Skogsnära #4 2018

# 4 | 2018

Magasin för skogsägare

Från Stora Enso

Ny teknik för dig och din skog

Optimera röjningen Övergivna hus får nytt liv Hjälp småfåglarna om vintern Smarta skogliga appar

15 temasidor /

Den digitala skogen

Foto Lasse Arvidson

ledare

Från Excellent till Skogsnära Utveckling och förändring är för oss en naturlig del av verksamheten och säkert noterar du magasinets nya namn! Vi väljer Skogsnära, för att innehållet är precis så – nära skogen, nära hållbarhet, nära människor, skötsel, framsteg, framtid och nya produkter som förädlas från skogens råvara.

På olika sätt befinner vi oss alla skogsnära, varje dag. Oavsett om vi arbetar, bor, färdas genom, lever nära eller på avstånd från skogen. Dagligen omger vi oss av produkter med sitt ursprung i trä – allt från förpackningar till maten vi äter, till kläder vi bär och bostäder vi lever i. Låt mig tipsa om en film om hur betydelsefull den förnybara, nedbrytningsbara och fossilfria råvaran är för en hållbar framtid, se den och dela gärna! Gå in på youtu.be/mg2dmczkkd8 eller skanna in QR-koden nedan med din mobil.

Skogen är vår historia och vår framtid. Den digitala utvecklingen i skogsbruket är oerhört spännande och vi väljer att ta en position långt fram med lösningar där avancerade kartor, tillsammans med skogliga

Skanna in QR-koden för att se filmen.

Skogsnära ges ut av Stora Enso Skog Redaktör Eva Mandelqvist Produktion Confetti Tryck Forssa Print Omslagsfoto Lasse Arvidson Papper MultiArt Gloss 200 g i omslag och NovaPress Silk 100 g i inlagan från Stora Enso Prenumerationsärenden ulrika.forsman@storaenso.com Stora Enso Skog 791 80 Falun Telefon 01046 400 00 Hemsida www.storaensoskog.se ISSN 1404-6628 Ansvarig utgivare Ulrika Forsman

data öppnar möjligheter för träffsäker planering inför skötselåtgärder och detaljerad uppföljning på beståndsnivå. Att kunna ta en virtuell skogspromenad genom din fastighet kanske inte är så långt borta och vi vill med temat Den digitala skogen berätta om skoglig digital teknik som är etablerad i branschen och till stor del är tillgänglig för dig som skogsägare, tillsammans med visioner om spännande lösningar som kan bli realitet på lite längre sikt.

Självklart bjuder vi också på vintriga vackra foton och artiklar som ger stämning inför kommande helger och vintermånader. Trevlig läsning!

Ulrika Forsman Ansvarig utgivare och kommunikatör

Gör din skog en tjänst som verkligen lönar sig.

40

Foto Stora Enso

8 Avverkning i djup snö 11 Satsa på röjning

42

Foto Shutterstock

8

Foto Lasse Arvidson

innehåll

14 Vilken motorsåg ska jag välja?

16 Högteknologi med skogen runt hörnet Läs om familjen som flyttade till Segersta utanför Bollnäs och tog jobben med sig.

Foto Lasse Arvidson

38 Drabbad av skogsbränder – hur får jag ersättning?

40 Köksredskap i biokomposit 42 Nu går vi på snön igen!

44 Den nya ödeshusrörelsen

23–37 Tema / Den digitala skogen

4 | 18 Skogsnära 3

Foto/3D-visualisering Arcadia

notiser

Skog med variation

Foto Joakim Rissveds

Vill du att din skog ska vara mer varierad och artrik? Vill du testa olika metoder för att bruka den och variera även där? Då kan Skogsstyrelsens projekt ”Bra produktion – skog med variation” vara något för dig. Skogsstyrelsen stöttar med rådgivning för att hjälpa skogsägare åstadkomma ett hållbart skogsbruk.

– Vi kommer anordna fler träffar och webb­ utbildningar, både för skogsägare och för yrkesverksamma. Det kommer också att tas fram olika rådgivningsmaterial som filmer om varierat skogsbruk, säger projektledaren Ulf Rydja, rådgivningsspecialist på Skogsstyrelsen.

En fyr av trä i Finland Light House Joensuu är ett 14 våningar högt hus med 117 studentlägenheter som byggs i Joensuu, Finland. Huset kommer att bli Finlands högsta trähus. Stora Enso levererar CLT (korslaminerat massivträ) och LVL (fanérlaminatträ) till bygget.

Fyren ska stå färdig för inflyttning hösten 2019.

Foto Husqvarna

Ny smart förpackning för motorsågar

4 Skogsnära 4 | 18

Under Husqvarnas Innovation Award blev Stora Enso utsedd till företagets mest uppfinningsrika och nyskapande leverantör, bland annat för Cone Box – en ny förpackning för motorsågar.

Med den nya förpackningen i wellpapp har Husqvarna ökat fyllnadsgraden i lådorna med 37 procent. Dessutom minskat antalet pallar och fraktcontainrar samt sänkt CO2-utsläppen drastiskt.

Prima kvalitetsklassning Från och med första augusti nästa år tas en ny kvalitetsklassning i bruk i skogsbranschen. Målet är en bättre och enklare kvalitetsbedömning av massaved, där man går ifrån vrakandel i procent av traven till förmån för bedömning av hela travens kvalitet som prima eller sekunda.

Läs mer på webben primasekunda.se.

Foto Oakywood

Foto Shutterstock

Ladda med trä!

Polska Oakywood gör teknikprylar i trä. Nu har de tagit fram en trådlös laddare för iPhone i trä – och du kan välja mellan valnöt och ek.

Något att förgylla det skogliga kontoret med? / oakywood.shop

Ett skogsbad för hälsan Växjö visar vägen År 2020 ska minst hälften av all kommunal nybyggnation göras i trä – det är målet som Växjö kommun satt upp.

Ett av byggprojekten är Trummens Strand som blir ett av Sveriges största trähusprojekt. Cirka 6 300 kubikmeter CLT från Stora Enso kommer att användas när man bygger 150 lägenheter som är både bostadsrätter och hyresrätter. Det blir också en förskola och en lokal för familjecenter. Inflyttning planeras till årsskiftet 2018/2019.

3D-visualisering GBJbygg

Många upplever lugn och harmon av att vara ute i skogen. Men stämmer det verkligen? Blir vi mätbart friskare och nöjdare med livet om vi tar oss ett ”skogsbad” då och då? Det vill ett pilotprojekt på Linnéuniversitetet ta reda på.

Förutom att de medverkande får göra en självskattning av sitt humör och välbefinnande, mäts även hälsotillståndet genom att mäta blodtryck, puls, blodvärde och blodsocker. Projektet vill också undersöka om det går att anpassa det tätortsnära skogsbruket för att öka hälsoeffekterna och hur den skogen i så fall skulle se ut. / skogsaktuellt.se

4 | 18 Skogsnära 5

barnens sidor

Text Jenny Kallur Foto Lasse Arvidson

Bjud fåglarna på julbord!

Snart är julen här och förutom tomten, jullov och julklappar, är vi många som förknippar den med mat. Mycket mat! Extra god mat! Vissa vill ha köttbullar, lax och sill på julbordet. För andra är tomtegröten och skinkmackan viktigast. Men vad mumsar våra tappra vinterfåglar på? Inte speciellt mycket om vi ska vara ärliga.

6 Skogsnära 4 | 18

De flesta av våra fåglar har redan under tidig höst flyttat söderut. Det sitter liksom inbyggt i fåglarna att göra det; för här kommer det bli både kallt och ont om mat under vintern. Men det finns de som alltid stannar, och de har olika strategier för att klara kylan och matbristen.

Hur håller de värmen?

Burrar upp sig!

Sparvar och många andra småfåglar håller värmen genom att sitta nära varandra i en buske och kura. De sticker in sina huvuden och fötter och burrar upp sig som små runda bollar.

Skaffar fler fjädrar!

Större fåglar gör som oss och tar på sig varmare kläder. För dem betyder det att det växer ut ett till lager med småfjädrar som håller kylan borta.

Blir tjockare!

Andra fåglar, som finkar och mesar, ser till att de har ätit upp sig ordentligt inför vintern. Då får de ett extra fettlager runt kroppen

som både värmer och fungerar som energireserv.

Bjud på julbord För att hjälpa fåglarna att behålla fettreserven kan det vara en bra idé att mata fåglarna under vintern. Du behöver ett fågelbord eller en fågelmatare, olika slags mat och sedan är det bara att sätta sig vid fönstret och titta på dina gäster som mumsar från julbordet.

Men vad ska du bjuda på? Alla fåglar mår bra av fet mat som talg, nötter och frön. Men precis som oss, så tycker fåglarna också om olika saker. Duka upp ett litet julbord så kommer dina nya fjäderklädda kompisar bli både glada och mätta.

• Äpplen – det gillar trastar, rödhakar, svarthättor och sidensvansar.

• Solrosfrön och hampafrön – det är sparvar, finkar och mesfåglars favoriter.

• Jordnötter – om mesfåglar, hackspettar, siskor och nötskrikor får välja.

• Havre – mums tycker gråsparvar och gulsparvar.

Vill du smöra lite extra för hackspettar, nötväckor, trädkrypare och mesfåglar? Kleta lite osaltat smör, talg, kokosfett eller ister direkt på trädstammen.

Fixa din egen fågelrestaurang Det finns många olika varianter på fågelbord och fågelmatare som man kan köpa på bygghandlar och stormarknader. Men varför inte fixa en själv? Använd fantasin och saker du har hemma. Här kommer några enkla tips och recept.

Vänd en kratta Kanske har du en kratta som inte används nu under vintern? Vänd den med handtagssidan neråt, kanske måste du först använda ett spett för att få ner den i backen, eller direkt i snötäcket. Sedan har du perfekta små hängare för dina hemmagjorda frögodisar eller apelsingömmor.

Gör en apelsingömma!

Så här års finns massor av goda citrusfrukter; apelsiner, blodapelsiner, mandariner, klementiner och satsumas. Ta det du har hemma, dela på mitten och pressa ur juicen (drick upp själv eller ge bort till

någon som behöver piggas upp!). Gröp ur halvan ännu mer med en sked eller kniv.

Kolla med mamma och pappa först! Det blir som en liten skål som du kan fylla med nötter, frön eller något annat gott. Gör två små hål i sidorna, så att du kan trä ett snöre igenom och hänga upp i ett träd eller i krattan.

Frögodis i pepparkaksformar Överraska fåglarna med hemmagjort julgodis. Det enda du behöver är pepparkaksformar, snöre, nötter, frön och fett.

Busenkelt!

Ingredienser 200 gram kokosfett. Några nävar blandade frön och nötter, till exempel solrosfrön, osaltade hackade jordnötter eller hasselnötter.

Gör så här • Smält fettet på svag värme i en kastrull.

• Rör ner frön och nötter och låt det svalna lite.

• Fyll formarna med smeten och peta ett litet hål för snöret innan du låter det stelna.

• Trä snöret genom frökakorna och häng upp!

Tips!

Det kan vara bra att sätta upp fågelmatningen nära buskar eller grenar så att småfåglarna snabbt och lätt kan ta sig i skydd om rovfåglar upptäcker restaurangen.

Städa under din restaurang då och då, så slipper du råttor och möss.

Bor du i flerfamiljshus är det bra att fråga bostadsrättsföreningen eller hyresvärden om lov innan du sätter upp en fågelmatning.

Text Tobias Barle Foto Lasse Arvidson

8 Skogsnära 4 | 18

Dra nytta av snön För maskinförare Per-Arne Persson är snö och is inga hinder när han kör under vintern, ofta är det snarare till hjälp. Men det finns tillfällen då det blir för mycket.

– Ibland är det så djup snö att du inte ser var du sätter ner aggregatet och riskerar att såga i sten. Men oftast är det bara positivt och ett måste för att vi ska kunna jobba, berättar maskinförare Per-Arne Persson.

Att köra skogsmaskin kräver sin förare, och under en vinter med mycket snö krävs det än mer.

Att avverka vintertid påverkar arbetet på många olika sätt men enligt Per-Arne är det definitivt mest positivt.

– Med mycket snö kommer vi åt platser vi inte kom åt förut och snön blir ett mjukt täcke att köra på, säger Per-Arne.

Snön en förutsättning Avverkningar är årstidsberoende och markerna delas upp i årstider beroende på hur de ser ut. Vintertrakterna, är ofta blöta och steniga.

– I dessa områden är det perfekt att köra vid mycket snö. Snön bygger upp ett lager som hamnar ovanför stenarna och gör det stabilt att köra på, maskinerna far ju så illa när det är stenigt. Blöta områden lägger man ris i och under kalla vintrar fryser det till, så det blir stadiga vägar att köra på.

Men ibland blir snön helt enkelt för djup.

– Vi vill helst att det ska vara kalla vintrar med mycket snö så vi kommer åt att arbeta överallt, men förra vintern blev det faktiskt för mycket av det goda.

En och en halv meter snö är lite väl mycket. Då kommer vi inte hela vägen ner till backen med aggregatet, vilket ger höga stubbar. På ett ställe fick vi ta in en Huddig grävlastare för att skotta basvägarna. Snön var så djup att det inte gick att köra med fulla lass, maskinerna fick verkligen kämpa och ibland kom de ingen vart, minns Per-Arne.

Kan sakta ner arbetet Rikliga mängder snö kan innebära att man måste ta hjälp med att forsla bort den och det ger ju plogningskostnader.

Om snön är grynig får maskinerna inget grepp och slirar omkring.

– Är det dessutom mycket snö på träden som ska fällas, måste man vänta ut snöfallet innan man ens ser aggregatet, vilket sinkar produktionen en del.

Ett tjockt snötäcke innebär ofta att marken isoleras från

4 | 18 Skogsnära 9

kylan och då blir det ingen tjäle. Utan tjäle blir marken mjuk och kan skadas av maskinerna.

Det som göms i snö...

En annan nackdel med att avverka under vintrar med mycket snö är att snön kan gömma virkeshögarna. Maskinföraren fyller i sin GIS-rapport, där det framgår hur stora mängder virke som finns inom ett område. Om det hunnit täckas av djup snö finns risken att man missar något.

– Men fördelarna väger mer än väl upp nackdelarna. En väg som byggs av tilltryckt snö och ris som armerar, bär väldigt bra och skyddar marken. Och den vita snön lyser upp under den annars så mörka årstiden, framförallt inne i gallringar där snön får breda ut sig, vilket gör det lättsammare att arbeta, tycker Per-Arne.

Plötsligt smälte snön – Jag minns en gång, då vi skulle köra på riktigt mjuka marker. Det var på vårkanten med mycket snö och vi byggde kavelbroar över de mjuka områdena. Men värmen slog plötsligt till och kavelbroar och allt höll på att sjunka när snön smälte. Vi fick köra på nätterna, för på dagarna var det dagsmeja. De plogade vägarna smälte och det gick fort på slutet när snön försvann. Då gällde det att jobba fort och vi lyckades köra ut allt virke i tid, berättar Per-Arne.

Att bygga vägar av snö kan alltså ha sina risker?

– Om den snö man är beroende av för att komma fram smälter, kan man plötsligt stå där utan väg att köra på. Och är det blött runt omkring är man rökt.

De vintrar vi har nu är så nyckfulla, det går från jätte­ kallt och fina förhållanden till att två dagar senare ösregna. Därför är det viktigt att ta med det i beräkningarna i samband med planering av avverkningsområdena.

10 Skogsnära 4 | 18

Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson

Få ut allt du kan av röjningen Går det att få fason på ett bestånd som är 30 år och aldrig har sett en röjsåg? Det går, men innebär fler risker än om det hade gjorts i tid. Röjningen är en av de viktigaste och mest lönsamma insatserna för din skog.

– Jag förstår att många inte hinner och att de inte prioriterar röjningen, men det är helt klart värt investeringen, säger Joel Widman, virkesköpare på Stora Enso Skog.

Att vänta länge med att röja innebär större risker för snöbrott och stormskador.

– Dessutom blir det dyrare när man väl utför själva röjningen eftersom träden har blivit grövre, längre och står tätare. Det blir helt enkelt krångligare att röja och tar mer tid, säger Joel Widman.

Bättre sent än aldrig Samtidigt är det absolut bättre sent än aldrig. Var det länge sedan skogen röjdes är det viktigt att börja med att göra en försiktig röjning, att röja bort de klenaste, minsta träden.

Sedan rekommenderas att du väntar ett eller ett par år. Därefter är det dags att maskiner gör en försiktig förstagallring.

– Det är bra att ge kronorna och rotsystemet en chans att bli större så att beståndet kan stabilisera sig, säger Joel Widman.

4 | 18 Skogsnära 11

5

Bästa investeringen Röjningen är en av de bästa investeringarna du kan göra. Virkeskvaliteten blir bättre, diametertillväxten blir högre och så minskar risken för storm- och snöskador i beståndet, något som påverkar det ekonomiska utbytet i gallringar och slutav­verkning.

Dessutom ökar värdet på din fastighet när skogen är välskött.

anledningar till att röja

• Du får en mer stabil skog med lägre risk för skador från blötsnö och hårda vindar.

• Du får lägre avverkningskostnader vid framtida avverkningar.

• Du garanterar en bra värdeutveckling av skogen, med en god tillväxt i beståndet.

• Du höjer virkeskvaliteten genom att skapa förutsättningar för en högre andel timmer i beståndet.

• Skogen blir öppen, fin att titta på och går bra att ta sig fram i.

12 Skogsnära 4 | 18

Hur ofta ska du då röja?

Det beror på vilken typ av skog du har. Några tecken på att du bör röja är när ett bestånd är så tätt att det är svårt att ta sig fram i. När de trädslag du vill ha i skogen trängs hårt av andra trädslag,

eller när vissa träd står i täta grupper i ett bestånd som i övrigt inte är tätt.

Nästan all skog behöver röjas första gången mellan en till fem meters höjd. Det vill säga ungefär 5–15 år efter föryngringsavverkning.

Hur får man ut så mycket som möjligt av röjningen?

– Röj i tid! Vänta inte för länge, då blir röjningen dyrare. Enda gången det kan vara bra att vänta är om det är stor risk för älgskador, då kan du vänta tills stammarna är fyra till fem meter höga. Så kallad älgsäker höjd. Sedan är det viktigaste att du röjer, inte hur mycket. Känner du att du inte hinner röja är det en väl värd investering att köpa in den tjänsten.

Redan vid första gallringen har du tjänat in det, säger Joel Widman.

Från din skog till köket Hållbara köksredskap tillverkade av biokomposit från din skog finns nu i butik. Biokompositen är tillverkad vid Stora Ensos fabrik i Hyltebruk och består av en mix av träfibrer och sockerrörsbaserad bioplast.

Text Tobias Barle Foto Husqvarna

Foto Lasse Arvidson

Så väljer du rätt motorsåg!

Motorsågen är ett mångsidigt verktyg som kan hjälpa dig, både i skogen och hemma i trädgården. Först behöver du identifiera vad du ska använda sågen till, sedan handlar det om att hitta just den som passar ditt sätt att jobba. För det finns nästan lika många varianter som det finns användningsområden.

Från proffs till hobby – hitta din såg Du som använder sågen dagligen och ställer höga krav på prestanda och ergonomi, ska titta efter de som går under benämningen proffssågar eller fällsågar. Här hittar vi inte helt otippat även de dyraste sågarna på marknaden.

Ska du kapa ved och kanske något mer? Då passar en allroundsåg. De ligger snäppet under proffssågarna vad gäller prestanda, men de är bra till det mesta.

Använder du inte sågen så mycket eller ofta, men behöver en för de jobb som görs på hemmaplan kan du titta efter en fritidssåg, hobbysåg eller konsument­ såg. De är mindre, oftast eldrivna sågar som är smi­ diga och lätta. Är du arborist eller önskar att du var det? Trädbeskärningssågen är specialgjord för att kapa grenar och stammar snabbt och lätt, även när man har klättrat upp i ett träd.

id Frit

135

El 420 EL

Ba tte

120 i

14 Skogsnära 4 | 18

ri

fs f o Pr

El eller bensin?

En eldriven såg är ett tyst alternativ som lämpar sig när du behöver såga inomhus eller vid enklare trädgårdsarbete. De finns både med sladd och med batteridrift.

Kort eller långt svärd?

Kvista kan du göra med en liten såg med kort svärd.

För att fälla större träd och kapa stammar behöver du en större såg med längre svärd. Kanske vill du ha svärd i olika längder så du kan byta beroende på arbete.

Stor och tung eller liten och smidig?

En kraftigare och tyngre maskin klarar mer, men kan vara svår att hantera för mindre arbeten. En liten såg må vara behändig att hantera, men den klarar inte att såga i hårdare och grövre trä; den slits också snabbare.

Känn efter – sågen blir din arbetskompis för en lång tid Nu har du kanske lite koll på vilken typ av såg du letar efter. Då återstår det roliga med att prova och känna efter så att den känns bra.

Sågen ska vara balanserad och lätthanterad, och samtidigt ha tyngd för att kunna ge kraft. Lyft upp några olika sågar och hitta den som känns bäst för dig. Testa knappar och vrid på reglage, helst med arbetshandskar på, så får du ett hum om hur den är att jobba med.

För dig som ska jobba mycket med sågen är vibrationer något du bör ha i åtanke. Billiga sågar har en tendens att skaka mer, vilket snabbt blir påfrestande och helt outhärdligt vid längre perioder av arbete.

En dyrare såg har bättre vibrationsdämpning och är därför snällare mot kroppen.

Gör ett säkert val Som med så mycket annat här i livet får du vad du betalar för. Den billigaste sågen på marknaden lever kanske inte upp till de säkerhetskrav som ställs.

En motorsåg måste till exempel ha ett fungerande kastskydd, så att kedjan bromsas så fort det tar emot för mycket.

Lägger du en större slant kan du räkna med att motorsågen uppfyller alla säkerhetskrav, en dyrare såg har dessutom längre livslängd och fler finesser.

Samtidigt ska du inte köpa mer såg än du behöver.

Ta hand om din såg!

560 XP

Gå in på storaensoskog.se/skogsnara och få tips om hur du sköter om din motorsåg på bästa sätt.

Så blir du motorsågsredo! Även om du har den allra bästa och säkraste sågen på marknaden, är det du som håller i sågen som spelar den avgörande rollen när det gäller din och andras säkerhet.

Motorsågskörkort Du måste veta vad du gör när du sågar. Se därför till att skaffa dig ett motorsågskörkort – åtminstone A- och B-körkort. Då lär du dig hantera krafterna i sågen och gör färre nybörjarmisstag. Kurser anordnas av olika studieförbund och även av Skogsstyrelsen.

Sedan ett par år tillbaka är det ett måste att du har motorsågskörkort om du ska hjälpa en vän eller granne att fälla träd eller hugga ved på deras fastighet.

Skyddsutrustning och kläder Kängor eller stövlar med skydds­ hätta och sågskydd så att klingan tar stopp om den råkar komma mot foten, skyddsbyxor, hjälm med visir, hörselkåpor och skyddsglasögon. Med varselkläder i knalliga färger syns man bra i skogen.

Första hjälpen-kit Ta med dig plåster och förband så du kan stoppa en blödning och plåstra om småsår. Det finns smidiga fickvarianter att ha nära till hands när du är ute och jobbar.

Såg-kärlek Ta löpande hand om din såg. Se till att den är ren och fungerar som den ska. Håll kedjan ren och rätt spänd. Kolla luftfiltret för smuts och gör rent kylflänsarna till cylindern. Kolla även att tändstiftet sitter som det ska och se till att startsnöret är helt genom att sakta dra ut det.

Text Tobias Barle Foto Lasse Arvidson

Att hitta det stora i det lilla Kan man kombinera högteknologiska och moderna yrken med en lantlig vardag nära skogen? Den frågan har Ida Jacobs och Erik Tholén svarat på genom att flytta med sina tre barn från Solna till Segersta utanför Bollnäs.

De är övertygade om att fler skulle kunna göra som dem, det handlar mest om att våga.

16 Skogsnära 4 | 18

En grusgång bort från det gula boningshuset ligger en lada, som utifrån sett bara är en lada som vilken som helst. Faluröda väggar och tillräckligt stor för att husera kor för mjölkproduktion på nedervåningen och hela övervåningen full av hö. Men inuti finns något helt annat, mer modernt.

Det är många år sedan det råmades och mjölkades här, men mjölkrören sitter kvar i taket och annan utrustning står där den alltid stått. I taket och på väggarna på den gamla höskullen sitter fortfarande hörester inkilade här och var, och ibland lossnar de plötsligt och singlar ner mot golvet. Här står nu bland allehanda överblivna möbler och redskap dessutom en gammal höskrinda och en släde, ett pingisbord och ett antal modellflygplan som ska förberedas för vårens och sommarens flygturer. Erik har hängt upp en stege mellan två takbjälkar så att man kan träna

armgång. Höskullen har bytt syfte och blivit som en enorm fritidsgård, där man kan klättra runt och upptäcka nya saker hela tiden.

Från en värld till en annan Om man tar den branta trappan ner, tar stöd och låter händerna glida längs de inslitna och silkeslena räckena, kommer man till en helt annan värld. Här står Eriks atomkraftsmikroskop vid en arbetsbänk täckt av kretskort, lödkolvar och högteknologisk utrustning.

– Vi bygger inte själva mikroskopen utan vi gör en uppgradering som gör att mikroskopen med hjälp av signalbehandling kan känna materialens egenskaper, om det är ett mjukt eller hårt material, kladdigt eller halt, berättar Erik.

Inte precis det man förväntar sig ska finnas i en lada.

4 | 18 Skogsnära 17

På arbetsbänken ligger också ett av Eriks sidoprojekt: ett mätinstrument för solceller gjorda av plast, inte kisel som klassiska solceller. Erik och hans kollegor hjälper solcellsföretaget att förbättra sin produkt. Ytterligare ett sidoprojekt pågår förresten i kontoret inne i stora huset: Erik utvecklar motionsprogram. Just nu är det ett löpband med en kamera som filmar så att man sedan kan analysera löparens teknik.

Distansarbete med utsikt Längre in i ladans kontor finns en vilsam arbetshörna med ett välstädat skrivbord med dator och en skön besökssoffa. Här sitter Ida i vanliga fall, med fötterna vilande på det uppvärmda klinkergolvet och när hon tittar ut ser hon bara ängar och skog. Ida jobbar på distans i läkemedelsbranschen med att utveckla läkemedel.

– Här hemma jobbar jag väldigt effektivt, jag saknar egentligen inte det sociala på ett kontor.

Men det kan hänga ihop med att vi genomgår småbarnsåren, jag vill liksom beta av jobbet och sen kunna vara med barnen helt och fullt.

Det går uppenbarligen alldeles utmärkt att kombinera ett yrkesliv i en modern och högteknologisk värld med ett liv på landet. De flesta arbetsmöten Ida och Erik har, sköts via dator och telefon.

– Vi är ju beroende av en bra uppkoppling för att kunna leva som vi gör, och än så länge har det fungerat klart över förväntan, säger Erik.

På landet på prov Tidigare bodde familjen i en trerummare i Solna där de verkligen trivdes, men samtidigt började lägenhetslivet skava mer och mer. Det här var inte riktigt det liv som de hade tänkt sig. Och lägenheten fick till sist ge vika för Idas mormors hus i Segersta. Till en början hyrde familjen mormors ovanvåning för att prova på livet på landet. När Idas mormor sedan gick bort flyttade familjen Jacobs/Tholén in på riktigt.

– Jag är uppvuxen i det röda huset du ser där borta i kröken och här i detta hus som vi sitter i nu, bodde mormor och morfar. Här var jag mycket när jag var liten och det har alltid varit en trygg plats att springa 18 Skogsnära 4 | 18

till om jag tyckte mamma och pappa var dumma. Jag känner varenda liten vrå här. Innan vi pratade om att flytta hem, så gick jag omkring här på övervåningen och tänkte för mig själv: ”Tänk om man kunde flytta det här huset till en annan plats”. Men nu behöver vi inte flytta på det för det är här vi vill vara.

Ida och Erik har gjort vissa renoveringar och förbättringar på huset för att rymma trebarnsfamil­ jen och deras nya liv. Det är inte första gången huset byggs om: Idas gammelfarfar bestämde sig på 30-talet att det gamla timmerhuset som stod här då behövde moderniseras. Och nu är det dags igen för en ny generation att sätta sin prägel på huset.

– Man har verkligen utnyttjat huset på ett fint sätt, men det var samtidigt inte alltför charmigt med snickar­glädje och så. Vi kände att vi inte förstörde något kulturarv med våra förändringar, berättar Ida. De bruna och knallgröna köksluckorna fick lämna plats för sobert ljusgrå och en ny maskinpark flyttade in, allt gjort med fingertoppskänsla och med respekt för det gamla huset. Och nu är huset, precis som familjens liv, en välfungerande och charmig blandning av nu och då.

4 | 18 Skogsnära 19

Vill uppleva tystnaden Skogen har alltid varit viktig för Erik och Ida. Det är där de hämtar ny energi och saktar ner.

– Jag har alltid haft nära till den här skogen. Inte så att jag var någon skogsmulle som var ute i skogen och övernattade och överlevde, men det är helt naturligt för mig att vara i den. Jag vet att många är rädda för att vara i skogen men för mig ger skogen en trygghetskänsla. När jag kommer ut i skogen kan jag andas på riktigt.

Både Ida och Erik är ofta ute och springer i sko­ garna. De dras ständigt dit ut och tar chansen att verkligen lyssna på tystnaden.

– En enda gång har jag sprungit med musik i öronen. Då brakade det ut en älg precis framför mig, som jag inte hade hört komma! Jag fick ta av mig lurarna och hörde plötsligt fågelsång och skogens sus. Jag vill uppleva det där. Höra mina egna andetag. Inte gömma mig i musik eller poddar.

Erik använder även sina löprundor till att utforska markerna. Han tar aldrig samma vända, hittar nya vägar varje gång och lär sig hur skogen de ska ta över ser ut och mår.

– Innan jag började röra mig i skogen här tänkte jag bara att skog som skog. Nu när jag är ute i den hela tiden märker jag hur varierad den är. Vårt skifte är bara 150 meter brett men det hinner hända massor av saker i skogen och landskapet på den lilla ytan. På 20 Skogsnära 4 | 18

de 150 gånger 2 000 metrarna ryms torra stenpartier, blöta sumpmarker, hisnande branter, klipphällar, sandåsar, tät sly, ungskog och gles uppvuxen skog; med alla de variationer som detta innebär för mark­ vegetationen – och framkomligheten för en löpare.

Växande skogskunskap – Jag har aldrig tänkt på skogen som att jag vet mycket om den, hur den fungerar och hur man tar hand om den. Men när man vuxit upp med den så nära inpå, har man fått i sig en massa skogskunskap utan att tänka på det. I och med att vi ska ta över skogen vill jag ta mitt ansvar och lära mig mer om den.

Så jag går någon webbkurs här och där och söker kunskap om skogen och hur man tar hand om den, berättar Ida. – Sedan kommer inte vi vara de som tar hand om skogen själva rent praktiskt, utan vi lejer ut det. Fast på sikt, när barnen är större och vi får mer tid, kanske vi kan ta ett större ansvar och göra mer praktiskt själv, fyller Erik i.

Ida hade tidigare svårt att tro att hon någonsin skulle flytta tillbaka till Segersta, och att hon skulle äga skog fanns inte ens på kartan.

– Hur skulle jag kunna klara det, tänkte jag. Men det finns ju så mycket hjälp att få, bra folk att anlita när det behövs och då känns det inte alls så svårt längre. Vi är ju precis i början av skogsägandet, men

jag hoppas att det ska bli något vi kan lära oss mer om. Att vi så småningom kan bilda oss egna uppfattningar om hur vi vill ta hand om skogen och hur vi vill att den ska utvecklas.

Ida och Erik pratar om vikten av att hitta en virkesköpare som man får bra kontakt med. En person som förstår vad skogsägaren vill och även kan dela med sig av sin kunskap på ett sätt som är lätt att förstå och ta till sig.

Vem tar över?

Idas pappa Åke och mamma Ulla-Britt äger skogen i dagsläget, cirka hundra hektar. Skogen är i olika faser – något skifte har precis avverkats, något ska avverkas inom kort och ytterligare ett annat är ganska nyligen uppväxt. Åke har planerat väl och sett till så det alltid finns något att ta tag i.

Under en tid har de även arbetat med det kommande generationsskiftet. De tre syskonen Ida, Mikael och Erik har tillsammans med mamma och pappa kommit överens om vem som tar över skogen.

– Vi har haft en bra diskussion jag, mina bröder och pappa. Det har gett oss tid att tänka och fundera.

Det är en stor process som tar tid och det är viktigt att alla är med på noterna. Jätteskönt att vi kunde ta hela den proceduren och att alla blev nöjda och fick det de ville.

Ida och mellanbrodern Mikael, som bor nära Hudiksvall, ska ta över hälften av skogen var. Medan lillebror Erik, som bor i Göteborg blir utköpt, han var inte intresserad av äga skog på distans.

Använda det som skogen ger Föräldrarnas vardagsrumsgolv med breda furuplankor är från egen skog, plankor som pappa Åke lagt själv. Och delar av Idas och Eriks hus är byggt av egen skog.

– Bara någon generation tillbaka var det verkligen så att skogen gav det som gården behövde, i virke och i pengar. Det är något jag insett nu: den här vackra skogen som vi ska ta över, som är så härlig att gå ut i, är faktiskt värd något rent ekonomiskt också och ger avkastningar. Skogen kommer att ge oss tillräckligt för att ta hand om husen och ekonomibyggnaderna på gården. Och det känns fint när man tänker att man kan förvalta något som varit i släkten så länge.

Idas pappa Åke tog över lantbruket efter morfar Gustav och har alltid jobbat med lantbruket och skogen, med skogen som största intresse. Han är fortfarande väldigt aktiv och skogsskötseln är även ett sätt för honom att hålla igång på äldre dar. Ida försöker haka på honom så mycket hon kan, för där finns det väldigt stora kunskaper att hämta.

– Så tänkte jag ju inte som ung, men nu vill jag verkligen lära mig allt jag kan. Och det hoppas jag kunna överföra till våra barn – att det är härligt och naturligt att vara i skogen och att man inte behöver vara rädd för den.

– Vi ser ju skogen som vår, eftersom vi vet att vi ska överta den så småningom. Men jag går inte och tänker så mycket på hur den ska skötas. Jag hoppas att när barnen blir större blir det mer tid till att tänka på och ta hand om skogen, nu är det ju svärfar som gör det. Jag var med honom ut och markerade gränser, så jag lär mig något i alla fall. Och så försöker jag lära mig att hitta genom att vara ute i skogen mycket. Jag sticker ibland ut på lunchen och kollar en gräns, men att vara ute och röja ett helt område tar ju tid som jag inte riktigt har, berättar Erik.

Nästa generation i Segersta Barnen, som är nio, sex och tre år gamla, går i Segersta nya skola, en liten byskola. Här finns både förskola och årskurs ett till sex i samma byggnad.

Byskolan lades ner av kommunen för några år sedan men drivs nu av ett gäng eldsjälar i området och engagemanget från föräldrarna i området är stort.

Alla hjälper till och alla barn och vuxna lär känna varandra.

– Vi var oroliga att det skulle vara brist på lärare här och svårt för barnen att hitta kompisar, men så har det verkligen inte varit. Det är en otroligt trygg miljö för barnen och de får chansen att prova på allt de vill, behöver inte stå i kö till olika aktiviteter. Vi saknar inte direkt konkurrensen som kan finnas i en storstad, säger Erik.

– Det är ofta folk säger till mig att det låter så härligt att göra den här flytten och att de också skulle vilja lämna stan. Och jag tänker: Men gör det då!

Undersök i alla fall möjligheterna. Jag är övertygad om att många fler skulle kunna göra den här resan, men bara inte gör det.

Jag känner mig mycket mer tillfreds nu, och jag känner inte längre att jag hela tiden måste ta karriär­ mässiga steg. Jag tycker att det jag gör nu är kul och spännande, men det är som att man så ofta inte tillåter sig själv att bara landa, utan hela tiden måste sträva framåt. Här har jag kunnat släppa det på ett helt annat sätt, säger Ida. Att komma hem Annars är livet i Segersta ganska likt det de hade i Solna. Lämna och hämta barn, arbeta, laga mat och hålla kontakten med kompisar via internet. De utnyttjade inte direkt storstadens utbud som låg framför deras fötter.

– Barnen förändrade livet mycket, mer än flytten hit har gjort. Och här finns en riktigt stor fördel: det är inte ett stort projekt att komma ut i naturen! Den finns här intill och bara väntar på oss och det är värt hur mycket som helst för oss, säger Ida. – Jag har alltid sett mig som en person som bor på landsbygden. Jag kände hela tiden i Solna att vi bara varit och provat lite olika saker, snart flyttar jag hemåt igen. Och även om det här inte är mina hemtrakter så känns det verkligen som att jag kommit hem, det här är precis det liv jag vill ha, säger Erik.

4 | 18 Skogsnära 21

tema – den digitala skogen

sor

t im

Sköna kläder för skogsvintern

Lundhags Makke Pant Dam, svart, forest green 1 995:– (1 397:–*) Lundhags Makke Pant Herr, svart, forest green, deep blue 1 995:– (1 397:–*) Perfekta för vandring eller andra aktiviteter som kräver bra rörlighet.

Craft Baselayer set junior 279:– Mjukt och skönt underställ som passar till de flesta vinteraktiviteter.

(196:–*)

Craft Power WS Glove 100 procent vindavvisande och bra grepp.

(266:–*)

379:–

Du som är skogsägare och har skogsbruksavtal har dessutom rabatter * på butikspriserna.

Gå in på butiken.storaensoskog.se och hitta dina favoriter.

e nt N u h av i t t a r fril uf t du 2 skl 019 äd e å r riv s år w

ebb

u t ik

!

tema – den digitala skogen

Text Sanna Casson Foto Joakim Rissveds

Digital teknik tar skogsbruket till nya nivåer De senaste årens tekniska utveckling har gått i rasande fart. I det här numret fördjupar vi oss i hur tekniska lösningar kan förenkla ditt skogsbruk idag och i framtiden.

4 | 18 Skogsnära 23

tema – den digitala skogen

Foto Shutterstock och Skogsstyrelsen

Text Jenny Kallur Foto Joakim Rissveds

Skoglig data ger nya möjligheter Den som vet mer om sin skog sköter den bättre. Och tack vare Lantmäteriets teknik med laserskanning har vi aldrig haft så bra koll på skogen som vi har idag.

Skogsstyrelsens uppgift är att paketera den här informationen och sprida till alla Sveriges skogsägare – just för att kunna fatta rätt beslut när det kommer till skötsel och hänsyn.

Idag har du tillgång till all tänkbar information om din skog, uppdaterad och exakt, på Skogsstyrelsens Mina Sidor, och i din digitala skogsbruksplan kompletteras detta med skötselförslag anpassade efter varje bestånd. Kanske har du till och med laddat ner Lantmäteriets öppna geodata och använt datan för att bygga din egen värld i Minecraft?

Det går snabbt att vänja sig vid den service som finns tillgänglig genom våra myndigheter idag. Men vi behöver bara gå tillbaka femton år då nyfikna skogsägare fick sätta sig i Lantmäteriets lokaler för att titta på de kartor som fanns arkiverade där. Dessutom fick man betala för de flesta tjänster som idag är gratis. ”Allt vi vet ska du veta” Om Lantmäteriet jobbar för att kartlägga Sverige, kan man säga att Skogsstyrelsen jobbar för att se till att vi sköter skogen så att vi uppnår de mål riksdagen beslutat om. En viktig del i det är att tillgängliggöra information för dig som skogsägare.

– All data vi har tillgång till ska skogsägaren också ha tillgång till, det är liksom grunden i vår strategi – att vi ska ha samma information om skogen, säger Patrik André som är chef på enheten för geografisk information på Skogsstyrelsen.

24 Skogsnära 4 | 18

– Vi har ett jättebra samarbete med Lantmäteriet, tillsammans ansvarar vi för samverkan av geodata i Sverige. Men det blir lätt ett urbant fokus i geodatafrågor, vilket är trist då det sätter landsbygden och skogen åt sidan. Vi ska ha lika bra täckning på landsbygd och i skog som i staden. Så vi vill ha mer data oftare! Laserskanningen är jättebra. Får vi in det i våra maskiner, ser vi till att det kommer Sveriges skogsägare till gagn, säger Patrik.

Data viktigt beslutsunderlag På Skogsstyrelsens Mina Sidor och i Skogsstyrel­ sens app kan skogsägare logga in och ta del av flygbilder, kartprogram med skogliga grunddata som är framtagna genom en sambearbetning av laserdata från Lantmäteriets nationella laserskanning och provytor från Riksskogstaxeringen.

Informationen är viktig både för dig som skogsägare, som kan planera skötsel och avverkningar samt ta hänsyn till de natur- och kulturmiljövärden som finns i din skog, men också för alla som jobbar i och med skogen; handläggare på Länsstyrelsen, skogliga planerare, virkesköpare och entreprenörer.

Helt enkelt underlag för att ta rätt beslut ur både ekonomiskt och miljömässigt hållbara perspektiv.

Laserskanning, som görs med flygplan av Lantmäteriet, ger skogsbruket data med allt bättre precision.

– Aldrig förr har skogsägarna kunnat ha så bra koll på skogen. Laserskanningen ger en hygglig upplös-

”All data vi har tillgång till ska skogsägaren också ha tillgång till.”

ning på tolv gånger tolv meter. Det betyder att du kan se vissa delar i ett bestånd som behöver åtgärdas istället för som förut hela bestånd, säger Patrik.

Framtidens skötselformer Det finns pengar avsatta för att fortsätta laserskanna Sverige. Dessutom utvecklas tekniken. Läs mer om detta på sidan 36.

– Det är inte långt kvar tills vi kommer att ha data för att kunna sköta skogen stamvis, vilket kan betyda att trakthyggesbruket kan kompletteras med andra skötselformer. Dessutom kommer digitaliseringen att effektivisera många processer i skogsbruket, både i kontakten mot myndigheter och vid virkesköp, säger Patrik.

4 | 18 Skogsnära 25

tema – den digitala skogen

Drönare i skogsbruket

Text Jenny Kallur Foto Lasse Arvidson

Drönare tar skogsägandet till nya höjder Antalet skogsägare som vill dokumentera sin skog från ett nytt perspektiv ökar. Och på Skogsstyrelsen pågår flera projekt med drönaren som arbetsverktyg i skogsbruket. Allt pekar på att drönaren är på väg att flyga in i skogsägarens egen verktygslåda.

– Genom att se ditt skogsbestånd från ovan får du en mycket bra kompletterande vy när du ska ta dina skötselbeslut, säger Anton Holmström på Skogsstyrelsen och fortsätter berätta varför.

26 Skogsnära 4 | 18

– Med drönaren får du en högre träffsäkerhet än om du bara går till fots och inventerar din skog.

Med drönaren missar du inga ytor som behöver röjas eller hjälp­ planteras. Du kan också spara massor med tid genom att snabbt hitta vindfällen efter en storm, säger Anton.

• Det finns mer än 10 000 drönare i skogsbruket idag.

• Du kan flyga utan tillstånd om drönaren väger under 7 kilo (de flesta väger mellan 0,5 och 1,5 kilo).

• Det är fritt att ta foton, precis som med en vanlig kamera. Men för att sprida flygfoton behövs tillstånd av Lantmäteriet. Tillståndet kostar inget och dessutom har skogsägare ett undantag från tillståndet för att få sprida bilder på sin egen skog. Personuppgiftslagen reglerar hur foton på människor får hanteras.

• Håll avstånd till människor och flyg inte högre än 120 meter och längre än 500 meter bort.

• www.mindronare.se ger bra information om lagar och har en karta som visar var man inte får flyga, till exempel runt flygplatser.

Text Jenny Kallur Foto Lasse Arvidson

Digitalt och fysiskt, den bästa kombinationen Agneta Jonsson arbetar på Länsstyrelsen Dalarna som arkeolog och handläggare för ärenden som rör skogsbruk och skogsvårdsåtgärder.

– Jag jobbar med kulturmiljö, både genom att hålla utbildningar och träffar och som handläggare. Då gör jag bedömningar och yttranden i ärenden när det gäller kulturmiljöer och fornlämningar samt tillsynskontroller efteråt. Det kan handla om hur stort område man ska lämna kring en lämning eller om man kan få tillstånd att plantera med större plantor på områden som inte får markberedas, berättar Agneta.

Kartor med flera skikt Ärendena kommer in genom Länsstyrelsens diarium och delas ut på handläggarna kommunvis. Allt sker digitalt.

– I vårt verktyg ARCGIS bearbetar jag storskiftes­ kartor och andra kartor som jag plockar hem från Lantmäteriet och gör sedan egna. Jag lägger på flera olika kartskikt och information jag hämtar ur fornminnesregistret, utifrån vad som är aktuellt i just det ärendet.

Med detta underlag gör jag ett yttrande och skickar över allt digitalt. I varje fall de kopior som går till Skogsstyrelsen och eventuellt till entreprenör. Mot privatpersoner vet man ju inte säkert vad de har för möjlighet att ta emot det digitalt, så det skickas fortfarande med posten. Men i princip allt sker digitalt, och har gjort livet så mycket enklare för oss, säger Agneta.

att hämta hem från en databas, den kom skickad i kuvert. Och sedan satt det en människa här hos oss och prickade av området manuellt på en karta, berättar Agneta.

Men när det gäller kultur- och fornlämningar krävs det en viss fingertoppskänsla och än idag hittas ju oupptäckta sådana.

– Det bästa är att komma ut och prata med de inblandade på plats, tillsammans med ett bra underlag. Jag får ofta reaktioner från de som inte är vana, att ”jag hade aldrig sett den här husgrunden om jag inte hade haft den här kartan”, säger Agneta som också värdesätter planerarnas jobb.

– De skogliga planerarna är jätteduktiga, speciellt de som är ute och trampar och sätter koordinater på konstruktioner, lämningar och körvägar. Jag får jättebra hjälp av deras data för att handlägga mina ärenden på ett bra sätt, säger Agneta.

Det var inte bättre förr Hon minns hur de jobbade för bara femton år sedan.

– När jag började på Länsstyrelsen fick jag gå ner och sätta mig på Lantmäteriet några förmiddagar i veckan, under deras öppettider för allmänheten och vänta på min tur att begära ut en karta. Och bara en sådan sak som information om fornlämningar som idag finns 4 | 18 Skogsnära 27

tema – den digitala skogen

Text Tobias Barle Foto Lasse Arvidson

Den uppkopplade skogen Den digitala tekniken gör det roligare att äga skog, du kommer den närmare och får veta mer om ditt innehav. Dessutom finns det smarta lösningar och appar som hjälper dig dra större nytta av friluftslivet som skogen erbjuder.

Grunden för ett digitalt skogsbruk ligger i att ha en digital skogsbruksplan. Många skogsägare använder också skogsbruksplanappen – det digitala verktyget när de är i skogen. För en lite mer långsiktig planering hemifrån, är Min Skog på Stora Enso Skogs hemsida det givna verktyget.

Dessutom finns ett antal både roliga och nyttiga appar som du kan ladda ner till din smarta telefon – appar som hjälper dig och som lär dig om skogen. Se faktaruta för tips.

Hjälp när du ska fatta beslut När du ska fatta beslut om skötseln i din skog, ger din skogsbruksplan vägledning. En specialist har inventerat skogen och ger förslag på åtgärder. På egen hand eller tillsammans med din virkesköpare väljer du sedan i vilken ordning och på vilket sätt du följer skötselråden.

Den digitala informationen om skogen är lätt att ta till sig, dessutom är den alltid aktuell.

På storaensoskog.se finns instruktionsfilmer som visar hur du gör för att skapa ett konto på Min Skog och hur du loggar in.

28 Skogsnära 4 | 18

Min Skog visar din skog På Stora Enso Skogs hemsida finns en avdelning som kallas Min Skog, där du hittar information om din fastig­het. För att komma åt Min Skog loggar du in med BankID eller lösenord och där får du sedan tillgång till flygbilder, fastighetsgränser och annan information om din fastighet, beroende på vilka tjänster du använder. Alla skogsägare är välkomna

att skapa ett konto på Min Skog.

Du som har en digital skogsbruksplan kan gå in på Min Skog och se sammanställningar och detaljbeskrivningar om varje bestånd. Här finns även ett smidigt räkneverktyg där du kan prova och simulera hur värdet utvecklas på din skogslikvid efter en tänkt avverkning till exempel.

Du får också tillgång till skogskunskap – bland annat om skogsbeskattning. När du är inloggad ser du det ekonomiska sammanhanget för din fastighet, med dina avtal och eventuella utbetalningar du har att vänta framöver. Har du likvider som ligger på Betalplan med ränta hittar du saldoinformation och vilka utbetalningar som är på gång.

På Min Skog ser du alltid de senast tagna flygbilderna och får en färsk bild av din skog ovanifrån.

Bilderna är på relativt hög detaljnivå, så du kan tydligt läsa av bäckar, vägar, stenar, kraftledningsgator och hur terrängen ser ut.

Digitalt eller analogt?

Var och en väljer om man vill vara digital eller analog, eller både och. Men tydligt är att de digitala verktygen är ett värdefullt stöd för ditt skogsägande och göra det roligare att äga skog. Dessutom gör de det enklare att sköta skogen och kommunicera med din virkesköpare även om du själv befinner dig långt borta.

Allt det här i Min Skog komma tillbaka ofta. Här hittar du en sammanställning av vad du hittar när du loggat in.

Foto Shutterstock

Många av våra planägare har någon gång loggat in på Min Skog för att jobba med sin skog digitalt.

Vi utvecklar hela tiden nya verktyg, så se till att

Aktuellt skogssaldo

Mina kartor

Mina dokument

Räkna på dina bestånd

Prislistor och kontakter

Ytterligare avdelningar

Tips på bra skogliga appar

Foto Shutterstock

Apparna hittar du antingen på App Store eller Google Play.

• Viltappen visar olika däggdjurs och fåglars läten, spår och kännetecken. Du kan också se artens utbredning och spillning med mera.

• Naturkartan är din guide till natur- och friluftsliv i Sverige, där vandringsleder, naturreservat, fågeltorn och badplatser finns utmarkerade.

• Svampguiden hjälper dig plocka rätt.

Med bilder och beskrivningar av över 200 svampsorter, varav hälften är matsvampar.

• MyFlora blomappen framför andra, som även är tillgänglig utan täckning. Visar bilder och information om 320 olika växters utbredning, blomningstid och vad de heter på latin.

• Fjällkartan Offline fungerar även utan täckning, med kom­pass och höjdmätare. Du kan även rita på skärmen och mäta avstånd på kartan.

• Fornfynd visar fornminnen som finns nära dig. Inte bara för historie­ intresserade, utan även de som arbetar i skogen och måste veta vilka lämningar som finns i ett område.

• Whatbird hjälper dig identifiera vilken fågel du hör i skogen. Spela bara in lätet och appen berättar vad du hör.

• Brandrisk Ute ges ut av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och visar prognoser och brandrisker. Dessutom tips på hur du själv kan minska riskerna.

tema – den digitala skogen

Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson

”Med mobilen använder jag skogsbruksplanen hela tiden” Markus Larsson använder den digitala tekniken för att förenkla sitt skogsägande.

– Jag gör i stort sett all planering för skogliga insatser med telefonen, det är väldigt smidigt, säger han.

Markus Larsson bor med sin familj på en gård i det lilla samhället Gräsmark i Värmland. Han äger 200 hektar produktiv skogsmark, som består av en blandning av gran och tall. Sedan ungefär tre år tillbaka har han en digital skogsbruksplan som han använder flitigt.

– Den största skillnaden med att ha en digital skogsbruksplan i stället för en analog, är att jag använder den så mycket mer. Det är så enkelt att ta upp telefonen och kolla upp saker. Man har ju den alltid med sig. Senast idag när jag var ute med hunden i skogen öppnade jag den digitala skogsbruksplanen för att se var gränslinjerna går i mitt bestånd.

Markus gör det mesta av planeringen med hjälp av den digitala skogsbruksplanen. Det handlar om allt från att planera skogsbilvägar till slutavverkning, naturvård, gallring och röjning.

– Det är enkelt att få en överblick över vilka åtgärder jag behöver göra. De olika färgskalorna visar när det exempelvis är dags att gallra och jag gör samordningsvinster genom att synka olika områden och gallra dessa på en och samma gång. Jag fick ett lyft i skogsbruket sedan min skogsbruksplan blev digital, säger Markus.

30 Skogsnära 4 | 18

Alltid uppdaterad plan En annan fördel som Markus ser med den digitala skogsbruksplanen är att den uppdateras varje år.

– Det gör min virkesköpare åt mig och är det så att jag själv har röjt eller gjort någon annan åtgärd meddelar jag bara det och så görs det en uppdatering. På så sätt är den alltid årsaktuell.

När det är dags för avverkning brukar Markus markera i skogsbruksplanen den avdelning han tänkt att avverka. Där ser han vilken typ av skog det är och var området ligger. Informationen blir sedan underlag för själva virkesaffären.

Markus använder också den digitala skogsbruksplanen till att mäta olika områden och sträckor, som att mäta upp hur lång en skogsbilväg ska vara eller mäta upp ett dike. Han använder dessutom kartorna i den digitala skogsbruksplanen när han jagar älg.

– Jag har laddat upp kartor för större områden än där jag har mark själv. Det är väldigt smidigt för att se höjdkurvor, gränslinjer, sjöar och vägar och att orientera sig i jaktvårdsområdet, berättar Markus.

Han använder även en hundpejl när han är ute och jagar. Det är en liten GPS som han har fäst på hundens halsband för att hålla koll på var hunden befinner sig någonstans.

– Det fungerar jättebra, men just nu har jag en separat handenhet till den. Nästa steg blir att jag har den i mobilen också, så har jag allt samlat på ett ställe, säger Markus.

4 | 18 Skogsnära 31

tema – den digitala skogen

Text Jenny Kallur Foto Lasse Arvidson

App, app, app, jag vill ha min plan på papper!

Enligt en undersökning som Stora Enso Skog gjort använder generellt sett skogsägare internet och smarta telefoner i mindre utsträckning än andra. Men samtidigt är de vetgiriga och vill lära sig mer om sin skog och dess möjligheter. Brytpunkten mellan det analoga och det digitala kan kännas stressande för många. Känner du igen dig?

– Du kan sitta lugnt i båten, hälsar Thomas Åkerlund, marknadsutvecklare på Stora Enso Skog och utvecklar resonemanget.

32 Skogsnära 4 | 18

– Vi kommer även fortsättningsvis att leverera skogsbruksplanen i en pärm till den som vill ha den, men alltid tillsammans med möjligheten att bli digital, säger Thomas.

Grunden i skogsbruksplanen är ju att man håller den uppdaterad och det gäller ju oavsett om man väljer att ha den digitalt eller få den utskriven på papper. Skillnaden är att du själv behöver ta ett större ansvar för pappersplanen, som åldras med tiden. Den digitala planen sköter sig mera själv med tillväxtberäkningar och åldersuppräkning, tillsammans med den ajourhållning som virkesleverantörer får hjälp med. Som exempel kan vi ta det här med att kunna se sin beståndshistorik och de åtgärder som är gjorda: – Säg att du som är leverantör till Stora Enso Skog har beställt en gallring av oss, då lägger vi också in det utförda arbetet i beståndshistoriken i din digitala skogsbruksplan. I pappersplanen är det något du själv behöver anteckna, säger Thomas.

Så för att sammanfatta; de skogsägare som vill ha sin skogsbruksplan på papper kommer fortsättningsvis att ha möjligheten att få det. Men fördelarna med det digitala är många för dig som skogsägare.

Behöver du hjälp att ta steget?

– Be din virkesköpare visa dig hur den digitala planen fungerar, i din dator eller i din smarta telefon.

Eller fråga om det planeras för informationskvällar eller tematräffar om den digitala skogsbruksplanen, sådana arrangeras ibland av lokalkontoren, säger Thomas Åkerlund.

Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson

Stora Enso Skog och digitala verktyg:

Virtuella skogspromenader och smartare skogsmaskiner På Stora Enso Skog har digitaliseringen inte kom­ mit som en storm, utan man har metodiskt infört de digitala verktyg man idag använder sig av. Det är skogsbruksplanen som app, digitala avverknings­ underlag och informationsflöden. Men mycket mer händer på området som inte bara kommer förändra arbetssättet för skogliga planerare, maskinförare, virkesköpare och specialister, utan också för skogsägaren som inom en snar framtid kommer kunna ta en virtuell skogspromenad. Här följer några exempel på möjligheter, både på kort och lite längre sikt. Några där utveckling och drift redan pågår – och andra som speglar möjligheter framåt.

– Jag tror att den stora potentialen inom digitaliseringen ligger i att kunna knyta ihop all den data som samlas in ända från skogen fram till slutkund. Att

få med sig all information genom hela kedjan så att redan när vi väljer träd och får information om virket och dess egenskaper kunna veta precis vad det lämpar sig bäst för och utnyttja den till rätt produkt, säger Fredrik Granath som är chef för strategi och utveckling på Stora Enso Skog.

För skogsägare kommer framtiden att bjuda på många spännande digitala nyheter som kan göra skogsägandet ännu roligare.

– Om bara några år kommer mycket att se annorlunda ut. Både för oss som jobbar, men också för skogsägare, för precis som i samhället i stort ser vi trender i att man vill se och testa själv, säger Fredrik.

Visualisera dina skötselåtgärder För dig som skogsägare har du idag appen där 4 | 18 Skogsnära 33

tema – den digitala skogen

Det digitala informationsflödet Redan idag är informationsflödet inom Stora Enso Skogs skogsbruk helt digitalt; från planering, till genomförande och avslut.

– Vi använder oss av digitala kartor och GPS:er.

Underlagen för gallring och avverkning skickas digitalt till våra maskiner, och vi får tillbaka data på exakt var, när och hur körningen har genomförts, säger Fredrik.

Men något som fortfarande görs manuellt och i efterhand är mätningen vid en gallring. Att maskinföraren faktiskt tagit 30 procent vid en gallring, om det är det som är beställt. Här är nästa steg en teknik som kan ge föraren återkoppling på detta redan i maskinen.

– Detta kommer att göras med hjälp av data från skördaren och en teknik som kallas machine learning; samma slags artificiella teknik som gör att Facebook och Spotify lär sig hur just du använder tjänsten och anpassar innehållet efter det, berättar Fredrik.

skogsbruksplanen uppdateras kontinuerligt. Fortsättningen på det är att kunna se skogsbruksplanen i 3D; du kommer alltså att kunna se precis hur din skog ser ut, med bäckar, berg och gläntor och ta en liten virtuell skogspromenad.

Fredrik målar upp ett scenario, som inte ligger så långt in i framtiden.

– När du ska köpa ett kök idag kan du ofta skissa på just dina mått med olika material och färger för att se hur det färdiga köket skulle kunna se ut. Inom en snar framtid har vi samma teknik i skogsbruksplanen – att du kan testa olika skötselåtgärder och se hur det skulle se ut på din fastighet om du gallrade lite här eller planterade löv istället för tall där. För precis som vid val av kök är det både ekonomi och utseende som avgör om du blir nöjd, säger Fredrik och fortsätter: – Det här görs redan i Finland, men vi har en liten bit kvar innan vi kan erbjuda det här till våra skogsägare.

Men helt digitalt kommer skogsbruket och virkes­ köpandet inte bli. Det personliga mötet kommer fortsättningsvis att vara viktigt.

– Den enkelhet och närhet till service som det digitala ger har otroliga fördelar, men samtidigt är det viktigt att behålla det personliga. Skogen har ofta en stark emotionell koppling och är för många en livsstil.

Så människorna och den fysiska skogen kommer alltid att vara viktigast, säger Fredrik.

34 Skogsnära 4 | 18

Teknik som minimerar skador Ett annat projekt som ser lovande ut är ett verktyg man tagit fram i samarbete med SMHI. – Verktyget har byggts upp med hjälp av olika kartmaterial, SMHI:s prognoser för väder och förväntad fuktighet, och ger detaljerade och hyfsat säkra prognoser för hur bärigheten kan förväntas bli inom ett visst område, berättar Fredrik.

Ett verktyg för ännu mer träffsäker planering med andra ord, vilket inte bara betyder effektivare arbete och bättre ekonomi, utan också mindre markskador och färre bränder.

Experthjälp på direkten Träffa en expert digitalt, ja det kan vi ju göra hemifrån idag inom sjukvården. Både patient eller kund och den man köper en tjänst av kan kapa både väntetider och trassel med trafik. Kommer vi få se det i skogen?

Ja, med allra största sannolikhet. Först ut är kanske expertisen som bedömer naturvärden och forn- och kulturminnen.

– Alla planerare kan ju inte vara riktiga superexperter på alla områden, däremot är de kunniga nog att se när man behöver kalla in en specialist. Och det tror vi att man kommer kunna göra direkt när man är ute i skogen. Tillsammans studerar man då fyndet eller arten genom bildöverföring och annan teknik, säger Fredrik.

Trähus i CLT från din skog Chansen är stor att morgondagens städer byggs med trä från din skog. Kolla in filmen på storaensoskog/skogsnara, där vi berättar om hur Stora Enso jobbar med det heta byggmaterialet CLT. Vill du ha ännu mer skogskunskap och inspiration så skickar vi ut det digitala utskicket Skogsnära varje månad. Där bjuder vi på filmer och artiklar med allt från det bästa tipsen för gallring och plantering till skogsekonomi och innovation.

1.

Foto Lantmäteriet

tema – den digitala skogen

Ett landskap laserskannat med flygplan.

Ett granbestånd skannat med en marklaserskanner.

5 heta forskningsområden Text Sanna Casson

Hur kommer tekniken underlätta för dig som skogsägare i framtiden? Här berättar forskare på SLU och Skogforsk om de hetaste utvecklingsområdena just nu.

1. Laserskanning ger bättre digitala skogskartor

2. Markbaserad och mobil laserskanning

Sedan ungefär tre år tillbaka finns detaljerade kartor som visar vad Sveriges skogar innehåller. Datan är registrerad genom laserskanning på 2 300 meters höjd. Informationen, som tagits fram i ett samarbete mellan SLU och Skogsstyrelsen, finns samlad på Skogsstyrelsens hemsida under namnet Skogliga grunddata.

– Det har blivit en succé. Privata skogsägare kan gå in och få gratis information om sitt bestånd genom att titta på bilderna. Det går att se hur höga träden är, hur tätt de står och vilken volym de har. På så sätt går det att räkna ut värdet på en avverkningsbar skog. Skogsägaren kan också planera skogsskötseln på ett bättre sätt, genom att få en bra överblick av sitt bestånd, säger Erik Willén på Skogforsk.

Genom laserskanningen kan du även få fram kartor som visar fuktstråk i landskapet. Med hjälp av informationen kan man planera hur skotaren ska köra för att minska inverkan på fuktiga områden, där körskadorna annars tenderar att bli värst.

Eftersom skogen växer behöver kartorna uppdateras löpande och därför pågår en ny laserskanning i Sverige som inleddes i somras.

Just nu sker forskning för att få fram ännu mer data från bilderna.

Målet är att även kunna se beståndens tillväxt och trädslag.

Genom noggranna mätningar av trädhöjden från två punkter kan tillväxten skattas. Det kommer till nytta för att planera skogsbruks­ åtgärder, det blir tätare mellan gallringarna om tillväxten är högre.

Genom att placera en laserskanner på ett stativ inne i skogen får man på kort tid många miljoner 3D-punkter som avbildar skogen.

Skogliga variabler som stamdiameter, grundyta, stamvolym och trädhöjd kan beräknas direkt från mätdatan. SLU utvecklar just nu metoder för att automatiskt beräkna stammars position och form, uppskatta kvistighet med mer.

SLU arbetar också med ett projekt där enklare laserskannrar sätts på ryggsäckar, så att man kan gå runt i skogen och inventera den, så kallad mobil laserskanning. Med den typen av laserskanning öppnar sig nya möjligheter. Stora bestånd kommer i framtiden att snabbt mätas från olika vinklar.

– Det är även tänkbart att i framtiden sätta skannrarna på skördare. Allteftersom laserskannrarna blir mindre och billigare ökar realismen för att denna typ av teknik ska användas praktiskt i skogsbruket, säger Håkan Olsson på SLU. Mätinstrumenten ger då en 3D-bild av beståndet och kan då exempelvis mäta trädkronornas konkurrens.

Markbaserad och mobil laserskanning kan användas för att mäta träd och bestånd, så att inventeringen kan både bli snabbare och mer informationsrik än dagens manuella metoder.

36 Skogsnära 4 | 18

4.

Foto Rymdstyrelsen

5.

Foto Lasse Arvidson

3.

Foto Lasse Arvidson

Foto SLU

2.

Den högra bilden visar hur torrt det var på Gotland i somras.

3. Drönare skogsinventerar Med drönare kan du se din skog och din fastighet från ovan.

– I dag fungerarar drönare bra att använda som kommunikatonsverktyg. Du kanske tittar på bilderna och diskuterar åtgärder med din virkesköpare eller din bror som du äger skog med, säger Erik Willén.

Forskarna håller på att ta fram en drönare som kan flyga själv mellan träden och samla in data. Den ska kunna inventera skog utan att krocka med träden. När den träffar ett hinder ska den bara kunna åka förbi och fortsätta rutten. Drönaren ska på sikt kunna samla in data om träddiameter, täthet och trädslag vilket är viktigt för planering av gallring eller slutavverkning.

– Den här typen av drönare kommer att vara klar som en prototyp sommaren 2019, säger Erik Willén.

4. Rymdteknik ger förbättrad positionering Det finns två stora rymdprogram i Europa som kan användas i skogen – Galileo och Copernicus. Galileo är Europas svar på de amerikanska GPS-satelliterna. Det kommer ge förbättrad positionering i skogen.

– Just nu skickar man upp fler Galileo-satelliter för att kunna höja noggrannheten i positioneringen på marken. På så sätt skulle man under den skogliga planeringen markera fornminnen digitalt och vid avverkningen får skördarföraren en varning när den närmar sig, säger Erik Willén.

Copernicus-programmet gör att vi får en satellitbild över Sverige var tredje dag. Bilderna är gratis och som det ser ut nu kan man se grupper av träd via satellitbilderna. I somras visade bilderna tydligt exempelvis hur gult och torrt det var i Sverige sommaren 2018 jämfört med 2017.

5. Data från skogsmaskiner Just nu pågår forskning på hur man kan använda data från skogsmaskiner.

Skogen mäts med hjälp av instrument på skördaren och informationen om träden skickas till en datacentral. När träden avverkas beskrivs trädslaget och eventuella kvalitetsbrister som röta på de olika stockarna. Skördardata kan beskriva trädhöjd och med hjälp av trädens ålder kan man beräkna hur bra skogen vuxit.

På så sätt kan man sedan anpassa var och vad man ska plantera för att få ut så mycket bra virke som möjligt.

– Du kan också titta på data från tidigare avverkningar som gjorts i en liknande skog i närliggande områden för att se vilka produkter du kommer att få ut från din avverkning, berättar Erik Willén.

Data från skogsmaskiner används främst av större skogliga aktörer, som sedan kan paketera informationen till dig som skogsägare om vad som är utfört.

4 | 18 Skogsnära 37

Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson

Ersättning efter skogsbranden Så fungerar det skattemässigt Flertalet skogsägare drabbades av sommarens bränder. Men vad kan man få ersättning för och hur ska man tänka för att minimera skatten på intäkter för brandskadad skog? Johan Pålsson, på Areal i branddrabbade Ljusdal tipsar.

I somras brann runt 25 000 hektar skog i Sverige.

Ett område som var särskilt drabbat är Ljusdals kommun.

– Först låg fokus på brandbekämpning och eftersläckning, men nu börjar människor höra av sig till oss om frågor kring ekonomi och försäkringar, berättar Johan Pålsson.

Frågorna har varit många; kommer det att finnas ersättningsmark eller bildas reservat? Kommer man kunna sälja brandskadat timmer? Vad kan man få för ersättning för brandskadad skog?

Det finns framförallt två sätt att få ersättning på.

Om skog har brunnit upp eller blivit brandskadad har du möjlighet att få ersättning från ditt försäkringsbolag.

Brandskadat virke går att sälja, men prisnivån är osäker och du kan få kompensation från försäkringsbolaget vid prisnedgång.

Ett annat alternativ kan vara att staten vill bilda ett naturreservat i den brandskadade skogen och att du som skogsägare får ersättning för det.

För att få ut så mycket som möjligt ekonomiskt av ersättningarna är det viktigt att ha en plan för sitt framtida skogsbruk.

– När man står vid sitt asksvarta skogsskifte och tittar ut ska man ställa sig frågan – vad vill jag med mitt skogsägande? Vill jag fortsätta vara skogsägare och kanske köpa mer mark? Eller vill jag sluta och sälja min mark? Har du en plan är det lättare att få bra ekonomiska råd, säger Johan Pålsson.

Ett bra alternativ för dig som vill köpa mer mark kan vara att avsätta dina försäkringsersättningar i en

38 Skogsnära 4 | 18

ersättningsfond. Syftet är att intäkterna som du fått på grund av brandskadorna kan återinvesteras, utan att först beskattas.

– För den som inte vill ha kvar skogen, utan vill sälja den: ta kontakt med den aktör som är bäst på att mäkla skog och när det väl är tillåtet och säkert att vistas i brandområdet är det dags att upprätta en ny skogsbruksplan. Därefter kan riktlinjerna dras upp för den kommande försäljningen, säger Johan Pålsson.

För dig som valt att avverka brandskadad skog kan det vara en god idé att teckna en betalningsplan eller att göra inbetalning på ett skogskonto. Det ger möjlighet att skjuta upp beskattningen på intäkterna.

– På så sätt undviker du en hög beskattning under ett och samma år och kan istället sprida ut eller minska skatten över längre tid, säger Johan Pålsson.

På ett skogskonto får du sätta in en viss del av den virkeslikvid som du fått om du avverkat. Även försäkringsersättning för skog och skogsprodukter får sättas in på ett skogskonto.

Om du inte har utnyttjat dina skogsavdrag sedan tidigare kan du även göra ett avdrag på skatten för nettot av den skadade skogen som du avverkat.

Vad ska man då tänka på för att försäkra sig mot framtida bränder?

– A och O är att ha en försäkring, det är förvånansvärt att en del skogsägare inte har försäkrat sin skog alls.

Sedan är det bra att ha ett väl utbyggt vägnät, man ser nyttan av skogsbilvägarna när brandpersonal kan komma ut snabbt till bränderna, säger Johan Pålsson.

Ersättningar vid brandskadad skog Ersättning som du som skogsägare kan få från försäkringsbolaget för nerbrunnen eller skadad skog, alternativt inkomster för avverkning är skattepliktig. Men genom att investera pengarna på ett bra sätt kan du betala mindre skatt.

Betalningsplan Betalningsplan innebär att betalningen av de avverkningsrätter du säljer ska fördelas över flera år. På så sätt behöver du inte skatta för allt på en gång. Här är det viktigt att du bestämmer med din virkesköpare innan räkenskapsårets slut hur utbetalningarna ska ske. Stora Enso Skog erbjuder ränta på betalplaner – upp till 4,2 procent.

Skogskonto/skogsskadekonto Det belopp som sätts in på skogs­ kontot är avdragsgillt i deklarationen. Du kan sätta in 60 procent av ersättningen för avverkningsrätter och försäkringsersättning och 40 procent av ersättning för leveransvirke. Efter tio år tas kontot fram till beskattning. Har du drabbats av en skada som motsvarar minst två års tillväxt kan du göra insättning med högre belopp (80 respektive 60 procent under tio år). För dem som drabbats så mycket att minst en tredjedel av skogen måste avverkas i förtid finns även möjlighet till insättning till skogsskadekonto.

Skogsavdrag Har du outnyttjade skogsavdrag, kan utöver virkeslikviden även försäkringsersättningen räknas in i den avdragsgrundande intäkten.

Normalt kan avdrag göras med 50 procent av avverkningsrätter och försäkringsersättning och 30 procent av intäkten från leveransvirke.

Ersättningsfond Vid större skador kan det bli aktuellt med avsättning till ersättningsfond, vilket innebär att försäkrings­ ersättningen reserveras och pen­gar­na kan användas oskattade för att skaffa ersättningsmark, inom tre-, ibland sex år. Detta gäller även ersättningar från markin­ lösen vid bildande av reservat.

4 | 18 Skogsnära 39

Text Jenny Kallur Foto Lasse Arvidson

Patricia Oddshammar är chef på Stora Enso Biokomposit.

Plastredskap från skogen Under hösten har ICA tagit in en ny serie med köksprodukter. Och det är inte vilka skärbrädor, osthyvlar och stekspadar som helst. De är gjorda av biokomposit från Stora Enso som har potential att verkligen kunna konkurrera med och så småningom ersätta den fossila plasten.

Patricia Oddshammar är chef på Stora Enso Biokomposit sedan oktober förra året. Hennes hemmaplan är bruket i Hylte, som efter att ha lagt ner två av pappersmaskinerna hade både utrymme och kompetent personal.

– Idag har vi här en modern biokompositanläggning som varit igång sedan i maj. Vi har en kapacitet på 15 000 ton per år och jag tror och hoppas vi kommer nå det redan nästa år, säger Patricia.

– Med det här materialet, som är en blandning av granfiber och plast, kan vi ersätta fossil hårdplast i produkter som skålar, möbler, köksredskap, små olika komponenter i bilar eller verktyg. All plast som formsprutas, berättar Patricia.

98 procent gran och sockerrör Andelen träfibrer i biokompositen från Stora Enso varierar beroende på produkt, men man strävar efter att den ska bli så hög som möjligt. En av de första produkterna på marknaden är köksserien från Gastromax som finns hos ICA Maxi och CityGross.

Biokompositen är gjord av 98 procent gran och socker­rör, det är alltså bara två procent av råmate­ rialet som är icke förnybart. Köksredskapen kombinerar de bästa egenskaperna från plast och trä. De är lätta, tåliga och går att diska i maskin.

Dessutom kan biokompositen återbrukas upp till sju gånger utan att tillsätta nytt material, till skillnad skillnad från plast som även om du slänger den i återvinningsbehållaren för plast oftast inte kan användas 40 Skogsnära 4 | 18

mer än en gång innan materialet har förlorat sina egenskaper.

ICA 2020: inga engångsartiklar av plast ICA har under hösten antagit en ny plaststrategi vilken bland annat innebär att de fasar ut engångsartiklar av plast inom hela koncernen. År 2020 ska engångsmuggar, engångstallrikar, engångsbestick, sugrör och tops tillverkas av papper eller andra biologiska material som inte riskerar leda till plastföro­ reningar av våra hav.

– Frågan om plaster och alternativ till detta är stän­ digt uppe på agendan för ICAs del och något vi har med oss i vårt dagliga arbete. Vi har medvetna kunder som ställer höga krav på oss och därigenom hjälper oss att bli bättre och bättre, säger Pia Törnström, kategorichef Kök på ICA. Och sedan i höst finns köksredskapen av biokomposit i alla ICA Maxi-butiker.

– Ja, det är helt nytt att kunna erbjuda köksredskap i den här typen av material. Det är viktigt för oss att vi tittar på nya material och vågar prova nytt, det ligger helt i linje med de mål vi har satt upp och jobbar mot, säger Pia. Kommer vi att få se fler produkter av biokomposit på ICA framöver?

– Vi är alltid öppna för nya lösningar och värderar då olika aspekter av produkten, exempelvis att vi ser till produktens hela livslängd – från råvara, användande och vad som händer med produkten när

kunden ska göra sig av med den. Just biokompositer kan vara positivt i många applikationer, medan vi för andra produkter undersöker andra vägar, säger Pia Törnström.

Gröna flergångsbestick Inom Stora Enso är man väl medvetna om, och förberedda på att det snart kommer efterfrågas fler produkter av biokomposit.

– På grund av plastens påverkan på miljön och att EU är på gång med nya lagar mot engångsartiklar har vi nu tagit fram en bestickserie i biokomposit, som alternativ till engångsbesticken i plast. Det är inte bara ett bättre materialval, besticken är också gjorda för att kunna diskas i maskin och användas flera gånger, säger Patricia.

Varför har just biokompositen från Hylte fått större genomslag och bättre mottagande än tidigare gröna alternativ till plast?

– Det som vi fått mycket uppmärksamhet för är att biokompositen är prissatt så det kan vara konkur-

renskraftigt med andra plaster. Gröna material har hittills varit väldigt dyra; och då blir det tyvärr inte en sån stor grej av det. Det revolutionerande med vårt material är att det på riktigt har möjlighet att konkurrera med den fossila plasten, säger Patricia Oddshammar.

4 | 18 Skogsnära 41

Huron-modellen till vänster, som fått sitt namn efter Huron-folket i Canada, är tillverkade av naturmaterial och är lättmanövrerade och har stor bärighet i lös snö.

Text Tobias Barle Foto Lasse Arvidson

Snöskor är hett igen!

Det finns fler sätt att färdas över snön än med skoter eller fyrhjuling. Om du vill ta dig ut i skog och mark kan du välja ett bra mycket tystare alternativ, som heller inte sliter på marken. Snöskor har blivit hett igen.

Det är stor skillnad att ta sig fram i djup snö med snöskor jämfört med vanliga kängor. Utan något som bär upp dig kan det vara snudd på omöjligt att komma någon vart. Men med snöskorna tar du dig fram så gott som överallt, till platser du annars inte skulle nå. De är dessutom perfekta för jägare som vill ha händerna fria.

Från senor till syntet Det är lite av en djungel därute med olika typer av snöskor, och det kan vara svårt att veta vad man ska satsa på. Numera handlar det inte bara om tennisracketliknande snöskor av trä och djursenor. Utvecklingen har gått mot lättmetall och syntetmaterial, med stegjärn och taggar så man tar sig fram i kuperad och lutande terräng. Det finns olika former och storlekar och vad man ska välja beror på terräng och typ av snö.

Små snöskor är bra all-round men fungerar bäst när snön inte är särskilt djup. Du behöver stora snö­ skor för att kunna ta dig fram på riktigt djup snö.

42 Skogsnära 4 | 18

Vissa snöskor passar bäst för lössnö, medan andra har broddar eller taggar och lämpar sig bättre för packad is eller hård skare.

Skidor ett alternativ Många vill dock kunna ta sig fram lite snabbare och mer effektivt. Då väljer man gärna militärens långa och breda skidor när man ska ut och arbeta eller jaga i skogen. Det finns även riktiga skogsarbetarskidor, som även kallas trygor, som är korta och breda.

Att ta sig fram med skidor går snabbare än med snöskor, men samtidigt kan de bli osmidiga med sin längd bland träd och sly. Ett par snöskor bär dig minst lika bra och du slipper kånka de tunga skidorna på ryggen de sträckor du inte kan åka på dem.

Kräver inga förkunskaper Att använda snöskor kräver inte någon särskild teknik. Kan du gå så kan du använda snöskor helt enkelt.

Och det är kanske det som gjort att snöskor blivit så hett.

Foto Shutterstock

4 | 18 Skogsnära 43

Text Amelie Bergman Foto Robert Danielsson

I Ödehus – från ruckel till pärla berättar Robert Danielsson om ödehusräddare från olika delar av landet. Boken är också en praktisk guide för dig som själv har ett ödehus att ta hand om.

Ödehusens tid är nu Varje by har sitt eget. Ett övergivet ruckel som står och förfaller i åkerkanten eller gömmer sig långt in i skogen. Men nu har ödehusen fått renässans.

– Varje räddat ödehus är en seger för landsbygden, säger författaren Robert Danielsson.

2016 startade Robert Danielsson Facebookgruppen Jag räddade ett ödehus. I dag har gruppen mer än 10 000 medlemmar. Människor som drömmer om att rädda ett ödehus eller som har redan gjort det.

På Facebook delar de med sig av sina historier och erfarenheter, kunskap och reservdelar.

Alla vill bli timmermän Länge har ödehusen omgärdats av ett nostalgiskt skimmer, som en påminnelse om alltings förgänglighet. Men något har hänt. Det nymornade intresset för ödehus speglar ett samhälle i förändring.

– Jag tror att många vill tillbaka till rötterna. Det finns en tydlig längtan bort från storstaden, till den landsbygd som man själv eller förfäderna lämnade.

Sedan tänker jag att den moderna byggindustrin har slagit knut på sig själv. Många väljer att gå tillbaka till sunda och beprövade material och kärleken till trä har blommat upp igen. Det har aldrig varit så många som vill utbilda sig till timmermän som just nu, funderar Robert Danielsson som menar att samhällets ökade fokus på hållbarhet har lett till att fler ser värdet i ödehusen.

– Även en person med ett litet kapital kan förvärva ett ödehus och kompensera med eget arbete, och det tror jag lockar många. Det är lite skattjakt över det hela. Lika gärna som man kan leta efter en Hauptbyrå på en gammal vind så kan man gå på skattjakt efter ett ödehus i skogen. Det finns en väldig, positiv kraft i förvandlingen. Att se skönheten i något som andra har ratat och ge det nytt liv.

44 Skogsnära 4 | 18

Praktiska tips I boken Ödehus – från ruckel till pärla (Nielsen & Norén förlag) har Robert Danielsson skildrat den nya ödehusrörelsen. Läsaren får möta några av husräddarna i olika delar av Sverige och ta del av deras berättelser. Men boken omfattar också en praktisk guide till grunderna i husräddning: Hur gör man för att flytta ett hus? Hur renoverar man brunnen? Hur tar man hand om timmerstommar, tegeltak, skorstenar och annat som är avgörande för husets överlevnad?

– Det här var saker som hela tiden återkom i diskussionerna på Facebookgruppen och där många upplevde att den byggnadsvårdslitteratur som fanns inte gav tillräcklig kunskap.

Första hjälpen för ruckel På svenska skogsfastigheter är ödehusen vanliga.

Antingen övergavs de för många generationer sedan eller också har de blivit överflödiga i samband med fastighetsköp och sammanslagningar. Den enkla förklaringen kan också vara att skogsägandet har skett på distans och att fastigheten därför har stått obebodd under en längre tid. Oavsett bakgrunden, så kan ditt ödehus ha både kulturhistoriska och ekonomiska värden.

Om du vill bevara ödehuset på din fastighet men känner att du inte har tiden och energin att lägga just nu, så finns det några enkla åtgärder att ta till för att hålla rucklet under armarna: Se till att taket och fönstren är hela. Lägg plåt eller en presenning över taket så kan du klara ett hus ett

Pia och Anders i Odensvi i Dalarna är två av de ödehusräddare som vi får möta i boken. Pia och Anders flyttade sitt hus till en ny plats i Odensvi och kunde, med hjälp av en timmerman, bygga upp det igen med återbruk av gamla husdelar.

”Ödehusen är en outnyttjad potential. Någon har en gång i tiden lagt mycket tid och pengar på att bygga dem och att inte ta tillvara det värdet är resursslöseri.”

Checklista för ödehusräddare • Se över taket. Om nödvändigt, täck med plåt eller en presenning.

• Säkerställ att fönstren är hela.

• Töm element och vattenledningar på vatten.

• Rensa bort sly och vegetation intill fasad och grund.

Det Stjernbergska hotellet i Haparanda var länge övergivet, men fick genom ett antal arbetsinsatser nytt skimmer, och används nu i turistsatsningar i Karungi utanför Haparanda.

4 | 18 Skogsnära 45

Sven Sillén i Frändefors i Dalarna är serie-ödehusräddare. Huset i Nyböle är hans tredje ödehus. Här är han på väg med hunden Kai för att hämta ved till pannan.

decennium utan att behöva göra något. Var bara rädd om tegelpannorna, de är värdefulla! Töm element och ledningar på vatten och håll huset fritt från vegetation som kan binda fukt till fasaden.

tig. Den som renoverar vill göra det med gamla, återvunna detaljer – inte nytillverkade kopior – och därför finns det möjlighet att få bra betalt för reservdelar. Allt från järnspisar till lister, beslag, golv och tegelpannor.

Hyr ut eller sälj Om du inte vill eller mäktar med att renovera ödehuset själv, kan det vara en god idé att arrendera ut huset och en bit mark till någon som är intresserad av att rusta upp det med eget arbete. Din hyresgäst får en förmånlig hyra, du får ett fint hus att titta på och slipper ha dåligt samvete. Du kan förstås också stycka av och sälja ödehuset till en passionerad husräddare – alternativt så säljer du det till någon som vill flytta huset.

Om rucklet är riktigt illa däran går det att sälja huset i delar. Inom byggnadsvården är äktheten vik-

Landsbygdens räddning?

De svenska ödehusen är en viktig samhällsekonomisk resurs, säger Robert Danielsson.

– Ödehusen är en outnyttjad potential. Någon har en gång i tiden lagt mycket tid och pengar på att bygga dem och att inte ta tillvara det värdet är resursslöseri. När människor flyttar ut på landet så är det en mycket stor del av konsumtionen som hamnar lokalt.

I nationalekonomin brukar man säga att 80 procent av personens inkomst återgenereras lokalt. En familj som renoverar och flyttar in i ett ödehus betyder mycket för bygden.

46 Skogsnära 4 | 18

Text Amelie Bergman Foto Jeanette Karlberg

Julfint i ödehuset Ett ödehus kan snabbt leva upp igen, om så bara för en stund. Jeanette Karlberg, verksamhetssupport på Stora Enso Bioenergi, har en alldeles egen julsaga att berätta.

I de värmländska skogarna, på gränsen mot Dalsland, hade Jeanettes moster och morbror ett skogsskifte. På fastigheten, långt in i skogen i en igenvuxen glänta, låg ett ödehus som hette Bråten.

– Till saken hör att min moster älskar att pyssla och inreda med blommor och prylar. Och framförallt så älskar hon tomtar. Så ett år kom hon på att hon skulle kunna göra jul i ödehuset. Hon satte in julgran och pyntade upp ödehuset i julfin skrud, och lämnade dörren öppen, berättar Jeanette.

Ryktet om det julfina ödehuset spred sig snabbt och bygdens folk gick dit för att kika.

– Det fick till följd att min moster förstås gjorde julfint varje år efter det. Hon lämnade en gästbok inne i huset så att besökarna kunde skriva i den när de kom förbi. Det blev lite av en tradition med jul i ödehuset och många tog med sig fika.

Namnen i gästboken skvallrade om att även långväga besökare från Norge, Tyskland och Holland hittade till Bråten. Under en period var gästboken borta – för att sedan en dag bara ligga på sin plats igen. Det mysteriet har aldrig blivit löst.

Julen blev ödehusets stora högtid, men huset användes även andra tider på året.

– Jag vet att det även ordnades med gökotta i gläntan utanför ödehuset sommartid. Fastigheten finns inte längre kvar i släkten med de fina minnena lever kvar. Det roliga är att min moster lämnade kvar julpyntet i stugan och nu har hon hört från någon som varit där, att det har varit pyntat igen. Det kanske är skogstomten…

4 | 18 Skogsnära 47

Text och foto Håkan Olsén

Gunvor Fritzon

– första kvinnan i Vasaloppet En höstdag i nittonhundratalets slut fotograferade jag Gunvor Fritzon under några timmar i Barktorp. Två virvlande timmar fyllda med energi av ett sällan skådat slag.

Som ett godståg i medlut. Omöjligt att hejda. Oj, oj, oj… tänkte jag då, den käringen är verkligen fysiken personifierad. En kvinnas svar på Sixten Jernberg.

20 år senare träffar jag Gunvor i Falun hos dottern Anna-Lena för att ta reda på mer om den forna skiddrottningen – eller kraftkvinnan för den delen.

Hon sitter på kökssoffan med plir i blicken och kaffekoppen i handen. Marssolen letar sig in genom fönstret och lyser upp hennes hår likt en gloria. Det är träffande på något sätt. Symboliskt kanske. Ett fotoalbum är framtaget och vi börjar bläddra. Sida efter sida med minnen och bilder från förr. Skidbilder, arbetsbilder, bilder på barn och bilder på landskap.

Men mest skidbilder. ”Det är svårt att komma ihåg årtal, det är så det blir på ålderns höst”, säger hon, ”och inte är det så noga heller, med timmar och årtal. Ja käre du, startsträckan är lite längre i dag mot den varit, du förstår jag fick en klaff inopererad i bröstet och efter det finns inte den gamla kraften hos käringen längre, men det går an ändå”.

Det går an ändå… hon ser fortfarande vital och kraftfull ut, seniga starka nävar, fortfarande inoljat munläder.

Hon växte upp i ”Sörombäcken” i Äppelbo med åtta syskon. Fattigt med ibland svåra umbäranden.

Men det gick, det fanns både grisar och får att slakta om det behövdes. Och det fanns arbete i skogen.

Hårt arbete. ”Men det har aldrig varit ett hårt liv. Gillar man 48 Skogsnära 4 | 18

att arbeta så blir inte livet hårt – trots fattigdom och elände”.

Redan i tidig ålder högg hon i skogen med yxa och såg, lastade timmerslädar och pulsade i vintersnön.

Skidåkning lärde hon sig ungefär samtidigt som hon lärde sig att gå. Det var också då som den obevekliga vinnarskallen föddes. Strapats föder belöning.

Stirrade Mora Nisse i ögonen Gunvor Fritzon var inte den första kvinna som åkte Vasaloppet. Det hade Margit Nordin från Grängesberg gjort redan 1923. Hon blev sist och året därpå infördes tävlingsförbud för damer. På nästan 40 år deltog sedan inga kvinnor. Inte förrän Gunvor olovandes ställde sig på startlinjen med en lika olovandes nummerlapp. Nummer fyra. Och stirrade självaste Mora Nisse i ögonen. ”Han fick syn på mig och tittade liksom lite snett på mig, han såg lite lurig ut. Ja, jag kände mig deppig när Mora Nisse inte såg direkt glad ut”.

Men starten gick och Gunvor kom i väg och körde hela loppet till Mora. Och slog över hälften av karlarna. Det var så sensationellt att till och med hennes namn ropades upp i högtalarna vid målgången. Det blev stora rubriker i tidningarna, signatur Eber skrev: ”Den inte helt okända skidåkerskan och idrottsflickan Gunvor Fritzon har genomfört Vasaloppet, som

bekant inte är tillåtet kvinnor, och var hon fått tag på nummerlappen med en fyra på ryggen är fortfarande okänt”.

Och genast hördes röster, med Gunvor i spetsen, att kvinnor borde få åka Vasaloppet. Men på det örat ville inte vasaloppsgeneralen Ernfrid Lagborg lyssna. ”Vasaloppet är en hård tävling och absolut ingenting för damer”, sa han. Och så var den saken avgjord.

Det fina i kråksången var ändå att Gunvor tilläts ställa upp i loppet året efter. Utom tävlan naturligtvis och en dag före alla andra. Men ändå – ett steg i rätt riktning. Hon fick nummer två på bröstet som den andra kvinnan som någonsin startat i världens längsta skidtävling. Helt ensam i spåret tog hon sig även då till målsnöret i Mora. På tiden 7.29.14. Trots att hon spårat i över två mil. Reportrarna blev yra i mössan, styrelsemännen i Vasaloppet ännu mer. Hon var kvinna och något knepigare hade aldrig skådats.

Och nya möjligheter låg plötsligt under insegling.

Det var stor uppståndelse i tidningarna när de såg att Gunvor åkte skidor som en hel karl. ”Visst orkar kvinnor”, skrev Ingvar Vestlund i Mora Tidning, ”Hemmafru gjorde sololopp på fantomtid! Hade det varit på tävlingsdagen skulle publiken, hurraropen och applåderna skallat betydligt högre, när Janne Stefansson slog Sixten Jernberg i spurten”.

I intervju efter intervju menar Gunvor att nu är det på tiden att fruntimmer får sin egen klass i Vasaloppet. ”Släpp fram fruntimren i Vasaloppet! Jag ställer med glädje upp och ska åta mig att spöa åtskilliga karlar”.

Men när det gällde kraftmätning för kvinnor fick ingenting ske huvudstupa. Nästan 20 år senare (1981) blev det tillåtet för kvinnor att delta. Tacka Gunvor Fritzon för detta. För många kvinnor var hon redan då som sänd av försynen.

Gunvors urklippsbok är imponerande läsning.

Hundratals urklipp och reportage, resultatlistor och protokoll. Segrar till höger och vänster. Slogs mot namn som Toini Gustafsson, Barbro Martinsson, Märtha Norberg och hela den svenska och utländska eliten.

Fler och fler tidningar har visat sitt intresse för kraftkvinnan i Barktorp. Inte bara inom skidåkningen.

De följde också med ut i finnmarkens timmerskogar och följde hennes arbete – och hennes bästa arbetskamrater; sågen, barkspaden och yxan. De skrev om strapatser och hårda villkor, hur hon satsar på råstyrka för att nå olympiaden i Squaw Valley. Och hur hon pulsade ut till hyggesplatsen där snön gick ända upp till midjan. Hur hon skottade fram de risiga granarna och hur hon ändå kunde ha krafter kvar efter dagens slit att åka ett par mil på skidorna.

En journalist från DM-profil skrev: ”Att hon lyckats beror nog inte på en slump. En hårdare träning för en flicka i hennes ålder kan knappast uppletas. Hennes intresse för idrott och hårt arbete har fostrat en kvinnokropp till styrka likt en man. Dess like har ingen mött innan”.

För de flesta var det ofattbart. De flesta utom Gunvor själv. Gillar man att arbeta blir livet aldrig hårt.

4 | 18 Skogsnära 49

Foto Lasse Arvidson

krönika

Skogligt landskapsmåleri När mörkret faller och vinden mojnar smyger jag ut i min ateljé och målar en tavla. Det har blivit många tavlor det senaste året. Så många att jag haft en utställning. En del verkade förvånade över att jag målat så mycket. Min fru var inte lika förvånad.

På mitt vernissage vinglade (eller minglade kanske det heter) jag runt för att se folks reaktioner. Vid ett av mina mer märkliga verk stod en för mig känd kvinna med pilgrönsfärgade glasögonbågar och stirrade.

Hon såg konfunderad ut och betraktade noga tavlan med den fågelliknande varelse som stod på ett bord och bugade inför en tavla i tavlan på Solzjenitsyn. När hon såg mig frågade hon om jag, med tanke på mitt yrke, målade skog eller träd. Jag svarade tvärt: nej.

Det är nämligen helt omöjligt. Att måla skogliga motiv är verkligen hopplöst! Eller det går förstås, men det är inget för en glad amatör. Träd är svårgripbara väsen som inte låter sig posera skälmskt. Till och med om man försöker fotografera träd blir det sällan bra. Ibland gör jag ett försök och tar ett kort på en

50 Skogsnära 4 | 18

rolig värmlandsnästall och lägger upp på nätet. Men ett fotografi kan inte kapsla in barkens vridningar och mosstäckets puls. En platt duk kan aldrig inrymma den blyertsgråa himlen som letar sig fram mellan svarta granar och röda tallar. Inte ens filmmediet kan fånga den tunna björknäverns fladder och myrstigarnas strävsamma sus. Skog måste ses live.

På det viset är skogen inte helt olik människorna.

Föränderlig, ständigt i rörelse med tillväxt och död.

Men det finns en skillnad. Människor går det att måla av.

Men jag gillar utmaningar! Om jag bara finner den rätta skogsgläntan där verklighetens penseldrag är transformerbara till oljefärger och canvas så ska jag försöka. Fast även om jag skulle måla gläntan perfekt så kunde jag nog inte hålla mig från något tillägg. En kamel i frack kunde kanske luta sig mot rotvältan och i bäckens vattenspegel skulle en sovjetisk dissident synas småle.

Christian Umeland, konstnär och virkesköpare.

Foto Lasse Arvidson

hälge

Lös krysset och vinn en Mannerström ostbricka Vi lottar ut två stycken Mannerström ostbrickor bland de som skickar in den rätta lösningen från de färgade rutorna senast den 25 januari till: Stora Enso Skog, Excellent, 791 80 Falun eller via e-post: excellent@storaenso.com Ange adress och mobiltelefonnummer när du skickar in ditt svar.

Två vinnare i krysset #3, 2018 får varsin Vinga of Sweden Termos Java: S. Sigvardsson i Spånga och Karin Andersson i Älvdalen.

Stora Enso Skog AB 791 80 Falun

Foto Lasse Arvidson

Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan).