Finlandssvenska Landsbygdsriksdagens tidning 2012

1

Inspiratörer på Landsbygdsriksdagen: professor Alf Rehn och debattören Maria Wetterstrand

Avgörandets stund för landsbygdspolitiken!

Landsbygdspolitik handlar inte bara om närservice. Det är mycket mer än att stöda småföretagande eller lantbruk. Det är mera än en kamp för närdemokrati och byaverksamhet. För att livet på landet skall fungera krävs allt detta och mer därtill. Det krävs att man, när man fattar beslut, ser på helheten, inte bara inbillar sig att om någon del fungerar, så fungerar allt.

Finland har ett internationellt sett unikt landsbygdspolitiskt system.

Hjärtat är Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR), men det är ett omfattande nätverk där allt från församlingar och byar till företagarföreningar och ministerier drar sitt strå till stacken. OECD har i sina rapporter berömt Finland för sättet att sköta landsbygdsfrågorna, det ses som en modern och effektiv modell som andra kunde ta efter.

I de nordiska länderna ser man med avund på den finländska landsbygdspolitiken. forts. sid 9

Vi som gör Landsbygdsriksdagen Arrangörer:

Svensk Byaservice, Egentliga Finlands Byar rf/Fokus på Åbolands byar, Aktionsgruppen I samma båt rf

Medarrangörer och sponsorer:

Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi, Svenska temagruppen inom landsbygdsutveckling (YTR), landsbygdsnätverksenheten, Pargas stad, Kimitoöns kommun, Åbolands skärgårdsstiftelse, Nygréns stiftelse, Konstsamfundet

Mats Nylund: Ingen sammanslagning utan landsbygdskonsekvensbedömning Enda sedan regeringsbildningen har kommunreformen diskuterats mycket och oron har varit speciellt stor i landsbygdskommunerna. När detta skrivs, har vi ännu inte sett regeringens förslag, men det står klart att modellen med endast 70 kommuner inte står på lika stadig grund som tidigare. forts. sid 12

2

Pro Platsen – på väg mot en platsbaserad politik Inom OECD och EU har diskussionen och forskningen under de senaste åren ökat kring begreppet place-based policy, på svenska platsbaserad politik. Den italienska finansgurun Fabrizio Barca – om nu någon italiensk finansrådgivare kan vara trovärdig mitt i eurokrisen – sammanställde år 2009 en oberoende rapport till kommissionären för EU:s DG Regio med titeln AN AGENDA FOR A REFORMED COHESION POLICY, där man identifierade den platsbaserade politiken som en lösning på EU:s sammanhållningsproblem.

Faktum är att EU har problem, inte bara med den eskalerande eurokrisen. Det finns ett stort glapp mellan EU:s övergripande strategi – den s.k. EU 2020-strategin som pläderar för smart och hållbar tillväxt, och utvecklingsåtgärderna på lokalt och regionalt plan. Däremellan kommer dessutom medlemsländerna, som gärna drar hemåt så fort tillfälle ges. Det behövs sannerligen kraftfulla åtgärder för att hålla samman unionen, som förutom finansdebaklet hotas av vidgade sociala klyftor och minskad tilltro till demokratins styrförmåga.

Platsernas viktighet, olikhet och ojämlikhet Varför är Platsen så viktig för sammanhållningen? Här kan vi tala om vikten av att hålla samman allt från överstatliga strukturer till lokala gemenskaper, såsom kommuner, stadsdelar och byar. Peter Backa framför i en artikel att den platsbaserade politiken integrerar geografin med förvaltningsstrukturer och sociala förhållanden på en ort. Här kunde man också tillägga den lokala ekonomin i form av företagsamhet, sysselsättning och övriga resurser – dessa kan variera stort mellan platser, t.o.m. inom samma kommun.

I dessa tidevarv av global finanskris blir platsernas olikhet och ojämlikhet ännu mer tydliga, eftersom förutsättningarna är så olika. Det finns en sorts platsernas hierarki, och då kan man också tala om kapitalismens tillväxtlogik som gynnar ekonomiska centra. Men varför är Västberlin mer välmående än Östberlin, ännu drygt 20 år efter murens fall? Eller varför är småländska Gnosjö mer produktivt än vissa kommuner i Stockholmstrakten?

Platsens unika förutsättningar Varje plats är unik, och tillväxtpolitiken har ofta varit platsblind. Här får Barca oväntat medhåll av en amerikansk antropolog, David Harvey, som menar att kapitalets tillväxt bör utgå från Platsens egna unika förutsättningar. Harvey konstaterar i en intervju följande: ”Föreställningen om att det finns en motsättning mellan klassbaserad och platsbaserad politik är felaktig … du är en del av platsen var du än är. Det är själva känslan av att tillhöra den geografiska platsen och vilja se den frodas, som är det viktiga. Vi beter oss väldigt annorlunda beroende på om vi känner lojalitet till den plats där vi befinner oss”.

kapital som vinner på att förmeras, inte förminskas. Vilken Plats vill du verka för? Välkommen att diskutera detta på Landsbygdsriksdagen 2012!

Jag tror att varje lokalaktivist som kommer till Landsbygdsriksdagen 2012 i Korpoström kan identifiera sig själv i det ovanstående citatet. Att måna om Platsen är inte att vara en Bakåtsträvare, utan kan i högsta grad innebära att vara en Framåtsträvare, eftersom det är Platsens bästa som man har för ögonen. Platsen är mer än roten till lokal identitet, närmiljö och natur – härifrån utgår det ekonomiska, ekologiska och sociala

Varmt välkommen till Åboland!

Egentliga Finlands Byar rf bildades år 2000 för att värna om och befrämja boendet och levernet i vårt landskap. Arbetet för vår närmiljö görs genom påverkan, rådgivning och information, från lokal till statlig nivå. Tauno Linkoranta har arbetat som byaombud nästan från föreningens grundande, och är den som länge stått för det omfattande och varierande arbetet på fältet.

Målområdet är allt annat än homogent, stora variationer finns både på det geografiska planet och inom näringslivet. Förutom arbetet i byarna förekommer aktivitet i både mindre och större tätorter, ofta i gränslandet mellan stad och landsbygd.

och genomförandet av denna Landsbygdsriksdag, tillsammans med flera andra arrangörer.

Svenskspråkig verksamhet

Fungerande vardag

Under de senaste åren har vår förening i högre grad än tidigare betonat verksamheten i det svenskspråkiga kustområdet, i praktiken genom det regionala byaombudet Pia Prost. Ett exempel på Egentliga Finlands Byars arbete i Åboland är planeringen

Landsbygdsmiljön och det skimrande havet ger livskraft och ett gott sinne, men en fungerande vardag är naturligtvis också viktig. Här i Kimito är centrum litet och till fots räcker det inte mer än 20 minuter att ta sig en runda genom byn. Om man även stick-

Själv har jag lyckan och nöjet att bo på den tvåspråkiga Kimitoön.

I motsats till vad mina urbana vänner i huvudsak tror, bor jag inte i en fyr på någon kal klippa, inte heller får jag mitt levebröd genom att fiska. Jag behärskar inte ens det kustsvenska språk som talas av en majoritet av ortsbefolkningen. Enligt min mening erbjuder min hemort den bästa kombinationen av vårt landskaps olika byggstenar; hållbara traditioner, fungerande samarbete, nya idéer, fält, skogar och hav.

er sig in till banken eller apoteket, hämtar en motionssedel från kommunhuset, konsertbiljetter från kulturhuset och ännu byter några ord med en bekant på vägen, tar rundan 45 minuter. Sen kan man fundera på mer relevanta saker, såsom hur vi också i framtiden kan säkra en god levnadsmiljö, bibehålla en bra service, skapa nya samarbetsformer och funktionalitet i våra byar.

På mina egna och Egentliga Finlands Byars vägnar vill jag önska alla varmt välkomna till Åboland för att fundera och ta ställning till de aktuella och intressanta frågor som Landsbygdsriksdagen lyfter fram. Förhoppningsvis är vi ett stort gäng som möter upp på Korpoström, där vi kan samla på oss inspiration och kunskap till gang för verksamheten i vår egen hembygd. Vi ses i Korpo!

Sinikka Kauko-Vainio Ordförande för Egentliga Finlands Byar rf

Björn Wallén Ordförande för Svensk Byaservice och Rektor för Svenska studiecentralen

3

Landsbygd i förändring Den globala folkvandringen till städer och tätorter tycks aldrig få ett slut; från och med år 2008 bor det för första gången i mänsklighetens historia fler människor i städer än på landsbygden. Under de fyra senaste decennierna har även bosättningen i Finland förtätats och koncentrerats till urbana områden. Just nu bor ca 80 % av landets befolkning i städer och i stadsnära landsbygd, 13 % i kärnlandsbygd och resten, som utgör största delen av Finlands yta, i glesbygd.

nistrativt sett.

Stadsnära landsbygd

Eftersom jord- och skogsbruket inte längre behöver någon stor arbetskraft, förändras agrarbygden alltmer till boendelandsbygd. Man kan ju sen fråga sig om man förstått att planera för denna nya typ av befolkning ute på landet? När landsvägar måste användas som motionsbanor, är allt inte helt rätt. Jord- och skogsbruket har också i många områden formats om till en industriell produktionsapparat som inte heller gynnar landsbygden som en attraktiv boendemiljö.

Skärgårdens primärproduktion (fiske, småbruk) har igen förvandlats till serviceproduktion i takt med att fritidsbosättningen ökar, på gott och ont.

Av vår landsbygd och skärgård är det endast stadsnära områden som utvecklas gynnsamt, där det är nära till arbetsplatser och service. Drygt hälften av invånarna i den stadsnära landsbygden arbetar i städerna och endast 40 % av finländarna jobbar i samma område som de bor i. Men är inte det något som kommer att sluta med en förskräckelse, har vi inte lärt oss något av historien? När det riktigt gällt, är det alltid den som levt närmast naturen (jord, skog och fiskevatten) som klarat sig bäst, med egen produktion av mat och energi, hur småskaligt det än må vara. Men det är just den infrastruktur som vi nu med frenesi monterar ner och låter oss villigt bli storskalighetens globala pantfångar, också admi-

I dag finns teknik som kunde göra många oberoende av storskaliga nätverk, både inom energi- och matproduktion. Vid ökande självförsörjningsgrad och individuella lösningar minskas ett hushålls beroende av höga löner, något som landsbygds- och skärgårdsbor i alla tider förstått och som många unga urbana idag allt mer har tvingats inse.

Befolkningsförändringar

I tidskriften Skärgård nr 1/2006 konstaterar Gunnevi och Karin Bergbom i artikeln Befolknings-

förändringar och ägoförhållanden på utskären i Skärgårdshavet 1954-2004 (11 sidor) att utskärsborna år 1960 ägde 99,6 % av marken, år 2004 ägde de 52 % – resten har sålts. Av de 48 % som sålts, har 22 % av arealen sålts till staten och 26 % för sommarbosättning. Idag är Egentliga Finland landets stugrikaste landskap med 48 000 fritidshus.

Nya trender och deltidsboende

käter, som visar vilken potential de deltidsboende utgör för skärgårdskommunerna och dess företagare. I projektrapporten noter man dock att kommunerna stöder sina företagare dåligt, och att näringsverksamhetspolitik saknas för att bättre utnyttja de deltidsboende. Det är också ett byråkratiskt problem att få skriva sig som heltidsboende i skärgården i sydvästra Finland,

p.g.a. magistratens ogina inställning. Trots att många tillbringar 60 % av året i sin fritidsbostad, betalar de sin skatt till det urbana samhälle där de är skrivna. Även det urbana samhällets egoistiska inställning, gentemot det rurala, skulle behöva revideras.

Håkan Eklund Redaktör för tidskriften Skärgård Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi

Man kan ju fråga sig om det inte skulle ha varit bättre för skärgårdsborna att inte sälja bort sina unika marker, utan i stället bygga fritidshus och stugbyar som hyrs ut och sälja alla de tjänster som urbana kunder är i behov av? I den sektorn ligger fortfarande en stor outnyttjad potential med massor av arbetstillfällen.

Frågan är om det finns beredskap att ta vara på de nya trender och nya möjligheter som hela tiden skapas? Diskussionen i medierna som följde vårjaktsförbudet (alfågel) våren 2012 visar hur svårt det är för konservativa traditionalister i skärgården att anpassa sig till nya värderingar.

Projektet Trygga skärgårdsboendet samlade in intressanta siffror från Kimitoön och Väståboland (2010) via intervjuer och en-

LANDSBYGDSRIKSDAGEN I ÅBOLAND 2012 Plats: Skärgårdscentret Korpoström i Korpo

Program Lördag 6.10 10.00 Öppnande av Landsbygdsriksdagen 10.30 Alf Rehn: “Den innovativa byn” 12.15 Lunch 13.30 Presentation av temaseminarierna 14.00 Temaseminarier (se sid 17) 17.00 Paus 19.00 Åboländsk oktoberfest Söndag 7.10 09.30 Frågetimme om kommunsammanslagning och landsbygdsutveckling med bl.a.

Eero Uusitalo, Mats Nylund, Ritva Pihlaja och Siv Sandberg 10.30 Landsbygdsriksdagen i Sverige 2012 – sammandrag och konklusioner 11.00 Maria Wetterstrand: “Lokala lösningar – för framtiden” 12.00 Lunch 13.15 Plenum 15.00 Avslutande av Landsbygdsriksdagen Deltagaravgifter och anmälan: 135 € / deltagare lö – sö (1 natt) 180 € / deltagare fre – sö (2 nätter) I priset ingår: - seminarium - övernattning med frukost - lunch, kaffe och kvällsfest - transport från logi till Skärgårdscentrum Korpoström och kvällsfesten Seminariedeltagare, som endast deltar i dagsprogrammet, betalar 50 € Seminariedeltagare, som inte övernattar men deltar i kvällsfesten, betalar 85 € Sista anmälningsdagen 31.8.2012 Mer om programmet och anmälningar på www.landsbygdsriksdagen.fi.

Vi strävar efter att arrangera subventionerade bussar från både Österbotten och Östra Nyland. Om du är intresserad av gemensam transport, meddela om detta i samband med din anmälning till Landsbygdsriksdagen.

Anmälningsblanketten hittar du på www.landsbygdsriksdagen.fi - Anmälning Den gemensamma busstransporten arrangeras om det finns ett tillräckligt stort intresse.

Bussen från Österbotten delsponsoreras av Prevex

Foto: Anita Eklund

Vad är stads-Leader?

4

FĂśretagar- och jordbru- Â? Â? Â?  Â? ­ Â? Â? Â? ­­Â? Â?Â? karparet Sofia och KenLeader-programmet kom till Det finns goda grunder att anta Â? Â? Â? ‰ Â?  Â? neth StorsjĂś i Petalax Finland som ett av EU:s verktyg att Leader fĂĽr en stĂśrre betydel Â? Â? Â?Â? Â? inom se inom de närmaste ĂĽren. FĂśr sägerlandsbygdspolitiken. att nu fĂĽr det Fin Â? ­ Â? Â

land har vidareutvecklat LeaderLeader-liknande verksamhet har räcka med fÜrsämring �

Š � � metoden och agerar fÜr att stärka man fram till ür 2014 hittat nya ar och nedskärningar i den runt om i Europa, bl.a. som tillämpningsobjekt. Under denna

� ­ � � ‰ jordbrukets lÜnsamhet. är programperiod har den breddats ordfÜrande fÜr ELARD. Den �

Â? Â? Â? Â?

LÜnsamheten fÜr närvarande ett i avjordde viktitill fiskerigrupper och i fortsätt

� bruksnäringen har re-inom gaste verksamhetssätten ningen till interaktionsomrüden � � � � � €

­

landsbygdspolitiken.

Erfarenmellan städer och landsbygd, dan fÜrsämrats tillräck

Â? ­ ­­ Â? Â? Â? Â? heterna frĂĽn de detsenaste motsvarande sĂĽ att verksamheten omfattar ligt under ­ Â?  Â?Â? gemenskapsinitiativprogrammet även stĂśrre städer. Enligt EU:s ĂĽren sĂĽ nu fĂĽr det vara Urban, som riktats till städerna, preliminära mĂĽlsättningar skall nog.som BĂĽda villocksĂĽ att Ă–st Â? Â?Â? Â? ­ ‹ Â? har regel varit poarbetssättet fĂśr lokal utveckling ‚ƒ„ Â? Â? Â? Â? Â? erbotten i den sitiva.

Verktyget harkomdock inte – Leader-metoden – under den

Â? Â?

�� mande riksdagen skallvälutmetodologiskt varit lika kommande programperioden

 �

� vecklat som Leader, och EU har sannolikt bÜrja tillämpas ocksü representeras av en

Â? Â? Â? därfĂśr av en eller annan orsak i de andra strukturfonderna, vid riksdagsman som kan inte velat satsa pĂĽ det under fĂślsidan av jordbruksfonden. Â? Â? Â? Â? Â? ÂŒ Â? Â? Â? Â? jord- och skogsbruksjande programperiod.

� � �� � � � ­­ frügorna och som de Samma grundprinciper

Â? Â?

� Ž tror kan fÜra deras taOmfattande Leader-verksam … � � ­

Â? Â?

lan. Det är därfÜr de �  „„

het Landsbygdens Leader-metod � � och ett motsvarande finansiestÜder Mats Nylund i � � � ­­ �

Iriksdagsvalet Finland omfattar Leader-verkringsinstrument behÜvs ocksü i Generalsekreteraren fÜr SYTY Risto Matti Niemi. och som ­ � † � � � samheten redan hela landsbyg- städerna, och framÜver vore det de hoppas är den som ­ ­ ­

� � den, d.v.s. ungefär 2,5 miljoner skäl att infÜra Leader-metoden uppfyller deras fÜr‡„

Â?

Â

invünare. Finlands 55 Leader- även vid utveckling av stadsde- samheten i stor omfattning och toiminta ry (SYTY) – Byaverk- samarbete mellan � flera� � sektorer � � borde bÜrja jämbÜrdigt, oberoende av bak- samhet i Finland rf erbjuder där- och omfatta

väntningar. grupper täcker samtliga landslar. Leader-metoden olika projekttyper. � � ­

�  ortskommuner, samt städer med användas i de nya utvecklings- grund och härkomst, enligt part- vid sin kompetens och sitt stÜd  färre än 23 000 invünare och fÜreningar som grundas med nerskapsprincipen. Utvecklings- tillsammans med Helsingfors Det är

� � � Ünskvärt att fÜrvaltnings även landbygdsomrüden i stäavstamp i lokala regionforum �

� ­

� � arbetet är sektorÜvergripande; stadsdelsfÜreningar rf – HELKA modellen fÜr Leader framÜver

der med Üver 23 000 invünare. som fungerar i städerna.

Lokala byar och stadsdelar utvecklas – som blev medlem i SYTY denskulle fungera ännu bättre och

­­ Â

Â? Â?

Det finns fĂśretagsfinansiering; fĂśreningar och fĂśretag, kommusom en helhet.

Samverkan melna sommar.

NÜdvändiga redskap vara lättare uppbyggd, och att

Â

Â? Â? Â?Â? verksamheten kan ocksĂĽ omfatta nalfĂśrvaltningen och enskilda lan omrĂĽdena och det interoch nya strukturer som behĂśvs, gruppen skall ha en mer auto Â? Â? Â? Â? Â?

ˆ

varierande miljĂśprojekt och vara invĂĽnare skulle vara aktiva i fonationella samarbetet ger utär givetvis en ny sektorĂśvergrinom status och stĂśrre beslutan Â? Â? Â? Â

kontraktsbaserad, vilket bety- rumen enligt Leaders princip om vecklingsarbetet ett mervärde. pande lokal utvecklingsfÜrening derätt. Leader fÜrtjänar ett sü en

Â?

  �

� � der viktiga tilläggsinstrument trepartssamarbete.

AktÜrerna i omrüdet samarbetar med styrelse, anställda och fÜr- kelt genomfÜrande som mÜjligt

Â? Â?

� ­ � i �  utvecklingsarbetet.

Dessa ger i nätverk. En decentraliserad troendevalda enligt trepartsprin- enligt principen �man gür Üver

� � � � ­

� �� � mycket sannolikt mÜjlighe- Oavsett om det är früga om en by beslutanderätt ger aktÜrerna en cipen. Arbetet kräver ett eget Foto: Johanna Nymandär staketet är som lägst�, men �  � � � ­ ter ocksü i de stÜrsta städerna. eller en stadsdel gäller

samma starkare ställning när de driver utvecklingsprogram och finan- med noggrant iakttagande av la- � � �

Münga har själ- grundprinciper fÜr Leader-verksitt program. sieringskontrakt med det ansva- gar och bestämmelser. Südant är Leader-grupper �

Â?

Â

samheten.

Utvecklingsverksamva stärkt sin ställning.

Leaderriga ministeriet och med komstads-Leader.

Â? Â?

Henrik Svarfvar Â? Â?

Â?

gruppernas arbete är strategiskt heten är omrüdesbaserad, d.v.s. Bättre fÜrvaltningsmodell ef- munen. FÜreningen müste ha en � � �� � starkt; samarbetet har utvecklats och likasü arbetsfÜrdelningen mellan lokala och regionala aktÜrer.

utgĂĽr frĂĽn omrĂĽdets behov och potential. Interaktionen mellan olika aktĂśrer fungerar nerifrĂĽn upp och gĂĽr i bĂĽda riktningar.

OmrĂĽdets aktĂśrer deltar i verk-

terlyses

Kom med i hembygdsarbetet!

Prenumerera pĂĽ Hembygden utkommer 5ggr./ĂĽr 12â‚Ź

Stadsdelarna bÜr i god tid fÜrbereda sig pü att bÜrja tillämpa Leader-metoden. Suomen Kylä-

E-P:N

Risto Matti Niemi Generalsekreterare fÜr Suomen Kylätoiminta ry (SYTY) – Byaverksamhet i Finland rf

• HydraulikfÜrsäljning och service • Skogsentreprenad • Jordbyggnad

MINKINREHU Monäs Feed

Finlands svenska hembygdsfÜrbund rf Tel. 09-6123 488 eller forbundet(at)hembygd.fi BesÜk även hemsidan www.hembygd.fi

autonom status och mÜjlighet att finansiera och genomfÜra ett eget program med just de projekt man själv vill genomfÜra. Programmet müste kunna genomfÜras i

Ring GĂśran Jungar 040-5419002

Tfn (06) 488 0500 (06) 768 8100

Kontakta eller besĂśk oss: fĂśr effektivare produktion...

Kim Stagnäs 0500-138414 kim.stagnas@netikka.fi Jonny Heikkilä 020 1984 835 Erik Berg 0400-954496 Sixten Passell 020 1984 832 Tel. o. fax 06-3830511 Ossian Thylin 020 1984 837 Rejpeltvägen 12, 66600 VÜrü

5

Landsbygdens nya ekonomi skapades på Peloton Innovation Camp i Kaustby I anslutning till temaåret för landsbygdens utvecklingsprogram för Fastlandsfinland ordnades den 5-7 juni ett innovationsläger i Kaustby för att uppmuntra företagare på landsbygden till nya innovationer. Det var fråga om ett intensivt interaktivt arbete under några dagar.

Under den tiden mognade företagarnas uppslag för innovationer, kommersiella produkter eller affärskoncept. Utgångspunkten för innovationstävlingen var innovativ verksamhet på landsbygden. Teman var kommersiella tjänster på landsbygden och bioekonomi, samt ICTlösningar för dem.

Peloton Innovation Camp i Kaustby jobbade för en landsbygd med förnyelseförmåga och förmåga att lösa vardagliga utmaningar. Genom innovationslägret ville man peka på landsbygdens starka sidor vid skapandet av nya innovationer.

Landsbygden är en strålande innovationsplattform, t.ex. för nya produkter och tjänster. På innovationslägret kunde man vidareutveckla dessa med hjälp av

kompetenta personer och ändamålsenliga verktyg.

Genom inlärningsprocessen skapade och utvecklade man nya modeller för företagsverksamheten i ett samarbete mellan experter och företagare. Samtidigt marknadsförde innovationslägret utvecklingsprogrammen för landsbygden och deras möjligheter att utveckla innovationer.

Landsbygdsnätverksenheten genomförde innovationslägret i samarbete med Sitra, arbets- och näringsministeriet, nätverket för innovation och kunnande, nätverket för kreativ ekonomi, ProAgria, MTK, Maa- ja kotitalousnaisten Keskus, Suomen Uusyrityskeskukset ry, Keksimö ry och Kaustby ekonomiska region. För arrangemangen och den praktiska koordinationen svarade tankesmedjan Demos Helsinki.

Allehanda idéer Till lägret söktes radikala innovatörer och aktörer med förmåga att ändra på vårt sätt att leva, bo,

äta, röra oss och använda naturresurser. Lägret samlade de smartaste människorna, idéerna, kunskaperna och verktygen för att utnyttja denna potential. De 50 mest motiverade kandidaterna och de bakom de åtta mest

lovande idéerna fick bekanta sig med andra ivriga deltagare, lära sig av stränga experter och se hur man tillsammans går från idéer till produkter och tjänster för ett gott och vettigt liv i framtiden. I den unika lägermiljön

tävlade teamen mot varandra och gjorde en demo om sin idé för att övertyga finansiärer och partner. De bästa nya tjänsterna fick en chans till vidareutveckling.

Teamen på innovationslägret bildades kring följande idéer som kommer att vidareutvecklas: Projekt Åkeraffär Gemensam användning av åkrar som inte brukas. På åkrarna kunde man anlägga koloniträdgårdar, blom- och örtodlingar, matpotatis och rotfrukter – äkta närproducerade varor! De som tycker om att odla i byarna och glesbygderna, kunde arbeta tillsammans och njuta av skörden.

Då skulle även människor som inte äger mark kunna ägna sig åt ekologisk och lokal odling.

Rideshare Rideshare gör landsbygden tillgänglig även för dem som inte har bil. Via tjänsten ser man smidigt de personer som erbjuder eller har behov av bilskjuts längs en viss rutt. Målet är att utöka de interna kommunikationssätten och -möjligheterna på landsbygden, samt att betydligt minska de passagerarspecifika utsläppen.

Gröna tak Bara himlen sätter gränser för gröntak! Vår idé går ut på att grunda ett företag som erbjuder

företag och husbolag planering och byggande av gröntak, samt underhåll under livscykeln.

Dessutom vill vi utveckla branschen och produkter för den.

Gröntak medför en hel del nytta: anpassning till och bekämpning av klimatförändringen, förbättring av luftkvaliteten och trivsamheten, samt en mer diversifierad boendemiljö.

Nya generationens växthus Våra nuvarande växthus förbrukar massor med energi, och sektorn kämpar med ekonomiska problem p.g.a. de stigande kostnaderna. Således är efterfrågan på ett nytt slags växthus garanterad. Det handlar om en ny energieffektiv växthuslösning som utnyttjar naturligt ljus i hög grad och inte sprider ljusföroreningar.

Dessutom lämpar den sig utmärkt i de finska förhållandena och för familjeodlingar.

HUB Park för småstäder Identifieringen av innovationsverksamhet på landsbygden

måste främjas. För att ta vara på potentialen utvecklar vi ett helt nytt koncept för kompetenskluster. Genom hela historien har man kopierat stora städer när man utvecklat innovationsverksamheten och byggt teknologicenter på åkrarna som sedan lämnats öde efter en tid.

Innovationsplattformen borde utvecklas utifrån de små regionernas utgångspunkter. Därför utvecklar vi ett teknologicenter för småstäder – en HUB Park!

AirBnb lärande i grupp Den finländska undervisningen är ett begrepp som syftar på gedigen kompetens. Vårt mål är att utnyttja denna kompetens i ännu högre grad. Gamla hus eller byggnader för landsbygdsturism kan åter tas i bruk genom att ordna kurser för intresserade i dem, t.ex. för urbana nybörjarodlare eller flugfiskare! Därigenom förenas främjandet av lokal turism och en aktiv verksamhet på landsbygden med den finländska undervisningskompetensen.

Energireparationer Industrin står för hälften av energiförbrukningen i Finland.

En stor del av industrin består av små och medelstora företag som har en hel del att förbättra vad gäller energiförbrukningen.

Därför används förnybar energi fortfarande i väldigt liten grad jämfört med potentialen. Nu utvecklar vi en tjänst som riktar sig till små och medelstora företag i industriområden runtom i Finland. Tjänsten omfattar energiutredningar, samt utifrån dem planering av energisparåtgärder och ibruktagning av förnybara energiformer, samt konstruktionstjänster. Vår idé stöder Finlands långsiktiga klimat- och energistrategi, förbättrar konkurrenskraften för industrin på landsbygden och skapar ny affärsverksamhet inom grön eko-

nomi, i synnerhet kring bioenergi från primärproduktionen till underhållstjänster.

Eko-portalen Portalen för ekologiska livsmedel förenar två olika idéer. Teamet skapar en tjänst som förenar produktionens och konsumtionens behov via existerande råvaror – och samtidigt fungerar den som ett diskussionsforum för matintresserade och producenter. På detta sätt minskar svinnet och även småodlare kan göra sin produktion tillgänglig. Dessutom utvidgas kretsarna för ekologiska livsmedel, vilket möjliggör skalfördelar. Därigenom uppstår en ny nivå för mikroproduktion och -logistik som kan bli en bra inkomstkälla för flera invånare på landsbygden!

Läs mer: http://www.peloton.me/.

Följ med på Twitter: @PelotonCamp.

Anslut dig på Facebook: https://www.facebook.com/groups/204183506313847.

Landsbygdsnätverksenheten – landsbygdens koordinatör

Sommarkurser i skärgården: Lärkkulla skärgård Maskinring Peny www.mrpeny.fi 040 55 42 333

Telefon: 0400 340 170 Fax: 0420 340 170 lapvaartin.peruna@oy.inet.fi

2-4.8

6-8.8

8-10.8 8-11.8

8–11.8 11–17.8

Prepkurs för abiturienter i biologi, hälsokunskap och matematik Prepkurs för abiturienter i biologi och fysik Storytelling, Storytelling Fotbollskurs för barn födda 2001-2006, Fotbollskurs Houtskär Tovningskurs, grunder, Tovningskurs, fördjupning

hemsidorna är:www.larkkulla.net

6

Landsbygdsriksdag för tolfte gången Under slutet av 1980-talet drabbades framförallt den österbottniska landsbygden av en allvarlig kris. Avfolkningen ökade, butiker och skolor lades ner eller hotades av nedläggning. Det var svårt att se någon ljusning eller något sätt att komma ur krisen.

Då föddes tanken på en landsbygdsriksdag.

Den första Landsbygdsriksdagen förbereddes genom studiecirklar med uppgift att formulera krav på myndigheter och organisationer, samt fundera på lokala strategier. På vårvintern 1990 samlades man så till den första Landsbygdsriksdagen, som blev en tillställning fylld av kampanda och framtidstro. Landsbygdsriksdagen uttalade också sin tro på att det är landsbygdsborna själva som måste ta itu med problemen. Här lyftes byaråden fram som centrala aktörer.

Efter det har traditionen fortsatt.

Vart annat år samlas landsbygdsbor, projektmänniskor och personer inom landsbygdsutveckling i Svenskfinland till Landsbygdsriksdag för att framförallt utbyta erfarenheter, men också för att ta ställning till aktuella frågor och

inte minst viktigt, ha trevligt tillsammans.

De två första Landsbygdsriksdagarna hölls i Vörå åren 1990 och 1992, medan den tredje hölls i Ekenäs år 1994 och omfattade då för första gången hela Svenskfinland med modell från de två första Landsbygdsriksdagarna i Vörå. Det var inom ramen för ”projektet Svensk Byaservice” som evenemanget ordnades och var då den största tillställningen för projektet.

Sedan har i tur och ordning Kimito, Såka, Pellinge, Nagu, Närpes, Karis, Mariehamn och Borgå stått som värdar. Nu har då turen åter kommit till Åboland, den här gången med Skärgårdscentret Korpoström i Korpo som samlingsplats för finlandssvenska landsbygdsutvecklare. Det är nu för tolfte gången som Landsbygdsriksdagen ordnas och således tredje gången i Åboland.

Svensk Byaservice (SB) är ett samarbetsforum för landsbygdsutveckling i Svenskfinland. SB, som bildades år 1994, upprätthålls av Svenska studiecentralen (SSC), Sydkustens landskapsförbund, samt Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur.

Svensk Byaservice jobbar för att stöda och hjälpa byarna i deras verksamhet. SB är ingen takorganisation och strävar inte till att styra verksamheten. Byn bestämmer, SB sprider information och hjälper byarna att lära av varandra.

Vart annat år står Svensk Byaservice som arrangör för en Landsbygdsriksdag, som samlar byaråd, projektmänniskor och personer inom landsbygdsutveckling i Svenskfinland till debatt om bya- och landsbygdsutveckling, samt ger byarådsaktivister möjlighet till utbyte av idéer, lära av varandra och knyta kontakter.

Svensk Byaservice svarar för den svenskspråkiga verksamheten inom Suomen Kylätoiminta ry (SYTY) – Byaverksamhet i Finland rf, vars verksamhet inbegriper aktivatorverksamhet,

koordinering och information.

Sedan år 2005 ger Svensk Byaservice ut ett Nyhetsbrev inom landsbygdsutveckling per email. De ca 300 mottagarna finns bl.a. inom föreningar, organisationer, sammanslutningar, landskapsförbund, högskolor och ministerier. Tidvis har även en finsk månadsversion, Uutiskirje, utkommit.

Svensk Byaservice finns stationerad på SSC-kansliet i Vasa.

Adress: Svenska studiecentralen, Österbottens regionkansli, Handelsesplanaden 12 B 17, 65100 Vasa, tel. 06-320 4151, www.bya.net.

Svensk Byaservice Peter Backa landsbygdsutvecklare Kenneth Sundman kanslisekreterare

Tidningen om Finlands lantbruk och landsbygd - på svenska

- greppar landet Tfn (09) 586 0460, www.landsbygdensfolk.fi

Tro Hopp och Kärlek Design: Tobias Mellberg Smycket är c.a. 23mm högt, tillverkat i sterling-silver och levereras med kedja och ask. ” Kärleken är det centrala, stödd av hoppet och tron” Pris 39,50€/inkl postkostn.

Sänd in din beställning till

Jonnys Försäljningstjänst

Petalaxvägen 18, 66240 Petalax Telefon 06-347 0608 cjcenter@malax.fi Namn:___________________________Tel:_________________ Adress:______________________________________________ _____________________________________________ Antal

www.cjcenter.fi

Fokus på Åbolands byar Fokus på Åbolands byar är ett tvåårigt EU-projekt, som finansieras med Leader-pengar via aktionsgruppen I samma båt rf och med stöd från Svenska kulturfonden, Konstsamfundet och Stiftelsen Martha och Albin Löfgrens kulturfond. Projektet riktar sig till alla byar och öar i Åboland.

Under projekttiden besöker föreningens svenskspråkiga byaombud de åboländska byarna och kartlägger den verksamhet som finns i byarna just nu, samt byarnas behov och visioner för framtiden. Byarna får informa-

tion om vad som är aktuellt inom landsbygdsutveckling, samt information om arbetet med att göra en egen byaplan.

Ombudet kan även fungera som resursperson i byarnas egna utvecklings- och byaplansprojekt.

På hemsidan efbyar.fi ingår en byaportal, där de åboländska byarna presenteras i korthet: historia, förbindelser, sevärdheter, service, byaverksamhet m.m. Här finns även en länk till byaföreningarnas egna hemsidor och byaplaner. Byasidorna får fritt användas för byarnas egen marknadsföring.

Byaombudet arrangerar och deltar i regionala och nationella skolningsdagar och seminarier som ökar kunskaperna om byautveckling och gynnar byaverksamheten i regionen.

Arrangemangen av Landsbygdsriksdagen 2012 i Åboland ingår i projektet Fokus på Åbolands byar.

Pia Prost Byaombud i Åboland Egentliga Finlands Byar rf

7

Vårt nyhetsbrev rapporterar om aktuellt inom landsbygdsutveckling Svensk Byaservice Nyhetsbrev inom landsbygdsutveckling utkommer en gång i veckan via e-mail. Som samarbetspart medverkar Svenska temagruppen (SveT) inom Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR).

Nyhetsbrevet sänds bland annat till de lokala aktionsgrupperna, de regionala byaorganisationerna, andra föreningar och organisationer, sammanslutningar, landskapsförbund, högskolor och ministerier. På vår sändningslista finns för närvarande

ett 300-tal mottagare. Nyhetsbrevet, som getts ut sedan maj 2005, utkom under 44 veckor åren 2006-2011.

Svensk Byaservice och SveT har även tidvis gett ut ett finskt nyhetsbrev, Maaseudun kehittämisen Uutiskirje, som till största delen är en översättning av ett urval notiser ur flera föregående numror av Nyhetsbrevet. Uutiskirje utkom för första gången i december 2008.

Nyhetsbrevet kan även läsas på Svensk Byaservice hemsida, www.bya.net. Vill du komma med på vår sändlista, sänd då mail till adressen kenneth.sundman@ssc.fi.

Landsbygdens framtid värd att kämpa för – Landsbygdens samhälleliga betydelse kommer att öka. Det säger professor Eero Uusitalo som nyligen avgått från posten som generalsekreterare för den Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR). Finländaren – medborgaren – vill bo på landet! Kraven på hållbara energilösningar förutsätter en levande landsbygd i framtiden.

Träet liksom gruvenergin har en ljusnande framtid och distansarbetet ökar. Finland kommer att behöva sin landsbygd.

EU satsar snävt – Finland följer Trots detta uppskattar man inte landsbygden för vad den är värd. Många politiska beslutsfattare förstår inte problematiken, utan böjer sig för EU:s strategier och satsar krut på att finjustera detaljer. Omsorgen om miljön är viktig liksom stödet till jordbruket, men det räddar inte landsbygden. Fast man sköter en, eller några landsbygdsfrågor bra, så utvecklar man inte den helhet av olika yrken, serviceformer och samhällsgrupper som landsbygden i verkligheten utgör. Man måste också inse att landsbygden är heterogen. Därför försummas glesbygden, d.v.s. hälften av Finland. Man får inte ens föreslå specialåtgärder fast just speciella förhållanden råder.

Utan helhetsgrepp – ingen landsbygdspolitik

YTR arbetar för landsbygden som helhet, i motsats till EU som driver lantbrukspolitik med miljökläder. En dylik politik gynnar bara den landsbygd som redan har det bra. Jordbruket är oftast inte en stor näring på glesbygden. Det här fattar inte de flesta beslutsfattare. En nationell landsbygdspolitik kunde vara friare och träffsäkrare, men den ges inga resurser, de nationella medlen används som motpengar till EU-medlen. Detta är politisk inkompetens!

I Finland har det byggts upp ett landsbygdspolitiskt system som bygger på samverkan mellan det offentliga och folkrörelserna, sådant kommer man att behöva mera av i morgon än i dag. Det handlar dock inte om att göra offentliga uppgifter till talko, utan om att satsa offentliga medel så att resurserna utväxlas genom partnerskap. Bya- och Leaderverksamheten är goda exempel på detta. Att spara på sådant är dumt.

– Det är mot bakgrunden av det här, som det är märkligt att de ansvariga ministerierna på många sätt börjat försvåra YTR:s arbete på många sätt, säger Uusitalo.

Peter Backa Landsbygdsutvecklare Svensk Byaservice

Verksamhetsledaren för Riksorganisationen Hela Sverige ska leva Staffan Bond i samspråk med professor Eero Uusitalo under en paus på senaste Landsbygdsriksdag på Haikko Herrgård i Borgå 2010.

Foto: Kenneth Sundman

Väståbolands Skogsvårdsförening www.abolandssvf.fi

HAR NI PROBLEM MED VASS? Låt oss ta hand om saken med över 30års erfarenhet.

Vänligen ring 0400-215 587 Kalle

050-51 11 356

Ab Vassbekämpning, Tenala

Öströms Potatis Tel. 06 222 9586 Fax 06 222 9589

www.asbromjolk.fi

8

9

Den svårdefinierade närmaten Den finländska närproducerade matens uppsving har pågått redan i flera år. Den ökade efterfrågan kan omöjligtvis mättas av producenterna, vars produktionskapacitet inte är så flexibel som marknaden. Konsumentens krav på kvalitet, ursprungsbeteckningar, ekologi och producentgaranti gör hela närmatsfältet till en ogräsodling, som är väldigt svår att kontrollera.

Vill vi nå ökad effektivitet på bekostnad av kvalitet? Kan man öka utbudet av närmat till den grad att konsumenterna får närproducerat i varje butik och restaurang? Hur skall produktionen hanteras och framförallt kontrolleras om man har ett brett närsortiment som målsättning? Och framförallt: Vad är närmat?

Skolmaten Vi har vissa fenomen i vårt land, som vi kan stoltsera med. Dit hör t.ex. skolmaten, den hälsosamma och näringsrika kosten som dagligen bjuds till alla elever i våra skolor. Skolmaten har sannolikt varit en framgångsfaktor för våra barn i vissa hänseenden, men kvaliteten har kritiserats allt oftare. Näringsinnehållet baserar sig på regelverk som inte omfattas av alla, speciellt de mest kritiska föräldrarna som inte vill

att skolmaten skall innehålla för mycket tillsatsämnen och att råvarorna skall kunna spåras fram till gårdar som kan ta ansvar för produkten i fråga.

Primärproduktionen är en begränsad del av närproduktionen.

För att kunna förädla närprodukter, behövs både kunnande och investeringar i produktionsanläggningar. Vi kan inte förutsätta att alla gårdar satsar på anläggningar, men för en ekonomiskt fördelaktig framtid är det nödvändigt att allt fler gårdar på olika håll i landet även funderar på en ökning av förädlingsgraden. Den österbottniska skalade potatisen är inte närmat i södra Finland. Eller är den?

Vad är och var finns närmat?

Den ekologiska produktionen har ett eget mycket avancerat myndighetsstyrt kontrollsystem.

Detta system har medfört att den ekologiska produktionen har fått ett starkt fotfäste bland konsumenterna. Den övriga närproduktionen är inte alls kontrollerad. Det finns endast några få tumregler på vad som är närmat.

Oftast är det konsumenten som avgör om en produkt anses som närproducerad eller inte. Den närproducerade maten liknar i viss mån kejsarens nya kläder.

Landsbygdsutvecklare Mia Aitokari: ”Zooma på det väsentliga”.

Alla talar om den, alla har köpt den, alla har smakat på den, alla höjer den till skyarna, men ingen kan säga var den är eller vad den är. Vad är närmat? Är renkött närmat i södra Finland? Är en apelsinsaft som pressas i butiken närmat? Vems uppgift är det att definiera närmat; konsumentens eller producentens?

Dessa frågor och mycket annat kommer att diskuteras inom temagruppen för närmat på Landbygdsriksdagen. Vi kommer att ha en norsk gäst och inspiratör i gruppen, socialantropologen Ilona Drivdal från Norsk Bondeog Småbrukerlaget, som länge har jobbat med frågor om rättvis handel och jämlik fördelning av

mat. Om du är intresserad av att debattera frågorna redan på förhand, be att få göra det på facebook i gruppen Närmat LBRD. Mia Aitokari Närmatskoordinator för Närande närmat-projektet i östra Nyland

Helhetsgreppet och låg profil ( forts.från sid 1) Men det finns problem med ett helhetsgrepp i Finland som är uppbyggt enligt sektortänkande och -handlande. De senaste regeringarna har försökt mjuka upp sektoriseringen genom s.k. politikprogram. Inget av dem har varit särskilt framgångsrikt eller långlivat, sektoradministrationen har kört över dem med sina lagbaserade uppgifter och överlägsna resurser. Enda undantaget är landsbygdspoltiken som överlevt i decennier och kunnat påvisa goda resultat.

Men resultaten har kommit till under ständig kamp med sektoradministrationen.

Ett annat problem är att ett nätverk där många samverkar för samma mål, inte är lätt att förstå eller ens få syn på. Landsbygdspolitiken har med andra ord en oförtjänt låg profil, de flesta människorna har ingen aning om hur avgörande YTR är för möjligheterna till ett gott liv på landet.

Behov av dynamisk landsbygdspolitik

För tillfället blåser det snåla vindar över landsbygden. Centralisering och stora enheter presenteras som lösningen på alla problem – tänk bara på diskussionen om kommunreformen.

Den samhällspolitiska debatten fokuseras på metropolutveckling, inte på landsbygdens situation. Nu, om någonsin, behövs en stark, dynamisk och kämpande landsbygdspolitik.

Samtidigt har det skett praktiska förändringar som skapar turbolens. En av dem är att YTR – landsbygdspolitikens hjärta – har överförts från jord- och skogsbruksministeriet till arbetsoch näringsministeriet. En annan beaktansvärd förändring är att landsbygdspolitikens Grand Old Man, Eero Uusitalo har gått i pension.

Helhetsbevakare Den centralistiska vinden och de praktiska omställningarna skapar en för landsbygden farlig situation. Vi kan i värsta fall förlora en modern och internationellt

uppskattad landsbygdspolitik.

Rent objektivt har landsbygden en ljusnande framtid. Hållbar energiproduktion kan bara ske på landet, liksom produktion av närmat. Men någon måste bevaka helhetsutvecklingen. Om t.ex. service och påverkningsmöjligheter försvinner från landsbygden, så kan man inte ta tillvara de väntande möjligheterna.

Det krävs nu att alla landsbygdsaktiva ser behovet av helheten och aktiverar sig - också utanför sitt eget revir. Leader-grupperna måste se till mera än vad de kan finansiera med projektpengar.

Byarna och kommunerna måste känna ansvar för mera än det egna området o.s.v. Vi finlandssvenskar måste också kraftigt ta ett nationellt ansvar. Det sistnämnda är egentligen naturligt.

Landsbygden och Svenskfinland har mycket gemensamt. Landsbygdens sak är i sanning vår!

Peter Backa Landsbygdsutvecklare Svenska Byaservice

Landsbygdsutvecklare Peter Backa i samspråk med landsbygdsrådet Eero Uusitalo.

10

På rundtur i Åboland Välkommen med på en rundtur i Åboland – det område jag har turen att kunna kan kalla min arbetsplats. Här finns både bördiga fält och kargaste utskär, men framförallt finns här en levande skärgård och landsbygd, med bebodda öar och livskraftiga byar.

Vi börjar vår rundtur med att tidigt på morgonen stiga på förbindelsebåten på Tunhamn. Ön som ligger långt ute i Kimitoöns ytterskärgård, har varit bebodd i minst 400 år och idag bebos Tunhamn året runt av tre generationer Brunström. Vi får sällskap på båten av de två skolflickorna Ronja och Emma. För att komma till och från skolan i Dalsbruk, åker flickorna fyra timmar med förbindelsebåt och buss. Skärgårdsboendet har sina utmaningar, men flickorna tycker det är praktiskt att kunna laga läxorna på båten.

De passagerare som kommer från Vänö steg på färjan 40 minuter tidigare, det vill säga redan klockan sex. På Vänö bor ungefär 15 personer året runt, men på sommaren närmar sig befolkningen 300 personer – ett typiskt drag för många byar och öar i Åboland.

Byaverksamhet Byaverksamheten i Åboland ser kanske litet annorlunda ut än på andra ställen i Finland. De åboländska byarna är ofta små. Enligt vissa definitioner är en by en bebyggelse med mer än femtio invånare, vilket skulle gallra bort en stor del av de åboländska byarna. Detta gäller framför allt öbyarna. Ser man till de drygt åttio bebodda öarna utan bro eller landsvägsfärja, har endast tre öar mer än tjugo invånare.

Bosatta i Kimitoöns skärgård förenas av Hitis Tinget, som fick sin början år 2009 när Rosala

Byaråd tog initiativ till att samla alla byaföreningar i Hitis till gemensamt möte. Deltagandet har varit livligt.

– Inte oväntat har byarna mycket gemensamt. Hitis Tinget ger mera styrka åt krav och önskemål än om byarna var för sig driver sin sak, konstaterar sekreteraren för Rosala byaråd Jan Sundberg.

Den kollektiva kraften är långt starkare än den individuella.

Tinget har även en annan funktion – det sociala. Ambitionen är att återförena folk i byarna som delvis fjärmats från varandra till en kollektiv gemenskap.

Förbindelsebåten lägger till vid Kasnäs, och vi kan se flickorna från Tunhamn hoppa på bussen in till Dalsbruk. Efter att vi beundrat utsikten från den 473 meter långa Lövö-bron, som öppnades år 2011, åker vi vidare österut, mot Västanfjärd.

Föreningsaktivitet Bara några månader efter att kommunerna Dragsfjärd, Västanfjärd och Kimito gått samman och bildat Kimitoöns kommun, bildades Västanfjärds byaråd rf år 2010. Syftet med föreningen är att kanalisera alla västanfjärdbors goda vilja att hålla sin hemort levande och trivsam.

– Det kändes självklart att föreningen skulle heta Västanfjärds byaråd, ett råd som representerar alla byar i den forna kommunen, säger Sanna Peitso som sköter föreningens informationsgång.

Föreningen är ett alternativ till Västanfjärds kommun och bildades för att vi skulle kunna öka inflytandet i den nya, stora kommunen. Med fler röster hörs man bättre.

I dagsläget finns det ett sextiotal bya- och invånarföreningar i Åboland. Dessutom finns det ett större antal ungdoms-, hembygds- och delägarföreningar,

Förbindelsebåten Eivor tar iland på Aspö.

Byn på Nötö. Foto: Pia Prost vars verksamhet ofta kan jämföras med byaföreningarnas. Trots att Kimitoön har en mindre befolkning än Väståboland (7 200 jämfört med 15 500) finns det märkbart fler byalag i Kimitoön.

Det kan finnas flera förklaringar till detta, men en kan vara att Väståboland består av mera skärgård. Där är det ofta fiskeeller älgjaktslaget som sköter den lilla byns angelägenheter även de angelägenheter som inte har med fiske eller jakt att göra.

Men det viktiga är inte namnet på föreningen. Huvudsaken är att det finns en gemensam sammanslutning som kan driva byasamhällets frågor.

Geografiskt splittrat I Kimito tar vi en kaffe på Sagalunds museum innan vi fortsätter mot Pargas. Själv händer det mig ibland att jag på vägen mellan kommunerna Kimitoön och Pargas plötsligt vaknar upp ur mina dagdrömmar bakom ratten och undrar var jag är någonstans? Inte ens namnen på vägskyltarna känner jag igen. För nej, hur man än ser på saken ut-

gör Åboland inget logiskt pendlingsområde. När du lämnar Kimito och kör över Pungböle bro, har du 45 km framför dig innan du kör över Rävsunds bron över till Pargas. Åboland är geografiskt mycket splittrat. Fågelvägen är avstånden inte så långa, men färdas man med landsvägsfärja, och kanske även förbindelsebåt, räcker resan mycket längre än vad antalet kilometer ger vid handen. Sommartid går det färja mellan grannorterna Iniö och Houtskär, men när den slutar trafikera räcker en bilresa öarna emellan ca fem timmar. Men även själva byarna kan vara splittrade. I skärgården utgör ofta flera öar en by, eller så tillhör ön en by på fastlandet.

Pro-föreningar I Pargas plockar vi på oss litet turistbroschyrer i stadshuset innan vi kör iväg mot Nagu. På färjan ser vi Ann-Helen Saarinen, som är ordförande för Pro Nagu rf. Föreningen grundades inför den väståboländska kommunsammanslagningen, för att föra vidare den positiva och utåtriktade anda som genom åren skapats i Nagu.

– Vår största uppgift är att bevaka Nagus intressen, nu när kommunen blivit större och avståndet till beslutsfattarna ökat, säger Saarinen. Vi ska kunna reagera på och åtgärda saker på vår hemort, i samråd med närservicenämnden. Utöver det mera kommunala arbetet söker vi pengar och driver projekt för att gynna vår närmiljö.

När vi kört över Nagu och kommit till Pärnäs, stiger vi ur bilen för att sträcka på benen och andas in havsbrisen. Pärnäs är något av en knutpunkt, med bilfärjan över till Korpo och förbindelsebåtar som härifrån kör ut i skärgården.

M/S Eivor håller just på att kasta loss. Efter 4,5 timmar kommer

hon att vara framme vid Utö, efter att även ha tagit iland på Nötö, Aspö och Jurmo.

Men vi ska ju vidare till Korpoström! Efter en fem minuters färjtur kör vi iland på Korpo och möts av deras geniala välkomstskylt: ”Om du skulle bo här, skulle du vara hemma nu”.

Vi kör förbi vägskälet till Galtby, varifrån man kan åka vidare till Houtskär. Tyvärr har vi inte möjlighet att åka dit idag, men som tur har vi sällskap i bilen av ordföranden för föreningen Pro Houtskär rf.

– Liksom på de flesta andra orter i skärgården ökar invånarantalet i Houtskär mångfalt under sommarhalvåret, berättar Roger Broo, så föreningens styrelse består av både fast- och deltidsboende. På Houtskärs kommuns initiativ grundades föregångaren Samarbetsdelegationen, med tanken att fast- och deltidsboende kunde samverka för kommunens bästa. Men eftersom Samarbetsdelegationen inte var en juridisk person, grundades Pro Houtskär för att t.ex. kunna stå som huvudman för olika projekt.

– Föreningen verkar för trivseln och verksamhetsförutsättningarna på orten, fortsätter Broo.

Bland annat har vi har gjort påtryckningar till myndigheterna angående förbindelsetrafiken och, i somras öppnades Sankt Andreas kulturstig som berättar om bygdens historia.

Nu ser vi havet som skymtar mellan trädstammarna. Skärgårdscentrets röda fasad speglar sig i vattnet och båtar ligger förtöjda vid Korpoströms bryggor.

Stig in, och välkomna på Landsbygdsriksdag!

Pia Prost Byaombud för Åboland Egentliga Finlands Byar rf

11

www.pargas.fi

Skärgårdsstaden PARGAS Vi kan bjuda på det mesta – småstadsmiljö, landsbygd, stora öar och holmar i innerskärgården och vindpinade kobbar i utskären. De gamla socknarna Pargas, Nagu, Korpo, Houtskär och Iniö lever vidare och utvecklas nu tillsammans som Skärgårdsstaden Pargas. Här möts svenskt och finskt, internationell storindustri och traditionella skärgårdsnäringar. I Skärgårdsstaden möts skärgård och stad, land och hav - en unik miljö i hjärtat av det vackra Skärgårdshavet!

Skärgårdsstaden Pargas har tu-

Villa Felix är ett hemtrevligt pensionat som ligger i det idylliska Västanfjärd på Kimitoön.

Här möts du av skärgårdens lugn och en skön hemmakänsla.

Vi är kända för vår goda mat, vår fina service och vårt vackra hus.

Till oss kommer man med bil, buss eller båt - vi ligger precis vid havet.

Välkommen att bekanta dig med vårt mångsidiga och unika koncept.

Mera information får du av vår glada personal:

040 5220595 - info@villafelix.fi Vestanviksvägen 95 - 25830 Västanfjärd - 60o02,4´22o40´

www.villafelix.fi

sentals öar, över hundra är bosatta året om och långt fler bebos under delar av året. Vi är idag över 15 500 invånare och vi vill gärna se också dig bland oss!

Som invånare har du tillgång till all den service som ett fungerande närsamhälle skall bjuda på.

Vill du besöka oss och tillbringa en del av din tid med oss, står vi också gärna till tjänst och berättar vad vi kan erbjuda dig.

Känn dig alltid välkommen – ta för dig av det Skärgårdsstaden bjuder på!

12

Ingen sammanslagning utan landsbygdskonsekvensbedömning Oberoende av förslaget, så står det klart för alla att det kommer att ske stora förändringar i den kommunala servicen. Det här gäller inte minst för landsbygden. Ökade krav på välfärdsservice tenderar tyvärr att gå hand i hand med större enheter. Större enheter igen innehåller alltid ett element av centralisering. Det här vet vi i våra landsbygdskommuner.

När föregående riksdag behandlade regeringens landsbygdspolitiska redogörelse så tog man starkt ställning för såväl satsningar i infrastruktur, näringsliv som satsning i landsbygdsforskning. På grund av den ekonomiska situationen, och nuvarande regerings sammansättning, så kan den förra riksdagens beslut på sin höjd ses som positiva ställningstaganden som låter vänta på sig tills ekonomin fås på en bättre bog. Men i en av klämmarna i riksdagens betänkande förutsätts det att ”i allt nationellt beslutsfattande som har regionala konsekvenser ska en konsekvensutvärdering för landsbygden införas”.

När Svenska landsbygdtemagruppen inom YTR, där jag

fungerar som ordförande, höll sitt första möte i år var vi tvungna att konstatera att nuvarande regering inte kommer att utföra någon sådan konsekvensbedömning. Det betyder inte att landsbygdskommunerna skall kasta yxan i sjön, tvärtom. Det finns inget som hindrar att kommunerna själva gör den. YTR har ett färdigt utarbetat styrdokument med en kontrollista som fritt kan användas. Dessutom har Svenska landsbygdstemagruppen under vårvintern kontaktat alla svensk- och tvåspråkiga kommuner med information om hur man kan går till väga.

Landsbygdsbyarnas servicebehov kommer att vara det samma i framtiden, även om de skulle utgöra en del av en större kommun; bra vägnät, bredband, skolor inom rimligt avstånd och primära social- och hälsovårdstjänster inom räckhåll. När det gäller byggande och tillståndsbeviljande är det viktigt att bibehålla den flexibilitet som idag finns i våra landsbygdskommuner. Många unga familjer ser landsbygdsbyarna som ett realistiskt alternativ när de skall bosätta sig, eftersom landsbygden erbjuder en lugn motpol till

Grävbolaget

JoAn

(forts. från sid 1)

utför grävningsarbeten med grävlastare och runtomsvängande grävmaskin på band, lastbilstransporter samt sprängningsarbeten. tel. 0400-535 784, 0400-517 217 Nagu, Pärnäs grb.joan@gmail.com

tätorten. Därför är det viktigt att satsa på trivselfaktorer som möjlighet att utöva fritidsintressen och en bra skola på nära håll.

Många kommuner har redan idag gjort detta grundarbete till exempel i sina strategi- och utvecklingsplaner. Det viktiga nu är att aspekterna för boende och näringsliv på landsbygden beaktas också när kommunreformen ångar vidare. Landsbygdnämnderna kan t.ex. vara förträffliga organ för att ta på sig den viktiga uppgiften att utarbeta landsbygdskonsekvensbedömningen. Tyngden kan ytterligare ökas om kommunen involverar byaråd, organisationer och föreningar med intresse för att utveckla landsbygden i arbetet.

Det viktiga är att vi vet vad vi vill säkra och att vi också kräver det den dag kommunkartan ritas om. Det är landsbygdsborna själv som också i framtiden vet bäst vilken och hurdan service de behöver!

Mats Nylund Riksdagsledamot och ordförande för Svenska temagruppen inom YTR

Pargas Glas Paraisten

Lasi

Pargas Glas • Paraisten Lasi

Glasarbeten även i skärgården Tel./Puh. 0500 225436 Lasityöt myös saaristossa Boställsvägen 2 Puustellintie 2

- Bogseringar - Byggnadsmaterial - Fordon, sand mm.

- Hinaukset - Rakennusmateriaalit - Ajoneuvot, hiekka ym.

Kajs Bogser och Sjötrans

Tfn 0400-611 951 - Återförsäljning & montering av Alutrack-slipar.

- Alutrack-telakoiden jälleenmyynti ja asennus Se/katso: www.alutrack.fi

Kaj Brunström

Återförsäljare, Montör Jälleenmyyjä, Asentaja E-mail: a-laiturit@a-laiturit.fi Tfn 0400-611 951 www.a-laiturit.fi Tunhamn 25900 Dalsbruk E-mail: kaj.brunstrom@hotmail.com

Vi arbetar för landsbygdens bästa! * uthyrningsstugor * vuokramökkejä * cottages for rent

Wattkast Stugor

Avverkning och närtransport Skogsentreprenad

Österbottens svenska producentförbund tfn. 06-318 9200

Nyckelängsstigen 9-35, 21710 Korpo +358 400 826 840 brita@wattkast.fi www.wattkast.fi

HS-LOGGING Ab Jutasvägen 304 66900 Nykarleby 040 749 3456

Tomater

från skärgården

Vi utbildar för era behov!

Vi erbjuder landsbygdsföretagarutbildning och kurser för lantbrukare. Kontakta Conny Englund, tfn 044 7215 294.

Vi erbjuder grundexamen för ungdomar:

landsbygdsföretagare, 120 sv

djurskötare, 120 sv Information ger Mikael Blomqvist, tfn 044 7215 276.

Wattkastvägen 227 21670 Korpo

www.isakssons.�i

Prenumerera på Skärgård!

Tidskriften som dokumenterar ett kulturarv ”Skärgård är en av Svenskfinlands viktigaste och mest oumbärliga tidskrifter” Bertel Nygård, Vasabladet

Prenumerera på tidskriften Skärgård eller ge den som gåva – en present som räcker hela året! Fyra innehållsrika temanummer för endast 40 euro.

Beställ via: www.skargard.fi Eller kontakta: Anita Julin tfn: (02) 215 4944, e-post: anita.julin@abo.fi

Häggbloms Potatis – Häggblomin Peruna Matpotatis året om

www.skargard.fi www.optimaedu.fi

Hännisvägen 2, 66530 Kvevlax Tel. 010 286 3200, Fax 06-210 3216 www.logset.com

Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi, Fabriksgatan 2 G 20500 Åbo, tfn: +358 (0)2 215 4944 eller (0)50 5672 213

Anneli 040- 54 77 651 Kjell 040- 54 77 053 haggbloms.potatis@pensala.fi Pensala

13

Aktion Österbottens strategi 2014-2020 Den Üvergripande styrningen fÜr Aktion Österbotten rf:s strategi 2014-2020 utgür ifrün EU 2020-strategin som genomsyrar smart tillväxt, hüllbar tillväxt och tillväxt fÜr alla. Det andra styrdokumentet utgÜrs av CSF, som utgür ifrün platsbunden utveckling genom integrerade program och i lokalsamhället väl fÜrankrade strategier.

Vi rycker ut dygnet runt

FĂśrankring i Ă–sterbotten

- ifall du är utan el, vatten eller värme

Aktion Österbotten fÜrankrar sina strategier infÜr programperioden 2014-2020 i Österbottens landskapsÜversikt 2040: Ny energi frün Üsterbotten! Kraft ur hÜg kompetens, kulturell müngfald och stark sammanhüllning. Strategierna är fÜrankrade i Österbottens landsbygdsprogram: Konkurrenskraft och image, Arbetskraft och kompetens, Tillgänglighet och balanserad regionstruktur, Välfärd, kultur och socialt kapital, Naturens och miljÜns välbefinnande.

Kvarnvägen 20, 66900 Nykarleby, Tel. (06) 785 6252 www.nykarlebykraftverk.fi

Aktion Österbottens utvecklingsprogram 2014-2020 – Üvergripande mül Aktion Österbottens utvecklingsprogram har som Üvergripande mülsättning: FÜrstärkt kunskaps- och innovationsmiljÜ, HÜgre socialt kapital och sammanhüllning, Breddning av näringsstrukturen, Livskraftiga byar, kommun och stadsdelar. Mülsättningen genomsyrar samtliga program. Aktion Österbotten ställer sig positivt till ett flerfondssystem och tillämpar detta i sitt utvecklingsprogram 2014-2020, samt Leader i stan (fÜra Leader-metoden in till stadskärnorna). Aktion Österbotten fÜresprükar även en ny fÜrvaltningsmodell fÜr aktionsgrupperna i Finland.

Aktion Österbottens strategier bestür av 6 olika program Kust-Österbottens Leader Svenska Österbottens byautvecklingsprogram Kust-Österbottens fiske-Leader Skärgürds- och älvdals-Leader (cross-border) Vasa Leader i stan Karleby Leader i stan

Â

Â

Â? Â

Â?

 � � � � ­ �  �� € ‚� € ƒ ‚� ƒ „ ��

Mobilisering och fÜrankring Inom ramen fÜr programskrivandet gÜrs flertalet regionala utvärderings- och utvecklingsmÜten, utgüende frün olika teman. AktÜrer frün olika sektorer (offentlig sektor, fÜreningsliv och landsbygdsbefolkning) ges utrymme att kommentera, samt komma med input angüende sina behov till programmet.

Aktion Österbotten r.f. www.aktion.fi info@aktion.fi Vasa: Handelsespl. 23A, 65100 Vasa, Närpes: Närpesv. 2, FÜretagshuset Dynamo, 64200 Närpes PedersÜre: MjÜlv. 2, 68910 Bennäs

Tel. 0500-294 158 / 06- 225 6269 www.agroytmek.fi

www.sagalund.fi

Kimito

14

Produforum-projekt samlar kulturaktörer Att vara konstnär innebär ofta snuttjobb och pusslande mellan flera olika arbeten. Bor man i glesbygdsområden, finns det ytterligare utmaningar med långa avstånd och svårigheter att få tillräckligt med publik och kunder. För att lyckas som konstutövare på landsbygden och i skärgården, är det därför särskilt viktigt med marknadsföring och goda nätverk. Produforum-projekten finns just för att erbjuda nätverk och marknadsföringskanaler för konst- och kulturaktörer.

EU-finansiering för ökad företagsverksamhet och internationalisering inom skapande branscher. Produforum har utvecklat kulturforum.fi, en webbtjänst där alla på kulturfältet kan marknadsföra sin verksamhet. Här kan vem som helst gratis lägga upp profiler om sin verksamhet, annonser om aktuellt utbud eller presentera sin blogg.

Genom Produforum Åboland har konstnärer kommit i kontakt med andra kulturaktörer. Ett exempel är Produforum Åbolands och nätverket Artists in the Archipelago`s studieresa till Österbotten vintern 2011 som ledde till dels ny inspiration från österbottniska exempel, dels en starkare samhörighet mellan åboländska konstnärer. Ett annat exempel är det samarbete som gav föreningen BioFoto Finland möjligheter att ställa ut på galleri G18 i Helsingfors under förra hösten. Utställningen gjorde att TV-programmet Min Morgon bjöd in två av fotograferna, Janne Gröning och Hans G. Hästbacka till studiosoffan. Detta är bara några exempel på hur nätverkets effekter spridit sig.

– Det är ett bra sätt att få synlighet i ett sammanhang, tillsammans med en mängd andra aktörer. Dessutom är det en kostnadsfri marknadsföringskanal med spridning både inom och utanför landets gränser. Alla med profiler, en bloggpresentation eller annonser på forumet kan boka en vecka av extra synlighet på forumets paradplats genom att donera ett pris som delas ut bland intresserade. Priset kan vara i form av biljetter, böcker, bilder eller varför inte en upplevelse, i stil med ett besök tillsammans med en grupp vänner hos en konstnär eller en artist. Under sommaren kan det löna sig att marknadsföra sina hantverksprodukter genom att berätta på vilka mässor och torg de finns till salu.

Utöver tre regionala Produforum-projekt finns också det riksomfattande nätverket Produforum, som är det enda svenskspråkiga projekt med

Greta Storlund, informatör på Produforum, varför tycker du att det lönar sig att registrera sig på Kulturforum?

Vad är följande planer för Kulturforum?

sida på Facebook och vi kommer att intensifiera vår marknadsföring via sidan genom att föra fram kulturvinsterna, lyfta fram specifika konstnärer och aktörer från olika konstbranscher, samt aktuella evenemang. Vi är också igång med att skapa samarbete med olika evenemangsarrangörer och rekrytera aktörerna med program från forumet. Allt det här informerar vi om med nyhetsbrev som skickas ut till alla dem som är registrerade på forumet.

Produforum erbjuder också andra tjänster för kulturfältet och för dem som är intresserade av att ta del av kulturutbudet, t.ex. kulturpost.fi för marknadsföring per e-post. Den här tjänsten kommer senare att öppnas också för andra på kulturfältet än Produforumaktörer. Vem som helst kan prenumerera på information på kulturpost.fi, och alla dem som vill erbjuda eller är intresserade av jobb på kulturfältet, skall skynda sig att gilla sida Kulturjobb i Finland på Facebook.

Närmare info om kulturforum.fi och de andra tjänsterna på nätet får du genom att kontakta Greta Storlund, greta.storlund@produforum.fi eller tfn 0400 551579.

Besök också Produforums hemsida på www.produforum.fi.

Greta Storlund, informatör på Produforum.

Kristin Mattsson Projektchef för Produforum Åboland

– Kulturforum.fi har öppnat en

– För att hitta lösningar i en förunderlig och föränderlig värld, krävs friheten och modet att tänka själv.

En av Landsbygdsriksdagens huvudtalare är Maria Wetterstrand. Hon är fristående grön politisk debattör och skribent, tidigare mångårig riksdagsledamot och språkrör för Miljöpartiet de Gröna. Under tiden som språkrör blev hon en av Sveriges mest populära politiker och den hittills mest uppskattade gröna politikern i Sverige.

På Landsbygdsriksdagen kommer Wetterstrand att bl.a. tala kring boken Med andan i halsen, som utkom 2011. I antologin skriver Wetterstrand, tillsammans med flera kända debattörer, om sin syn på hur innovationer och ny teknik kan bidra till att lösa miljöproblem, och om politikens roll för att få saker att hända. Oberoende av om vi bor ute i skärgården eller tiotals kilometer ifrån kusten, påverkar vi direkt eller indirekt Östersjöns miljö genom vår livsstil och våra val. Kan t.ex. nya energilösningar vara ett av svaren på Östersjöproblematiken?

Riddo Ridberg, en av kulturaktörerna inom Produforum.

HUSMORS- HUSBONDSVIMPEL För landskapet Österbotten Vi tillverkar bland annat:

* slipsar * hemtextilier http://shop.centrex.fi * scarfar säljer även tyger och sytillbehör

CENTERTEX AB Rejpeltvägen 2, Vörå 06-312 5179 Miljöpartiet de Gröna

Vimpeln finns även hos Ateljé Midinette Topeliusesplanaden 23, Nykarleby

15

Finansiering via Leader som medel att nå framtidens mål Vad finns det för likheter mellan kartläggningar över fritidsboendets ekonomiska verkan och bosättandet av ett skärgårdshemman med ny företagare? Svaret är att bägge åtgärder är exempel på projekt som fått Leaderfinansiering under senaste år.

Att få till stånd ny verksamhet, kräver tankar i nya banor.

Nytta och nöje är begrepp som ofta används som motpoler till varandra, men om man skrapar djupare under ytan, kan man se att dessa två begrepp är starkt sammankopplade.

Service och mångsyssleri I Leader-projektet Trygga skärgårdsboende utreddes fritidsboendets efterfrågan på service. I en region som mer och mer är beroende av ökat pendlande och aktivt nyttjande av fritidsbostäderna, kan företagen nyttja trenden till att utvidga sin verksamhet. Genom projektet är det nu utrett att service som bygg, renovering och VVS har efterfrågan i nuläge hos stugägarna. Ett aktivt nyttjande av dessa tjänster kunde också bidra till att sommarstugor förvandlas till fasta bostäder. Inflyttning och nyttjande av lokal service är hörnstenar, så att vi kan ha en bebodd skärgård även i framtiden.

I Brännskärs-projekten har man lyckats få ett exempel på hur ett skärgårdshemman i yttre skärgården kan rikta in sin verksamhet på näringar som turism,

båtbyggeri och småskalig livsmedelsproduktion. Att starta upp företagsverksamhet som också för med sig fast bosättning i yttre skärgården är en ekvation som kräver kreativitet, tålamod och nya tankebanor. Mångsyssleri i skärgården är inte det lättaste sättet att få ihop sitt levebröd, men genom modiga exempel kan man se vad som fungerar och vad som inte fungerar i skärgårdsförhållanden.

I Åbo skärgård har Leader-gruppen I samma båt – samassa veneessä rf ry verkat sedan slutet på 1990-talet. Nu är vi inne på den tredje EU-programperioden (2007-2013), och i tankarna finns redan kommande programperiod som torde komma igång under år 2014. Målsättningarna för den nuvarande programperiodens åtgärder (projekten) är att hålla skärgården bebodd och att skärgårdsbefolkningen har goda förutsättningar till arbete, boende, aktivt föreningsliv och att ha goda möjligheter att ta itu med behövliga utvecklingsåtgärder. Dessa målsättningar i utvecklingsarbetet kan nås genom såväl allmännyttiga projekt som företagsfinansiering.

Leader-gruppen mer än en finansiär

att lägga en punktinsats på utveckling. För företag finns även likartade finansieringsmöjligheter. Då finansiering söks via Leader krävs en budgethelhet som innefattar såväl offentliga medel som privata medel. Besluten för Leader-finansiering fattas lokalt och därigenom når projektet en förankring i det lokala samhället. Leader-gruppen är med andra ord inte endast en finansiär; genom sin närvaro på fältet kan man snappa upp nya tankar och skräddarsy nya projektidéer i den palett av finansieringsmöjligheter som finns till handa. Egentligen kunde man säga att det är här som kraften i Leader framkommer, jämfört med de mer hierarkiskt uppbyggda finansieringsformerna.

Under senaste två åren har mängden projekt ökat markant i skärgårdsområdet. En vilja att ta itu med utmaningar och forma om sin verksamhet att möta framtidens behov, är just det som behövs i ett Europa som i dagspressen presenteras som ett område med kriser, nedläggningar och dystopiska framtidsvisioner.

Framtidstro skapas lokalt och bär frukt lokalt, och Leader finns med bland de verktyg som ger möjligheter att förverkliga dessa drömmar.

Genom projektpengar kan man få mycket till stånd. Projekten kan och bör vara den vitaminspruta som ger föreningar, stiftelser och kommuner möjlighet

Emil Oljemark Projektrådgivare vid I samma båt – samassa veneessä rf ry

Holméns Trädgård

En av Landsbygdsriksdagens inspiratörer är Alf Rehn, som på lördag förmiddag kommer att föreläsa kring nytänkande och kreativitet under rubriken Den innovativa byn. Rehn blev internationellt uppmärksammad när han 2009 blev inkluderad på Thinkers 50-listans ”gururadar” över unga affärstänkare, och brittiska Times kallade honom en framtidens stjärna. Alf Rehn är professor, författare och en flitigt anlitad föreläsare världen över.

Wattkastvägen 191

sommarblommor blomsterbinderi kesäkukkia kukkasidontaa  0400-743309, 040-8463196

Alf Rehn, du är alltså professor i företagsekonomi vid Åbo Akademi, och ingen som man på direkten skulle koppla samman med landsbygdsutveckling. Vad kan vi lära av dig? ”Visst fasen är det bra om de som jobbar med landsbygds-/skärgårdsutveckling också lär sig av företagsvärlden. Dels för att det är viktigt att inte begränsa sig till att bara ta emot inspiration och lärdom från snarlika och nära liggande verksamheter, dels för att man i näringslivet tvingas till förändring - man tvingas att reagera på nya förutsättningar och har således en hel del kunskap om slikt. Vad man också kan se är att företag allt oftare tvingas till en ”pivot”, d.v.s. att man tvingas att se sig själv på radikalt nya sätt. Jag tror att vi måste utnyttja något liknande i vårt tänkande om landsbygden, och inte fastna i de historiskt givna visionerna eller upprepa ”när-” och ”eko-” mest hela tiden. Vi måste tillåta nya idéer som bryter de invanda föreställningarna om landsbygden och skärgården.”

må-fr 8.30-18.00 lö 9-14

Foto: Robert Seger

16 Annons

FŠstingarna undviker vitlšk

En undersökning i Sverige visar att fästingarna fastnar märkbart mindre på huden på personer som ätit vitlökskapslar*. Dubbelblindtesten gjordes bland försvarsmaktens värnpliktiga i Sverige. Man tror att fästingarna undviker de svavelföreningar som av vitlöken bildas på huden. Människans näsa kan inte urskilja de svavelföreningar som bildas från kalljäst vitlöksextrakt. Men fästingarnas luktsinne är tusentals gånger känsligare än vårt. Luktsinnet är ju av avgörande betydelse då de blodsugande insekterna letar efter ett lämpligt offer. * Stjernberg L, Berglund J. Garlic as an insect repellent. JAMA 2000;284:831

Kyolic® är en social vitlökstablett – utandningsluften skvallrar inte om vitlök – som inte jagar bort vännerna. Kyolic innehåller kalljäst AGE™-extrakt, vars hälsoeffekter har visats i över 500 vetenskapliga studier. De flesta av dem gäller motståndskraften och hjärthälsan. Användarerfarenheter från USA, Sverige och Åland uppmuntrar till att prova Kyolic också för att hålla fästingarna på avstånd.

I hälsokostaffärer och på apotek Marknadsförare: Oy Valioravinto Ab, Jakobstad

Annons

” Korpo är världens centrum allt annat är dess väntrum”

Ansvarig utgivare: Kenneth Sundman Tel. 06-320 4151 e-post: kenneth.sundman@studiecentralen.fi Utgivare: Svensk Byaservice/Svenska studiecentralen www.bya.net www.studiecentralen.fi Ombrytning: Cjcenter Kb

AUTO KERRALLA KUNTOON BILEN I SKICK PÅ EN GÅNG Huollamme ja NYT PARAISILLA / NU I PARGAS Vi servar och korjaamme reparerar alla kaikki CITROËN CITROËN bilmärken. automerkit.

IntervallMääräaikaisvaltuutettu valtuutettu huolto, varaosathuolto, varaosat service även peltikorjaamoja peltikorjaamo huollot ja myös år/vuotta till nya bilar. uusiinauktoriserad service, auktoriserad service, reservdelar och plåtverkstad reservdelar och plåtverkstad autoihin.

45

Tarkastettu Autokorjaamo Kontrollerad Bilverkstad

A & A HELLBERG

Sidovinden 21, Pargas Valoniementie 2, Parainen Ljusuddavägen 2, Pargas Sivutuuli 21, Parainen

(02) 4583 540

Kundnära, trygg och pålitlig service! www.kronoby.fi/elverk Tfn (06)824 2200 Fax (06)824 2220

Ykkösbonus Ykkösbonus

BMA Miljö

Vi finns där kunderna finns Ju bättre vi känner våra kunder desto bättre kan vi hjälpa dem. LokalTapiola erbjuder lokal och personlig försäkringsbetjäning precis som namnet säger.

Det är alltid lättare att besöka en bekant försäkringssakkunnig på orten.

Välkommen!

Lunchcafé • Lounaskahvila

21710 Korpo • Korppoo gsm 0400-743 308 Tel. 02-463 1033 fax 02-463 1035 www.bmamiljo.fi bma.miljo@co.inet.fi

Det mesta inom byggvaruhandel, transport- och ombudstjänster.

Avfallshantering.

Affär med gåvo o. pappersvaror m.m.

Toimialamme ovat kuljetus ja rakennustarvikekauppa.

Myymälästämme mm. lahja- ja paperitavaraa.

20.6. - Må/Ma-Fre/Pe 8.30 - 18.00, Lö/La 9.30-15.00

Kök till säsongpris!

Keittiöt sesonkihintaan!

M O B A L PA & K A N T R I

Allt för byggaren!

Kaikkea rakentajalle!

AB ENGELSBY VERK ENGELSBYN TEHTAAT OY

✆ 02-421 121 Kimito Kemiö

17

Temaseminarier 1. Kulturens betydelse för sysselsättningen i glesbygden Produforum Åboland, Sydkustens landskapsförbund och Svenska kulturfonden i Åboland samarbetar kring temaseminariet om kultur, som skall behandla kulturens koppling till näringslivet på landsbygden och i skärgården.

För mer information, kontakta: Kristin Mattson, kristin.mattsson@produforum.fi 2. Trafik- och telefonförbindelser i skärgården Åbolands Utskärsdelegation För mer information, kontakta: Tomy Wass, tomy.wass@kimitoon.fi

KVALITETSFODER TILL RIMLIGT PRIS FRÅN VÅRT MODERNA FODERKÖK

INDUSTRIOMRÅDET NYKARLEBY Tel. 06-7817400 www.nykofrys.fi

Miljöinriktad utbildning i skärgårdsstaden Pargas!

3. De småskaliga energilösningarnas möjligheter i framtiden Energirådgivare Alf-Peter Heino/EETU För mer information, kontakta: alf-peter.heino@pargas.fi 4. Fiberpolitik och byanät Philip Donner & Guje Källberg från intressegruppen Finlandssvenskt Fiberforum För mer information, kontakta: Pia Prost, pia.prost@efbyar.fi 5. Lokal gemenskap – gemensamma visioner. Vilken är seniorernas roll?

Målet är att ta till vara all den kunskap, erfarenhet och livsglädje som pensionärerna kan föra vidare på frivillig basis.

Svenska pensionärsförbundet För mer information, kontakta: Mona Lehtonen, mona.lehtonen@spfpension.fi 6. Nordiskt samarbete för en levande landsbygd Hela Norden Ska Leva För mer information, kontakta: Risto Matti Niemi, ristomatti.niemi@kylatoiminta.fi 7. Närmat som en kulturell och politisk handling Arbetsgruppen för närmat För mer information, kontakta: Mia Aitokari, mia.aitokari@lahiruokaloviisa.fi

Kom till oss och studera för grundexamen i natur och miljö, kompetensområde Miljövårdare.

Kursinnehåll bl.a: - hållbar utveckling - miljövård - restaurering av vårdbiotoper - vattenskydd - skärgårdskunskap - friluftsliv

Bekanta dig med våra hemsidor www.livia.fi.fi/opistot/kalatalous-ja-ympäristöopisto eller tag kontakt Maria Axberg, 0400 451 363 maria.axberg@livia.fi Fiskeriskolvägen 72 21610 Kirjais, Pargas

8. Nätverk för svenska organ Utvecklingschef Niklas Ulvens, Österbottens förbund För mer information, kontakta: Peter Backa, peter.backa@ssc.fi 9. Närdemokrati – och kopplingen mellan by och kommun Arbetsgruppen kring närdemokratifrågan För mer information, kontakta: Peter Backa, peter.backa@ssc.fi 10. Behöver landsbygden ett nationellt serviceprogram?

Vem skall trygga landsbygdens service i större kommunenheter? Utmaningarna är stora och ett förberedande projekt för landsbygdens serviceprogram har därför påbörjats.

För mer information, kontakta: Antonia Husberg, antonia.husberg@kommunforbundet.fi

NÄRPES ÄGGPACKERI AB Tel. 06-347 3550

Allt mellan himmel och jord.

Varje torsdag.

Naturbruk och miljö Vi ordnar utbildning för både unga och vuxna inom:

Salladsprodukter

Lokalt odlade

Köp i din affär eller kom och hämta

Söderbacks trädgård

Tel. 050 349 0450 Sanelidvägen 19, 66270 Pörtom

Skogsbruk Lantbruk Trädgårdsskötsel Hästhushållning

Nagu Apotek Nauvon Apteekki (02)465 1414 Korpo Apotek Korppoon Apteekki (02)463 1366

YRKESAKADEMIN I ÖSTERBOTTEN ÄR EN DEL AV SVENSKA ÖSTERBOTTENS FÖRBUND FÖR UTBILDNING OCH KULTUR SKN

www.nauvonapteekki.com

18

En levande landsbygd Om jag tillåter mig vara lite romantisk, så betyder begreppet levande landsbygd för mig att jag kan gå barfota ut genom ytterdörren. Mer allvarligt talat, så handlar levande landsbygd om möjligheten att påverka sin omgivning. Levande landsbygd betyder också livskraftiga småföretag i en livskraftig kommun.

Den ekonomiska livskraften är nämligen en förutsättning för välmående och för tillgången till högklassig service. I den livskraftiga kommunen kan man också påverka sin omgivning.

Det kan ske genom fullmäktige, det gemensamma föreningslivet eller äldre- och ungdomsråd – det handlar om det vi kallar närdemokrati, helt enkelt.

Närdemokratin är svårare att förverkliga i väldigt stora kommuner – den direkta kontakten väljare och beslutsfattare emellan blir till exempel svagare i en mycket stor kommun. Samtidigt är det inte ur demokratisk synvinkel heller bra med kommuner där kassakistan är så tom att beslutsfattarna inte har pengar att röra sig med. Då kringskär man nämligen beslutsfattarnas makt på ett avsevärt sätt. Det samma gäller äldre- och ungdomsråden.

Det är viktigt att dessa organ har egen budgetmakt, annars är risken för att bli en gummistämpel

stor, vilket i sin tur motverkar syftet med råden.

Kommunernas demokratiska organ skall alltså på riktigt kunna fatta beslut om servicen i kommunen. I dagsläget är problemet som bekant att pengarna inte räcker till att på bästa sätt trygga servicen för invånarna i hela landet. Redan nu ser vi också en intern flyttningsrörelse i vissa kommuner – det vill säga att den äldre delen av befolkningen flyttar till de delar av kommunen där servicen är nära. Det är viktigt att det offentliga som målsättning har att erbjuda en sådan service som tillåter människor att bo hemma så länge som möjligt. Vår familj har redan fattat beslutet att flytta in till kommunens centrum, främst med tanke på framtida servicebehov.

En levande landsbygd kräver vissa strukturförändringar för att finnas även i framtiden. Det är viktigt att också kommande generationer i sin hemkommun kan gå barfota genom ytterdörren och fortfarande ha tillgång till högklassig service. För det krävs att vi på allvar engagerar oss i debatten om kommunstrukturens framtid i vårt land.

Ulla-Maj Wideroos Riksdagsledamot

Med Åbolands skärgårdsstiftelse för en levande skärgård Den oroväckande utvecklingen i närmast det som C Taxell benämnt “förbindelsebåtsskärgården” och “klara-dig-själv skärgården” ledde till att Region Åboland år 2006 tillsatte en arbetsgrupp för att utreda möjligheterna att grunda en förening eller stiftelse med uppgift att speciellt stöda dessa utsatta regioner. Resultatet blev “Åbolands skärgårdsstiftelse” med Region Åboland, Finska hushållningssällskapet och Stiftelsen Finlandssvenska Jordfonden som stiftande medlemmar. Dessutom stöddes grundandet ekonomiskt av Konstsamfundet, Stiftelsen för Åbo Akademi och Svenska kulturfonden.

Boende, miljö och näringar Enligt stadgarna är stiftelsens ändamål ”att verka för en levande skärgård genom att främja och stöda möjligheterna för fast boende i och inflyttning till skärgården och verka för att skärgårdens produktionsresurser finns till skärgårdsbornas disposition, samt genom att på andra sätt främja en hållbar ekonomisk, ekologisk och sociokulturell utveckling i Åbolands skärgård”.

Kort sagt kan stiftelsens mål

fokuseras i begreppen boende, miljö och näringar med tyngdpunkten i verksamheten lagd på den yttre skärgården.

Stiftelsen stöder ekonomiskt, initierar och deltar i projekt som gäller näringsverksamhet och boende i skärgården, samt också olika andra projekt som främjar skärgårdens utveckling och miljö. Ett exempel på vad den relativt nya stiftelsen hittills åstadkommit är förvärvet, tillsammans med Svenska småbruk och egna hem Ab, av utskärshemmanet Brännskär i södra Nagu. Visionen är att på Brännskär skapa nya, innovativa lösningar för att skapa utkomstmöjligheter i utskärgården. Tillsammans med arrendatorn Lennart Söderlund och med tacknämlig Leader-finansiering försöker man förverkliga denna vision.

Behov av ekonomiska resurser Bland övriga exempel på Stiftelsens engagemang kan nämnas ett dokumentationsprojekt “Utskärsliv förr och nu”, stöd till ett miljöprojekt i Houtskär och ett flertal seminarier med innehåll som tangerar stiftelsens mål.

Artikelförfattaren Bengt Backman tillsammans med Brännskärs arrendator Lennart Söderlund.

Foto: Christjan Brander De tillsvidare begränsade ekonomiska resurserna sätter givetvis sina gränser för större självständiga projekt. Bidrag till självfinansieringen i olika projekt, vars mål sammanfaller med stiftelsens samt spridande av information om boende- och arbetsmöjligheter i skärgården, utgör andra viktiga arbetsformer.

För att stiftelsen skall kunna upp-

fylla sitt ändamål behöver den medel. Stiftelsen tar gärna emot gåvor, donationer och testamenten. Stiftelsen tillhandahåller också kondoleanser och hyllningsadresser. Uppgifter om dessa finns på stiftelsens hemsida www.abolandsskargardsstiftelse.fi.

Stiftelsen leds av en styrelse som består av Bengt Backman,

ordförande, Roger Broo, viceordförande, Christjan Brander, Jörgen Grandell, Mikael Söderholm och Bertil Zetter. Koordinatorn för Skärgårdshavets biosfärområde, Katja Bonnevier, är stiftelsens sekreterare. Styrelsen lyfter inga arvoden.

Bengt Backman Ordförande för Åbolands skärgårdsstiftelse

19 Landsbygdsriksdagen är ett forum fÜr diskussion kring kulturens roll i glesbygden. Nya infallsvinklar behÜvs och under kulturseminariet diskuteras vad vi kan gÜra fÜr att stÜda kulturfÜretagsamhet i skärgürden. En annan früga är hur man kan utnyttja kulturen som resurs inom olika näringar och samhällssektorer. Samarbete är en fÜrutsättning fÜr att fÜrbättra tillgängligheten pü kultur t.ex. inom skola, äldreomsorg och turism, samt fÜr att bredda arbetsfältet fÜr konstnärer och kulturaktÜrer.�

�Skärgürden kan Üverleva om det i hela landet finns en positiv inställning till glesbygd. Landsbygdsriksdagen kan bidra till att fÜrstüelsen och intresset fÜr livet pü glesbygden Ükar – kanske t.o.m. sü mycket att ytterligare nügra väljer att bli en av oss.�

Nina SÜderlund, holmtok frün Nagu, ordfÜrande fÜr ledningsgruppen fÜr Skärgürdsinstitutet vid Åbo Akademi

Lena LĂĽngbacka/Sydkustens LandskapsfĂśrbund och Kristin Mattsson/Produforum Ă…boland Produforum Ă…boland, Sydkustens landskapsfĂśrbund och Svenska kulturfonden i Ă…boland samarbetar kring temaseminariet om kultur.

Skärgürdsboden Kb

Välsorterad skärgürdsbutik i Houtskärs centrum - livsmedel - TB bränslefÜrsäljning, även vid bryggan - Byggnads- o järnvaror - Matkahuoltoombud Rune Johansson 21760 Houtskär (02)463 3255 Vinterodling av grÜnsaker sallat, gurkor, tomat sommarblommor Tel. 050-5259267 Tel. 050-5576526, 06-867 6422, 06-8676422, sune@osterbacka.com folke.osterbacka@elisanet.fi Harivägen 21-22, 21-22, Terjärv Harivägen Terjärv

www.osterbacka.com

Foto: Marina Saanila �FÜr Skärgürdsstaden Pargas, där det finns Üver hundra Üar med fast bosättning varav de flesta saknar fast väg, är landsbygdsutveckling samtidigt skärgürdsutveckling. Det viktigaste fÜr skärgürden och landsbygden är att det finns arbetsplatser. Aktiva fÜretagare, kombinationsyrken och som stÜd fungerande kommunikationer är av avgÜrande betydelse. Stadens eget ansvar är ocksü att hülla kvar offentliga arbetsplatser och skÜta det bättre än staten, som helt har tÜmt landsbygden pü offentliga, statliga arbetsplatser.�

Foto: HĂĽkan Eklund

Villa Wallden

– I dessa ombrytningens tider känns det viktigare än nügonsin att landsbygdsaktÜrerna i Svenskfinland samlas fÜr att dryfta framtiden, utbyta erfarenheter och bygga nätverk.

Hans BergstrÜm, nätverksombudsman pü landsbygdsnätverksenheten vid jord- och skogsbruksministeriet

Folke Ă–hman, stadsdirektĂśr i Pargas

Pris & Bokningar: info@villawallden.fi Tel. Hendry Wallden +358(0)400 994 505 Korpo Välkommen

PARTOURS * Bussresor Pargas 0440 524911 partours@parnet.fi

VASSKLIPPARE Doroklippare med dubbelfunktion, Handybett och räfsa. Mycket behändig och effektiv fÜr mindre omrüden.

Handvänligt teleskopskaft.

Utbytbara bett.

K Hultholm Ab Oy Tel. 280 0800 Tel. 06-315 7100

Botnia GrĂśnsaker Tel. 020 7662 450

Närpes GrÜnsaker Tel. 06-226 0600

• bekämpningsteknik fÜr smübütar mot vattenväxtlighet • lätta och lättmonterade • 5 olika modeller fÜr büde proffs och amatÜrer

/Y .!54)-!2 !B VASA Tfn Reinsg. 7 65170 VASA. Tfn 06-321 3355, Motorgatan 11 65170 06-321 3355, fax 06-321

3316,

fax 3316, nautimar@netikka.fi 06-321 nautimar@netikka.fi WWW REEDCUTTERS COM www.kaislaleikkuri.fi www.kaislaleikkuri.fi

20

MISSA INTE DEN ÅBOLÄNDSKA OKTOBERFESTEN! Det är allmänt känt, att för att prestera på topp måste man hitta en balans mellan nytta och nöje. Så på lördag kväll dukar vi fram ölstopen, drar på oss våra lederhosen och ställer till med ÅBOLÄNDSK OKTOBERFEST! Det vankas god mat av närproducerade råvaror, tillagade av Matglads Tom Hildén.

Standupkomikern Alfred Backa funderar på om man skämta om landsbygdsutveckling och de som vill hålla sig vakna till småtimmarna får sällskap av bandet Moonlighters. Skål! Prost!

Alfred Backa

Foto: Vincent Westberg

Moonlighters

Foto: Anna Franck

Skärgårdscentrum Korpoström är ett centrum för konst och vetenskap med skärgården och dess natur som en gemensam nämnare. Året runt erbjuder centret högklassiga konferensutrymmen för seminarier, konferenser och privata tillställningar i en naturskön miljö invid havet. Inkvarteringen under Landsbygdsriksdagen 2012 sker på Korpoström och andra hotell och Bed&Breakfast:s runtom på Korpo.

Välkommen och påverka framtidens landsbygd och skärgård!

Foto: Pette Rissanen, www.sunnan.fi

Mer information på www.landsbygdsriksdagen.fi Öppen grupp på Facebook: Landsbygdsriksdagen 2012

Dags att utse representanter till Landsbygdsriksdagen!

Varje by och kommun, samt varje nationell och regional frivilligorganisation har rätt att utse en röstberättigad delegat. Men alla som vill delta i debatten och påverka, kan komma med på Landsbygdsriksdagen!

Mera information inne i tidningen och på www.landsbygdsriksdagen.fi

Sista anmälningsdag 31.8.2012