Page 1

MITT I TRAFIKEN Nr 3 2016

En kunskapstidning om trafiksäkerhet

Välja väg

Trafikskolor satsar för framtiden

17

TYLÖSAND

Lägst antal trafikdöda i Norge

20

FORSKNING

Synfältsimulator kan rädda körkort

31 PSYKOLOGI Mobilen i bilen – inte så enkelt


INNEHÅLL Med siktet inställt framåt

4

Dags för uppgradering av Nollvisionen 12

Kraschen förändrade allt

20 32

Foto: Staffan Gustavsson

Säkrare syntest med simulator

Ambitiös satsning på pedagogik med Elevcentralen Premium_________sid 5 Satsa på personalen och pedagogiken___ sid 8 Trafikskolan som satsar allt på eco____ sid 10 Nollvisionen till nyanlända__________ sid 13 ”Ni har fortsätt ansvar vara ledande”___ sid 14 Notiser ___________________ sid 15 Unga i Norge slarvar med bältet ______ sid 16 ”Oslo ska vara helt fosilfritt år 2030”__ sid 16 Norsk strategi för färre mc-olyckor_____ sid 17 Norge hade lägst antal dödade 2015 ___ sid 17 93 000 lastbilschaufförer har nu YKB__ sid 18 YKB-utbildare möts av kritik ______ sid 19 Positiv trend i yrkestrafiken_________ sid 19 Mobilitetscenter testar simulator ___ sid 23 Många fördelar med simulator ________ sid 23 ”De breder ut sig explosionsartat”___ sid 29 ”Ökande antal omprov större hot än sommarköer”_______ sid 30 Mobilen i bilen distraherar_______ sid 31 Hovrätten slår fast dom _________ sid 34 Eco-utbildning lönar sig____________ sid 34 Klart med CSN-lån för körkort

______ sid 34

Här kostar körkortet en årslön

______ sid 36

Årets höstmöte hålls i Solna_________ sid 35 Nytt material för mc-utbildning_______ sid 35 Höstkonferens för tungutbildare _____ sid 35 2 Mitt i Trafiken • Nr 3 2016

Den siste trafikpolisen? Antalet trafikpoliser har minskat kraftigt. Från att ha varit cirka 1 500 i början av 1990-talet är de i dag bara 400. Ungefär lika många som antalet polishundar,

MITT I TRAFIKEN En kunskapstidning om trafiksäkerhet Utgiven av Sveriges Trafikskolors Riksförbund Adress: Järvgatan 4 261 44 LANDSKRONA Telefon: 0418-40 10 00 Fax: 0418-132 50 E-post: info@str.se • www.str.se

konstaterar Lars-Jonney Jonsson vid ­trafikpolisen i Östergötland. Mitt i ­Trafiken har följt med ­honom ­under en arbetsdag.

24

Medverkande i detta nummer: Zandra Erikshed, Catarina Gisby, Johan ­Granath, ­Staffan Gustavsson, Britta Linebäck, ­Christel Valsinger, Ivana Vukadinovic Tryck: Alatryck, Vadstena ISSN: 1653-9508 Vill du prenumerera? Kontakta STR Service AB Tel: 0418-40 10 00 Fax: 0418-132 50

Ansvarig utgivare: Berit Johansson

Pris: För icke medlemmar: 250 kr/år

Redaktörer: Catarina Gisby och Johan Granath, Redakta Reportage Tel: 0768-82 75 00, 0708-62 05 83 e-post: catarina@redakta.se johan@redakta.se

Layout/original: Forma Viva, Linköping Omslagsbild: Staffan Gustavsson Manusstopp för nr 4: 21 november 2016 Mitt i Trafiken finns också på nätet www.mittitrafiken.se


Världen kommer till oss

Jag fick en tankeställare under årets trafiksäkerhetsseminarium i Tylösand. Där lyftes vårt lands arbete med Nollvisionen fram. Hur lyckosamt det är och har varit, samt att det under senare år också blivit en ­exportsuccé över världen. Land efter land tar intryck av det svenska konceptet och minskar sina olyckstal i trafiken. Rätt fantastiskt eller hur? Vi var många som satt och lyssnade. Jag för min del skulle under seminariets avslutande del tala om nya skandinaver i trafiken. Det slog mig då, i den stunden, att vi åker runt hela världen för att hjälpa till med trafiksäkerheten, men hur hanterar vi det faktum är att världen också ­kommer till oss? Under förra året anlände cirka 163 000 människor till Sverige för att inleda ett liv här, eller för att tillfälligt få en frist från det de flytt från. Året dessförinnan, 2014, kom 80 000 människor hit. Åtskilligt färre har kommit under 2016, men samman­taget handlar det ändå om tusentals ­människor som vi behöver fundera på hur vi adresserar när det gäller trafiksäkerhet. Hur hamnar vi rätt? Informationsbehovet är stort och män­ niskors erfarenheter är vitt skilda. Under min stund på scenen i Tylösand berättade jag om tragedin som utspelades i norra Sverige förra året, där en ny­anländ mamma var ute och gick med sina två små barn i en tvillingvagn. Mor och barn ­befann sig på ett järnvägsspår då ­tåget kom och alla tre dog omedelbart. Varför det hände kan vi bara spekulera om men en fråga har återkommit, visste hon inte vad ett järnvägsspår i Sverige innebär? Kunde hon inte läsa av trafikmiljön?

Det är svårt att dra någon lärdom av en enda händelse, men helt klart är att ­människors erfarenhet av trafik är olika. ­Ytterligheterna kan kanske beskrivas från att man levt i ett fullt modernt utbyggt samhälle med stabil infrastruktur till det att man har bott i en extrem glesbygd där fordon sällan ses och du nyttjar ”fyr­ beningar” och dina egna fötter vid transporter. Särskilt som vägen inte är någon väg, utan en liten slingrande stig. Vad kan vi då göra för att på något vis ­säkerställa information och kunskap? Jag tror på ökad samordning mellan ­myndigheter, kommuner och övriga ­aktörer. Att jobba med information vid ­olika tillfällen och på olika plan, samt knyta informationen till annan undervisning. Det är också viktigt att kunna differentiera informationen/kunskapen beroende på människors tidigare erfarenheter. Har man levt i ett relativt trafikfritt samhälle är det svårt att ta till sig kunskap som till exempel riktas till förare. Det är också viktigt med ett huvudmannaansvar. (Om det ska vara en myndighet eller ett departement får någon annan avgöra.) Framtiden är alltid svår att förutsäga, få hade kunnat föreställa det vi sett i ­flyktingväg de senaste åren, så det ibland populära letandet efter en syndabock, ­tillika ansvarig, är inte något som någon vinner på. Nu har vi en del erfarenheter som vi kan dra nytta av till ”nästa gång”, men i den innovativa och lyckosamma ­exporten av Nollvisionen är det viktigt att vara klar över att världen också finns här och att den har kommit för att stanna. Att lyckas fly undan ett krig för att sedan omkomma eller skadas i en trafikolycka i ett av de mest fredliga och välorganiserade länderna i världen är en tragedi, inte bara för de direkt inblandade, utan för alla oss som arbetar förebyggande med trafiksäkerhet i Sverige.

Foto: Staffan Gustavsson

L

ite då och då får du en tankeställare. Du drabbas av en insikt och reflekterar kanske plötsligt över något som finns framför näsan på dig och som har funnits där ett tag utan att du har märkt det.

Ledarkommentar Berit Johansson, förbundsordförande

Har man levt i ett relativt trafikfritt samhälle är det svårt att ta till sig kunskap som till exempel riktas till förare.

Mitt i Trafiken • Nr 3 2016 3


Med siktet inställt framåt

Viktiga verktyg för framtidens trafikskolor Mitt i Trafiken har besökt tre trafikskolor som tänkt till mer än ett varv när det gäller framtiden. De funderar alla kring begreppet affärsmässighet och vikten av att ha ett koncept som håller många år framöver. De tänker också på vikten av att ­vårda sig själva och sina anställda så att orken håller hela vägen till pensioneringen – och, sist men verkligen inte minst, de framhållerhur viktigt det är med en god pedagogik.

Trossö trafikskola i Karlskrona

Axelheds i Norrköping

Kör eco-trafikskola i Linköping

Fina lokaler i all ära, men det är utbild­ ningens innehåll som är det viktiga, säger Markus Andersson på Trossö trafikskola i Karlskrona. Här sätts pedagogiken i cen­ trum med hjälp av Elevcentralen Premi­ um. Alla nio anställda på trafikskolan har fått åtta dagars utbildning för att sätta sig in i hur det digitala utbildningsverktyget fungerar. – Vi fick en chans att tillsammans se över hela utbildningsupplägget på trafik­ skolan, vilket har resulterat i ett antal spän­ nande projekt, nya lektionstyper och ännu bättre samstämmighet mellan oss som job­ bar här.

En grundförutsättning för att föra pe­ dagogiken framåt är att personalen mår bra och trivs på jobbet. Jerker Axelhed på Axelheds förarutveckling i Norrköping och Finspång vill att hans anställda – och han själv – ska hålla hela yrkeslivet ut. Därför har han infört längre pauser mellan lektio­ nerna, och tre dagar i veckan är arbetsda­ garna kortare än brukligt. På fredagar slu­ tar till exempel alla klockan två. Det finns de som undrar hur Jerker ­Axelhed har råd att vara så generös, men då svarar han att det är dyrare att slita på sin personal så hårt att de inte stannar.

Kör Eco trafikskola i Linköping satsar stenhårt på en tydlig miljöprofil. Och ele­ verna strömmar till. Många unga är inte bara medvetna om miljöproblemen värl­ den står inför, de vill också dra sina strån till stacken. Då känns det skönt att övnings­ köra med en gasbil (i Linköping finns fem biogasmackar) och äta bjudgodis som inte innehåller palmolja. Johanna Edelönn och Bo Andersson som driver Kör Eco saknar den miljödiplome­ ring som tidigare fanns inom STR. Själva uppmanar de sina elever att välja bort bilen ibland. Särskilt vid kortare resor.

4 Mitt i Trafiken • Nr 3 2016


Markus Andersson utanför Trossö Trafik­ skola som ligger strategiskt belägen, nära en av ­stadens gymnasieskolor.

Ambitiös satsning på pedagogik med Elevcentralen Premium Trossö trafikskola i Karlskrona gör en omfattande satsning på pedagogik där Elevcentralen Premium är det viktigaste verktyget. Projektet är framgångsrikt men har krävt hårt arbete.

T

rossö trafikskola ligger i en nyreno­ verad paradvåning från runt förra sekelskiftet. Färgerna är diskreta, tak och väggar har stuckatur respektive pa­ neler och det är högt i tak. Ytorna är gene­ röst tilltagna och det luktar nytt av trä och målarfärg.

– Visst är det fantastiskt med fina loka­ ler och dem är vi glada för. Men det är pe­ dagogiken – utbildningens innehåll – som är det viktiga, säger Markus Andersson, trafiklärare, receptionist och administra­ tör på trafikskolan, samtidigt som vi sätter oss i det mer än rymliga köket.

Mitt i Trafiken • Nr 3 2016 5


Med siktet inställt framåt Trossö trafikskola har varit med från början i utvecklingen av Elevcentralen Pre-­ mium. En grupp elever fick testköra syste­ met och deras respons var positiv, liksom hela trafikskolans. – Eleverna sade ganska snabbt att de gil­ lade arbetssättet, att de tyckte bra om de al­ ternativa inlärningsmöjligheterna. Många framhävde filmerna och de andra sätten att lära sig utöver att läsa i körkortsboken, säger Markus Andersson. Det finns flera skäl till att Trossö trafik­ skola valde Elevcentralen Premium. Ett skäl är tydligheten för eleverna och trafik­ skolans vilja att arbeta utifrån deras situa­ tion så mycket som möjligt. Ett annat skäl är möjligheterna som verktyget ger. Sam­ tidigt har en av de stora utmaningarna va­ rit att hantera dess möjligheter, enligt Mar­ cus Andersson. – Vi, eller jag, har fått bromsa lite där. Vi har tagit egna bilder och gjort egna filmer som ska in i systemet så småningom, men i dagsläget är det bara text med tips från trafikskolan som är med. Det har krävts en hel del arbete för att nå dit Trossö är i dag. Inför att trafikskolan introducerade Elevcentralen Premium av­ sattes sju hela arbetsdagar för personalen att sätta sig in i systemet. Enligt Marcus Andersson var det lärorikt, men sju dagar blev åtta och vid tidpunkten hade trafik­ skolan nio anställda, vilket innebär en del kostnader. – Men det var ändå en investering som vi kommer ha nytta av på lång sikt. Vi gjorde det stora jobbet där, även om vi har ägnat oss åt vissa uppföljningar. Dessutom fick vi chans att tillsammans se över hela utbildningsupplägget på trafikskolan, vilket har resulterat i ett antal spännande projekt, nya lektionstyper och ännu bättre sam­ stämmighet mellan oss som jobbar här. De pedagogiska vinsterna med arbets­ sättet är stora tycker han. Ett tydligt resul­ tat i undervisningen är att trafikskoleele­ verna kommer bättre förberedda till sina körlektioner. En annan följd är att antalet teorilektioner för B-behörighet minskat från fem till tre

6 Mitt i Trafiken • Nr 3 2016

Allt i allo. Markus Andersson är trafiklärare, receptionist och administratör på Trossö ­trafikskola.

Att använda Elev­ centralen är den ­enklaste och bästa ­vägen till körkort.

och att ett antal tillvalslektioner har tillkom­ mit. Exempel på sådana lektioner är ”Guld­ korn EcoDriving” och ”Teori i praktik”. – När vi började detta arbete så frågade vi oss själva: ”vad blir trafikskolans roll nu när vi går över till Elevcentralen Premi­ um?” Vi har länge jobbat enligt principen ”det omvända klassrummet” och såg att Elevcentralen är ett fantastiskt verktyg för att göra detta ännu bättre. Det omvända klassrummet är en metod

som till exempel bygger på att läraren spe­ lar in en genomgång på film. Eleverna får sedan med denna som hemläxa att titta på. När de kommer till skolan får de där­ med mer tid i klassrummet för att arbeta med uppgifter tillsammans med läraren. Trafikskolan behövs för grupp- och vär­ deringsövningar och andra frågeställning­ ar som man inte klarar på egen hand, me­ nar Markus Andersson. En erfaren trafik­ lärare som lyfter elevernas inlärning både i teorin och i praktiken är ett måste för god kvalitet på kunskaper och färdigheter. – Många av våra tillvalslektioner bygger på att lära i grupp och att använda flera olika sinnen. Trossö trafikskola har nu använt sig av Elevcentralen i ungefär ett år. I dag använ­


Fredrik Lind går igenom utbildningsmoment med eleven Therese Olsén i Elevcentralen Premium innan lektion.

der drygt hälften av eleverna verktyget och det är enligt Markus Andersson inte bara de som drar nytta av det. Införandet genomfördes också med tanke på perso­ nalen och har gett resultat. – Som personal upplever vi att systemet ger fördelar som tydlig koppling mellan teori och praktik i utbildningen, möjlighet att lägga en personlig utbildningsplan med tydlig tids- och kostnadskalkyl liksom att kunna jobba med självvärdering på ett bra sätt under utbildningen. För att fånga upp de möjligheter till di­ rekt återkoppling mellan lärare och elev som systemet erbjuder, har varje trafiklä­ rare en kvart på morgonen och en kvart på eftermiddagen för att besvara frågor och ge respons.

Det börjar röra på sig på trafikskolan. Trafiklärarna Lasse Andersson och Fred­ rik Lind kommer in efter genomförda lek­ tioner. Lasse Andersson är delägare och grun­ dare till skolan, dessutom Markus Anders­ sons pappa. Han tycker att Elevcentralen är fantastiskt men säger att verktyget inte passar alla. – Att använda Elevcentralen är den enk­ laste och bästa vägen till körkort. Jag har haft elever som är övertygade om att de inte hade lyckats ta körkort på vanligt sätt. Men Elevcentralen passar inte alla och dem erbjuder vi fortfarande traditionell under­ visning, säger Lasse Andersson. Fredrik Lind är anställd trafiklärare på Trossö trafikskola och menar att Elevcen­

tralen Premium är ett lyft för både elever och lärare. – Det är bra för både mig och eleven och gör också att jag känner att skolan satsar långsiktigt. Som anställd ger man och får något tillbaka, säger han. Det har blivit strax efter lunchtid och ak­ tiviteten på trafikskolan ökar. Elever kom­ mer med frågor, intyg och en del för kör­ lektion. Therese Olsén ska ha lektion med Fredrik Lind. Hon gillar Elevcentralen re­ mium. – Jag tycker om de olika möjligheterna. Och så kan man göra ett Quiz som både är kul och ger något. Det är bra. Text: Johan Granath Foto: Staffan Gustavsson

Mitt i Trafiken • Nr 3 2016 7


Anna Pålsson trivs med jobbet på Axelheds Förarutveckling. Hon känner att hon blir lyssnad på av både chef och kollegor. Här instruerar hon eleven Jonas Johansson.

Jerker Axelheds recept:

Satsa på personalen och pedagogiken En grundförutsättning för god pedagogik är att personalen mår bra och trivs på jobbet. Det är Jerker Axelheds fasta övertygelse. Själv har han dessutom utbildat sig till gymnasielärare för att vara säker på att hans tankar om vad som är god utbildning stämmer överens med vad forskningen och vetenskapen säger.

J

erker Axelhed har studerat vid Linkö­ pings universitet på halvfart och dis­ tans under de senaste tre åren. När vi träffas är det bara månader sedan han ut­ examinerades. Han har numera behörighet att vara yrkeslärare på gymnasiets trans­ portprogram. Satsningen är ambitiös. Vad har varit drivkraften? – Jag funderade mycket över det här med lärande, svarar Jerker Axelhed. Hur gör jag ett bra jobb? Hur vet jag att jag gör ett bra jobb? Vilka förutsättningar har vi i trafik­ skolebranschen för att kunna göra ett bra jobb? Sedan tänkte jag att jag måste lära mig mer.

8 Mitt i Trafiken • Nr 3 2016

I dag har han fått bekräftat att mycket av det han tänkte och gjorde innan han gick utbildningen stämmer bra med vad den se­ naste forskningen hävdar är god pedagogik. – Då är det ännu mer spännande att om­ sätta det i den här verksamheten. Axelhed Förarutveckling AB har fun­ nits i femton år. Skolan startades i Finspång och finns sedan 2008 även i Norrköping. I dag är det verksamheten i Norrköping som är den dominerande. Utbildning i alla be­ hörigheter erbjuds. Det blir många till­ synsavgifter att betala till Transportstyrel­ sen, men det är inte något som bekymrar Jerker Axelhed.

– Jag tycker att det finns en tendens hos många i vår bransch att bara skylla på yttre omständigheter när verksamheten inte går så bra som man vill att den ska gå, säger han. Man måste vända sitt kritiska öga inåt också. Vad kan jag göra själv? Hur vill jag att min arbetsplats ska se ut för att jag ska vilja jobba här tills jag fyller 65? Då är vi inne på en av de enligt Jerker Axel­ hed viktigaste grundförutsättningarna för att kunna erbjuda en god pedagogik – att personalen mår bra. – Ofta har trafikskolor öppet 7–18 varje dag. Det har inte vi. Dagarna blir alldeles för långa och tuffa och man orkar inte nå­ got på sin fritid. Här arbetar vi 7–18 mån­ dagar och tisdagar, 7–16 onsdagar och torsdagar, och på fredagar slutar vi redan kl 14. Och det är alltid tio minuters rast mellan varje lektion för att skapa ett lugnt arbetstempo.


Med siktet inställt framåt

God pedagogik tar vara på elevernas förkunskaper. Det är viktigt att ta reda på vad de redan kan, annars är risken stor att man ”svarar på frågor som eleverna aldrig ställer”, betonar Jerker Axelhed och Madeleine Engman.

Många undrar hur han har råd med en sådan generositet. Svaret går ut på att det är dyrare att slita så hårt på sin personal att de inte stannar. – Förbundsenkäten visar att många tra­ fiklärare slutar efter ett till fem år i yrket. Det visar ju på ett systemfel. Så jag går på min magkänsla. En arbetsorganisation måste vara så fri från problem som möjligt så att trafiklärarna kan ägna all sin tid åt sin gärning, att undervisa. Anna Pålsson och Madeleine Engman nickar instämmande. De har arbetat som trafiklärare i fem respektive sju år. – Vi har dessutom ofta personalmöten under arbetstid där vi får gott om tid för reflektion, inflikar Madeleine Engman. – Vi känner att vi blir lyssnade på och är delaktiga i alla beslut, tillägger Anna Påls­ son. En relativt ny pedagogisk satsning (den har funnits i två, tre år) på Axelheds Förar­ utveckling är lärarledda handledarlektio­ ner. Alla nya elever bjuds in till ett gratis möte tillsammans med sin handledare in­ för första lektionen. – Vi vill skapa en god relation till hand­

En lärarledd handledarlektion inleds med 40 minuters samtal där eleven får be­ rätta om sina kunskaper, sina mål och om övningskörningen hemma. Det som be­ slutas om under mötet dokumenteras av läraren. Eleven och handledaren får också en chans att analysera sitt samarbete. Se­ dan följer 40 minuters körning med avslu­ tande planering och självvärdering från eleven och handledaren.

– Vi fokuserar inte på förarprovet, vi foku­ serar på att utbilda trafiksäkra och ansvars­ fulla förare, betonar Madeleine Engman. Hon och Anna Pålsson arbetar mest med elever som tar B-körkort. Godkännandegraden på trafikskolan är hög: Över 90 ­procent godkända elever sedan senaste årsskiftet.

ledarna så att vi på ett effektivt sätt kan jobba tillsammans. När både handledare och elev är delaktiga och insatta i utbild­ ningen är förutsättningarna för elevens lärande så mycket bättre, säger Jerker Axel­ hed.

Trafiklärarna på Axelheds ser inte hand­ ledarnas insatser som konkurrerande verk­ samhet. De vill att eleverna ska mängdträna hemma och att de ska göra det på ett me­ todiskt sätt. Det finns annars en tendens att handledare ”hjälper till” med körning­ en mycket mer än de tror, vilket inte är så bra. En annan pusselbit i det pedagogiska ar­ betet på Axelheds Förarutveckling är att trafiklärarna regelbundet åker med varan­ dra och tränar sig i att ge och få feedback. – Det kollegiala lärandet är ovärderligt, avslutar Jerker Axelhed. Du har mycket att vinna på att släppa in en kollega i baksätet. Text: Catarina Gisby Foto: Staffan Gustavsson

Mitt i Trafiken • Nr 3 2016 9


Med siktet inställt framåt

Trafikskolan som satsar allt på eco KörEco har tagit miljötänkandet ett steg till Miljöbilar, återvinning, second hand-inredning och eko-kaffe. Kör Eco trafikskola i Linköping ­satsar stenhårt på en miljöprofil. Och uppmanar till och med sina elever att välja bort bilen ibland.

–D

är anpassade du farten bra, så vi slapp stå stilla vid kors­ ningen. Emil Johansson, 17 år, kör lugnt och sä­ kert i citytrafiken. Det är trafikläraren Bo Andersson som ger feedback. Tillsammans med Johanna Edelönn startade han Kör Eco trafikskola i maj i år, en körkortsut­ bildning i Linköping med miljöprofil. Hit­ tills har det gått över förväntan bra. Elev­ erna strömmar till skolan, som ligger i ett gångstråk från både en av stadens gymna­ sieskolor och järnvägsstationen. Emil Johansson fick skolan rekommen­ derad, men valde den inte i första hand för miljöinriktningen. – Det var mer för att de är så trevliga här. Men nu har jag lärt mig att till exempel hop­ pa över växlar. Det går åt mindre bränsle då, så det är ju bättre för ekonomin. Sparsam körning ingår visserligen i ut­ bildningen vid alla STR-anslutna trafik­ skolor numera. Men Kör Eco har tagit mil­ jötänkandet ett steg till. Trafikskolans lju­ sa, öppna lokaler är inredda med många gröna växter och allt från möbler till dato­ rer är inköpta second hand. De udda sto­ larna i föreläsningssalen är gamla utställ­ ningsexemplar. Avfallssorteringen är tyd­ ligt utmärkt och placerad precis innanför ingången. För en nyfiken kund som stiger in för första gången råder det ingen tvekan om vart den kommit. – Det finns så mycket man kan göra med väldigt enkla medel, säger Johanna, som matchar inredningen i grön t-shirt med Kör Ecos logga på.

10 Mitt i Trafiken • Nr 3 2016

Johanna Edelönn och Bo Andersson hade arbetat på samma trafikskola i många år när de fick idén om att starta eget tillsammans. Sedan maj månad driver de nu Kör Eco trafikskola, en körkortsutbildning med miljöprofil.

– Det är viktigt idag hur man framställer sig. Många kunder undrar hur man tänkt. Det är inte som för 20–30 år sedan. Johanna och Bo hade arbetat på samma trafikskola i många år när idén om att star­ ta eget började gro. Johanna hade länge tyckt att miljöpåverkan var ett område som

saknades i trafikskolebranschen. Det fanns en tid en miljödiplomering i förbundet, men den försvann. Kanske på grund av lågt intresse från medlemmarna. – Man kommer till en punkt när man måste göra något. Jag kände att det gick att göra det här bättre. Bo beskriver sig som ”en naturälskare


idutsläpp planterar Kör Eco träd i Vi-sko­ gen. Att räkna på koldioxidåtgången gör att de drar ner på annat som orsakar ut­ släpp också. Det senaste bekymret har varit att hitta miljövänligt bjudgodis. Plasten runt varje enskild karamell är ju ingen höjdare ur hållbarhetssynpunkt, men nödvändigt för hygienen. Och nästan allt godis innehåller palmolja från oljepalmsplantager som tränger undan regnskogarna. Det kan tyckas futtigt att bry sig om vilket godis man bjuder på. Men allt räknas, menar Bo och Johanna.

På Kör Eco uppmanas alla elever att även ­välja bort bilen ibland.

En trappa ner finns datorer för teoristu­ dier och mysigt soffhäng. Vi bjuds på ekomärkt kaffe och träffar Josefin Edoff, som är 21 år och på väg att ta körkort. Tidigare har hon inte känt något behov av det, men nu när hon ska söka jobb, är det bra att ha. Hon valde Kör Eco efter tips från en kom­ pis – Jag är väldigt intresserad av djurlivet, så miljön är viktig för mig.

Eleven Emil Johansson valde inte Kör Eco i första hand för miljöinriktningen utan "för att de är så trevliga här". Men nu har han lärt sig att köra bränslesnålt genom att hoppa över växlar.

som är bekymrad över världsläget”. – Men det är Johanna som inspirerat mig och tagit upp mig i ”level”. – På Företagarskolan kallades vi för ”gas och broms”, skrattar Johanna. Hon är pratsam och driven. Han lugn och eftertänksam. Vägen till eget företag fick ta lite tid. Under två–tre år bollade de

idéer och förkovrade sig i hur man driver eget med hjälp av utbildningar och kurser. Kör Ecos två bilar går enbart på biogas. En tank räcker till två arbetsdagar. Men bensin, som det måste finnas lite av också, har de bara tankat en gång på fem måna­ der. För att kompensera för sina koldiox­

Hon lever miljövänligt i övrigt också. Pantar och återvinner. På Kör Eco uppma­ nas hon, liksom alla deras elever, att även välja bort bilen ibland. En körskola som inte tycker att eleverna ska köra bil? – Det kan ju tyckas lite bakvänt, säger Johanna. – Men vi kör så många korta, onödiga sträckor. Hälften av alla resor vi gör är un­ der fem kilometer. Då kan det vara bättre att välja buss, cykel eller samåkning. Men körkort tar man och en bil vill många ha. Det är inget som kommer att försvinna. Och körträna måste man så klart. Det vik­ tiga är att informera om hur man använ­ der bilen på ett smart sätt. Text: Christel Valsinger Foto: Staffan Gustavsson

Mitt i Trafiken • Nr 3 2016 11


Tylösandseminariet

Vi tror att det behövs någon som har ett tydligt uppdrag och ser till att arbetet dras framåt.

Infrastrukturminister Anna Johansson har delat ut nya uppdrag till Trafikverket och Trafikanalys.

Dags för uppgradering

Nollvisionen måste förnyas menar ministern Nollvisionen behöver en omstart. Det tycker infrastrukturminister Anna Johansson, som på årets trafik­seminarium i Tylösand talade om vikten av att komma åt Noll­ visionens ”vita fläckar”. – Det finns sådant vi behöver fästa ­ytterligare uppmärksamhet på, ­oskyddade trafikanter till exempel.

12 Mitt i Trafiken • Nr 3 2016

U

ngefär 300 personer från trafik­ sverige tog sig i slutet av augusti till Tylösand för att delta i MHF:s 60:e trafiksäkerhetskonferens. Temat för året var att Nollvisionen sprider sig över världen. Nollvisionen har blivit en svensk exportprodukt. Här hemma är det dags att uppgradera den. I våras efterlyste näringsdepartementet (det är där infrastrukturfrågorna är place­ rade) idéer och tankar kring hur Nollvi­ sionen kan förnyas. Världen har förändrats sedan Nollvisionen kom till – hur anpas­

sas visionen till den vardag vi lever i i dag? Vad är viktigt att sätta fingret på i trafiksä­ kerhetsarbetet framöver? – Vi behöver till exempel titta närmare på sådant som betydelsen av vilken social status människor har, sa Anna Johansson. Vi vet också att vi får fler och fler äldre i samhället, och äldre är mycket skörare. Att den tunga trafiken ökar är en annan omvärldsfaktor värd att notera, liksom det faktum att urbaniseringen är väldigt kraf­ tig. Det påverkar också trafiken – och tra­ fiksäkerheten.


Tre specifika uppdrag har knutits till omstarten av Nollvisionen, och infra­ struk­­turministern presenterade dem i Tylösand. Till att börja med får Trafikanalys i uppdrag att utreda sänkt bashastighet i tätort. Detta hänger samman med en önskan om att se fler gång- och cykel­ trafikanter i städerna, men då kan det inte enbart vara så att dessa ska anpassa sig till bilarna, utan bilsamhället måste också anpassa sig till de oskyddade tra­ fikanterna. – Vi vet att hastigheten har en avgö­ rande betydelse för en olyckas utgång, om det blir lindriga eller svårare ska­ dor. Därför är det viktigt att se om vi kan sänka bashastigheten. Å andra si­ dan får vi då nackdelen med längre res­ tider. Det måste vi vara medvetna om, påpekade Anna Johansson. Det andra uppdraget går också till Trafikanalys. Det går ut på att ta fram nya etappmål för trafiksäkerhetsarbe­ tet. Det etappmål vi närmast har för ögonen är högst 220 dödade år 2020. Vad händer efter 2020? Eller snarare, vad vill vi ska hända efter 2020? (För övrigt ser det just nu ut som om Sverige är ganska långt från att uppnå det etapp­ mål som redan finns. Under 12–måna­ dersperioden augusti 2015 till och med juli 2016 omkom 277 personer i vägtra­ fiken.) Det tredje uppdraget går till Trafik­ verket och handlar om att samordna arbetet med trafiksäkerheten. – Vi tror att det behövs någon som har ett tydligt uppdrag och ser till att arbetet dras framåt. Så var det förr när Trafiksäkerhetsver­ ket, TSV, fanns, och senare hade även Vägverket ett sektorsansvar när det gäll­ de trafiksäkerhetsfrågor. På senare år har ansvaret för trafiksäkerhetsarbetet legat på flera aktörer – ingen har haft något mer uttalat ansvar än någon an­ nan – men nu blir det alltså ändring på detta igen. Text: Catarina Gisby Foto: Staffan Gustavsson

Samordning och samarbete behövs för att föra ut Nollvisionen till nyanlända, menar Berit Johansson. Körkortet kan vara nyckeln till en ­lyckad integration, men det finns fällor att hamna i på vägen. Som att man fastnar i svart övnings­ körningsverksamhet, hos olagliga ”utbildare”.

”Nollvisionen måste förmedlas till nyanlända hos oss också” Temat för årets Tylösandsseminarium var Nollvisionen i för­ hållande till världen, att den har blivit en svensk exportvara. Men STR:s ordförande Berit ­Johansson valde att fokusera på det faktum att världen också kommer till oss.

H

ur förmedlar vi Nollvisionen till nyanlända på bästa sätt? Ett par hundra tusen män­ niskor har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige de senaste två åren. Det hand­ lar om vägtrafikanter med olika traditio­ ner i bagaget och det gäller att nå fram till dem i tid, anser Berit Johansson. – En fälla de riskerar att hamna i är att fastna hos olagliga ”utbildare”. Den svar­ ta övningskörningsverksamheten riktar sig många gånger till nyanlända, och det drabbar trafiksäkerheten. NTF har ett uppdrag som riktar sig till nya svenskar när det gäller att informera

om bilbarnstolar och barns säkerhet i bil. Men det finns så oerhört mycket mer att berätta och informera om. – Frågan är om NTF ensamt ska bära detta. Hur mycket kan vi andra bidra med? Jag skulle vilja se samordning och samarbete på det här området. Kanske skulle man kunna informera om trafik­ säkerhet redan på utbildningen ”svens­ ka för invandrare”? Körkort är viktigt, men trafiksäkerhet är ännu viktigare. En utredning från Handelns utred­ ningsinstitut, HUI, visar att det finns en klar koppling mellan körkortsfrekvens och förvärvsarbete hos nyanlända. Sär­ skilt om man ser till kvinnor. Bland dem som kommer till Sverige från länder ut­ anför EU är det en långt större andel män än kvinnor som har körkort. – Körkortet kan vara nyckeln till en effektivare integration, med ökad trafik­ säkerhet som bonus. Text: Catarina Gisby Foto: Staffan Gustavsson

Mitt i Trafiken • Nr 3 2016 13


Tylösandseminariet

”Ni har ett ansvar att fortsätta vara ledande” David Ward, Global NCAP, berömde Sverige för Nollvisionen FN har tagit fram en lista med globala hållbarhetsmål. Flera av dem berör trafiksäkerhet. Redan 2020 hoppas FN på att antalet dödade och skadade halverats världen över. I dag dör ungefär 1,2 miljoner människor i vägtrafiken varje år. Det är mer än 3 000 individer om dagen.

I

det man kallar låg- och medelinkomst­ länder är trafikdöden den absolut främsta orsaken till att 15–29- åringar mister livet. Allvarliga sjukdomar dödar inte lika många, påpekar David Ward. Han är generalsekreterare för Global NCAP (som arbetar med fokus på att bilar ska bli säkrare) och besökte i år trafiksäkerhets­ konferensen i Tylösand för andra gången. Förra gången han var här var 2007. – Det är ett ambitiöst mål att vilja hal­ vera antalet dödade i alla länder till 2020, och förmodligen är det inte möjligt att nå. Men det är intressant att se hur allt större fokus riktats mot trafik­säkerheten de se­ naste åren. Förmodligen för att man inser hur mycket trafikolyckorna kostar samhäl­ let. I generella tal handlar det om en minsk­ ning av BNP med tre procent, sa David Ward. Han berömde Sverige för att ha lanserat Nollvisionen. – I många andra länder har man sett ett visst dödstal i trafiken som oundvikligt. Det var epokgörande när ni i stället me­ nade att ”bästa sättet att undvika ett visst beteende är att se till att det inte är möj­ ligt”. Global NCAP sätter press på biltillver­ karna att inte tillverka bilar som i Sverige skulle vara helt olagliga att sälja. Renault, till exempel, lanserade en ny bil i Indien som enligt David Ward var rena dödsfäl­ lan. När bilföretaget förstod att Global NCAP testade bilen hörde man omedel­

14 Mitt i Trafiken • Nr 3 2016

David Ward från Global NCAP menar att världen inte kan vänta på de självkörande bilarna i tron att de i ett slag ska förbättra trafiksäkerheten. – Det kommer att dröja innan de är här på allvar.

De länder som är bäst när det gäller trafik­ säkerhet är också bäst när det kommer till en massa andra saker.

bart av sig och sa att endast 17 000 exem­ plar gått ut på den indiska marknaden och att man redan arbetade med en ny version. – Vi fortsatte med våra tester, och den versionen är nu på väg att erövra EN stjär­ na, det vill säga uppfylla de allra mest ba­ sala kraven. Ny teknik är fantastisk, anser David Ward, men den når inte trafikanterna tillräckligt snabbt.

– Vi måste göra vad vi kan för att öka den processen. David Ward avslutade med att rikta en uppmaning till Sverige och alla andra län­ der som är världsledande när det gäller tra­ fiksäkerhet: – Ni har ett ansvar att fortsätta att vara ledande. De länder som är bäst när det gäl­ ler trafiksäkerhet är också bäst när det kommer till en massa andra saker. Det är helt enkelt stater där människor inte är lika fattiga, är bättre utbildade, har en bättre sjukvård, och så vidare. I dessa länder finns också en större transparens, ett större för­ troende för staten. Ni kan använda arbetet med trafiksäkerhet som ett slags ”soft po­ wer foreign policy” om ni vill. Text: Catarina Gisby Foto: Staffan Gustavsson


i förbifarten Rättstvist stoppar utbildningar

Krafttag för att sänka dödstal

En rättstvist sätter för tillfället stopp för arbetsförmedlingens yrkesförarutbildningar. Avtalet för arbetsförmedlingens upphandlade lastbilsförarutbildning gick ut den 30 september. Det nya avtalet, som löper fyra år framåt, vanns av Grönlunds och trafikskolan Trafique. Men konkurrenten Yrkesakademin (som var en av vinnarna i det gamla avtalet) överklagade beslutet.

Maria Krafft, måldirektör på Trafikverket, vill till exempel se ett ökat fokus när det gäller hastighet och nykterhet.

Yrkesakademin har fått rätt i Förvaltnings­ domstolen i Stockholm när det gäller bussförarutbildningen, men arbetsförmedlingen fick rätt när det gäller att köpa all lastbilsförarutbildning av de andra utbildarna.

– Det är två parametrar vi måste ha koll på hela tiden, understryker hon. Det är nödvändigt att fortsätta med att anpassa hastigheten på alla våra vägar efter vägarnas standard, och det är nödvändigt med ökad hastighetsanpassning i tätort (bland annat med tanke på målet om att öka antalet gång- och cykeltrafikanter).

Grönlunds har överklagat beslutet som berör bussförarutbildningen. Resultatet är att all arbetsmarknadsutbildning till såväl buss- som lastbilsförare just nu ligger på is. CG

Framtidens motorcykel är trehjulig och säkrare

Framtidens motorcyklar har tre hjul, låsningsfria bromsar och krockkuddar. Det spår trafiksäkerhetsforskaren Matteo Rizzi på försäkringsbolaget Folksam. I somras disputerade han i ämnet ”Säkra motorcyklar" på Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg. Enligt honom kommer framtidens motorcyklar att vara betydligt säkrare än dagens. – Framtidens motorcykel har förmodligen tre hjul, ABS-bromsar, krockkuddar och automatisk nödbroms. Intresset för en säkrare motorcykel är stort bland tillverkarna. Och trenden är att en säkrare motorcykel säljer mer, säger Matteo Rizzi. Det tredje hjulet skulle sitta fram och göra motorcykeln mer stabil. Med hjälp av de låsningsfria ABS-bromsarna går det att förhindra att motorcykeln välter och kanar iväg. Enligt Matteo Rizzis forskning minskar ABS-bromsarna motorcykelolyckorna med över 40 procent.

Foto: Staffan Gustavsson

Dödstalen i den svenska vägtrafiken är inter­ nationellt sett låga, men utvecklingen har stagnerat. Åtgärder måste vidtas om etappmålet om högst 220 dödade i trafiken ska uppnås 2020.

– Och hur effektiviserar vi nykterhetskontrollerna? Kan vi ha automatiserade nykterhetskontroller på andra ställen än i ham-

är resultatet av flera statistiska studier som omfattar tusentals motorcykelolyckor. Matteo Rizzis arbete har redan gett resultat i och med att EU nyligen beslutade att alla nyproducerade motorcyklar ska ha ABS-bromsar. Framöver hoppas han kunna påverka säkerhetstänkandet inom motorcykelbranschen ännu mer. Matteo Rizzi har presenterat sin forskning för en organisation som representerar motorcykeltillverkare i hela Europa och står i kontakt med flera tillverkare, som redan har börjat bygga den här typen av motorcyklar. – Att få möjlighet att påverka den framtida tillverkningen känns väldigt spännande. Men det gäller att ha tålamod, det handlar om stora organisationer och stora investeringar, säger Matteo Rizzi. IV

narna? Kan andra än polisen få tillåtelse att göra utandningsprov? Likt många andra menar Maria Krafft att det är viktigt att trafiksäkerhetsmålen kopplas till andra mål, till exempel miljömålen. Begräns­ningar när det gäller bullernivåer och krav på luftkvalitet är med fördel sådant som kan kopplas till trafiksäkerheten, konstaterar hon. CG

Antalet dödade i trafiken har ökat

Under de senaste tolv månaderna (september 2015 till och med augusti 2016) har 277 personer dödats i vägtrafiken. Jämför man med hur det sett ut under de senaste fyra åren, och räknar ut ett medelvärde, innebär det att antalet dödade har ökat med 3 procent. Under den föregående perioden, september 2014 till och med augusti 2015, dog till exempel 251 personer. I augusti i år omkom 25 personer i trafiken och 219 personer skadades svårt, enligt de preliminära uppgifter som inkommit till Transportstyrelsen i mitten av september i år. Av de vägtrafikdödade i augusti färdades tolv i personbil, fem på motorcykel, fyra på cykel, tre var gående och en person körde lastbil. CG

Forskningen baseras på verkliga olyckor och

i förbifarten Mitt i Trafiken • Nr 3 2016 15


Tylösandseminariet

Unga i Norge slarvar med bältet Genom att använda bilbälte, och använda det på rätt sätt, skulle många unga liv ha kunnat sparas i den norska vägtrafiken. Det visar en rättsmedicinsk studie som p ­ resenterades i Tylösand.

Ett exempel: Det är tidig morgon. En 20-årig berusad man (1,8 promille alkohol) kör mycket fort och tappar kontrollen över fordonet. Hans personbil är en 18 år gammal Saab 9-5. Han har inte bilbältet på. Det gör att han kastas runt i bilen och slutligen ut ur den. Rygg­ raden slits av. Hade han haft bilbältet på hade han haft en chans att klara sig.

U

nga människor, de som är i åldern 16–24 år, är överrepresenterade i olycksstatistiken i Norge precis som i Sverige. – Vi vet att hjärnan fortfarande är out­ vecklad när det gäller riskvärdering i den åldern, konstaterar Jan Mario Breen, läka­ re och rättsmedicinare. Man har inte sam­ ma förmåga till konsekvenstänkande. Jan Mario Breen, som är knuten till Nas­ jonalt Folkehelseinstitutt, presenterade en studie som gjorts för att om möjligt få kun­ skap om hur man kan begränsa antalet olyckor med dödlig utgång bland unga människor. Studien sträcker sig över tre år, från mars 2013 till mars 2016. Breen och hans kolle­ gor har granskat alla (158) allvarliga olyck­ or (traumateam mötte upp på sjukhuset) med 16–24-åringar i sydöstra Norge, där minst en person dött eller skadats allvar­ ligt.

Jan Mario Breen har djupstuderat döds­ olyckor bland unga i Norge.

– Vi intervjuade vittnen och överlevan­ de, vi besökte ställena där olyckorna skett och vi undersökte bilvraken och gjorde noggranna rekonstruktioner. I sammanställningen står det klart att • bilbältena används inte eller så används de felaktigt • förarna är framför allt unga män • de kör gamla bilar • olyckorna sker mestadels under som­ marmånaderna.

Ett annat exempel: Fyra ungdomar i en förhållandevis mo­ dern bil, den är bara sju år gammal. De som sitter i baksätet överlever. De har båda bilbältena på. I framsätet sitter en flicka som visserligen är bältad, men på ett felak­ tigt sätt. Hon har det under armen. Hon slungas då framåt vid kollisionen på ett sådant sätt att den skada som uppstår är dödlig. Förmodligen hade hon överlevt om hon hade varit bältad korrekt. 33 ungdomar dog i olyckorna i studien. Flertalet av olyckorna, 60,7 procent, är singelolyckor. I 60,4 procent av fallen är föraren en man. 241 ungdomar överlevde krascherna. – Men många med allvarliga skador. Text: Catarina Gisby Foto: Staffan Gustavsson

Luftkvalitet

Oslo har stora problem med luftkvaliteten, särskilt om vin­ tern, och vill därför att antalet elbilar i staden ska bli ännu fler. Kom­ munen vill dessutom införa miljöavgif­ ter, och de dagar när inversionen (ett vä­ derläge som gör att varm luft inte stiger som vanligt, vilket i sin tur gör att avgaser och luftföroreningar stannar kvar nära marken) är som värst vill man att det ska vara förbjudet att köra dieselbil. På så sätt hoppas man att mängden små, farliga

16 Mitt i Trafiken • Nr 3 2016

Foto: Staffan Gustavsson

”Oslo ska vara helt fosilfritt år 2030”

Helge Jensen.

partiklar som passerar dieselfiltren ska minska.

Målet är att koldioxidutsläppen 2020 ska ha reducerats med hälften jämfört med 1990, och 2030 ska utsläppen vara nere på noll. – Då ska det vara helt fossilfritt, säger Helge Jensen, chefsingenjör i Plan- och utredningsdivisionen, Oslo kommun. Ett arbete görs också för att få antalet gång- och cykeltrafikanter att öka. Förändringen går under namnet ”det gröna skiftet”. Catarina Gisby


Enighet om norsk strategi för färre mc-olyckor Ungefär 20 procent av dem som omkom i vägtrafiken i Norge 2015 var motorcyklister. Antalet mc-olyckor har visserligen inte ­blivit fler på senare tid, men andra trafikantgrupper har en bättre olycksutveckling.

A

tt så många mc-förare ändå dör har fått statens representanter och motorcyklisterna att prata ihop sig om en gemensam strategi där även mo­ pedisterna inkluderas. Karsten Nikolaisen från Statens Vegvesen (den norska mot­ svarigheten till Trafikverket) och Mor- ten Hansen från NMCU (Norsk motorcykelu­ nion, motsvarigheten till svenska SMC) lovprisade varandra och det goda samar­ betet på trafiksäkerhetskonferensen i Ty­ lösand. – Vi har en gemensam utgångspunkt

Morten Hansen från Norsk motorcykel­ union lovprisade samarbetet med…

…Karsten Nikolaisen och hans kollegor på Statens Vegvesen.

och vi lär oss av varandra, sa Karsten Niko­ laisen.

överens om vikten av en grundläggande förarutbildning, att det finns en god säker­ hetsdialog i mc-miljöerna samt att det finns vidareutbildning att tillgå. – Föraren och förarens kompetens är extremt viktig, påpekade Morten Hansen.

– Visst kommer Statens Vegvesen med förslag som vi inte tycker om, men vi lyss­ nar på dem och sedan utreder vi fakta, sa Morten Hansen. För att få ned antalet mc-olyckor i Norge är staten och motorcykelorganisationen

Text: Catarina Gisby Foto: Staffan Gustavsson

Bästa siffran sedan 1947

Norge var 2015 bäst i världen i trafiksäkerhet, åtminstone om man ser till antalet dödade i väg­ trafiken. Norge hade förra året lägst an­ tal dödade per miljonen invånare. Det innebär att 117 personer dog på de norska vägarna, vilket är den lägsta siffran se­ dan 1947. Sverige låg inte långt efter, och båda länderna ligger ungefär på halva EUgenomsnittet. – Att jämföra med till exempel USA, vars siffror är likvärdiga med de sämsta EU-länderna, påpekar Guro Ranes från Statens Vegvesen. I Norge, precis som i Sverige, satsar

Foto: Staffan Gustavsson

Norge hade lägst antal dödade i trafiken 2015

Guro Ranes.

man på utbyggnad av mötesfria vägar. När det gäller antalet svårt skadade tycker Guro Ranes att det återstår myck­

et arbete. Målet är högst 500 svårt ska­ dade år 2024. – Men antalet svårt skadade sjunker inte tillräckligt snabbt. Med den takt vi har nu når vi inte etappmålet. Vi måste fundera på hur vi tar detta vidare. Höga farter, berusning på grund av alkohol och andra droger, samt avsak­ nad av bilbälte ligger bakom största de­ len av dödstalen i den norska vägtrafi­ ken – precis som i den svenska. Bilens skick och vägens beskaffenhet spelar också in. Många gånger handlar det om mer än en orsak när ett dödsfall inträf­ far. Catarina Gisby

Mitt i Trafiken • Nr 3 2016 17


Foto: Shutterstock

Bevis om yrkesförarkompetens gäller i hela EU

93000 lastbilschaufförer har nu YKB Nu har de allra flesta lastbilsförare genomgått utbildning för yrkes­ förarkompetens, YKB. I skrivande stund saknar dock fortfarande ­omkring 5 000 förare intyg. Till nästa omgång blir fortbildningen mer flexibel.

D

et såg länge ut som om många lastbilsförare skulle missa sista da­ tumet, den 10 september, för att skaffa sig yrkesförarkompetens. I maj i år sade Ted Montaigne, som är utredare på Transportstyrelsen, att han var orolig trots att antalet som genomförde utbildningen ökade. – Ökningen var för liten. Dessutom av­ vaktade många med att betala för tillverk­ ning av själva yrkeskompetensbeviset, vil­ ket skulle kunna innebära köer, säger Ted Montaigne. Så var läget i maj. Nu när deadline är passerad för YKB för godstransporter med tung lastbil (bussYKB var klart för ett år sedan) konstaterar han att det hela avlöpt ganska bra. – Det ser bra ut. Enligt de senaste note­ ringarna har 93 000 lastbilsförare genom­ gått fortbildning. Sedan har inte alla beta­ lat – det saknas omkring 5 000 personer. Men så fort avgifterna kommer in får de sina bevis. Bedömningen av hur många lastbilsfö­ rare som behövde genomgå YKB före den 10 september har varierat, men siffran 110 000 förare har varit återkommande. Att inte samtliga 110 000 genomgått YKB

18 Mitt i Trafiken • Nr 3 2016

beror enligt Ted Montaigne bland annat på att förare går i pension och därför inte bryr sig om att skaffa intyg. Det kan också handla om personer som bytt bransch och yrke eller har missat att gå fortbildningen. Inga dispenser eller liknande ges för den lastbilsförare som saknar yrkeskompetens­ bevis efter den 10 september 2016. – Lagen är tydlig, man måste ha med sig beviset i bilen. Samma regler gäller i hela EU. Däremot är det inte för sent för den som har genomgått utbildning men inte betalat för sitt yrkeskompetensbevis. – Betalar man inom ett år från det da­ tum man slutfört utbildningen så utfärdas beviset. Men om man inte betalar inom ett år så förverkas utbildningen, det vill säga, den blir ogiltig. Det är väldigt onödigt att sätta sig i den situationen, säger Ted Mon­ taigne. Arbetet med att få fart på YKB-utbild­ ningen av lastbilsförare gick länge trögt. Under det gångna året hade Transportsty­ relsen därför en omfattande dialog med åkeribransch och utbildare för att bättra siffrorna. Myndigheten har också deltagit på mässor, gjort utskick och kontaktat

närliggande branscher för att nå så många berörda företag och förare som möjligt. Ted Montaigne är nöjd med resultatet. – Vi har rett ut det viktiga och framför allt har vi lyckats leverera de fysiska yrkes­ kompetensbevisen, vilket skulle kunna ha blivit ett problem. Men vi vet att folk är sent ute och vi har haft beredskap för det.

När den första fortbildningen nu är av­ klarad för både buss- och lastbilsförare, kommer ny fortbildning att ske vart femte år. Det innebär att förare måste göra 35 timmar på skolbänken inom fem år före utgången av giltighetstiden för yrkeskom­ petensbeviset. Fortbildningen får som tidi­ gare delas upp på till exempel en dag per år. – Eftersom en stor mängd lastbilsförare väntat med att utbilda sig till 2016, kan man förvänta en ny utbildningspuckel år 2021. Den kritik som förekommit mot YKB-ut­ bildningen och som bland annat handlat om att utbildningen innehållit för mycket självklarheter har fått effekt. Den resulterar i nya föreskrifter som beräknas träda i kraft vid årsskiftet. Dessa ska enligt Ted Mon­ taigne bland annat bidra till större flexibili­ teten i de olika utbildningsmomenten. – Tanken med de nya reglerna är att man ska kunna skräddarsy mera för den enskil­ de föraren. Vi kan olika mycket och har olika förutsättningar och behov. Johan Granath


YKB och tungtrafik

Det finns YKB-utbildare som är ­dåliga på att följa undervisningsplanen och som heller inte lever upp till kraven på undervisningstid. Ett annat fel är bristande d ­ okumentation, visar Transportstyrelsens tillsyn.

D

e ovan beskrivna bristerna är dock inte allmänna bland utbil­ darna men förekommer, enligt Gunnar Holgersson, sektionschef för till­ stånd tillsyn inom Transportstyrelsen. Tillsynen sker enligt honom efter princi­ pen ”insatser där insatser bäst behövs”. – Vi bedriver en så kallad riskbaserad tillsyn, vilket innebär att olika indikato­ rer som exempelvis klagomål, avvikelser i rapportering och tidigare tillsynserfaren­ heter kan leda till beslut om att genom­ föra tillsyn, säger Gunnar Holgersson.

Han menar att det inte går att dra några generella slutsatser av den riskbaserade tillsynen, eftersom den inte är gjord på bred front. Men de brister som Trans­ portstyrelsen upptäckt hos YKB-utbilda­ re handlar bland annat om att man inte följer inlämnad undervisningsplan, ute­ lämnar obligatoriska moment eller skra­ par för mycket på ytan. Följden av sådana brister kan bli att utbildaren inte uppnår minimitiden för respektive delkurs. En annan förekommande brist är dålig eller ingen dokumentation. Det kan enligt Gunnar Holgersson handla om att det ak­ tuella företaget saknar underlag eller inte fyller i dessa för de olika momenten i ut­ bildningen, till exempel körträning. Hans förhoppning är att YKB–utbil­ darna framöver följer och är uppdaterade på reglerna. – Min bild är att välorganiserade före­ tag också har ordning på saker som regel­ verk dokumentation, undervisningsplan och tidsåtgång. Johan Granath

Positiv trend i yrkestrafiken – men minus för vilotider och lastsäkring Regelefterlevnaden inom yrkes­ trafiken är god, hävdar Transportstyrelsen. På den förra allians­ regeringens uppdrag gjordes en undersökning 2012, och nu har en uppföljande undersökning skett.

D

en har genomförts i samband med att trafikpolisen stoppat bussar, lastbilar och taxi för kontroll. Polisen har fyllt i enkäter och Transportstyrelsen har därefter sam­ manställt resultaten. En särskilt studie har också gjorts om lastbilsförares so­ ciala villkor. Det verkar som om branschen till övervägande delen sköter sig när det gäl­ ler skatter, avgifter, förarkort, alkohol och droger, med mera. – På de flesta av mätpunkterna är trenden positiv, säger Mikael Kyller på Transportstyrelsen.

På några punkter är dock trenden mindre bra: Bussbranschen behöver till exempel bättra sig när det gäller kör- och viloti­ der och dessutom höja ribban när det gäller fordonens tekniska beskaffenhet. Lastbilssidan brottas med samma de­ fekter plus några till. Bland annat behö­ ver lastsäkringen bli bättre. När det gäller lastbilsförares sociala villkor utformade Transportstyrelsen en enkät tillsammans med branschen som översattes till ett 30-tal olika språk. Po­ lisen i Jönköpings län och Västra Göta­ land lämnade över enkäten till förare i samband med de nämnda kontrollerna. Svarsfrekvensen var hög, cirka 90 pro­ cent i båda länen.

Foto: Staffan Gustavsson

YKB-utbildare möts av kritik

Hälften av de utländska förarna ­kommer hem till sina ordinarie bo­ städer en gång i månaden eller en gång i halvåret. Flertalet av de svenska förarna sover hemma 6-7 gånger i veckan, säger Mikael Kyller.

Såväl svenska som utländska förare har i kommentarer skrivit att de är mycket positiva till att svenska myndig­ heter ställer frågor. Vidare visar enkäten • att svenska förare tjänar mer per ­månad och per timme än utländska förare. • att utländska förare arbetar fler tim­ mar i genomsnitt än svenska förare. • att utländska förare betydligt oftare än svenska förare övernattar i sina fordon. • att drygt hälften av de utländska ­förarna kommer hem till sin ordina­ rie bostad någon gång i månaden ­eller någon gång per halvår, medan flertalet av de svenska förarna ­kommer hem till sina ordinarie ­bostäder 6–7 gånger i veckan. – Både svenska och utländska förare säger dock i stor utsträckning att de trivs med sina arbeten, säger Mikael Kyller. Catarina Gisby

Mitt i Trafiken • Nr 3 2016 19


Simulator och körkort

Säkrare syntest med simulator Kompletterar medicinsk bedömning Många som fått sitt körkort indraget på grund av synfältsbortfall skulle kunna ­fortsätta köra bil. Det visar test som VTI, ­Statens ­Väg- och transportforskningsinstitut, ­låtit göra med hjälp av en synfältsimulator. Från augusti i år kan privatpersoner testa sin förmåga i simulatorn. Men det kostar.

Jan Andersson, professor, och Björn Peters, forskningsledare, ansvarar för projektet med synfältssimulatorn. Tre år har arbetet tagit.

20 Mitt i Trafiken • Nr 3 2016


Mitt i Trafiken • Nr 3 2016 21


V

arje år får flera tusen personer sina körkort indragna av medi­ cinska skäl. Synfältsbortfall är en av anledningarna, ofta en följd av stroke, glaukom (grön starr) eller diabetes. Skadan kan också vara medfödd och bli uppmärk­ sammad först senare i livet. Synfältsbortfall konstateras vid ett test hos ögonläkaren. Men den medicinska sy­ nen stämmer inte automatiskt med den funktionella. Hjärnan kan kompensera för­ luster i viss mån. Framförallt kan det vara svårt att uppleva synfältsbortfallet då hjär­ nan fyller i det som saknas så att man upp­ lever att man ser en hel bild.

I ögonläkarens test får patienten enbart titta rakt fram, med huvudet i en låst posi­ tion. Hur resultatet skulle bli om patienten fick flytta blicken och röra på huvudet, som man gör när man kör bil, har inte kun­ nat undersökas i Sverige förrän nu. – Men vetenskaplig litteratur, och lik­ nande försök i Norge tidigare, visar att en del mycket väl kan köra bil trots brister i synfältet. Därför har Transportstyrelsen letat efter ett sätt att göra bättre mätningar. Tillsammans med VTI har vi utvecklat en metod i simulatorn, säger Lars Englund, chefsläkare på Transportstyrelsen.

Varje prov analyseras och olika jämförelser ska göras. Det tar sin tid.

Tre år har det tagit forskare och pro­ grammerare på VTI att arbeta fram det simulatorprogram som nu tagits i bruk. Fram till nästa sommar kommer VTI:s största simulator att användas en dag i veckan för testning av körförmågan. Per­ soner som fått sitt B-körkort indraget på grund av synfältsnedsättningar ska kunna testa sin funktionella körförmåga. Delta­ garnas förhoppning är förstås att göra re­ sultat som visar att de kan få dispens från de gällande synfältskraven. – 600 personer har ställt sig i kö för att vara med, säger forskningsledaren Björn Peters, som tillsammans med professor Jan Andersson ansvarar för projektet.

22 Mitt i Trafiken • Nr 3 2016

– En del kan mycket väl köra bil trots brister i synfältet, säger Lars Englund, chefsläkare på Transportstyrelsen.

– Men, tillägger han, vi vet redan nu att några kommer att backa ur. En del för det höga priset, andra för att de vid närmare eftertanke inte tror att de klarar provet. Kostnaden för att göra testet är 18 750 kronor per person. En ansenlig summa, men ändå ett självkostnadspris som räknats fram hos VTI. Varje tisdag fram till somma­ ren 2017 kan fem personer ta chansen att göra provet. Själva testet tar en knapp tim­ me och genomförs i den stora simulatorn. ”Föraren” tar plats bakom ratten och kör i en miljö där olika hinder och situationer dy­ ker upp. Den inspelade färden analyseras sedan av specialister från VTI och från Fö­ rarprov i Linköping. De båda resultaten jämförs och vägs samman. – Förarprov koncentrerar sig på om själ­ va körningen ser bra ut. Från VTI jämför vi resultaten med den referensgrupps re­ sultat som vi samlat in sedan tidigare, när det gäller exempelvis hastighet, avstånd och reaktionstid. En testgrupp på 100 per­ soner utan synfältsbortfall har gjort provet, så vi vet vad vi tittar efter, säger Jan An­ dersson. Resultatet redovisas i en sammanställ­ ning som föraren kan bifoga sin dispens­ ansökan till Transportstyrelsen. Ett god­ känt prov kräver att VTI och Förarprov är överens om att personen kör med tillräck­ liga säkerhetsmarginaler.

I de försökstester som tidigare gjorts med personer med synfältsbortfall har drygt 50 procent klarat gränsen för god­ känt. Hur resultatet blir för de prov som görs nu återstår att se, inga är klara ännu. – Varje prov analyseras och olika jämfö­ relser ska göras. Det tar sin tid, förklarar Björn Peters. Men att klara simulatortestet betyder inte automatiskt klartecken till fortsatt bil­ körning. Ansökan med det bifogade test­ protokollet ska prövas av Transportstyrel­ sens jurister, läkare och utredare gemen­ samt. Hur stor chansen är att få godkänt kan Lars Englund inte ge ett klart besked om. – Om sammanställningen visar att föra­ ren klarar sig lika bra som referensgrup­ pen om 100 ögonfriska personer som ock­ så testats, då blir det dispens och fortsatt bilkörning, säger Lars Englund. För den som avviker lite grann är läget mer osäkert, i alla fall än så länge. – Vi har inte riktigt hunnit till den punk­ ten. Det återstår att göra den värderingen, hur stor avvikelsen får vara. Det handlar om körsäkerhet, den får inte äventyras, sä­ ger han. Projektet med synfältssimulatorn är i första hand ettårigt. Helst ser VTI att verk­ samheten sedan fortsätter med någon an­ nan huvudman. – Vi hoppas att det här är en övergående verksamhet för VTI. Att genomföra syn­ tester är ett samhällsansvar som hellre kan skötas av dem som kan rehabilitering och juridik. Vi är forskare och har utvecklat metoden, säger Jan Andersson. Lars Englund är inne på samma linje. – Om testmetoden så småningom kun­ de placeras i sjukvården skulle den bli ett välkommet komplement till vanliga synun­ dersökningar. Och kostnaden för den en­ skilde en helt annan, säger Lars Englund. Text: Britta Linebäck Foto: Staffan Gustavsson

Finansiering Metoden för simulatorbaserad testmetod för att bedöma körförmågan har finansierats av Transportstyrelsen, VTI, De blindas vänner och Skyltfonden.


Simulator och körkort

” Ett fantastiskt redskap”

Mobilitetscenter testar simulator för bedömningar Är diagnosen adhd förenlig med att ha körkort? Det ska avgöras av läkare från fall till fall. Men ­bedömningen är svår, de tester som funnits hittills är bristfälliga. Nu vill ­Mobilitetscenter i Göteborg hitta en ny metod, med hjälp av ­simulator.

E

n person med neuropsykiatrisk diag­ nos, som adhd eller aspergers synd­ rom, måste bifoga ett läkarintyg för att få ansöka om körkortstillstånd. Avgö­ randet kan vara svårt att ta för läkaren. Hur bedömningen ska göras, och vad som är rimligt, är långt ifrån glasklart.

– Det finns extremt lite forskning om de här diagnoserna. Personer med adhd är, näst efter stroke- och demensdrabbade, den vanligaste gruppen som kommer till oss för körkortsbedömning, säger Helena Se­ lander, forskare på Mobilitetscenter i Göte­ borg.

Patienter kommer till Mobilitetscenter på remiss från tveksamma läkare som be­ höver hjälp att fatta ett beslut. – Läkaren har kanske inte träffat patien­ ten sedan denne var barn, och mycket kan ha förändrats under den tiden, säger He­ lena Selander. Hon betonar att det behövs bättre meto­ der för att kunna göra säkra bedömningar, efter varje persons förutsättningar. Alla ska inte dras över en kam. Därför har Mo­ bilitetscenter ansökt och fått medel från Transportstyrelsen för att testa en metod med simulatorkörning. VTI har byggt si­

mulatorprogrammet, som kommer att tes­ tas under i första hand ett år. Studien har just startat. 80 ungdomar helt utan erfarenhet av bilkörning ska ingå, 40 med en neuropsykiatrisk diagnos och 40 utan diagnos, som utgör en referens­ grupp. Steg ett är nu att hitta unga utan diagnos som vill ställa upp och köra i si­ mulatorn. När studien är genomförd ska resultaten för de båda grupperna jämföras. Både en­ skilda och generella skillnader i reaktions­ tider, impulshandlingar, risktagande och så vidare blir synliga. – Vi hoppas hitta en metod som blir an­ vändbar för en stor grupp människor. Att testa genom att köra ute på vägarna är ju omöjligt. Simulatorn blir ett fantastiskt redskap, säger Helena Selander. Britta Linebäck

Rådet för utveckling av förarutbildningssystemet:

Många fördelar med simulator för trafikskolor Alla trafikskolor kan ha nytta av att komplettera sin utrustning med en simulator. Det säger Rådet för utveckling av förarutbildnings­ systemet.

R

ådets uppgift är sedan ett par år tillbaka att granska systemet för fö­ rarutbildning och att hitta åtgär­ der som leder till bättre utbildade elever. Simulatorer är ett område som studerats. Och intrycket är positivt. – Vi vill slå ett slag för simulatorer, för lektioner i både teori och praktik. Det är fritt för alla trafikskolor att använda sig av dem i utbildningen, det finns inga regel­ verk som sätter några hinder. Men det är naturligtvis inget som kan tvingas på nå­

gon, säger Thomas Fahlander, utredare på Transportstyrelsen och sekreterare i Rådet. Fördelarna med en simulator är många, menar Rådet. Den kan exempelvis använ­ das för att ge eleverna mängdträning, träna mörkerkörning på sommaren, öva ext­ra på svåra moment eller träna motorvägs­ körning för den som bor i glesbygd. Dess­ utom utan att fresta på miljön. – Även i teoriundervisningen kan simula­ torn vara nyttig, säger Thomas Fahlander och tar ett exempel: – En elev som läser om hastighetsan­ passning och därefter kör i simulator där olika hinder i trafiken dyker upp, den har fått en djupare kunskap. Rådet listar också vilka nackdelar som kan finnas. Åksjuka, eller simulatorsjuka

som det kallas, är en. En brist på realism kan också upplevas när det gäller trafiksi­ tuationer, fartupplevelse och känslan av ”riktig” körning. Även inköpskostnaden kan vara ett problem. Att köpa simulator är en investe­ ring, priset ligger på mellan 100 000 kro­ nor och tiotals miljoner. Rådet ser sam­ ägande som en möjlig lösning för mindre trafikskolor. – Priserna kommer troligen att gå ner, det händer mycket och snabbt på det här området, säger Thomas Fahlander. Rådet ska fortsätta att följa teknikutveck­ lingen. VR-glasögon är ett ämne som kom­ mer att följas upp, teknik i riskutbildning­ en ett annat. Britta Linebäck

Mitt i Trafiken • Nr 3 2016 23


24 Mitt i Trafiken • Nr 3 2016


Sista versen ...?

Osäker framtid för krympande kår Antalet trafikpoliser i landet har minskat dramatiskt. I början av 90-talet fanns cirka 1 500 trafik­ poliser. Idag är siffran nere på max 400. – Idag finns nästan lika många ­polishundar som trafikpoliser, ­säger Lars-Jonney Jonsson, vid ­trafikpolisen i Östergötland.

E

n varm onsdagsförmiddag på poli­ sens kontrollplats vid Ringeby på riksväg 51 i Norrköping. Bilinspek­ törerna Pierre Pettersson och Mattias Jäd­ erstig jobbar tillsammans med trafikpoli­ sen Lars-Jonney Jonsson. När den tunga trafiken ska övervakas arbetar trafikpoliser och bilinspektörer ihop. De befinner sig på kontrollplatsen ett par gånger i veckan. Dagens mål är att kontrollera utländska trailerdragare. Just den här veckan har det varit en nationell insats mot smuggling av stulna bilar och bildelar som kan misstän­ kas föras ut ur landet. Under morgonen har de hunnit kontrollera tre lastbilar. Hit­ tills har dagen varit lugn: inga böter har utfärdats, inga fall av olaga cabotage har upptäckts, inga trasiga lampor eller dåliga däck har hittats. Bara någon promille av de tunga fordonen hinner kontrolleras. – Jaha, snart dags för lunch. Men någon mer lastbil ska vi hinna med innan dess, säger Lars-Jonney Jonsson. Han tar på sig skinnhandskarna och den

Trafikpolisen vita hjälmen. Så åker han iväg på sin polis­ motorcykel, norrut, stannar till vid avfar­ ten mot Händelö där det enkelt går att få en överblick över trafiken och vända till­ baka. Där står han en stund och tittar efter lastbilar som vinglar, chaufförer som pra­ tar i mobiler eller göra fula omkörningar. – Sådant ser inte hastighetskamerorna. Dessutom går de att undvika eftersom de är stationära. Trafikpolisens närvaro ute på vägarna har en lugnande effekt på trafi­ kanterna. Pierre Pettersson och Mattias Jäderstig står kvar på kontrollplatsen och väntar på att Lars-Jonney Jonsson ska komma till­ baka med en lastbil. Bilinspektörernas jobb är bland annat att se att fordonet fungerar tekniskt. De kontrollerar också lastsäk­ ringen och ibland kontrollväger de ekipa­ get. Inspektörerna tar också ut den digitala färdskrivaren och kör den i ett analyspro­ gram på datorn. I programmet kan de se om yrkeschauffören har kört i rätt hastig­ het och tagit raster. 29 dagar bakåt i tiden kontrolleras. I en pärm som ska finnas i förarhytten ser bilinspektörerna om for­ donet har tillstånd att utföra transporter i Sverige. – Det fuskas en hel del. Många tror att de utländska åkerierna fuskar mer än de

– Kan man få ner medelhastigheten med två kilometer i timmen så kan man årligen rädda 40 liv. Målet är att komma ner till max 220 döda i trafiken år 2020. För att nå målen behöver vi bland annat fler trafikpoliser, säger Lars-Jonney Jonsson, vid trafikpolisen i Östergötland.

Mitt i Trafiken • Nr 3 2016 25


svenska. Så är det inte. Det fuskas lika mycket överallt, säger Pierre Pettersson. Han ser ut över asfalten och björkarna, lite gult i allt det gröna. Pierre Pettersson och Mattias Jäderstig har jobbat sedan mitten av 90-talet då bilinspektörerna var anställda av dåvarande Vägverket. Nu är de anställda av Polismyndigheten. I landet finns 60 –70 bilinspektörer och siffran har varit ungefär densamma, men minskat nå­ got sedan mitten av 1990-talet. Antalet bil­ inspektörer förväntas minska ytterligare. Snart är Lars-Jonney Jonsson tillbaka med en utlandsregistrerad truckdragare, en vit Scania. – Jag högg första bästa. Men jag tror inte att vi kommer hitta en stulen bil i lasten på den här, säger han och lämnar över arbetet till bilinspektörerna. Pierre Pettersson går runt lastbilen och kikar efter uppenbara brister på fordonet. Han öppnar och ser in i lastutrymmet me­ dan Mattias Jäderstig tar hand om alla do­ kument, tittar på registreringsbeviset och försäkringar. – Vi skulle egentligen behöva vara dub­ belt så många trafikpoliser. Då skulle vi kunna ta in fler fordon och kunna bedriva en vettig verksamhet. Personalmässigt är vi lite i kris. Mycket specialistkompetens inom trafik har försvunnit då kollegor har gått i pension eller valt att byta bransch, säger Lars-Jonney Jonsson. Han har jobbat som trafikpolis sedan början av 80-talet. På den tiden stod ofta trafikpoliser mitt i gatan och utanför sko­ lor. Betydligt fler kontroller gjordes på last­ bilar ute på vägarna. Lars-Jonney Jonsson tror på kvantitet, att stoppa och kontrollera många fordon. Det hinns inte med idag. Enligt Lars-Jon­ ney Jonsson är polisens mål att sänka has­ tigheten på vägarna. Bilister som kör lite för fort är viktiga att påverka. De som kör endast lite för fort vill egentligen vara lag­ lydiga och oftast räcker det med en tillsä­ gelse och att skriva en rapport. Går det totala trafikflödet långsammare följer fler efter. – Men idag plockar polisen helst bilister

26 Mitt i Trafiken • Nr 3 2016

För att stoppa fuskarna på vägarna krävs många kontroller. – Det skickar signaler till åkerier och chaufförer, att svensk polis är på tårna. Här måste vi sköta oss, säger Lars-Jonney Jonsson.

Att skriva rapporter tar oerhört mycket ­längre tid idag. Måste vi dokumentera allt detta?

som kör väldigt mycket för fort. Vi behö­ ver vara fler trafikpoliser för att hinna med den andra gruppen. När Lars-Jonney Jonsson började som trafikpolis stötte han på förare som påstod att de körde bättre med sprit i kroppen. Det hör han inte längre. Rattfylleri har bli­ vit ett skambelagt brott, bland annat tack vare många kontroller. Men eftersom an­ talet trafikpoliser minskar görs allt färre alkoholkontroller på vägarna.

– Det kommer nya generationer, nya trafikanter som måste få bra värderingar. Det här arbetet blir egentligen aldrig fär­ digt, säger Lars-Jonney Jonsson som ser allvarligt på situationen. Han går in till kontoret. Tar av sig skinn­ handskarna och den vita hjälmen. Place­ rar allt i en hög på en stol. Så går han in till sitt arbetsrum, sätter sig framför datorn och skriver en rapport. Förr i tiden skrev trafikpoliserna ner uppgifterna på plats. Arbetet gick snabbt, uppgifter fylldes i ett färdigt formulär. Idag måste rapporter skri­ vas i datorn och många dokument måste bifogas. – Att skriva rapporter tar oerhört myck­ et längre tid idag. Måste vi dokumentera allt detta?


Det är straffbart med manipulation av ­färdskrivaren. Men det är åkeriägarna som har ansvaret, inte ­chauffören.

Bilinspektörerna kliver in. På ett skriv­ bord ligger högar med papper och post-itlappar. Pierre Pettersson kopierar ner all tillgänglig data i färdskrivaren för att se att föraren inte kör på någon annans kort. Han tittar på röda och gröna stapeldia­ gram och konstaterar att föraren har kört en minut för länge. – Det är ingenting vi bråkar om. Vi ser till helheten och på mönstret. Om han all­ tid skulle slira på ett par minuter ger vi en påminnelse. Och vi blir misstänksamma om allt är för perfekt, säger Pierre Petters­ son. Han pekar upp mot metallröret i taket. – Titta där. Där sitter flera magneter på rad. Magne­ terna används för att fuska. Förarna sätter magneter på växellådan och på så sätt slås färdskrivaren ut. Vid en kontroll ser det då ut som om föraren har vilat vid rätt tider fast han egentligen har kört. – Det är straffbart med manipulation av färdskrivaren. Men det är åkeriägarna som har ansvaret, inte chauffören. Den som börjar fuska skaffar sig ekonomiska förde­ lar gentemot dem som följer regelverket. Men den som fuskar blir trafikfarlig. En lastbil har tillåten vikt på 64 ton. Det är EU som har bestämt hur mycket Sverige ska kontrollera tunga lastbilars kör- och vilotider. I dag klarar inte Sverige målen eftersom trafikpoliserna är för få. Antalet flygande besiktningar måste öka med nära 40 procent för att Sverige ska få godkänt. Kravet på fordonskontroller ökar. År 2018 kommer ett nytt EU-direktiv som säger att fem procent av den tunga, svensk­ registrerade trafiken ska kontrolleras årli­

Mattias Jäderstig tar bland annat hand om alla dokument, tittar på registreringsbeviset och försäkringar.

– Det är straffbart med manipulation av färdskrivaren. Men det är åkeriägarna som har ­ansvaret, inte chauffören, säger Pierre Pettersson.

Mitt i Trafiken • Nr 3 2016 27


gen. I dag ligger kontrollerna på tre pro­ cent. Mattias Jäderstig tar av sig sin gula väst. Han sätter sig på skrivaren. Fläkten surrar dovt. Väggklockan tickar och visar tolv, det är dags att åka och handla thaimat till lunch. – Tjusningen med jobbet är att det är spännande och varierande. Det finns all­ tid att göra. Men jag skulle inte rekom­ mendera polisyrket till mina barn. Det är för dåligt betalt. Och nej, tyvärr skulle jag heller inte rekommendera mitt yrke som bilinspektör. När Mattias Jäderstig är tillbaka på kon­ toret får han reda på att kollegorna har stop­ pat en litauisk lastbil. En kvinnlig chaufför bakom ratten, vilket är ovanligt. Hon hade kört tio kilometer för fort och fick en ord­ ningsbot på 1 500 kronor. – Hon ville betala direkt och det gick bra. Case closed, säger Lars-Jonney Jons­ son och tillägger att folk sällan blir arga.

28 Mitt i Trafiken • Nr 3 2016

Oftast tar de i hand när de åker från kon­ trollplatsen. – Då känns det att man har gjort ett bra jobb. De äter med pinnar i det lilla köket bland blanka motormagasin. Mattias Jäd­ erstig diskar en porslinskopp, torkar den med en rutig kökshandduk. Häller kaffe i koppen.

pågår inom polisen innebär att alla poliser i yttre uniformerad tjänst ska ägna sig åt trafiksäkerhetsarbete. Problemet är, me­ nar Lars-Jonney Jonsson, att poliserna inte hinner och att de högre cheferna inom po­ lisen inte förstår vad trafiksäkerhetsarbe­ tet innebär. Ett annat problem är låg status inom kåren. Trafikarbetet är också kom­ plicerat. Och så tillkommer EU-direktiv.

På väggarna hänger svartvita fotogra­ fier. Bilder på trafikpoliser som inte längre finns eller som inte längre jobbar. Vissa har gått i pension medan andra har slutat på grund av för dålig löneutveckling. – Löneutvecklingen var långt ifrån vär­ delös när jag började jobba som polis. Runt 2005 hände något, löneutvecklingen stannade upp. Polisförbundet satsade på att poliser skulle kunna gå i pension tidi­ gare. Där tror jag att man gjorde en felsats­ ning. Man borde nog istället ha satsat hår­ dare på löneutvecklingen. Den stora omorganisation som just nu

– Ska du vara med i matchen bör du job­ ba med det här väldigt mycket. Jag är osä­ ker på hur framtiden för trafikpoliser ser ut. Det kan finnas en risk att trafiksäker­ hetsarbetet och kontrollen av yrkestrafi­ ken förs över till någon annan myndighet, till exempel Transportstyrelsen. Enligt min mening vore det väldigt olyckligt eftersom vi skulle tappa helheten i kontrollverk­ samheten. Jag hoppas att polisen tar an­ svaret. Jag vill se hoppfullt på framtiden.

Problemet är att poliserna inte hinner och att de högre cheferna inom polisen inte förstår vad trafiksäkerhetsarbetet innebär.

Text: Ivana Vukadinovic Foto: Staffan Gustavsson


Illegala trafikskolor

”De breder ut sig explosionsartat” Riksdagsman krävde svar om olaglig verksamhet Svart övningskörningsverksamhet har åter ­debatterats i riksdagen. Den moderate riksdagsmannen Edward Riedel vill bland annat se en ­granskning av privatpersoner som äger bil med dubbel­ kommando.

D

et var inte första gången, och tro­ ligen heller inte den sista, som frå­ gan om så kallade svarta trafik­ skolor var uppe i riksdagen. Under förra året var det den moderata riksdagsledamo­ ten Boriana Åberg som debatterade frågan med infrastrukturminister Anna Johansson (S). Hon undrade då vilka åtgärder minis­ tern tänkte vidta för att komma åt de ille­ gala verksamheterna. Anna Johansson sva­ rade att hon är bekant med problemet men att det måste utredas och kartläggas ytter­ ligare. Under 2016 har frågan om olagliga tra­ fikskolor debatterats två gånger i riksda­ gen. Senast var det den moderate riksdags­ mannen Edward Riedl som krävde svar av infrastrukturministern.

Edward Riedl anser det vara orimligt att lagliga trafikskolor ska riskera att bli ut­ konkurrerade av illegala aktörer, som var­ ken följer regelverk eller betalar skatt. – Avser statsrådet att intensifiera arbetet för att göra något åt problemen med olag­ liga trafikskolor? Anna Johansson svarade bland annat att Transportstyrelsen har identifierat illegala verksamheter som ett stort problem och att minskningen av tillåtet antal handledar­ tillstånd inte verkar ha fått planerad effekt. – Transportstyrelsen tittar därför särskilt på frågan och planerar att göra en utvärde­ ring av regelförändringen, sade Anna Jo­ hansson. – Men jag konstaterar också att myndig­ hetens ansvar handlar om tillsyn av legala trafikskolor och att brottslig verksamhet

Riksdagsmannen Edward Riedl (M) krävde infrastrukturminister Anna Johansson (S) på svar om hur ­problemen med svart övningskörningsverksamhet ska hanteras. Foto: Staffan Gustavsson, Riksdagen

är polisens sak, skattebrott är skatteverkets och så vidare. Edvard Riedl var inte nöjd med minis­ terns svar. – De olagliga trafikskolorna breder ut sig explosionsartat. Det innebär minst två stora problem: Trafiksäkerhet äventyras och lagliga trafikskolor drabbas. Även en­ skilda drabbas i fall där de kör med olag­ liga aktörer i god tro. Vi kan inte vara nöj­ da med läget. Anna Johansson försäkrade att hon inte är nöjd men betonade igen att det handlar

om en svåråtkomlig brottslighet. Att den dessutom har lågt straffvärde gör att polis inte prioriterar att utreda. Edvard Riedl var fortfarande inte nöjd. – Det duger inte. Jag vet att det är svårt att lagföra och därför behövs politiska för­ slag. Vi borde till exempel titta på de 7 000 fordon med dubbelkommando som finns registrerade i landet. I Malmö finns en pri­ vatperson som har fyra bilar med dubbel­ kommando. Om jag var minister skulle jag titta närmare på detta. Johan Granath

Mitt i Trafiken • Nr 3 2016 29


Sommar och prov

”Ökande antal omprov större hot än sommarköer” Förarprov satsar på omfördelning av inspektörer vid behov

Juni–aug 2016: totalt 115 900 kunskapsprov varav 69 100 ­kunskapsprov B Juni–aug 2015: totalt 114 800 kunskapsprov varav 76 200 ­kunskapsprov B

Sommarmånaderna innebär högtryck för landets provorter. Under perioden juni–augusti i år har 200 000 kunskapsprov och körprov genomförts, vilket är lika många som förra året. – Jag känner mig i stort sett nöjd med sommaren. Det riktigt stora ­problemet är att antalet omprov fortsätter öka, säger Kristina Hagberg, chef på Trafikverket Förarprov.

E

xtra många vill ta sitt körkort under sommaren. Ledighet och semester spelar säkert in, liksom att en del behörigheter som exempelvis mc, bara går att ta under den perioden. Trafikverket Förarprov har haft prob­lem med sommarköer och missnöjda kun­der, men under de senaste åren har läget för­ bättrats. För fjärde året i rad har delar av ordinarie personal flyttat på sina semest­ rar och arbetat under sommaren. Ett 60tal trafikinspektörer har rekryterats de tre senaste åren. Extrapersonal och förlängda öppettider inför och under sommaren har också bidragit. – På några få orter har det ändå varit problem enstaka veckor. Utbud och efter­ frågan matchar inte alltid varandra på de cirka 130 provorterna runt om i landet. För att komma åt det lånar kontoren ut sina trafikinspektörer till varandra när så behövs. Det fungerar bra, och vår plan är att fortsätta omfördela resurser på det sät­ tet, säger Kristina Hagberg. De många omproven, som fortfarande bara blir fler, är en stor orsak till den kraf­ tigt ökade efterfrågan på provtider. Det är ingen hemlighet att många av dem som ska göra provet borde komma bättre för­ beredda. Kristina Hagberg säger att Tra­ fikverket, Transportstyrelsen och trafik­ skolorna samarbetar för att hitta lösningar som kan förbättra situationen. Närmast

30 Mitt i Trafiken • Nr 3 2016

Antal genomförda prov juni-augusti

Juni–aug 2016: totalt 83 232 körprov, ­ varav 65 495 körprov B Juni–aug 2015: totalt 87 707 körprov, ­ varav 68 861 körprov B

Andel godkända ­körprov B (personbil) Den som bokar tid för uppkörning i god tid s­lipper att köa, ­säger Kristina H ­ agberg, chef på T­ rafikverket Förarprov.

väntar en nysatsning med filmer på You­ Tube och fler översättningar av kunskaps­ provet är på gång. I dagsläget finns provet på 14 språk. – När det är svårt att nå fram med bara ord kan bilden vara ett komplement. Vi har spelat in en fyra minuter lång tecknad film på olika språk som berättar om hur körprovet går till och vad som ingår, säger Kristina Hagberg. Hon påpekar också att ökad framförhåll­ ning är ett sätt att slippa vänta på provtid. – Den som kan boka in sig sex veckor innan önskad uppkörning har goda chan­ ser att själv välja tidpunkt. Det gäller även på sommaren, säger Kristina Hagberg. Text: Britta Linebäck Foto: Staffan Gustavsson

Andelen godkända körprov B minskar, vilket i sin tur medför att antalet omprov ökar. Andel av totala antalet körprov • Andelen godkända körprov B av det totala antalet prov, juni–augusti 2013: 54,9 procent. • Andelen godkända körprov B av det totala antalet prov, juni–augusti 2014: 53,3 procent. • Andelen godkända körprov B av det totala antalet prov, juni-augusti 2015: 51,1 procent. • Andelen godkända körprov B av det totala antalet prov, juni-augusti 2016: 49,2 procent. Andel av totala antalet förstagångsprov • Andelen godkända körprov B av det totala antalet förstagångsprov, ­ juni-augusti 2013: 58,84 procent. • Andelen godkända körprov B av det totala antalet förstagångsprov, ­ juni-augusti 2014: 59,69 procent. • Andelen godkända körprov B av det totala antalet förstagångsprov, ­ juni-augusti 2015: 57,25 procent. • Andelen godkända körprov B av det totala antalet förstagångsprov, ­ juni-augusti 2016: 55,67 procent.


Riskabel mobilhantering

Mobilen i bilen – Enligt ny forskning från Linköpings universitet är hjärnan dålig på att koncentrera sig på flera sinnen samtidigt. Att prata i mobilen vid bilkörning kan alltså vara farligare än vad tidigare studier visat. – I en komplex trafiksituation går det inte att göra två saker ­samtidigt, säger professor Jerker Rönnberg.

T

idigare studier, bland annat från VTI, har visat att vi anpassar vår körning efter distraktioner och kör mer försiktigt när vi pratar i mobil. Men enligt ny forskning vid Linköpings uni­ versitet koncentrerar sig hjärnan helst på ett sinne i taget. – När vi är upptagna med en uppgift som bygger på synen dämpas hjärnans förmå­ ga att ta in intryck via hörseln, säger Jerker Rönnberg, professor i psykologi med in­ riktning mot handikappvetenskap vid Lin­ köpings universitet. I experimentet som studien bygger på fick ett antal studenter lyssna koncentrerat på en pipande ljudslinga och räkna de ljud som avvek från mönstret. Samtidigt testa­ des arbetsminnet genom att studenterna fick titta på en skärm där man hade i upp­ gift att komma ihåg bokstäver och där ar­ betsminnesbelastningen varierades. Under tiden avbildades hjärnan med kamera. Studien visade att bearbetningen av in­ formation var normal vid ett aktivt lyss­ nande, men att hjärnan dämpade informa­ tionsbearbetningen av ljud ju större den visuella arbetsbelastningen blev. – De olika sinnena samspelar. Vid en krävande mental uppgift hämmar ett sin­ ne ett annat. Hjärnan stänger av hörseln ganska kraftigt för att fokusera på den vi­ suella uppgiften.

Foto: Staffan Gustavsson, STR

”inget lyckligt giftermål” enligt forskare

– Du kör kanske långsammare när du talar i telefon, men i en komplex trafiksituation vill du ha sekunderna på din sida. Då är det inte lätt att skifta uppmärksamheten fram och tillbaka, säger Jerker Rönnberg vars studie visar att hjärnan helst fokuserar på ett sinne i taget.

Studien visade även att den del av hjärnan som rör känslor, amygdala, påverkades. – Hjärnan vill hålla sig cool för att opti­ mera sig själv inför uppgiften. Det går att jämföra med när en idrottsman fokuserar allt på sin prestation, då tonas allt annat ned. Forskningen kan lätt överföras på trafi­ ken och distraktionen av att tala i mobil eller skriva sms samtidigt som man kör bil. Även om experimentet endast testade hur hörselsystemet påverkades av det vi­ suella, är resultatet troligt i bägge rikt­ ningarna, menar Jerker Rönnberg. – Om något viktigt sägs under samtalet dämpas de visuella intrycken. Visst kan det gå att prata i telefon på en raksträcka i Norrland. Men man vet aldrig när en mer krävande situation uppstår. Det är inget lyckligt giftermål. Än värre är det att använda mobilen i tät bebyggelse.

– Det går inte att veta vad som ska ske härnäst i en så dynamisk miljö som i en stad. En trafiksituation som kräver ”full attention” kan uppstå helt oförutsägbart. Att använda headset är alltså inte bättre. – Visst är det praktiskt och bra med head­ set, men koncentrerar man sig på att vara artig mot den man talar med riskerar man ändå att missa grejer. Det kan bli ödesdi­ gert. Nästa steg är att göra en liknande un­ dersökning på unga med ADHD. Syftet är att se om deras uppmärksamhetsproblem leder till att de har svårare att minska ljud­ intrycken när de fokuserar på den visuella uppgiften. – Sådana resultat kan vara banbrytande om det visar en skillnad i jämförelse med unga utan ADHD, vilket är vad vi väntar oss, säger Jerker Rönnberg. Zandra Erikshed

Mitt i Trafiken • Nr 3 2016 31


– Jag har fått justera mitt liv på alla plan efter det som hänt, säger Martin Skoog.

Kraschen förändrade allt Martin slumrade till bakom ratten Sommar och festival. Natt på väg mot morgon. Martin Skoog är nykter chaufför och ska köra hem med flickvännen och en kompis i bilen. När han vaknar upp på sjukhus tre månader senare är livet förändrat för alltid.

V

ägen hem var inte lång, inte med norrländska mått mätt. Efter kon­ serter på festivalen Piteå dansar och ler, körde Martin Skoog hem sin flick­

32 Mitt i Trafiken • Nr 3 2016

vän till Böle, en by utanför Piteå. En tjej­ kompis, Jenny, var också med i bilen och efter några timmar fortsatte de två mot Jävre, ytterligare ett par mil längs med E4:an. Klockan var runt fyra på morgo­ nen. Kompisen var trött och låg i baksätet och sov utan bälte. 18-årige Martin var nykter chaufför och hade hunnit ha kör­ kort i några månader. – Den första perioden efteråt mindes jag ingenting, berättar Martin Skoog. – Hjärnan gör så. Den blockerar trau­

matiska händelser, för att du inte kan han­ tera dem. Men nu minns jag ganska klart vad som hände. Jag minns att jag somna­ de, eller egentligen bara slumrade till. Jag vaknade när bilen började fara av vägen och då vred jag upp den igen. Jag hann tänka att ”det här kommer att gå bra”. Men bilen hade fått punktering och bör­ jade volta. Jenny kastades ut ur bilen och omkom direkt på olycksplatsen. Martin förlorade medvetandet, men hans liv räd­ dades tack vare förbipasserande som fri­


FESTEN SLUTADE I TRAGEDI – Jag visste ju att hon varit med i bilen, så jag ville ju veta. Vi gick på samma skola, så det kom som naturligt att få reda på det. Men jag var tvungen att fixa med mig själv. Att lära mig gå igen. Jag var bara en hög.

Martin Skoog fick lära om allt från början efter olyckan.

Piteå-Tidningen rapporterade om olyckan den 28 juli 1997.

gjorde hans andningsvägar och kallade på ambulans. – Jag har tänkt på det. Att hade de startat sin resa fem minuter tidigare eller fem mi­ nuter senare så hade det varit för sent. Så pass nära var det. I nästan tre månader var han borta. När han vaknade var hela systemet utslaget. Inget språk, inget tal. En kropp som inte svarade. Uppvaknandet kom i sista sekun­ den. – Enligt läkarna är risken stor att du inte vaknar upp igen om du inte vaknar efter tre månader. Det går någon slags gräns där. Hjärnan vill ta tillbaka bestämmanderät­ ten över kroppen. Han fick ganska omgående veta att Jen­ ny hade dött.

I dag är Martin 37 år och lever med liv­ ränta. Att få rätt mot Försäkringsbolaget blev en ny strid. Men att arbeta går inte. Han har svårt att sortera intryck och foku­ sera. – Så trött som man blir efter åtta tim­ mars arbete som frisk, blir jag efter en timme. Jag får oftast lägga mig och vila även mitt på dagen. Utsikterna för att få ett arbete då är inte så stora. Rehabiliteringen tog lång tid. Martin fick lära om allt från början. Musklerna behövde tränas upp på nytt. När han för­ sökte lyfta händerna så nådde de bara midjehöjd. Det blev gåträning med ”såda­ na där klassiska gångställningar som man ser på film” och så småningom i ojämn terräng, som är en extra utmaning. Det dröjde två år innan Martin ansågs redo att börja skolan igen. När olyckan in­ träffade 1997 skulle han börja sista året på gymnasiet. Nu valde han istället att läsa på folkhögskola. Det blev en utbildning med mycket musik och körsång. Trots att hans kropp egentligen inte var färdig med olyck­ an. – Läkarna informerade mig om att läke­ tiden som den mänskliga kroppen behö­ ver vid en traumatisk hjärnskada likt den jag varit med om är fem till tio år. Men musiken hjälpte läkeprocessen. Före olyckan hade han spelat gitarr, men efter­ som den högra sidan av kroppen hade va­ rit förlamad när han vaknade fick han lära om. Motivationen att kunna spela gitarr igen blev avgörande för att få fart på moto­ riken. Men mer problem väntade. Betygssyste­ met på folkhögskolan skiljde sig från det på gymnasiet, så för att få ut ett slutbetyg krävdes en hel del trixande och komplet­ tering med komvux-studier. Martin som alltid drömt om att bli lära­ re bestämde sig för att gå vidare med uni­ versitetsstudier, trots att han avråddes från

det av psykologer han talade med under tiden på sjukhus. – De tyckte att ”det var ju bra med mål och sådär”, men att detta skulle nog inte gå. De hade inga onda avsikter. I vanliga fall ska det inte gå. Men jag kände att jag ville läsa. Och om jag kom till vägs ände, då visste jag det och kunde sluta med gott samvete. Då hade jag prövat och gjort allt jag kunde. Skolmiljön och framförallt klassrums­ situationen ansågs ändå vara för svårhan­ terlig och komplex för Martin, så han läste istället till fritidspedagog. Studierna gick bra, men ganska snart kom ett bakslag då det bestämdes att fritidspedagogerna skul­ le börja arbeta i skolan. Martin skulle kom­ ma att ställas inför samma situation som om han hade blivit lärare. Han valde ändå att slutföra utbildning­ en. Han gick också ut i arbete under något år innan han fick beskedet att han inte skulle få några fler vikariat i framtiden. Arbetsförmedlingen startade så småning­ om en utredning för att hitta ett alternativt arbete som passade, men efter vikariat på allt från restauranger till bibliotek kom be­ slutet att han inte var lämplig för arbete. Det sista vikariatet han hade var på HSO, handikappföreningarnas samarbetsorga­ nisation. Han besöker dem fortfarande ibland. Livet tuffar på. Han spelar tennis med två av sina bröder ett par gånger i veckan. Och han kan köra bil igen. Han fick övningsköra på nytt innan han kunde ge sig ut på egen hand igen. Men några längre sträckor är det inte tal om. – Jag har fått justera mitt liv på alla plan efter det som hänt. Någon skuld har han aldrig känt. För­ äldrarna till kompisen har inte heller lastat honom. Han träffar fortfarande mamman då och då inne i Piteå. När du tänker tillbaka på olyckan idag – finns det något som kunde gjorts annorlunda? – Vi kunde väckt upp Jenny, så hon fått på sig bältet. Annars var det ju den mänsk­ liga faktorn. Det var en olyckshändelse. Text: Christel Valsinger Foto: Maria Johansson

Mitt i Trafiken • Nr 3 2016 33


Avslutat rättsfall

Hovrätten slår fast dom för dödskörning Hovrätten gör samma bedömning som tingsrätten redan gjort: Den 32-årige man som i februari i år körde ihjäl en 57-årig kvinna i Linköping döms även i den högre instansen till fyra års fängelse. Mitt i Trafiken rapporterade från tingsrättens förhandlingar tidigare i år och kunde berätta att 32-åring­ en dömdes till det strängaste straffet som nå­ gonsin utdömts för ett brott begånget under liknande omständigheter i Sverige. Tingsrät­ ten gjorde i det här fallet en bedömning som närmar sig den bedömning som görs vid dråp. 32-åringen ansåg att straffet var för hårt och överklagade. Åklagaren beslutade sig då för att anslutningsöverklaga och menade att det fanns utrymme för att skärpa straffet yt­ terligare. Hovrätten meddelade sin dom den 20 september. Hovrätten menade att tingsrät­ tens dom var väl avvägd och fastställde straf­ fet till fyra års fängelse. Rätten var dock inte helt enig. En ledamot menade att tre års fängelse hade varit tillräckligt. 32-åringen, som saknar körkort, körde den 7 februari i år i mycket hög hastighet (för­ modligen runt 100 kilometer i timmen) på Hamngatan i Linköping där hastighetsbe­ gränsningen är 40 kilometer i timmen. Han hade 2,25 promille alkohol i blodet och var dessutom påverkad av andra droger och läke­ medel. Han tappade kontrollen över bilen och körde upp på en trottoar. Så sent som två dagar tidigare hade polisen stoppat honom i en stu­ len bil med 1,69 promille alkohol i blodet. Den 57-åriga kvinnan träffades bak­ifrån. Våldet mot hennes kropp var så kraftigt att skor och strumpor slets av henne. Hennes kappa återfanns fastsmetad högst upp i en lyktstolpe. Döden var med största sannolik­ het ögonblicklig. Kvinnan var på väg hem vid niotiden på kvällen efter att ha besökt sina föräldrar. Catarina Gisby

34 Mitt i Trafiken • Nr 3 2016

Utbildning

Eco-utbildning lönar sig Att utbilda körkortselever i sparsam körning, EcoDriving, ger ­resultat. Bränsleförbrukningen är påtagligt mindre när de ger sig ut på egen hand i trafiken. Det visar en forskningsrapport från VTI, ­Statens väg- och transportforskningsinstitut.

E

n studie genomfördes för att mäta effekterna av den utbildning i spar­ sam körning som ingår i körkorts­ utbildningen för B-körkort. 25 förare som fått mycket utbildning i sparsam körning jämfördes med 25 förare som fått lite sådan utbildning. Samtliga fick köra en särskild bil (full med forskningsut­ rustning) längs en 30 kilometer lång slinga indelad i 12 delsträckor. Data om körbete­ ende och bränsleförbrukning samlades in under vägen. En expert på sparsam körning körde också slingan för att visa vilken nivå som är möjlig att nå.

De som fått mycket utbildning i sparsam körning • förbrukade mindre bränsle totalt och på samtliga 12 delsträckor; • körde inte lika fort totalt sett, och på 10 av 12 delsträckor; • använde bromsen mera sällan än övriga på 4 av 12 delsträckor; • körde oftare med nollförbrukning än de som fått lite utbildning på 5 av 12 delsträckor; • körde oftare med nollförbrukning i nerförsbacke. Det kan tilläggas att ”experten” lyckades bättre än de mest välutbildade eleverna. Med andra ord går det att nå ännu större effekt än vad försökspersonerna gjorde. Forskarna menar att det innebär en hög mental belastning för nyblivna bilförare att köra sparsamt. Om man gjorde om stu­ dien om ett eller två år skulle förmodligen testförarna köra ännu mera ekonomiskt och miljöeffektivt. Catarina Gisby

Klart med CSN-lån för körkort Från och med 2018 ska det gå att få CSN-lån för körkorts­utbildning. Social­demokrater­nas vallöfte ser alltså ut att bli verklighet efter påtryckningar från Vänster­par­tiet.

N

yheten presenterades i flera me­ dier i samband med framläggan­ det av höstbudgeten. Men försla­ get om studielån för körkort är egentligen ett vallöfte som lanserades av Socialdemo­ kraterna redan i valrörelsen 2014. CSN-stödet anses vara ett sätt att un­ derlätta för unga att komma in på arbets­ marknaden eftersom många arbetsgivare kräver körkort. Miljöpartiet ställde sig dock kritiska till åtgärden med hänvisning till att studiemedel ska vara till för studier och menade att det finns andra, viktigare be­ hov som pengarna behövs till. Men i augusti lades förslaget fram på nytt av Vänsterpartiet, som också drivit

det som ett krav i budgetförhandlingarna med rege­ringen. Vänsterpartiet föreslår ett lån på max 25 000 kronor, som ska kunna beviljas oavsett utbildning och ålder. Ett anslag på 500 miljoner kronor skulle räcka till lån för 250 000 personer, uppger partiet. Socialdemokraterna har tidigare velat be­gränsa lånet till att gälla dem som har en godkänd gymnasieexamen eller mot­ svarande. Det skulle fungera som en mo­ tivation att slutföra gymnasiestudierna, anser de. Hur villkoren för lånet ska se ut ska ut­ redas. Christel Valsinger


Medlemssidor – Sveriges Trafikskolors Riksförbund Höstmöte

Årets höstmöte hålls i Solna Nu är det återigen dags för STR:s höstmöte, denna gång på Quality Friends Hotel i Solna, och det äger rum den 30 november till den 2 december, vilket är något ­senare än tidigare år. Åtskilligt matnyttigt står på program­ met. Anna Tibelius Bodin och Jeanette Jedbäck Hindenburg berättar till exempel under mötets första dag om hur du kan gå till väga för att fortbilda dig. Du kan vidare höra Jerker Axelhed och Mathias Wilce föreläsa på temat ”Trafiklärare – världens bästa yrke?”, och du får återigen en möjlig­ het att lyssna till författaren Pelle Sand­ strak. Pelle Sandstrak var på ett höstmöte i Göteborg för ett antal år sedan och berät­ tade då om livet med sjukdomen Tourettes syndrom. Hans föreläsning var både rolig och dramatisk och många har önskat att få höra honom på nytt. Hans föreläsning den här gången är uppgraderad och heter ”Mr Tourette 2.0”.

Miljön i folkus

Miljön står i fokus höstmötets andra dag. Då är Mattias Goldman, Pär Holmgren, Fredrik Berling med flera på plats för att tala om hur vi ska bära oss åt för att leva hållbart. STR har lyssnat på synpunkter från för­ ra årets utvärderingar, vilket har lett till att ext­ra mycket tid för mingel, erfarenhets­ utbyte och information lagts in i årets pro­ gram. Huvudsakligen i samband med lun­ cherna eller vid dagarnas början eller slut. Fredagen den 2 december domineras av ett extra fullmäktigemöte.

Bakvagnen

Uppdaterat för mc 2017

Nytt digitalt material för mc-utbildning Ett nytt utbildningsmaterial för mc-körkort kommer att finnas klart till våren 2017. Materialet kommer endast att finnas till­ gängligt i digital form. – Det var hög tid att uppdatera det mcmaterial som finns. Efterfrågan på ett nytt material har varit stor, säger Jimmy Ceiha­ gen som jobbar som läromedelsförfattare på STR. Han är en av flera från STR som är kopp­ lade till projektet. Jimmy Ceihagen har job­ bat med att skapa korta textavsnitt, bilder, interaktiva övningar, korta filmer om oli­ ka moment i fordonshantering och trafik, självvärderingar och tester med feedback efter varje fråga. – Jobbet har varit otroligt kul och givan­ de. Svårast har varit att hålla den stora mas­ san med information på en lagom nivå. Folk som vill ta mc-körkort ska inte behö­ va läsa flera hundra sidor material, göra oändligt med övningar och titta på långa informationsfilmer.

Bättre förberedda elever

Ett av Jimmy Ceihagens mål har varit att hålla sig till det mest väsentliga, till det som är specifikt för just mc-körkortet, då de allra flesta av mc-eleverna har B-kör­ kort. Jimmy Ceihagen betonar att jobbet som trafiklärarna lägger ner inte kan er­ sättas av det här materialet. Däremot kan materialet hjälpa eleverna att vara mer förberedda inför lektionerna. – Eleven kan läsa, titta på filmerna, göra övningarna, och så vidare, på rätt område och redan innan lektionen skapa sig en bild av målen. Förberedelsen kommer tro­ ligen att skapa en process med tankar och

funderingar hos eleven innan lektionen är igång. Materialet är också tänkt att använ­ das som repetition efter en lektion, säger Jimmy Ceihagen. Utbildningsmaterialet är tänkt som en påbyggnad på redan befintliga, generella trafikkunskaper. Fokuset ligger på de be­ hörighetsspecifika delarna för motorcykel.

Åsikter på Facebook

En referensgrupp finns kopplad till pro­ jektet med att ta fram det nya materialet. Gruppen har bestått av sju mc-lärare från olika delar av landet. Gruppen har också varit med och tagit fram de övergripande målen för projektet. – För att få ännu större åsiktsinhämt­ ning från landets utbildare – som ju är den grupp som ska jobba parallellt med det färdiga materialet – använder jag mig av en grupp på Facebook som heter ”Mc-ut­ bildare inom STR”. Det är en sluten grupp med cirka 100 medlemmar där jag på ett enkelt och snabbt sätt kan få in åsikter i en specifik fråga eller fundering från en stör­ re grupp, säger Jimmy Ceihagen.

YKB och tungutbildare

Höstkonferens för tungutbildare STR har en konferens för YKB- och tungutbildare i Göteborg den 20–21 okto­ ber. Konferensen ges i anslutning till Per­ sontrafikmässan som äger rum den 18–20 oktober. STR Service AB kommer till hösten att säga upp alla underleverantörsavtal för STR YKB och därefter teckna nya. Uppsägning­ en av avtalen beror på de förändringar när det gäller lagstiftning, föreskrifter, med mera, som väntas träda i kraft inom kort. STR Service AB menar att det finns ett be­ hov av att uppdatera både utbildare och undervisningsplaner.

Mitt i Trafiken • Nr 3 2016 35


Returadress: Sveriges Trafikskolors Riksförbund Järvgatan 4 261 44 Landskrona

Runt hörnet

­

Gerardo Cervantes, taxichaufför i Havana.

Den lilla Kiamotorn gav upp efter 10 mil på motorvägen. I motorrummet där det tidigare suttit en mycket större motor finns numera plats för oljedunkar, reservdelar och verktyg.

Utblick Kuba:

Här kostar körkortet en årslön Det finns bara en trafikskola på Kuba. Den är statlig och heter ­Tramos. Gerardo Cervantes gick dit och tog sitt körkort så fort han kunde, när han var 18.

K

örkort är en stor utgift för en kuban, det kostar 2–3000 kronor, motsva­ rande en årslön. Nu är Gerardo Cervantes 29 år och kör taxi, en Ford Custom Line från 1957, en sådan där färgglad bil från 50-talet som på något sätt blivit synonymt med Kuba. ­Ingen av Kubas amerikanska bilar är till­ verkade efter 1959, året då Che Guevara, Fidel Castro och hans bror Raul tog mak­ ten från Fulgencio Batista. Gerardo Cervantes äger taxin tillsam­ mans med sin pappa. Bilen är nyligen om­ lackerad i en klargrön färg som han säger liknar originalfärgen. Motorn är bytt, som 36 Mitt i Trafiken • Nr 3 2016

i alla 50-talsbilar. I den här sitter numera en fyrcylindrig Toyotadiesel. Hur många hästkrafter den har vet inte Gerardo, men de räcker. Kvaliteten på Kubas vägar tillåter inte hastigheter över 100 kilometer i tim­ men. På de glest trafikerade motorvägarna kryssar taxibilar fram mellan hästkärror och gropar i 90 kilometer i timmen. Det händer att bilar stannar mitt på motorvä­ gen. Motorerna orkar inte riktigt i värmen. Gerardo berättar att han var tvungen att klara teoriprovet innan han fick börja övningsköra. När provet var godkänt bör­ jade han körutbildningen på den statliga trafikskolan Tramos. Efter en månad och tio lektioner i en liten Citroën med dub­ belkommando godkände läraren honom och han fick sitt efterlängtade körkort. – Sedan började jag min tvååriga mili­ tärtjänstgöring som chaufför. Och när jag ryckte ut köpte jag och pappa, som skrapat

ihop lite pengar genom att jobba extra i turistbranschen, den gröna Forden. De färgglada taxibilarna från 50-talet är mycket vackra utanpå men ofta slitna inuti; nersuttna säten och helt utan stöt­ dämpning. – En sådan här gammal kärra kräver mycket kärlek och omvårdnad för att kun­ na rulla dygnet runt på Havannas gropiga gator och klara den årliga besiktningen, förklarar Gerardo. Taxitillståndet kostar 150 konvertibla pe­ sos (CUC) i månaden, vilket motsvarar cir­ ka 1300 svenska kronor. Det är ett hisnan­ de belopp för många kubaner. En lärare eller läkare tjänar inte mer än 200 kronor i månaden. Dieseln är också en stor utgift, den kostar närmare tio kronor litern och den tunga bilen är törstig, drar minst en liter milen. Text och Foto: Staffan Gustavsson

Profile for STR Service AB

Mitt i trafiken 3 2016 oriskrm  

Mitt i trafiken 3 2016 oriskrm