STR jubileumsskrift, 80 år

Page 1

STR SVERIGES TR AFIKSKOLORS RIKSFÖRBUND UT BILDARES

80

-årsjubileum 1939 –2 019



Förord Ett förbund består i huvudsak av människor. Människor som delar samma värderingar, intressen, strävan eller målsättningar. Utan dessa människor som på ett eller annat sätt är knutna till vårt förbund hade inte STR funnits. Dessa förkämpar som valde att starta ett riksförbund mitt under en allt mer uppblossande krigshets och där andra världskriget snart blev en realitet. Vi vet inte vad just deras främsta motiv var men vi kan gissa att det var komponenter som samarbete, utveckling och stärkande av en bräcklig trafiksäkerhet som manade fram beslutet. Sen dessa har mycket vatten flutit under den berömda bron. Stundtals friskt vatten men också däremellan ett sämre vatten som förorenat. Men vattnet har alltid flutit och det kommer att fortsätta flyta. Säkert tyckte våra tidigare kollegor att framtiden var spännande och utmanande precis som vi tycker nu. Säkert ondgjorde man sig då över saker som inte fungerade, som nu. Samtidigt som vi precis som dom, alltid hoppas på det bästa och vi har alltid i alla år, strävat efter att stärka trafiksäkerheten och med det förmedla den kunskap som vi vet gör skillnad. Vi som är en liten grupp i samhället har en unik roll då det är vi som håller vårt land mobilt. Vi är utbildare av många olika slag och inriktningar och tillsammans med övriga medarbetare kommer vi alltid att behövas. Men precis som de före oss, kommer vi att behöva utveckla och förändra vår verksamhet för att hålla jämna steg med den utveckling som pågår. Vi har samma blanka papper framför oss som vi alltid har haft, det ska fortsätta att fyllas med ett innehåll. Att vi kommer att lyckas är säkert, en god pedagog har alltid en uppgift. Det kommer inte att förändras, varken nu eller i framtiden.

Berit Johansson Förbundsordförande


1900–1929 1923 har Sverige 6 miljoner invånare och snart bor hälften i städerna. Många överger fattigdomen på landsbygden för indu­ strierna här hemma, medan andra lämnar Sverige med hopp om en bättre framtid i Danmark, Tyskland och USA. Mellan 1820 och 1930 emigrerar över 1 miljon svenskar. Frikyrkorna och nykterhetsföreningarna är redan många och nu tillkommer arbetarrörelsen som ytterligare en stor folkrörelse. Svår fattigdom, arbetslöshet, bostadskris, sjukdomar, hunger­ kravaller och en stor alkoholkonsumtion måste bekämpas. 1914–1918 kräver 1:a världskriget nära 10 miljoner människoliv ute i Europa. Sverige står utanför kriget m ­ en bristen på livsmedel och andra förnödenheter drabbar befolkningen hårt. Under 1918–1919 avlider nästan 40 000 svenskar i Spanska sjukan, en farlig influensa. Totalt dör över 20 miljoner människor i denna farsot. 1911 dör 148 personer i olyckor på väg, men då räknas även in olyckor med hästar. Under 1920-talet ökar antalet omkomna till 400, ett resultat av fler motorfordon.

År 1907 finns ca 1 000 motorfordon i Sverige, ca

600 bilar och 400 motorcyklar. Tjugo år senare har de ökat till ca 100 000. Nu börjar biltrafiken ses som ett möjligt alternativ till en fortsatt satsning på järnvägen. Här börjar bilismens framväxt och därmed STR:s historia. T-Forden tillverkas fram till 1927 och 50 000 ex importeras till Sverige. Som lägst är priset 1 700 kr. Volvo startar sin serietillverkning av modellen ÖV4 år 1927. Fem bilar om dagen tillverkas och de kostar 4 800 kr styck. Den gryende bilismen möts med såväl rädsla som förtjusning. En debattör befarar stora problem och berättar om en häst som föll ned död vid åsynen av en automobil, medan en annan entusiastiskt beskriver en makt- och frihetskänsla när han susar fram i sin bil år 1924. Tidigt ställer samhället krav på bilförarna. Redan 1902 utfärdas kompetensbevis och 1906 skrivs den första förordningen om automobiltrafik. Nu krävs ett bevis som är utfärdat av en besiktningsman. Föraren ska styrka att hen är förtrogen med automobilens konstruktion, skötsel och manövrering. Samma år startas den första bilskolan, A Skogs Chaufförskola i Göteborg.

4

Men det sker även framgångar, till exempel införs 8 timmars arbetsdag och 48-timmars arbetsvecka 1919. 1921 gäller för första gången allmän och lika rösträtt för män och kvinnor i ett riksdagsval. Ett demokratiskt Sverige börjar byggas. Industrin fortsätter att växa med skogen och malmen som viktiga råvaror. En rad entreprenörer och uppfinnare startar företag som i en del fall blir världsledande, till exempel Volvo, SKF och AGA. Järnvägen binder samman Sverige och hamnar byggs ut. I slutet av 1920-talet finns ca 7 500 mil i det allmänna, statliga väg­ nätet. Nästan alla vägar är grus- eller makadamvägar. 1923 införs en bilskatt och pengarna går direkt till vägnätet. Allmänna folkskolan finns sedan 1842 och nu är den obligatorisk och 6-årig. 1924 ger KAK, Kungliga Automobilklubben ut en bilderbok som ska lära barnen trafikvett. Tolv regler ska läras in, bland annat att inte springa fram och tillbaka när fordon närmar sig. Genomsnittlig lön för industriarbetare år 1925: Män 2 633 kr/år – 1,17 kr/timme Kvinnor 1 536 kr/år – 0,71 kr/timme I oktober 1929 kollapsar börsen i New York och en katastrofal ekonomisk depression sprider sig över världen.

1916 publicerar Erik Lundvik en lärobok för blivande förare och montörer. 1917 kommer krav på körkort och tre år senare ska den sökande genomgå såväl teoretiskt prov som provkörning. Någon utbildning krävs dock inte. Under 1920-talet ökar kraven på förarna och reglerna talar efterhand om kunskap om trafikregler, ansvarskänsla, hänsyns­fullhet och lämplighet. Tidigt reagerar samhället även på risktagande förare. 1900 döms en förare för fortkörning – 15 km/h mot tillåtna 10 km/h. En polis springer ifatt bilen och påpekar att den inte får köras ”i sken”. 1923 införs det första straffbudet mot rattfylleri. Den som är berusad och samtidigt kör för fort kan dömas till fängelse i högst tre månader. Här påverkar förmodligen en stark nykterhets­rörelse.


1930–1939 Sverige har 6,2 miljoner invånare år 1935. Detta årtionde börjar och slutar i katastrof. Börskraschen i USA 1929 skapar en djup ekonomisk kris de första åren. Många lever fortfarande i svår fattigdom. Arbetsmarknaden är konfliktfylld och födelsetalen re­ kordlåga. Krisen mildras något av att många fortfarande arbetar inom jordbruket. Socialdemokraterna bildar regering 1932. De beslutar att staten ska möta krisen med sociala insater och olika infrastruktursats­ ningar, bland annat nödhjälpsarbeten vid nya vägar, så kallade AK-vägar. Folkhemmet blir ett politiskt begrepp. Under mellankrigsåren byggs 2 500 mil ny väg. 70 mil landsväg beläggs med smågatsten. Genomsnittlig lön för industriarbetare år 1935: Män 2 770 kr/år – 1,24 kr/timme Kvinnor 1 661 kr/år – 0,74 kr/timme 1938 sluts Saltsjöbadsavtalet mellan arbetsgivare och fackför­ eningar. Nu ska arbetsmarknadens parter själv lösa konflikter

I takt med att motorfordonen blir allt fler så ökar

även antalet olyckor. En av dem som reagerar på de ökande riskerna är trafik­läraren Bertil Gustafsson i Nässjö. Han har startat trafikskola 1926 och snart inser han att förarutbildningen bedrivs planlöst medan statsmakterna, enligt hans uppfattning, blundar för problemet. Hans slutsats blir att utbildarna själva måste agera och förbättra förarutbildningen när samhället nu står inför bilismens genombrott. Han skriver läroböcker, utarbetar läroplaner och samlar trafiklärare till möten där utbildningen diskuteras. Han inser vikten av att organisera utbildarna och bildar en rad lokal­ föreningar för att till sist ta initiativ till att bilda en riks­ organisation.

och förhandla fram avtal om löner osv. Den så kallade svenska modellen börjar ta form. Lag om två veckors semester 1938. Nu bildas många organisationer, såväl av företag som privatper­ soner. Staten ger gärna ansvar till frivilligorganisationerna. Allmänna folkskolan blir 7-årig. Yrkesbestämda högre folkskolor införs. Parallellt finns läroverken. Trafikundervisning blir obligatorisk i skolan 1936. Barnen ska bland annat lära sig om trafikregler, bilismens historia, motorn och ”motorismens segertåg”. Böckerna är positiva till bilismen – ”...ty bilen är inte på långt när så skuldbelastad som många vill påstå. Den är som engelsmannen säger ”all right” (uttalas ål rajt).” 1939 finns ca 180 000 personbilar i trafik. 568 personer omkommer i trafiken. Auktoritära regimer växer fram i bland annat Tyskland, Italien och Spanien. Hitler tar makten 1933. 1939 anfaller Tyskland Polen och 2:a världskriget bryter ut.

på hösten 1939 agerar de för att myndigheterna inte ska likställa övningsbilarna med privatbilar, vilket innebär förbud mot körning och inköp av bränsle. En första delseger blir att bilskolorna får bedriva verksamheten tills inskrivna elever blivit godkända. De skolor som drivs på heltid kan söka dispens från bränsleförbudet. De som driver skolor som fritidsjobb bredvid en annan anställning får det svårare och många av dem upphör troligen med sin verksamhet under kriget. 1938 gäller följande minimipriser i Västerbottens Läns Körskoleförening: Hel kurs 70 kr – högst 14 körtimmar samt teori och uppkörning. Därutöver 6 kr/körtimma.

På ett möte 1938 konstateras att hans planer är ”djärva, vidlyftiga, men icke orealiserbara”. Året därpå, i januari 1939 bildas Sveriges Bilskolors Riksförbund, SBR. 17 lokalföreningar ansluter sig samt två bilskolor på Gotland där lokalförening saknas. Ganska snart möter det nya förbundet alla de problem som världskriget för med sig. Redan

5


1940–1949 1939–1945 rasar det fasansfulla 2:a världskriget. Danmark och Norge ockuperas av Tyskland men Sverige blir inte indraget i kriget. Trots det blir rädslan för kriget, ransonering osv. en del av vardagen. Under krigsåren föds rekordmånga barn. Under kriget minskar trafiken dramatiskt. 1940 finns ca 34 000 personbilar i trafik. 1946 finns ca 138 000 och 1949 nästan 200 000. När freden kommer 1945 ska krigsindustrin ersättas och ett sönder­slaget Europa byggas upp på nytt. Hjulen börjar snurra fort i den svenska industrin. 1945 har Sverige 6,7 miljoner invånare. Genomsnittlig lön för industriarbetare år 1945: Män 4 353 kr/år – 1,98 kr/timme Kvinnor 2 749 kr/år – 1,27 kr/timme 1948 lanseras ett allmänt barnbidrag.

Vägarna på landsbygden förstatligas 1944 och de viktigaste benämns riksvägar. 1944 lanseras Volvo PV444, till priset 5 400 kr. Först blir den inte godkänd som övningsbil eftersom myndigheten anser den för liten. Detta beslut ändras dock och den blir den vanligaste övningsbilen under 1950-talet. Totalt säljs ca 200 000 PV:ar under tretton år. Folkskolan är nu 7-årig, i vissa kommuner 8- eller 9-årig. Man gör en utredning om att folkskolan och realskolan ska ersättas av en enhetlig, 9-årig skola. Engelska införs som främmande språk. Trafikundervisning är obligatorisk i skolan, men man inser att de yngsta barnen är ”impulsiva och glömmer bort inlärda regler”. Därför läggs ett stort ansvar på föräldrarna. 1947 dör 120 barn, 0–17 år i trafiken, 106 av dem är gående eller cyklister. 1949 omkommer 517 personer i trafiken.

Teorilektion 1946

Första hälften av detta årtionde blir tuff för

bilskolorna, med ransonering av bensin och oljor och kraftigt minskat kund­underlag.

ut. Det anordnas även en 2-månaders kurs för utbildning av bilskole­instruktörer. Förbundets pionjärer får själv utveckla kurser och läromedel från grunden.

I ett försök att höja kundunderlaget uppmanar kongressen 1940 alla kvinnor och män att utbilda sig till förare för att ytterligare stärka landets beredskap.

I november 1945 släpps bränsle och oljor åter fria, men fortfarande finns stora problem med importrestriktioner för bilar, brist på reservdelar och höga servicekostnader.

1940 antas förbundets första stadgar som bland annat slår fast att förbundet ska verka för en, ur trafiksäkerhetssynpunkt betryggande och effektiv utbildning av motorfordonsförare, att genom samarbete med myndigheterna verka för stiftandet av sådana lagar och förordningar att detta möjliggör yrkets bedrivande som näring samt att verka för trafikkulturens höjande.

Efter kriget möter branschen ett uppdämt utbildningsbehov. Antalet trafikskolor har minskat från ca 4 500 till ca 600 samtidigt som elevantalet ökar kraftigt.

Årsavgiften till SBR uppgår till 10 kr per förening och 5 kr per skola.

1947 bildas Nordisk Bilskole Union, NBU, numera NTU där Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island ingår.

En billig och ganska ruffig tvårumslägenhet i centrala Stockholm blir förbundets första kansli. Arbets­ belastningen är stor och snart anställs en ombudsman. För att höja kvaliteten på bilskolorna anordnas kurser över hela landet och flera läromedel ges

6

Förbunds st yrel

90 % av trafikskolorna tillhör SBR och de kör från tidig morgon till sen kväll. Under krigsåren väntade många med att ta körkort och nu är hälften av eleverna 40–65 år. Det börjar bli modernt med körkort.

se


1950–1959 I världen råder det kalla kriget mellan USA och Sovjetunionen. I Sverige kännetecknas detta årtionde av rekordår med låg arbetslöshet, starka företag och stabil ekonomi, vilket skapar möjlighet för ett stort välfärdsbygge. Det finns en stark tillit till staten och samhället. Sverige är i slutet av 1950-talet ett av världens rikaste länder. Hemmafruidealet är starkt men kvinnor behövs även på arbets­ marknaden. Dock finns nästan ingen offentlig barnomsorg. Genomsnittlig lön för industriarbetare år 1955: Män 4,64 kr/timme Kvinnor 3,21 kr/timme 1951 kommer lagen om tre veckors semester och 1958 sänks veckoarbetstiden till 45 timmar. Nu sker bilismens stora genombrott. 1955 finns ca 630 000 personbilar i trafik. Samma år utfärdas totalt 164 250 körkort. 1956 lanseras Volvo Amazon. Då kostar den ca 14 000 kr och totalt säljs över 600 000 exemplar de kommande fjorton åren.

Den är den vanligaste övningsbilen under 1960-talet. Vägnätet byggs ut och asfalt används alltmer. Nu öppnar de första motellen och vägrestaurangerna. Den första motorvägen byggs 1953 mellan Lund och Malmö. 1952 börjar Sveriges radio sända väginformation och 1956 startar radioprogrammet Sveriges bilradio. Men den ökande trafiken skördar också sina offer. 1955 omkom­ mer 902 personer i trafiken. 1956 dödas 102 barn, 0–17 år som gående och cyklister. Försök inleds med en 9-årig enhetsskola. Nu förlorar kyrkan makten över skolan och agan i skolan förbjuds. I den obligatoriska trafikundervisningen i skolan betonas hänsyn och varsamhet. Elevernas uppträdande bör kontrolleras och upprepade förseelser kan bland annat inne­bära förbud att cykla till skolan. Nu införs systemet med skolpoliser (skolpatruller), där äldre elever ska hjälpa yngre under skolvägen. I slutet av årtiondet kliver en ny ungdomsgrupp in på scenen, den så kallade motorburna ungdomen, även kallad raggare. I stora, helst amerikanska bilar syns de glida fram på städernas gator.

Fortbildning för

Förbundet fortsätter sitt arbete för

att förbättra förarutbildningen. Nya läromedel tas fram och kursverksamheten för medlemmarna växer. Detta hjälper till att höja statusen för bilskolorna generellt och att samar­ betet med andra aktörer inom trafiksäkerhetsområdet fungerar allt bättre.

52 bilinstruktörer 19

1953 tecknas en kollektiv grupplivförsäkring och 1955 sluts ett avtal med Trafikförsäkringsföreningen angående stilleståndsersättning för bilskolebilar.

1952 Boken ”Vägen till körkortet” tas fram tillsammans med experter från myndigheter, sjukvården, brandförsvaret med flera.

1952 ansluter sig SBR till Biltrafikens arbetsgivarförbund och 1958 sluts ett riksavtal med motparten Svenska Transportarbetarförbundet avseende bilinstruktörerna i hela landet. Dessutom sluts ett avtal med Handelstjänstemanna­ förbundet, HTF, för de bilinstruktörer i Stockholm som tillhör denna fackförening.

1951 bildas Samrådsnämnden, vilken blir ett forum där bilskolorna och tillsynsmyndigheterna kan mötas.

I slutet av 1950-talet införs ett specifikt körkort för traktor, vilket innebär att bilskolorna får lantbrukare som kunder.

Hela motorbranschen är männens domän och därför väcker det stor sensation 1951 när en ung kvinna, Anna-Kerstin Olsson blir bilinstruktör och börjar undervisa i sin pappas bilskola.

Kostnadsfördelningen på en genomsnittlig skola 1958 är enligt Statens pris- och kartellnämnd följande: ägarens lön och vinst 30 %, lön till anställda 28 %, fordon 28 %, lokal och övriga kostnader 14 %.

1952 köper förbundet en kanslilokal på S:t Eriksgatan 14 i Stockholm.

1958–1965 ökar utbildningskostnaden med 26 % på grund av ökat antal lektioner och prishöjningar.

Sedan 1948 har förbundet ett eget förlag och 1954 bildas Trafikskolematerial AB som ett helägt dotterbolag till SBR. 1957 ges förbundets första tidning ut, Bilskolan.

7


1960–1969 Rekordåren fortsätter med fortsatt samhällsbygge. 1965 påbörjas ”miljonprogrammet”, 1 miljon bostäder ska byggas på tio år. Bilismen fortsätter växa i rasande fart. Semesterresorna blir allt fler, såväl inom landet som utomlands. Nu ökar antalet campingplatser. Sverige har 7,8 miljoner invånare år 1965. Samma år finns ca 1,8 miljoner personbilar i trafik och totalt utfärdas 178 186 körkort. Genomsnittlig lön för industriarbetare år 1965: Män 9,45 kr/timme Kvinnor 7,08 kr/timme 1963 blir det lag på 4 veckors semester och 1967 sänks vecko­ arbetstiden till 42,5 timmar. Fler vägar än någonsin byggs, bland annat fler motorvägar. De viktigaste landsvägarna blir Europavägar 1962. 1967 övergår Sverige till högertrafik. Ett enormt projekt där

När bilismen ökar och folk i allmänhet får det bättre ökar också kundunderlaget hos förbundets medlemmar. Statistik från Statens Pris- och Kartellnämnd för år 1960:

• 156 000 körkortsprov. 95 % kommer från körskolorna. I genomsnitt är eleverna 26 år och har tagit 34 lektioner, betydligt fler i storstäderna. Kvinnor tar 60 % fler lektioner än män. • 30-minuters körlektion kostar 9–11,60 kr. Teoriavgift inklusive lärobok och lån av bil vid uppkörning är 70–100 kr. • Kvinnors körkort kostar i genomsnitt 450–500 kr på mindre ort och 600–800 kr i storstad. Män betalar vanligen 150–200 kr mindre. Ett körkort kostar drygt hälften av en genomsnittlig månadslön. • Körskolorna har i medeltal 2,8 bilar och en genomsnittsintäkt på 74 000 kr. Branschens totala omsättning är 54 miljoner kr. 1966 startar ett genomgripande förändringsarbete där förbundet tar fram nytt utbildningsmaterial och anordnar kurser över hela landet. Dessutom ändras namnet från SBR till STR, Sveriges Trafikskolors Riksförbund.

8

många vägar fick byggas om och ca 360 000 vägmärken bytas ut. Dess­utom genomfördes en gigantisk informationskampanj. Trafiksäkerhetsverket, TSV inrättas 1968. 1962 införs den nya 9-åriga grundskolan. En ny läroplan 1969 slår fast att alla elever oavsett tillval kan söka alla linjer på gym­ nasiet, dit alltfler går. Femdagarsvecka införs. 1965 beslutas om en ny sammanhållen gymnasieskola. Grund­ tanken är att det ska vara en ungdomsskola för alla. 1968 genomförs för sista gången en traditionell studentexamen. Ungdomskulturen växer och ungdomsåren blir längre. Trafikundervisningen i skolan utökas och nu betonas samarbetet mellan skola, hem och polis. Den ska ge kunskap och förståelse för trafikreglerna. Teorin ska vara konkret och åskådlig och till det kommer praktiska övningar. 1968 nya riktlinjer: 18–22 lektioner/årskurs på lågstadiet, 20–24/årskurs på mellan- och högstadiet. Även om dödsrisken, dvs. döda/bil har minskat så skördar tra­ fiken fler offer än någonsin. 1964 omkommer 212 barn i åldern 0–17 år. 1965 omkommer 1 313 personer i trafiken, den högsta siffran sedan bilens ankomst på vägarna.

Nu känner sig förbundet rustat för högertrafikomläggningen 1967. Förbundet genomför ett stort arbete, såväl internt som mot elever och allmänhet. Allt material, filmer, böcker osv. som blivit inaktuellt kostar mycket att nyproducera. Besvikelsen blir stor när staten inte ger något bidrag till detta, förutom ett varmt tack. Riksdagen beslutar om stora förändringar av såväl prov som utbildning. Föraren sätts alltmer i fokus och kursplanen som momentindelas talar om ”kunskaper, färdigheter och attityder”. Det sker en större integrering mellan teori och praktik. Nu har läraren större frihet att välja en metodik som passar respektive elev bäst. Körskola ändras formellt till Trafikskola. Föreståndare, lärare och instruktör ändras till skolchef, utbildningsledare och trafiklärare. TSV, Trafiksäkerhetsverket blir tillsynsmyndighet för skolorna. Trafiklärarutbildningen består av 10 veckor på gymnasieskola + praktik på trafikskola 30–60 veckor + 5 veckor på gymnasieskola.


1970–1979

Sverige har 8,2 miljoner invånare år 1975. Samma år utfärdas totalt 151 300 körkort, 42 % till kvinnor. Det finns ca 2,8 miljoner personbilar i trafik. 1 172 personer omkommer i trafiken. Vägbyggandet minskar något även om stora projekt genomförs, till exempel Ölandsbron. Massbilismen börjar också kritiseras, bland annat utifrån dess påverkan på stadsplanering och naturområden. 1972 har de parallella skolorna avvecklats och kvar finns den 9-åriga grundskolan. Fackskolan, yrkesskolan och gymnasiet ersätts av en ny gymnasieskola. Trafikundervisningen i skolan ska ta mer hänsyn till elevernas egen trafikmiljö. Gång- och cykelutbildning på låg- och mellan­ stadiet. Högstadiet inriktas på elevernas problem som moped­ förare och blivande körkortsinnehavare. 1977 ifrågasätts trafikundervisningen i en rapport. Eleverna visar inte den kunskap som förväntas. Istället för att fokusera på regler bör eleverna få bearbeta, reflektera och söka samband, samti­ digt som trafiken integreras i andra skolämnen.

Efter två årtionden med s.k. rekordår drabbas nu Sverige av säm­ re tider. Den så kallade Oljekrisen 1973 följs av en lågkonjunktur och i mitten av årtiondet får den svenska industrin stora problem. Bland annat ökar den internationella konkurrensen och textil-, konfektions- och varvsindustrin drabbas av stora nedläggningar. 1973 införs enkammarriksdag och 1976 får Sverige en borgerlig regering efter 40 år av socialdemokratiskt styre. Kvinnorörelsen växer och kämpar bland annat för daghem och ekonomiskt oberoende. Andelen kvinnor i förvärvsarbete stiger under 70-talet från 59 % till 75 %. 1971 införs särbeskattning. Genomsnittlig lön för industriarbetare 1975: Män 24,95 kr/timme Kvinnor 21,17 kr/timme 1971 kommer lagen om 40-timmars arbetsvecka och 1978 lagen om fem veckors semester. 1971 bildas VTI, Statens Väg- och trafikforskningsinstitut.

Halkkörning

Förändringen av branschen som sker i slutet

Statistik från Statens Pris- och Kartellnämnd för år 1975–77:

av 1960-talet orsakar en stor konflikt mellan förbundet och TSV i början av detta årtionde. Myndigheten kräver att de som vill bli utbildningsledare ska gå en 4-veckorskurs hos TSV och få godkänt betyg på den. De egna företagarna får inte något utbildningsbidrag vilket STR reagerar skarpt på. Efter förbundets protester ändras kraven så att de blir något bättre för medlemmarna.

• 203 000 förarprov. 80 % kommer från trafikskolorna 1976. 28 % av trafikskoleeleverna och 45 % av privatisterna underkänns.

De nya reglerna kräver också att alla trafiklärare håller teori­ lektioner. Sammantaget är förändringarna tuffa för många och drygt 100 trafikskoleägare lämnar sitt yrke eller säljer sin skola och blir trafiklärare. 600 trafiklärare lämnar yrket.

• 1 juni 1976 kostar utbildningen i genomsnitt 2 117 kr för kvinnor och 1 345 kr för män.

1974 framför STR bland annat följande önskemål om fram­ tidens förarutbildning: • Grundläggande trafikutbildning i den allmänna skolan.

Förbundet tar tag i utbildningen av mc-lärare för att höja kompetensen och få till en samordning mellan utbildning och prov. Totalt genomförs kurser med 1 200 deltagare, vilket behövs. 1975 görs 6 700 mc-prov, 1981 görs drygt 25 000.

• En 40-minuters körlektion kostar i genomsnitt 66 kr i augusti 1977. • 1975 tar eleverna i genomsnitt 27 lektioner.

• Branschens totala omsättning är 1975 ca 190 miljoner kr, i genomsnitt 300 000 per företag.

• Obligatorisk övning i vinterväglag (halkkörning). • Utbildaren har examinationsrätt. • Privatutbildning förbjuds. • Samhället står för en del av utbildningskostnaden. En punkt går igenom året därefter. 1975 blir halkkörningen obligatorisk.

Logo

9


1980–1989 I början av årtiondet är det kalla kriget riktigt kyligt. I slutet rivs Berlinmuren och en total omvandling av östblockets länder är på gång. Ekonomin repar sig i Sverige och arbetslösheten minskar. Politiken blir mer nyliberal. Börsen växer och aktievärdena tio­ dubblas. Individuell valfrihet blir ett nyckelord. Nu dyker yuppien upp. 1985 avregleras kreditmarknaden och banker och finansbolag får låna ut utan begränsning. Sverige har 8,4 miljoner invånare år 1985. Detta år finns ca 3,2 miljoner personbilar i trafik. 808 personer omkommer i trafiken. 4,8 miljoner har B-körkort. Andelen kvinnor är ca 42 %. Genomsnittlig lön för industriarbetare år 1985: Män 50,50 kr/timme Kvinnor 45,04 kr/timme

1983 byter Statens vägverk namn till Vägverket. Nya vägar dras helst utanför samhällena och färjelinjer ­ersätts med broar. 1984 är alla riksvägar belagda med asfalt. Utbyggnads­takten minskar dock. Det sker en kraftig utbyggnad av barnomsorgen, men grund­ skolan och gymnasieskolan är sig ganska lika. Debatt om grundskolans nya läroplan Lgr80. 85 % av ungdomarna avslutar gymnasie­skolan. Trafik ska ingå i alla ämnen i skolan och nu betonas att trafiken måste anpassas till barnens villkor, inte barnen till trafikens. Barnen ska få arbeta på olika sätt med sin egen närmiljö.

Syntest

Under detta årtionde fortsätter branschens strukturomvandling och trafikskolorna blir allt mindre.

Statens Pris- och kartellnämnd gör 1987 återigen en kontroll av branschen och konstaterar bland annat att det finns totalt 730 trafikskolor i 200 av 242 kommuner. 90 % tillhör STR. Branschen omsätter totalt 600 miljoner och medianpriset för en 40-minuters lektion varierar mellan 140–145 kr på olika orter. År 1982 slopas kravet på en obligatorisk läkarundersökning för A- och B-körkort. Istället införs hälsodeklarationen och trafikskolorna får rätt att göra synprövningen. Förbundet anordnar behörighetskurser och hjälper medlemmarna att inhandla syntestapparater via förbundet. År 1983 köper STR Gillingebanan i Vallentuna, numera Stockholms Trafiksäkerhetscenter AB. Fastigheterna rustas upp och banorna byggs ut. 1988 finns totalt 24 halkbanor som är godkända av TSV. Gillinges omsättning är 7 miljoner kr med 14 anställda och 13 000 elever. År 1986 inrättas förbundets reklamationsnämnd med en lagfaren, opartisk ordförande och representanter från tillsynsmyndigheten, konsument­ organisation och MHF. Förbundsstyrelsen anser

10

att det behövs en nämnd som bedömer utbildningens innehåll, vilket ARN, den Allmänna Reklamationsnämnden inte gör. Samma år flyttar förbundet till egen fastighet i Sollentuna. År 1988 påbörjar TSV, i samråd med förbundet med flera, arbetet med en ny kursplan och nytt prov. Nu tas Människans begränsade förmåga och Trafikens förrädiska situationer in i kursplanen. Förbundet tar fram lärarmaterialet Verktygslådan utifrån de nya tankarna och genomför kurser över hela landet för att förankra och utveckla materialet. Alltmer börjar förbundet ta till sig forskning om inlärningens mekanismer. Trafiklärarutbildningen omfattar 20 veckors utbildning samt tre veckors praktisk handledning av utbildningsledare i bilen. Påbyggnadskurs i trafikpsykologi och trafikpedagogik med akademiska poäng införs också.


1990–1999 Nu kollapsar Sovjetunionen och Ryssland utropas. Öst- och Väst­ tyskland förenas och kommunistregimerna i gamla öst­blocket störtas. 1991 drabbas Sverige av en svår finanskris. En avreglerad kredit­ marknad resulterar bland annat i överbelånade fastigheter och bankkris när lånen inte kan betalas. Arbetslösheten stiger och offentliga sektorn drabbas av ned­ skärningar, inom skola, vård och omsorg. Sverige har 8,8 miljoner invånare år 1995. Samma år blir Sverige medlem i EU. Genomsnittlig lön för industriarbetare år 1995: Män 91,09 kr/timme Kvinnor 81,27 kr/timme 1995 år finns ca 3,6 miljoner personbilar i trafik och ca 5,4 miljoner personer har B-körkort. 45 % är kvinnor. Ca 900 000 har C-körkort varav 7 % är kvinnor. 1990 införs 2 års prövotid för körkort.

Kursplanen 1991 med det nya ämnet Människ-

ans begränsade förmåga skapar en del bekymmer, inte minst på det nya teoriprovet med flervalsfrågor som många tycker är svårt. Förbundets lärarkurser, fler deltagare på skolornas teorilektioner samt nya provkataloger på skolorna hjälper till att lösa problemen. Under detta årtionde ökar förbundets samarbete med myndigheter och forskare. Styrelsen drar igång ett internt reformarbete med en strategi för hur förbundet ska ta initiativ och forma den framtida förarutbildningen. Ett system för kvalitetsarbetet påbörjas och idéer kläcks om nya verksamhetsområden, till exempel anordnar förbundet kurser och tar fram material kring dyslexi, äldre i trafiken, alkohol i trafiken och handledarutbildning. År 1993 blir det tillåtet att övningsköra vid 16 år. Inspiration hämtas från Frankrike men här hemma lämnas ungdomarna och föräldrarna att klara sig själva. 1,5 års privat övning visar sig ofta i felaktigt inlärda grunder som trafikskolan får rätta till och reformen visar sig ha marginell inverkan på trafiksäkerheten.

1992 läggs Trafiksäkerhetsverket ner och arbetet överförs till Vägverket. 1990 dödas 23 barn 0–17 år som gående och cyklister. 1995 omkommer 572 personer i trafiken. 1997 antar riksdagen Nollvisionen – ingen ska dödas eller ­skadas allvarligt i trafiken. Kraven växer för större hänsyn till miljö och kulturlandskap när vägar planeras. Det allmänna statliga vägnätet är knappt 10 000 mil och dessutom finns ca 4 000 mil kommunala gator/vägar. Cirkulationsplatser blir allt vanligare. 1991 Grundskolan och gymnasieskolan kommunaliseras. Alla linjer på gymnasiet ger högskolebehörighet. 1992 genomförs friskolereformen och det fria skolvalet. Privata friskolor får en skattefinansierad skolpeng. Detaljstyrningen av skolan ersätts av målstyrning. Nu tas miljöfrågorna och barnens begränsade rörlighet in i dis­ kussionerna om trafikundervisningen i skolan. Trafik ska integre­ ras i många ämnen. Datorer och Internet börjar sitt segertåg över världen.

Den kraftiga kostnadsökningen i kombination med små 18-årskullar, innebär en nedgång i branschen och ca 100 trafiklärare lämnar yrket. När efterfrågan vänder några år senare uppstår lärarbrist. År 1997 vill Vägverket minska antalet provorter, vilket förbundet protesterar emot och förslaget dras tillbaka. År 1998 introduceras EcoDriving i Sverige, ett koncept som ska utvecklas och växa de kommande åren. Under 90-talet förskjuts körkortstagandet upp i åldrarna, Majoriteten har tagit körkort vid 25 år, men utvecklingen oroar bilbranschen. Tillsammans med förbundet drar de igång en stor kampanj ”Allting blir lättare med körkort!” I slutet av årtiondet tar ett stort antal experter fram ett förslag på ett stegvist förarutbildningssystem, kallat STEFUS. Förbundet är positivt till förslaget, men det möter på hårt motstånd i massmedia, delvis på grund av felaktiga uppgifter i Dagens Nyheter om förslagets kostnadseffekt. Förslaget läggs ner.

År 1997 inför riksdagen 25 % moms på förarutbildningen trots hårt motstånd från förbundet.

11


2000–2009 Terrorattacken i New York den 11 september 2001 förändrar värl­ den och USA invaderar Afghanistan och Irak. Ur detta kaos bildas terrororganisationen IS. 2008 drabbas Sverige av en global finansiell kris med ursprung i USA. Där har kreditmarknaden överbelånat fastigheter genom många och osäkra lån, vilket utlöser en djup kris i fastighets- och finansvärlden när lånen inte kan återbetalas. Miljöfrågorna tar allt större plats i samhällsdebatten och klimat­ hotet blir allt tydligare, med extrema väder och smältande polar­ isar. Sverige har ca 9 miljoner invånare år 2005. Samma år finns ca 4,2 miljoner personbilar i trafik. 440 personer omkommer i trafiken. 5,7 miljoner personer har B-körkort. Nästan 47 % är kvinnor. 663 000 har C-körkort. 7 % är kvinnor. 195 000 har D-körkort. 10 % är kvinnor.

Förbundet flyttar 2002 in i sitt nybyggda kansli

nere i Landskrona. Ett fantastiskt hus såväl för medlemmarna som för personalen. Nu går TSA, TRU och STR Media samman till STR Service AB. År 2000 kopplar Vägverket loss teorin från praktiken (mot STR:s inrådan) och sänker priset på proven. Andelen privatprov ökar kraftigt liksom andelen underkända elever och provköerna når rekordnivåer. Dessutom tar man bort den privata handledarens intyg. Nollvisionen går åt fel håll och dödsolyckor med ungdomar ökar kraftigt. ”STR tar STRid mot alkohol i trafiken” – är en stor kampanj som startar år 2002. Förbundet tar fram en mängd material och medlemmarna uppmanas att installera alkolås i övningsbilarna. År 2006 införs ny målstyrd kursplan för B-behörighet, baserad på GDE-matrisen. Utbildningsledarna går en 3-dagars utbildning med kursledare från Vägverket och STR. Förbundet tar fram förslag till ny undervisningsplan och lärarmaterial. 2008 införs ett sammanhållet förarprov. År 2004 tar riksdagen beslut om att införa en obligatorisk introduktionsutbildning för handledare

12

Genomsnittlig lön för industriarbetare år 2005: Män 126,90 kr/timme Kvinnor 115,30 kr/timme 2009 inrättas Transportstyrelsen och året efter inrättas Trafik­ verket. Samtidigt läggs Vägverket, Banverket, Sjöfartsverket och Luftfartsverket ner och deras arbetsuppgifter överförs till de nya myndigheterna. Det finns ca 9 800 mil statliga vägar, varav ca 1 800 mil är grusväg och ca 200 mil är motorväg. Dessutom finns ca 4 200 mil kommunala och ca 7 400 mil enskilda vägar med statsbidrag. Det finns fler än 16 000 broar, ett tjugotal tunnlar och över 30 färjeleder. Friskolorna blir fler, såväl inom grundskolan som gymnasiesko­ lan. Samtidigt debatteras friskolornas ekonomiska villkor samt deras inverkan på pedagogisk mångfald och segregation bland eleverna. I skolans styrdokument betonas elevernas insikter och förståelse för hur trafiksystemet är uppbyggt, istället för inlärning av bete­ enden och trafikregler. Trafik ska ingå i många ämnen.

och elev, innan dessa får tillstånd att övningsköra privat. Förbundet tar fram såväl elev- som lärarmaterial och anordnar lärarkurser över hela landet, inför starten 2006. År 2008 beslutar riksdagen om en obligatorisk riskutbildning kring alkohol, droger och trötthet i trafiken för alla som tar ett A- eller B-körkort. Även nu tar förbundet fram elev- och lärarmaterial samt anordnar lärarkurser över hela landet. EcoDriving utvecklas och nu omfattas även tunga fordon (HeavyEcoDriving), arbetsmaskiner (WorkingEcoDriving), tåg (EcoRail) och fartyg (EcoShipping). Förbundet tar fram en mängd material för lärare och kunder. Förbundets kurs- och IT-verksamhet växer och tillsammans med en god läromedelsförsäljning resulterar det i att STR-koncernen ökar sin omsättning från ca 50 miljoner till drygt 80 miljoner under detta årtionde. På Gillinge byggs en ny D-bana 2006, för att möta behovet av riskutbildning för tunga fordon.


2010–2019 Effekterna av den globala uppvärmningen börjar bli alltmer påtagliga under perioden och behov av åtgärder akuta. Effekter­ na, bland annat i form av extremväder, drabbar främst de som i minst grad åsamkat problemen och världens ledare har svårt att enas i ett åtgärdsprogram. Paris-avtalet 2015 syftar främst till att hålla den globala upp­ värmningen under två grader och att stöd ges från industrialise­ rade länder till utvecklingsländer. Avtalet är dock inte förplikti­ gande. Samma år har Sverige 9,8 miljoner invånare och det finns cirka 4,6 miljoner personbilar i trafik. 259 personer omkommer i trafi­ ken vilket är det lägsta antalet sedan 1940-talet. 6,2 miljoner personer har B-körkort varav 47 % är kvinnor. 553 000 har C-körkort varav 7 % är kvinnor och 172 000 har D-körkort varav 10 % är kvinnor. Medellönen för kvinnor var 29 900 kr och för män 34 100 kr.

5,3 miljoner personbilar körde i snitt 1 222 mil per år. Vart tredje persontåg blev inställt eller försenat till sin slutstation. Internet blir slutligen helt oundgängligt för såväl som individens som staternas och näringslivets dagliga behov att fungera. Kriget i Syrien skapar flyktingvågor över hela Europa och Sverige är tillsammans med Tyskland det största mottagarlandet. Frågan påverkar den politiska debatten, och det politiska landskapet, i hela Europa. IOT (Internet Of Things), kvantfysik, genteknik och artificiell intelli­ gens slår igenom som begrepp för framtiden. Psykisk ohälsa kopplad till digitalisering och de starkt beroende­ framkallande sociala medierna börjar bli alltmer synbara. Amerikanerna börjar överkonsumera starka opioder vilket sänker medellivslängden. Sociala medier börjar användas för politiska syften bland annat påverkar genom så kallade trollfabriker, demokratiprocesserna i flera länder. Britterna folkomröstar för ett utträde ur EU vilket i skrivande stund, april 2019, är uppskjutet och osäkert kring hur det ska ske och vilka effekter det kommer att få på kort och lång sikt.

Alkohol, droger, trötthet och trafik År 2009 infördes till slut Riskettan B (eller Riskutbildning del 1), en obligatorisk teorilektion kring riskerna med alkohol men även droger och trötthet i trafiken. Dessa beslut var ett resultat av det påverkansarbete som STR med flera varit drivande i. Senare infördes även motsvarande kurs för motor­ cyklister: Riskettan A. Initialt fanns det i media ett fokus på prissättningen av kursen, vilken Transportstyrelsen hade som uppdrag att bevaka. Med tiden kom konkurrensen på marknaden att reglera priset på kursen och sedan många år finns det en mycket stor spännvidd i prissättningen. Under de 10 år som förlöpt sedan dess har alkoholvanorna för unga förändrats. CAN sammanfattar att alla mått om tonåringarnas drickande minst har halverats på tio år. Dock är fortfarande alkoholrelaterade trafikolyckor ett problem bland unga.

Rent allmänt har trenden för rattfylleribrott varit nedåtgående sedan 2008, medan utvecklingen för drograttfylleri har ökat svagt. Det är naturligtvis svårt att klarlägga exakt vilken påverkan riskutbildningen har haft för den totalt sett goda utvecklingen, men den har säkert bidragit. VTI pekade i en tidig utvärdering att deltagarna ”… fått ökad kunskap och en trafiksäkrare inställning även om detta inte alltid avspeglade sig i en mera trafiksäker intention.” Sedan dess har utbildningen utvecklats och breddats till att även omfatta mobiltelefoni mot bakgrund av lagen mot handhållen mobiltelefon under färd. Helt klart är dock att den absoluta majoriteten av eleverna är mycket nöjda: drygt 50 000 Riskettan B-kunder ger NKI-­ betyget 83 och Riskettan A-eleverna är ännu mer nöjda: 85. (Källa IP1, svarsfrekvens 34–40 %).

13


2010–2019 Säkrare handledning efter introduktionskurs Då det under 90-talet saknades säker statistik kring övnings­körningsolyckor, dokumenterade STR systematiskt detta genom bland annat pressklipp. STR lyckades påvisa att det skedde betydligt fler olyckor än myndighet, forskare och politiker hade trott. Detta fäste fokus på vikten av att göra den privata mängdträningen säkrare. I media beskrevs den privata övningskörningen lite tillspetsat som ”Dödens trafikskola”. En viktig komponent i förslaget om ett stegvist förarutbildningssystem var säkrare övningskörning. Acceptansen för förslaget saknades och utredningen lades i den politiska byrålådan, men behovet kvarstod och 2006 infördes en obligatorisk introduktionsutbildning för handledare och elev efter mycket arbete från STR:s sida. Förbundet blev till och med utsedd/anklagad för att vara Sveriges starkaste opinionsbildare. Bortsett från polemiken, har effekterna av introduktions­ utbildningen börjat synas allt tydligare under de senaste

10 åren. Till exempel har det skett en halvering av döda, svårt skadade och lindrigt skadade vid övningskörnings­ olyckor. Detta samtidigt som antalet handledare, mängd­ träningen och andelen handledare per elev, de facto ökat. Rimligen har utbildningen haft en mycket gynnsam effekt, vilket STR även kunde konstatera 2009 (med uppföljning 2012 och 2015) i TNS/Sifo undersökning mot ett riksrepresentativt urval. Dessutom ser vi att drygt 70 000 kunder ger STR-utbildarna med beröm godkänt i NKI-mätningar: NKI-värde 79. Det går naturligtvis inte att tillmäta en fyra timmars kurs all denna trafiksäkerhetseffekt, men säkerheten för övnings­ körningen blev i relation till utvecklingen av trafiksäkerheten i övrigt, ännu mer säker, vilket var syftet. Idag har den absoluta majoriteten, ca 550, av STR:s medlemmar tillstånd för introduktionsutbildning.

Nya myndigheter (och tillsynsavgifter) Under början av 2000-talet bedömdes den stora myndigheten Vägverket ha allt svårare att klara av sina dubbla roller och funktioner som både regelansvarig och kontrollerande myndighet. STR var en av flera parter som påpekade detta (”Ett principiellt viktigt krav är att det råder oberoende mellan den organisation som utför tillsyn och den verksamhet som tillsynen avser” SOU, 2008). Detta var ett av flera motiv till en delning av myndigheten i Transport­styrelsen respektive Trafikverket, vilka startade sina verk­samheter den 1 januari 2009. Transportstyrelsen samlade alla trafikslagen och inspektionen av dessa under ett tak. Regler, tillståndsgivning, tillsyn, register, avgifter är några exempel på myndighetens uppgifter. Trafikverket tog å

14

sin sida över trafiken inom samtliga trafikslag, det vill säga verkställandet av transport­politiska beslut. Den borgerliga alliansen drev igenom i riksdagen att näringslivets branscher skulle börja bekosta den statliga tillsynen från myndigheter som krävs för tillståndens upprätthållande, vilket tidigare finansierats över skattsedeln. Detta omfattade bland annat Transportstyrelsens tillsyn över trafikskolor och tillstånd för trafikskoleverksamhet. Initialt definierades tillsynen omfatta all förarutbildning, det vill säga även den som bedrivs utan tillstånd, med andra ord svart/illegal/brottslig och trafikskoleliknande verksamhet. Så blev dock inte fallet. Tyvärr har den illegala verksamheten vuxit sig allt starkare under denna period.


2010–2019 Elevcentralen och aSTRaWEB Boknings- och affärssystemet aSTRa började utvecklas redan i slutet av 80-talet, på den tiden då IT hette ADB (Administrativ Data Behandling), Windows hette DOS och skärmarna var svarta med grön text. Efter en viss initial skepsis, satsade successivt allt fler trafikskolor på att datorisera sin administration med hjälp av programmet. 1997 utvecklades aSTRa för Windows. Datoriseringen tog extra fart då Vägverket datoriserade teoriprovet år 2000 och fler och fler skolor förväntades kunna erbjuda datoriserade testfrågor. Successivt integrerades administrationen och pedagogiken i aSTRa. STR:s Stockholmsförening önskade ett aSTRa-system via internet. Utredning gjordes där olika, både interna och externa, alternativ övervägdes. Beslut togs att behålla utvecklingen och drift av aSTRa i STR:s regi och även göra ett nätbaserat aSTRa i egen regi. 2009 utvecklades detta och från och med 2011 heter systemet aSTRaWEB och är det överlägset ledande affärs­

systemet i branschen. 2019 har totalt ca 760 företag abonnemang, varav drygt 200 även har en webbhandel via aSTRaWEB. Omsättningen, transfereringarna, uppgår till 10 miljarder kr per år. Den pedagogiska utvecklingen av aSTRaWEB sker i Elevcentralen, vilket för närvarande är drygt 180 000 kunders bas i deras körkortsprocess där man håller koll på bokade körlektioner, genomförda teorimoment, saldo och kommunikation med trafikskolan. Elevcentralen Premium lanserades 2015 och fick pris för årets bästa Blended l­earning. Systemet vidareutvecklades och relanserades 2018 som en app med namnet Körkort nu med Elevcentralen. Det är en ”allt i ett app”, det vill säga att teorimaterial och frågor, bokningar och ekonomi är samlat och tillgängligt via mobiltelefon, vilken mottagits väl av kunder. Under 2018 skapades exakt 371 951 unika utbildningar i aSTRaWEB av exakt 184 760 st. elever.

YKB YKB – Yrkeskompetensbevis grundutbildning, infördes 2008 för buss respektive 2009 för lastbil. Hävdvunnen rätt innebar att man hade sju år på sig att genomgå 35 timmars fortbildning. YKB är en obligatorisk handling enligt EU-direktiv och därmed obligatorisk för alla som kör tunga fordon i yrkesmässig trafik. Syftet med YKB är att minska miljö­ påverkan, öka trafiksäkerheten och höja yrkets status. STR:s servicebolag STR Service AB började att erbjuda YKB-kurser genom att kontraktera STR-medlemmar. Ett drygt 80-tal medlemmar har sedan starten utbildat tusentals yrkesförare i de olika delmomenten.

Uppskattningsvis har STR-utbildare ca 50–60 % av den totala utbildnings­marknaden för YKB á ca 100 000 yrkesförare. 2018 genomförde STR Service AB 1 200 YKB-kurser i egen regi. Under den första perioden var utbildningen väldigt styrd av föreskriften, särskilt gällande fortbildningen där samma mål skulle genomgås under 35 timmar som under grundutbildningens 140 eller 280 timmar. 2017 skrevs därför föreskriften om. Man lättade på obligatorierna för fortbildningen och företag eller lärare kunde därmed rikta in sig mer på det som var intressant eller viktigt för förarna.

15


2010–2019 AM-körkortet med obligatorisk utbildning bidrog till kraftig olycksminskning Mopederna blev fler och fler, främst klass 1/EU-moped, hastigheten ökade och så även olyckorna. 2009 infördes AM-körkort. STR med flera hade under flera år påvisat att det behövdes en ordentlig utbildning och ett prov för att de nyblivna förarnas säkerhet skulle öka. En analys STR gjorde år 2018 var att samtliga olyckskategorier nästan halverades när man jämförde åtta år innan AM-körkortet jämfört med åtta år efter införandet. Det motsvarar rent statistiskt en uppskattad besparing av ca. 40 liv och drygt 1 000 svårt skadade mopedister under enbart denna period. Bland 15-åringar är effekten ännu tydligare enligt VTI:s utvärdering 2015.

ökad riskmedvetenhet och attitydförändring, behövs en ökad harmoni mellan kursplanens mål, utbildningens genomförande och provets utformning. Så här ser utvecklingen ut för svårt skadade mopedister:

Denna positiva utveckling kan naturligtvis inte enbart tillskrivas utbildning utan andra faktorer har påverkat, såsom minskad försäljning av EU-mopeder och andra trafiksäkerhetsåtgärder. VTI:s utvärdering visade också bland annat att undervisningen är provstyrd och för att få genomslag i utbildningen för

Svårt skadade mopedister efter ålder 2004–2013. (Trafikverket, 2014)

Trafiklärarutbildningen under MYH Trafiklärarutbildningen är en strategisk mycket viktig komponent i förarutbildningen, kanske den viktigaste. Förändringar och utveckling måste börja där. Utvecklandet av framtidens trafiklärare har börjat och måste ske i samspel och samråd med trafiklärarutbildningen. Från att trafiklärarutbildningen under många år bedrivits i Komvux-regi, blev utbildningen 2010 en YH-utbildning á 1,5 år med Yrkeshögskolan som huvudman. Föreskrifter kring antagning, praktik, examination, skrevs och gäller för de utbildningsanordnare som varit engagerade i bland annat Stockholm, Örebro, Lerum, Vännäs, Borlänge, Västerås, Kalmar, Klippan och Helsingborg under perioden. STR beslöt 2011 att finansiera ledningsgrupper hos utbildningsanordnare av trafiklärarutbildningar i syfte att branschens intressen som arbetsgivare skulle tillvaratas. STR har till exempel drivit igenom föreskrifter om nationellt likvärdigt innehåll respektive nationellt likvärdig antagning för trafiklärare.

16

Årligen har under perioden den faktiska examinationen av antalet nyblivna lärare uppgått till mellan 150 och 225, ­samtidigt som den faktiska efterfrågan (beräknat på STR:s medlemmars rekryteringsbehov, information om vakanser från AF), uppgått till nästan det dubbla på grund av expansionsbehov, pensionsavgångar, avhopp från yrket och att ett par procent av antalet utbildningsplatser varje år dessutom går till norrmän. Generellt är anställningsbarheten mycket hög bland nyblivna trafiklärare. 2019 uppgår trafiklärar­ utbildningens andel till 4 % av det totala antalet YH-platser. STR verkar politiskt för att antalet utbildningsplatser ska öka, men även att söktrycket ska öka och att de sökandes kvalifikationer ska vara höga. Allting samverkar för ett gott slutresultat.


2010–2019 STaRk (ett nytt STäRkt STR) På en ordförandekonferens på Lidingö i Stockholm 2013, påbörjades en omdaningsprocess av STR, vilken avslutades, eller gick in i en genomförandefas, på det extra fullmäktigemötet i Malmö den 24/11, 2017. Under åren hade frågan kommit upp till diskussion vid jämna mellanrum och en regionindelning beslutades till exempel redan 2001, men verkställdes i praktiken aldrig. Nya principer för medlemskap föreslogs men återremitterades 2001, och stadgarna reviderades relativt grundligt 2002, då bland annat kamratmedlemskap infördes. Fullmäktige ansåg 2013 att tiden var mogen för ett rejält omtag. Syftet var i korta drag att utveckla och modernisera STR. Initialt anlitades en konsultfirma, vilken tog fram och presenterade på riksmötet i Helsingborg/Landskrona 2014 (tillika 75-årsjubileet). Fullmäktige gav förbundsstyrelsen uppdraget att arbeta vidare och ta fram beslutsunderlag inom fem olika områden. 1. Utökning av medlemsbasen. (Låta andra utbildarkategorier än trafikskolor ges möjlighet att bli medlemmar.) 2. Införande av ett differentierat medlemskap. (Införa ett differentierat medlemskap, till exempel med en ”bas-” respektive ”premiumnivå”.) 3. Förändring av geografisk indelning av STR. (Förändring av STR:s geografiska indelning samt införande av intressegrupperingar.)

4. Ekonomi/finansiering. (Ny finansieringsmodell för förbundet med lokalföreningar (regioner) med utgångspunkt främst från dagens finansiering via årsavgifter, så kallade bokavgifter och finansiering via STR Service AB.) 5. Förändring av ledningsstrukturen inom STR. (Ny ledningsstruktur avseende styrelser i riksförbundet, servicebolaget och dess dotterbolag.) Processen drevs i projektform med en arbets-, styr- och referensgrupp och med en extern projektledare och blev en central punkt på de kommande årens riksmöten och extra fullmäktigemöten. På medlemsmöten, ordförandekonferenser, fullmäktigemöten och riksmöten sedan 2014 diskuterades och utformades de nya riktlinjerna för förbundet. Taket var högt under det 3–4 år långa projektet. Synpunkter framfördes om att man inte ville förlora föreningarnas självständighet, till exempel avseende ekonomi. Många föreningar menade att man hade en bra sammanhållning och verksamhet och såg inget större motiv att ändra just i föreningsstrukturen. Ett par föreningar var negativa till nivå­ indelning av medlemskap med motivet att det kunde få en splittrande effekt. Andra menade att kravnivåerna för medlemskap borde höjas och kontrolleras, innan fler medlemmar kunde tas in. Slutligen, efter mycket debatt och många delbeslut, tog fullmäktige den 24 november 2017 det andra och konfirmerande stadgebeslutet med minsta möjliga marginal, 76,6 %.

Resultatet Nytt namn Sveriges Trafikutbildares Riksförbund (men i princip samma syfte och logga)

BD

Ny struktur 7 regioner istället för 30 lokalföreningar (men fortfarande är STR en rikstäckande förening)

AC

Öppet för flera medlemmar – men fortfarande fokus på förarutbildning Centralisering av många uppgifter till kansliet och ­regionerna – men makten utgår fortfarande från medlemmarna

X W

Ny finansiering – men principen kvarstår att om det går bra för medlemmarna,   går det bra för förbundet, och vice versa) Ett nySTaRtat STR – som fortfarande har funnits i snart 80 år. Förbundet skall verka för en god utbildning inom all väg-och terrängtrafik.

Y

Z

S

U

T

C

AB

D E

O

F

N

G M

K

H

I

AB AC BD C D E F G H I K N M O S T U W X Y Z

Stockholms län Västerbottens län Norrbottens län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Hallands län Skåne län Västra Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län

17


2010–2019 Den misslyckade begränsningen till 15 handledarskap/ den illegala trafikskoleliknande verksamhetens explosion I ett försök att begränsa den illegala, trafikskoleliknande, verksamhetens utbredning, infördes 2012 en begränsning till att handledare för privat övningskörning får ha högst 15 giltiga handledartillstånd samtidigt. (STR förespråkade maximalt 5 st efter att ha pekat på att ytterst få behöver ens så många.) Tyvärr fortsatte ändå den olagliga trafikskole­ verksamheten att öka i omfattning. VTI fick i uppdrag att utvärdera och slutsatsen var entydig: reformen har inte haft avsedd effekt. 2019 ser 90 % av STR:s medlemmar detta brott ske i princip dagligen. Allt fler körkortsaspiranter luras att betala för tjänsten och är helt rättslösa samt underkänns i regel på proven. Många blir lurade på stora summor. STR förmedlar tips, utreder och opinionsbildar i frågan sedan slutet av 90-talet. 2003 görs en av flera framställningar till Näringsdepartementet med beräkningar om omfattningen (7 300 elever årligen, drygt 100 heltidstjänster, omsättning 50–100 miljoner kr) samt förslag på åtgärder. Dessa hörsammas inte med hänvisning till att det finns för få polisanmälningar och andra synliga bevis på problemet. Den retoriska frågan varför 3 000 privatägda bilar har ett dubbelkommando (varav ca 75 % även är fullt trafikskole­utrustade), når riksdagens interpellationsdebatter under 2017. Flera interpellationsfrågor och motioner i frågan ­lämnas. Problemet definieras 2019 som ett samhällsproblem av EkoBrottsmyndigheten från att tidigare varit på sin höjd ett branschproblem.

18

Polisanmälningarna har successivt ökat även om mörker­talet torde vara mycket stort, då varken brottslingen eller dess kund har ett intresse i att anmäla, och att det är svårt och tidskrävande att utreda och föra i bevis. Ofta läggs anmälningarna ner direkt. I början av 2019 fälls dock en man i Karlstad för skattebrott i både tings- och hovrätt, då han bedrivit omfattande trafik­ skoleliknande verksamhet. Förundersökningen omfattade 5 000 sidor och flera hundra vittnen blev kallade. Den mest omfattande undersökningen i Karlstad tingsrätts historia renderade i fällande dom á 1,5 år fängelse och näringsförbud samt beslagtagande av egendom. Mannen blev dömd redan 2010 för brott mot trafikskolelagen, men fortsatte i nästan tio år med sin brottsliga verksamhet innan han kunde stoppas. Detta är ett exempel på att lagstiftningen är tandlös och behöver förändras. Flera myndigheter har börjat samarbeta vilket STR efter­ frågat under flera år. Även ett samarbete mellan bransch­ organisationerna har upprättats i frågan. Även ett samarbete mellan branschorganisationerna har upprättats i frågan. Det politiska intresset har successivt ökat och är nu stort. För att säkerställa aktiva åtgärder beslöt riksdagens trafikutskott, mars 2019, att rikta ett tillkännagivande om att förarutbildningssystemet samt den expansiva illegala verksamheten bör ses över.


2010–2019 Utbildningssystemets utveckling/ köer i teorin och praktiken Trafikskolebranschen är en bransch som i ovanligt stor utsträckning är beroende av att myndigheters verksamhet och service fungerar. Alla delar i processen regleras av myndighet: allt från tillstånd och tillsyn till prov. Svårigheten för myndigheten att tillgodose branschens behov av service har varit ett återkommande tema då förarutbildningssystemet diskuterats. Sedan 90-talet har det till exempel med jämna mellanrum varit stora problem med provtillgång, ibland för hela landet, ibland endast inom vissa geografiska områden. Köerna är ett symtom på ett utbildningssystem i allt större obalans. Ett av problemen i början av 2000-talet var att teori- och praktik inte hängde ihop för eleverna. Teoriproven kunde göras utan att den praktiska utbildningen ens påbörjats. Detta var en av orsakerna till att Trafikverket 2008 införde det ”sammanhållna provet”, vilket innebar att alla prov definitionsmässigt innehöll en teoretisk och en praktisk del. En elev hade två månader på sig att bli godkänd på båda proven. Då detta infördes fick det en kraftig effekt på anmälningsvägen till prov och andelen trafikskoleanmälda prov ökade från 20 % till 44 % för att 2018 ha sjunkit till 33 %. De underliggande problemen och obalansen i förarutbildningssystemet visade sig genom symtomet långa väntetider till prov. STR mätte under hela perioden väntetiderna, dels genom att låta medlemmar sätta betyg och uppskatta rent kvalitativt hur provbokningen fungerar samt resurstillgången, dels hur den faktiska väntetiden är. Periodvis var Trafik­verket mycket långt ifrån kvalitetsmålet om maximalt tre veckors väntetid. Ett annat symtom var vikande provresultat och ökad andel privatanmälda prov. Successivt har Trafikverket under senare år börjat tilldela provplatser i relation till de två anmälningssättens provresultat, vilket har förbättrat situationen för utbildare.

Andel godkända körprov B. Totalt (förstagångsprov och omprov), privat respektive trafikskola: 2000-2018 (Källa Vägverket/Trafikverket - åren 2011-2013 saknas särredovisning). 80% 74,17%

74,05%

73,29%

73,09%

72,52%

74,15%

73,08%

72,69%

72,39%

72,70%

71,62%

70,73%

70% 63,6%

69,65%

69,16%

68,05% 64,2%

66,86%

62,5% 59,9%

60%

59,2%

58,4%

58,5%

58,0%

56,9%

55,1%

54,6%

54,8%

55,2%

54,6% 52,2% 49,7%

50% 45,48%

44,80%

43,44%

41,44%

41,92%

41,75%

42,54%

43,44%

47,8%

46,9%

46,1%

42,97% 40,62%

40%

39,89%

38,71% 36,01%

34,67% 32,25%

32,06%

30%

20%

10%

0%

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Totalt

Trafikskolor

Privat

Anmälningsväg till körprov (förstagångs- och omprov) – Andel (%). Källa: Vägverket/Trafikverket

80%

70%

73% 67% 64%

60%

66% 58%

56%

54%

50% 42%

40% 36%

30%

65%

62%

44%

46%

53% 47%

60%

58%

55%

55%

54%

45%

45%

46%

51% 49% 42%

38%

40% 36%

33%

34%

35%

20%

10%

0%

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Privat

Trafikskolor

19


2010–2019 Pedagogisk utveckling av B-utbildningen Under periodens senare del har successivt alltmer fokus riktats mot förbundets primära och huvudsakliga verksamhet, nämligen personbilsutbildningen och utvecklingen av nya metoder för denna.

Automat

Digitalt utbildningsprotokoll

STR började driva förslaget att ta bort körkortets villkor automat för att underlätta för fler att kunna ta körkort, då manövreringen är ett problem för många samt korta omställningstid för viktig miljöteknik. Detta är ytterst en fråga som regleras i EU-direktiv, vilket är en omfattande process att ändra. Den tid som initialt ägnas åt växling, kan ersättas med att andra viktigare moment och vid behov kan utbildningen avslutas med lektioner med manuell växellåda.

STR påbörjade 2014 utvecklingen av ett digitalt utbildningsprotokoll vilket syftar till att låta både handledare och elever få stöd i hur man strukturerar utbildningen och samarbetar kring elevens progression genom utbildningen. Detta sker i form av en webbaserad sida där man genom inloggning får stöd i den praktiska utbildningen. Protokollet testades och utvärderades i ett VTI-projekt och kom att fungera som en modell och inspiration för en digital plattform som Transport­ styrelsen och Trafikverket utarbetade inom ramen för ett förslag till nytt förarutbildningssystem från 2018.

I takt med en ökad försäljning av hybrid- och elbilar, som alla har en automatisk växellåda, ökade även andelen automatväxlade fordon hos STR:s medlemmar.

Integrering av teori, praktik och ekonomi genom app Elevcentralen inom aSTRaWEB har under perioden utvecklats till en app (Körkort nu med Elevcentralen) som ger en naturlig och effektiv integration av teori, praktik och ekonomi.

Grupputbildning STR startade under 2018 ett projekt för att stimulera trafiklärarna att börja utbilda i grupp, dvs. tre elever plus trafiklärare i personbilen. Motivet är att teori och praktik inte är två enskilda begrepp utan teori kan t.ex. med fördel ske i bilen, i direkt anslutning till den praktiska körningen. Dessutom innebär metoden klimatfördelar samt möjlighet till attitydpåverkan. Det handlar således inte om ”medåkning” utan trafikläraren kan utbilda flera i bilen samtidigt genom att alla får delta aktivt genom uppgifter och dialog.

NKI (Nöjd Kund Index) 2016 utvecklades en mobilbaserad kundenkät vilken distribueras via sms och vilken når alla kunder som gått Introduktions­utbildningen, Riskettan A, Riskettan B respektive en fullständig körkortsutbildning för personbil. I början av 2019 har nästan 150 000 kunder lämnat sina svar. NKI-­ värdena för STR:s medlemmar är mycket goda: Totalt hela STR per februari 2019 Nuvarande svarsfrekvens: Antal svar: Intro: (44 %) 75 132 Risk1A: (34 %) 4 163 Risk1B: (48 %) 56 440 Körkort-B: (34 %) 12 141

NKI: 79.32 85,06 83,40 79,40

I alla mätningar finns en sak gemensamt: relationen till trafikläraren får alltid högre betyg än övriga parametrar. Snittet för trafiklärare ligger runt 90 på NKI-skalans noll till hundra, vilket är enastående bra.

20

CSN-lån Att underlätta och främja ett smidigt och kostnadseffektivt körkorttagande med sikte på automatkörkort diskuterades i samband med då det blev möjligt att söka CSN-lån, riktat mot körkort. Denna lånemöjlighet infördes hösten 2018 efter ett långdraget politiskt arbete som STR med flera varit drivande kring. Slutresultatet blev ett möjligt lån på 15 000 kronor under förutsättning att aspiranten kunde uppvisa samarbete med godkänd trafikskola.


2010–2019 …och en mängd andra saker Under perioden skedde även en mängd andra saker såsom till exempel vidareutvecklandet av EcoDriving, utveckling och introduktion av konceptet Safe & Eco riktat mot tjänstebilsförare, fler och fler digitaliserade produkter som komplement, eller ersättning, av tryckta utbildningsmaterial. I omvärlden kunde vi förutom snabb utveckling för elbilar, även se utveckling av alltmer automatiserade fordon rent generellt och utvecklandet av självkörande fordon vilka även började testas i allmän trafik. STR uppmärksammade i remissvar för en SOU i ämnet att det vid sidan om strategi för tekniska och juridiska aspekter, även behövs en uttalad strategi för hur utbildning för de nya krav och kompetenser som ett framtida, gradvist, automatiserat infrastruktursystem kommer att ställa på morgondagens trafikanter, eller mobilister. Här spelar trafikläraren och förarutbildningen en central roll.

21


Producerad av STR Service AB Texter 1900–2009 av Gunnel Ståhl Texter 2010–2019 av Christer Wickman

STR Service AB · 2019 · 5819011

Sveriges Trafikutbildares Riksförbund Järvgatan 4 261 44 Landskrona Telefon 0418-40 10 00 www.str.se


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.