ENKÄT Enligt Anders Källström är det tre områden som måste hålla: naturen, samhället och ekonomin. Hoten mot naturen handlar bland annat om förgiftade miljöer, global uppvärmning och hot mot regnskogen. Inom dessa områden finns i dag en försiktig optimism bland forskarna, Den sociala, samhälleliga, hållbarheten är minst lika viktig och handlar om att hålla ihop samhällen vid påfrestningar, till exempel vid stora flyktingströmmar. Det gäller också en mental hållbarhet – att vi mår bra och lever våra liv utan att bränna ut oss. Ekonomisk hållbarhet innebär att hitta en balans i den ständiga kampen mellan lång- och kortsiktighet. Inom detta område spelar vår hjärna en stor roll. – Vi har de äldre delarna av hjärnan, det vi slarvigt kallar för reptilhjärnan som vill styra oss mot snabba stimuli, snabba kickar. Men vi har också prefrontala cortex som styra mot långsiktighet och får oss att avstå från de snabba kickarna. Han menar att vi idag har ett slags bokslutsekonomi där nästa bokslut styr utvecklingen och endast bidrar till kortsiktig hänsyn. Samtidigt befinner vi oss i en mycket snabb utveckling – den digitala revolutionen. Där talade Anders Källström om en enorm förändring som kan innebära att arbetslivet, som vi känner det, inte existerar om 20 år. – Utvecklingen går mot allt mer automatisering, till exempel av bilar. Men också automatiserad produktion 24 timmar om dygnet 365 dagar om året. Det innebär en enorm produktivitetsökning, jämfört med mänsklig arbetskraft som inte alls kan producera i den omfattningen. Produktivitetsökning innebär att ekonomin ändå kommer att vara god. Det innebär att människor kan få betydligt mer fritid, vilket kommer att påverka oss fundamentalt, anser Anders Källström som tror att vi kommer att kunna välja om vi vill jobba eller inte. – Detta kommer att hända. Kampen mot arbetslöshet blir istället en kamp mot meningslöshet. Det lär inte finnas så många arbeten att vara lös i från. Samhället ser i grunden annorlunda ut om 20 år. Text: Johan Granath Foto: Staffan Gustavsson
Vad betyder hållbarhet för dig och hur jobbar ni med det på trafikskolan?
Sofia Eriksson, Stures trafikskola, Nyköping: – För mig är hållbarhet att behålla kunder genom att hålla hög kvalitet. Det gör vi genom att lyssna på och matcha elevernas önskemål. Sedan kör vi hybrid också, om man ser till den delen av hållbarheten.
Thord Persson, Ottossons t rafikskola, Örebro:
– Det kan man se på olika sätt men för mig handlar det om miljön och klimatet: Att tänka ännu mer på bilval, eftersom kunderna kommer att efterfråga el- och gasdrivna fordon. Vi var tidigt ute med EcoDriving och jag har utbildat våra lärare, vilket jag tror har bidragit till att vi är bra på miljövänlig körning.
Petra Valente, Upplands Bro T rafiklärarutbildning, Upplands Bro:
– Hur man jobbar med att förmedla kunskaper till dem som ska medvetandegöra frågor om bränsle och ekonomi hos eleverna.
Hanna Nettelvik, Ellströms trafikskola i Väsby, Väsby:
– Hållbarhet för mig är till exempel att köra miljövänligt. Vi undervisar i EcoDriving och vi köra snåla dieselbilar.
Inge Ottosson, Oskarshamns trafikskola, Oskarshamn: – Det handlar om att eleverna ska få något med sig – bli nöjda med sin utbildning. Det är den bästa reklamen man kan få och bidrar till en hållbar trafikskola. Vi försöker checka av med hjälp av enkäter för att se om eleverna är nöjda och justerar oss om de inte är det. Mitt i Trafiken • Nr 4 2016 37