Alla elever bör börja med automat

Bara 22 procent av körkortstagarna tar automatkörkort trots att andelen sålda automatväxlade bilar under förra året var 71 procent. Men på Sjögrens trafikskola i Katrineholm är målet att alla elever börjar köra automat, även om de senare i utbildningen tar ett manuellt körkort.

T E X T: J O H A N G R A N AT H F OTO : S TA F FA N G U S TAV S S O N

JAG BRUKAR KALLA JAG BRUKAR KALLA föräldrarna föräldrarna för de sista bromsklossarna. för de sista bromsklossarna.

Andreas Nyman är vd för Sjögrens trafikskola i Katrineholm och ett bekant namn i STR-kretsar. Under vårvintern blev han kontaktad av lokaltidningen Katrineholms-Kuriren som ville skriva om varför så många elever tar körkort för manuellt växlad bil, trots att de allra flesta nya bilar är automatväxlade. – Jag förklarade för reportern att automat är framtiden och att vi på Sjögrens jobbar med att alla elever ska börja sin utbildning med att köra automat. Sedan kan de – om de vill – gå över till manuellt växlad bil, säger Andreas Nyman.

HISTORIEN GAVS STORT UTRYMME

i tidningen och Andreas länkade till artikeln på bland annat Facebook och på Twitter. Det blev en del reaktioner, de flesta positiva, men inte alla. – Arbetsförmedlingen såg artikeln och reagerade ganska negativt. De tolkade det som att Sjögrens trafikskola i princip avrådde från att ta manuellt körkort, vilket vi inte alls gjorde.

Arbetsförmedlingen oroade sig för att arbetssökande skulle påverkas att ta automatkörkort i större utsträckning och därmed få det svårare på arbetsmarknaden. Detta möjligen på grund av att körkortskrav ofta uppfattas som krav på behörighet för växlad bil. I stora drag stämmer också den uppfattningen, menar Andreas Nyman. Även om automatväxlade bilar håller på att konkurrera ut manuellt växlade, så finns det fortfarande många bilar med växelspak. Inte minst i till exempel omsorgs -, hantverks- och entreprenadbranscherna. Samtidigt är svårigheten att hitta manuellt växlade miljöbilar ett tecken på vart utvecklingen är på väg, menar han. – Det är näst intill omöjligt. Förra året var 71 procent av nyförsäljningen automat och den delen ökar för varje år. Vi uppmanar trots detta inte någon att ta körkort med villkor automat, däremot erbjuder vi möjligheten för alla att starta utbildningen med automatväxlad bil.

FÖR ATT FRAMTIDSANPASSA och utveckla sin verksamhet driver Sjögrens sedan ett par år ”Projekt 2021”, vilket handlar om ett effektivare körkortstagande. Det bygger bland annat på grupplektioner och att alla elever först kör automatväxlat och sedan eventuellt lär sig att växla i slutet av utbildningen. Det finns flera vinster med detta, menar Andreas Nyman. Till exempel blir det mer kostnadseffektivt och är bättre för miljön. Men framför allt handlar det om pedagogiska vinster – eleverna lär sig snabbare. – Det är svårt att vara exakt men säg att det tar åtminstone fem–sex lektioner att lära sig växla. Självklart blir det både effektivare och billigare om man tar bort det momentet. Dessutom innebär automatkörningen att vi slipper sådant som många tycker är pinsamt och jobbigt – tjuvstopp eller motorrusningar när man ska släppa kopplingen.

HAN MENAR att automatkörningen underlättar för eleverna att våga köra tillsammans med andra. Det betyder också att de kan fokusera på körmomentens innehåll, till exempel avsökning och hastighetsanpassning som är delar av innehållet i stadstrafikmomentet. – Jag brukar jämföra med balanscykel – barn som lär sig sparka sig fram med en sådan har sedan mycket lättare att balansera på en cykel med trampor.

Andreas Nyman menar även att möjligheten att köra automat kan vara skillnaden mellan att lyckas ta körkort och inte lyckas, för den som känner sig osäker på att överhuvudtaget klara det. Att det ändå finns ett ganska stort motstånd mot att ta automatkörkort tillskriver han bland andra föräldragenerationen. – Det finns fortfarande en uppfattning om att den som kan växla kan köra bil. Jag brukar kalla föräldrarna för de sista bromsklossarna. Det påverkar helt klart och förklarar, i alla fall delvis, att bara omkring 20 procent av våra elever kör upp på automat.

SJÖGRENS HAR IDAG totalt nio övningsbilar, varav fyra är manuellt växlade och fem automatväxlade. De senare kommer successivt att bli fler, men eftersom villkoret automat fortfarande har begränsningar kan inte samtliga manuellt växlade bytas ut ännu. Andreas Nyman rekommenderar dock alla trafikskolor att ha beredskap för en större efterfrågan på automatkörkort, eftersom han tror att villkoret lär försvinna. – Det kommer att förändras och det kan gå relativt fort. Många trafikskolor är tyvärr oförberedda och behöver fundera på vad de vill.

SJÖGRENS HAR SEDAN Andreas Nyman tog över företaget satsat mycket på pedagogisk utveckling, vilket projekt 2021 är ett exempel på. Grupputbildningen och möjligheten att köra automat innebär tillsammans en mer kostnadseffektiv utbildning för både företag och elever, enligt Andreas Nyman. Men en viktig bieffekt är också bra arbetsvillkor med anställda som mår bra. – Det är vad som driver mig – att vi som medarbetare ska må bra och utvecklas och att vi erbjuder eleverna en bra produkt, som både företaget och eleverna vinner på. Vi har just investerat i en elbil och beställt ytterligare en. Det är också en del av satsningen på framtiden. t

Hbtq-kompetens Lär dig se individen du möter

Hur står det till med hbtq-kompetensen inom förbundet? Frågan ställdes av Berit Johansson, STR, i en krönika i Mitt i Trafiken. Vi bad frilansjournalisten och författaren Emil Åkerö att beskriva vad det faktiskt innebär att ha hbtq-kompetens, med inriktning på vad man som trafiklärare kan behöva tänka på, i förhållande till både kollegor och elever.

TEXT: EMIL ÅKERÖ FOTO SHUTTERSTOCK

Det är de små frågorna som kan bränna till. Frågan om vad min fru heter, att varje gång behöva förklara att jag är gift med en man. Att vara osäker på vad jag kan säga, om jag kommer att behöva svara på frågor idag också, eller försvara mig. Om jag måste försvara andra människors rätt att leva och existera.

Att vara den som bryter mot förväntningar och osynliga regler, normer, är något som kan skapa en ständig känsla av stress och oro. Det finns till och med ett namn för det, minoritetsstress.

FÖR MIG SOM homosexuell man är det relativt lätt, för det syns inte alltid utanpå och det är inte i alla situationer som frågorna kommer. Men det finns ju andra, som Miles till exempel. Miles är en tjugofemårig transman. Att vara transman innebär att vid födseln tilldelas könet kvinna och pronominet hon, registreras som kvinna juridiskt och uppfostras att klä sig och agera som en kvinna, men inse att det inte passar, att man egentligen är och identifierar sig som man. Miles har därför bytt namn och lever som man, men det är inte alla som hänger med och respekterar det.

MILES TOG SITT KÖRKORT i Ludvika. – Min trafiklärare kände mig sedan innan, så han sa ibland mitt dödnamn, namnet jag föddes med som jag inte använder längre. Sedan sa han fel pronomen. Men han bad alltid om ursäkt när jag rättade honom.

Varje gång som någon säger fel namn eller pronomen till Miles så gör det ont i honom berättar han. Då uppstår dysfori, känslan av olust eller ledsamhet som transpersoner ofta bär på i relation till sin kropp och till hur andra bemöter en. Här kommer jag att tänka på alla gånger som någon säger att det är ju ändå 2020 och nu är det väl knappast ett problem att vara hbtqperson, här i Sverige? Den senaste studien rörande hbtq-personers hälsa i Sverige kom 2018 och gavs ut av Forte – Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd. I den slås det fast att unga hbtq-personer löper större risk att drabbas av ohälsa än heterosexuella cispersoner (motsatsen till transpersoner). De grupper som löper allra störst risk är transpersoner och bisexuella kvinnor. En transperson har fem till sex gånger så hög sannolikhet att vårdas för ångest eller depression, en siffra som sjunker efter genomgången könsbekräftande vård.

MEN HUR SKA MAN då skapa ett bra bemötande? – Jag skulle vilja att de sa rätt namn, och att de använder rätt pronomen, i mitt fall han och honom. Jag har inga problem med att någon är nyfiken och ställer frågor. Så länge det sker med respekt för att man vill veta och lära sig och inte blir för privat, säger Miles.

Hur gör man det då? För föreläsaren och utbildaren Erika Haanaes som driver företaget Normsmart är det en fråga om perspektiv. – Ett bra bemötande handlar om att se individen och att försöka undvika att lägga på personen sina egna föreställ–ningar, säger Erika Haanaes och fortsätter: – Det gäller generellt, oavsett vem du möter. Att respektera det namn och det pronomen som personen har, att inte utgå från att en kvinna är tillsammans med en man.

Enligt Erika är grunden att inte förutsätta utan att anpassa sig till situationen. Att ställa öppna frågor och ta ansvar för svaret. – Tänk igenom ditt bemötande generellt. Vilket språk använder jag. Är det okej att fråga om någon har en partner direkt?

”DET BETYDER INTE

att man ska dränka kontoret i regnbågsflaggor. Börja med det lilla.

Vad är okej att prata om? Hur ser jag på människor? Vad pratar jag om? Vilka frågor skulle jag vilja att någon ställde till mig? Förutsätt inte att personen vill svara på frågor om processen eller det privata.

TIPS TILL EN TRAFIKSKOLA kan till exempel vara att inte ha könade toaletter, men framför allt handlar det om att skapa en trygg miljö som gör att de elever som går där känner sig bekväma och kan fokusera sig på att lära sig att köra bil, mc, eller vilket fordon det nu handlar om.

Hbtq-personer som känner sig trygga tipsar gärna andra om att vända sig till de trafikskolor de tycker om. Så var fallet för Eva.

EVA BOR I STOCKHOLM och tog körkort för två år sedan, när hon var över 40 år. Eva hade tidigare övningskört på gymnasiet men sedan släppt det tills hon fick barn och tog upp det igen. – Jag var bekant med trafikläraren och hans partner och kände ett starkt förtroende. Förutom att han var en bra lärare hade han koll och sa inte dumma saker. Det blev inga konstiga ifrågasättanden eller antaganden. Så jag har rekommenderat honom även till andra, till exempel till en kompis och hennes fru.

Eva jobbar idag som tjänsteman inom Stockholms stad men har tidigare bland

annat arbetat med att utbilda inom hbtqfrågor. Hon betonar att öppenhet handlar mer än om att ställa öppna frågor, eftersom svaren på öppna frågor kan bli en fråga om tolkningar, därför krävs det även en öppenhet i hur man pratar. Att manifestera en öppenhet genom att använda neutrala ord som till exempel ”partner” kan skapa en trygghet utan att några frågor ställs. – Det betyder inte att man ska dränka kontoret i regnbågsflaggor. Börja med det lilla, hur ser formulären ut? Vilka exempel används? Och nej, det räcker inte med att använda sunt förnuft, hur ska jag veta om vi har samma sunda förnuft?

JUST DET SUNDA FÖRNUFTET känns väldigt ofta som det stora bekymret, som om vi alla delade en och samma moral och kan orientera oss utifrån detta dolda och outskrivna sunda förnuft. Det är ur det sunda förnuftet som de välmenat nyfikna frågorna kommer, de som skapar skav, de som skapar minoritetsstressen. Ofta vill folk väl, det ska vi komma ihåg, men även den som vill väl kan skapa stressande skav, då är det nog bäst att göra som Erika Haanaes säger och börja med att fundera på vilka frågor jag ställer och varför. t FOTNOT: Miles och Eva heter egentligen något annat.

EMIL ÅKERÖ

är frilansjournalist och författare

TYLÖSAND FLYTTAR TILL STOCKHOLM

MHF:s trafiksäkerhetskonferens i Tylösand kommer i år inte att äga rum i Tylösand utan i Stockholm. Den kommer heller inte att äga rum i augusti–september som vanligt utan i november, närmare bestämt den 2–3 november på hotell Hilton Stockholm Slussen. Det är ”situationen med coronaviruset” som fått MHF att flytta konferensen. ”Det är första gången sedan 1957 som vi lämnar Halmstad”, skriver MHF på sin hemsida. ”Bedömningen är att konferensen i år är extra viktig, eftersom andra konferenser inte har kunnat genomföras. Samtidigt bedömer vi att benägenheten att resa kommer att vara något lägre och att många kommer att hålla sina kostnader på ett absolut minimum. Då är Stockholm ett bra alternativ.” 2021 räknar MHF med åter hålla sin trafiksäkerhetskonferens i Tylösand. CG t KORTVARIG CORONA– EFFEKT I TRAFIKEN

I mars månad i år dog ovanligt få människor i vägtrafiken, sannolikt som ett resultat av den pågående coronapandemin. Det var i alla fall vad Trafikverkets måldirektör Maria Krafft sa i samband med Trafikverkets årliga resultatkonferens. Effekten höll dock inte i sig till månaden därpå. I april i år dog 17 personer på våra vägar, och det är detsamma som medelantalet omkomna i april månad de senaste fem åren. – April månad började med fint väder vilket gjorde att motorcykelsäsongen drog igång tidigare, säger Khabat Amin, statistiker på Transportstyrelsen. Detta ser vi i vår statistik där tyvärr sex motorcyklister omkom. Så många omkomna mc-förare i april månad är ovanligt. – Det har vi inte haft sedan 2009. Av övriga trafikdödade dog sex i bil, två på cykel och tre med övriga fordon. Nästan alla som dog var män. Fem av dem var äldre än 65 år. CG t