Page 1

cirkeln

O LI KA

Nytt land – nytt liv

FÖR RAZAZ OCH KASIM

Ordkoll SEPARATISM RASIFERAD ETNICITET…

A K I R MA N O S S L CAR DEN

u Hundnördar

JAG Ä R R JAG Ä

kör rally

u Här och nu

i Kalmar

Vi gillar olika men hur mycket? HÖGKULTUR

Nytt kulturhus

VÅGA VÄGRA FÖRENKLING Krönika av Lisa Thorsén

FILMA LOSS Här är tipsen

4.2016


cirkeln

ges ut av Studiefrämjandet till cirka 20 000 cirkel­ ledare, förtroendevalda och anställda. Cirkeln produceras av Kombinera för Studiefrämjandet. Årgång 37. redaktör

Thomas Östlund 070 541 76 28 thomas@kombinera.se

Sluta vela… eller kanske inte

art director

Ninni Oljemark ninni@kombinera.se ansvarig utgivare

Johnny Nilsson, Studiefrämjandet redaktionsråd

Mikael Strömstedt Marcus Pehrsson Thomas Östlund Ninni Oljemark omslagsfoto

Anna Molander postadress

Cirkeln Kombinera Surbrunnsgatan 42A 113 48 Stockholm

internet

cirkeln.nu tryck

Norra Skåne Offset, Hässleholm

JA NI SER, nu är jag där igen. Å ena sidan, å andra sidan. Jag får trösta mig med att denna veliga process innebär ett stän­ digt kunskapssökande, många givande samtal och en hel del tanketräning. Kanske är den rentav bildande?

… FÖR AMNESTY PRESS , Svenska Amnestys tidning, inte minst för valet att inleda varje nummer med ett uppslag ”goda nyheter”. Otidsenligt, kan tyckas, i denna dystopiska tid. Men ack så befriande!

FO TO : JAR I KO IVI ST O

e - post cirkeln@studiefram­ jandet.se

tummen upp …

om tiggeriförbud, vinster i välfärden, storregioner och åldersbedömning av ensamkommande flyktingbarn? Ja eller nej? Bra eller dåligt? För eller emot? Hjälp, jag vet inte, vad ska jag tycka om detta? Känner du igen dig? Eller hör du till dem som snabbt intar en ståndpunkt och med all kraft går in för att försvara den? Och avfärdar allt som pekar åt ett annat håll. Jag hör i alla fall inte dit. Fastnar ofta i ett evigt å ena sidan och å andra sidan. Fegis, förr eller senare måste du sätta ner foten och bestämma dig, annars kommer någon annan att göra det. Så säger en del av mig. En annan sida invänder genast att det går ju inte. Inget är svart eller vitt och gråtonerna är alltid mest intressanta.

VAD TYCKER DU

THOMAS ÖSTLUND REDAKTÖR

tummen ned … … FÖR BLACK FRIDAY . En sorgens

dag för alla som menar att världen behöver färre prylar, inte fler. Cirkeln väljer ändå att se positivt på saken. Ett sista desperat försök från handeln att få oss tro att lyckan finns i nästa pryl, när allt fler börjar inse att den finns någon helt annanstans.

papper

annonsera i cirkeln

Annonskontakt Bo Eriksson E-post: bo.erikssonmedia @telia.com Redaktionen ansvarar ej för insänt, ej beställt material. Citera gärna men ange källan. Detta nummer är presslagt i december 2016.

2

cirkeln

Innehåll

4 Vi älskar olikhet

10 Hundnördar 12 Närbild: Marika Carlsson 16 Nytt land – nytt liv

Orden som förklarar eller förvirrar

g bryterenjanu? norm

20 Orden som förklarar eller förvirrar 2 2 Ugglestipendiet

hmm………

20

finns sd-fobi?

hur länge är man nysvensk?

19

ka rasi n vita v fiera ara de?

issn

0282-135

FOTO: FREDRIK NILSSON

Munken Kristall Tillverkat på Munkedals pappersbruk

Älskade barn

Nytt land – nytt liv

16


hej

CIRKEL LEDARE

NAMN: Jesper Lindgren ÅLDER:

22 BOR: I byn Änge i Offerdal nordväst om Östersund FAMILJ: Föräldrar och två syskon GÖR: Musiker, gitarrlärare och ”en massa projekt”. GILLAR: Driftighet. Folk som vågar satsa och jobbar hårt för det. OGILLAR: Dryga människor som klagar på allt.

Jesper fixade gala för kvinnojouren Vi har hört att du arrangerat en musikgala, berätta? I november körde vi Stjärnfall, en insamlingsgala på Gamla Teatern i Östersund med både lokala artister och folk utifrån. Hur gick det? Hur bra som helst. Det här var tredje året med Stjärnfall och nu verkar hela stan fått mersmak på detta. Det kom nästan 300 personer. Det är bra för att vara Östersund. Insamlingsgala till vad? Överskottet i år gick till Östersunds Kvinnojour. Vi vill stödja några vi känner för och som gör ett bra jobb. Det kändes också rätt efter alla övergrepp som varit på festivaler. Kvinnojouren var positiva från start och tacksamma. Varför gör du detta? Alltså, det här förändrar inte världen direkt, men kan man göra lite skillnad är väl det bra. Sen gillar jag att arrangera och se publiken njuta.

På Studiefrämjandet kan man gå in med en lös idé och när man går därifrån har den nästan blivit verklighet.

Du spelar i bandet Velvet Insane, vad händer där? Vi har varit runt och spelat i världen, Japan, Spanien, Australien, England och USA. Just nu jobbar vi med att mixa vår första skiva. Vi kör nästan heltid med bandet nu och satsar stenhårt. Varför samarbetar ni med Studiefrämjandet? På Studiefrämjandet kan man gå in med en lös idé och när man går därifrån har den nästan blivit verklighet. Det är en kreativ plats, med en attityd att ”klart vi ska fixa det här”. Vilket stöd har ni fått i bandet? Vi har haft cirklar sen vi startade för två år sedan. Jag har varit cirkelledare, men i bandet blir man som en liten familj. Studiefrämjandet har ställt upp redan från start. Med marknadsföring och annat, och så med den här attityden att de hakar på och är intresserade. När du inte spelar eller arrangerar galor, vad gör du då? Då blir det ännu mer musik. Det är 100 procent på det nu! TEXT: THOMAS ÖSTLUND FOTO: ANNA WILHELMSSON

cirkeln 3


a ”Vi vill erbjud hang an m m platser och sa a”. kan samspel där olikheter främjandets Det är Studie r fint, men mål. Det låte det lt hur enke är ? en ig egentl

VI ÄLSKAR

”Ta seden dit du kommer.” Ordspråken talar sitt tydliga språk. Vi människor föredrar grupper och situationer där vi känner ”LIKA BARN LEKA BÄST.”

igen oss. Då blir allt tryggt och trevligt. Det krävs ansträngning och mod för att möta det som är annorlunda och olikt. Men med mångfald blir livet mer spännande och samhället mer kreativt. Frilansjournalisten Johannes Ståhlberg ger sig ut på en balansakt mellan två motstridiga krafter i sitt eget liv – och säkert i många andras. Den förutsägbara och trevliga likheten eller den otrygga och dynamiska olikheten. Hur balanserar du själv?

»

Klockan är tre på fredagseftermiddagen. Telefonen piper till. En kollega som sam­ tidigt är kompis och granne vill träffas och umgås. Det låter perfekt – en stunds avkoppling efter en tuff arbetsvecka. Barnlek och vuxenkaffe. Samtidigt piper det i min frus telefon. En bekant från Syrien vill att vi följer med till simhallen hela familjen. Det blir en stunds vånda. Det är spännande med den syriska familjen, men kanske inte just i dag. Så hamnar vi i kökssoffan hos grannen med kaffekoppen i han­ den i alla fall. Och säkert pratar vi om hur berikande bekantskapen med syrierna är. Min norm är solklar: Olikhet är bra. Jag säger det och jag tror det. Och inte bara jag. Överallt i samhället lyfts olikhet fram som något positivt, i platsannonser, i klassrum, på företag, i politiken. Ändå fortsätter vi att leva i våra homogena bostadsområden och umgås med dem som liknar oss själva – i hundklubben, fotbolls­ föreningen eller pingstförsamlingen. Glappet mellan vad jag säger och vad jag gör är av­ grundsdjupt. Den olikhet jag så starkt tror på i teorin, förvandlas i praktiken till en exotisk krydda på ut­ landssemestern eller när jag har tröttnat på köttbullar och potatis. Så varför envisas jag med att i vardagen fö­ redra likheten?

JAG RINGER UPP Ylva Lindberg, docent i litteraturve­ tenskap vid Jönköpings universitet. Hon ingår i den internationella forskningsgruppen ”Kommunikation, kultur och mångfald” (ju.se/ccd). Hon har själv under


OLIKHET! sitt liv flyttat runt i världen och utsatt sig för olikhet i sin vardag. Det blir ett trevligt samtal. Vi förstår var­ andra nästan omgående, trots att vi aldrig setts. Det är inte så konstigt, menar Ylva: – Jag kan gissa vem du är. Du och jag har ungefär samma värderingar. Då blir det inte så svårt. Samtalet bara sätter igång, lätt och smidigt. Alltså som ”lika barn leka bäst”? Nja, Ylva är miss­ tänksam mot det ordspråket. Det är inte sant, menar hon. I stället skulle hon vilja säga ”lika barn leker inte nödvändigtvis bäst, men ofta enklast och snabbast”. – Det skapar komplikationer när vi är olika, tänker olika och gör på olika sätt. Och vi är rädda för att in­ vestera i den arbetsinsatsen. Vi vill vara effektiva och nå största möjliga resultat med minsta möjliga resur­ ser.

OK, VI VÄLJER omedvetet eller medvetet den enkla vägen likhet för vi vill snabbt framåt. Kanske inte så konstigt i en kultur där tid, effektivitet och ekonomi är heligt. Fast det kan väl inte vara hela förklaringen? Strävan efter likhet gäller faktiskt också dem som står utanför vanlig tidsuppfattning, ekonomi och effektivitet – bar­ nen. Trots att mina egna knappt börjat skolan, ser jag hur de väljer att leka med barn som liknar dem själva och bor i närområdet. Vem har lärt barnen dessa prin­ ciper? Behöver man ens lära sig dem? På femtiotalet lanserade amerikanska sociologer begreppet homo­ phily för att beskriva just denna tendens att vi väljer vårt umgänge utifrån närhet och likhet.

(javisst… jo kanske… fast typ inte för mycket och inte alla dar i veckan…)

Enligt Charlotte Signahl som arbetar med mång­ faldsfrågor genom bland annat föreläsningar och utbildningar, handlar dragningen till likheten helt en­ kelt om grundläggande mänskliga behov. Vi vill kän­ na samhörighet och trygghet. Vi vill bli älskade, och vi behöver känna oss kompetenta. När vi omger oss med människor och miljöer som vi känner igen, tillfreds­ ställs dessa behov. Vi begriper vår omgivning – och omgivningen begriper oss.

För att vi ska våga välja det väldigt annorlunda eller farliga måste vi antingen vara mycket trygga eller hotade till livet. Med en sådan trygghetsgrund som bas blir det lätt­ are för oss att våga möta det nya och annorlunda, för det är faktiskt också ett behov vi har. Vi vill ha spän­ ning, och den kan vi få genom olikhet och mångfald. – Men för att vi ska våga välja det väldigt annorlun­ da eller farliga måste vi antingen vara mycket trygga eller hotade till livet. Du ger dig inte ut på en livsfar­ lig färd med en liten båt på havet om du inte är mycket trygg eller väldigt rädd för något annat. »

cirkeln 5


En grupp eller organisation som inte tillåter olikhet stagnerar. Vill man gå framåt krävs det syre, ny input – olikhet. »

andra ord inte att bara fördöma vår likhets­ strävan. Den är naturlig och något som vi behöver. Char­ lotte Signahl menar också att det faktiskt finns situationer där det vore fullkomligt absurt av oss att välja olikhet. Är du gift och stöter på problem i samlivet är det ju naturli­ gare att bolla dina problem med någon som har erfarenhet av liknande parrelationer som du, snarare än med någon som är expert på ensamhet eller polygami. Samtidigt finns det risker om likheten går för långt. Det blir tydligt om man ser på hur en grupp fungerar. Inom so­ cialpsykologin talar man om ett konformt beteende för att beskriva hur deltagarna i en grupp anpassar sig till grup­ pens normer. En viss anpassning gör gruppen till en en­ het, men går konformiteten för långt, blir det destruktivt – som i en sekt där ingen tillåts avvika det minsta lilla. Alla har säkert varit med om att komma in i en ny grupp. Hur snabbt och hur mycket vi väljer att anpassa DET GÅR MED

oss till gruppen beror på de grundläggande faktorer som Charlotte Signahl pratade om: Om vi är otrygga, eller inte känner oss kompetenta nog, är vi mer villiga att anpassa oss. Är vi pressade eller frustrerade väljer vi också ofta att ta efter hur andra gör, vi härmar eftersom vi inte ser något alternativ. YLVA LINDBERG ANKNYTER till organisationsforskningen när hon talar om gruppens tendens att utveckla oskrivna reg­ ler. Just att de är oskrivna, och inte heller uttalade, gör att det kan vara svårt för en ny gruppmedlem att anpassa sig. Samtidigt finns det nog anledning för alla grupper att då och då fundera över hur öppen man är för nya idéer och beteenden i gruppen. Forskningen visar nämligen att en grupp eller organisation som inte tillåter olikhet stagnerar. Vill man gå framåt krävs det syre, ny input – olikhet. – Olikheten är nödvändig för framåtskridande. Annars händer inget. En grupp borde därför vara mer intresserad av att lyssna på nya deltagares erfarenheter och kunskaper än av att lära dem hur de ska vara för att passa in. Resonemanget får också stöd av kreativitetsforskning. Olikhet kan helt enkelt göra oss mer kreativa, enligt Ylva Lindberg. Men det finns ett naturligt motstånd i oss: – Att göra saker tillsammans med dem som är olika oss själva skapar komplikationer. Det märker jag själv i mitt jobb, när jag arbetar med andra länder som Indien eller Ungern. Det tar längre tid, men vi kan lära oss av det – om båda sidor är villiga att lära. Ylva Lindberg menar att vi ofta är rädda för att inves­ tera i en sådan arbetsinsats. Det kan bero på att vi i mötet med olikheten också tvingas möta oss själva och våra begränsningar. Du kan behöva förkla­ ra och motivera. Du riskerar att bli ifrågasatt och få kritik. Ändå menar Ylva Lindberg att just detta jobbiga bär på stora möjlig­ heter. Kanske är det till och med en för­ utsättning för utveckling och innovation. TROTS DETTA VÄLJER vi ofta likheten, det väl­ bekanta och invanda. Kanske beror det på att vi rent intuitivt uppfattar att stämningen i en homogen grupp är mer avslappnad än i en grupp av individer med varierande bakgrund, ålder, etnicitet och värderingar. Just denna avslappnade känsla lurar oss. Vi märker inte att vi ofta under­ presterar när vi går på i invanda spår, ”har trevligt”. Inte heller att vi faktiskt kan prestera väldigt bra när vi får brottas lite med det ovana och okända. Samtidigt finns det väl en gräns för olikhe­ ten. Eller? Kanske handlar det snarare om vil­ ka förutsättningar som finns – personligt och organisatoriskt – för att vi ska kunna hantera olikheten. Ylva Lindberg försöker rent praktiskt i mötet med sina studenter tillämpa forskningen kring gruppers kreativitet. Det kan ske genom att hon ger stu­ denterna olika roller. Utifrån rollerna ska de sedan sam­

6

cirkeln


arbeta och sträva mot ett gemensamt mål. På så sätt kan individernas olikheter bli en tillgång. DET HÄR ÄR ganska självklart om man tänker på ett fotbolls­

lag. Elva Zlatan fungerar sämre än ett lag med spelare som kompletterar varandra med olika kvaliteter. Den kreativa forwarden måste ha en arbetsmyra till mittfältare som kan läsa spelet. Och backarna måste finnas där och täcka upp när det går snett. En sak krävs dock av en grupp som tillåter olikheterna att blomstra: att alla delar ett gemensamt mål. Just målet är det som får de sinsemellan olika individerna att börja se varandras olikheter som tillgångar i gruppens gemensam­ ma strävan. Skulle spelarnas olikhet däremot strida mot ett sport­ sligt uppförande eller fotbollens formella regelsystem, är det svårt att acceptera olikheten. Översatt till samhäl­ let menar Ylva Lindberg att den naturliga gränsen går vid de lagar och regler som vi har kommit överens om på de­ mokratisk väg. Likaså finns det värderingar som vi under generationer har kämpat för – som exempelvis kvinnors rättigheter. DET FINNS MYCKET som talar för att vi ska sträva efter olik­ het och mångfald. Den som söker på nätet efter råd – Ska jag välja likhet eller olikhet? – kommer snabbt att se att argumenten för olikhet dominerar. Det är inte konstigt. Det harmonierar med den människosyn och världsåskåd­ ning som ligger som grund för vårt samhälle: vi vill inte döma människor utifrån etnicitet, funktionsnedsättning, kön, ålder eller sexuell läggning. Det är utmärkt. Samti­ digt får vi inte vara så osjälvständiga att vi av ängslighet för att tycka fel, går över gränsen till dumhet: bara för att jag omfamnar mångfald betyder det inte att jag ska förkasta mina bästa vänner, eller min egen familj och mina egna barn bara för att de liknar mig. Det måste med andra ord också finnas en genuin och självständig övertygelse bakom vår ståndpunkt, inte en ängslig osjälvständighet. Det är något vi måste kämpa med för att på ett ärligt sätt kunna praktisera olikheten i vår vardag. Mångfald är alltså inte så enkelt. Samhällets effektivi­ tetskrav är tuffa. Och vår egen likhetssträvan är stark. Är den till och med så stark att den har lyckats vända upp och ner på själva ordet mångfald? Slår vi oss för bröstet och hyllar en mångfald som vi redan har gallrat i och definierat om, utifrån en likhetsnorm? Kanske, i alla fall om man får tro musikern och poeten Emil Jensen: ”Om vi på riktigt är för mångfald vore det enfald att tro att vi kan gallra. Och visst behöver vi fler creddiga krea­ törer, innovatörer och öppensinniga entreprenörer. Men vi behöver också fler ostämda körer, nedstämda flanörer och instängda korsordskonstruktörer.” l

Vardagssvenska för nyanlända Goda grunder – vardagssvenska för nyanlända är ett uppdaterat urval ur det klassiska läromedlet Goda grunder. Det är utvecklat för kurser i svenska för nyanlända som anordnas av studieförbund och folkhögskolor. Läromedlet ger goda möjligheter att öka deltag­ arnas förmåga att kommunicera muntligt och skriftligt. Texter och bilder stimulerar till samtal och diskussioner. Olika teman ger asylsökande och andra nyanlända kunskap om och förståelse för det svenska samhället. Goda grunder – vardagssvenska för nyanlända: – tolv textavsnitt med många dialoger – varierade övningar – grammatisk översikt – gratis ljud på www.godagrunder.se – gratis lärarhandledning på webbplatsen. www.folkuniversitetetsforlag.se telefon 046­14 87 20

GODA GRUNDER Cecilia Fasth Anita Kannermark

Vardagssvenska för nyanlända

TEXT: JOHANNES STÅHLBERG ILLUSTRATION: NINNI OLJEMARK

cirkeln 7


notiser Högkultur i förort

»

Högkultur är Studie­ främjandets nya kul­turhus i Stockholmsför­orten Högdalen. I en tidi­ gare dockteaterlokal finns nu

JONAS KOFOD jobbar på Högkultur.

scen, replokaler och mötes­ rum. En plats för skapande och gemenskap. Personal finns på plats några gånger i veckan, i övrigt bygger konceptet på fri­ het under ansvar, där grup­ perna själva har tillgång till nyckel. Jonas Kofod, 32, på Studiefrämjandet Stockholm är platsansvarig på Högkultur.

Varför Högkultur? Det behövs samlingslokaler i Stockholm. Högdalen är ett nav för många förorter söder om stan och Studiefrämjan­ det har inte funnits här tidi­ gare. I Söderort bor 350 000 människor så vi behövs här.

Vad händer på Högkultur? I första hand studiecirklar inom kultur; konst, dans, teater och spelkultur. Här kan olika grupper mötas och utvecklas. Det finns också en scen och plats för utställningar. Just nu har vi även verksamhet med asylsökande här. Vad betyder stället för dig? Jag har gått här ett par måna­ der nu, trixat och fixat för att vi ska få till en liten, gemyt­

lig, trevlig och kreativ plats. Jag tycker vi lyckats bra med det. Jag bor själv i Hökarängen nära Högdalen och vet att det här stället behövs. Vad har ni fått för reaktioner? ”Fantastiskt att ni finns och gör det här, nu slipper vi repa hemma i vardagsrummet!” Det är bara en av många positiva kommentarer. l TEXT: THOMAS ÖSTLUND

webb ko l l e n

är en inspirationskick för alla som vill uppleva mer av Sverige. Bara några klick bort hittar du ett Mountainbikepaket på Hallandsåsen, en Isklätterkurs på Kebnekaise och massor av andra äventyr. Du kan också gå till Sverigekartan och upptäcka 220 vandrarhem från norr till söder. Svenska Turistföreningen grundades 1885 och har från starten verkat för att främja turism i Sverige och hjälpa människor att upptäcka sitt land. Svenska Turistföreningen har drygt 240 000 medlemmar och är en av Studiefrämjandets 19 medlemsorganisationer.

SVENSKA TURISTFÖRENINGENS WEBBPLATS

8

cirkeln

Det gäller att synas uppmärksamhet med collagebilder i skarpa färger. Här en av de senaste bilderna i serien, som speglar musikverksamheten. Visste ni förresten att musik är det största ämnesområdet i Studiefrämjandet.

STUDIEFRÄMJANDETS FORMSPRÅK VÄCKER


Studieplan

Mata fågel

Studieplan:

LISA THORSÉN

MATA FÅGEL

mängder av fåglar var lika stor som känslan av att hjälpa fåglarna över en svår period.” Så skriver Kjell Andersson som titulerar sig fågelcirkelledare och fågelmatare i förordet till studieplanen Mata fågel. Den utgår från boken Mata fåglar av Niklas Aronson. Planen bygger på fem cirkelträffar och innehåller diskussionsfrågor och förslag på hur ni kan jobba i cirkeln. En utmärkt vägledning för alla som vill öppna fågelrestaurang – och dessutom lära sig mer om gästerna.

”GLÄDJEN ATT SE

sid 1

kan laddas ner från www.studieframjandet.se. Kontakta gärna Studiefrämjandet på din ort om du vill ha hjälp att komma igång med en studiecirkel.

STUDIEPLANEN MATA FÅGEL

PÅ HUNDMÄSSA

efter kurser innan man bestämmer sig för att köpa hund, säger Marie Andersson i Studiefrämjandets monter på Stockholm hundmässa i december. – Många kommer fram och vill prata, fast vi varken har hundar eller godis här, säger hon. Hundar var det annars gott om på mässan – en av de största mötesplatserna för hundintresserade. Anordnare är Svenska Kennelklubben och här kan

– JUST NU FRÅGAR MÅNGA

krönika Våga vägra

besökarna titta på lydnad, agility, och träffa mängder av olika hundraser. Marie Andersson arbetar till vardags på Studiefrämjandet i Östergötland och har själv två jaktlabradorer. – Det är viktigt att vi finns här på mässan. Vi är ju hundägarnas studieförbund. Till alla som är nyfikna på hund kan Marie tipsa om den digitala kursen Funderar du på att köpa valp.

»

förenkling

är 15 år och enormt glad. Snart ska han på konsert med idolen Justin Bieber och han kan inte förstå att det är sant. Han har samma fri­ syr som sin idol och bär en tröja med hans namn. Just nu är låten ”Sorry” favorit. Jag läste intervjun med Muhammad Mehdi Ghulami i DN. Han kom till Sverige förra hösten efter många år på flykt från hemlandet Afghanistan och är en sann ”beliber”. Att Justin Bieber fyller tillvaron för en pojke på flykt från Af­ ghanistan blev en sorts skärp-dig-knuff. Min bild av flyktingar är att de är ledsna och djupt allvarliga. Ensamkommande flyk­ tingbarn känner sig dessutom väldigt övergivna och deras tankar handlar om mamma, pappa, bror och syster. De är inte intresse­ rade av populärmusik. När de vill lyssna på något ska musiken vara färgad av det gamla hemlandets traditionella låtar. Vad har jag mer för föreställningar om andra, hur klumpar jag ihop människor och vilka egenskaper lägger jag på dem? Det är förstås livsviktigt att fundera över det. Jag vill inte ha några för­ ljugna uppfattningar om vad flyktingar känner, vem som är en riktig muslim, hur feminister är eller vad som utmärker bögar. MUHAMMAD MEHDI GHULAMI

riktigt uppmuntrande att ertappa sig själv med fördomar. Nunnor är ju väldigt stillsamma och bryr sig mini­ malt om materiella ting, som alla vet. Konsumtion för nöjes skull finns inte på kartan. Eller? En gång bodde jag i ett klos­ ter i Venedig. En morgon stod alla nunnor böjda över ett nyöpp­ nat paket i klosterträdgården. De vred och vände på något och uttryckte gillande ljud och fraser. ”Magnifico, mmmm!” Det visade sig vara ett par nya Nike-sneakers som en av systrarna just köpt. Eftersom hela sällskapet runt bordet stod framåtböjda hade deras fotsida svarta dräkter åkt upp över fötterna. Nu såg jag att det uteslutande var fräcka sneakers i olika modeller och färger som gällde. Om kvällarna såg hela gänget gärna på fot­ bolls-VM. De som inte var i tjänst satt som klistrade framför kvällens match, bannande milt tacklingar och tjoade högt när rätt lag gjorde mål.

IBLAND ÄR DET

NÄR DET ÄR svårt

att hantera sina fördomar är FN:s första artikel i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna en bra kompass; alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Att låta andra vara olika och komplexa är ett sätt att bekämpa intolerans inom sig själv. Livet blir roligare och samhället tryggare. Det är inget påhitt att det är i mötet mellan olikheter utveckling sker. För att citera den tyske fysikern Max Planck: ”När du förändrar ditt sätt att betrakta saker
förändras de saker du betraktar.” l LISA THORSÉN MARIE ANDERSSON på hundmässa. I bakgrunden dottern Victoria.

Journalist och folkhögskolelärare

cirkeln 9


TJEJERNA SOM SITTER fint är (från vänster till höger): Viveca Pettersson, Gunilla Carlson, Titti Henriksson, Anette Karlsson, Ann Lönnkvist, Helena Gustafsson, Anna Holmström.

FÖRENINGSCIRKEL

Hundnördar

en accepterande grupp – med en sak gemensamt: Kärleken till hundar. Cirkelns Daniel Forsberg hälsade på hos Vadstena Brukshundklubb och studiecirkeln i rallylydnad.

OLIKA PERSONER I

10

cirkeln

»

Jag och min fotograf Pernilla är först att anlända till klubb­ området denna höstmörka och synnerligen vindpinade fredagkväll. Man undrar – vad driver människor att springa runt här i kylan med sina jyckar, i stället för att fredagsmysa hemma i värmen med tacos och Doobidoo? Svaret kommer snärtigt och omgåen­ de när cirkelledaren Ann Lönnkvist dy­ ker upp, full av energi och med ett stort leende på läpparna. – Vi hundmänniskor är nog lite korka­ de – lite speciella! Det är inte många som frivilligt skulle tillbringa varje veckoslut här ute i becksvärtan och blåsten, skrat­ tar hon. Snart har ytterligare sju hundintres­ serade kvinnor anlänt och vi tar plats i klubbstugans oxblodsfärgade soffgrupp. Kaffet är kvickt bryggt och de frys­ ta citronmuffinsen får nöja sig med en

snabbvisit i mikron för nu ska det pratas hundar och gruppdynamik – något som alla i gruppen är märkbart ivriga att på­ börja. En av storheterna med en studiecirkel är att man, oavsett ämne, lär av varandra och utvecklas mot ett gemensamt mål. I hela paketet ingår förstås att hantera varandras likheter och olikheter inom gruppen. Studiecirkeln i rallylydnad har pågått sedan i våras. Ann är nyutbildad cirkel­ ledare och yngst i gruppen med sina 25 år. Varje fredag träffas de under hen­ nes ledning för att lära sig mer med sina hundar. Ingen förkunskap krävs och alla hundraser är välkomna.

Ni är bara tjejer i gruppen. Var är killarna? Gunilla: Rallylydnad har tyvärr fått lite av en töntstämpel. Det är inte så macho precis. Killarna är mer intresserade av


bruksdelen med spår, sök och skydd. Överlag är annars könsfördelningen jämn i klubben. Agneta: Vi tjejer har nog lättare för att agera känslomässigt, bjuda på oss själva, använda kroppsspråket, locka med godis och prata peppande med hundarna.

Hur lika är ni varandra? Ann: Alla har vi en gemensam kärlek till hundar och friluftsliv även om vi i övrigt har olika erfarenheter. Agneta: Vi är väldigt olika som personer men vi är en accepterande grupp. Viveca: Vi är alla konstruktiva och vet att det finns flera sätt att arbeta på. Var och en bestämmer hur man vill jobba med just sin hund. Hur hanterar ni konflikter? Agneta: Vi har väldigt få konflikter trots att vissa av oss har stark vilja. Men om någon är elak mot sin hund säger man till. Ann: I hundvärlden fungerar det så att blir det en konflikt lyssnar man. Sen skiter man i vad den andre har sagt och gör som man själv vill ändå. Viveca: Vi är inte konflikträdda, men om man tycker annorlunda tar man sin hund och går bort en sväng. Gunilla: Man jobbar ju med sin egen hund och behöver inte samarbeta med andra om man inte vill. Ger ni varandra feedback? Ann: Som ledare är jag noga med att ge alla personlig feedback. Jag är helt ärlig och det verkar uppskattas. Vi har också gått Studiefrämjandets kurs Medlemsmodellen och lärt oss mycket om grupputveckling. Agneta: Ann är väldigt duktig och mer pedagogisk än hon själv anar.

Gunilla: Vi har lätt för att ge varan­ dra både beröm och kritik och för mig klickade det direkt att komma in som ny i gruppen.

Har ni några medvetna eller omedvetna gruppkoder? Titti: Den här cirkeln är öppen och då är det inte livsviktigt att komma i tid. Vid en schemalagd kurs är det annor­ lunda. Agneta: Det är en oskriven regel att alla hjälper till att plocka ut och in ut­ rustningen. Ann: Det är viktigt att alla vill vara här för att träna. Och ingen behöver ha snygga kläder eller makeup. Rallylydnad är ju en tävling. Hur tävlingsinriktade är ni gentemot varandra? Ann: Visst tävlar vi, men det är inte det viktigaste. Agneta: Jag är en grym tävlings­ människa men hoppas aldrig att det ska gå dåligt för någon annan. Anette: Det ska vara kul även om inte resultatet blir perfekt. Samspelet med min egen hund är det absolut viktigaste. Anna: Jag känner att jag har miss­ lyckats om inte hunden har kul. Hur mycket betyder gruppgemenskapen för er? Ann: Den betyder mycket, men vi träffas inte privat. Det blir här och på Facebook. Anette: Vi har inte tid att umgås ut­ anför cirkeln, men när vi ses här har vi jätteroligt ihop.

Agneta: Vi är lite nördiga. Att vara här sena kvällar i ösregn och springa omkring med skinka i handen pallar nog inte många. Viveca: Nördigheten ligger i att vi har ett passionerat hundintresse. Ann: Inte många skulle vilja kom­ ma hit till mörkret och grisa ner sig. Ösregnar det är vi här, skiner solen är vi här, dör vi är vi här. Vi är alltid här! l TEXT: DANIEL FORSBERG FOTO: PERNILLA ANDERSSON

RALLYLYDNAD i höstmörket på

Brukshundklubben i Vadstena.

Är myten sann att hundmänniskor är en aning speciella? Gunilla: Ja, vem skulle gå upp klockan tre en lördagsmorgon och åka 130 mil för en parning?

Rallylydnad

Vadstena Brukshundklubb

av Svenska Brukshundklubbens tävlingsgrenar. Genom glädje, kommunikation och samarbete ska hund och förare ta sig igenom en rallylydnadsbana. Rally i namnet betyder inte att det ska gå fort utan att hunden ”kör” en bana enligt ”kartläsarens”, förarens, anvisningar. Anvisningarna finns på skyltar med ca 3-5 meters avstånd som både visar vägen och vad som ska genomföras. Alla hundar och raser kan träna rallylydnad. Källa: Svenska Brukshundklubben

VADSTENA BRUKSHUNDKLUBB som har verksamhet i västra Östergötland bildades 1969. Klubben har cirka 140 medlemmar och samarbetar med Studiefrämjandet. De arrangerar kurser och tävlingar i bland annat lydnad, spår, sök och rallylydnad.

RALLYLYDNAD ÄR EN

cirkeln 11


Närbild MARIKA CARLSSON

JAG ÄR DEN JAG ÄR

12

cirkeln


…och just nu är Marika Carlsson Gud ADOPTERAD, PINGSTVÄN, FLATA…

det går att sätta många etiketter på Marika Carlsson.

Men hon värjer sig. – Min identitet ligger inte i att tillhöra en grupp, den ligger hos mig själv. Som stå-upp-artist har hon blivit både hyllad och bespottad. Titlarna på hennes senaste två föreställningar ”En negers uppväxt” och ”Jag är Gud” kanske är en del av förklaringen…

»

DEN SOM ÄR middagsvärd i SVTs soffprogram Go’kväll ska bjuda in några fiktiva gäster – per­ soner man gärna vill möta. När Marika Carlsson nyligen var med i programmet valde hon Jesus och Jimmie Åkesson som gäster. – Min största mission är att vi måste prata med varandra, trots att vi är olika och tycker olika, säger hon. Marika kommer med snabba steg över torget i Vällingby centrum, direkt från lunchmatlagning hemma i radhuset. När vi tagit plats vid ett lagom avsides bord på fiket berättar hon om sin nya före­ ställning ”Jag är Gud”. – Den handlar om mitt liv. Och sedan sätter hon genast igång att berätta om livet. Öppet, utan skygglap­ par, kryddat med drastisk humor.

Blixtförälskad i kvinna

Som treåring kom Marika från Etiopien till Lund. Adoptivföräldrarna tillhörde Pingstkyrkan och församlingen blev snabbt den fasta punkten i tillvaron. Tron var stark. Allt detta rubbades när hon som tjugoårig au-pair i London blev blixtförälskad. I en kvinna. Känslorna sade en sak, men vad skulle alla andra säga? – Det var ju katastrof! Det sa stopp di­ rekt. Jag erkände inte ens för mig själv hur det låg till. Jag stängde dörren och se­ dan gick det tjugo år innan jag blev kär i en kvinna igen. Jag kan bli frustrerad när jag tänker på det där. Ibland tycker jag att kyrkan har tagit tjugo år av mitt liv.

Inte så att hon förkastar allt vad tro och religion heter. Föräldrarna hemma i Skåne har varit ett stort stöd under Ma­ rikas hela uppväxt, fram till i dag. Och hon har fortfarande en god relation med många troende personer. Det är kyrkans, som hon säger, ”enor­ ma fixering vid sexualiteten” och för­ dömande attityd hon vänder sig emot. Marika skärper blicken och nämner de 22 pingstpastorer som 2015 gick ut i tid­ ningen Dagen och hävdade att homosex­ ualitet är synd. – Jag gillar att ha dialog med människor, men när jag läste det där så tänkte jag att nu får det vara nog. Det är liksom ingen idé att diskutera med människor som har Bibeln som lag. Temat återfinns i hennes nya kritiker­ rosade föreställning ”Jag är Gud” som hade premiär i november. – Om jag blir väldigt arg över någon­ ting, då blir det en show om det.

Farligt gruppera

Det är inte första gången Marika Carls­ son provocerar. ”Går man runt med ett offer-ok hela tiden ser man rasism i allt”, kontrade hon i tidningen GT när Afrosvenskarnas riks­ förbund anmälde hennes förra föreställ­ ning ”En negers uppväxt” för hets mot folkgrupp. Anmälan avslogs – och hela historien styrkte snarare Marikas upp­ fattning om faran med att kategorisera människor i grupper efter hudfärg, kön, sexuell läggning… – Det är väl bättre att grunda en vän­ »

SCENTIPS

Många aktiva i Studiefrämjandet står på scen. Här är Marikas bästa råd till er: Inse att det tar tid att bli bra. Ge inte upp! Vill du bli riktigt bra måste du fråga dig om det är värt allt slit. Men alla måste börja någonstans, så det är bara att gå med i en teatergrupp. Det är svårt att få scentider för stå-upp, så varför inte starta en klubb själv där du bor?

cirkeln 13


Jag har inget behov av att stoppa in mig själv i ett fack. Det är också därför hon fortfarande har vänner inom Pingstkyrkan och gärna skulle ta en diskus­ sion med Jimmie Åkesson.

Bananskal

– Det var det berömda bananskalet, är Marikas förklaring till att hon blev stå-upp-artist. Hon bodde i Göteborg och var med i teatergrup­ pen Unga Folkteatern när en regissör föreslog att hon skulle testa stå-upp. – Jag var väldigt motvillig i början, men gick ändå en tvåveckorskurs i Stockholm och där kände jag direkt att det var min grej. De snabba kasten mellan skratt och allvar ver­ kar vara en del av Marikas personlighet – både på scenen och utanför. – Jag kallar min nya föreställning stå-upp-show för att signalera att det är kul. Jag gillar att det finns plats för humor och allvarliga existentiella frågor på samma gång.

Teatercirklar

om

» skap på att jag gillar en annan människa och att någon gillar mig, än att gå runt och säga ”jag är MARIKA CARLSSON afrosvensk” varje dag och varje sekund. ÅLDER: 43 Hon känner sig främmande inför begreppet et­ BOR: Radhus i Vällingby med nicitet. sambon Mia och hennes – Jag använder inte det ordet. Det speglar ett femåriga dotter. behov av att stoppa in sig själv och andra i ett fack. GÖR: Jag är Gud! Jag har inget behov av det. En ny stå-upp-show. Samtidigt inser hon att vi människor inte kom­ GILLAR: Överraskningar mer ifrån vår förkärlek att dela in varandra i grup­ OGILLAR: Fördömanden, per och kategorier. det är det värsta jag vet! – Kanske är det ett sätt för oss att få lite struktur på vår kaotiska tillvaro. För att förstå oss på den här galna världen sorterar vi in människor i fack. Jag gör det också! Men vi måste vara medvetna om konsekvenserna. Hur lätt det är att utesluta, exklu­ dera och förenkla – därför att du redan på förhand har bestämt dig för hur människor är. Bästa botemedlet är att inte generalisera i onö­ dan. Att hela tiden vara vaksam på sina egna fördomar och att våga se människan bakom kate­ gorin. 14

cirkeln

Studieförbunden har Marika goda erfarenheter av från teatertiden i Göteborg. Men om det var Stu­ diefrämjandet eller ABF de samarbetade med i amatörteatergruppen minns hon inte riktigt. – Det var i alla fall guld värt för oss! Vi hade stu­ diecirklar om allt från scenografi och kostym till skrivande. I sitt sommarprogram från 2010 beskriver Ma­ rika en resa tillbaka till Etiopen, där hon levde sina första två år. Lyssnarna får följa med när hon söker sina rötter och sina biologiska släktingar. Det blir en halsbrytande färd och berättelse. Hur det hela slutade avslöjar vi inte, för programmet är värt att lyssna på och finns på www.sr.se. – Det är klart jag har tänkt mycket på varför jag blev den jag är och vad jag hade med mig när jag kom till Sverige. Men det var mest i tonåren jag funderade på vad det betydde att vara adopterad. Nu är jag den jag är. l TEXT: THOMAS ÖSTLUND FOTO: ANNA MOLANDER

MARIKAS FAVORITER • EN BOK: En man som heter Ove. • EN FILM: The big fish • EN ARTIST: Johan Glans. Bästa komikern

i landet, fantastiskt bra, det lilla kräket…


FOTO: ISTO CK

kom•ponera och variera Försök era bilder. Vad HUR SER DET UT?

finns i förgrunden och i bakgrunden? En vitklädd person mot en vit vägg är inte så smart. Inte heller mönstrade kläder mot en rörig bakgrund.

•alla, men det beror heltKortochsäger LÅNGT ELLER KORT?

Kom igång med film Nu kan alla leka regissör och göra film. Här är några tips för dig som är nyfiken på rörlig bild. Kanske för att berätta om vad som händer i din studiecirkel eller förening. Eller varför inte starta en cirkel för att bli en bättre filmare? Fundera •en stund på vad du vill med din VAD VILL DU BERÄTTA?

film. Informera? Berätta om en rolig händelse? Intervjua en spännande person? Låt syftet styra ditt upplägg. Ett bra sätt att börja är att försöka svara på frågan varför. Varför finns vår förening? Varför gör vi det här?

kan se ut på •olika sätt,Ettfrånmanus färdiga repliker MANUS

FOTO: LENA I SRAELSSON

till en punktlista med det som ska vara med i filmen. Ett manus behöver inte följas slaviskt. Men

som Ingmar Bergman sa, det är bra med ett detaljerat manus, då vet man vad man avviker ifrån.

hållet på hur intressant det är! Vissa Netflixmissbrukare kan ju med nöje se 30 avsnitt i rad av en serie. En tumregel är att utgå vad du tror tittaren vill se och inte vad du själv tycker att hen borde se…

om ni har • Många lägger ner •ett manus medOavsett repliker eller inte, massor med tid och pengar på TALA LEDIGT

SPRID ER FILM

gäller det att tala ledigt och tydligt. Testa och titta på er själva! Sväva inte ut i långa förklaringar. Improvisation i all ära, men lite förberedelser skadar inte.

HÖRS NI – SYNS NI? Undvik skrammel av klockor, armband och halsband. Se till att inte hår och smycken prasslar över mikrofonen.

en film, för några få visningar på YouTube. Bättre att tänka efter före: Hur ska målgruppen nås med filmen? Vad ska få dem att vilja klicka? Gör en plan för spridning, oavsett vilka ni vill nå ut till. du göra avan•cerade filmerVillfinns självklart BÖRJA NU!

tusentals tips och trix för att bli ett proffs. Det är bara att läsa på. Ett annat sätt är att våga HEJ TITTARE! ”Gå genom rutan” testa, träna och göra om, igen är ett uttryck för att vissa perso- och igen… Det klassiska rådet ner direkt lyckas etablera kontakt träning ger färdighet håller ännu. med tittaren. Att se in i kameran Källor: PR-byrån Westander, Sveriges och försöka tala direkt till tittaren Kommunikatörer, Studiefrämjandets Intranät (Linda Harling) med mera. är en bra början.

DAGS ATT ÄGODELA

ÄGODELA ÄR TEMA för Naturskyddsföreningens årsbok 2016. Det ligger i tiden – att låna, byta, hyra och handla secondhand, i stället för att köpa nytt. Om detta finns mycket att läsa i den nya årsboken, där forskare, journalister och entreprenörer delar med sig av tankar, idéer och praktiska råd. Köp boken på www.naturskyddsforeningen.se. Glöm inte att dela den med någon annan när du läst klart, uppmanar Naturskyddsföreningen på sin webbplats.

Byt till dig ett frö på Fröruset och odlare ofta ganska fattiga, säger Lena Israelsson som är med och arrangerar Fröruset i Stockholm den 12 februari. Då samlas odlare för att byta frön, kunskap och inspirera varandra inför odlingssäsongen. – Vi får också en möjlighet att byta frön från gamla växtsorter som inte går att få tag i på annat sätt, säger Lena Israelsson. Fröbytardagar finns lite varstans i Sverige och intresset växer.

– FRÖN ÄR DYRA

– Faktiskt byts det frön över hela världen, vi odlare vill göra oss oberoende av fröindustrin, säger Lena Israelsson. Fröruset arrangeras av Nätverket Peppar & Pumpa, en del av kolonirörelsen, i samarbete med Studiefrämjandet. Vill du arrangera en fröbytardag, kontakta Studiefrämjandet på din ort. Kolla även in Nätverket Peppar & Pumpa på facebook för mer info om Fröruset i Stockholm.

cirkeln 15


NYTT LAND– NYTT LIV

nytt liv

i det här samhället men vi vet inte riktigt hur det ska gå till.” Det sade Kasim Zaino, 29 och Razaz Rostom, 28 som Cirkeln träffade förra hösten på asylboendet Åtorp i Munkedal. Nu, drygt ett år senare, bor de i egen lägenhet i Uddevalla och väntar sitt första barn. Vägen in det svenska samhället har gått snabbt – med god hjälp av Studiefrämjandet. Båda är fast beslutna att stanna i Sverige, men längtan hem till Syrien måste de lära sig leva med, för den finns kvar. ” VI VILL BLI GODA MEDBORGARE

»

– Ja, gärna, vad kul, du är välkommen. Kasim minns dagen i Munkedal när vi senast träffades, och vill gärna ses igen. Då pratade vi engelska. Nu är det svenska som gäller. Vi träffas på järnvägsstationen i Uddevalla och efter bara några minuter sitter vi i Kasim och Razaz lägenhet på

RAZAZ och KASIM FRÅN 2014 – 2017 16

cirkeln

Kungsgatan, mitt i centrum. Vardagsrum med kokvrå, se­ parat sovrum och badrum. Allt på 30 kvadratmeter. Litet men trivsamt, med en stor röd soffa som tar upp nästan halva rummet. Svenskan är långt ifrån perfekt, men de kämpar sig tap­ pert igenom meningarna, tar tid på sig, söker efter orden.

JULI 2014

Razaz och Kasim gifter sig i hemstaden Salamiah i Syrien

AUG-SEPT 2014

På flykt i Syrien, Libanon, Turkiet till Grekland


– Ni pratar ett väldigt svårt språk, suckar Razaz samti­ digt som hon fixar till arabiskt kardemummadoftande kaf­ fe och söta hembakta kakor.

Till fots genom Europa

Förra hösten hade Kasim just kommit till Sverige, efter tre veckors färd genom Europa, från Grekland via Makedo­ nien, Serbien, Ungern, Österrike, Tyskland, Danmark och slutligen till Sverige. De var en grupp på ett tjugotal flyk­ tingar som höll ihop. Mest gick de till fots och ibland åkte de bil, mot betalning. På Åtorp förenades han med Razaz, som han gift sig med en månad innan de lämnade hemstaden Salamiah i centrala Syrien. Kasims familj är kvar hemma i Syrien. Razaz föräld­ rar och syskon flydde kriget och hamnade i Regensburg i Tyskland. Att Razaz och Kasim sökte sig till Sverige beror på att de Razaz är utbildad lärare och hade hört att det är lärarbrist här. Det betyder chans till jobb bara hon lär sig språket. Och nu är hon på god väg. – Att vi lärde känna Studiefrämjandet och Lars Wallin som jobbar där var det första steget in i det svenska språ­ ket och samhället, säger Razaz. Redan innan den stora flyktingvågen förra hösten hade Studiefrämjandet i norra Bohuslän verksamhet på asylbo­ endet Åtorp, med språkträning och fritidsaktiviteter. Det var också med hjälp av Lars Wallin som de hittade en lä­ genhet nästan direkt efter uppehållstillståndet. – Kontakter betyder mycket, säger Kasim.

Fick jobb snabbt

Kasim har redan klivit in i det svenska yrkeslivet. En kort tid efter flytten till Uddevalla ringde hans handledare på arbetsförmedlingen och ville ha ett möte. Det visade sig att det behövdes studiehandledare på Östrabo gymnasieskola, en skola med yrkesförberedande program – och många nyanlända elever som håller på att lära sig svenska. – Vad ska hända med min egen språkundervisning, tänkte jag först. Men min handledare tyckte att jag skulle ta jobbet och utveckla språket under tiden.

Jag saknar alla vardagliga småsaker hemifrån. Han intervjuades, fick lämna sitt cv – och fick jobbet. Nu går han runt i klasserna och hjälper elever. Med ara­ biska, engelska och en svenska som blir bättre för varje dag kan han lotsa de yngre eleverna till bättre studieresultat. – Det här är jättebra för mig. Jag trivs, tjänar egna peng­ ar, får träffa svenskar och träna svenska. Det kanske låter som en solskenshistoria, med jobb och bostad så snabbt. Men Kasim och Razaz är knappast en­ samma om att så fort som möjligt vilja etablera sig i det »

Ödsligt på stan

Efter fikat tar vi en sväng ut på stan. Både Razaz och Kasim skrattar lite åt ödsligheten på Kungsgatan denna mörka kväll i slutet av oktober. Det är gott om gatlyktor och upplysta skyltfönster, men få människor syns till, för­ utom några enstaka kvällsvandrare. Razaz undrar var alla håller hus till sist enas vi om att de flesta nog befinner sig hemma framför teven. Kontrasten till det myllrande gatu­ livet hemma i Salamiah är stor. – Det är lätt att känna sig väldigt ensam i ett nytt land. Jag saknar alla vardagliga småsaker hemifrån. Som att gå ut och småprata med vänner, sitta på café och känna den varma syriska solen mot huden, säger Razaz. Kasim längtar också hem ibland. Han tittar på Razaz och ler lite. – Men kanske inte riktigt lika mycket som du gör. Men det är klart att jag också saknar min familj och mina vän­ ner.

OKTOBER 2014

Razaz kom till Sverige med flyg från Grekland. Hamnar på asylboendet Åtorp i Munkedal

DECEMBER 2014

LITET MEN TRIVSAMT. Razaz och Kasim i lägenheten i Uddevalla,

där de bott i ett år.

Kasim kommer till Åtorp efter tre veckors färd genom Europa

JULI 2015

Razaz får uppehållstillstånd

SEPTEMBER 2015

Kasim får uppehållstillstånd.

cirkeln 17


Engagemang med flyktingar är liksom de andra studieförbunden mycket engagerade i mottagandet av asylsökande. Under 2016 har mer än drygt 84 000 personer deltagit i studieförbundens verksamhet som kallas Svenska från dag ett. I hela 266 av Sveriges 290 kommuner har studieförbunden genomfört asylverksamhet.

STUDIEFRÄMJANDET

Cirkelledarmaterial för verksamhet med asylsökande + OCH – MED SVERIGE KASIM + Sverige är fullt av snälla människor, men en del är nog lite rädda för oss som kommer från ett annat land. Svenskar är snälla men blyga. – Jag saknar kompisar i min egen ålder, som man kan tänka och prata tillsammans med.

ASYLBOENDET ÅTORP I

RAZAZ + Att landet ger oss chans till ett nytt och bättre liv. – Jag vill se fler människor utomhus på gatorna. Det kanske beror på att det är så kallt här. Jag gillar inte kylan.

VÄ NTAN

hopp mellan förtvivlan och

MUNKEDAL

ska sammanfatpå asylboendet Åtorp

om ett ord

ta livet det väntan. i Munkedal, så är Här väntar ett hundratal från flyktingar på besked Stanna Migrationsverket. är den i Sverige eller inte, tiden stora frågan. Under Nu har händer inte mycket. pengar regeringen anslagit för till studieförbunden n. verksamhet på asylboende janPå Åtorp har Studiefräm i över två år. plats på varit det

SVENSKA, MUSIK

Sedan två år tillbaka Åtorp i Bohuslän.

OCH HANTVERK.

aktiviteter på asylboendet

anordnar Studiefrämjandet

Om den långa resan ationen i hemlandet. kvar. vid och barn som är Ungern byggs murar hit. Om föräldrar Frankrike och i ännu en framtid, som för mig? ManFlyktingsfrågan disKan du göra något Och om hoppet om gränsen mot Serbien. och konturer. Ovisshetin i mina ögon. på sociala medier nen tittar sorgset så länge saknar skarpa Först uppehållskuteras vid fikabord, . Människor från Syi taget. Han visar ett filmklipp kroppen är stor. En sak bland Europas regeringschefer sig till stöd för flykoch lemlästade tillstånd. har i tusental engagerar rien. Gatustrider till den Studiefrämjandet i skarp kontrast Lars Wallin på hur tingarna. ar flimrar förbi, som dem på Åtorp många gånger. Om skan omkring oss. sett hela processen Det är människorna som svenska sensommargrön lättnad ganska snabbt Kvinnor och män vi kommer till Åtorp den första tidens det handlar om. långa » Samma morgon borta. frustration. De för ett land långt om ännu en katastrof förbyts i uppgiven lämnat sina hem skriver tidningarna Om situberätta. 200 människor att historia Uppemot Alla har sin på Medelhavet. ngar i är sammanstötni HALIMA, 51 om komna. Det

»

asylsökande ndens arbete med arbete Satsning på studieförbu kronor under 2015 till studieförbundens i svenska ANSLAGIT 30 miljoner

kunskaper ”insatser för att stärka Pengarna ska gå till i samhälls- och arbetslivet”. med asylsökande. samt att främja deltagande fortsätta fram till 2019. och om samhället ska föreslagit att satsningen på många asylboenden. Regeringen har nu t startat verksamhet Redan nu har Studiefrämjande » dagarnas tomma väntan gör att oro och grubbSe www.cirkeln.nu. lerier lätt tar överhand. – Jag har sett människor bryta ihop i ren förtvivlan, säger Lars. Efter några timmar på Åtorp förstår man. 16 cirkeln Visst, här råder inget krig, här finns mat och husrum. Men inte så mycket mer. Personalen sysslar mest med det praktiska. En gång i veckan kommer Migrationsverket på besök. Alla vill naturligtvis veta när deras ärende ska avgöras. Men inga svar ges förrän beslutet är fattat. Många har väntat över ett år på besked. – Deras första möte med svensk byråkrati, säger Lars. – Tro inte att vi inte är tacksamma mot Sverige, men den här väntan gör oss galna, säger Ahmed från Idleb i Syrien, en av männen som kommer emot oss och vill prata. – Vänta, vänta, vänta, säger Migrationsverket. Jag vill arbeta med kroppen. Här blir jag MANAL, 30 Manal är palestinska bara orolig och stressad, suckar han, slår ut från Syrien. Hon kom till Sverige via Libanon i slutet av 2014 med med armarna och skakar på huvudet. REGERINGEN HAR

sin ettårige son Mohammed. Manal visar bilder på sin krigsskadade åttaåriga dotter som var för sjuk för att följa med och nu tas om hand av svärföräldrarna i Libanon. Allt hon vill är att familjen ska återförenas. – Inget annat har egentligen någon betydelse, säger hon.

Vill lära svenska

Studiefrämjandet startade verksamhet på Åtorp redan för ett par år sedan. En dag i veckan Är Lars Wallin och Marie-Anne Eliasson Kristensson här. Hantverk och musik står på programmet, men svenska är mest eftertraktat.

väntan, säger Halima – Jag blir tokig på denna om flykten via Sudan berättar från Somalia. Hon är kvar de tre barnen som och Etiopien, och om

i Somalia. att få först och främst om Framtiden handlar kan så att hon så småningom uppehållstillstånd, barn. återförenas med sina vill är att jag på dem. Allt jag – Hela tiden tänker gott, ensvenska och leva ett få hit dem, lära mig trygghet. inget speciellt, bara

behöver liv. Jag keltsom Inget kan jämföras med SFI, men en möjlighet till ett första möte med svenska språket. – Vi kallar det för inspirationskurser. Så fort vi visar oss här vill de lära sig mer svenska. De bara suger åt sig, säger Marianne. För många är Studiefrämjandets närvaro ett välkommet avbrott i tristessen. Razaz, 27 och Kasim, 28 vill lära sig svenska så fort som möjligt. De gifte sig hemma i Syrien en månad innan flykten, via Libanon och Grekland. Razaz lyckades ta sig med flyg till Sverige, medan Kasim vandrade med en grupp landsmän upp genom Europa. – Vi var tjugoen personer och en ledare. Ibland kunde vi åka bil, för det mesta gick vi. Av deras och andra asylsökandes berättelser förstår man att flykten är ett organiserat system som kräver både kunskap, pengar och mod. Razaz visar upp ett papper från Migrationsverket i Vänersborg som bekräftar att hennes permanenta uppehållstillstånd är beviljat. Sjutton månader på Åtorp går mot sitt slut. Kasim som kom senare till Sverige har ännu inte fått något besked.

Vill inte bära hijab

För Razaz och Kasim – unga, nygifta och välutbildade – är väntan på asylboendet knappast förlamande, men långtråkig och ibland konfliktfylld. En del av männen på Åtorp tycker att Razaz borde bära hijab, men det vill hon inte.

– Kanske är de lite misstänksamma för att jag är välutbildad och kan engelska. Razaz är utbildad lärare och Kasim har studerat geografi på universitetet. Båda vill snabbt komma igång med livet i Sverige. Baksidan är längtan efter föräldrarna hemma i Syrien. Där fanns redan bostäder ordnade för Kasim, Razaz och hennes två bröder. Men så kom kriget. Nu är bröderna i Tyskland och Razaz i Sverige. Kvar hemma är föräldrarna. – Jag pratar med min mamma via skype varje dag. Hon säger att vi har hus men inga barn kvar som kan bo i dem.

Oljud hela tiden

Inne i en av Åtorps långa korridorer ligger rummen på rad. Isatu Sesay från Sierra Leone öppnar sin dörr och hälsar välkommen. Här finns säng, dator och lite utspridda prylar. Under ett bord står en mikro och ovanpå en trave böcker, med Bibeln överst. Utanför dörren hörs höga barnröster. – Oljud hela tiden, även på nätterna. Jag kan inte sova, säger Isatu, påtagligt irriterad. Marie-Anne Eliasson Kristensson har en snabb lösning. – Vi får fixa öronproppar. I den stora matsalen bjuds till lunch, köttfärsröra, ris och banan till dessert. Jalal, 35, från Syrien berättar om oron för familjen medan han äter.

– Jag lämnade min gravida hustru hemma, resan var för farlig för henne. Nu är min dotter åtta månader och jag har inte träffat henne. Alla har sin historia. Om splittrade familjer, barn och syskon i olika länder, gamla och sjuka föräldrar. Vittnesbörd om kriget och dess följder.

Vilda protester

I det lilla brukssamhället Munkedal blev det vilda protester bland ortsbefolkningen när det för några år sedan stod klart att det skulle komma asylsökande. Något år senare, när asylboendet tillfälligt stängde, blev det återigen protester. Men nu var skälet det motsatta. Flyktingar och ortsbor hade lärt känna varandra och Ica fått nya kunder. Så kan opinioner också vända. För Lars Wallin har tiden på Åtorp betytt mycket. Han har knutit nära vänskapsband med flera och har sedan ett år tillbaka en relation med en afrikansk kvinna som han mötte på Åtorp. – Jag tycker om blandningen av människor, men jag är inte naiv. Klart att det blir konflikter och kulturkrockar. Jag funderar mycket på detta och försöker genom mitt sätt att vara visa att olika människor kan leva tillsammans. Det vi nu upplever i Europa är inget nytt i mänsklighetens historia, menar Lars. – Människor har rört sig över jorden i alla tider och så kommer det nog alltid att vara. l

Folkbildning på asylboenden Lars Wallin på Studiefrämjandet i Norra Bohuslän har under ett par års tid regelbundet besökt asylboendet i Munkedal. Utifrån sina egna erfarenheter ger han några råd till andra som vill göra insatser på asylboenden:

TEXT: THOMAS ÖSTLUND FOTO: DAVID SCHERMAN

Flykten valde oss

Fågeln väljer flykten. Vi valde den icke. Flykten valde oss. Därför är vi här. Ni som ej blev valda – men ändå frihet äger, hjälp oss att bära den tunga flykt vi bär! Bojan väljer foten. Vi valde att vandra. Natten var barmhärtig. Nu är vi här. Ni är för många, kanske den frie trygge säger. Kan vi bli för många som vet vad frihet är? Ingen väljer nöden. Vi valde den icke. Den valde oss på vägen. Nu är vi här. Ni som ej blev valda! Vi vet vad frihet väger! Hjälp oss bära den frihet som vi bär! stig dagerman

KASIM, 28 OCH RAZAZ, 27

Kasim och Razaz vill snabbt sätta igång med det nya livet i Sverige. Månaderna på asylboendet går långsamt. – Vi förlorar vår tid men är ändå fyllda av hopp. Redan innan kriget sa jag till mina föräldrar att jag vill 18

cirkeln

ha ett spännande liv, ett speciellt liv, säger Razaz. – Vi vill bli goda medborgare i det här samhället, men vi vet ännu inte riktigt hur det ska gå till, menar Kasim.

EN AV STIG DAGERMANS DAGSEDLAR, PUBLICERAD I TIDNINGEN ARBETAREN DEN 21 APRIL 1953, I SPÅREN EFTER ANDRA VÄRLDSKRIGETS FLYKTINGSTRÖMMAR.

Tänk långsiktigt. Gör hellre lite under lång tid än mycket under en kort tid. Vi har varit på Åtorp i över två år. Det ger trygghet och kontinuitet åt de asylsökande. Tänk på att många flyktingar har varit med om svåra händelser som satt djupa sår. Det syns inte alltid utanpå, men många mår dåligt på insidan. Var lyhörd och ställ frågor men närma dig människor på ett varsamt sätt. Många i det svenska samhället är beredda att hjälpa till, kanske pensionerade lärare eller musikintresserade ungdomar. Vi i Studiefrämjandet kan samla goda krafter för att ge de asylsökande en bättre tillvaro. Inse att du har mycket att lära, till exempel om religionens betydelse i de asylsökandes liv. De flesta jag har mött är djupt religiösa på ett sätt som är ganska ovanligt i Sverige. Att börja med aktiviteter på ett asylboende är för många att ge sig ut på okänd mark. Det gäller att övervinna sin osäkerhet – men också vara öppen och beredd på att omvärdera sina förutfattade meningar. Det har jag gjort.

cirkeln 19

Att leda studie

» svenska samhället. Många flyktingar från Syrien har bra grundutbildning och det gör vägen in i arbetslivet enklare. Båda är optimistiska och tror att de kom­ mer att smälta in här – både bland sina gam­ la och nya landsmän. De är lite förundrade över att invandrare och svenskar verkar leva isolerade från varandra, i särskilda bostads­ områden. – Om man blandar lite mer blir det nog bättre, säger Razaz. Både hon och Kasim är muslimer. – Vi kommer från en stad som inte är så religiöst konservativ, men jag tycker var och en ska få ha sin tro, det är inget problem för mig, säger Razaz.

Tänker inte på kriget

UR Cirkeln 3-2015.

FOLKBILDNING – BEMÖTANDE – VÄRDERINGAR . Det är de tre rubrikerna i Ny kunskap och kontakt, ett material om att leda studiecirklar med asylsökande. Materialet innehåller fakta, diskussionsfrågor och massor av tips på vad man hittar mer kunskap, information och inspiration. Ny kunskap och kontakt är skrivet av Hetty Rooth, tidigare Ny kunskap och kontakt redaktör för Cirkeln. Materialet är fritt att använda och finns att ladda ner på www.studieforbunden.se

Flyttar till egen lägenhet i Uddevalla

18

cirkeln

JANUARI 2016

Båda börjar på SFI, svenska för invandrare

asylsökande

tungt ämne, med fler frågor än svar. Rappor­ terna från striderna i Aleppo vittnar om stort lidande. Razaz försöker undvika att titta på bilderna och tänka på kriget. – Jag vill inte, eftersom jag ändå inte kan göra något, säger hon. Kasim nickar och säger att de hellre ser framåt. – Jag vill utveckla mig själv här och få ett bra yrke. I Syrien är det krig, Sverige är ett säkert land, det är stor skillnad. Mitt i samtalet pekar Razaz lite försynt på sin mage. – Vi väntar på en ny familjemedlem, säger Kasim och ler stort. I maj är det dags, och då kommer livet att ta ännu en ny vändning. l TEXT: THOMAS ÖSTLUND

Tillbaka i den lilla lägenheten spårar sam­ talet in på inbördeskriget i Syrien. Det är ett

DECEMBER 2015

cirklar med

AUGUSTI 2016

Kasim får jobb på Östrabo yrkesgymnasium i Uddevalla

FOTO: FREDRIK NILSSON

MAJ 2017

Razaz och Kasim väntar sitt första barn


AR ALM UIK &N HÄR

Händer det nåt spännande på Studiefrämjandet i Kalmar län? Cirkeln kollade läget, och hittade 10 spännande händelser.

PÅSKREVY MED 90+ARE

Ett gäng 90-åringar laddar nu för Påskrevy i Kalmar. ”Vi måste ha nåt roligt att se fram emot”, säger en av deltagarna. Nu växer revyn fram i cirkelform. Två nummer är redan spikade: männen ska dansa Svansjön och kvinnorna kör hiphop.

2

3

DJUR OCH GEMENSKAP PÅ NYMÅNEN

Kaniner, hundar och getter. På dagverksamheten Nymånen i Oskarshamn hittar personer med psykiska problem glädje tillsammans med varandra och med djuren på gården.

4

TANKAR om bildning ”Bildningsidealet hos folkrörelserna handlar om makt. Men makt över det egna livet, inte över andras.”

LAGA SMART MAT

Ett gäng ungdomar i Västervik har på eget initiativ startat studiecirkel i matlagning. De är på väg att flytta hemifrån och vill lära sig laga billigt, hälsosamt och ekologiskt.

BÖRJA SKÅDA FÅGEL

Fåglar finns omkring oss, både i staden och i naturen. Men vad är det vi hör och ser? Nu ökar intresset för fågelskådning och över hela Kalmar län startar nybörjarcirklar.

VÄSTERVIKS BRÄDSPELSFÖRENING spelar

vidare i nya lokaler.

6

BRÄDSPEL I PAPPERSBRUK

Västerviks Brädspelsförening började som en studiecirkel och har nu växt till en stor förening. Snart kan de ta plats i nya lokaler i Västerviks gamla pappersbruk, som Studiefrämjandet ska hyra. Andra föreningar får också plats.

7

SAMARBETE MED LIONS

Lions har planer på att inleda samarbete med Studiefrämjandet. De har kollat in föreningsmaterialet ”Medlemsmodellen” och nu planeras kulturprogram och cirklar.

8

FOTO: STUDIEFRÄM JANDET

FOTO : FRED RIK LIND STÖM

1

Boktips

Från hiphop 90+ till Framtidsvecka

GEMENSKAP KALMAR

Gemenskap Kalmar heter en ny förening och själva namnet säger precis vad det handlar om. De träffas varje månad i Studiefrämjandets lokaler. Alla är välkomna – nyanlända, ensamma och alla som vill ha kul tillsammans – i Gemenskap.

9

OLA LARSMO

”Det finns anledning att se på bildningsarbetet som att det måste utgå från att alla människor ges nycklar för att anta sin egen bildningsresa.” CALLE NATHANSON

”Kort sagt handlar bildning om att finns sin plats i världen genom att vidga sina vyer och stiga ut ur sitt privata nu, ta del av andras erfarenheter, gärna i historien.” EBBA WITT-BRATTSTRÖM TRE TANKEVÄCKANDE CITAT från den

nya antologin Bildning – då, nu, sen (Atlas) där nio författare och kulturpersonligheter vrider och vänder på begreppet bildning.

RENÄSSANS FÖR FOLKDANS?

Blir folkdans nästa stora trend? Efter några år i skymundan börjar det nu bubbla av intresse för folkdanser. Kalmar Folkdanslag är på gång med nybörjarkurser.

IBTEHAL FRÅN SYRIEN praktiserar på Studiefrämjandet och får andra att börja spela.

5

NYANLÄNDA MUSIKPRAKTIKANTER

Ibtehal och Nawwar är två nyanlända tjejer som nu praktiserar på Studiefrämjandet Musik i Kalmar. De finns på fritidsgårdar och asylboenden och peppar andra att komma igång och spela.

10

FRAMTIDSVECKA

I hela Kalmar län blir det stor framtidsvecka den 1-9 april 201 7. Massor av aktiviteter i samarbete med Naturskyddsföreningen på temat hållbar utveckling.

HÄR & NU är Cirkelns nya spanavdelning där vi rapporterar om Studiefrämjandets folkbildning i någon del av Sverige.

SE TRÄD med nya ögon TRÄDEN KAN KOMMUNICERA med

varandra. Låter det märkligt? Kanske, men det är just vad skogvaktaren Peter Wohlleben skriver om i boken Trädens hemliga liv (Norstedts). Han kombinerar vetenskapliga rön med egna personliga erfarenheter, och ger oss läsning som kan ta nästa skogspromenad till en ny dimension.

cirkeln 19


TEXT: THOMAS ÖSTLUND ILLUSTRATION: NINNI OLJEMARK

SOM FÖRKLARAR ELLER FÖRVIRRAR mångfald och migration slungas begreppen hit och dit – ofta utan närmare förklaring. Att samma ord har olika betydelser gör det knappast enklare för den som vill hänga med. Cirkeln reder ut begreppen, så gott det nu går…

I DEBATTEN OM

Norm

Mångkulturellt samhälle

Norm förklaras i Nationalencyklopedin med ”det ’normala’ eller godtagbara beteendet i till exempel en social grupp”. Normkritik är att utmana det som uppfattas som nor­ malt. Heterosexualitet sågs länge som norm i samhället, men den normen har utmanats, och fått till följd att ho­ mosexualitet nu är mer accepterat, i alla fall i Västeuropa. Men begreppet normkritik är i sig kontroversiellt. Vad händer när ett normkritiskt perspektiv blir norm och utsätts för kritik. Det kan gå illa, som nyligen när UR-journalisten Per-Axel Janzon ville göra ett kritiskt granskande reportage om det egna företagets normkritiska arbete. Inte populärt. Nu har han slutat på UR.

Enkelt uttryckt, ett samhälle där olika människor och kulturer blandas. USA brukar ofta anses som en kultu­ rell smältdegel. Sant eller inte, men om man tänker på invånarnas kulturella bakgrund så stämmer det. Sverige, å andra sidan, beskrivs ibland som jämförelsevis kulturellt homogent. Men vad är egentligen kultur? Och vad är svenskt? Och vad håller ihop ett samhälle? Dagsaktuella politiska frågor, utan enkla svar.

Etnicitet Ett vagt och laddat begrepp – som har ändrat betydelse genom åren. Ordet kommer från grekiskans ”ethnos” (folk) och används i allmänhet för att beskriva en persons känsla av tillhörighet till en etnisk grupp (folkgrupp). Första halvan av 1900-talet kopplades etnicitet ihop med biologi och rastänkande, för att ange olika folkgrup­ pers egenskaper. Numera är tanken om den subjektiva uppfattningen – hur du själv identifierar dig – central. Det är alltså svårt att ”klistra på” en etnicitet på någon annan. 20

cirkeln

Rasifiering Ännu ett begrepp med olika betydelser. Vanligtvis menas ”den sociala konstruktionen av ras”, vilket innebär alla ste­ reotypa karaktärsdrag som förknippas med utseende. Det är ett ord besläktat med ”fördom” och ”diskriminering” alltså. Kan då vita vara rasifierade? Så här svarar Maria Bylin vid Språkrådet: ”Det pågår en kamp om vad innebörden av rasifierad är: är alla rasifierade på grund av samhäl­ lets upptagenhet av hudfärg, eller bara de som drabbas på grund av sin hudfärg? Vad rasifierad kommer att bety­ da framöver är omöjligt att säga nu.” (Svenska Dagbladet, 140325)


Ett ord som får debattörer att se rött – eller kanske blått. Identitetspolitiken tar olika underordnade grup­ pers villkor som avstamp för politisk aktivism. Kritikerna menar att identitetspolitik riskerar att avindividualisera och stämpla människor, enbart för att de tillhör en viss kategori. De som förespråkar ett identitetspolitiskt perspek­ tiv hävdar å sin sida att begreppet ger verktyg för att avslöja strukturella maktförhållanden i samhället, till exempel att män är överordnade kvinnor. Begreppet har används sedan 1960-talet och kan idéhistoriskt spåras ända tillbaka till Karl Marx tankar om klassmedvetenhet, det vill säga arbetare som iden­ tifierar sig med sin samhällsklass för att förstå sina villkor i samhället.

Separatism Separatism betyder ordagrant strävan efter att fri­ göra sig från en större helhet. Nu används det ofta som beteckning på slutna grupper och aktiviteter, till exempel enbart för kvinnor, afrosvenskar eller trans­ personer. Helt klart är att separatism väcker känslor. Förespråkarna menar att det behövs tillfällen där utsatta grupper kan hämta kraft helt på egen hand – och att de som protesterar gör det för att de känner sig uteslutna och ser sin maktposition hotad. Motståndarna anser att det är fel att exkludera människor på grund av grupptillhörighet. De ser sepa­ ratism snarare som ett sätt att splittra människor och fokusera mer på det som skiljer än det som förenar. Nu diskuteras separatistiska fritidsgårdar, musik­ hus och badtider – och debatten går vidare.

Fobi Fobi kommer från grekiskans ”phobos” som betyder fruktan eller skräck. Ordet har länge används för att beskriva sjuklig skräck för vissa tillstånd, till exem­ pel klaustrofobi (cellskräck). På senare tid har fobidiagnoserna vuxit i antal. Islamofobi, homofobi och kristofobi är några exempel. Även sverigedemokrater klagar nu över att de utsätts för SD-fobi.

Invandrare – nysvensk – flykting – immigrant – invandrad – nyanländ Ja ni ser själva… inte lätt att veta vad vi ska kalla de perso­ ner som flyttar till Sverige. Hur länge skulle du själv vilja bli kallad för invandrare eller nyfransk om du flyttade dit? Hela tiden verkar det som om vi hittar på nya ord för att försöka ringa in och definiera människor från jordens alla hörn, som inte så lätt låter sig klumpas ihop i kategorier. Statistiska centralbyrån, som har till jobb just att grup­ pera människor i staplar och diagram, använder ibland be­ greppet ”personer med utländsk bakgrund” och menar då en person född utomlands eller född i Sverige med två utrikes­ födda föräldrar. I denna kategori finns drygt 2 miljoner per­ soner, alltså en femtedel av alla som bor i Sverige. l

g a j r e t y r b en nu? norm hmm………

finns sd-fobi?

hur länge är man nysvensk?

kan rasi vita v fiera ara de?

Identitetspolitik

Diskriminering Ett begrepp som hamnat lite i skymundan på senare år – men som faktiskt är mycket användbart, i alla fall rent juridiskt. Det finns sju diskrimineringsgrunder som omfattas av lagens diskrimineringsförbud: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk till­ hörighet, religion eller annan trosuppfattning, funk­ tionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

cirkeln 21


FOTO : KRISTIAN PO HL / REG E RING SKANSL IE T

notiser STUDIEFRÄMJANDETS UGGLESTIPENDIUM 2017

Var med och nominera!­ UGGLESTIPENDIET har sedan

1985 utdelats av Studiefrämjandets förbundsstyrelse för en framsynt folkbildningsinsats inom natur- och miljöområdet. Stipendiet, som är på 50 000 kronor, fördelat på två stipendiater, utdelas vid Studiefrämjandets förbundsstämma 2017. Ugglestipendiet utdelas till en förening, klubb, cirkelledare, studiecirkel eller ett

projekt som i samverkan med Studie­ främjandet gynnar en hållbar utveckling. Förslag till kandidat/kandidater med kort motivering mejlas till annika.stigmark@studieframjandet.se. Skriv ”Ugglestipendiet” i ämnesfältet. För mer information om Ugglestipen­ diet, kontakta Annika Stigmark på Studiefrämjandet, riksförbundet, telefon 08-545 707 20. Sista nomineringsdag 10 mars.

UGGLESTIPENDIATER UNDER 2000-TALET 2001 Pelle Holmberg, Stockholm 2003 Bengt Sundström och

Carl-Eric Janlöv, Studiefrämjandet i Stockholm samt projekt Natur & Miljö Forum 2004 Ing-Marie Persson, Furuviksparken, Gävle samt Anna-Lena Hellman, Studiefrämjandet Gävle 2005 Ulf Lundwall, Studiefrämjandet Lund samt Isak Isaksson, Naturskyddsföreningen 2007 Gösta Frohms Skogsmullestiftelse samt Rigmor Rödin, Studiefrämjandet Falköping 2009 Ekocentrum i Göteborg samt Fältstationen Rördrommen, Eskilstuna 2011 Göran Jonzon, Vojmåns vänner samt Ingvar Fredriksson, Naturskyddsföreningen i Skövde 2013 Sara Wennerqvist, Studiefrämjandet i Sandviken/Ockelbo; Anders Persson, Studiefrämjandet Gävle Dala Norr samt Kent Ove Hvass, Sveriges Ornitologiska förening/Birdlife Sverige och Studiefrämjandet Norra Skaraborg. 2015 Svenska Turistföreningens verksamhet Tillsammans samt Falkenbergs Ornitologiska förening.

Anna Ekström

– ny folkbildningsminister – DET ÄR INSPIRERANDE att träffa människor som lägger en enorm ideell kraft på att stärka vårt gemensamma samhälle, bidrar till demokratisk utveckling och står för kunskap och bildning. Det sade Anna Ekström när hon i november besökte Folkbildningsrådet. Hon tackade studieförbund och folkhögskolor för deras insatser, och lyfte särskilt fram deras betydelse för asylsökande. Anna Ekström är ny gymnasie- och kunskapslyftsminister efter Aida Hadzialic. Hon var tidigare generaldirektör för Skolverket.

JÄGARSKOLAN Endast 745 kr » Det kompletta bokpaketet för Jägarexamen!

• Lättläst och illustrativ huvudbok • Ljudbok till huvudboken • Studiehandledning med över 450 frågor och svar • Jaktlagstiftningen i berättande form • Filmer om jaktformer, etik, vapen och säkerhet

Beställ Jägarskolan i Jägareförbundets butik www.jagareforbundet.se

22

cirkeln


Alla lika blir instängt!

FAKTA OM STUDIEFRÄMJANDET

• Ett av Sveriges största studieförbund. • Finns över hela Sverige. • Anordnar främst studiecirklar och kulturarrangemang.

För detta ges bidrag från stat, kommuner och landsting.

• Utgår från folkbildningens idé. Deltagarnas önskemål, förutsättningar och erfarenheter är viktiga.

• Anordnar studiecirklar i många ämnen, men satsar särskilt på natur, djur, miljö och kultur.

HIPHOP, FISKE, TEATER, trädgård eller, för min

egen del, hundar. Vad är du intresserad av? Studiefrämjandet ger möjlighet för alla som delar ett intresse att träffas, lära och umgås. TOMMY WINBERG Så har vi jobbat i över femtio år och det ska vi fortsätta med. Det är inget konstigt att gilla människor och miljöer som vi känner igen, precis som frilansjournalisten Johannes Ståhlberg konstaterar i det här numret av Cirkeln.

ledare

• Är oberoende – utan kopplingar till politiska partier, fackliga organisationer eller religiösa samfund.

• Är en ideell organisation utan vinstintresse som styrs demokratiskt.

• Har 19 medlemsorganisationer.

umgås med likasinnade har sina risker. Det kan både bli instängt och inskränkt – oavsett om det gäller den lilla föreningen, sociala medier eller samhället i stort. I vår tid är det särskilt viktigt att närma oss människor och tankar som är olika oss själva. Så här står det i Studiefrämjandets strategiska mål:

MEN ATT ENBART

”Mångfalden är positiv och ger samhället en dynamisk kraft, där olikheterna kan samspela på en grund av gemensamma rättigheter och skyldigheter.”

STUDIEFRÄMJANDETS VISON

Studiefrämjandet ska vara en frigörande kraft för människors möjligheter – i ett samhälle med respekt för naturens och kulturens mångfald.

Det är en viktig mening. För det första: Vi i folkbildningen ska bidra till att olikheter kan samspela. Vi ska se till att möten mellan olikheter uppstår – utan att någon ska behöva ge upp sin egen identitet och sina värderingar. För det andra: Grunden i mötet är våra gemensamma rättigheter och skyl­ digheter. Här anger våra demokratiskt beslutade lagar de yttersta ramarna. förste att erkänna att det inte är enkelt att möta det främmande och nya. Kanske kan vi inte heller räkna med att det ska gå som på räls. Men vem har sagt att det alltid behöver vara så enkelt? Hittills i år har över 84 000 asylsökande deltagit i studie­ förbundens verksamhet över hela landet. Olikheter i sam­ spel. I verkligheten. Jag vill tillönska er alla en God jul och ett Gott Nytt År.

JAG ÄR DEN

Adoptionscentrum, Friluftsfrämjandet, Fältbiologerna, Förbundet Skog och Ungdom, Jordbrukare-Ungdomens Förbund, Jordens Vänner, Koloniträdgårdsförbundet, Musik- och kulturföreningarnas samarbetsorganisation – MoKs, Naturskyddsföreningen, Riksförbundet Hem och Skola, Riksförbundet Sveriges 4H, Svenska Brukshundklubben, Svenska Jägareförbundet, Svenska Kennelklubben, Svenska Turist­föreningen, Sveriges Hundungdom, Sveriges Ornitologiska Förening, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund – Sportfiskarna, Sverok

FO TO : PE R SA ND BE RG

STUDIEFRÄMJANDETS MEDLEMSORGANISATIONER

TOMMY WINBERG FÖRBUNDSORDFÖRANDE I STUDIEFRÄMJANDET

ANNONSERA I CIRKELN Du når cirka 15 000 cirkelledare över hela Sverige. Annonskontakt Bo Eriksson, e-post: bo.erikssonmedia@telia.com PRENUMERATION – ADRESSÄNDRING? Vill du ha Cirkeln? Har du ändrat

adress? Är du ledare eller förtroendevald, kontakta i så fall Studiefräm­ jandet där du bor. Övriga prenumerationsärenden, kontakta Studiefräm­ jandet, riksförbundet, tel 08 545 70 700 eller info@studieframjandet.se

cirkeln på webben

På vår webbplats cirkeln.nu hittar du nyheter, inspiration och fakta.

cirkeln 23


POSTTIDNING B Returadress: Studiefrämjandet Box 38184 100 64 Stockholm

Globala Mål för en bättre värld Världens ledare har antagit 17 Globala Mål för de kommande 15 åren. Siktet är inställt på: Att utrota extrem fattigdom. Att minska ojämlikheter och orättvisor i världen. Att lösa klimatkrisen.

Genom de Globala Målen för hållbar utveckling kan det här uppnås. I alla länder. För alla människor. Men det kommer inte att ske av sig självt. För att nå framgång behövs både stora politiska beslut – och små steg i vardagen. Låt de Globala Målen bli ett avstamp för ditt eget engagemang för hållbar utveckling.

• Starta en studiecirkel i ett ämne som intresserar dig – vi hjälper dig komma igång. • Starta Café Planet – vårt enkla koncept för öppna mötesplatser om hållbarhet. • Engagera dig i någon av våra 19 medlemsorganisationer – Naturskydds­föreningen, •

Jordens Vänner och Friluftsfrämjandet är tre av dem. Kontakta Studiefrämjandet på din ort, så hjälper vi dig komma igång.

www.studieframjandet.se

Känner du inte för att göra något just nu, berätta åtmistone för någon du möter om de Globala Målen för hållbar utveckling.

cirkeln+4.2016.pdf  
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you