Page 1

MITT I TRAFIKEN Nr 4 2016

En kunskapstidning om trafiksäkerhet

Förarlös framtid

Forskning om automatiserad trafik tar fart 4

ILLEGAL VERKSAMHET

Riksdagsgrupp träffade trafikskolor

8

OLYCKSSTATISTIK

Breddad nollvision omfattar självmord?

28 NORDEN Körkort vid 17 år införs i Danmark


INNEHÅLL Riksdagsgrupp med fokus på olaglig utbildning 4 Självmord tillbaka in i Nollvisionen?

8

Samma kris som när vi gick från häst till bil

18

Den svarta verksamheten har minskat i Karlskoga_________________sid 6 Dålig kommunikation drabbar taxi__ sid 13 Lokalföreningen fattar beslut om ett nytt STR______________ sid 14 Nollvisionens mål allt mer avlägset__ sid 20 DUP söker nyfikna trafikskolor

______ sid 21

Egenkontroll –något för trafikskolan?__ sid 22 Notiser___________________ sid 23 Årets motionsflod ________________ sid 24 Försiktig optimism på Åland________ sid 26 Finland lättar på reglerna___________ sid 27 Körkort från 17 år i Danmark ________ sid 28 Gemensam kursplan för alla trafiklärarutbildare_________ sid 29

Ja till förändring på höstmötet Kunskap om hormoner och hjärnans belöningssystem kan faktiskt vara till hjälp för dig i ditt arbete som trafiklärare. Anna Tebelius Bodin föreläste i ämnet på årets höstmöte som ägde rum i

MITT I TRAFIKEN En kunskapstidning om trafiksäkerhet

Enkät om hållbarhet___________ sid 37

Utgiven av Sveriges Trafikskolors Riksförbund Adress: Järvgatan 4 261 44 LANDSKRONA Telefon: 0418-40 10 00 Fax: 0418-132 50 E-post: info@str.se • www.str.se

Höstmöte i Malmö eller vintermöte i Åre – valet är ditt! ___________ sid 40

Ansvarig utgivare: Berit Johansson

Besvara gärna ont med gott ________ sid 32 Världens bästa yrke – eller? ______ sid 33 Alkoholbruket fortsätter minska _____ sid 34 Strategi för en hållbar framtid_____ sid 36

Många fördelar med aSTRa WEB_____ sid 38 Hur kan STR bättre nå nyanlända? ___ sid 39 Hintar om läget om påstått fusk_____ sid 39 Pristagare________________________ sid 39 2 Mitt i Trafiken • Nr 4 2016

Redaktörer: Catarina Gisby och Johan Granath, Redakta Reportage Tel: 0768-82 75 00, 0708-62 05 83 e-post: catarina@redakta.se johan@redakta.se

Solna. Mötet följdes av ett extrainsatt fullmäktigemöte där medlemmarna med tydlig majoritet röstade ”ja” till omfattande organisationsför30 ändringar inom STR. Medverkande i detta nummer: Catarina Gisby, Johan ­Granath, ­ Staffan Gustavsson, Britta Linebäck, ­ Christel Valsinger, Ivana Vukadinovic Tryck: Alatryck, Vadstena ISSN: 1653-9508 Vill du prenumerera? Kontakta STR Service AB Tel: 0418-40 10 00 Fax: 0418-132 50 Pris: För icke medlemmar: 250 kr/år Layout/original: Forma Viva, Linköping Omslagsbild: Staffan Gustavsson Manusstopp för nr 1: 31 januari 2017 Mitt i Trafiken finns också på nätet www.mittitrafiken.se

Foto: Staffan Gustavsson

Ja till ny organisation efter debatt

10


En saga så här i juletid...

– Mamma, kan Gusse hämta Filip också? undrade sonen Samuel. Och köra fort! För vi är sena. – Men Samuel, du vet att Gusse inte ska köra er i dag, det sa jag ju åt er i går! Jag har kunder hela dagen som Gusse och även Gusse 2 och 3 ska jobba med. Sen vet du ju att Gusse inte KAN köra för fort, alla fordon som Gusse rullar laglydigt. Protesttjutet som ljöd genom huset gick inte ta miste på när Samuel insåg att det inte var någon idé att tjata. Gussarna, ­familjens autonoma bilar, var deras favo­ riter. De kunde via sina systemkopplade ­appar skickas både hit och dit när föräldrarna inte hade tid att åka med. Säker­ heten var helt underbar tyckte Lisa, för Gusse stannade så fort han kunde om ­någon knäppte av bältet eller om det knuffades och bråkades i bilen. Lisa hade också ett specialkommando installerat som innebar att Gusse själv ringde upp Lisa eller barnens pappa om något annat skulle inträffa, typ åksjuka. Lisa var utbildad trafiklärare, en yrkes­ benämning som var förlegad numera. Hon och hennes kollegor kallade sig ­mobilitets- och trafikspecialister. I takt med den tekniska utvecklingen hade reglerna runt körkort äntligen förändrats. Det första steget som politikerna tog var att avveckla reglerna runt manuellt växlad bil, som en anpassning till den bilpark som till 99 procent var automatväxlad. Numera fick man körkort för det fordon man avsåg att köra. I botten fanns en obligatorisk ­allmän utbildning och sedan gjorde man tillval beroende på fordonsval. Lisa kunde i sitt fordon erbjuda ett ”träningsläge” med olika svårighetsgrader beroende på vilken fordonstyp kunden avsåg att använda. Via en flexibel programvara riktades fordonet mot kundens behov, ensam eller med Lisa med i. I princip undervisade fordonet sina

förare, men med mänsklig insyn. Lisa övervakade oftast körningen digitalt. Frågor från kunden svarade hon direkt på via ­bilens system. Fortfarande fanns en viss blandtrafik ute på vägarna, och så skulle det nog vara i ett antal år till, men allt fler fordonsabonnemang och fordonsprenumerationer skedde med autonoma f­ ordon. Lisa hade först våndats över utvecklingen. Under en period verkade det som om hon och hennes kollegor skulle bli arbetslösa. Sen svängde det tvärt då politikerna ­tänkte om och beslöt sig för att värdera u ­ tbildning högre. Trafikutbildningen ­utformades i samarbete med miljö­ organisationer, ­paraplyorganisationen för fordonstillverkare, med flera. Tre M – miljö, mobilitet och människa – i ett ­hållbart samhälle stod i centrum. Historiska beslut som världen tagit i sitt miljöarbete hade också spelat en a­ vgörande roll. De prov som myndigheter i alla tider ­tillhandahållit togs bort och ersattes med mobilitets- och kunskapsbevis från certifierade utbildare i samarbete med f­ ordonstillverkare. För att hantera förändringarna hade Lisa vidareutbildat sig och helt omstrukturerat sina företag. En del kollegor hade valt att hoppa av tåget, kanske inte utan en viss bitterhet, medan andra hade placerat sig i täten. Nya aktörer hade också dykt upp. Lisa var nöjd med sin tillvaro, hon jobbade mycket men kände att hon bidrog starkt till de tre M:en. Hon trivdes. Zzzzuu, zzzuuu, lät det på Lisas skärm och hon väcktes ur sina tankar. Ett med­ delade dök upp från en av Gussarna. ”Inställd första sejour kl 08.25 pga av sjuk kund.” Jaha ja, sjukdomar är något vi fort­ farande inte rår på tänkte Lisa. – Samuel, Gusse kan köra er till skolan, jag har precis fått ett återbud från en sjuk kund. – Yes, skrek Samuel. Vilken tur!!

Foto: Staffan Gustavsson

I

dag blir det sen ankomst, tänkte Lisa när hon hörde bullret i trappan som ­signalerade att barnen var på väg ner till köket.

Ledarkommentar Berit Johansson, förbundsordförande

Lisa var utbildad trafiklärare, en yrkes­ benämning som var förlegad numera. Hon och hennes ­kollegor kallade sig ­mobilitets- och trafik­ specialister. Läs mer om forskningen kring ­automatiserad körning på sidorna 10-12.

Mitt i Trafiken • Nr 4 2016 3


Illegal verksamhet

Riksdagsgrupp med fokus på olaglig utbildning

Tar frågan om illegal övningskörning med till sina utskott Problemet med illegal utbildningsverksamhet inom trafikområdet är stort och verkar öka. Vid ett möte på Pedalens Trafikskola i Södertälje, mellan företrädare för STR och fyra riksdagsledamöter, breddades frågan till att handla om mer än trafik.

J

oakim Kellner från konsultföretaget Rud Pedersen har på STR:s uppdrag varit med om att arrangera mötet. – Detta är en allvarligare och större fråga än vad vi trott. Det handlar om personer som inte borde lära ut bilkörning och är en fråga om både trafiksäkerhet och konsumentskydd, eftersom de drabbade slänger sina pengar i sjön, sade Joakim Kellner som inledde mötet. Trafikskolorna och STR representerades av Pär Gärling, Tullinge trafikskola samt Rim Dalali och Mikael Sedendahl från Pedalens Trafikskola. De uttryckte vanmakt över att utsättas för illegal konkurrens och över att så många körkortstagare luras på pengar. – Det finns massor av exempel på personer som lagt stora summor hos illegala utbildare utan att lyckas ta körkort. Sedan de kanske måste gå till en trafikskola och lägga ännu mer pengar för att ta körkort, sade Pär Gärling. Från STR centralt deltog förbundsordförande Berit Johansson. – Vi upplever att detta ökar, inte minst på småorter. Enda stället som verkar vara förskonat är Gotland, sade hon. Trafiklärarna menade att deras verksamhet är hotad och att det finns skolor som allvarligt funderar på att ställa om till annan verksamhet eller lägga ner. Pedalens Trafikskola har enligt Rim Dalali minskat antalet anställda från åtta till tre.

4 Mitt i Trafiken • Nr 4 2016

Om jag fick önska så skulle jag vilja se ett nytt förarutbildningssystem, färre handledartillstånd och ökade krav på hand­ ledarna.

– I Södertälje konkurrerar vi med minst ett femtiotal illegala handledare. Själv pluggar jag på kvällstid för att ha beredskap för att göra något annat, sade Rim Dalali. De fyra riksdagsledamöterna – Anti Avsan (M), Serkan Köze (S), Yilmaz Kerimo (S) och Robert Halef (KD) – representerar olika utskott i riksdagen. Enligt Joakim Kellner är denna representation viktig därför att körkortsutbildning berör fler områden och utskott. Körkort är till exempel ofta avgörande för arbete och därmed en fråga för både social- och arbetsmarknadsutskotten. Illegal övningskörningsverksamhet intresserar även justitieutskottet. Under mötet diskuterades många olika åtgärder mot den illegala verksamheten. Rim Dalali beskrev situationen i Södertälje. – Verksamheten har vuxit massor under senare år. Det har skett en normalisering och är numera accepterat att köra med

svartkörare. Att köra på en riktig trafikskola anses av många som lyxutbildning. Enligt Rim Dalali ligger timkostnaden från 250 kronor för att köra med illegal handledare, beroende på bilstandard och andra faktorer. Till exempel kan ”eleven” betala för att köra med handledartillstånd. Men de allra flesta väljer i dag att köra utan tillstånd. Svartkörarna hittar kunder via sociala nätverk, företagare, församlingar och till och med via Blocket, enligt Rim Dalali. Ett skäl till att så många hamnar hos de illegala handledarna sägs vara att det saknas trafiklärare som kan undervisa på främmande språk, till exempel arabiska. Men i Södertälje finns flera trafikutbildare med kunskaper i de efterfrågade språken, enligt Rim Dalali, som själv pratar arabiska. Riksdagsmännens ungefär 1,5 timmar långa besök på Pedalen kom mest att handla om åtgärder för att förhindra den illegala verksamheten. Under mötet diskuterades bland annat begränsningar i att köra med dubbelkommando, lägre moms, färre handledartillstånd och möjligheterna med CSN-lån. Även färgade skyltar för övningsbilar var på tapeten. Yilmaz Kerimo frågade vilka konkreta åtgärder trafikskolorna vill se. – CSN-lån skulle vara fantastiskt, liksom lägre moms och lägre kostnader överlag, sade Pär Gärling. Berit Johansson betonade att det måste ställas större krav på utbildarna, framför allt privatisterna, speciellt om det blir aktuellt med CSN-lån. – Vi måste kunna bekräfta deras kunskaper – att de som kör privat lär sig något


Rim Dalali, Pedalens trafikskola i Södertälje, har riksdagsmännens öra. Hon ser en utveckling där färre och färre kör på trafikskola.

Serkan Köze, Yilmaz Kerimo och Mikael Sedendahl.

Anti Avsan lyssnar på Berit Johansson.

Mitt i Trafiken • Nr 4 2016 5


– så att inte de lånade pengarna hamnar i svartkörarnas fickor, sade hon och berättade om STR:s initiativ med digitalt utbildningsprotokoll, DUP. Moderate riksdagsmannen Anti Avsan, som är tidigare polis och jurist, menade att det finns polisiära möjligheter att komma åt den illegala verksamheten. Möjligheter som i dag inte används. – Till exempel har vi lagar och regler om olovlig körning och möjlighet att beslagta fordon. Det är en fråga om prioriteringar. Vi måste ställa krav på polisen att prestera bättre. Serkan Köze sade att det behövs en genomlysning av förarutbildningssystemet. Han fick medhåll av bland andra Berit Johansson och Rim Dalali. – Om jag fick önska så skulle jag vilja se ett nytt förarutbildningssystem, färre handledartillstånd och ökade krav på handledarna, sade Rim Dalali. Ett resultat av mötet i Södertälje är att riksdagsmännen bad STR att rikta en skrivelse till Trafikutskottet. I den ska problemet och dess omfattning beskrivas så ingående som möjligt. Joakim Kellner sade att det är ett bra initiativ. Han betonade igen hur viktigt det är att frågan om illegal övningskörning tas upp av flera utskott. – I och med den representation som vi ser här i dag hamnar frågan i flera utskott, vilket är viktigt, till exempel för CSN-utredning. Låt illegal övningskörning bli en fråga som får ta plats.

Efter razzian i våras:

Den svarta verksamheten

Text: Johan Granath Foto: Staffan Gustavsson

Mitt i Trafiken

skrev om ­probl emen i K­ arlskog ai

nr 2 2016.

Drygt ett halvår efter tillslagen mot illegal ­övningskörnings­verksamhet i Karlstad och Karlskoga har inget åtal väckts. Men razzian tycks ha haft effekt: mycket få illegala övningskörare ­verkar finnas kvar på orten.

I Rim Dalali vill se ett nytt förar­ utbildningssystem.

6 Mitt i Trafiken • Nr 4 2016

maj besökte Mitt i Trafiken Karlskoga, en ort som en månad tidigare hade haft en större razzia mot en misstänkt illegal övningskörningsverksamhet som vuxit i omfattning under flera år. Ett drygt halvår senare har den svarta

övningskörningen minskat rejält, enligt trafikskolorna i Karlskoga. Men Birger Hansen på Körkortsexperten i Karlskoga är inte helt säker på att all illegal verksamhet upphört, även om den verkar vara mindre systematisk.


Illegal verksamhet

n har minskat i Karlskoga ”

De slutar inte bara, de flyttar runt. Vi har hört rykten om Örebro och ­Degerfors.

Både Heike Björkman och Mariana Blaxmo menar att den illegala ­övningskörningen har minskat betydligt i Karlskoga.

– Det är fortfarande någon slags aktivitet i lokalen där svartkörarna tidigare höll till. Men jag vet inte om de övningskör, även om man ser vissa personer återkommande på högersidan i bilen. Det går dock inte att säga om det handlar om laglig privat övningskörning eller svartkörning, menar han. – Det ligger i sakens natur att det är svårt att säga vilket det är, eftersom ett avslöjande i princip kräver att man ser pengar byta händer. Körkortsexperten kan ha tagit emot ett par elever som tidigare kört i den svarta verksamheten, tror Birger Hansen. – Vi har ett par elever som sagt att det inte gav något att köra med en person som var billig men inte kunde lära ut. Misstanken mot den 54-årige man, som greps i samband med razzian i april, gäller bokföringsbrott. Birger Hansen hoppas på ett kännbart straff.

Det här är ett stort ­ökande problem och det har tagit alltför lång tid innan något hänt.

– Jag hoppas verkligen på fällande dom som svart på vitt visar att detta är fel och att det blir ett straff som känns. Inte som tidigare: dagsböter motsvarande vad de här personerna drar in på högst en dag. Även Mariana Blaxmo på Din Trafikskola hoppas på ett hårt straff. – Gärna fängelse. Det här är ett stort ökande problem och det har tagit alltför lång tid innan något hänt. Hon menar att den illegala övningskörningen i Karlskoga har minskat betydligt – i princip försvunnit – men att den kan ha flyttat till annan ort.

– De slutar inte bara, de flyttar runt. Vi har hört rykten om Örebro och Degerfors. Heike Björkman på City Trafikskola, som ligger närmast den adress där den illegala verksamheten fanns, är också inne på att svartkörarna närmast försvunnit. – Vi ser inte mycket sådant. Varken i tätorten eller på proven, även om det fortfarande är många privatister på förarproven. Men den verksamhet som fanns här i närheten är stängd efter vad jag kan se. Också Heike Björkman tror att den illegala verksamheten kan ha flyttat till annan ort. Hon är fundersam kring den långa tiden mellan tillslag, åtal och rättegång. Det blir sannolikt inget åtal i år. – Jag hoppas på fällande dom och ett kännbart straff som står i proportion till brottet. Den här brottsligheten är tecken på ett systemfel. Text: Johan Granath Foto: Staffan Gustavsson

Mitt i Trafiken • Nr 4 2016 7


– Nollvisionen bör breddas till att omfatta alla dödsfall i trafiken, även självmorden, säger Kenneth Svensson och Anna-Lena Andersson, trafiksäkerhetsanalytiker och utredare på Trafikverket.

Antalet självmord i trafiken ska Trafikverket ska redovisa förebyggande åtgärder under 2017 Självmorden i trafiken räknas inte in i trafikolycksstatistiken, men nu ska de förhoppningsvis ändå omfattas av Nollvisionen. Under 2017 ska Kenneth Svensson och AnnaLena Andersson på Trafikverket ta fram ett program för självmordsprevention i transportsystemet.

8 Mitt i Trafiken • Nr 4 2016

2

010 plockades självmorden bort från statistiken över antalet dödade i vägtrafiken. Det skedde inte utan kritik. I ett slag såg ju Sverige ut att vara avsevärt trafiksäkrare än året tidigare. Antalet dödade i vägtrafiken sjönk med 16 det året, och året därpå handlade det om 23 liv. 2012 rörde det sig om hela 36 liv, för att

följande år (2013 och 2014) handla om 28 respektive 25 liv. I till exempel Danmark räknar man enbart de dödsfall som kan härledas till ett avskedsbrev som självmord. I Sverige djupstuderas varje dödsolycka, och det som gjorde att självmordssiffran steg så markant 2012 var att man då inkluderade det


Självmord i trafiken

Mycket är alltså v­ unnet om man kan göra det svårt för människor att ta sina liv i trafiken.

som ett ”vanligt” olycksfall eller en medveten handling som leder till döden. Utredarna (en grupp bestående av fem personer, varav en rättsläkare) lägger ett pussel. – Vi tar del av medicinsk information om sådan finns, och vi talar ibland med anhöriga. Det finns fall där människor uttalar avsked utan att lämna ett specifikt brev efter sig.

minskas man kallar psykosocial information. – Man ska ha klart för sig att det ska väldigt mycket till för att vi ska klassa ett dödsfall i trafiken som självmord, säger Kenneth Svensson, trafiksäkerhetsanalytiker på Tra­ fik­verket som tillsammans med kollegan Anna-Lena Andersson lett arbetet med att utveckla den metod Sverige numera använder sig av för att definiera ett dödsfall

Att en person till exempel enbart tar antidepressiv medicin räcker inte som underlag för att klassa ett dödsfall som självmord. – Det måste i så fall handla om långvariga depressioner kombinerat med ett misstänkt händelseförlopp, och ofta har vi ytterligare bakgrundsinformation om den omkomne. Finns det minsta misstanke om att ett misstänkt självmord kan vara en olycka, klassas också dödsfallet som en olycka. Till dessa fall hör ofta trafikdöda förare med väldigt höga halter av alkohol i blodet. De kan vara svårt att veta i vilken grad en kraftigt påverkad person verkligen har för avsikt att döda sig själv. Då får hen ingå i den ordinarie olycksfallsstatistiken. De fall som klassas som självmord har i stort sett (till 96 procent) tre händelseförlopp. Det handlar om * singelkollisioner * möteskollisioner och * fotgängare som låter sig köras på av ­motorfordon. – När Näringsdepartementet i våras bad olika trafiksäkerhetsaktörer om tankar och idéer om hur vi kan komma vidare i arbetet med Nollvisionen hörde vi av oss och berättade om vårt arbete, berättar Kenneth Svensson. Vi menar att även om suicidfallen särredovisas i trafiksäkerhetsstatistiken innebär det inte att de inte borde omfattas av Nollvisionen. Vårt förslag är

att man sätter upp mål för att minska även antalet självmord i trafiken. Regeringen har tagit fasta på detta. Kenneth Svensson och Anna-Lena Andersson arbetar nu med att ta fram ett program för självmordsprevention i transportsystemet som de ska redovisa under 2017. – Vi vill utforma både vägar och järnvägar så att vi åtminstone kan hindra de självmord som är resultat av impulshandlingar. Forskning visar att av tio personer som överlevt självmord är det slutligen bara en person som följer den ursprungliga tanken. Mycket är alltså vunnet om man kan göra det svårt för människor att ta sina liv i trafiken. Många sådana åtgärder är också åtgärder som främjar trafiksäkerheten i stort. Mötesseparerade vägar, till exempel. (Hälften av självmorden i vägtrafiken består av kollisioner med tunga fordon.) – Vi kan bli bättre på att göra det svårt för människor att ta sig ut på motorvägar och två-plus-ett-vägar. Särskilt viktigt är det nära tätorter, där människorna finns. På järnvägssidan sätter man upp höga stängsel. Det borde man göra på vägtrafiksidan också. Text: Catarina Gisby Foto: Lasse Edwartz

Nyttiga adresser Hit kan du vända dig om du mår psykiskt dåligt eller känner någon som du misstänker har självmordstankar: • Vid en akut krissituation är det bäst att ringa SOS Alarm på 112. • Du kan också ringa sjukvårds­ upplysningen 1177. • Nationella hjälplinjen kan ge till­ fälligt stöd, men också ge råd om hur man kan få långsiktig hjälp: 020-22 00 60. • BRIS, Barnens rätt i samhället, har telefon 0200-230 230. • BRIS vuxentelefon har 0771-50 50 50.

Mitt i Trafiken • Nr 4 2016 9


Automatiserad trafik är framtiden – men det kommer att ta tid menar forskare:

Samma kris som när vi gick från häst till bil När ska ett fordon kunna ta över kontrollen från föraren och när ska den lämnas tillbaka? På VTI i Linköping pågår just nu det ­största forskningsprojektet i institutets historia och det handlar om ­interaktion mellan människan och det automatiserade fordonet. Forskningen kan få stor betydelse för framtida körkortstagare.

Förarlöst

A

utomatiserade fordon kan göra trafiken säkrare genom att ta över kontrollen när en förare inte är i skick att köra. Men för det krävs system som kan avläsa förarens körförmåga utifrån nivåer av stress, trötthet och starka känslor i kombination med situationen som föraren och fordonet befinner sig i. Projektet ADAS&ME delas av Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, med 29 andra offentliga och privata organisationer i elva europeiska länder. Där ingår förutom forskningsinstitut även fordonsindustrin och fordonskomponentgrupper, som tillverkare av kameror, varningssytem, kartor och kläder (för mc). En

10 Mitt i Trafiken • Nr 4 2016

testningsfirma och en advokatbyrå, som kan hantera frågor kring regler och förordningar för tekniska system är också med. I september gick startskottet och än så länge handlar det mycket om att sortera ut vem som ska göra vad. Det är många inblandade aktörer som ska koordineras. Sju användarfall har identifierats av fordonsindustrin och forskaren Magnus Hjälmdal arbetar med att göra dem mer detaljerade. Fallen innefattar såväl lastbilar och bussar som bilar och motorcyklar. – För bussen handlar det om att ta sig in till busshållplatsen på ett bra sätt. Om då bussen kör själv så kan föraren istället fokusera på sina passagerare och till exempel hjälpa till med barnvagnar och sådana saker. Det kan minska stressen för föraren, säger Magnus Hjälmdal. Tekniken för automatisering finns redan. Vi har t ex redan parkerings- och körfältsassistans. ADAS&ME fokuserar istället på användaren. – Vår ingång i det här har varit att vi är alla människor, oavsett om vi kör bil, buss, lastbil eller motorcykel och vi har förmågor, både styrkor och svagheter. Man blir trött, ouppmärksam, arg och stressad och i vissa situationer är man mer utvilad oav-

sett vilket fordon man kör, säger Anna Anund, som är forskningschef på VTI och administrativ koordinator för projektet. För att fastställa en förares tillstånd har man sensorer till hjälp. Kamerasystem som avläser till exempel ögonrörelser har en viktig funktion, men även röstigenkänning, variation i hjärtslag och förändringar i huden kan mätas. De två senare via exempelvis ratten.

Det vi inte vet så mycket om på förarsidan är ­faktiskt stress. Vi vet heller inte vad “utvilad” innebär.

Säkerheten kommer i första rummet, men samtidigt måste man ta hänsyn till den personliga integriteten. Hur mycket ska fordonet få övervaka oss och inskränka vår rätt att ta egna beslut? – Vi har inget intresse av att bygga någonting som ingen vill ha, säger Anna Anund och understryker att integriteten varit en viktig del redan i EU:s anvisningar för att söka projektanslaget. Varningssystemen bör inte använda sig av ljud, eftersom det kan stressa föraren.


En gissning är att trafikskolorna ­kommer att få utforma mer krävande förarutbildningar i takt med att allt fler fordon med olika hög grad av ­automation når marknaden.

Istället jobbar man med vibrationer i säte, ratt eller – som i fallet med motorcykel – med vibratorer i handskarnas fingrar. – Men om vi detekterar att föraren har svimmat eller inte svarar upp på det som kommer från fordonet, då kommer fordonet inte att lämna tillbaka kontrollen utan istället stanna eller reducera hastigheten ner till 50, den hastighet där man klarar kroppsvåld. Forskningsprojektet är EU-finansierat och har en budget på 9,6 miljoner euro, varav 2,9 går till svenska partner och det ska löpa på 42 månader. Att börja testa systemen med riktiga människor på riktig

väg ligger 28 månader fram i tiden enligt projektplanen. Innan dess krävs bland annat en hel del datainsamling kring tillstånd. Man behöver hitta gränsvärden för när prestationsförmågan inte är tillräckligt god. – Vi vet ganska mycket kring trötthet, hur det ser ut när en förare börjar bli trött och när det börjar bli farligt ungefär. Vi vet att man behöver ha ögonen på vägen en viss tid. Det vi inte vet så mycket om på förarsidan är faktiskt stress. Vi vet inte hur vi ska mäta den eller var gränsvärdena ligger. Vi vet heller inte vad “utvilad” innebär. Anna Anund exemplifierar med lång-

färdskörning med lastbil, när flera lastbilar ligger i konvoj och de som inte ligger först bara åker med. – Vad händer då med dem som ligger bakom? Blir de mer utvilade så de i princip skulle kunna förlänga sina körtider eller är det i själva verket jättebelastande? Det är en fråga som till exempel fordonsindustrin har intresse av. Fordonsindustrin är också intresserad av hur starka känslor ska hanteras. – Är det ok att lämna tillbaka fordonet till en förare som är arg och ilsken? Nej kanske inte, speciellt inte om det är i en krävande miljö.

Mitt i Trafiken • Nr 4 2016 11


– Min gissning är att 2030 kommer vi säkert att ha automatiserade bilar inom vissa ­områden på vissa sträckor där du inte har så mycket interaktioner, säger Anna Anund.

Hur nära vi anses vara att kunna införliva automatiserade bilar i trafiken beror på vem man frågar. En del verkar tro att en trafikbild med självkörande bilar väntar alldeles runt knuten. Andra tror inte att det kommer att ske under vår livstid. Vad tror Anna Anund? – Frågar du fordonsindustrin så säger den att det ligger närmare än vad vi andra tror. Det finns en diskussion om huruvida man måste ta de här stegen som vi försöker göra, att titta på autonoma funktioner snarare än fullt automatiserade fordon utan människor i. – Men min gissning är att 2030 kommer vi säkert att ha automatiserade bilar inom vissa områden på vissa sträckor där du inte har så mycket interaktioner. Men att ha ett trafiksystem som blandar automatiserade och inte automatiserade bilar på hög nivå – det tror jag ligger långt fram i tiden. En annan gissning är att trafikskolorna 12 Mitt i Trafiken • Nr 4 2016

Jag har hästar själv och jag tänker ibland på v­ ilken kris det var när man gick från häst till bil.

kommer att få utforma mer krävande förarutbildningar i takt med att allt fler fordon med olika hög grad av automation når marknaden. – Bilindustrin vill tro att det ska bli så självförklarande och enkelt att man bara sätter sig i bilen och åker, säger Magnus Hjälmdal. – Och det kanske det blir om 20 år. Men tills dess måste du ju kunna allting som du kan idag plus den nya teknik som kommer. För mig är det solklart att det är mer information, mer kunskap. Du måste för-

stå vad bilen gör och bilen måste förstå vad du gör. Hur körkortsutbildningarna behöver utformas för att möta den nya trafikmiljön är dock inget som utreds just nu. – Men det kommer att komma. Man tvingas ta ställning till det, säger Magnus. Klart är att vi står inför stora utmaningar och inte bara tekniska sådana. För den som är van vid att köra sin bil själv blir det sannolikt inte helt lätt att släppa kontrollen och lita på automatiken. – Jag har hästar själv och jag tänker ­ibland på vilken kris det var när man gick från häst till bil, säger Anna Anund. – Förut hade du haft din häst framför dig som du hade kontroll på. Nu skulle plötsligt bilen börja åka av sig själv. Jag tror att vi står där igen. Men med ett annat typ av steg som handlar om en annan typ av kontrollsläpp. Text: Christel Valsinger Foto: Staffan Gustavsson


Taxi kritiserar

”Dålig kommunikation drabbar även taxi”

Svenska Taxiförbundet kritiska till Transportstyrelsens behandling av sexdömda

U

nder hösten 2016 hade taxibranschen ett fall med en förare som, trots att han dömts för två fall av sexuella trakasserier i sin taxi, behöll sin taxilegitimation. Det dröjde ett halvår in­ nan Transportstyrelsen drog in mannens taxilegitimation enligt Claudio Skubla, förbundsdirektör för Svenska Taxiförbundet. Under den tiden hann taxiföraren bli misstänkt för en våldtäkt. – Det är högst anmärkningsvärt, så får det inte gå till, säger Claudio Skubla. Taxibranschen byggde efter en granskning år 2012 en digital plattform som stämmer av behörigheter för taxi, buss och lastbil. Systemet ställer varje natt frågor om aktuella behörigheter hos de aktuella företagens anställda. Syftet är att hind­ra obehöriga från att verka inom taxinäringen. – Därför är det så viktigt att kommunikationen mellan myndigheterna fungerar. Efter att taxiförbundet upptäckt missen med den dömde föraren begärde man ett möte med infrastrukturminister Anna Johansson (S). – Vi fick ett möte, det visar att frågan tas på allvar men det är svårt att veta vad som kommer ut av det. STR och trafikskolorna har liknande problem som taxibranschen att förhindra

olämpliga personer att verka som trafiklärare. Det har under åren förekommit flera fall där sexdömda trafiklärare kunnat fortsätta undervisa. Detta som en konsekvens av bristande kommunikation mellan de rättsliga instanserna och Transportstyrelsen. STR:s ordförande Berit Johansson har flera gånger poängterat det oacceptabla i att elever riskerar att bli sexuellt trakasserade under körlektion. Detta skadar först och främst eleven men i förlängningen också enskilda trafikskolor och branschen som helhet.

Vi vill också slippa ­blandas ihop med dem som agerar i uppenbara gråzoner.

Claudio Skubla har svårt att bedöma hur stor skada sexdömda taxiförare orsakar taxibranschen. – Det är oerhört svårt att värdera. Men först och främst handlar det om kunderna, deras säkerhet och trygghet. Taxi är ett väldigt säkert sätt att resa, men allt som ifrågasätter vår trovärdighet skadar oss. Händelser som sexuella trakasserier är ovanliga men när de inträffar orsakar de oro i både bransch och bland kunder, menar Claudio Skubla. – En bil är ett trångt utrymme där utsattheten kan vara stor. Det är viktigt att våra kunder rapporterar sådant som inte är okej. Där är taxi- och trafikskolebransch lika, liksom i frågan om att vi också vill slippa blandas ihop med dem som agerar i uppenbara gråzoner. Johan Granath

Foto: Staffan Gustavsson

Taxibranschen har ett liknande problem som trafikskolebranschen med bristande rapportering om sexdömda yrkesaktiva. Problemet handlar om dålig ­kommunikation mellan myndigheter menar Claudio Skubla, Taxiförbundet.

Mitt i Trafiken • Nr 4 2016 13


Omorganisationen

Det är nog inte det sista mötet, men väl ett av de sista i föreningen Södra Sörmlands historia.

Lokalföreningen fattar beslut

Södra Sörmland samlades till ett sista möte före full Inför beslutet om STR:s organisationsförändring besökte Mitt i ­Trafiken Katrineholm och lokal­ föreningen Södra Sörmlands sista möte före fullmäktigebeslutet om omorganisation.

D

e medlemmar som samlades till möte i Sjögrens trafikskolas lokaler denna gråa eftermiddag i november representerade både dåtid och framtid. Här fanns de som inte längre är yrkesaktiva men fortfarande intresserade, och här fanns en ny generation trafiksko-

14 Mitt i Trafiken • Nr 4 2016

leägare. Frida Jernström från Trosa tillhör denna nya generation. Hon är relativt ny, både som föreningsmedlem och som företagare. Frida Jernström tycker att förändring är viktigt och tror att STR måste utvecklas. Den nya föreslagna organisationen ger sådana möjligheter, tror hon. – Jag är för förändringar och tycker till exempel att det verkar väldigt bra med det som kallas intressemöten i stället för måstemöten. På sikt lockar det fler att bli aktiva om man kan engagera sig i frågor som man verkligen brinner för, sade Frida Jernström.

Hon menar också att det är rimligt att öppna förbundet för andra än trafikskolor. Det är en del i ett nödvändigt nytänkande. Klockan 13 startade mötet, som enligt ordföranden i Södra Sörmland, Andreas Nyman, kan vara ett av föreningens sista. – Vår förening kommer troligen inte att finnas kvar i sin nuvarande form, sade Andreas Nyman strax efter att han öppnat sammankomsten. Därefter följde information och en allmän diskussion om bland annat svart övningskörningsverksamhet. Andreas Nyman berättade om det möte som ägt rum i


om ett nytt STR

mäktigebeslutet om omorganisation

Ska man betala lika mycket för en heltid som för en som jobbar 30 eller 50 procent till exempel?

Södertälje med flera riksdagsledamöter och representanter för STR närvarande (se sidan 4 i denna tidning). – Bland annat mot den bakgrunden – att kunna bemöta hotet från svart verksam-

het – är det viktigt att vi blir en starkare och tydligare organisation. Mötets huvudpunkt var förstås projekt STaRk, och Andreas Nyman redogjorde kortfattat för förutsättningarna. Bland annat de olika förslagen till regionindelning och förslag om minskad administration genom centralisering. Han nämnde också det viktiga med ett större urval av aktiva medlemmar som kan hitta ”sina” frågor. – Organisationen behöver bli effektivare. Till exempel sprids information på ett annat vis i dag, det behöver vi inte längre mötena för. Samtidigt måste vi bli slag-

kraftigare, med färre men starkare regioner och minskad administrativ tyngd. Några direkt stormiga diskussioner uppstod inte men olika frågor som gällde stort och smått lyftes. Till exempel frågan om hur framtidens medlemsavgifter ska utformas. Ett förslag är att medlemsföretag betalar en avgift per påanmäld lärare. – Jag tycker att det är lite knepigt, sade Torbjörn Westman, Albertsons trafikskola i Nyköping. Ska man betala lika mycket för en heltid som för en som jobbar 30 eller 50 procent till exempel? Där skulle jag vilja se en bättre lösning. Om detta uppstod en liten diskussion

Mitt i Trafiken • Nr 4 2016 15


Omorganisationen

Ordförande A ­ ndreas Nyman tog ställning för ­förändring och fick mandat av sin förening att rösta i den riktningen.

om en mer anpassad avgift, vad pengarna ska användas till och hur mycket respektive trafikskola ska betala. – Jag vill räkna på detta. Det kommer att kosta ganska mycket, sade Tomas Johansson och lät skeptisk. – Samtidigt kommer vi inte att betala lokalföreningsavgift längre, sade Frida Jernström. Andreas Nyman påminde också om att man vid förra mötets gruppövningar hade räknat på kostnaden för medlemskap och konstaterat att de flesta företagen skulle få en sänkt avgift. – Men om vi ser detta som ett problem så bör vi föra diskussionen vidare, sade han. Även frågan om kravet på kollektivavtal för medlemsföretag väckte visst motstånd. En åsikt som luftades var att man kan vara en bra arbetsgivare även utan kollektivavtal. – Inget hindrar en från att vara en bra arbetsgivare även med avtal, man kan till och med vara bättre, svarade Andreas Nyman. Under mötet hördes både positiva och mindre positiva omdömen om olika delar av förslaget till ny organisation. I det stora hela verkade mötet dock dra åt samma håll. Ett intryck som förstärktes av Birger Karlsson.

16 Mitt i Trafiken • Nr 4 2016

Tomas Johansson ville räkna mer innan beslutet.

Frida Jernström tycker att intressegrupper är bra.

– Jag har inte rösträtt längre, men jag tycker att förslaget i sin helhet verkar bra. Det behövs något nytt, sade han. Mötet handlade om att ge ett mandat till ordförande Andreas Nyman att åka till det extrainsatta fullmäktigemötet för att uttrycka föreningens vilja. Mötet beslutade att stödja den av förbundsstyrelsen föreslagna ordningen. Det gäller till exempel i regionfrågan, där förbundsstyrelsen vill dela in landet i sex till nio regioner. – Det kommer att innebära bättre möten, mer samarbete, mer insyn och mind­ re administration. Nackdelen är att vår ”mysklubb” försvinner och att avstånden blir större med större regioner, sade And­ reas Nyman.

Torbjörn Westman är positiv till förändring med viss reservation.

Efter avslutat möte pratade Mitt i Trafiken kort med Torbjörn Westman. Han är i grunden positiv till organisationsförändringarna och tycker att vägen fram till beslut varit bra. – Jag tror att det är en nödvändig förändring till exempel när det kommer till förbundets lobbyarbete, där det behöver bli mer tryck. Han har dock vissa invändningar. – Det är inga stora saker men kanske lite väl mycket detaljstyrning. Men på hela taget blir detta bra. Organisationen blir starkare, klokare och ekonomiskt blir det mer rättvist. Text: Johan Granath Foto: Staffan Gustavsson


... och så här beslutade höstmötet att förändra organisationen

Foto: Staffan Gustavsson

Mitt i Trafiken • Nr 4 2016 17


Omorganisationen

Efter en intensiv diskussion gick förslagen om organisationsförändringar igenom. Foto: Staffan Gustavsson

Ja till ny organisation efter d Det blev ett tydligt ja i frågan om ny organisation för STR på det e ­ xtrainsatta fullmäktigemötet den 2 december. Men beslutet ­föregicks av en debatt som ­an­tydde att utgången av röstningen var allt annat än given.

N

är det extra insatta fullmäktigemötet på Quality Hotel Friends i Solna kom till punkten 9 och projektet STaRk tog förbundsordförande Berit Johansson till orda. – Vi har jobbat med det här några år nu. 2013 inleddes processen, det har varit ett stort arbete med mycket känslor och oro men också mycket positivt.

18 Mitt i Trafiken • Nr 4 2016

Berit Johansson betonade betydelsen av att alla ska få tycka och tänka och att öppenhet ska vara en ledstjärna. Hon jämförde processen med hur det fungerar i politiken i Sveriges riksdag. – Det här är ett principbeslut, en ram, detaljerna återkommer vi till. Det första delbeslutet handlade om STR medlemskap. Här uppstod debatt om medlemsavgifter, som enligt förslaget till ny organisation kommer att gå till förbundet centralt. Tidigare har avgiften stannat i lokalföreningen. Detta har inneburit ganska stora olikheter föreningarna emellan. Stora föreningar har god ekonomi medan de små ofta har sämre. – Medlemskap ska kosta och ge lika

mycket. Föreningarna bör vara principiellt lika, sade Håkan Björklund, vd för STR Service. I den ganska långa debatten om medlemskap och avgift uttrycktes oro för att de nya regionerna kanske inte kommer att få de pengar de anser sig behöva. Stockholmsföreningen menade till exempel att de valt andra vägar än övriga lokalföreningar, som de inte hade kunnat välja utan egna pengar. – Vi måste våga gå framåt och vi måste tänka på landet i sin helhet, sade Berit Johansson. Flera representanter uttalade kritik. Både mot förslaget om medlemskap och


ebatt på fullmäktigemöte andra punkter i organisationsförändringen. Tomas Monell från Kalmar Norra tolkade uttalandena som oro. – Det finns en stor osäkerhet hos mig och andra kring detta. Vi måste debattera ordentligt och om jag ska vara ärlig så tror jag inte att vi är riktigt redo för en så stor förändring. Det hördes flera kritiska röster. Till exempel om att den centraliserade ekonomin kan få negativa konsekvenser för lokalföreningarna eller regionerna och att arbetsbördan kan bli för tung för de nya regionernas ordförande. ”Vi vet för lite om hur det blir” var ett återkommande argument. – Under den här processen har jag hört

många röster som är positiva till förslaget. Har vi jobbat helt fel? frågade Berit Johansson. Helen Melchersson från STaRk:s arbetsgrupp var också frågande inför de många kritiska rösterna. – Har vi lyssnat fel? Vi har hört från många att man har problem att hitta kassör och folk som vill jobba i styrelsen. Vi har hört om konstigheter i hur man väljer in medlemmar i lokalföreningarna och att sådant måste fungera bättre. Flera representanter, som tidigare inte sagt så mycket, uttryckte sig nu positivt om förslagen till förändringar. – Vi måste se framåt, ta nästa kliv och inte fastna i detaljer. Vi vet inte hur framti-

den ser ut men vi måste ta de här besluten, sade Mattias Glemfors, Göteborg. När fullmäktige efter en dryg timmes debatt röstade om det första av de sex förslagen (om medlemskap) blev det ja. De resterande fem förslagen röstades också igenom med majoritet. Dessa förslag handlade om finansiering, regionindelning, regiontillhörighet och röstning, ledning av regionen och motioner. Det extrainsatta fullmäktigemötet röstade också om några mindre dramatiska ärenden. Bland annat för ett förslag om att det ska vara tillåtet att använda alkomätare som alternativ till alkolås. Testet ska då ske med alkomätare enligt MHF:s krav och EU-standard. Johan Granath

Mitt i Trafiken • Nr 4 2016 19


Nollvisionen

Karin Svensson Smith (MP).

Jessica Rosencrantz (M).

Nollvisionens mål allt mer avlägset ” Siffrorna över antalet dödade i ­trafiken pekar åt fel håll Karin Svensson Smith (MP) ord­ förande i riksdagens trafikutskott, vill därför se tuffare åtgärder mot rattfylleri, mobiltelefoner och höga hastigheter. Vice ordföranden Jessica Rosencrantz (M) tycker att regeringen försummar vägunderhållet.

A

ndelen dödade i trafiken ökade med fyra procent under perioden oktober 2015-september 2016 jämfört med ett medelvärde för de fyra senaste åren. Karin Svensson Smith är missnöjd med utvecklingen och vill se åtgärder. – Jag vill ha tuffare sanktionsmöjligheter och mer övervakning, alltså hårdare straff och flera ATK-kameror, bland annat. För en säkrare trafik skulle jag också vilja se en överflyttning av tunga transporter från väg till sjö och järnväg. Hon vill dessutom att det ska bli lättare att återkalla körkort, liksom att ägaransvar ska gälla för den som blir fotograferad i fartkamera. Det vill säga att ägaren av for-

20 Mitt i Trafiken • Nr 4 2016

Det är problematiskt att så många trafik­ poliser försvunnit. Att det finns en stark polisnärvaro i trafiken är viktigt för Noll­ visionsarbetet.

donet automatiskt blir skyldig att betala boten. I dag klarar sig alltför många undan böter genom att hävda att någon annan körde vid fototillfället. Karin Svensson Smith tycker också att rattonykterheten är ett sorgligt kapitel där det, med tanke på teknikutvecklingen, borde kunna göras betydligt mer. – Det tryck som fanns i alkolåsfrågan har minskat. Det är i dag en stor skillnad mot hur det var för bara några år sedan med till exempel tydliga upphandlingskrav. Nollvisionen diskuteras i trafikutskottet men det är inte längre samma politiska engagemang i frågan. Delmålen och slutmå-

let – att ingen ska dö eller skadas allvarligt i trafiken – kvarstår dock. Och det går helt klart att få ner siffrorna, menar hon. – Det är jag helt övertygad om, men det handlar om vilja och kräver åtgärder. Till exempel har Sverige en av Europas slappaste lagstiftningar när det gäller mobil­ telefonanvändning i trafiken. Den regelskärpning som gjordes för ett par år sedan har i princip haft noll effekt. Karin Svensson Smith vill ha ett förbud mot att använda handhållen mobil under körning, trots att det går emot VTI:s (Vägoch Transportforskningsinstitutet) uppfattning i frågan. – VTI menar att det finns annat som är farligt att göra under bilkörning. Jag tycker inte att det är ett bra argument. Frågar man polisen så anser de att mobilen är ett stort problem i trafiken. Polisen måste också ges förutsättningar att beivra fler trafikförseelser. I dag är straffen för låga för att det ska anses värt besväret att utreda en rad trafikbrott, menar Karin Svensson Smith. Moderaten Jessica Rosencrantz är vice ordförande i Trafikutskottet. Även hon be-


Digitalt utbildningsprotokoll

Hon menar att den gynnsamma utvecklingen för Nollvisionen under Alliansregeringen, med bland annat utbyggnad av separerade körfält och förlåtande sidoområden, har avstannat. –Den rödgröna regeringens politik och ideologiska låsning innebär mindre pengar till vägunderhåll, vilket leder till försämrad vägstandard på sina håll enligt Trafikverket. Det är en politik i strid med Nollvisionen, anser Jessica Rosencrantz. – Nollvisionen måste handla om tydlig, konkret politik. Den får inte bli tomma ord och det blir motstridigt när regeringen drar ner på underhållet, vilket bland andra drabbar motorcyklister och oskyddade trafikanter. Rosencrantz anser att Nollvisionens strävan mot att ingen ska dö i trafiken måste vara, och är, den politiska ledstjärnan. Men att det är ett långsiktigt arbete. I långsiktigheten ligger till exempel att kalkylera med utvecklingen mot alltmer självkörande bilar. I ett kortare tidsperspektiv är den så kallade omstarten* av Nollvisionen något som kan leda framåt, tror hon. – Det är värt att vända på varje sten. Samtidigt måste vi komma ihåg att folk ska ta sig fram. Frågan om trafiksäkerhet är en balansgång och ett ämne som spretar. Det kräver mycket samordning och är därför en extremt viktig fråga. Text: Johan Granath Foto: Staffan Gustavsson * Tre regeringsuppdrag till olika myndig­ heter: Sänkt bashastighet i tätort, ett nytt etappmål och ökad samordning.

DUP söker nyfikna trafikskolor Försöket med det digitala ­utbildningsprotokollet, DUP, har sjösatts. Men det behövs fler ­trafikskolor i projektet. – Därför går vi nu ut med en ny förfrågan, och vi gör det på ett ­annat sätt, säger Sonja Forward, VTI:s projektledare för DUP.

5

0 trafikskolor hade i vintras anmält intresse för att delta i pilotprojektet med det digitala utbildningsprotokollet. Det var så många som behövdes i försöket. Vid projekt­starten i somras visade det sig att bara 18 trafikskolor var kvar. Men ytterligare ett trettiotal trafikskolor behövs om testet ska bli användbart. Alla STR:s trafikskolor får därför en ny inbjudan att vara med och testa det nya verktyget.

samband med introduktionsutbildningen. Det är viktigt att handledarna får veta vad de ger sig in på och hur de ska gå till väga innan de väljer om de vill vara med, säger Sonja Forward.

Den trafiklärare som tillsammans med handledaren använder DUP:en ska också få en egen inloggning. Det gör verktyget smidigare att använda, och gör också att det går att se vem som har bockat av de olika momenten. Detta är viktigt för utvärderingen som ska göras Sonja Forward betonar av VTI. att det inte är särskilt an18 trafikskolor är alltså märkningsvärt med förse- Sonja Forward. redan igång. Nu hoppas ningar i pilotprojekt. Man får projektledningen locka de återstående räkna med att det kan ta tid innan saker kommer igång, det är inte ovanligt att retrettio som behövs för ett lyckat ­genom­krytera mer än en gång. förande. – Den här gången ska vi bli mer kon– Så fort Trafikverket, som sköter tekkreta. För det första ska den trafiklärare niken för DUP:en, har infört de här teksom ska berätta om DUP:en ha tillgång niska ändringarna går vi ut med den nya till den. På riktigt, inte bara som en bild inbjudan till trafikskolorna, säger Sonja med en beskrivning. Detta för att kunna Forward. Britta Linebäck visa hur den fungerar för handledare i Foto: Staffan Gustavsson

tonar polisens förebyggande roll för att minska olyckorna. – Det är problematiskt att så många trafikpoliser försvunnit. Att det finns en stark polisnärvaro i trafiken är viktigt för nollvisionsarbetet. De ökande dödstalen i trafiken är oroande, menar hon. – Det är ledsamt men samtidigt är det viktigt att säga att Nollvisionen är en fråga där samtliga partier är överens. Det är utgångspunkten.

SÅ HÄR FUNGERAR DUP: DUP, digitalt utbildningsprotokoll, är ett nytt digitalt verktyg. Det är en digital checklista för eleven och den privata handledaren så att de kan kontrollera att de har gått igenom alla viktiga kunskaper som behövs innan eleven gör sitt kunskapsprov och körprov. DUP ska kunna användas av både privata hand­ ledare och av trafiklärare. Projektet är ett sam­arbete mellan Transportstyrelsen, Trafik­verket, VTI (Statens väg- och transport­forskningsinstitut) och STR .

Ett övergripande syfte med protokollet är att både handledare och k­ örkortselev ska få stöd i hur man planerar och genomför utbildningen. Elev och ­hand­ledare anmäler sig för att frivilligt utnyttja protokollet i samband med introduktionsutbildningen. Basen i ­protokollet utgörs av den nationella ­kursplanens olika mål. Protokollet är webbaserat och kan användas av någon av de vanligaste webbläsarna på dator, läsplatta eller mobiltelefon.

Mitt i Trafiken • Nr 4 2016 21


Egenkontroll

Egenkontroll –något för trafikskolan?

Transportstyrelsens nya projekt ska ge svaret Ett hundratal trafikskolor och ­femton riskutbildare. Så många har ­anmält intresse för att delta i Transportstyrelsens ­nystartade projekt om egenkontroll. Om försöket slår väl ut och egenkontroll införs, kan det i förlängningen ­också medföra att den årliga till­synen av trafikskolorna får ett nytt utseende.

E

Foto: Shutterstock, Staffan Gustavsson

genkontroll, vilket innebär att företag får verktyg att själva jobba med förbättringar av sin verksamhet, är redan infört på flera samhällsområden. Det används bland annat inom skolan, livsmedelsindustrin och miljövården, där det också är lagstyrt. Nu testar Transportstyrelsen vad metoden kan tillföra trafikskolorna. – Vi fick 2015 i uppdrag av regeringen att analysera bestämmelser som rör trafikskolor och förarutbildare. Hur skulle reg-

Heléne Jarefors vill ha in synpunkter. – Metoden kommer att arbetas fram i samarbete med deltagarna, säger hon.

lerna för tillstånd, godkännande och tillsyn kunna förenklas utan att trafiksäkerhet och marknadskontroll försämras? Det var utgångsläget. En slutsats vi dragit är att egenkontroll kanske kan vara en bra metod. Det ska vi undersöka nu, säger projektledaren Heléne Jarefors, Transportstyrelsen. I början av hösten gick en inbjudan ut till samtliga ansvariga för trafikskolor och förarutbildningar. Gensvaret kom snabbt, mer än hundra anmälningar från intresserade trafikskolor och riskutbildare har kommit in. Det är tillräckligt många, men Helene Jarefors vill betona att om det finns fler som vill vara med i det kostnadsfria projektet går det fortfarande bra att höra av sig. De som har anmält sig har fått förslag på hur egenkontrollen kan utformas, och också förslag på metod för utvärdering.

Egenkontroll innebär att företag får verktyg att själva jobba med ­förbättringar av sin verksamhet. Det används redan i flera branscher.

Under 2017 ska företagen testa den metod för egenkontroll man enats om. Analys och utvärdering pågår sedan parallellt med försöksverksamheten under årets andra halva. Under våren 2018 ska erfarenheterna sammanställas i en rapport. En förenkling av regelverket och av formerna för tillsyn finns också med bland regeringens önskemål, men den punkten finns inte med i det här projektet, betonar Heléne Jarefors. Tanken bakom ett eventuellt införande av egenkontroll är att den ska hjälpa företagen att se möjligheter till förbättringar och leda till att fler följer de regler som finns. Den kan aldrig ersätta tillsynen som utförs av Transportstyrelsen. Däremot är egenkontrollen en ”hjälp till självhjälp”, så att trafikskolan både får syn på sina brister och på hur de kan åtgärdas – istället för att de upptäcks vid tillsynen. – Tillsynsfrågan ligger utanför det här projektet. Men om metoden med egenkontroll skulle falla väl ut och permanentas, kan det påverka utformningen av tillsynen. Då kan det bli naturligt att de som tar sin egenkontroll på allvar till exempel får en reducerad avgift för tillsyn, eftersom de minskar Transportstyrelsens arbete och därmed kostnader. Men, som sagt, det är ännu bara spekulationer. Först ska vi genomföra försöket, analysera och se vad det kan leda till, säger Heléne Jarefors. I april 2018 ska regeringen ha projektets slutrapport. Britta Linebäck

Heléne Jarefors är projektledare för Transportstyrelsens nystartade projekt om egenkontroll.

Foto: Privat

22 Mitt i Trafiken • Nr 4 2016


i förbifarten Körkort för kvinnor kan bryta isolering

Svart vanligaste bilfärgen – näst efter grå...

Studieförbundet ABF i Filipstad planerar att starta en utbildning i körkortssvenska för­­ ny­anlända kvinnor.

Svart är den vanligaste färgen på bilar i Sverige. Det avslöjar Transportstyrelsen som sammanställt hur det ser ut på fordonsfärgsfronten i landet.

– Vi vill bryta isoleringen för denna målgrupp, och genom att lära sig teorin på svenska är vår tanke att man ska bli mer intresserad av att ta körkort. Man ska öva på svenska och svenska begrepp i trafiken, så att den dagen man bestämmer sig för att ta kontakt med trafikskolan så förstår man varandra och man förstår svenska trafikregler, säger studiesamordnaren Jomark Polintan till Värmlands Folk­ blad.

I vägtrafikregistret finns 24 färgalternativ. Biltillverkarna har fler. Om en tillverkare menar att en bil till exempel är samoaröd får den i myndighetens register finna sig i att registreras som alldagligt röd. Chrystal White blir det mera utslätade vit, azurblå enbart blå, och så vidare.

Körkortet kan vara nyckeln till ett jobb och delaktighet i samhället. ABF har i kontakter med lokala trafikskolor förstått att det största problemet för nyanlända som vill ta körkort är kommunikationen. CG

Det går mode i färgvalet på bilar, konstaterar man på Transportstyrelsen.

Antal omkomna ­fotgängare ökar

– Under de tre senaste åren har den klart vanligaste färgen på nya bilar varit vit, säger Susann Landström, kundansvarig, i en kommentar.

Under oktober månad dog 23 människor i vägtrafiken och 194 personer skadades svårt. Det visar preliminära uppgifter från polisen som inkommit till Transportstyrelsen. Under januari till oktober har framför allt antalet dödade fotgängare ökat jämfört med samma period som året innan. Hittills i år har de varit 33 till antalet att jämföra med 21 individer år 2015. – Det är oroande att antalet omkomna fotgängare ökar, säger Khabat Amin, statistiker på Transportstyrelsen. Antalet dödade i vägtrafiken fortsätter att öka i stället för att minska, trots Nollvisionen. CG

Rättelse om överklagande

I förra numret av Mitt i Trafiken uppgavs i en notis att Grönlunds Yrkesutbildningar överklagat ett beslut som berör bussförarutbildning. Detta är felaktigt, säger Kennet Lindhe, skolchef på Grönlunds. Parterna i den process som pågår gällande Arbetsförmedlingens offentliga upphand-

Går vi tio år längre tillbaka i tiden var vita bilar sällsynta.

lingar av yrkesförarutbildningarna för lastbilsförare och bussförare är Yrkesakademin, som har överklagat båda upphandlingarna, och Arbetsförmedlingen. ”Grönlunds har ingen del i att denna process pågår och som nu innebär att yrkesförarutbildningarna är stoppade”, skriver Lindhe i ett uttalande.

Bekymrade mcförare i Norge

Den norska motorcykelunionen, NMCU, har skickat ett brev till den norske samferdselministern Ketil Solvik-Olsen och uttryckt sin oro över att såväl bilproducenter som transportmyndigheter är alltför begeistrade i självkörande bilar. I sin entusiasm säljer tillverkare och statsråd in de autonoma fordonen som om det handlade om fordon med något slags

Foto: Staffan Gustavsson

Det finns 835 933 bilar i vägtrafikregistret som har färgkoden svart. Svart är till exempel 71 gånger vanligare än lila, den allra ovanligaste färgen en svensk bil kan ha. Bara 11 714 bilar i Sverige är lila.

På myndigheten funderar man själv över om inte grått borde vara den vanligaste färgen, för grå personbilar ser man ju precis överallt. Men då är det så att det finns flera registrerbara alternativ när det gäller grått. Silver, grå, ljusgrå och mörkgrå bilar bildar egna grupper. Slår man samman dem till en enda grupp vinner de överlägset över svart. – Nästan var tredje bil i Sverige har någon typ av grå färgnyans, säger Susann Land­ ström. CG

autopilot, medan det i själva verket handlar om fordon med förarstödsystem, menar NMCU. NMCU nämner en olycka på E 18 vid Drammen i somras där en ung kvinnlig mc-förare kördes på bakifrån av en Tesla-förare som hade slagit på sin ”autopilot”. Men Teslas ”autopilot” kan inte upptäcka motorcyklar. Det visste inte bilföraren. ”Alla system som betecknas som självkörande måste testas grundligt med både motorcyklister, cyklister och fotgängare innan de tas i bruk”, skriver NMCU i sitt brev till det norska statsrådet. CG

i förbifarten Mitt i Trafiken • Nr 4 2016 23


Riksdagsmotioner

­

Förenklade förarprov och högre

Högre maxhastighet på motorvägar och förenklade förarprov hör till det som riksdagsledamöter motionerat om i årets motionsflod. Kanske något förvånande med tanke på att önskemålen kolliderar med Nollvisionen – som ju hela riksdagen ställer sig bakom.

P

å Trafikverkets resultatkonferens i år togs hastighetsefterlevnaden på våra vägar upp som en nedslående punkt. Endast 46 procent av det totala trafikarbetet på det statliga vägnätet utfördes år 2015 inom hastighetsgränserna. På det kommunala vägnätet var det något bättre, där utfördes 64 procent av trafikarbetet inom gränserna för vad som är lagligt. ”Med tanke på att utvecklingen är oförändrad sedan 2012 bedömer analysgruppen att genomsnittlig reshastighet inte är i linje med nödvändig utveckling. Hastighetsefterlevnaden är fortfarande på en oacceptabelt låg nivå”, konstaterar Trafikverkets utredare. Nollvisionens etappmål för 2020 är högst 220 omkomna i vägtrafiken det året. ”På kort sikt bedömer analysgruppen att åtgärder för hastighetsefterlevnad och sänkt medelhastighet är det mest effektiva för att nå målet 2020”, skriver analysgruppen i sin årliga rapport. Men Lisbeth Sundén Andersson, M, tycker att maxhastigheten i Sverige ska höjas till 130 kilometer i timmen. Det skulle vara ”en justering till verkligheten samt till resten av Europa”. Med andra ord, håller sig inte förarna inom lagens gränser flyttar vi gränserna för vad som är lagligt.

Och Staffan Danielsson och ­Daniel Bäckström, båda C, ­menar att kunskapsproven är för ­intellektuellt utformade med små nyanser mellan de olika svarsalternativen. ”Trafikverket bör därför se över teoriprovens utformning så att frågorna blir mer renodlade

24 Mitt i Trafiken • Nr 4 2016

Lisbeth Sundèn Andersson (M)

och inte så kitsligt utformade. Att över hälften av dem som skriver teorin inte klarar den första gången, och att många får skriva många gånger, beror till en del på utformningen”, slår de centerpartistiska riksdags­ ledamöterna fast. ”Det torde också vara så att de svenska teoriproven är väl ambitösa i en internationell jämförelse.”

STR:s bild är att främsta anledningen till att många misslyckas, både på det praktiska provet och på kunskapsprovet, är att körkortsaspiranterna inte har tillräckliga kunskaper utan chansar på att klara sig ändå. Förenklingar av förarprovet är inte något branschen förordar, däremot en översyn av hela förarutbildningssystemet. När man ser till motionerna i övrigt är det mycket som går att känna igen från tidigare år. Mobiltelefonsanvändning under körning dyker alltid upp, trots att ­frågan stött och blötts i kammaren åtskilliga gånger och samtliga partier i dag verkar nöjda med den skrivning som finns i vägtrafikförordningen. Larry Söder, KD, menar dock Larry Söder (KD) att förändringen inte har fått önskad effekt och att en översyn är önskvärd. Said Abu, L, vill lagstifta om alkolås (vid upprepade överträdelser) i rattfylleridömdas fordon och Sten Berg­ heden, M, vill skärpa vinterdäckskraven för tunga ­fordon.

Staffan Danielsson (C)

Daniel Bäckström (C)

Said Abu (L)

Sten Bergheden (M)


farter förslag i årets motionsflod Erik Bengtzboe, M, tycker att det borde vara lagligt att få svänga till höger när trafikljuset lyser rött, ­något som är tillåtet i flera andra länder. Det skulle ”underlätta ­trafikflödet och därmed minska onödiga utsläpp av biltrafiken”. Ägaransvar och registreringsskyltar på motorcyklar har också varit på agendan tidigare. Susanne Eberstein och Kri­stina Nilsson, båda S, tycker att detta fortsatt är en viktig fråga. Om motorcykelns ägare alltid blir ansvarig för hastighetsöverträdelsen, ­oavsett om hen sitter vid styret ­eller inte, skulle olyckstillbuden på våra vägar bli färre, menar de två riksdagsledamöterna. Boriana Åberg, M, menar att konstruktionen av vajerräcken borde ses över för att öka trafiksäkerheten för motorcyklister. Hennes partikollega Sten Bergheden framför en liknande motion: Han förespråkar en handlingsplan för att göra ­vägarna säkrare för mc-förare.

Erik Bengtzboe (M)

Åsa Lindestam (S)

Eva Sonidsson (S)

extrema synfältskrav jämfört med många andra­­länder. ”Tillsätt en utredare som analyserar de svenska ­regelverken i ett ­internationellt perspektiv”, föreslår Staffan Danielsson. Susanne Eberstein (S)

Kristina Nilsson (S)

Boriana Åberg (M)

Flera motioner berör synkraven i samband med körkort. Tina Ghasemi, M, vill se syntester i samband med körkortsförnyelse från 45 års ålder. Åsa Lindestam och Eva Sonidsson, båda S, vill se över möjligheterna att låta ”bilTina Ghasemi (M) provningen eller någon annan” göra en kontroll av synen så att alla bilister ”testas med jämna mellanrum”. Staffan Danielsson, C, menar å andra sidan att rimligare regler borde in­föras för dem som har ­brister i sitt synfält. Enligt honom har Sverige

Edward Riedel, M, kräver krafttag mot svarta trafikskolor (han har tidigare ställt en fråga till ­infra­struktur­ministern i detta ärende) och vill bland annat att möjligheterna att minska antalet handledar­ tillstånd ses över.

Esward Riedel (M)

Lars Eriksson, S, betonar vikten av att kunna ta körkort i hela landet. Han föreslår en översyn av hur ­Trafikverkets service till de kommuner där körkortsprov genomförs fungerar. Lars Eriksson (S)

Text: Catarina Gisby Foto: Shutterstock, Riksdagen Fotnot: Den allmänna motionstiden pågår vanligtvis från riksmötets början till 15 dagar efter det att regeringen lämnar budgetpropositionen till riksdagen. 3 418 motioner lämnades in i höstens motionsflod. 368 av dem har en koppling till trafikutskottet. Vill du läsa fler motioner kan du gå till http://www.riksdagen.se/sv/sa-funkar-riksdagen/­ riksdagens-uppgifter/allmanna-motionstiden/

Mitt i Trafiken • Nr 4 2016 25


Åländsk körkortslag

Trafikläraren Daniel Nordberg på Åland var oroad inför förändringen av körkortslagen. Foto: Staffan Lund

Försiktig optimism hos trafikskolorna sedan Ålands nya körkortslag införts Oro präglade Ålands trafikskolor inför den nya körkortslag* som trädde i kraft den 1 mars 2016. Men hittills har omställningen gått ganska bra. Vad den betyder på längre sikt återstår att se.

D

et har gått ungefär ett år sedan Mitt i trafiken senast pratade med Daniel Nordberg som numera är ordförande för Ålands trafikskolor. Han uttryckte då en oro för vad den nya lagstiftningen för förarutbildning skul-

26 Mitt i Trafiken • Nr 4 2016

le kunna innebära. Den första mars 2016 trädde lagen i kraft. – De första utbildningarna höll vi i april, hela mars ägnades åt förberedelser, säger Daniel Nordberg som i det stora hela tycker att förändringen gått bra. Oron för att trafikskolorna skulle tappa kunder har inte besannats. Detta trots att flera obligatoriska inslag i trafikutbildningen försvann med den nya lagen. Trafikskolorna har delvis fått nya kunder. – Vi har absolut fler kunder på moped. Förklaringen är att nu finns en mer omfattande utbildning för mopedkörkort. Den

kräver bland annat övningskörning i trafik med trafiklärare eller handledare. Det innebär mer välutbildade mopedister som på sikt blir säkrare trafikanter. Så blev det när liknande regler infördes på finska fastlandet. Där har olyckorna bland mopedister minskat med 40 procent, enligt Daniel Nordberg. Den förändrade mopedutbildningen på Åland särskiljer också traditionell tvåhjulig moped och mopedbil, vilket innebär att eleven får en specifik utbildning för det aktuella fordonet. Enligt det tidigare regelverket gick det att få körkort ”på kö-


pet”, till exempel gav traktorkort automatisk rätt att köra moped och mopedbil. Att detta försvunnit är bra, tycker Daniel Nordberg. Det finns fler fördelar med de nya reglerna menar han, till exempel att trafikskolorna nu får med sig föräldrarna tack vare den handledarkurs som införts. – Föräldraengagemang på ett tidigt stadium är bra med tanke på framtida körkort, till exempel för bil. På så sätt kan vi få in föräldrarna på tankespåret om trafikskola och vad trafikutbildning handlar om. Ytterligare en fördel är att sparsam körning fått en mer framträdande roll i utbildningen. Daniel Nordberg menar att det fortfarande är för tidigt att uttala sig om trafikskolorna har fått mindre att göra i och med den nya lagen. Men på utbildningen för B-behörighet har 20 teorilektioner och 17 timmars övningskörning på trafikskola ersatts av en säkerhetskurs på fyra timmar teori och sex timmars körning. – Jag vågar inte ha någon uppfattning men visst är det en stor skillnad i de obligatoriska delarna nu mot tidigare. Till avigsidorna hör att det saknas tillfälle att korrigera ett felaktigt körsätt, vilket gör det lättare för eleven att skapa sig ovanor. – En annan nackdel är att köerna till prov verkar öka. Samtidigt har systemet inte hunnit sätta sig och köproblemen kan vara tillfälliga. En impopulär detalj i det nya systemet är en omfattande elevloggbok som ersätter de tidigare utbildningskorten. Enligt Daniel Nordberg är det svårt att se poängen med den omfångsrika dokumentationen. – Tidigare var det ett kort per elev. Nu är det en bok, nästan lika tjock som Illustrerad Vetenskap, för varje elev. Böckerna måste dessutom finnas i bilen. Daniel Nordberg är försiktig i sin bedömning av framtiden men tror på en framtid för trafikskolorna på Åland. Johan Granath *Åland har ett relativt stort självstyre från F­ inland och egen lagstiftningsmakt, till ­exempel i frågor om körkortsutbildning.

Finsk förarutbildning

Finland lättar på reglerna Förändrad förarutbildning på remiss Den föreslagna förändringen av finländsk förarutbildning börjar ta form. I en remissrunda har ett 40-tal intressenter fått ge sina synpunkter på förslaget till ny lag för finsk förarutbildning.

F

örändringen handlar i princip uteslutande om behörighet för Bkörkort och kallas av det finska kommunikationsministeriet för en reform. Ett skäl till förändringen sägs vara att möjliggöra alternativa utbildningsmetoder, att lätta på regleringar och därmed göra körkort billigare. Finland har i dag en förarutbildning i tre steg. I steg ett ingår ett tjugotal timmar övningskörning och ett tjugotal timmar teoriundervisning. Båda delarna obligatoriska. I steg två ingår bland annat en riskbaserad utbildning och i steg tre har man sitt körkort men får utvärdera sin körning vid ett par tillfällen. Den finländska regeringen menar att detta system för att ta körkort är för fyrkantigt och för dyrt. – Den strikta regleringen av körkortsutbildningen i Finland har blivit ett hinder för nya undervisnings- och inlärningsmetoder, säger Anne Berner, kommunikationsminister, i ett pressmeddelande. Tanken i det lagförslag som varit ute på remiss är att elever fritt ska kunna välja hur de skaffar sig de kunskaper som krävs för körkort. Den finska regeringen vill till exempel öppna för olika digitala undervisningsmetoder. En tanke är också att sänka körkortsåldern. Finska Yle rapporter om de omdömen som olika organisationer levererat angående de föreslagna ändringarna. Automobilförbundet – ett riksomfattande förbund för privatbilister i Finland – är den aktör som kommit med de mesta radikala förslagen. Förbundet föreslår bland annat att den teoretiska delen

Anne Berner, Finlands kommunikationsminister. Foto: Sakari Piippo

av utbildningen ska kunna ske utan klassundervisning. Man tycker också att övningskörningen kan minskas och ersättas med simulatorer, samt att kravet på dubbelkommando, som gäller vid privat övningskörning, borde slopas. Automobilförbundet kan också tänka sig att sänka körkortsåldern till 17 år. Finlands Bilskoleförbund, SAKL, (motsvarigheten till STR) betonar i sitt utlåtande trafiksäkerheten och man anser inte att körkort är för dyrt. Bilskoleförbundet vill inte se en sänkning av åldersgränsen för körkort. Man menar dessutom att den digitalisering och de nya undervisningsmetoder som efterlyses redan används av trafikskolorna. Kommunikationsministeriet kommer nu att utarbeta ett lagförslag om trafikutbildning som kan läggas fram för den finska riksdagen någon gång under våren 2017. Johan Granath

Mitt i Trafiken • Nr 4 2016 27


Ny dansk körkortsålder Foto:Staffan Gustavsson

Myndigheten för yrkes h

Körkort från 17 år blir verklighet i Danmark Dansk Körlärarunion är kritisk

Från den 1 januari 2017 får danska sjuttonåringar ta körkort. Bra för trafiksäkerheten menar regeringen, men Dansk Körlärarunion ser annorlunda på saken.

R

egelförändringen sker vid årsskiftet och har som villkor att den sjuttonåring som lyckas på provet och ger sig ut på vägarna måste ha en erfaren förare bredvid sig. Denne ska ha haft körkort i tio år och får inte ha gjort sig skyldig till någon allvarlig trafikförseelse. Organisationen Dansk Körlärar­ union är skeptisk till de nya reglerna.

Dansk Körlärar­union vill istället se fler ­obligatoriska ­delar i utbildningen.

– Vi har inte samma optimistiska inställning som många av politikerna, att detta ska öka trafiksäkerheten, säger René Arnt, ordförande i unionen till Mitt i Trafiken. René Arnt menar bland annat att det finns en risk för att sjuttonåringar kommer att köra bil utan medpassagerare. – På landsbygden, där det finns få

28 Mitt i Trafiken • Nr 4 2016

poliser, kan vissa säkert frestas att göra det. Det är förstås inte bra. Dansk Körlärarunion vill istället se fler obligatoriska delar i utbildningen. Dessutom vill man ha flera moment som tar upp beteendefrågor. I Danmark är det förbjudet med privat övningskörning och all övningskörning sker därför på trafikskola. Syftet med den nya lagen är enligt den danska regeringen att öka trafiksäkerheten. Tanken är att sjuttonåringarna genom kravet på medpassagerare får ett slags mängdträning innan de som fyllda artonåringar får köra helt själva. I Tyskland finns enligt René Arnt ett liknande system och där ska olyckorna i åldersgruppen ha minskat med 20 procent. Men det är inte säkert att det kommer att fungera i Danmark, menar han. – Det är svårt att bara kopiera ett sådant här system rakt upp och ner. Det finns visserligen likheter men också stora skillnader mellan länderna. Vi danskar har till exempel en mer fri hållning till regler och lagar. Johan Granath

Alla trafiklära Från årsskiftet 2017 måste alla t­ rafiklärarutbildningar använda sig av samma kursplan. Då införs föreskrifter med krav på nationellt likvärdigt innehåll som ska följas över hela landet. Snart kommer det också att bli möjligt för utbildare att söka tillstånd för mer än två utbildningsomgångar i taget.

D

en kursplan som utgjort stommen för utbildningarna hittills är kvar sedan Komvux var huvudman för trafiklärarutbildningen. Sedan Myndigheten för yrkeshögskolan, MYH, tog över ansvaret 2010 har inget krav funnits på att följa planen, men många utbildare har ändå i huvudsak hållit sig till den. MYH har ett mer fritänkande regelverk, vilket egentligen inte passar för trafiklärarutbildningen som behöver stramare regler. Efter flera års arbete för att utforma en föreskrift som accepteras av både MYH och Transportstyrelsen är man nu framme vid målet. Utbildningen får striktare ramar – alla kurser ska ha ett nationellt likvärdigt innehåll, fastställt i MYH:s nya föreskrift. – Efter årsskiftet går det alltså inte att skicka in en egenhändigt utformad kursplan. Då gäller den nya föreskriften, säger Helen Lindh, ansvarig på STR för frågor gällande trafiklärarutbildningen. Redan påbörjade utbildningar berörs inte. Däremot ska även utbildningar som beviljats tidigare men som startar 1 januari eller senare följa den nya planen. Förutom STR har också Transportstyrelsen, som ska godkänna de blivande trafiklärarna, önskat få ett regelverk för utbildningen. Olof Stenlund, körkortsexpert vid Transportstyrelsen, är nöjd med att den nya föreskriften nu är på plats.


Gemensam kursplan

högskolans nya föreskrift:

arutbildare ska följa samma kursplan

Redan påbörjade utbildningar berörs inte av den nya planen, däremot utbildningar som beviljats tidigare men som startar 1 januari eller senare. Foto: STR

– Jag ser den som en förutsättning för en likvärdig utbildning med högre kvalitet i hela landet, säger han, och betonar att det också är viktigt att MYH framöver följer upp hur den nya föreskriften fungerar i praktiken. Den nya utbildningen består av tio delkurser som var och en har olika yrkeshögskolepoäng (p). Arbetsmiljö och ansvar (10 p), Fordonssäkerhet och miljö (35 p), Författningskunskap (35 p), Trafikpsykologi (35 p), Trafiksäkerhetsarbete (23 p), Yrkespedagogik – trafiklärare 1 (25 p), Yrkespedagogik – trafiklärare 2 (50 p), Lärande i arbete 1, termin 2 (25 p), Lärande i arbete 2, termin 3 (50 p), Examensarbete (12 p). En nyhet är att examensarbetet nu är en helt egen delkurs, istället för att som tidigare ingå i ett större block. Ett godkänt

examensarbete krävs enligt den nya förordningen för att få yrkeshögskoleexamen. Det gäller samtliga av MYH:s utbildningar. STR arbetar också för att få en förändring av hur många kursstarter – i dag två stycken – som en utbildare kan söka åt gången. Också där är en förändring på gång. Regeringen föreslår i sin proposition om en stärkt yrkeshögskola att beviljande av mer än två utbildningsomgångar ska bli regel. Behoven på arbetsmarknaden, investeringsbehov, unika utbildningar och smala yrkesområden kan vara orsaker till att få fler starter. Den möjligheten välkomnas starkt av STR. Långsiktighet och minskad ryckighet skulle göra det lättare för utbildare att våga satsa.

– Efter årsskiftet gäller den nya f­ öreskriften, säger Helen Lindh, STR. Foto: Staffan Gustavsson

– Vi kommer att ha fortsatt kontakt med både Transportstyrelsen och MYH i de här frågorna. Vi tror också att den nya föreskriften kommer att vara en bra grund för att få fler beviljade kursstarter. Men det är viktigt att komma ihåg att varje utbildare måste ansöka själv, det kan inte vi som förbund göra, säger Helen Lindh. När den nya bestämmelsen om antalet sökbara kursstarter ska börja gälla är ännu inte fastställt. Britta Linebäck

Mitt i Trafiken • Nr 4 2016 29


Höstmötet

Nyckeln till all inlärning: Kan man dra nytta av kunskaperna om hormoner och hjärnans ­belönings­system i arbetet som trafiklärare? Ja, kanske det. Och på köpet lär man sig förhoppningsvis lite om sig själv också.

– Man kan inte sitta ner mer än 30 minuter om man ska lära sig någonting, säger Anna Tebelius Bodin. Efter 30 minuter sätter hjärnans skärmsläckare in. På savannen satt vi bara ner länge om vi behövde vila, och då kopplade vi bort omvärlden.

30 Mitt i Trafiken • Nr 4 2016


belöning istället för hot A

nna Tebelius Bodin har studerat inlärningspsykologi i Lund och på Harvard i USA och är en etablerad föreläsare i ämnet. – Alla intryck är antingen hot eller belöning för hjärnan, säger hon när hon inleder den session hon och trafikutbildaren Jeanette Jedbäck Hindenburg håller i på STR:s höstmöte. Så illa kan det väl ändå inte vara, tänker nog mer än en person där inne i föreläsningssalen. Men Anna Tebelius Bodin framhärdar. – Dessutom har vi fem gånger så många nervbanor som behandlar hot än belöning. Och man tänker inte lika bra under hot.

Detta är nyckeln till all inlärning, enligt Anna Tebelius Bodin: Uppfattas situationen som belönande tar vi in saker och ting så mycket lättare, medan det är precis tvärtom om vi känner oss otillfreds och obekväma. När vi känner empati flödar ett hormon som heter oxytocin. Då är vi vänligt inställda. En utbildare som kan få oxytocinet att flöda har förmodligen bättre utbildningsresultat än en utbildare som inte har den förmågan. Sedan har vi mängden information att ta hänsyn till. Det vi ser, hör och läser tas in av den bakre delen av hjärnan. Men ingenting av detta fastnar om vi inte samtidigt tänker någonting kring det vi ser, hör och läser. Den aktiviteten sker i den främre delen av hjärnan. – Det måste alltså till en tanke här framme, säger Anna Tebelius Bodin (och pekar på pannan) för att det ska bildas ett minne. Och även om vi kan göra flera saker samtidigt, kan vi inte tänka på mer än en sak i taget. Det är viktigt att känna till. Hur många av oss har till exempel inte lyssnat till föreläsare som gärna visar powerpoints med mängder av text. Du i pu-

Många slappnar av med hjälp av yoga, mind­ fulness och m ­ editation, men det kan fungera med en hjärndöd ­teveserie också.

bliken försöker då läsa texten samtidigt som du försöker höra vad föreläsaren säger. Fokus far fram och tillbaka hela tiden. Av texten kommer man som regel inte ihåg någonting. I bästa fall minns man något av vad föreläsaren har sagt. – Det där är ingen utbildningssituation, trots att vi håller på och misshandlar folk dagligen med detta, i skolor och på konferenser, säger Anna Tebelius Bodin. – Ha max fem ord på en powerpoint, tillägger hon. Om vi återvänder till hormonerna så är dopamin synnerligen viktigt för inlärningen. Med dopamin i blodet blir man mera nyfiken. För att illustrera hur man framkallar dopamin berättar Anna Tebelius Bodin en historia som fångar allas intresse. Mitt i en cliffhanger slutar hon. Och där sitter vi och väntar på fortsättningen! – NU känner ni av dopaminet, säger hon. – Ställ frågor till eleverna. Få dem att gissa. Man kan gissa på vad som helst, det behövs inga förkunskaper. Mot slutet av föreläsningen talar Anna Tebelius Bodin om vad som händer när vi blir stressade. I hjärnans amygdala går larmet till binjurarna som bildar adrenalin. Adrenalinet gör bland annat att hjärtat slår fortare och att vi blir fuktiga om fingertopparna. – Detta för att kunna fly eller slåss. Det

vill säga, det var det vi gjorde på savannen. Det var så man löste problemen på den tiden. I vår moderna tid fungerar det inte lika effektivt. Hjärnans nästa påhitt är att se till att det bildas kortisol. – Bredvid amygdala ligger hippocampus, och du måste ha tillgång till hippocampus för att ha tillgång till dina minnen. Men adrenalinet och cortisolet ”stänger av” hippocampus. Förr – på savannen – skulle man inte tänka för mycket om man ville överleva. Men det är ju inte vilda djur vi tampas med längre. För dina elever handlar det kanske om en uppkörning på Trafikverket. Här är alltså förklaringen till att man kan glömma precis allting i ett skarpt läge. När man ska prestera och blir så stressad att hippocampus och allt man minns ”slås ut”. Finna det något motmedel? – Du kan låta bli att göra det en stressad kropp gör. Du kan sänka axlarna och titta upp mot himlen och andas djupt, ner i magen. När du klarar av att göra en fysisk avslappning måste hjärnan omvärdera situationen. Lär dig att slappna av på rutin. Det är det många gör som håller på med yoga, mindfulness och meditation, men det kan fungera med en hjärndöd teveserie också. Med endorfiner kan du ”peppa hippocampus”, som Anna Tebelius Bodin uttrycker det. Endorfiner utsöndras bland annat när du motionerar. – Tre gånger en halvtimme åt gången räcker för en hel vecka. Endorfiner utsöndras även när man skrattar och när man är förälskad. – Fast förälskelser ställer till med så mycket annat i hjärnan, så jag vet inte om det är något jag kan rekommendera, avslutar Anna Tebelius Bodin och ler. Text: Catarina Gisby Foto: Staffan Gustavsson

Mitt i Trafiken • Nr 4 2016 31


Höstmötet

Besvara gärna Ett bra bemötande vin Det är roligt med människor men inte med alla människor och inte alla dagar. Så vad göra när det bli grus i ­maskineriet? Flygvärdinnan och ­föredragshållaren Anette Jernström tipsade och delade med sig av sina erfarenheter på STR:s höstmöte.

D

et är viktigare än någonsin att behålla skärpan och ödmjukheten när vi stöter på problematiska personer. Att reparera skador orsakade av rykten om dåligt bemötande är oerhört svårt. Samtidigt är det kanske lättare än någonsin att sprida sanna eller falska omdömen. Under rubriken ”Ett vinnande bemötande” berättade Anette Jernström på ett lättsamt vis om vad ett bra bemötande är och vilka följder motsatsen kan få. – Undersökningar visar att tre av fyra som byter leverantör gör det på grund av dåligt bemötande. Dessutom pratar vi mer om tillfällen när vi upplevt oss dåligt bemötta, än om när vi blivit bra behandlade, sade Anette Jernström.

Inga sura miner hos Anette Jernström som jobbade med hela kroppen under sin föreläsning.

32 Mitt i Trafiken • Nr 4 2016

Hon konstaterade också att det är svårt att reparera den skada som ett enda upplevt dåligt bemötande orsakar, även om alla andra bemötanden varit bra. Hon byggde sin föreläsning på egna erfarenheter, kommunikationsteorier och anek­doter från en lång karriär som flygvärdinna. Hon bjöd på sig själv, spelade upp små scener, involverande publiken och använde sig av humor. Bland annat uppmanade hon publiken att försöka le och samtidigt säga ”hej hej” ideligen i 25 minuter på raken (situationen när en flygvärdinna välkomnar passagerarna ombord). Det var svårt i ens en minut tyckte vi i publiken. Men professionaliteten kräver detta, enligt Anette Jernström.


Höstmötet

ont med gott

ner alltid i längden

– Jag tycker vi är skyldiga att göra det. Alla har ju betalat för sin biljett och hur skulle det se ut om vi stod och surade? Under den långa men underhållande föreläsningen skymtade bland andra IKEA-grundaren Ingvar Kamprad och legendariske tidigare SAS-chefen Jan Carlsson förbi. Där fanns också handfasta tips om god service, om vikten av att ha roligt på jobbet och framförallt om att inte bemöta dåligt beteende med just dåligt beteende. – Vi är ändå vuxna som pratar med varandra. Då måste vi försöka förstå den andre. Kunden har inte alltid rätt, som man ju sa förr, men vi måste begripa hans eller hennes problem. Kommunikation betyder ”att göra gemensam”. Det handlar om att hitta en gemensam referensram, ett gemensamt språk. En komplicerande faktor som är viktig att förstå är att ganska stora delar av vår kommunikation sker utan direkta ord, menar Anette Jernström. Den ickeverbala kommunikationen finns till exempel i kroppsspråk, leenden, blickar, mimik och kläder. – Språket ställer krav på oss och det finns många källor till möjliga missuppfattningar. Hon pratade också om att kunder inte är en homogen grupp och att vi ibland är snabba med att döma. Anette Jernström betonade även att den som säljer varor och tjänster måste vara medveten om de förväntningar som konsumenterna har. – Om skillnaden mellan den förväntade och den faktiska upplevelsen är för stor så pratar kunderna om det. Text: Johan Granath Foto: Staffan Gustavsson

Mathias Wilce.

Jerker Axelhed.

Trafiklärare världens bästa yrke – eller?

Är det världens bästa arbete att vara trafiklärare? Många av dem som är kvar i yrket tycker förmodligen det, men det är också så att många som utbildar sig till trafiklärare slutar efter bara tre, fyra år i branschen.

R

iktigt varför det är så är det ingen som vet. – Men något måste vara fel, säger Jerker Axelhed. Vi måste arbeta för att trafikskolorna ska vara hållbara som arbetsplatser, och komma ihåg att det är en lång process att bli en bra lärare. – Vad är mitt mål som utbildare? Det är en fråga som är väldigt viktig att ställa sig, tillägger Mathias Wilce. De kommer båda två från Norrköping. Just nu håller de i en tvådagars STR-kurs som handlar om trafikläraryrket. Den har fokus på utbildningen för B-körkort, och det hade även den väldigt mycket kortare variant av kursen som Jerker Axelhed och Mathias Wilce presenterade på STR:s höstmöte. Vad är kvalitativt god undervisning för dig? Vad har du för lärarstil? Hur upprätthåller du elevernas förtroende för dig som lärare? Vilka är de största utmaningarna för dig i yrket? Vad skulle du vilja utveckla i din profession? – Själv kände jag så intensivt att jag behövde utvecklas som lärare att jag utbildade mig till yrkeslärare på gymnasiet, berättar Jerker Axelhed. En lärare har flera roller. Hen kan vara

didakt (ägna sig åt att skicka ut övningsuppgifter, med mera), coachande (stötta och uppmuntra) och bara vara kunnig medmänniska i största allmänhet. – Du är inte bara det ena eller andra. Du måste ha en förmåga att kunna pendla mellan de olika rollerna och inte göra likadant hela tiden, understryker Axelhed. Mathias Wilce konstaterar att det egentligen är lyxutbildning man håller på med som B-lärare: Detta att bara ha en enda elev åt gången. Att jämföra med att ha 30 i en grundskole- eller gymnasieklass… Naturligtvis är det nödvändigt som lärare att ha goda ämneskunskaper, att vara en duktig pedagog och känna ansvar för hur resultatet blir. Ändå: Allra viktigast i undervisningsarbetet är att skapa trygghet och förtroende. – Är en elev otrygg spelar det inte någon roll hur mycket ämneskunskaper vi än har. Då lär sig inte eleven någonting ändå. Slutligen: Kursplan B är extremt viktig, underströk Axelhed och Wilce. ”Den borde vi alla kunna utantill.” Annars bör man åtminstone skriva ut den och hänga upp den på anslagstavlan på kontoret. Text: Catarina Gisby Foto: Staffan Gustavsson

Mitt i Trafiken • Nr 4 2016 33


Höstmötet

Alkoholbruket fortsätter minska Även droganvändningen går ner hos unga Vi dricker mycket mindre alkohol i dag än för bara tio år sedan. Och ­ungdomarna hör till dem som ­dragit ner sin alkoholkonsumtion mest. – Trenden bland unga ser likadan ut i hela Europa, men den är starkast i de nordiska länderna med undantag för Danmark, säger Håkan Leifman på Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN.

A

lkohol och narkotika ställer till med enorma problem i samhället. CAN räknar med 440 000 människor som missbrukar alkohol i varierande utsträckning, och 55 000 människor som är beroende av narkotika. Till det kommer anhöriga och alla andra människor (inte minst i trafiken) som drabbas av konsekvenserna av missbrukarnas missbruk. Bland befolkningen i stort (personer från 17 till 84 år) uppger 88 procent att de dricker alkohol under en 12-månadersperiod, och 46 procent uppger att de dricker alkohol varje vecka. Tre procent använder narkotika under en 12-månadersperiod och drygt en procent säger sig använda narkotika under loppet av en månad. Samma siffror gäller för dem som tar sömnmedel eller lugnande preparat, antingen utan läkares ordination eller i högre doser än vad läkaren ordinerat. Totalt sett går ändå alkoholkonsumtionen ner. – De tio procent av befolkningen som dricker mest alkohol står för nästan hälften av intaget, berättar Håkan Leifman. Människor dricker inte heller lika ofta stora mängder alkohol vid ett tillfälle, utan hellre små mängder och oftare. Och då dricker man vin. – Sverige har blivit ett vinland.

34 Mitt i Trafiken • Nr 4 2016

Det finns ett starkt samband mellan alkoholkonsumtion och rattfylleri, säger Håkan ­Leifman från CAN. Ökar alkoholkonsumtionen med en procent ökar rattfylleriet med 0,6 procent.

Ungdomarnas alkoholkonsumtion har sjunkit rejält. På 70-talet hade nästan alla (över 90 procent) av pojkarna och flickorna i årskurs nio i grundskolan redan druckit alkohol. År 2015 har inte mer än 40 procent gjort samma sak. Vad beror det på? – Vi tror att det bland annat beror på att föräldrar har blivit mycket mer restriktiva med att bjuda på och köpa ut alkohol till sina barn. Sedan tror vi att det också har att göra med förändrade vanor. Många unga är hemma och spelar dataspel, och då är de nyktra. Utvecklingen är glädjande, understryker Håkan Leifman, för alkoholvanorna man har i unga år tar man med sig in i vuxenlivet.

En liten grupp säger sig använda cannabis ­oftare. Tyvärr är THC-­ halten i drogen mycket högre i dag, så drogen är starkare. Det är en ­negativ utveckling.

Men är det så att ungdomar använder droger i större utsträckning i stället? – Det spekuleras ibland i det, men vi ser inga tydliga tecken på en sådan ökning, snarare såg vi en minskning 2015. Vi kan se att den vanligaste drogen unga testar är


cannabis, och vi kan se att det finns en liten grupp som säger sig använda cannabis oftare. Tyvärr är THC-halten i drogen mycket högre i dag, så drogen är starkare. Det är en negativ utveckling. Syntetiska droger var vanligare under ett antal år, men enligt Håkan Leifman har även bruket av dem minskat de senaste två åren. Det finns starka krafter som vill legalisera droger som cannabis, och det bekymrar en organisation som CAN. Det borde bekymra trafikmyndigheterna också. (Och gör det säkert.) När bruket av marijuana och liknande droger blev legalt i den amerikanska delstaten Colorado ökade antalet drogrelaterade trafikolyckor med 100 procent inom loppet av fem år. Varför blir man droganvändare? Juan Figueroa, barn- och ungdomspsykiatriker och överläkare på Maria Ungdom i Stockholm, förklarar att det handlar om att drogerna hittar till hjärnans belöningssystem. Signalsubstansen dopamin får oss att må bra. Den frigörs av mat och sex och annat som vi tycker om. Men de nivåer av dopamin som utsöndras under ”normala” omständigheter är mycket små jämfört med de nivåer som uppstår vid intag av droger. – Det är därför det är så fruktansvärt lätt att hamna i ett beroende. Forskning från USA visar att en av sex ungdomar som provar cannabis blir beroende, berättar Juan Figueroa. Skiljer sig ungdomars och vuxnas miss­ bruk åt? – Egentligen inte. Ungdomar berusningsdricker och experimenterar mer, annars är det inga skillnader. Många undrar vad som kan göras för att minska framför allt ungdomarnas användande av droger. Juan Figueroa betonar vikten av en kärleksfull och trygg uppväxt. ”Barn med bra föräldrar och barn som klarar sig hyggligt i skolan löper inte så stor risk att bli missbrukare.” Men samhällets attityd är också viktig. Här menar Leifman att det förs en bra alkohol- och drogpolitik i Sverige. ”Vi gör fler insatser än vad man gör i många andra länder.”

Över hela hjärnan finns det receptorer som påverkas av droger, betonar läkaren Juan Figueroa. Minne, omdöme, koordination och mycket, mycket mer påverkas om man hamnar i ett beroende.

Trafikläraren Magdalena Seger Berglund funderar över om hennes och hennes kollegors insatser på riskutbildningarna har spelat någon roll för att alkohol- och droganvändningen bland unga i Sverige ligger på de nuvarande relativt låga nivåerna. Det kan varken Håkan Leifman eller Juan Figueroa svara på. Någon statistik som visar på ett sådant samband finns inte.

Men många har sannolikt påverkas på de kurser Magdalena Seger Berglund själv hållit. – Jag miste själv min bror i en drogrelaterad olycka och brukar berätta om det. Jag tror jag fångar eleverna rätt bra med den berättelsen, säger hon. Verkligheten biter bäst. Text: Catarina Gisby Foto: Staffan Gustavsson

Mitt i Trafiken • Nr 4 2016 35


Höstmötet

”Vi har inte byggt det vi har nu, vi förvaltar det bara i ungefär 40 år.”

Anders Källström spekulerar i en utveckling som är snabb och leder till ett helt nytt samhälle.

Strategi för en hållbar framtid

Tre områden måste hålla: naturen, samhället, ekonomin I framtiden är kampen mot arbetslösheten nedlagd och ersatt av en kamp mot meningslöshet. Jobben blir färre men vi kan leva ett gott liv ändå. Det menar föredragshållaren A ­ nders Källström.

utveckling inom teknik och ekonomi som mänskligheten inte sett maken till. Hans berättelse började i det märkliga faktum att all statistik pekar på att mänskligheten kanske aldrig haft det så materiellt bra som nu. Samtidigt upplever många, framförallt i väst, att världen är på väg åt skogen.

nders Källström är tidigare vd och forskare, numera bland annat föredragshållare inom området teknisk och ekonomisk hållbarhet. Han beskrev vid STR:s höstmöte på Quality Hotel Friends en explosiv global

– Världen är bättre än någonsin. Syrien är ett undantag. Den globala medellivslängden är 72 år och har aldrig varit högre. Risken att dö av för många kalorier är i dag större än att dö av för få kalorier. Men framgångar får ofta en rekyl, vilket

A

36 Mitt i Trafiken • Nr 4 2016

vi nu upplever. Till exempel belastar välfärden och vällevnaden våra ekonomiska system, liksom miljön och klimatet. De utmaningar vi skapat och den stora förändring vi står inför måste mötas med en strategi för hållbar utveckling. En tanke som egentligen är lika gammal som människan själv, menar Anders Källström. – Alla månar om sina barn och barnbarn. Det som är bra för dem är hållbart. Vi har inte byggt det vi har nu, vi förvaltar det bara i ungefär 40 år, mellan 25 och 65, för att sedan lämna vidare till nästa generation.


ENKÄT Enligt Anders Källström är det tre områden som måste hålla: naturen, samhället och ekonomin. Hoten mot naturen handlar bland annat om förgiftade miljöer, global uppvärmning och hot mot regnskogen. Inom dessa områden finns i dag en försiktig optimism bland forskarna, Den sociala, samhälleliga, hållbarheten är minst lika viktig och handlar om att hålla ihop samhällen vid påfrestningar, till exempel vid stora flyktingströmmar. Det gäller också en mental hållbarhet – att vi mår bra och lever våra liv utan att bränna ut oss. Ekonomisk hållbarhet innebär att hitta en balans i den ständiga kampen mellan lång- och kortsiktighet. Inom detta område spelar vår hjärna en stor roll. – Vi har de äldre delarna av hjärnan, det vi slarvigt kallar för reptilhjärnan som vill styra oss mot snabba stimuli, snabba kickar. Men vi har också prefrontala cortex som styra mot långsiktighet och får oss att avstå från de snabba kickarna. Han menar att vi idag har ett slags bokslutsekonomi där nästa bokslut styr utvecklingen och endast bidrar till kortsiktig hänsyn. Samtidigt befinner vi oss i en mycket snabb utveckling – den digitala revolutionen. Där talade Anders Källström om en enorm förändring som kan innebära att arbetslivet, som vi känner det, inte existerar om 20 år. – Utvecklingen går mot allt mer automatisering, till exempel av bilar. Men också automatiserad produktion 24 timmar om dygnet 365 dagar om året. Det innebär en enorm produktivitetsökning, jämfört med mänsklig arbetskraft som inte alls kan producera i den omfattningen. Produktivitetsökning innebär att ekonomin ändå kommer att vara god. Det innebär att människor kan få betydligt mer fritid, vilket kommer att påverka oss fundamentalt, anser Anders Källström som tror att vi kommer att kunna välja om vi vill jobba eller inte. – Detta kommer att hända. Kampen mot arbetslöshet blir istället en kamp mot meningslöshet. Det lär inte finnas så många arbeten att vara lös i från. Samhället ser i grunden annorlunda ut om 20 år. Text: Johan Granath Foto: Staffan Gustavsson

Vad betyder hållbarhet för dig och hur jobbar ni med det på trafikskolan?

Sofia Eriksson, Stures trafikskola, Nyköping: – För mig är hållbarhet att behålla ­kunder genom att hålla hög kvalitet. Det gör vi genom att lyssna på och matcha elevernas önskemål. Sedan kör vi hybrid också, om man ser till den delen av hållbarheten.

Thord Persson, Ottossons t­ rafikskola, Örebro:

– Det kan man se på olika sätt men för mig handlar det om miljön och klimatet: Att tänka ännu mer på bilval, eftersom kunderna kommer att efterfråga el- och gasdrivna fordon. Vi var tidigt ute med EcoDriving och jag har utbildat våra lärare, vilket jag tror har bidragit till att vi är bra på miljövänlig körning.

Petra Valente, Upplands Bro T­ rafiklärarutbildning, Upplands Bro:

– Hur man jobbar med att förmedla kunskaper till dem som ska medvetandegöra frågor om bränsle och ekonomi hos eleverna.

Hanna Nettelvik, Ellströms ­trafikskola i Väsby, Väsby:

– Hållbarhet för mig är till exempel att köra miljövänligt. Vi undervisar i EcoDriving och vi köra snåla ­dieselbilar.

Inge Ottosson, Oskarshamns trafikskola, Oskarshamn: – Det handlar om att eleverna ska få något med sig – bli nöjda med sin utbildning. Det är den bästa reklamen man kan få och bidrar till en hållbar trafikskola. Vi försöker checka av med hjälp av enkäter för att se om eleverna är nöjda och justerar oss om de inte är det. Mitt i Trafiken • Nr 4 2016 37


Bakvagnen

Medlemssidor – Sveriges Trafikskolors Riksförbund

STR:s höstmöte aSTRa WEB

Många fördelar att upptäcka med aSTRa WEB

Många använder i dag elevcentralen i stor utsträckning, och det är också många som utnyttjar de bokningsmöjligheter systemet medger. Av dem som besökte STR:s höstmöte och lyssnade till Per Hallengrens anförande där vad det också en hel del som uppgav att de utnyttjade aSTRa WEB:s kassa och det digitala utbildningskortet. Däremot var det färre som sa att de använder systemets möjligheter för fakturering, och bara några få kunde säga att de har e-handel. – Min personliga reflektion är att många låter bli att använda e-handeln för att de tycker att det låter krångligt, sa Per Hallengren. Har jag rätt? – Ja, svarade publiken, nästan unisont.

Klara sig utan lager

Per Hallengren visade hur man i det digitala systemet kan välja ut artiklar som man vill ha i sin e-handel. Med ett klick i en ruta hamnar artikeln på det egna företagets e-handelssida. När en kund till exempel köper en körkortsbok går beställningen automatiskt till STR – som också skickar ut den. – Jag behöver alltså inte ha något lager hemma. 38 Mitt i Trafiken • Nr 4 2016

Foto: Staffan Gustavsson

Hur väl känner du till aSTRa WEB egentligen? Fastän du kanske ­använder det digitala verktyget dagligen? Per Hallengren, som äger och ­driver Alvesta Trafikskola AB, vill uppmuntra till en bredare och mera fördjupad användning av aSTRa WEB. Per Hallengren, Alvesta Trafikskola AB, vill att fler utnyttjar aSTRa WEB bättre.

Du kan sälja precis vad som helst i e-handeln. Utbildningspaket, enstaka körlektioner, kurser och övningskörningsskyltar. – Den absolut största nyttan med e-handeln som jag ser det är att mina kunder kan boka sig på kurser. Och det kan de göra när de vill på dygnet, när jag gör helt andra saker. Ju fler som handlar och skriver in sig på nätet, desto mindre arbete blir det på kontoret.

Länk till folkbokföringen

Per Hallengren förordar också att man använder sig av den länk till folkbokföringen som aSTRa WEB erbjuder. Detta är förknippat med en kostnad på cirka 1300 kronor om året. – Du fyller i en persons personnummer och automatiskt får du den personens folkbokföringsuppgifter. Du slipper mata in data manuellt, och uppgifterna blir alltid rätt. Det är en säkerhet både för dig och för kunden. Via folkbokföringen finns också möjligheten att kontrollera att den elev som du

registrerar har körkortstillstånd. Med ett klick i en ruta skickas ett mejl automatiskt till Transportstyrelsen. – Där sitter personer och svarar i realtid, och min erfarenhet är att svaren kommer väldigt snabbt, trots att de inte är automatiserade.

Okända finesser

Det finns fler finesser med aSTRa WEB som är okända för många användare, menar Per Hallengren. Till exempel möjligheten att skapa egna filter i kommunikationen med kunderna. Vill man kontakta ett visst antal elever (som kanske behöver extra hjälp med teorin) kan man skapa en grupp i systemet och enbart höra av sig till just den gruppen. I aSTRa WEB kan man också ha en digital anslagstavla. Det har Per Hallengren. – Varje gång jag uppdaterar den är det automatiskt den sidan som eleverna kommer till när de loggar in. På så sätt är det svårt att inte hålla sig informerad om vad som händer på trafikskolan.


Medlemssidor – Sveriges Trafikskolors Riksförbund

Bakvagnen

Stockholm 30 nov –2 dec 2016 Fuskande utbildningar

Enkät hintar om läget om påstått fusk Fredrik Jakobsson från Helsingborg ­samtalar med Christer Wickman. Foto: Staffan Gustavsson

Hur kan STR bättre nå nyanlända? ”Hjälp branschen och Dig själv att möta nyanländas behov av ­körkort/trafikundervisning! Goda exempel efterlyses, ­premieras och uppmärksammas.” Den uppmaningen kommer från STR, och på höstmötet stod bland annat förbundssekreterare Christer Wickman och tog emot tips från de trafiklärare som var på plats. För många nyanlända är körkort en nyckel till att komma in i samhället i det nya landet. Körkortet kan vara ett villkor för att få jobb. Men att då hitta en utbildare som kan ens modersmål, det är inte lätt. Och det finns många personer som bedriver olaglig verksamhet som gör vad de kan för att locka de nyanlända till sig. STR gör vad STR kan för att motarbeta svart verksamhet. – Det vet våra medlemmar om och är mycket positiva till, säger Christer Wickman. Bland de människor som kommer från andra länder till Sverige finns en stor spännvidd när det gäller trafikkunskap. Det är skillnad om man kommer från storstaden eller från en avlägsen by på landet. En del har kanske arbetat som chaufförer i sitt hemland, andra har ingen erfarenhet alls av trafikmiljöer som liknar de svenska.

Det påstådda fusket inom YKButbildningarna oroar branschen. STR, TYA (Transportfackens ­yrkes- och arbetsmiljönämnd) och SÅ (Sveriges Åkeriföretag) har därför gått ut till sina medlemmar och ställt frågor. Michael Axelsson redogjorde för STR:s undersökning under ett extra tungmöte på höstmötet i Solna. – 31 personer har svarat på vår enkät. Det ger inte något statistiskt säkert resultat, men det ger en fingervisning om hur det ser ut. På frågan ”har du blivit tillfrågad att rapportera slutförd fortbildning för andra än dina elever” svarade 10 av de 31 tillfrågade personerna ”ja”. På frågan ”har du blivit tillfrågad att genomföra utbildning som inte överensstämmer med gällande kursplan” svarade 15 av de 31 tillfrågade ”ja”. Lika många svarade ”ja” på frågan ”har du sett intyg från andra utbildare som saknar rätt uppgifter”. Här finns det de som endast sett några få sådana intyg, men det finns också de som uppger att de sett 30– 40, ja, till och med hundratalet oriktiga intyg. Åtta av de tillfrågade personerna uppger att de under det senaste året kontaktat Transportstyrelsen angående fusket. STR, TYA och SÅ ska presentera sina rapporter för näringsdepartementet före årsskiftet. – Från STR:s sida vill vi förändra intygsförfarandet och vi skulle vilja ha ett register där utbildarna är sökbara. Nya regler för YKB kommer att införas vid årsskiftet och träda i kraft under våren

eller sommaren. Bland annat slås tre föreskrifter ihop till en, och antalet obligatoriska mål minskar från 17 till 10. Dess­ utom införs skärpta krav på lärarna. Stipendium

Foto: Staffan Gustavsson

Möta nya behov

En av pristagarna, Per Kryger, hade möjlighet att närvara vid prisutdelningen.Övriga två var förhindrade.

Tre prisades för arbete mot illegal övningskörning Under middagen på STR: höstmöte delades traditionsenligt det Svenska Volkswagen Resestipendium ut. Stipendiet för 2016 delas av tre personer: Per Kryger, Rim Dalali samt ytterligare en engagerad STRmedlem, för deras arbete mot illegal öv­ ningskörningsverk­samhet. I prismotiveringen står bland annat följande: …”tre stipendiater vilka med mod, uthållighet och civilkurage, aktivt stöttar förbundet i kampen mot den för vår bransch demoraliserande och skadliga illegala övningskörningen med tillhörande provfusk. … Medlemmarnas aktiva engagemang i denna fråga har spelat och spelar stor roll i det arbete som på olika plan pågår för att få till stånd nödvändiga förändringar av regelverk, kontroll och påföljder.” Mitt i Trafiken • Nr 4 2016 39


Returadress: Sveriges Trafikskolors Riksförbund Järvgatan 4 261 44 Landskrona

Runt hörnet

­

STR:s höstmöte är över. Nästa år kommer det att äga rum i Malmö. Men om du då inte har möjlighet att ta dig dit, eller kanske vill vara med om hela mötet en gång till, ja, då kan du åka till vintermötet i Åre.

J

app. Nu är det klart. Från och med 2018 blir det även vintermöten för de medlemmar som är intresserade. – Bakgrunden är att vi, när vi följer upp våra höstmöten, ser att antalet deltagare är färre än förut, säger Karin Joelsson, kursoch konferensansvarig på STR:s kansli i Landskrona. – Vi når bara 42 procent av våra medlemsföretag, och det tycker vi är för lite. Höstmötena har under åren legat omväxlande i Stockholm och Göteborg. – Och då tänkte vi att vi kanske skulle få fler deltagare, och deltagare från fler orter i landet, om vi spred våra möten lite bättre geografiskt. Det är därför vi har nästa höstmöte i Malmö, och därefter kompletterar det med ett vintermöte i Åre.

40 Mitt i Trafiken • Nr 4 2016

Mötena ska spegla varandra innehållsmässigt. Programmen kommer i möjligaste mån att se likadana ut. Om en föreläsare bara kan vara med på det ena mötet och inte det andra kommer hen att ersättas av någon som talar med samma utgångspunkt i samma ämne. – Som medlem ska du inte tvingas välja mellan mötena i sig, utan du väljer utifrån var i landet de äger rum. Jag skulle tro att det är kringaktiviteterna som då blir avgörande. I Malmö finns till exempel större möjligheter till shopping. Man kan enkelt åka över till Köpenhamn om man vill, till Tivoli och Strøget och allt som kan tänkas locka på andra sidan sundet. Medan Åres dragningskraft förmodligen har med skidor och snö att göra, fortsätter Karin Joelsson. Höstmötet i Malmö blir på nya Malmö Live i Västra hamnen den 22–24 november 2017. Vintermötet i Åre kommer att förläggas till hotellet Copperhill den 30 januari till den 2 februari 2018. – Det man måste tänka på är att antalet seminariedeltagare i Åre är begränsat till

Foto: Wikipedia

Höstmöte i Malmö eller vintermöte i Åre – valet är ditt! Nästa höstmöte blir i Malmö, på nya Malmö Live, och så blir det dessutom ett vintermöte i Åre. Storstadens puls, eller snö och kanske ett och annat åk i backen. Det är bara att välja!

cirka 300 personer. Konferensutrymmena räcker helt enkelt inte till för fler än så. Till Stockholm nu i höst kom drygt 700 medlemmar, så även om antalet besökare har minskat under senare år är de inte direkt få till antalet. Nytt för nästa år är också den programkommitté som tillsatts för att fundera kring innehållet på mötena. – Programkommittén består av medlemmar som är spridda över hela landet. Vi gör verkligen allt vad vi kan för att nå dem som nästan aldrig eller sällan kommer till förbundets möten, understryker Karin Joelsson. Catarina Gisby

Profile for STR Service AB

Mit 4 2016 ori skrm  

Mitt i Trafiken nr 4, 2016

Mit 4 2016 ori skrm  

Mitt i Trafiken nr 4, 2016