vilken inställning vi ger en bild av detta land och dess utmaningar får konsekvenser för vår gemensamma framtid. Populistisk retorik är mer lockande att ta till än vad jag tidigare trott.

Men att stå emot, att aktivt motverka generaliserande bilder av varandra, våra utmaningar eller möjligheter behöver inte vara svårt. Att bredda sina perspektiv är lätt, i vår värld.

Följ vår demokrati­ resa på www.sv.se/ demokrati.

NINA LARSSON Förbundschef Studieförbundet Vuxenskolan

Samarbete med SPF Seniorerna inför valet Inför valet 2018 genomför SPF Seniorerna åtta regionala konferenser i samarbete med oss för att lyfta fram sina prioriterade frågor inför valet. Konferenserna syftar till att stärka SPF Seniorernas kapacitet att agera lokalt och regionalt inför valet.

Vår roll är att leda processen kring de tio valteman som SPF Seniorerna valt och få fram så många konkreta saker som möjligt som SPF Seniorerna kan göra för att stärka utsatta seniorers ekonomi, tryggt boende och trygg vård och omsorg.

Digitaliseringen – en pedagogisk och rolig utmaning Digitaliseringen påverkar oss alla, den påverkar individer och organisationer och förändrar vårt sätt att arbeta, kommunicera, leva och umgås. Nya behov uppstår och våra beteenden förändras.

Digitaliseringen skapar också möjligheter, såväl för den enskilda personen som för företag och organisationer. Detta innebär att vi i Studieförbundet Vuxenskolan behöver utveckla vår verksamhet och förstå vad digitaliseringen är och gör för oss människor. Digitaliseringen ger oss även en till möjlighet att leva som vi lär, att hänga med i digitalisering är ett lärande, och Studieförbundet Vuxenskolan är en lärande organisation. Även folkbildningens pedagogik står inför digitaliseringens möjligheter. Som verksamhetsutvecklare och cirkelledare behöver jag förstå hur jag översätter och förbättrar det fysiska mötet till ett digitalt möte. Värdet för deltagarna ska vara detsamma oavsett om vi ses digitalt eller fysiskt. Alla deltagare ska ha chans att bryta tankar och åsikter med varandra.

Reflektionen är ett viktigt verktyg som också fortfarande behövs. Gruppen ska också uppfattas som en grupp. Känslan för varandra är också en viktig komponent i folkbildningens pedagogik som vi behöver utveckla. Verktygen vi använder i studielokalen, till exempel whiteboard och post-it, finns i dag som digitala verktyg. Det digitala pedagogiska upplägget ska bli lika naturligt för oss som det fysiska mötet i studielokalen. En lärande och spännande utvecklingsresa ligger framför oss.

N R 1 2 018 I MPU L S 35

Posttidning B-Economique RETURADRESS: Impuls, Box 30083, 104 25 STOCKHOLM

Karin Karlsbro: Allvarligt att judar utsätts för hat i Sverige och att staten inte kan garantera säkerheten.

L

ördagen den 27 januari var det För­ intelsens minnesdag. Människor samlades över hela världen för att minnas. Det är samma datum som förintelselägret Auschwitz-Birke­ nau befriades 1945.

Minnesdagen är en smärtsam påminnel­ se om nazismens brott mot mänskligheten och folkmordet på omkring sex miljoner judar. Även romer, funktionsnedsatta, ho­ mosexuella och andra tillhörde nazismens offer.

Förintelsen får aldrig någonsin glömmas eller förminskas. Snart finns KARIN KARLSBRO inga överlevande kvar och då förvand­ las berättelserna och vittnesmålen till enbart historia.

Därför blir det ännu viktigare att för­ medla minnena och kunskapen om För­ intelsen till kommande generationer.

Det är det bästa vi kan göra för att hind­ ra att något som ens liknar Förintelsen ska hända igen.

INTERNET ÄR I dag vår viktigaste kun­

»Förintelsen får aldrig någonsin glömmas eller förminskas.

Snart finns inga överlevande kvar och då förvandlas berättelserna och vittnesmålen till enbart historia.»

skapskälla. Även om en enkel sökning på Google ger oss många sökträffar innebär det inte nödvändigtvis att de digi­ tala sökmotorerna leder oss rätt, till kor­ rekta fakta och vetenskapligt underbyggda artiklar. Risken för lögner och påståenden om att Förintelsen aldrig ägt rum kan lätt blandas ihop med sanning och fakta.

Skolans historieundervisning spelar där­ för en ännu viktigare roll i dag. Alla barn måste få en bra och komplett tillgång

till historien. Att få kunskap om Förintel­ sen, om mekanismerna bakom nazismens framväxt och konsekvenserna av den ge­ nomförda politiken är helt fundamentala.

ATT ELEVER FÅR möjlighet att göra studie­

resor till förintelselägren och de museer som finns i anslutning till olika platser och minnesmärken kan också vara ett sätt

att få fördjupad kunskap om det ofattbara som på många sätt är svårt att ta till sig.

Ingen skola borde avstå sådana resor på grund av bristande resurser och det ligger i allas intresse att medel skjuts till om så behövs.

Mot bakgrund av vad vi vet i dag om judeförföljelserna och Förintelsen skulle man kunna önska att antisemitismen hade upphört. Men hatbrott riktade mot judar är en realitet. Judar hotas och misstänklig­ görs. Judar tvingas ställa in aktiviteter då säkerheten inte kan garanteras. Judiska barn möts av hat och antisemitiskt klot­ ter. På internet och i sociala medier sprids antisemitiska budskap som för­ pestar den offentliga debatt- och sam­ talstonen.

DET ÄR FÖRSTÅS otroligt allvarligt att ju­

dar utsätts för detta i Sverige i dag och att staten inte kan garantera säkerhe­ ten. Polisen och rättsväsendet måste yt­ terst garantera säkerhet och trygghet.

Det är belagt att nazister, vissa vän­ sterextremister och många islamister har antisemitismen som gemensam nämnare. De extrema rörelsernas jude­ hat kan bara hållas tillbaka ju fler som har kunskap, engagemang och mod att säga ifrån. Förintelsens minnesdag är därför en viktig dag för att manifestera tolerans och alla människors lika värde.« Karin Karlsbro (L), ledamot av kommunfullmäktige i Norrtälje