Page 1

MITT I TRAFIKEN Nr 4 2014

En kunskapstidning om trafiksäkerhet

Efterlysning: Fler godkända chaufförer i tungtrafiken ”Minska krånglet med körkortstyper”

Ny chef för Förarprov ska ta bort köerna

Med fötterna i tre århundraden


INNEHÅLL Dags för spakbyte? Trafikmyndigheterna med på STR:s digitala satsning

8

12

Provfusk bland yrkesförare

Foto: Staffan Gustavsson

Tuffa krav för blivande förare i Serbien 14 25

Ännu inget studiemedel för körkort___ sid 7 ”Körkortskrånglet måste bort”_______ sid 9 Automaten blev ett självklart val för Julia_________________________ sid 10 Stark nedgång av dödsolyckor _______ sid 18 Fler godkända förare efterlyses______ sid 19 Säkrare mopedister med förarbevis ___________________ sid 20 Notiser__________________________ sid 21 När ingen blir dömd________________ sid 22 Dubbelbestraffning eller inte?_______ sid 23 Dags att dra upp nya riktlinjer för STR i framtiden____________ sid 24 STR på tre timmar _____________ sid 26 Dödsolyckor bidrar till säkrare trafik __________________ sid 29 Dispens okänd för många___________ sid 30 Hittebarn, särbehandling och låtsaskrock med älg____________ sid 31 Slumpen trolig förklaring till att inte fler dog i Tranarpsolyckan___ sid 32 Enkät___________________________ sid 33 Trafiklärare med fötter i tre århundraden__________________ sid 36 Nytt digitalt läromedel tar form____ sid 34 Årets Eco-utbildare________________ sid 35 Årets VW-stipendiat_______________ sid 35 2 Mitt i Trafiken • Nr 4 2014

Ny chef med tungt mandat Kristina Hagberg blev i september i år ny chef för Trafikverket Föraprov. En av hennes och Förarprovs större ­utmaningar blir att leva upp till det ­förnyade servicelöftet. Löftet innebär att den som bokar sitt första förarprov

för behörighet B ska ha en tid för ­kunskapsprov inom två veckor. Mitt i trafiken har träffat Kristina ­Hagberg för en intervju.

4

MITT I TRAFIKEN

Medverkande i detta nummer: Bulle Davidsson, Catarina Gisby, Johan ­Granath, ­Staffan Gustavsson, Karin Söderlund Leifler, Britta Linebäck, Ivana Vukadinovic

Utgiven av Sveriges Trafikskolors Riksförbund Adress: Järvgatan 4 261 44 LANDSKRONA Telefon: 0418-40 10 00 Fax: 0418-132 50 E-post: info@str.se • www.str.se

Tryck: Alatryck, Vadstena ISSN: 1653-9508

Ansvarig utgivare: Berit Johansson

Pris: För icke medlemmar: 250 kr/år

Redaktörer: Catarina Gisby och Johan Granath, Redakta Reportage Tel: 0768-82 75 00, 0708-62 05 83 e-post: catarina@redakta.se johan@redakta.se

Layout/original: Forma Viva, Linköping

En kunskapstidning om trafiksäkerhet

Vill du prenumerera? Kontakta STR Service AB Tel: 0418-40 10 00 Fax: 0418-132 50

Manusstopp för nr 1: 31 jan 2015 Omslagsbild: Staffan Gustavsson Mitt i Trafiken finns också på nätet www.mittitrafiken.se


Friande dom väcker många frågor

C

ivil olydnad dyker upp lite då och då.

Sedan en tid tillbaka så ser vi det på våra vägar i vårt land två gånger per dag. Vad jag pratar om är yrkesförarnas frustration och protest mot att tingsrätten i Sundsvall frikände en utländsk yrkes­ förare som vid en poliskontroll uppvisat såväl falska id-handlingar som falskt ­körkort och falskt förarkort. När den friande domen blev känd tog några uppretade och frustrerade yrkes­ förare beslutet att två gånger per dag, klockan tolv mitt på dagen och vid midnatt, stanna sitt fordon utmed vägkanten i femton minuter. Med denna handling vill de, som yrkesmän och yrkeskvinnor, visa att de värnar om trafiksäkerheten samt visa på vikten av rättvisa villkor för sin bransch. Det är svårt att försvara (för att inte säga omöjligt att göra det!) rätten att med falska handlingar framföra ett ­fordon på 60 tons bruttovikt. Svenska förare genomgår utbildningar i flera steg både för att kunna utöva sitt yrke och för att kunna fortsätta att verka i det. Det handlar inte bara om att ta körkort för behörigheten C eller CE. För att i praktiken kunna utföra sitt jobb måste även utbildningar som YKB, ADR, och ofta truckförarbevis samt andra specialkompetenser ­finnas med. Utöver detta går man fort­ bildningar årligen för att få behålla sina kompetenser. Därför upplevs den friande domen som ett slag i ansiktet på en hel ­yrkeskår. Kom ihåg att det är de som kör maten till din butik, mediciner till sjuk­ husen, reservdelar, ja allt du har och äger har förmodligen transporterats på en lastbil. Också för oss som utbildar den här ­yrkeskåren känns den friande domen mycket besynnerlig. Den civila olydnaden har spridit sig och i skrivande stund har #härstannarsverige närmare 30 000 Facebook-anhängare.

Svensk och utländsk media har uppmärksammat fallet, danska förare har anslutit sig, och uppenbarligen har också vårt ­polisväsende andra prioriteringar än att bötfälla dem som under 15 minuter står stilla utmed vägen. Åtminstone hittills. ­Aktionen ska fortgå fram till jul. Nu vet du varför det plötsligt stannar en massa lastbilar efter vägen när du är ute i jultrafiken. Det blir också tydligt vilket starkt verktyg sociala medier är. Förr fick vi bara nyheterna via radio, tidningar och teve. Dessutom nyheter som selekterats av någon redaktionschef. I dag sprids nyheter med vindens hastighet via Facebook, Twitter, Instagram, och så vidare. Och när någonting fått fart och snurrat omkring i de sociala ­medierna ­dyker det ofta upp i de traditionella ­nyhetsmedierna också. Inte sällan kommer responsen blixtsnabbt, såväl ­positiv som negativ. Så är det i det här ­fallet, de förare som startade detta upprop har fått stor respons. En fråga som kommit bort, dock, är varför förarna med falska kör- och förarkort finns på våra vägar. Den makedonske chauffören som friades i Sundsvalls tingsrätt körde för ett företag med säte i Norrköping, som i sin tur arbetade på uppdrag av en dansk speditör. Hur mycket han ­tjänade på sitt uppdrag vet jag inte, men jag har hört att det finns utländska förare på svenska vägar som tjänar mellan 13 och 72 kronor i timmen, avsevärt mindre än våra väl­utbildade svenska chaufförer.

Foto: Staffan Gustavsson

Ledarkommentar Berit Johansson, förbundsordförande

Är vi, var och en av oss, redo att betala den v­ erkliga kostnaden för t­ rafiksäkra, schyssta och hållbara transporter?

Vem är det som drar fördelar av denna ­billiga arbetskraft? Vore det inte på sin plats med lite ilska riktad även åt det ­hållet? Är det rentav så att gemene man bär skuld i allt detta? Är vi, var och en av oss, redo att betala den verkliga kostnaden för trafiksäkra, schyssta och hållbara transporter? Tänk om det är så att vi borde rikta strålkastarljuset mot oss själva?

Mitt i Trafiken • Nr 4 2014 3


Förarprovs nya chef

Uppdrag: få bort Kristina Hagberg är sedan i september i år ny chef för Förarprov inom Trafikverket. Som ung körkortstagare försökte hon anpassa sin körkorts­ utbildning för att kunna köra upp på 18-årsdagen. Men över en ­månads ­väntetid satte stopp. Nu ska hon och Trafikverket infria servicelöftet om högst två veckors väntetid för prov.

K

ristina Hagberg har denna novembergråa dag tagit tidiga tåget till Stockholm. Bland annat för en intervju med Mitt i trafiken och för att hålla lönesamtal med några medarbetare. Vi träffas på Förarprovs kontor, som ligger ett skapligt stenkast från centralstation. Här jobbar hon någon eller några dagar i månaden. Arbetsplatsen är annars på Tra­ fikverkets huvudkontor i Borlänge, där hon också bor. – Jag kommer från Stockholm och vi bodde här tills barnen var några år gamla. Runt den tiden letade vi hus men tröttnade

4 Mitt i Trafiken • Nr 4 2014

på de hysteriska villapriserna och flyttade 2003. Bor­ länge är lagom stort och det är nära till natur, skidåk­ ning och uteliv, vilket familjen gillar, säger Kristina Hagberg. Sedan hon tillträdde som chef för Förarprov i sep­ tember 2014 har hon rest mycket och bland annat be­ sökt STR. Men framför allt har resorna handlat om att besöka förarprovskontor och lära känna sin verksam­ het. Där har hon också passat på att åka med på fak­ tiska körprov och varit med under kunskapsprov. – Det slog mig snabbt hur duktiga trafikinspektö­ rerna, teoriprovsförrättarna och annan personal är


köerna på att möta körkortstagarna, jag blev klart imponerad. Att ständigt möta nervösa, s­ pända körkorts­aspiranter som står ­inför att klara provet eller inte. Det är ett svårt arbete som kräver en hög grad av ­professio­nalitet, menar hon. – Av de prövande jag åkte med blev hälf­ ten underkända. Det är ett tufft ­besked att lämna men förarprövarna gör det väldigt bra. Hela myndigheten kan ­inspireras av deras kund­bemötande.

Mitt i Trafiken • Nr 4 2014 5


Förarprovs nya chef Kristina Hagberg har en relativt lång karriär inom det som i dag är Trafikverket, där hon tidigare bland annat varit fastig­ hetschef. Hon har även hunnit med chefs­ jobb på det tidigare Banverket. Förarprovs­ verksamheten är dock en ny erfarenhet. En utmaning för henne i denna nya roll är det förnyade servicelöftet, där myndig­ heten lovar att den som bokar sitt första förarprov för behörighet B ska ha en tid för kunskapsprovet inom två veckor, i stäl­ let för som i dag inom tre veckor, och en tid för körprovet senast två veckor från kunskapsprovet. – Det är ett tufft mål men vi har till vå­ ren 2016 på oss. I december börjar till ex­ empel ytterligare 25 trafikinspektörer sin utbildning. För att vi ska klara löftet på kort sikt kommer vi också att titta på möj­ ligheterna att erbjuda våra medarbetare att flytta semestrar och jobba övertid. Utmaningen ligger framför allt i att lyckas möta den stora efterfrågeökning som förarprovskontoren måste hantera under sommarmånaderna. – Att ha rätt personal i rätt mängd på rätt plats vid rätt tillfälle. Det är nyckeln. Hon menar dock att ett infriande av ser­ vicelöftet över längre tid kräver mer lång­ siktiga åtgärder, varav den viktigaste är ökad bemanning. – Jag tror också att vi måste jobba med information – att nå fram till aspiranterna med de krav som gäller och vad de förvän­ tas kunna på proven. Sociala medier är ett område där vi gör en satsning, framför allt för att nå dem som kör privat. Under en mängd somrar har tillgänglig­ heten varit ett stort problem för trafiksko­ lor och elever. Kristina Hagberg är mån om att den förbättring som skedde som­ maren 2014, ska fortsätta. – Det känns som om vi lyckats vända något negativt, bland annat genom en bra dialog med trafikskolorna. Vi har nu dess­ utom flera forum för samtal, till exempel rådsgruppen för utveckling av förarut­ bildningssystemet. Förutom en central dialog mellan STR och Trafikverket Förarprov är det viktigt med en kontinuerlig lokal dialog mellan trafikskolorna och förarprovkontoren. Till

6 Mitt i Trafiken • Nr 4 2014

Servicelöftet och medarbetarna är Kristina Hagbergs främsta fokus just nu.

exempel kring situationen inför somrarna och efterfrågan på uppkörningstider. Inför framtiden ser hon positivt på det av STR framtagna digitala utbildnings­ protokollet och det som professionella ut­ bildare kan bidra med. – Protokollet kan bli något bra, inte minst för att det ger dem som kör privat en struktur för utbildningen. Hon oroas över att andelen som tar kör­ kort privat ökar samtidigt som godkän­ nandegraden på förarprov minskar. – Det är inte bra och handlar till stor del om att man kommer till provet utan att vara tillräckligt förberedd. Hon menar dock att kombinationen av privat och professionell övningskörning är bra och att det ger goda möjligheter till mängdträning. Hon framhåller också in­ troduktionsutbildningen, som hon själv nyligen gått tillsammans med 16-årige so­ nen. – Introduktionsutbildningen är viktig och kan ge en bra struktur för handledar­ na. Den skulle trafikskolorna kunna ut­ veckla ytterligare. När det gäller större spörsmål, till exem­ pel den framtida trafikutbildningen, vill Kristina Hagberg ännu inte ha någon be­ stämd uppfattning. Till exempel passar hon på frågan om behovet av en total översyn av trafikutbildningssystemet, vilket några tunga namn inom trafikforskningen före­ slagit. – Jag är för ny på jobbet för att ha en tyd­

lig åsikt. Men allt kan alltid bli bättre. Vi tittar bland annat på kunskapsläget i andra länder för att se vad vi kan lära. Hon har dock svar på frågan om förar­ provkontorens vara eller inte vara. Under de senaste åren har ju Transportstyrelsen flera gånger pratat om att stänga kontor el­ ler mottagningsorter. – Det finns en diskussion om att vissa orter saknar delar i sin trafikmiljö. Men några ambitioner att stänga provorter har vi inte i dagsläget. Det viktigaste för henne just nu är servi­ celöftet och att bilda sig en uppfattning om sin verksamhet. – Det och kontakterna med medarbe­ tarna inom Förarprov samt branschen är mitt fokus just nu. Jag får säkert anledning att återkomma till det andra. Text: Johan Granath Foto: Staffan Gustavsson

Fakta Namn: Kristina Hagberg Ålder: 43 Bor: Borlänge Uppvuxen: i Stockholm Familj: Gift, två barn Intressen: Friluftsliv, skidåkning Utbildning: Civilingenjör Behörighet(er) i körkortet: B


Lån för körkort

Trots vallöfte:

STU

Det är osäkert om det blir något av det socialdemokratiska förslaget om att kunna bekosta körkort med hjälp av studiemedel. Men Lena Hallengren, socialdemokratisk ordförande i riksdagens utbildningsutskott, hävdar att förslaget blir verklighet under mandatperioden.

G

anska sent i 2014 års valrörelse presenterade partiledaren Stefan Löfven och socialdemokraterna förslaget om att kunna använda studieme­ del för att ta körkort. Något som i dag inte är tillåtet. Enligt förslaget skulle möjlighe­ ten att låna pengar för detta ändamål kopplas till ett krav på slutfört gymnasium med godkända betyg. Enligt socialdemo­ kraterna skulle detta villkor, utöver nyttan med själva körkortet, kunna öka motiva­ tionen att klara gymnasiestudierna. När Socialdemokraterna nu bildat re­ gering med Miljöpartiet har i stort sett inget hörts om förslaget. Men Stefan Löf­ vens partikollega, riksdagsledamoten och ordföranden i utbildningsutskottet, Lena Hallengren, säger till Mitt i trafiken att frågan är viktig för socialdemokraterna. – Det är ett viktigt och seriöst vallöfte för oss. Körkort kostar pengar men vi vet att det har stor betydelse för de ungas möj­ ligheter på arbetsmarknaden. Att förslaget inte finns med i den upp­ görelse som träffats mellan Miljöpartiet och Socialdemokraterna, kan enligt Lena Hallengren bero på att andra frågor haft

EDE

L

Foto: Riksdagen

Ännu inget studiemedel för körkort

DIEM

Detta fa CSN studie ktablad h an FA r KTA fakta i Sverige. dlar om st BLA bladet För st udiem D udier edel fö lands” ”Stud 20 utom ie . 14 lands, r H ö g s hittar Mer info medel för k o la se F studie rmati du på o ö o r r utbil ch y www n om utom r .csn.s k d st e n udiem poän ingar shö HAR e. g g ed p s sy åh k el sv st T IL L D U R Ä T arar e em där 1 ögskola fi o la T STU du sk n veckas ,5 högskole nns det e D IE M studie Du k st tt a EDE m an L? krävs kunna få udier på h poäng mo liga sk edel end högsk få studie telt d ast om st äl. m o geno et att du u udiemed id. För a det fi gymn la, univers edel för a msnit tt U nder el på nns sy tt stu itet ell asiala perio t min tbild heltid veck nnerde er det an u d dra k tbildning vissa andra ra på pro a. För att få st 1,5 högsk en studera , Du ka ning på e a c 20 ka n få st a fterg n du o lenderhalv r. Från o efter- du ent eller d studieme olepoäng r i u y d mna iemed eltid 5 ch m d st året d p ckså få dera p e e u l s r d p ia e erar i å delt l i hög ed p U tb 0 pro et å il d n oän gen id 7 st 240 l nivå cen gymn folkhögsk studiemed år du fylle vecko e r vec g respekti omsnitt 1 t krävs de 5 Du kan in g p å g a o r. ta ve 0,7 ka. ,1 mede sieutbildn la, komvu l för att stu y 5 hög 25 högsk tt Om du få studiem m n a s ie l x in olee skole fyller som längst g. Du ka eller anna För u re d el i hö n iv å dan h nellt poän n sva tbildn 54, m n ti a g få r ll st e sl g lle oc 12 st ra u per h begrä in e nsas re n antalet h med de udie- Fö r 5 poäng g på yrke ar en r specialu tfört ett sv 0 veckor. r sh vecko t år d Dessa dan fr utlän annan m tformat p enskt natio u ha eftergymn en veckas ögskola m r å dsk u otsva rogra rn asi h 47 år ldersgrän ån det år du får lån o ran m tb ser hö du fy a stu ågot poä ala utbild eltidsstud t- medel från ngsyst ninga i hög ildning, k de svensk eller dietak ier. Tabe och med js till 56 re ller 45. st 80 r som an du em fa ten. eller spekti v in e st med st llen neda den 1 ju c få stu ställe te U tb kor. ve Ko li n r skola dieil d mv (inklu udielån du visar hur m 2014. n Om d n in g p å sa si O m d ux u g påbö ve eventu mmanla ånga vecko u stu utbild har slutfö r u n d s k o gt har rjar e r e d d ll e ie a rt ra n le rn ti n utb r rätt ti digare Tidig svensk ing eller h en svensk n iv å ild ll där as omfattn på komvu a ar en va x in räkna re lån på ning vid lån), om d anna grundsko stud eller utlä en gru u hets rje kurs h g efter ett bedöms st s ar ett poän u- sa iemedel ndsk utbil n motsvara lenivå sk med. För ti ndskole viss ålde poän g i knar v r. n d g . is d sy iv ä T a st ig n å ska stem abelle endast g du m are lå antal grund högst 40 ning, kan nde räkna in sv n n v å h du te vara ara vis ve på sk erk st s med älften . heltid e läsa per v ar hur må sam- kan nde svensk oleutbildn ckor. Om få av an gymnasie n ta e p in du d g 1 e c ro le a ll k u 0 ge er a p t veck 0 cent e få ÖVR E or ller d procent för att det o- Behöve studiem utländsk ller mot(gälle ÅLDERSG u e eller eltid sk r d tb d e a il u l RÄN r från grund i hög dning färdig 50 pro deltid S tu d S FÖ st 1 , sk h ie c 8 ju 75 k ent. R STU ta kt Ålde li 20 an tid oleutbild etsträning 0 veckor. r som 14) DIELÅ Poän n en fö unde u 50 % N g pe r kale ppnås rläng ing eller m och sakna r vec nderå r a o s A 7 ka ts m n 5 tal ve va ed 20 Y tt e ret % 10– ckor r vecko rande 14 H e lt id 47 s tu d li g a r e v r. 15– e e 19 48 Från r a n d e c k o r ti ll 20 och m ä ld r 220 F o lk h e få stu 49 ed de ö d t g 200 sko Om d det fi iemedel i år du fylle la 50 u ytt nn r 180 plane studerar p 40 ve s särskild erligare 4 40, kan d 51 ra å a ck u 0 160 per ve t studiearb folkhögsk på. Sä or gäller fö skäl. Bestä veckor om 52 c o e k mme rskild r varj 140 dier p a motsva te på min la anses e a e 53 e skäl k n viss nivå d lsen om tt ra helt st 20 å delt a ti n 120 ti d u id id per ve finna mma sedan sstud 75 pro och o 54 s om studerar c r du m 100 krävs ka. För stu cent krä ier. För stu arbets du har b förbrukad det har gå 55 vs 1 die 10 tim tt eh e mark 80 mar p r på deltid 5 timmar skäl. nadsm ov av utb dina vecko 56 e 5 r ildn r 0 v ässiga ecka. proce Övr 60 ig nt eller ingen av STU perso För an a s k o lf o 40 D IE T H UR nliga r d AKT genom ra skolform m e r Du få PEN MYCKE r T GAR utbild att skolan er fastställs vecka studiemed KAN I tabe av st ninge so e DU llen se n har. gör vilken udietakten få stu m du delt l för varje FÅ? och ti die he r du a omfa ll h H ttnin vecko medel m r i en utbild l kalende heltid äggslån du ur mycke g r- D U R L Ä N åst r n tb . kan få GE K U FÅ mede på minst h e du stud ing. För a om d idrag, lån tt era i m l för o AN alvtid S T U u stud lika st inst tr cent, D IE M . Du k Den lä BELO erar p u e d a EDE n PP V å L? proce eltid 75 dietakt: he n få studie för är gsta tid so ID H proce nt. ELTID lt m du b SSTU nt ell id 100 pro kan få på varj egränsad DIER er de ti st e ll u st 201 ett vis diem udien 1 ve ltid 5 studie 4 G e c st iv d e ka nerellt el 0 å. a m (kr) 4 ve bidra särsk edel, särs Om du tid ntal vecko Lå n ckor g ilt kil r ig (kr) 705 ska äv vuxenstu t vuxenst are har få To ta lb ud tt e d 1 54 e lo p 2 82 vecko n den tide iestöd fö iestöd elle p 6 0 n räk r arb r gränse 2 6 2 n ets 51 184 as r som Högre nämn med. Utö lösa, bidra 9 00 v s ned g Lå n 4 an ka er de 1 64 n du få 2 To ta lb e lo 6 6

Studiemedel till körkort är ett viktigt ­vallöfte för oss, säger Lena Hallengren, ordförande i riksdagens utbildnings­ utskott.

”Körkort kostar pengar men vi vet att det har stor betydelse för de ungas möjligheter på arbetsmarknaden.”

högre prioritet i förhandlingarna mellan de båda partierna. – Jag noterar att ett sådant förslag sak­ nas i överenskommelsen men vi har fyra år på oss och under mandatperioden ska vi få fram ett förslag. Det är viktigt. Hur lånekonstruktionen kan tänkas se ut är ännu inte konkret formulerat. Om det till exempel innebär att pengar till kör­ kort ska kunna tas av det befintliga lånet eller om det betyder ett lån utöver dagens summa är oklart. – När de här tankarna formulerades pratade vi inte på den detaljnivån, säger

Tilläg

pp

gslån

09 2 25 1 879

568 2 43 6 9 00 4

3 51 6

Lena Hallengren. Men det är inte själv­ klart att det ska vara på det ena eller andra sättet. Det är sådant vi måste fundera kring. Att förslaget om CSN-lån för körkort inte har prioriterats skulle kunna bero på att den nya regeringen är rödgrön. När förslaget lades fram i valrörelsen reagera­ de Miljöpartiets ungdomsförbund Grön Ungdom negativt. De menade att lån till körkort bland annat skulle bidra till att unga drog på sig onödigt stora lån och att det skulle påverka miljön negativt. STR:s ordförande Berit Johansson rea­ gerade dock positivt. Hon sade bland an­ nat att om körkortsutbildningen blir stu­ diestödsgrundande så får den sannolikt en ökad betydelse. Johan Granath

Mitt i Trafiken • Nr 4 2014 7


Foto: Mark Olson

Antalet som väljer automatväxlat när de kör upp för körkort ökar, och fler trafikskolor utrustar sig också med automatväxlad bil.

Dags för spakbyte?

Automatväxlat kommer stort på nya bilar Att lära sig växellådans mysterier har varit ett avgörande moment för den som vill ta körkort. Först när de handgreppen sitter säkert kan resten av träningen ta fart. Men nu är en ny tid på väg in med snabba steg. Antalet som väljer ­automat när de kör upp för körkort ökar varje månad. Och privatisterna dominerar stort.

T

re pedaler och växellåda med fem– sex växlar har varit standard för en bil. Visserligen har automatväxla­ de bilar funnits i mer än 50 år, men de var länge sällsynta ute på vägarna. På trafik­ skolorna förekom de mycket sparsamt. De få som fanns var främst till för elever med olika former av funktionsnedsättningar. Men på senare år har allt fler trafiksko­ lor valt att också ha en bil med automat i sin bilpark. STR:s statistik visar att det i början av 2014 fanns 251 övningsbilar med automat för B och BE-utbildning i trafikskolorna, av totalt 2 405 fordon. Det

8 Mitt i Trafiken • Nr 4 2014

betyder ungefär var tionde bil. – Det händer mycket nu, vi måste börja fundera på hur vi ska möta framtidens teknik. Det är nödvändigt att vi trafikut­ bildare hänger med i utvecklingen, bland annat när det gäller växellådorna, säger STR:s ordförande Berit Johansson. Under de senaste tio åren har antalet nyregistrerade personbilar med automat ökat markant. Vid millennieskiftet utgjor­ de de 16 procent av nybilsbeståndet. År 2007 var 25 procent automatväxlade. År 2013 var antalet uppe i hela 41 procent,

Omväxling enligt statistik från BIL Sweden. Flest antal nyregistrerade automatbilar finns i Stock­ holms län, 48 procent, tätt följt av Jämt­ lands län med 46 procent och Uppsala län med 42 procent. (Se listan över samtliga län härintill.) Även på Trafikverket Förarprov märker man av det växande intresset för automat­ växlade bilar. – Antalet uppkörningar med automat­ låda ökar hela tiden, varje månad, säger verksamhetsutvecklare Per-Olof Nilsson. Det ökade valet av automat följer alla ål­ dersgrupper, både yngre och äldre kör­ kortstagare, kvinnor och män. – Det är ingen speciell grupp som väljer automat utan ökningen gäller rätt över. Och körprovet är förstås detsamma, oav­


” Man plockar bort ett ­moment – växlandet – till förmån för större ­koncentration på trafiken. "

Antalet uppkörningar med automatlåda ökar hela tiden, säger Per-Olof Nilsson, verksamhetsutvecklare på Trafikverket ­Förarprov. Foto: Staffan Gustavsson

sett vilken växellåda bilen har, säger PerOlof Nilsson. Själv anser han att automat är ett själv­ klart val. – Personligen tycker jag att det är ett bättre alternativ. Man plockar bort ett mo­ ment – växlandet – till förmån för större koncentration på trafiken. Att automat­ växlat kommer mer och mer är en naturlig utveckling. Varför allt fler körkortstagare väljer att köra upp med automat har Per-Olof Nils­ son inget svar på. – Kanske handlar det om att föräldrarna har en sådan bil, eller att man själv har det. Men det är bara gissningar. Tydligt är däremot att det är privatister­ na som står för den stora ökningen av uppkörning med automat. 75 procent av proven genomförs av privatister, 25 pro­ cent av trafikskoleelever. För att möta det växande behovet ökar Förarprov också antalet trafikverksbilar med automatlåda som hyrs ut till privatister. Inom en snar framtid ska en automatväxlad bil finnas på landets samtliga 32 förarprovskontor. Britta Linebäck

Andel (%) nyregistrerade personbilar med automatväxlad låda per län Län

2000

2007

2013

Stockholms Län Uppsala Län

22,25 16,21

32,00 25,61

48,45 41,65

Södermanlands Län Östergötlands Län

13,01 12,01

21,84 21,97

38,31 36,58

Jönköpings Län Kronobergs Län Kalmar Län Gotlands Län Blekinge Län Skåne Län Hallands Län Västra Götalands Län Värmlands Län Örebro Län Västmanlands Län Dalarnas Län Gävleborgs Län Västernorrlands Län Jämtlands Län Västerbottens Län Norrbottens Län

10,89 11,67 9,37 10,41 10,60 15,29 14,43 16,78 9,14 13,29 12,75 12,32 11,69 11,01 11,15 12,25 14,11

20,01 19,44 17,98 19,55 18,46 25,11 23,80 22,03 18,15 22,12 21,54 21,24 22,09 19,89 23,01 18,60 24,42

35,38 31,80 34,06 34,24 27,21 38,41 36,79 36,69 32,30 34,99 37,26 38,74 40,47 40,90 46,47 41,79 41,85

15,99

24,52

40,54

Totalt automatbilar Källa: Bil Sweden

”Körkortskrånglet måste bort” Dags att agera menar Claes Tingvall

Den som har körkort för automat får inte köra bilar med manuell ­växellåda. För att få det krävs en ny godkänd uppkörning, denna gång med manuell bil. Det står i EU:s regler. Nu börjar både utbildare och myndigheter ifrågasätta rimligheten i den bestämmelsen.

A

ntalet nyregistrerade bilar med automatväxel ökar allt snabbare (se lista ovan). Och bilar med en helt ny teknik väntar runt hörnet. De fles­ ta elbilar och andra hybrider har inte ma­ nuell växellåda som alternativ. En del av dem har inga växellådor alls. Biltrafiken står inför stora förändringar. – Därför är det är klokt och viktigt att

börja titta på de här frågorna, säger Claes Tingvall, trafiksäkerhetsdirektör på Tra­ fikverket. Utvecklingen går mycket fort menar han, och säger att vi inom bara några år kommer att överhopas av bilar med en helt annan teknik än dagens. Funderingar om framtiden har börjat tränga sig på hos olika intressenter inom

Mitt i Trafiken • Nr 4 2014 9


bilvärlden. Hur kommer morgondagen att se ut, och hur ska vi möta den? Orga­ nisationen BIL Sweden har tagit initiativ till samtal med Motormännen, STR, Taxi­ förbundet, Åkeriförbundet och Motor­ förarnas Riksförbund för att resonera om hur ”ett körkort i tiden” kan se ut. Även Claes Tingvall var inbjuden till gruppens första möte. Att EU-lagen om begränsning av kör­ kort för automatlåda måste förändras, det är man överens om. Automatväxlat hör till framtiden, medan manuell växel är på väg bort. Men att göra om lagar tar tid. I väntan på detta kunde ett svenskt typfall visa EU hur en sådan förändring kan fungera med bibehållen trafiksäkerhet och bättre utbildningskvalitet, föreslår gruppen. Några trafikskolor skulle då få mandat att uppgradera ett körkort för au­ tomat på lämpligt sätt, kanske med några lektioner enligt modell släcka-tvåan, och därefter begära hos Trafikverket att auto­ matbegränsningen tas bort. – Idén att samhället gör ett försök och testar hur man skulle kunna minska krång­ let runt de olika typerna av körkort tycker jag är bra, säger Claes Tingvall. Hans uppgift blir att lyfta frågan hos berörda myndigheter. – Ännu är allt bara på idéstadiet. Men det är Trafikverket som sitter på forsk­ ningsdelen och Transportstyrelsen på re­ gelverket. Därefter är det regeringen som äger frågan. På Transportstyrelsen har man hört talas om de pågående diskussionerna, men i dagsläget finns inga förändringar på gång när det gäller villkoren för auto­ matkörkort. Kanske kommer frågan med i utformningen av det 4:e körkortsdirekti­ vet som snart ska dras igång, menar Olof Stenlund, sakkunnig på Transportstyrel­ sen. – I dag är min bedömning att vi har för lite fakta på bordet för att föreslå föränd­ ringar. Det finns därför ett forskningsbe­ hov inom området, säger han. För bussar och lastbilar och annan tyng­ re trafik har utvecklingen kommit längre.

10 Mitt i Trafiken • Nr 4 2014

Claes Tingvall ska lyfta frågan om ett förändrat körkort hos myndigherna.

Foto: Trafikverket

”Den nya tekniken utgör inget hot”

Den 1 oktober 2013 permanentades re­ geln att det är möjligt att göra körprov utan kopplingspedal för behörigheterna C, CE, D och DE, utan att körkortet be­ gränsas till fordon med automat. Ett för­ behåll är dock att den som vill göra ett så­ dant körprov måste ha ett manuellt Bkörkort i botten. Idag går det nästan inte att köpa en buss eller lastbil med manuell växellåda. För några år sedan blev problemet akut – det gick inte att hitta manuellt växlade lastbi­ lar att köra upp med. – Därför har STR tillsammans med de övriga nordiska länderna jobbat fram för­ slaget om att lastbilar undantas från be­ stämmelsen om manuell låda vid uppkör­ ning. Det tog några år, men till slut veknade myndigheterna, säger Michael Axelsson, STR:s vice ordförande, som anar en lik­ nande utveckling för ett förändrat B-kör­ kort. Någon oro inför den nya teknik som knackar på dörren känner han inte. Den utgör inget hot utan öppnar istället en ny framtid för trafikskolorna, anser Michael Axelsson. Blivande förare av hybridbilar av olika slag kommer också att behöva kunskap, träning och körkort. Britta Linebäck

På väg ut?

”100 procent lättare” Automaten blev ett självklart val för Julia

Julia Finneid tar plats bakom ratten i Motala Trafikskolas röda, automatväxlade Volvo. Det är dags för körlektion. – Jag började med vanlig växel­ låda, men det var ingenting för mig. Det blev för svårt att få ihop allt. Det är hundra procent lättare med automat, säger hon.

Omväxling

D

et har gått drygt tre år sedan Mo­ tala Trafikskola skaffade sin Volvo V50 med automatväxel. I början var efterfrågan inte så stor, bilen användes högst ett par gånger i veckan. Nu rullar den ut från trafikskolan för körlektion en eller två gånger per dag. Det är inte trafikskolans yngsta elever som väljer automatväxlat. Åldrarna 40–50 år dominerar. Många är nysvenskar. – Det är klart att det är bekvämare att köra automat när man är lite äldre. Och en del av våra elever som kommer från andra länder har varken cyklat eller kört bil förr. Då är automat självklart ett smidigare al­ ternativ, säger PG Sniwe, ägare till Motala Trafikskola. Han har under de åtta år som trafikskolan funnits sett hur tekniken förändrat verk­


Julia Finneid känner sig bekväm i Motala Trafikskolas automatväxlade bil.

samheten. Teorilektionerna ligger idag till stora delar på internet, automatväxlat vin­ ner allt mer terräng, smarta telefoner och datorer finns överallt. Det går inte att vara konservativ, att utvecklingen går framåt är ju livets gång, menar han. – Jag tror att automatens tid är kommen. Den tekniken gör bilkörningen mer bränslesnål och miljövänlig än vad våra tryck på pedalerna kan åstadkomma. Ett annat plus med automatväxlat är att det frigör utrymme för koncentration på korsningar, skyltar och medtrafikanter. Även om utbildningen blir ungefär lika lång som med manuell låda, för det blir den, så blir innehållet därför lite annor­ lunda. Skillnaden är till fördel för trafiksä­ kerheten, menar PG Sniwe. Att den manuella växellådan kan ta för mycket kraft skriver Julia Finneid gärna under på. Hon började sin utbildning med att köra en bil med traditionell växelspak. Men efter ett tag föreslog trafikläraren att hon skulle prova en automat istället. Och skillnaden är stor. Genom att slippa växel­ lådan kan hon fokusera både på omgiv­ ningen och på vad trafikläraren säger på

Automatens tid är kommen, menar PG Sniwe, Motala Trafikskola. Den kan göra ­bil­körningen både bränsesnålare och mer miljövänlig.

ett bättre sätt, tycker hon. En liten språk­ förbistring gör att hon måste koncentrera sig extra mycket. Nu vågar hon tro att det efterlängtade kortet ska bli hennes en dag. – Jag kommer från Kuba. Där är körkort en lyx. Här behöver man verkligen ha kör­ kortet. Det gör vardagen så mycket lättare,

inte minst när man har barn. Så jag käm­ par på, jag måste klara det, säger Julia Fin­ neid. Hemma i garaget står redan en automat­ växlad bil, bredvid makens manuella, och väntar på sin förare. Text: Britta Linebäck Foto: Mark Olson

Mitt i Trafiken • Nr 4 2014 11


Utbildningsprotokoll

Trafikmyndigheterna med på STR:s digitala satsning STR:s idé om ett digitalt utbildningsprotokoll får stöd av både Trafikverket och Transportstyrelsen och blir nu ett forskningsprojekt tillsammans med VTI. – Det kan innebära kortare väntetider och säkrare trafik, säger STR:s vice ordförande Michael Axelsson.

D

et digitala utbildningsprotokollet riktar sig till dem som övnings­ kör privat men finns ännu bara som prototyp. – Det är en tjänst tänkt för privatsidan, som ju är helt oreglerad, till skillnad från den traditionella utbildningen, där det finns en mall i form av en utbildningsplan, säger Michael Axelsson. Den grundläggande tanken bakom pro­ tokollet är att de som övningskör privat inte ska kunna välja bort de olika kontrol­ lerna inom trafikutbildningen. På så vis kommer kravnivån att närma sig den som gäller för elever på trafikskola, menar Mi­ chael Axelsson. Handledaren får också bättre kontroll på sin adept. – Det förekommer i dag exempel där handledare inte ens vet att den de handle­ der har kört upp och misslyckats. Det är förstås inte bra.

Utbildningsprotokollet och dess om­ kring 15 moduler ger dock en struktur som ökar stödet för handledarna. Efter­ som protokollet tydligt beskriver delmålen i kursplanens olika moment, ger det insik­ ter om betydelsen av bredare kunskap än att bara kunna det som förväntas komma på provet. – Som alltid, om professionell hjälp be­ hövs så kan man vända sig till en trafik­

12 Mitt i Trafiken • Nr 4 2014

Michael Axelsson presenterade STR:s idé om det digitala utbildningsprotokollet.

skola för att få hjälp med utbildningen och också låta trafikskolan signera, säger Mi­ chael Axelsson. Utbildningsprotokollet är tänkt att han­ teras via handdator, smartphone eller van­ lig dator. Protokollet i sig är en applikation som bara handledare och elev har tillgång till. Trafikskolan och handledaren är de enda som kan signera de olika moment som ska klaras innan provet. – Man ska till exempel ha kört motor­ väg, i regn och i halka. Trafikläraren eller handledaren intygar sedan vart och ett av momenten med hjälp av e-legitimation. Att det just handlar om e-legitimation är viktigt, anser Michael Axelsson. – Vi tror att en sådan signering innebär att man tar det mera på allvar. Sedan kan

Både myndigheter och STR sätter stort hopp till det digit

ju fusk förekomma ändå, men det kom­ mer att vara möjligt att se när någon fus­ kar systematiskt. Både Transportstyrelsen och Trafikver­ ket är positivt inställa till det digitala pro­ tokollet, enligt Michael Axelsson. – De ser framför sig kortare väntetider med fler som klarar proven. På sikt tror jag


”Systemet måste tas på allvar om det ska fungera” Transportstyrelsen har stora ­förhoppningar på det digitala ­utbildningsprotokollet och tror att det kan bidra till att utveckla ­förarutbildningssystemet. Men för att det ska fungera krävs att det tas på allvar.

D

et menar Thomas Fahlander som är utredare på Trans­ portstyrelsen och ordföran­ de i rådet för utveckling av förarut­ bildningen. – Vi vill förbättra förarutbildningen och är intresserade av allt som kan bi­ dra till det och att fler lyckas på förar­ provet. Därför är protokollet intres­ sant. På sikt kan det bidra till ökad trafik­ säkerhet men framför allt till att vara ett bra stöd för de privata handledar­ na, menar han. – I dag kanske man kan säga att en del av handledarna mest är handle­ dare på papperet. Protokollet skulle göra dem till handledare på riktigt. Förutom att bidra till att handle­ darna får mer kontroll och större an­ svar, skulle systemet också kunna medverka till ökad kvalitetssäkring, menar han. Men allt hänger på att handledarna tar signeringsuppgiften på allvar. – Om vi misslyckas med att inprän­ ta hur viktigt det är att sköta signe­ ringen seriöst, så får vi problem. Vi måste få handledarna att ta sin roll på största allvar och jag tror att vi kom­

mer långt med bra information, e-­ legitimation och ett enkelt, begripligt system. En effekt av protokollet kan bli att fler körkortstagare väljer att ta lektio­ ner vid en trafikskola när handleda­ ren inser att hen inte kan få eleven att nå målen i ett eller flera delmoment. Att göra protokollet obligatoriskt vid privat övningskörning skulle dock vara att gå händelserna i förväg menar Thomas Fahlander. Först är det viktigt att få en bild av om, och i sådana fall hur, det kan göra skillnad. Transportstyrelsen är främst intres­ serad av om protokollet kan bidra till att gruppen som använder det får hö­ gre andel godkända prov än övriga privatister. Man är också intresserad av att se om det bidrar till minskade skillnader mellan elever som kör pri­ vat och trafikskoleelever. Även andra effekter, som ökad trafiksäkerhet, är av intresse. – Tanken är att vi ger VTI i uppdrag att göra ett pilotförsök under 2015. Sedan tar det ju ett antal år att imple­ mentera och ytterligare tid för att se eventuella effekter. Johan Granath

tala utbildningsprotokollet. Idén presenterades vid STR:s höstmöte.

också att de förväntar sig ökad trafiksäker­ het, ­eftersom protokollet innebär att kör­ kortstagarna måste öva mera, säger Mi­ chael Axelsson. STR, Transportstyrelsen och Trafikver­ ket har långt framskridna planer på att till­ sammans med VTI undersöka möjlighe­ terna med protokollet.

– Vi vet inte exakt hur det blir, men tan­ ken är att frivilliga handledare och priva­ tister får testa och att VTI utvärderar för­ söket. Michael Axelsson menar också att pro­ tokollet är en möjlighet att styra upp förar­ utbildningssystemet, utan att göra den

grundliga översyn som egentligen skulle behövas. – Det ser inte ut att bli någon hel översyn och då kan protokollet vara en väg att för­ bättra och styra sådant som inte fungerar. Text: Johan Granath Foto: Staffan Gustavsson

Mitt i Trafiken • Nr 4 2014 13


14 Mitt i Trafiken • Nr 4 2014


Ta körkort i Serbien

Det är svårare och dyrare att ta körkort i Serbien sedan körkortslagen ­förändrades och skärptes år 2010. Orsaken till skärpningen är att ­Serbien kandiderar till EU. En majoritet av 18 och 20-åringarna väljer trots detta att lära sig köra bil. – Det är hög status att ha körkort, säger trafikskoleägaren Marko Manojlovic.

Tuffa krav för blivande förare 40 teorilektioner och 40 körlektioner obligatoriskt i Serbien Välkomna till Auto škola Desetka plus! Marko Manojlovic tar i hand och hälsar. Tillsammans med sin pappa Spasoje Manojlovic driver han trafikskolan Auto škola ­Desetka plus som ligger i stadsdelen Rakovica i Belgrad, Serbiens huvudstad med cirka 1,6 miljoner invånare.

S

kolan ligger i ett gammalt industri­ område. De flesta fabriker som fanns här lades ner på 80-talet. Auto škola Desetka plus startade år 1994 och räknas som en av Belgrads högst ansedda. Här er­ bjuds körutbildningar för alla behörighe­ ter: A, B, C, CE och D. – Trafiken i Belgrad är tuff. Många kör för snabbt och aggressivt. Vårt mål är att alla elever ska känna sig trygga och säkra i sin bilkörning när de har tagit körkort. Våra trafiklärare är väl utbildade, säger Marko Manojlovic. En svart labradorliknande hund, tidi­ gare gatuhund men nu adopterad av tra­ fikskolans ägare, ligger och lapar sol på trappan in till receptionen. Det är mitten av november och temperaturen ligger över det normala, närmare 20 grader. Vin­ terdäck, med ett mönsterdjup på minst fyra millimeter, är obligatoriska för per­ sonbilar och lätta lastbilar under perioden första november till första april. Om det

Marko Manojlovic driver trafikskolans tillsammans med sin pappa Spasoje.

råder vinterväglag vill säga. I år är det av uppenbara skäl få som har bytt däck. Men även när vinterväglag råder är det inte alla som byter däck, då många anser det vara för dyrt. Dubbdäck är förbjudna. – Det finns ingen obligatorisk halkut­ bildning här. Man kan köpa till den utbild­ ningen om man vill, men det är inte många som gör då det ses som en onödig kostnad, säger Marko Manojlovic. Receptionisten Monika Kalicanin bär ut koppar med starkt turkiskt kaffe och små kakor på en bricka till ett arbetsrum där vi, jag och fotografen, sätter oss och pratar med ägarna. De berättar hur det går till att ta körkort i Serbien:

Först måste eleven genomgå en grund­ lig läkarundersökning, där bland annat syn, hörsel och reaktionsförmåga kontrol­ leras. När eleven har blivit godkänd och fått intyg kan hen skriva in sig på en trafik­ skola. Det är inte tillåtet att köra privat med exempelvis sina föräldrar. Hela kör­ utbildningen måste göras på trafikskola. Serbien ansökte om EU-medlemskap i december år 2009. I mars år 2012 fick lan­ det status som kandidatland. På grund av det skärptes och förändrades körkorts­ lagen år 2010. Till exempel sänktes då gränsen för rattfylleri från 0,5 till 0,3 pro­ mille. För nyblivna körkortsinnehavare, mc-­förare och yrkesförare är det till och

Mitt i Trafiken • Nr 4 2014 15


Ta körkort i Serbien

– Vårt mål är att framöver även erbjuda trafiksäkerhetsutbildningar för barn under tio år, säger Marko Manojlovic.

med 0,0 som gäller. Den som har ett nyta­ get körkort måste också under första året hålla tio kilometer lägre hastighet än vad som anges på landsväg, motorled och mo­ torväg. Sedan år 2010 är eleven tvungen, enligt lag, att genomföra och närvara på 40 teori­ lektioner. Teorilektionerna delas in i sex delar, efter varje genomförd del gör eleven ett delprov. Ett par teorilektioner hålls av Röda korset som genomför utbildningar i första hjälpen. Någon motsvarighet till ut­ bildningen EcoDriving finns inte. Efter de obligatoriska teorilektionerna görs det slutgiltiga teoriprovet. För att bli godkänd på teoriprovet krävs att minst 90 procent av svaren är rätt. Teoriprovet görs på trafikskolan och en polis godkänner det. 40 teorilektioner kostar ungefär 12 000 serbiska dinarer vilket motsvarar ungefär 900 svenska kronor. Medellönen i Serbien är cirka 3 000 svenska kronor i månaden, något högre i Belgrad. Efter att eleven har klarat teoriprovet börjar man ta körlektioner. 40 körlektio­ ner måste genomföras.

16 Mitt i Trafiken • Nr 4 2014

”Det är dyrt att ta körkort här. Men tänker man på vad man får för pengarna är det värt det.” Körkortet i Serbien utfärdas av polisen. När man kör upp sitter, förutom en trafik­ lärare från skolan, en polis och en person från Serbiens motsvarighet till Trafikver­ ket, med i bilen. Alla tre bedömer elevens körförmåga och det krävs ett godkännan­ de från alla för att eleven ska få körkortet. 40 körlektioner kostar 40 000 serbiska dinarer, vilket motsvarar ungefär 3 500 svens­ka kronor. – Det är dyrt att ta körkort här. Men tän­ ker man på vad man får för pengarna är det värt det, säger Marko Manojlovic. Han berättar att både tjejer och killar tar körkort i ungefär samma utsträckning. Det är hög status att ha körkort och de flesta unga har det. Majoriteten som tar körkort är i 18-20-årsåldern.

Klockan är elva på förmiddagen. I ett li­ tet rum intill håller trafikläraren Radan Cvijovic en teorilektion för åtta elever. Vi sätter oss där en stund och lyssnar. Radan Cvijovic pratar länge om vikten av att ta pauser i tid i sin körning. Han sätter på en kort film som visar en tung lastbil där fö­ raren har somnat bakom ratten, tappar kontrollen och med hög hastighet kör in i ett mitträcke. Lastbilen fattar eld och krockar med mötande trafik. Eleverna sit­ ter tysta och antecknar. På trafikskolans asfalterade övningskör­ ningsområde strax utanför håller 18-åriga eleven Vladimir Stojanovic på att lära sig fickparkera mellan koner. Övningskör­ ningsområdet hyrs ut till andra trafiksko­ lor i staden. Men just denna dag är Vladi­ mir Stojanovic tillsammans med trafiklä­ raren Ivica Rajic nästan helt ensamma på platsen. Vladimir Stojanovic är i slutfasen av sin utbildning. Han började vägen till körkortet i augusti i år och har redan tagit alla obligatoriska teorilektioner, blivit god­ känd på teoriprovet och har snart genom­ fört alla körlektioner.


Trafikläraren Ivica Rajic står utanför bilen och har uppsikt när Vladimir Stojanovic övar på att lära sig fickparkera mellan koner.

V ­ ladimir Stojanovic är nöjd med skolan – och lektionerna i fickparkering.

– Jag tycker att skolans utbildning är bra organiserad och anpassad efter oss elever. Det ska bli skönt att ha körkort eftersom jag bor en bit utanför staden. Jag kommer att få låna pappas bil. Att titta i backspeglar och döda vinkeln är de svåraste momenten, tycker Vladimir Stojanovic. Att köra förbi stillstående for­ don på smala gator är också svårt, kräver hela hans koncentration. I Serbien är det förbjudet att tala i handhållen mobiltele­ fon och att skicka SMS under körning. Körningen ska kräva förarens hela kon­ centration. – Motorvägskörning ingår inte i utbild­ ningen. Det kör jag själv sedan, när jag har körkort. Det snabbaste man kör under lek­

tionerna är 80 kilometer i timmen. Att mo­ torvägskörning inte ingår känns okej. Det svåraste är ju stadskörningen i Belgrad. Gatorna är på många ställen smala, mycket trafik, dåliga vägar och folk kör snabbt. Att trafiken ser ut som den gör är inget pro­ blem för mig. Det gör mig till en bättre bil­ förare, säger Vladimir Stojanovic och ler. Körlektionen är 45 minuter lång. Efter fickparkeringen och en kort paus är det dags för stadskörning. Vi sätter oss också i bilen, en silverfärgad Toyota. För knappt tio år sedan övningskörde eleverna främst i de små, inhemska bilarna Yugo. Radion spelar en serbisk ballad. Spår­ vagnar, trådbussar och novembers brand­ gula löv svischar förbi. Till höger står ett gäng poliser och utför rutinkontroller. De som blir stoppade måste sitta kvar i bilen tills de har fått tillåtelse att gå ur. Det är lag på att ha och kunna visa upp en legitima­ tion för polisen, som kan begära det när som helst. Eftersom att det förekommer falska poliser i Serbien, är det viktigt att begära legitimation av personer som upp­ ges vara poliser.

– Polisen stoppar sällan oss från trafik­ skolan, säger Ivica Rajic. Och mycket riktigt tar polisen ingen som helst notis om oss. Lektionen är över. Vi kliver ur bilen och pratar ännu en stund med Marko Manojlo­ vic. För några år sedan var det ganska van­ ligt att folk köpte körkort i Serbien. Det fö­ rekommer fortfarande, men inte alls i sam­ ma grad, berättar han. Men han vill inte prata så mycket om svarta körkort, säger sig inte veta så mycket om den marknaden. – Det har hänt att personer kommit till vår trafikskola och frågat om de kan köpa körkort. Men vi håller absolut inte på med sådant. Det säger vi tydligt till de perso­ nerna. Vi är en seriös trafikskola. Marko Manojlovic berättar att ett av de största problemen just nu är att barn och unga har för bristfällig utbildning i trafik­ säkerhet, då det inte lärs ut i grundskolan. – Vårt mål är att framöver även erbjuda trafiksäkerhetsutbildningar för barn un­ der tio år. Text: Ivana Vukadinovic Foto: Staffan Gustavsson

Mitt i Trafiken • Nr 4 2014 17


Ta körkort i Serbien

Krsto Lipovac, professor i trafiksäkerhet, är kritisk till att polisen har stort ansvar för bilrelaterade frågor.

Stark nedgång av dödsolyckor

Professor i trafiksäkerhet prisar svensk utbildning Allt färre dör i trafikolyckor i ­Serbien. 650 personer ­omkom i vägtrafiken förra året. I början av 90-­talet var ­siffran uppe i 1700 ­personer.

K

mer än 17 straffpoäng återkallas körkor­ tet. Flera poäng kan utfärdas på en gång, beroende på vilket trafikbrott som begås. Att köra mot rött ger 14 poäng. Att köra berusad ger mellan tre och fem poäng. – Poängsystemet är välfungerande och jag anser att avsaknaden av det är en brist i Sverige. Systemet är en stor bidragande faktor till att antalet allvarliga olyckor i landet har minskat, säger Krsto Lipovac.

Serbien har tittat på och härmat de ang­ losaxiska ländernas straffsystem för trafik­ förseelser och trafikbrott. De har bland an­ nat anammat ett straffpoängsystem. Kort sammanfattat: Har föraren samlat på sig

Han har noga studerat Sveriges trafikut­ bildningssystem och anser det vara bra och seriöst. År 2010 deltog den serbiska Trafiksäkerhetsmyndigheten i ett SweRo­ adprojekt. (Sweroad är ett svenskt statligt bolag som Trafikverket förvaltar.) Projektets syfte var att öka trafiksäker­ heten i Serbien. Krsto Lipovac tyckte att samarbetet var givande. – Organisationen i Sverige när det kom­ mer till trafiksäkerhet är stabil och väl­ fungerande. Alla som är inblandade i ett projekt vet tydligt vilka områden de ska fokusera på. I Serbien är det mer flytande, rörigare.

rsto Lipovac, professor i trafiksä­ kerhet på den serbiska Trafiksä­ kerhetsmyndigheten Agencija za bezbednost saobracaja, är nöjd med ut­ vecklingen. Det bor cirka 7,4 miljoner människor i Serbien och många har kör­ kort. Det största trafikproblemet är att fö­ rare inte håller sig till de lagstadgade has­ tighetsgränserna. – Det är sedan ett par år tillbaka lättare att återkalla körkort, och det är mycket svårt för den enskilde att få tillbaka det. Tidigare var det i stort sätt omöjligt att få ett körkort återkallat, säger han.

18 Mitt i Trafiken • Nr 4 2014

Krsto Lipovac är särskilt imponerad över hur kunskapsprovet var uppbyggt och fungerade på 90-talet. – Man vågade ständigt lägga in nya frå­ gor och svarsalternativ. I Sverige kunde också mer än ett svar vara rätt, tanken var att eleven skulle förstå kontexten, att inte kunna rabbla upp svaren utan förstå inne­ börden. Så är det inte i Serbien. Vi är inte lika modiga här. I Sverige ligger också fo­ kus mycket på att förutse olyckor. Den de­ len i Serbien vill vi utveckla, då den är för liten här. Att polisen har stort ansvar för bilrelate­ rade frågor är myndigheten mycket kritisk till. Målet är att polisen inom en snar fram­ tid inte ska ha något som helst inflytande när det kommer till körkortstagandet. – Det är konstigt att polisen ska avgöra vem som är lämplig att köra bil, tycker vi. Text: Ivana Vukadinovic Foto: Staffan Gustavsson Fotnot: Kunskapsprovet ändrades i Sverige år 1999. Sedan dess är endast ett svarsalternativ rätt.


Resultatsvagt

Oro i åkerinäringen över ökning av underkända prov Åkerinäringen oroas över att ­andelen underkända prov ökar inom utbildning för tung trafik, ­vilket Mitt i Trafiken r­ apporterade i förra numret. Annika Persson, ­ansvarig för ­trafiksäkerhetsfrågor på bransch­­organisationen Sveriges ­Åkeriföretag, tycker att det är illavarslande.

Foto: Sveriges Åkeriföretag

Fler godkända förare efterlyses Annika Persson, Sveriges Åkeriföretag, är bekymrad för alla underkända prov inom tungutbildningen.

R

Det åkarna kan göra är att se till att det finns bra praktikplatser, menar Annika Persson. – Från de åkerier som tar praktikanter får vi ofta höra att man önskar att eleverna ska få goda branschkulturella förberedel­ ser, vilket kanske är svårt att ge under en kortare utbildning. Ett enkelt exempel på branschkultur är det viktiga tidschema som måste hållas för att logistiken ska fungera, något som vissa elever kan ha svårt att förstå, enligt Anni­ ka Persson. Hon säger också att åkerier ofta föredrar att rekrytera från gymnasier med tungut­ bildning. Dessa förare är visserligen unga men har haft tre år på sig för att skaffa en god inblick i yrket, vilket arbetsgivarna uppskattar. STR:s vice ordförande Michael Axels­

Foto: Staffan Gustavsson

edan idag har åkeriföretagen pro­ blem med att hitta kompetenta fö­ rare, enligt Annika Persson. En av anledningarna skulle kunna vara att vissa utbildningar inte förbereder eleverna på de krav som ställs på yrkesförare. – Det kan vara svårt att sätta sig in i vad jobbet kommer att innebära i verklighe­ ten, särskilt om man går en kortare utbild­ ning. Man kan ställas inför väldigt olika situationer vad gäller last, fordon, kund­ kontakt, lagar och regler. Det är väldigt mycket att lära sig.

”Samhället behöver fler tungutbildade ­förare, och det är trist att så många prov underkänns.” son håller med om att den mest heltäck­ ande tungutbildningen sker via gymna­ siet. Problemet är att för få kommer ut med full behörighet efter de tre åren. För en del av ungdomarna har detta gymna­ sieprogram varit andra- eller tredjehands­ val och de hoppar av eller går ut med ofull­ ständiga kunskaper. – Samhället behöver fler tungutbildade

förare, och det är trist att så många prov underkänns, säger han. Störst andel underkända teoretiska och praktiska prov har tung­utbildningar som upphandlats av ­Arbetsförmedlingen, vilket Mitt i Trafiken tidigare berättat. Or­ ter som sticker ut när det gäller mycket låg procent godkända för körprov lastbil (C) är Malmö, Örebro, Göteborg-Mölndal, Farsta och Falun. För körprov lastbil med släp (CE) gäller det bland annat Helsing­ borg, Växjö, Malmö, Göteborg-Mölndal, Örebro, Fars­ ta och Falun. För körprov buss (D) Örebro, Umeå, Helsingborg, Kris­ tianstad, Mal­mö, Farsta och Falun. Bulle Davidsson

Mitt i Trafiken • Nr 4 2014 19


AM-körkort

Säkrare mopedister med förarbevis – men stora regionala skillnader i godkända prov Kunskapsnivån hos mopedisterna har höjts i och med kravet på ­förarbevis. Men de regionala ­skillnaderna är stora och det ­verkar saknas statistik som gör det ­möjligt att ­bedöma kvalitén på olika ­utbildare. Godkännandegraden på provet borde dessutom vara högre menar STR:s Tommy Samuelson.

D

en första oktober år 2009 inför­ des ett nytt körkort – AM – för moped klass I, så kallad EU-mo­ ped som max får köras i 45 kilometer i timmen. Bakgrunden är ett EU-direktiv och syftet är att hela EU ska bli trafiksäk­ rare och att antalet mopedolyckor ska minska. AM-utbildningen är obligatorisk och tolv timmar lång, varav minst fyra timmar är praktiska moment. Studien Processutvärdering av körkort för EU-moped som har utförts av VTI, Sta­ tens väg- och transportforskningsinstitut, visar att det skett en höjning av kunskaps­ nivån sedan den obligatoriska utbildning­ en infördes i Sverige. Studien bedömer utbildningarna för AM-körkort och flera av lärarna anser att eleverna hade tagit ett ”halvt B-körkort” när de avslutat den nya AM-utbildningen. Kurserna fick genomgående gott omdöme av deltagarna. Alltfler elever blir också godkända på kunskapsprovet för AM. År 2009 var anta­ let godkända prov för AM-körkort 32,5 procent. År 2011 hade andelen ökat till 62,6 procent för att sedan dess ligga på un­ gefär samma nivå. Tommy Samuelson, ansvarig för mcoch mopedutbildning inom STR, tycker att andelen kunde vara högre. – Jag skulle gärna se att godkännande­

20 Mitt i Trafiken • Nr 4 2014

Fler borde klara godkänt i mc- och mopedutbildningarna, anser STR:s Tommy Samuelson.

graden var uppe i närmare 70 procent, sä­ ger han. Fram till och med september i år var den nationella godkännandegraden 61,4 pro­ cent. I Södertälje var siffran 73,4 procent godkända och orten låg därmed i topp. De regio­nala skillnaderna är dock stora: i Vis­ by godkändes bara 40,3 procent. – Enligt Transportstyrelsen är det inte den trafikskola som utbildar på AM som drar ned godkännandeprocenten i Visby, utan det är den lokala cykelhandlaren som gör det, säger Tommy Samuelson. Han berättar att godkännandeprocen­ ten på kunskapsprovet för AM är högre i Norrland än i övriga landet. Vad det beror på är inte helt klart. Kanske har det med tradition att göra, att infrastrukturen är mindre utbyggd och att avstånden är läng­ re. Det senare gör det viktigt att ta körkort för att kunna transportera sig själv. Statistiken visar inte hur många som är privatister och hur många som anmäler sig till AM-proven via trafikskolorna.

– Jag vill tro att det är fler som klarar proven om de utbildar sig via trafikskolan. Eftersom utbildningen är obligatorisk tycker jag att det är konstigt att det är möj­ ligt att anmäla sig privat till provet. Även en del trafikskolor låter sina elever anmäla sig privat. Att trafikskolorna låter eleverna boka proven själva beror, enligt Tommy Samu­ elson, på att 15-åringar ofta har mycket runt omkring sig som krockar med pro­ ven. Det gör att 15-åringarna rätt ofta bo­ kar om kunskapsproven, vilket gör det krångligt för skolorna. Då är det enklare om eleverna bokar proven själva, resone­ rar skolorna. Tommy Samuelson har försökt ta reda på om det finns några skillnader i godkän­ nandegrad mellan trafikskolor och andra utbildare, till exempel studieförbund och cykelhandlare. Någon sådan statistik har dock inte gått att få fram. Text: Ivana Vukadinovic Foto: Staffan Gustavsson


i förbifarten Förslag: VTI forskar åt STR

Elbil hos Murtans för automatelever

STR har gett VTI, Statens Väg- och transportforskningsinstitut, i uppdrag att kartlägga och nulägesbeskriva de samlade kunskaperna om förarutbildningssystemet. Det handlar till exempel om olyckor under övningskörning.

Från och med våren 2015 kommer Mur­ tans trafikskola i Falkenberg att låta alla automatelever övningsköra med elbil. Syftet är att de ska få inblick i hur ny miljövänlig teknik fungerar. Även de ungdomar som väljer manuell växel kommer att få prova elbilen.

Vad vet vi om förarutbildningsområdet? Det är en av grundfrågorna för undersökningen, som kommer att genomföras av VTI. Studien ska bland annat kartlägga de kunskaper som finns om trafiksäkerhetsläget vid övningskörning. Till exempel vilka typiska olyckor som inträffar och vilka olyckor som drabbar nyblivna körkortsinnehavare. – Vi vill ha en uppdaterad generell kunskapsöversikt inom området, säger Christer Wickman, förbundssekreterare för STR. Studien kommer även att innehålla en del som söker svar på varför unga tar körkort eller avstår från detsamma, och vilka resonemang som kan tänkas ligga bakom dessa beslut. Det är också meningen att undersökningen ska innehålla en enkät som söker svar på hur elever väljer utbildare – vad som påverkar och slutligen avgör valet. Avsikten är även att fördjupa kunskaperna om hur anmälningssättet till körprovet faktiskt ser ut. I dag går det att köra hela sin utbildning på trafikskola men ändå anmäla sig som privatist. – Det är ganska luddigt med anmälningsformen och vi vill veta mer om hur den faktiska fördelningen ser ut. Till exempel hur många av dem som anmäler sig som privatister som i själva verket, i huvudsak, har kört på trafikskola. Undersökningen ska dessutom innehålla en intervjustudie som handlar om förarutbildningens framtid. Där ska bland annat beslutsfattare och andra på nyckelpositioner inom trafiksverige ge sin syn på förarutbildning. Det kan till exempel handla om ledamöter av riksdagens trafikutskott, tjänstemän på departement, liksom företrädare för trafikorganisationer och övningsplatser. Studien kommer att leverera fler delrapporter och en slutversion är tänkt att publiceras i oktober 2016. JG

Trafikskolans chef Lennart Svensson säger att skolan har många elever som väljer automatväxel och att Murtans vill ligga i framkant när det gäller tekniken. Murtans elbil är en VW Golf, som kommer att laddas i garage över natten eller, när

Falska handlingar men äkta körkort

Den makedonske lastbilschaufför som friades i Sundsvalls tingsrätt, trots att hans köroch förarkort var falska, har ett intyg från Makedonien som ger honom rätt att köra lastbil där. Det konstaterar Polisen i ett pressmeddelande, långt efter det att den omtalade domen fallit. Beskedet kom under de sista dagarna i november, efter det att yrkeschaufförer landet runt visat sitt missnöje med domen genom att stanna sina fordon utmed vägarna två gånger per dygn. I oktober stoppades chauffören och hans ekipage för en kontroll på E4:an. Han visade upp färdhandlingar som var utställda i Bulgarien, men det visade sig att handlingarna var falska. Detta konstaterades av såväl bulgariska myndigheter som Statens kriminaltekniska laboratorium, SKL, i Linköping. Tingsrätten valde dock att fria mannen. De menar att han har handlat i god tro när han köpt handlingarna för 40 euro av en annan man som han uppfattat som en bulgarisk myndighetsperson. Tingsrätten konstaterade också att åklagarsidan – falska handlingar eller inte – inte har kunnat bevisa att mannen inte har rätt att framföra den här typen av tunga fordon, något han påstår att han har. Mannens påstå-

det behövs, snabbladdas i 20 minuter till 80-procentig kapacitet. Elen levereras av Falkenbergs Energi AB som enbart säljer grön el. Trafikskolans övriga sex bilar drivs med certifierad biogas. BD

ende visar sig nu också vara korrekt: Mannen har ett körkort med CE-behörighet. Trafikpolisen i Sundsvall säger sig ha haft problem att få svar i tid på de frågeställningar som den har sänt via Enheten för internationellt polissamarbete till Bulgarien och Makedonien. – När vi nu fått det officiella svaret från Makedonien kan vi konstatera att mannens egna uppgifter om körkortsbehörighet stämmer, säger polisassistent Jens Jansson i en intervju med radio P4 Västernorrland. Det ska tilläggas att den makedonske chauffören arbetade för ett svenskt företag med säte i Norrköping, på uppdrag av en dansk speditör. Allt fler falska kör- och förarkort tas i beslag i de nordiska länderna. Utländska chaufförer arbetar för löner som ligger långt under de inhemska chaufförernas. Transpor­tarbe­tare­ förbundet talar om en timpenningar så låga som 13–72 kronor. Falska identiteter används för att kringgå regler om dygnsvila. CG

i förbifarten Mitt i Trafiken • Nr 4 2014 21


Brott och straff

Foto: Shutterstock

När ingen blir dömd

”Självklart stötande när man vet att ett brott begåtts” Den vinglande bilen med två ­kraftigt berusade personer stoppas av polisen. Ett solklart fall av ratt­fylleri, kan tyckas. Men ingen döms. Tingsrätten kan inte fastställa vem som körde. – Det är klart att en sådan dom kan kännas stötande, även om den är juridiskt korrekt, säger Roberth Nordh, docent i processrätt.

M

ed gnistrande fälgar – eftersom däcken på två av hjulen sakna­ des – körde en mindre lastbil omkring på E4 utanför Norrköping i sep­ tembermörkret. En polisbil med två poli­ ser fick larm om ekipaget och på en mind­ re väg upptäcktes och stoppades bilen. När polisen slagit på blåljusen lämnade en av de båda männen, vi kan kalla honom X, bilen från passagerarsidan. Kvar satt en annan man, vi kallar honom Y, bältad i passagerarsätet. Förarplatsen var alltså tom när poliserna kom fram till bilen. Några fakta var lätta för polisen att slå fast direkt på plats: Båda männen var mycket berusade. Blodprov visade att X hade 1,99 promille. Ingen av dem satt på

22 Mitt i Trafiken • Nr 4 2014

förarplatsen när polisen kom fram. Ingen avskärmning fanns mellan sätena. Men vem hade suttit bakom ratten un­ der färden? X belades med handfängsel av polisen, men nekade till att ha kört bilen och påstod att det var Y som varit föraren. Vem som var den skyldige blev det tings­ rättens uppgift att försöka reda ut. Inför tingsrätten berättade de båda männen att de inte kände varandra sedan tidigare. De hade blivit bekanta när de bott tillfälligt på ett vandrarhem utanför Lin­ köping. Den ödesdigra bilfärden föregicks av en festkväll inne i staden. När det gäller hur de hamnade i bilen, som var X:s tjäns­ tebil, och vad som sedan hände, är deras berättelser helt oförenliga. Båda skyller på varandra, och påstår att det var den andre som körde. Även de båda polisernas berättelser skil­ jer sig åt på några punkter. Den ena poli­ sen säger att X drog sig ut från passagerar­ sidan och föll ut samtidigt som han själv gick ur polisbilen. Han sprang mot förar­ sidan på den stoppade bilen och såg att förarplatsen var tom. Det fanns ingen chans att männen skulle hunnit byta plats

ansåg polismannen, som var säker på att det var X som kört bilen. Den andra polisen säger istället att X re­ dan stod utanför bilen när kollegan läm­ nade polisbilen och sprang mot förarplat­ sen. Efter cirka 10–15 sekunder hörde polisen kollegan tilltala den person som satt kvar i bilen. Tingsrätten tror inte att någon av poli­ serna lämnat felaktiga uppgifter medvetet, utan att de uppfattat situationen olika. Det­ ta gynnade den tilltalade, alltså X. På 10– 15 sekunder vore det möjligt för Y att hin­ na förflytta sig till passagerarsätet och där­ med ha varit föraren, menar tingsrätten. Den samlade bedömningen blev att det inte var ställt utom rimligt tvivel att det var X som körde bilen. Åtalet för grovt rattfylleri ogillades. Att åtalade vid rattfyllerimål inte kan dömas är mycket ovanligt. – De allra flesta rattfyllerister upptäcks vid rutinkontroller, och då är skulden ing­ et som kan diskuteras bort, säger Roberth Nordh. Men att få en fällande dom för rattonyk­ terhet i ett fall där det funnits flera perso­ ner i bilen, och samtliga nekar till att ha


kört bilen, kan vara mycket svårt om det inte finns till exempel vittnen som direkt kan peka ut vem som kört bilen, säger Roberth Nordh. Även om det finns andra brott där flera gärningsmän är inblandade, och där fler än en också kan dömas för att ha utfört brottet, kan det inte gälla den här typen av brott, menar han. – Flera kan fällas för att ha handlat gemensamt och i samförstånd. Då är det inte så viktigt vem som har utfört själva gärningen. I fråga om rattfyl­ leri kan däremot bara en sitta bakom ratten. Och det är bara den personen som kan fällas för rattfylleri. – Men, fortsätter Roberth Nordh, det betyder inte alltid att ingen kan dömas, bara för att det inte går att bevisa vem som varit förare. I det här fallet måste bilen ha körts av anting­ en X eller Y. Om X inte själv kört bi­ len måste han alltså ha lånat ut den till Y, trots att han visste att Y var be­ rusad. Det finns då ingen tvekan om att X har begått ett brott, antingen genom att han själv kört bilen (ratt­ fylleri) eller genom att han tillåtit Y att köra bilen (medhjälp till rattfyl­ leri). Eftersom tingsrätten inte kun­ nat reda ut vem som körde bilen hade domstolen haft att välja det al­ ternativ som är minst allvarligt för X, nämligen att han låtit Y köra bilen. X kunde alltså ha dömts för medhjälp till rattfylleri. – Att tingsrätten inte gjorde detta beror på att åklagaren inte påstod att X i vart fall tillåtit Y att köra bilen, och domstolen får bara döma för så­ dant som åklagaren har påstått. Det tycker jag att åklagaren borde ha gjort, säger Roberth Nordh. Nu dömdes alltså ingen. – Självklart känns det stötande när man vet att någon begått ett brott men ingen fälls för det. Lyckligtvis är den här typen av fall ovanliga, säger Roberth Nordh. Britta Linebäck

Dubbelbestraffning eller inte? Innebär det dubbelbestraffning att både straffa någon för ­fortkörning och dra t­ illbaka ­körkortet? Frågan ligger i­skrivande stund hos Högsta förvaltningsdomstolen.

E

uropakonventionen, som Sverige förbundit sig att följa, förbjuder att samma brott prövas och straf­ fas vid två olika tillfällen. Efter att Hög­ sta domstolen förra sommaren slog fast att personer som dömts för skattebrott dessutom inte får debiteras skattetillägg, väcktes frågan om detta även gäller tra­ fikbrott. – Av domen om skattetillägg följer inte av nödvändighet att det är samma problem för återkallande av körkortet. Men jag har förståelse för att frågan dy­ ker upp, säger Bengt Magnusson, jurist på Transportstyrelsen. Nästan 40 000 förare fick körkortet återkallat förra året. Majoriteten av dem hade gjort sig skyldiga till fortkörning eller rattfylleri. Det är med andra ord många människor, och ett stort antal domar, som är berörda. Frågan om det är rätt eller fel att den som dömts för ett trafikbrott också ska kunna fråntas kör­ kortet har varit uppe i flera rättsliga in­ stanser. Enskilda personer som dömts för trafikbrott och sedan fått körkortet återkallat av Transportstyrelsen har häv­ dat att det handlar om dubbelbestraff­ ning. De har då överklagat till förvalt­ ningsdomstolarna, som dömer i frågor om återkallat körkort. Också i några allmänna domstolar, som dömer i själva brottsfrågan, har det förts diskussioner. Ett exempel på det senare är Helsing­ borgs tingsrätt som i slutet av 2013 av­ visade två åtal om grovt rattfylleri. An­ ledningen var att de båda åtalade tidi­ gare hade fått körkorten indragna och tingsrätten menade att de därför inte

kunde åtalas för trafikbrott för samma gärning. Men Hovrätten över Skåne och Blekinge skickade tillbaka målen till tingsrätten. Även Svea hovrätt har i en dom i mars ansett att brottspåföljd och körkortsåterkallelse för samma trafik­ brott inte är olovlig dubbelbestraffning. I juni i år meddelade Högsta förvalt­ ningsdomstolen att den kommer att ta upp frågan. Målet togs upp i början av oktober, men i skrivande stund är det inte känt när domen kommer att med­ delas. – Vad Högsta förvaltningsdomstolen kommer fram till i den domen blir avgö­ rande för den här frågan, eftersom be­ slutet inte kan överklagas, säger Bengt Magnusson. Frågan var aktuell för drygt tio år se­ dan, då Regeringsrätten (nu Högsta för­ valtningsdomstolen) slog fast att det svenska systemet med körkortsåterkal­ lelse på grund av brott inte strider mot Europakonventionen. – Vi anser att slutsatserna i domen från år 2000 alltjämt är giltiga, säger Bengt Magnusson. Tills dess ett definitivt besked kom­ mer, hanterar Transportstyrelsen ären­ den om återkallat körkort som tidigare. Om Högsta förvaltningsdomstolen kom­ mer fram till att det innebär otillåten dubbelbestraffning måste lagstiftningen ändras. Karin Söderlund Leifler

Mitt i Trafiken • Nr 4 2014 23


Vägval

Dags att dra upp nya riktlinjer för STR i framtiden

P

å uppdrag av medlemmarna har STR:s styrelse låtit göra en översyn av hur STR är organiserat i dag, med en analys av vad som kan och bör för­ ändras för att kunna möta framtidens ut­ maningar på bästa möjliga sätt. Det konk­ reta utredningsuppdraget har genomförts av Lunicore Consulting i Lund. Lunicore har intervjuat personer såväl inom som utom branschen och föreslog i en rapport (som presenterades på riksmö­ tet i Helsingborg i maj i år) bland annat att medlemsbasen breddas, att de många lo­ kalföreningarna ersätts med färre region­ föreningar, att ett premiummedlemsskap införs för att gynna kvalitativa och drivan­ de medlemmar och att egenkontrollen av medlemmarna utökas. Det extra fullmäktigemötet var till för att diskutera och välja väg. Nu blev diskussionen inte särskilt om­ fattande. Det verkar finnas en stor enighet kring att förändringar av något slag är nödvändiga. Fullmäktige sa ”ja” till ett antal förslag som nu ska utredas vidare:

24 Mitt i Trafiken • Nr 4 2014

Foto: Shutterstock

Om några år är det möjligt att STR inte står för ­Sveriges trafikskolors riksförbund, utan det ­bredare ­Sveriges trafikutbildares riksförbund eller någonting liknande. Vid ett extra fullmäktigemöte i Stockholm i november drogs ­riktlinjerna inför framtiden upp. • Utökning av medlemsbasen. • Införande av ett differentierat m ­ edlemskap. • En förändring av den geografiska ­indelningen av STR. • Förändrad finansieringsmodell. • Förändring av ledningsstrukturen inom STR. Flera påpekade att punkterna ett och två hänger ihop med varandra. Utökas medlemsbasen är det också rimligt att tän­ ka sig ett differentierat medlemskap. Det är dock viktigt att alla medlemmar har möj­ lighet att ansöka om det som i den pågåen­ de diskussionen kallas premiummedlems­ skap. Ingen ska vara utestängd från varken det ena eller andra, och den högre graden av medlemskap ska inte ha något med stor­ leken på verksamheten att göra. När det gäller den geografiska indelning­ en finns det i dag 30 lokalföreningar inom STR. De är av varierande storlek, vilket gör att förutsättningarna för att kunna bedriva en framgångsrik verksamhet skiftar.

”Vi har en trög och gammaldags organi­ sation”, konstaterade en av fullmäktigele­ damöterna. ”Lokalföreningarna kan kan­ ske behållas i någon form, men de är inte lika viktiga som de var en gång i tiden.” Förändringarna av ekonomi och finan­ siering är av teknisk art. Dagens system byggdes upp när organisationen var min­ dre. Det systemet förefaller i nuläget väl­ digt otympligt. Förändringen av ledningsstrukturen hänger ihop med förändringarna av det ekonomiska systemet. I dag hamnar de personer som väljs in i förbundsstyrelsen automatiskt i bolagsstyrelsen, men det är en sak att brinna för pedagogik och en an­ nan att fatta kloka finansiella beslut. En del individer är säkert förmögna att göra bådadera, men risken finns att enbart pe­ dagoger väljs in i förbundsstyrelsen och då är bolagets väl och ve i fara. Det bör, enligt medlemmarna, vara tydligare gränser mellan förbundet STR och bolaget STR Service AB. Catarina Gisby


Fuskare

Provfusk bland yrkesförare ”Ännu ett skäl för att se över utbildningssystemet” Det fuskas på kunskapsproven, framför allt när det gäller taxilegitimationer. Men det är svårt att uttala sig om hur omfattande fusket är, menar Karl-Erik Andersson på Trafikverket Förarprov. Inom STR är man bekymrad.

K

Misstänkta fuskare avvisas alltid från provlokalen. – Men det är svårt att gå vidare med de här fallen. Polisen säger att det inte går att åtala för fusk, fortsätter Karl-Erik Anders­ son. Det ska alltid finnas vakter i lokalerna där proven genomförs. Den som vill får ta med sig sin mobiltelefon in, men den ska vara avstängd. – Och vi har mobilpejl som visar om mobilerna är på. I en intervju i Nerikes Allehanda efterly­ ser företrädare från Transportstyrelsen möjlighet att stänga av påkomna fuskare under en längre tid, kanske upp till ett halvår. På Transportstyrelsen misstänker man att det finns personer som anmäler sig till kunskapsproven utan avsikt att ge­ nomföra dem. Dessa personer vill bara ta

Foto: Staffan Gustavsson

arl-Erik Andersson känner till tjugo dokumenterade fall som in­ träffat det senaste året. Tio av dem handlade om taxilegitimationer, de reste­ rande tio berörde andra behörigheter. – Jag kan inte på rak arm säga vilka, men förutom taxi har vi har störst problem när det gäller YKB, yrkesförarkompetens. När det gäller körkort för vanlig personbil ser vi i dag i stort sett inte något fusk alls. Där hade vi däremot problem för några år se­ dan, när personer gick in och skrev kun­ skapsprovet på uppdrag av andra. Det går inte längre, med de skärpta regler för bok­ ning och legitimering som vi numera har.

Att körkortsaspiranter tillåts göra kunskapsprovet hur många gånger som helst är märkligt, tycker STR:s ordförande Berit Johansson. – Dels kan en frekvent andel genom­förda prov ge en eftermarknad då dessa säljs svart, dels säger det inte någonting om vad aspiranten verkligen kan eftersom han eller hon många gånger bara lärt sig frågorna utantill.

reda på vilka frågorna är, för att sedan kunna sälja dem svart eller använda dem i någon form av mer eller mindre obskyr verksamhet. Med avstängningar skulle man kanske kunna få stopp på den verk­ samheten. Den bilden bekräftas av STR:s ordfö­ rande Berit Johansson. – Jag tror inte att det är vanligt att en­ skilda fuskar under pågående prov, och att de – om de gör det – lyckas med fusket. Däremot vet vi att det finns de som anmä­ ler sig till prov för att kunna fotografera av

dem eller på något annat sätt lära sig frå­ gorna utantill. Några få konkreta fall har kommit till STR:s kännedom. Vid de tillfällena har STR kontaktat tillsynsmyndigheten Transport­ styrelsen. – Men ingen återkoppling har därefter skett till STR, vi vet inte om de har vidtagit någon åtgärd eller inte. Att det är möjligt att fuska överhuvudtaget är ytterligare ett skäl för att göra en översyn av hela utbild­ ningssystemet, avslutar Berit Johansson. Catarina Gisby

Mitt i Trafiken • Nr 4 2014 25


STR på tre timmar Trafikskolor kanske måste bli som bensinmackar – ­ diverse­handlare istället för högspecialiserade på en eller ett fåtal varor. Men de måste också leverera vad de lovar. Det var två av budskapen under höstmötets ”STR på tre timmar”, med Joppe Pihlgren som moderator.

J

oppe Pihlgren var moderator, frå­ geställare och vägvisare. Han in­ ledde med att berätta om hur han nyligen träffat ”Så mycket bättre”- ak­ tuelle Love Antell. Denne hade då be­ rättat att han gick på trafikskola och var så nöjd med utbildningen att han inte ville att den skulle ta slut. Dock väljer många som bekant att övningsköra privat. Siffrorna för 2013

Kristina Hagberg och Karl-Erik Andersson, Trafikverket, betonade vikten av att fler söker sig till trafikskola istället för att köra privat.

26 Mitt i Trafiken • Nr 4 2014

visar att det handlar om 57 procent av körkortstagarna. I storstadsområdena är andelen ännu större. – Stockholm sätter trender så risken är att vi får se ännu mer av det här, sade Jeanette Jedbäck-Hindenburg, ordfö­ rande i STR Stockholm. Kristina Hagberg som sedan sep­ tember är chef för Trafikverket F ­ örar-­


Butik som levererar

– diversehandel eller speceributik prov gästade mötet tillsammans med Karl-Erik Andersson, tidiga­ re tillförordnad chef. De betonade vikten av att fler söker sig till tra­ fikskola. – Vi måste bryta trenden att så många väljer privat, sade Karl-Er­ ik Andersson. – Fler borde ta hjälp av proffs och vi tycker oss se en liten vänd­ ning i Stockholm, sade Kristina Hagberg. STR:s vice ordförande Mi­ chael Axelsson och organisa­ tionens vd Håkan Björklund resonerade sedan kring strategi och framtid och

Jppe Pihlgren, moderator.

jämförde trafikskolebranschen med bensin­ branschen. – Någonstans gjorde mackarna ett strate­ giskt val – b ­ ilarna drog mindre bensin, behöv­ de färre reservdelar och färre oljepåfyllningar. Därför började de sälja korv, cd-skivor och livsmedel, utöver bensin, sade Michael Axels­ son. Trafikskolebranschen måste kanske på samma sätt bredda sitt utbud, menade han. – Vår korv och våra cd-skivor är till exempel risk- och AM-utbildningarna, även renodlad automatutbildning skulle kunna vara en så­ dan produkt. Han menar också att trafikskolornas utbud kan breddas genom att titta på vad elever blir underkända på. Det handlar främst om avsök­ ning och riskbedömning. – Samtidigt är det vad trafikskolorna är duktiga på att lära ut, sade Michael Axelsson. Joppe Pihlgren betonade att det arbete en organisation som STR gör många gånger sker i det tysta. Det innebär också, enligt STR:s ordförande Berit Johansson, att hitta allianser och att få andra aktörer att dra åt samma håll. – STR ska inte säga ”vi vill ha”. Med riskut­ bildningen jobbade vi så att vi presenterade problemet: att många unga körde ihjäl sig. Och vi kom med ett förslag på hur det skulle kunna förändras: riskutbildningen, sade hon. Men för att vara en trovärdig aktör måste STR jobba med hur de egna medlemmarna sköter sig. Därför har organisationen med hjälp av en hemlig kontrollundersökning tes­ tat 30 slumpvis utvalda trafikskolors introduk­ tions- och riskutbildningar. Enligt STR:s förbundssekreterare Chris­ ter Wickman, som presenterade undersök­ ningen, är det inget fel på utbildningarnas innehåll men det slarvas med tiden. Detta är att be om problem, menade Mi­ chael Axelsson. – En ansvarig minister med uppfattningen att det är för dyrt med körkort tillsätter en en­

Mitt i Trafiken • Nr 4 2014 27


Butik som levererar mansutredare som säger ”bort med introduktionsutbildningen” och så försvinner den. Det pratades dessutom etik och moral där Michael Axelsson och Be­ rit Johansson iklädde sig gamla in­ vanda roller som trafiklärare respek­ tive elev. – Vi måste jobba med hur vi agerar, hur vi framstår och med språkbruk. Det som händer mellan elev och lä­ rare i en sluten miljö som en bilkupé kan vara känsligt, sade Berit Johans­ son. Joppe Pihlgren sammanfattade för­ middagen: – STR överfaller frågorna hellre än frågorna överfaller STR. Text: Johan Granath Foto: Staffan Gustavsson

Vältränade Valter med sin elev.

Genom trafikskolan på tre timmar . . . Vad möter eleven som kommer till din trafikskola? Vilket tror du är hans eller hennes första intryck? Vad kan du göra bättre?

”K

överbokade introduktionsutbildningen med sin handledare och inte ens fick sittplats. Eller Matthias som aldrig fick ett enda berömmande ord av sin trafik­ lärare, utan enbart blev tillrättavisad när han gjorde fel. Eller Theodora som kän­ de sig som en i mängden, blev operson­ ligt bemött och därför bytte till en an­ nan trafikskola. (Där allting tack och lov var mycket bättre.)

Bitvis bjöds på bistra sanningar: Någ­ ra elever hade intervjuats om sina första trafikskolekontakter (publiken fick se i förväg inspelade filmer), och gemensamt för dem var att de inte var helt nöjda. Felicia, till exempel, som kom till den

På scenen fanns Kawtar Sturesson, 23, nyutexaminerad trafiklärare, och Did­ rik Adholm, 19, snickare som arbetar som bartender. De kommenterade ex­ emplen. – Det är verkligen inte okej att en tra­ fikskola inte har sittplatser så att det räcker åt alla på introduktionsutbild­ ningen. Det handlar ju om det första in­ trycket! sa Kawtar. Och att bara få höra det negativa när man har lektion hör till stenåldern. Vi ska vara coachande! Didrik höll med. – Det är verkligen inte acceptabelt att

örkort på tre timmar – allt ingår!” var rubriken när journalisten och musikern Joppe Pihlgren tillsammans med Ingela Strand, Karin Joelsson och Gunnel Ståhl från STR Service ledde ett av seminari­ erna på årets höstmöte. Man kunde kanske förledas att tro att det var själva körkortet som utlovades på tre timmar, men det handlade sna­ rare om elevens väg genom trafikskolan på tre timmar.

28 Mitt i Trafiken • Nr 4 2014

trafikskolor beter sig som i de beskrivna exemplen, underströk han. Utifrån arbetsmaterialet ”För en ännu bättre förarutbildning” kom dis­ kussionen i salen igång. Kan man indivi­ dualisera utbildningen ännu mer? Kan man ändå undervisa i grupp i större ut­ sträckning? Under vilka tider och dagar erbjuds lektioner? Varierar tidpunkter­ na under året? Är det möjligt att ha teo­ rilektioner utomhus? Måste verkligen bilen alltid vara med? Å andra sidan, bi­ larna är dyra, utnyttjas de maximalt? – Ofta rullar de bara 40 timmar i veck­ an, vilket inte är särskilt ekonomiskt, konstaterade Karin Joelsson. Jämför med taxi – de går 24 timmar om dygnet. De tre timmarnas huvudbudskap: Det är bra om man kan tänka utanför boxen. Istället för i de gamla vanliga spåren. Det tjänar alla på, trafikskolor som kun­ der. Catarina Gisby


Olycksutredare

Utredare undersöker hur det kunde hända

Dödsolyckor bidrar till säkrare trafik

Bristande rutiner trots ny teknik Utredarna från Trafikverket berätta­ de också om ett fall där användning av ny teknik inte föll väl ut. Det handlar om en olycka i Väst­ sverige där en modern personbil i hög fart kör rakt ut i skogen i en trevägskorsning. Fordonet är uppe bland träden och vänder innan det landar och fattar eld. Föraren, en man, faller ur och omkommer. Bilen är försedd med modern teknik – ett app-baserat larmsystem – som lar­ mar om något speciellt händer, till exempel om en airbag löser ut.

Nio utredare och två analytiker inom Trafikverket undersöker samtliga dödsolyckor i trafiken ­varje år. Utredarna Håkan Lundin och Camilla Olsson berättade om sitt ovanliga arbete på STR:s höstmöte.

O

lycksutredarna är spridda över landet och hanterar var och en 20–40 dödsolyckor per år. Verk­ samheten är ett regeringsuppdrag som sä­ ger att alla dödsolyckor på väg ska utredas. Resultatet används till exempel för statis­ tik, forskning och som beslutsunderlag. – Vi samarbetar bland annat med polis, räddningstjänst, Rättsmedicinalverket och sjukhus men även med aktörer som Sca­ nia och Volvo, sade Håkan Lundin. När utredarna får information om en dödsolycka får de också en insatsrapport, där räddningstjänsten bifogar bilder och annan information kring dödsfallet och olyckplatsen. Utredarna får även tillgång till polisens trafikmålsanteckningar. Senast tre dagar efter det inträffade be­ söker utredaren olyckplatsen för att under­ söka bland annat vägmiljön, sidoområden och bromsspår. – Vi tittar även på fordonet: islagsmär­ ken, deformationer och liknande, men den tekniska undersökningen görs av polisen, sade Camilla Olsson. Alla olyckor behandlas som enskilda händelser men delas in i kategorier. Kate­ gorierna ligger sedan till grund för förslag på åtgärder som ska förhindra att liknande olyckor inträffar igen. Enligt utredarna skiljer det en hel del på dagens bilar och de som tillverkades för 10–15 år sedan. Gränsen flyttar hela tiden fram och det går i moderna bilar att över­ leva vid kollisioner i hastigheter som i

– Larmet når en larmcentral men där saknas en tydlig rutin för vad som ska göras, säger Håkan Lundin.

Håkan Lundin och Camilla Olsson från Trafikverket utreder dödsolyckor. De berättade bland annat om vad resultaten a­nvänds till och något om olika fall. Foto: Staffan Gustavsson

äldre modeller nästan uteslutande ledde till döden. – Vägmiljön har också blivit mycket säkrare. Även om där fortfarande finns möjligheter till förbättringar, sade Håkan Lundin. Till exempel borde det finnas en tydli­ gare koppling mellan vägtyp och hastig­ hetsgräns, menar han. Det vill säga att vä­ gar som har en viss hastighet också bör se lika ut – ha samma bredd, räfflor och an­ dra markeringar. Vägar med tillåten has­ tighet över 100 kilometer i timmen borde alltid vara mittseparerade, enligt Håkan Lundin. Utredarna betonade dock att trafiksä­ kerhet i grund och botten handlar om be­ teende. – Där är ni en otroligt viktig kugge, sade Camilla Olsson med adress de församlade trafiklärarna. De beskrev också några specifika fall, bland annat en olycka i närheten av Mel­ lerud där en brandman omkom när en

Larmpersonalen börjar dock ringa upp den telefon som larmet var kopplat till. Men ingen svarar. De övergår då till att ringa personer på den anhöriglista som finns. De får tag i förarens pappa. Fadern, som bor i närheten av olycks­ platsen, vilken är ganska exakt iden­ tifierad via larmsystemet, ger sig ut och letar. Han hittar bilvraket och dessvärre sin döde son. – Det här är ett exempel där man inte säkerställt att rutiner spridits till de olika larmoperatörerna. Det ska dock vara korrigerat nu så att det inte kan hända igen, säger Håkan Lundin.

brandbil välte under utryckning. Utred­ ningen visar att den omkomne var obältad och väcker frågor om bland annat utryck­ ningsfordonens konstruktion med hög tyngdpunkt, om hastighet och om perso­ nalen har tillräcklig utbildning för utryck­ ningskörning. – Det visade sig också att brandbilen hade vinterdäck trots att det var septem­ ber. Det är inte optimalt och ger sämre grepp på vägbanan, sade Håkan Lundin. Johan Granath

Mitt i Trafiken • Nr 4 2014 29


Anpassat förarprov

Dispens okänd för många Förlängd giltighetstid för körkortsprov för funktionshindrade Körkortselever som har dyslexi eller andra neuropsykiatriska ­funktionshinder som gör det svårt att klara av båda körkortsproven inom två månader kan ansöka om dispens och få förlängd giltighetstid upp till sex månader.

D

etta är egentligen inte något nytt, men få verkar känna till det, åt­ minstone om man får tro reaktio­ nerna när Richard Moberg och Cathrine Wendel från Trafikverket respektive STR höll i utbildningen ”Anpassat förarprov – för vem?” vid STR:s höstmöte. Normalt ska förarprovets två delar, kun­ skapsprovet och körprovet, vara godkän­ da inom en sammanhållen tid på två må­ nader. Men om det finns särskilda skäl kan Transportstyrelsen bestämma om att för­ länga giltighetstiden. Man kan inte ansöka om förlängd giltig­ hetstid utan att först ha försökt att genom­ föra båda proven under den föreskrivna

tiden. Ansökan måste också ha kommit in till Transportstyrelsen innan giltighetsti­ den gått ut för det godkända provet. – Allt detta finns beskrivet på körkorts­ portalen, underströk Cathrine Wendel. Generellt har kunskapen om dyslexi och neuropsykiatriska funktionshinder ökat på senare år, och det har också lett till att körkortselever med dessa hinder i dag blir bättre bemötta i både körkortsutbildning­ en och vid körkortsexaminationen. – Alla myndigheter ska vara till för alla, och bemöter vi inte människor som har dyslexi, ADHD, och så vidare, på rätt sätt, kan vi inte leva upp till det mottot, konsta­ terade Richard Moberg. Körkortselever har under många år kunnat ansöka om att få göra kunskaps­ provet muntligt, men före 2008 var det ändå bara det skriftliga provet som lästes upp högt. Dessutom av vem som helst som arbetade inom förarprovsenheten. Någon särskild utbildning krävdes inte. Det fanns inte heller någon garanti för likabehand­ ling på de olika provorterna.

I dag är det annorlunda. Alla ansökningar om att få göra det skriftliga provet med för­ längd provtid, eller att få göra detta prov muntligt, går till en och samma grupp av människor som vet vad problematiken handlar om. Handläggningen är enhetlig. Proven genomförs sedan i en miljö som också är anpassad utifrån de särskilda be­ hov som de här körkortseleverna har, och personalen som tar emot dem är utbildad för ändamålet. Ansökningarna om att få genomföra kunskapsprovet muntligt blir fler och fler för varje år. – Inte så konstigt med tanke på att anta­ let diagnoser ökar, menade en av de trafik­ lärare som lyssnade till Moberg och Wen­ del. För trafikskolornas del är det viktigt att ha i åtanke att sättet man utbildar på stäm­ mer överens med det sätt som körkortse­ leven sedan examineras på. Svårighetsgraden är densamma i munt­ liga och skriftliga prov. Catarina Gisby

Gör dig synlig i vinternatten

V

i är inne i den allra mörkaste års­ tiden, och det är en farlig tid för oskyddade trafikanter som syns dåligt i trafiken. Det gäller både i staden och på landet. Många tror att faran är mindre i tättbebyggda områden där det finns gatlampor, men så är det inte alls. Faktum är att flertalet mörkerolyckor där gående skadas eller dödas sker i just så­ dana områden, enligt Räddningstjänsten. Men det finns en sak vi alla kan göra, ma­

30 Mitt i Trafiken • Nr 4 2014

nar de, Trafikverket, med flera, och det är att använda reflexer. Med reflexer blir du synlig på cirka 125 meters håll för en bilist som kör med halvljuset påslaget. Den förhållan­ devis långa sträckan ger föraren tid att bromsa in om det behövs. Med mörka kläder utan reflexer är du synlig först på ett avstånd av 20-30 meter.

Catarina Gisby

Foto: Staffan Gustavsson

Risken att bli påkörd och dödad av en bil är tre gånger större i mörker än i ljus. Reflexer är den enklaste och billigaste livförsäkringen.


Marika Carlsson, komiker, avslutade STR:s höstmöte.

Hittebarn, särbehandling och låtsaskrock med älg Under rubriken ”Hur blev det så här?” avslutade komikern Marika Carlsson STR:s höstmöte på Clarion Hotell Sign i Stockholm. Hon dissade intensivkurser för körkort, ­vilket hon själv gått, och alla möjliga fördomar, även sina egna.

M

arika Carlsson är 41 år gammal, född i Etiopien och adopterad till Sverige som tvååring. Åren 2006 och 2012 blev hon vald till Sveriges roligaste kvinna. Hennes framträdande, som var rappt och ledigt, kretsade löst kring detta tema – att slumpen fört henne hela vägen från hittebarn i Etiopien till att bli en fram­ gångsrik komiker i Sverige. Vägen till framgång har dock varit krokig. – Jag har bland annat uppträtt för tre al­ kisar i en källare och jobbat som spöke på Gröna Lund. Hon tog dock avstamp i sammanhanget för dagen: STR och trafiklärarna. Marika Carlsson berättade om sitt eget körkorts­ tagande som skedde under en intensiv­ kurs på en liten ort i Skåne. – Orten hade så lite trafik att trafiklära­

ren uppmanade mig att låtsas: ”Tänk dig att det kommer en bil från höger”. En gång tvärbromsade jag, till synes utan anled­ ning. När trafikläraren undrade vad jag höll på med sa jag helt enkelt att jag hade bromsat för en låtsasälg. Hon berättade en hel del om hur det var att på 1970- och 80-talen växa upp som mörkhyad i Sverige. Bland annat om möj­ ligheten att dra nytta av dem som tyckte synd om henne för att hon kom från Afrika. – Gamla tanter som kunde säga: ”Jag har hört att ni har det så svårt där nere”. Ett sådant uttalande skulle kunna innebära godis, så i det läget försökte jag se extra mager ut. Men Marika Carlsson är inte bara rolig, hon är också arg över att bli behandlad an­ norlunda på grund av sin hud. Det gäller till exempel när hon berättar om hur hon efter gymnasiet jobbade i vården och blev misstänkt när en plånbok försvann för en patient. Misstanken grundade sig på hen­ nes hudfärg, tror hon själv. – Plånboken kom fram, den hade aldrig varit stulen, och trots alla misstankar – tror ni att jag fick en ursäkt? Nej. Ilskan märks också när hon berättar om hur hon, men ingen av hennes vita vänner,

gång på gång stoppas i tullen på väg in i Sverige. Marika Carlsson bygger ofta sina skämt på att härma dialekter, vilket hon är bra på efter att ha bott i Mönsterås, Lund, Göte­ borg och numera i Stockholm. Hon har också uppfattningar om hur folk är i olika landsändar. – I Stockholm, där jag bor nu, är folk ra­ tionella och korthuggna. I Göteborg går det långsammare och man pratar med kassörskan i affären. I Norrland är de spe­ ciella. När jag var där en gång och körde stand up hördes nästan ingenting från pu­ bliken men efteråt kom folk fram och sa att de inte hade skrattat så mycket på åratal. Hon avslutade med att prata om bemö­ tande och påminde om att vi alla har för­ domar som vi måste jobba med. Även hon själv. – För ett tag sedan åkte jag tåg. På ett ställe kom några ryssar ombord och satte sig i min kupé. Jag höll hårt i mina tillhö­ righeter. Men när jag var på väg av tåget ropade en av dem efter mig med rysk bryt­ ning ”glöm inte din plånbok”. Den låg kvar på bordet. Text: Johan Granath Foto: Staffan Gustavsson

Mitt i Trafiken • Nr 4 2014 31


Tranarpsolyckan

En person dog och fyra–fem skadades allvarligt i den så kallade Tranarspolyckan i Skåne 2013. Anna Andersson Carlin (bilden) och Mattias Sjögren har på MSB:s uppdrag analyserat räddningsinsatsen.

Slumpen trolig förklaring till att inte fler dog i Tranarpsolyckan Det var kanske mer tur än ­skicklighet att bara en människa dog i den gigantiska trafik­olyckan på Tranarpsbron, ett par mil norr om Helsingborg. Ett 80-tal fordon, varav ungefär hälften tunga, var inblandade.

O

mkring klockan elva den 15 ja­ nuari 2013 började de första for­ donen krascha in i varandra på den omkring 600 meter långa Tranarps­ bron. Bron är egentligen två broar – en söder-gående och en norrgående körbana

32 Mitt i Trafiken • Nr 4 2014

– som leder E4an över Rönne å, som utgör kommungräns mellan kommunerna Ås­ torp och Klippan. Avståndet mellan de båda vägbanorna, som saknar förbindelse, är sju meter. På platsen, som ligger knappt två mil nordost om Helsingborg, var det vid olyck­ an 16 minusgrader, tjock dimma och mycket halt i både norr- och södergående körfält, där olyckor inträffade i tät följd. Anna Andersson Carlin och Mattias Sjöström är verksamma inom räddnings­ tjänsten men jobbar även som regionala samordnare för olycksundersökningar för

MSB – Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. De båda har på uppdrag av MSB analyserat räddningsinsatsen vid olyckan. Vid STR:s höstmöte berättade de om sin utredning. – Utgångspunkten är lärande för rädd­ ningsinsatser – vad kan förbättras, sade Mattias Sjöström. Utredningen har tittat på saker som ledning och samverkan, hur räddnings­ tjänstens kommunikationssystem RAKEL fungerade, liksom den speciella olycks­ platsen – Tranarpsbron. – Detta var en dynamisk trafikolycka


ENKÄT som pågick längre än vad vanliga trafik­ olyckor gör. SOS-operatörerna kunde under larmsamtalen höra hur det small i bakgrunden när bilar körde in i varandra och korkade igen broarna i båda körrikt­ ningarna, sade Anna Andersson Carlin. Detta innebar också att olycksplatsen blev mycket otillgänglig. Räddningsper­ sonalen fick klättra över bilar och skära upp kapell för att ta sig till fram till ska­ dade som satt fast i sina bilar. – Det var väldigt svårt för räddnings­ ledningen att få överblick. Dessutom för­ svårades insatsen av att tre brandmän och två ambulanssjukvårdare skadades när deras fordon körde in i framförva­ rande lastbil och de själva blev påkörda vid olycksplatsen, sade Mattias Sjöström. Utredarna har inte ägnat sig åt själva olycksorsaken men bristande riskbedöm­ ning i kombination med dimma, mycket halt väglag, för korta avstånd och allt för hög hastighet är den troliga förklaringen. Flera gånger under föredraget nämnde föreläsarna hur utryckningsfordon blev omkörda av lastbilar och vanliga bilar, var­av vissa kan ha kört så fort som 90 km/t. Utredarnas uppdrag har varit att iden­ tifiera lärdomar av det inträffade. Till ex­ empel att det går att planera bättre, bland annat för väder – svår halka går i viss mån att förutse. Mattias Sjöström och Anna Andersson Carlin nämnde också for­ donsplacering – var ställer man upp räddningsfordon för att undvika skador på personal. Det var också kommunika­ tionsproblem med RAKEL som rörde sjukvårdsledning och SOS Alarm. Det medförde att räddningspersonal i stället fick använda mobiltelefon, vilket innebar att viktig information inte nådde alla. Dessutom uppstod viss larmförvirring på grund av att räddningstjänsterna kom från två olika kommuner och lyssnade på olika kommunikationskanaler. Mattias Axelsson från STR menade att det bild- och filmmaterial som finns från olyckan kan vara ett bra diskussionsunder­ lag för både risk- och tungutbildningar. Text: Johan Granath Foto: Staffan Gustavsson

Hur ser du på möjligheterna med Elevcentralen Premium?

Sara Modig, Axelhed F­ örarutveckling, Norrköping:

(Läs mer om Premium på nästa uppslag)

Stefan Vikström, Roberts Trafikskola, Piteå:

– Bra. Till exempel blir det en större grad av boklöshet och mer omedelbar hjälp för personer med dyslexi. Bland annat tack vare att de kan lyssna på ­materialet. Sedan kanske det inte bara blir enkelt med kalkylmöjligheterna.

– Oändliga möjligheter. Jag fastnade mycket för kostnadskalkylen som visar hur mycket undervisningen får kosta för eleven. Det betyder att vi får bättre kommunikation kring den biten med både eleverna och deras föräldrar.

Berit Danielsson, Arboga T­ rafikskola, Arboga:

Jörgen Bergendorf, Rullians T­ rafikskola och Svalövs Trafik­skola, Landskrona respektive Svalöv:

– Ett sätt för oss att vara i fas med ­utvecklingen och de ungas vanor. Vi måste göra det här för att stärka ­förtroendet för branschen. Det blir mer insyn och större tydlighet mot kunder och handledare.

– Mycket stora möjligheter, ett nytt ­system som kan sudda ut gränserna mellan teori och praktisk utbildning. Jag tror att det öppnar för ett mindre fyrkantigt, mer flexibelt arbetssätt, och att man kan ha mer undervisning i grupp.

Roger Forsberg, Forsbergs Trafikskola, Kungälv: – Det är en stor och positiv grej för hela verksamheten och väldigt bra för eleverna. Jag som utbildare får större kontroll på handledarna som också får redskap att ­jobba mer systematiskt. Text: Johan Granath Foto: Staffan Gustavsson

Mitt i Trafiken • Nr 4 2014 33


Bakvagnen

Medlemssidor – Sveriges Trafikskolors Riksförbund

HÖSTMÖTET 2014 Läromedel

Nytt digitalt läromedel tar form

– Vi tycker att vi har gjort någonting rik-­ tigt, riktigt bra, säger STR:s vd Håkan Björklund. 2011 fick han styrelsens uppdrag att undersöka vilka digitala produkter och ­ tjänster STR bör utveckla för att möta mor­ gondagens elever. Efter förstudie, arbete i projektgrupp med sex trafikskolor som re­ ferensgrupp, och med inköp av extern ITexpertis (företagen AddPro och Grade), är nu Elevcentralen Premium verklighet. – Detta är inte enbart en förbättrad elev­ central med fler funktioner, Elevcentralen Premium är mycket mer än så, poängterar Arne Åkesson från STR:s läromedelsav­ delning. Hela utbildningsmaterialet finns inbyggt i den nya elevcentralen, eleverna kan om de vill välja att inte köpa böckerna Trafikens Grunder och Köra Bil eftersom de redan ingår i det digitala läromedlet.

Praktisk introduktion det bästa

Skaparna av Elevcentralen Premium har utgått från läroböckerna – och skrivit ma­ nus utifrån dem – när de skapat de olika situationer och scenarion som är tillgäng­ liga via plattformen. För att riktigt förstå hur detta digitala läromedel fungerar är det egentligen bäst att få en praktisk introduktion, en sådan som gavs vid fyra mycket välbesökta till­ fällen under höstmötet. Men den pedago­ giska ambitionen med verktyget ger också en bild av målsättningen med det. Ambi­ tionen är att Elevcentralen Premium ska 34 Mitt i Trafiken • Nr 4 2014

Foto: Staffan Gustavsson

Elevcentralen Premium är en ny digital läromedelsplattform som presenterades på årets höstmöte i Stockholm. Under 2015 är den ­färdig att lanseras.

– Detta är inte enbart en förbättrad elevcentral med fler funktioner, Elevcentralen Premium är mycket mer än så, poängterade Arne Åkesson från STR:s läromedelsavdelning.

ge utbildaren möjlighet att • möta eleven på rätt nivå • erbjuda olika inlärningssätt • erbjuda teori och praktik som en helhet • erbjuda olika typer av kunskap på olika nivåer (utifrån GDE-matrisen) • nå högre med förberedda elever (också utifrån GDE-matrisen) – Finessen är att vi bygger upp ett sys­ tem som är föränderligt, säger Arne Åkes­ son. På trafikskolan kan man bygga om i systemet nästan hur man vill, men sunt förnuft säger kanske att vissa undervis­ ningsmoment bör komma före andra. Och lagstiftningen har inte förändrats, den kräver detsamma som tidigare. Undervisningsverktyget är utvecklat med utgångspunkt från mobiltelefoner, men kan med fördel användas även i dato­ rer och läsplattor.

Både läsa och lyssna

Eleverna får tillgång till filmer där olika situationer iscensatts. De får också till­ gång till spelövningar som hämtat inspira­ tion från dataspelsvärden. Den som inte vill läsa sig till kunskap kan i stället lyssna sig till den. För elever med läs- och skrivsvårigheter torde inlär­ ningen underlättas betydligt.

Vidare finns GPS integrerat i elevcen­ tralen: Det är till exempel möjligt att se hur eleven X har kört med läraren Y. Om något särskilt inträffat kan man gå tillbaka till den händelsen efteråt. Utbildningsplaner kan skapas i Elevcen­ tralen Premium och utformas individuellt efter varje elev. Kör eleven med privat handledare kan även handledaren få tillgång till Elevcen­ tralen Premium. Det finns ett forum där elever kan kon­ takta varandra (aldrig anonymt!) för att utbyta erfarenheter och diskutera.

Lanseras 2015 och 2016

Kostnads- och undervisningskalkyler kan göras i Elevcentralen Premium: Elevens personliga önskemål matas in i systemet. Programmet räknar då ut och föreslår hur många timmar som bör läggas på respek­ tive moment och hur mycket körkortet då kommer att kosta. Elevcentralen Premium lanseras för Bbehörighet i juni 2015 och för mc och AM-behörighet säsongen 2016. Därefter ska plattformen anpassas även för tung­ utbildningen.


Medlemssidor – Sveriges Trafikskolors Riksförbund

Bakvagnen

HÖSTMÖTET 2014 Pristagare Ecoutbildare

Årets Ecoutbildare STR:s pris till årets Ecoutbildare gick till Patrick Hallén, Thores Trafikskola, Mjölby och delades ut vid höstmötet i Stockholm. Motiveringen lyder bland an­ nat: ”Årets Ecoutbildare är en kunnig, sympatisk och lyhörd utbildare. Denne medverkar starkt i vår pedagogiska ut­ veckling. Använder gärna ett coachande förhållningssätt gentemot kund och elev. Leder sin personal och lokalförening med ödmjukhet och engagemang. Är en man av lag och ordning.” – Han har utbildat närmare hundra elev­ er det senaste året med en genomsnittlig besparing på 11,5 procent, sade prisutde­ laren och STR:s vice förbundsordförande Michael Axelsson. Michael Axelsson konstaterade också att årets pris var det sista och att det kom­ mer att ersättas av ett fortbildningspris.

Patrick Hallén, Thores Trafikskola i Mjölby tog emot priset Årets Ecoutbildare. Foto: Staffan Gustavsson

Patrick Hallén tackade innerligt, bland annat genom att berätta ett par riktigt ro­ liga östgötahistorier. Priset består av ett armbandsur av mär­ ket Citizen EcoDrive.

Dags för ny STRung-träff! Tette Ceihagen, Ystad Trafikskola, t­ illdelades Svenska Volkswagens r­ esestipendium. Foto: Staffan Gustavsson

Pristagare Resestipendium

Årets VW-stipendiat Vid STR:s höstmöte delades 2014 års Svenska Volkswagens resestipendium på 25 000 kronor ut. Priset gick till mc-utbil­ daren Tette Ceihagen, Ystad Trafikskola. Enligt prisutdelaren, STR:s förbundsord­ förande Berit Johansson, är pristagaren en ”doldis för många”. En person som enligt motiveringen ”Genom nytänkande och ett, på sin tid, unikt sätt att arbeta gynnat

ANNONS

både kunder och kollegor. Han ger ett mervärde till utbildningen och utför ett frivilligt trafiksäkerhetsarbete med fort­ bildning och träffar för tidigare elever.” – Varken kommun eller myndigheter har genom åren tänkt som pristagaren som 2008 byggde en egen anläggning med lokaler och manövergård, speciellt anpas­ sad för mc. Men i dag händer det att myn­ digheten hyr in sig hos Tette, sade Berit Johansson.

Vårens STRung-träff är förlagd till ­Oskarshamn den 13-14 mars 2015. Vi kommer bland annat att få b ­ esök av en sjukgymnast/hälsocoach som kommer att ge tips om kost, träning och hälsa för oss s­ tillasittande trafik­lärare. Vi kommer även att besöka S­ canias tillverkning av lastbilshytter m.m. Är du anställd på en STR-ansluten ­trafikskola, som trafiklärare eller ­kontorist, och är sugen på att träffa ­andra inom samma bransch? Är du under 40 år? Häng då med på vårens STRungträff. Mer information och a­ nmälan ­hittar du på strungtraff.nu

Mitt i Trafiken • Nr 4 2014 35


Returadress: Sveriges Trafikskolors Riksförbund Järvgatan 4 261 44 Landskrona

Runt hörnet

­

Trafikläraren med fötterna i tre århundraden Trafikläraren Lasse Andersson i Eskilstuna har äntligen under­ visat elever födda under tre sekler: 1800-, 1900- och 2000-talen. – Jag tror att jag är ensam om det på planeten, säger han. Lasse Andersson har varit trafik­ lärare sedan 1971 och är det fort­ farande fast han fyllt pensionär. Bland de tusentals som tagit kör­ kort under hans vägledning finns personer födda under 1800-, 1900- och nu 2000talet. – Ganska nyligen hade jag en AM-elev, född i januari år 2000, som gjorde sin kör­ ning klar, säger Lasse Andersson, som gått och väntat på att dessa elever, födda i det 21:a århundradet, ska dyka upp. Med ett undantag har alla hans andra elever sett dagens ljus under det förra sek­ let – 1900-talet. – I två år, på 1970-talet, övningskörde jag med en kvinna född 1897. Hon lycka­

36 Mitt i Trafiken • Nr 4 2014

des till slut ta körkort 1974 men det kräv­ des åtta uppkörningar och två dikeskör­ ningar. Han vet inte exakt vad som drev den äldre damen, som var 77 år när hon till slut fick sitt körkort. Troligen handla­ de det om ett vad eller annan pre­ stigeladdad kraftmätning. Antag­ ligen med en granne. Kvinnan hade ingen egen närmare familj. – Däremot vet jag att hon hade släkt på lite längre håll som knotade, de tyckte väl att pengarna hon lade på körkort naf­ sade på det framtida arvet. Lasse Andersson är visserligen nöjd med att ha haft sin första elev född på 2000-talet. Men helt tillfreds blir han först den dag en 2000-talist tar bilkörkort som hans elev. – Det är bara tre år bort för dem som är födda år 2000. Då är jag 68 men ålder är bara en siffra. De förändringar han har sett under sina 43 år som trafiklärare är i stort till det bätt­ re, anser han.

– Trafikverket tycker jag i dag fungerar som en medarbetare till oss. Förr däremot var trafikskolorna och myndigheten näs­ tan som hund och katt. Det är en stor för­ bättring. Dessutom tycker jag att mycket i själva utbildningen har blivit bättre, risk­ utbildningen till exempel. En stor skillnad nu och då är hur killar och tjejer förhåller sig till trafikutbild­ ningen, menar han. – Förr var i stort sett varenda kör­ kortstagande kille lite macho och bil­ intresserad. Så är det inte alls i dag. Dessutom har tjejerna klivit fram och klarar sig många gånger bättre än grab­ barna. Under åren 1984-2010 drev Lasse An­ dersson egen verksamhet, Lasses Trafik­ skola, som sedan köptes av Axelssons tra­ fikskola, där han nu är anställd. – Jag har inte ångrat att jag sålde och blev anställd. Egentligen har jag haft mina roligaste år som trafiklärare efter 2010. Och ålder är ju bara en siffra. Text: Johan Granath Foto: Lasse Stenbäck

Profile for STR Service AB

Mitt_i_Trafiken_nr_4_2014  

Mitt i Trafiken, nr 4, 2014

Mitt_i_Trafiken_nr_4_2014  

Mitt i Trafiken, nr 4, 2014