Landsbygdsriksdagstidning 2015

Landsbygdsriksdagen 2015 i Pedersöre, Österbotten

u

en kur s v ö h s e än b

dr

N

28–29 mars

ing Vi vill, vi kan, vi vågar!

1

2

Hur ser framtiden ut?

Det är väl en sorts 10-poängsfråga. En som vågar ge sig i kast med frågeställningen är Rolf Jensen från Danmark. Jag hade förmånen att för ca 10 år sedan lyssna till honom då han höll ett föredrag i Jyväskylä på framtidstemat. Då pratade han om att informationssamhället efterföljs av drömsamhället, som han kal�lade det. Senaste sommar märkte jag att han var på kommande igen till Finland. Eftersom han är en mycket berest man och håller föredrag världen över, ville jag absolut inte missa chansen att lyssna till honom igen och uppdatera mig om hans tankar om framtiden. Sagt och gjort, jag tog kursen på Nyslott och Saimaa Summit.

Gamla hierarkiska system håller inte längre måttet Rubriken på hans föredrag den här gången var Värden och berättelser – framgångsfaktorer för utveckling av affärsverksamheten. Berättelser eller storytelling som marknadsföringsinstrument för lokal utveckling är nämligen något jag själv jobbat

med under de senaste åren, så rubriken var mer än intressant i mitt perspektiv.

framför oss.

Han gick igenom trender som påvisar hur gamla hierarkiska system inte längre håller måttet.

Vi lever idag på den emotionella marknaden där ord och värden som ansvarstagande, frihet, traditioner, förändring, omsorg och erkännande är rådande – en modern variant av Maslow´s behovstrappa. I de hierarkiska strukturerna bestämdes vem som fick tala med vem och när, och mycket var reglerat och kontrollerat. Nu är du en vinnare, om du kan jobba i nätverk och har ett socialt kapital. Idag finns ingen geografi som bestämmer samverkan i ett samarbetskoncept. Man hittar varandra över språk och kulturgränser och det är endast du själv som kan välja vilken väg du vill gå framåt på.

Har du till exempel ett företag som säljer e-tjänster eller varor, så är marknaden något helt annat idag än då du själv var barn. Ännu har vi inte heller sett slutet på nanoteknologin och 3D-printer revolutionen. Det har vi alla

Det kanske paradoxala är att ju mer teknologiskt utvecklad värld vi lever i, desto större behov har människan själv att hitta en sorts inre frid. Rolf Jensen pratade om ”mental recreation”. Rätt länge har man i olika sammanhang talat om ”Back to nature – tillbaka till naturen fenomen” och en ny renässans för landsbygden och de lokala samhällena. Kanske tiden börjar vara inne nu. Åtminstone ser vi ett nyvaknat intresse för lokalt mathantverk, kulturturism och kurser som stärker självkänslan, hälsan och motionen. Även nya småföretag på dessa teman har etablerat sig på landsbygden.

”Back to nature”

I Finland pågår strukturella reformer, reformer som pågått under flera år utan riktigt tydligt slutmål. Till exempel kommunoch servicestrukturreformen firar det här året 10-års jubileum.

Det var år 2005 som jag var på mitt första infotillfälle. Inte undra på att många känner en

trötthet av alla dessa utredningar.

Effektivitet söks i storhetssyndromet, så var lämnar då landsbygden och den lilla människan.

Det är hög tid att diskutera framtiden för landsbygden på allvar.

Det kan man göra på den finlandssvenska Landsbygdsriksdagen i Pedersöre den 28-29 mars.

Men låt dig också inspireras till nya idéer.

Så välkomna alla att aktivt ta del av och bidra till framtidsdebatten, samt bygga nätverk för framtida samarbetsprojekt!

Ann-Sofi Backgren Ordförande för Svensk Byaservice

Omställningsrörelsen – framtida hot möts med lokala lösningar Svensk Byaservice (SB) är ett samarbetsforum för landsbygdsutveckling i Svenskfinland. SB, som bildades år 1994, upprätthålls av SFV Bildning, Sydkustens landskapsförbund, samt Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur.

Svensk Byaservice jobbar för att stöda och hjälpa byarna i deras verksamhet. SB är ingen takorganisation och strävar inte till att styra verksamheten. Byn bestämmer, SB sprider information och hjälper byarna att lära av varandra.

Vart annat år står Svensk Byaservice som arrangör för en Landsbygdsriksdag, som samlar byaråd, projektmänniskor och personer inom landsbygdsutveckling i Svenskfinland till debatt om bya- och landsbygdsutveckling, samt ger byarådsaktivister möjlighet till utbyte av idéer, lära av varandra och knyta kontakter.

Svensk Byaservice svarar för den svenskspråkiga verksamheten inom Suomen Kylätoiminta ry (SYTY) – Byaverksamhet i Finland rf, vars verksamhet inbegriper aktivatorverksamhet,

koordinering och information.

Sedan år 2005 ger Svensk Byaservice ut ett Nyhetsbrev inom landsbygdsutveckling per email. De ca 300 mottagarna finns bl.a. inom föreningar, organisationer, sammanslutningar, landskapsförbund, högskolor och ministerier.

Svensk Byaservice finns stationerad på SFV Bildnings regionkansli i Vasa. Adress: SFV Bildning, Österbottens regionkansli, Handelsesplanaden 12 B 17, 65100 Vasa, tel. 06-320 4151, www.bya.net.

Vi tampas numera med en uppsjö av globala problem: ekologisk och ekonomisk kris, energikris och klimatkollaps. De stora utmaningarna är peak-oil – med brist på och dyrare energi som följd, en ekonomi i sammanbrott p.g.a. skuldsättning och spekulation, miljöproblem som drabbar oss på flera sätt, samt social oro som en konsekvens av de övriga.

Omställningsnätverket (Transition Network, även kallat omställningsrörelsen – Transition movement) är ett globalt nätverk som jobbar kring dessa frågor ur ett gräsrotsperspektiv.

Tanken är att vi kan möta framtidens hot/utmaningar genom lokala lösningar. Just nu skapas lokala energibolag med förnyelsebar energi, lokal ekologisk livsmedelsproduktion, lokala valutor som alternativ till de storskaliga och miljöförstörande system som finns i dag. Rörelsen finns representerad i ett drygt 40-tal länder över hela världen

(dock inte i Finland). Det handlar om vanliga människor som bildar lokala grupper och gör konkret arbete för en hållbar livsstil och ett motståndskraftigt, levande lokalsamhälle.

Jan Forsmark, koordinator för Omställning Sverige, den svenska grenen av Transition Network, har under våren föreläst i ämnet på seminarier i Helsingfors, Åbo och Pargas. Ett seminarium ska även hållas i Vasa senare i vår.

Forsmark har sin bakgrund som lärare/skolledare/konsult. Han har varit KRAV-odlare under 10 år med bin, grönsaker och får, samt arbetat lokalt med miljöfrågor i ca 30 år. Före uppdraget som koordinator var han t.f. kommunal näringslivschef i Sala kommun.

Mer info om Omställning Sverige: http://www.helasverige. se/kansli/projekt/omstaellningsverige/.

3

Nyhetsbrev rapporterar om aktuellt inom landsbygdsutveckling Svensk Byaservice Nyhetsbrev inom landsbygdsutveckling är en sammanställning av veckans inlägg på Svensk Byaservice Nyhetsblogg, http://byaservice. wordpress.com. Nyhetsbrevet sänds ut en gång i veckan via e-mail. Som samarbetspart medverkar Det identitetsbaserade landsbygdsnätverket (IDNET) inom Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR). Nyhetsbrevet sänds bland annat till de lokala aktionsgrupperna, de

regionala byaorganisationerna, andra föreningar och organisationer, sammanslutningar, landskapsförbund, högskolor och ministerier. På vår sändningslista finns för närvarande ett 300-tal mottagare. Nyhetsbrevet, som getts ut sedan maj 2005, utkommer vanligtvis under 44 veckor per år. Svensk Byaservice och IDNET har även tidvis gett ut ett finskt nyhetsbrev, Maaseudun kehittämisen Uutiskirje.

Nyhetsbrevet kan även läsas på Svensk Byaservice hemsida, www.bya.net. Vill du komma med på vår sändlista, sänd då mail till adressen kenneth.sundman@sfv.fi.

Veckans Nyhetsbrev nr 5/vecka 5 27.1.2015

Bioekonomi, infra och företagsamhet väcker diskussion i riksdagens korridorer Christell Åström, specialsakkunnig vid arbets- och näringsministeriet och generalsekreterare för den Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR), skriver i Landsbygdspolitikens blogg om att hon som YTR:s generalsekreterare har haft ärenden till riksdagen med budskap till riksdagsgrupperna om det nya landsbygdspolitiska helhetsprogrammet med dess … Läs mer →

Bonden och makthavaren i Bryssel Staffan Nilsson gästar Landsbygdsriksdagen i Pedersöre Svensk Byaservice och Aktion Österbotten rf har gett ut pressmeddelande inför den finlandssvenska Landsbygdsriksdagen i Pedersöre den 29-29 mars. Bland annat kommer Riksorganisationen Hela Sverige ska levas ordförande Staffan Nilsson att delta. Han är bl.a. ledamot av EU:s Europeiska ekonomiska … Läs mer →

Nya Leader-grupper inleder arbetet Jord- och skogsbruksministeriet har valt Leader-grupperna som under åren 20152020 utvecklar landsbygden över hela landet. Grupperna, 54 till antalet, är lokala utvecklingsföreningar som beviljar finansiering för företag och olika utvecklingsprojekt. Leader-arbetet finansieras med medel från Programmet för utveckling av landsbygden …Läs mer →

Om att engagera mänskornas goda drivkrafter Nätverk mellan åtgärder som stöder landsbygdsområden. Det är betydelsen bakom den franska akronymen Leader, som de flesta av oss lärt känna sedan Finlands inträde i EU. Kärt barn har många namn, det visar inte minst Aktion Österbotten rf som bygger på grunderna inom Svenska Österbottens Byar rf och Studiefrämjandet i Österbotten rf. Aktion Österbotten vill vara nutidens och framtidens landsbygdsutvecklingsmotor i Österbotten. Vårt tredje namn är Kustaktionsgruppen, som vi använder då vi är med och stöder utvecklingen av kustnäringarna och fisket. Aktion Österbotten är idag en fixpunkt för många olika nätverk, som har det gemensamt att de alla vill samarbeta för att utveckla Österbotten.

Nätverk har vi också gott om i Svenskfinland. Den finlandssvenska Landsbygdsriksdagen är vår egen Oscars- eller idrottsgala. Det är samlingspunkten för alla som vill landsbygden väl: lokala aktionsgrupper, byarörelsen, frivilligorganisationer, myndigheter, privatpersoner m.m.

sättningar för att möta våra lokala utmaningar, som kan variera från plats till plats. Öppenheten är oerhört central.

Den är nyckeln till att vi även i fortsättningen kan rekrytera nya krafter till våra nätverk. Som en regional egenskap, i termer av öppna regioner som handlar mycket med andra regioner internationellt, är det någonting som är mycket betydelsefullt och värdeskapande. För våra finlandssvenska regioner är detta en stor kraftkälla: vi är alla mångkulturella gräns- och kustregioner med etablerade nätverk utanför våra egna gränser.

Exemplen på ekonomiskt starka mångkulturella regioner finns det gott om utomlands; i vårt land hamnar vi ofta i bakvattnet då tillväxten diskuteras.

Regionpolitik Det känns ibland att den nationella regionpolitiken varit blind för våra styrkor. I tillväxtpolitiken ligger fokus starkt på stä-

derna. I och med att det sällan grundas nya städer, är det risk för att stadspolitiken blir alltför konserverande: den är fokuserad på en plats, staden; inriktad på ett förvisso väldigt starkt fenomen, urbaniseringen; men jag kan inte låta bli att tänka att det är en stor risk att man inte ser nya globala rörelser, utan blir en centraliserande kraft som inte ser helheten.

Att några av Leader-rörelsens pionjärer i våra finlandssvenska sammanhang varit ”viidfäälo” och gett upphov till nya landsbygdsnätverk har gynnat oss på många sätt. Ulf Grindgärds snappade upp nyheterna om Leader på Sicilien 1994; Peter Backa kom i kontakt med idéerna i Bryssel. Jag tycker att det visar på betydelsen av att vi deltar, syns, hörs och, inte minst, samlas för att de goda idéerna ska sprida sig. Nätverken vi skapar handlar til syvende og sidst om att samla mänskor för att engagera deras drivkrafter för goda ändamål.

Inom den Europeiska unionen har vi idag ca 2 400 lokala aktionsgrupper inom Leader och ca 300 fiskerigrupper. Nätverket håller på att bli mer och mer finmaskigt för att täcka landsbygdsområdena. Nätverken vi skapar, finns alltså på alla nivåer: lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Nyckelord Några nyckelord som jag anser är viktiga för att vi ska ha framgångsrika nätverk: Öppenhet. Våra nätverk blir innovativa, tack vare öppenheten. Där tankar och perspektiv får brytas på ett positivt sätt, där finns också en grogrund för att släppa fram de bästa lösningarna på svåra problem. Förtroende. Öppenheten främjar samtidigt förtroende. Möta utmaningarna med gemensamma krafter. I ett samspel bildar vi bättre förut-

Landsbygd - Quo vadis

Mats Brandt Ordförande i Aktion Österbotten rf Kommundirektör i Malax

Turbulens kännetäcknar samhället i stort – men speciellt landsbygden står inför stora förändringar och utmaningar. Några citat visar detta, och visar behovet av att ta ställning, vara aktiv och agera. Landsbygdsriksdagen är ett forum för detta. ” Således så flyttas makten från kommunerna till dessa fem vårdområden. Vårdområdena skall göra ett beslut om att social- och hälsovården och beslutet är bindande för de kommuner och samkommuner som får i uppdrag att ordna vården. Mycket makt och inflytande kommer således att finnas i vårdområdena.”

Ulla-Maj Wideroos ” Hur vi än vrider på den här (Vardreformens) utgångspunkt innebär den stark koncentration av vården till större, mycket större, enheter...

I praktiken innebär det nog en försvagad demokrati oberoende av att man i propositionen tycker att medborgarna borde konsulteras och lyssnas på i mån av möjlighet...

Vi vet inte hur vården skall spridas jämnare över landet genom att koncentrera den till större enheter.”

Krister Ståhlberg

4

Hur det kom sig att Landsbygdsriksdagen uppstod Världens första Landsbygdsriksdag hölls år 1989 i Umeå. Det var i kölvattnet av Europarådets landsbygdskampanj och som ett svar på en långvarig avfolkning av landsbygden. Tillställningen föregicks av en budkavle, där man samlade in åsikter och åtgärdsförslag från hela landet.

På Landsbygdsriksdagen diskuterades dessa förslag och man ville därmed ge dem tyngd och få dem framförda till politikerna. Öppet forum Landsbygdsriksdagen ordnades av det nygrundade Hela Sverige ska leva (HSSL). Men Landsbygdsriksdagen ägs inte av HSSL, utan det är ett öppet forum för alla intresserade. Efter detta har landsbygdsriksdagarna återkommit vart annat år i Sverige. Ibland har de varit jättestora med närmare 2 000 deltagare, ibland har det varit under 1 000 deltagare.

Svenskfinlands första Landsbygdsriksdag ordnades år 1990 i Vörå. Men egentligen var inte hela Svenskfinland med, utan bara svenska Österbotten. Bakgrunden var som i Sverige en rejäl avfolkning av landsbygden.

Denna avfolkning ledde redan på 1970-talet till att byarna aktiverade sig, i huvudsak spontant, genom att bilda byaråd. Byaråden kom först i östra och norra Finland, men så småningom kom de också till Svenskfinland.

Studiecirklar Upplägget bakom den finlandssvenska Landsbygdsriksdagen liknade litet det rikssvenska. Österbotten hade drabbats av en svår ekonomisk kris redan i slutet av 1980-talet, medan den nationella krisen sedan kom under 1990-talet. I Österbotten hade vi inte en budkavle, utan vi startade studiecirklar med uppdraget att föreslå åtgärder för den egna byn, men också att komma med krav på vad statsmakten borde göra. De åsikter som kom fram

skulle diskuteras på ett stort seminarium, och det fanns ett bra namn nära till hands: Landsbygdsriksdag. Trots att upplägget liknade det rikssvenska så var inte modellen kopierad, bara namnet var stulet. Resten är historia kunde man säga.

Landsbygdsriksdagen blev en återkommande tradition vart annat år. Svensk Byaservice koordinerade, men det praktiska ansvaret föll på den region som stod värd för Landsbygdsriksdagen. Detta har gjort att landsbygdsriksdagarna har sett litet olika ut genom åren. Den största samlade 170 deltagare och den minsta drygt 50. Demokratifrågor har ofta varit på tapeten men allt möjligt som har med landsbygdsutveckling att göra, har kommit upp. Man har på olika sätt samlat in åsikter från ”fältet” till Landsbygdsriksdagen, som sedan tagit ställning.

De två första Landsbygdsriksdagarna hölls i Vörå åren 1990 och 1992, medan den tredje hölls i Ekenäs år 1994 och omfattade då för första gången hela Svenskfinland med modell från de två första Landsbygdsriksdagarna i Vörå. Sedan har i tur och ordning Kimito, Såka, Pellinge, Nagu, Närpes, Karis, Mariehamn, Borgå och Korpo stått som värdar. I år har turen åter kommit till Österbotten, den här gången med Sursik skola i Pedesöre som samlingsplats för finlandssvenska landsbygdsutvecklare. Det är nu för trettonde gången som Landsbygdsriksdagen ordnas och således femte gången i Österbotten.

Inte ett beslutande organ Landsbygdsriksdagarna är inte beslutande organ, det är ingen organisations årsmöte. Det är ett forum där olika organisationer möts, men där byarnas roll är central. Forummodellen gör att olika typer av organisationer diskuterar tillsammans, vilket är

Protestyttring under Landsbygdsriksdagen i Sandviken, Gävleborg 2014. bra. Ett problem som det dock medför, är att det inte finns någon organisation som är ansvarig för att förverkliga besluten.

strukturella skillnader. Just nu planeras det landsbygdsriksdagar i bl.a. Katalonien och Skottland – och fler är på kommande.

Svenskfinland var av naturliga orsaker snabbast med att ta över Landsbygdsriksdagsinnovationen. Men vi var inte de enda.

Det finns i Europa ett tiotal ”regelrätta” landsbygdsriksdagar.

Gränserna för vad en Landsbygdsriksdag är, kan variera.

Alla tolkar det på sitt sätt och förhållandena varierar kraftigt.

I vissa länder är kommunerna så små att det inte finns plats för någon byarörelse där under, för att ta ett exempel som visar på

Alleuropeisk dag

Landsbygdsriks-

Men Landsbygdsriksdagsidén, eller Rural Parliament som man väl ska kalla det i internationella sammanhang, har inte stannat på den nationella nivån. År 2013 ordnades den första alleuropeiska Landsbygdsriksdagen.

Det var en lyckad tillställning i Bryssel, uppbyggd i stort sätt på samma sätt som motsvarande i Svenskfinland. De organisatoris-

ka problemen med ett European Rural Parliament är naturligtvis av en annan klass än när man gör det på nationell nivå, för att inte tala om finlandssvensk nivå. Vi lärde oss en hel del under den övningen, den hårda vägen.

Igen en gång var det Sverige som gick främst. HSSL tog initiativet och ansvaret. Men också de finlandssvenska erfarenheterna spelade en viktig roll. För mer information, se webbplatsen http://europeanruralparliament. com/.

Peter Backa

Staffan Nilsson – makthavare i Bryssel och bonde gästar Landsbygdsriksdagen

Den finlandssvenska Landsbygdsriksdagen i Pedersöre 28-29.3 gästas bl.a. av Riksorganisationen Hela Sverige ska levas (HSSL:s) ordförande Staffan Nilsson. I Bjuråker utanför Hudiksvall är Nilsson bonden som har 30 mjölkkor, i Bryssel är han makthavaren som möter regeringschefer, EU-kommissionärer och inflytelserika samhällsorganisationer på daglig basis.

Han är ledamot av EU:s Europeiska ekonomiska och sociala kommitté (EESK) och var dess ordförande 2010-13. Nilsson, som även varit ledamot i förbundsstyrelsen för Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och Sveriges Fiskevattenägare, är för närvarande vice ordförande för We Effect (tidigare Swedish Cooperative Center). Han är också med i ledningen för European Rural Parliament (den europeiska Landsbygdsriksdagen) som hålls för andra gången hösten 2015.

Tre saker fungerar som vägledning i Staffan Nilssons arbete för att skapa ett starkare socialt Europa: hållbarhet och tillväxt, solidaritet och utveckling, samt dialog och delaktighet.

Landsbygdsriksdag i Holland.

Staffan Nilsson vet hur man på EU-nivå ser på frivilligorganisationernas roll i samhället och på tredje sektorns roll och uppgifter.

Som ordförande i Hela Sverige skall leva har Staffan Nilsson insyn i landsbydsutvecklingen i vårt västra grannland.

5

”Landsbygdsriksdagen är lokalsamhällenas partidag” Intervju med byaombudsman Karl-Gustav Byskata på Aktion Österbotten rf – Den offentliga sektorns nedskärningar drabbar folket på landsbygden. Servicen tenderar att försvinna, men människor blir kvar. Från myndighetshåll signalerar man att här måste byarna ta ett större ansvar. Man kan även vända på saken och säga att byarna har här en möjlighet att själva ta kontroll över sin närmiljö – egentligen finns det ingen annan utväg om vi vill ha en bebodd lansbygd. Det behövs vägar, hälsovård, bibliotek, bybutik, bredband o.s.v., för att folk skall kunna bo kvar. Varje by är unik och därför behövs det olika typer av modeller för att utveckla byarna. Modeller finns det många av, vilka man kan forma så att de passar var och en by. På det viset får man en utveckling, där alla uppnår en sådan välfärd som ifrågavarande by behöver. Från den här beskrivningen tar byaombudsman Karl-Gustav Byskata sats, när han berättar om sina förväntningar på Landsbygdsriksdagen i Sursik, Pedersöre 28-29.3.2015.

– Vi måste slå vakt om de små enheterna också ur säkerhetssynpunkt, fortsätter han. Stora enheter tenderar att bli sårbara, tänk bara på elnätet.

– Landsbygdsriksdagen har här flera funktioner. Den skapar en gemenskap mellan människor med liknande problem runt om i Svenskfinland. All digitalisering till trots, så krävs det att folk träffas och lär känna varandra för att ett förtroende skall uppstå, och på basen av det förtroendet kan också samarbete skapas.

– Samtidigt är förhållandena olika och sätten att lösa problemen varierar. När man ser hur andra gör, så får man nya idéer. Man blir kreativ av att se sånt som är annorlunda, säger Byskata.

– Tanken är att Landsbygdsriksdagen samlar ihop folk från olika regioner och organisationer. Man lär sig av varandra, man inspireras genom att samlas och diskutera, och sedan går man tillbaka till sin hemby och gör förmodligen ett bättre jobb än man gjorde förr.

– Landsbygdsriksdagen är viktigare än folk tror. På ett sätt borde den kunna jämföras med en partidag, men utan partipolitik. Det handlar inte om höger eller vänster. Det finns också en land-stad dimension.

Landsbygdsriksdagen är lokalsamhällenas partidag, kunde man säga.

Detta betyder inte att man skapar ett motsatsförhållande till städerna, man bara befäster sin egen identitet, för att utgående från den bättre kunna samarbeta med städerna.

– Den här Landsbygdsriksdagen har, liksom alla andra landsbygdsriksdagar, sin egen profil. Vi strävar till att få mera folk än tidigare.

Målet är ställt på 200 deltagare, vilket skulle göra Landsbygdsriksdagen i Sursik, Pedersöre till den största i historien (den första hölls 1990 och har därefter återkommit vartannat år).

– Vi strävar också till att få tillfälliga besökare som kommer för att se på projektutställningen och giftshopen. Vi vill engagera lokala företag, t.ex. sådana som producerar närmat. De lokala företagen bör vara med och skapa en image för byn, säger Byskata.

– Det är också möjligt att komma och njuta av en god middag, gjord på lokalproducerade råvaror, och njuta av god underhållning under kvällsfesten, som är öppen för allmänheten och utanför det officiella programmet.

Peter Backa

Aktion Österbotten – Leader-, bya- och fiskeutveckling under samma tak Aktion Österbotten rf är en sammanslutning av organisationer, kommuner och privatpersoner i svenska Österbotten. Aktion, som bildades år 2009 genom sammanslagning av Svenska studiefrämjandet i Österbotten rf och Svenska Österbottens Byar rf, sköter om Leader-, bya- och kustfiskeverksamhet till stöd för landsbygdsutvecklingen i svenska Österbotten.

Verksamheten

Grundtanken

Till rutinerna för Aktion Österbottens personal hör handläggning av ansökningar, rådgivning till projekten, utbildning, ordnande av möten, konferenser, kurser och seminarier. Information om vad som händer inom landsbygdsutvecklingen tillhandahålls både via webben och genom utgivning och distribution av olika tidskrifter och forskningsmaterial. I takt med att den nya programperioden 2014-2020 kommer i gång består arbetet av att förmedla information om innehållet i det nya programmet och om ansökningsprocessen, i mångt och mycket att ”väcka regionen till liv”.

Den grundläggande idén i Aktion Österbottens verksamhet är att landsbygdsutvecklingen utgår från gräsrötterna, genom en lokalt anpassad övergripande strategi. De behov, önskemål och prioriteringar som representanter för byar, föreningar, företag och kommuner lyfter fram, kombineras med Aktions erfarenhet av landsbygdsutvecklingsarbete sedan år 1996.

Utvecklingen styrs med andra ord inte från EU eller från det officiella Finlands syn på utveckling, utan från det vi själva tror på i svenska Österbotten. Våra grundvärderingar; framtidstro, initiativkraft, kreativitet, hållbar utveckling och lokal förankring styr även strategin som gjorts upp inför den kommande programperioden 2014-2020, Österbottens kusttrakter 2020 – möter behoven hos lokalt livfulla gemenskaper.

Grunden i landsbygdsutvecklingsarbetet läggs av Aktion Österbottens medlemmar och det nätverk som 77 föreningar, 52 privatpersoner, samt 14 kommuner och 2 samkommuner tillsammans bildar. I detta nätverk engageras alla Österbottens närmare 180 000 personer på ett eller annat sätt.

Stöden och kontaktnätet Aktion Österbottens styrelse har under perioden 2007-2014 behandlat totalt 293 ansökningar om projektstöd. Förutom direkta stöd till enskilda sökande, har Aktion genom fem samordningsprojekt strävat till att minska tröskeln för genomförande av mindre men för byarna viktiga utvecklingsåtgärder, såsom anpassning av gemensamma utrymmen för rörelsehindrade,

- greppar landet

Nytt inför perioden som håller på att starta är det elektroniska ansökningsförfarandet och möjligheten till engångsersättning (Lump-sum). Nytt är också minskat behov av redovisning av löpande kostnader (Flat Rate). Avsikten är att förenkla såväl ansökningen som redovisningen för projekten.

Vid elektronisk ansökan behövs FO-nummer och Katso-kod som identifiering. Katso-koden kan även användas när man utför ärenden vid skatteförvaltningen, FPA och polisen.

Med tanke på utvecklingsarbetet under den nya perioden, kom det glädjande beskedet i början av året att Österbotten kan räkna med hela tre miljoner mera i offentligt stöd än under förra perioden. Vi har också fått besked om att ansökningarna kan börja lämnas in i april, men att finansieringsbesluten kan tas först i höst.

Internetsidor och sociala medier spelar en viktig roll i kontakterna med människorna och byarna vid spridning av information och god praxis. Men fortfarande är den personliga kontakterna med människorna på landsbygden och till de beslutande organen viktiga för utvecklingsarbetet för att påverka de strategiska beslut som tas.

Karl-Gustav Byskata Byaombud och Leaderrådgivare på Aktion Österbotten rf

Tidningen om Finlands lantbruk och landsbygd - på svenska

Tfn (09) 586 0460, www.landsbygdensfolk.fi

mindre byggnadsprojekt (t.ex. lekparker, småbåtshamnar, samlingsutrymmen och fritidsanläggningar) och uppgörande av byaplaner.

Karl-Gustav Byskata är byaombud och Leader-rådgivare på Aktion Österbotten, som är en av arrangörerna för Landsbygdsriksdagen.

6

Det blir som du tänkt dig!

– inspiratören Bengt Gustavsson Bengt Gustavsson, Anti-Janteförespråkaren, är bekant för en del österbottningar i samband med att han 2011 engagerades av Aktion Österbotten vid tre seminarietillfällen under rubriken Bygde-entusiasm och ledarskap.

– Allt jag pratar om, har jag gjort själv och det är just de mänskliga resurserna och gemenskapandet jag vill lyfta fram. Att gnälla och kräva är energislöseri, låt oss i stället ägna våra kreativa krafter till att stimulera entreprenörskap och tillväxt.

Gustavsson anställdes i tiderna i ett projekt riktat till arbetslösa ungdomar. I början var alla möjligheter öppna: Vad vill ni? Vi hjälper er dit. Efter en trevande inledning kom ungdomarna på idén att tillvarata Karljohansvampen som växer rikligt i Värmland och exportera den till Italien, där den är en delikatess.

Projektet fick ihop 27 ton svamp under det första året. Verksamheten fortsätter i dag i privat ägo och har utökat verksamheten till bär, frukt och grönsaker.

Gustavsson är en föreläsare som engagerar sin publik genom sin entusiasm. Hans förmåga gav honom titeln optimistminister i Republiken Klarälvdal´n, ett utvecklingssamarbete för att återuppta samhörigheten i en region som delades mellan två kommuner år 1974. Föreningen lades ner efter 17 års intensivt arbete år 2008: ”Man ska förstå att sluta i tid, innan de gamla lösningarna blir ett problem i sig”.

Det finns många exempel på där Gustavssons kreativitet och kunnighet har kommit fram: Kresam AB – konsultföretaget som finner vägarna ur den inlärda hjälplösheten, Republiken Klarälvdal´n – en ideell förening som förändrat världen med stollit allvar, Edutainment & DalenSkaparna – skräddarskriven faktaunderhållning på ett roligt sätt, Nygård – en tom anläggning som mot alla odds förvandlades till arbetsplats för 26 personer, BolagsBolaget AB – en samhällsekonomisk innovation som stimulerar personlig tillväxt, Ledarskap 2.0 Betaversionen – som lockar fram entreprenörskap och låter människor göra sitt bästa, samt Utveckling utan förändring – vi föds som entreprenörer, vi fostras till inteprenörer och vi styrs av antiprenörer.

Karl-Gustav Byskata Byaombud och Leader-rådgivare på Aktion Österbotten rf

Vart är vi på väg?

– kontroversiella skyddsprogram i skärgården Under de senaste decennierna har kust och skärgårdsbefolkningen utsatts för ett flertal skyddsprogram som begränsar deras normala verksamhet. Människan och hennes betydelse för skärgården har glömts bort då skyddsprogrammen och fredningsbestämmelser gjorts upp.

Befolkningen i kust och skärgård med nedärvd kunskap om hur man beter sig och verkar i området, har levt i samklang med naturen i många hundra år, därför har vi också hittills haft en fågelrik skärgård. En levande skärgård med människans/kustbefolkningens närvaro är den bästa garantin för att skärgården blir omskött och bevarad.

Skyddsprogrammen längs den österbottniska kusten ligger som lapptäcken på varandra. Utöver Natura 2000 enligt stadsrådets beslut 20.08.1998, har vi skyddsprogram för fågelrika sjöar och havsvikar från 1982, ett särskilt skyddsprogram för Mickelsörarna från 1989, strandskyddsprogrammet från 1990 och sälskyddsområden från 2001. Ofta sammanfaller dessa områden geografiskt men inte alltid.

Privatägda land- och vattenområden I vår kust och skärgård är vi av naturen begåvade med en landhöjning som gör att landområden årligen växer med i det

närmaste 100 ha. Landområden i skärgården är till största delen privatägda, likaså ägs privata vattenområden av delägarlag eller skifteslag. En del statliga enskilda vattenområden finns innanför statens allmänna vattenområden.

När beslut om dessa områden var aktuella, informerades lokalbefolkningen att det inte begränsar nuvarande verksamhet, och att fiske och jakt kan fortsätta som förut. Därutöver har vi ju allemansrätten, som ju enbart några länder i Norden har, med både rättigheter och skyldigheter. Men under tiden har det införts ett flertal ändringar i både besluten och naturvårdslagen som resulterar i begränsningar.

Till allra största delen är utkasten till lag- och förordningsändringar enbart på finska – har vi råd att inte ha öppen en information åt den svenskspråkiga kustoch skärgårdsbefolkningen? Hur kommer det sig att det på svenska heter Naturvårdslagen och på finska Luonnonsuojelulaki? Det är ju märkbar skillnad på vårda och skydda. Det är inte alls överraskande att lokalbefolkningens förtroende för myndigheter och politiker har rasat.

Tillväxt i djurpopulationer Under 2000-talet har det i Finland utarbetats och implementerats förvaltningsplan för de stora

rovdjuren varg, björn, lo, järv, samt Östersjösälar gråsäl och vikare. Populationen av samtliga, förutom varg och järv, har hittils haft relativt stark tillväxt och förväntas växa till sig i kustoch skärgårdsområden. Det ser ut som att det kan bli trångt om saligheten – vart är vi på väg?

Vi har nu under de senaste 25 åren fått en ny starkt växande fågelpopulation i vår skärgård, Mellanskarven, som liksom sälen, är ytterligare en konkurrent till det minskande antalet yrkesfiskare som ännu finns i skägården. Detta kan inte accepteras. Att åstadkomma en förvatningsplan för skarv samt uppdatering av en förvaltningsplan för säl, bör få prioritet för att på lång sikt kunna ha ett långsiktigt hållbart uttag för människan av fiskpopulationen. Det tog sin tid innan det i Finland kunde godkännas att den heter mellanskarv. I Norge har detta inte varit en fråga då man länge haft storskarven på den branta klippiga kusten i Nordnorge och mellanskarv nu på senare tid i landets södra kustområden.

ber 2012, ett dokument på 24 sidor undertecknat av den förra miljöministern, är ett intressant dokument. I inledningen står det: ”Enligt regeringsprogrammet för statsminister Jyrki Katainens regering ska Finlands strategi och handlingsprogram för bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald uppdateras så att de svarar mot målen i det internationella biodiversitetsavtalet och de mål som man kommit överens om inom EU. Den samiska kulturens seder och tradition att utnyttja naturen tryggas i samband med verkställandet av biodiversitetsstrategin.”

Det här bör ju också gälla för skärgårds- och kustbefolkningen. Det har funnits skärgårdsbefolkning åtminstone lika länge

Människan en central del av ekosystemet Statsrådets principbeslut om Finlands strategi för bevarande och hållbart nyttjande av den biologiska mångfalden för åren 2012-2020 från den 20 decem-

Foto: Anna Sand/bySand J

som samer. Det är intressant att ta de av den mångfald av underliggande dokument för de olika skyddsprogrammen, där det framhålls att största hotet är människan. Det borde ju i stället framgå vad som görs för att främja mänsklig aktivitet. Det måste framgå att människan, med sin kulturella mångfald är en central del av ekosystemet, och det är viktigt att helheten beaktas och inte enbart skilda arter.

Var finns konsekvensanalyser samt socioekonomiska hänsyn, vilka är helt centrala och nödvändiga delar för att se helheten?

Johan Stoor Intresseföreningen för en levande skärgård rf

7

Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen YTR – vad är det och vad gör vi?

Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (fi. YTR) är ett samarbetsorgan som har tillsatts av statsrådet med uppgift att, tillsammans med dess nätverk, verkställa den nationella landsbygdspolitiken. Målet är en välmående landsbygd som utnyttjar sina egna resurser.

Samarbetsgruppen har cirka 30 medlemmar. De ärenden som tas upp i samarbetsgruppen bereds av ett sekretariat och av olika temanätverk. Utöver samarbetsgruppen fungerar ett omfattande landsbygdspolitiskt nätverk med aktörer på den nationella, regionala och lokala nivån som deltar i verksamheten. Landsbygdspolitiken är och bör också i fortsättningen ha en central roll inom rikspolitiken i ett landsbygdsdominerat land som Finland.

Samarbetsgruppens omfattning och dess uppgifter Den nuvarande samarbetsgruppen är den femte i följden. Gruppen tillsattes år 2008 och dess mandatperiod har förlängts till utgången av 2015. Samarbetsgruppen är ingen ny företeelse, utan har fungerat i vårt land i över tjugo år.

För landsbygdspolitiken ansvarar arbets- och näringsministeriet, samt jord- och skogsbruksministeriet. Ordförande för gruppen är Jaana Husu-Kallio, kanslichef på jord- och skogsbruksministeriet. Generalsekreterare för gruppen är Christell Åström, specialsakkunnig på arbets- och näringsministeriets regionavdelning.

I landsbygdspolitiska samarbetsgruppen och landsbygdspolitiska nätverket finns företrädare för förvaltningen, forskningsoch utvecklingsorganisationer, det civila samhället och den privata sektorn. Nätverket omfattar alla verksamhetsnivåer, från den lokala nivån till den nationella och internationella nivån.

Arbetet är sektoröverskridande, nerifrån upp och uppifrån ner.

Det uppdrag som statsrådet gett samarbetsgruppen är omfattande. Några exempel på centrala uppgifter: YTR ansvarar för förverkligandet av de nationella

landsbygdsprogrammen och strategierna. Man skall utveckla strukturerna och arbetssätten inom landsbygdspolitiken, bl.a. genom att skapa nätverk och arbeta för en platsbaserad politik.

Den nationella landsbygdspolitiken skall också samverka med EU:s landsbygdspolitik och regionalpolitiken överlag.

Det landsbygdspolitiska helhetsprogrammet och temanätverken Man kan säga att det i februari 2014 godkända landsbygdspolitiska helhetsprogrammet, Möjligheternas landsbygd – landsbygdspolitiska helhetsprogrammet 2014-2020, utgör YTR:s verksamhetsprogram.

Helhetsprogrammet är indelat i fem teman – delaktighet och närdemokrati, boende och service, infrastruktur och markanvändning, näringar och kompetens, samt ekosystemtjänster. Programmet innehåller 63 konkreta åtgärder. För varje åtgärd nämns de parter som huvudsakligen ansvarar för genomförandet av åtgärden. Det är frågan om sektorövergripande teman och genomförandet av åtgärderna kräver samarbete mellan aktörer på olika nivåer. Helhetsprogrammet är inte ett finansiellt program, utan syftet med programmet är att påverka verksamheterna inom olika sektorer, så att dessa i större utsträckning än förr skulle beakta landsbygden.

I samband med det helhetspolitiska landsbygdsprogrammet genomfördes också en förnyelse av den Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen och dess arbetssätt. Arbetet fortgår, men vissa förändringar syns redan nu. En förändring är att det landsbygdspolitiska helhetsprogrammet verkställs i fortsättningen allt mer med hjälp av olika temanätverk, där lokala och regionala aktörer, samt tjänstemän vid ministerierna möts. För verkställandet av vart och ett av helhetsprogrammets teman har det grundats nya nätverk i början av året. Dessa nätverk finansieras delvis av YTR. Utöver

nätverken

samarbetsgruppen också andra riksomfattande forsknings- och utvecklingsprojekt för landsbygden som främjar genomförandet av helhetsprogrammet. Tyvärr har den ekonomiskt kärva situationen medfört att man inte kommer att kunna finansiera nya projekt för år 2015.

Utmaningar inför framtiden Utmaningarna för att hålla landsbygden levande är många; en minskande och samtidigt åldrande befolkningsmängd, samt en service som tenderar att flyttas allt mer till kommuncentren.

Det stränga ekonomiska läget inom Europeiska unionens område, samt en försvagning av den offentliga sektorns ekonomiska bärkraft, återspeglas på hela samhället. En central fråga i samhällsutvecklingen handlar nu om regionernas förmåga att reagera på och anpassa sig till förändringar. Den pågående kommunreformen och social och hälsovårdsreformen är ett försök att svara på de enorma utmaningarna den offentliga sektorn står inför.

Inom landsbygdspolitiken har man lyft platsbaserad utveckling och politik som en utgångspunkt då man granskar de pågående förändringarna och utmaningarna i samhället. Trots att det inte är frågan om ett nytt tankesätt, så presenterar den ett alternativ till det rådande synsättet. Enligt platsbaserad utveckling spelar lokala förhållanden roll när man talar om människans livsmiljö, välfärd, verksamheter, kultur och erfarenheter. Den platsbaserade utgångspunkten innebär

att man vid utvecklingsarbetet inser vilka resurser och verksamhetsmöjligheter som finns inom ett område. De olika områdenas möjligheter och också utmaningar beaktas, vilket leder till en regionutveckling och regionalpolitik som identifierar mångfalden på de olika platserna och tar hänsyn till platsbundna utgångspunkter och behov. I ett land som Finland, var ca 95 procent av landområdena består av landsbygd som varierar från allt från stadsnära landsbygd till glesbygd, kan denna infallsvinkel erbjuda nya möjligheter.

Den platsbaserade utvecklingen ignorerar därtill tudelningen av områdena i städer och landsbygd, vilket kan ge en ny grund för utvecklingen av regionerna och platserna. I dessa tider med stora pågående samhällsförändringar, är det skäl att granska regionerna och dess utveckling med ”nya glasögon”.

YTR som ett tvärsektoriellt samarbetsnätverk är en föregångare inom den offentliga förvaltningen, där mycket ännu fungerar inom de olika sektorerna. Den landsbygdspolitiska samarbetsgruppens styrka ligger i det, att den samlar aktörer från såväl offentliga, privata som tredje sektorn, från gräsrotsnivå upp till nationell och internationell nivå och därtill går över sektorerna.

Behovet av ett ökat samarbete över sektorgränserna har diskuterats mycket inom den offentliga sektorn den senaste tiden, inte minst på grund av den kärva ekonomiska situationen. I diskussionen lyfts t.ex. ett ökat samarbete mellan privata, of-

fentliga och tredje sektorn fram som en lösning för närservice på landsbygden i framtiden. Men de fungerande konkreta exemplen på dylika samarbeten, är ännu fåtaliga. YTR:s verksamhetsmodell och hur den är uppbyggd, utgör ett konkret exempel på dylikt samarbete och att nätverket fungerat så länge, ger den en trovärdighet. En sådan verksamhet kommer vi att behöva allt mer av i framtidens samhälle, det är jag övertygad om.

Men, samarbetsgruppen har också sina brister. Det är inte alltid så lätt att få medlemmarna i såväl samarbetsgruppen som det större nätverket att binda sig till verksamheten och främja de riktlinjer man tillsammans gjort upp gällande landsbygdspolitik.

Fortsättningsvis uppfattas en grupp som fungerar på detta sätt litet främmande inom den offentliga sektorn, och dess ”status” är också många gånger något man måste förklara. Dock överväger de positiva påverkningarna klart de negativa och jag är övertygad om att det enbart är frågan om tid, innan man inser styrkan i denna verksamhet.

Hur som helst så är och förblir Finland ett mycket landsbygdsdominerat land. Vi behöver ett koordinerande organ inom landsbygdspolitiken på nationell nivå också i framtiden. Det är jag övertygad om. Alla som jobbar för att utveckla landsbygden och hålla den levande behövs.

Christell Åström Generalsekreterare för YTR

finansierar

Vi arbetar för landsbygdens bästa! Österbottens svenska producentförbund tfn. 06-318 9200 www.osp.fi

Christell Åström är nytillträdd generalsekreterare för Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen.

8

Finlandssvenskt arbete för landsbygdsutveckling Tredje sektorn har en stor betydelse på landsbygden, dels genom att aktivera och organisera landsbygdsborna, dels som serviceproducent i lokalsamhället.

Många finlandssvenska föreningar och organisationer skräddarsyr sin verksamhet så, att den svarar mot förväntningar och efterfrågan på gräsrotsnivå.

YTR:s helhetsprogram I den finlandssvenska landsbygdspolitiska debatten har man länge varmt talat för att beslut måste fattas utgående från lokala förhållanden och involvera medborgarna i beslutsprocessen.

I Landsbygdspolitiska samarbetsgruppens (YTR:s) sjätte landsbygdspolitiska helhetsprogram, Möjligheternas landsbygd – landsbygdspolitiska helhetsprogrammet 2014-2020, betonas stärkandet av medborgarsamhället och en ökad delaktighet. Må-

let är att utvecklingen av landsbygden i ännu högre grad än tidigare ska bygga på de kunskaper, det kunnande och det aktiva grepp som de människor och företag som är verksamma där har.

För att understryka medborgarsamhällets betydelse i formandet av landsbygdspolitiken, tillsattes under våren 2014 två nya biträdande generalsekreterare för YTR, vilka representerar tredje sektorn – Liisa Häme, verksamhetsledare för Päjänne-Tavastland Leader-förening, samt Camilla Wahlsten, verksamhetsledare för Finlands svenska 4H. Det långsiktiga finlandssvenska arbetet för landsbygden synliggörs genom valet av en representant från det finlandssvenska organisationsfältet. Nu ges medborgarsamhället och tredje sektorns aktörer på svenskbygden ytterligare en kanal för att vara

Ansökan om stöd för landsbygden börjar i vår Jord- och skogsbruksministeriet har valt 54 Leader-grupper som under åren 2015-2020 utvecklar landsbygden över hela landet.

Leader-grupperna är lokala utvecklingsföreningar som beviljar finansiering för företag och olika utvecklingsprojekt. Leader innebär arbete med låg tröskel, vilket gör det möjligt för invånare att delta och inverka på frågor som behöver förbättras i levnadsmiljön. Aktion Österbotten rf fortsätter sin verksamhet som landsbygdsutvecklare i KustÖsterbotten.

Leader-arbetet finansieras med medel från Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland.

Grupperna fick sammanlagt 300 miljoner euro som består av EU-medel, samt av statliga och kommunala medel. Varje grupp har tagit fram en utvecklingsstrategi som inverkade på storleken av gruppens finansiering. Aktion Österbottens strategi för 2014-2020 heter Österbottens kusttrakter 2020 – möter behoven hos lokalt livfulla gemenskaper. Strategiska tyngdpunktsområden är: Förstärkt kunskaps- och innovationsmiljö, Högre socialt kapital och stärkt sammanhållning, samt Mångsidigare näringsstruktur och Lokala livskraftiga byagemenskaper. Aktion Österbotten fick ett bra tillägg i jämförelse

med förra periodens pengar, föreningens offentliga finansiering är 11 121 000 euro.

Enligt Landsbygdsverkets uppskattning kan man börja ansöka om projekt- och företagsstöd i april, medan beslutsfattandet sker på hösten 2015. Nytt i den här programperioden är Hyrrä, en ny elektronisk tjänst genom vilken man kan ansöka om stöd för utveckling av landsbygden.

Via Hyrrä kan man i enlighet med Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland ansöka t.ex. om projektstöd i anslutning till utveckling av landsbygden och stöd för etablering av företag. E-tjänsten gör att både myndighetens och sökandens arbete underlättas och går snabbare. Ansökan kan exempelvis göras hemma och skickas in när som helst.

Mer information om Hyrrä: www.mavi.fi/sv/guider-och-anvisningar/Sidor/hyrra.aspx, samt om landsbygdsprogrammet och Leader: www.maaseutu.fi/sv/Sidor/default.aspx.

med och påverka beslut och åtgärder som omfattar landsbygden.

Informativt nätverk

I ett stort nätverk som YTR de facto är, kan det lätt bli att man surfar från möte till möte och i princip för fram de tankar och åsikter som man själv kommit fram till. Därför är en av de stora utmaningarna att bygga informativa nätverk till de finlandssvenska organisationerna och den vägen få nya infallsvinklar och konkreta exempel på fungerande och icke fungerande landsbygdspolitik ur tredje sektorns perspektiv.

Svensk Byaservice vid SFV Bildning är en otrolig resurs för den finlandssvenska landsbygden, liksom givetvis det finlandssvenska nätverket IDNET under YTR, samt de tvåspråkiga

Leader-grupperna. Specialsakkunnige på Byaservice/IDNET fungerar utmärkt som en diskussionspartner och sparrare.

Landsbygdsriksdagen i Pedersöre detta år blir mycket intressant och kommer just-on-time.

Jag hoppas speciellt på stort deltagande av tredje sektorns organisationer och ett växande, aktivt nätverk kring de finlandssvenska landsbygdsfrågorna.

Den av statsrådet tillsatta Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR) är ett organ som bereder landsbygdspolitiken och utvecklar systemet på riksnivå. I YTR finns ministerier, olika myndigheter, samt en lång rad av tredje sektorns organisationer representerade. YTR är ett utmärkt och ganska unikt exempel på fungerande, sektoröverskridande samarbete.

Om du vill gå fort, skall du gå ensam. Om du vill gå långt, skall du gå samman, konstaterade ordföranden för ELARD Radim Srsen för ett tag sedan. Det är en god ledstjärna, även för oss inom tredje sektorn som vill vara med och utforma en fungerande, platsbaserad landsbygdspolitik i Finland.

Camilla Wahlsten Verksamhetsledare för Finlands svenska 4H

Camilla Wahlsten är biträdande generalsekreterare för Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen.

Landsbygdsnätverkstjänster i full fart

Den nya enheten som förenar landsbygdsnätverket inledde verksamheten i början av januari 2015. Enheten är belägen vid Landsbygdsverket i Seinäjoki. Enheten Landsbygdsnätverkstjänster lotsas av Teemu Hauhia, som under den förra perioden jobbade som nätverkscoach.

– Redan enligt programmålen spelar kommunikation en viktig roll. Ett annat syfte är att svetsa ihop och aktivera landsbygdsnätverket och få det att samspela från den lokala till den europeiska nivån, berättar Teemu Hauhia apropå den nya enhetens viktigaste mål.

Gamla bekanta från den tidigare landsbygdsnätverksenheten är Hanna Lilja, Juha-Matti Markkola och Lauri Hyttinen. Juha-Matti är den enda som fortsätter att sköta liknande uppgifter som i den föregående nätverksenheten. Juha-Matti jobbar fortfarande med Leader-frågor, och dessutom omfattar arbetsuppgifterna landsbygdsföretagande, internationellt samarbete och innovationsnätverk, samt nationella projekt.

Hanna Lilja jobbar som ekonomiplanerare och ansvarar för landsbygdsnätverkstjänsternas ekonomi och upphandling. Nätverksexpert Lauri Hyttinen jobbar under den nya programperioden med regionala nätverk, Östersjösamarbetet, Åland, landsbygdstjänster, utvecklingen av byarna och projektverksamheten.

Joel Karlsson fokuserar på innovationsnätverk, forskningssamarbete, systemet för jordbruksrådgivning Neuvo 2020, miljöfrågor, samt jord- och skogsbruksfrågor.

Sinikka Torssonen, som började som nätverksinformatör, sköter kommunikationen. Kommunikationskoordinator Pirjo Onikki ansvarar för nätverkstjänsterna (Maaseutu.fi, Landbygd.fi och Rural.fi) och för de andra elektroniska kanalerna, samt för aktiveringen av det regionala kommunikationsnätverket.

Landsbygdsnätverkstjänsterna har fått en ny gemensam e-postadress. Kom med frågor, önskemål, tankar och idéer på info@maaseutu.fi. Du kan också kontakta experterna direkt.

Teemu Hauhia Direktör Landsbygdsverket/ landsbygdsnätverkstjänster Lauri Hyttinen Nätverksexpert Landsbygdsverket/ landsbygdsnätverkstjänster

Personalen på enheten för Landsbygdsnätverkstjänster är från vänster Teemu Hauhia, Hanna Lilja, Sinikka Torssonen, Lauri Hyttinen, Pirjo Onikki, Juha-Matti Markkola och Joel Karlsson.

9

Fyra K:n för regionutveckling Intervju med Mats Nylund ordförande för IDNET – Det krävs fyra K:n för att en region skall kunna utvecklas – och inget K får bli borta. Så sägs det i alla fall. Inom landsbygdsutvecklingen bör vi beakta detta.

Det krävs Kommunikationer, Kapital, Kunskap och Kultur! Så säger riksdagsman Mats Nylund som är ordförande för det finlandssvenska nätverket (IDNET) för landsbygdsutveckling.

– Mot bakgrunden av det här är det oacceptabelt att vägnätet, efter kanske 100 år av utveckling, nu börjar försämras. Satsningarna på kommunikationer verkar i allt för hög grad stanna inom tätorterna.

Hur kommer det här sig?

– Den ekonomiska situationen är ju som alla vet mycket utmanande just nu, det finns mycket litet utrymme. Samtidigt har vi just nu den mest urbana regering vi någonsin haft i Finland. Det finns ingen ond vilja eller sammansvärjning mot landsbygden, det handlar helt enkelt om att vi människor bäst förstår det vi ser. Om man inte i vardagen ser något annat än urbana problem, så blir det dessa som prioriteras.

Det här är på sikt en farlig trend för hela landets utveckling. Det har genom historien aldrig funnits en stad som utvecklas oberoende av landsbygden, staden behöver landsbygden och tvärt om.

– En annan besvärlig trend är centraliseringen av servicen, just nu gäller det framförallt den oerhört viktiga hälso- och socialvården. När beslutsfattande och resurser koncentreras till fem distrikt som täcker hela landet, så lovar det inte gott för de som bor i utkanten, oftast på landet.

– Samtidigt centralstyrs mycket av planeringen från Helsingfors.

Vi har visserligen kommunalt planeringsmonopol, men ramarna ges centralt. Man stoppar utgående från ett missriktat grönt tänkande viktiga byggnadspro-

jekt på landsbygden. Motiven bakom besluten kan låta vettiga, man vill t.ex. koncentrera boendet, och det är en vettig ambition – om vi talar om storstäder. Felet är att urbana principer används i rurala miljöer och då blir det fel.

– Man har också – i grön iver – missat att människan är en del av naturen. Man ser den orörda naturen som det viktigaste gröna målet, men missar att Finland till största delen består av kulturlandskap, d.v.s. människan har varit med och skapat den natur vi har. Det gör att man idiotförklarar lokal kunskap och traditioner som fungerat i hundratals år.

Hur kunde man undvika de här problemen?

– Inom det finlandssvenska nätverket för landsbygdsutveckling har vi länge talat om platsbaserad politik. Nu har begreppet också slagit igenom nationellt inom landsbygdspolitiken. Det betyder helt enkelt det att man måste skräddarsy beslut så att de passar de platser där de skall förverkligas. Ett sätt att göra detta är landsbygdssäkring, d.v.s. att man på förhand utvärderar hur de beslut man tänker göra, kommer att slå ut på olika typer av landsbygd.

– Landsbygdssäkringen borde användas mycket mera än vad som nu görs, säger Nylund.

Riksdagen betonade också det i sitt svar på regeringens landsbygdspolitiska redogörelse.

Trots landsbygdens problem tror Mats Nylund på landsbygdens framtid.

– De gröna näringarna är på frammarsch. Jord- och skogsbruk och de nya hissnande möjligheterna att vidareförädla biomassa till nya produkter, som t.ex. kan ersätta fossila bränslen, är landsbygdens trumfkort.

Dessutom har vi en bra företagsamhet på landsbygden. Vi har

Medborgarna måste höras i ärenden som berör dem Europaparlamentariker Nils Torvalds anser att kaoset inom statsförvaltningen och konflikterna mellan olika instanser måste redas upp.

Orsaken till råddet ligger i en osäkerhet mellan olika myndigheter om vem som ska svara för olika delar av förvaltningen. I de kommande regeringsförhandlingarna måste man ta upp statsförvaltningen som ett problemområde och prioritera klarlägganden av ansvar samt minskande av egenmäktigt förfarande.

- Människorna bör kunna och orka engagera sig i frågor som berör deras omgivning. Medborgarsamhället måste få leva, konstaterade Nils Torvalds vid ett möte kring fredning av skärgårdsområden i Molpe i Februari.

väl lärt oss att på landet måste man hitta lösningarna själva – annars förblir problemen nog ofta olösta, skrattar Nylund.

– Vi har ett jämlikt utbildningssystem i Finland. Man har goda möjligheter att skaffa sig bra utbildning, oberoende av om man bor på landet eller i stan. Det är inte fallet i alla länder, på många håll blir effektiviteten lidande av att allmänbildningen helt enkelt är för låg. Det räcker inte med att det finns några toppforskare, hela befolkningen bör ha en god utbildning.

– Dessutom måste alla äta varje dag, och maten produceras på landsbygden.

Hur bevakas de finlandssvenska intressena?

– Vi måste inse att vi lever i ett nätverkssamhälle. Resurserna finns i och för sig inte i nätverken, utan i organisationerna och institutionerna, så väl offentliga som privata och frivilliga. Det effektivaste sättet blir så att man genom nätverkande mellan olika typer av organisationer försöker mobilisera resurserna och få alla att arbeta strategiskt mot samma mål. Det tycker jag att vi lyckats ganska bra med inom den finlandssvenska landsbygdsverksamheten, först inom ramen för Svenska temagruppen och efter det inom det identitetsbundna nätverk som vi nu utvecklar, säger Mats Nylund.

Peter Backa

Möjligheternas landsbygd – det landsbygdspolitiska helhetsprogrammet 2014-2020 Det landsbygdspolitiska helhetsprogrammet, Möjligheternas landsbygd – landsbygdspolitiska helhetsprogrammet 2014-2020 (Mahdollisuuksien maaseutu – maaseutupoliittinen kokonaisohjelma 2014-2020), har under våren 2014 utkommit i bokform och som nätpublikation. Programmet är Landsbygdspolitiska samarbetsgruppens (YTR:s) verksamhetsprogram och ett verktyg för den breda nationella landsbygdspolitiken. I helhetsprogrammet betraktas landsbygden som en oskiljaktig del av samhället och av den nationella framgången.

Enligt den vision som identifierats under programarbetet utgör landsbygden en god livsmiljö som uppmuntrar till företagsamhet och till skapande. I landsbygdspolitiken betonas stärkandet av medborgarsamhället och ökning av delaktigheten. Målet är att utvecklingen av landsbygden i ännu högre grad än tidigare ska bygga på de kunskaper, det kunnande och det aktiva grepp som människorna och verksamma företag där har. I verkställandet av landsbygdspolitiken betonas ett mer intensivt samarbete mellan politiska aktörer, utvecklare, forskare, myndighetsaktörer, företagare och medborgarsamhället.

Helhetsprogrammet har följande teman: 1. Delaktighet och närdemokrati 2. Boende och service 3. Infrastruktur och markanvändning 4. Näringar och kompetens 5. Ekosystemtjänster I programmet ingår även en verksamhetsstrategi för det internationella samarbetet för nätverket för landsbygdspolitik. I anslutning till teman presenters konkreta åtgärder (63 stycken), och i fråga om samtliga åtgärder nämns de parter som huvudsakligen ansvarar för genomförandet av åtgärden. Det är fråga om förvaltningsövergripande teman, där genomförandet av åtgärderna kräver samarbete mellan aktörer på olika nivåer. I samband med beredningen av programmet har Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen ändrat sina handlingssätt och programmet genomförs som ett samarbete mellan alltmer omfattande temanätverk. Samarbetsgruppen godkände det landsbygdspolitiska helhetsprogrammet för åren 2014-2020 den 14 februari 2014.

Nätpublikationen av helhetsprogrammet finns på http://www.tem.fi/ files/39773/TEMjul_19_2014_web_08052014.pdf.

10

Landsbygdsforskningen behövs Om vi blickar tillbaka till början av förra seklet, var landsbygden en mycket brokig bygd, här levde jordbrukare, torpare, pigor och drängar, skogsarbetare och en uppsjö av olika hantverkare, förutom lärare, präster och tjänstemän. Landsbygden var på den tiden inte ”landsbygd” utan den var samhället – städerna var ännu små och få till antalet och den verkliga urbaniseringen skulle låta vänta på sig till 1900-talets senare hälft.

Så småningom mekaniserades dock jordbruket, behovet av arbetskraft inom lantliga näringar minskade och industrialiseringen och urbaniseringen lockade den jordlösa och fattiga befolkningen in till städer och tätorter.

Vi fick, efterhand, den landsbygd som de flesta av oss känner väl: fysiskt dominerad av de mekaniserade jordbrukens öppna landskap, och också mentalt dominerad eftersom lantbruket, speciellt politiskt, men också ekonomiskt spelat så stor roll i det finländska samhället. I den här landsbygden är det ”övriga”, per definition, i marginalen.

CAP, Leader och Pomo Den jordbrukspolitik som inte bara i Finland utan i hela Väsvärlden varit så framgångsrik vad gäller att effektivera jordbruk och livsmedelsproduktion, och ge bönderna en levnadsnivå jämförbar med andra grupper började emellertid under 1900-talets sista decennier hosta av sin egen medicin. Överproduktionsproblemen är väl kända, miljöproblemen blev så småningom kända, och den ”kapplöpning mot botten”-effektivering som jordbruket varit och är inbegripet i, ledde efterhand till att allt färre kunde få sin försörjning via jordbruket och att endast de verkligt stora och effektiva enheterna hade reella framtidsförutsättningar. Paradoxalt nog stod man inför en situation med högeffektivt jordbruk, och rekordstor livsmedelsproduktion, men en samtidig avfolkning och samhällelig utarmning av landsbygden. I det här läget började man bl.a. inom EU efterlysa åtgärder för att stöda landsbygden vid sidan av jordbruket, och – på nytt – diversifiera landsbygden.

CAP:s (den gemensamma jordbrukspolitikens) ”andra pelare” blev det epitet som användes för de här strävandena (med den första pelaren som den traditionella jordbrukspolitiken). Bland de mer specifika program som kopplades till de här strävandena kan nämnas Leader, programmet för lokal mobilisering och utveckling via aktionsgrupper.

I Finland implementerades Leader kort efter EU-anslutningen 1995, men man nöjde sig här inte bara med den europeiska varianten av jordbrukspolitikens andra pelare, utan skapade också en inhemsk variant Pomo. I själva verket föll den nya landsbygdspolitiken i mycket god jord i Finland, eftersom den här kunde bygga på, och förena sig med, de traditioner som byarörelsen skapat sedan 1970-talet och den aktionsforskning som då startades.

Som de flesta landsbygdsvänner vet, kom landsbygdsrådet Eero Uusitalo att bli den kraft som byggde upp och koordinerade den nya landsbygdspolitiken i Finland.

Landsbygdsprofessurer Den finländska landsbygdspolitiken kom under sitt första decennium att bli framgångsrik, bl.a. väckte den en hel del europeisk uppmärksamhet. Som ett led i landsbygdspolitiken gick man under 2000-talet också in för att inrätta ett antal landsbygdsprofessurer, understödda av jordoch skogsbruksministeriet. Den första, och enda, på svenskt håll inrättades vid Åbo Akademi år 2006. Pol.dr. Erland Eklund blev dess första innehare och han efterträddes 2011 av undertecknad, som alltså i skrivande stund är svenskspråkig landsbygdsprofessor. Det är att märka att landsbygdsprofessurerna inrättades vid en rad olika universitet, och inom ett flertal olika discipliner och fakulteter. De här professurerna kontrasterar därmed mot de lärostolar inom agro-forstvetenskap som finns vid exempelvis Helsingfors universitets agro-forstfakultet i Vik. Dessa är traditionellt knutna till jordoch skogsbruk medan de nya professurerna skulle forska och undervisa i samhälle, kultur och ekonomi på landsbygden generellt, utan någon specifik koppling till just lantbruket. De nya landsbygdsprofessurerna skulle med andra ord stöda den allsidiga utveckling av landsbygden som igångsatts med CAP:s andra pelare och program som Leader.

Den nya given inom landsbygdsforskning byggde, med undantag för några få professurer som permanenterats, på tidsbundna projektanslag, och när den finländska statsekonomin i hägnet av den internationella finanskrisen började svikta riktades blickarna bl.a. på landsbygdsforskningen.

Man har, med rätta, från de tillfälliga finansiärernas håll (jordoch skogsbruksministeriet, fonder, kommuner m.m.) menat att professurer bör bekostas av uni-

Den svenska landsbygdsprofessuren är stationerad vid Åbo Akademi i Vasa versiteten, inom ramen för deras allmänna anslag. Så har emellertid endast i något fall skett och flera av de professurer som under 2000-talet inrättades är nu avförda. Ännu mer drastisk, och dramatisk, ter sig kanske den nedkörning av nätverket Rural Studies – avsett att ge studenter möjlighet att såväl virtuellt som på plats avlägga kurser och studiehelheter i landsbygdslära vid olika finländska universitet – som skedde så sent som i början av år 2014. Nätverket existerar ännu formellt, men utan den administration som hjälpte både studenter och lärare tillrätta är det svårt att tro att det i framtiden kan spela någon egentlig roll. Sist men inte minst i den här dystra uppräkningen har de projektanslag som ännu för några år sedan höll många försöksoch forskningsverksamheter vid liv strypts till ett minimum.

Kärva tider för landsbygdsutveckling Finans- och budgetkrisen har utan tvekan haft en stor roll i utvecklingen ovan. Orsakerna är dock fler, och betydligt mera komplicerade än så. Det har under ca 10 års tid i Finland varit ett mantra att centralisering är bra, ja att det t.o.m. är en förutsättning för att landet skall klara sig. Under ett sådant klimat har landsbygd, landsbygdsutveckling och landsbygdsforskning det svårt och exemplen på neddragningar är fler än de som ovan nämnts. Man skall inte heller underskatta den roll enskilda aktörer spelat, och spelar.

Nämnde Eero Uusitalo var under många år den finländska landsbygdspolitikens starke man. När han för något år sedan pensionerades från sin post på jord- och skogsbruksministeriet blev det osedvanligt lätt att skära i de an-

slag som tidigare tilldelats landsbygdsutveckling och forskning.

Saken blev inte bättre av att hans gamla avdelning flyttades över till närings- och arbetsministeriet...

Min tes är i alla fall att det är ovanligt kortsiktigt och dumt att skära i de här anslagen. I Finland tenderar man att gå på i ullstrumporna med icke-ekologiska lösningar, men på vissa håll i världen är man faktiskt medveten om att det samhälle som byggt på fossila bränslen, inom en inte alltför avlägsen framtid, är dömt och att nya hållbara produktionssystem och kommunikationsstrukturer måste byggas upp. Finland är i själva verket i ett mycket gott läge i det här avseendet, vi har enorma skogsresurser som speciellt vid förädling och teknologiutveckling bör kunna spela en mycket stor roll, både inom den nya bioekonomin

11 och inom energiförsörjningen.

För att den här resursen skall kunna utnyttjas krävs emellertid att landsbygden hålls levande, de facto krävs det att den görs betydligt mera levande än vad den är idag! I och för sig talar man gärna i de här visionerna när man träffar ledande tjänstemän och politiker i dagens Finland, men varför är de praktiska åtgärderna så förtvivlat långt från teorin?

Framtiden finns i rural-urbana relationer Såtillvida har man rätt i de centralistiska visionerna att framtiden inte ligger i en landsbygd ”isolerad” från städer, ekonomi och strukturer, vilket den kanske tidvis tenderat att göra inom den traditionella landsbygdspolitiken. Framtiden för landsbygden, liksom för samhället i sin helhet, ligger i kopplingen mellan land och stad, i de rural-urbana relationerna. Inte kan framtidens städer vara med och förädla och utnyttja de rikedomar som finns på landsbygden om inte relationerna mellan centrum och periferi är goda; i så fall kommer ”kolonialistiska” spänningar och konflikter att prägla Finland inrikes på samma sätt som de präglar världen i dag, utgående från ett nord-syd perspektiv. Det är just i att fostra dessa relationer och bidra till en ömsesidig förståelse mellan land och stad som den

icke-jordbruksrelaterade landsbygdsforskningen i dag har sin största uppgift. Här behövs samhällsvetenskap, framtidsforskning, tvärvetenskap – de dygder som man idag i festtal efterlyser hos forskningen, och som kunde finnas, och finns, inom den finländska landsbygdsforskningen om den får de resurser som krävs för att överleva.

Professuren i samhällsvetenskap med inriktning rural forskning vid Åbo Akademi i Vasa är i dag den enda, och sista, som får statligt stöd enligt det program som under 2000-talet skapades.

Professuren måste betraktas som framgångsrik då den attraherat en grupp på ca 10 doktorander och övriga forskare, som ur en rad perspektiv forskar i finlandssvenska landsbygdsfrågor. Den har också direktkontakter till de ledande ruralforskningscentren i Europa, och publicerar sig regelbundet i ansedda publikationsfora. Trots det kommer det att krävas en finlandssvensk insats i och med att det nämnda statliga stödet går ut 2015. Jag hoppas, och tror, att samhället skall ha råd med den här verksamheten, också efter att professurens andra 5-årsperiod går ut.

Kjell Andersson Landsbygdsprofessor Åbo Akademi i Vasa

• Fraktsågning • Nyggbyggnadsarbeten • Renoveringsarbeten • Renovering av stockbyggnader • Virkesförsäljning Hägers Såg & bygg

Haraldsrundan 29, Nykarleby, 050 525 3424

Garage, förråd, båthus m.m.

TILL HÖSTPRIS!

* Färdiga träelement * Ritningar ingår * Husen levereras kompletta med allt material * Transport direkt hem - 10 olika Även enligt storlekar. egna ritningar

40€ / år 5 HXU nU

- lätt att montera själv.

Ring oss!

68800 KÅLLBY. TEL. 06-766 7922, kvällar 723 5429. Gsm 0400-560 744 www.gnymanbyggtjanst.fi

SOLHAGA semesterstugor i Ytteresse Fullständigt utrustade lägenheter samt stockstugor med loft.

Konferenshus med bastu o bubbelbad.

Tel. 0503754220 el 0505963355 info@solhaga.fi , www.solhaga.fi

Salladsprodukter

Lokalt odlade

Köp i din affär eller kom och hämta

Söderbacks trädgård

Tel. 050 349 0450 Sanelidvägen 19, 66270 Pörtom

0440-36 6675 www.voramaskin.fi

Andelsbankerna i Österbotten

tfn. 06- 7818300

www.slc.fi

Välj inhemskt!

Vi har rejäl och säker mat.

Academill inhyser Åbo Akademis campus i Vasa.

Mikael och mjölkkon Bellis, Vörå

Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f.

12

SYTY stöder byarna Suomen Kylätoiminta ry (SYTY) – Byaverksamhet i Finland rf går i bräschen för landsbygdens utveckling. SYTY (grundat 1997, som delegation sedan år 1982) är en riksomfattande förening för bya- och stadsdelsveksamhet, Leader-arbete samt för andra organisationer som befrämjar lokal utveckling. Centralorganisationen är tvåspråkig och fungerar i nära samarbete med SFV Bildning/Svensk Byaservice. Som medlemmar ingår nästan alla nationella organisationer som främjar lokal utveckling, alla 54 Leader-grupper, 19 regionala byaföreningar, samt bya- och stadsdelsföreningar. Medlemsorganisationerna är för närvarande 126.

Byaverksamheten stärks SYTY utgör ett nätverk tillsammans med de regionala byaföreningarna och Leader-grupperna, samt via deras byar och stadsdelar, över 4 100 stycken.

Som partipolitisk obunden organisation är SYTY i nära samarbete med riksdagen, olika ministerier och myndigheter, samt med centralorganisationer och Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen. SYTY är byaverksamhetens intresseorganisation, samt utbildnings- och informationsorganisation. SYTY har redan under flera år fått statsbidrag för sin verksamhet, vilket har möjliggjort att ett regionalt byaombudsnätverk har kunnat verka.

På det lokala planet har byaverksamheten stärkts betydligt. Då det ännu på 1990-talet i Finland fanns under 400 registrerade byaföreningar, har nu antalet redan stigit till drygt 3 100 registrerade byaföreningar. Dessutom finns det fortfarande i vårt land ungefär 930 icke registrerade byaråd.

De ikraftvarande byaplanerna, som omfattar hela byns utveckling, är 2 200 till antalet.

På regional nivå stöds byaverksamheten av de regionala byaföreningarna (19 stycken), vilka fungerar som samarbetsorgan för byaföreningarna inom landskapen. Inom varje regional sammanslutning finns ett anställt byaombud, i vissa sammanslutningar flera arbetstagare. Byaombudens verksamhet finansieras delvis av statsbidraget, delvis av lokala utvecklingsprojekt.

Projektverksamhet Tack vare projektverksamheten har innehållet i byaverksamheten utvecklats betydligt, vilket har öppnat ny beredskap för byaverksamheten i arbetet för invånarnas sociala välfärd.

SYTY:s praktiska verksamhet inriktas allt mer till att planera nätverksprojekt som omfattar hela landet – men som förverkligas regionalt eller lokalt. SYTY är ett nationellt nätverk för byaverksamhet som stöder projektverksamhet, utbildning och information. SYTY har sedan år 1984 årligen utsett Årets by

på riksnivå. Årligen utses även Vägvisare för byaverksamheten, Årets landsbygdsaktör och Årets landsbygdsprofil. Även internationellt projektsamarbete och annat samarbete har ökat kraftigt, bl.a. inom europeiska byaorganisationer och organisationer för lokal verksamhet, i vars arbete Byaverksamhet i Finland rf aktivt deltar och därigenom byaaktörerna och Leader-grupperna. Alla Finlands Leader-grupper är medlemmar i ELARD som är takorganisation för den europeiska Leader-verksamheten.

SYTY:s service till sin medlemskår berör bl.a. följande områden: - Landsbygdspolitiskt nätverkande, kontakter till politiska beslutsfattare - Programpolitiska redskap och programmens förverkligande - De regionala byaföreningarnas utbildning och rådgivning - Nationell projektverksamhet, uppgörande av projekt och finansieringskanaler - Byarnas affärsverksamhet, förnybara energikällor, egen finansiering - Byarnas sysselsättningsverksamhet - Rådgivning om avloppsvatten - Tryggheten i byarna - Landsbygdsboende - Leader-gruppernas stödverksamhet, inklusive motsvarande verksamhet i städerna

Generalsekreteraren för Byaverksamhet i Finland rf Risto Matti Niemi.

- Information, www-sidor, medlemstidningen Landsbygd Plus och upplysningar via webben - Juristhjälp - Svenskspråkig stödverksamhet och svenskspråkig nätinformation (Svensk Byaservice) - SYTY förmedlar internationella kontakter och nätverk inom europeiska organisationer.

Alla lokala aktörer inom den samlade byaverksamheten har en viktig roll för landsbygden, för det finns risk att många för medborgarna centrala serviceformer och andra uppgifter annars inte förverkligas. På detta sätt kommer Byaverksamhet i Finland rf under de närmaste åren att arbeta

organiserat och stöda det lokala.

Behovet av att stärka den lokala verksamheten ökar allt mer med kommun- och servicestrukturreformen, såväl i byarna som i stadsdelarna. Utmaningarna övervinns med hjälp av det lokala, systematiska utvecklingsarbetet, nya verksamhetsmetoder, arbetssätt, mångsidigt kunnande, nätverkssamarbete, samt genom att införa nya serviceprodukter.

Risto Matti Niemi Generalsekreterare för Byaverksamhet i Finland rf

Lauri Hyttinen ny nätverksombudsman Jag är ny nätverksombudsman, nätverksexpert, på den nya enheten för landsbygdsnätverkstjänster med ansvar för de regionala nätverken, Östersjösamarbetet, Åland, tjänster på landsbygden, byaverksamhet och projektverksamhet. Till mitt ansvarsområde hör även att sköta om kommunikationen och kontakterna till de svenskspråkiga regionerna.

Jag är en passionerad landsbygdsutvecklare, och bl.a. ordförande för byaföreningen i Jalasjärvi. Jag har bott i Japan, Helsingfors och Tammerfors, men har nu flyttat tillbaka till födelseorten Jalasjärvi.

– Det tog mig ca 20 år att finna vägen hem. Det var en lång studieresa som jag är tacksam för. Nya åsikter och nya idéer är lättare att få när man på avstånd ser på sin hembygd. Jag säger alltid till ungdomarna på landsbygden att det är helt okej att flytta bort, men försök att återvända.

Lauri Hyttinen Nätverksexpert Landsbygdsverket/ landsbygdsnätverkstjänster

AB HOLMÄNGS TRÄVARUHANDEL OY Forsbyvägen 344, 68920 Forsby Tel 020 764 1470 Fax 020 764 1471

Bågar fr. 50€ Ögonläkare, optiker hos oss!

Nykarleby Syncenter Topeliusespl. 12, Nykarleby tel. 06-722 0770 fax 06-722 1572

Beställ tid!

Massörsmottagning

★ ✰

SUNE EKSTRAND

★ ★✰ ★✰ ✰

Fagernäsvägen 289, 68570 LARSMO GSM 0400-162 994

0400 935 502

13

Hoten mot Svenskfinland kräver strategiskt agerande!

Intervju med professor Per-Edvin Persson, ordförande för Svenska folkskolans vänner – Svenskfinlands framtid är inte självklar på samma sätt som den var för några decennier sedan. Hoten är allvarligare och ser annorlunda ut än tidigare. Ett möjligt framtidsscenario är att hela Svenskfinland kan komma att ha en liknande situation som språköarna har i dag, man samlas på svenska kring någon institution men samhället runtomkring är finskspråkigt. Detta säger professor Per-Edvin Persson, ordförande för Svenska folkskolans vänner (SFV) och tidigare direktör på vetenskapscentret Heureka.

– Det krävs mera samverkan och utbyte mellan språkgrupperna. Det är ett faktum att tvåspråkighet är en viktig tillgång – inte en belastning – i dagens värld. Att kunna tala och tänka på flera språk gynnar kreativiteten som kan driva en positiv utveckling, säger Persson. Vi finlandssvenskar måste skapa en större förståelse för det svenska bland folkmajoriteten: vi måste påvisa värdet av svenskan för hela landet.

– Den förändrade situationen gör också att SFV har haft, och har, ett aktivt strategiarbete. SFV består av många olika delar och det är inte alltid klart vem som står bakom de olika institutioner som SFV stöder eller upprätthåller, t.ex. Svenska studiecentralen, med allt vad den innehåller, är en del av denna helhet.

– I dagens värld är det viktigt med genomskinlighet och synlighet, förklarar Persson. SFV vill därför redovisa och visa upp allt det man sysslar med. Verkliga strategier bygger också på att man gör val, så också inom SFV. Vi måste bestämma oss för vad som är relevant och viktigt, organisationen bör strömlinjeformas enligt det. Helst bör vi bli världsbäst, vi bör erbjuda Svenskfinland världens bästa bildning.

Vad är då bildning?

– Bildning är mera än utbildning, säger Persson. Kulturen finns också med. Det handlar om att höja människans andliga kapacitet, kanske man kan säga att man höjer civilisationsgraden.

I det strategiarbete som görs har Svenska studiecentralen (SSC) bytt namn till SFV Bildning. Namnändringen signalerar också en utveckling av verksamheten och strukturen. Ett mål är att koordinera verksamheten effektivare med SFV, men processen pågår ännu, stutresultatet är inte klart.

– Tidigare har det egentligen funnits två organisationer som ingått i det som kallats SSC. Den ena är själva Studiecentralen som har i uppdrag att dela ut statsbidrag till kurs- och studiecirkelverksamhet och som haft anställda tjänstemän och projektarbetare som på olika sätt jobbat med finlandssvenskt utvecklingsarbete. SSC upprätthålls juridiskt och ekonomiskt av SFV. Den andra delen är Svenska studieförbundet rf som är en takorganisation för i stort sett alla finlandssvenska frivilligorganisationer. Genom ett avtal har Studiecentralen skötts gemensamt av Studieförbundet och SFV. Denna uppbyggnad har i många lägen varit funktionell, men inte enkel att förstå sig på eller kommunicera med.

– Svenska studieförbundet har haft en låg profil. I dagens läge, när Svenskfinland står inför nya utmaningar borde Studieförbundet och dess medlemsorganisationer diskutera hur man skall svara på de nya behoven. Det är möjligt att en starkare gemensam aktör för hela den finlandssvenska tredje sektorn kunde bli nog så viktig i framtiden, funderar Persson.

I det landsbygdspolitiska helhetsprogrammet har platsbaserad politik förts fram som ett effektivare sätt att sköta regional utveckling, både på landet och i städerna. Det betyder enkelt uttryckt att en identifierbar plats skall utvecklas utgående från sina resurser, problem och vilja, med aktivt stöd av relevanta aktörer inom olika sektorer och på olika nivåer. Politiken skräddarsys med andra ord. En plats kan då vara en by eller ett översvämningsområde, en homogen kommun eller en kulturellt definierad enhet, som t.ex.

Svenskfinland. Persson gillar tanken men konstaterar att skillnaderna i Svenskfinland är så stora att man kanske borde tala om två platser, en sydlig och en nordlig.

– I metropolområdet kommer en klar majoritet av barnen i de svenska skolorna från tvåspråkiga familjer, medan situationen i Österbotten är helt annan, exemplifierar Persson.

Peter Backa Landsbygdsutvecklare Svensk Byaservice

Per-Edvin Persson är ordförande för Svenska folkskolans vänner.

Nu måste det göras något åt klyftorna i samhället!

I snitt har finländarnas reella inkomster nästan stampat på stället under åren 1990-2008. De har ökat en aning, men stannar fortsättningsvis i närheten av 20 000 € per år. Den rikaste procenten hade 1990 en årsinkomst på ca 40 000 €; år 2008 var den uppe i ca 140 000 €. Om man tar med litet fler rika och tittar på den rikaste tio procenten, så har den reella inkomsten ökat från sådär 30 000 till 40 000 under samma period. Att den rikaste procenten haft en så bra utveckling, drar naturligtvis också upp medeltalet för den rikaste tio procenten en hel del, de måttligt rika har inte haft en så sagolik utvekling. Samma sak när det gäller hela befolkningen, medeltalet blir bättre för att de rika blivit så mycket rikare. Detta är statistik som baserar sig på The World Top Incomes Database. Statistik innehåller alltid brister och skevheter. Men det är svårt att tro att statistiken skulle vara helt fel.

Vi går mot ett samhälle med ökande klyftor Många vardagliga tecken tyder också på att det finns fler fattiga. Det verkar som om det inte räcker med att de rika blir rikare, de fattiga blir också fattigare, åtminstone i någon mening. Debatten om klyftorna i samhället pågår i många länder på basen av Thomas Pikettys bok Kapitalet i det 21:a århundradet. I Finland har debatten ännu inte riktigt tagit fart, men den kommer.

Kanske också Esko Seppänens utkomna bok Suomen rikkaat på något sätt kommer att bidra till debatten.

Ekonomisk jämlikhet är viktig ur många snyvinklar. Det handlar inte bara om abstrakt rättvisetänkande, utan om många andra grundläggande värden. Det

handlar om demokrati. I USA har man gjort en omfattande undersökning kring hur politiska beslut rimmar med vad folk anser. Det visade sig att folkmajoritetens åsikt i en fråga oftast inte var speciellt avgörande för hur besluten föll, däremot fick den rikaste tio procenten ofta den typ av beslut man ville ha. Trots alla risker med att jämföra sig med USA, så är det åtminstone värt att än en gång notera att demokratin kan vridas sned med hjälp av pengar. I USA har inkomstkoncentrationen varit mycket starkare än i Europa, kommer vi att vandra samma väg?

Varierande verklighet bakom siffrorna Men det finns många andra risker. Om folk börjar tycka att den blå-vita ekonomiska politiken egentligen är blå-svart, så kanske man också tycker att lite grått inte är fel. Med andra ord, om de redan rika hela tiden blir mycket rikare: Varför skulle man då inte fuska och fiffla så mycket man kan, om man har det litet knapert? Vi måste se till att klyftorna i samhället inte ökar utan minskar. Piketty kommer med vissa idéer, men han sitter knappast på all visdom.

För oss som sysslar med landsbygdsutveckling är det orsak att ta del i den här debatten och tillföra regionala dimensioner. Var finns de stormrika? Vad kommer de att göra med sina pengar? Ökar klyftorna också mellan människorna som bor i byn? Det räcker inte med nationell, platsblind statistik, man måste se den varierande verkligheten bakom siffrorna! Man måste se människorna!

Peter Backa

14

Här är ett gäng som jobbar för landsbygden och skärgården i Svenskfinland - men vi är många fler. Kontakta oss gärna!

Andersson, Kjell Landsbygdsprofessor Åbo Akademi, Vasa kjanders@abo.fi

Åström Christell Generalsekreterare YTR christell.astrom@tem.fi

Wahlsten, Camilla Verksamhetsledare (FS4H)/ Biträdande generalsekreterare (YTR) Finlands svenska 4H camilla.wahlsten@fs4h.fi

Hyttinen, Lauri Nätverksexpert Landsbygdsverket/ landsbygdsnätverkstjänster lauri.hyttinen@maaseutu.fi

Backgren, Ann-Sofi Specialsakkunnig Svensk Byaservice, IDNET ann-sofi.backgren@sfv.fi

Sundman, Kenneth Kanslisekreterare Svensk Byaservice kenneth.sundman@sfv.fi

Högbacka, Mathias Verksamhetsledare Aktion Österbotten rf mathias@aktion.fi

Byskata, Karl-Gustav Leader-rådgivare/Byaombud Aktion Österbotten rf karl-gustav.byskata@aktion.fi

Niemi, Risto Matti Generalsekreterare Byaverksamhet i Finland rf ristomatti.niemi@kylatoiminta.fi

Nygård, Mikael Projektchef Kustaktions gruppen mikael.nygard@aktion.fi

Oljemark, Emil Verksamhetsledare I samma båt – samassa veneessä rf ru emil.oljemark@sameboat.fi

Linkoranta, Tauno Byaombud Egentliga Finlands Byar rf tauno.linkoranta@vskylat.fi

Wasström, Gunilla Verksamhetsledare Pomoväst rf gunilla.wasstrom@pomovast.fi

Kaskinen, Pirkko Verksamhetsledare/Byaombud Västnylands Byar rf pirkko.kaskinen@gmail.com

Forsström, Gina Verksamhetsledare Landsbygdens utvecklingsförening SILMU rf gina.forsstrom@silmu.info

Santala, Li-Marie Byaombud Östra Nylands Byar rf info@itukylat.fi

Solax, Charlotta Verksamhetsledare Leader Åland rf info@leader.ax

Mattsson, Kristin Sekreterare Finlands öar rf kristin.mattsson@foss.fi

15

Nya öppethållningstider för Lantmäteriverkets kundserviceställen telefon: växel: e-post:

029 530 1120 (kl. 9.00 - 16.15) 029 530 1100 kundservice@lantmateriverket.fi registratorskontoret@lantmateriverket.fi

Forma din framtid vid Optima vi öppnar möjligheter!

Serviceställenas besöksadresser och öppethållningstider ALAJÄRVI

KEMIJÄRVI

SALO

BJÖRNEBORG

KOUVOLA

SEINÄJOKI

BORGÅ

KUOPIO

S:t MICHEL

HELSINGFORS

KUUSAMO

TAMMERFORS

Paavolantie 1 tis, ons och fre 9.00 - 16.15 Isolinnankatu 22 B tis, ons och fre 9.00 - 16.15 Linnankoskigatan 28 A mån, ons och tors 9.00 - 16.15 Semaforbron 12 K mån-fre 9.00 - 16.15

Kirkkokatu 16 tis, ons och fre 9.00 - 16.15 Kauppamiehenkatu 4 mån-fre 9.00 - 16.15

Torikatu 2 tis, tors och fre 9.00 - 16.15 Alvar Aallon katu 3 mån, ons och tors 9.00 - 16.15

Hallituskatu 12 mån-fre 9.00 - 16.15

Jääkärinkatu 14 mån-fre 9.00 - 16.15

Kaiterantie 20 tis, ons och fre 9.00 - 16.15

Yliopistonkatu 38 mån-fre 9.00 - 16.15

HUITTINEN

LAHTIS

TAVASTEHUS

IDENSALMI

LOJO

TORNEÅ

IKALIS

MARIEHAMN

ULEÅBORG

Kappelikuja 3 mån, ons och tors 9.00 - 16.15 Luuniemenkatu 3 mån, ons och tors 9.00 - 16.15

Kauppakatu 12 tis, ons och fre 9.00 - 16.15

Sök till oss!

Kirkkokatu 12 B tis, ons och fre 9.00 - 16.15 Köpcentret Lohjantähti Kalevagatan 4 mån, tis och tors 9.00 - 16.15 Torggatan 16 mån-fre 9.00 - 16.15

Koulukatu 13 mån-fre 9.00 - 16.15

Kansankatu 53 mån-fre 9.00 - 16.15

NURMES

VASA

JOENSUU

NYSLOTT

VILLMANSTRAND

JYVÄSKYLÄ

NÄRPES

YLIVIESKA

Torikatu 36 A mån-fre 9.00 - 16.15 Kankaankatu 17 mån-fre 9.00 - 16.15

Kirkkokatu 14 tis, tors och fre 9.00 - 16.15 Olavinkatu 24 mån, tis och tors 9.00 - 16.15 Närpesvägen 17 mån, tis och tors 9.00 - 16.15

KAJANA

ROVANIEMI

KARLEBY

SAARIJÄRVI

Lönnrotinkatu 2 C mån, tis och tors 9.00 - 16.15 Karlebygatan 27 mån, ons och tors 9.00 - 16.15

Öströms Potatis

Suensaarenkatu 2 mån, tis och tors 9.00 - 16.15

IVALO

Kaamostie 6 mån, tis och tors 9.00 - 16.15

Bäst på yrkesutbildning i Finland! www.optimaedu.fi

Tel. 06 222 9586 Fax 06 222 9589

Wolffskavägen 35 mån-fre 9.00 - 16.15 Pormestarinkatu 1 tis, ons och fre 9.00 - 16.15 Valtakatu 4 tis, ons och fre 9.00 - 16.15

Fasad- och takmålningar inför sommaren 2015!

ÅBO

Hallituskatu 5 C mån-fre 9.00 - 16.15

Självständighetsplan 2 mån-fre 9.00 - 16.15

Sivulantie 11 mån, ons och tors 9.00 - 16.15

För övriga kontaktuppgifter se www.lantmateriverket.fi

w w ww www.sagafurs.com w..sa saga g fu ga urss.c com m

Bröderna Willman Lanthandel Purmo, Tel. 06-727 2087

Europav. 8, Pedersöre Tel. 06-729 0149

– A la carte – D-Piste – Pizza – Ölservering – Sibylla – Online Må–to 07–22 Fr, lö 07–03 Sö 09–22

Reininkatu 3 Reinsgatan

Vaasa 65170 Vasa Reininkatu 3 Reinsgatan Puh./Tfn 020 777 1207

rentsales@vaasastevedoring.fi Vaasa 65170 Vasa www.vaasastevedoring.fi

Puh./Tfn 020 777 1207 rentsales@vaasastevedoring.fi www.vaasastevedoring.fi

16

Dränering och Miljö F. Bäck tel. 0500-561 549 Grävbolaget

JoAn

utför grävningsarbeten med grävlastare och runtomsvängande grävmaskin på band, lastbilstransporter samt sprängningsarbeten. tel. 0400-535 784, 0400-517 217 Nagu, Pärnäs grb.joan@gmail.com

* Dräneringsplanering * Planering av utfallsdiken * Uppdatering av kostnadsfördelningar för utfallsdiken * Planering av avloppshantering i glesbygden

Ab SKJ TRADING Oy

Hydraulikförsäljning och service     

Vi utför: Service på tunga fordon Montering och service av gods- och virkeskranar Hydraulik i alla former (slangar, motorer, pumpar, kopplingar osv.)

Försäljning av skogsmaskinstillbehör nytt och begagnat Servicerepresentant på de flesta kranmärken

Kim Stagnäs 0500-138 414 kim.stagnas@netikka.fi Erik Berg 0400-954 496 Tel o. Fax 06-383 0511 Rejpeltvägen 12 C, 66600 VÖRÅ

I hurudant skick är din gårdstank?

Gårdstankarna lätt i skick med FARMEX renoveringsprogram.

Renoveringen förlänger tankens livslängd och brännoljan förvaras åter tryggt. Ta kontakt!

Vi rycker ut dygnet runt - ifall du är utan el, vatten eller värme

Kvarnvägen 20, 66900 Nykarleby, Tel. (06) 785 6252 www.nykarlebykraftverk.fi

06 484 6330 www.farmtools.fi

Kundnära, trygg och pålitlig service! www.kronoby.fi/elverk Tfn (06)824 2200 Fax (06)824 2220

Vinterodling av grönsaker Vinterodling av sallat, gurka, tomat grönsaker julblommor

sallat, gurkor, tomat tfn 050-3137245 Gun-Viol sommarblommor tfn 050-5259267 Sune Tel. 050-5576526, 06-8676422, sune@osterbacka.fi Harivägen 21-22, Terjärv

www.osterbacka.com

Naturbruk och miljöområdet Utbildning för unga och vuxna

Lantbruk • Grundexamen för landsbygdsföretagare • Fristående grundexamen för landsbygdsföretagare • Yrkesexamen för skötsel av och omsorg om produktionsdjur

Trädgårdsskötsel • Fristående grundexamen för trädgårdsmästare • Yrkesexamen för odlingsträdgårdsmästare • Yrkesexamen för florist

050-51 11 356 På kommande i febr. med M-TRONIC den NYA

699

Skogsbruk • Grundexamen för skogsmaskinsförare • Yrkesexamen för skogsmaskinsförare • Yrkesexamen för företagare inom skogsbruk

Pälsdjursskötsel • Fristående grundexamen för pälsdjursuppfödare • Specialyrkesexamen för farmarmästare www.yrkesakademin.fi Tfn 06-324 20 00

www.asbromjolk.fi

17

PARTOURS

Holméns Trädgård Wattkastvägen 191

håller!

sommarblommor blomsterbinderi kesäkukkia kukkasidontaa

ETT INHEMSK SKARVLÖST REGNVATTENSSYSTEM I ALUMINIUM SOM INTE ROSTAR. FRÅGA VESIVEKS FRÅGAEFTER EFTER VESIVEKS FÖRMÅNER! VINTERFÖRMÅN!

 0400-743309, 040-8463196

* Bussresor •Takbryggor •Stegar •Snöhinder Riksomfattande försäljnings- och monteringskedja med över 20 års erfarenhet.

Pargas 0440 524911 partours@parnet.fi

VASA: Handelsespl. 6, Vasa Byggcentrum 06-317 7239 JAKOBSTAD: 040-516 6133 Kim 044-7703469

www.grimme.dk www.grservice.fi Roland Rosenback 0400 433 231

Utveckla Ditt företag i gott Sällskap!

Rådgivning i produktion och ekonomi www.nsl.fi

Deltar i ProAgria-samarbete

Pedersöre kyrka är under sommaren öppen alla dagar kl. 9-16.

Välkommen!

www.korsholm.fi

Holmstöms Transport Kb Invataxi

050-525 9125 Pedersöre

Avverkning och närtransport Skogsentreprenad

NYHET!

Flat-LED Double armaturens användningsområden: • • • • •

Tillverkare

Inom industrin Offentliga utrymmen Kontorsutrymmen Garage Förråd m.m.

HS-LOGGING Ab

BELYSNINGAR, NYHET:

Jutasvägen 304 66900 Nykarleby 040 749 3456

LED-belysning, levereras även med DALI-styrning t.ex. för hallar, fähus, pälshus, garage.

Köks- och arbetsbordsbelysning.

www.wikrolux.fi Ab Wikrolux Oy, Penviksvägen, Jakobstad 06 723 4567 • info@wikrolux.fi

TAXI JAKOBSTAD

Ring och beställ

06 100 417 01 000 417 JAKOBSTADS ULATAXI

Tel: +358 6 781 7400 | info@nyko.fi

18 Sommarstugor, bastun, fritidshus mm.

Kom med i hembygdsarbetet!

Prenumerera på Hembygden utkommer 5ggr./år 12€ Finlands svenska hembygdsförbund rf Tel. 0500-615541 eller forbundet(at)hembygd.fi Tfn 040 703 2531 Stenbrännsvägen 47, Purmo www.purmohirsitimber.com

Besök även hemsidan www.hembygd.fi

www.vora.fi

www.vaasa.fi www.malax.fi

Korsnäs Kommun www.korsnas.fi

Larsmo Kommun www.larsmo.fi

Välkommen till Pedersöre!

Allt finns mera ryms! www.pedersore.fi

Nykarleby Stad www.nykarleby.fi

Taxi

Peter Gunell Esse Tel. 0400-848 815

Nu hos oss:

ESSPART

Nu även däck- och fälgförsäljning och montering.

Leif Rådmans Essevägen 312, 68820 Esse

• trailers • lastnings- och uppkörningsrampar Bröderna Granqvists

Bilservice

äppel-, plommonoch Äpplen & Honung

Edsevö, Rune 0500 366 849 Leif 0500 366 848

prydnadsäppelträd

augusti-oktober äpplen augusti-december Svarta och röda vinbär

Ab Ahlvik & Myrevik Bygg Oy

Brödtorp trädgård

10420 Skuru 019-245 4040, fax 245 3040 Vägbeskrivning: väg 111, avtag ca 1 km västerom Pojo kby 2,5 km längs Brödtorpsvägen. KLIPP UT - SPARA

and

Nyckel i h

bygger bl.a. fähus, hallar och egnahem m.m.

Tfn 040-7157 895, 050-431 3808 Ytteresse

Tinas Fothälsa FOTVÅRD

Rådhusgatan T. Sundkvist 4 68600 - MedicinskJakobstad fotterapeut Storgatan 13, II-vån.

Jakobstad Tel. 044-2810407 Tfn 044-2810407

Även Ävenhembesök! hembesök!

GSM 050-562 2491 GSM 040-703 9164, fax 766 7004

* uthyrningsstugor * vuokramökkejä * cottages for rent

Wattkast Stugor Nyckelängsstigen 9-35, 21710 Korpo +358 400 826 840 brita@wattkast.fi www.wattkast.fi

Dahl Dahl

€— �

Österbotten fÜr hushüllsavdrag fÜr hushüllsavdrag Österbotten   � €  � • FürskÜtseltillbehÜr €  �

 • FürkÜtt

  Lappfjärd

an

• Fürskinn Arbete med Avant •• FürskÜtseltillbehÜr • FürskÜtseltillbehÜr kompaktlastare • FürkÜtt • FürkÜtt

g ng

• Fürskinn Fürskinn an ••Arbete medAvant Avant • Arbete med g kompaktlastare virke kompaktlastare

ng 3 virke 0 4

3 0 4

NYQVIST ELEMENTHUS

J.THODIN AB

19

Lappfjärd

•Hydraulik J.THODIN AB J.THODIN AB

Pedesitaxi

NYQVIST NYQVIST Slipvägen 48

Aknusvägen 587, Küllby •Hydraulik 66600 VÜrü •Hydraulik ELEMENTHUS ELEMENTHUS PedersÜre Tel. 044-279 2230 tel. 06-383 4079 68940 Lillby BYGGER, SÄLJER FÖRMEDLAR Larsmo UllfÜrädling & OCH Aknusvägen 587, 68830 Bäckby faxAknusvägen 06-383 4069 587, Slipvägen 48 inom BYGGNADS& Slipvägen 48 EnlundsalltFürfarm 66600 VÜrü VÜrü Tel: 06-727 1195 66600 PedersÜre PedersÜre Tel: 050-304 1159, 050-564 8375 SNICKERIBRANSCHEN tel.tel.

06-383 4079 4079 68940 Lillby 06-383 68940 Lillby Larsmo UllfÜrädling &

Larsmo UllfÜrädling & faxfax 06-383 4069 4069 Slipvägen 8 SKRÄBBÖLE, 21600 PARGAS 06-383 Enlunds Fürfarm Enlunds Fürfarm

BLÄSTRING 68830 Bäckby 68830NP Bäckby

Tel: 06-727 Tel: 1195 06-727 1195

SAND- och ING BLĂ„STRNING MĂ…L

BrĂśderna Backlund BrĂśderna BrĂśderna Backlund Backlund

ne ne

S

Tel: 050-304 1159, 050-5640400-526 8375 458 0070, 655, 0400-526 656 Tel: 050-304 1159, 050-564 8375

* Husfasader * Skylift * Industri * Inomhus* Bütar mülning * Metallkonstruktioner * Tvättning med stor varmvattentvätt av alla de slag, t.ex tak Tfn 050 343 5308

S KO G S E N T R E P R E N A D

S K E N E P R E D S G S E T R E N A SO KO O G S EN NT T R EE PP RR EN N A D SK K O GG SS E N TR R E P R EA N AD D

Skogsliden 41, 68810 Ytteresse

Nykarleby Nykarleby Nykarleby Gunnar 0400 Gustav 0400 804290 Gunnar 0400852788 852788 •• Gustav 0400 804290

Mikael 050 521 2204 Johan 0500 658 407 granholm.saarinen@gmail.com

Traktordäck, breddningshjul och fälgar - begär offert!

PĂ–RTOM BIL & TRAKTOR, PĂ–RTOM

Taxi OLAV NORRBĂ„CK ESSE Tfn 06-766 2476 el. 0500-836 127

tfn 0500560 974

SVARTSJĂ– KB, BENNĂ„S

tfn 06-729 0156 eller 0400-363 760

Snellmans Gräv erbjuder heltäckande koncept fÜr hantering av avloppsvatten: * planering * instalation

* fÜrsäljning * auktoriserat servicefÜretag

Snellmans Gräv

Torpvägen 28, 68800 Küllby Tel. 0400-368 978 www.wehoputs.com

Häggbloms Potatis – Häggblomin Peruna Matpotatis üret om Anneli 040- 54 77 651 Kjell 040- 54 77 053 haggbloms.potatis@pensala.fi www.haggblomspotatis.fi

Pensala

TAXI

FĂśr en renare framtid

SĂśker du ett naturskĂśnt boende med tillgĂĽng till allsidig service, utfĂśrd av kompetent personal?

16 lägenheter omfattande 37 kvm, 2 lägenheter 54 resp. 56 kvm.

FÜr närmare info, tag kontakt:

Hedbo Seniorboende, Benita RÜnn, fÜrestündare Tel: 06-723 1855 Jerikovägen 1, Sandsund 68600 JAKOBSTAD

- Bogseringar - Byggnadsmaterial - Fordon, sand mm.

- Hinaukset - Rakennusmateriaalit - Ajoneuvot, hiekka ym.

Tfn 0400-611

Kajs Bogser och SjĂśtrans

951

- ÅterfÜrsäljning & montering av Alutrack-slipar.

- Alutrack-telakoiden jälleenmyynti ja asennus Se/katso: www.alutrack.ďŹ

Kaj BrunstrĂśm

Ă…terfĂśrsäljare, MontĂśr Jälleenmyyjä, Asentaja E-mail: a-laiturit@a-laiturit.ďŹ Tfn 0400-611 951 www.a-laiturit.ďŹ Tunhamn 25900 Dalsbruk E-mail: kaj.brunstrom@hotmail.com

20

Nu behövs en kursändring Vi vill, vi kan, vi vågar Finlandssvensk Landsbygdsriksdag i Pedersöre 28-29.3.2015 Plats: Andersénssalen vid Sursik skola, Pedersöre Tidpunkt: 28-29.3.2015 Lördag 28.3.2015

Ö P P E T F Ö R A L L A !

Kl. 7.00 Utställarna anländer Kl. 8.30 Dörrarna öppnas Kl. 9.00-10.00 Kaffe och registrering

Giftshopen öppnar Projektmässan öppnar Kl. 10.00 Öppning av den finlandssvenska Landsbygdsriksdagen i Pedersöre

Välkomsthälsning, Stefan Svenfors, kommundirektör Pedersöre kommun Mats Brandt, ordförande för Aktion Österbotten r.f.

Ann-Sofi Backgren, ordförande för Svensk Byaservice Christell Åström, YTR:s generalsekreterare Mats Nylund, ordförande för IDNET Tillsättande av resolutionsutskott

Kl. 11.00 Block 1, Europa nära dig (ordförande Mats Brandt) Nils Torvalds (MEP), hälsning från Bryssel Staffan Nilsson (EESK Rapportör och ordf i Hela

Sverige ska leva), Mot en bättre territoriell balans i EU Stefan Sjöberg (CEO KWH Mirka), Att leva lokalt, men

verka globalt Kl. 12.30-13.00 Diskussion kring Europa nära dig Kl. 13.00-14.00 Lunch Kl. 14.00-14.20 Block 2, Introduktion och historisk överblick Ann-Sofi Backgren (ordförande Block 2) introducerar

gruppdiskussionsarbetet Eero Uusitalo (ordförande Byaverksamhet i Finland

r.f.), reflektioner

Kl. 14.20-15.45 Block 2 Gruppdiskussioner inklusive inkomna motioner

Söndag 29.3.2015 Kl. 8.30 Bussarna avgår från Jakobstad Kl. 9.00-10.30 Block 3, Vill, vågar och kan! - inspirationsföreläsning Bengt Gustavsson Kl. 10.30-12.00 Debatt kring framtidens landsbygdspolitik (Debattledare A-S Backgren) Peter Östman, KD Ulla-Maria Åstrand, Centern Steven Frostdahl, SDP Mats Nylund, SFP Bjarne Kallis, Samlingspartiet Allan Saloranta, VF Laura Ala-Kokko, Gröna

Trängselproblem i de lokala ekosystemen

(Johan Stoor)

Ökat lokalt beslutsfattande inom planeringen

(Jan-Ove Nyman)

Finlandssvensk sammanhållning

(Markus Österlund)

Ökande klyftor i samhället

(Peter Backa)

Demokratin och Svenskfinland i centraliserade strukturer

(Ann-Sofi Backgren)

Landsbygdspolitik i framtiden

(Christell Åström)

Frågor till Europeiska Landsbygdsriksdagen

(Staffan Nilsson)

Kl. 15.45-16.00 Summering av dagen (Mats Brandt) Kl. 16.00 Bussarna avgår till inkvarteringen (Jakobstad) Kl. 18.30 Bussarna avgår till kvällsfesten (från Jakobstad) Kl.19.00 Rambambula inleds (kvällsfest) middag och underhålling Kl. 23.00 Bussarna avgår till Jakobstad

Kl. 12.00-13.00 Lunch Kl. 13.00-14.30 Block 4, Ställningstaganden från gruppdiskussionerna (ordförande A-S Backgren)

Resolutionsutskottets redogörelse

Presentation av de 10 viktigaste frågorna, mentometer-

röstning för delegater Kl. 14.30-14.45 30 års erfarenhet av landsbygdsutveckling, Peter Backa Kl. 14.45-15.00 Avslutningsceremoni (Aktion Österbotten r.f. och Svensk Byaservice)

Facebook: Den-finlandssvenska-landsbygdsriksdagen Hemsida: www.landsbygdsriksdagen.fi