Page 1

MITT I TRAFIKEN

Nr 2 2018 Infrastrukturminister med brådskande plan Mjukstart för nyanlända Ny epok inledd på STR:s riksmöte

En kunskapstidning om trafiksäkerhet

h e t n n i r a f iljön i

t m k i g f a i r t l r a yn säkr

OGseofencing

r e d n i rstan


MITT I TRAFIKEN

En kunskapstidning om trafiksäkerhet

Utgiven av Sveriges Trafikutbildares Riksförbund Adress: Järvgatan 4 261 44 LANDSKRONA Telefon: 0418-40 10 00 Fax: 0418-132 50 E-post: info@str.se • www.str.se Ansvarig utgivare: Berit Johansson Redaktörer: Catarina Gisby och Johan Granath, Redakta Reportage Tel: 0768-82 75 00, 0708-62 05 83 e-post: catarina@redakta.se johan@redakta.se Medverkande i detta nummer: Zandra Erikshed Catarina Gisby Johan ­Granath­ Staffan Gustavsson Erland Segerstedt Johan Sievers ­ Christel Valsinger Tryck: Alatryck, Vadstena ISSN: 1653-9508 Vill du prenumerera? Kontakta STR Service AB Tel: 0418-40 10 00 Fax: 0418-132 50 Pris: För icke medlemmar: 250 kr/år Layout/original: Forma Viva, Linköping Omslagsmontage: Staffan Gustavsson Manusstopp för nr 3: 6 sept 2018 Mitt i Trafiken finns också på www.mittitrafiken.se och twitter

2

MIT T I TRAFIKEN | NR 2 2018

Berit Johansson Förbundsordförande STR

L E DA R KO M M E N TA R

Lag om trafikskola – en återvändsgata DÅ VAR DET KLART. Dom har med­ delats från Värmlands Tingsrätt i det uppmärksammade målet om illegal utbildningsverksamhet, det som ofta kallas svart trafikskola. Det blev en fällande dom och 18 månaders fängel­ se och näringsförbud i fem år. Kam­ maråklagaren hade yrkat på tre år och sex månader inom lås och bom. Försvaret ville fria. Nu återstår att se om domen överklagas eller inte. Självfallet är jag lättad över att det blev en fällande dom. Motsatsen hade varit ytterst svår att hantera, och lan­ dets trafikskolor hade fått problem med att smälta ett sådant resultat. EN FRIANDE DOM hade gett ett mångårigt eko om att samhället ­blundar för den här typen av brott. Trafikskolor som innehar tillstånd, utbildad personal och sköter sina ­åtaganden hade upplevt det som ett slag i ansiktet. Men tyvärr är det ju så att inget åtal alls har riktats mot att denna ­verksamhet inte har de tillstånd som lagen kräver. Varför är tydligt: Det finns ingen straffskala att döma efter när det gäller lagen om trafikskolor. Därför ­väljer man att fokusera på bokförings­ brotten då de kan resultera i fängelse enligt en vedertagen straffskala. DOMEN KOMMER NOG att ha en avskräckande effekt, men den kom­ mer inte att lösa problemen. Om man tänker cyniskt skulle hugade aktörer utan problem kunna erbjuda en bred utbildningspalett utan tillstånd men med bokföring och skatteinbetal­ ningar. Deras tillvaro skulle kunna vara tämligen bekymmersfri. Om inte

lagen om trafikskolor skärps kan ett sådant scenario bli verklighet. Genom åren har endast ett fåtal ­personer dömts för brott mot trafik­ skolelagen. Vid dessa domar har det handlat om penningböter på 1500 – 3000 kronor. Pengar som du olagligt kör in på en eftermiddag för att sedan vara tillbaka på banan igen. MEN TILLSYNEN DÅ, kan inte den göra något? Nix inte mycket. Faktiskt nästan ingenting. Transportstyrelsen har bara tillsyn över tillståndspliktig verksamhet. ­Tillsynspersonal kan därför vägras ­tillträde av personer som kör utan ­tillstånd. Tillsynspersonerna kan bara påpeka att X gör fel och instruera om hur man söker tillstånd. Vill den illegala aktören inte skaffa något sådant ska myndigheten polisanmäla. Det är lätt att konstatera att lagen om trafikskola är en juridisk återvändsgata. Det går inte att komma vidare om du kör in där. Penningböter och pekfinger och ”fy på dig” duger varken för att minska eller stoppa den illegala verk­ samheten. Det måste till mer. DET BEHÖVS ANDRA åtgärder för att stoppa och försvåra. Och det behövs andra, högre straffvärden. Samhället måste tydligt visa att det är helt ­oacceptabelt att olaglig verksamhet kan konkurrera med – och konkur­ rera ut – laglig verksamhet. Viktigast av allt: Det sker på bekost­ nad av trafiksäkerheten. Att utplåna den olagliga övningskörningsverksamheten borde vara en självklar del av den upp­ graderade Nollvisionen.

t


INNEHÅLL NR 2 2018

8

20

I N N E H Å L L | N R 2 2018 4 Minister med säkerhet i sikte

Sveriges infrastrukturminister Tomas Eneroth har tagit initiativ till en översyn av förarutbildningen. Den kan och bör leda till förändringar, menar han. – Det gäller att hålla farten uppe, säger ministern.

6 Kunder ger trafikskolor toppbetyg Eleverna är mycket nöjda med utbildning­arna. Det framgår av de NKI-mätningar som STR numera gör. NKI stå för ”nöjd-kund-index”. Högst betyg får trafiklärarna.

8 Mjukstart för nyanlända

Alla är vinnare i ett unikt projekt för nyanlända i Valdemarsvik – en förberedande trafikskole­ utbildning. Utbildningen ska motivera deltagarna att ta körkort i Sverige.

10 Istället för lejon

En ny teknik – geofencing – gör det möjligt att begränsa tunga fordons rörelser i folktäta miljöer. Bussbolaget Keolis vill att alla deras bussar ska ha den nya utrustningen inom bara några år.

12 Olika priser på olika orter – naturligt!

Att körlektioner kostar olika mycket i olika delar av landet beror på att kostnadsläge och konkurrens skiljer sig åt för trafikskolorna.

16 Mängdträning i otydligt lagrum

Ideella körkortsföreningen i Robertsfors består av eldsjälar som vill mängdträna körning med män­ niskor som saknar egna sociala nätverk. Transport­ styrelsen menar att verksamheten är tillståndspliktig, men polisen har lagt ned den anmälan som förening­ en till slut gjorde mot sig själv.

20 Självkörande? Sakta i backarna

Det kommer att dröja innan självkörande bilar blir ett vanligt inslag i trafiken, menar Toyotas ­informationschef i Sverige Bengt Dalström. –Det behövs enormt mycket mera forskning och utveckling för att vi ska kunna få dem att bli helt säkra i trafiken, säger han.

22 Trafikskolelagen tandlös i rätten

Till slut kom domen för den man som bedrivit ­omfattande illegal övningskörningsverksamhet. Men straffet, 18 månaders fängelse, gällde inte brott mot trafikskolelagen. Det var bristerna i bokföring som blev avgörande.

24 Nydaning på riksmötet

STR har inlett en ny era. Det nya namnet, Sveriges Trafik­utbildares Riksförbund, speglar organisationens framtidsplaner.

26 Myndigheter flaggar för ändringar i förarutbildningen

I höst presenteras ett nytt förslag till förändring av förarutbildningssystemet. En projektgrupp inom Transportstyrelsen och Trafikverket har fått upp­ draget. Myndigheterna informerade om sitt arbete på STR:s riksmöte i Linköping.

28 Bonus malus ökar gasbilens lönsamhet

Den 1 juli införs ett bonus malus-system som gäller nya personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar. Det har aldrig varit bättre läge att byta till miljöbil.

MIT T I TRAFIKEN | NR 2 2018

3


UT VECKLA UTBILDNING

MINISTER M SÄKERHET ”Bråttom med översyn av Sveriges förarutbildning”

Socialdemokraten Tomas ­Eneroth är Sveriges infrastruk­ turminister sedan hösten 2017 då han ersatte Anna Johansson. Han tror att den översyn av ­förarutbildningen, som han tagit initiativ till, kan och bör leda till förändringar. T E X T J O H A N G R A N AT H | F O T O S TA F FA N G U S TAV S S O N

– VI MÅSTE leve­ rera resultat och åtgärder inom trafikområdet och det tycker jag att vi gör. Vi skapar också för­ utsättningar för fler åtgärder framöver, säger Tomas Eneroth. Mitt i Trafiken träffar ministern och hans pressekreterare i Närings­ departementets lokaler på Mäster Samu­ elsgatan i centrala Stockholm. Intrycket är vänligt och avslappnat. Han säger att han gillar att få saker gjorda och aviserade redan strax efter sitt tillträde, vid Tylö­ sandskonferensen 2017, skärpningar inom trafikområdet för att öka trafiksäkerheten. – Vi har infört förbud mot handhållen mobil, vi sätter upp alkobommar och har

4

MIT T I TRAFIKEN | NR 2 2018

fler åtgärder på gång inom yrkestrafiken, till exempel klampningslagen. Vi skärper dessutom lagstiftningen inom taxiom­ rådet, bland annat införs en ny kategori för taxi. TOMAS ENEROTH är en socialdemokra­ tisk trotjänare och har suttit i riksdagen sedan 1994. Han tillhör sedan länge den innersta kretsen i partiet och har bland annat varit dess näringspolitiske tales­ person, gruppledare i riksdagen och ledamot i både partistyrelsen och det mäktiga verkställande utskottet, VU. Som riksdagsledamot har han bland annat suttit i utbildningsutskottet och varit ordförande i socialförsäk­ ringsutskottet. Efter den så kallade Transportstyrelse­


UT VECKLA UTBILDNING

MED T I SIKTE skandalen sommaren 2017 blev Tomas Eneroth infrastrukturminister när Anna Johansson tvingades avgå. Historien avslö­ jades av Dagens Nyheter och handlade om det politiska ansvaret för att känslig infor­ mation låg blottad för främmande makt i samband med outsourcing av it-drift. HAN HAR NU VARIT minister under knappt ett år och det är kanske ännu tidigt att betygsätta hans tid på posten. Men en sak, som STR länge efterfrågat, har han initierat: en översyn av den svenska förarutbildningen. Det handlar visserligen om en allmän översyn och inte om en så kallad SOU (Statens offent­ liga utredningar), vilket STR gärna sett. – Det är en vanlig översyn, om man vill kalla det så, och jag utesluter inte att det blir en SOU som en konsekvens av den. Men en nackdel med en SOU kan vara att den drar ut på tiden. Min inställning är att det gäller att hålla farten uppe eftersom det ofta är angeläget att få saker gjorda snabbt och då kan en översyn av förarutbildning­ en vara den bästa och snabbaste vägen framåt. ÖVERSYNEN har ett brett angreppssätt och om den visar att relativt enkla åtgär­ der kan ge goda effekter så ska sådana åtgärder genomföras snabbast möjligt. Det finns flera skäl till att hålla farten, menar ministern. Ett skäl är den snabba teknikutvecklingen inom förarstödsys­ tem och på sikt alltmer självkörande bilar. Ett annat viktigt skäl är att snarast åstadkomma förbättrad tillgång till förarprov och kunskapsprov.

TOMAS ­E NEROTH

UPPDDRAG: infrastrukturminister ÅLDER: 52 KÖR: Volvo och Porsche

(gillar att köra bil) BOR: Växjö, övernattningslägenhet i

Stockholm FAMILJ: Fru och son YRKESBAKGRUND: Har varit metall­ arbetare men har också studerat vid Växjö högskola Behörighet: B

– Kösituationen har inte undgått mig och jag oroas verkligen när provresultaten försämras konsekvent år efter år. Det ökar köerna till prov och det behövs flera olika åtgärder för att vända utvecklingen. ­Möjligheten till CSN-lån för att ta körkort, som vi nu inför, är en sådan som kommer att bidra till förbättring. DE LÅNGA KÖERNA till prov är oaccep­ tabla och kräver handling, både på läng­ re och kortare sikt, menar han. De kort­ siktiga åtgärderna handlar bland annat om att anställa mer förarprovande per­ sonal, vilket Trafikverket också har gjort under flera somrar. En mer långsiktig åtgärd är att få fler körkortstagare att utbilda sig på trafikskola. Tomas Eneroth är väl bekant med att trafikskoleelever klarar både kör- och kunskapsprov betydligt bättre än de som anmäler sig privat till prov. Han menar också att flera körkortstagare kommer att vända sig till ­trafikskolor, eftersom möjligheten till

CSN-lån till körkort är villkorad. Den som tar ett sådant lån måste vara inskri­ ven vid en godkänd trafikskola. – Det innebär att flera av dem som ­tidigare valt bort trafikskolan inte längre kommer att kunna göra det. Det betyder att de får bättre utbildning, vilket bör få positi­ va effekter på antalet godkända prov. På så vis kommer också provköerna att minska. Tomas Eneroth menar även att det är vik­ tigt att snabbt komma åt de omfattande problemen med illegal trafikskoleliknande verksamhet, så kallade svarta trafikskolor. Även inom detta område hänvisar han till CSN-lånet och att detta kommer att få många körkortstagare att söka sig till rik­ tiga trafikskolor. Andra åtgärder kan hand­ la om att ytterligare inskränka antalet handledartillstånd och att införa den ­­fusk­begränsande kontrollmöjlighet som ett digitalt stödverktyg skulle kunna ge. – De svarta trafikskolorna är ett jättestort problem och det brådskar verkligen att göra något åt det. I EN ANNAN DEL av översynen ska Umeå universitet titta på olika delar av Trafik­ utbildningen. Bland annat på olika mekanismer och undervisningsmetoder som kan utestänga elever. Tomas Eneroth menar att kommande åtgärder inom tra­ fikutbildningen överlag bör ha en mer beteendevetenskaplig utgångspunkt. En del av detta handlar om redan välkända fakta. – Till exempel vet vi att felbeteenden, till exempel alkoholkonsumtion och fortkör­ ning, orsakar en stor mängd olyckor och dödsfall. Vi vet också att män tar större ­risker än kvinnor i trafiken. Det finns också en pedagogisk utmaning i att i högre grad nå personer med utomeuropeisk bak­ grund. EN TYDLIG UTGÅNGSPUNKT för even­ tuella förändringar i trafikutbildningen och för ett effektivt trafiksäkerhetsarbete är Nollvisionen. – Det finns en väldigt stark koppling mel­ lan förarutbildningen och Nollvisionen. Det är viktigt att man lär sig om trafik­ säkerhet och risker när man tar körkor­ tet. Fram­över kommer också allt fler

MIT T I TRAFIKEN | NR 2 2018

5


UT VECKLA UTBILDNING f­ örarstödsystem, vilket rätt hanterat kom­ mer att bidra till att främja trafiksäker­ heten – och sannolikt ta oss flera steg ­närmare Nollvisionen. Att förändra förarutbildningen är tro­ ligen helt nödvändigt. Men en sak vill Tomas Eneroth dock inte ändra alls: möj­ ligheten till privat övningskörning. Det skulle begränsa människors möjlighet att ta körkort och minska möjligheterna till mängdträning. – Jag har själv övningskört både med min son och med hans flickvän och tycker att privat övningskörning är ett bra komp­ lement. Det är en väl fungerande modell som vi haft länge och jag tror inte vi ska ändra den. Jag ser heller ingen motsätt­ ning i att behålla den privata övningskör­ ningen och samtidigt öka andelen trafik­ utbildning som sker på trafikskolor. Att öka andelen trafikutbildning som sker på trafikskola kan visa sig vara helt nödvändigt, eftersom en framtida trafik­ miljö sannolikt kommer att vara betydligt mer komplex än dagens. Komplexiteten kan till exempel handla om att yrkestrafi­ kanter måste hantera större mängder information, arbeta ännu mera med ser­ vicefunktioner och andra, delvis annor­ lunda, uppgifter jämfört med i dag. En annan utmaning inom förarutbild­ ningsområdet är att det saknas trafik­ lärare. Vad behöver göras? – Fler behöver givetvis utbildas – för oss är utbildningsinvesteringar viktigare än skattesänkningar. Men vi måste också se till att en reformering av förarutbildning­ en görs på ett sätt som ökar intresset för fler att bli trafiklärare. Jag tror dessutom att elektrifieringen och digitaliseringen av transportsektorn kan intressera nya grupper att bli utbildare.  Den extremt stora och långdragna ­frågan om höghastighetsjärnväg i Sverige ligger på ditt bord. Står den i vägen för andra frågor? – Jag vet att det finns en oro över att en satsning på höghastighetståg skulle mins­ ka utrymmet för andra investeringar. Så är det inte, vår utgångspunkt är att om vi ska bygga nya stambanor med höghastig­ hetståg ska det finansieras utöver den nationella planen. Därför har vi påbörjat en diskussion med andra partier för att nå en bred politisk överenskommelse över blockgränsen om finansieringen.

t

6

MIT T I TRAFIKEN | NR 2 2018

GODA VITSORD KUNDER GER TRAFIKSKOLOR TOPPBETYG

Väldigt många körkortselever är oerhört ­nöjda med sina trafiklärare. Det framgår av de utvärderingar som många trafik­skolor ­numera regelbundet gör för att mäta det som kallas NKI, nöjd-kund-index. T E X T C ATA R I N A G I S BY | I L LU S T R AT I O N E R S H U T T E R S TO C K

– JAG SOM HAR HÅLLIT

på med undersökningar under hela mitt yrkesliv, både som utförare och beställare, skulle säga att trafikskolornas resultat är fantastiskt fina, säger Christer Wickman, för­ bundssekreterare på STR och projekt­ ledare för undersökningen.

SEDAN TRAFIKSKOLORNA började använda sig av NKI i mars 2016 har fyra olika enkäter skickats ut. Enkäterna har utformats med hjälp av beteende­ vetare vid högskolan i Skövde och kom­ munikationsföretaget IP1, som också distribuerar dem. Enkäterna har berört introduktionsutbildningen, Riskutbild­ ning 1A, Riskutbildning 1B samt kör­ kortsutbildningen (för personbil) i stort. Tre relativt standardiserade frågor lig­ ger till grund för måttet på totalkvaliteten, det vill säga NKI. Frågorna vill fånga • hur nöjd kunden är med verksamheten, • hur väl verksamheten uppfyllt kundens förväntningar, • hur verksamheten står sig jämfört med en ideal sådan.

SÅ FUNGERAR STR:S ELEV-ENKÄTER SMS-ENKÄTERNA går ut till samtliga elever på STR-anslutna trafikskolor som använder aSTRa WEB (enkäterna för introduktionsutbildningen och riskutbildningarna) och Elevcentralen Premium (enkäten som berör hela körkortsutbildningen). Enkäterna sänds ut dagen efter ge­ nomförda introduktions- och riskut­ bildningar och när det gäller körkorts­ utbildningen i samband med att en elev anmälts till det första provtillfället av trafikskolan. PÅMINNELSE sänds efter tio dagar till dem som inte svarat. Eleverna/kunderna är anonyma. Inga personuppgifter lagras på STR:s servrar. Enskilda trafikskolors resultat kommuniceras enbart med de enskil­ da trafikskolornas representanter.

Inom dessa tre frågor ryms en rad del­ frågor. Om vi tar introduktionsutbild­ ningen har eleverna till exempel fått svara på hur nöjda de är med infor­ mationen inför kursen, hur nöjda de sedan är med kursens innehåll,


UT VECKLA UTBILDNING Foto: Shutterstock

”TYDLIG, LÄTT ATT HÄNGA MED och varierande undervisning som gjorde att man, trots den långa tiden, höll fokus och intresse.” (om Introduktionsutbildningen)

”VI SOM HAFT KÖRKORT länge borde gå en sån här kurs lite då och då för att uppdatera oss lite. Mycket har förändrats sedan början av 80-talet.”

”JAG ÄR SÅ NÖJD man bara kan bli. Stödet och min lärare var helt fantastiska! Och risk 1 som ansågs vara det tråkigtaste man kan göra gjorde körskoleläraren till något ­riktigt roligt och intressant!”

(om Introduktionsutbildningen)

(om hela körkortsutbildningen)

genomför­ande, service, lokaler, undervis­ nings­material, trafiklärare, med mera. Svaren anges på en tiogradig skala som räknas om till ett index mellan 0 och 100. Värden mellan 65 och 75 motsvarar en medelgod kundnöjdhet.

tag, myndigheter, organisationer eller branscher som använder sig av samma ­kvalitetsindex. Till exempel har förskolan (som helhet) ett NKI på 77. Det anses ­mycket högt. Skatteverket ligger på 70. Kommuner och landsting ligger på 69 och statliga myndigheter, totalt sett, på 63*.

STR HAR VALT att låta enkäterna nå elev­ erna via SMS. – Alla kunder som har lämnat ett mobil­ nummer får dem, förklarar Christer Wick­ man. Det handlar alltså i stort sett om ett totalurval, och vi har fått en stor mängd synpunkter från kunderna. Totalt handlar det om 90 000 enkätsvar hittills. Svarsfrekvensen på enkäterna varierar. För introduktionsutbildningen är den till exempel 37 procent medan den för Riskut­ bildning 1B är 41 procent. – Det är svarsfrekvenser som vi är mycket nöjda med, även om vi arbetar för att de ska öka, säger Christer Wickman. Vi vet att det är svårt att få människors uppmärksamhet för enkäter av det här slaget. VAR NÅGONSTANS på indexskalan hamnar då elevernas bedömningar? – När det gäller riskutbildningarna ligger index på 83 och 85. Introduktionsutbild­ ningen får 79. När vi studerar de ingående kvalitetsparametrarna ser vi bland annat att trafiklärarna får ett betyg på 90. Det är sammantaget väldigt fina siffror. Framför allt visar det på vilket stort förtroende många elever har för sina lärare. Det är något yrkesgruppen ska ta till sig och vara stolt över tycker jag. En fördel med att använda sig av NKI, konstaterar Christer Wickman, är att det blir möjligt att jämföra sig med andra före­

FÖRSÄKRINGSKASSANS NKI är 59 och arbetsförmedlingens är 43. – Trafikverket Förarprov har ett NKI på 72 och deras kundtjänst hamnar på 79. Transportstyrelsen riktade för inte så längesedan kritik mot trafikskolornas introduktionsutbildningar. Den går ut på att många utbildare inte har kännedom om nya regler och har underlåtit att uppdatera sina undervisningsplaner. Av 113 kontrolle­ rade företag 2017 visade mer än hälften på sådana brister i utbildningen. – Det här är kritik som trafikskolorna måste ta till sig, det är ingen tvekan om den saken, säger Christer Wickman. Samtidigt ser vi från TNS/Sifo-mätningar och NKImätningen att introduktionsutbildningen generellt sett ger många en bra start på kör­ kortsutbildningen. Vi vet också att övnings­ körningsolyckorna har halverats sedan introduktionsutbildningen infördes, detta trots att mängdträningen inte minskat utan snarare ökat. Nyligen har alla trafikskolor kostnads­ fritt erhållit sina egna resultat med ett erbjudande om att kontinuerligt få detta även framöver. – Det finns en ganska stor spännvidd mellan skolornas resultat. Varje skola får dra sina egna slutsatser, men för en del kan jag tänka mig att utvärderingarna leder till en översyn av det egna arbetet.

t

*Källa: SKI – Svenskt Kvalitetsindex

Sant att högre fart ger fler dödsoffer EN RAPPORT från organ­ isationen International Transport Forum, ITF, bekräftar något vi redan vet: att lägre fart på vägarna räddar liv. Studien bygger på statistik från tio olika länder (Australien, Österrike, Danmark, Frankrike, Ungern, Israel, Italien, Norge, Sverige och USA) efter det att dessa länder ändrat hastighetsgränser och infört automatiska fartkameror i stor skala. DET FINNS enligt studien en mycket stark korrelation mellan hastighet och antalet olyckor. När hastigheten blir högre ökar också antalet kollisioner och antalet dödade och svårt skadade. Omvänt leder lägre hastigheter till färre kollisioner och lägre olyckstal.

Inte i något fall i studien har högre hastigheter lett till färre antal olyckor. ITF ÖNSKAR att hastighetsbegränsningen på den plats du befinner dig alltid ska bygga på en ”överlevnadsnivå”, det vill säga, du ska alltid ha rimliga förutsättningar att överleva en eventuell trafik­ olycka och du ska heller inte löpa risk att bli så svårt skadad att förutsättningarna för ditt liv ändras dramatiskt. I stadsmiljö där det både finns motorfordon och människor som bor och rör sig, rekommenderar till exempel ITF inte högre ­hastighet än 30 kilometer i timmen, någonsin. ITF ÄR en opolitisk, mellanstatlig ­ rganisation som existerar inom ramen o för OECD. ITF har 59 medlemsländer, däribland Sverige. Många EU-länder är med i ITF, men även Australien, Kanada och USA. CG MIT T I TRAFIKEN | NR 2 2018

7


UT VECKLA UTBILDNING

Momo Lopez Freedom Love har sina rötter i Liberia men har bott länge i Ryssland. Där hade han körkort, och det vill han ha i Sverige också. Tomas Monell instruerar honom under en provtur.

MJUKSTART

Förberedande utbildning för nyanlända i Valdemarsvik I Valdemarsvik får nyanlända och personer som står långt från ­arbetsmarknaden en förberedande trafikskole­utbildning som ska motivera dem att ta körkort. Alla är vinnare i det unika projektet. T E X T J O H A N S I E V E R S | F O T O S TA F FA N G U S TAV S S O N

ATT HJÄLPA den här mål­ gruppen ger nya intäkter till trafik­skolan. Dessutom minskar risken för att män­ niskor ska fångas upp av illegal övningskörningsverksamhet. Och med körkort går det lättare att få jobb. Saeda Almustafa har just kört bil för

8

MIT T I TRAFIKEN | NR 2 2018

f­ örsta gången i Sverige. Det var inte så svårt, hon hade körkort i Syrien innan hon tving­ ades fly. – Det var lite nervöst. Men det svåraste var faktiskt att köra en manuellt växlad bil, jag har bara kört automat tidigare, berättar hon. Hon har varit i Sverige i sju månader och kan redan en hel del svenska. I sin nya hem­

stad Valdemarsvik fick hon chansen att gå en förberedande trafikskoleutbildning och tackade genast ja. – Jag vill ta körkort så fort som möjligt, jag vet att det ökar mina möjligheter att få jobb. Kursen är jättebra, jag har lärt mig att säkerheten är viktig på svenska vägar. Tra­ fikreglerna är till stora delar desamma,


UT VECKLA UTBILDNING

Tayseer Alahmad var busschaufför i Syrien och vill gärna skaffa samma jobb här. Han är imponerad av att man betonar trafik­säkerhet så mycket i Sverige. med den stora skillnaden att svenskarna följer dem! KURSEN HAR BESTÅTT av en teorilek­ tion i veckan under vårterminen. Efter det får de 40 eleverna prova på att köra fem gånger. Projektet är ett samarbete mellan flera olika parter (se faktaruta) och är intressant ur flera synvinklar. Både de nyanlända och den svenska arbetsmarknaden vinner på att så många som möjligt tar körkort ­ganska snart efter att de har anlänt till ­Sverige. För trafikskolorna är de nyanlända en stor kundgrupp som det gäller att nå innan de riskerar att fångas upp av illegal övningskörningsverksamhet. Det är också viktigt att skapa förståelse för att trafikut­ bildning är viktigt eftersom en del flykting­ ar kommer från länder där det räcker att man kan köra runt kvarteret för att få ­körkort. PROJEKTET är nu inne på sin tredje omgång. – Vi har följt upp dem som gick den ­första kursen och nästan alla är igång med att ta körkort, eller har planer på att göra det inom kort. En del avvaktar för att deras ekonomi inte räcker till, men viljan finns, berättar projektledaren Djamal Hamaili. Han betonar att det inte rör sig om att ge de nyanlända trafikskoleutbildning. Kursen är en slags introduktion till svensk trafik och vikten av att skaffa sig en ordent­ lig utbildning. Det finns en tolk på plats vid varje lektion och det blir ofta diskussioner

Kursen ger en introduktion till svensk trafik och vikten av att skaffa sig en ordentlig utbildning, menar projektledaren Djamal Hamaili. Den ska inte förväxlas med en ­trafikskoleutbildning.

PROJEKTET ”FÖRBEREDANDE TRAFIKSKOLA” är ett samarbete mellan Länsstyrelsen i Östergötland, Valdemarsviks kommun, Arbetsförmedlingen, STR och Tomas Monells trafikskolor i Kisa, Vimmerby och Västervik.

om varför man bör göra på ett visst sätt i trafiken. Diskussionerna blir en del av språkträningen och kursen bidrar till introduktionen i det svenska samhället. – Kurserna ska till exempel vara jämställ­ da och vi tar in lika många kvinnor som män, säger Djamal Hamaili. UNGEFÄR HÄLFTEN av kursdeltagarna har haft körkort i sina hemländer. De är nästa uteslutande män vilket gör att många deltagare är kvinnor som aldrig suttit bakom ratten tidigare. Bland elev­ erna finns även några svenskfödda perso­ ner som är med för att de står långt från arbetsmarknaden. För många är ekonomin det stora ­hindret för att ta körkort. Kursdeltagarna är väl medvetna om att det finns illegal övningskörningsverksamhet överallt med en timtaxa på 100 – 200 kronor. Men under kursen får de veta att den svarta verksam­ heten ofta blir ett dyrt alternativ eftersom så många tvingas köra upp gång på gång. – Vi är noga med att säga att de ska gå

Saeda Almustafa var lärare i ara­ biska i sitt hemland Syrien. Nu vill hon ha svenskt körkort för att öka sina ­möjligheter att få jobb här. i trafikskola – men inte vilken skola. Det får de själva välja, säger Djamal Hamaili. DE SOM UNDERVISAR på kursen är ­­trafiklärare. När Valdemarsviks kommun lade ut undervisningen på anbud var det Tomas Monells trafikskolor som vann upphandlingen. Tomas Monell har själv hållit i undervisningen. – Det har varit krävande eftersom man hela tiden måste undervisa med tolk. Jag har förstått hur viktigt det är att hitta en bra tolk som inte lägger in sina egna värde­ ringar i diskussionerna, berättar han. – Det har också varit mycket intressant. Ibland dyker det upp känsliga frågor när man pratar med de nyanlända. Finns det trafikskolor som faktiskt inte vill ta emot dem? TILL SOMMAREN kommer Valdemars­ viks kommun att göra en upphandling för en fortsättning av kurserna. – Jag kommer absolut att lägga ett bud. Men jag gör inte det här bara för att bidra till integrationen, det främsta skälet är att det finns en ekonomisk vinst i det, säger Tomas Monell. Under de närmaste åren kommer projek­ tet troligen att sprida sig bortom Valde­ marsviks kommungräns. – Alla kommuner i Östergötland utom en är intresserade av att starta sådana här kurser, så det här kommer att växa, säger Djamal Hamaili.

t

MIT T I TRAFIKEN | NR 2 2018

9


N O L LV I S I O N/ SÄ K E R H E T

ISTÄLLET FÖR LEJON

OSYNLIGT SKYDD TVINGAR BILAR ATT BROMSA Geofencing gör det möjligt att begränsa bussars och lastbilars ­rörelser i folktäta miljöer. Tekniken kan ge stora vinster för trafik­ säkerheten och miljön, och bussbolaget Keolis vill att alla deras bussar ska ha utrustning för geofencing inom bara några år. T E X T J O H A N S I E V E R S | F O T O S TA F FA N G U S TAV S S O N

– JAG VILL ATT ALLA våra bussar ska köra lagligt, men vi har 6 000 anställda så det är svårt att styra över det. När vi har tekniken på plats så kommer vi att geofenca varenda skola, vägbula och depå, säger Karl Orton, teknisk direktör på Keolis.

TEKNIKEN OCH VILJAN FINNS. Nu gäller det att få hela transport­ sektorn med på det här.

GEOFENCING gör det möjligt att skapa

Maria Krafft måldirektör på Trafikverket

ett virtuellt staket kring ett visst geogra­ fiskt område. Med hjälp av fordonens GPS kan man begränsa deras hastighet inom området och till exempel göra det omöjligt att köra fortare än 30 kilometer i timmen utanför skolor. Man kan också lägga in begränsningar så att ett fordon bara kan köra inom ett område under vissa tider. Tekniken finns redan. Redan 2014 börja­ de Keolis köra bussar som var utrustade för geofencing i Stockhom och Göteborg. Bus­ sarna var laddhybrider som programmera­ des för att köra på enbart el på vissa gator. Men eftersom tekniken tillät det så testade man också att begränsa bussarnas hastig­ het till tio kilometer i timmen inne på buss­ depån. Det visade sig vara en åtgärd som kunde spara stora pengar för företaget. – Vi har 16 000 bussar som ska lämna sina depåer vid ungefär samma tid på mor­

10

MIT T I TRAFIKEN | NR 2 2018

gonen. Då uppstår alldeles för många ska­ dor, det är backspeglar som ryker och mycket annat. Om förarna inte kan köra fortare är 10 kilometer i timmen så kan vi minska antalet skadade bussar väsentligt, säger Karl Orton. KEOLIS KÖPER IN 100–150 bussar varje år och har meddelat fordonstillverkarna att de vill ha utrustning för geofencing i alla bussar inom bara några år. Volvo har sagt att de kan leverera det 2019. – Med hjälp av geofencing kan vi öka tra­ fiksäkerheten, minska skador på bussarna och få ner bränsleförbrukningen. Vi kan även öka komforten för våra passagerare eftersom inbromsningarna blir mjukare

om man inte kör för fort, fortsätter Karl Orton. GEOFENCING ÄR INTE alltid så populärt bland bussförarna. Att begränsas av ett geofencingsystem kan upplevas som att man sätts under förmyndarskap i rollen som bussförare. Men Karl Orton menar att vinsterna med geofencing är så stora att företaget inte tvekar att införa det. Efter terrordådet på Drottninggatan väcktes frågan om geofencing kan komma att bli ett av flera verktyg för att minska ris­ ken för terrordåd med hjälp av fordon. Genom att starkt begränsa tillgänglighet och hastighet på nyttofordon i stadskär­ norna skulle man göra det betydligt svårare att använda fordon som vapen. TRAFIKVERKET FICK i uppdrag att till­ sammans med Scania, Volvo AB, Volvo Cars, Stockholms stad, Göteborgs stad och Autoliv undersöka möjligheterna att hastighetssäkra fordon i folktäta miljöer, och begränsa vilka fordon som får köra i ett visst område. – Geofencing är bara en av flera åtgärder som skulle kunna minska risken för sådana terrorbrott. Startspärrar, fysiska hinder och begränsningar i vilka förare som kan använda fordonet är andra viktiga delar,


N O L LV I S I O N/ SÄ K E R H E T

säger Maria Krafft, måldirektör på Trafikverket. Men geofencing rymmer mycket större möjlig­ heter än så, som att öka trafiksäkerheten, minska buller och miljöpåverkan, och öka trivseln i stads­ kärnorna. – Tekniken och viljan finns. Nu gäller det att få hela transportsektorn med på det här. Om tio år kanske vi har tvingande regler om geofencing i vissa områden, säger Maria Krafft.

KARL ORTON menar att geofencing bara är ett steg i en utveckling mot självkörande ­fordon. – 2025 kommer jag att ha bussar som kör själva i depån. De kör till tankstationen för att bli tankade och vidare till tvätthallen för att bli rengjorda. När morgonen kommer kör de till en hållplats där föraren kliver på, förutspår han.

t

MIT T I TRAFIKEN | NR 2 2018

11


D R I VA T R A F I K S K O L A

OLIKA PRISER PÅ OLIKA ORTER – NATURLIGT! Det händer att trafikskolorna kritiseras för att körlektionerna kostar olika mycket på olika orter eller att priserna också ­skiftar inom en och samma stad. Men hur bra skulle det vara om situationen var den rakt motsatta? T E X T Z A N D R A E R I K S H E D | F O T O S TA F FA N G U S TAV S S O N

– Att priserna varierar är ett bevis för att landets ­trafikskolor står inför olika kostnadslägen, konstaterar STR:s ­förbundsordförande Berit Johansson. Den brukar dyka upp minst en gång ­varje år, artikeln i kvällstidningen som visar att man får betala olika mycket i olika delar av Sverige för en körlektion. Till exempel är genomsnittskostnaden för 20 timmars körundervisning nästan 30 procent högre i Jönköpings län än i närliggande Skåne län, enligt en kartläggning av Transport­ styrelsen. TONEN BRUKAR VARA indignerad: ”Hur kan det vara så här?” Men STR:s förbundsordförande Berit Johansson tycker att det är positivt att det finns prisskillnader. – Det är ett bra bevis på att den fria marknaden fungerar. Hon menar att företagen själva får räkna ut vad de behöver ta betalt för att kunna producera sina tjänster och ha en buffert mot sämre tider. – De är fria företagare med varierande

12

MIT T I TRAFIKEN | NR 2 2018

kostnader för lokaler och uppdateringar, varav en del har särskilda inriktningar. ­Detta är vanlig marknadsekonomi och jag upplever att den fungerar väl. PÅ GOTLAND är priserna märkligt nog relativt låga, trots att konkurrensen är liten. – Körkort är något som de flesta inte vill välja bort och vi försöker att hålla nere priserna för att ungdomar ska kunna ha råd att ta körkort, säger Kim Olsson på Björkmans bilskola i Visby. Där är minut­ priset 12,75 kronor. Då det inte är lika många som kör ­hemma som tidigare, blir det ofta många lektioner, menar Kim Olsson. – De flesta som kommer till oss har i­ ngen som kan hjälpa dem att övnings­köra. För­ kunskaperna är många gånger nästintill obefintliga. KIM OLSSON FÖRKLARAR de nationella prisskillnaderna med att det har skett en generell prishöjning i samhället. – Kostnaden för bensin, försäkringar och skatter påverkas beroende på var ­skolan ligger. Det är också ett stort tryck

på trafikskolorna i dagens läge. Det gör att v­ issa kan höja priserna, då efterfrågan ökar. Längst ner i söder är priserna på lektio­ nerna som lägst. Sydsverige skiljer sig mar­ kant från resten av landet. I Skåne län kos­ tar en lektion i genomsnitt 10,80 kronor per minut. Av de 58 trafikskolor som har ett minutpris på 10 kronor eller lägre åter­ fanns drygt varannan trafikskola just här. – Skåne har ett lägre kostnadsläge. Det är här man finner den billigaste kebaben, betalar minst för en taxi och kan klippa sig för 75 kronor. Det finns en högre andel små företag, konkurrensen är tuffare här, säger Berit Johansson. EN ANNAN FÖRKLARING är att Skåne är den del av Sverige som har hårdast konkurrens av illegal verksamhet, vilket är ett stort gissel för de lagliga trafik­ skolorna. – Det är djungelns lag som råder i Mal­ mö. Det är kaos och katastrof, säger Zvonko Barisic, trafikskolechef på Amiralen trafik­ skola i Malmö. – Det kommer leda till ökat antal döda och skadade i trafiken, men ingen gör något! Det finns ingen kontroll. Min son


D R I VA T R A F I K S K O L A

Sverige har 290 kommuner, och trafikskolornas prissättning varierar efter de lokala förutsättningarna.

SÅ MYCKET KAN MINUTPRISET VARIERA EN KÖRLEKTION är billigast i Skåne, där minutpriset på vissa körskolor är så lågt som 8,75 kronor medan en körlek­ tion i Jönköping kan kosta upp till 18 kronor per minut. Trots prisspannet håller flertalet av landets trafikskolor ändå ­ungefär samma pris. Snittpri­ set i landet för en körlektion är 12 kronor per minut.

VI FÖRSÖKER HÅLLA NERE priserna för att ungdomar ska kunna ha råd att ta körkort.

Källa: Transportstyrelsen

Kim Olsson, Visby

jobbar på en trafikskola i Norge, där är det helt annorlunda, fortsätter han. På Amiralen kostar en körlektion 9,50 kronor i minuten. – Det täcker knappt våra kostnader, men det är ett moment 22 eftersom den olagliga verksamheten stjäl våra kunder. Vart är det på väg? Nej, jag lämnar snart branschen. Det ska bli skönt! DET ÄR INTE ALLTID så lätt för privatpersoner att veta om den trafikskola man går till är illegal eller inte. – Trafikskolan kan vara förklädd som tillståndsgiven och ha dekaler på sidan av bilen. Om man har den minsta fundering som kund ska man be att få se trafikskoletillstån­ det, samt bevis på att skolan betalar f-skatt. Då man betalar ska kvittot alltid ges och det ska inte vara hand­ skrivet, säger Berit Johansson. – Man blir en del av det kriminella ­systemet när man väljer svarta tjänster, man har ett ansvar som konsument.

DET ÄR DJUNGELNS LAG som råder i den här staden. Det är kaos och ­katastrof. Zvonko Barisic, Malmö

OM MAN HAR DEN MINSTA FUNDERING som kund ska man be att få se trafik­ skoletillståndet. Berit Johansson, STR

t

MIT T I TRAFIKEN | NR 2 2018

13


Foto: Wikipedia

ROST GÖR BILEN MINDRE KROCKSÄKER FÖRSÄKRINGSBOLAGET Folksam har testat hur krock­ säkerheten påver­ kas av rostangrepp, och det visar sig att kraftiga rostangrepp påverkar ­säkerheten påtagligt.

N O T I S E R A K T U E L LT

– Kunskap om rostens påverkan på en bils krockegenskaper är mycket begränsad. Det saknas ­studier eller tester på hur rost i en personbils energiupptagande struktur påverkar krocksäkerheten, säger Anders Ydenius, trafiksäkerhetsforskare på Folksam, i ett pressmeddelande från bolaget. Men för första gången har nu ­jämförande krocktest gjorts mellan när en bil var ny och när samma modell är angripen av rost.

Två begagnade Mazda från 2003–2004 samt två begagnade Volkswagen Golf från 2004–2007 har testats enligt samma test­ protokoll som användes av Euro NCAP när bilarna var nya. De båda Mazdabilarna som i nyskick fick fyra stjärnor av Euro NCAP fick nu nöja sig med tre stjärnor.

FRÅN OCH MED ÅR 2021 k­ ommer EU-regler som ställer krav på obligatoriska förarstödsystem i nya bilar. Det handlar bland annat om säkerhetshöjande funktioner som autobroms, trötthetsvarnare, filhållningsas­si­stent och backradar eller backkamera.

– Det motsvarar cirka 20 procents ökad risk för död eller svår skada vid en kollision, säger Anders Ydenius.

Kraven är ett led i EU:s strävan efter att halvera antalet omkomna i trafiken till år 2030. Inom den Europeiska unionen dör varje år omkring 25 000 personer och hundratusentals skadas i trafiken.

De båda Volkswagen Golf klarade sig bättre. De bedömdes ha fem svaga Euro NCAP stjärnor när de var nya, och fick i det nya testet fyra starka stjärnor.

FLERA AV DE FÖRARSTÖDSYSTEM som nämns i EU-beslutet finns redan i relativt många bilar. De återfinns dock oftast i så kallade premium­bilar, det vill säga bilar i de högre prisklasserna. I och med EU-kraven kommer förarstödsystemen att bli vanligare även i bilar som återfinns i de lägre prisklasserna. Europa­par­la­ men­tet, som ligger bakom kraven, uppmanar också medlemsstaterna att avsevärt förbättra sin väginfrastruktur. JG



CG

VÄRD FÖR NS E FN-KONFER

sen öjlighet m en e l att ge Sverig til r s­ ra id b :s FN trafiksäkerhet avslutning på ledarskap på sa vi t at ts sa a decennielång området. säkerdel­tagande ning på trafik n räknar med ge ed m rin e ge resenet b Re ar het i sam . Forskare, rep rka 80 länder dci or skor n an ni , frå än O H m W h gslivet oc nisationen rin ga nä or n so frå äl r fö sh er tant värld onferens nisationer gd olika orga afiksäkerhetsk tr än or m t st ar en kl en n t s frå de na år s på plats. rna. Och nu st också att finna i er s m lla hå om t k ­ medlemslände at er ensen ensen komm etet för konfer att den konfer Planeringsarb n har ge rin ge gående. Re Sverige. om a p ds le up r in få att vi drag att arbet EDRANDE ikverket i upp af Tr tt r et ge te lk is – DET ÄR H vi in , nomförandet infrastrukturm med själva ge draget, säger mmentar. ko raldirektör en i h ge ot ller Trafikverkets ne gä Tomas Ener d va . de an rldsled ger är ”en ära” Sverige är vä Lena Erixon sä et och rh ke sä ik af tr G r C t lösningar fö ed bland anna vårt arbete m t or har rönt st Nollvisionen en av se intres i rest världen. m Å R 2 0 2 0 , so

14

MIT T I TRAFIKEN | NR 2 2018

NYA EU-KRAV PÅ SÄKERHETS­UTRUSTNING I BIL

VÄ R D S K A

eren P E T för konf

BEGÄR STRATEGI FÖR SJÄLVKÖRANDE BILAR UTVECKLINGEN

när det gäller autonoma ­fordon går väldigt snabbt. De senaste åren har flera olika myndigheter gjort utredningar inom området och i Göteborg pågår redan en omfattande försöksverksamhet. Allt detta är bra för det visar att Sverige ”ligger i framkant när det gäller teknikutvecklingen”, konstaterar riks­dagens trafikutskott i ett betänkande. Men utskottet vill att regeringen gör mer. Utskottet har uppmanat riksdagen att i sin tur uppmana regeringen att ta fram en strategi för självkörande fordon. Riksdagen gjorde därför ett så kallat tillkännagivande i denna sakfråga. Det skedde den 30 maj i år i samband med att riksdagen behandlade motioner från all­männa motionstiden. Riksdagen sa nej till övriga motioner. CG


elevs

Starta din egen resa nu. Körkort nu med Elevcentralen finns för nedladdning från den 13 mars. All teori och allt från körskolan finns samlat i appen. Resan mot körkortet startar nu.

app.korkort.nu Officiell app för Bil | MC | Moped

Allt i ett-appen – all teori och allt från körskolan


16

MIT T I TRAFIKEN | NR 2 2018


KLARA EGEN ÖVNING

FRIVILLIGA I ROBERTSFORS TESTAR GRÄNSERNA

MÄNGDTRÄNING I OTYDLIGT LAGRUM

Ideella körkortsföreningen i Robertsfors har länge velat få klarhet i om den egna verksamheten är laglig eller inte. Till slut polis­ anmälde föreningen sig själv, men polisen lade ner anmälan. ­Förvaltningsrätten i Falun har också avskrivit ärendet ­eftersom det var Transportstyrelsen som skickade in en överklagan å körkortsföreningens vägnar, men ­föreningen ville inte överklaga. Låter det krångligt? Det är det också. T E X T C ATA R I N A G I S BY | F O T O E R L A N D S E G E R S T E D T

TURERNA KRING Ideella körkortsföreningen i Robertsfors i Västerbotten är ganska många vid det här laget, och inte helt lätta att förstå sig på. Ideella körkortsföreningen, som formellt heter Ideella Körkortsföreningen i Sverige, förkortat IKS, har funnits sedan 2014. – Det började med att jag körde hem från jobbet en dag och såg min sons klasskom­ pis pappa släpa på en massa Willys-kassar, så jag stannade och erbjöd honom skjuts. Han berättade då att han varit på trafik­ skolan, men att det inte var så lätt för honom att ta körkort för han hade ingen han kunde öva med på hemmaplan, ­berättar Paavo Ruokojärvi, föreningens grundare. – Då klack det till i huvudet på mig, fort­

sätter Paavo Ruokojärvi. ”Du kan väl övningsköra med mig!”, sa jag. Han vart ju själaglad och så gick jag handledarkursen och körde med honom medan han fort­ satte att gå på trafikskolan. Tankarna löpte vidare. – Hur många finns det inte som är i sam­ ma situation som den här mannen? Svensk som jag är tänkte jag att jag startar en före­ ning! Och jag fattade ju att vissa grejer ­måste vara uppfyllda. Det får inte före­ komma någon betalning, till exempel. Jag läste på och kom fram till att lagen inte hindrade mig från att göra det jag ville göra. IDEELLA KÖRKORTSFÖRENINGEN har en hemsida. Där står det att målet med föreningen är att ”tillhandahålla alla innevånare ett sätt att övningsköra ­privat för att hålla kostnaden för ett

­ örkort nere” och ”detta är även ett sätt k att få behålla våra innevånare i gles­ bygdskommunen då det är lättare att bo där om man har ett körkort”. Vidare understryker föreningen att det man ställer upp med är mängdträning: ”Tanken är inte att ersätta en trafikskola utan snarare att komplettera den. När elev­ en får besked av trafikskolan vad den behö­ ver öva på så kan vi erbjuda eleven möjlig­ heten till just det.” ELEVERNA BETALAR för den faktiska bränslekostnaden vid varje tillfälle. ­Föreningen understryker att inga andra pengar får förekomma mellan hand­ ledare och elev. Utöver detta kostar det 100 kronor att bli medlem i ideella körkortsföreningen, både för handledare och för elever. Det är först

MIT T I TRAFIKEN | NR 2 2018

17


KLARA EGEN ÖVNING

”VI ÄR STENHÅRDA MED ATT DET INTE FÅR FÖREKOMMA PENGAR MELLAN ELEVER OCH HANDLEDARE. ” Paavo Ruokojärvi

när man är medlem som man har tillgång till den bil föreningen köpt in, och som är ­möjlig att boka över nätet. – Vi har hela tiden varit extremt öppna med vad vi gör, säger Paavo Ruokojärvi. Vi stöttar de personer som inte har ett eget socialt nätverk att vända sig till, de männi­ skor som inte kan göra läxan för att de inte har papper och penna hemma. Många är nyanlända men flera är infödda svenskar. Vi gör inte skillnad på om man är från ­Kiruna eller Nigeria. Robertsfors har cirka 7 000 invånare. Körkortsföreningen kan för tillfället ställa upp med tio handledare och 35 personer visar just nu intresse för att bli handledda.

Christopher Karste och Omid Muhammadi har redan tagit körkort med stöd av Ideella körkortsföreningen och undervisning i en trafikskola. I bakgrunden: föreningens handledare Paavo Ruokojärvi och Karl-Enar Persson.

PAAVO RUOKOJÄRVI har personligen varit handledare åt tio personer sedan föreningen startade. Fyra av dem har ­körkort nu. – För de andra handledarna ser det unge­ fär likadant ut. Vi har som regel att inte handleda mer än högst två personer i taget.

Kan du förstå att det finns de som tycker att ni konkurrerar med trafikskolorna? – Ja, om man reagerar på oss på ungefär samma sätt som när man läser en löp­ sedel. Då tänker man bara ”gratis övnings­ körning”. Trafikskolorna ser k ­ anske tusenlapparna flyga iväg. – Men när jag sätter mig ner och förklarar brukar de flesta jag pratar med inse att vi är en kompletterande verksamhet. Alla trafikskolor rekommenderar sina elev­ er att träna hemma, men alla kan inte träna hemma. Hur tänker du när det dras likhetstecken mellan körkortsföreningens verksamhet och svart, olaglig övningskörningsverk­ samhet? – Ja, men den svarta verksamheten är ju ett jätteproblem! De leker trafikskolor och tar betalt för det. Vi i körkortsföre­ ningen är verkligen stenhårda med att det inte får förekomma några pengar mellan handledare och elever. Och jag tror fak­ tiskt att vår förening kan hjälpa till att slå undan benen för den svarta verksamhe­ ten. Vi ställer som krav att våra elever ska vara inskrivna på trafikskolor i Väster­

18

MIT T I TRAFIKEN | NR 2 2018

Jacob Ruokojärvi går på en trafikskola i Umeå och handleds också av sin pappa Paavo.

botten, och jag tror att de flesta trafiksko­ lor i vårt område i dag inser att det enda som skiljer oss från andra privata hand­ ledare är själva formen. Transportstyrelsen och körkortsförening­ en har haft mycket kontakt med varandra sedan förra året. Enligt Transportstyrelsen kan det vara så att trafikskoletillstånd är nödvändigt så fort pengar på något vis är inblandade, även om det bara rör sig om ersättning för bränsle. Men är verksamheten därmed olaglig? – Transportstyrelsen kunde inte svara på om vi är olagliga eller lagliga, så vi polisanmälde oss själva, säger Paavo ­Ruokojärvi. Polisen hittade inte några bevis för brotts­ lig verksamhet, så anmälan lades ner relativt

kort tid efter det att den kommit in. I april i år skickade Transportstyrelsen en femsidig skrivelse till körkortsföreningen där det å ena sidan står att ”Transportstyrel­ sen vill åter betona att myndigheten inte med rättslig verkan kan avgöra frågan om IKS:s verksamhet är tillståndspliktig” men å andra sidan också att ”mot bakgrund av de förhållanden som är kända om IKS:s verksamhet/…/anser Transportstyrelsen att IKS:s verksamhet bör uppfylla kriterierna för yrkesmässig verksamhet. /…/ Enligt Transportstyrelsens mening är därför IKS:s verksamhet tillståndspliktig.” Ideella körkortsföreningen svarade på skrivelsen, och enligt Gunnar Holgersson, chef på sektionen för tillstånd och tillsyn, uppfattades den skrivelsen som en över­ klagan.


KLARA EGEN ÖVNING

styrelsen kommit fram till att det finns omständigheter som talar för att verksam­ heten kan bedömas som yrkesmässig, och dessa omständigheter är medlemsavgiften på 100 kronor, det faktum att det finns en bil och att eleverna betalar för bränslet och att det förekommer donationer till före­ ningen. Transportstyrelsen konstaterar också att föreningen inte drivs i vinstsyfte, så det går inte att jämställa verksamheten med svart, olaglig övningskörningsverksamhet. – Ärendet är komplext. Det är därför vi uttrycker oss på ett sätt som kan uppfattas som vagt, menar Gunnar Holgersson. Enligt Transportstyrelsen är ärendet ­Ideella körkortsföreningen dock inte ­nedlagt. Det pågår fortfarande.

Några av Ideella körkortsföreningens frivilliga handledare Paavo Ruokojärvi, Gunnar Parment, Karl-Enar Persson och Östen Andersson. Därför lät Transportstyrelsen ärendet gå vidare till Förvaltningsrätten, som om kör­ kortsföreningen vore den klagande parten. – Men vi ville inte överklaga, säger Paavo Ruokojärvi. Polisen hade gett oss grönt ljus. Den berörda myndigheten hade själv kon­ staterat att den därmed inte har något inflytande på hur vi utför vår verksamhet. Vill Transportstyrelsen överklaga får de göra det i eget namn. Den 20 april i år meddelade Förvalt­ ningsrätten i Falun att ärendet avskrivs från vidare handläggning eftersom grun­ den för överklagan var felaktig, det vill säga den som sades vilja överklaga inte ville det. Själva sakfrågan är därmed inte prövad rättsligt. Gunnar Holgersson beklagar det.

Vad hindrar Transportstyrelsen från att låta den egna skrivelsen gå till Förvalt­ ningsrätten för att få saken prövad? – Det är inte möjligt för Transportstyrel­ sen att överklaga sin egen bedömning. Enligt Transportstyrelsens egen juridiska expertis är det så att en myndighet inte kan få en egen bedömning överprövad av en domstol om inte en annan part ifrågasatt bedömningen. Gunnar Holgersson vill betona att skri­ velsen som lämnades in till Förvaltnings­ rätten inte är någon form av beslut. Den är ett yttrande. Ett ställningstagande. Trans­ portstyrelsen är inte, och ska inte vara, en dömande makt, utan kan bara ge sin syn på saken när det gäller fall som den ideella körkortsföreningen. Och då har Transport­

Men om verksamheten inte anses olaglig borde den ju kunna fortsätta? – Ja, det är sant. Men polisen skulle kun­ na ta upp frågan igen, till exempel. Jasna Naréus driver STR-anslutna Cen­ trala Trafikskolan i Umeå, några mil från Robertsfors. Hon har ingenting emot Ideella körkortsföreningens verksamhet. – Vi är inte drabbade på något negativt sätt. Vår egen verksamhet rullar på i 180 knyck. Jasna Naréus är positiv till att det finns människor som tar på sig att mängdträna ideellt med personer som inte har det nät­ verk som andra människor har. Många av dem som söker stöd hos ideella körkorts­ föreningen är ensamkommande unga människor som annars skulle vara lätta offer för olaglig, ljusskygg verksamhet, menar hon. – Och det finns illegala övningskörare här i Umeå precis som överallt i landet. Vi brukar tipsa både polisen och Trans­ portstyrelsen om vilka bilar som kör runt, men det händer ingenting. Snart blir det möjligt att ta studielån för att kunna ta körkort. Men lånet är när detta skrivs begränsat till 25 000 kronor. För tra­ fikskolorna skulle det vara förfärligt om enskilda individer tog lån för att kunna ta körkort och sedan ändå inte lyckades ta sina körkort inom ramen för de 25 000 kronorna. – Då är ju föreningar som ideella ­körkortsföreningen en tillgång. Jag tror på samarbete med sådana krafter, säger Jasna Naréus. Fusk och svarta pengar ­däremot måste vi motarbeta.

t

MIT T I TRAFIKEN | NR 2 2018

19


TEKNIK I TRAFIKEN

Säker trafikmiljö med intelligenta bilar? Så här framställer Nvidia hur en självkörande bil "uppfattar" trafiksituationen.

TOYOTA OM SJÄLVKÖRANDE BILAR:

SAKTA I BACKARNA

Tekniken för att bygga självkörande bilar finns redan, men det kommer att dröja innan vi ser dem ute i trafiken. Det återstår väldigt mycket arbete innan vi kan lära självkörande bilar att hantera städernas komplexa trafikmiljöer på ett säkert sätt. T E X T J O H A N S I E V E R S | B I L D E R P R E S S B I L D E R N V I D I A , G O O G L E , V O LV O C A R S , G E N E R A L M O TO R S

Om du kör längs en rad parkerade bilar och skymtar en liten orange vimpel så vet du att det är en ung, oerfaren cyklist du har snett framför dig på trottoaren. Men hur lär man en själv­ körande bil att förstå att det innebär en ökad risk? Och i korsningen där jag har kört många gånger vet jag av erfarenhet att det ofta kommer cyklis­ ter från vänster. Hur kan man få en självkörande bil att bygga upp samma kunskap?

20

MIT T I TRAFIKEN | NR 2 2018

– Självkörande bilar innebär stora möjligheter, men man måste vara rea­ listisk. Det behövs enormt mycket mera forskning och utveckling för att vi ska kunna få dem att bli helt säkra i trafi­ ken, säger Bengt Dalström, informa­ tionschef på Toyota Sweden. TOYOTA är den biltillverkare som har i särklass flest patent som berör själv­ körande bilar. Men samtidigt uttryck­ er de sig ganska försiktigt om de själv­ körande bilarnas framtid. Toyotas syn på saken avviker ganska kraftigt från

de transportforskare som förutspår att självkörande bilar kommer att för­ ändra städerna på bara några år. Självkörande bilar delas in i fem olika nivåer (se faktaruta). Den nivå som ­Toyota just nu ser som mest intressant är bilar med mycket avancerade förar­ stödssystem som griper in när föraren inte klarar av en trafiksituation. Tekni­ ken finns redan i bilarna, det handlar mest om att få att kameror, bromsar, styrsystem och andra delar att arbeta tillsammans på ett smart sätt. – Det finns en uppenbar samhälls­


TEKNIK I TRAFIKEN

Utveckling pågår både i bilindustrin och inom it-branschen. Bilar överst: Googles självkörande Waymo (vänster), Volvos Drive-Me. Underst: General Motors Cruise AV, designad utan ratt och Nvidias projekt i samarbete med kinesiska Baidu om en autonom bildator. nytta med förarstödssystem som mins­ kar antalet olyckor, men vi ser ju även till kundnyttan. Den största betalnings­ viljan hos bilköparna finns när man erbjuder mycket avancerade förarstöds­ system som gör bilkörningen säkrare men inte tar bort själva föraransvaret, säger Bengt Dalström. PÅ NÄSTA NIVÅ hittar man bilar

som kan köra helt själva, men där föraren fortfarande har ansvaret och måste vara beredd att gripa in om sys­ temet inte klarar av trafiksituationen. – Det är ingen bra lösning. Tänk dig att du kör på Essingeleden och helt plötsligt blir situationen så komplex att du måste ta över. Då måste du på några millisekunder kunna identifiera och riskbedöma hela din omgivning, bak­ om, framför och vid sidan av bilen. Det är mycket krävande och jag tror att man tappar mycket av trafiksäkerheten. I de översta nivåerna hittar vi helt självkörande bilar. Bengt Dalström tror att det ganska snart kommer att finnas sådana, men bara i avgränsande miljöer som till exempel godsterminaler där de kommer att köra mycket långsamt. Att

FEM OLIKA NIVÅER AV SJÄLVKÖRANDE BILAR NIVÅ 1: De flesta funktionerna sköts av föraren, men bilen kan ha automatisk inbromsning. Denna nivå finns i många av de bilar som säljs idag. NIVÅ 2: Två automatiska funktioner: farthållare och centrering på vägen. Föraren måste alltid vara beredd att ta över körningen. Detta är den nivå som idag finns under namnet ”auto­ pilot” i många bilmodeller. NIVÅ 3: Föraren är fortfarande nöd­ vändig, men kan under vissa förhål­ landen låta bilen sköta sig själv. NIVÅ 4: Full autopilot där bilen kan köra helt själv, utan att personen på förarplatsen ska behöva ingripa. NIVÅ 5: Med nivå 5 behöver ingen sitta i bilen alls för att den ska köra.

utveckla självkörande bilar som kör säkert i komplicerade trafikmiljöer är något helt annat. – Då måste bilarna vara ständigt upp­ kopplade och ha artificiell intelligens så

att de kan lära sig själva. Men det ­kommer ändå att krävas miljontals ­körda mil innan de kan hantera alla upptänkliga situationer. EN SJÄLVKÖRANDE BIL måste kun­ na köras i många olika länder. Det gör utvecklingsarbetet ännu mera krä­ vande eftersom trafiken ser olika ut i olika delar av världen. I USA har man andra trafiksignaler än i Europa, och körmönstret i Paris skiljer sig avsevärt från svenska städer. Den största utmaningen när det gäl­ ler självkörande bilar har redan fått mycket uppmärksamhet eftersom den har så djupa moraliska dimensioner. Om bilen hamnar i en situation där två personer kliver ut på vägen så att den inte hinner bromsa och det samtidigt finns bergväggar runt om, vad ska den välja, mitt liv eller deras? – Som bilköpare måste man då fråga sig: Vill jag köpa en bil som kanske väljer bort mitt liv? Det är oerhört svåra ­frågor, men om vi vill ha självkörande bilar så måste vi hantera dem, säger Bengt Dalström.

t

MIT T I TRAFIKEN | NR 2 2018

21


L A G & R ÄT T

FÄLLANDE DOM I VÄRMLAND – FÖR BOKFÖRINGSBROTT

TRAFIKSKOLELAGEN TANDLÖS I RÄTTEN 18 månaders fängelse blev straffet för den man som bedrivit omfattande illegal övningskörnings­ verksamhet i bland annat Karlstad och Karlskoga. Han dömdes dock inte för brott mot trafikskolelagen. T E X T J O H A N G R A N AT H | I L LU S T R AT I O N S H U T T E R S TO C K

– DET ÄR EN LÄTTNAD

att han blev fälld och fick fängelse, säger STR:s ord­ förande Berit Johansson. Motsatsen och konsekven­ serna av att han skulle ha friats vågar jag inte ens tänka på. Hon menar att domen i grund och bot­ ten är positiv, men att den samtidigt visar på ett stort problem med den utbredda ille­ gala övningskörningsverksamheten. Pro­ blemet stavas trafikskolelagen och det låga straffvärde som det innebär att bedriva övningskörningsverksamhet utan tillstånd. – Den här mannen är dömd för grovt bokföringsbrott. Domen säger i princip ingenting om brott mot trafikskolelagen eftersom straffvärdet är dagsböter, vilket innebär att rättsväsendet har ett mycket litet intresse av att driva sådana fall. Det skickar en signal om att samhället inte bryr sig. BERIT JOHANSSON har med hjälp av STR:s kansli letat efter fällande domar för brott mot lagen om trafikskolor. I de enstaka fall som finns är bötesbelop­ pen små, eftersom de som sysslar med svart eller illegal övningskörning oftast saknar eller har en mycket liten inkomst. – Det behövs självklart en straffskärp­ ning. Inom yrkestrafiken är det ett års fängelse för att köra utan tillstånd. Dess­ utom finns där ett beställaransvar som ­lägger en juridisk skyldighet även på dem som köper transporttjänsten. Det är bra att man kan komma åt brotts­

22

MIT T I TRAFIKEN | NR 1 2018

ETT UNIKT ÅTAL – BAKGRUND • I april 2016 greps en då 53-årig man i samband med en koordinerad hus­ rannsakan mot flera olika lokaler i bland annat Karlstad och Karlskoga. • Insatsen gjordes av polisen och Eko­ brottsmyndigheten på grund av miss­ tankar om olovlig näringsverksamhet innefattande illegal överkörning. • Mannen ska varken ha haft de tillstånd som krävs för att bedriva trafikskola eller redovisat intäkterna från verk­ samheten i enlighet med gällande regelverk. • Åtal för grovt bokföringsbrott väcktes i slutet av 2017. • I förundersökningen framgår att verk­ samheten haft hundratals elever (615 stycken bara under år 2015) och totalt beräknas ha omsatt omkring sju mil­ joner kronor inklusive mervärdesskatt åren 2012–2016. • Enligt kammaråklagare Eva Gran­ destedt är åtalet unikt i sitt slag, efter­ som det är första gången som illegalt bedriven trafikskoleverksamhet prövas mot bakgrund av regelverket mot ­ekonomisk brottslighet. • Verksamheten har riktat sig till ny­ anlända och personer med behov av utbildning på andra språk, främst arabiska. ”Jag ser det som allvarligt att den åtalade utnyttjat situationen och riktat sig till en utsatt grupp i samhäl­ let”, säger Eva Grandestedt.

lighet från flera olika håll, menar Berit Johansson. Men det är inte troligt att eko­ brottsmyndigheten kommer att driva ­speciellt många fall som handlar om ­trafikskolor. HON HOPPAS nu på att resultatet av domen ska resultera i ett förnyat arbete där myndigheter som tidigare samverkat hittar fler lösningar för att stävja den svarta verksamheten. – Det har varit en långdragen rättegång totalt sett och under den tiden har inte så mycket skett. Nu vet vi hur samhället ser på brott kopplat till bokföringsbrott i kombi­ nation med utbildning. Nu måste det till effektiva åtgärder som både stoppar och försvårar. En sådan åtgärd borde vara en annan formulering i trafikskolelagen. Eva Grandestedt är åklagare i det aktuella fallet och nöjd med domen, trots att hon yrkat på minst tre års fängelse och närings­ förbud. – I princip är jag nöjd, han döms till fängelse och meddelas näringsförbud, där är rätten och jag överens. Sedan gör rätten en annan bedömning i frågan om straff­ värde. Jag har ännu inte bestämt om jag ska överklaga. SKILLNADEN mellan rättens och åkla­ garens bedömning, och därmed den utdömda strafflängden, handlar om vad som är att betrakta som grov brottslig­ het. Eva Grandestedt menar att mannens brott, under hela den tid som utretts, ska bedömas som grova. Bland annat på


S T R O R G A N I S AT I O N

STR avslutar DUP-samarbetet STR kommer att dra sig ur försöket med DUP, digitalt utbildningskontroll, som varit ett samarbetsprojekt ­mellan Trafikverket Förarprov, Transportstyrelsen och STR. Förbundet tycker inte att projektet har fungerat som p ­ lanerat. STR har redan tidigare bland annat påpekat att det inte finns några ­incitament för handledarna att utnyttja DUP. Många handledare och aspiranter har därmed valt att inte vara aktiva inne i det digitala verk­ tyget. STR anser också att den tekniska utformningen av DUP, som Trafikverket upphandlat, lämnar en del övrigt att önska, vilket i sin tur påverkat de trafikskolor som gått in i projektet. grund av systematiken i att inte bokföra och undanhålla pengar från beskattning, samt verksamhetens stora omfattning. – Rättens bedömning är att bokförings­ brottet inte varit grovt under de första två åren. Det gör att den samlade bedömningen av straff­ värdet blir lägre än om brottet hade bedöms som grovt under hela perioden. DEN 56-ÅRIGE mannen är tidigare dömd för brott mot trafikskolelagen. Att han nu dömdes för bokföringsbrott och grovt bok­ föringsbrott och att Ekobrottsmyndigheten skötte utredningen, handlar om brotts­­lig­hetens dignitet och straffvärde, enligt Eva Grandestedt. – Brott mot trafikskolelagen ger bara låga dagsböter och hanteras av polismyndigheten. När Ekobrottsmyndigheten utreder grova ­ekonomiska brott saknas normalt anledning att utreda bötesbrottslighet. DET KAN FINNAS SKÄL för lagstiftaren att fundera på ett högre straffvärde för brott mot trafikskolelagen, menar hon. Ett högre straffvärde borde innebära att polisens motiv för att utreda ökar. – Det är bra om brott kan utredas från flera olika håll, men att gå till botten med ekonomisk brottslighet tar tid och stora resurser. Om sam­ hället vill se snabbare reaktioner från rättsvä­ sendet på den här sortens kriminalitet så kan­ ske straffvärdet för brott mot trafikskolelagen bör öka.

t

Samtidigt meddelar STR att man kommer att ta till vara den kunskap man fått genom att vara med i projektet. De reflektioner som gjorts har inte gjorts förgäves. STR menar också att någon form av DUP har stor betydelse i ett framtida förarutbildningssystem. CG

Förtroendevalda måste lämna försäkran Fullmäktige vid riksmötet i Linköping beslutade enhälligt, efter ett förslag från förbundsstyrelsen, att samtliga ­för­troendevalda framöver ska lämna in en ”försäkran inför förtroendeuppdrag” till valberedningen i samband med att de väljs till sina uppdrag. Det handlar om att den som företräder STR inte får vara behäftad med förelägganden eller domar som kan skada förbundets trovärdighet och anseende. Gäller förtroendeuppdraget ledamot eller suppleant i förbundsstyrelsen eller bolagsstyrelsen för något av de bolag som förbundet äger ska även ett utdrag ur belastningsregistret lämnas in till valberedningen. Om en försäkran inte kommer in, eller om det visar sig att allvarliga ­uppgifter framkommer, ska medlemsnämnden i samråd med förbundsstyrelsen undersöka uppgifterna och vid behov sammankalla fullmäktige för beslut. Förbundsstyrelsen ser detta som ett steg i att kvalitetssäkra organisa­ tionen. CG

Jobbar för jämställdhet STR ska vara ett jämställt förbund. Det understryks i verksamhetsplanen för 2018–2019. #metoo har inte gått förbundet spårlöst förbi, konstaterade Berit Johansson under årets riksmöte. – Jag tror att vi som alla andra har en del att jobba med, och vi har talat om att bland annat arrangera seminarier och kurser som lyfter detta, berättade hon. CG

MIT T I TRAFIKEN | NR 2 2018

23


S T R O R G A N I S AT I O N

Nydaning på riksm Riksmötet i Linköping markerade slutet på en era och början på en annan. Sveriges Trafikskolors Riksförbund finns inte mer. Nu kliver Sveriges ­Trafikutbildares Riksförbund definitivt fram i rampljuset. T E X T C ATA R I N A G I S BY | F O T O S TA F FA N G U S TAV S S O N

STR:s ordförande Berit Johansson och Larz Glem­ fors från Nybro tog med gemensamma krafter ner det gamla förbundsstanda­ ret märkt med årtalet 1939. – Det man vill behålla måste man våga förändra, och vi vågade, konstaterade Berit Johansson, och tillade: – Jag har aldrig våndats så mycket som jag gjort under de här åren, men jag har heller aldrig varit så övertygad om vad som är rätt. De tidigare föreningarna ersätts nu av sju regioner. Varje region har röstat fram ett

24 MMI itt 24 T T iI TTrafiken RAFIKEN • N| rN R212017 2018

regionråd, tre personer man vill se som sina företrädare. Den som fått flest röster i sin region blir enligt den nya ordningen även ledamot av STR:s styrelse. De två per­ soner som kommit ”tvåa och trea” företrä­ der regionen i fullmäktige. (Det ska tilläg­ gas att ingen tvingas sitta i förbundsstyrel­ sen. Vill man inom regionen byta uppdrag är det tillåtet.)

Jeanette Jedbäck Hindenburg, Nacka, representerar Region Stockholm och Mattias Jansson, Ludvika, representerar Region Tvärs. Region Västs ledamot i för­ bundsstyrelsen är Peter Edman från Halmstad och i Region Öst heter företrä­ daren Benny Gunnarsson, Norsholm. Region Syd, slutligen, representeras av Mikael Sjöström från Nättraby.

PÅ SÅ VIS hade samtliga styrelsemed­ lemmar, utom ordföranden, valts redan före riksmötet. Maria Stenman från Lyck­ sele företräder Region Norr, Lars Ander­ zon, Östersund, företräder Region Mitt.

STR:S ORDFÖRANDE väljs nu som tidi­ gare på ett år i taget, och Berit Johansson omvaldes på ytterligare ett år. Nytt för i år var att riksmötet sändes i realtid via nätet. Alla medlemmar fick där­


S T R O R G A N I S AT I O N

mötet med möjlighet att ta del av allt som hände och sades. TILL EXEMPEL kom företrädare från Transportstyrelsen och berättade om den pågående översynen (se artikel på sidan 26–27) och STR:s förbundssekre­ terare Christer Wickman redogjorde för trafikskolornas goda NKI-resultat (se artikel på sidan 6.) Olaglig övningskörningsverksamhet som konkurrerar med de lagliga trafikskolorna är en stor fråga för STR. Domen i Värmlands tingsrätt skulle egentligen ha kommit före riksmötet och hade säkert kunnat utgöra avstamp för en livlig diskussion. Men vid tiden för mötet var domen ännu inte känd. NÅGOT SOM ÄNDÅ kom upp var de kopplingar som tyvärr finns mellan den svarta verksamheten och den vita. Det finns bland annat exempel på tillstånds­

Här är STR:s nya styrelse: I bakre raden Lars Anderzon, Region Mitt, Benny Gunnarsson, Region Öst och Mattias Jansson, Region Tvärs. I mitten Jeanette Jedbäck Hindenburg, Region Stockholm, STR:s ordförande Berit Johansson samt Mikael Sjöström, Region Syd. Längst fram Maria Stenman, Region Norr, och Peter Edman, Region Väst havare som fungerar som rapportörer åt olagliga utförare; det kan till exempel handla om att rapportera genomgången introduktionsutbildning – som aldrig ägt rum. – Dessa problem känner myndigheterna

till, och vi diskuterar hur vi ska få stopp på det, sa Berit Johansson. – Det är oerhört viktigt för oss att med kraft arbeta mot all typ av illegal verksamhet. Allt som är olagligt riskerar att sänka ­branschens ­trovärdighet.

t

MMI Titt T Ii T T rafiken R A F I K E N• N | N r R2 22017 2018

25 25


S T R O R G A N I S AT I O N

Översyn klar till hösten Myndigheter flaggar för ändringar i förarutbildningen Det är omkring 20 år sedan det senaste förslaget till förändring av förarutbildningssystemet hamnade i papperskorgen. I höst presenteras ett nytt förslag som de båda trafikmyndig­ heterna informerade om vid STR:s riksmöte i Linköping. T E X T J O H A N G R A N AT H | F O T O S TA F FA N G U S TAV S S O N

Den pågående översynen är en omfattande uppgift som genomförs av en projekt­ grupp inom Transportsty­ relsen och Trafikverket. I gruppen, som består av 11 personer, ingår bland andra Thomas Fahlander, utredare på Transportstyrelsen, och Karin Appelgren som är projektledare på Trafikverket. Båda fanns på plats vid STR:s riksmöte i Linköping. Gruppen ­jobbar förutsättningslöst och i slutet av oktober 2018 ska ett förslag till föränd­ rad förarutbildning presenteras. – Det finns inga heliga kor. Provet är inte heligt och egentligen inget annat heller, vi tittar på hela systemet, sade Thomas ­Fahlander.

Fem röster

om den aktuella översynen Vad är enligt dig det ­viktigaste i den översyn som nu görs av förar­ utbildningen?

26

MIT T I TRAFIKEN | NR 2 2018

I SKRIVANDE STUND (i slutet av maj månad) inventerar projektgruppen nuläget för det svenska förarutbildningssys­ temet. Man har bland annat en dialog med polisen för att kartlägga attityder i samband med trafikförseelser. Man sam­ lar in statistik och identifierar möjliga regeländringar och andra åtgärder. En förstudie om ett digitalt stödverktyg som ska hjälpa elever och lärare genom förar­ utbildningsprocessen är också påbörjad. – Utgångspunkten är de blivande förar­ na. Vi jobbar metodiskt och målmedvetet och gör ofta avstämningar för att se vilka mål vi nått och om vi gör rätt prioritering­ ar, sade Karin Appelgren Ett betydande problem i det nuvarande förarprovsystemet är provköerna.

– Vi ser egentligen köerna som ett symp­ tom på ett problem. Det handlar till stor del om dåligt förberedda elever och svaga kun­ skaper, sade Karin Appelgren. Hur detta ska bemötas och hur höstens förslag till förändring kommer att formu­ leras är ännu långt ifrån bestämt. Men det finns bland annat tankar kring fler fasta provtider till trafikskolorna, karens vid upprepade underkända prov och kanske ökade kostnader med antalet prov. PROJEKTGRUPPENS FÖRSLAG ska i grunden bygga på statistik, forskning och fakta. Därför genomförs också en forsk­ ningsöversikt, bland annat om hur förar­ utbildningarna ser ut i Norge, Spanien, Österrike, Storbritannien och Tyskland.

RÄTTVISA ÖVERBLICK Jörgen Rodian

Erikssons trafikskola, Malmö – Det är många olika saker som är viktiga men den svarta, illegala, utbildningen måste klämmas åt, liksom det fusk som förekommer i den vita, legala, delen av branschen. Och att vi får eko­ nomiskt rättvisa villkor för att kunna höja både utbildningskvalitén och lönerna för de anställda. .

Per Elfving Skärgårdens trafikskola, Norrtälje – Bland annat att förenkla för våra kunder - att göra det lättare för dem att få överblick över sin utbildning. Sedan kan jag tänka mig några fler obligatorier också.


S T R O R G A N I S AT I O N

SPANIEN ÄR EN RIKTIG RAKET inom trafiksäkerhet. Där har man bland annat jobbat med hårdare regelverk och ett prickningssystem. Thomas Fahlander Transportstyrelsen

– Spanien är en riktig raket inom trafik­ säkerhet. Där har man bland annat jobbat med hårdare regelverk och ett pricknings­ system, sade Thomas Fahlander. Projektgruppen funderar också på den tvååriga prövotiden för nyblivna körkorts­ innehavare. Den innebär att körkortet kan återkallas för den som gör sig skyldig till upprepade eller grövre trafikbrott. – Vi kanske borde ha en prövotid som verkligen innebär att man riskerar att för­ lora körkortet vid förseelse. Kanske borde

ATTITYD

reglerna vara tuffare överlag. En fundering är också om inte lindriga överträdelser under prövotiden skulle kunna innebära att man tvingades göra om riskutbildning­ en eller genomgå annan typ av utbildning, sade Thomas Fahlander. ANDRA ÄMNEN som finns på projekt­ gruppens agenda är privat övningskör­ ning och nya obligatorier. – Ska det vara som det alltid har varit eller ska vi ha någon ny typ av tvingande

FUSKET

inslag i utbildningen, undrade Thomas Fahlander. Även frågor om ojämn kvalitet på intro­ duktionsutbildningen och bättre trafik­ lärarutbildning luftades. Liksom att under­ visningen måste komma upp i de högre nivåerna av GDE*-matrisen. Det vill säga, mer säkerhetstänkande och planering, mindre manövrering.

t

* Goals for Driver Education

KVALITET

Jonas Jansén

Rosita Gradin

Kim Hoffmann

– Att försöka få en förändrad attityd hos elev­ erna. På något sätt måste vi nå fram till dem och få dem att förstå att det krävs kunskaper för att ta körkort. Men hur vi lyckas med det vet jag inte.

– Åtgärder mot de svarta trafikskolorna och allt fusk på teoriproven. Säkert finns det annat också, men det tycker jag är det viktigaste.

– Jag tänker att det handlar om att skapa en kvalitativ trafikskoleutbildning i landet.

Nybrons trafikskola, Uppsala

Södermalms trafikskola, Stockholm

Vetlanda trafikskolan, Vetlanda

MIT T I TRAFIKEN | NR 2 2018

27


Returadress: Sveriges Trafikutbildares Riksförbund Järvgatan 4 261 44 Landskrona

­

Bonus malus ökar gasbilens lönsamhet T E X T J O H A N S I E V E R S | F O T O S TA F FA N G U S TAV S S O N

till miljöbil.

DIESELBILAR blir allt mer ifrågasatta och samtidigt införs bonus malus-syste­ met den 1 juli. Det har ald­ rig varit bättre läge att byta

HUR SKA MAN TÄNKA inför det nya bonus malus-systemet som införs vid halvårsskiftet? På trafikskolor med lång erfarenhet av att köra miljöbilar ser man det inte som ett problem utan som en möjlighet. – Jag tror att man tänker fel om man bestämmer sig för att byta till nya bensineller dieselbilar av skatteskäl innan bonus malus-systemet införs, säger Lennart Svensson på Murtans trafikskola i Falken­ berg. – Tvärtom är det ett gyllene tillfälle att byta till miljövänliga bilar. Det nya syste­ met kommer att göra det ekonomiskt lön­ samt och man kan använda miljöbilarna i sin marknadsföring, fortsätter han. LENNART SVENSSON har nio gasbilar och en elbil på trafikskolan. Han har haft gasbilar sedan 2009 och tycker att det fungerar utmärkt. Det finns bara en gasmack i Falkenberg, men den passerar bilarna varje dag i alla fall. Bilarnas räckvidd är 40 mil på gas och ytterligare 60 mil på bensindrift. – Om man har fordonsgas på orten så är det ett jättebra alternativ. Jag sparar 2:50 per mil i bränslekostnad genom att köra på gas, och det blir mycket pengar på nio

FAKTA: DEN 1 JULI 2018 träder bonus malussystemet i kraft. Det är endast nya personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar som berörs av systemet. Fordonsskatten förblir oförändrad för ­bilar som rullar på vägarna redan i dag. ELBILAR OCH vätgasbilar med nollut­ släpp får den högsta bonusen, 60 000 kronor. Bilar som drivs med fordonsgas får minst 10 000 kronor i bonus. MALUS INNEBÄR en förhöjd fordons­ skatt under de tre första åren för bensinoch dieseldrivna bilar. Skatten baseras på bilarnas koldioxidutsläpp. EN BENSINBIL som släpper ut 150 gram koldioxid per kilometer kommer att få en fordonsskatt på drygt 5 000 kronor

bilar som rullar 3 000 mil per år. Dessut­ om får man 10 000 kronor i premie om man köper en gasbil efter halvårsskiftet. BONUS MALUS-SYSTEMET kommer att göra det ännu mera lönsamt att köra bilar som släpper ut lite koldioxid. En gasbil kommer att få en fordonsskatt på några hundralappar jämfört med en medelstor bensinbil som kommer att beskattas med omkring 5 000 kronor per år (se faktaruta). Elbilar och hybri­ der gynnas också kraftigt. – Jag har beställt nya gasbilar för leve­

per år (i dag är den 1 500 kronor). En gas­ bil kommer att få en skatt på 200–350 ­kronor per år.  Källa: Transportstyrelsen

rans efter halvårsskiftet, och jag oroar mig inte för att de kommer att ha dåligt andra­ handsvärde i framtiden. Tvärtom, när mil­ jözonerna slår mot framför allt dieslarna kommer efterfrågan på gasbilar att öka, säger, Lennart Svensson. HAN BERÄTTAR att trafikskolor i Halmstad, Varberg och Laholm nu går över till gasbilar. – Det handlar ju inte bara om ekonomi. Min erfarenhet är att en profilering mot miljövänliga bilar ligger i tiden mer än någonsin, säger han.

t

Profile for STR Service AB

Mit nr 2 2018 ori wb  

Mit nr 2 2018 ori wb